Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/0121(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0206/2018

Ingivna texter :

A8-0206/2018

Debatter :

PV 03/07/2018 - 18
CRE 03/07/2018 - 18
PV 27/03/2019 - 8
CRE 27/03/2019 - 8

Omröstningar :

PV 14/06/2018 - 7.7
CRE 14/06/2018 - 7.7
PV 04/07/2018 - 9.1
CRE 04/07/2018 - 9.1
Röstförklaringar
PV 04/04/2019 - 6.7
CRE 04/04/2019 - 6.7
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0339

Antagna texter
PDF 259kWORD 79k
Torsdagen den 4 april 2019 - Bryssel Slutlig utgåva
Tillsynskrav och särskilda bestämmelser när det gäller utstationering av förare i vägtransportsektorn ***I
P8_TA(2019)0339A8-0206/2018
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/22/EG vad gäller tillsynskrav och om fastställande av särskilda bestämmelser med avseende på direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU för utstationering av förare inom vägtransportsektorn (COM(2017)0278 – C8-0170/2017 – 2017/0121(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0278),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 91.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0170/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 januari 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 1 februari 2018(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0206/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 197, 8.6.2018, s. 45.
(2) EUT C 176, 23.5.2018, s. 57.


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 4 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) .../… om ändring av direktiv 2006/22/EG vad gäller tillsynskrav och om fastställande av särskilda bestämmelser med avseende på direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU för utstationering av förare inom vägtransportsektorn och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) [Ändr. 764]
P8_TC1-COD(2017)0121

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(-1)   Med tanke på den mycket rörliga arbetskraften inom vägtransportsektorn behövs det sektorsspecifika regler för att säkerställa en balans mellan operatörernas frihet att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster, den fria rörligheten för varor och det sociala skyddet för förare. Syftet med detta direktiv är därför att ge rättslig säkerhet och klarhet, bidra till harmoniseringen och främjandet av tillsyn, bekämpa olagliga metoder och minska den administrativa bördan. [Ändr. 765]

(1)  För att skapa en säker, effektiv och socialt ansvarsfull vägtransportsektor är det nödvändigt att säkerställa fri rörlighet för varor och frihet att tillhandahålla tjänster, tillfredsställande arbetsvillkor och socialt skydd för förare, å ena sidan, och lämpliga affärsvillkor och lämpliga villkor som främjar rättvis konkurrens samt att skapa ett lämpligt affärs- och konkurrensklimat för operatörer, å andra sidan samtidigt som man respekterar de grundläggande friheterna, den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster, framför allt i deras fördragsgaranterade form. [Ändr. 766]

(1a)   Alla nationella bestämmelser som tillämpas på vägtransporter måste vara proportionella och motiverade, och de får inte leda till att utövandet av fördragsgaranterade grundläggande friheter, såsom den fria rörligheten för tjänster, hindras eller görs mindre attraktivt. På det sättet kan unionens konkurrenskraft upprätthållas eller ökas samtidigt som förarnas arbetsvillkor och sociala skydd respekteras. [Ändr. 767]

(2)  Den höga rörlighet som är förbunden med vägtransporttjänster kräver särskild uppmärksamhet när det gäller att säkerställa att förare kan dra nytta av de rättigheter till vilka de är berättigade och att operatörer, av vilka flertalet (90 %) är små och medelstora företag med färre än tio anställda, inte ställs inför oproportionerliga administrativa hinder eller otillbörliga och diskriminerande kontroller som i onödan begränsar deras frihet att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster. [Ändr. 768]

(2a)   Alla nationella bestämmelser om vägtransport måste vara proportionella och motiverade och får inte innebära att utövandet av fördragsgaranterade grundläggande friheter, såsom den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster, hindras eller görs mindre attraktivt. På det sättet kan unionens konkurrenskraft, inklusive kostnaderna för produkter och tjänster, upprätthållas eller rentav ökas, genom att förarnas arbetsvillkor och sociala skydd samt sektorns särdrag respekteras, eftersom förare är arbetstagare med hög rörlighet och inte utstationerade arbetstagare. [Ändr. 769]

(3)  Balansen mellan åtgärder för att förbättra de sociala villkoren och arbetsvillkoren för förare, å ena sidan, och åtgärder för att underlätta utövandet av friheten att tillhandahålla vägtransporttjänster som bygger på rättvis, proportionell och icke-diskriminerande konkurrens mellan nationella och utländska operatörer, å andra sidan, är avgörande för en väl fungerande inre marknad. Därför måste all nationell lagstiftning eller nationell transportsektorpolitik utveckla och stärka det gemensamma europeiska transportområdet och inte på något sätt bidra till en fragmentering av den inre marknaden. [Ändr. 770]

(4)  Vid en utvärdering av ändamålsenligheten och effektiviteten i unionens nuvarande sociallagstiftning på vägtransportområdet upptäcktes dels vissa kryphål i de befintliga bestämmelserna, dels brister i fråga om verkställigheten av bestämmelserna, liksom olagliga metoder, såsom bruket av brevlådeföretag. Mer tonvikt bör läggas på att bekämpa odeklarerat arbete inom transportsektorn. Dessutom finns det ett antal avvikelser mellan medlemsstaterna vad gäller tolkningen, tillämpningen och genomförandet av bestämmelserna, vilket skapar en tung administrativ börda för förare och operatörer. Detta skapar rättslig osäkerhet och ojämlik behandling av förare och operatörer rättsosäkerhet, vilket är skadligt för arbetsvillkoren, de sociala villkoren och konkurrensvillkoren i sektorn. [Ändr. 771]

(4a)  För att säkerställa att Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG(4) och 2014/67/EU(5) tillämpas korrekt behövs det skärpta kontroller och förstärkt samarbete på unionsnivå för att motverka bedrägerier med utstationering av förare, liksom också skärpta kontroller för att säkerställa att sociala avgifter för utstationerade förare faktiskt betalas. [Ändr. 772]

(5)  En adekvat, effektiv och konsekvent tillämpning av arbetstidsbestämmelserna bestämmelserna om arbetstider och viloperioder är av avgörande betydelse för att man ska kunna förbättra trafiksäkerheten, skydda förarnas arbetsvillkor och förhindra snedvridningar av konkurrensen på grund av bristande efterlevnad. Därför är det önskvärt att utvidga de befintliga enhetliga tillsynskraven i direktiv 2006/22/EG så att de omfattar kontroll av att de arbetstidsbestämmelser som anges i direktiv 2002/15/EG efterlevs. Kontroller av körtiden och arbetstiden bör också kunna förenas med kontroller av bestämmelserna om utstationering av förare, utan att detta medför ytterligare administrativa bördor. Kontroller av efterlevnaden av arbetstiden bör begränsas till kontroller i transportföretagens lokaler tills det finns teknik som gör det praktiskt möjligt att utföra kontroller av arbetstiden ute på vägarna. [Ändr. 773]

(5a)   Mot bakgrund av transporttjänsternas särskilda natur och den direkta inverkan på den fria rörligheten för varor, med särskild inriktning på trafiksäkerhet och transportskydd, bör vägkontrollerna begränsas till ett minimum. Förare bör inte hållas ansvariga för sina respektive företags ytterligare administrativa skyldigheter. Arbetstidsbestämmelserna bör kontrolleras endast i transportföretagens lokaler. [Ändr. 774]

(5b)   För att möjliggöra effektivare, snabbare och fler vägkontroller och samtidigt minska den administrativa bördan för förarna bör efterlevnaden av direktiv 2002/15/EG kontrolleras vid kontroller i företagens lokaler snarare än vid vägkontroller. [Ändr. 775]

(6)  Det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller genomförandet av sociallagstiftningen inom vägtransportsektorn har visat sig vara otillräckligt, vilket gör gränsöverskridande tillsyn svårare, mer ineffektiv och mindre konsekvent. Det är därför nödvändigt att inrätta en ram för effektiv kommunikation och ömsesidig assistans, inbegripet utbyte av uppgifter om överträdelser och information om god praxis i tillsynen.

