Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0191(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0111/2019

Ingivna texter :

A8-0111/2019

Debatter :

PV 28/03/2019 - 5
CRE 28/03/2019 - 5

Omröstningar :

PV 28/03/2019 - 8.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0324

Antagna texter
PDF 371kWORD 113k
Torsdagen den 28 mars 2019 - Strasbourg
Erasmus: unionens program för utbildning, ungdom och idrott ***I
P8_TA(2019)0324A8-0111/2019
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”Erasmus”: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013 (COM(2018)0367 – C8-0233/2018 – 2018/0191(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0367),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 165.4 och 166.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet(C8-0233/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 6 februari 2019(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0111/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner sitt uttalande som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 194.
(2) EUT C 168, 16.5.2019, s. 49.


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 28 mars 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../… om inrättande av ”Erasmus” ”Erasmus+”: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013
[Ändr. 1](Denna ändring berör hela texten. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.)
P8_TC1-COD(2018)0191

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  I en värld där snabba och genomgripande förändringar sker till följd av den tekniska revolutionen och globaliseringen är det avgörande Att investera i mobilitet i utbildningssyfte för alla, oavsett social eller kulturell bakgrund och ekonomiska resurser, liksom i samarbete och en innovativ politisk utveckling på områdena för utbildning, ungdom och idrott för att skapa inkluderande, demokratiska sammanhållna och motståndskraftiga samhällen, upprätthålla EU:s konkurrenskraft samt för att bidra till att stärka den europeiska identiteten och europeiska principer och värderingar och till en mer demokratisk union. [Ändr. 2]

(2)  Kommissionen lade i sitt meddelande Att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur av den 14 november 2017 fram sin vision om att arbeta för att ett europeiskt område för utbildning, där utbildning inte hindras av gränser, blir verklighet senast 2025; en union där det har blivit normalt att tillbringa en tid i en annan medlemsstat för studier och lärande i alla former och sammanhang och där alla utöver sitt modersmål talar två andra språk; en union där människorna har en stark känsla för sin identitet som européer, för det europeiska kulturarvet och dess mångfald. I detta sammanhang betonade kommissionen behovet av att förstärka det beprövade Erasmus+-programmet för alla kategorier av deltagare som programmet redan omfattar och nå ut till personer med sämre förutsättningar.

(3)  Betydelsen av utbildning och ungdomar för unionens framtid återspeglas i kommissionens meddelande av den 14 februari 2018 En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020(4), där behovet av att genomföra de åtaganden som medlemsstaterna gjorde vid det socialpolitiska toppmötet i Göteborg betonas, inbegripet ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter(5) och dess första princip om utbildning och livslångt lärande. I meddelandet framhålls det att det är nödvändigt att öka mobiliteten och utbytena, bland annat genom ett väsentligt förstärkt, inkluderande och utbyggt program, vilket Europeiska rådet efterlyste i sina slutsatser av den 14 december 2017.

(4)  I den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen högtidligt proklamerade och undertecknade den 17 november 2017, fastställs det att var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter dem att delta fullt ut i samhället och framgångsrikt klara övergångar i arbetslivet. I den europeiska pelaren för sociala rättigheter förtydligas också vikten av förskoleverksamhet av god kvalitet och lika möjligheter för alla. [Ändr. 3]

(5)  Den 16 september 2016 i Bratislava betonade ledarna för 27 medlemsstater sin beslutsamhet att ge ungdomar bättre möjligheter. I Romförklaringen, som undertecknades den 25 mars 2017, utfäste sig ledarna för 27 medlemsstater, Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen att sträva efter ett EU där unga får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten; en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald, en union som bekämpar arbetslöshet, diskriminering, social utestängning och fattigdom [Ändr. 4].

(6)  Rapporten om halvtidsöversynen av Erasmus+-programmet för 2014–2020 bekräftade att inrättandet av ett samlat program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott har lett till betydande förenklingar, rationaliseringar och synergieffekter i samband med programmets förvaltning, samtidigt som ytterligare förbättringar behövs för att ytterligare konsolidera effektivitetsvinsterna i programmet 2014–2020. I de undersökningar som gjordes i samband med halvtidsöversynen uttryckte medlemsstaterna och de berörda parterna ett mycket starkt önskemål om att programmets tillämpningsområde, uppbyggnad och genomförandemekanismer skulle bibehållas, samtidigt som de efterlyste ett antal förbättringar, såsom att programmet borde göras mer inkluderande, enklare och mer hanterbart för mindre stödmottagare och mindre projekt. De gav även sitt fulla stöd för att programmet ska fortsätta vara integrerat i och förstärkas av modellen för livslångt lärande. Europaparlamentet välkomnade i sin resolution av den 2 februari 2017 om genomförandet av Erasmus+ programmets integrerade struktur och uppmanade kommissionen att fullt ut utnyttja programmets dimension av livslångt lärande genom att främja och uppmuntra sektorsövergripande samarbete i det nya programmet. Kommissionens konsekvensbedömning, medlemsstaterna och de berörda parterna framhöll också behovet av att bevara en stark internationell dimension ytterligare stärka den internationella dimensionen i programmet och utvidga det till att omfatta andra utbildningssektorer samt ungdom och idrott. [Ändr. 5]

(7)  Det offentliga samrådet om unionens finansiering på områdena för värden och mobilitet bekräftade dessa viktiga resultat och betonade behovet av att göra det nya programmet mer inkluderande och att fortsätta att fokusera på att modernisera utbildningssystemen och att stärka prioriteringarna när det gäller att främja en europeisk identitet, ett aktivt medborgarskap och deltagande i det demokratiska livet.

(7a)  Europeiska revisionsrätten betonade i sin särskilda rapport nr 22/2018 av den 3 juli 2018 om Erasmus+(6) att programmet har gett ett påtagligt europeiskt mervärde, men att inte alla dimensioner av detta mervärde, såsom en större känsla av europeisk identitet eller ökad flerspråkighet, beaktas eller mäts på ett adekvat sätt. Revisionsrätten ansåg att nästa program bör säkerställa att indikatorerna är mer anpassade till programmets mål för att säkerställa en korrekt resultatbedömning. I revisionsrättens rapport konstaterades också att den administrativa bördan fortfarande är för hög trots förenklingar av programmet för 2014–2020, och rekommenderade därför kommissionen att ytterligare förenkla programförfarandena, i synnerhet ansökningsförfaranden och rapporteringskrav samt att förbättra it-verktygen. [Ändr. 6]

(8)  I meddelandet En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021-2027(7), som antogs den 2 maj 2018, efterlyste kommissionen ökade investeringar i människor och en starkare ungdomsinriktning i nästa budgetram, framför allt genom att man mer än fördubblar tilldelningen till och erkände att Erasmus+-programmet hade varit en av EU:s mest synliga framgångar. Tonvikten ska läggas Trots att det allmänt sett varit framgångsrikt har programmet för perioden 2014–2020 inte lyckats tillgodose den höga efterfråganinkludering finansiering och andelen framgångsrika projekt har varit låg. För att åtgärda dessa brister är det nödvändigt att öka den fleråriga budgeten för det efterföljande programmet till programmet för perioden 2014–2020. Dessutom syftar det efterföljande programmet till nå ut att vara mer inkluderande genom att nå ut till fler unga människor med sämre förutsättningar, och omfattar ett antal nya och ambitiösa initiativ. Därför är det nödvändigt, som parlamentet underströk i sin resolution av den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram att, i fasta priser, tredubbla budgeten för det efterföljande programmet jämfört med den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. Då bör fler unga få möjlighet att flytta till ett annat land för att studera eller arbeta. [Ändr. 7]

(9)  I detta sammanhang är det nödvändigt att fastställa det efterföljande programmet för utbildning, ungdom och idrott (nedan kallat programmet) efter Erasmus+-programmet för 2014–2020, som fastställdes i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013(8). Programmets (2014–2020) integrerade karaktär omfattar lärande i alla sammanhang – formellt, icke-formellt och informellt lärande samt lärande i alla skeden av livet – och bör bibehållas stärkas för att säkerställa en strategi för livslångt lärande och för att främja flexibla utbildningsvägar som gör det möjligt för enskilda personer att utveckla människor att förvärva och förbättra den kunskap och de färdigheter och kompetenser som behövs för deras personliga utveckling och för att möta utmaningarna och på bästa sätt utnyttja möjligheterna i dagens värld. En sådan strategi bör också se värdet av icke-formell och informell utbildning och kopplingarna dem emellan. [Ändr. 8]

(10)  Programmet bör vara rustat för att bidra ännu mer till genomförandet av unionens politiska mål och prioriteringar på områdena för utbildning, ungdom och idrott. En enhetlig strategi för livslångt lärande är avgörande för att hantera de olika övergångar som människor står inför under olika skeden av livet, särskilt äldre människor som behöver lära sig nya livskunskaper eller färdigheter för en föränderlig arbetsmarknad. Ett sådant tillvägagångssätt bör uppmuntras genom ett effektivt sektorsövergripande samarbete och genom ökad samverkan mellan olika utbildningsformer. För att komma vidare med denna ansats bör nästa program upprätthålla en nära förbindelse med den övergripande strategiska ramen för unionens politiska samarbete på områdena för utbildning och ungdom, inbegripet den politiska dagordningen för skolor, högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning, samtidigt som nya synergieffekter med andra relaterade unionsprogram och politikområden förstärks och utvecklas. [Ändr. 9]

(10a)  Organisationer som bedriver verksamhet över gränserna ger ett viktigt bidrag till programmets gränsöverskridande och internationella dimension. Därför bör programmet, i tillämpliga fall, ge stöd till relevanta nätverk på unionsnivå och europeiska och internationella organisationer med verksamhet som har anknytning och bidrar till programmets mål. [Ändr. 10]

(11)  Programmet är en viktig beståndsdel i arbetet med att senast 2025 skapa ett europeiskt område för utbildning och utveckla nyckelkompetenser för livslångt lärande, i enlighet med rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande(9). Det bör bidra till efterföljaren till den strategiska ramen för samarbete på utbildningsområdet och den nya kompetensagendan för Europa(10) med ett gemensamt åtagande vad gäller den strategiska betydelsen av färdigheter och kompetens och kunskap för att bevara och skapa hållbara arbetstillfällen, tillväxt, konkurrenskraft, innovation och social sammanhållning. konkurrenskraft. Programmet bör stödja medlemsstaterna i arbetet med att nå målen i Parisförklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning(11). [Ändr. 11]

(12)  Programmet bör stämma överens med EU:s nya ungdomsstrategi(12), ramen för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet för 2019–2027, utgående från kommissionens meddelande av den 22 maj 2018, Engagera, sammanföra och stärka ungdomar – EU:s nya ungdomsstrategi(13), bland annat strategins mål att stödja högkvalitativt ungdomsarbete och icke-formellt lärande. [Ändr. 12]

(13)  Programmet bör ta hänsyn till unionens arbetsplan för idrott, som är ramen för samarbete på EU-nivå inom idrott för åren […](14). Samstämmighet och komplementaritet bör säkerställas mellan unionens arbetsplan och de insatser som stöds av programmet på idrottsområdet. Tonvikten bör framför allt ligga på idrott på gräsrotsnivå, med tanke på den viktiga roll som idrott spelar när det gäller att främja fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil, personliga kontakter, social inkludering och jämlikhet. Programmet bör stödja mobilitetsinsatser endast inom ramen för idrott på gräsrotsnivå, för ungdomar som regelbundet deltar i organiserad idrott såväl som för idrottspersonal. Det är också viktigt att vara medveten om att idrottspersonal kan vara idrottsproffs, dvs. försörja sig på sin idrott, men att de ändå fortfarande är engagerade i idrott på gräsrotsnivå. Mobilitetsinsatser bör därför också vara öppna för denna grupp. Programmet bör bidra till att främja de gemensamma europeiska värdena genom idrott, god ledning och integritet inom idrotten, hållbarhet och god miljöpraxis inom idrottensamt genom utbildning och färdigheter inom idrotten. Alla berörda aktörer, inklusive läroanstalter, bör kunna delta i partnerskap, samarbete och politisk dialog på idrottsområdet. genom idrott. [Ändr. 13]

(14)  Programmet bör bidra till att förstärka unionens innovationskapacitet, framför allt genom att stödja mobilitet och samarbetsverksamhet som främjar utvecklingen av kompetenser och färdigheter i framtidsorienterade studieämnen eller på områden som vetenskap, teknik, konst, ingenjörsvetenskap och matematik (STEAM), klimatförändringar, miljön, miljöskydd, hållbar utveckling, ren energi, artificiell intelligens, robotteknik, dataanalys, formgivning och arkitektur samt konst digital kompetens och formgivning mediekompetens för att hjälpa människor att utveckla kunskaper, färdigheter och kompetens som behövs för framtiden. [Ändr. 14]

(14a)  I linje med dess uppdrag att stimulera innovation inom utbildning bör programmet stödja utvecklingen av utbildnings- och inlärningsstrategier som riktar sig till begåvade och talangfulla barn, oavsett nationalitet, socioekonomisk status eller kön. [Ändr. 15]

(14b)  Programmet bör bidra till uppföljningen av Europaåret för kulturarv genom att stödja verksamhet som syftar till att utveckla den kompetens som behövs för att skydda och bevara det europeiska kulturarvet och för att fullt ut utnyttja de utbildningsmöjligheter som den kulturella och den kreativa sektorn erbjuder. [Ändr. 16]

(15)  Synergieffekter med Horisont Europa bör säkerställa att kombinerade medel från programmet och Horisont Europa-programmet(15) används för att stödja verksamhet som stärker och moderniserar europeiska högskolor. Horisont Europa kommer när så är lämpligt att komplettera programmets stöd för insatser och initiativ som uppvisar en forskningsdimension, såsom initiativet med Europauniversitet, framför allt vad gäller forskningen som en del av utvecklingen av nya gemensamma och integrerade långsiktiga och hållbara strategier för utbildning, forskning och innovation. Synergieffekter med Horisont Europa kommer att bidra till att främja integrationen av utbildning och forskning, särskilt vid högskolor. [Ändr. 17]

(16)  Programmet bör vara mer inkluderande genom att öka deltagandet bland större utsträckning nå personer med sämre förutsättningar. Det är viktigt att förstå att det låga deltagandet av personer med sämre förutsättningar kan ha olika orsaker och bero på olika nationella förhållanden. Därför bör de nationella organen, inom en unionsomfattande ram, utarbeta strategier för inkludering med åtgärder för att förbättra den utåtriktade verksamheten, förenkla förfarandena, erbjuda utbildning och stöd samt övervaka effektiviteten. Andra mekanismer för att öka inkluderingen bör tillämpas, bland annat genom att erbjuda mer flexibla upplägg för mobilitet i utbildningssyfte i enlighet med de behov som personer med sämre förutsättningar har, och genom att främja att små och lokala organisationer deltar i programmet, framför allt nykomlingar och lokala gräsrotsorganisationer som arbetar direkt med mindre gynnade personer i alla åldrar. Virtuella upplägg, såsom virtuellt samarbete samt blandad och virtuell mobilitet, bör främjas för att nå fler deltagare, framför allt personer med sämre förutsättningar och personer för vilka det skulle utgöra ett hinder att flytta fysiskt till ett annat land. [Ändr. 18]

(16a)  Om personer med sämre förutsättningar inte kan delta i programmet av ekonomiska skäl, oavsett om detta beror på deras ekonomiska situation eller på de högre kostnader för deltagande i programmet som deras specifika situation skapar, vilket ofta är fallet för personer med funktionsnedsättning, bör kommissionen och medlemsstaterna se till att lämpliga ekonomiska stödåtgärder vidtas. Sådana åtgärder kan vara andra unionsinstrument, t.ex. Europeiska socialfonden+, nationella program eller anpassning av bidrag eller tillägg genom programmet. Vid bedömning av huruvida personer med sämre förutsättningar inte kan delta i programmet av ekonomiska skäl och av hur mycket stöd de behöver bör objektiva kriterier användas. De ytterligare kostnaderna för åtgärder som underlättar inkludering bör aldrig utgöra grund för avslag på en ansökan. [Ändr. 19]

(16b)  Programmet bör fortsätta att fokusera sitt stöd på fysisk mobilitet i utbildningssyfte och bör skapa fler möjligheter för personer med sämre förutsättningar att dra nytta av åtgärder för fysisk mobilitet i utbildningssyfte. Samtidigt bör man se virtuella former, såsom virtuellt samarbete, blandat lärande och virtuellt lärande, som effektiva komplement till fysisk mobilitet i utbildningssyfte och maximera dess effektivitet. I undantagsfall, om människor inte kan delta i mobilitetsinsatser och mobilitetsverksamhet, kan virtuella format göra det möjligt för dem att utnyttja många av programmets fördelar på ett kostnadseffektivt och innovativt sätt. Därför bör programmet också ge stöd till sådana virtuella format och verktyg. Sådana format och verktyg, särskilt de som används för språkinlärning, bör göras så tillgängliga som möjligt för allmänheten. [Ändr. 20]

(16c)  I enlighet med unionens och medlemsstaternas skyldigheter, enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – särskilt artikel 9 om tillgänglighet och artikel 24 om utbildning – bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att se till att personer med funktionsnedsättning har icke-diskriminerande och obehindrad tillgång till programmet. I detta syfte bör ytterligare stöd, inbegripet ekonomiskt stöd, tillhandahållas där så krävs. [Ändr. 21]

(16d)  Rättsliga och administrativa hinder, såsom svårigheter att få visum och uppehållstillstånd och tillgång till stödtjänster, särskilt hälso- och sjukvårdstjänster, kan försvåra tillgången till programmet. Därför bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att undanröja sådana hinder, i full överensstämmelse med unionslagstiftningen, och för att underlätta gränsöverskridande handel, till exempel genom att utfärda det europeiska sjukförsäkringskortet. [Ändr. 22]

(17)  Kommissionen betonade i meddelandet Att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur den centrala roll som utbildning, kultur och idrott spelar för att främja ett aktivt medborgarskap och gemensamma värden och en känsla av solidaritet bland de yngre generationerna. Att stärka den europeiska identiteten och främja enskilda individers och civilsamhällets aktiva deltagande i de demokratiska processerna är av avgörande betydelse för Europas framtid och för våra demokratiska samhällen. Att åka utomlands för att studera, praktisera och arbeta eller för att delta i ungdoms- och idrottsverksamhet bidrar till att stärka den europeiska identiteten i all dess mångfald och känslan av att ingå i en viss kulturell grupp och främjar ett aktivt medborgarskap social sammanhållning och kritiskt tänkande bland människor i alla åldrar. Personer som deltar i mobilitetsverksamhet bör vara delaktiga i lokalsamhället och delta i lokalsamhället i värdlandet för att dela med sig av sina erfarenheter. Verksamhet som är kopplad till att stärka alla aspekter av kreativitet på områdena för utbildning och ungdom samt enskilda individers nyckelkompetenser bör stödjas. [Ändr. 23]

(17a)  Det är viktigt att programmet ger ett europeiskt mervärde. Därför bör insatser och verksamhet endast vara berättigade till stöd inom ramen för programmet om de kan uppvisa ett potentiellt europeiskt mervärde. Det bör vara möjligt att uppvisa ett europeiskt mervärde på många olika sätt, exempelvis genom insatsernas gränsöverskridande karaktär, deras komplementaritet och synergier med andra unionsprogram och unionsstrategier, deras bidrag till en effektiv användning av unionens verktyg för öppenhet och erkännande, deras bidrag till utvecklingen av unionsomfattande normer för kvalitetssäkring, deras bidrag till utvecklingen av unionsomfattande gemensamma normer för utbildningsprogram, deras främjande av flerspråkighet samt interkulturell och interreligiös dialog, deras främjande av en känsla av europeisk tillhörighet och deras stärkande av ett europeiskt medborgarskap. [Ändr. 24]

(18)  Programmets internationella dimension bör förstärkas och programmet bör sträva efter att genom att erbjuda både enskilda och organisationer fler möjligheter till mobilitet, samarbete och politisk dialog med tredjeländer som inte är associerade till programmet, särskilt utvecklingsländer. Den internationella dimensionen bör stödja kompetensutveckling och direktkontakter mellan människor och, för medborgare i utvecklingsländer i synnerhet, stödja en överföring av kunskap till deras ursprungsländer vid slutet av deras studieperioder. Den bör stärka en kapacitetsuppbyggnad av utbildningssystemen i utvecklingsländerna. Eftersom den internationella verksamheten inom högre utbildning och den internationella ungdomsverksamheten har genomförts på ett framgångsrikt sätt inom ramen för de tidigare programmen på områdena för utbildning och ungdom, bör den internationella mobilitetsverksamheten utvidgas till andra sektorer, såsom yrkesutbildning och idrott. [Ändr. 25]

(18a)  För att öka effekten av verksamhet i utvecklingsländer är det viktigt att stärka synergieffekterna mellan Erasmus+ och instrumenten för unionens yttre åtgärder, såsom instrumentet för grannskap, utveckling och instrumentet för internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen. [Ändr. 26]

(19)  Den grundläggande strukturen för programmet för 2014–2020 har visat sig vara lyckad och bör bibehållas; programmet är uppdelat i tre kapitel – utbildning, ungdom och idrott – och kretsar kring tre programområden. Förbättringar för att effektivisera och rationalisera de insatser som stöds av programmet bör införas.

(20)  Programmet bör stärka befintliga möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte, framför allt i de sektorer där programmet kan få störst effektivitetsvinster, för att utvidga sin räckvidd och möta den stora icke tillgodosedda efterfrågan. Detta bör framför allt ske genom att öka och underlätta mobilitet för högskolestudenter och högskolepersonal, skolelever och yrkesstuderande skolpersonal, inklusive förskollärare, personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg samt elever och personal inom yrkesutbildning, med riktade åtgärder som tar hänsyn till de avsedda stödmottagarnas särskilda utbildningsbehov. Möjligheter till mobilitet för lågutbildade vuxna skolelever och yrkesstuderande i gränsregioner bör främjas ytterligare för att förbereda dem för den specifika gränsöverskridande arbetsmarknaden. Programmet bör också erbjuda möjligheter till mobilitet för studerande och personal inom vuxenutbildning. Vuxenutbildningens främsta mål är överföring av kunskap, färdigheter och kompetens samt främjande av social inkludering, aktivt medborgarskap, personlig utveckling och välbefinnande. bör ingå i partnerskap för samarbete. Möjligheterna till mobilitet för unga som deltar i verksamhet för icke-formellt lärande bör även utvidgas för att nå ut till fler unga, särskilt nyanlända, personer med sämre förutsättningar och personer som är svåra att nå. Mobilitet för personal på områdena för utbildning, ungdom och idrott bör också förstärkas med tanke på dess hävstångseffekt, med särskilt fokus på omskolning, kompetenshöjning och främjande av kompetensutveckling för arbetsmarknaden. I enlighet med visionen om ett verkligt europeiskt område för utbildning bör programmet också främja mobilitet och utbyten samt främja de studerandes deltagande i utbildningsverksamhet utbildnings- och idrottsverksamhet samt kulturell verksamhet genom att stödja en digitalisering av processerna för att underlätta ansökningsförfaranden och deltagandet i programmet, genom att ta fram användarvänliga onlinesystem baserade på bästa praxis och genom att skapa nya verktyg, såsom det europeiska studentkortet. Detta initiativ kan vara ett viktigt steg för att förverkliga mobilitet för alla, framför allt genom att göra det möjligt för högskolor att sända ut och ta emot ytterligare utbytesstudenter, samtidigt som kvaliteten på studentmobiliteten förbättras, och även genom att underlätta studenternas tillgång till olika tjänster (bibliotek, transporter, boende) innan de anländer till värdinstitutionen utomlands. [Ändr. 27]

(20a)  Programmet bör garantera mobilitetserfarenheter av kvalitet som bygger på Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte: Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet(16) som klargör att kvaliteten på informationen, förberedelsen, stödet och erkännandet av erfarenheter och kvalifikationer samt tydliga inlärningsplaner och lärandemål som utarbetats i förväg, påverkar tydligt fördelarna med mobilitet. Mobilitetsverksamhet bör förberedas ordentligt i förväg. Den kan ofta förberedas på ett effektivt sätt med användning av informations- och kommunikationsteknik. Där så är lämpligt bör det också vara möjligt för programmet att ge stöd till besök i förberedande syfte för mobilitetsverksamhet. [Ändr. 28]

(20b)  Programmet bör stödja och uppmuntra mobilitet för lärare och undervisande personal på alla nivåer för att förbättra arbetsmetoder och bidra till yrkesutveckling. Med tanke på den viktiga roll som förskoleverksamhet spelar för att förhindra sociala och ekonomiska ojämlikheter är det viktigt att lärare och personal på denna nivå kan delta i mobilitet i utbildningssyfte inom ramen för programmet. När det gäller undervisning bör programmet också uppmuntra pilotprojekt för politiska innovationer för att möta vissa gemensamma utmaningar som utbildningssystemen i unionen står inför, såsom att locka till sig nya förmågor till undervisningen av de mest marginaliserade barnen och att utveckla lärarutbildningen för att hjälpa dem i undervisningen av missgynnade elever. För att maximera fördelarna med att delta i programmet för lärare och undervisande personal bör allt göras för att skapa ett klimat som stödjer mobilitet genom att låta det ingå i deras arbetsprogram och vanliga arbete, ge dem tillgång till lämpliga utbildningsmöjligheter och lämpligt ekonomiskt stöd baserat på landet och, i relevanta fall, den region där mobilitet i utbildningssyfte ska äga rum. [Ändr. 29]

(20c)  Med tanke på den avgörande roll som yrkesutbildning spelar för att förbättra möjligheterna till anställning och främja social inkludering bör programmet bidra till att öka inkluderingen, kvaliteten och relevansen av yrkesutbildning, i enlighet med kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 om en ny kompetensagenda för Europa: Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften(17). Programmet bör främja starkare band mellan anordnare av yrkesutbildning och arbetsgivare, både privata och offentliga. Det bör också bidra till att behandla sektorsspecifika frågor som rör yrkesinriktad utbildning, såsom språkutbildning, främjande av partnerskap för mobilitet av hög kvalitet och erkännande och certifiering av kompetens, och uppmuntra anordnare av yrkesutbildning att ansöka om stadgan om rörlighet inom yrkesutbildning som en kvalitetsstämpel. [Ändr. 30]

(21)  Programmet bör stimulera ungas deltagande i det demokratiska livet i Europa, bland annat genom att stödja projekt för unga som uppmuntrar dem till att engagera sig och lära sig att delta i det civila samhället, öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden, såsom grundläggande rättigheter, europeisk historia, kultur och medborgarskap, genom att föra samman unga och beslutsfattare på lokal och nationell nivå samt på EU-nivå, liksom genom att bidra till den europeiska integrationsprocessen. Programmet bör öka medvetenheten om e-demokrativerktyg, inklusive det europeiska medborgarinitiativet. Den bör också främja utbytet mellan yngre och äldre generationer. Mot bakgrund av den nyckelroll som ungdomsorganisationer och ungdomsarbete spelar för att uppnå dessa mål bör programmet stödja utvecklingen av ungdomssektorn i unionen. [Ändr. 31]

(22)  Programmet bör erbjuda unga fler möjligheter att upptäcka Europa genom vistelser studievistelser utomlands inom ramen för det nya initiativet DiscoverEU. Unga personer mellan 18 och 20 år Artonåringar, framför allt personer de med sämre förutsättningar, bör få en möjlighet att uppleva en första, kortvarig resa genom Europa, antingen på egen hand eller i grupp, inom ramen för som en del i en icke-formell eller informell utbildningsverksamhet som syftar till att stärka deras känsla av att vara en del av Europeiska unionen och att upptäcka den kulturella och språkliga mångfalden inom unionen. Initiativet bör ha en tydlig och verifierbar inlärningskomponent och bör säkerställa att erfarenheter sprids och delas i syfte att bedöma och förbättra initiativet på löpande basis. Programmet bör kartlägga organ med ansvar för att nå ut till och välja deltagarna med hänsyn till geografisk balans, och stödja verksamhet som främjar den utbildningsmässiga dimensionen av upplevelsen. Dessa organ bör också, när så är lämpligt, tillhandahålla utbildning och stöd före och efter mobilitet i utbildningssyfte, även när det gäller språkkunskaper och interkulturell kompetens. Initiativet DiscoverEU bör knyta an till initiativen Europeiska kulturhuvudstäder, Europeiska ungdomshuvudstäderna, Europeiska volontärhuvudstäderna och Europeiska miljöhuvudstäder. [Ändr. 32]

(23)  Språkinlärning bidrar till ömsesidig förståelse och mobilitet i och utanför unionen. Samtidigt behövs språkkunskaper i vardags- och yrkeslivet. Programmet bör därför även främja språkinlärning, framför allt genom språkkurser på plats och genom en ökad användning av tillgängliganätbaserade verktyg, eftersom nätbaserat lärande erbjuder kan erbjuda ytterligare fördelar vid språkinlärningen vad gäller tillgänglighet och flexibilitet. Det stöd för språkinlärning som tillhandahålls genom programmet bör ta hänsyn till användarnas behov, med fokus på de språk som används i mottagarlandet och, i gränsregioner, på grannländernas språk. Stöd för språkinlärning bör också omfatta nationella teckenspråk. Erasmus+ onlineverktyg för språkstöd bör skräddarsys efter programdeltagarnas särskilda behov och vara öppet för alla. [Ändr. 33]

(23a)  Programmet bör använda språkteknik, såsom maskinöversättning, i syfte att underlätta utbyten mellan myndigheter och förbättra den interkulturella dialogen. [Ändr. 34]

(24)  Programmet bör stödja åtgärder som stärker samarbetet mellan institutioner och organisationer som är verksamma på områdena för utbildning, ungdom och idrott, och framhålla den grundläggande roll som de spelar när det gäller att förse människor med de kunskaper, färdigheter och den kompetens som krävs i en föränderlig värld samt att i tillräcklig utsträckning uppfylla potentialen för innovation, kreativitet och entreprenörskap, särskilt inom den digitala ekonomin. I detta syfte bör ett effektivt samarbete mellan alla berörda parter på alla nivåer av programmets genomförande säkerställas. [Ändr. 35]

(25)  I slutsatserna av den 14 december 2017 uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna, rådet och kommissionen att lägga fram ett antal initiativ för att lyfta upp det europeiska samarbetet på utbildningsområdet på en ny nivå, bland annat genom att uppmuntra uppkomsten av Europauniversitet senast 2024; Europauniversiteten kommer att bestå av nätverk som skapas av universiteten själva runtom i EU. Programmet bör stödja dessa Europauniversitet, som bör drivas av spetskompetens och ha till syfte att göra högskolor i unionen mer attraktiva och att öka samarbetet mellan forskning, innovation och utbildning. Begreppet ”spetskompetens” ska tolkas brett, till exempel även när det gäller förmågan att öka inkluderingen. Programstödet bör sträva efter en bred geografisk täckning av ”Europauniversitet”. [Ändr. 36]

(26)  Bryggekommunikén från 2010 efterlyste stöd för hög yrkeskompetens för smart och hållbar tillväxt. I meddelandet Ökad innovation i EU:s regioner från 2017 framhölls det att yrkesutbildningen bör kopplas samman med innovationssystem, som en del av strategier för smart specialisering på regional nivå. Programmet bör tillhandahålla de medel som krävs för att reagera på dessa uppmaningar och stödja utvecklingen av transnationella plattformar av yrkeskunskapscentrum som är nära integrerade i lokala och regionala strategier för tillväxt, innovation, och konkurrenskraft, hållbar utveckling och social inkludering. Dessa kunskapscentrum bör fungera som en drivkraft för kvalitativa yrkesmässiga färdigheter mot bakgrund av sektorsspecifika utmaningar, samtidigt som de stöder övergripande strukturella förändringar och den socioekonomiska politiken i EU. [Ändr. 37]

(27)  För att öka användningen av den virtuella samarbetsverksamheten bör programmet stödja en mer systematisk användning av befintliga onlineplattformar, såsom eTwinning, School Education Gateway, webbplattformen för vuxenutbildning i Europa, den europeiska ungdomsportalen och onlineplattformen för högre utbildning. Programmet bör också, i lämpliga fall, uppmuntra utvecklingen av nya onlineplattformar för att stärka och modernisera utbildnings-, idrotts- och ungdomspolitiken på europeisk nivå. Sådana plattformar bör vara användarvänliga i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102(18). [Ändr. 38]

(28)  Programmet bör bidra till att underlätta öppenhet i och automatiskt ömsesidigt erkännande av färdigheter, och kompetens, kvalifikationer och examensbevis, liksom överföring av studiemeriter eller utbildningsmoduler andra utbildningsintyg, för att främja kvalitetskontroll och stödja validering av icke-formellt och informellt lärande, förvaltning av färdigheter och vägledning. I detta avseende bör programmet också tillhandahålla stöd till kontaktpunkter och nätverk på nationell nivå och EU-nivå som underlättar ger information och stöd till potentiella deltagare, och därmed underlättar EU-övergripande utbyten och utvecklar flexibla utbildningsvägar mellan olika områden på områdena för utbildning och ungdom samt mellan formella och icke-formella sammanhang. [Ändr. 39]

(29)  Programmet bör utnyttja potentialen hos tidigare Erasmus+-deltagare och stödja verksamhet som framför allt anordnas av alumninätverk, ambassadörer och EuroPeers genom att uppmuntra dem att vara förmedlare för programmet.

(29a)  Programmet bör lägga särskild tonvikt vid validering och erkännande av utbildningsperioder utomlands, även på högstadie- och gymnasienivå. I detta sammanhang bör beviljande av bidrag kopplas till kvalitetsbedömningsförfaranden och till en beskrivning av läranderesultat och till den fullständiga tillämpningen av rådets rekommendation av den 15 mars 2018 om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet(19), rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(20) samt europeiska verktyg som bidrar till erkännandet av lärande utomlands och som säkerställer lärande av god kvalitet, såsom den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF), det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar), det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) och den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet). [Ändr. 40]

(30)  Som ett sätt att säkerställa samarbete med andra unionsinstrument och unionens övriga politikområden bör personer inom olika verksamhetssektorer, såsom den offentliga och privata sektorn, jordbrukssektorn och näringslivet, erbjudas möjligheter att gå en utbildning, göra praktik eller vistas utomlands i alla skeden av livet för att utvecklas både yrkesmässigt och på det personliga planet, framför allt genom att skapa en medvetenhet om sin europeiska identitet och en förståelse för den europeiska kulturella mångfalden och yrkesmässigt, särskilt genom att förvärva färdigheter som är relevanta för arbetsmarknaden. Programmet bör utgöra en enda ingångspunkt för unionens transnationella mobilitetsprogram med en tydlig lärandedimension och förenkla utbudet av sådana program för bidragsmottagarna och dem som deltar i denna verksamhet. Det bör göras lättare att expandera Erasmusprojekt+; särskilda åtgärder bör införas för att hjälpa ansvariga för Erasmus+-projekt att ansöka om bidrag eller skapa synergieffekter genom stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och program för migration, säkerhet, rättvisa och medborgarskap, hälsa media och kultur samt Europeiska solidaritetskåren [Ändr. 41].

(31)  Det är viktigt att stimulera undervisning och forskning om frågor som rör europeisk integration och unionens framtida utmaningar och möjligheter samt att främja diskussioner en debatt om dessa frågor med stöd av Jean Monnet-insatser inom all högre utbildning och även på andra utbildningsområden. Att främja en känsla av en europeisk identitet tillhörighet och ett gemensamt åtagande är särskilt viktigt i tider när de gemensamma värden som unionen bygger på och som utgör en del av vår europeiska en gemensam europeisk identitet sätts på prov och när medborgarnas engagemang utmanas och med tanke på att medborgarna inte är stort visar något större engagemang. Programmet bör fortsätta att bidra till att utveckla spetskompetens inom europeiska integrationsstudier och även till att stärka engagemanget för den europeiska integrationen bland alla studerande och allmänheten. [Ändr. 42]

(32)  För att spegla vikten av att bekämpa klimatförändringarna, Programmet bör vara i linje med Parisavtalets centrala mål att stärka de globala åtgärderna mot klimatförändringar. I överensstämmelse med EU:s unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och för att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling, kommer detta program att bidra till att integrera klimatåtgärder klimatfrågor och hållbar utveckling i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet om att 25 % av utgifterna i unionsbudgeten ska stödja av unionens budgetutgifter bidrar till klimatmålen under den period som omfattas av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och till att ett årligt mål på 30 % införs så snabbt som möjligt, men senast 2027. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under utarbetandet och genomförandet av programmet och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner. [Ändr. 43]

(32a)  Med tanke på unionens roll som global aktör och i linje med FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling och de åtaganden som medlemsstaterna gjorde vid Rio+20-konferensen, bör programmet integrera utbildning och livslångt lärande som är inkluderande, skapar rättvisa och är av hög kvalitet, bland annat genom att erkänna den avgörande roll som utbildning spelar för att bekämpa fattigdom. Programmet bör också bidra till agendan för hållbar utveckling genom att stödja insatser för att utveckla den kompetens som krävs för hållbar utveckling och för att utbilda människor i hållbarhet, miljöskydd och klimatförändringar genom formell, icke-formell och informell utbildning. [Ändr. 44]

(33)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet hela programmets löptid som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(21) för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet. Från 2021 bör man se till att programmet får en betydligt större årlig budget jämfört med det sista året i den fleråriga budgetramen 2014–2020, följt av en linjär och successiv ökning av de årliga anslagen. En sådan budgetprofil skulle bidra till en bredare tillgång från första början av den fleråriga budgetramen för 2021–2027, och till att undvika oproportionerligt stora ökningar under de sista åren som kan vara svåra att absorbera. [Ändr. 45]

(34)  Inom ramen för en grundläggande finansieringsram för insatser på utbildningsområdet som ska förvaltas av de nationella programkontoren bör en minimitilldelning per sektor (högre utbildning, skolutbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning) fastställas i syfte att säkerställa den kritiska massa av anslag som krävs för att uppnå de avsedda utfallen och resultaten inom var och en av dessa sektorer. Det exakta budgetanslaget för varje insats och initiativ bör fastställas i arbetsprogrammet. [Ändr. 46]

(35)  Förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen)(22) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling och indirekt genomförande.

(36)  Valet av finansieringstyp och genomförandemetod inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå insatsernas särskilda mål och leverera resultat. Hänsyn ska särskilt tas till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. Detta bör omfatta användningen av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel [125.1] i budgetförordningen. Budgetförordningens principer om öppenhet, likabehandling och icke-diskriminering bör respekteras vid genomförandet av programmet. [Ändr. 47]

(37)  Tredjeländer som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i programmet i samband med det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, som ligger till grund för genomförandet av unionsprogrammen genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. Denna förordning ska bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. Tredjeländers fulla deltagande i programmet bör omfattas av de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar deltagande i programmet för det tredjeland som berörs. Fullt deltagande innebär även en skyldighet att inrätta ett nationellt programkontor och att förvalta vissa av programmets insatser på en decentraliserad nivå. Enskilda personer och enheter från tredjeländer som inte är associerade till programmet bör kunna delta i vissa programmets insatser inom programmet, i enlighet med det arbetsprogram och de ansökningsomgångar som offentliggjorts av kommissionen. Vid genomförandet av programmet bör särskilda arrangemang för enskilda personer och enheter från europeiska mikrostater tas i beaktande. [Ändr. 48]

(38)  I enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och kommissionens meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden(23) (det strategiska partnerskapsmeddelandet) bör programmet ta den specifika situationen i dessa områden i beaktande. Åtgärder kommer att vidtas för att öka de yttersta randområdenas deltagande i alla insatser. Mobilitetsutbyten och samarbete mellan personer och organisationer från dessa områden och tredjeländer, framför allt deras grannländer, bör främjas. Sådana åtgärder kommer att övervakas och utvärderas regelbundet. [Ändr. 49]

(38a)  I det strategiska partnerskapsmeddelandet erkände kommissionen att ökad rörlighet för studerande och utbildningspersonal, särskilt inom Erasmus+-programmet, skulle vara till mycket stor nytta för de yttersta randområdena, och åtog sig att ytterligare anpassa det ekonomiska stödet till de deltagare som reser till och från de yttersta randområdena och bibehålla de specifika finansieringsreglerna för dessa områden inom Erasmus+, att undersöka möjligheten att utvidga det lokala Erasmus+-samarbetet för att fortsätta stimulera mobilitet mellan de yttersta randområdena och tredjeländer i grannskapet samt att använda Europeiska socialfonden+ som ett komplement till Erasmus+. [Ändr. 50]

(39)  I enlighet med [reference to be updated as appropriate according to a new Decision on OCTs artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU(24)] är enskilda personer och enheter i utomeuropeiska länder eller territorier berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. De begränsningar som uppkommer genom att dessa länder och territorier är så avlägset belägna bör tas i beaktande vid genomförandet av programmet och deras deltagande i programmet övervakas och regelbundet utvärderas.

(40)  Programmet bör bevara kontinuiteten i fråga om mål och prioriteringar. Eftersom det ska genomföras under en sjuårsperiod måste det ändå finnas en viss grad av flexibilitet för att det ska kunna anpassas till en förändrad verklighet och nya politiska prioriteringar på området utbildning, ungdom och idrott. I denna förordning anges därför inte i detalj hur specifika initiativ ska utformas, och man fastställer inte alla politiska prioriteringar och motsvarande prioriteringar i budgeten för de kommande sju åren. I stället bör underordnade politiska beslut och prioriteringar, inklusive närmare uppgifter om specifika nya initiativ, fastställas med hjälp av arbetsprogram, i enlighet med EU:s budgetförordning. Vid utformningen av de nya initiativen bör kommissionen anta arbetsprogram man dra lärdom av tidigare och pågående pilotinitiativ på detta område och bör ta vederbörlig hänsyn till det europeiska mervärdet, både när det gäller initiativets innehåll och struktur. informera Europaparlamentet och rådet om detta. Arbetsprogrammet bör också fastställa de åtgärder som behövs för att de ska kunna genomföras, i överensstämmelse med programmets allmänna och särskilda mål, urvals- och tilldelningskriterier för bidrag samt alla övriga uppgifter som krävs. Arbetsprogram och eventuella ändringar av dessa bör antas genom genomförandeakter en delegerad akt. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå och i samråd med nationella programkontor och intressenter, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet framför allt erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. granskningsförfarandet. [Ändr. 51]

(40a)  Kommissionen bör, i samarbete med de nationella programkontoren, övervaka och rapportera om genomförandet av programmet, både under programmets löptid och efter programmets slut. Den slutliga utvärderingen av programmet bör genomföras i god tid så att den i förekommande fall kan användas i halvtidsöversynen av det efterföljande programmet. Kommissionen bör framför allt genomföra en halvtidsöversyn av programmet, vid behov åtföljt av ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning. [Ändr. 52]

(41)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016(25) behöver programmet utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna stödmottagarna, undviks. Sådana krav bör omfatta specifika, mätbara och realistiska indikatorer som kan mätas över tid som en grund för att utvärdera effekterna av programmet på fältet. [Ändr. 53]

(42)  Lämplig utåtriktad verksamhet, med offentliggörande och spridning av de möjligheter och resultat som de insatser som stöds av programmet medför, bör säkerställas på europeisk, nationell och lokal nivå. Den utåtriktade verksamheten, offentliggörandet och spridningen bör utgå från alla de organ som genomför programmet, i förekommande tillämpliga fall, med stöd av andra viktiga berörda parter. [Ändr. 54]

(43)  För att göra kommunikationen med den breda allmänheten effektivare och stärka synergieffekterna mellan de kommunikationsinsatser som vidtas på kommissionens initiativ bör de budgetmedel som anslås för kommunikationsinsatser i enlighet med denna förordning också bidra till spridning av information om unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen för denna förordning. [Ändr. 55]

(44)  För att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av denna förordning bör programmet i högsta möjliga mån använda sig av befintliga genomförandemekanismer. Genomförandet av programmet bör därför överlåtas till kommissionen och till de nationella programkontoren, som bör säkerställa en enhetlig och enkel tillämpning av programreglerna i hela unionen och över tid. För detta ändamål och för att säkerställa ett effektivt genomförande av programmet bör kommissionen och de nationella programkontoren samarbeta, och i samråd med berörda parter, utarbeta enhetliga och enkla förfaranden av hög kvalitet och underlätta utbytet av god praxis som kan förbättra projektens kvalitet inom ramen för programmet. När så är möjligt, och för att maximera effektiviteten, bör de nationella programkontoren vara samma som de som utsetts för förvaltningen av det föregående programmet. Räckvidden av förhandsbedömningen av kravuppfyllelse bör begränsas till de krav som är nya och specifika för programmet, såvida detta inte är motiverat, till exempel vid allvarliga brister eller undermåliga prestationer vad gäller det nationella programkontoret i fråga. [Ändr. 56]

(44a)  För att uppmuntra projektansvariga utan erfarenhet av unionens finansieringsprogram att ansöka om finansiering bör kommissionen och de nationella programkontoren ge råd och stöd och se till att ansökningsförfarandena är så tydliga och enkla som möjligt. Programhandledningen bör förbättras ytterligare så att den blir användarvänlig och tydlig, och ansökningsformulären bör vara enkla och göras tillgängliga i tid. För att ytterligare modernisera och harmonisera ansökningsprocessen bör ett gemensamt, flerspråkigt system med en enda kontaktpunkt utvecklas för programmets stödmottagare och för dem som deltar i förvaltningen av programmet. [Ändr. 57]

(44b)  Som regel bör bidrags- och projektansökningar lämnas till och förvaltas av det nationella programkontoret i det land där den sökande har sin bas. Genom undantag bör dock ansökningar om bidrag och projektansökningar för verksamhet som organiseras av unionsomfattande nätverk och europeiska och internationella organisationer lämnas in till och förvaltas direkt av kommissionen. [Ändr. 58]

(45)  I syfte att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och rättssäkerhet i varje deltagande land bör varje nationell myndighet utse ett oberoende revisionsorgan. När så är möjligt, och för att maximera effektiviteten, bör det oberoende revisionsorganet vara samma som det som utsetts för de insatser som det hänvisas till i det föregående programmet.

(46)  Medlemsstaterna bör sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder som kan försvåra tillgången till programmet eller stå i vägen för att programmet det ska fungera väl. Detta inbegriper att, när så är möjligt, lösa problem som skapar svårigheter att få visering och uppehållstillstånd, utan att det påverkar tillämpningen av unionens lagstiftning om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare. I överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801(26) uppmuntras medlemsstaterna att inrätta skyndsamma antagningsförfaranden. [Ändr. 59]

(47)  Rapporteringssystemet bör säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och utvärdering samlas in effektivt, ändamålsenligt och rättidigt samt är på lämplig detaljnivå. Sådana uppgifter ska meddelas till kommissionen på ett sätt som är förenligt med relevanta bestämmelser om skydd av personuppgifter.

(48)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(27). [Ändr. 60]

(49)  I syfte att förenkla kraven på bidragsmottagarna bör förenklade bidrag i form av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonbelopp användas i största möjliga utsträckning. I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och för att förenkla programförvaltningen bör schablonbelopp som baseras på det berörda projektet användas för mobilitetsverksamhet inom alla sektorer. De förenklade bidragen för att stödja programmets mobilitetsinsatser, som fastställts av kommissionen, bör ta regelbundet ses över och anpassas till levnads- och försörjningskostnaderna i värdlandet i beaktande och värdregionen. Kommissionen och de nationella programkontoren i de sändande länderna bör ha möjlighet att anpassa dessa förenklade bidrag på grundval av objektiva kriterier, framför allt för att garantera tillgång för personer med sämre förutsättningar. I enlighet med nationell rätt bör medlemsstaterna också uppmuntras att låta dessa bidrag vara befriade från skatter och sociala avgifter. Samma undantag bör gälla för offentliga eller privata enheter som beviljar sådant ekonomiskt stöd till de berörda personerna. [Ändr. 61]

(50)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(28), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(29) och rådets förordning (EU) nr 2017/1939(30) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet i unionen som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(31). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen och ge kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(51)  Det bör säkerställas att de insatser som genomförs inom ramen för programmet kompletterar medlemsstaternas verksamhet och annan verksamhet i unionen, framför allt på områdena för utbildning, kultur och media, ungdomsfrågor och solidaritet, sysselsättning och social inkludering, forskning och innovation, näringsliv och företagande, jordbruk och landsbygdsutveckling med tonvikten på unga lantbrukare, sammanhållning, regionalpolitik samt internationellt samarbete och utveckling.

(52)  Även om regelverket redan tidigare tillät medlemsstaterna och regionerna att skapa synergieffekter inom ramen för den tidigare programplaneringsperioden mellan Erasmus+ och andra unionsinstrument, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, som även stödjer en kvalitativ utveckling på utbildningsområdet och inom ungdomsverksamheten i EU, har denna potential hittills varit underutnyttjad, vilket således begränsar de systemiska effekterna av projekt och inverkan på politiken. Ändamålsenlig kommunikation och samarbete bör äga rum på nationell nivå mellan de nationella organ som ansvarar för förvaltningen av dessa instrument för att maximera deras respektive inverkan. Programmet bör möjliggöra ett aktivt samarbete med dessa instrument, särskilt genom att säkerställa att en ansökan av hög kvalitet som inte kan finansieras inom ramen för programmet på grund av otillräckliga medel, kan komma i fråga för finansiering genom ett förenklat förfarande från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. För att förenkla förfarandet för sådana insatser bör det vara möjligt att ge dem en kvalitetsstämpel som signalerar ett erkännande för deras höga kvalitet. Sådan programöverskridande komplementaritet bör göra att andelen framgångsrika projekt ökar generellt. [Ändr. 62]

(52a)  För att uppnå högsta möjliga effektivitet vad gäller unionens finansiering och politiska stöd är det viktigt att främja synergier och komplementaritet mellan alla relevanta program på ett konsekvent sätt. Sådana synergier och sådan komplementaritet bör inte leda till att medel som tilldelats programmet Erasmus+ förvaltas utanför programmets struktur, och inte heller till att medel används för andra syften än de som anges i denna förordning. Synergieffekter och komplementaritet bör leda till förenklade ansökningsförfaranden på genomförandenivå. [Ändr. 63]

(53)  För att granska eller komplettera programmets prestationsindikatorer, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på bilagan. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(54)  Ett korrekt slutförande av det föregående programmet bör säkerställas, särskilt när det gäller sådana fleråriga arrangemang för förvaltning av programmet som fortsätter att löpa, exempelvis finansiering av tekniskt och administrativt stöd. Från och med den 1 januari 2021 bör det tekniska och administrativa stödet vid behov säkerställa förvaltningen av insatser enligt det föregående programmet som ännu inte slutförts före den 31 december 2020.

(55)  Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för rätten till jämställdhet mellan kvinnor och män och rätten att inte utsättas för diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, och att främja tillämpningen av artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Därför bör programmet aktivt stödja initiativ som syftar till att öka medvetenheten och främja en positiv attityd till grupper som kan vara utsatta för diskriminering och till att främja jämställdhet. Den bör också stödja insatser för att minska utbildningsklyftan och de särskilda svårigheter som romer möter genom att underlätta deras fulla och aktiva deltagande i programmet. Respekten för de rättigheter och principer som särskilt erkänns i stadgan om de grundläggande rättigheterna bör genomsyra hela programmets planering, genomförande, övervakning och utvärdering. [Ändr. 64]

(56)  Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en ändamålsenlig unionsfinansiering.

(57)  Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av dess transnationella karaktär, den stora omfattningen och den breda geografiska räckvidden av den mobilitets- och samarbetsverksamhet som finansieras, dess inverkan på tillgången till mobilitet i utbildningssyfte och mer allmänt på integrationen i unionen, samt dess förstärkta internationella dimension, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

(58)  Förordning (EU) nr 1288/2013 bör upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

(59)  I syfte att säkerställa kontinuiteten i det finansieringsstöd som föreskrivs i detta program, bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2021.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas ”Erasmus+”, programmet för unionens insatser inom utbildning, ungdom och idrott (nedan kallat programmet).

Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionens finansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.  livslångt lärande: all utbildning (formellt lärande, icke-formellt lärande och informellt lärande) under hela livet, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning, högre utbildning och vuxenutbildning, som leder till bättre eller uppdaterade kunskaper, färdigheter, kompetenser och attityder eller samhällsdeltagande ur ett personligt, medborgerligt, kulturellt, samhälleligt och/eller arbetsrelaterat perspektiv, inklusive tillhandahållandet av rådgivning och vägledning, [Ändr. 65]

2.  mobilitet i utbildningssyfte: att flytta fysiskt till ett annat land än hemlandet för studier, yrkesutbildning inklusive omskolning eller fortbildning, eller icke-formellt eller informellt lärande. Det kan ske i form av praktik, lärlingsutbildning, ungdomsutbyte, undervisning eller deltagande i yrkesutvecklingsverksamhet. Det kan åtföljas av åtgärder såsom språkstöd, däribland nationella teckenspråk, och utbildning och/eller kompletteras med tillgängligt e-lärande och virtuellt samarbete. I vissa särskilda fall kan det ske i form av lärande genom användning av informationsteknik och kommunikationsverktyg, [Ändr. 66]

(2a)  virtuellt lärande: förvärv av färdigheter och kunskaper genom användning av tillgängliga informations- och kommunikationsverktyg, [Ändr. 67]

(2b)  blandat lärande: förvärv av färdigheter och kunskaper genom en kombination av virtuella utbildningsverktyg och traditionella undervisningsmetoder, [Ändr. 66]

3.  icke-formellt lärande: frivilligt lärande som äger rum utanför den formella utbildningen genom målinriktad verksamhet (vad gäller mål, metoder och tid), där det finns visst stöd till lärandet,

4.  organiserade eller strukturerade vad gäller mål, tid eller lärandestöd. Det kan vara oavsiktligt ur den lärandes perspektiv,

5.  unga: personer mellan 13 och 30 år,

6.  idrott på gräsrotsnivå: idrott i organiserad form som utövas på lokal nivå regelbundet av amatöridrottare samt idrott för alla i alla åldrar i hälsosyfte, utbildningssyfte eller socialt syfte, [Ändr. 69]

7.  högskolestudent: person som är inskriven vid en högskola för en kort utbildning, på kandidatnivå, mastersnivå eller doktorandnivå eller motsvarande, eller person som under de senast föregående 24 månaderna utexaminerats från en sådan högskola, Det omfattar även nyutexaminerade, [Ändr. 70]

8.  personal: personer som antingen yrkesmässigt eller på frivillig grund är involverade i utbildning på alla nivåer eller icke-formellt lärande, och det kan omfatta professorer, lärare, utbildare, forskare, skolledare, ungdomsarbetare, idrottsinstruktörer, personal som inte undervisar och andra berörda sakkunniga som främjar lärande, [Ändr. 71]

(8a)  idrottspersonal: personer som deltar i förvaltningen, undervisningen eller utbildningen av ett idrottslag eller av flera enskilda idrottare, antingen mot betalning eller på frivillig basis, [Ändr. 72]

9.  yrkesstuderande: person som är inskriven på en grundläggande yrkesutbildning eller yrkesinriktad fortbildning, eller på ett yrkesinriktat studieprogram, på alla nivåer från sekundär till eftergymnasial nivå eller person som under de senast föregående 24 månaderna har Det omfattar deltagande av personer som nyligen utexaminerats från sådana ett sådant program, [Ändr. 73]

10.  skolelev: person som är inskriven vid en läroanstalt som tillhandahåller allmän utbildning på alla nivåer från förskoleverksamhet och barnomsorg till gymnasieutbildning, eller person som fått sin skolutbildning utanför en läroanstalt, och som enligt de nationella behöriga myndigheterna är berättigade att delta i programmet på sina respektive territorier, [Ändr. 74]

11.  vuxenutbildning: alla former av icke-yrkesinriktad utbildning för vuxna efter avslutad grundutbildning; utbildningen kan vara formell, icke-formell eller informell,

12.  tredjeland som inte är associerat till programmet: ett tredjeland som inte deltar fullt ut i programmet, men vars rättsliga enheter i undantagsfall kan dra nytta av programmet i välmotiverade fall i unionens intresse, [Ändr. 75]

13.  tredjeland: en stat som inte är medlemsstat,

14.  partnerskap: ett avtal mellan en grupp av läroanstalter och/eller organisationer om att genomföra gemensam verksamhet och gemensamma projekt,

15.  gemensam masterexamen master- eller doktorsexamen: ett integrerat utbildningsprogram som erbjuds av minst två högskolor och som ger ett enda examensbevis, utfärdat och undertecknat av samtliga deltagande högskolor gemensamt och erkänt officiellt i de länder där de deltagande högskolorna är belägna, [Ändr. 76]

16.   internationell: all verksamhet som omfattar minst ett tredjeland som inte är associerat till programmet,

17.   virtuellt samarbete: allt samarbete med hjälp av informationsteknik och kommunikationsverktyg,

18.   högskola: alla slags högre utbildningsanstalter enheter som i överensstämmelse med nationell rätt eller praxis utfärdar erkända examina eller erbjuder annan erkänd eftergymnasial utbildning, oavsett vad dessa utbildningsanstalter kallas, och alla slags högre utbildningsanstalter andra jämförbara enheter som enligt de nationella myndigheterna är behöriga att delta i programmet på deras respektive territorier, [Ändr. 77]

19.   transnationell: all verksamhet som omfattar minst två länder som antingen är medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet,

20.   ungdomsverksamhet: en verksamhet utanför skolan som utförs av informella grupper av unga och/eller ungdomsorganisationer och som utmärks av en icke-formell utbildningsstrategi eller informell utbildningsstrategi och av stöd för tillgänglighet och inkludering, [Ändr. 78]

21.   ungdomsarbetare: en person som yrkesmässigt eller på frivillig grund arbetar med icke-formellt eller informellt lärande, och som stöder unga människor i deras personliga utveckling, inklusive deras sociopedagogiska och yrkesmässiga utveckling samt kompetensutveckling. [Ändr. 79]

22.  EU:s ungdomsdialog: dialogen med mellan politiskt ansvariga, beslutsfattare, experter, forskare eller berörda parter i det civila samhället, såsom lämpligt, och unga och ungdomsorganisationer som Den fungerar som ett forum för fortlöpande gemensamma reflexioner om prioriteringar, genomförande och uppföljning av det europeiska samarbetet på ungdomsområdet, alla områden av betydelse för unga människor, [Ändr. 80]

23.  tredjeland som är associerat till programmet: ett tredjeland som är part i ett avtal med unionen som möjliggör landets deltagande i programmet och som uppfyller alla skyldigheter som fastställs i denna förordning i förhållande till medlemsstaterna, [Ändr. 81]

24.  rättslig enhet: varje fysisk eller juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som saknar rättskapacitet i enlighet med artikel [197.2 c] i budgetförordningen.

25.  personer med sämre förutsättningar: personer som möter hinder som gör det svårt för dem att få faktisk tillgång till de möjligheter som erbjuds genom programmet av missgynnas i deras tillgång till programmet på grund av olika hinder som exempelvis beror på funktionsnedsättning, hälsoproblem, inlärningssvårigheter, deras invandrarbakgrund, kulturella skillnader, deras ekonomiska, sociala, kulturella, eller geografiska skäl, och geografiska situation, inklusive personer som kommer från marginaliserade grupper eller som riskerar diskriminering på någon av skäl de grunder som rör hälsa, migrantbakgrund, funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter anges i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. [Ändr. 82]

26.  nationell myndighet: den myndighet som på nationell nivå ansvarar för att övervaka och utöva tillsyn över förvaltningen av programmet i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är associerat till programmet,

27.  nationellt programkontor: ett eller flera organ i en medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet som ansvarar för att förvalta genomförandet av programmet på nationell nivå. Det kan finnas mer än ett nationellt programkontor i en medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet.

(27a)  spetskompetensstämpel: kvalitetsmärkning som tilldelas projekt som lämnas in till programmet och som anses förtjäna finansiering, men som inte får det på grund av budgetbegränsningar. Den erkänner förslagets värde och stödjer försök att hitta alternativ finansiering. [Ändr. 83]

Artikel 3

Programmets mål

1.  Det allmänna målet för programmet är att stödja den utbildningsmässiga, yrkesmässiga och personliga utvecklingen för personer som är aktiva på områdena för utbildning, ungdom och idrott deltar i utbildnings- och ungdomsverksamhet samt idrott genom livslångt lärande i och utanför EU och därigenom bidra till hållbar tillväxt, kvalitativ sysselsättning, social sammanhållning och inkludering, att främja ett aktivt medborgarskap och att stärka den europeiska identiteten. Programmet är ett viktigt instrument i arbetet med att skapa ett europeiskt område för utbildning, stimulera innovation inom utbildning och det stöder stödja genomförandet av det europeiska strategiska samarbetet på utbildningsområdet med dess underliggande sektorsspecifika dagordningar, stärker stärka det ungdomspolitiska samarbetet inom ramen för unionens ungdomsstrategi 2019–2027 och skapar skapa en europeisk dimension inom idrotten. [Ändr. 84]

2.  Programmet har följande särskilda mål:

a)  Främja enskilda personers mobilitet i utbildningssyfte, liksom samarbete, inkludering, jämlikhet, spetskompetens, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på utbildningsområdet. [Ändr. 85]

b)  Främja ungas mobilitet i utbildningssyfte, interkulturella lärande, kritiska tänkande inom icke-formell och informell utbildning och ungas aktiva deltagande, liksom samarbete, inkludering, kvalitet, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på ungdomsområdet. [Ändr. 86]

c)  Främja mobilitet i utbildningssyfte inom idrott på gräsrotsnivå, för idrottsinstruktörer idrottspersonal och unga som regelbundet utövar organiserad idrott, personal, liksom samarbete, inkludering, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på idrottsområdet. [Ändr. 87]

(ca)  Främja livslångt lärande genom ett sektorsövergripande tillvägagångssätt i alla formella, icke-formella och informella sammanhang och genom stöd till flexibla utbildningsvägar. [Ändr. 88]

2a.  Programmet ska omfatta en förstärkt internationell dimension som är avsedd att stödja unionens yttre åtgärder och utvecklingsmål genom samarbete mellan unionen och tredjeländer. [Ändr. 89]

3.  Programmets mål ska uppnås genom följande tre programområden:

a)  Mobilitet i utbildningssyfte (programområde 1).

b)  Samarbete mellan organisationer och institutioner (programområde 2).

c)  Stöd till politikutveckling och samarbete (programområde 3).

Målen ska också uppnås genom Jean Monnet-insatser enligt artikel 7.

Alla programmets insatser ska innehålla ett starkt inslag av lärande som bidrar till att uppnå programmets mål enligt denna artikel. En beskrivning av de insatser som stöds inom varje programområde anges i kapitel II (utbildning), kapitel III (ungdom) och kapitel IV (idrott). De operativa målen och de motsvarande politiska prioriteringarna för varje insats ska anges i detalj i det arbetsprogram som avses i artikel 19. [Ändr. 90]

Artikel 3a

Europeiskt mervärde

1.  Programmet ska enbart stödja de insatser och den verksamhet som ger ett potentiellt europeiskt mervärde och bidrar till uppnåendet av de mål som anges i artikel 3.

2.  Det europeiska mervärdet av programmets insatser och verksamhet ska exempelvis säkerställas genom deras

a)  gränsöverskridande karaktär, framför allt med avseende på mobilitet och samarbete som syftar till att åstadkomma en varaktig systemeffekt,

b)  komplementaritet och synergier med andra program och strategier på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå,

c)  bidrag till en effektiv användning av unionens verktyg för öppenhet och erkännande,

d)  bidrag till en utveckling av unionsomfattande normer för kvalitetssäkring, inklusive stadgor,

e)  bidrag till en utveckling av unionsomfattande gemensamma normer för utbildningsprogram,

f)  främjande av interkulturell och interreligiös dialog i hela unionen,

g)  främjande av flerspråkighet i hela unionen,

h)  främjande av en europeisk känsla av tillhörighet och ett stärkt gemensamt europeiskt medborgarskap. [Ändr. 91]

KAPITEL II

UTBILDNING

Artikel 4

Programområde 1

Mobilitet i utbildningssyfte

På utbildningsområdet ska programmet stödja följande insatser inom ramen för programområde 1:

a)  Mobilitet för studenter och personal inom högre utbildning.

b)  Mobilitet för studenter och personal inom yrkesutbildning.

c)  Mobilitet för skolelever och skolpersonal, inklusive förskollärare, personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg. [Ändr. 92]

d)  Mobilitet för personal inom vuxenutbildning och vuxenstuderande. [Ändr. 93]

e)  Möjligheter till språkinlärning, inbegripet sådana som stöder mobilitetsverksamhet.

Programmet ska stödja åtgärder för virtuellt och blandat lärande som ska åtfölja den mobilitetsverksamhet som anges i punkt 1. Det ska också stödja dessa åtgärder för personer som inte kan delta i sådan mobilitetsverksamhet.

Kommissionen ska, i förekommande fall, se till att verktyg för virtuellt och blandat lärande som utvecklats inom ramen för programmet görs tillgängliga för den breda allmänheten. [Ändr. 94]

Stöd får beviljas för att förbereda den mobilitetsverksamhet som anges i denna artikel, inbegripet, vid behov, för förberedande besök. [Ändr. 95]

Artikel 5

Programområde 2

Samarbete mellan organisationer och institutioner

På utbildningsområdet ska programmet stödja följande insatser inom ramen för programområde 2:

a)  Strategiska partnerskap för samarbete och utbyte av praxis, inbegripet småskaliga partnerskap i syfte att främja en bredare och mer inkluderande tillgång till programmet. [Ändr. 96]

b)  Partnerskap för spetskompetens, framför allt för Europauniversitet, yrkeskunskapscentrum och Erasmus Mundus gemensamma masterexamina master- eller doktorsexamina. Europauniversitet och yrkeskunskapscentrum ska omfatta minst en enhet som är etablerad i en medlemsstat. [Ändr. 97]

c)  Partnerskap för innovation, såsom allianser för vuxenutbildning, för att öka Europas innovationskapacitet. [Ändr. 98]

d)  Tillgängliga och användarvänliga onlineplattformar och verktyg för virtuellt samarbete, inbegripet stödtjänster för eTwinning och webbplattformen för vuxenutbildning i Europa, verktyg för att främja användningen av en ”universell utformning av inlärningsmetoder” liksom verktyg för att underlätta mobilitet, såsom det europeiska studentkort som avses i artikel 25.7c. [Ändr. 99]

(da)  Målinriktad kapacitetsuppbyggnad inom högre utbildning i tredjeländer som inte är associerade till programmet. [Ändr. 100]

Artikel 6

Programområde 3

Stöd till politikutveckling och politiskt samarbete

På utbildningsområdet ska programmet stödja följande insatser inom ramen för programområde 3:

a)  Förberedandet och genomförandet av unionens allmänna och sektorsspecifika politiska dagordningar på utbildningsområdet, inbegripet med stöd av Eurydicenätverket eller andra relevanta organisationers verksamhet.

b)  Stöd till unionens verktyg och åtgärder som främjar kvaliteten, och tydligheten i fråga om kompetenser, färdigheter och kvalifikationer och erkännandet och uppdateringen [Ändr. 101]av dessa(32).

c)  Politisk dialog och samarbete med viktiga samt stöd till berörda parter, inbegripet EU-omfattande nätverk, europeiska icke-statliga organisationer och internationella organisationer på utbildningsområdet. [Ändr. 102]

d)  Riktade åtgärder som bidrar till ett kvalitativt högkvalitativt och inkluderande genomförande av programmet. [Ändr. 103]

e)  Samarbete med unionens övriga instrument och stöd till unionens övriga politikområden.

f)  Insatser för att sprida kunskap och öka medvetenheten om resultat av och prioriteringar inom EU-politik samt om programmet.

Artikel 7

Jean Monnet-insatser

Programmet ska stödja undervisning, inlärning, forskning och debatter om den europeiska integrationen och om unionens framtida utmaningar och möjligheter med hjälp av följande insatser [Ändr. 104]

a)  Jean Monnet-insatser inom högre utbildning. [Ändr. 105]

b)  Jean Monnet-insatser på andra alla utbildningsområden. [Ändr. 106]

c)  Stöd till följande institutioner med europeisk målsättning: Europeiska universitetsinstitutet i Florens, inbegripet dess School of Transnational Governance, Europeiska högskolan (i Brygge och Natolin), Europeiska institutet för offentlig förvaltning i Maastricht, Europeiska rättsakademin i Trier, Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd i Odense och Internationella centrumet för Europautbildning i Nice.

KAPITEL III

UNGDOM

Artikel 8

Programområde 1

Mobilitet i utbildningssyfte

På ungdomsområdet ska programmet stödja följande insatser inom programområde 1:

a)  Mobilitet för unga.

b)  Ungdomsverksamhet.

c)  DiscoverEU-verksamhet.

d)  Mobilitet för ungdomsarbetare.

Artikel 9

Programområde 2

Samarbete mellan organisationer och institutioner

På ungdomsområdet ska programmet stödja följande insatser inom programområde 2:

a)  Strategiska partnerskap för samarbete och utbyte av praxis, inbegripet småskaliga partnerskap i syfte att främja en bredare och mer inkluderande tillgång till programmet. [Ändr. 107]

b)  Partnerskap för innovation för att öka Europas innovationskapacitet.

c)  Tillgängliga och användarvänliga onlineplattformar och verktyg för virtuellt samarbete. [Ändr. 108]

Artikel 10

Programområde 3

Stöd till politikutveckling och samarbete

På ungdomsområdet ska programmet stödja följande insatser inom programområde 3:

a)  Förberedande och genomförande av unionens politiska dagordning på ungdomsområdet, med stöd, i förekommande fall, av wikinätverket för ungdomsfrågor. [Ändr. 109]

b)  Unionens verktyg och åtgärder för att främja kvaliteten och tydligheten i fråga om kompetenser och färdigheter och erkännandet av dessa, framför allt genom ungdomspasset.

c)  Politisk dialog och samarbete med och stöd till relevanta viktiga berörda parter, inbegripet EU-omfattande nätverk, europeiska icke-statliga organisationer och internationella organisationer på ungdomsområdet, EU:s ungdomsdialog och stöd till Europeiskt ungdomsforum. [Ändr. 110]

d)  Åtgärder som bidrar till ett kvalitativt högkvalitativt och inkluderande genomförande av programmet. [Ändr. 111]

e)  Samarbete med unionens övriga instrument och stöd till unionens övriga politikområden.

f)  Insatser för att sprida kunskap och öka medvetenheten om resultat av och prioriteringar inom EU-politik samt om programmet.

KAPITEL IV

IDROTT

Artikel 11

Programområde 1

Mobilitet i utbildningssyfte

På idrottsområdet ska programmet inom programområde 1 stödja mobilitet för idrottsinstruktörer unga som utövar och personal idrottspersonal som deltar i idrott på gräsrotsnivå [Ändr. 112].

Artikel 12

Programområde 2

Samarbete mellan organisationer och institutioner

På idrottsområdet ska programmet stödja följande insatser inom programområde 2:

a)  Partnerskap för samarbete och utbyte av praxis, inbegripet småskaliga partnerskap i syfte att främja en bredare och mer inkluderande tillgång till programmet.

b)  Icke vinstdrivande idrottsevenemang på gräsrotsnivå, inbegripet småskaliga evenemang, som syftar till att ytterligare utveckla en europeisk dimension av idrotten. [Ändr. 113]

Artikel 13

Programområde 3

Stöd till politikutveckling och samarbete

På idrottsområdet ska programmet stödja följande insatser inom nyckelåtgärd 3:

a)  Förberedande och genomförande av unionens politiska dagordning på området idrott och fysisk aktivitet.

b)  Politisk dialog och samarbete med relevanta viktiga berörda parter, inbegripet europeiska icke-statliga organisationer och internationella organisationer på idrottsområdet. [Ändr. 114]

ba)  Åtgärder som bidrar till ett högkvalitativt och inkluderande genomförande av programmet. [Ändr. 115]

bb)  Samarbete med unionens övriga instrument och stöd till unionens övriga politikområden. [Ändr. 116]

c)  Insatser för att sprida kunskapen och öka medvetenheten om resultat av och prioriteringar inom EU-politik samt om programmet, inbegripet olika priser och utmärkelser i idrottssammanhang.

Artikel 13a

Inkluderingsstrategi

1.  Kommissionen ska senast den 31 mars 2021 utarbeta en ram för inkluderingsåtgärder och vägledning för genomförandet av dessa åtgärder. De nationella programkontoren ska utarbeta en flerårig nationell inkluderingsstrategi på grundval av denna ram och särskilt uppmärksamma de specifika utmaningar som rör tillgången till programmet i nationella sammanhang. Denna strategi ska offentliggöras senast den 30 juni 2021 och genomförandet av den ska övervakas regelbundet.

2.  Den ram och strategi som avses i punkt 1 ska särskilt uppmärksamma följande:

a)  Samarbete med arbetsmarknadens parter, nationella och lokala myndigheter samt det civila samhället.

b)  Stöd till gräsrotsorganisationer och lokalt förankrade organisationer som arbetar direkt med målgrupperna.

c)  Utåtriktad verksamhet och kommunikation till målgrupperna, bland annat genom spridning av användarvänlig information.

d)  Förenkling av ansökningsförfaranden.

e)  Särskilda rådgivnings-, utbildnings- och stödtjänster för målgrupperna, både inför deras ansökningar och för att förbereda dem på deltagande i programmet.

f)  Bästa metoder när det gäller tillgänglighet och stödtjänster för personer med funktionsnedsättning.

g)  Insamling av lämpliga kvalitativa och kvantitativa uppgifter för att utvärdera strategins effektivitet.

h)  Tillämpning av ekonomiska stödåtgärder i enlighet med artikel 13b. [Ändr. 118]

Artikel 13b

Ekonomiska stödåtgärder för inkludering

1.  Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta för att se till att tillräckliga ekonomiska stödåtgärder, inbegripet förfinansiering i förekommande fall, införs för att stödja personer med sämre förutsättningar som inte kan delta i programmet av ekonomiska skäl, eller på grund av de extra kostnader som deltagandet i programmet innebär eftersom deras särskilda situation utgör ett betydande hinder. Bedömningen av de ekonomiska skälen och av hur mycket stöd de behöver ska baseras på objektiva kriterier.

2.  De ekonomiska stödåtgärder som avses i punkt 1 kan omfatta följande:

a)  Stöd som finns tillgängligt från andra unionsinstrument, t.ex. Europeiska socialfonden+.

b)  Stöd som finns tillgängligt genom nationella system.

c)  Anpassning och tillägg av stöd för mobilitetsinsatser som finns tillgängliga inom ramen för programmet.

3.  För att uppfylla kraven i punkt 2 c i denna artikel ska kommissionen vid behov anpassa eller tillåta de nationella programkontoren att anpassa bidragen till stöd för mobilitetsinsatser inom ramen för programmet. Kommissionen ska också, i enlighet med bestämmelserna i artikel 14, upprätta en särskild budget för att finansiera ytterligare ekonomiska stödåtgärder inom ramen för programmet.

4.  Kostnader för åtgärder som underlättar eller stödjer inkludering ska under inga omständigheter utgöra grund för att en ansökan inom ramen för programmet avslås. [Ändr. 119]

KAPITEL V

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 14

Budget

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 30 000 000 000 euro 41 097 000 000 EUR i fasta priser 2018 (46 758 000 000 EUR i löpande priser. [Ändr. 120]

De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom gränserna för den fleråriga budgetramen. [Ändr. 121]

2.  Programmet ska genomföras i enlighet med följande preliminära fördelning:

a)  24 940 000 000 euro 83 % av det belopp som avses i punkt 1 för insatser på utbildningsområdet, varav [Ändr. 122]

1.  minst 8 640 000 000 euro bör 34,66 % ska anslås till insatser inom högre utbildning som avses i artiklarna 4 a och 5 a, [Ändr. 123]

2.  minst 5 230 000 000 euro 23 % ska anslås till insatser inom yrkesutbildning som avses i artiklarna 4 b och 5 a, [Ändr. 124]

3.  minst 3 790 000 000 euro 15,63 % ska anslås till insatser inom skolutbildning som avses i artiklarna 4 c och 5 a, [Ändr. 125]

4.  minst 1 190 000 000 euro 6 % ska anslås till insatser inom vuxenutbildning som avses i artiklarna 4 d och 5 a, [Ändr. 126]

5.  450 000 000 euro för 1,8 % ska anslås till Jean Monnet-insatser som avses i artikel 7. [Ändr. 127]

5a)  13,91 % av det belopp som avses i led a i denna punkt ska anslås till insatser som i första hand förvaltas direkt, inbegripet de som anges i artikel 4 e, artikel 5 b-d och artikel 6 a-f. [Ändr. 128]

(5b)  De återstående 5 % får användas för att finansiera insatser inom kapitel II. [Ändr. 129]

b)  3 100 000 000 euro 10,3 % av det belopp som avses i punkt 1 för insatser på ungdomsområdet som avses i artiklarna 8–10. [Ändr. 130]

c)  550 000 000 euro 2 % av det belopp som avses i punkt 1 för insatser på ungdomsområdet som avses i artiklarna 11–13. [Ändr. 131]

d)  Minst 960 000 000 euro 3,2 % av det belopp som avses i punkt 1 som ett bidrag till driftskostnaderna för de nationella programkontoren. [Ändr. 132]

De återstående 1,5 % som inte fördelas enligt den preliminära fördelning som anges i första stycket får användas för programstöd. [Ändr. 133]

3.  Utöver den finansieringsram som anges i punkt 1 och för att främja programmets internationella dimension ska ett kompletterande finansiellt bidrag tillgängliggöras genom förordning …/… [instrumentet för grannsamarbete, utveckling och internationellt samarbete](33) och genom förordning …/… [IPA III](34) tillhandahålla ekonomiska bidrag för att stödja insatser som fastställs och genomförs och hanteras i enlighet med denna förordning. Detta bidrag Denna förordning ska finansieras i enlighet med förordningarna om inrättande av dessa instrument.gälla för användningen av dessa medel samtidigt som överensstämmelse med de förordningar som reglerar NDICI respektive IPA III ska säkerställas. [Ändr. 134]

4.  Det belopp som avses i punkt 1 får användas för administrativt och tekniskt stöd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive centrala informationstekniska system och råd om tillgänglighet och utbildning [Ändr. 135].

5.  Utan att det påverkar tillämpningen av budgetförordningen kan utgifter för insatser till följd av projekt som ingår i det första arbetsprogrammet vara stödberättigande från och med den 1 januari 2021.

6.  Medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska genomföra dessa medel direkt i enlighet med [artikel 62.1 a] i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med [artikel 62.1 c]. Där så är möjligt ska dessa medel används till förmån för den berörda medlemsstaten.

6a.  De prioriteringar för budgetanslag per insats som anges i punkt 2 ska fastställas i det arbetsprogram som avses i artikel 19. [Ändr. 136]

Artikel 15

Former av EU-finansiering och metoder för genomförande

1.  Programmet ska genomföras konsekvent och genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel [61.1 c] i budgetförordningen.

2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser och upphandling.

3.  Bidrag till en gemensam försäkringsmekanism får täcka den risk som är förknippad med krav på återbetalning av belopp från mottagare och ska anses vara en tillräcklig garanti i enlighet med budgetförordningen. Bestämmelserna i [artikel X] i förordning X [successor of the Regulation on the Guarantee Fund] ska gälla.

KAPITEL VI

DELTAGANDE I PROGRAMMET

Artikel 16

Tredjeländer som är associerade till programmet

1.  Programmet ska vara öppet för deltagande från följande tredjeländer:

a)  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

c)  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

d)  Övriga tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

—  säkerställer en rimlig balans mellan bidraget från det tredjeland som deltar i unionens program och de fördelar som landet får av respektive program,

—  fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av finansiella bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i budgetförordningen,

—  inte ger tredjelandet beslutsbefogenhet över programmet, och

—  garanterar unionens rätt att säkerställa sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

2.  De länder som avses i punkt 1 ska delta i programmet fullt ut endast i den mån de uppfyller alla skyldigheter som denna förordning ålägger medlemsstaterna.

Artikel 17

Tredjeländer som inte är associerade till programmet

Vad gäller de insatser som avses i artiklarna 4–6, artikel 7 a och 7 b, artiklarna 8–10, och artiklarna 12 och 13 kan programmet vara öppet för deltagande från följande tredjeländer:för rättsliga enheter från ett tredjeland i vederbörligen motiverade fall och i unionens intresse.

a)  Tredjeländer som avses i artikel 16 och som inte uppfyller det villkor som anges i punkt 16.2.

b)  Alla andra tredjeländer. [Ändr. 137]

Artikel 18

Regler om direkt och indirekt förvaltning

1.  Programmet ska vara öppet för offentliga och privata rättsliga enheter som är verksamma på områdena för utbildning, ungdom och idrott.

2.  När programmet genomförs, bland annat med avseende på valet av deltagare och utdelningen av bidrag, ska kommissionen och medlemsstaterna se till att insatser görs för att främja social inkludering och bättre nå ut till personer med sämre förutsättningar. [Ändr. 138]

3.  Vid urval inom ramen för både direkt och indirekt förvaltning får utvärderingskommittén, som avses i artikel [145.3 tredje strecksatsen] i budgetförordningen, bestå av externa experter.

4.  Offentliga enheter, institutioner och organisationer på områdena för utbildning, ungdom och idrott som har erhållit över 50 procent av sina årliga inkomster från offentliga källor under de senaste två åren ska anses besitta den nödvändiga finansiella, yrkesmässiga och administrativa kapaciteten för att utföra verksamhet inom programmet. De ska inte behöva bestyrka den kapaciteten ytterligare.

4a.  Storleken på det ekonomiska stödet, såsom bidrag, enhetsbelopp, schablonbelopp och enhetskostnader, ska ses över regelbundet och anpassas till värdlandets eller värdregionens levnadsomkostnader, baserat på siffror från Eurostat. Vid anpassningen av levnadsomkostnader ska vederbörlig hänsyn tas till resekostnader till och från värdlandet eller värdregionen. [Ändr. 139]

5.  För att förbättra tillgången till programmet för personer med sämre förutsättningar och för att säkerställa ett smidigt genomförande av programmet kan kommissionen komma att anpassa eller tillåta de nationella programkontoren som avses i artikel 23 att på grundval av objektiva kriterier anpassa bidragen för att stödja programmets mobilitetsinsatser. [Ändr. 140]

6.  Kommissionen kan gå ut med gemensamma inbjudningar att lämna projektförslag med tredjeländer som inte är associerade till programmet eller deras organisationer och programkontor för att finansiera projekt på grundval av motpartsfonder. Projekt kan bedömas och väljas ut genom ett gemensamt bedömnings- och urvalsförfarande som de berörda finansieringsorganisationerna eller finansieringsorganen ska enas om i enlighet med de principer som anges i budgetförordningen.

KAPITEL VII

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Artikel 19

Arbetsprogram

Programmet De underordnade politiska besluten och prioriteringarna, inklusive närmare uppgifter om de specifika initiativ som anges i artiklarna 4–13, ska genomföras fastställas med hjälp av sådana ett arbetsprogram som avses i artikel [108] 110 i budgetförordningen. I arbetsprogrammet ska det också anges hur programmet ska genomföras. Dessutom ska arbetsprogrammet ange en indikation om det belopp som ska anslås till varje insats och om fördelningen av medel mellan medlemsstaterna och tredjeländer som är associerade till programmet för de insatser som ska förvaltas av det nationella programkontoret. Arbetsprogrammet ska antas av kommissionen genom en genomförandeakt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 30 anta delegerade akter i syfte att komplettera denna förordning och anta arbetsprogrammet. [Ändr. 141]

Artikel 20

Övervakning och rapportering

1.  I bilagan anges indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de allmänna och särskilda mål som beskrivs i artikel 3.

2.  För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av huruvida programmet uppnår sina mål ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30 för att ändra bilagan, för att se över eller komplettera indikatorerna när så krävs och att komplettera denna förordning med föreskrifter om en ram för övervakning och utvärdering.

3.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och utvärdering samlas in effektivt, ändamålsenligt och rättidigt och på rätt detaljnivå av bidragsmottagare av unionens medel i den mening som avses i artikel [2.5] i budgetförordningen. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på bidragsmottagarna av unionens medel och medlemsstaterna.

Artikel 21

Utvärdering Utvärderingar, halvtidsöversyn och revidering [Ändr. 142]

1.  Eventuella utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen. [Ändr. 143]

2.  En halvtidsutvärdering halvtidsöversyn av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock absolut senast fyra år efter det att programmet började genomföras. den 31 december 2024. Den ska också åtföljas av en slutlig utvärdering av det föregående programmet som ska användas i halvtidsöversynen. Vid halvtidsöversynen ska man, förutom att bedöma programmets allmänna effektivitet och resultat, särskilt utvärdera genomförandet av de inkluderingsåtgärder som fastställs i kapitel IVa, de insatser som gjorts för att förenkla programmet för stödmottagare och genomförandet av de nya initiativ som avses i artikel 5 b och artikel 8 c. I samband med detta ska den granska hur deltagandet i programmet fördelar sig, särskilt när det gäller personer med sämre förutsättningar [Ändr. 144].

3.  Utan att det påverkar de krav som anges i kapitel IX och de skyldigheter för de nationella programkontoren som avses i artikel 24 ska medlemsstaterna senast den 30 april 2024 överlämna en rapport till kommissionen om programmets genomförande och resultat på respektive territorium. Utrikestjänsten ska lägga fram en liknande rapport om programmets genomförande och effekter i deltagande utvecklingsländer. [Ändr. 145]

3a.  Kommissionen ska vid behov och på grundval av halvtidsöversynen lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning. Kommissionen ska inställa sig inför det berörda utskottet i Europaparlamentet och rådets behöriga organ för att rapportera om halvtidsöversynen, även vad gäller dess beslut om huruvida det behövs en ändring av denna förordning. [Ändr. 146]

4.  Vid slutet av genomförandeperioden, dock senast fyra tre år efter slutet av den period som anges i artikel 1, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen. [Ändr. 147]

5.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna av dessa eventuella utvärderingar och halvtidsöversynen, tillsammans med sina egna synpunkter till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. [Ändr. 148]

KAPITEL VIII

INFORMATION, KOMMUNIKATION OCH SPRIDNING

Artikel 22

Information, kommunikation och spridning

1.  I samarbete med kommissionen och på grundval av en unionsomfattande ram ska de nationella programkontor som avses i artikel 24 ska utveckla en konsekvent strategi för att nå ut till målgrupperna och för spridning och utnyttjande av resultaten från den verksamhet som stöds genom insatserna som de förvaltar inom ramen för programmet, och ska de bistå kommissionen med den allmänna uppgiften att sprida information om programmet, inklusive information om insatser och verksamhet som förvaltas på nationell nivå och unionsnivå och dess resultat och ska informera relevanta målgrupper om de insatser samt den verksamhet som har genomförts i deras land, i syfte att förbättra samarbetet mellan berörda parter och stödja en sektorsövergripande strategi för genomförandet av programmet. I sin kommunikation och utåtriktade verksamhet och vid spridningen av information ska kommissionen och de nationella programkontoren i enlighet med kapitel IVa fästa särskild uppmärksamhet vid personer med sämre förutsättningar för att öka deras deltagande i programmet. [Ändr. 149]

1a.  Alla viktiga programdokument för stödmottagare, inklusive ansökningsformulär, instruktioner och viktig information, ska minst göras tillgängliga på unionens alla officiella språk. [Ändr. 150]

2.  Mottagarna av unionsmedel ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar insatserna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

3.  De rättsliga enheterna inom de sektorer som omfattas av programmet ska använda varumärkesnamnet ”Erasmus+” vid kommunikation och spridning av information i samband med programmet.

4.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat på ett lättillgängligt sätt. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den strategiska kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3. [Ändr. 151]

4a.  De nationella programkontoren ska också sprida information om programmet till yrkesvägledare vid läroanstalter och till arbetsförmedlingar. [Ändr. 152]

KAPITEL IX

FÖRVALTNINGS- OCH REVISIONSSYSTEM

Artikel 23

Nationell myndighet

1.  Senast den […] ska medlemsstaterna i en formell underrättelse som vidarebefordras av deras ständiga representation meddela kommissionen namnen på den person eller de personer som är juridiskt behöriga att agera för deras räkning som nationell myndighet för de syften som anges i denna förordning. Om den nationella myndigheten byts ut under programperioden ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta kommissionen i enlighet med samma förfarande.

2.  Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga och lämpliga åtgärder för att avlägsna alla juridiska och administrativa hinder för att programmet ska fungera korrekt, inbegripet, om möjligt, även åtgärder för att undvika att bidragen beskattas, för att säkerställa möjligheten att överföra rättigheter mellan unionens olika sociala system samt för att lösa administrativa frågor som försvårar erhållandet av viseringar eller uppehållstillstånd. [Ändr. 153]

3.  Senast den […] ska den nationella myndigheten utse ett eller flera nationella programkontor. Om det finns fler än ett nationellt programkontor ska medlemsstaterna inrätta en lämplig mekanism för att samordna förvaltningen av programmets genomförande på nationell nivå, särskilt i syfte att säkerställa ett konsekvent och kostnadseffektivt genomförande av programmet och en fungerande kontakt med kommissionen i detta avseende samt underlätta eventuell överföring av medel mellan kontor och på det sättet möjliggöra flexibilitet och bättre utnyttjande av de medel som tilldelas medlemsstaterna. Varje medlemsstat ska besluta hur den ska organisera förhållandet mellan sin nationella myndighet och det nationella programkontoret, inbegripet sådana uppgifter som att fastställa det nationella programkontorets arbetsprogram.

Den nationella myndigheten ska tillhandahålla kommissionen en förhandsbedömning av kravuppfyllelse som visar att det nationella programkontoret uppfyller artiklarna [58.1] c, c v och c vi, samt [60.1, 60.2 och 60.3] i budgetförordningen, samt unionens krav för interna kontrollstandarder för nationella programkontor och reglerna för förvaltning av programmens medel till bidragsstöd.

4.  Den nationella myndigheten ska utse ett oberoende revisionsorgan enligt vad som avses i artikel 26.

5.  Den nationella myndigheten ska grunda sin förhandsbedömning av kravuppfyllelse på sina egna kontroller och revisioner och/eller kontroller och revisioner som utförts av det oberoende revisionsorgan som avses i artikel 26. När det nationella programkontor som utses för programmet är detsamma som det nationella programkontor som hade ansvar för att förvalta det tidigare programmet, ska förhandsbedömningen av kravuppfyllelse begränsas till de krav som är nya och specifika för programmet.

6.  Om kommissionen på grundval av sin utvärdering av förhandsbedömningen av kravuppfyllelse inte godtar det nationella programkontor som utsetts, eller om det nationella programkontoret inte uppfyller de minimikrav som fastställs av kommissionen, ska den nationella myndigheten se till att nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas så att det nationella programkontoret uppfyller minimikraven eller utse ett annat organ till nationellt programkontor.

7.  Den nationella myndigheten ska övervaka och utöva tillsyn över programmets förvaltning på nationell nivå. Den ska underrätta kommissionen och rådgöra med kommissionen i god tid innan den fattar beslut som kan ha en betydande inverkan på programmets förvaltning, särskilt vad gäller dess nationella programkontor.

8.  Den nationella myndigheten ska tillhandahålla adekvat samfinansiering för drift av de nationella programkontoren så att programmet förvaltas i enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser.

9.  På grundval av den årliga förvaltningsförklaringen från det nationella programkontoret, det oberoende revisionsuttalandet och kommissionens analys av det nationella programkontorets efterlevnad och prestationer ska den nationella myndigheten varje år informera kommissionen om sin övervaknings- och tillsynsverksamhet med avseende på programmet. Sådan information ska om möjligt göras tillgänglig för allmänheten. [Ändr. 154]

10.  Den nationella myndigheten ska ta ansvar för en korrekt förvaltning av de unionsmedel som kommissionen överför till det nationella programkontoret inom programmet.

11.  Vid fall av oriktigheter, försummelse eller bedrägeri som kan tillskrivas ett nationellt programkontor eller vid allvarliga brister eller undermåliga prestationer från det nationella programkontorets sida och i de fall där detta leder till att kommissionen ställer krav gentemot det nationella programkontoret ska den nationella myndigheten vara ansvarig gentemot kommissionen att ersätta de medel som inte återbetalats.

12.  Vid de omständigheter som anges i punkt 11 får den nationella myndigheten återkalla det nationella programkontorets mandat, antingen på eget initiativ eller på begäran av kommissionen. Om den nationella myndigheten vill återkalla det nationella programkontorets mandat av andra motiverade skäl ska den meddela kommissionen detta minst sex månader innan det nationella programkontorets mandat upphör att gälla. I sådana fall ska den nationella myndigheten och kommissionen formellt komma överens om särskilda och tidsbestämda övergångsåtgärder.

13.  Vid ett eventuellt återkallande ska den nationella myndigheten genomföra de nödvändiga kontrollerna av unionsmedel som förvaltats av det nationella programkontor vars mandat återkallats och se till att dessa medel samt alla de dokument och förvaltningsverktyg som behövs för programmet överförs obehindrat till det nya nationella programkontoret. Den nationella myndigheten ska förse det nationella programkontor vars mandat återkallats med nödvändiga finansiella medel för att det ska fortsätta utföra sina avtalsenliga skyldigheter gentemot programmets bidragsmottagare och kommissionen tills dessa skyldigheter har överförts till ett nytt nationellt programkontor.

14.  På begäran av kommissionen ska den nationella myndigheten utse de institutioner eller organisationer, eller de kategorier av institutioner eller organisationer, som ska anses berättigade att delta i särskilda programinsatser på sina respektive territorier.

Artikel 24

Det nationella programkontoret

1.  Det nationella programkontoret ska

a)  vara en juridisk person eller ingå i en enhet som är en juridisk person och lyda under lagstiftningen i den berörda medlemsstaten; ett ministerium får inte utses till nationellt programkontor,

b)  förfoga över tillräcklig förvaltningskapacitet, personal och infrastruktur för att kunna uppfylla sina åligganden tillfredsställande samt säkerställa en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av programmet och en sund ekonomisk förvaltning av unionens medel,

ba)  ha den sakkunskap som krävs för att täcka alla de sektorer som ingår i programmet, [Ändr. 155]

c)  förfoga över de operativa och rättsliga resurser som krävs för att tillämpa de administrativa, avtalsenliga och finansiella förvaltningsregler som fastställts på unionsnivå,

d)  erbjuda tillräckliga finansiella garantier, helst utfärdade av en offentlig myndighet, motsvarande nivån på de unionsmedel som kontoret ska förvalta,

e)  utses för hela programperioden.

2.  Det nationella programkontoret ska vara ansvarigt för att förvalta alla faser av projektets livscykel i de insatser som ska beskrivas i det arbetsprogram som avses i artikel [19], i enlighet med artikel [58.1 c, c v och c vi] i budgetförordningen.

3.  Det nationella programkontoret ska bevilja bidragsstöd till bidragsmottagare i den mening som avses i artikel [2.5] i budgetförordningen, genom ett bidragsavtal i enlighet med det som kommissionen bestämmer för den aktuella programinsatsen.

4.  Det nationella programkontoret ska varje år rapportera till kommissionen och dess nationella myndighet i enlighet med artikel [60.5] i budgetförordningen. Det nationella programkontoret ska ha ansvar för att genomföra de synpunkter som framförs av kommissionen efter dess analys av den årliga förvaltningsförklaringen och revisionsuttalandet efter den oberoende revisionen.

5.  Det nationella programkontoret får inte utan ett skriftligt förhandsgodkännande från den nationella myndigheten och kommissionen delegera till tredje part några av de eventuella uppgifter som rör genomförandet av programmet eller budgeten. Det nationella programkontoret ska ensamt ha hela ansvaret för uppgifter som delegeras till en tredje part.

6.  När ett nationellt programkontors mandat återkallas ska det nationella programkontoret fortsätta att ha det juridiska ansvaret för att uppfylla sina avtalsenliga skyldigheter gentemot programmets bidragsmottagare och kommissionen tills dessa skyldigheter har överförts till ett nytt nationellt programkontor.

7.  Det nationella programkontoret ska ha ansvar för att förvalta och avsluta finansiella avtal avseende det tidigare programmet som fortfarande löper när programmet inleds.

7a.  I samarbete med kommissionen ska de nationella programkontoren se till att de förfaranden som införts för att genomföra förordningen är konsekventa och enkla och att informationen är av hög kvalitet, bland annat genom att utveckla gemensamma normer för projektansökningar och projektutvärderingar. De nationella programkontoren ska regelbundet samråda med programmets stödmottagare för att säkerställa att detta krav uppfylls. [Ändr. 156]

Artikel 25

Europeiska kommissionen

1.  Kommissionen ska granska de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen på grundval av de efterlevnadskrav för nationella programkontor som avses i artikel 23.3, framför allt på grundval av den förhandsbedömning av kravuppfyllelse som den nationella myndigheten tillhandahåller, det nationella programkontorets årliga förvaltningsförklaring och uttalandet från det oberoende revisionsorganet samt med vederbörlig hänsyn till den årliga information som den nationella myndigheten tillhandahåller om dess övervakning och tillsyn avseende programmet.

2.  Inom två månader efter det att kommissionen har mottagit den förhandsbedömning av kravuppfyllelse som avses i artikel 23.3 ska kommissionen godta, med förbehåll godta eller avvisa förslaget till nationellt programkontor. Kommissionen ska inte ingå något avtalsförhållande med det nationella programkontoret förrän den har godkänt förhandsbedömningen. Om kommissionen godtar förslaget med förbehåll kan den besluta att vidta proportionella försiktighetsåtgärder som gäller avtalsförhållandet med det nationella programkontoret.

3.  Kommissionen ska varje år ställa följande programmedel till det nationella programkontorets förfogande:

a)  Medel för bidragsstöd i den berörda medlemsstaten för de insatser i programmet som det nationella programkontoret fått i uppdrag att förvalta.

b)  Ett finansiellt bidrag som stöd till det nationella programkontorets uppgifter i samband med programförvaltningen som ska fastställas på grundval av beloppet för de unionsmedel till bidragsstöd som det nationella programkontoret fått ansvar för.

c)  I tillämpliga fall ytterligare medel för åtgärder enligt artiklarna 6 d och 10 d 6 d, 10 d och 13 ba. [Ändr. 157]

3a.  Kommissionen är ansvarig för genomförandet av de insatser som den förvaltar direkt. Den ska därför förvalta alla faser av bidrags- och projektansökningar för de programinsatser som förtecknas i kapitlen II, III och IV och som lämnas in av unionsomfattande nätverk, europeiska och internationella organisationer. [Ändr. 158]

4.  Kommissionen ska fastställa kraven för det nationella programkontorets arbetsprogram. Kommissionen ska inte ställa några programmedel till det nationella programkontorets förfogande förrän kommissionen formellt har godkänt det nationella programkontorets arbetsprogram.

5.  Efter utvärderingen av den årliga förvaltningsförklaringen och uttalandet från det oberoende revisionsorganet om denna, ska kommissionen vidarebefordra sitt yttrande och sina synpunkter om dessa till det nationella programkontoret och den nationella myndigheten.

6.  Om kommissionen inte kan godta den årliga förvaltningsförklaringen eller uttalandet från det oberoende revisionsorganet, eller om det nationella programkontorets genomförande av kommissionens synpunkter är otillfredsställande kan kommissionen genomföra de försiktighetsåtgärder och korrigerande åtgärder som krävs för att skydda unionens finansiella intressen i enlighet med artikel [60.4] i budgetförordningen.

7.  Det ska hållas regelbundna möten med nätverket av nationella programkontor för att säkerställa ett konsekvent enhetligt genomförande av programmet i alla medlemsstater och alla tredjeländer som avses i artikel 17 och för att säkerställa ett utbyte av bästa praxis. Externa experter, inbegripet företrädare för det civila samhället, för arbetsmarknadens parter och för tredjeländer som är associerade till programmet, ska bjudas in att delta i sådana möten. Europaparlamentet ska bjudas in som observatör till sådana möten. [Ändr. 159].

7a.  För att förenkla och harmonisera ansökningsförfarandet ska kommissionen senast den 30 juni 2024 tillhandahålla en gemensam, flerspråkig kontaktpunkt för programmet. Detta verktyg ska göras tillgängligt både online och på mobila enheter, för alla enheter som omfattas av programmet eller som deltar i förvaltningen av programmet. Verktyget ska också ge information om eventuella partner till potentiella stödmottagare. [Ändr. 160]

7b.  Kommissionen ska se till att projektresultaten är allmänt tillgängliga och ges bred spridning för att främja utbyte av bästa praxis mellan nationella organ, berörda parter och programmets stödmottagare. [Ändr. 161]

7c.  Senast den 31 december 2021 ska kommissionen ta fram ett europeiskt studentkort för alla studenter som deltar i programmet. Senast den 31 december 2025 ska kommissionen ta fram ett europeiskt studentkort för alla studenter i unionen. [Ändr. 162]

Artikel 26

Oberoende revisionsorgan

1.  Det oberoende revisionsorganet ska avge ett revisionsuttalande om den årliga förvaltningsförklaring som avses i artikel [60.5] i budgetförordningen. Det ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel [123] i budgetförordningen.

2.  Det oberoende revisionsorganet ska

a)  besitta den nödvändiga yrkesmässiga kompetensen för att genomföra revisioner inom den offentliga sektorn,

b)  se till att dess revisioner tar hänsyn till internationellt accepterade revisionsstandarder,

c)  inte befinna sig i en intressekonflikt vad gäller den juridiska enhet som det nationella programkontoret ingår i. Det ska särskilt vara oberoende avseende sina funktioner från den juridiska enhet som det nationella programkontoret utgör en del av.

3.  Det oberoende revisionsorganet ska ge kommissionen och dess företrädare samt revisionsrätten fullständig tillgång till all dokumentation och alla rapporter till stöd för det revisionsuttalande det avger om det nationella programkontorets årliga förvaltningsförklaring.

KAPITEL X

KONTROLLSYSTEM

Artikel 27

Kontrollsystemets principer

1.  Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas i samband med insatser som finansieras enligt denna förordning genom åtgärder som syftar till att förhindra bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet genom ändamålsenliga kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom krav på återbetalning av belopp som otillbörligt betalats ut samt, vid behov, genom ändamålsenliga, proportionella och avskräckande sanktioner.

2.  Kommissionen ska ha ansvar för tillsynskontroller med avseende på programmets insatser och verksamhet som förvaltas av de nationella programkontoren. Kommissionen ska fastställa minimikrav för de nationella programkontorens och det oberoende revisionsorganets kontroller, med beaktande av de interna kontrollsystemen för nationella offentliga finanser. [Ändr. 163]

3.  Det nationella programkontoret ska ha ansvar för de primära kontrollerna av bidragsmottagarna för de insatser inom programmets som avses i artikel 24.2. Dessa kontroller ska erbjuda en rimlig säkerhet för att de tilldelade bidragen används som avsetts och följer gällande unionsbestämmelser.

4.  Vad gäller de programmedel som överförs till de nationella programkontoren ska kommissionen ombesörja en korrekt samordning av sina kontroller med de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren på grundval av principen om samordnad granskning och efter en riskbaserad utvärdering. Denna bestämmelse gäller inte undersökningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Artikel 28

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning ska dessa rättigheter innefatta rätten att göra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

KAPITEL XI

KOMPLEMENTARITET

Artikel 29

Komplementaritet med unionens övriga politikområden, program och fonder

1.  Programmet ska genomföras på ett sådant sätt att dess övergripande överensstämmelse och komplementaritet med unionens övriga relevanta politikområden, program och fonder säkerställs, framför allt med dem som är kopplade till utbildning, kultur och media, ungdomsfrågor och solidaritet, sysselsättning och social inkludering, forskning och innovation, näringsliv och företagande, digital politik, jordbruk och landsbygdsutveckling, miljö och klimat, sammanhållning, regionalpolitik, migration, säkerhet samt internationellt samarbete och utveckling.

2.  En insats som har beviljats stöd från programmet kan också få ett bidrag från något annat unionsprogram, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden. [Ändr. 164]

3.  Om programmet och de europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder) som avses i artikel 1 i förordning (EU) 2018/... [förordningen om gemensamma bestämmelser] gemensamt tillhandahåller ekonomiskt stöd till en enskild insats ska den insatsen genomföras i enlighet med de bestämmelser som fastställs i denna förordning, inbegripet bestämmelser om återbetalning av belopp som utbetalats felaktigt.

4.  Insatser som är stödberättigande inom ramen för programmet, som uppfyller de kumulativa, jämförande villkoren, dvs. att

–   de har utvärderats i en av programmets ansökningsomgångar och som men som inte

–   de inte kan finansieras på grund av begränsningar i fråga om budgetmedel,

–   de uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången,

kan tilldelas en spetskompetensstämpel som erkännande för sin höga kvalitet och därmed underlätta deras ansökan om finansiering från andra källor eller göra det möjligt att väljas ut för finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) utan ett nytt ansökningsförfarande. I så fall ska de samfinansieringssatser och bestämmelser för stödberättigande som grundar sig på denna förordning gälla. Dessa insatser ska genomföras av den förvaltande myndighet som avses i artikel [65] i förordning (EU) 2018/... [förordningen om gemensamma bestämmelser], i enlighet med de bestämmelser som fastställs i den förordningen och med fondspecifika förordningar, inbegripet regler om finansiella korrigeringar. [Ändr. 165]

KAPITEL [XII]

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 30

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som fastställs i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel artiklarna 19 och 20 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028. [Ändr. 166]

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 20 artiklarna 19 och 20 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. [Ändr. 167]

4.  Innan en delegerad akt antas ska kommissionen samråda med experter som utsetts av respektive medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 20 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 31

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska bistås av en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  Kommittén kan sammanträda i särskilda konstellationer för att behandla sektoriella frågor. När så är lämpligt och i enlighet med dess arbetsordning och på ad hoc-basis, får externa experter, inklusive arbetsmarknadens parter, bjudas in att delta i sammanträdena som observatörer.

3.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. [Ändr. 168]

Artikel 32

Upphävande

Förordning (EU) nr 1288/2013 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021.

Artikel 33

Övergångsbestämmelser

1.  Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda insatserna som har inletts enligt förordning (EU) nr 1288/2013, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda insatserna fram till dess att de avslutas.

2.  Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för förordning (EU) nr 1288/2013.

3.  I vederbörligen motiverade fall och genom undantag från artikel [130.2] i budgetförordningen får kommissionen betrakta de kostnader som uppkommit under de första sex månaderna av 2021, och som är direkt knutna till genomförandet av den verksamhet som stöds, som kostnader som är berättigade till finansiering från och med den 1 januari 2021 även om de uppkom för bidragsmottagaren innan bidragsansökan lämnades in.

4.  Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 14.5, i syfte att möjliggöra förvaltning av insatser och verksamhet som inte slutförts den [31 december 2027].

5.  Medlemsstaterna ska på nationell nivå säkerställa en obehindrad övergång mellan de insatser som genomfördes i anslutning till Erasmus+-programmet (2014–2020) och de insatser som ska genomföras i detta program.

Artikel 34

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den […] [den tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Indikatorer

(1)  Mobilitet i utbildningssyfte av hög kvalitet för personer med olika bakgrund

(2)  Europeisering och internationalisering av organisationer och institutioner

Vad ska mätas?

(3)  Antalet personer som deltar i mobilitetsverksamhet genom programmet

(4)  Antalet personer med färre möjligheter som deltar i mobilitetsverksamhet i utbildningssyfte genom programmet

(5)  Andelen deltagare som anser att de har dragit nytta av sitt deltagande i mobilitetsverksamhet i utbildningssyfte genom programmet

(6)  Antalet institutioner och organisationer som får stöd genom programmet inom programområde 1 (mobilitet i utbildningssyfte) och programområde 2 (samarbete)

(7)  Antalet nya organisationer som får stöd genom programmet inom programområde 1 (mobilitet i utbildningssyfte) och programområde 2 (samarbete)

(8)  Andelen institutioner och organisationer som får stöd genom programmet och som har utvecklat praxis av hög kvalitet som ett resultat av deras deltagande i programmet. [Ändr. 169]

BILAGA IA

Alla kvantitativa indikatorer ska åtminstone delas upp efter medlemsstat och kön.

Mål som ska mätas: Programområde 1 – mobilitet i utbildningssyfte

Indikatorer:

Antalet personer som deltar i mobilitetsinsatser och mobilitetsverksamhet inom ramen för programmet

Antalet personer som använder verktyg för virtuellt eller blandat lärande till stöd för mobilitet inom ramen för programmet

Antalet personer som använder verktyg för virtuellt eller blandat lärande, eftersom de inte kan delta i mobilitetsverksamhet

Antalet organisationer/institutioner som deltar i mobilitetsinsatser och mobilitetsverksamhet inom ramen för programmet

Antalet organisationer/institutioner som använder verktyg för virtuellt eller blandat lärande till stöd för mobilitet inom ramen för programmet

Antalet organisationer/institutioner som använder verktyg för virtuellt eller blandat lärande, eftersom de inte kan delta i mobilitetsaktiviteter

Andelen deltagare som anser att de har dragit nytta av sitt deltagande i verksamhet inom programområde 1

Andelen deltagare som anser att de har en starkare känsla av europeisk tillhörighet efter att ha deltagit i programmet

Andelen deltagare som anser att de behärskar ett främmande språk bättre efter att ha deltagit i programmet

Mål som ska mätas: Programområde 2 – samarbete mellan organisationer och institutioner

Indikatorer:

Antalet organisationer/institutioner som får stöd genom programmet inom programområde 2

Andelen organisationer/institutioner som anser att de har dragit nytta av sitt deltagande i verksamhet inom programområde 2

Antalet organisationer/institutioner som använder sig av unionens verktyg och plattformar för samarbete

Mål som ska mätas: Programområde 3 – stöd till politikutveckling och samarbete

Indikatorer:

Antalet personer eller organisationer/institutioner som drar nytta av insatserna inom programområde 3

Antalet personer med sämre förutsättningar som deltar i mobilitetsinsatser och mobilitetsverksamhet

Mål som ska mätas: Inkludering

Indikatorer:

Antalet personer med sämre förutsättningar som deltar i mobilitetsinsatser och mobilitetsverksamhet

Antalet personer med sämre förutsättningar som använder verktyg för virtuellt eller blandat lärande inom ramen för programmet

Antalet personer med sämre förutsättningar som använder verktyg för blandat eller virtuellt lärande, eftersom de inte kan delta i mobilitetsverksamhet

Antalet nya organisationer som får stöd genom programmet inom programområde 1 och programområde 2

Andelen personer med sämre förutsättningar som anser att de har dragit nytta av sitt deltagande i programmet

Mål som ska mätas: Förenkling

Indikatorer:

Antalet småskaliga partnerskap som får stöd inom programområde 2

Andelen deltagare som anser att ansöknings-, deltagande-, och utvärderingsförfarandena är proportionella och enkla

Genomsnittlig tid för att slutföra en ansökan för varje insats i förhållande till det föregående programmet. [Ändr. 170]

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

UTTALANDE AV EUROPAPARLAMENTET

Europaparlamentets ståndpunkt vid första behandlingen ska ses som ett paket. Om finansieringsramen för programmet 2021–2027 skulle vara lägre än det belopp som fastställs i artikel 14.1 i parlamentets ståndpunkt, förbehåller sig Europaparlamentet rätten att ompröva sitt stöd till någon av programmets insatser för att se till att programmets kärnverksamhet och dess ökade stöd till inkluderingsåtgärder verkligen kan förverkligas.

Dessutom klargör Europaparlamentet att dess stöd till de nya initiativen i dess ståndpunkt – i synnerhet Europauniversitet, yrkeskunskapscentrum och DiscoverEU – är beroende av a) en utvärdering av de pilotfaser som pågår och b) en närmare definition av varje initiativ. I avsaknad av ovanstående kommer Europaparlamentet att använda sina befogenheter enligt det årliga budgetförfarandet för att anslå lämpliga medel i reserven till dess att dessa villkor är uppfyllda.

(1)EUT C , , s. .
(2)EUT C , , s. .
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 28 mars 2019.
(4)COM(2018)0098.
(5)EUT C 428, 13.12.2017, s. 10.
(6) Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2018 av den 3 juli 2018 ”Mobilitet inom Erasmus+: miljontals deltagare och mångfasetterat EU-mervärde, men resultatmätningen måste förbättras”.
(7)COM(2018)0321.
(8)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG, EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.
(9) EUT C 189, 4.6.2018, s. 1
(10)COM(2016)0381.
(11)[Referens].
(12)[Referens - ska antas av rådet senast vid utgången av 2018].
(13)COM(2018)0269.
(14)[Referens].
(15)COM(2018) […].
(16) EUT L 394, 30.12.2006, s. 5.
(17) COM(2016)0381.
(18) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1).
(19) EUT C 153, 2.5.2018, s. 1.
(20) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.
(21)EUT L […], […], s. […].
(22)EUT L […], […], s. […].
(23)COM(2017)0623.
(24)Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
(25)Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(26)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete, EUT L 132, 21.5.2016, s. 21.
(27)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter, EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(28)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), EUT L 248, 18.9.2013, s. 1.
(29)Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter, EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.
(30)Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, EUT L 283, 31.10.2017, s. 1.
(31)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen, EUT L 198, 28.7.2017, s. 29.
(32)Framför allt Europass den enhetliga gemenskapsramen för tydlighet i kvalifikationer och meriter, europeiska referensramen för kvalifikationer, europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning, det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen, det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter, det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning, den europeiska sammanslutningen för kvalitetssäkring i den högre utbildningen, det europeiska nätverket av nationella informationscentrum för erkännande av akademiska betyg respektive nationella informationscentrum för erkännande av akademiska betyg och Euroguidancenätverken.
(33)[Referens].
(34)[Referens].

Senaste uppdatering: 20 april 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy