(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet, (COM(2018)0324),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 322.1 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0178/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande av den 17 augusti 2018(1),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och budgetkontrollutskottet, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för regional utveckling och utskottet för konstitutionella frågor (A8‑0469/2018),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(2).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 291, 17.8.2018, s. 1. (2) Denna ståndpunkt motsvarar de ändringsförslag som antogs den 17 januari 2019 (Antagna texter; P8_TA(2019)0038).

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 332.1 a,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande(1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(2), och

av följande skäl:

(1)  Rättsstaten är ett av Unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de centrala värden mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som unionen bygger på. Såsom påpekas tillhör minoriteter, vilka fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i kriterierna för medlemskap i unionen. Såsom påpekas i artikel 2 i EU-fördraget är dessa värden gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män. [Ändr. 1]

(1a)  Medlemsstaterna bör upprätthålla sina skyldigheter och föregå med gott exempel genom att verkligen uppfylla dem och sträva mot en gemensam kultur med rättsstatsprincipen som ett universellt värde som tillämpas av alla berörda parter på ett rättvist sätt. Full respekt för och främjande av dessa principer är en nödvändig förutsättning för det europeiska projektets legitimitet som helhet och ett grundläggande villkor för att bygga upp medborgarnas förtroende för unionen och säkerställa ett effektivt genomförande av dess politik. [Ändr. 2]

(1b)  I enlighet med artiklarna 2, 3.1 och 7 i EU-fördraget har unionen möjlighet att vidta åtgärder för att skydda sina konstitutionella grunder och de gemensamma värden som den bygger på, inbegripet sina budgetprinciper. Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer samt kandidatländerna är skyldiga att respektera, skydda och främja dessa principer och värden och att samarbeta lojalt. [Ändr. 3]

(2)  Rättsstaten kräver att all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftning, i enlighet med värden som demokrati och respekt för grundläggande rättigheter samt under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Den kräver i synnerhet att principerna om laglighet(3), inklusive en öppen, ansvarsskyldig och demokratisk lagstiftningsprocess, rättssäkerhet(4), förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter(5), maktdelning(6), tillgång till rättslig prövning och effektivt rättsligt skydd inför av oberoende och opartiska domstolar(7) respekteras(8). Dessa principer återspeglas bland annat i arbetet inom Europarådets Venedigkommission och även i relevant rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna(9). [Ändr. 4]

(2a)  Anslutningskriterierna eller Köpenhamnskriterierna, som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993, och stärktes vid Europeiska rådets möte i Madrid 1995, utgör de grundläggande villkor som alla kandidatländer måste uppfylla för att bli medlemsstater. Dessa kriterier inbegriper stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter, en fungerande marknadsekonomi och kapacitet att hantera konkurrens och marknadskrafter samt förmåga att påta sig de skyldigheter som ett medlemskap medför. [Ändr. 5]

(2b)  Ett kandidatlands underlåtenhet att uppfylla de normer, värden och demokratiska principer som krävs leder till att landets anslutning till unionen försenas till dess att landet helt och hållet uppfyller dessa normer. De förpliktelser som enligt Köpenhamnskriterierna gäller för kandidatländer fortsätter att gälla för medlemsstaterna efter anslutningen till unionen enligt artikel 2 i EU-fördraget och den princip om lojalt samarbete som fastställs i artikel 4 i EU-fördraget. Medlemsstaterna bör därför regelbundet bedömas i syfte att kontrollera att deras lagstiftning och praxis fortsätter att uppfylla dessa kriterier och de gemensamma värden som unionen bygger på, och på detta sätt upprätthåller en sund rättslig och administrativ ram för genomförandet av unionens politik. [Ändr. 6]

(3)  Rättsstaten är en förutsättning Det finns inte någon rangordning av värden inom unionen, men respekt för rättsstaten är avgörande för skyddet av andra grundläggande värden som unionen bygger på, såsom frihet, demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Respekten för rättsstaten har en inneboende koppling till respekten för demokrati och grundläggande rättigheter: det kan inte finnas någon demokrati och respekt för grundläggande rättigheter utan respekt för rättsstaten, och vice versa. Konsekvens och samstämmighet i den inre och yttre demokratin, rättsstatsprincipen och politiken för grundläggande rättigheter är avgörande för unionens trovärdighet. [Ändr. 7]

(4)  När medlemsstaterna genomför unionens budget är, oavsett vilken genomförandemetod de använder, respekten för rättsstaten en nödvändig förutsättning för att följa principen om sund ekonomisk förvaltning i artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(5)  Sund ekonomisk förvaltning kan endast säkerställas av medlemsstaterna om myndigheterna agerar i enlighet med lagen och om överträdelser mot denna hanteras på ett effektivt sätt av utrednings- och åklagarmyndigheter, och om myndigheternas beslut kan bli föremål för en effektiv domstolsprövning av oberoende domstolar och av Europeiska unionens domstol.

