(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0390),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 42, 43.2, 91.1, 100.2, 173.3, 175, 188, 192.1, 194.2, 195.2 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0270/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 12 december 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 16 maj 2018(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A8-0176/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 110, 22.3.2019, s. 104. (2) EUT C 361, 5.10.2018, s. 9.

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42, 43.2, 91.1, 100.2, 173.3, 175, 188, 192.1, 194.2, 195.2 och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att inrätta Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF EHFVF) för perioden 2021–2027. [Ändr. 1. Denna ändring berör hela texten] Fondens syfte bör vara att målinrikta medlen från unionens budget så att de stöder genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken (GJP) och ramdirektivet om en marin strategi, unionens havspolitik och unionens internationella åtaganden på området världshavsförvaltning. Denna finansiering är central för att skapa hållbara fisken och (inbegripet för bevarandet av marina biologiska resurser och livsmiljöer), för att få hållbart vattenbruk, livsmedelstrygghet genom försörjningen med fiskeriprodukter, för att en hållbar blå ekonomi ska kunna växa välstånd och ekonomisk och social sammanhållning i fiske- och vattenbrukssektorn samt för att få sunda, säkra, trygga, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner. Stöd inom ramen för EHFVF ska bidra till att uppfylla behoven hos både producenter och konsumenter. [Ändr. 276]

(1a)   Europaparlamentet understryker sin ståndpunkt att i linje med Parisavtalet bör de klimatrelaterade horisontella utgifterna ökas avsevärt jämfört med den nuvarande fleråriga budgetramen, och så snart som möjligt, dock senast 2027, uppgå till 30 %. [Ändr. 4]

(1b)  I sina resolutioner av den 14 mars 2018 och den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 betonade Europaparlamentet betydelsen av att horisontella principer ligger till grund för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och alla relaterade unionspolitikområden. Europaparlamentet bekräftade i detta sammanhang sin ståndpunkt att unionen måste infria sitt löfte om att vara en föregångare i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, och beklagade avsaknaden av ett klart och tydligt åtagande i denna riktning i förslagen om den fleråriga budgetramen. Europaparlamentet begärde därför att målen för hållbar utveckling ska integreras i all EU-politik och i alla EU-initiativ i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet framhöll vidare att en starkare och mer ambitiös union endast kan uppnås med ökade finansiella resurser. Europaparlamentet begärde därför fortsatt stöd till befintliga politikområden, särskilt de politikområden som sedan länge finns förankrade i EU:s fördrag, alltså den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och sammanhållningspolitiken, eftersom dessa ger unionsmedborgarna konkreta fördelar. [Ändr. 5]

(1c)   I sin resolution av den 14 mars 2018 betonade Europaparlamentet att fiskerisektorn, den marina miljön och den ”blå ekonomin” har stor socioekonomisk och ekologisk betydelse och bidrar till en hållbar livsmedelsautonomi inom unionen genom att säkerställa det europeiska vattenbrukets och fiskets hållbarhet och minska miljöpåverkan. Parlamentet begärde dessutom att de specifika beloppen för fiske i den nuvarande fleråriga budgetramen ska bibehållas, och i den mån nya åtgärdsmål avseende den blå ekonomin planeras bör anslagen för havsfrågor höjas. [Ändr. 6]

(1d)   Dessutom betonade Europaparlamentet i sina resolutioner av den 14 mars och den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 att kampen mot diskriminering är grundläggande om unionen EU ska kunna leva upp till sina åtaganden för ett Europa som präglas av inkludering, och att specifika finansiella åtaganden därför bör ingås för jämställdhet och införlivande av jämställdhetsperspektivet i all unionspolitik och alla unionsinitiativ inom ramen för den kommande fleråriga budgetramen. [Ändr. 7]

(1e)   EHFVF bör prioritera stöd till det småskaliga fisket för att komma till rätta med de problem som är specifika för detta segment samt stödja en lokal hållbar förvaltning av berörda fisken och utvecklingen av kustsamhällena. [Ändr. 8]

(2)  Som en global världshavsaktör med det största kust-och havsområdet i världen när de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna inkluderas, har unionen blivit världens femte största producent av fisk och skaldjur och den har unionen ett betydande ansvar för att skydda och bevara världshaven och deras resurser och nyttja dem på ett hållbart sätt. Att bevara haven och oceanerna är avgörande för en snabbt växande världsbefolkning. Det är också av socioekonomiskt intresse för unionen: en hållbar blå ekonomi som utvecklas inom ekologiska gränser stimulerar investeringar, sysselsättning och tillväxt, främjar forskning och innovation och bidrar till energitryggheten genom havsenergi. Vidare är trygga och säkra hav och oceaner av grundläggande betydelse för effektiva gränskontroller och för den globala kampen mot brottslighet till sjöss, och åtgärderna på detta område blir därmed en reaktion på medborgarnas oro vad gäller säkerhetsfrågor. [Ändr. 277]

(2a)  Hållbart fiske samt vattenbruk i havs- och sötvatten bidrar i hög grad till att säkra unionens livsmedelstrygghet, upprätthålla och skapa arbetstillfällen på landsbygden samt bevara den naturliga miljön och i synnerhet den biologiska mångfalden. Unionens nästa fiskeripolitik bör särskilt inriktas på stöd till och utveckling av fiskeri- och vattenbrukssektorerna. [Ändr. 10]

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) xx/xx [förordning om fastställande av gemensamma bestämmelser] (förordningen om gemensamma bestämmelser)(4) har antagits för att förbättra samordningen och harmonisera genomförandet av stödet inom ramen för fonder som förvaltas genom delad förvaltning (nedan kallade fonderna), och det huvudsakliga målet är att göra det enklare att nå politiska resultat på ett enhetligt sätt. Dessa gemensamma bestämmelser gäller för den del av EHFF EHFVF som omfattas av delad förvaltning. Fondernas mål kompletterar varandra och fonderna förvaltas enligt samma förvaltningsmetoder. Därför anges i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] en rad gemensamma mål och allmänna principer som partnerskap och flernivåstyrning. Den innehåller också gemensamma element som strategisk planering och programplanering, inklusive bestämmelser om den partnerskapsöverenskommelse som ska ingås med varje medlemsstat, och det fastställs en gemensam strategi för att göra fonderna mer resultatinriktade. Därför omfattar den också de nödvändiga villkoren, en resultatöversyn samt bestämmelser om övervakning, rapportering och utvärdering. Det fastställs också gemensamma bestämmelser i fråga om reglerna för stödberättigande, och särskilda arrangemang definieras för finansieringsinstrument, användning av InvestEU, lokalt ledd utveckling och ekonomisk förvaltning. En del förvaltnings- och kontrollbestämmelser är också gemensamma för alla fonder. Komplementaritet mellan fonderna, inklusive EHFF EHFVF, och andra unionsprogram bör beskrivas i partnerskapsavtalet, i enlighet med förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser.

(4)  Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) xx/xx [förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget] (budgetförordningen)(5) och bestämmer särskilt förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.

(5)  Inom ramen för direkt förvaltning bör EHFF EHFVF utarbeta synergier och komplementaritet med andra relevanta unionsfonder och unionsprogram samt synergier mellan medlemsstater och regioner. Fonden bör också medge finansiering i form av finansiella instrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) xx/xx [förordningen om InvestEU(6). [Ändr. 11]

(6)  Stöd enligt EHFF EHFVF bör användas för att hantera marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt, och bör inte duplicera eller tränga undan privat finansiering, eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Stödet bör ha ett klart europeiskt mervärde därigenom bidra till ökade fiskeinkomster, främjande av arbetstillfällen med rättigheter i sektorn, garanterade rättvisa priser för producenter, större mervärde från fiske och stöd till utvecklingen av verksamheter som är fiskerelaterade, i både föregående och efterföljande led. [Ändr. 12]

(7)  Valet av finansieringstyp och genomförandemetod inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå de prioriteringar som fastställts för åtgärderna och för att leverera resultat, där hänsyn tas särskilt till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk risken för bristande regelefterlevnad. Detta bör omfatta övervägandet att använda enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader samt finansiering som inte är kopplad till kostnader enligt artikel 125.1 i förordning (EU) [förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget. [Ändr. 13]

(8)  I den fleråriga budgetram som fastställs i förordning (EU) xx/xx(7) föreskrivs att unionens budget bör fortsätta att stödja fiskeri- och havspolitiken. Den föreslagna budgeten för EHFF EHFVF bör uppgå till 6 140 000 000 EUR i löpande priser. EHFF:s ökas med minst 10 % jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020. Dess resurser bör delas upp mellan delad förvaltning, direkt förvaltning och indirekt förvaltning. 5 311 000 000 EUR 87 % bör avsättas för stöd inom ramen för delad förvaltning och 829 000 000 EUR 13 % för stöd inom ramen för direkt och indirekt förvaltning. För att säkerställa stabilitet, särskilt med avseende på uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, bör fastställandet av de nationella tilldelningarna inom delad förvaltning för programperioden 2021–2027 baseras på andelarna för 2014–2020. Specifika belopp bör reserveras för de yttersta randområdena, kontroll och tillsyn samt, insamling och behandling av data för fiskeriförvaltning och vetenskapliga syften, skydd och återställande av havens och kusternas biologiska mångfald och ekosystem samt marin kunskap medan beloppen för definitivt upphörande och exceptionellt tillfälligt upphörande med fiskeverksamheten och för investeringar i fartyg bör omfattas av en övre gräns. [Ändr. 14]

(8a)  Med tanke på vattenbrukssektorns betydelse bör EU-medlen till sektorn och särskilt till vattenbruk i sötvatten ligga kvar på samma nivå som nuvarande budgetperiod. [Ändr. 15]

(9)  Europas havssektor sysselsätter över fem miljoner arbetstagare, vilket genererar nästan 500 miljarder EUR om året, och det finns potential att skapa många fler arbetstillfällen. Avkastningen från den globala havsekonomin uppskattas till idag till 1,3 biljoner EUR och detta kan komma att mer än fördubblas fram till 2030. Behovet att uppfylla koldioxidutsläppsmålen, i Parisavtalet innebär att minst 30 % av EU:s budget bör användas till klimatrelaterade åtgärder. Det är också nödvändigt att öka resurseffektiviteten och minska den miljöavtrycken från en blå ekonomins miljöavtryck ekonomi som utvecklas inom ekologiska gränser och som har varit och måste fortsätta att vara en betydande drivkraft bakom innovation i andra sektorer som marin utrustning, varvsindustrin, havsobservation, muddring, kustskydd och byggnadsarbeten längs kuster och till havs. Unionens strukturfonder har investerat i havsekonomin, i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och EHFF EHFVF . Nya investeringsverktyg som InvestEU måste skulle kunna använda för att matcha tillväxtpotentialen inom sektorn. [Ändr. 16]

(9a)   Investeringsbeslut inom ramen för den blå ekonomin bör stödjas av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning för att undvika skadlig miljöpåverkan som äventyrar hållbarheten på lång sikt. När det inte finns tillräcklig information eller kunskap för att utvärdera investeringarnas miljöpåverkan, bör försiktighetsprincipen antas både inom den offentliga och privata sektorn, eftersom potentiellt skadliga åtgärder annars riskerar att genomföras. [Ändr. 17]

(10)  EHFF EHFVF bör grundas på fyra fem prioriteringar: att främja hållbart fiske och inbegripet bevarandet av marina biologiska resurser, att främja hållbart vattenbruk, att bidra till livsmedelstryggheten i unionen genom vattenbruk fiskeri- och marknader vattenbruksmarknader och beredningssektorer som präglas av konkurrenskraft och hållbarhet, att med beaktande av den ekologiska belastningsförmågan göra det möjligt för en hållbar blå ekonomi att växa och främja välmående kustsamhällen välstånd och ekonomisk och social sammanhållning i kust- och inlandssamhällen, att stärka den internationella världshavsförvaltningen och möjliggöra trygga, säkra, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner. Uppfyllandet av dessa prioriteringar bör ske genom delad förvaltning, direkt förvaltning och indirekt förvaltning. [Ändr. 18]

(10a)  Prioriteringarna kan specificeras med särskilda unionsmål för att ytterligare klargöra vad fonden kan användas till och för att öka fondens effektivitet. [Ändr. 19]

(11)  EHFF EHFVF efter 2020 bör vara baserad på en förenklad struktur utan att åtgärder och detaljerade regler för stödberättigande definieras i förväg på unionsnivå, på ett alltför föreskrivande sätt. I stället bör breda stödområden beskrivas under varje prioritering. Medlemsstaterna bör sålunda utarbeta sitt respektive program där de anger de lämpligaste medlen för att uppnå prioriteringarna. En rad olika åtgärder som medlemsstaterna anger i programmen skulle kunna få stöd enligt de regler som fastställs i denna förordning och förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser], förutsatt att de omfattas av de stödområden prioriteringar som anges i denna förordning. Det är nödvändigt att fastställa en förteckning över icke stödberättigande verksamhet i syfte att undvika negativa effekter på bevarandet inom fisket, till exempel ett allmänt förbud mot investeringar som ökar fiskekapaciteten med vissa vederbörligen motiverade undantag. Det bör finnas stränga villkor om att investeringar och ersättningar för fiskeflottan måste vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens bevarandemål. [Ändr. 20]

(12)  I Förenta nationernas agenda 2030 för hållbar utveckling identifieras bevarande och hållbar användning av haven som ett av 17 mål för hållbar utveckling (hållbarhetsmål nr 14). Unionen ställer sig helt bakom detta mål och dess förverkligande. På detta område har unionen åtagit sig att främja en hållbar blå ekonomi som utvecklas inom ekologiska gränser och som är förenlig med ett ekosystembaserat synsätt på den fysiska planeringen i kust- och havsområden, särskilt med beaktande av hur känsliga arter och livsmiljöer är för mänsklig verksamhet till havs, bevarandet av biologiska resurser och uppnåendet av god miljöstatus, samt att förbjuda vissa former av fiskesubventioner som bidrar till överkapacitet och överfiske, avskaffa subventioner som bidrar till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) och avstå från att införa nya subventioner av det slaget. Detta bör vara resultatet av Världshandelsorganisationens förhandling om fiskesubventioner. Under Världshandelsorganisationens förhandlingar vid världstoppmötet om hållbar utveckling 2002 och Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20) 2012 förband sig unionen vidare att avskaffa subventioner som bidrar till överkapacitet i fiskeflottan och överfiske. Unionens hållbara fiske och vattenbruk i havs- och sötvatten bidrar i hög grad till att FN:s mål för hållbar utveckling uppnås. [Ändr. 21]

(12a)   EHFVF bör också bidra till FN:s andra mål för hållbar utveckling. I synnerhet beaktar denna förordning följande mål:

(13)  För att spegla vikten av att bekämpa klimatförändringarna, i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling, bör denna förordning bidra till att integrera klimatfrågor och till att uppnå det övergripande målet att 25 % 30 % av utgifterna i unionsbudgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder enligt denna förordning väntas göra det möjligt för EHFVF att bidra till 30 % av EHFF:s totala finansieringsram att klimatmål uppnås, dock utan att inverka negativt på finansieringen av den gemensamma fiskeripolitiken, för klimatmål vilken finansieringen måste ses över i positiv riktning. Relevanta åtgärder, inklusive projekt som syftar till att skydda och återställa sjögräsängar och kustvåtmarker, som är stora kolsänkor, kommer att identifieras under utarbetandet och genomförandet av EHFF EHFVF och kommer att omprövas inom ramen för relevanta utvärderings- och översynsprocesser.▌ [Ändr. 23]

(14)  EHFF EHFVF bör bidra till att unionens miljömål uppnås med vederbörligt beaktande av den sociala sammanhållningen, inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken och ramdirektivet om en marin strategi, och bör följa den europeiska miljöpolitiken, inklusive standarder för vattenkvalitet som garanterar kvaliteten på den marina miljön för att förbättra fiskets framtidsutsikter. Detta bidrag bör spåras genom tillämpning av unionens miljömarkörer och rapporteras regelbundet inom ramen för utvärderingar och årliga prestationsrapporter. [Ändr. 24]

(15)  I enlighet med artikel 42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken)(8) bör unionens ekonomiska stöd genom EHFF EHFVF vara villkorat till att den gemensamma fiskeripolitikens regler och EU:s relevanta miljölagstiftning till fullo efterlevs. Ekonomiskt stöd från unionen bör endast beviljas de aktörer och medlemsstater som till fullo uppfyller relevanta rättsliga skyldigheter. Ansökningar från stödmottagare som inte uppfyller tillämpliga krav enligt den gemensamma fiskeripolitiken bör inte kunna godtas. [Ändr. 25]

(16)  För att tillgodose de specifika villkor för den gemensamma fiskeripolitiken som avses i förordning (EU) nr 1380/2013 och bidra till att den gemensamma fiskeripolitikens regler följs till fullo bör det fastställas bestämmelser som kompletterar reglerna om avbrott, innehållande och finansiella korrigeringar enligt förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Om en medlemsstat eller en stödmottagare inte fullgör sina åtaganden enligt den gemensamma fiskeripolitiken eller om kommissionen har uppgifter som tyder på bevisar sådan bristande efterlevnad bör kommissionen tillåtas att, som en försiktighetsåtgärd, tillfälligt avbryta betalningsfristerna. Utöver denna möjlighet till avbrott av betalningsfristerna och för att motverka att belopp betalas ut för icke-stödberättigande ändamål bör kommissionen tillåtas att tillfälligt ställa in utbetalningar och besluta om finansiella korrigeringar vid allvarliga fall av bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler från en medlemsstats sida. [Ändr. 26]

(17)  Mycket Steg har under de senaste åren uppnåtts genom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller tagits i riktning mot att återföra bestånden till sunda nivåer, öka lönsamheten för unionens fiskerinäring och bevara de marina ekosystemen. Dock återstår stora utmaningar innan den gemensamma fiskeripolitikens socioekonomiska mål och miljömål kan uppnås helt, bland annat den rättsliga skyldigheten att återställa och bevara alla fiskbeståndspopulationer över biomassanivåer som kan ge maximalt hållbart uttag. Detta kräver fortsatt stöd efter 2020, bland annat i havsområden där framstegen har gått långsammare, särskilt i de mest isolerade områdena, såsom de yttersta randområdena. [Ändr. 27]

(17a)  I artikel 13 i EU-fördraget föreskrivs att vid utformning och genomförande av bland annat unionens fiskeripolitik ska unionen och medlemsstaterna fullt ut ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser, samtidigt som unionen och medlemsstaterna ska respektera medlemsstaternas lagar och andra författningar samt sedvänjor särskilt i fråga om religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv.” [Ändr. 2]

(18)  Fisket är avgörande för försörjningen och kulturarvet i många kustsamhällen kust- och ösamhällen i unionen, särskilt där det småskaliga kustfisket spelar en viktig roll, såsom i de yttersta randområdena. Med en genomsnittsålder över 50 i många fiskesamhällen förblir generationsskifte och diversifiering av verksamheten en utmaning inom fiskerisektorn en utmaning. Det är följaktligen viktigt att EHFVF stöder fiskerisektorns attraktivitet genom att säkerställa yrkesutbildning och möjligheter för ungdomar att arbeta inom fisket. [Ändr. 28]