(6a)  Av omsorg om effektivt administrativt samarbete och informationsutbyte bör medlemsstaterna koppla samman sina nationella elektroniska register genom det europeiska registret över vägtransportföretag, med rättslig grund i artikel 16.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009(6). Medlemsstaterna bör vidta alla de åtgärder som krävs för att säkerställa att de nationella elektroniska registren är sammankopplade, så att behöriga myndigheter i medlemsstaterna, inbegripet väginspektörer, kan få direkt realtidstillgång till de uppgifter och den information som ingår i det europeiska registret över vägtransportföretag. [Ändr. 776]

(6b)  För att underlätta en bättre och enhetligare tillämpning av minimivillkoren för genomförande av förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EU) nr 165/2014 och direktiv 2002/15/EG, och för att vägtransportföretagen lättare ska kunna uppfylla de administrativa kraven vid utstationering av förare bör kommissionen utveckla en eller flera moduler i informationssystemet för den inre marknaden (IMI) för inlämning av utstationeringsdeklarationer och elektroniska applikationer som ger inspektörer direkt realtidstillgång till det europeiska registret över vägtransportföretag och IMI i samband med vägkontroller. [Ändr. 777]

(7)  För att ytterligare öka ändamålsenligheten, effektiviteten och enhetligheten i tillsynen är det önskvärt att utveckla funktionerna i och användningen av de befintliga nationella riskvärderingssystemen. Tillträde till uppgifterna i riskvärderingssystem skulle möjliggöra bättre målinriktning av kontroller på operatörer som inte följer reglerna, och en enhetlig formel för bedömning av riskvärdering avseende transportföretag bör bidra till en rättvisare behandling av operatörerna vid kontroller.

(7a)  För att säkerställa rättvis konkurrens och lika villkor för arbetstagare och företag behövs framsteg med ett smart verkställande, och så mycket stöd som möjligt till en fullständig introduktion och användning av riskvärderingssystem. Tillsynsmyndigheterna måste därför ges realtidstillgång till nationella elektroniska register, samtidigt som de i högsta möjliga grad använder sig av det europeiska registret över vägtransportföretag. [Ändr. 778]

(8)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 2006/22/EG bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011(7).

(8a)   Regler för utstationering av arbetstagare som är tillämpliga på vägtransportverksamhet bör vara väl avvägda och enkla samt bli till ringa administrativ börda för medlemsstaterna och transportföretagen. Dessa regler bör inte vara inriktade på att avskräcka företag från verksamhet utanför etableringslandet. [Ändr. 779]

(9)  Svårigheter har också upplevts vid tillämpning av bestämmelserna om utstationering av arbetstagare i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG(8) och reglerna om de administrativa kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU(9) på den mycket rörliga vägtransportsektorn. De okoordinerade nationella åtgärderna avseende tillämpningen och verkställigheten av bestämmelserna om utstationering av arbetstagare inom vägtransportsektorn har genererat rättslig osäkerhet, snedvridning av konkurrensen i transportsektorn och stora administrativa bördor för utländska operatörer i EU. Detta ledde har lett till till onödiga begränsningar av friheten att tillhandahålla gränsöverskridande vägtransportjänster, med negativa sidoeffekter på sysselsättningen och på transportföretagens konkurrenskraft. Administrativa krav och kontrollåtgärder behöver harmoniseras så att transportörer inte drabbas av onödiga eller godtyckliga förseningar. [Ändr. 780]

(9a)  Medlemsstaterna bör utbyta uppgifter och information, samarbeta administrativt och ömsesidigt bistå varandra via informationssystemet för den inre marknaden (IMI) – vars rättsliga grund utgörs av förordning (EU) nr 1024/2012 – för att säkerställa full efterlevnad av reglerna. Dessutom bör IMI användas för inlämning och uppdatering av utstationeringsdeklarationer mellan transportföretag och de behöriga myndigheterna i de mottagande medlemsstaterna. För att det sistnämnda målet ska kunna uppnås behöver man utveckla ett parallellt offentligt gränssnitt inom IMI-systemet, som transportföretag ges tillgång till. [Ändr. 781]

(9b)  Alla aktörer i leveranskedjan för varor bör bära sin rimliga del av ansvaret för överträdelser av bestämmelserna i detta direktiv. Detta bör vara fallet när aktörerna faktiskt har kännedom om överträdelserna eller borde känna till dem mot bakgrund av samtliga relevanta omständigheter. [Ändr. 782]

(9c)  För att säkerställa att kontrollåtgärder för utstationering av förare inom vägtransportsektorn tillämpas korrekt enligt definitionerna i direktiven 96/71/EG och 2014/67/EU bör man stärka kontroller och samarbete på unionsnivå för att ta itu med bedrägerier rörande utstationering av förare. [Ändr. 783]

(9d)  Underentreprenörer bör uppmuntras att agera med socialt ansvar genom att anlita transportföretag som efterlever bestämmelserna i detta direktiv. För att underentreprenörerna lättare ska kunna hitta sådana transportföretag bör kommissionen bedöma befintliga instrument och bästa praxis som främjar ett socialt ansvarsfullt agerande av alla aktörer i leveranskedjan för varor i syfte att, om lämpligt, inrätta en europeisk plattform för pålitliga transportföretag. [Ändr. 784]

(9e)  Om reglerna för etablering av internationella vägtransportföretag inte följs uppstår skillnader på hela den inre marknaden, vilket bidrar till illojal konkurrens mellan företagen. Villkoren för etablering av internationella transportföretag bör därför skärpas och bli mer lättkontrollerade, för att i synnerhet motverka att så kallade brevlådeföretag startas. [Ändr. 785]

(10)  Kommissionen erkände i sitt förslag av den 8 mars 2016(10) för översynen av direktiv 96/71/EG att genomförandet av det direktivet ger upphov till särskilda rättsliga frågor och svårigheter i den mycket rörliga vägtransportsektorn och konstaterade att dessa problem lämpligast behandlas genom sektorsspecifik lagstiftning om vägtransporter.

(10a)   Förarbristen i Europa ställer krav på åtskilligt bättre arbetsvillkor, så att yrket blir mer tilltalande. [Ändr. 786]

(11)  För att säkerställa ett effektivt och proportionerligt genomförande av direktiv 96/71/EG inom vägtransportsektorn är det nödvändigt att upprätta sektorsspecifika regler som återspeglar särdragen hos den mycket rörliga arbetskraften inom vägtransportsektorn och skapa en balans mellan det sociala skyddet för förare och friheten att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster för operatörer. Bestämmelserna om utstationering av arbetstagare i direktiv 96/71/EG, och om tillämpningen av dessa bestämmelser i direktiv 2014/67/EU, bör gälla för vägtransportsektorn i enlighet med villkoren i det här direktivet. [Ändr. 787]

(12)  Dessa välavvägda kriterier bör bygga på ett koncept baserat på förares tillräckliga koppling till ett territorium i en värdmedlemsstat. Därför bör det fastställas en tidströskel, efter vilken minimilönen och det minsta antalet betalda semesterdagar per år i värdmedlemsstaten ska tillämpas vid internationella transporter. Denna tidströskel bör inte gälla Denna tillräckliga koppling föreligger för cabotagetransport enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1072/2009(11) och (EG) nr 1073/2009(12), eftersom hela transporten äger rum i en värdmedlemsstat. Som en följd av detta bör den minimilön och det minsta antal betalda semesterdagar som gäller i värdmedlemsstaten direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU tillämpas på cabotagetransport oberoende av frekvensen och varaktigheten för de transporter som utförs av en förare. [Ändr. 788]