(6)  Rättsliga myndigheter bör agera oberoende och opartiskt Rättsväsendets oberoende och opartiskhet bör alltid garanteras, och utrednings- och åklagarmyndigheter bör kunna utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. De bör utrustas med tillräckliga resurser och förfaranden för att agera effektivt och med full respekt för rätten till en rättvis rättegång. Dessa villkor är en minimigaranti mot olagliga och godtyckliga myndighetsbeslut som skulle kunna försvaga dessa grundläggande principer och skada unionens ekonomiska intressen. [Ändr. 8]

(7)  Rättsväsendets oberoende förutsätter framför allt att det berörda organet är i stånd att utöva sina rättsliga funktioner helt självständigt, utan att vara föremål för någon hierarkisk begränsning eller underordning till något annat organ, och utan att ta emot order eller instruktioner från någon annan källa och att det därför är skyddat mot yttre ingripanden eller påtryckningar som kan hindra dess ledamöters oberoende bedömning och påverka deras beslut. Garantier för oberoende och opartiskhet kräver regler, särskilt vad gäller organets sammansättning och utnämningen av dess ledamöter, deras tjänsteperioder och skälen för att inte utnämna eller avsätta dem, i syfte att undanröja varje rimligt tvivel hos enskilda personer vad gäller detta organs oemottaglighet för yttre påverkan och dess neutralitet i förhållande till de intressen det beslutar om.

(7a)   Åklagarväsendets och domstolsväsendets oberoende omfattar både rättsligt och faktiskt oberoende för åklagarväsendet och domstolsväsendet samt för enskilda åklagare och domare. [Ändr. 9]

(8)  Respekten för rättsstaten är inte bara viktig avgörande för unionens medborgare, utan även för företagsinitiativ, innovation, investeringar, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och en väl fungerande inre marknad, som endast kan gynnas på ett hållbart sätt mest av en solid rättslig och institutionell ram.

(8a)  Genom att integrera unionens befintliga övervakningsmekanismer, såsom samarbets- och kontrollmekanismen, resultattavlan för rättsskipningen och rapporterna om insatserna mot korruption, i en bredare ram för övervakning av rättsstatsprincipen skulle man skapa effektivare och mer ändamålsenliga kontrollmekanismer för att skydda unionens ekonomiska intressen. [Ändr. 11]

(8b)   Bristande transparens, godtycklig diskriminering, snedvridning av konkurrensen och ojämlika spelregler inom och utanför den inre marknaden, inverkan på den inre marknadens integritet och skattesystemens rättvisa, stabilitet och legitimitet, ökad ekonomisk ojämlikhet, illojal konkurrens mellan stater, socialt missnöje, misstroende och demokratiskt underskott är några av de negativa effekterna av skadlig skattepraxis. [Ändr. 12]

(9)  Artikel 19 i EU-fördraget, som ger ett konkret uttryck för värdet med rättsstaten som anges i artikel 2 i EU-fördraget, innebär att medlemsstaterna är skyldiga att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten, däribland de som rör genomförandet av unionens budget. Själva existensen av en effektiv domstolsprövning i syfte att säkerställa iakttagandet av unionsrätten är kärnan i rättsstaten och kräver oberoende domstolar(10). Att upprätthålla rättsväsendets oberoende är av avgörande betydelse, vilket bekräftas av artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna(11). Detta är i synnerhet fallet för rättslig prövning av giltigheten av åtgärder, avtal eller andra instrument som ger upphov till de offentliga utgifter eller skulder, bland annat i samband med förfaranden för offentlig upphandling som också prövas i domstol.

(10)  Det finns därmed ett klart samband mellan respekten för rättsstaten och ett effektivt genomförande av unionens budget i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning.

(10a)  Unionen förfogar över en mängd olika instrument och processer för att garantera en fullständig och korrekt tillämpning av de principer och värden som fastställs i EU-fördraget, men det finns för närvarande ingen möjlighet för unionens institutioner att reagera snabbt och effektivt, särskilt för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning. För att vara ändamålsenliga och effektiva bör de befintliga instrumenten verkställas, utvärderas och kompletteras inom ramen för en rättsstatsmekanism. [Ändr. 13]

(11)  Generella brister i medlemsstaterna när det gäller rättsstatens principer som i synnerhet påverkar myndigheterna och den effektiva domstolsprövningen kan allvarligt skada unionens ekonomiska intressen. Det behövs effektiva utredningar av sådana brister samt tillämpning av effektiva och proportionella åtgärder när en generell brist konstaterats, inte bara för att säkra unionens ekonomiska intressen, inklusive en effektiv uppbörd av inkomster, utan även för att säkerställa allmänhetens förtroende för unionen och dess institutioner. Endast ett oberoende rättsväsende som upprätthåller rättsstatsprincipen och rättssäkerhet i samtliga medlemsstater kan i slutändan garantera att medel från unionens budget ges ett tillräckligt skydd. [Ändr. 14]

(11a)   Omfattningen av skatteflykt och skatteundandragande uppskattas av kommissionen till upp till 1 biljon EUR per år. De negativa effekter som denna praxis får på medlemsstaternas och unionens budgetar samt på medborgarna är uppenbara och skulle kunna undergräva allmänhetens förtroende för demokratin. [Ändr. 15]

(11b)   Bolagsskatteundandragande påverkar direkt medlemsstaternas och unionens budgetar och fördelningen av skatteinsatserna mellan olika kategorier av skattebetalare liksom mellan ekonomiska faktorer.[Ändr. 16]

(11c)   Medlemsstaterna bör till fullo tillämpa principen om lojalt samarbete i skattekonkurrensfrågor. [Ändr. 17]

(11d)   Kommissionen bör i sin egenskap som fördragens väktare säkerställa att unionsrätten och principen om lojalt samarbete mellan medlemsstaterna efterlevs fullt ut. [Ändr. 18]

(11e)   En bedömning och övervakning av medlemsstaternas skattepolitik på unionsnivå skulle säkerställa att inga nya skadliga skatteåtgärder vidtas av medlemsstaterna. Övervakning av medlemsstaternas och deras jurisdiktioners, regioners eller andra administrativa strukturers efterlevnad av den gemensamma EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner skulle skydda den inre marknaden och säkerställa att den fungerar korrekt och enhetligt.[Ändr. 19]

(12)  Fastställandet av en generell brist kräver en ingående kvalitativ bedömning av kommissionen. Denna bedömning kan bör vara objektiv, opartisk och transparent och grunda sig på uppgifter från alla tillgängliga relevanta källor, så att hänsyn tas till de kriterier som används inom ramen för unionens anslutningsförhandlingar, särskilt kapitlen om regelverket avseende rättsväsendet och grundläggande rättigheter, rättvisa, frihet och säkerhet, finansiell kontroll och beskattning, samt de riktlinjer som används inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen för att följa utvecklingen i en medlemsstat, och riktlinjer från erkända institutioner, inklusive domar från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, Europaparlamentets resolutioner, revisionsrättens rapporter, samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer och nätverk, såsom Europarådet, inbegripet framför allt Venedigkommissionens förteckning över rättsstatskriterier, och från relevanta internationella nätverk, såsom och de europeiska nätverken för högsta domstolar och för domstolsadministrationer. [Ändr. 20]

(12a)  En rådgivande panel av oberoende experter i konstitutionell rätt samt finans- och budgetfrågor bör inrättas med målet att bistå kommissionen i dess bedömning av generella brister. Denna panel bör göra en oberoende årlig utvärdering av de frågor avseende rättsstatsprincipen i alla medlemsstater som påverkar eller riskerar att påverka en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens ekonomiska intressen, med beaktande av uppgifter från alla relevanta källor och erkända institutioner. När kommissionen fattar beslut om att anta eller upphäva eventuella åtgärder bör den beakta relevanta yttranden från denna panel. [Ändr. 21]

(13)  De åtgärder som är möjliga att vidta ska vidtas i händelse av generella brister och det förfarande som ska följas för att anta dem bör fastställas. Dessa åtgärder bör innefatta det tillfälliga inställandet av utbetalningar och upphävandet av åtaganden, en minskning av medel i befintliga åtaganden och ett förbud mot att ingå nya åtaganden med mottagarna. [Ändr. 22]

(14)  Proportionalitetsprincipen bör tillämpas när man bestämmer vilka åtgärder som ska antas, i synnerhet bör man beakta allvaret i situationen, den tid som har förflutit sedan det berörda agerandet påbörjades, hur länge detta pågått och om det varit ett återkommande fenomen, den berörda medlemsstatens avsikt och samarbetsvilja för att komma tillrätta med den generella bristen när det gäller rättsstatens principer och denna brists konsekvenser för de berörda unionsmedlen.

(14a)  Det är viktigt att de slutliga mottagarnas och stödmottagarnas legitima intressen skyddas på ett adekvat sätt när åtgärder vidtas till följd av generella brister. När kommissionen överväger att anta åtgärder bör den ta hänsyn till deras potentiella inverkan på de slutliga mottagarna och stödmottagarna. För att stärka skyddet av de slutliga mottagarna eller stödmottagarna bör kommissionen via en webbplats eller internetportal tillhandahålla information och vägledning, tillsammans med lämpliga verktyg för att erhålla information om eventuella överträdelser av de offentliga organens och medlemsstaternas rättsliga skyldighet att fortsätta att göra utbetalningar efter det att åtgärder antagits på grundval av denna förordning. För att se till att alla belopp som offentliga organ eller medlemsstater är skyldiga att betala ut verkligen betalas ut till slutliga mottagare eller stödmottagare, bör kommissionen vid behov kunna återkräva utbetalningar som har gjorts till dessa organ eller, i förekommande fall, göra en finansiell korrigering genom att minska stödet till ett program, och överföra motsvarande belopp till EU-reserven för att användas till förmån för slutliga mottagare eller stödmottagare. [Ändr. 23]

(15)  För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning, och med tanke på betydelsen av de ekonomiska konsekvenser som åtgärder enligt denna förordning kan leda till, bör genomförandebefogenheter ges till rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att göra det lättare att anta de beslut som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet användas. [Ändr. 24]

(15a)  Med tanke på deras inverkan på unionens budget bör de åtgärder som vidtas enligt denna förordning träda i kraft först efter det att Europaparlamentet och rådet har godkänt en överföring till en budgetreserv av ett belopp som motsvarar värdet av de antagna åtgärderna. För att underlätta antagandet av de beslut som krävs för att skydda unionens ekonomiska intressen bör sådana överföringar anses vara godkända såvida inte Europaparlamentet eller rådet, vilket ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, inom en fastställd tid ändrar eller förkastar dem. [Ändr. 25]

(16)  Innan kommissionen föreslår antagandet av en åtgärd enligt denna förordning bör kommissionen informera den berörda medlemsstaten om varför man anser att en generell brist när det gäller rättsstatens principer föreligger i den medlemsstaten. Kommissionen bör utan dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om varje sådant informationsmeddelande och dess innehåll. De berörda medlemsstaterna bör ges möjlighet att inkomma med synpunkter. Kommissionen och rådet bör beakta dessa synpunkter. [Ändr. 26]

(17)  Rådet Kommissionen bör upphäva åtgärderna med suspensiv verkan på förslag från kommissionen, och föreslå Europaparlamentet och rådet att helt eller delvis upphäva budgetreserven för åtgärderna i fråga, om den situation som ledde till införandet av dessa åtgärder har åtgärdats i tillräcklig utsträckning. [Ändr. 27]

(18)  Kommissionen bör hålla Europaparlamentet informerat om åtgärder som föreslås och antas enligt denna förordning, [Ändr. 28]

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs de regler som är nödvändiga för att skydda unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a)  rättsstaten: det värde de unionsvärden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska EU-fördraget och i de kriterier för medlemskap i unionen, och som som anges i artikel 49 i EU-fördraget; rättsstaten inkluderar principerna om laglighet, inbegripet en öppen, ansvarsskyldig, demokratisk och pluralistisk lagstiftningsprocess, rättssäkerhet, förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter, tillgång till rättslig prövning och ett effektivt rättsligt skydd av inför oberoende och opartiska domstolar, inbegripet de grundläggande rättigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i internationella fördrag om mänskliga rättigheter, maktdelning, icke-diskriminering och likhet inför lagen. [Ändr. 29]

b)  generell brist när det gäller rättsstatens principer: omfattande eller återkommande praxis, underlåtenhet eller åtgärd från myndigheternas sida som påverkar rättsstaten, om detta påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens ekonomiska intressen; en generell brist när det gäller rättsstatens principer kan även vara en följd av ett systematiskt hot mot de unionsvärden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget som påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens finansiella intressen. [Ändr. 30]

c)  offentligt organ: alla myndigheter på alla förvaltningsnivåer, inbegripet nationella, regionala och lokala myndigheter samt organisationer i medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 2.42 i Europaparlamentets och rådets förordning 2018/1046(12) (EU, Euratom) [...] (nedan kallad budgetförordningen). [Ändr. 31]

Artikel 2a

Generella brister

Följande ska särskilt anses vara generella brister när det gäller rättsstatens principer om de påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens ekonomiska intressen:

a)  Att äventyra rättsväsendets oberoende, även att på något sätt begränsa möjligheten att utöva rättsliga funktioner självständigt genom att externt påverka garantierna för oberoende, genom att inskränka domar på order utifrån, genom att godtyckligt se över regler om anställning eller anställningsvillkor för personal inom rättsväsendet, genom att utöva inflytande över anställda inom rättsväsendet på ett sätt som äventyrar deras opartiskhet eller genom att inkräkta på juridiska ombuds oberoende.

b)  Att inte förhindra, rätta till eller tillgripa påföljder mot godtyckliga eller olagliga beslut från myndigheter, inklusive brottsbekämpande myndigheter, att undanhålla dessa myndigheter finansiella resurser och personalresurser så att de inte kan fungera korrekt eller att underlåta att säkerställa att inga intressekonflikter föreligger.

c)  Att begränsa tillgången till rättsmedel och deras effektivitet, inbegripet genom restriktiva förfaranderegler, bristfälligt genomförande av domar, eller att begränsa effektiva utredningar, åtal eller påföljder för överträdelser av lagstiftningen.

d)  Att äventyra en medlemsstats administrativa kapacitet att iaktta unionsmedborgarskapets skyldigheter, inbegripet förmågan att effektivt genomföra de bestämmelser, normer och den politik som utgör kärnan i unionsrätten.

e)  Åtgärder som försvagar skyddet av den konfidentiella kommunikationen mellan advokat och klient. [Ändr. 32]

Artikel 3

Åtgärder Risker för unionens ekonomiska intressen [Ändr. 33]

1.  Lämpliga åtgärder ska vidtas om en En generell brist när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning kan fastställas när ett eller flera av följande områden påverkas eller skyddet av unionens finansiella intressen, i synnerhet följande riskerar att påverkas: [Ändr. 34]

a)  Att myndigheterna i den medlemsstaten fungerar väl när det gäller genomförandet av unionens budget, i synnerhet i samband med offentlig upphandling eller förfaranden för beviljande av bidrag. och vid genomförandet av översyn och kontroller. [Ändr. 35]

aa)  Att marknadsekonomin fungerar väl och att konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen därmed respekteras, samt att medlemskapets skyldigheter genomförs effektivt, inbegriper anslutningen till målet om en politisk, ekonomisk och monetär union. [Ändr. 36]

ab)  Att de myndigheter som ansvarar för finansiell kontroll, övervakning och intern och extern revision fungerar väl, och att det finns välfungerande effektiva och transparenta systemen för ekonomisk förvaltning och ansvarsskyldighet. [Ändr. 37]

b)  Att utrednings- och åklagarmyndigheterna fungerar väl vad gäller åtal för bedrägeri, inbegripet skattebedrägeri, korruption eller andra överträdelser av unionsrätten som rör genomförandet av unionens budget. [Ändr. 38]

c)  Oberoende domstolarnas effektiva rättsliga prövning av åtgärder eller underlåtenheter av de myndigheter som avses i leden a, ab och b. [Ändr. 39]

d)  Nationella domstolars eller administrativa myndigheters förebyggande och beivrande av bedrägerier, inbegripet skattebedrägerier, korruption eller andra överträdelser av unionslagstiftningen i samband med genomförandet av unionens budget, och införande av effektiva och avskräckande sanktioner för mottagarna. [Ändr. 40]

e)  Återbetalningen av belopp som betalats ut på felaktiga grunder.

ea)   Förebyggande och beivrande av skatteundandragande och skattekonkurrens samt välfungerande myndigheter som bidrar till administrativt samarbete i skattefrågor. [Ändr. 41]

f)  Det snabba och effektiva samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och, förutsatt att den berörda medlemsstaten deltar, med Europeiska åklagarmyndigheten i deras utredningar eller åtal enligt deras respektive rättsakter och principen om lojalt samarbete. [Ändr. 42]

fa)  Ett korrekt genomförande av unionens budget till följd av en systematisk kränkning av grundläggande rättigheter.[Ändr. 43]

2.  Följande får särskilt anses vara generella brister när det gäller rättsstatens principer:

a)  Att äventyra rättsväsendets oberoende.

b)  Att inte förhindra, rätta till eller tillgripa påföljder mot godtyckliga eller olagliga beslut från myndigheter, inklusive brottsbekämpande myndigheter, att undanhålla dessa myndigheter finansiella och mänskliga resurser så att de inte kan fungera korrekt eller att underlåta att säkerställa avsaknaden av intressekonflikter.

c)  Att begränsa tillgången till rättsmedel och deras effektivitet, inbegripet genom restriktiva förfaranderegler, bristfälligt genomförande av domar, eller att begränsa utredningar, åtal eller påföljder för överträdelser av lagstiftningen. [Ändr. 44]

Artikel 3a

Panel av oberoende experter

1.  Kommissionen ska inrätta en panel bestående av oberoende experter (nedan kallad panelen).

Panelen ska bestå av oberoende experter i konstitutionell rätt och finans- och budgetfrågor. En expert ska utses av respektive medlemsstats nationella parlament och fem experter ska utses av Europaparlamentet. Vid sammansättningen av panelen ska en jämn könsfördelning säkerställas.

När så är lämpligt får företrädare för relevanta organisationer och nätverk, såsom den europeiska sammanslutningen för nationella akademier inom vetenskap och humaniora, det europeiska nätverket av nationella människorättsinstitutioner, Europarådets organ, Europarådets kommission för effektivisering av rättsväsendet, Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen, Tax Justice Network, Förenta nationerna, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, inbjudas att delta som observatörer i panelen i enlighet med de förfaranderegler som avses i punkt 6.

2.  Panelens rådgivande uppgifter ska syfta till att bistå kommissionen i dess bedömning av de generella brister när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat som påverkar eller riskerar att påverka den sunda ekonomiska förvaltningen eller skyddet av unionens ekonomiska intressen.

Panelen ska årligen bedöma situationen i samtliga medlemsstater på grundval av kvantitativa och kvalitativa kriterier och information, med vederbörligt beaktande av de uppgifter och den vägledning som avses i artikel 5.2.

3.  Panelen ska varje år offentliggöra en sammanfattning av sina resultat.

4.  Som en del av sina rådgivande uppgifter, och med beaktande av resultatet av övervägandena i punkt 2, får panelen avge ett yttrande om en generell brist när det gäller rättsstatsprincipen i en medlemsstat.

När panelen avger ett yttrande ska den sträva efter att uppnå samförstånd. Om ett samförstånd inte kan uppnås ska panelen avge sitt yttrande med enkel majoritet bland sina medlemmar.

5.  När kommissionen antar genomförandeakter i enlighet med artiklarna 5.6 och 6.2 ska den beakta alla relevanta synpunkter som panelen ger uttryck för i enlighet med punkt 4 i denna artikel.

6.  Panelen ska välja sin ordförande bland sina medlemmar. Panelen ska fastställa sin arbetsordning. [Ändr. 45]

Artikel 4

Åtgärdernas innehåll Åtgärder för skydd av unionens budget [Ändr. 46]

1.  Om villkoren i artikel 3 är uppfyllda får en eller flera av följande lämpliga åtgärder får antas. [Ändr. 47]

a)  Om kommissionen genomför unionens budget med direkt eller indirekt förvaltning enligt artikel 62 a och c i budgetförordningen, och ett offentligt organ är mottagare får följande åtgärder antas:

1.  Tillfälligt inställande av utbetalningar eller av genomförandet av det rättsliga åtagandet eller ett avslutande av det rättsliga åtagandet enligt artikel 131.3 i budgetförordningen.

2.  Förbud mot att ingå nya rättsliga åtaganden.

b)  Om kommissionen genomför unionens budget med delad förvaltning enligt artikel 62 b i budgetförordningen får följande åtgärder antas:

1.  Tillfälligt upphävande av godkännandet för ett eller flera program eller ändringar av dem.

2.  Tillfälligt upphävande av åtaganden.

3.  Minskning av åtaganden, inbegripet genom finansiella korrigeringar eller överföringar till andra utgiftsprogram.

4.  Minskning av förfinansiering.

5.  Avbrott i betalningsfrister.

6.  Tillfälligt inställande av utbetalningar.

2.  Om inte beslutet om antagande av åtgärder föreskriver något annat, får inte införandet av lämpliga åtgärder påverka skyldigheten för de offentliga organ som avses i punkt 1 a eller för de medlemsstater som avses i punkt 1 b att genomföra det program eller den fond som berörs av åtgärden, och i synnerhet skyldigheten att göra utbetalningar till slutliga mottagare eller stödmottagare.

3.  De åtgärder som vidtas ska stå i proportion till arten av den generella bristen när det gäller rättsstatens principer, samt hur allvarlig, långvarig och omfattande den är. De ska i så stor utsträckning som möjligt inriktas på de unionsåtgärder som påverkas eller kan komma att påverkas av denna brist.[Ändr. 48]

3a.  Kommissionen ska via en webbplats eller internetportal tillhandahålla information och vägledning till de slutliga mottagarna eller stödmottagarna om medlemsstaternas skyldigheter enligt punkt 2.

Kommissionen ska också på samma webbplats eller portal tillhandahålla lämpliga verktyg för slutliga mottagare eller stödmottagare, så att kommissionen får information om varje överträdelse av dessa skyldigheter som, enligt dessa slutliga mottagare eller stödmottagare, direkt påverkar dem. Denna punkt ska tillämpas på ett sätt som garanterar skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, i enlighet med de principer som fastställs i direktiv XXX (direktivet om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten). Information som lämnas av slutliga mottagare eller stödmottagare i enlighet med denna punkt får endast beaktas av kommissionen om den åtföljs av ett bevis på att den berörda slutliga mottagaren eller stödmottagaren har lämnat in ett formellt klagomål till den behöriga myndigheten. [Ändr. 49]

3b.  På grundval av den information som de slutliga mottagarna eller stödmottagarna lämnar i enlighet med punkt 3a ska kommissionen se till att alla belopp som offentliga organ eller medlemsstater är skyldiga att betala ut i enlighet med punkt 2 verkligen betalas ut till slutliga mottagare eller stödmottagare.

I förekommande fall ska följande gälla:

a)  När det gäller medel från unionens budget som förvaltas i enlighet med artikel 62.1 c i budgetförordningen:

i)  Kommissionen ska återkräva utbetalningar som gjorts till något av de organ som avses i artikel 62.1 v–vii.

ii)  Kommissionen ska överföra ett belopp som motsvarar det belopp som avses i föregående led till den EU-reserv som avses i artikel 12 i rådets förordning XXX (förordningen om den fleråriga budgetramen). Detta belopp ska betraktas som en marginal som förblir tillgänglig i den mening som avses i artikel 12.1 a i rådets förordning XXX (förordningen om den fleråriga budgetramen) och ska utnyttjas i enlighet med artikel 12.2 i rådets förordning XXX (förordningen om den fleråriga budgetramen), i största möjliga utsträckning till förmån för de slutliga mottagare eller stödmottagare som avses i punkt 2 i denna artikel.

b)  När det gäller medel från unionens budget som förvaltas i enlighet med artikel 62.1 b i budgetförordningen:

i)  Skyldigheten för de offentliga myndigheter eller medlemsstater som avses i punkt 2 i denna artikel ska anses vara en skyldighet för medlemsstaterna i den mening som avses i [artikel 63] i förordning XXX (förordningen om gemensamma bestämmelser). Alla överträdelser av en sådan skyldighet ska behandlas i enlighet med [artikel 98] i förordning XXX (förordningen om gemensamma bestämmelser).

ii)  Det belopp som frigörs genom det minskade stödet från fonderna till ett program i enlighet med [artikel 98] i förordning XXX (förordningen om gemensamma bestämmelser) ska överföras av kommissionen till den EU-reserv som avses i artikel 12.1 i rådets förordning XXX (förordningen om den fleråriga budgetramen). Detta belopp ska betraktas som en marginal som förblir tillgänglig i den mening som avses i artikel 12.1 a i rådets förordning XXX (förordningen om den fleråriga budgetramen) och ska utnyttjas i enlighet med artikel 12.2 i rådets förordning XXC (förordningen om den fleråriga budgetramen), i största möjliga utsträckning till förmån för de slutliga mottagare eller stödmottagare som avses i punkt 2 i den här artikeln. [Ändr. 50]

Artikel 5

Förfarande

1.  Om kommissionen, med beaktande av eventuella yttranden från panelen, finner att den har rimliga skäl att tro att villkoren i artikel 3 är uppfyllda, ska den skriftligen meddela medlemsstaten om detta och ange på vilka grunder den baserat sin slutsats. Kommissionen ska utan dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om varje sådant meddelande och dess innehåll. [Ändr. 51]

2.  Kommissionen får När kommissionen bedömer huruvida villkoren i artikel 3 är uppfyllda ska den ta hänsyn till all relevant information, inbegripet yttranden från panelen, beslut av Europeiska unionens domstol, Europaparlamentets resolutioner, revisionsrättens rapporter samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer och nätverk. Kommissionen ska också beakta de kriterier som används inom ramen för unionens anslutningsförhandlingar, särskilt kapitlen om regelverket avseende rättsväsendet och grundläggande rättigheter, rättvisa, frihet och säkerhet, finansiell kontroll och beskattning, samt de riktlinjer som används inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen för att följa utvecklingen i en medlemsstat. [Ändr. 52]

3.  Kommissionen får begära ytterligare uppgifter som är nödvändiga för bedömningen, både före och efter att den har dragit en slutsats enligt punkt 1.

4.  Den berörda medlemsstaten ska tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter och får lämna synpunkter inom en tidsfrist som fastställs av kommissionen, men som inte får vara kortare än en månad, men inte längre än tre månader från den dag då slutsatsen meddelades. I sina synpunkter får medlemsstaten föreslå att korrigerande åtgärder antas. [Ändr. 53]

5.  Kommissionen ska beakta de uppgifter som inkommit och eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten, samt lämpligheten av eventuella föreslagna korrigerande åtgärder när den fattar beslut om att lägga fram anta ett förslag till beslut om lämpliga någon av de åtgärder som avses i artikel 4 eller inte. Kommissionen ska inom en vägledande frist på en månad, och i vilket fall som helst inom rimlig tid från dagen då uppgifterna mottogs, besluta om hur de mottagna uppgifterna ska följas upp [Ändr. 54

5a.  När kommissionen bedömer åtgärdernas proportionalitet ska den ta vederbörlig hänsyn till den information och vägledning som avses i punkt 2. [Ändr. 55]

6.  Om kommissionen anser att det föreligger en generell brist när det gäller rättsstatens principer, ska den lägga fram ett förslag till genomförandeakt genom en genomförandeakt anta ett beslut om lämpliga de åtgärder till rådet som avses i artikel 4. [Ändr. 56]

6a.  Samtidigt som kommissionen antar sitt beslut ska den förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring till en budgetreserv av ett belopp som motsvarar värdet av de antagna åtgärderna. [Ändr. 57]

6b.  Genom undantag från artikel 31.4 och 31.6 i budgetförordningen ska Europaparlamentet och rådet överlägga om förslaget till överföring inom fyra veckor från det att det mottagits av båda institutionerna. Förslaget till överföring ska anses vara godkänt såvida inte Europaparlamentet, med en majoritet av de avgivna rösterna, eller rådet, med kvalificerad majoritet, inom fyra veckor beslutar att ändra eller förkasta det. Om Europaparlamentet eller rådet ändrar förslaget till överföring ska artikel 31.8 i budgetförordningen tillämpas. [Ändr. 58]

6c.  Det beslut som avses i punkt 6 ska träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet inom den period som avses i punkt 6b förkastar förslaget till överföring. [Ändr. 59]

7.  Beslutet ska anses vara antaget av rådet om inte rådet med kvalificerad majoritet beslutar att förkasta kommissionens förslag inom en månad efter det att det antagits av kommissionen. [Ändr. 60]

8.  Rådet får genom beslut med kvalificerad majoritet ändra kommissionens förslag och anta den ändrade texten som ett rådsbeslut. [Ändr. 61]

Artikel 6

Upphävande av åtgärder

1.  Den berörda medlemsstaten får när som helst till kommissionen överlämna ett formellt meddelande med de uppgifter som visar att den generella bristen när det gäller rättsstatens principer har åtgärdats eller inte längre föreligger. [Ändr. 62]

2.  Kommissionen ska på den berörda medlemsstatens begäran eller på eget initiativ, efter att ha beaktat eventuella yttranden från panelen, göra en bedömning av situationen i den berörda medlemsstaten, inom en vägledande frist på en månad, och i vilket fall som helst inom rimlig tid från dagen då det formella meddelandet mottogs. När de generella brister när det gäller rättsstatens principer som låg till grund för antagandet av lämpliga de åtgärder som avses i artikel 4 inte längre föreligger, helt eller delvis, ska kommissionen utan dröjsmål anta ett beslut om att upphäva dessa åtgärder helt eller delvis. till Samtidigt som kommissionen antar sitt beslut ska den förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om att helt eller delvis upphäva den budgetreserv som avses i artikel 5.6a. Det förfarande som anges i artikel 5.2, 5.4, 5.5, 5.6, 5.6b och 5.6c ska tillämpas.. [Ändr. 63]

3.  Om åtgärder som rör det tillfälliga upphävandet av godkännandet för ett eller flera program eller ändringar av dem enligt artikel 4.2 b i eller det tillfälliga upphävandet av åtaganden enligt artikel 4.2 b ii har upphävts, ska belopp som motsvarar de tillfälligt upphävda åtagandena tas upp i budgeten i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EU, Euratom) XXXX (förordningen om den fleråriga budgetramen). Tillfälligt upphävda åtaganden under år n får inte tas upp i budgeten efter år n + 2. Från och med år n+3 ska ett belopp som motsvarar de tillfälligt indragna åtagandena föras in i den EU-reserv för åtaganden som föreskrivs i artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr XXXX (förordningen om den fleråriga budgetramen). [Ändr. 64]

Artikel 7

Information till Europaparlamentet

Kommissionen ska omedelbart informera Europaparlamentet om alla åtgärder som föreslås eller antas enligt artiklarna 4 och 5. [Ändr. 65]

Artikel 7a

Rapportering

Senast fem år efter denna förordnings ikraftträdande ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av förordningen, i synnerhet när det gäller hur effektiva de åtgärder som i förekommande fall antagits varit.

Rapporten ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag. [Ändr. 66]

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021. [Ändr. 67]

Artikel 8a

Införande i budgetförordningen

Innehållet i denna förordning ska föras in i budgetförordningen i samband med dess nästa revidering. [Ändr. 68]

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 291, 17.8.2018, s. 1. (2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 april 2019. (3) Domstolens dom av den 29 april 2004, CAS Succhi di Frutta, C-496/99, EU:C:2004:236, punkt 63. (4) Domstolens dom av den 12 november 1981, Amministrazione delle finanze dello Stato/Srl Meridionale Industria Salumi med flera, Ditta Italo Orlandi & Figlio och Ditta Vincenzo Divella/Amministrazione delle finanze dello Stato, förenade målen 212-217/80, EU:C:1981:270, punkt 10. (5) Domstolens dom av den 21 september 1989, Hoechst, förenade målen 46/87 och 227/88, EU:C:1989:337, punkt 19. (6) Domstolens dom av den 10 november 2016, Kovalkovas, C-477/16, EU:C:2016:861, punkt 36; domstolens dom av den 10 november 2016, PPU Poltorak, C-452/16, EU:C:2016:858, punkt 35; och domstolens dom av den 22 december 2010, DEB, C-279/09, EU:C:2010:811, punkt 58. (7) Domstolens dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses /Tribunal de Contas, C-64/16, EU:C:2018:117, punkterna 31 och 40-41, domstolens dom av den 25 juli 2018, LM, C-216/18 PPU, ECLI:EU:C:2018:586, punkterna 63–67. (8) Kommissionens meddelande En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen, COM(2014)0158, bilaga I. (9) Rapport från Venedigkommissionen av den 4 april 2011, studie nr 512/2009 (CDL-AD(2011)003rev). (10) Mål C-64/16, punkterna 32–36. (11) Mål C-64/16, punkterna 40-41. (12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).