(18a)  Det blir lättare att nå målen i den gemensamma fiskeripolitiken om man inför mekanismer för gemensam förvaltning inom yrkes- och fritidsfiske samt vattenbruk, där intressenter från bland annat myndigheter, fiske- och vattenbrukssektorn, forskningsvärlden och civilsamhället deltar direkt, och som fungerar på grundval av en rättvis fördelning av ansvar för beslutsfattandet samt en flexibel förvaltning som bygger på kunskap, information och närhet. EHFVF bör stödja genomförandet av dessa mekanismer på lokal nivå. [Ändr. 29]

(19)  EHFF EHFVF bör inriktas på den gemensamma fiskeripolitikens miljömässiga, ekonomiska och sociala mål samt sysselsättningsmålen uppnås, enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013. Stödet bör säkerställa att fiskeverksamheten är miljömässigt hållbar på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om i artikel 2.2 i förordning (EU) nr 1380/2013, som kommer att bidra till att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt till att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen trygga tillgången på sunda livsmedel och samtidigt säkerställa rättvisa arbetsvillkor. I det avseendet bör små öar som inte är kustnära och som är beroende av fiske särskilt beaktas och stödjas så att deras överlevnad och utveckling säkras. [Ändr. 30]

(20)  Stödet från EHFF EHFVF bör inriktas på att uppnå och bidra till uppfyllandet i rätt tid av de rättsliga skyldigheterna att upprätthålla hållbart fiske baserat på alla fiskbeståndspopulationer över biomassanivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY) och att minska fiskeverksamhetens och om möjligt eliminera icke-hållbara och skadliga fiskeverksamheters negativa påverkan på de marina ekosystemen. Detta stöd bör omfatta innovation och investeringar i skonsamma, klimattåliga och koldioxidsnåla metoder och tekniska lösningar inom fisket samt tekniska lösningar som syftar till selektivt fiske. [Ändr. 31]

(21)  Landningsskyldigheten är en rättslig skyldighet och en av den gemensamma fiskeripolitikens största utmaningar. Den har medfört dels ett slut på det miljömässigt oacceptabla bruket att kasta fisk över bord, dels betydande och viktiga ändringar av fiskemetoderna, ibland med betydande ekonomiska kostnader för sektorn. Det Medlemsstaterna bör därför vara möjligt använda EHFVF för EHFF att stödja innovation och investeringar som bidrar till genomförandet ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten i rätt tid, med en högre stödnivå än den som gäller för andra insatser, såsom investeringar i selektiva fiskeredskap samt i tids- och rumsbestämda selektivitetsåtgärder, i förbättringar av hamninfrastruktur och i saluföring av oönskade fångster. Fonden bör även bevilja en maximal stödnivå på 100 % för utformning, utveckling, övervakning, utvärdering och förvaltning av transparenta system för utbyte av fiskemöjligheter mellan medlemsstater (s.k. kvotbyten) för att mildra effekten av fenomenet med begränsande arter (s.k. choke species) som orsakas av landningsskyldigheten. [Ändr. 279]

(21a)   Landningsskyldigheten bör övervakas likadant på alla fiskefartyg, såväl stora som små, i alla medlemsstater. [Ändr. 33]

(22)  Det bör vara möjligt för EHFF EHFVF att stödja innovation och investeringar ombord på fiskefartyg i syfte att förbättra hälso-, säkerhets- och arbetsförhållandena, miljöskyddet, energieffektiviteten, djurskyddet och fångsternas kvalitet och att stödja särskilda hälsofrågor. Sådant stöd bör dock inte leda till en ökning av risk för att fiskekapaciteten eller förmågan att spåra upp fisk och bör inte beviljas endast på grundval av att villkor som är obligatoriska enligt unionsrätten eller nationell rätt har uppfyllts. I en struktur utan föreskrivande åtgärder bör det vara upp till medlemsstaterna att fastställa de exakta reglerna för stödberättigande för sådana investeringar och sådant stöd. När det gäller hälsa, säkerhet och arbetsförhållanden ombord på fiskefartygen bör en högre stödnivå än vad som gäller för andra insatser att tillåtas. [Ändr. 34]

(23)  Fiskerikontrollen är ytterst viktig för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Därför bör EHFFEHFVF, inom ramen för delad förvaltning, stödja utvecklingen och genomförandet av unionens system för fiskerikontroll enligt vad som anges i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (nedan kallad kontrollförordningen)(9). Vissa skyldigheter som föreskrivs i översynen av kontrollförordningen motiverar ett särskilt stöd från EHFFEHFVF, t.ex. obligatoriska spårningssystem och elektroniska rapporteringssystem för fartyg när det gäller fiskefartyg inom det småskaliga kustfisket, obligatoriska elektroniska fjärrövervakningssystem och obligatorisk kontinuerlig övervakning och registrering framdrivningsmotorns effekt. Vidare skulle medlemsstaternas investeringar i kontrolltillgångar även kunna användas inom sjöövervakning och samarbete om kustbevakningsuppgifter

(24)  Hur framgångsrik den gemensamma fiskeripolitiken blir beror på tillgången till vetenskapliga utlåtanden om fiskeriförvaltningen, och därmed på tillgången till fiskeridata. Mot bakgrund av de utmaningar och de kostnader som det innebär att erhålla tillförlitliga och fullständiga data är det nödvändigt att stödja medlemsstataternas åtgärder för att samla in och, behandla och utyta data i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 (nedan kallad förordningen om datainsamlingsramen)(10) och bidra till att ta fram bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden. Detta stöd bör möjliggöra samverkanseffekter med insamling och, behandling och utbyte av andra typer av marina data, inklusive data om fritidsfiske. [Ändr. 35]

(25)  EHFF EHFVF bör stödja en effektiv och kunskapsbaserad tillämpning och styrning av den gemensamma fiskeripolitiken inom ramen för direkt och indirekt förvaltning genom tillhandahållandet av vetenskapliga utlåtanden, utvecklingen och genomförandet av unionens system för fiskerikontroll, de rådgivande nämndernas funktion och frivilliga bidrag till internationella organisationer, samt bättre åtaganden av unionen inom internationell världshavsförvaltning. [Ändr. 36]

(26)  Med tanke på de utmaningar som ligger i att uppnå den gemensamma fiskeripolitikens bevarandemål, bör det vara möjligt för EHFF EHFVF att stödja åtgärder för förvaltningen av olika fisken och fiskeflottor. I detta sammanhang förblir det ibland nödvändigt att bevilja stöd för anpassning av flottan med avseende på vissa flottsegment och havsområden. Sådant stöd bör vara strängt inriktat på bevarande och hållbart nyttjande av marina biologiska resurser och syfta till att uppnå balans mellan fiskekapaciteten och de tillgängliga fiskemöjligheterna. Därför bör EHFF EHFVF ha möjlighet att stödja definitivt upphörande med fiskeverksamhet i flottsegment där fiskekapaciteten inte balanseras med de tillgängliga fiskemöjligheterna. Sådant stöd bör vara ett verktyg i handlingsplanerna för anpassning av flottsegment med konstaterad strukturell överkapacitet, enligt föreskrifterna i artikel 22.4 i förordning (EU) nr 1380/2013, och bör genomföras antingen genom skrotning av fiskefartyget eller genom avveckling och ombyggnad för annan verksamhet än kommersiellt fiske. När ombyggnad för annan verksamhet skulle leda till att fritidsfiskets belastning på de marina ekosystemen ökar bör stöd endast beviljas om det är förenligt med den gemensamma fiskeripolitiken och målen i de berörda fleråriga planerna. För att säkerställa enhetlighet i den strukturella anpassningen av flottan till bevarandemålen, bör stödet för definitivt upphörande med fiskeverksamheten vara strängt knutet till vissa villkor och kopplat till visade resultat. Det bör därför genomföras endast genom finansiering som inte är kopplad till kostnader, i enlighet med förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] Under denna mekanism bör medlemsstaterna inte få ersättning från kommissionen för definitivt upphörande med verksamheten på grundval av kostnader som faktiskt uppstått, utan på grundval av att de har uppfyllt villkoren och uppnått resultat. Kommissionen bör därför fastställa dessa villkor i en delegerad akt, och villkoren bör kopplas till uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens bevarandemål. [Ändr. 37]

(26a)   I syfte att införa ett hållbart, miljövänligt fiske som möjliggör en minskning av trycket på fiskeresurserna bör EHFVF stödja modernisering av fartyg, så att de blir mindre energiintensiva enheter, också inom segment där det råder obalans, antingen genom bidrag eller via finansieringsinstrument. Dessutom bör det vara möjligt att ge EHFVF -stöd för att unga fiskare ska kunna förvärva sina arbetsredskap, inbegripet fartyg på mer än 12 m, med undantag för segment där det råder obalans. [Ändr. 38]

(26b)   Eftersom fiskehamnar, landningsplatser, skyddshamnar och auktionshallar är mycket viktiga för att säkerställa de landade produkternas kvalitet, liksom säkerhet och arbetsförhållande, bör EHFVF prioritera stöd till modernisering av hamninfrastruktur, framför allt vad gäller saluföring av fiskeriprodukter, i syfte att optimera de landade produkternas mervärde. [Ändr. 39]

(27)  Mot bakgrund av en hög grad av oförutsägbarhet inom fiskeverksamheten kan exceptionella omständigheter tillfälligt upphörande orsaka stora förluster för fiskare. För att mildra dessa konsekvenser, bör EHHF EHFVF ha möjlighet att ge stöd till en ersättning för exceptionellt tillfälligt upphörande med fiskeverksamheten som orsakats av genomförandet av vissa bevarandeåtgärder (t.ex. fleråriga planer, mål för bevarande och hållbart nyttjande av bestånd, åtgärder för att anpassa fartygens fiskekapacitet till tillgängliga fiskemöjligheter och tekniska åtgärder), av genomförande av nödåtgärder, av avbrytande, på grund av force majeure, av tillämpningen eller icke-förnyandet av ett partnerskapsavtal om hållbart fiske, av en naturkatastrof eller av en miljöincident, inbegripet stängning av fiske av sanitära skäl eller onormalt hög dödlighet för fiskeresurser, olyckor till havs i samband med fiskeverksamhet och negativa klimathändelser. Stöd bör endast beviljas om konsekvenserna av dessa omständigheter blir betydande för yrkesfiskare, dvs. om det berörda fartygets kommersiella verksamhet avbryts under minst 90 på varandra följande 120 dagar och om de ekonomiska förlusterna till i följd av upphörandet under en angiven tidsperiod uppgår till mer än 30 % av det berörda företagets årliga omsättning de senaste två åren. Särdragen inom ålfisket bör beaktas i villkoren för beviljandet av sådant stöd. [Ändr. 40]

(27a)  Fiskare och vattenbrukare i havs- och sötvatten bör kunna erhålla stöd från EHFVF vid kris på fiske- och vattenbruksmarknaderna, naturkatastrofer eller miljöolyckor. [Ändr. 41]

(27b)  För att bidra till en gynnsam utveckling av bestånden och för att upprätthålla fiskeverksamheten under perioder då inget förbud råder bör EHFVF kunna stödja genomförandet av biologiska återhämtningsperioder, förutsatt att sådana perioder, när de genomförs vid vissa kritiska faser av arternas livscykel, är nödvändiga för ett hållbart utnyttjande av fiskresurserna. [Ändr. 306]

(27c)  Europaparlamentet understryker det trängande behovet av att omedelbart stödja inrättandet av en lönekompensationsfond som täcker de perioder som omfattas av fiskeförbud, och att dessa perioder räknas som aktiv tjänst vid beräkning av pensioner och övriga socialförsäkringsgrundade rättigheter. Europaparlamentet förordar även införandet av en minimilön, som ska fastställas i enlighet med lokal praxis, förhandlingar och kollektivavtal. [Ändr. 307]

(28)  Det småskaliga kustfisket bedrivs av fiskefartyg under 12 meter, som inte använder släpredskap. Denna sektor står för nästan 75 % av alla fiskefartyg som är registrerade i unionen och nästan hälften av all sysselsättning inom fiskersektorn. Aktörer inom det småskaliga kustfisket är särskilt beroende av sunda fiskbestånd som huvudsaklig inkomstkälla. EHFF EHFVF bör därför ge dem en förmånsbehandling genom en stödnivå på 100 %, inklusive för insatser som avser kontroll och tillsyn, så att de uppmuntras att använda hållbara fiskemetoder i linje med målen för den gemensamma fiskeripolitiken. Vissa stödområden bör dessutom reserveras för småskaligt fiske i flottsegment där eftersom det är nödvändigt att säkerställa att fiskekapaciteten balanseras med tillgängliga fiskemöjligheter, t.ex. stöd för förvärv, renovering och ombyggnad av ett begagnat fartyg och för ersättning av fartygets huvudmotor eller för modernisering samt för unga fiskare. Vidare bör medlemsstaterna inkludera en handlingsplan för småskaligt kustfiske i sitt program. Handlingsplanen bör övervakas med stöd av indikatorer, för vilka delmål och mål bör fastställas. [Ändr. 42 och 308]

(29)  Såsom beskrivs i kommissionens meddelande av den 24 oktober 2017 till Europaparlamentet, rådet, Europiska ekonomiska och sociala kommittén, regionkommittén och Europeiska investeringsbanken, med rubriken Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU: s yttersta randområden(11), står De yttersta randområdena står inför särskilda utmaningar som hänger samman med deras avlägsna belägenhet, topografi och klimat, såsom anges i artikel 349 i fördraget, men de har även särskilda tillgångar på vilka det går att bygga en hållbar blå ekonomi. För varje enskilt yttersta randområde bör därför en handlingsplan för utveckling inom hållbara blå sektorer, inklusive hållbart nyttjande av fiske och vattenbruk, fogas till den berörda medlemsstatens program, och ett ekonomiskt anslag bör avsättas för stöd till genomförandet av dessa handlingsplaner. För att vissa fiskeriprodukter och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena ska kunna behålla sin konkurrenskraft jämfört med liknande produkter från andra regioner i unionen, införde unionen 1992 åtgärder för att kompensera för de anknutna extrakostnaderna inom fiskerisektorn. Åtgärderna för 2014–2020 fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014(12). Det bör vara möjligt är nödvändigt att fortsätta att bevilja stöd för att kompensera de extra kostnaderna för EHFF fisket efter samt odlingen, bearbetningen och saluföringen av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från unionens yttersta randområden, så att stödja en ersättning för kompensationen bidrar till att aktörerna från dessa regioner behåller sin ekonomiska livskraft. Med tanke på de olika saluföringsvillkor som råder i de yttersta randområdena, samt variationerna när det gäller fångster, bestånd och marknadsefterfrågan, bör man överlåta åt de extrakostnader berörda medlemsstaterna att fastställa vilka fiskeriprodukter som ofta uppstår ska berättiga till kompensation, de respektive maximikvantiteterna för de yttre randområdena på grund dessa produkter samt av deras belägenhet och ökaraktär de olika kompensationsbeloppen inom ramen för det totala anslaget per medlemsstat. Medlemsstaterna bör ges tillåtelse att, inom ramen för det totala anslaget per medlemsstat, differentiera kvantiteterna av berörda fiskeriprodukter och förteckningen över dessa samt kompensationsbeloppet. De bör också ha rätt att anpassa sina kompensationsplaner, om detta motiveras av förändrade villkor. Medlemsstaterna bör fastställa kompensationsbeloppet till en nivå som på ett lämpligt sätt väger upp de extra kostnader som uppstår till följd av de särskilda nackdelar som präglar de yttersta randområdena. För att undvika överkompensation bör det beloppet stå i proportion till de extra kostnader som stödet kompenserar för. Det bör fastställas en övre gräns För detta stöd uttryckt som en procentsats ändamål bör även andra typer av det totala ekonomiska anslaget offentliga åtgärder som påverkar de extra kostnadernas storlek beaktas vid fastställandet av beloppet. Dessutom bör en högre stödnivå än dem som gäller för andra insatser tillämpas i de yttersta randområdena. [Ändr. 43]

(29a)  I syfte att säkra överlevnaden för det småskaliga kustfisket i de yttersta randområdena och i överensstämmelse med de principer om differentierad behandling av små öar och områden som avses i det 14:e målet för hållbar utveckling, bör det vara möjligt för EHFVF att på grundval av artikel 349 i EUF-fördraget stödja inköp och upprustning av fiskefartyg som bedriver småskaligt kustfiske i de yttersta randområdena, som landar hela sin fångst i hamnar i de yttersta randområdena och bidrar till lokal och hållbar utveckling, för att öka säkerheten för personer, följa unionens hygiennormer, bekämpa IUU-fiske och uppnå större miljöeffektivitet. Förnyelsen av fiskeflottan bör genomföras inom gränserna för tillåtna kapacitetstak och följa den gemensamma fiskeripolitikens mål. Det bör vara möjligt för EHFVF att stödja därtill kopplade åtgärder, såsom uppförande eller modernisering av skeppsvarv som arbetar med fiskefartyg för småskaligt kustfiske i de yttersta randområdena, inköp eller renovering av infrastrukturer och utrustning eller genomförande av studier. [Ändr. 44]

(29b)   Enligt Europaparlamentets resolution om öars särskilda situation (2015/3014(RSP)) och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande Öarnas särskilda problem (1229/2011), utgör jordbruk, djuruppfödning och fiske en viktig del av de lokala öekonomierna. Europeiska öregioner har problem med tillgänglighet, vilket särskilt drabbar små och medelstora företag, och en låg produktdifferentieringsnivå, och de behöver en strategi för att kunna utnyttja alla potentiella samverkanseffekter mellan Europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra unionsinstrument så att öarnas nackdelar kan motverkas och deras ekonomiska tillväxt, sysselsättningsskapande och hållbara utveckling ökas. Även om artikel 174 i EUF-fördraget tar upp de varaktiga naturbetingade och geografiska nackdelarna med öarnas belägenhet, så måste kommissionen fastställa en strategisk EU-ram för öar som syftar till att koppla samman instrument som kan ha en betydande territoriell inverkan. [Ändr. 45]

(30)  Inom ramen för delad förvaltning bör det vara möjligt för EHFF EHFVF att stödja skydd och återställande av marin biologisk mångfald och marina ekosystem i hav och i kustnära områden. I detta syfte bör stöd vara tillgängligt som ersättning till fiskare som tar upp förlorade fiskeredskap och marint skräp ur havet, särskilt plast, och för investeringar i hamnar i syfte att tillhandahålla lämpliga mottagningsanläggningar mottagnings- och lagringsanläggningar för förlorade redskap och marint skräp som samlas in. Stöd bör också vara tillgängligt för åtgärder för att uppnå eller upprätthålla god miljöstatus i den marina miljön, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (ramdirektiv om en marin strategi)(13), samt för genomförandet av geografiska skyddsåtgärder som fastställs enligt det direktivet och, i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som fastställs enligt rådets direktiv 92/43/EEG (habitatdirektivet)(14), för förvaltning, återställande och övervakning av Natura 2000-områden samt för skyddet av arter inom ramen för direktiv 92/43/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (fågeldirektivet)(15) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG(16) samt unionens normer för kommunalt avloppsvatten och för konstruktion, installation, modernisering och vetenskaplig utformning och utvärdering av fasta eller rörliga anläggningar som syftar till att skydda och stärka den marina faunan och floran i de yttersta randområdena. Inom ramen för direkt förvaltning bör EHFF EHFVF, i samstämmighet med målet att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, bidra till att främja rena och sunda hav och till genomförandet av En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi som utarbetats i kommissionens meddelande av den 16 januari 2016(17) till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. [Ändr. 46]

(31)  I FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling anges ”ingen hunger” och ”livsmedelstrygghet och förbättrad nutrition” som ett av 17 mål för hållbar utveckling (hållbarhetsmål nr 2). Unionen ställer sig helt bakom detta mål och dess förverkligande. I detta sammanhang bidrar fiske och hållbart vattenbruk bidrar till livsmedelstrygghet och nutrition. Unionen importerar dock för närvarande mer än 60 % av sin försörjning med fiskeriprodukter och är därför ytterst beroende av tredjeländer. En viktig utmaning består i att uppmuntra konsumtion av protein från fiskeriprodukter som producerats i unionen enligt höga kvalitetsstandarer och som finns tillgängliga för konsumenterna till rimliga priser genom att förse offentliga inrättningar, såsom sjukhus eller skolor, med produkter från lokalt småskaligt fiske och starta utbildnings- och medvetenhetsprogram i utbildningsanstalter om vikten av att äta lokal fisk. [Ändr. 47]

(32)  Det bör vara möjligt för EHFF EHFVF att stödja främjande och hållbar utveckling av vattenbruket, inbegripet vattenbruk i sötvatten, för odling av vattenlevande djur och växter för framställning av livsmedel och andra råvaror. Vissa medlemsstater har fortfarande komplexa administrativa förfaranden – det kan vara svårt att få tillgång till utrymme och tillståndsprocesserna är tungrodda – och detta gör det svårt för sektorn att förbättra bilden av och konkurrenskraften för odlade produkter. Stödet bör vara förenligt med de fleråriga nationella strategiplanerna för utveckling av vattenbruket som utarbetas på grundval av förordning (EU) nr 1380/2013. I synnerhet bör stöd beviljas för miljömässig hållbarhet, produktiva investeringar, innovation, förvärv av yrkeskompetens, förbättring av arbetsvillkor och för kompensationsåtgärder som stöder kritiska mark- och naturförvaltningstjänster. Åtgärder på folkhälsoområdet, försäkringssystem för vattenbruksbeståndet och djurhälso- och djurskyddsåtgärder bör också vara stödberättigande. När det gäller produktiva investeringar bör stödet dock endast Stöd bör helst tillhandahållas genom finansiella instrument och genom InvestEU, vilka ger större hävstångsverkan på marknaderna och därför är mer relevanta än och genom bidrag när det gäller att hantera finansieringsutmaningarna inom sektorn. [Ändr. 48]

(33)  Livsmedelstryggheten är beroende av skyddet av den marina miljön, en hållbar förvaltning av fiskbestånden, effektiva och välorganiserade marknader, då detta ökar öppenheten, stabliteten, kvaliteten och diversiteten i livsmedelskedjan, och av konsumentinformation. Det bör, i detta syfte, vara möjligt för EHFF EHFVF att stödja saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter, i linje med målen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 (förordningen om en samlad marknadsordning)(18). Stöd bör i synnerhet vara tillgängligt bland annat för inrättandet av producentorganisationer inbegripet fiskekooperativ, småskaliga producenter, genomförandet av produktions- och saluföringsplaner, marknadsförings- och informationskampanjer, främjandet av nya avsättningsmöjligheter, genomförande av marknadsundersökningar, bevarande och stärkande av EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (Eumofa) samt utveckling och spridning av marknadsinformation. [Ändr. 49 och 280]

(33a)   Kvaliteten och mångfalden i EU:s havsprodukter erbjuder en konkurrensfördel för producenter, som bidrar väsentligt till det kulturella och gastronomiska arvet, genom att förena bevarande av kulturella traditioner med utveckling och tillämpning av ny vetenskaplig kunskap. Allmänheten och konsumenterna efterfrågar mer och mer kvalitetsprodukter med specifika egenskaper som är typiska för deras geografiska ursprung. För detta ändamål kommer EHFVF att kunna stödja havsprodukter som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012(19). Den kan särskilt stödja erkännande och registrering av geografiska kvalitetsbeteckningar enligt denna förordning. På samma sätt kommer den att kunna stödja enheterna för förvaltning av skyddade ursprungsbeteckningar (SUB) och skyddade geografiska beteckningar (SGB), liksom de kvalitetsförbättringsprogram som dessa enheter tar fram. På samma sätt kan stöd ges till dessa förvaltningsenheters forskning för bättre kännedom av den specifika produktionsanläggningen, processerna och produkterna. [Ändr. 50]

(33b)  Med hänvisning till Europaparlamentets resolutioner av den 4 december 2008 om en europeisk förvaltningsplan för skarvar och av den 17 juni 2010 om nya impulser för strategin för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket bör EHFVF stödja vetenskaplig forskning och insamling av uppgifter om flyttfåglars inverkan på vattenbrukssektorn och relevanta fiskbestånd i unionen. [Ändr. 51]

(33c)  Med hänvisning till behovet av en växande vattenbrukssektor och de stora förlusterna av fiskbestånd som orsakas av flyttfåglar bör EHFVF också ge viss ersättning för dessa förluster tills en europeisk förvaltningsplan har inrättats. [Ändr. 52]

(34)  Beredningsindustrin spelar en roll när det gäller fiskeri- och vattenbruksprodukternas tillgänglighet och kvalitet. Det bör vara möjligt för EHFF EHFVF att stödja målinriktade investeringar i denna industri, under förutsättning att de bidrar till att målen för den samlade marknadsordningen uppfylls. Stöd bör endast kan tillhandahållas genom bidrag, finansieringsinstrument och genom InvestEU, inte genom bidrag. [Ändr. 53]

(34a)  Utöver de stödberättigande åtgärder som redan nämnts bör EHFVF kunna stödja andra fiske- och vattenbruksrelaterade områden, inklusive stöd till skyddsjakt eller hantering av vilda djur som utgör en risk för hållbara fiskbeståndsnivåer, särskilt sälar och skarvar. [Ändr. 54]

(34b)  Utöver de stödberättigande åtgärder som redan nämnts bör EHFVF kunna stödja andra fiske- och vattenbruksrelaterade områden, inklusive kompensation för skador på fångster som orsakas av sådana däggdjur och fåglar som skyddas av EU:s lagstiftning, särskilt sälar och skarvar. [Ändr. 55]

(35)  Skapandet av arbetstillfällen i kustregioner är beroende av en lokalt ledd utveckling av en hållbar blå ekonomi som utvecklas inom ekologiska gränser och som kan få den sociala strukturen i dessa regioner, inklusive öarna och de yttersta randområdena, att förnyas. Havsindustrierna och havstjänsterna kommer sannolikt att överträffa tillväxten inom den globala ekonomin och bidra i betydlig utsträckning till sysselsättning och tillväxt fram till 2030. För att vara hållbar är den blå tillväxten beroende av innovation och investeringar i nya områden inom havssektorn och i bioekonomin och inom biotekniken, till exempel hållbara turismmodeller, havsbaserad förnybar energi, innovativ avancerad varvsindustri och nya hamntjänster samt hållbar utveckling av fiskeri- och vattenbrukssektorn, som kan skapa arbetstillfällen och samtidigt stärka den lokala utvecklingen och utvecklingen av nya biologiska havsprodukter. Medan de offentliga investeringarna i den hållbara blå ekonomin bör effektiviseras i hela unionsbudgeten, bör EHFF EHFVF särskilt fokusera på nödvändiga villkor för utvecklingen av den hållbara blå ekonomin en hållbar blå ekonomi som utvecklas inom ekologiska gränser och på att undanröja flaskhalsar för att underlätta investeringar och utvecklingen av nya marknader och ny teknologi eller nya tjänster. Stöd till utvecklingen av den hållbara blå ekonomin bör ges inom ramen för delad, direkt och indirekt förvaltning. [Ändr. 56]

(35a)  I enlighet med skäl 3 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken kan fritidsfiske ha betydande inverkan på fiskeresurserna, och medlemsstaterna bör därför säkerställa att det bedrivs på ett sätt som är förenligt med målen för den gemensamma fiskeripolitiken. God förvaltning av fritidsfiske kan dock inte uppnås utan tillförlitlig och regelbunden insamling av uppgifter om fritidsfiske, vilket framhålls i Europaparlamentets resolution om läget för fritidsfisket i Europeiska unionen (2017/2120(INI)). [Ändr. 57]

(35b)   En hållbar blå ekonomi strävar efter att säkerställa hållbar konsumtion och produktion, effektiv resursanvändning samt skydd och bevarande av den biologiska mångfalden, produktiviteten, motståndskraften, huvudfunktionerna och de inneboende värdena i marina ekosystem. Den bygger på en bedömning av de långsiktiga behoven hos dagens och morgondagens generationer. Detta innebär också att man fastställer korrekta priser på varor och tjänster. [Ändr. 58]

(35c)  Det finns ett behov av stödåtgärder för att underlätta den sociala dialogen och använda EHFVF för att bidra till att utbilda kvalificerad arbetskraft för sjöfarts- och fiskerisektorn. Vikten av att modernisera sjöfarts- och fiskerisektorn och den roll som innovation spelar för detta kräver en ny bedömning av de finansiella anslagen för yrkesutbildning inom EHFVF. [Ändr. 59]

(35d)   Det är också nödvändigt att investera i humankapital för att förbättra fiskeri- och havsnäringarnas konkurrenskraft och ekonomiska resultat. Därför bör EHFVF stödja rådgivande tjänster, samarbete mellan forskare och fiskare, yrkesutbildning och livslångt lärande, främja kunskapsspridning och hjälpa till att förbättra aktörernas prestanda och konkurrenskraft samt främja social dialog. Som ett erkännande till egenföretagande fiskares makar och livspartner bör även dessa på vissa villkor beviljas stöd för yrkesutbildning, livslångt lärande, kunskapsspridning och nätverksskapande som bidrar till deras yrkesutveckling. [Ändr. 60]

(36)  Utvecklingen av en hållbar blå ekonomi är starkt beroende av partnerskap mellan lokala aktörer som bidrar till livskraften och försörjningen för befolkningen i kust- och inlandssamhällen och ekonomierna i dessa områden. EHFF EHFVF bör tillhandahålla verktyg för att främja sådana partnerskap. Därför bör stöd för lokalt ledd utveckling (LLU) vara tillgängligt inom ramen för delad förvaltning. Detta tillvägagångssätt bör få fart på ekonomisk diversifiering i ett lokalt sammanhang genom utveckling av kust- och inlandsfiske, vattenbruk och en hållbar blå ekonomi. LLU-strategier bör säkerställa att lokala samhällen bättre utnyttjar och drar nytta av de möjligheter som den hållbara blå ekonomin erbjuder, och att de tar vara på och stärker miljömässiga, kulturella, sociala och mänskliga resurser. Varje lokalt partnerskap bör återspegla strategins huvudinriktning genom att säkerställa balans i deltagande och representation vad gäller alla aktörer från den lokala hållbara ekonomin. [Ändr. 61]

(37)  Inom ramen för delad förvaltning bör det vara möjligt för EHHF EHFVF att stödja den hållbara en hållbar blå ekonomin ekonomi som utvecklas inom ekologiska gränser genom insamling, förvaltning och användning av data för att förbättra kunskapen om miljöstatus status för den marina miljön havs- och sötvattensmiljön respektive resurserna. Det stödet bör bidra till att uppfylla kraven enligt direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG, för att stödja fysisk planering i kust- och havsområden samt fiskeri- och vattenbrukssektorns hållbarhet och öka datakvaliteten och datautbytet genom det europeiska nätverket för marina observationer och data. [Ändr. 62]

(38)  Inom ramen för direkt och indirekt förvaltning bör EHFF EHFVF fokusera på att skapa nödvändiga villkor för en hållbar blå ekonomi som utvecklas inom ekologiska gränser och som främjar en sund marin miljö genom främjande av en integrerad styrning och förvaltning av havspolitiken, förbättrad överföring och förbättrat utnyttjande av forskning, innovation och teknik i den hållbara blå ekonomin, förbättrad kompetens inom det maritima området, ökad kunskap om haven och oceanerna och ökad delning av miljödata och socioekonomiska data om den hållbara blå ekonomin och främjande av en koldioxidsnål och klimattålig hållbar blå ekonomi och utveckling, samt framtagande av projektöversikter och innovativa finansieringsinstrument. Vederbörlig hänsyn bör tas till den särskilda situationen för de yttersta randområdenas särskilda situation randområden och öar som avses i artikel 174 i EUF-fördraget i förhållande till de ovan nämnda områdena. [Ändr. 63]

(39)  60 % av haven ligger utanför gränserna för nationell jurisdiktion. Detta innebär ett delat internationellt ansvar. De flesta problem som rör haven är gränsöverskridande, som t.ex. överexploatering, klimatförändring, försurning, föroreningar och, oljeprospektering eller undervattensbrytning som orsakar minskande biologisk mångfald, och kräver därför gemensamma åtgärder. Många jurisdiktionsenliga rättigheter, institutioner och särskilda regelverk som har till syfte att reglera mänsklig verksamhet i haven har inrättats genom Förenta nationernas havsrättskonvention, som unionen är part i enligt rådets beslut 98/392/EG(20). Under senare år har det växt fram ett globalt samförstånd om att den marina miljön och den mänskliga verksamheten i haven bör förvaltas på ett mer ändamålsenligt sätt för att hantera den ökande belastningen på haven hav och oceaner. [Ändr. 64]

(40)  Som global aktör är unionen starkt engagerad i att främja internationell världshavsförvaltning, i enlighet med det gemensamma meddelandet till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 10 november 2016 med rubriken Internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid(21). Unionens världshavspolitik är en ny politik som omfattar haven på ett integrerat sätt. En internationell världshavsförvaltning är inte bara central för att uppfylla Agenda 2030 för hållbar utveckling, i synnerhet det hållbara utvecklingsmålet nr 14 (Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling), utan är också viktig för att garantera säkra, trygga, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner för kommande generationer. Unionen måste uppfylla dessa internationella åtaganden och vara en drivkraft för bättre internationell världshavsförvaltning på bilaterala, regionala och multilaterala nivåer, vilket inbegriper att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske IUU-fiske och att begränsa dess verkningar på den marina miljön, förbättra den internationella ramen för världshavsförvaltning, minska belastningen på oceaner och hav, skapa förutsättningar för en hållbar blå ekonomi som utvecklas inom ekologiska gränser och stärka internationell havsforskning och internationella havsdata. [Ändr. 65]

(41)  Åtgärder som främjar internationell världshavsförvaltning inom ramen för EHFF EHFVF är avsedda att förbättra den övergripande ramen för internationella och regionala processer, överenskommelser och avtal, regler och institutioner som reglerar och förvaltar mänsklig verksamhet i haven. EHFF EHFVF bör finansiera internationella arrangemang som unionen har ingått i områden som inte omfattas av de partnerskapsavtal om hållbart fiske (SFPA) som ingåtts med olika tredjeländer eller av unionens bidrag till regionala fiskerförvaltningsorganisationer via sitt rättsligt bindande medlemskap i dessa. Partnerskapsavtalen om hållbart fiske och de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna kommer att fortsätta att finansieras genom olika delar av unionsbudgeten.

(42)  När det gäller säkerhet och försvar är ett förbättrat gränsskydd och sjöfartsskydd avgörande. Inom ramen för Europeiska unionens strategi för sjöfartsskydd som antogs av Europeiska unionens råd den 24 juni 2014 och den tillhörande handlingsplan som antogs den 16 december 2014, är informationsutbyte och samarbetet om gräns- och kustbevakning mellan Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån nyckeln till resultat när det gäller dessa mål. EHFF EHFVF bör därför stödja sjöövervakning och samarbete om kustbevakning inom både delad och direkt förvaltning, inbegripet genom att köpa in utrustning för multifunktionella insatser till sjöss. Fonden bör också göra det möjligt för relevanta byråer att genomföra stöd på området sjöövervakning och sjösäkerhet genom indirekt förvaltning.

(43)  Inom ramen för delad förvaltning bör varje medlemsstat, i samarbete med alla regionerna utarbeta ett enda program som bör godkännas av kommissionen. Inom ramen för regionalisering och i syfte att uppmuntra medlemsstaterna att tillämpa ett mer strategiskt tillvägagångssätt under utarbetandet av programmen bör kommissionen ta fram en analys för varje havsområde med uppgifter om gemensamma styrkor och svagheter vad gäller uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål. Analysen bör vägleda både medlemsstater och kommissionen i förhandlingarna om varje enskilt program, med beaktande av regionala utmaningar och behov. När kommissionen bedömer programmen bör den ta hänsyn till den gemensamma fiskeripolitikens miljömässiga och socioekonomiska utmaningar, den hållbara prestationer på det socioekonomiska planet för en hållbar blå ekonomins prestation på ekonomi som utvecklas inom ekologiska gränser, särskilt när det gäller småskaligt kustfiske, socioekonomiska planet, olika utmaningar på havsområdesnivå, bevarandet av de marina ekosystemen, behovet av att minska förekomsten minskningen och insamlingen av marint skräp samt åtgärder för bekämpning och begränsning av och anpassning till klimatförändringar. [Ändr. 66]

(43a)   För att säkerställa ett effektivt genomförande av förvaltningsåtgärderna på regional nivå bör medlemsstaterna införa ett system för gemensam förvaltning med deltagande av de rådgivande nämnderna, fiskarorganisationer och behöriga institutioner eller myndigheter, med målet att stärka dialogen mellan parterna och öka deras engagemang. [Ändr. 67]

(44)  EHFFEHFVF -stödets resultat bör bedömas på grundval av indikatorer. Medlemsstater bör rapportera om framstegen mot att nå fastställda delmål och mål, och kommissionen bör göra en prestationsöversyn grundad på de årliga prestationsrapporter som utarbetas av medlemsstaterna, vilket kommer att göra det möjligt att tidigt identifiera eventuella genomförandeproblem och korrigerande åtgärder. En övervaknings- och utvärderingram bör upprättas i detta syfte.

(44a)  Betalningsförfarandet inom den befintliga EHFVF har rapporterats som svagt, eftersom endast 11 % har utnyttjats efter fyra års tillämpning. Betalningsförfarandet bör förbättras för att man ska kunna påskynda betalningarna till mottagarna, i synnerhet till enskilda eller familjer. [Ändr. 68]

(45)  Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning(22), finns det ett behov av att utvärdera EHFF EHFVF på grundval av den information som samlas in med stöd av särskilda övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan omfatta mätbara indikatorer, i förekommande fall, som utgångspunkt för en utvärdering av EHFF:s EHFVF:s effekter ute på fältet.

(46)  Kommissionen bör genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende EHFF EHFVF och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats EHFF EHFVF bör också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till EHFF:s EHFVF prioriteringar.

(46a)   Kommissionen bör också erbjuda lämpliga verktyg för att upplysa allmänheten om fiske- och vattenbruksverksamheter och fördelarna med en mer varierad konsumtion av fisk och skaldjur. [Ändr. 69]

(47)  I enlighet med förordning (EU) [förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget], Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(23), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95(24), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(25) och rådets förordning (EU) 2017/1939(26) måste unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 skulle bör Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) kunna utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med rådets förordning (EU) 2017/1939 skulle bör Europeiska åklagarmyndigheten kunna utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(27). I enlighet med förordning (EU) [förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget] måste varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör, i förvaltningen och genomförandet av EHFFEHFVF, säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas, i enlighet med förordning (EU) [förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget] och förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser]. [Ändr. 70]

(48)  I syfte att öka öppenheten kring användningen av unionens medel och främja en sund ekonomisk förvaltning av dessa medel, i synnerhet i syfte att stärka den offentliga kontrollen av använda medel, bör viss information om de insatser som finansieras genom EHHF EHFVF offentliggöras på medlemsstatens webbplats i enlighet med förordning (EU) nr [förordning om gemensamma bestämmelser]. När en medlemsstat offentliggör information om insatser som finansieras genom EHFF EHFVFmåste de regler om skydd av personuppgifter som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679(28) följas. [Ändr. 71]

(49)  I syfte att komplettera och ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av det tröskelvärde som aktiverar ett avvisande, när det gäller kriterierna för godkännande av ansökningar, och den tidsperiod under vilken avvisandet gäller, definitionen av villkor knutna till genomförandet av bevarandeåtgärder för finansiering som inte är kopplad till kostnader när det gäller definitivt upphörande med fiskeverksamhet, fastställande av kriterierna för beräkning av de extra kostnader som uppstår på grund av de specifika nackdelarna i de yttersta randområdena, fastställande av de fall av bristande efterlevnad från medlemsstaternas sida som kan medföra avbrott i betalningsfristen, fastställande av de fall av allvarlig bristande efterlevnad från medlemsstaternas sida som kan medföra innehållande av betalningar, fastställande av kriterier för fastställandet av nivån på de finansiella korrigeringar som ska tillämpas och kriterierna för tillämpning av schablonsatser eller extrapolerade finansiella korrigeringar, samt ändring av bilaga I och inrättandet av en övervaknings- och utvärderingsram. I syfte att underlätta en smidig övergång från det system som införs genom förordning (EU) nr 508/2014 till det system som införs genom denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget också delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av övergångsbestämmelser.

(50)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på godkännande och ändring av de operativa programmen, godkännande och ändring av de nationella arbetsplanerna för datainsamling, innehållande av betalningar och finansiella korrigeringar.

(51)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenhet med avseende på förfaranden, format och tidsplaner för inlämning av de nationella arbetsplanerna för datainsamling och presentationen av de årliga prestationsrapporterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄN RAM

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas Europeiska havs- och fiskerifonden vattenbruksfonden (nedan kallad EHFF EHFVF). I förordningen fastställs prioriteringarna för EHFF EHFVF, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och de särskilda reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering, genom komplettering av de allmänna regler som är tillämpliga på EHFF EHFVF enligt förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser].

Artikel 2

Geografiskt tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på insatser som genomförs inom unionens territorium, om inget annat anges i denna förordning.

Artikel 3

Definitioner

1.  Vid tillämpningen av denna förordning, och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, ska de definitioner som avses i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013, artikel 5 i förordning (EU) nr 1379/2013, artikel 4 i förordning (EG) nr 1224/2009 och artikel 2 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] gälla.

2.  I denna förordning gäller följande definitioner:

1.  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU:s budget, inbegripet genom instrument för blandfinansiering enligt artikel 2.6 i förordning (EU) nr [förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget ], i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från EU:s budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.

2.  gemensam miljö för informationsutbyte (Cise): en systemmiljö som tagits fram för att stödja informationsutbytet mellan myndigheter som är involverade i sjöövervakning, mellan sektorer och över gränser, för bättre information om aktiviteter som utförs till sjöss. [Ändr. 72]

3.  kustbevakning: nationella myndigheter som utför kustbevakningsuppgifter, vilket omfattar sjösäkerhet, sjöfartsskydd, tull, förebyggande och bekämpning av människohandel och smuggling, anknytande brottsbekämpning på det sjörättsliga området, gränskontroll till sjöss, sjöövervakning, skydd av den marina miljön, sök- och räddningsinsatser, insatser i samband med sjöolyckor och -katastrofer, fiskerikontroll kontroll och inspektioner av fiske och annan verksamhet med anknytning till dessa funktioner. [Ändr. 73]

4.  det europeiska nätverket för marin observation och datainsamling (EMODnet): ett partnerskap som sammanställer marina data och metadata för att göra dessa fragmenterade resurser mer tillgängliga och användbara för allmänheten och privata användare genom att erbjuda kvalitetssäkrade, interoperabla och harmoniserade marina data.

5.  undersökande fiske: fiske efter bestånd som inte har fiskats eller som inte har fiskats med en viss redskapstyp eller en viss teknik under de senaste tio åren.

6.  fiskare: varje fysisk person som bedriver kommersiell fiskeverksamhet, av det slag som erkänns av medlemsstaten.

6a.   fritidsfiske: icke-kommersiellt fiske efter marina biologiska resurser för rekreation, turism eller sport. [Ändr. 74]

6b.   fritidsfiskesektorn: alla segment av fritidsfiske samt företag och arbetstillfällen som är beroende av eller som skapas till följd av detta fiske. [Ändr. 75]

7.  inlandsfiske: fiskeverksamhet som bedrivs i kommersiellt syfte i inlandsvatten av fartyg eller med hjälp av andra anordningar, inklusive sådana som används vid isfiske.

7a.   fiskare som fiskar utan fartyg: varje fysisk person som bedriver kommersiell fiskeverksamhet utan fartyg, av det slag som erkänns av den relevanta medlemsstaten. [Ändr. 76]

8.  internationell världshavsförvaltning: ett unionsinitiativ för att förbättra den övergripande ram som omfattar internationella och regionala processer, avtal, överenskommelser, regler och institutioner genom en konsekvent sektorsövergripande och regelbaserad strategi för att säkerställa att världshaven är sunda, säkra, trygga, rena och förvaltas hållbart.

9.  havspolitik: en unionspolitik vars syfte är att främja ett integrerat och konsekvent beslutsfattande för att maximera hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt och social sammanhållning i unionen, i synnerhet när det gäller kust- och öområden och de yttersta randområdena, och när det gäller den hållbara blå ekonomins olika sektorer, genom en konsekvent havspolitik och ett relevant internationellt samarbete.

10.  sjöfartsskydd och sjöövervakning: verksamhet för att förstå, i tillämpliga fall förhindra och på ett övergripande sätt hantera alla de händelser och åtgärder som rör maritima området och som skulle påverka områdena sjösäkerhet och sjöfartsskydd, brottsbekämpning, försvar, gränskontroll, skydd av den marina miljön, fiskerikontroll, handel och unionens ekonomiska intressen.

11.  fysisk planering i kust- och havsområden: en process där de berörda medlemsstaternas myndigheter analyserar och organiserar mänsklig verksamhet i havsområden för att uppnå ekologiska, ekonomiska och sociala mål.

12.  produktiva investeringar i vattenbruk: investeringar i byggande, utbyggnad och modernisering av anläggningar för vattenbruksproduktion eller i utrustningen i sådana anläggningar. [Ändr. 77]

13.  havsområdesstrategi: en integrerad ram för att hantera de gemensamma utmaningar på havs- och sjöfartsområdet som medlemsstaterna ställs inför, och i tillämpliga fall tredjeländer, i havsområden ett särskilt havsområde eller i en eller flera subregioner, och främja samarbete och samordning för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning; ramen utarbetas av kommissionen i samarbete med de berörda länder medlemsstaterna och tredjeländerna, deras regioner och andra berörda parter beroende på vad som är tillämpligt. [Ändr. 78]

14.  småskaligt kustfiske: fiske som bedrivs av fiskefartyg med en längd över allt på under tolv meter och som inte använder släpredskap som förtecknas i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 1967/2006(29) 5, fiske som bedrivs utan fartyg och insamling av skaldjur. [Ändr. 79]

14a.   småskalig flotta från de yttersta randområdena: en småskalig flotta som bedriver verksamhet i de yttersta randområdena i den mening som avses i varje nationellt operativt program. [Ändr. 80]

15.  hållbar blå ekonomi: all sektorsspecifik och sektorsövergripande ekonomisk verksamhet över hela den inre marknaden som har anknytning till hav, oceaner, kuster och inlandsvatten, vilket inbegriper unionens yttersta randområden och kustlösa stater, inklusive framväxande sektorer och varor och tjänster som inte omsätts på en marknad, och vilken vars syfte är förenlig att säkerställa miljömässigt, socialt och ekonomiskt välbefinnande för nuvarande och kommande generationer, samtidigt som man upprätthåller och återställer sunda marina ekosystem och skyddar sårbara naturresurser i överensstämmelse med unionens miljölagstiftning. [Ändr. 81]

15a.   gemensam förvaltning: ett partnerskap där regeringar, lokala resursanvändare (fiskare), externa aktörer (icke-statliga organisationer, forskningsinstitut), och ibland andra berörda parter inom fiske och kustresurser (båtägare, fiskhandlare, kreditmyndigheter eller utlåningsföretag, turistnäring osv.) delar ansvaret och befogenheterna för beslutsfattandet när det gäller förvaltningen av ett fiske. [Ändr. 82]

15b.   miljöolycka: oavsiktlig händelse orsakad av naturen eller människan som leder till miljöförstöring. [Ändr. 83]

Artikel 4

Prioriteringar

EHFF EHFVF ska bidra till genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och havspolitiken. Fonden har följande prioriteringar:

1.  Främja hållbart fiske samt skyddet, återställandet och bevarandet av marina biologiska resurser. [Ändr. 291/rev]

1a.  Främja hållbart vattenbruk. [Ändr. 85]

2.  Bidra till livsmedelstryggheten i unionen genom vattenbruk, fiske och marknader som präglas av konkurrenskraft och hållbarhet hållbarhet och socialt ansvar. [Ändr. 291/rev]

3.  Göra det möjligt för en hållbar blå ekonomi att växa, med beaktande av den ekologiska belastningsförmågan, och främja välmående kustsamhällen välstånd och ekonomisk och social sammanhållning i kust-, ö- och inlandssamhällen. [Ändr. 87]

4.  Stärka den internationella världshavsförvaltningen och möjliggöra trygga, säkra, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner.

Stöd inom ramen för EHFF EHFVF ska också bidra till att unionens miljömål och mål vad gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringar uppnås. Detta bidrag ska spåras i enlighet med den metod som anges i bilaga IV. [Ändr. 88]

Dessa mål ska eftersträvas utan att fiskekapaciteten ökar. [Ändr. 281]

Artikel 4a

De yttersta randområdena

Alla bestämmelser i denna förordning ska ta hänsyn till de särskilda begränsningar som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. [Ändr. 89]

KAPITEL II

Budgetram

Artikel 5

Budget

1.  Finansieringsramen för genomförandet av EHFF EHFVF för perioden 2021–2027 ska vara 6 140 000 000 ökas till 6 867 000 000 EUR i 2018 års fasta priser (dvs. 7 739 000 000 EUR i löpande priser. [Ändr. 90]

2.  Den del av finansieringsramen som anslås till EHFF EHFVF under avdelning II ska genomföras inom ramen för delad förvaltning i enlighet med förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel 63 i förordning (EU) [förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget].

3.  Den del av finansieringsramen som anslås till EHFF EHFVF under avdelning III ska genomföras antingen direkt av kommissionen i enlighet med artikel 62.1 a i förordning (EU) [förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget] eller inom ramen för indirekt förvaltning i enlighet med artikel 62.1 c i den förordningen.

Artikel 6

Budgetresurser inom ramen för delad förvaltning

1.  Den del av finansieringsramen som genomförs inom ramen för delad förvaltning enligt vad som fastställs i avdelning II ska vara 5 311 000 000 EUR 87 % av EHFVF:s finansieringsram [xxx EUR] i löpande priser i enlighet med den årliga fördelning som anges i bilaga V. [Ändr. 91]

2.  För insatser som är förlagda till de yttersta randområdena, ska varje berörd medlemsstat, inom ramen för sitt ekonomiska stöd från unionen enligt bilaga V anslå minst

a)  102 000 000 EUR för Azorerna och Madeira,

b)  82 000 000 EUR för Kanarieöarna,

c)  131 000 000 EUR för Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion och Saint-Martin. [Ändr. 92]

3.  Den kompensation som avses i artikel 21 får inte överstiga 50 % av något av de anslag som anges i punkt 2 a, b och c. [Ändr. 93]

4.  Minst 15 % av det ekonomiska stödet från unionen per medlemsstat ska anslås till de stödområden som avses i artiklarna 19 och 20. Medlemsstater som saknar tillträde till unionens vatten får tillämpa en lägre procentsats vad gäller omfattningen av deras kontroll- och datainsamlingsuppgifter. Om anslag för kontroll och insamling av data enligt artiklarna 19 och 20 i denna förordning inte används, får den berörda medlemsstaten överföra motsvarande belopp för användning genom direkt förvaltning för Europeiska fiskerikontrollbyråns utveckling och genomförande av unionen system för fiskerikontroll enligt artikel 40 b i denna förordning. [Ändr. 94]

4a.  Minst 25 % av det ekonomiska stödet från unionen per medlemsstat ska anslås till skydd och återställande av marin biologisk mångfald och marina ekosystem i havet och i kustnära områden och för marin vetenskap (artiklarna 22 och 27). [Ändr. 283 och 315]

4b.  Minst 10% av unionens ekonomiska stöd per medlemsstat ska anslås till förbättring av besättningens säkerhet, arbets- och levnadsvillkor, utbildning, sociala dialog, färdigheter och sysselsättning. Unionens ekonomiska stöd från EHFVF per medlemsstat för alla investeringar ombord får inte överstiga 60 % av unionens ekonomiska stöd per medlemsstat. [Ändr. 96]

5.  Det ekonomiska stöd från unionen EHFVF som anslagits per medlemsstat till de stödområden om avses i artiklarna 17.2 och 18 får inte överstiga den högre av dessa två tröskelvärden:

a)  6 000 000 EUR eller

b)  1015 % av det ekonomiska stödet från unionen per medlemsstat. [Ändr. 97]

6.  I enlighet med artiklarna 30–32 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] får EHFF EHFVF stödja tekniskt stöd för ändamålsenlig förvaltning och användning av denna fond på en enskild medlemsstats initiativ.

Artikel 7

Fördelning av medel för delad förvaltning

De resurser som ska vara tillgängliga för åtaganden från medlemsstaterna enligt artikel 6.1 för perioden 2021–2027 anges i tabellen i bilaga V.

Artikel 8

Budgetresurser inom ramen för direkt och indirekt förvaltning

1.  Den del av finansieringsramen som genomförs inom ramen för direkt och indirekt förvaltning enligt vad som fastställs i avdelning III ska vara 829 000 000 EUR 13% av EHFVF:s finansieringsram [xxx EUR] i löpande priser. [Ändr. 98]

2.  Det belopp som avses i punkt 1 får användas för tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av EHFVF, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive centrala informationstekniska system.

Mer specifikt får EHFF EHFVF, på kommissionens initiativ och upp till ett tak på 1,7 % av den finansieringsram som avses i artikel 5.1, stödja följande åtgärder:

a)  Tekniskt stöd för genomförandet av denna förordning enligt vad som avses i artikel 29 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser].

b)  Utarbetande, övervakning och utvärdering av partnerskapsavtal om hållbart fiske och unionens deltagande i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

c)  Inrättande av ett europeiskt nätverk av lokala aktionsgrupper.

3.  EHFF EHFVF ska stödja kostnader för informations- och kommunikationsverksamhet knuten till genomförandet av denna förordning.

KAPITEL III

Programplanering

Artikel 9

Programplanering för åtgärder som finansieras inom ramen för delad förvaltning

1.  I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska varje medlemsstat utarbeta ett enda nationellt program eller regionala operativa program för att genomföra prioriteringarna enligt artikel 4. [Ändr. 99]

2.  Stöd inom ramen för avdelning II ska organiseras enligt de stödområden som anges i bilaga II.

3.  Utöver de faktorer som anges i artikel 17 i [förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska programmet innehålla följande:

a)  En analys av situationen med avseende på starka och svaga sidor samt möjligheter och hot samt en förteckning över vilka behov som måste tillgodoses i det aktuella geografiska området, inbegripet, när så är lämpligt, de havsområden som programmet omfattar.

b)  Handlingsplanen för småskaligt kustfiske, vilken avses i artikel 15.

c)  I tillämpliga fall, handlingsplanerna för de yttersta randområdena, vilka avses i punkt 4 artikel 29c. [Ändr. 100]

ca)   I förekommande fall, handlingsplaner för havsområden för lokala och regionala myndigheter som ansvarar för fiske, skaldjursfiske och havsfrågor. [Ändr. 101]

4.  Berörda medlemsstater ska som en del av sitt program utarbeta en handlingsplan för vart och ett av sina yttersta randområden, vilka avses i artikel 6.2, vilken ska innehålla följande:

a)  En strategi för hållbart nyttjande av fisket och utveckling av hållbara sektorer inom den blå ekonomin.

b)  En beskrivning av de huvudsakliga åtgärder som planeras och de motsvarande ekonomiska medlen, däribland följande:

i)  Det strukturella till stödet fiskeri- och vattenbrukssektorn inom ramen för avdelning II.

ii)  Kompensationen för extra kostnader som avses i artikel 21.

iii)  Andra investeringar i den hållbara blå ekonomin som är nödvändiga för en hållbar utveckling i kustområdena. [Ändr. 102]

5.  Kommissionen ska, efter att ha inhämtat synpunkter från relevanta rådgivande nämnder, ta fram en analys för varje havsområde med uppgifter om gemensamma styrkor och svagheter vad gäller uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, i enlighet med artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013. I tillämpliga fall ska, och av uppnåendet av god miljöstatus enligt vad som avses i direktiv 2008/56/EG. befintliga havsområdesstrategier och makroregionala strategier beaktas i analysen. [Ändr. 103]

6.  Kommissionen ska bedöma programmet i enlighet med artikel 18 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser]. I sin bedömning ska den särskilt ta hänsyn till

a)  den utsträckning i vilken programmet bidrar maximalt till prioriteringarna enligt artikel 4,

b)  balansen mellan flottornas fiskekapacitet och de tillgängliga fiskemöjligheterna, enligt medlemsstaternas årliga rapporter i enlighet med artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013,

ba)   i tillämpliga fall, behovet av att modernisera eller förnya flottorna, [Ändr. 104]

c)  i tillämpliga fall, de fleråriga förvaltningsplanerna som antagits enligt artiklarna 9 och 10 i förordning (EU) nr 1380/2013, förvaltningsplanerna som antagits enligt artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 1967/2006 och rekommendationerna från regionala fiskeriförvaltningsorganisationer när dessa är tillämpliga för unionen,

d)  genomförandet av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013,

da)   kontrollen av invasiva arter som allvarligt skadar produktiviteten i fiskerisektorn, [Ändr. 105]

db)   stödet till forskning om och tillämpning av innovativa selektiva fiskeredskap i hela unionen, inte enbart men bland annat i överensstämmelse med artikel 27 i förordning (EU) nr 1380/2013, [Ändr. 106]

e)  de senaste uppgifterna om balansen mellan miljöprioriteringar och socioekonomisk prestation inom den hållbara blå ekonomin, i synnerhet inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, [Ändr. 107]

f)  i tillämpliga fall, de analyser som avses i punkt 5,

g)  programmets bidrag till att skapa en balans mellan ekonomiska och sociala överväganden och bevarande och återställande av marina ekosystem, medan stöd som är kopplat till Natura 2000-områden ska vara förenligt med de prioriterade åtgärdsplaner som fastställts i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 92/43/EEG och sötvattensekosystem, [Ändr. 108]

h)  programmets bidrag till att samla in och minska marint skräp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv xx/xx [direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön](30), [Ändr. 109]

i)  programmets bidrag till bekämpning och begränsning av och anpassning till klimatförändring klimatförändringar, däribland genom minskning av koldioxidutsläpp genom bränslebesparingar. [Ändr. 110]

(ia)   programmets bidrag till bekämpning av IUU-fiske. [Ändr. 111]

7.  I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska kommissionen anta genomförandeakter om godkännande av programmet. Kommissionen ska godkänna det föreslagna programmet under förutsättning att all nödvändig information har lämnats in.

8.  I enlighet med artikel 19 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska kommissionen anta genomförandeakter om godkännande av programmet.

Artikel 10

Programplanering av stöd inom ramen för direkt och indirekt förvaltning

Avdelning III ska genomföras genom de arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU) nr [förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget]. I arbetsprogrammen ska, i tillämpliga fall, det totala belopp som har avsatts för blandfinansieringsinsatser enligt artikel 47 anges.

AVDELNING II:

STÖD INOM RAMEN FÖR DELAD FÖRVALTNING

KAPITEL I

Allmänna stödprinciper

Artikel 11

Statligt stöd

1.  Utan att det påverkar punkt 2 ska artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljar företag inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.

2.  Artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget ska inte tillämpas på betalningar som medlemsstaterna företar i enlighet med denna förordning, inom tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget.

3.  Nationella bestämmelser om offentlig finansiering som går utöver bestämmelserna i denna förordning om sådana betalningar som avses i punkt 2, ska behandlas som en helhet på grundval av punkt 1.

Artikel 12

Ansökningsvillkor

1.  En ansökan om stöd från EHFF EHFVF, som har lämnats in av en stödmottagare sökande, ska avvisas under en fastställd tidsperiod som anges i punkt 4, om det har fastställts av den behöriga myndigheten att den berörda stödmottagaren sökanden [Ändr. 112]

a)  har begått en allvarlig överträdelse enligt artikel 42 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008(31) eller enligt artikel 90 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 eller enligt annan lagstiftning som antagits av Europaparlamentet och rådet inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken och unionens miljölagstiftning, [Ändr. 317]

b)  har varit delaktig i drift, förvaltning eller ägande av fiskefartyg som är upptagna i unionens förteckning över IUU-fartyg enligt artikel 40.3 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 eller av ett fartyg som för ett sådant lands flagg som identifierats som ett icke-samarbetande tredjeland i enlighet med artikel 33 i den förordningen, eller

c)  har begått något av de miljöbrott som anges artiklarna 3 och 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG(32), när ansökan om stöd avser stöd enligt artikel 23. [Ändr. 114]

2.  Stödmottagaren ska, efter det att stödansökan lämnats in, fortsätta att uppfylla ansökningsvillkoren i punkt 1 under insatsens hela genomförandeperiod och för en period av fem två år efter att den sista utbetalningen till den stödmottagaren har gjorts. [Ändr. 115]

3.  Utan att det påverkar mer långtgående nationella regler enligt överenskommelsen i partnerskapsavtalet med den berörda medlemsstaten, ska en ansökan som lämnats in av en stödmottagare avvisas under en fastställd tidsperiod som anges i punkt 4, när den behöriga myndigheten har fastställt att stödmottagaren har gjort sig skyldig till bedrägeri enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2017/1371/EU(33).

4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 med avseende på

a)  fastställandet av det tröskelvärde som aktiverar avvisandet i punkterna 1 och 3 och den tidsperiod under vilken avvisandet ska gälla, vilken ska stå i proportion till de allvarliga överträdelsernas, brottens eller bedrägeriets art, allvarlighetsgrad, varaktighet och upprepning och som ska vara minst ett år,

aa)   eventuella villkor enligt vilka tidsperioden för icke-stödberättigande förkortas, [Ändr. 116]

ab)   fastställande av de villkor som måste uppfyllas efter att den stödansökan som avses i punkt 2 har lämnats in, och metoder för återkrav av utbetalat stöd om villkoren inte uppfylls, i proportion till hur allvarlig överträdelsen är, [Ändr. 117]

b)  fastställandet av relevanta start- och slutdatum för den tidsperiod som avses i punkterna 1 och 3.

5.  Medlemsstaterna ska kräva att de stödmottagare som lämnar in en ansökan inom ramen för EHFF EHFVF till den förvaltande myndigheten lämnar in en undertecknad förklaring om att de uppfyller de krav som anges i punkterna 1 och 3. Medlemsstaterna ska kontrollera att förklaringen är sanningsenlig innan de godkänner insatsen, på grundval av tillgänglig information från de nationella överträdelseregister som avses i artikel 93 i förordning (EG) nr 1224/2009 eller andra tillgängliga uppgifter.

Vid tillämpning av den kontroll som avses i första stycket ska en medlemsstat, på begäran av en annan medlemsstat, tillhandahålla information som finns i dess nationella överträdelseregister som avses i artikel 93 i förordning (EG) nr 1224/2009.

5a.  Medlemsstaterna får tillämpa avvisandeperioden även på ansökningar som lämnats in av fiskare som fiskar i inlandsvatten och som har begått allvarliga överträdelser i den mening som avses i de nationella reglerna. [Ändr. 118]

Artikel 12a

Stödberättigande insatser

Ett flertal olika åtgärder som fastställs av medlemsstaterna i deras program får stödjas genom EHFVF, förutsatt att de omfattas av en eller flera av de prioriteringar som fastställs i denna förordning. [Ändr. 119]

Artikel 13

Icke stödberättigande insatser

Följande insatser ska inte berättiga till stöd från EHFF EHFVF:

a)  Insatser som ökar ett fiskefartygs fiskekapacitet eller stöder inköp av utrustning som ökar ett fiskefartygs förmåga att lokalisera fisk, såvida inte syftet är att förbättra besättningens säkerhet eller arbets- eller levnadsvillkor, inbegripet korrigering av fartygets stabilitet eller av produktens kvalitet, förutsatt att ökningen ligger inom den gräns som tilldelats den berörda medlemsstaten, utan att äventyra balansen mellan fiskekapaciteten och tillgängliga fiskemöjligheter, och utan att öka det berörda fiskefartygets förmåga att fånga fisk. [Ändr. 120]

b)  Byggande och förvärv av fiskefartyg eller import av fiskefartyg, om inte annat föreskrivs i denna förordning.

c)  Överföring till tredjeländer eller omflaggning till tredjelands flagg av fiskerfartyg genom bildande av samriskföretag med partner i dessa länder.

d)  Tillfälligt eller definitivt upphörande med fiskeverksamhet, om inte annat föreskrivs i denna förordning.

e)  Undersökande fiske.

f)  Överföring av äganderätten till ett företag, med undantag av överföring av ett företag till unga fiskare eller unga vattenbrukare. [Ändr. 121]

g)  Direkt utsättning, utom om detta är uttryckligen avsett som en bevarandeåtgärd enligt en unionsrättsakt eller i fall av utsättning i undersökande syfte eller utsättning förknippad med processer för att förbättra miljö- och produktionsvillkoren i naturmiljön. [Ändr. 122]

h)  Byggande av nya hamnar, nya landningsplatser eller nya auktionshallar, med undantag för små hamnar och landningsplatser i avlägsna områden, särskilt i de yttersta randområdena, på avlägsna öar och i perifera icke-urbana kustområden. [Ändr. 123]

i)  Marknadsinterventionsmekanismer som har till syfte att tillfälligt eller definitivt återta fiskeri- och vattenbruksprodukter från marknaden i avsikt att minska tillgången för att förhindra prisfall eller driva upp priserna, vilket även omfattar lagringsåtgärder som ett led i en logistikkedja, vilka skulle får samma effekter vare sig de är avsiktliga eller oavsiktliga. [Ändr. 124]

j)  Investeringar Om inte annat föreskrivs i denna förordning, investeringar ombord på fiskefartyg som är nödvändiga för att uppfylla kraven i unionsrätten eller nationell rätt, däribland de krav som följer av unionens skyldigheter inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, såvida inte dessa investeringar leder till oproportionerliga kostnader för aktörerna. [Ändr. 125]

k)  Investeringar ombord på fiskefartyg som har bedrivit verksamhet till sjöss under mindre än 60 dagar under vart och ett av de två kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in. [Ändr. 126]

ka)  Ersättning eller modernisering av fiskefartygets huvud- eller hjälpmotor om det leder till en större effekt i kW. [Ändr. 127]

kb)  Produktion av genetiskt modifierade organismer om en sådan produktion kan påverka naturmiljön negativt. [Ändr. 128]

Artikel 13a

Stöd för insatser för förvaltningen av olika fisken och fiskeflottor

EHFVF får bevilja stöd för insatser för förvaltningen av olika fisken och fiskeflottor i enlighet med det system för inträde/utträde som avses i artikel 23 i förordning (EU) nr 1380/2013 och med de fiskekapacitetstak som fastställs i bilaga II till den förordningen. I synnerhet ska medlemsstaterna sträva efter att optimera tilldelningen av tillgänglig fiskekapacitet, med beaktande av deras flottors behov, utan att öka sin totala fiskekapacitet. [Ändr. 323]

KAPITEL II

Prioritering 1: Främja hållbart fiske och bevarandet av marina biologiska resurser och socioekonomisk stabilitet [Ändr. 129]

Avsnitt 1

Allmänna villkor

Artikel 14

Stödets allmänna räckvidd

1.  Stöd enligt detta kapitel ska bidra till uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens miljömässiga, ekonomiska och sociala mål samt sysselsättningsmål, enligt vad som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 och främja den sociala dialogen mellan parterna. [Ändr. 130]

2.  När stöd enligt detta kapitel beviljas för ett fartyg får det fartyget inte överföras eller omflaggas utanför unionen under minst fem år från och med slutbetalningen för den insats som får stöd.

3.  Stöd enligt detta kapitel ska även gälla för inlandsfiske, med undantag för artiklarna 15 och 17.

Avsnitt 2

Småskaligt kustfiske

Artikel 15

Handlingsplan för småskaligt kustfiske

1.  Medlemsstaterna ska, som en del av sitt program, och i vederbörligt samarbete med de relevanta sektorerna, utarbeta en handlingsplan för småskaligt kustfiske vilken ska innehålla en strategi för utveckling av lönsamt och hållbart småskaligt kustfiske. Denna strategi ska struktureras i följande avsnitt, i tillämpliga fall: [Ändr. 131]

a)  Anpassning och förvaltning av fiskekapaciteten.

b)  Främjande av skonsamma, klimattåliga och koldioxidsnåla fiskemetoder som minimerar skadan på den marina miljön.

c)  Förstärkning av sektorns värdekedja och främjande av saluföringsstrategier, genom främjande av mekanismer som förbättrar priset vid första försäljningen i syfte att stödja fiskarna genom att höja ersättningen för deras arbete och som främjar en rättvis och jämn fördelning av mervärde längs sektorns värdekedja genom sänkta marginaler för mellanhänderna, höjda priser i producentledet och kontrollerade priser i konsumentledet. [Ändr. 311]

d)  Främjande av färdigheter, kunskap, innovation och kapacitetsuppbyggnad, särskilt för unga fiskare. [Ändr. 132]

e)  Förbättring av hälsa, säkerhets- och arbetsförhållanden ombord på fiskefartyg, vid fiske bedrivet utan fartyg och insamling av skaldjur, samt på land i aktiviteter som direkt hör till fiskeverksamheten. [Ändr. 133]

f)  Ökad överensstämmelse med datainsamlings-, spårbarhets-, övervaknings-, kontroll- och tillsynskrav.

g)  Medverkan i den deltagandeinriktade förvaltningen av havsområden, däribland marina skyddsområden och Natura 2000-områden.

h)  Diversifiering av verksamheter inom den bredare hållbara blå ekonomin.

i)  Kollektiv organisation och kollektivt deltagande i beslutsprocessen och den rådgivande processen.

2.  Handlingsplanen ska beakta FAO:s frivilliga riktlinjer för säkerställande av hållbart småskaligt fiske och, i tillämpliga fall, den regionala handlingsplanen från Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet.

3.  I syfte att övervaka genomförandet av den strategi som avses i punkt 1 ska det i handlingsplanen fastställas särskilda delmål och mål som är kopplade till relevanta indikatorer som fastställts enligt den övervaknings- och utvärderingsram som avses i artikel 37.

3a.  För att lätta den administrativa bördan för aktörer som ansöker om stöd ska medlemsstaterna sträva efter att införa en förenklad unionsenhetlig ansökningsblankett för åtgärder inom ramen för EHFVF. [Ändr. 134]

Artikel 16

Investeringar i fartyg för småskaligt kustfiske

1.  EHFF EHFVF får stödja följande investeringar med avseende på fartyg för småskaligt kustfiske som tillhör ett flottsegment för vilket den rapport om fiskekapacitet som avses i artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 har visat att det råder balans med de fiskemöjligheter som är tillgängliga för segmentet:

a)  Det första förvärv av ett fiskefartyg som görs av en ung fiskare som då ansökan inlämnas är under 40 år gammal och har arbetat minst fem år som fiskare eller har erhållit lämplig yrkesutbildning.

aa)  Ombyggnad, förnyelse och nydimensionering av fartyg som är uppenbart omoderna, i syfte att förbättra fiskeförhållandena och möjliggöra längre vistelser till havs. [Ändr. 312]

b)  Ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor.

ba)  Underlättande av tillgång till krediter och till försäkrings- och finansieringsinstrument. [Ändr. 136]

2.  Det fartyg som avses i punkt 1 ska vara utrustat för havsfiske och vara mellan fem och trettio år gammalt. [Ändr. 137]

3.  Det stöd som avses i punkt 1 b får endast beviljas på följande villkor:

a)  Den nya eller moderniserade motorn får inte ha större effekt i kW än den nuvarande motorn.

b)  Varje minskning av fiskekapaciteten i kW till följd av ersättningen eller moderniseringen av en huvud- eller hjälpmotor ska strykas permanent från registret över unionens fiskeflotta.

c)  Fiskefartygets maskinstyrka ska ha inspekterats fysiskt av medlemsstaten för säkerställande av att den inte överskrider den maskinstyrka som anges i fiskelicensen.

4.  Inget stöd ska beviljas enligt denna artikel om bedömningen av balansen mellan fiskekapaciteten och fiskemöjligheterna i den senaste rapporten enligt artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 för det flottsegment till vilket fartyget hör inte har utarbetats på grundval av de biologiska och ekonomiska indikatorer samt indikatorer för fartygsutnyttjande som anges i de gemensamma riktlinjer som avses i den förordningen.

Avsnitt 3

Särskilda stödområden

Artikel 17

Förvaltningen av olika fisken och fiskeflottor

1.  EHFF EHFVF får stödja insatser för förvaltningen av olika fisken och fiskeflottor.

2.  Om det Det stöd som avses i punkt 1 får beviljas genom ersättning för definitivt upphörande med fiskeverksamhet, ska förutsatt att följande villkor vara uppfyllda: [Ändr. 139]

a)  Upphörandet föreskrivs som ett verktyg i en handlingsplan enligt artikel 22.4 i förordning (EU) nr 1380/2013.

aa)  Upphörandet leder till en permanent minskning av fiskekapaciteten eftersom det stöd som erhålls inte återinvesteras i flottan. [Ändr. 140]

b)  Upphörandet uppnås genom skrotning av fiskefartyget eller genom omställning och ombyggnad till annan verksamhet än kommersiellt fiske som är i linje med målen för den gemensamma fiskeripolitiken och de fleråriga planerna.

c)  Fiskefartyget är registrerat som aktivt och har bedrivit fiske till havs under minst 12090 dagar under vart och ett av de två kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in. [Ändr. 141]

d)  Motsvarande fiskekapacitet har permanent strukits från registret över unionens fiskeflotta, och fiskelicenser och fisketillstånd har också dragits in permanent, i enlighet med artikel 22.5 och 22.6 i förordning (EU) nr 1380/2013.

e)  Stödmottagaren får inte registrera ett nytt fiskefartyg inom fem års tid efter att ha mottagit sådant stöd.

Fiskare, inbegripet ägare till fiskefartyg och besättningsmedlemmar, som under minst 90 dagar per år under de två kalenderår som föregår dagen då ansökan om stöd lämnas in, har arbetat ombord på ett unionsfiskefartyg som berörs av det definitiva upphörandet, kan också dra nytta av det stöd som avses i punkt 1. De berörda fiskarna ska upphöra med all fiskeverksamhet. Stödmottagaren ska till den behöriga myndigheten lämna in bevis för att fiskeverksamheten har upphört helt och hållet. Ersättningen ska återbetalas av fiskaren tidsproportionellt om fiskaren återgår till fiskeverksamhet inom mindre än två år från den dag då ansökan om stöd lämnades in. [Ändr. 143]

3.  Stödet för definitivt upphörande med fiskeverksamhet enligt punkt 2 ska genomföras genom finansiering som inte är kopplad till kostnader, i enlighet med artiklarna 46 a och 89 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser], och ska vara baserat på uppfyllandet av de villkor som anges i punkt 2 i denna artikel [Ändr. 144]

a)  att villkoren är uppfyllda, i enlighet med artikel 46 a i, i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser], och [Ändr. 145]

b)  att resultaten uppnåtts, i enlighet med artikel 46 a ii, i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser]. [Ändr. 146]

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 med avseende på fastställande av de villkor som avses i led a, som ska ha anknytning till genomförandet av bevarandeåtgärder enligt artikel 7 i förordning (EU) nr 1380/2013. [Ändr. 147]

4.  Inget stöd ska beviljas enligt punkt 2 om bedömningen av balansen mellan fiskekapaciteten och fiskemöjligheterna i den senaste rapporten enligt artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 för det flottsegment till vilket fartyget hör inte har utarbetats på grundval av de biologiska och ekonomiska indikatorer samt indikatorer för fartygsutnyttjande som anges i de gemensamma riktlinjer som avses i den förordningen.

Artikel 18

ExceptionelltTillfälligt upphörande med fiskeverksamhet [Ändr. 148]

1.  EHHF EHFVF får stödja en ersättning för exceptionellt tillfälligt upphörande med fiskeverksamheten som orsakats av något av följande: [Ändr. 149]

a)  Bevarandeåtgärder enligt artikel 7.1 a, b, c och j i förordning (EU) nr 1380/2013, inklusive fredningstider men undantaget totala tillåtna fångstmängder och kvoter, eller likvärdiga bevarandeåtgärder antagna av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, när dessa är tillämpliga på unionen. [Ändr. 150]

b)  ÅtgärderNödåtgärder som ska vidtas av kommissionen eller medlemsstaterna vid ett allvarligt hot mot de marina biologiska resurserna enligt vad som avses i artikel artiklarna 12 och 13 i förordning (EU) nr 1380/2013. [Ändr. 151]

c)  AvbrytandeAvbruten tillämpning eller utebliven förlängning, på grund av force majeure, av tillämpningen av ett partnerskapsavtal om hållbart fiske eller protokollet till detta. [Ändr. 152]

d)  Naturkatastrofer, inbegripet stängning av fiske av sanitära skäl eller onormalt hög dödlighet för fiskeresurser, olyckor till havs i samband med fiskeverksamhet samt ogynnsamma väderförhållanden, bland annat långvariga osäkra väderförhållanden till havs som påverkar ett visst fiske, miljöolyckor som formellt erkänns som sådana av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet. [Ändr. 153]

Återkommande säsongsanknutet upphörande med fiskeverksamheten ska inte beaktas vid beviljandet av ersättningar eller betalning enligt denna artikel. [Ändr. 154]

2.  Det stöd som avses i punkt 1 får endast beviljas när

a)  det berörda fartygets kommersiella verksamhet fiskeriverksamhet upphör under minst 90 på varandra följande dagar, och [Ändr. 155]

b)  de ekonomiska förlusterna till följd av upphörandet uppgår till mer än 30 % av det berörda företagets årsomsättning, beräknat på grundval av företagets genomsnittliga omsättning under de tre föregående kalenderåren.

3.  Det stöd som avses i punkt 1 ska endast beviljas

a)  ägare av fiskefartyg eller fiskare som fiskar utan fartyg som är registrerade som aktiva och har bedrivit fiske till havs under minst 120 dagar under vart och ett av de två kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in, eller [Ändr. 157]

b)  fiskare som under minst 120 dagar under vart och ett av de två kalenderår som föregår det år då ansökan om stöd lämnas in har arbetat till sjöss ombord på ett unionsfiskefartyg som berörs av det exceptionella tillfälliga upphörandet. [Ändr. 158]

Hänvisningen till antalet dagar till sjöss i denna punkt ska inte tillämpas på ålfiske.

4.  Det stöd som avses i punkt 1 får beviljas under högst sex månader per fartyg under perioden 2021–2027. [Ändr. Särskild omröstning]

5.  All fiskeverksamhet som bedrivs av fiskefartyget eller av berörda fiskare ska avbrytas i praktiken under den period som berörs av upphörandet. Den behöriga myndigheten ska förvissa sig om att det berörda fiskefartyget har upphört med all fiskeverksamhet under den period som berörs av det exceptionella tillfälliga upphörandet och att all överkompensation till följd av att fartyget används för andra syften undviks. [Ändr. 159]

Artikel 19

Kontroll och verkställighet

1.  EHFF EHFVF får stödja utvecklingen och genomförandet av unionens system för fiskerikontroll, som föreskrivs i artikel 36 i förordning (EU) nr 1380/2013 och som specificeras ytterligare i rådets förordning (EG) nr 1224/2009.

2.  Genom undantag från artikel 13 j får det stöd som avses i punkt 1 även omfatta

a)  inköp och, installation och hantering på fartyg av nödvändiga komponenter för obligatorisk fartygsspårning och elektroniska rapporteringssystem som används i kontrollsyfte kontroll- och inspektionssyfte, endast i fråga om fartyg för småskaligt kustfiske med en längd överallt på mindre än 12 meter, [Ändr. 160]

b)  inköp och installation på fartyg av nödvändiga komponenter för obligatoriska elektroniska fjärrövervakningssystem som används för kontroll av genomförandet av landningsskyldigheten som avses i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, [Ändr. 161]

c)  inköp och installation på fartyg av anordningar för obligatorisk kontinuerlig mätning och registrering av framdrivningsmotorns effekt. [Ändr. 162]

3.  Det stöd som avses i punkt 1 får också bidra till övervakning till sjöss enligt artikel 28 och till det europeiska samarbetet om kustbevakningsuppgifter enligt artikel 29.

4.  Genom undantag från artikel 2 får det stöd som avses i punkt 1 även beviljas för insatser som genomförs utanför unionens territorium.

Artikel 20

Insamling, behandling och behandling överföring av data för fiskeriförvaltning fiskeri- och vattenbruksförvaltning och vetenskapliga ändamål [Ändr. 163]

1.  EHFF EHFVF får stödja insamling, förvaltning och, behandling, användning och överföring av data för fiskeri- och vattenbruksförvaltning och vetenskapliga ändamål, inbegripet data om fritidsfiske, enligt föreskrifterna i artiklarna 25.1, 25.2 och 27 i förordning (EU) nr 1380/2013 och såsom ytterligare specificeras i förordning (EU) 2017/1004, på grundval av de nationella arbetsplaner som avses i artikel 6 i förordning (EU) 2017/1004. [Ändr. 164]

2.  Genom undantag från artikel 2 får det stöd som avses i punkt 1 även beviljas för insatser som genomförs utanför unionens territorium.

3.  Kommissionen får anta genomförandeakter med avseende på att fastställa regler om förfaranden, format och tidtabeller för inlämning och godkännande av regionala arbetsplaner enligt punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 53.2.

4.  Kommissionen ska senast den 31 december året före det år då arbetsplanen ska börja tillämpas anta genomförandeakter med avseende på att godkänna eller ändra de arbetsplaner som avses i punkt 1.

Artikel 22

Skydd och återställande av marin biologisk mångfald och marina ekosystem i havet och, i kustnära områden och i sötvatten [Ändr. 166]

1.  EHFF EHFVF får stödja åtgärder för skydd och återställande av marin biologisk mångfald och marina ekosystem i havet och, i kustnära områden och i sötvatten, inbegripet i inlandsvatten. För detta ändamål bör man främja samarbete med Europeiska rymdorganisationen och de europeiska satellitprogrammen för att samla in mer uppgifter om havsföroreningarna, och särskilt om plastskräpet i vattnet. [Ändr. 167]

2.  Det stöd som avses i punkt 1 får omfatta

a)  ersättning till fiskare för att ta upp och samla in förlorade fiskeredskap och passivt ta upp marint skräp från havet, inbegripet att samla in sargassotång i de berörda yttersta randområdena, [Ändr. 168]

b)  investeringar i hamnar för att tillhandahålla lämpliga mottagningsanläggningar mottagnings-, lagrings- och återvinningsanläggningar för förlorade redskap och marint skräp, samt oönskade fångster enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, som samlats in från havet, [Ändr. 169]

ba)   skydd av redskap och fångster från däggdjur och fåglar som är skyddade genom direktiv 92/43/EEG eller 2009/147/EG, förutsatt att det inte undergräver fiskeredskapens selektivitet, [Ändr. 170]

bb)   kompensation för användning av hållbara redskap för fiske och skaldjursfiske. [Ändr. 171]

c)  åtgärder för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, i enlighet med artikel 1.1 i direktiv 2008/56/EG,

ca)   åtgärder för att uppnå och upprätthålla en god miljöstatus i sötvattensmiljö, [Ändr. 172]

cb)  åtgärder för saneringsinsatser, särskilt i fråga om plast, i unionens kust- och fiskeområden och hamnar, [Ändr. 173]

d)  genomförande av geografiska skyddsåtgärder som fastställs i artikel 13.4 i direktiv 2008/56/EG,

e)  förvaltning, återställande och övervakning av Natura 2000-områden, i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som fastställts i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 92/43/EEG,

f)  skyddet av arter inom ramen för direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG, i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som upprättats enligt artikel 8 i direktiv 92/43/EEG samt skyddet av alla de arter som omfattas av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och/eller som finns upptagna på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista. [Ändr. 174]

fa)   uppförande, installation eller modernisering av fasta eller rörliga anordningar som är avsedda att skydda och stärka den marina faunan och floran, däribland vetenskapliga förberedelser och bedömningar samt, när det gäller de yttersta randområdena, förankrade anordningar som samlar fisk, vilka bidrar till ett hållbart och selektivt fiske. [Ändr. 175]

fb)   system för kompensation av skada på fångster som orsakats av däggdjur eller fåglar som skyddas av direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG. [Ändr. 176]

fc)   bidrag till en bättre förvaltning eller bevarande av marina biologiska resurser. [Ändr. 177]

fd)   stöd för skyddsjakt på eller viltvård av besvärande arter som äventyrar hållbara nivåer för fiskbestånden. [Ändr. 178]

fe)   direkt utsättning som bevarandeåtgärd i en unionsrättsakt. [Ändr. 179]

ff)   stöd för insamling och behandling av data om förekomsten av främmande arter som kan få katastrofala följder för den biologiska mångfalden. [Ändr. 180]

fg)   utbildning av fiskare för att öka medvetenheten och minska fiskets inverkan på den marina miljön, i synnerhet när det gäller användningen av mer selektiva fiskeredskap och mer selektiv fiskeutrustning. [Ändr. 181]

2a.  EHFVF får tillhandahålla finansiering på 100 % för ersättning och investeringar enligt artikel 22.2 a och b. [Ändr. 182]

2b.  Punkt 2 e och f ska omfatta motsvarande åtgärder som vidtas av vattenbruksföretag och fiskodlare. [Ändr. 183]

Artikel 22a

Vetenskaplig forskning och datainsamling avseende flyttfåglars inverkan

1.  EHFVF får, på grundval av de fleråriga nationella strategiska planerna, stödja inrättandet av nationella eller gränsöverskridande projekt för vetenskaplig forskning och datainsamling i syfte att öka kunskapen om flyttfåglars inverkan på vattenbrukssektorn och andra relevanta fiskbestånd i EU. Projektresultaten bör offentliggöras på ett tidigt stadium och det bör lämnas rekommendationer om bättre förvaltning.

2.  För att ett nationellt projekt för vetenskaplig forskning och datainsamling ska vara stödberättigat måste det omfatta minst ett institut som är erkänt på nationell nivå eller på EU-nivå.

3.  För att ett gränsöverskridande projekt för vetenskaplig forskning och datainsamling ska vara stödberättigat måste det omfatta minst ett institut från minst två olika medlemsstater. [Ändr. 184]

Artikel 22b

Innovation

1.  För att stimulera innovation inom fisket får EHFVF stödja projekt som syftar till att utveckla eller introducera nya eller väsentligt förbättrade produkter och utrustning, nya eller förbättrade processer och tekniker, nya eller förbättrade förvaltnings- och organisationssystem, även på berednings- och saluföringsnivå, gradvis eliminera utkast och bifångster, introducera ny teknisk och organisatorisk kunskap, minska fiskets miljöpåverkan, inbegripet genom bättre fiskemetoder och mer selektiva fiskeredskap, eller till att uppnå ett mer hållbart utnyttjande av levande marina resurser och samexistens med skyddade rovdjur.

2.  Insatser som finansieras enligt denna artikel ska inledas av enskilda entreprenörer eller producentorganisationer och deras sammanslutningar.

3.  Resultaten av de insatser som finansieras enligt denna artikel ska offentliggöras av medlemsstaten. [Ändr. 185]

KAPITEL IIa

Prioritering 1a: Främja hållbart vattenbruk [Ändr. 186]

Artikel 23

Vattenbruk

1.  EHFF EHFVF får stödja främjandet av hållbart vattenbruk, i såväl saltvattens- som sötvattensanläggningar, inbegripet vattenbruk med slutna system med återcirkulerande vatten, i enlighet med artikel 34.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 liksom en ökning av vattenbruksproduktionen, med beaktande av den ekologiska belastningsförmågan. EHFVF får också stödja djurhälsa och djurskydd inom vattenbruket i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429(34) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014(35). [Ändr. 187]

2.  Det stöd som avses i punkt 1 ska vara förenligt med de fleråriga nationella strategiska planerna för vattenbruksverksamhetens utveckling som avses i artikel 34.2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

3.  Produktiva Investeringar i vattenbruk enligt denna artikel får endast stödjas genom bidrag, i enlighet med artikel 48.1 förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] och, företrädesvis, genom sådana finansieringsinstrument som föreskrivs i artikel 52 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser] och genom InvestEU, i enlighet med artikel 10 i den förordningen. [Ändr. 188]

Artikel 23a

Informationsnätverk för vattenbruksstatistik

1.  EHFVF får stödja insamling, förvaltning och användning av data för vattenbruksförvaltning enligt föreskrifterna i artikel 34.1 a och e, artikel 34.5 och artikel 35.1 d i förordning (EU) nr 1380/2013 för upprättande av ett informationsnätverk för vattenbruksstatistik och nationella arbetsplaner för genomförandet av detta nätverk.

2.  Genom undantag från artikel 2 får det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel även beviljas för insatser utanför unionens territorium.

3.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om förfaranden, format och tidsplaner för att bilda det informationsnätverk för vattenbruksstatistik som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 53.2.

4.  Kommissionen får senast den 31 december året före det år då arbetsplanen ska börja tillämpas anta genomförandeakter för att godkänna eller ändra de nationella arbetsplaner som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 53.2. [Ändr. 189]

KAPITEL III

Prioritering 2: BidraFrämja konkurrenskraftiga och hållbara fiskeri- och vattenbruksmarknader och beredningssektorer som bidrar till livsmedelstryggheten i unionen genom vattenbruk och marknader som präglas av konkurrenskraft och hållbarhet [Ändr. 190]

Artikel 24

Saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter

1.  EHFF EHFVF får stödja åtgärder som bidrar till att uppnå målen för den gemensamma marknadsordning för fiskeri- och vattenbruksprodukter som föreskrivs i artikel 35 i förordning (EU) nr 1380/2013 och som specificeras ytterligare i förordning (EU) nr 1379/2013. Fonden får också stödja konkreta investeringar och åtgärder som främjar saluföringen av, kvaliteten på och mervärdet för fiskeri- fiskeriprodukter och vattenbruksprodukter produkter från ett hållbart vattenbruk. [Ändr. 191]

1a.  Vad gäller förberedelserna och genomförandet av de produktions- och marknadsföringsplaner som avses i artikel 28 i förordning (EU) nr 1379/2013 får den berörda medlemsstaten bevilja ett förskott på 50 % av det ekonomiska stödet efter godkännande av produktions- och saluföringsplanen i enlighet med artikel 28.3 i förordning (EU) nr 1379/2013. [Ändr. 192]

1b.  Stöd som beviljas per producentorganisation och år enligt denna artikel får inte överstiga 3 % av det årliga genomsnittsvärdet av den produktion som producentorganisationen släppte ut på marknaden under de tre föregående kalenderåren eller den produktion som medlemmarna i organisationen släppte ut på marknaden under samma period. För nyligen erkända producentorganisationer får detta stöd inte överstiga 3 % av det årliga genomsnittsvärdet av den produktion som släpptes ut på marknaden av organisationens medlemmar under de tre föregående kalenderåren. [Ändr. 193]

1c.  Det stöd som avses i punkt 1a ska endast beviljas producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer. [Ändr. 194]

Artikel 25

Beredning och lagring av fiskeri- och vattenbruksprodukter [Ändr. 195]

1.  EHFF EHFVF får stödja investeringar i beredning och lagring av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Sådant stöd ska bidra till att uppnå målen för den gemensamma marknadsordning för fiskeri- och vattenbruksprodukter som föreskrivs i artikel 35 i förordning (EU) nr 1380/2013 och som specificeras ytterligare i förordning (EU) nr 1379/2013. [Ändr. 196]

1a.   EHFVF får också stödja investeringar i innovation avseende beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter samt främjandet av partnerskap mellan producentorganisationer och vetenskapliga organ. [Ändr. 197]

2.  Stöd enligt denna artikel ska endast beviljas genom bidrag och genom sådana finansieringsinstrument som föreskrivs i artikel 52 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser] och genom InvestEU, i enlighet med artikel 10 i den förordningen. [Ändr. 198]

2a.  Utvecklingen av fiskeri- och vattenbruksberedningsanläggningar får stödjas av medlemsstaterna genom utnyttjande av andra strukturfondsresurser. [Ändr. 199]

Artikel 25a

Lagringsstöd

1.  EHFVF får bevilja ersättning till erkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som lagrar de fiskeriprodukter som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 1379/2013, förutsatt att produkterna lagras i enlighet med artiklarna 30 och 31 i den förordningen och förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)  Lagringsstödets belopp får inte överstiga de tekniska och finansiella kostnaderna för de åtgärder som krävs för stabilisering och lagring av produkterna i fråga.

b)  De kvantiteter som är berättigade till lagringsstöd får inte överstiga 15 % av de årliga kvantiteterna av de produkter i fråga som saluförs av producentorganisationen.

c)  Det årliga ekonomiska stödet får inte överstiga 2 % av det årliga genomsnittsvärdet av den produktion som släpptes ut på marknaden av producentorganisationens medlemmar under perioden 2016–2018. Om en av producentorganisationens medlemmar inte släppte ut någon produktion på marknaden under perioden 2016–2018 ska, vid tillämpningen av denna punkt, det årliga genomsnittsvärdet av den produktion som släpptes ut på marknaden under de tre första åren av denna medlems produktion beaktas.

2.  Det stöd som avses i punkt 1 ska beviljas först när produkterna saluförs som livsmedel.

3.  Medlemsstaterna ska fastställa det belopp för tekniska och finansiella kostnader som ska vara tillämpligt på deras respektive territorier enligt följande:

(a)  Tekniska kostnader ska beräknas varje år på grundval av direkta kostnader för de åtgärder som krävs för att stabilisera och lagra produkterna i fråga.

(b)  Finansiella kostnader ska beräknas varje år med hjälp av den räntesats som fastställs årligen i varje medlemsstat. Dessa tekniska och finansiella kostnader ska offentliggöras.

4.  Medlemsstaterna ska göra kontroller för att säkerställa att de produkter som får lagringsstöd uppfyller villkoren i denna artikel. För genomförandet av sådana kontroller ska mottagare av lagringsstöd föra lagringsregister över varje produktkategori som tas in i lager och som senare åter släpps ut på marknaden som livsmedel. [Ändr. 200]

KAPITEL IV

Prioritering 3: Göra det möjligt för Möjliggöra en hållbar blå ekonomi att växa, inom ekologiska gränser och främja välmående kustsamhällen kust-, ö- och inlandskustsamhällen [Ändr. 201]

Artikel 26

Lokalt ledd utveckling

1.  EHFF EHFVF får stödja hållbar utveckling av lokala ekonomier de nödvändiga förutsättningarna för en hållbar blå ekonomi och lokalsamhällen för lokalsamhällenas välbefinnande genom lokalt ledd utveckling enligt artikel 25 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser]. [Ändr. 202]

2.  I samband med EHFF EHFVF -stöd ska de lokalt ledda utvecklingsstrategier som avses i artikel 26 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] säkerställa att lokalsamhällena bättre kan utnyttja och dra nytta av de möjligheter som den en hållbar blå ekonomin ekonomi inom ekologiska gränser erbjuder, genom att ta vara på och stärka miljömässiga, kulturella, sociala och mänskliga resurser. [Ändr. 203]

2a.  Strategierna ska överensstämma med de möjligheter och behov som har identifierats i det berörda området och med unionsprioriteringarna i artikel 4. Strategierna kan omfatta allt från strategier som är fokuserade på fiskeri till bredare strategier med inriktning på diversifiering av fiskeriberoende områden. Strategierna ska vara mer än bara en samling insatser eller en uppsättning sektorsanknutna enskilda åtgärder. [Ändr. 204]

2b.   För att möjliggöra utvecklingen av en hållbar blå ekonomi och skapandet av mervärde i kustområdena måste de åtgärder som vidtas på detta område vara förenliga med de regionala utvecklingsstrategierna. [Ändr. 205]

2c.   Medlemsstaterna ska genomföra medförvaltningssystemet för att säkerställa att målen i denna förordning är förenliga med de förhållanden som råder i fiskesamhällena. [Ändr. 206]

Artikel 27

Marin vetenskap forskning och sötvattensforskning [Ändr. 207]

EHFF EHFVF får också stödja insamling, förvaltning, analys, behandling och användning av data för att förbättra kunskapen om miljöstatus för den marina miljön och sötvattensmiljön, fritidsfisket och sektorn för fritidsfiske, i syfte att [Ändr. 208]

a)  uppfylla kraven om övervakning, utseende av särskilda bevarandeområden och förvaltning enligt direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG,

aa)   uppfylla krav på datainsamling enligt kommissionens förordning (EG) nr 665/2008(36), kommissionens beslut 2010/93/EU(37), kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1251(38) och Europaparlamentets och rådets förordning 2017/1004, [Ändr. 209]

b)  stödja fysisk planering i kust- och havsområden (havsplanering) enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU(39),

ba)   uppfylla krav på datainsamling enligt GFP-förordningen, [Ändr. 210]

c)  öka datakvalitet och datadelning genom det europeiska nätverket för marina observationer och data (EMODnet) samt i andra datanätverk som omfattar sötvatten, [Ändr. 211]

ca)   öka tillgången till tillförlitliga uppgifter om fångster vid fritidsfiske, [Ändr. 212]

cb)   främja investeringar i analys och övervakning av havsföroreningar, särskilt plast, för att öka mängden data om situationen, [Ändr. 213]

cc)   öka kunskapen om marint plastskräp och dess koncentrationer. [Ändr. 214]

KAPITEL V

Prioritering 4: Stärka den internationella världshavsförvaltningen och möjliggöra trygga, säkra, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner

Artikel 28

Övervakning till sjöss

1.  EHFF EHFVF får stödja åtgärder som bidrar till att uppnå målen för den gemensamma miljön för informationsutbyte.

2.  Genom undantag från artikel 2 får det stöd som avses i punkt 1 även beviljas för insatser som genomförs utanför unionens territorium.

2a.   I enlighet med målet att uppnå skyddade, säkra, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner ska EHFVF bidra till uppnåendet av mål 14 för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. [Ändr. 215]

Artikel 29

Samarbete om kustbevakning

1.  EHFF EHFVF får stödja insatser som genomförs av nationella myndigheter och som bidrar till det europeiska samarbetet om kustbevakningsuppgifter enligt artikel 53 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624(40), artikel 2b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1625(41) och artikel 7a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1626(42).

2.  Stödet för åtgärder enligt punkt 1 får även bidra till utvecklingen och genomförandet av unionens system för fiskerikontroll och fiskeriinspektion enligt de villkor som anges i artikel 19. [Ändr. 216]

3.  Genom undantag från artikel 2 får det stöd som avses i punkt 1 även beviljas för insatser som genomförs utanför unionens territorium.

Artikel 29a

Skydd av natur och arter

EHFVF ska stödja genomförandet av naturskyddsåtgärder inom ramen för FN:s världsstadga för naturen, särskilt artiklarna 21, 22, 23 och 24.

EHFVF ska också stödja frivilligt samarbete och frivillig samordning med och mellan internationella forum, organisationer, organ och institutioner i syfte att slå samman medel för att bekämpa IUU-fiske, tjuvfiske av marina arter och dödande av arter som betraktas som rovdjur i förhållande till fiskbestånden. [Ändr. 217 och 301]

Kapitel Va

De yttersta randområdena [Ändr. 218]

Artikel 29b

Budgetresurser inom ramen för delad förvaltning

1.   För insatser som är förlagda till de yttersta randområdena ska varje berörd medlemsstat, inom ramen för sitt ekonomiska stöd från unionen enligt bilaga V, anslå minst(43)

(a)   114 000 000 EUR i 2018 års fasta priser (dvs. 128 566 000 EUR i löpande priser) för Azorerna och Madeira,

(b)   91 700 000 EUR i 2018 års fasta priser (dvs. 103 357 000 EUR i löpande priser) för Kanarieöarna,

(c)   146 500 000 EUR i 2018 års fasta priser (dvs. 165 119 000 EUR i löpande priser) för Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion och Saint-Martin.

2.   Varje medlemsstat ska fastställa den del av de finansieringsramar som anges i punkt 1, som ska öronmärkas för den kompensation som anges i artikel 29d, och som inte får överstiga 50 % av vart och ett av de anslag som avses i punkt 1.

3.   Genom undantag från artikel 9.8 i denna förordning och artikel 19.2 i förordning (EU) .../... [förordningen om gemensamma bestämmelser] samt för att kunna anpassa sig till nya förutsättningar, får medlemsstaterna årligen justera förteckningen över tillåtna fiskeriprodukter och antalet sådana, samt den kompensationsnivå som anges i artikel 29d, förutsatt att de belopp som anges i punkterna 1 och 2 i denna artikel respekteras. Justeringar får endast göras i den utsträckning som en motsvarande ökning eller minskning görs i kompensationsplanerna för en annan region i samma medlemsstat. Medlemsstaterna ska på förhand informera kommissionen om justeringarna. [Ändr. 321]

Artikel 29c

Handlingsplan

Berörda medlemsstater ska som en del av sitt program utarbeta en handlingsplan för vart och ett av sina yttersta randområden, som avses i artikel 6.2, vilken ska innehålla följande:

a)   En strategi för hållbart nyttjande av fisket och utveckling av hållbara sektorer inom den blå ekonomin.

b)   En beskrivning av de huvudsakliga åtgärder som planeras och de ekonomiska medel som avsatts för detta, däribland följande:

i)  Det strukturella stödet till fiskeri- och vattenbrukssektorn inom ramen för avdelning II.

ii)  Kompensationen för de extra kostnader som avses i artikel 29d, inklusive förteckningen över fiskeri- och vattenbruksprodukter och antalet sådana samt kompensationsnivån.

iii)  Andra investeringar i den hållbara blå ekonomin som är nödvändiga för en hållbar utveckling i kustområdena. [Ändr. 220]

Artikel 29d

Förnyelse av flottor för småskaligt kustfiske och tillhörande åtgärder

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 a och b och artikel 16 får EHFVF stödja följande i de yttersta randområdena:

a)  Förnyelse av fiskeflottor för småskaligt kustfiske, inbegripet byggande och inköp av nya fartyg, för de sökande som fem år före det datum då de ansöker om stödet huvudsakligen är registrerade i det yttersta randområde där det nya fartyget kommer att registreras och som landar alla sina fångster i hamnar i de yttersta randområdena, i syfte att förbättra människors säkerhet, uppfylla EU:s och medlemsstaternas bestämmelser om hygien, hälsa och arbetsförhållanden ombord, bekämpa IUU-fiske och uppnå större miljöeffektivitet. Det fartyg som köps in med hjälp av stöd ska förbli registrerat i det yttersta randområdet i minst 15 år från den dag då stödet beviljades. Om detta villkor inte uppfylls ska stödet betalas tillbaka med ett belopp som är proportionellt, med hänsyn tagen till den bristande efterlevnadens art och svårighetsgrad samt till hur länge den pågått och hur ofta den skett. Förnyelsen av fiskeflottan ska genomföras inom gränserna för tillåtna kapacitetstak och följa den gemensamma fiskeripolitikens mål.

b)  Ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor. Den nya motorns eller den moderniserade motorns effekt får överstiga den nuvarande motorns effekt om det föreligger ett behov av ökad effekt som vederbörligen kan motiveras med hänsyn till säkerheten till havs, utan att detta ökar fiskefartygets fångstkapacitet.

c)  Delrenovering av ett fiskefartygs trästrukturskrov när detta behövs för att förbättra sjösäkerheten i enlighet med objektiva tekniska kriterier inom fartygsarkitekturen.

d)  Byggande och modernisering av hamnar, hamninfrastruktur, landningsplatser, auktionshallar, skeppsvarv samt skeppsbyggnads- och skeppsreparationsverkstäder, när infrastrukturen bidrar till hållbart fiske. [Ändr. 287]

Artikel 21 29e

Kompensation för extra kostnader i de yttersta randområdena med avseende på fiskeri- och vattenbruksprodukter

1.  EHFF EHFVF får stödja kompensation för extra kostnader som uppstår för stödmottagare inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområden som avses i artikel 6.229b.1.

1a.  Kompensationen ska stå i proportion till de extra kostnader som den har för avsikt att kompensera för. Kompensationsnivån beträffande de extra kostnaderna ska motiveras väl i kompensationsplanen. Kompensationen får dock inte under några omständigheter överstiga 100 % av de faktiska utgifterna.

2.  Varje berörd medlemsstat ska för sina regioner enligt punkt 1, i enlighet med de kriterier som fastställs i punkt 7, upprätta en förteckning över de fiskeri- och vattenbruksprodukter samt de kvantiteter av dessa produkter som kan komma i fråga för kompensation.

3.  När medlemsstaterna upprättar förteckningen över och fastställer kvantiteterna enligt punkt 2 ska de beakta alla relevanta faktorer, särskilt behovet av att säkerställa att kompensationen är förenlig med den gemensamma fiskeripolitikens regler.

4.  Kompensation får inte beviljas för fiskeri- och vattenbruksprodukter som

a)  har fångats av fartyg från tredjeland, med undantag av fiskefartyg som för venezuelansk flagg och bedriver verksamhet i unionens vatten, i enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1565(44),

b)  har fångats av unionsfiskefartyg som inte är registrerade i en hamn i någon av de regioner som avses i punkt 1,

ba)   har fångats av unionsfiskefartyg som är registrerade i en hamn i någon av de regioner som avses i punkt 1, men som inte bedriver verksamhet eller är involverade i den regionen,

c)  som har importerats från tredjeländer.

5.  Punkt 4 b ska inte tillämpas, om den befintliga kapaciteten inom beredningsindustrin i det berörda yttersta randområdet överstiger de kvantiteter råmaterial som levereras.

6.  Den kompensation som betalas till stödmottagare som utför verksamheter enligt punkt 1 i de yttersta randområdena eller som äger ett fartyg som är registrerat i en hamn i dessa regioner och som är verksamma där ska, i syfte att undvika överkompensation, beakta följande:

a)  För varje fiskeri- eller vattenbruksprodukt eller produktkategori, de extra kostnader som uppstår på grund av de specifika nackdelarna i de berörda regionerna.

b)  Eventuella andra typer av offentliga åtgärder som påverkar de extra kostnadernas omfattning.

7.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 52, med avseende på fastställandet av kriterier för beräkningen av de extra kostnader som uppstår på grund av de specifika nackdelarna i de berörda regionerna och godkännande av den metodologiska ramen för betalningen av kompensationsstödet. [Ändr. 165]

Artikel 29f

Statligt stöd

1.   För fiskeri- och vattenbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget och på vilka artiklarna 107, 108 och 109 däri är tillämpliga, får kommissionen, i enlighet med artikel 108 i EUF-fördraget, tillåta driftsstöd i de yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget till sektorerna för produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter, för att mildra de särskilda begränsningar som dessa områden har till följd av sin isolering, ökaraktär och mycket avskilda läge.

2.   Medlemsstaterna får bevilja ytterligare finansiering för genomförandet av de kompensationsplaner som avses i artikel 29d. I sådana fall ska medlemsstaterna anmäla det statliga stödet till kommissionen, som får godkänna detta i enlighet med denna förordning som en del av planerna. Statligt stöd som anmäls på detta vis ska anses ha anmälts i den mening som avses i första meningen i artikel 108.3 i EUF-fördraget. [Ändr. 222]

Artikel 29g

Översyn – Posei

Kommissionen ska senast den 31 december 2023 lägga fram en rapport om genomförandet av bestämmelserna i detta kapitel och vid behov anta lämpliga förslag. Kommissionen ska utvärdera möjligheten att skapa ett särskilt program för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei) för havs- och fiskerifrågor. [Ändr. 223]

KAPITEL VI

Regler för genomförande inom ramen för delad förvaltning

Avsnitt 1

Stöd från EHFF EHFVF

Artikel 30

Beräkning av extrakostnader och inkomstbortfall

Stöd som beviljas på grundval av extrakostnader eller inkomstbortfall ska beviljas enligt i någon av de former som avses i artikel 46 leden a, c, d och e i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser].

Artikel 31

Fastställande av samfinansieringssatser

EHFF:s EHFVF :s högsta samfinansieringssats per stödområde fastställs i bilaga II.

Artikel 32

Stödnivå för offentligt stöd

1.  Medlemsstaterna ska tillämpa en maximal stödnivå på 50 % av de totala stödberättigande utgifterna för insatsen.

2.  Genom undantag från punkt 1 har särskilda maximala stödnivåer fastställts för vissa stödområden och vissa typer av insatser, och de anges i bilaga III.

3.  När en insats faller inom ramen för flera av raderna 2–16 i bilaga III, ska den högsta maximala stödnivån tillämpas.

4.  När en insats faller inom ramen av en eller flera av raderna 2–16 i bilaga III och den samtidigt faller inom ramen för rad 1, ska den maximala stödnivå som anges i rad 1 tillämpas.

Artikel 32a

Havspolitik och utveckling av en hållbar blå ekonomi

EHFVF ska stödja genomförandet av den integrerade sjöfartspolitiken och tillväxten av den hållbara blå ekonomin genom utveckling av regionala plattformar för finansiering av innovativa projekt. [Ändr. 224]

Avsnitt 2

Ekonomisk förvaltning

Artikel 33

Avbrott i betalningsfristen

1.  I enlighet med artikel 90.4 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] får kommissionen avbryta betalningsfristen för hela eller en del av en betalningsansökan om det finns bevis för bristande efterlevnad, från en medlemsstats sida, av tillämpliga regler inom den gemensamma fiskeripolitiken eller relevant unionslagstiftning på miljöområdet, om den bristande efterlevnaden kan komma att påverka de utgifter i en betalningsansökan för vilken den mellanliggande betalningen begärs. [Ändr. 225]

2.  Före det avbrott som avses i punkt 1 ska kommissionen informera den berörda medlemsstaten om bevisen för bristande efterlevnad och medlemsstaten ska ges möjlighet att inkomma med synpunkter inom en rimlig tidsfrist.

3.  Det avbrott som avses i punkt 1 ska vara proportionellt, med hänsyn till den bristande efterlevnadens art, svårighetsgrad, varaktighet och upprepning.

4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 med avseende på fastställandet av sådana fall av bristande efterlevnad som avses i punkt 1.

Artikel 34

Innehållande av betalningar

1.  I enlighet med artikel 91.3 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] får kommissionen anta genomförandeakter med avseende på att hålla inne alla eller en del av de mellanliggande betalningarna inom ramen för programmet i fall av bristande efterlevnad, från en medlemsstats sida, av tillämpliga regler inom den gemensamma fiskeripolitiken eller relevant unionslagstiftning på miljöområdet, om den allvarliga bristande efterlevnaden kan komma att påverka de utgifter i en betalningsansökan för vilken den mellanliggande betalningen begärs. [Ändr. 226]

2.  Före det innehållande som avses i punkt 1 ska kommissionen informera medlemsstaten om att kommissionen anser att det föreligger ett fall av bristande efterlevnad av de tillämpliga reglerna inom den gemensamma fiskeripolitiken och ge medlemsstaten möjlighet att inkomma med synpunkter inom en rimlig tidsfrist.

3.  Det innehållande som avses i punkt 1 ska vara proportionellt, med hänsyn till den allvarliga bristande efterlevnadens art, svårighetsgrad, varaktighet och upprepning.

4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 med avseende på fastställandet av sådana fall av allvarlig bristande efterlevnad som avses i punkt 1.

Artikel 35

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.  I enlighet med artikel 97.4 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska medlemsstaterna tillämpa finansiella korrigeringar i fall av underlåtenhet att uppfylla de skyldigheter som anges i artikel 12.2 i denna förordning.

2.  För de fall av finansiella korrigeringar som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna fastställa korrigeringens belopp, som ska stå i proportion till arten, svårighetsgraden, varaktigheten och upprepningen av stödmottagarens överträdelse eller straffbara gärning och omfattningen av EHFVF:s bidrag till stödmottagarens ekonomiska verksamhet.

Artikel 36

Kommissionens finansiella korrigeringar

1.  I enlighet med artikel 98.5 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska kommissionen anta genomförandeakter med avseende på att göra finansiella korrigeringar genom att ställa in hela eller en del av unionens bidrag till ett program om den, efter att ha vidtagit nödvändig granskning, drar följande slutsats:

a)  Det finns utgifter i en betalningsansökan som påverkas av fall där stödmottagaren inte respekterar skyldigheterna enligt artikel 12.2 och som inte har korrigerats av medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

b)  Utgifter som ingår i en betalningsansökan påverkas av fall av allvarlig bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler eller relevant unionslagstiftning på miljöområdet från medlemsstatens sida, vilka har lett till innehållande av betalning enligt artikel 34, och den berörda medlemsstaten kan fortfarande inte visa att den har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de tillämpliga reglerna kommer att följas och upprätthållas i framtiden. [Ändr. 227]

2.  Vid fastställande av korrigeringsbeloppet ska kommissionen ta hänsyn till arten, svårighetsgraden, varaktigheten och upprepningen av medlemsstatens eller stödmottagarens allvarliga bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler eller relevant unionslagstiftning på miljöområdet samt omfattningen av EHFF:s EHFVF:s bidrag till den berörda stödmottagarens ekonomiska verksamhet. [Ändr. 228]

3.  Om det inte är möjligt att exakt fastställa storleken på de utgifter som är kopplade till medlemsstatens bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler eller relevant unionslagstiftning på miljöområdet, ska kommissionen tillämpa en schablonsats eller göra en extrapolerad finansiell korrigering i enlighet med punkt 4. [Ändr. 229]

4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 med avseende på att fastställa kriterier för fastställandet av nivån för den tillämpliga finansiella korrigeringen och kriterier för tillämpningen av schablonbelopp eller extrapolerad finansiell korrigering.

Avsnitt 3

Övervakning och rapportering

Artikel 37

Övervaknings- och utvärderingsram

1.  Indikatorer för rapportering om EHFF:s EHFVF:s framsteg mot att uppfylla prioriteringarna i artikel 4 anges i bilaga I.

2.  I syfte att säkerställa en effektiv bedömning av EHFF:s EHFVF:s framsteg mot att uppnå prioriteringarna, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 52, med avseende på att ändra bilaga I för att se över eller komplettera indikatorerna när så anses nödvändigt och med avseende på att ändra denna förordning genom bestämmelser om upprättandet av en ram för övervakning och utvärdering.

Artikel 38

Årlig prestationsrapport

1.  I enlighet med artikel 36.6 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska varje medlemsstat lämna in en årlig prestationsrapport till kommissionen senast en månad före det årliga översynsmötet. Den första rapporten ska lämnas in 2023 och den sista 2029.

2.  Den rapport som avses i punkt 1 ska beskriva de framsteg som sker i programgenomförandet och när det gäller att uppnå de delmål och mål som avses i artikel 12 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Den ska även beskriva eventuella problem som påverkar programmets prestation och de åtgärder som vidtagits för att åtgärda problemen.

3.  Den rapport som avses i punkt 1 ska granskas under det årliga översynsmötet, i enlighet med artikel 36 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser].

3a.  Varje medlemsstat ska offentliggöra den rapport som avses i punkt 1 både på originalspråket och på ett av kommissionens arbetsspråk. [Ändr. 230]

3b.  Den rapport som avses i punkt 1 ska rutinmässigt offentliggöras på kommissionens webbplats. [Ändr. 231]

3c.  Varje medlemsstat och kommissionen ska offentliggöra rapporter om bästa praxis på sina respektive webbplatser. [Ändr. 232]

4.  Kommissionen ska anta genomförandeakter med avseende på att fastställa regler för hur de uppgifter som avses i punkt 1 a ska presenteras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 53.2.

4a.  Kommissionen ska offentliggöra alla relevanta handlingar som rör antagandet av sådana genomförandeakter som avses i punkt 4. [Ändr. 233]

AVDELNING III:

STÖD INOM RAMEN FÖR DIREKT OCH INDIREKT FÖRVALTNING

Artikel 39

Geografiskt tillämpningsområde

Genom undantag från artikel 2 får stöd enligt denna avdelning även beviljas för insatser utanför unionens territorium, med undantag för tekniskt stöd.

KAPITEL I

Prioritering 1: Främja hållbart fiske och bevarandet av marina biologiska resurser

Artikel 40

Genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken

EHFVF ska stödja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken genom följande:

a)  Tillhandahållande av vetenskapliga utlåtanden och vetenskaplig kunskap i syfte att främja sunda och effektiva fiskerförvaltningsbeslut inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, inbegripet genom expertdeltagande i vetenskapliga organ.

aa)   Användning av medlen från Horisont Europas forsknings- och utvecklingsprogram i så stor utsträckning som möjligt för att stödja och uppmuntra forskning och utveckling samt innovationsverksamhet i fiskeri- och vattenbrukssektorn. [Ändr. 234]

b)  Utveckling och genomförande av unionen system för fiskerikontroll som föreskrivs i artikel 36 i förordning (EU) nr 1380/2013 och som specificeras ytterligare i förordning (EG) nr 1224/2009.

c)  De rådgivande nämndernas funktion, vilka är nämnder som inrättats i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) nr 1380/2013 och har ett mål som omfattas av och stöder den gemensamma fiskeripolitiken.

d)  Frivilliga bidrag till verksamheten i internationella organisationer som hanterar frågor som rör fisket, i enlighet med artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 41

Främjande av rena och sunda hav

1.  EHFF EHFVF ska stödja främjandet av rena och sunda hav, inbegripet genom åtgärder för att stödja genomförandet av direktiv 2008/56/EG och åtgärder för att säkerställa förenligheten med målet att uppnå en god miljöstatus enligt artikel 2.5 j i förordning (EU) nr 1380/2013, och genomförandet av en Europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi.

2.  Det stöd som avses i punkt 1 ska vara förenligt med unionens miljölagstiftning, i synnerhet med målet att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus enligt vad som föreskrivs i artikel 1.1 i direktiv 2008/56/EG.

KAPITEL II

Prioritering 2: Bidra till livsmedelstryggheten i unionen genom fiskeri, vattenbruk och marknader som präglas av konkurrenskraft och hållbarhet [Ändr. 235]

Artikel 42

Marknadsinformation

EHFF EHFVF ska stödja utarbetande och spridning av marknadsinformation om fiskeri- och vattenbruksprodukter i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) nr 1379/2013, dvs. genom inrättandet av ett informationsnätverk för vattenbruksstatistik. [Ändr. 236]

KAPITEL III

Prioritering 3: Göra det möjligt Möjliggöra lämpliga förutsättningar för en hållbar blå ekonomi att växa, och främja och främja en sund marin miljö för välmående kustsamhällen [Ändr. 237]

Artikel 43

Havspolitik och utveckling av en hållbar blå ekonomi som utvecklas inom ekologiska gränser till havs och i sjöar och floder [Ändr. 238]

EHFFEHFVF ska stödja genomförandet av havspolitiken och utvecklingen av en hållbar blå ekonomi genom följande: [Ändr. 239]

a)  Främjande av en koldioxidsnål och klimattålig hållbar blå ekonomi som säkerställer att människor och miljö mår bra och som utvecklas inom ekologiska gränser till havs och i sjöar och floder. [Ändr. 240]

aa)   Återhämtning och skydd av marina system samt underhåll av deras mångfald, produktivitet, motståndskraft och inneboende värde. [Ändr. 241]

b)  Främjande av en integrerad styrning och förvaltning av havspolitiken, bland annat genom fysisk planering i kust- och havsområden, havsområdsstrategier och, regionalt samarbete i havsfrågor unionens makroregionala strategier och gränsöverskridande samarbete. [Ändr. 242]

ba)   Främjande av ansvarsfull produktion och konsumtion, ren teknik, förnybar energi och cirkulära materialflöden. [Ändr. 243]

c)  Förbättrad överföring och förbättrat utnyttjande av forskning, innovation och teknik i den hållbara blå ekonomin, inbegripet genom det europeiska nätverket för marina observationer och datainsamling (EMODnet), liksom genom andra datanätverk som avser sötvatten, för att säkerställa att teknik- och effektivitetsvinsterna inte blir omsprungna av tillväxten, att fokus ligger på hållbar ekonomisk verksamhet som tillgodoser nuvarande och kommande generationers behov och att nödvändiga verktyg och färdigheter för övergången till en cirkulär ekonomi utvecklas i enlighet med EU:s plaststrategi i den cirkulära ekonomin. [Ändr. 244]

d)  Förbättrad kompetens inom det maritima området, ökad kunskap om haven och ökad delning om sötvatten och ökat gemensamt utnyttjande av socioekonomiska och miljömässiga data om den hållbara blå ekonomin. [Ändr. 245]

e)  Framtagande av projektöversikter och innovativa finansieringsinstrument.

ea)  Stöd till åtgärder för skydd och återställande av den biologiska mångfalden och ekosystemen i havs- och kustområden genom att fiskare får ersättning för insamling och upplockning av förlorade fiskeredskap och marint skräp till havs. [Ändr. 246]

Artikel 43a

Investeringsbeslut i den blå ekonomin

Investeringsbeslut inom ramen för den hållbara blå ekonomin ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden för att undvika skadlig miljöpåverkan som kan äventyra hållbarheten på lång sikt. När det saknas tillräcklig kunskap eller information ska försiktighetsprincipen tillämpas inom både den offentliga och den privata sektorn, eftersom det finns en risk för att potentiellt skadliga åtgärder vidtas. [Ändr. 247]

KAPITEL IV

Prioritering 4: Stärka den internationella världshavsförvaltningen och möjliggöra trygga, säkra, rena och hållbart förvaltade hav och oceaner

Artikel 44

Sjöfartsskydd och sjöövervakning

EHFF EHFVF ska stödja främjandet av sjöfartsskydd och sjöövervakning, inbegripet genom datautbyte, samarbete om kustbevakningsuppgifter och mellan organ samt kampen mot brottlighet och olaglig verksamhet till sjöss.

Artikel 45

Internationell världshavsförvaltning

EHFF EHFVF ska stödja genomförandet av politiken för internationell världshavsförvaltning genom följande:

a)  Frivilliga bidrag till internationella organisationer som är verksamma inom havsförvaltningsområdet.

b)  Frivilligt samarbete med och samordning mellan internationella forum, organ och institutioner inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention, Agenda 2030 för hållbar utveckling och andra relevanta internationella avtal, överenskommelser eller partnerskap.

c)  Genomförande av världshavspartnerskap mellan unionen och relevanta världshavsaktörer.

d)  Genomförande av relevanta internationella avtal, överenskommelser och instrument som syftar till att främja en bättre världshavsförvaltning såväl som att utveckla åtgärder, verktyg och kunskap som möjliggör säkra, trygga och rena världshav som förvaltas på ett hållbart sätt.

e)  Genomförande av relevanta internationella avtal, åtgärder och verktyg för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske IUU-fiske och av åtgärder och verktyg för att minimera inverkan på havsmiljön, särskilt oavsiktliga fångster av sjöfåglar, havslevande däggdjur och havssköldpaddor. [Ändr. 248]

f)  Internationellt samarbete om och framtagande av världshavsforskning och världshavsdata.

Artikel 45a

Städning av haven

EHFVF ska stödja åtgärder för att rensa upp haven och oceanerna från alla typer av avfall, främst plast och ”plastkontinenter” samt farligt eller radioaktivt avfall. [Ändr. 249 och 300]

KAPITEL V

Regler för genomförande inom ramen för direkt och indirekt förvaltning

Artikel 46

Former för unionsfinansiering

1.  EHFF EHFVF får tillhandahålla finansiering i någon av de former som anges förordning (EU) [förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget], i synnerhet upphandling enligt avdelning VII i den förordningen och bidrag enligt avdelning VIII i den förordningen. Fonden kan också tillhandahålla finansiering i form av finansiella instrument inom blandfinansieringsinsatser, i enlighet med artikel 47.

2.  Utvärderingen av förslagen om bidrag får genomföras av oberoende experter.

2a.  Betalningsförfaranden i samband med denna förordning måste påskyndas för att minska den ekonomiska bördan för fiskare. Kommissionen ska utvärdera den nuvarande insatsen för att förbättra och påskynda betalningsprocessen. [Ändr. 250]

Artikel 47

Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser inom ramen för EHFF EHFVF ska genomföras i enlighet med förordning (EU) [förordning om InvestEU] och avdelning X i förordning (EU) [förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget]. Under de fyra månader som följer på offentliggörandet av denna förordning i Europeiska unionens officiella tidning ska kommissionen för medlemsstaterna lägga fram detaljerade riktlinjer för genomförandet av blandfinansieringsinsatser i de nationella operativa programmen i enlighet med EHFVF, varvid särskild tonvikt ska fästas vid blandfinansieringsinsatser för lokal utveckling som genomförs av lokala aktörer. [Ändr. 251]

Artikel 48

Utvärdering

1.  Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.  En interrimsutvärdering av stödet enligt avdelning III ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet, dock senast fyra år efter det att stödet började genomföras. Denna utvärdering ska ske i form av en rapport från kommissionen och ska innehålla en detaljerad analys av alla specifika delar av genomförandet [Ändr. 252].

3.  Vid utgången av stödets genomförandeperiod, dock senast fyra år efter denna, ska en slutlig utvärderingsrapport om stödet enligt avdelning III utarbetas av kommissionen.

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatsen från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer de utvärderingsrapporter som avses i punkterna 2 och 3 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. [Ändr. 253]

4a.  När så är lämpligt får kommissionen föreslå ändringar av denna förordning på grundval av den rapport som avses i punkt 2. [Ändr. 254]

Artikel 49

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförts av personer eller enheter, även av andra än de som fått uppdraget av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran som avses i artikel 127 i förordning (EU)[förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget].

Artikel 50

Information, kommunikation och publicitet

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.  Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende EHFF EHFVF och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats EHFF EHFVF ska också bidra till den gemensamma spridningen av information om unionens politiska prioriteringar, i den mån de berör de prioriteringar som avses i artikel 4.

Artikel 51

Stödberättigade enheter

1.  Utöver de kriterier för stödberättigande som anges i artikel 197 i förordning (EU) [förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget] ska de kriterier som fastställs i punkterna 2–3 tillämpas.

2.  Följande enheter kan komma i fråga för stöd:

a)  Rättsliga enheter som är etablerade i en medlemsstat, i ett utomeuropeiskt land eller territorium eller i ett tredjeland som anges i arbetsprogrammet enligt de villkor som anges i punkterna 3 och 4. [Ändr. 255]

b)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten, inbegripet branschorganisationer, eller varje internationell organisation. [Ändr. 256]

3.  Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland får i undantagsfall delta när det är nödvändigt för att nå målen för en viss åtgärd.

4.  Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är knutet till programmet bör i princip själva bära kostnaderna för sitt deltagande.

AVDELNING IV:

FÖRFARANDEBESTÄMMELSER

Artikel 52

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 12, 17, 21, 33, 34, 36, 37 och 55 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2027.

3.  Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 12, 17, 21, 33, 34, 36, 37 och 55 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 12, 17, 21, 33, 34, 36, 37 eller 55 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 53

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av kommittén för Europeiska havs- och fiskerifonden. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(45).

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 45 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. [Ändr. 257]

AVDELNING V:

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 54

Upphävande

1.  Förordning (EU) nr 508/2014 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021.

2.  Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 55

Övergångsbestämmelser

1.  I syfte att underlätta övergången från det stödsystem som fastställs i förordning (EU) nr 508/2014 till det system som fastställs genom denna förordning ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 med avseende på att fastställa de villkor enligt vilka det stöd som godkänts av kommissionen inom ramen förförordning (EU) nr 508/2014 får integreras med det stöd som föreskrivs i denna förordning.

2.  Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt förordning (EU) nr 508/2014, vilken ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

3.  Ansökningar i enlighet med förordning (EU) nr 508/2014 ska förbli giltiga.

Artikel 56

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

GEMENSAMMA INDIKATORER

BILAGA II

STÖDOMRÅDEN INOM RAMEN FÖR DELAD FÖRVALTNING

BILAGA III

SÄRSKILDA MAXIMALA STÖDNIVÅER INOM RAMEN FÖR DELAD FÖRVALTNING

BILAGA IV

KOEFFICIENTER FÖR BERÄKNING AV STÖDBELOPPEN FÖR MILJÖRELATERADE MÅL OCH KLIMATFÖRÄNDRINGSMÅL

* En medlemsstat får i sitt program föreslå att en koefficient på 40 % fastställs för ett visst stödområde som är märkt med en * i tabellen, under förutsättning att den kan visa det stödområdets relevans för begränsning av eller anpassning till klimatförändringar, eller till miljörelaterade mål, beroende på vad som är tillämpligt.

BILAGA V

EUROPEISKA HAVS- OCH FISKERIFONDENS SAMLADE MEDEL PER MEDLEMSSTAT UNDER PERIODEN 2021–2027

(1) EUT C 110, 22.3.2019, s. 104. (2) EUT C 361, 5.10.2018, s. 9. (3) Europaparlamentets och rådets ståndpunkt av den 4 april 2019. (4) EUT C […], […], s. […]. (5) EUT C […], […], s. […]. (6) EUT C […], […], s. […]. (7) EUT C […], […], s. […]. (8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22). (9) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1). (10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 (EUT L 157, 20.6.2017, s. 1). (11) COM(2017)0623. (12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 (EUT L 149, 20.5.2014, s. 1). (13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19). (14) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s.7). (15) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7). (16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (EUT L 327, 22.12.2000, s. 1). (17) COM(2018)0028. (18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1). (19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1). (20) Rådets beslut 98/392/EG av den 23 mars 1998 om Europeiska gemenskapens ingående av Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 och avtalet av den 28 juli 1994 om genomförande av del XI i denna konvention (EGT L 179, 23.6.1998, s. 1). (21) JOIN(2016)0049. (22) Interinstitutionellt avtal av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1). (23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). (24) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1). (25) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2). (26) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1). (27) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29). (28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1). (29) Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11). (30) EUT C […], […], s. […]. (31) Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 1). (32) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser (EUT L 328, 6.12.2008, s. 28). (33) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.07.2017, s. 29). (34) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1). (35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (EUT L 189, 27.6.2014, s. 1). (36) Kommissionens förordning (EG) nr 665/2008 av den 14 juli 2008 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 199/2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken (EUT L 186, 15.7.2008, s. 3). (37) Kommissionens beslut 2010/93/EU av den 18 december 2009 om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn för perioden 2011–2013 (delgivet med nr C(2009)10121) (EUT L 41, 16.2.2010, s. 8). (38) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1251 av den 12 juli 2016 om antagande av ett flerårigt unionsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk för perioden 2017–2019 (EUT L 207, 1.8.2016, s. 113). (39) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering (EUT L 257, 28.8.2014, s. 135). (40) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1). (41) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1625 av den 14 september 2016 om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (EUT L 251, 16.9.2016, s. 77). (42) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1626 av den 14 september 2016 om ändring av rådets förordning (EG) nr 768/2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske (EUT L 251, 16.9.2016, s. 80). (43) Dessa siffror kommer att behövas anpassas utifrån de siffror som fastställts i artikel 5.1. (44) Rådets beslut (EU) 2015/1565 av den 14 september 2015 om godkännande på Europeiska unionens vägnar av förklaringen om beviljande av fiskemöjligheter i EU:s vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust (EUT L 244, 14.9.2015, s. 55). (45) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).