(12a)  För internationella transporter skulle den huvudsakliga kopplingen för en förare i den bilaterala internationella transporten vara den medlemsstat där transportföretaget är etablerat, eftersom föraren återvänder dit regelbundet. En förare får utföra flera bilaterala transporter under en resa. Å andra sidan finns det en tillräcklig koppling till en värdmedlemsstats territorium när en förare utför andra typer av transporter, särskilt icke-bilaterala internationella transporter, i den medlemsstaten. [Ändr. 789]

(12b)  För att säkerställa en effektiv användning av transportresurserna, beakta de operativa förhållandena och minska antalet tomkörningar, vilket är viktigt för att Parisavtalets mål om minskade koldioxidutsläpp ska kunna uppnås, bör ett begränsat antal ytterligare transporter tillåtas utan att reglerna för utstationering aktiveras. Med detta avses transporter som utförs under en period i samband med, eller efter, en bilateral internationell transport från etableringsmedlemsstaten och före återresan till etableringsmedlemsstaten. [Ändr. 790]

(12c)  När föraren utför en kombinerad transport, har den tjänst som tillhandahålls under den inledande eller avslutande vägetappen en nära koppling till etableringsmedlemsstaten, förutsatt att vägetappen i sig utgör en bilateral transport. En tillräcklig koppling till en värdmedlemsstats territorium föreligger däremot när transporten under vägetappen utförs inom värdmedlemsstaten eller som en icke-bilateral internationell transport, och därför bör utstationeringsbestämmelserna tillämpas i ett sådant fall. [Ändr. 791]

(12d)   Eftersom föraren inte har någon tillräcklig koppling till en transitmedlemsstats territorium bör transittrafik inte anses utgöra utstationering. Det bör också klargöras att det inte ändrar transportens klassificering att passagerare lämnar bussen av hygieniska skäl under ett uppehåll. [Ändr. 792]

(12e)  Vägtransport är en mycket rörlig sektor som kräver en gemensam metod för vissa aspekter på ersättning i sektorn. Transportföretag behöver rättslig säkerhet om vilka regler och krav de ska följa. Dessa regler och krav bör vara tydliga, begripliga och lättillgängliga för transportföretagen, och bör möjliggöra effektiva kontroller. Nya regler får inte medföra onödiga administrativa bördor och bör ta vederbörlig hänsyn till små och medelstora företags intressen. [Ändr. 793]

(12f)  När de arbets- och anställningsvillkor som avses i artikel 3 i direktiv 96/71/EG, i enlighet med nationell rätt, tradition och praxis samt med respekt för arbetsmarknadens parters självständighet, anges i kollektivavtal i enlighet med artikel 3.1 och 3.8 i det direktivet, bör medlemsstaterna, i linje med direktiv 2014/67/EU, säkerställa att dessa villkor på ett tillgängligt och öppet sätt tillhandahålls transportföretag från andra medlemsstater och utstationerade förare, och bör för detta ändamål involvera arbetsmarknadens parter. Den relevanta informationen bör framför allt omfatta de olika löner och komponenter som ingår i dessa, inbegripet lönekomponenter enligt lokalt eller regionalt tillämpliga kollektivavtal, metoden för att beräkna den lön som ska betalas ut samt, i relevanta fall, kriterierna för att ingå i olika lönekategorier. I överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/957(13) om ändring av direktiv 96/71/EG bör transportföretag inte beläggas med sanktioner till följd av bristande efterlevnad av lönekomponenter, metoden för att beräkna den lön som ska betalas ut eller, i relevanta fall, kriterierna för att ingå i de olika lönekategorierna, om inte dessa är allmänt tillgängliga. [Ändr. 794]

(13)  I syfte att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomdrivande av de sektorsspecifika bestämmelserna om utstationering av arbetstagare och för att undvika oproportionerliga administrativa bördor för utländska operatörer, bör sektorsspecifika administrativa krav och kontrollkrav upprättas inom vägtransportsektorn, med fullt utnyttjande av kontrollverktyg, såsom digitala färdskrivare. I syfte att minimera komplexiteten i de skyldigheter som fastställs i detta direktiv och i direktiv 96/71/EG bör medlemsstaterna kunna ålägga vägtransportföretag endast de administrativa krav som anges i det här direktivet och som har anpassats till vägtransportsektorn. [Ändr. 795]

(13a)   För att förarna ska få en mindre betungande administrativ börda och färre dokumenthanteringsuppgifter bör transportföretag, på begäran av de behöriga myndigheterna i företagets etableringsmedlemsstat, tillhandahålla alla nödvändiga handlingar enligt kapitel III i direktiv 2014/67/EU om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan medlemsstaterna. [Ändr. 796]

(13b)   För att underlätta genomförandet, tillämpningen och verkställandet av detta direktiv bör informationssystemet för den inre marknaden (IMI), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012(14), användas i medlemsstaterna för ett förbättrat informationsutbyte mellan regionala och lokala myndigheter över gränserna. Det kunde även vara fördelaktigt att utöka IMI:s funktioner till inlämning och överföring av enkla anmälningar. [Ändr. 797]

(13c)   För att minska den administrativa bördan för transportföretag, som ofta är små och medelstora företag, bör transportföretagens inlämning av utstationeringsdeklarationer förenklas med hjälp av delvis förhandsifyllda standardiserade formulär som är översatta till unionens samtliga officiella språk. [Ändr. 798]

(13d)   Ett allmänt genomförande och en allmän tillämpning av bestämmelserna för utstationering av arbetstagare i vägtransportsektorn skulle kunna påverka strukturen i branschen för godstransporter på väg i unionen. Medlemsstaterna och kommissionen bör därför noga övervaka följderna av denna process. [Ändr. 799]

(13e)   Tillsynen bör främst ske i form av inspektioner i företagens lokaler. Vägkontroller bör inte uteslutas, men bör genomföras på ett icke-diskriminerande sätt och enbart avse fraktsedlar eller elektroniska fraktsedlar, bekräftelser av förhandsregistrering och intyg för återvändande till det land där företaget är etablerat eller där föraren har sin hemvist. Vägkontroller bör i första hand användas för kontroll av färdskrivardata som är viktiga för att fastställa förarens och fordonets verksamhet över en löpande fyraveckorsperiod och den geografiska täckningen för denna verksamhet. Registrering av landskoden kan vara till nytta här. [Ändr. 800]

(13f)   Inverkan av tillämpningen och verkställigheten av bestämmelserna för utstationering av arbetstagare inom vägtransportbranschen bör återkommande utvärderas av kommissionen och rapporteras till parlamentet och rådet, och förslag bör utarbetas för att ytterligare förenkla dessa bestämmelser och minska den administrativa bördan. [Ändr. 801]

(13g)   Med tanke på transportsektorns behov av särskild behandling, eftersom det är just rörlighet som förarna ägnar sig åt, bör tillämpningen av direktiv 96/71/EG på vägtransportsektorn sammanfalla med ikraftträdandedatumet för ändringen av direktiv 2006/22/EG vad gäller tillsynskrav och om särskilda bestämmelser med avseende på direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU för utstationering av förare inom vägtransportsektorn. [Ändr. 802]

(13h)   I syfte att anpassa bilagorna i detta direktiv till utvecklingen av bästa praxis bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändring av bilagorna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(15). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. [Ändr. 803]

(-14a)  Informationsutbytet inom ramen för ett effektivt administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd mellan medlemsstater bör följa de regler för skydd av personuppgifter som fastställs i förordning (EU) 2016/679. [Ändr. 804]

(-14b)   Regler som säkerställer goda sociala villkor på hela den europeiska vägtransportmarknaden bör respekteras av alla parter i försörjningskedjan. För att skapa en ekonomiskt och socialt hållbar europeisk inre marknad bör en ansvarskedja som omfattar alla aktörer i logistikkedjan inrättas och tillämpas. Genom att upprätthålla transparens och ansvarsskyldighet och öka den sociala och ekonomiska jämlikheten gör man föraryrket mer attraktivt och främjar sund konkurrens. [Ändr. 805]

(14)  Direktiv 2006/22/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2006/22/EG ska ändras på följande sätt:

1.  Titeln ska ersättas med följande:"

”Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 561/2006 och (EU) nr 165/2014 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG vad gäller sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG”.

"

2.  Artikel 1 ska ersättas med följande:"

”I detta direktiv fastställs minimivillkor för genomförandet av förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EU) nr 165/2014* och direktiv 2002/15/EG**.

______________________

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (EUT L 60, 28.2.2014, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (EGT L 80, 23.3.2002, s. 35).”.

"

3.  Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:"

”Dessa kontroller ska varje år täcka ett stort och representativt genomsnitt av mobila arbetstagare, förare, företag och fordon som omfattas av förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EU) nr 165/2014 samt, vid kontroller i lokalerna, av mobila arbetstagare och förare som omfattas av direktiv 2002/15/EG. Medlemsstaterna ska organisera vägkontroller av genomförandet av direktiv 2002/15/EG först när det finns teknik som gör det möjligt att genomföra effektiva kontroller. Fram till dess ska kontrollerna utföras uteslutande i transportföretagens lokaler.”. [Ändr. 806]

"

b)  I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:"

”Varje medlemsstat ska organisera kontrollerna på ett sådant sätt att minst 3 % av arbetsdagarna för förare av fordon som omfattas av förordning (EG) nr 561/2006, förordning (EU) nr 165/2014 och direktiv 2002/15/EG kontrolleras. Efter en vägkontroll och om föraren inte kan lämna in ett eller flera av de begärda dokumenten ska föraren få fortsätta sin transport, och transportföretaget i etableringsmedlemsstaten ska vara skyldigt att lämna in de erforderliga dokumenten via de behöriga myndigheterna. [Ändr. 807]

"

c)  Punkt 4 ska ersättas med följande:"

”4. Den information som lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 561/2006 ska inbegripa uppgifter om antalet förare som kontrollerats på vägarna, antalet kontroller i företagens lokaler, antalet kontrollerade arbetsdagar och antalet rapporterade överträdelser som kontrollerats i lokaler samt antalet och typen av rapporterade överträdelser med uppgift om huruvida det rört sig om person- eller godstransport.” [Ändr. 808]

"

3a.  Artikel 5 ska ersättas med följande:"

”Artikel 5

Samordnade kontroller

Medlemsstaterna ska minst sex gånger om året genomföra samordnade vägkontroller och kontroller i lokalerna av förare och fordon som omfattas av förordning (EG) nr 561/2006 eller förordning (EU) nr 165/2014. Sådana kontroller ska genomföras samtidigt av tillsynsmyndigheterna i minst två medlemsstater, varvid var och en agerar på sitt eget territorium. En sammanfattning av resultaten från de samordnade kontrollerna ska offentliggöras i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.”

"

4.  Artikel 6.1 ska ersättas med följande:"

”1. Kontroller i företagens lokaler ska organiseras på grundval av tidigare erfarenheter från olika typer av transporter och företag. Denna typ av kontroller ska även utföras när allvarliga överträdelser av förordning förordningarna (EG) nr 561/2006 eller och (EU) nr 165/2014 eller direktiv 2002/15/EG har avslöjats vid vägkontroller.”. [Ändr. 810]

"

4a.  I artikel 7.1 ska led b ersättas med följande:"

”b) Att överlämna tvåårsstatistiken till kommissionen i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 561/2006.” [Ändr. 811]

"

5.  I artikel 7.1 ska följande led läggas till:"

”d) Att säkerställa utbyte av information med de övriga medlemsstaterna när det gäller tillämpningen av nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv och direktiv 2002/15/EG.”

"

6.  Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

-a)  I punkt 8.1 ska inledningen ersättas med följande:"

”1. Information som bilateralt ställs till förfogande i enlighet med artikel 22.2 i förordning (EG) nr 561/2006 eller artikel 40 i förordning (EU) nr 165/2014 ska utbytas mellan de organ som anmälts till kommissionen i enlighet med artikel 7.” [Ändr. 812]

"

a)  I punkt 1 ska led b ersättas med följande:"

”b) på motiverad en särskild begäran av en medlemsstat i enskilda fall, förutsatt att den begärda informationen inte är tillgänglig genom direkta sökningar i de nationella elektroniska register som avses i artikel 16.5 i förordning (EG) nr 1071/2009.” [Ändr. 813]

"

b)  Följande punkt ska införas:"

”1a. Medlemsstaterna ska överlämna den information som begärs av andra medlemsstater enligt punkt 1 b i denna artikel inom 25 10 arbetsdagar från mottagandet av begäran. I vederbörligen motiverade fall som kräver fördjupad undersökning eller involverar kontroller i de berörda företagens lokaler ska tidsfristen vara 20 arbetsdagar. En kortare tidsfrist får fastställas genom en ömsesidig överenskommelse mellan medlemsstaterna. I brådskande fall eller fall som kräver enkel registerkontroll, exempelvis i ett riskvärderingssystem, ska den begärda informationen lämnas inom tre arbetsdagar. [Ändr. 814]

Om den anmodade medlemsstaten anser att begäran inte är tillräckligt motiverad ska den utan dröjsmål informera den medlemsstat som begär informationen om detta inom tio fem arbetsdagar. Den medlemsstat som begärt informationen ska ytterligare motivera sin begäran. Om detta inte är möjligt får begäran avvisas av medlemsstaten. [Ändr. 815]

När det är svårt eller omöjligt att tillmötesgå en begäran om information eller att genomföra kontroller, inspektioner eller utredningar, ska den berörda anmodade medlemsstaten informera den medlemsstat som begär informationen om detta inom tio arbetsdagar och ange skälen med vederbörliga argument för varför det är svårt eller omöjligt att tillhandahålla informationen i fråga. De berörda medlemsstaterna ska diskutera med varandra i syfte att finna en lösning på alla problem.[Ändr. 816]

Om kommissionen får kännedom om ett ihållande problem med informationsutbytet eller en bestående vägran att tillhandahålla information får den vidta alla åtgärder som krävs för att åtgärda situationen, inbegripet att vid behov inleda en utredning och slutligen tillämpa sanktioner mot medlemsstaten. ”.[Ändr. 817]

"

ba)  Punkt 2 ska ersättas med följande:"

”2. Genom undantag från artikel 21 i direktiv 2014/67/EU ska det informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna som föreskrivs i punkterna 1 och 1a i denna artikel genomföras via informationssystemet för den inre marknaden (IMI), som inrättades genom förordning (EU) nr 1024/2012. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska ha direkt tillgång i realtid till uppgifter i nationella elektroniska register via det europeiska register för vägtransportföretag som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 1071/2009. ”[Ändr. 818]

"

bb)  I artikel 8 ska följande punkt läggas till:"

”2a. Kommissionen ska utveckla en elektronisk tillämpning som är gemensam för alla EU-medlemsstater som ger inspektörer direkt tillgång i realtid till det europeiska registret för vägtransportföretag och IMI i samband med vägkontroller och kontroller i lokaler senast 2020. Denna applikation ska utvecklas genom ett pilotprojekt.” [Ändr. 819]

"

7.  Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:"

”1. Medlemsstaterna ska införa ett riskvärderingssystem för företag och dessa ska grundas på det relativa antal överträdelser av förordning (EG) nr 561/2006 eller av förordning (EU) nr 165/2014 eller av nationella bestämmelser som införlivar direktiv 2002/15/EG som begås av ett enskilt företag samt på hur allvarliga dessa överträdelser är.

Kommissionen ska genom genomförandeakter ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15a med avseende på att fastställa en gemensam formel för beräkning av en riskvärdering avseende företag, vilken ska ta hänsyn till överträdelsernas antal, allvarlighetsgrad och frekvens samt resultaten av kontroller där ingen överträdelse har upptäckts och huruvida ett vägtransportföretag har använt den smarta färdskrivaren i enlighet med kapitel II i förordning (EU) nr 165/2014 på alla sina fordon. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.2 i detta direktiv. [Ändr. 820]

"

b)  I punkt 2 ska andra meningen utgå.

ba)  I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:"

”3. En inledande förteckning över överträdelser av förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EU) nr 165/2014 anges i bilaga III.” [Ändr. 821]

"

bb)  I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:"

”I syfte att upprätta riktlinjer för jämförelser av överträdelser av förordning (EG) nr 561/2006 eller förordning (EU) nr 165/2014, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15a med avseende på att ändra bilaga III i syfte att upprätta riktlinjer för ett gemensamt spektrum av överträdelser, uppdelat i kategorier på grundval av hur allvarliga överträdelserna är.”. [Ändr. 822]

"

bc)  I punkt 3 ska tredje stycket ersättas med följande:"

”Den kategori som avser de allvarligaste överträdelserna bör inbegripa sådana överträdelser som innebär att bristande iakttagande av aktuella bestämmelser i förordning (EG) nr 561/2006 eller (EU) nr 165/2014 medför en hög risk för dödlig utgång eller allvarliga personskador.” [Ändr. 823]

"

c)  Följande punkter ska läggas till:"

”4. För att underlätta riktade vägkontroller ska uppgifterna i det nationella riskvärderingssystemet och de nationella registren över transportföretag och transportverksamhet vid tidpunkten för kontrollen vara åtkomliga för samtliga behöriga kontrollmyndigheter i den berörda medlemsstaten åtminstone via en elektronisk tillämpning som är gemensam för samtliga medlemsstater och genom vilken de ges direkt tillgång i realtid till det europeiska registret över vägtransportföretag. [Ändr. 824]

5.  Medlemsstaterna ska göra den information som finns i det nationella riskvärderingssystemet tillgänglig på begäran eller direkt åtkomlig genom driftskompatibla nationella elektroniska register enligt vad som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 1071/2009 för samtliga behöriga myndigheter i andra medlemsstater i enlighet med de tidsfrister som anges i artikel 8. I detta avseende kommer utbytet av information och uppgifter om transportoperatörers överträdelser och riskvärderingar att samlas och genomföras via den sammankoppling som upprättas i det europeiska registret över vägtransportföretag mellan de olika nationella registren i medlemsstaterna.”. [Ändr. 825]

"

8.  Artikel 11.3 ska ersättas med följande:"

”3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15a med avseende på att fastställa en gemensam metod för registrering och kontroll av perioder av ”annat arbete”, enligt definitionen i artikel 4 e i förordning (EG) nr 561/2006, och även registreringssättet och de särskilda fall när det ska äga rum, samt för registrering och kontroll av perioder på minst en vecka under vilken en förare har lämnat fordonet, genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.2 och inte kan bedriva verksamhet med nämnda fordon.” [Ändr. 826]

"

8a.  Artikel 12 ska ersättas med följande:"

”Artikel 12

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 42.1 i förordning (EU) nr 165/2014. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.” [Ändr. 827]

"

8b.  I artikel 13 ska led b ersättas med följande:"

”b) Verka för en enhetlig strategi och en harmoniserad tolkning av förordning (EG) nr 561/2006 mellan tillsynsmyndigheterna.” [Ändr. 828]

"

8c.  Artikel 14 ska ersättas med följande:"

”Artikel 14

Förhandlingar med tredjeländer

När detta direktiv har trätt i kraft ska unionen inleda förhandlingar med de berörda tredjeländerna i syfte att komma överens om tillämpning av bestämmelser som är likvärdiga med bestämmelserna i detta direktiv.

I avvaktan på att dessa förhandlingar slutförs ska medlemsstaterna inkludera information om kontroller som utförts avseende fordon från tredjeländer i den information som de ska tillställa kommissionen enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 561/2006.” [Ändr. 829]

"

8d.  Artikel 15 ska ersättas med följande:"

”Artikel 15

Uppdatering av bilagorna

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15a med avseende på ändring av bilagorna I och II för att införa nödvändiga anpassningar till utvecklingen av bästa metoder.” [Ändr. 830]

"

8e.  Följande artikel ska införas:"

”Artikel 15a

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 9.3 och 15 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [den dag då detta direktiv träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 9.3 och 15 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 9.3 och 15 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.” [Ändr. 831]

"

9.  Bilaga I ska ändras på följande sätt:

-a)  I del A ska punkt 1 ersättas med följande:"

”1. Daglig körtid och körtid per vecka, raster, dygns‑ och veckovila liksom de diagramblad för de föregående dagarna som skall medföras på fordonet enligt artikel 36.1 och 36.2 i förordning (EU) nr 165/2014 och/eller de data för samma period som finns lagrade på förarkortet och/eller i färdskrivarens minne i enlighet med bilaga II till detta direktiv och/eller utskriften.” [Ändr. 832]

"

-aa)  I del A ska punkt 2 ersättas med följande:"

”2. För den period som avses i artikel 36.1 och 36.2 i förordning (EU) nr 165/2014, eventuella fall då fordonets tillåtna hastighet överskridits, vilket definieras som varje period på mer än en minut då fordonets hastighet överstigit 90 km/h för fordon i kategori N3 eller 105 km/h för fordon i kategori M3 (kategorierna N3 och M3 enligt definitionerna i direktiv 2007/46/EG(16)).” [Ändr. 833]

"

-ab)  I punkt 1 ska led b ersättas med följande:"

”4. Färdskrivarens funktion (kontroll av eventuellt missbruk av utrustningen och/eller förarkort och/eller diagramblad) eller, i förekommande fall, att de handlingar som avses i artikel 16.2 i förordning (EG) nr 561/2006 finns. [Ändr. 834]

"

a)  I del A ska följande punkt läggas till:"

”6. Veckoarbetstid enligt artiklarna 4 och 5 i direktiv 2002/15/EG, förutsatt att det finns teknik som möjliggör effektiva kontroller.”. [Ändr. 835]

"

b)  I del B ska följande punkt läggas till:"

”4. Veckoarbetstid, raster och krav avseende nattarbete enligt artiklarna 4, 5 och 7 i direktiv 2002/15/EG.”.

"

ba)  I del B ska stycke 2 ersättas med följande:"

”Medlemsstaterna får vid behov kontrollera medansvaret för andra aktörer i transportkedjan, exempelvis befraktare, speditörer eller underentreprenörer, om en överträdelse avslöjas, inbegripet kontroll av huruvida transportavtalen är utformade på ett sådant sätt att reglerna i förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EU) nr 165/2014 kan följas.” [Ändr. 836]

"

Artikel 2

1.  I denna artikel fastställs särskilda bestämmelser vad gäller vissa aspekter av direktiv 96/71/EG avseende utstationering av förare inom vägtransportsektorn och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU avseende administrativa krav och kontrollåtgärder för utstationering av dessa förare.

1a.  Dessa särskilda bestämmelser ska gälla förare som är anställda av företag som är etablerade i en medlemsstat som vidtar någon av de gränsöverskridande åtgärder som avses i artikel 1.3 a i direktiv 96/71/EG.

2.  Medlemsstaterna får inte tillämpa leden b och c i första stycket i artikel 3.1 i direktiv 96/71/EG på förare inom vägtransportsektorn som är anställda av företag som avses i artikel 1.3 a i det direktivet när förarna utför internationella transporter enligt förordningarna 1072/2009 och 1073/2009 och utstationeringsperioden på deras territorium för att utföra dessa transporter uppgår till högst tre dagar under en kalendermånad.

2.  En förare ska inte anses vara utstationerad i den mening som avses i direktiv 96/71/EG när föraren utför bilaterala transporter.

Vid tillämpning av detta direktiv avses med en bilateral godstransport förflyttningen av gods, på grundval av ett transportavtal, från etableringsmedlemsstaten, såsom den definieras i artikel 2.8 i förordning (EG) nr 1071/2009, till en annan medlemsstat eller ett tredjeland, eller från en annan medlemsstat eller ett tredjeland till etableringsmedlemsstaten.

2a.  Från den dag då förare ska registrera uppgifter om gränspassage manuellt, enligt artikel 34.7 i förordning (EU) nr 165/2014, ska medlemsstaterna även tillämpa det undantag som anges i punkt 2 för godstransporter när

–  den förare som utför en bilateral transport även utför en lastnings- och/eller lossningsaktivitet i de medlemsstater eller tredjeländer som föraren passerar, under förutsättning att föraren inte lastar och lossar godset i samma medlemsstat.

Om en bilateral transport under vilken ingen ytterligare aktivitet utförs utgår från etableringsmedlemsstaten och följs av en bilateral transport till etableringsmedlemsstaten, ska undantaget gälla för högst två ytterligare lastnings- och/eller lossningsaktiviteter, enligt de villkor som anges ovan.

Detta undantag ska tillämpas endast fram till den dag då de smarta färdskrivare som uppfyller kraven för den registrering av gränspassage och annan verksamhet som avses i artikel 8.1 första stycket i förordning (EU) nr 165/2014 ska monteras i fordon som registreras i en medlemsstat för första gången, enligt artikel 8.1 andra stycket i den förordningen. Från och med den dagen ska det undantag som avses i första stycket gälla endast för förare som använder fordon utrustade med smarta färdskrivare i enlighet med artiklarna 8, 9 och 10 i den förordningen.

2b.  En förare som utför tillfälliga eller regelbundna internationella persontransporter enligt definitionen i förordning (EG) nr 1073/2009 ska inte anses vara utstationerad i enlighet med direktiv 96/71/EG när

–  passagerare tas upp i etableringsmedlemsstaten och släpps av i en annan medlemsstat eller ett tredjeland,

–  passagerare tas upp i en medlemsstat eller i ett tredjeland och släpps av i etableringsmedlemsstaten,

–  passagerare tas upp och släpps av i etableringsmedlemsstaten för lokala utflykter enligt definitionen i förordning (EG) nr 1073/2009.

2c.  En förare som utför cabotagetrafik enligt definitionen i förordningarna (EG) nr 1072/2009 och (EG) nr 1073/2009 ska anses vara utstationerad enligt direktiv 96/71/EG.

2d.  Trots artikel 2.1 i direktiv 96/71/EG ska en förare inte anses vara utstationerad till territoriet i en medlemsstat som föraren kör igenom utan att lasta på eller av gods och utan att ta upp eller släppa av passagerare.

2e.  När föraren utför den inledande eller avslutande vägetappen av en kombinerad transport enligt definitionen i direktiv 92/106/EEG ska föraren inte anses vara utstationerad i enlighet med direktiv 96/71/EG om vägetappen i sig utgör en bilateral transport enligt definitionen i punkt 2.

2f.  Medlemsstaterna ska, i överensstämmelse med direktiv 2014/67/EU, säkerställa att de anställningsvillkor som avses i artikel 3 i direktiv 96/71/EG och som fastställs i kollektivavtal i enlighet med artikel 3.1 och 3.8 i det direktivet görs tillgängliga för transportföretag från andra medlemsstater och för utstationerade förare på ett lättillgängligt och insynsvänligt sätt. Den relevanta informationen ska framför allt omfatta de olika ersättningarna och de komponenter som ingår i dessa, inbegripet de komponenter som ingår i ersättningen enligt lokalt eller regionalt tillämpliga kollektivavtal, metoden för att beräkna den ersättning som ska betalas ut samt, i relevanta fall, kriterierna för att ingå i olika lönekategorier. I enlighet med direktiv (EU) 2018/957 om ändring av direktiv 96/71/EG ska transportföretag inte beläggas med sanktioner för bristande efterlevnad av ersättningskomponenter, metoden för att beräkna den ersättning som ska betalas ut samt, i relevanta fall, kriterierna för att ingå i de olika lönekategorierna, om inte dessa är allmänt tillgängliga.

2g.  Transportföretag som är etablerade i en icke-medlemsstat får inte behandlas förmånligare än företag som är etablerade i en medlemsstat.

Medlemsstaterna ska genomföra åtgärder motsvarande dem i direktiv 96/71/EG och i detta direktiv [XX/XX] (lex specialis) i sina bilaterala avtal med tredjeländer när de beviljar tillträde till EU-marknaden för vägtransportföretag som är etablerade i dessa tredjeländer. Medlemsstaterna ska också sträva efter att genomföra sådana likvärdiga åtgärder inom ramen för multilaterala avtal med tredjeländer. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen de relevanta bestämmelserna i sina bilaterala och multilaterala avtal med tredjeländer.

För att säkerställa tillräcklig kontroll av dessa likvärdiga åtgärder som gäller utstationeringen av operatörer från tredjeländer ska medlemsstaterna säkerställa att de reviderade reglerna i förordning (EU) XXX/XXX avseende positionsbestämning med hjälp av färdskrivare [förordning om ändring av förordning (EU) nr 165/2014] genomförs inom ramen för den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (AETR). [Ändr. 837]

Om utstationeringsperioden är längre än 3 dagar ska medlemsstaterna tillämpa artikel 3.1 första stycket led b och c i direktiv 96/71/EG för hela utstationeringsperioden på deras territorium under den kalendermånad som avses i första stycket. [Ändr. 838]

3.  Vid beräkning av de utstationeringsperioder som avses i punkt 2 gäller följande: [Ändr. 839]

a)  En daglig arbetsperiod som är kortare än sex timmar och som tillbringas på en värdmedlemsstats territorium ska räknas som en halv dag. [Ändr. 840]

b)  En daglig arbetsperiod på sex timmar eller mer som tillbringas på en värdmedlemsstats territorium ska räknas som en hel dag. [Ändr. 841]

c)  Raster och viloperioder samt tid då arbetstagaren är tillgänglig som tillbringas på en värdmedlemsstats territorium ska räknas som arbetsperiod. [Ändr. 842]

4.  Genom undantag från artikel 9 i direktiv 2014/67/EU får medlemsstaterna endast införa följande administrativa krav och kontrollåtgärder: [Ändr. 843]

a)  En skyldighet för det vägtransportföretag som är etablerat i en annan medlemsstat att skicka lämna in en utstationeringsdeklaration deklaration och eventuella uppdateringar av den i elektronisk form via informationssystemet för den inre marknaden (IMI), som inrättades genom förordning (EU) nr 1024/2012, till de nationella behöriga myndigheterna i den medlemsstat till vilken föraren är utstationerad senast vid utstationeringens början, i elektronisk form, på ett av de Europeiska unionens officiella språken i värdmedlemsstaten eller på engelska, vilken endast innehåller språk, med enbart följande information: [Ändr. 844]

i)  Transportföretagets identitet, angivet med dess gemenskapsinterna skatteregistreringsnummer eller numret på dess gemenskapstillstånd. [Ändr. 845]

ii)  Kontaktuppgifterna för en trafikansvarig eller andra kontaktpersoner i etableringsmedlemsstaten som gör det möjligt att kontakta de behöriga myndigheterna i den värdmedlemsstat där tjänsterna tillhandahålls och sända ut och ta emot handlingar eller delgivningar.

iii)  Det förväntade antaletInformation om den utstationerade förare och deras föraren, inbegripet följande: personuppgifter, hemvistland, det land där sociala avgifter betalas, socialförsäkringsnummer och körkortsnummer. [Ändr. 846]

iv)  Utstationeringens förväntade planerade startdatum, beräknade varaktighet och slutdatum samt planerade start- och slutdatum den lag som är tillämplig på anställningsavtalet. [Ändr. 847]

iva)  För godstransportföretag: personuppgifter och kontaktuppgifter för mottagare, förutsatt att transportföretaget inte använder e-CMR. [Ändr. 848]

v)  Registreringsnumren för fordon som används vid utstationeringen.

vi)  Typen av transporttjänster, dvs. godstransport, personbefordran, internationell transport, cabotagetransport.

via)  För godstransportföretag: adresser till lastnings- och lossningsplatser, förutsatt att transportföretaget inte använder e-CMR. [Ändr. 849]

b)  En skyldighet för föraren vägtransportföretaget att bevara och tillhandahålla säkerställa att föraren, på begäran vid kontroll ute på vägarna, har tillgång, i pappersform eller elektronisk form, till en kopia av utstationeringsdeklarationen deklarationen och bevis på att transporten äger rum i värdmedlemsstaten, exempelvis en elektronisk fraktsedel (e-CMR) eller sådant bevis som avses i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009. [Ändr. 850]

c)  En skyldighet för föraren vägtransportföretaget att bevara och tillhandahålla säkerställa att föraren, på begäran vid kontroll ute på vägarna, har tillgång till färdskrivardata, och särskilt landskoderna för medlemsstater där föraren har befunnit sig vid utförandet av internationella vägtransporter eller cabotagetransporter. [Ändr. 851]

ca)  Under de vägkontroller som avses i leden b och c i denna artikel ska föraren tillåtas ta kontakt med sitt huvudkontor, den trafikansvariga eller andra personer eller enheter som kan tillhandahålla de begärda handlingarna. [Ändr. 852]

d)  En skyldighet för föraren att bevara och tillhandahålla, på begäran vid kontroll ute på vägarna, i pappersform eller elektronisk form, en kopia av anställningsavtalet eller en likvärdig handling i den mening som avses i artikel 3 i rådets direktiv 91/533/EEG(17), översatt till ett av de officiella språken i värdmedlemsstaten eller till engelska. [Ändr. 854]

e)  En skyldighet för föraren att tillhandahålla, på begäran vid kontroll ute på vägarna, i pappersform eller elektronisk form, en kopia av de senaste två månadernas lönebesked. Under vägkontrollen ska föraren tillåtas ta kontakt med sitt huvudkontor, den trafikansvarige eller andra personer eller organ som kan tillhandahålla denna kopia. [Ändr. 855]

f)  En skyldighet för vägtransportoperatören att överlämna, efter utstationeringsperioden, i pappersform eller i elektronisk form via det offentliga gränssnittet i IMI, skicka [...] kopior av handlingar som avses i leden b, c och e c, på begäran av myndigheterna i värdmedlemsstaten inom den medlemsstat till vilken en rimlig tidsperiod förare är utstationerad samt sådan dokumentation om ersättningen till utstationerade förare för utstationeringsperioden och deras anställningsavtal eller ett motsvarande dokument enligt vad som avses i artikel 3 i rådets direktiv 91/533/EEG(18), tidrapporter som avser förarens arbete samt betalningsbevis.

Vägtransportoperatören ska tillhandahålla den begärda dokumentationen via det offentliga gränssnittet i IMI inom 2 månader från och med dagen för begäran.

Om vägtransportoperatören inte tillhandahåller all begärd dokumentation via det offentliga gränssnittet i IMI inom den fastställda tidsfristen får de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där utstationeringen ägde rum, i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2014/67/EU, begära assistans från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där operatören är etablerad. När en sådan begäran görs via IMI ska de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där operatören är etablerad ha tillgång till den utstationeringsdeklaration och annan relevant information som lämnats in av operatören via det offentliga gränssnittet i IMI.

De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där operatören är etablerad ska säkerställa att de handlingar som begärs av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där utstationeringen ägde rum tillhandahålls via IMI inom 25 arbetsdagar från och med dagen för begäran. [Ändr. 853]

5.  För de syften som avses i punkt 4 a får transportföretaget tillhandahålla en utstationeringsdeklaration deklaration som omfattar en period på högst sex månader. [Ändr. 856]

5a.  Uppgifterna i deklarationerna ska sparas i IMI:s arkiv i kontrollsyfte under en period av 18 månader och vara direkt åtkomliga i realtid för samtliga behöriga myndigheter i andra medlemsstater som utsetts i enlighet med artikel 3 i direktiv 2014/67/EU, artikel 18 i förordning (EG) nr 1071/2009 och artikel 7 i direktiv 2006/22/EG.

Den nationella behöriga myndigheten får i enlighet med nationell lagstiftning och praxis ge arbetsmarknadens parter tillgång till informationen förutsatt att

–   informationen avser utstationering till den berörda medlemsstatens territorium,

–   informationen används för verkställighet av bestämmelserna om utstationering, och

–   databehandlingen överensstämmer med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. [Ändr. 857]

5b.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att utveckla ett standardformulär på unionens alla officiella språk som ska användas för inlämning av deklarationer via det offentliga gränssnittet i IMI, specificera funktionerna i deklarationerna i IMI och hur den information som avses i punkt 4 a i–via ska redovisas i deklarationerna och säkerställa att dessa uppgifter i deklarationerna översätts automatiskt till värdmedlemsstatens språk. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 2a.2. [Ändr. 858]

5c.   Medlemsstaterna ska undvika onödiga förseningar i genomförandet av kontrollåtgärderna som kan påverka utstationeringens varaktighet och datum. [Ändr. 859]

5d.   De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska föra ett nära samarbete och ge varandra ömsesidig hjälp och all relevant information inom ramen för de villkor som fastställs i direktiv 2014/67/EU och i förordning (EG) nr 1071/2009. [Ändr. 860]

Artikel 2a

1.   Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 42.1 i förordning (EU) nr 165/2014. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. [Ändr. 861]

Artikel 2b

Medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner mot avsändare, speditörer, huvudentreprenörer och underleverantörer för bristande efterlevnad av artikel 2 i detta direktiv om de känner till eller, mot bakgrund av alla relevanta omständigheter, borde känna till att de transporttjänster som de beställer innebär överträdelser av detta direktiv.

Medlemsstaterna ska fastställa regler för de sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande. [Ändr. 862]

Artikel 2c

Kommissionen ska bedöma befintliga instrument och bästa praxis som främjar ett socialt ansvarsfullt agerande av alla aktörer i leveranskedjan för varor och, om lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att inrätta en europeisk plattform för pålitliga transportföretag inom ... [2 år efter att detta direktiv har trätt i kraft]. [Ändr. 863]

Artikel 2d

Smart tillsyn

1.   Utan att det påverkar direktiv 2014/67/EU och för att ytterligare genomdriva fullgörandet av de skyldigheter som fastställs i artikel 2 i detta direktiv ska medlemsstaterna säkerställa att en enhetlig nationell tillsynsstrategi tillämpas inom deras territorium. Strategin ska främst inriktas på företag med hög riskvärdering, enligt vad som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG.

2.   Varje medlemsstat ska säkerställa att de kontroller som avses i artikel 2 i direktiv 2006/22/EG, där så är relevant, omfattar kontroll av utstationeringen och att kontrollerna utförs utan diskriminering, i synnerhet utan diskriminering på grund av registreringsnumren för de fordon som används vid utstationeringen.

3.   Medlemsstaterna ska rikta in sig på företag med en högre risk att begå överträdelser av bestämmelserna i artikel 2 i detta direktiv, som är tillämpliga på dem. För detta ändamål ska medlemsstaterna, inom det riskvärderingssystem som medlemsstaterna har inrättat enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG och utökat i enlighet med artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009, behandla risken för sådana överträdelser som en risk i sig.

4.   Vid tillämpning av punkt 3 ska medlemsstaterna ha tillgång till relevant information och relevanta uppgifter som registrerats, behandlats eller lagrats av de smarta färdskrivare som avses i kapitel II i förordning (EU) nr 165/2014, utstationeringsdeklarationer enligt artikel 2.4 i detta direktiv och i elektroniska transporthandlingar, såsom elektroniska fraktsedlar enligt konventionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (eCMR).

5.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter med avseende på att fastställa egenskaperna hos de uppgifter som medlemsstaterna ska ha tillgång till, villkor för användningen samt de tekniska specifikationerna för överföring av eller tillgång till uppgifterna, särskilt med angivande av

a)   en detaljerad förteckning över information och uppgifter som nationella behöriga myndigheter ska ha tillgång till, som minst ska inbegripa tid och plats för gränspassage, lastning och lossning, fordonets registreringsnummer och uppgifter om föraren,

b)   de behöriga myndigheternas åtkomsträttigheter, uppdelade när så är lämpligt enligt typ av behörig myndighet, typ av åtkomst och syftet för vilket uppgifterna används,

c)   de tekniska specifikationerna för överföring av eller tillgång till de uppgifter som avses i led a, inbegripet, där så är relevant, den längsta tid som uppgifterna lagras, differentierad där så är lämpligt efter typ av uppgifter.

6.   Personuppgifter som avses i denna artikel ska inte kunna läsas eller lagras under längre tid än vad som är absolut nödvändigt för det ändamål för vilket uppgifterna samlades in eller för vilket de vidarebehandlas. När uppgifterna inte längre behövs för dessa ändamål ska de förstöras.

7.   Medlemsstaterna ska, minst tre gånger om året, genomföra samordnade vägkontroller av utstationeringar som får sammanfalla med de kontroller som genomförs i enlighet med artikel 5 i direktiv 2006/22/EG. Sådana kontroller ska genomföras samtidigt av de nationella myndigheter som har ansvar för upprätthållandet av reglerna inom området för utstationering i minst två medlemsstater, varvid var och en agerar på sitt eget territorium. Medlemsstaterna ska utbyta information om det antal och den typ av överträdelser som upptäcks efter det att samordnade vägkontroller har genomförts.

En sammanfattning av resultaten från de samordnade kontrollerna ska offentliggöras i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. [Ändr. 864]

Artikel 2e

Ändring av förordning (EU) nr 1024/2012

I bilagan till förordning (EU) nr 1024/2012 ska följande punkter läggas till:"

”12a. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 561/2006 och (EU) nr 165/2014 samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG: Artikel 8.

12b.   Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/22/EG vad gäller tillsynskrav och om fastställande av särskilda bestämmelser med avseende på direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU för utstationering av förare inom vägtransportsektorn: Artikel 2.5. [Ändr. 865]

"

Artikel 3

Rapportering och översyn

1.  Kommissionen ska utvärdera genomförandet av detta direktiv, i synnerhet effekterna av artikel 2, senast [tre år efter införlivandet av detta direktiv] och rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv. Kommissionens rapport ska, om det är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

1.  Medlemsstaterna ska årligen rapportera till kommissionen om genomförandet av detta direktiv, i synnerhet genomförandet av smart tillsyn enligt artikel 2d och om eventuella svårigheter i samband med tillsynen.

För att göra det möjligt att bedöma huruvida tillsynsinformationen är ändamålsenlig ska rapporten innehålla information om ändamålsenligheten hos

–  de smarta färdskrivare som avses i kapitel II i förordning (EU) nr 165/2014,

–  användningen av IMI enligt artikel 2.5a och 2.5b i detta direktiv,

–  användningen av elektroniska transporthandlingar, såsom elektroniska fraktsedlar enligt Konventionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (eCMR),

–  informationsutbytet mellan behöriga myndigheter via det europeiska registret över vägtransportföretag och IMI, samt informationen om hur effektiv myndigheternas direkta tillgång i realtid till både det europeiska registret över vägtransportföretag och IMI via EU-applikationen är vid vägkontroller, enligt vad som avses i artiklarna 8 och 9 i direktiv 2006/22/EG och

–  genomförandet av det träningsprogram som syftar till att hjälpa förare och alla andra aktörer som deltar i förfarandet, inbegripet företag, förvaltningar och inspektörer, att anpassa sig till de nya regler och krav som berör dem.

2.  Efter den rapport som avses i punkt 1 ska kommissionen regelbundet utvärdera detta direktiv och överlämna utvärderingsresultaten till Europaparlamentet och rådet.

2.  Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer formatet och riktlinjerna för den rapportering som avses i punkt 1.

Dessa genomförandeakter får omfatta regler som ålägger medlemsstaterna att tillhandahålla kommissionen uppgifter om trafikflöden och uppgifter om registreringsmedlemsstater för fordon som har samlats in av vägtullsystem i medlemsstaterna, när sådana uppgifter finns, i syfte att bedöma hur effektiv tillämpningen av detta direktiv är.

3.  I tillämpliga fall ska de rapporter som avses i punkterna 1 och 2 åtföljas av relevanta förslag.

3.  Senast den 31 december 2025 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet och effekterna av detta direktiv, särskilt avseende effektiviteten i verkställigheten, inbegripet en kostnads-nyttoanalys av användningen av ombordsystem för vägning för att automatiskt registrera lastnings- och lossningsställen. Kommissionens rapport ska om lämpligt åtföljas av ett lagstiftningsförslag. Rapporten ska offentliggöras. [Ändr. 866]

Artikel 3a

Utbildning

För att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna i detta direktiv ska både kommissionen och medlemsstaterna införa ett omfattande och övergripande program för utbildning och anpassning till de nya bestämmelser och krav som gäller både förare och alla andra aktörer i förfarandet, företag, förvaltningar, inspektörer osv. [Ändr. 867]

Artikel 4

1.  Medlemsstaterna ska senast den [...] [Tidsfristen för införlivande kommer att vara så kort som möjligt, och i allmänhet inte längre än två år] 30 juli 2020 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen. [Ändr. 868]

Eftersom transportsektorn präglas av stor rörlighet ska den undantas från de åtgärder som följer av lagstiftningsakten om ändring av direktiv 96/71/EG tills det här direktivet blir tillämpligt. [Ändr. 869]

Transportsektorn ska undantas från de åtgärder som följer av lagstiftningsakten om ändring av direktiv 96/71/EG fram till ikraftträdandet av de tillsynskrav som fastställer särskilda bestämmelser med avseende på transporter i det här direktivet. [Ändr. 870]

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den […].

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft den dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1)EUT C 197, 8.6.2018, s. 45.
(2)EUT C 176, 23.5.2018, s. 57.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 april 2019.
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 159, 28.5.2014, s. 11).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, 14.11.2009, s. 51).
(7)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(8)Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).
(9)Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 159, 28.5.2014, s.11).
(10)COM(2016)0128.
(11)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (EUT L 300, 14.11.2009, s. 72).
(12)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 (EUT L 300, 14.11.2009, s. 88).
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/957 av den 28 juni 2018 om ändring av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EUT L 173, 9.7.2018, s. 16).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen) (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1).
(15) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (ramdirektiv) (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).”
(17)Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet (EGT L 288, 18.10.1991, s. 32).
(18) Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet (EGT L 288, 18.10.1991, s. 32).

Senaste uppdatering: 6 oktober 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy