(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0435),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 173.3, 182.1, 183 och 188 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0252/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av skrivelsen av den 25 januari 2019 från sin talman till utskottsordförandena, med en beskrivning av parlamentets strategi avseende de sektorsspecifika programmen inom den fleråriga budgetramen efter år 2020,

–  med beaktande av skrivelsen av den 1 april 2019 från rådet till Europaparlamentets talman, med bekräftelse av den gemensamma överenskommelse som medlagstiftarna nått inom ramen för förhandlingarna,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0401/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(1).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) Denna ståndpunkt ersätter ändringarna antagna den 12 december 2018 (Antagna texter, P8_TA(2018)0509).

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 173.3, 182.1, 183 och 188 andra stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  Det är unionens mål att stärka EU:s vetenskapliga spetskompetens och tekniska grund, där forskare, vetenskapliga kunskaper och teknik cirkulerar fritt, och främja konkurrenskraften, också inom industrin, i syfte att stärka det europeiska forskningsområdet och samtidigt främja all forsknings- och innovationsverksamhet för att förverkliga EU:s strategiska prioriteringar och åtaganden, vilka i förlängningen syftar till att främja fred, unionens värden och medborgarnas välbefinnande.

(2)  För att åstadkomma vetenskapliga, ekonomiska och samhälleliga effekter i linje med detta allmänna mål och maximera mervärdet för EU av dess investeringar i FoU och innovation bör EU investera i forskning och innovation genom Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027 (nedan kallat programmet) för att stödja skapande, spridning och överföring av högkvalitativ kunskap och teknik inom unionen, stärka effekterna av forskning och innovation när det gäller att hantera globala utmaningar, bland annat målen för hållbar utveckling samt klimatförändringarna, och när det gäller att utveckla, stödja och genomföra unionens politik, stödja spridningen av innovativa och hållbara lösningar inom EU-industrin och samhället i syfte att skapa sysselsättning och främja den ekonomiska tillväxten och industrins konkurrenskraft. Programmet bör främja alla typer av innovation, ▌förbättra marknadslanseringen av innovativa lösningar och optimera investeringarna.

(2a)  Programmet bör bidra till att öka de offentliga och privata investeringarna i FoI i medlemsstaterna och därmed till att man sammanlagt investerar minst 3 % av unionens BNP i forskning och utveckling. För att målet ska uppnås måste medlemsstaterna och den privata sektorn komplettera programmet med egna och förstärkta investeringar i forskning, utveckling och innovation.

(2b)  För att uppnå programmets mål och samtidigt respektera principen om spetskompetens bör programmet bland annat syfta till att stärka samarbetskontakter i Europa och på så sätt bidra till att minska forsknings- och innovationsklyftan.

(3)  Främjandet av den forsknings- och innovationsverksamhet som anses nödvändig för att förverkliga EU:s policymål bör beakta innovationsprincipen som en central drivkraft för att snabbare och mer intensivt omvandla EU:s stora kunskapstillgångar till innovationer.

(4)  Att fortsätta med ”öppen vetenskap, öppen innovation och öppenhet mot världen” samtidigt som man tryggar unionens vetenskapliga och samhällsekonomiska intressen bör garantera kvalitet och effekter av EU:s investeringar i forskning och innovation och stärka alla medlemsstaters forsknings- och innovationskapacitet. Detta borde medföra ett välavvägt genomförande av programmet ▌.

(5)  Öppen vetenskap ▌har potential att öka vetenskapens kvalitet, effekter och fördelar och påskynda utvecklingen av kunskap genom att göra den pålitligare, effektivare och mer exakt samt begripligare för samhället och mer i linje med samhälleliga utmaningar. Bestämmelser bör fastställas för att säkerställa att stödmottagarna ger öppen och kostnadsfri åtkomst till fackgranskade vetenskapliga publikationer, forskningsdata och andra forskningsresultat på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, så tidigt som möjligt i spridningsprocessen och på ett sätt som möjliggör största möjliga användning och återanvändning. När det gäller forskningsdata bör principen vara ”så öppen som möjligt och så begränsad som nödvändigt”, vilket säkerställer möjligheten till undantag, med beaktande av unionens samhällsekonomiska intressen, immateriella rättigheter, skydd av och konfidentialitet avseende personuppgifter, säkerhetshänsyn och andra legitima intressen. Mer tonvikt bör läggas på ▌ansvarsfull hantering av forskningsdata; denna bör följa Fairprinciperna om sökbarhet, tillgänglighet, kompatibilitet och återanvändbarhet, särskilt genom integrering av datahanteringsplaner. Stödmottagarna bör i förekommande fall utnyttja de möjligheter som det europeiska öppna forskningsmolnet samt den europeiska datainfrastrukturen erbjuder och även ansluta sig till andra principer och metoder för öppen vetenskap. Ömsesidig öppen åtkomst bör uppmuntras i internationella avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete och i relevanta associeringsavtal.

(5a)  Stödmottagare bland små och medelstora företag bör uppmuntras att utnyttja befintliga instrument såsom helpdesken för små och medelstora företag avseende immateriella rättigheter, som hjälper små och medelstora företag från EU både att skydda och hävda sina immateriella rättigheter genom att den utan kostnad tillhandahåller information och tjänster i form av konfidentiell rådgivning om immateriella rättigheter och närliggande frågor samt utbildning, material och online-resurser.

(6)  Programmets utformning och konstruktion bör svara mot behovet av att skapa en kritisk massa av verksamheter som får stöd, inom hela EU och genom internationellt samarbete, samtidigt som man säkerställer att samtliga medlemsstater deltar i programmet, i linje med FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. Genomförandet av programmet bör förstärka strävan att uppnå detta syfte.

(7)  Verksamhet som stöds inom ramen för programmet bör bidra till uppnåendet av EU:s och programmets mål, prioriteringar och åtaganden, övervakningen och bedömningen av framstegen mot dessa mål, prioriteringar och åtaganden, liksom till utvecklingen av reviderade eller nya prioriteringar.

(7a)   Programmet bör eftersträva anpassning till befintliga europeiska färdplaner och strategier för forskning och utveckling.

(8)  Programmet bör upprätthålla en balans mellan finansiering enligt principen nedifrån och upp (forskar- eller innovatörsdriven) respektive uppifrån och ned (bestämd av strategiskt fastställda prioriteringar), beroende på typen av forsknings- och innovationsgrupper som deltar inom hela EU, framgångsgraden per verksamhetsområde, verksamheternas karaktär och syfte, subsidiaritetsprincipen samt de eftersträvade effekterna. Kombinationen av dessa faktorer bör avgöra valet av strategi för varje del av programmet, vilka alla bidrar till samtliga av programmets allmänna och särskilda mål.

(8-a)   Den sammanlagda budgeten för programområdet ”bredare deltagande och spridning av spetskompetens” inom den del av Horisont Europa som avser bredare deltagande och förstärkning av det europeiska forskningsområdet bör utgöra minst 3,3 % av den sammanlagda budgeten för Horisont Europa. Denna budget bör huvudsakligen gynna rättsliga enheter i de länder som omfattas av bredare deltagande.

(8-b)  Kompetenshöjande initiativ bör syfta till att stärka spetskompetensen inom forskning och innovation i de stödberättigade länderna, bland annat genom att stödja utbildning för att förbättra ledningsförmågorna i fråga om FoI, priser, stärka innovationsekosystem och inrätta FoI-nätverk, även på grundval av forskningsinfrastrukturer som finansieras av EU. Sökande måste tydligt visa att projekten är kopplade till nationella och/eller regionala FoI‑strategier för att kunna ansöka om finansiering inom ramen för bredare deltagande och spridning av spetskompetens inom den del av Horisont Europa som avser bredare deltagande och förstärkning av det europeiska forskningsområdet.

(8a)  Inom ett antal forsknings- och innovationsåtgärder bör man tillämpa påskyndade förfaranden för tillgång till forskning och innovation, där handläggningstiderna för att bevilja stöd inte bör överstiga sex månader. Detta bör göra det möjligt för små samarbetskonsortier som omfattar verksamhet från grundforskning till marknadstillämpning att få snabbare tillgång till finansiering enligt ”nedifrån och upp”-modellen.

(8b)  Programmet bör stödja alla etapper av forskning och innovation, särskilt inom ramen för samarbetsprojekt. Grundforskning är en väsentlig tillgång och en viktig förutsättning för att EU i större utsträckning ska kunna locka till sig de bästa forskarna i syfte att bli en global knutpunkt för spetskompetens. Balansen mellan grundforskning och tillämpad forskning bör säkerställas. Tillsammans med innovation kommer detta att stärka den ekonomiska konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen i unionen.

(8c)  För att Horisont Europa ska få så stort genomslag som möjligt bör framför allt olika slags tvärvetenskapliga förhållningssätt beaktas som en förutsättning för stora vetenskapliga framsteg.

(8d)  Samverkan med samhället bör främjas genom ansvarsfull forskning och innovation som en övergripande beståndsdel, med målet att bygga upp ett effektivt samarbete mellan vetenskapen och samhället. På detta sätt skulle alla samhällsaktörer (forskare, allmänheten, beslutsfattare, företag, organisationer i den tredje sektorn osv.) få möjlighet att arbeta tillsammans under hela forsknings- och innovationsprocessen för att bättre anpassa både processen och dess resultat till det europeiska samhällets värderingar, behov och förväntningar.

(9)  Forskningsverksamhet som genomförs inom pelaren ”vetenskaplig spetskompetens och öppen vetenskap” bör fastställas enligt vetenskapens behov och möjligheter. Forskningsagendan bör fastställas i nära samarbete med forskarsamfundet och bland annat fokusera på att locka till sig nya forsknings- och innovationstalanger, unga forskare, och samtidigt stärka det europeiska forskningsområdet och förhindra kompetensflykt. Forskningen bör finansieras på grundval av spetskompetens.

(10)  Pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” bör inrättas genom kluster för forskning och innovation i syfte att maximera integrationen mellan de olika verksamhetsområdena och samtidigt garantera en hög och hållbar nivå när det gäller effekten för EU i förhållande till de resurser som används. Denna pelare kommer att främja tvärvetenskapligt, sektorsövergripande, tvärpolitiskt och gränsöverskridande samarbete för att nå FN:s mål för hållbar utveckling och EU:s åtaganden enligt Parisavtalet och vid behov för att hantera samhälleliga utmaningar samt stärka konkurrenskraften för EU:s industri. Verksamheten inom denna pelare bör omfatta hela skalan av forsknings- och innovationsverksamhet, inbegripet FoU, pilotstudier, demonstration och stöd till offentlig upphandling, standardiseringsförberedande forskning och fastställande av standarder samt spridning på marknaden av innovationer, i syfte att säkerställa att Europa behåller sin spetsposition inom forskning på strategiskt fastställda prioriterade områden.

(11)  Fullt och omgående engagemang från industrins sida i programmet, på alla nivåer från den enskilde entreprenören, via små och medelstora företag, till stora företag, bör upprätthållas, särskilt för att skapa hållbar tillväxt och sysselsättning. ▌

(12)  Det är viktigt att hjälpa EU:s industri att förbli eller bli världsledande när det gäller innovation, digitalisering och utfasning av fossila bränslen, särskilt genom investeringar i viktig möjliggörande teknik som kommer att ligga till grund för morgondagens företag. Viktig möjliggörande teknik kommer att spela en central roll i den andra pelaren, ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” och bör kopplas närmare samman med flaggskeppsinitiativen för framtida och ny teknik, så att forskningsprojekt kan täcka hela innovationskedjan. Programmets åtgärder bör spegla unionens industripolitiska strategi i syfte att ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer och öka investeringarna på ett proportionellt och insynsvänligt sätt och utan att överlappa med eller utestänga privat finansiering. De bör också ha ett klart europeiskt mervärde och ge offentlig avkastning på investeringar. Detta kommer att garantera att åtgärderna inom programmet är förenliga med EU:s regler för statligt stöd på områdena forskning, utveckling och innovation, vilka bör ses över i syfte att uppmuntra innovation.

(13)  Programmet bör stödja forskning och innovation på ett integrerat sätt och uppfylla alla Världshandelsorganisationens relevanta bestämmelser. Begreppet forskning, inklusive experimentell utveckling, bör användas i enlighet med Frascatimanualen som tagits fram av OECD, medan begreppet innovation bör användas i enlighet med Oslomanualen som tagits fram av OECD och Eurostat i enlighet med ett brett synsätt som också omfattar social innovation, design och kreativitet. OECD-definitionerna av teknisk mognadsgrad (TRL) bör beaktas, liksom i det tidigare ramprogrammet Horisont 2020 ▌. Arbetsprogrammet för en viss ansökningsomgång inom pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” kan bevilja bidrag till storskalig produktutvärdering och marknadsintroduktion.

(14)  Kommissionens meddelande om den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 (COM(2018)0002) och Europaparlamentets betänkande om bedömningen av genomförandet av Horisont 2020 inför halvtidsutvärderingen och förslaget till det nionde ramprogrammet (2016/2147(INI)) innehåller ett antal rekommendationer för programmet, inklusive dess regler för deltagande och spridning, med utgångspunkt i erfarenheterna från det förra programmet samt synpunkter från EU-institutionerna och berörda parter. Dessa rekommendationer inkluderar att öka investeringarna så att man uppnår en kritisk massa och maximerar effekten, att stödja banbrytande innovation, att prioritera EU-investeringar i forskning och innovation på områden med stort mervärde, t.ex. genom uppdragsinriktning, ett fullständigt, medvetet och omgående medborgarinflytande och bred kommunikation, att rationalisera EU:s finansieringslandskap för att till fullo utnyttja alla medlemsstaters forsknings- och innovationspotential, bl.a. genom att effektivisera de olika partnerskapsinitiativen och systemen för samfinansiering, att utveckla fler och mer konkreta synergier mellan EU:s olika finansieringsinstrument, särskilt i syfte att öka mobiliseringen av underutnyttjad forsknings- och innovationspotential i EU, att bättre inbegripa forskningsinfrastrukturer som finansieras av EU – särskilt via Eruf – i programmets projekt, att stärka det internationella samarbetet och öka öppenheten för tredjeländers deltagande, samtidigt som EU:s intresse skyddas och alla medlemsstaters deltagande i programmet breddas, och att fortsätta förenklingsarbetet utifrån erfarenheterna från genomförandet av Horisont 2020.

(15)  Sammanhållningspolitiken bör även fortsättningsvis bidra till forskning och innovation. Därför måste särskild uppmärksamhet fästas vid samordning och komplementaritet mellan de två EU-politikområdena. Programmet bör eftersträva harmonisering av reglerna och synergier med andra EU-program enligt bilaga IV till denna förordning när det gäller alltifrån utformning och strategisk planering till projekturval, förvaltning, kommunikation, spridning och utnyttjande av resultat, övervakning, revision och styrelseformer. I syfte att undvika överlappningar och dubbelarbete och öka EU-finansieringens genomslagskraft samt minska sökandenas och stödmottagarnas administrativa börda bör alla former av synergier följa principen ”en enda uppsättning regler för en och samma åtgärd”:

(16)  För att få största möjliga effekt av unionens finansiering och ett maximalt effektivt bidrag till unionens policymål och åtaganden kan programmet delta i europeiska partnerskap med privata och/eller offentliga partner beroende på den strategiska planeringens resultat. Dessa partner inbegriper intressenter inom offentlig och privat forskning och innovation, kompetenscentrum, företagsinkubatorer, vetenskaps- och teknikanläggningar, organ med offentliga förvaltningsuppgifter, stiftelser och det civila samhällets organisationer samt, i tillämpliga fall, regionala innovationsekosystem som stöder och/eller bedriver forskning och innovation, förutsatt att de önskade effekterna kan uppnås mer effektivt i partnerskap än av unionen på egen hand.

(17)  Programmet bör stärka samarbetet mellan europeiska partnerskap och partner inom privat och/eller offentlig sektor på internationell nivå, bland annat genom att sammanföra forsknings- och innovationsprogram och gränsöverskridande investeringar i forskning och innovation, vilket ger ömsesidiga fördelar för människor och företag och samtidigt säkerställer att unionen kan hävda sina intressen.

(17a)  Flaggskepp inom framtida och ny teknik har visat sig vara ett effektivt och ändamålsenligt styrmedel som ger fördelar för samhället via en gemensam, samordnad insats av unionen och dess medlemsstater. Verksamhet inom ramen för flaggskeppsinitiativen på området framtida och ny teknik som rör grafen, projektet om den mänskliga hjärnan och kvantteknik, som får stöd inom Horisont 2020, kommer fortsättningsvis att stödjas inom ramen för Horisont Europa genom ansökningsomgångar som ingår i arbetsprogrammet. Förberedande åtgärder som fått stöd inom de flaggskeppsinitiativ på området framtida och ny teknik som ingått i Horisont 2020 kommer att bidra till den strategiska planeringsprocessen inom Horisont Europa och stödja arbetet om uppdrag, samfinansierade/samprogrammerade partnerskap och ordinarie ansökningsomgångar.

(18)  Gemensamma forskningscentrumet (JRC) bör också fortsättningsvis ge oberoende, kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd för unionens politik under hela policycykeln. JRC:s direkta åtgärder bör genomföras på ett flexibelt, effektivt och transparent sätt, med beaktande av JRC:s användares relevanta behov, budgetbegränsningarna och unionspolitikens behov, samt så att de garanterar skydd av unionens ekonomiska intressen. JRC bör fortsätta att generera extraresurser.

(19)  Pelaren ”innovativa Europa” bör inrätta en serie åtgärder för integrerat stöd till entreprenörer och forskningsdrivet entreprenörskap i syfte att uppnå och påskynda banbrytande innovation för snabb marknadstillväxt samt för att främja EU:s tekniska oberoende på strategiska områden. Den bör locka innovativa företag, inbegripet små och medelstora företag samt uppstartsföretag, med potential för uppskalning på internationell nivå och unionsnivå och erbjuda snabba, flexibla bidrag och saminvesteringar, även med privata investerare. Dessa mål bör eftersträvas genom inrättande av ett europeiskt innovationsråd (EIC). Denna pelare bör också stödja Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), EIT:s regionala innovationssystem och europeiska innovationsekosystem i stort i hela unionen, särskilt genom att samfinansiera partnerskap med nationella och regionala innovationsstödjande aktörer, såväl offentliga som privata.

(20)  I syfte att tillgodose behovet av att stödja investeringar i icke-linjära verksamheter med högre risk, exempelvis forskning och innovation, är det mycket viktigt att Horisont Europa, framför allt genom Europeiska innovationsrådet, och EIT och dess KI-grupper, arbetar i samverkan med de finansieringsprodukter som ska utvecklas inom ramen för InvestEU. I detta avseende bör erfarenheterna från finansieringsinstrument som utvecklas inom ramen för Horisont 2020, till exempel InnovFin och lånegarantin för små och medelstora företag, fungera som en stabil grund för tillhandahållandet av detta riktade stöd. Europeiska innovationsrådet bör utveckla åtgärder för strategiska underrättelser och realtidsbedömningar i syfte att i god tid administrera och samordna sina olika åtgärder.

(21)  Europeiska innovationsrådet bör tillsammans med andra delar av Horisont Europa stimulera alla former av nyskapande, allt ifrån stegvis växande till banbrytande och omvälvande innovation, med särskild inriktning på marknadsskapande innovation. Europeiska innovationsrådet bör genom sina instrument – Pathfinder och Accelerator – sträva efter att identifiera, utveckla och sprida högriskinnovationer av alla slag, inbegripet stegvis växande, med fokus främst på banbrytande, omvälvande och teknikintensiva innovationer med potential att utvecklas till innovationer som skapar nya marknader. Europeiska innovationsrådet bör genom enhetliga och effektivare stöd fylla det vakuum som nu råder för offentligt stöd och privata investeringar i banbrytande innovation. Europeiska innovationsrådets instrument kräver särskilda rättsliga och administrativa funktioner som återspeglar dess mål, i synnerhet marknadslanseringsverksamhet.

(21a)  I den mening som avses i denna förordning, och i synnerhet med avseende på den verksamhet som bedrivs inom ramen för Europeiska innovationsrådet, är ett uppstartsföretag ett litet eller medelstort företag som befinner sig i ett tidigt skede av sin livscykel (inklusive spin-off-företag från universiteten), och som eftersträvar innovativa lösningar och en skalbar affärsmodell, och som är fristående i den mening som avses i artikel 3 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG(4), och medelstora börsnoterade företag är företag som inte är mikroföretag eller små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG, och som har mellan 250 och 3 000 anställda, där personalens storlek beräknas i enlighet med artiklarna 3, 4, 5 och 6 i avdelning I i bilagan till den rekommendationen, medan ett litet börsnoterat företag är ett börsnoterat företag som har högst 499 anställda.

(22)  Genom blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet bör Europeiska innovationsrådets Accelerator (nedan kallat EIC Accelerator) kunna förkorta ”ökenvandringen” mellan forskning, stadiet före storskalig kommersialisering och uppskalningen av företag. Accelerator bör särskilt stödja insatser som innebär sådana tekniska risker eller marknadsrisker att de inte anses säkra och inte kan attrahera större investeringar från marknaden; därigenom kompletteras InvestEU-programmet, som inrättades genom förordning ….(5)

(22a)  Små och medelstora företag är en avsevärd källa till innovation och tillväxt i Europa. Därför behövs ett omfattande deltagande av små och medelstora företag i Horisont Europa, i enlighet med definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Baserat på bästa praxis från Horisont 2020 bör Horisont Europa fortsätta att uppmuntra små och medelstora företag att delta i ramprogrammet på ett integrerat sätt.

(22b)   Även om blandfinansiering bör vara det huvudsakliga användningsområdet när det gäller budgeten för EIC Accelerator, bör stöd i form av enbart bidrag från EIC Accelerator till små och medelstora företag, inbegripet uppstartsföretag, enligt artikel 43 motsvara det stöd som beviljas inom ramen för budgeten för instrumentet för små och medelstora företag i det tidigare ramprogrammet Horisont 2020, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013(6).

(22c)   I nära samverkan med InvestEU bör EIC Accelerator, via sina former av stöd genom blandfinansiering och finansiering med eget kapital, finansiera små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, och, i undantagsfall, projekt som drivs av små börsnoterade företag, som antingen ännu inte kan generera intäkter eller ännu inte är lönsamma, eller ännu inte kan locka tillräckligt med investeringar för att genomföra sina projektplaner fullt ut. Sådana stödberättigade enheter kommer att betraktas som inte bankdugliga, även om en del av deras investeringsbehov kunde ha tillgodosetts eller skulle kunna tillgodoses av en eller flera investerare såsom privata eller offentliga banker, family offices, riskkapitalfonder, affärsänglar osv. På så sätt kommer EIC Accelerator att övervinna ett marknadsmisslyckande och finansiera lovande men ännu inte bankdugliga enheter som genomför banbrytande, marknadsskapande innovationsprojekt. När dessa projekt blir bankdugliga kan de i ett senare skede av sin utveckling finansieras genom InvestEU.

(23)  EIT bör, framför allt genom sina kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) och EIT:s regionala innovationssystem, med målet att utveckla en övergripande innovationskapacitet i EU, sträva efter att stärka de ekosystem för innovation som hanterar globala utmaningar, genom att främja integrering av näringsliv, forskning, högre utbildning och entreprenörskap. EIT bör i enlighet med sin grundakt, EIT-förordningen(7), och sitt strategiska innovationsprogram(8) i sin verksamhet främja innovation och stödja integreringen av högre utbildning i innovationsekosystemet, särskilt genom att främja dels utbildning i entreprenörskap, dels ett starkt tvärvetenskapligt samarbete mellan industri och akademi och genom att identifiera förväntade färdigheter som gör det möjligt för framtida innovatörer att ta sig an globala utmaningar, bland annat avancerade digitala färdigheter och innovationskompetens. EIT:s stödsystem bör gagna EIC-stödmottagare, och uppstartsföretag från EIT:s KI-grupper bör ha påskyndad tillgång till EIC-åtgärder. EIT:s inriktning på innovationsekosystem bör göra att det naturligt passar in i pelaren ”innovativa Europa”, men det bör i lämpliga fall också stödja alla andra pelare, och planeringen av dess KI-grupper bör anpassas till pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” genom den strategiska planeringsprocessen. Överlappningar mellan KI-grupper och andra instrument på samma område, i synnerhet andra partnerskap, bör undvikas.

(24)  Att säkerställa och bevara lika villkor för företag som konkurrerar på en given marknad är en viktig förutsättning för att banbrytande eller omvälvande innovation ska frodas och därigenom göra det möjligt för i synnerhet små och medelstora innovatörer att få avkastning på sina investeringar och erövra en del av marknaden. På motsvarande sätt kan en viss grad av öppenhet i innovationsskalan av finansierade åtgärder – som riktar sig till ett stort nätverk av stödmottagare – bidra väsentligt till små och medelstora företags kapacitetsuppbyggnad eftersom det förser dem med de nödvändiga medlen för att locka till sig investeringar och växa.

(25)  Programmet bör främja och integrera samarbete med tredjeländer och internationella organisationer och initiativ på grundval av unionens intresse samt ömsesidig nytta och globala åtaganden för att genomföra FN:s mål för hållbar utveckling. Internationellt samarbete bör syfta till att stärka unionens spetskompetens inom forskning och innovation, liksom dess attraktionskraft och ekonomiska och industriella konkurrenskraft, ta itu med globala utmaningar, enligt vad som anges i FN:s mål för hållbar utveckling, och att stödja unionens externa politik. En allmän öppning för spetskompetens i samband med internationellt deltagande och riktat internationellt samarbete bör eftersträvas, ▌och lämpliga kriterier för stödberättigande som tar hänsyn till nivåskillnaderna i fråga om forsknings- och innovationskapacitet vid finansieringen av enheter som är etablerade i länder med låga till medelhöga inkomster bör tillämpas. Samtidigt bör man främja associering av tredjeländer till programmet, varvid ömsesidighet bör beaktas, unionens intresse skyddas och ökat deltagande av samtliga medlemsstater i programmet främjas.

(26)  För att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och maximera fördelarna av deras samspel bör programmet engagera och involvera medborgarna och det civila samhällets organisationer när det gäller att gemensamt utforma och skapa ansvarsfulla forsknings- och innovationsagendor och motsvarande innehåll som svarar mot allmänhetens och det civila samhällets bekymmer, behov och förväntningar genom att främja vetenskaplig utbildning, göra vetenskaplig kunskap allmänt tillgänglig och underlätta för allmänheten och det civila samhällets organisationer att delta i programmets verksamheter. De åtgärder som vidtas för att förbättra allmänhetens och det civila samhällets deltagande bör övervakas.

(26a)  Horisont Europa bör stödja ny teknik som bidrar till att övervinna hinder som försvårar tillgång och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning och som därmed står i vägen för utvecklingen av ett verkligt inkluderande samhälle.

(27)  I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget har unionens yttersta randområden rätt till särskilda åtgärder (med hänsyn till sin strukturella, sociala och ekonomiska situation) när det gäller tillgång till EU:s horisontella program. Programmet bör därför ta hänsyn till särdragen hos dessa regioner, i linje med kommissionens meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden (COM(2017)0623) som godkändes av rådet den 12 april 2018, samt om möjligt främja deras deltagande i programmet.

(28)  De verksamheter som utvecklats inom ramen för programmet bör sträva efter att undanröja bristande jämställdhet, förhindra könsfördomar, på ett adekvat sätt jämställdhetsintegrera forsknings- och innovationsinnehållet, sträva efter att förbättra balansen mellan arbete och privatliv och att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, inbegripet principerna om lika lön enligt artikel 141.3 i EUF-fördraget och i direktiv 2006/54/EG om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet, samt att säkerställa forskningens och innovationens tillgänglighet för forskare med funktionsnedsättning. ▌

(29)  Med tanke på särdragen hos försvarsindustrin bör närmare bestämmelser för unionens finansiering av försvarsforskningsprojekt fastställas i förordning ... om inrättande av Europeiska försvarsfonden(9) som innehåller reglerna för deltagande på försvarsforskningsområdet. Även om synergier mellan Horisont Europa och Europeiska försvarsfonden skulle kunna uppmuntras, samtidigt som man undviker dubbelarbete, bör åtgärder inom Horisont Europa uteslutande vara inriktade på civila ändamål.

(30)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet. Det belopp som anges för det särskilda program som avses i artikel 1.3 a bör utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [hänvisningen ska uppdateras i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(10)] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(31)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (nedan kallad budgetförordningen)(11) gäller för detta program om inte annat anges. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(31a)  Administrativ förenkling, i synnerhet minskning av den administrativa bördan för stödmottagarna, bör genomgående eftersträvas i programmet. Kommissionen bör ytterligare förenkla sina verktyg och riktlinjer så att de utgör en minimal börda för stödmottagarna. Kommissionen bör särskilt överväga att offentliggöra en förkortad version av riktlinjerna.

(31b)  Tillräckliga budgetmedel bör anslås till centrala digitala prioriteringar för att säkerställa att Europa behåller sitt ledarskap inom internationell forskning och innovation på det digitala området och ta hänsyn till att det behövs större investeringar för att vi ska kunna dra nytta av de växande möjligheterna med digital teknik.

(32)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(12), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95(13), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(14) och rådets förordning (EU) 2017/1939(15) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, avhjälpande och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(16). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(33)  I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU(17)] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. Programmet bör ta vederbörlig hänsyn till dessa territoriers särdrag för att säkerställa deras faktiska deltagande och stödja samarbetet och synergierna i synnerhet med de yttersta randområdena samt med tredjeländer i deras närområde.

(34)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlats in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna och stödmottagarna inom ramen för programmet, undviks. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.

(35)  I syfte att kunna komplettera eller ändra effektkedjeindikatorerna, när så anses nödvändigt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(36)  Samstämmigheten och synergierna mellan Horisont Europa och EU:s rymdprogram kommer att främja en globalt konkurrenskraftig och innovativ europeisk rymdsektor, förstärka unionens oberoende när det gäller tillträde till och användning av rymden i en säker miljö samt stärka Europas roll som en global aktör. Banbrytande lösningar i Horisont Europa kommer att stödjas av data och tjänster som tillhandahålls av rymdprogrammet.

(36a)   För att en särskild åtgärd ska kunna finansieras bör man i arbetsprogrammet beakta resultaten av tidigare särskilda projekt och det aktuella läget inom vetenskap, teknik och innovation på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå samt relevant politisk utveckling, marknadsutveckling och samhällsutveckling.

(37)  Reglerna för deltagande och spridning bör på ett lämpligt sätt återspegla programmets behov, med beaktande av de farhågor som rests och de rekommendationer som gjorts av olika berörda parter.

(38)  Gemensamma regler och krav för hela programmet bör säkerställa förenklade och gemensamma genomförandeverktyg, inklusive för övervakning och rapportering, och ett sammanhängande ramverk som underlättar deltagande i program som får ekonomiska bidrag från programbudgeten, inklusive deltagande i program som förvaltas av finansieringsorgan som t.ex. EIT, gemensamma företag eller andra strukturer enligt artikel 187 i EUF-fördraget, och deltagande i program som genomförs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget. Det bör finnas möjlighet att anta särskilda regler, men undantagen bör begränsas till när det är absolut nödvändigt och vederbörligen befogat.

(39)  Åtgärder som omfattas av programmet bör respektera grundläggande rättigheter och iaktta de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessa åtgärder bör vara förenliga med alla rättsliga skyldigheter, inklusive internationell rätt och relevanta kommissionsbeslut, till exempel kommissionens meddelande av den 28 juni 2013(18), samt etiska principer, vilket inbegriper att alla former av överträdelser av forskningsintegriteten undviks. Hänsyn bör tas till yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska datatillsynsmannen. Artikel 13 i EUF-fördraget bör beaktas i forskningsverksamhet och användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang bör minskas, med målet att till slut ersätta djurförsök med annat.

(40)  I linje med målen för det internationella samarbete som beskrivs i artiklarna 180 och 186 i EUF-fördraget bör deltagande av rättsliga enheter etablerade i tredjeländer samt av internationella organisationer främjas i unionens vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska och tekniska intresse. Genomförandet av programmet bör överensstämma med de åtgärder som antas i enlighet med artiklarna 75 och 215 i EUF-fördraget och bör vara förenliga med internationell rätt. När det gäller åtgärder med anknytning till unionens strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet får deltagande i särskilda åtgärder inom programmet begränsas till enbart enheter som är etablerade i medlemsstaterna, eller till enheter som är etablerade i särskilt angivna associerade länder eller tredjeländer utöver medlemsstaterna.

(41)  Klimatförändringarna är en av de största globala och samhälleliga utmaningarna, och med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att minst 25 % av utgifterna i EU-budgeten bör stödja klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027. Klimatfrågor bör integreras på lämpligt sätt i forsknings- och innovationsinnehållet och beaktas i alla skeden av forskningscykeln.

(41a)  I samband med den klimatrelaterade effektkedjan kommer kommissionen att rapportera om resultat, innovationer och sammanlagda beräknade effekter av klimatrelevanta projekt, även för varje programdel och genomförandemetod. I sin analys bör kommissionen ta hänsyn till de långsiktiga ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga kostnaderna och fördelarna för EU-medborgarna till följd av programverksamheten, medräknat tillämpning av innovativa lösningar för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, beräknad inverkan på arbetstillfällen och företagsetablering, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, ren energi, hälsa och välbefinnande (inbegripet luft-, mark- och vattenkvalitet). Resultaten av denna konsekvensanalys bör offentliggöras, bedömas inom ramen för EU:s klimat- och energimål samt beaktas i den efterföljande strategiska planeringen och framtida arbetsprogram.

(42)  De övergripande finansiella bestämmelser som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt gäller för denna förordning. Dessa bestämmelser fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. De bestämmelser som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, eftersom respekt för rättsstaten är en förutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektivt EU-stöd.

(43)  Användning av känslig bakgrundsinformation eller obehörig åtkomst till känsliga resultat och forskningsdata kan få negativa konsekvenser för unionens intressen eller en eller flera medlemsstaters intressen. Hanteringen av konfidentiella uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter bör således regleras av all relevant unionsrätt, inbegripet institutionernas interna regler såsom kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444(19) som fastställer säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

▌

(45)  Det är nödvändigt att fastställa villkoren för unionsfinansiering för deltagare i åtgärder inom programmet. Bidrag kommer att vara den huvudsakliga finansieringstypen inom programmet. Andra typer av finansiering bör väljas ut utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag bör hänsyn tas till klumpsummor, schablonsatser och skalor för enhetskostnader, i enlighet med budgetförordningen och för att skapa ytterligare förenkling. Innan ett nytt system för kostnadsersättning kan anses utgöra en verklig förenkling för stödmottagarna bör en omfattande utvärdering ha utfallit tillstyrkande.

▌

(47)  I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (”budgetförordningen”)(20) bör programmet tillhandahålla en bas för en ökad acceptans av stödmottagarnas sedvanliga praxis för redovisning av personalkostnader och enhetskostnader avseende internt fakturerade varor och tjänster, (även när det gäller stora forskningsinfrastrukturer i den mening som avses i Horisont 2020). Enhetskostnader för internt fakturerade varor och tjänster, beräknade i enlighet med stödmottagarens sedvanliga praxis för kostnadsredovisning, där faktiska direkta och indirekta kostnader kombineras, bör vara ett alternativ som alla stödmottagare kan välja. I detta avseende bör stödmottagarna kunna inkludera faktiska indirekta kostnader som beräknas med hjälp av fördelningsnycklar för dessa enhetskostnader för internt fakturerade varor och tjänster.

(48)  Det nuvarande systemet för ersättning av faktiska personalkostnader bör förenklas ytterligare utifrån den princip om projektbaserad ersättning som utvecklats inom ramen för Horisont 2020 och som är bättre anpassad till budgetförordningen, och bör syfta till att minska lönegapet mellan forskare från EU som är involverade i programmet.

(49)  Garantifonden för deltagare, som inrättades under Horisont 2020 och som förvaltas av kommissionen, har visat sig vara en viktig skyddsmekanism som minskar riskerna beträffande utestående belopp som inte betalats tillbaka av deltagarna. Därför bör garantifonden för stödmottagare, som döpts om till den ömsesidiga försäkringsmekanismen (nedan kallad mekanismen), fortsätta sin verksamhet och utvidgas till andra finansieringsorgan, särskilt initiativ i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget. Mekanismen bör öppnas för stödmottagare inom alla övriga direkt förvaltade EU-program.

(50)   Det bör fastställas regler för utnyttjande och spridning av resultat för att säkerställa att stödmottagarna skyddar, utnyttjar, sprider och ger åtkomst till dessa resultat, beroende på vad som gäller. Större tonvikt bör läggas på utnyttjande av resultaten, och kommissionen bör fastställa och bidra till att maximera stödmottagarnas möjligheter att utnyttja resultaten, särskilt i unionen. Utnyttjandet bör ske med hänsyn till principerna för detta program, inbegripet främjande av innovation i unionen och stärkande av det europeiska forskningsområdet.

(51)  De viktigaste inslagen i systemet för utvärdering och urval av förslag i det föregående programmet Horisont 2020, med dess särskilda fokus på spetskompetens och kriterierna ”effekt” och ”genomförandets kvalitet och effektivitet”, bör bibehållas. Förslagen bör även fortsättningsvis väljas ut på grundval av den utvärdering som gjorts av oberoende experter från så många medlemsstater som möjligt. Kommissionen bör anordna anonym utvärdering när så är lämpligt och analysera resultaten för att undvika snedvridet urval. I tillämpliga fall bör behovet att säkerställa en övergripande enhetlighet i projektportföljen beaktas av oberoende experter.

(52)  Man bör för alla delar av programmet tillämpa systematisk ömsesidig tillit till revisioner och bedömningar ▌med andra EU-program, i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen för alla delar av programmet, för att minska den administrativa bördan för mottagare av EU‑medel. Ömsesidig tillit bör uttryckligen föreskrivas genom att även andra stödjande faktorer, t.ex. revisioner av system och processer, beaktas.

(53)  Särskilda utmaningar inom forskning och innovation bör hanteras med hjälp av pristävlingar, inklusive allmänna eller gemensamma tävlingar när så är lämpligt, organiserade av kommissionen eller finansieringsorganet tillsammans med andra unionsorgan, tredjeländer, internationella organisationer eller icke vinstdrivande rättsliga enheter. Priser bör särskilt tilldelas projekt som lockar forskare till länder som omfattas av bredare deltagande samt framgångsrika projekt för att öka deras synlighet och för att i högre grad marknadsföra unionsfinansierade åtgärder.

(54)  Valet av finansieringstyp och genomförandemetod inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med särskild hänsyn till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. För detta bör klumpsummor, schablonsatser och skalor för enhetskostnader beaktas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.  Genom denna förordning inrättas Horisont Europa – Ramprogrammet för forskning och innovation (nedan kallat programmet) och reglerna för deltagande och spridning i indirekta åtgärder inom programmet och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet.

2.  Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

3.  Programmet ska genomföras genom

a)  det särskilda program som inrättats genom beslut.../.../EU(21) ▌,

aa)  ett ekonomiskt bidrag till EIT, som inrättats genom förordning (EG) nr 294/2008,

b)  det särskilda programmet för försvarsforskning, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning.../.../EU om inrättande av en europeisk försvarsfond.

4.  Termerna ”Horisont Europa”, ”programmet” och ”särskilt program” som används i denna förordning avser frågor som bara är relevanta för det särskilda program som beskrivs i punkt 3 a, såvida inget annat uttryckligen anges.

EIT ska genomföra programmet i linje med sina strategiska mål för perioden 2021–2027, enligt vad som fastställs i EIT:s strategiska innovationsprogram, med beaktande av den strategiska planeringen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1)  forskningsinfrastrukturer: anläggningar som tillhandahåller resurser och tjänster som forskarvärlden använder för att bedriva forskning och främja innovation inom sina områden. Denna definition inbegriper mänskliga resurser och den omfattar viktig utrustning eller instrumentuppsättningar, kunskapsrelaterade resurser i form av t.ex. samlingar, arkiv eller infrastrukturer för vetenskapliga data, datasystem, kommunikationsnät och all annan infrastruktur av unik karaktär som är öppen för externa användare och som är av avgörande vikt för att uppnå spetskompetens inom forskning och innovation. De kan i tillämpliga fall också användas utanför forskningen, exempelvis inom undervisning eller offentliga tjänster, och de kan vara enstaka, virtuella eller distribuerade.

2)  strategi för smart specialisering: samma innebörd som ”strategi för smart specialisering” enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013(22); strategin ska också uppfylla de nödvändiga villkor som anges i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser].

3)  europeiskt partnerskap: ett initiativ, som utarbetats med tidigt deltagande av medlemsstater och/eller associerade länder, där unionen tillsammans med privata och/eller offentliga partner (t.ex. näringslivet, högskolor, forskningsorganisationer, organ med offentliga förvaltningsuppgifter på lokal, regional, nationell eller internationell nivå eller det civila samhällets organisationer, inbegripet stiftelser och icke-statliga organisationer) åtar sig att gemensamt stödja utvecklingen och genomförandet av ett program för forsknings- och innovationsverksamhet, inbegripet verksamhet som gäller marknadsfrågor, lagstiftning eller policyupptag.

4)  öppen åtkomst: tillhandahållande online av forskningsresultat från åtgärder som finansierats genom programmet, ▌utan kostnad för slutanvändaren, i enlighet med artiklarna 10 och 35.3 i denna förordning.

4a)   öppen vetenskap: ett tillvägagångssätt inom den vetenskapliga processen grundat på öppet samarbete, verktyg och kunskapsspridning, inbegripet de element som avses i artikel 10.

5)  uppdrag: en uppsättning spetskompetensbaserade och konsekvensorienterade forsknings- och innovationsåtgärder inom olika områden och sektorer som syftar till att

–  uppnå ett mätbart mål inom en fastställd tidsram som inte hade kunnat uppnås genom enskilda åtgärder,

–  påverka samhället och det politiska beslutsfattandet genom vetenskap och teknik, och

–  vara relevanta för en avsevärd del av den europeiska befolkningen och ett stort antal EU-medborgare.

6)  förkommersiell upphandling: upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster med delning av risker och fördelar på marknadsvillkor och konkurrenspräglad utveckling i faser, där upphandlade forsknings- och utvecklingstjänster tydligt åtskiljs från introduktionen av slutprodukter i kommersiella mängder.

7)  offentlig upphandling av innovativa lösningar: upphandling där en upphandlande myndighet fungerar som lanseringskund för innovativa varor eller tjänster som ännu inte är tillgängliga i stor skala på kommersiella grunder; kan omfatta konformitetstestning.

8)  åtkomsträtt: rätt att använda resultat eller bakgrundsinformation på de villkor som fastställs i enlighet med denna förordning.

9)  bakgrundsinformation: alla data och all know-how eller information oavsett form eller typ, konkret eller immateriell, inbegripet alla rättigheter i form av t.ex. immateriella rättigheter som i) innehades av stödmottagarna innan de anslöt sig till åtgärden, och ii) identifieras av stödmottagarna i ett skriftligt avtal som krävs för att genomföra åtgärden eller utnyttja dess resultat.

10)  spridning: offentliggörande av resultat på lämpligt sätt (utom sådana sätt som är ett resultat av att resultaten skyddas eller utnyttjas), inbegripet genom vetenskapliga publikationer oavsett medium.

11)  utnyttjande: användning av resultat för annan forskning och innovation än den som omfattas av åtgärden i fråga, inbegripet bl.a. kommersiellt utnyttjande såsom att utveckla, skapa, tillverka och marknadsföra en produkt eller process, ▌skapa och tillhandahålla en tjänst eller för standardisering.

12)  rättvisa och rimliga villkor: lämpliga villkor, inbegripet eventuella finansiella villkor eller villkor för licensavgiftsfrihet, med beaktande av de särskilda omständigheterna kring begäran om åtkomst, till exempel det faktiska eller potentiella värdet av de resultat eller den bakgrundsinformation som begäran gäller och/eller räckvidden, varaktigheten eller andra parametrar för det planerade utnyttjandet.

13)  finansieringsorgan: ett organ eller en organisation, utom kommissionen, enligt vad som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen, till vilket kommissionen har anförtrott uppgifter som avser budgetgenomförande inom ramen för programmet.

14)  internationell europeisk forskningsorganisation: internationell organisation i vilken merparten av medlemmarna är medlemsstater eller associerade länder och vars huvudsyfte är att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete i Europa.

15)  rättslig enhet: varje fysisk eller juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som saknar rättskapacitet i enlighet med artikel 197.2 c i budgetförordningen.

15a)  länder som omfattas av bredare deltagande/lågpresterande länder inom forskning och innovation: länder där det ska inrättas rättsliga enheter för att de ska vara kvalificerade som samordnare inom programområdet ”bredare deltagande och spridning av spetskompetens” inom den del av Horisont Europa som avser bredare deltagande och förstärkning av det europeiska forskningsområdet. Av EU:s medlemsstater är dessa länder Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Estland, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien och Slovenien under programmets hela löptid. För associerade länder kommer förteckningen över bidragsberättigade länder att fastställas på grundval av en indikator och offentliggöras i arbetsprogrammet. Med stöd av artikel 349 i EUF-fördraget kommer rättsliga enheter från de yttersta randområdena också att vara fullt kvalificerade som samordnare inom detta programområde.

16)  icke vinstdrivande rättslig enhet: en rättslig enhet som genom sin rättsliga form saknar vinstsyfte eller som har en rättslig eller lagstadgad skyldighet att inte dela ut vinster till sina aktieägare eller enskilda medlemmar.

16a)  små och medelstora företag: mikroföretag och små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG.

17)  små börsnoterade företag: företag som inte är mikroföretag eller små eller medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG och som har högst 499 anställda, där personalens storlek beräknas i enlighet med artiklarna 3, 4, 5 och 6 i avdelning I i bilagan till den rekommendationen.

18)  resultat: alla konkreta eller immateriella resultat av åtgärden, t.ex. data, know-how eller information, oavsett form eller typ, oavsett om de kan skyddas eller ej, samt alla tillhörande rättigheter, inbegripet immateriella rättigheter.

18a)  forskningsresultat: resultat som uppstår genom åtgärden, till vilka åtkomst kan ges i form av vetenskapliga publikationer, data eller andra konstruerade resultat och processer som programvara, algoritmer, protokoll och elektroniska anteckningsböcker.

19)  spetskompetensstämpel: en certifierad märkning som visar att en ansökan som inlämnats i en ansökningsomgång överträffar alla utvärderingströsklar som anges i arbetsprogrammet men inte kan finansieras på grund av brist på budgetmedel för den berörda ansökningsomgången i arbetsprogrammet, men som skulle kunna få stöd från andra EU-finansieringskällor eller nationella finansieringskällor.

19a)  strategisk forsknings- och innovationsplan: en genomförandeakt som fastställer en strategi för att förverkliga innehållet i arbetsprogrammet för en period på högst fyra år, efter ett brett obligatoriskt flerpartssamråd. Planen fastställer de prioriteringar samt lämpliga åtgärdstyper och genomförandeformer som ska tillämpas.

20)  arbetsprogram: ett dokument som antagits av kommissionen för genomförande av det särskilda programmet(23) i enlighet med artikel 12 i det särskilda programmet, eller ett dokument med motsvarande innehåll och struktur som antagits av ett finansieringsorgan. återbetalningspliktigt förskott:

21)  återbetalningspliktigt förskott: den del av en blandfinansiering från Horisont Europa eller Europeiska innovationsrådet som motsvarar ett lån enligt avdelning X i budgetförordningen, men som tilldelas direkt av unionen utan vinstsyfte för att täcka kostnaderna för verksamhet som motsvarar en innovationsåtgärd, och som stödmottagaren ska betala tillbaka till unionen enligt de villkor som anges i avtalet.

22)  avtal: en överenskommelse som kommissionen eller ett finansieringsorgan ingår med en rättslig enhet som genomför en innovations- och marknadslanseringsåtgärd och som erhåller stöd genom blandfinansiering från Horisont Europa eller Europeiska innovationsrådet.

23)  säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter: säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter enligt definitionen i artikel 3 i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 samt säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i medlemsstater, säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i tredjeländer med vilka EU har ett säkerhetsavtal och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i internationella organisationer med vilka EU har ett säkerhetsavtal.

24)  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke‑återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansiella institutioner, kommersiella finansinstitut och investerare.

25)  blandfinansiering från Horisont Europa ▌: ▌ekonomiskt stöd till ett program i syfte att tillhandahålla stöd till en innovations- och marknadslanseringsåtgärd, bestående av en särskild kombination av ett bidrag eller ett återbetalningspliktigt förskott och en investering i eget kapital och varje annan återbetalningspliktig form av stöd.

25-a)  blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet: ett direkt ekonomiskt stöd från Europeiska innovationsrådet till en innovations- och marknadslanseringsåtgärd, bestående av en särskild kombination av ett bidrag eller ett återbetalningspliktigt förskott och en investering i eget kapital och varje annan återbetalningspliktig form av stöd.

25a)  forsknings- och innovationsåtgärd: en åtgärd som huvudsakligen består i verksamhet som syftar till att etablera ny kunskap och/eller undersöka genomförbarheten när det gäller nya eller bättre tekniker, produkter, processer, tjänster eller lösningar. Detta kan omfatta grundläggande och tillämpad forskning, teknologiutveckling och teknologintegration, testning, demonstration och validering av småskaliga prototyper i laboratoriemiljö eller simulerad miljö.

25b)  innovationsåtgärd: en åtgärd som huvudsakligen består i verksamhet som är direkt inriktad på att ta fram planer, projekt eller skisser till nya, ändrade eller förbättrade produkter, processer eller tjänster, eventuellt inbegripet prototyputveckling, testning, demonstration, pilotstudier, storskalig produktutvärdering och marknadsintroduktion.

25c)  EFR-spetsforskning (inklusive EFR-konceptprovning): en forskningsåtgärd som leds av en ansvarig forskare och genomförs av en eller flera stödmottagare, uteslutande inom ramen för EFR.

25d)  utbildnings- och rörlighetsåtgärd: en åtgärd inriktad på att förbättra forskares färdigheter, kunskaper och karriärutsikter på grundval av rörlighet mellan länder och, om det är relevant, mellan sektorer eller discipliner.

25e)  samfinansieringsåtgärd avseende program: en åtgärd för att tillhandahålla flerårig samfinansiering till ett program för åtgärder som inrättats och/eller genomförs av enheter som förvaltar och/eller finansierar forsknings- och innovationsprogram, undantaget unionens finansieringsorgan. Ett sådant program för åtgärder får stödja nätverksarbete och -samordning, forskning, innovation, pilotprojekt samt innovations- och marknadsföringsåtgärder, utbildnings- och mobilitetsåtgärder, kunskapshöjande åtgärder och kommunikation, spridning och utnyttjande, eventuellt relevant ekonomiskt stöd såsom bidrag, priser, upphandling, liksom blandfinansiering från Horisont Europa, eller en kombination av dessa. Samfinansieringsåtgärder avseende program kan genomföras direkt av dessa enheter eller av tredjeparter på deras vägnar.

25f)  förkommersiell upphandlingsåtgärd: en åtgärd som huvudsakligen syftar till att förkommersiell upphandling genomförs av stödmottagare i form av upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter.

25g)  offentlig upphandling av innovativa lösningar: en åtgärd som huvudsakligen syftar till att gemensam eller samordnad offentlig upphandling av innovativa lösningar genomförs av stödmottagare i form av upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter.

25h)  samordnings- och stödåtgärd: en åtgärd som bidrar till programmets mål, med undantag för forsknings- och innovationsåtgärder, utom då de genomförs inom ramen för ”bredare deltagande och spridning av spetskompetens” inom den del av Horisont Europa som avser bredare deltagande och förstärkning av det europeiska forskningsområdet, samt nedifrån-och-upp-samordning utan samfinansiering av forskningsverksamhet från EU som möjliggör samarbete mellan rättsliga enheter från medlemsstaterna och associerade länder för att stärka det europeiska forskningsområdet.

25i)  incitamentpris: ett pris som syftar till att uppmuntra investeringar i en viss riktning genom närmare angivelse av ett mål innan arbetet utförs.

25j)  erkännandepris: ett pris som belönar uppnådda resultat och enastående arbete efter genomförandet.

25k)  innovations- och marknadsföringsåtgärder: åtgärder som omfattar en innovationsåtgärd och annan verksamhet som krävs för att få ut en innovation på marknaden, inbegripet expansion av företag genom tillhandahållande av blandfinansiering från Horisont Europa (en blandning av bidragsliknande finansiering och privat finansiering).

25l)  indirekta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som unionen ger ekonomiskt stöd till och som genomförs av deltagare.

25m)  direkta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs av kommissionen via dess gemensamma forskningscentrum.

27)  upphandling: upphandling i enlighet med definitionen i artikel 2.49 i budgetförordningen.

28)  anknuten enhet: en rättslig enhet i enlighet med definitionen i artikel 187.1 i budgetförordningen.

30)  innovationsekosystem: ett ekosystem som på EU-nivå sammanför aktörer eller enheter vars funktionella mål är att möjliggöra teknisk utveckling och innovation. De omfattar förbindelser mellan materiella resurser (till exempel fonder, utrustning och anläggningar), institutionella enheter (såsom institutioner för högre utbildning och stödtjänster, forsknings- och teknikorganisationer, företag, riskkapitalister och finansiella mellanhänder) och nationella, regionala och lokala enheter för beslutsfattande och finansiering.

▌

Artikel 3

Programmets mål

1.  Programmets allmänna mål är att uppnå vetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhälleliga effekter av EU:s investeringar i forskning och innovation för att stärka den vetenskapliga och tekniska grunden för unionen och främja dess konkurrenskraft i alla medlemsstater, även inom industrin, förverkliga EU:s mål och politiska strategier, bidra till att ta itu med globala utmaningar, bl.a. målen för hållbar utveckling, genom att följa principerna i Agenda 2030 och Parisavtalet, samt stärka det europeiska forskningsområdet. Programmet ska alltså maximera mervärdet för unionen genom att inriktas på mål och verksamhet som inte på ett ändamålsenligt sätt kan genomföras av medlemsstaterna på egen hand utan i samarbete med andra.

2.  Programmet har följande särskilda mål:

a)  Att utveckla, främja och sprida vetenskaplig spetskompetens, stödja skapande och spridning av högkvalitativ ny grundläggande och tillämpad kunskap, kompetens, teknik och lösningar, utbildning av och mobilitet för forskare, locka begåvningar på alla nivåer och bidra till att unionens begåvningsreserv utnyttjas fullt ut i åtgärder som stöds inom ramen för det här programmet.

b)  Att ta fram kunskap, stärka effekterna av forskning och innovation när det gäller att utveckla, stödja och genomföra EU-politiken och främja införandet av innovativa lösningar inom den europeiska industrin, främst små och medelstora företag, och samhället i syfte att lösa globala problem, bland annat målen för hållbar utveckling.

c)  Att främja alla former av innovation, underlätta teknisk utveckling, demonstration samt kunskaps- och tekniköverföring och att stärka spridningen och utnyttjandet av innovativa lösningar.

d)   Att optimera programmets resultat för att stärka och öka det europeiska forskningsområdets effekter och attraktionskraft, främja spetskompetensbaserat deltagande från alla medlemsstater i Horisont Europa, medräknat från lågpresterande medlemsstater inom forskning och innovation, och att underlätta förbindelser för samarbete inom europeisk forskning och innovation.

Artikel 4

Programstruktur

1.  Programmet består av följande delar som bidrar till de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 3:

1.  Den första pelaren, ”vetenskaplig spetskompetens”, med följande komponenter:

a)  Europeiska forskningsrådet (EFR).

b)  Marie Skłodowska-Curie-åtgärder.

c)  Forskningsinfrastrukturer.

2.  Den andra pelaren, ”Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, med följande komponenter, med beaktande av att samhällsvetenskaper och humaniora ska ha en viktig roll i alla kluster:

a)  Klustret ”hälsa”.

b)  Klustret ”kultur, kreativitet och ett inkluderande samhälle”.

ba)  Klustret ”civil säkerhet för samhället”.

c)   Klustret ”digitala frågor, industri och rymden”.

d)  Klustret ”klimat, energi och mobilitet”.

f)   Klustret ”livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö”.

g)   Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder.

3.  Den tredje pelaren, ”innovativa Europa”, med följande komponenter:

a)  Europeiska innovationsrådet (EIC).

b)  Europeiska innovationsekosystem.

c)  Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) som inrättades genom förordning (EG) nr 294/2008.

4.  Delen ”breddning av deltagandet och förstärkning av det europeiska forskningsområdet” ▌, med följande komponenter:

a)  Att bredda deltagandet och sprida spetskompetens

b)  Att reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet.

2.  Huvuddragen för verksamheterna anges i bilaga I.

Artikel 5(24)

Försvarsrelaterad forskning och utveckling

1.  Verksamheter som ska genomföras inom ramen för det särskilda program som avses i artikel 1.3 b och som fastställs i förordningen om inrättande av Europeiska försvarsfonden ska ha exklusivt fokus på försvarsrelaterad forskning och utveckling, med följande mål och huvudlinjer för verksamheterna:

–  Verksamheter som syftar till att främja konkurrenskraften, effektiviteten och innovationsförmågan inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

2.  Denna förordning ska inte tillämpas på det särskilda program som avses i artikel 1.3 b, med undantag av denna artikel, artikel 1 ▌ och artikel 9.1.

Artikel 6(25)

Strategisk planering och genomförande av och former för EU-finansiering

1.  Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller indirekt förvaltning med de finansieringsorgan som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen.

2.  Programmet får tillhandahålla finansiering till indirekta åtgärder i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag som den huvudsakliga formen av stöd i programmet. Det får också tillhandahålla finansiering genom priser, upphandling och finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser och stöd till eget kapital inom ramen för EIC Accelerator.

3.  De regler för deltagande och spridning som fastställs i denna förordning ska tillämpas på indirekta åtgärder.

4.  De huvudsakliga typerna av åtgärder som ska användas inom ramen för programmet fastställs och definieras i artikel 2. De finansieringsformer som avses i punkt 2 ska användas på ett flexibelt sätt för alla programmål, och deras användning ska bestämmas utifrån dels behoven, dels de enskilda målens egenskaper.

5.  Programmet ska också stödja direkta åtgärder som vidtas av gemensamma forskningscentrumet. I de fall där dessa åtgärder bidrar till initiativ som inrättats i enlighet med artikel 185 eller artikel 187 i EUF-fördraget ska detta bidrag inte betraktas som en del av det ekonomiska bidrag som anslagits till dessa initiativ.

6.  Genomförandet av det särskilda programmet och EIT:s KI-grupper ska stödjas av en transparent och strategisk ▌ planering för forsknings- och innovationsverksamhet enligt vad som fastställs i det särskilda programmet, särskilt för pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, samt även omfatta relevanta verksamheter enligt den andra pelaren och delen om breddning av deltagandet och förstärkning av det europeiska forskningsområdet.

Kommissionen ska säkerställa deltagande från medlemsstaternas sida på ett tidigt stadium och omfattande diskussioner med Europaparlamentet, kompletterat av samråd med berörda parter och den stora allmänheten.

Den strategiska planeringen ska garantera överensstämmelse med andra relevanta EU‑program och konsekvens med EU:s prioriteringar och åtaganden, varjämte den ska öka komplementariteten och synergierna med nationella och regionala finansieringsprogram och prioriteringar, och därigenom stärka det europeiska forskningsområdet. Områden för möjliga uppdrag och möjliga institutionaliserade europeiska partnerskap ska inrättas i bilaga Va.

6a.  För att små samarbetskonsortier snabbare ska kunna få finansiering får vid behov föreslås ett snabbförfarande för forskning och innovation i en del av ansökningsomgångarna för urval av åtgärder inom forskning och/eller innovation, inom ramen för ramprogrammets delar Globala utmaningar och EU:s industriella konkurrenskraft och Pathfinder för avancerad forskning.

En ansökningsomgång med stöd av detta förfarande ska kännetecknas av följande kumulativa egenskaper:

–  Förslagsinfordringar nedifrån-och-upp.

–  Kortare tid för beviljandet (högst sex månader).

–  Stöd endast till små samarbetskonsortier med högst sex olika och oberoende stödberättigade rättsliga enheter.

–  Högst 2,5 miljoner EUR i ekonomiskt stöd till varje konsortium.

I arbetsprogrammet ska anges vilka ansökningsomgångar som skett enligt ovannämnda förfarande.

7.  Horisont Europa-verksamheter ska ▌ förverkligas genom öppna konkurrensbaserade ansökningsomgångar, inklusive inom uppdrag och europeiska partnerskap, med undantag för de verksamheter som anges i artikel 39 avseende priser.

▌

Artikel 6a

Programmets principer

1.  Forskning och innovation som genomförs inom ramen för det särskilda program som avses i artikel 1.3 a och inom ramen för EIT ska uteslutande vara inriktad på civila tillämpningar. Budgetöverföringar mellan det belopp som anslagits till det särskilda program som avses i artikel 1.3 a och EIT och det belopp som anslagits till det särskilda program som avses i artikel 1.3 b ska inte vara tillåtna och onödiga dubbleringar mellan de två programmen ska undvikas.

2.  Horisont Europa ska säkerställa en tvärvetenskaplig strategi och ska vid behov omfatta integrering av samhällsvetenskaper och humaniora i alla kluster och verksamheter som utformas inom ramen för programmet, också i särskilda ansökningsomgångar som hänför sig till ämnen med anknytning till samhällsvetenskaper och humaniora.

3.  De samarbetsbaserade delarna av programmet ska säkerställa en balans mellan lägre och högre teknisk mognadsgrad och därmed omfatta hela värdekedjan.

3a.  Programmet ska säkerställa ett effektivt främjande och en effektiv integrering av samarbetet med tredjeländer och internationella organisationer och initiativ, på grundval av ömsesidig nytta, EU:s intressen, internationella åtaganden och, vid behov, ömsesidighet.

4.  Programmet ska bidra till att allt fler länder alltmer kan delta i Horisont Europa och verka för att samarbetsprojekt får en bred geografisk täckning, bland annat genom att sprida vetenskaplig spetskompetens, gynna nya samarbetskontakter och stimulera kompetensrörlighet, liksom också genom tillämpning av artiklarna 20.3 och 45.4. Medlemsstaterna ska för detta ändamål vidta proportionella åtgärder, också med hjälp av en attraktiv lönesättning för forskare, med stöd av finansiering på EU-nivå, nationell och regional nivå. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att garantera en geografisk balans i utvärderingspaneler och organ såsom styrelser och expertgrupper, varvid situationens krav inom det berörda forsknings- och innovationsområdet ska beaktas utan att spetskompetenskriterierna sätts på spel.

5.  Programmet ska säkerställa ett verkningsfullt främjande av lika möjligheter för alla och genomförande av jämställdhetsintegrering, liksom av jämställdhetsaspekten, i forskningens och innovationens innehåll, och söka åtgärda orsakerna till ojämn könsfördelning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att i möjligaste mån säkerställa jämn könsfördelning inom utvärderingspaneler och andra aktuella rådgivande organ såsom styrelser och expertgrupper.

5a.  Horisont Europa ska genomföras i synergi med andra unionsfinansieringsprogram, varvid en så okomplicerad administration som möjligt ska eftersträvas. En icke uttömmande förteckning över synergier med andra EU-finansieringsprogram återfinns i bilaga IV.

5b.  Programmet bidrar till att öka de offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation i medlemsstaterna, så att sammanlagt minst 3 % av EU:s BNP investeras i forskning och utveckling.

6.  Kommissionen ska vid genomförandet av programmet fortlöpande ha som mål att administrationen ska bli enklare och mindre betungande för sökandena och stödmottagarna.

7.  Som ett led i unionens allmänna mål att integrera klimatåtgärder i EU:s sektorspolitik och EU:s medel ska åtgärderna inom ramen för programmet bidra till klimatmålen med minst 35 % av programmets utgifter när så är lämpligt. Klimatfrågor ska integreras på lämpligt sätt i forsknings- och innovationsinnehållet.

8.  Programmet ska främja gemensamt skapande och utformande genom att engagera medborgarna och det civila samhället.

9.  Programmet ska säkerställa öppenhet och redovisningsskyldighet för den offentliga finansieringen av forsknings- och innovationsprojekt och därmed slå vakt om allmänintresset.

10.  Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska säkerställa att alla potentiella deltagare får tillräcklig vägledning och information när ansökningsomgångarna offentliggörs, i synnerhet om den tillämpliga mallen för bidragsavtal.

Artikel 7

Uppdrag

1.  Uppdrag ska planeras inom pelaren ”globala utmaningar och EU:s industriella konkurrenskraft” men kan också dra nytta av åtgärder som genomförs inom andra delar av programmet, liksom av kompletterande åtgärder som genomförs inom ramen för unionens andra finansieringsprogram. Uppdragen ska möjliggöra konkurrerande lösningar som utmynnar i alleuropeiskt mervärde och genomslag.

2.  Uppdragen ska definieras och genomföras i enlighet med förordningen och det särskilda programmet och säkerställa aktivt deltagande från medlemsstaternas sida på ett tidigt stadium, jämte omfattande diskussioner med Europaparlamentet. Uppdragen och deras syften, budget, mål, omfattning, indikatorer och delmål ska anges närmare i de strategiska forsknings- och innovationsplanerna eller i arbetsprogrammen, beroende på vad som är lämpligt. Utvärdering av förslag inom ramen för uppdragen ska genomföras i enlighet med artikel 26.

2a.  Under de första tre åren av programmet ska högst 10 % av årsbudgeten för den andra pelaren programplaneras genom särskilda ansökningsomgångar för genomförande av uppdragen. För den återstående delen av programmet, och enbart om det tillstyrkts vid uppdragets urvals- och förvaltningsprocess, får denna andel stiga. Kommissionen ska tillkännage vilken sammanlagd budgetandel inom varje arbetsprogram som ägnas åt uppdrag.

3.  Uppdragen ska

a)  anlita målen för hållbar utveckling som källa till utformning och genomförande, ha ett tydligt forsknings- och innovationsinnehåll, europeiskt mervärde och bidra till att unionens prioriteringar och åtaganden och målen i Horisont Europa-programmet enligt artikel 3 förverkligas,

aa)  täcka områden av gemensam europeisk relevans, vara inkluderande, uppmuntra till ett utbrett engagemang och ett aktivt deltagande från olika parters sida, både från den offentliga och den privata sektorn, även medborgare och slutanvändare, samt avsätta resultat i form av forskning och innovation som kan bli till nytta för alla medlemsstater.

b)  vara djärva och inspirerande och således ha stor vetenskaplig, teknisk, samhällelig och/eller ekonomisk, miljörelaterad eller politisk relevans och inverkan,

c)  ange en tydlig riktning och tydliga mål och vara målinriktade, mätbara, begränsade i tiden och ha en tydlig budgetram,

d)  väljas ut på ett transparent sätt och vara inriktade på ambitiösa, spetskompetensbaserade och resultatinriktade men realistiska mål och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheter,

da)  ha så stor täckning och omfattning som behövs och, genom ytterligare offentliga och privata medel, kunna uppbåda de resurser och åstadkomma de hävstångseffekter som krävs för att uppnå åsyftade resultat,

e)  stimulera till aktivitet mellan olika discipliner, (bland dem också samhällsvetenskaper och humaniora), och innefatta verksamheter från ett brett spektrum av tekniska mognadsgrader, inklusive lägre tekniska mognadsgrader,

f)  vara öppna för flera nedifrån och upp -strategier och -lösningar, med hänsyn till behoven och fördelarna för människor och samhället och erkänna vikten av olika bidrag för att uppnå dessa uppdrag,

fa)  tillvarata synergier på ett transparent sätt med övriga unionsprogram samt med nationella och, i förekommande fall, regionala innovationsekosystem.

4.  Kommissionen ska övervaka och utvärdera varje uppdrag i enlighet med artiklarna 45 och 47 i och bilaga V till denna förordning, inklusive framstegen i riktning mot kort-, medellång- och långsiktiga mål, som omfattar genomförande, övervakning och avveckling av uppdragen. En bedömning av de första uppdragen inom ramen för Horisont Europa ska göras senast 2023 och innan något beslut fattas om att inrätta nya uppdrag, fortsätta, och avsluta eller rikta om pågående uppdrag. Resultaten av bedömningen av uppdragen ska offentliggöras och ska omfatta, men inte begränsas till, analys av deras urvalsförfarande och deras styrning, budget, inriktning och framsteg till dags dato.

Artikel 7a

Europeiska innovationsrådet

1.  Kommissionen ska upprätta ett europeiskt innovationsråd (EIC) såsom en centralförvaltad gemensam kontaktpunkt för att genomföra åtgärder inom ramen för den tredje pelaren ”innovativa Europa” som relaterar till EIC. EIC ska i huvudsak inrikta sig på banbrytande och omstörtande innovation, framför allt på marknadsskapande innovation, varvid alla slags innovationer samtidigt ska stödjas, även inkrementell innovation. EIC ska fungera enligt följande principer: Tydligt EU‑mervärde, självständighet, risktagningsförmåga, ändamålsenlighet, effektivitet, öppenhet och ansvarsskyldighet.

2.  EIC ska stå öppet för alla slags innovatörer – från privatpersoner till universitet, forskningsorganisationer, forskningsföretag (små- och medelstora företag inklusive uppstartsföretag och, i undantagsfall, små medelstora börsnoterade företag) och från enskilda stödmottagare till tvärvetenskapliga konsortier. Minst 70 % av EIC:s budget ska avsättas till innovativa uppstartsföretag och små och medelstora företag.

3.  EIC:s styrelse- och ledningsfunktioner fastställs i beslut (EU) ... [särskilt program] och dess bilagor.

Artikel 8

Europeiska partnerskap

1.  Delar av Horisont Europa kan genomföras med hjälp av europeiska partnerskap. Unionens deltagande i europeiska partnerskap kan ske i någon av följande former:

a)  Deltagande i partnerskap som inrättats på grundval av samförståndsavtal och/eller avtal mellan kommissionen och de partner som avses i artikel 2.3 med angivande av målen för partnerskapet, tillhörande åtaganden från alla medverkande parter beträffande ekonomiska bidrag och/eller bidrag in natura från partnerna, nyckelprestations- och effektindikatorer, output som ska uppnås och rapporteringssätt. De inkluderar identifiering av kompletterande forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs av partnerna och av programmet (samprogrammerade europeiska partnerskap).

b)  Deltagande i och ekonomiska bidrag till ett program för forsknings- och innovationsverksamhet med angivande av målen, nyckelprestations- och effektindikatorer samt output som ska uppnås, grundat på partnernas åtaganden beträffande ekonomiska bidrag och/eller bidrag in natura samt integrering av deras berörda verksamheter genom en samfinansieringsåtgärd inom programmet (samfinansierade europeiska partnerskap).

c)  Deltagande i och ekonomiska bidrag till forsknings- och innovationsprogram som genomförs av flera medlemsstater i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget, eller av organ som inrättats i enlighet med artikel 187 i EUF-fördraget, t.ex. gemensamma företag, eller av EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper i enlighet med EIT‑förordningen (institutionaliserade europeiska partnerskap). Sådana partnerskap ska genomföras endast om andra delar av Horisont Europa-programmet, inklusive andra former av europeiska partnerskap inte skulle uppfylla målen eller inte generera de nödvändiga förväntade effekterna, och om det kan motiveras i ett långsiktigt perspektiv och med hög grad av integration. Partnerskap i enlighet med artikel 185 i EUF‑fördraget eller artikel 187 i EUF‑fördraget ska centralt förvalta alla ekonomiska bidrag, utom i vederbörligen motiverade fall. Vid central förvaltning ska en deltagande stats bidrag på projektnivå fastställas på grundval av hur mycket finansiering som begärts av enheter från den staten, om inte annat överenskommits mellan alla berörda deltagande stater.

Reglerna för sådana partnerskap ska bland annat ange mål, nyckelprestations- och effektindikatorer, och output som ska uppnås, med dithörande åtaganden om ekonomiska bidrag och/eller bidrag in natura från partnerna.

2.  Europeiska partnerskap ska

a)  inrättas endast för att ta itu med europeiska eller globala utmaningar när de på ett mer effektivt sätt än unionen ensam kan uppnå målen med Horisont Europa och de visat sig vara effektivare än ramprogrammets andra stödformer. Dessa delar ska få en lämplig andel av budgeten för Horisont Europa. Den största delen av budgeten i den andra pelaren ska avsättas för åtgärder utanför europeiska partnerskap.

b)  efterleva principerna om europeiskt mervärde, öppenhet och insyn, resultat inom och för Europa, starka hävstångseffekter i tillräcklig omfattning, långsiktiga åtaganden från alla berörda parter, flexibilitet vid genomförande, samstämmighet, samordning och komplementaritet med unionens initiativ och lokala, regionala, nationella och, där det är relevant, internationella initiativ eller andra partnerskap och uppdrag,

c)  ha en tydlig livscykelbaserad strategi, vara tidsbegränsade och inbegripa villkor för utfasning av finansieringen från programmet.

2a.  Europeiska partnerskap i enlighet med artikel 8.1 a och b i denna förordning ska anges i de strategiska forsknings- och innovationsplanerna innan de genomförs i arbetsprogrammen.

Bestämmelser och kriterier för urval, genomförande, övervakning, utvärdering och avveckling av partnerskap anges i bilaga III.

Artikel 8a

Översyn av uppdrag och partnerskapsområden

Senast 2023 ska kommissionen utföra en översyn av bilaga Va som en del av den övergripande övervakningen av programmet, inbegripet uppdrag och institutionaliserade europeiska partnerskap som grundar sig på artikel 185 eller 187 i EUF-fördraget, och lägga fram en rapport om de huvudsakliga resultaten för rådet och Europaparlamentet.

Artikel 9

Budget

1.  Finansieringsramen för genomförandet av ramprogrammet under perioden 2021–2027 ska vara 120 00 000 000 EUR i 2018 års priser för det särskilda program som avses i artikel 1.3 a och, utöver detta, beloppet för det särskilda program som avses i artikel 1.3 b, enligt vad som föreskrivs i förordning ... om inrättande av Europeiska försvarsfonden.

2.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1, första delen av meningen, ska vara följande:

a)  27,42 % för första pelaren, ”vetenskaplig spetskompetens och öppen vetenskap”, för perioden 2021–2027, varav

1)  17,64 % för Europeiska forskningsrådet,

2)  7,23 % för Marie Skłodowska-Curie-åtgärder,

3)  2,55 % för forskningsinfrastrukturer.

b)  55,48 % för andra pelaren, ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, för perioden 2021–2027, varav

1)  8,16 % för klustret ”hälsa”,

2)  2,50 % för klustret ”inkluderande och kreativa samhällen”,

2a)  2,00 % för klustret ”säkra samhällen”,

3)  15,94 % för klustret ”digitala frågor, industrin och rymden”,

4)  15,84 % för klustret ”klimat, energi och mobilitet”,

5)  9,00 % för klustret ”livsmedel, naturresurser och jordbruk”,

6)  2,04 % för gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder.

c)  12,71 % för tredje pelaren, ”innovativa Europa”, för perioden 2021–2027, varav

1)  8,71 % för Europeiska innovationsrådet, inklusive upp till 0,53 % för europeiska innovationsekosystem,

2)  4 % för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).

d)  4,39 % för delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, med följande komponenter:

1)  4,00 % för ”spridning av spetskompetens och breddning av deltagandet i unionen”.

2)  0,39 % för ”reformering och förstärkning av det europeiska forsknings- och innovationssystemet”.

3.  För att kunna reagera på oförutsedda situationer eller ny utveckling och nya behov får kommissionen, inom ramen för det årliga budgetförfarandet, avvika från de belopp som avses i punkt 2 upp till maximalt 10 %, inklusive bidragstilldelningen från associerade länder.

3c.  45 % av budgeten för klustret ”inkluderande och kreativa samhällen” ska stödja forskning om de kulturella och kreativa sektorerna, inklusive unionens kulturarv, vilket ska omfatta 300 miljoner EUR som ska öronmärkas för inrättandet av ett ”europeiskt kulturarvsmoln”, i enlighet med bilaga I till det särskilda programmet, efter en konsekvensbedömning som ska läggas fram för Europaparlamentet.

3d.  Minst 1 miljard EUR ska ha som syfte att anslås till kvantforskning inom klustret ”digitala frågor, industri och rymden” i den andra pelaren.

4.  Det belopp som avses i punkt 1 för det särskilda programmet som avses i artikel 1.3 a och för EIT får även täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering och andra verksamheter som krävs för förvaltning och genomförande av programmet, inbegripet alla administrativa kostnader, samt bedömning av programmets måluppfyllelse. De administrativa kostnaderna med anknytning till indirekta åtgärder får inte överstiga 5 % av programmets totala belopp. Det får också täcka utgifter för studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, i den mån de har anknytning till programmets mål, samt utgifter i samband med it-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och -utbyte, däribland gemensamma it-verktyg och annat tekniskt och administrativt stöd som behövs i samband med förvaltningen av programmet.

5.  Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka utgifter enligt punkt 4 för förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

6.  Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

7.  Utan att det påverkar tillämpningen av budgetförordningen kan utgifter för åtgärder till följd av projekt som ingår i det första arbetsprogrammet vara stödberättigande från och med den 1 januari 2021.

▌

▌

Artikel 10

Öppen vetenskap

1.  Programmet ska uppmuntra öppen vetenskap som ett tillvägagångssätt inom den vetenskapliga processen grundat på samarbete och kunskapsspridning, varvid särskilt följande ska beaktas:

–  Öppen åtkomst till vetenskapliga publikationer som härrör från forskning som finansieras inom ramen för programmet ▌ .

–  Öppen åtkomst till forskningsdata, också till de vetenskapliga publikationer som ligger till grund.

Detta ska säkerställas i enlighet med artikel 15.2 i denna förordning. Det ska även överensstämma med principen ”så fri som möjligt och så begränsad som nödvändigt”.

1a.  Principen om ömsesidighet inom öppen vetenskap ska främjas och uppmuntras i alla associerings- och samarbetsavtal med tredjeländer, inbegripet avtal som undertecknas av finansieringsorgan som ansvarar för programmets indirekta förvaltning.

2.  Ansvarsfull hantering av forskningsdata ska säkerställas i linje med Fairprinciperna om sökbarhet, tillgänglighet, kompatibilitet och återanvändbarhet. Uppmärksamhet ska också ägnas åt långsiktigt bevarande av uppgifter.

3.  Andra former av öppen vetenskap ▌ ska främjas och uppmuntras, också till nytta för små och medelstora företag.

Artikel 11

Kompletterande, kombinerad och kumulativ finansiering

1.   Horisont Europa ska genomföras i synergi med andra unionsfinansieringsprogram, varvid en så okomplicerad administration som möjligt ska eftersträvas. En icke uttömmande förteckning över synergier med andra finansieringsprogram återfinns i bilaga IV. Horisont Europas enhetliga uppsättning regler ska gälla för en samfinansierad åtgärd inom forskning, utveckling och innovation.

2.   Spetskompetensstämpeln ska tilldelas i programmets alla delar. Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller de kumulativa, jämförande villkoren att

a)  de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,

b)  de uppfyller minimikraven för kvalitet i den ansökningsomgången,

c)  de får inte finansieras inom ramen för den ansökningsomgången på grund av budgetbegränsningar

får erhålla stöd från nationella eller regionala fonder, däribland Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i förordning (EU) XX [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], utan att någon ytterligare ansökan och utvärdering krävs och förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Med undantag för reglerna för statligt stöd ska bestämmelserna för den fond som ger stöd ▌ tillämpas.

2a.   I enlighet med artikel 21 i förordning (EU) XX [... förordningen om gemensamma bestämmelser] kan den förvaltande myndigheten på frivillig basis begära överföring av delar av sina finansiella anslag till Horisont Europa. Överförda resurser ska användas i enlighet med reglerna för Horisont Europa. Dessutom ska kommissionen säkerställa att sådana överförda medel helt och hållet öronmärks för program och/eller projekt som kommer att genomföras i den medlemsstat eller region som de kom från.

2b.   Med förhandstillstånd från de sökande ska kommissionen ta med anslagen enligt denna artikel i informationssystemet för utvalda projekt i syfte att möjliggöra ett snabbt informationsutbyte och göra det möjligt för finansieringsmyndigheterna att tillhandahålla finansiering till de utvalda åtgärderna.

En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader.

Artikel 12

Tredjeländer som är associerade till programmet

1.  Programmet ska vara öppet för associering för följande tredjeländer:

a)  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES‑avtalet.

b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

c)  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

d)  Tredjeländer och territorier som uppfyller samtliga följande kriterier:

i.  God kapacitet inom vetenskap, teknik och innovation.

ii.  Engagemang för en regelbaserad öppen marknadsekonomi med rättvis och skälig hantering av immaterialrättigheter och respekt för mänskliga rättigheter och underbyggd av demokratiska institutioner.

iii.  Aktivt främjande av strategier för att förbättra medborgarnas ekonomiska och sociala välfärd.

En fullständig eller partiell associering till programmet av vart och ett av de tredjeländer som avses i led d ska grunda sig på en bedömning av fördelarna för unionen. Framför allt ska en sådan associering ske i enlighet med villkoren i ett särskilt avtal som omfattar tredjelandets deltagande i något unionsprogram, under förutsättning att avtalet

–  säkerställer en rimlig balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

–  ger rätt att samordna en åtgärd inom ramen för programmet, förutsatt att det är till fördel för unionen och att skyddet av unionens ekonomiska intressen säkerställs,

–  föreskriver villkor för deltagande i programmet, inklusive beräkningen av ekonomiska bidrag till enskilda (del)program och deras administrativa kostnader. Dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen,

–  inte ger tredjelandet beslutsbefogenhet över programmet,

–  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.

2.  Omfattningen av varje enskilt tredjelands associering till programmet ska beakta målet att driva på den ekonomiska tillväxten i unionen genom innovation och ska undvika kompetensflykt från unionen. Därför kan delar av programmet med en enda stödmottagare– i synnerhet sådana som är avsedda för privata enheter – vara uteslutna från associeringsavtal för vissa länder, med undantag för EES-länder, anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidater.

3.  Associeringsavtalet ska i förekommande fall möjliggöra och eftersträva ömsesidigt deltagande för rättsliga enheter som är etablerade i unionen i motsvarande program i associerade länder i enlighet med de villkor som fastställs i associeringsavtalet.

4.  Associeringsavtalets villkor för bestämning av det ekonomiska bidragets omfattning ska garantera automatisk korrigering vartannat år av eventuella betydande obalanser jämfört med det belopp som enheter som är etablerade i det associerade landet erhåller genom deltagande i programmet, med beaktande av kostnaderna för programmets förvaltning, utförande och drift.

4a.  Bidragen från alla associerade länder ska inbegripas i programmets relevanta delar, förutsatt att budgetfördelningen enligt artikel 9.2 respekteras. Kommissionen ska under det årliga budgetförfarandet avge rapport till rådet och parlamentet om den totala budgeten för varje del av programmet, med angivande av varje associerat land, individuella bidrag samt deras finansiella balans.

AVDELNING II

REGLER FÖR DELTAGANDE OCH SPRIDNING

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 13

Finansieringsorgan och gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder

1.  Finansieringsorgan får avvika från de regler som fastställs i denna avdelning, utom från artiklarna 14, 15 och 16, i vederbörligen motiverade fall och endast om detta är tillåtet enligt den grundläggande akten om inrättande av finansieringsorganet eller om delegering av budgetgenomförandeuppgifter till detta eller, för finansieringsorgan i enlighet med artikel 62.1 c ii, iii eller v i budgetförordningen, om det föreskrivs i överenskommelsen om medverkan och deras särskilda operativa behov eller åtgärdens natur så kräver.

2.  Reglerna i denna avdelning ska inte tillämpas på de direkta åtgärder som vidtas av gemensamma forskningscentrumet.

Artikel 14

Stödberättigande åtgärder och etiska principer

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ▌ i denna artikel ska endast åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 berättiga till finansiering.

Följande forskningsområden får inte finansieras:

a)  Verksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål.

b)  Verksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa och som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga(26).

c)  Verksamhet som syftar till att skapa mänskliga embryon enbart för forskningsändamål eller för att erhålla stamceller, inbegripet genom somatisk cellkärnöverföring.

2.  Forskning på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala, får finansieras, beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna. Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater får inte finansieras, vare sig i eller utanför EU. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat får inte finansieras där.

▌

Artikel 15

Etik(27)

1.  Åtgärder som genomförs inom programmet ska följa etiska principer och tillämplig lagstiftning på nationell, unions- och internationell nivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, med tilläggsprotokoll.

Man ska särskilt beakta proportionalitetsprincipen, rätten till integritet, rätten till skydd av personuppgifter, rätten till fysisk och mental integritet för personer, rätten till icke‑diskriminering och behovet att säkerställa miljöskydd och en hög skyddsnivå för människors hälsa.

2.  Enheter som deltar i åtgärden ska tillhandahålla följande:

a)  En etisk självbedömning som anger och preciserar alla förutsebara etiska frågor som rör målet, genomförandet och de sannolika effekterna av de verksamheter som ska finansieras, inklusive en bekräftelse av förenligheten med punkt 1, samt en beskrivning av hur den kommer att säkerställas.

b)  En bekräftelse av att verksamheterna kommer att följa den europeiska uppförandekoden för forskningsintegritet som publicerats av All European Academies och att inga verksamheter som undantas från finansiering kommer att genomföras.

c)  För verksamheter som bedrivs utanför unionen: en bekräftelse på att dessa verksamheter skulle ha varit tillåtna i en medlemsstat. och

d)  För verksamheter där mänskliga embryonala stamceller används: detaljerade uppgifter om de åtgärder för tillståndsgivning och kontroll som ska vidtas av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna och detaljerade uppgifter om de etiska godkännanden som ska erhållas innan de berörda verksamheterna inleds.

3.  Förslagen ska systematiskt kontrolleras för att identifiera åtgärder som väcker komplicerade eller allvarliga etiska frågor; dessa ska genomgå en etisk bedömning. Den etiska bedömningen ska utföras av kommissionen såvida den inte har delegerats till finansieringsorganet. För åtgärder som inbegriper användning av mänskliga embryonala stamceller eller mänskliga embryon är en etisk bedömning obligatorisk. Etiska kontroller och bedömningar ska genomföras med stöd av etikexperter. Kommissionen och finansieringsorganen ska i största möjliga utsträckning säkerställa insyn i de etiska förfarandena, utan att detta blir till förfång för förfarandenas konfidentiella karaktär.

4.  Enheter som deltar i åtgärden måste införskaffa alla godkännanden eller andra obligatoriska handlingar från relevanta nationella eller lokala etikkommittéer eller andra organ, t.ex. dataskyddsmyndigheter, innan den berörda verksamheten inleds. Dokumenten ska arkiveras och tillhandahållas kommissionen eller finansieringsorganet på begäran.

5.  Om så är lämpligt ska etiska kontroller utföras av kommissionen eller finansieringsorganet. För allvarliga eller komplicerade etiska frågor ska kontrollerna utföras av kommissionen såvida inte en delegering till organet har gjorts.

Etiska kontroller ska genomföras med stöd av etikexperter.

6.  Åtgärder som inte uppfyller de etiska kraven i punkterna 1–4 och således inte är etiskt godtagbara ska därför uteslutas eller avslutas så fort det fastställts att de är oetiska.

Artikel 16

Säkerhet

1.  Åtgärder som genomförs inom programmet ska vara förenliga med gällande säkerhetsbestämmelser, i synnerhet bestämmelserna om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter mot obehörigt röjande, inbegripet överensstämmelse med tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning. Vid forskning som bedrivs utanför unionen som använder sig av och/eller genererar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter är det, utöver iakttagandet av nämnda krav, nödvändigt att ett säkerhetsavtal ingås mellan unionen och det tredjeland där forskningen bedrivs.

2.  Om så är lämpligt ska förslag innehålla en självbedömning avseende säkerhet som anger eventuella säkerhetsproblem och beskriver hur dessa kommer att hanteras, så att tillämpliga krav i nationell lagstiftning och unionslagstiftning uppfylls.

3.  Kommissionen eller finansieringsorganet ska vid behov utföra en granskning av förslag som väcker säkerhetsfrågor.

4.  I tillämpliga fall ska åtgärderna vara förenliga med beslut (EU, Euratom) 2015/444 och dess tillämpningsföreskrifter.

5.  Enheter som deltar i åtgärden ska säkerställa skydd mot obehörigt röjande av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som används och/eller genereras inom åtgärden. De ska, innan de berörda verksamheterna inleds, tillhandahålla intyg på säkerhetsgodkännande för personer och/eller för anläggningen som utfärdats av berörda nationella säkerhetsmyndigheter.

6.  Om externa experter måste hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska en lämplig säkerhetsprövning krävas innan experterna utses.

7.  Kommissionen eller finansieringsorganet får vid behov utföra säkerhetskontroller.

▌Åtgärder som inte uppfyller säkerhetsreglerna enligt denna artikel kan uteslutas eller avslutas när som helst.

KAPITEL II

Bidrag

Artikel 17

Bidrag

Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen, om inte något annat anges i detta kapitel.

Artikel 18

Enheter som har rätt att delta

1.  Rättsliga enheter, oavsett etableringsort, däribland rättsliga enheter från icke associerade tredjeländer, och internationella organisationer får delta i åtgärder inom programmet under förutsättning att villkoren i denna förordning har uppfyllts, liksom eventuella villkor som fastställs i tillhörande arbetsprogram eller ansökningsomgång.

2.  Enheterna ska ingå i ett konsortium som ska omfatta minst tre oberoende rättsliga enheter som är etablerade i var sin medlemsstat eller ett associerat land och med minst en av dem etablerad i en medlemsstat, såvida inte

a)  arbetsprogrammet föreskriver något annat, om detta är vederbörligen motiverat,

3.  Europeiska forskningsrådets åtgärder för spetsforskning, Europeiska innovationsrådets åtgärder, åtgärder för utbildning och rörlighet samt samfinansieringsåtgärder för program kan genomföras av en eller flera rättsliga enheter, varav en måste vara etablerad i en medlemsstat eller i ett associerat land i den mening som avses i artikel 12.1 och genomförandet ska ske på grundval av ett avtal som ingåtts i enlighet med artikel 12.

4.  Samordnings- och stödåtgärder kan genomföras av en eller flera rättsliga enheter, och dessa kan vara etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land eller ett annat tredjeland.

5.  När det gäller åtgärder med anknytning till unionens strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet får arbetsprogrammet föreskriva att deltagandet kan begränsas till enbart rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstaterna, eller till rättsliga enheter som är etablerade i särskilt angivna associerade länder eller tredjeländer utöver medlemsstaterna.

6.  Om det är lämpligt och vederbörligen motiverat får arbetsprogrammet ▌ föreskriva kriterier för stödberättigande utöver dem som anges i punkterna 2, 3, 4 och 5 i enlighet med särskilda policykrav eller åtgärdens karaktär och mål, inklusive antalet rättsliga enheter, typ av rättslig enhet och etableringsort.

7.  För åtgärder som erhåller belopp enligt artikel 11 ska deltagandet begränsas till en enda rättslig enhet som är etablerad i den delegerande förvaltningsmyndighetens jurisdiktion, utom då något annat överenskommits med förvaltningsmyndigheten och fastställts i arbetsprogrammet.

8.  Om så anges i arbetsprogrammet får gemensamma forskningscentrumet delta i åtgärder.

9.  Gemensamma forskningscentrumet, internationella europeiska forskningsorganisationer och rättsliga enheter som inrättats enligt EU-rätten ska anses vara etablerade i en annan medlemsstat än de i vilka andra rättsliga enheter som deltar i åtgärden är etablerade.

10.  När det gäller Europeiska forskningsrådets åtgärder för spetsforskning samt åtgärder för utbildning och rörlighet och när så föreskrivs i arbetsprogrammet ska internationella organisationer med säte i en medlemsstat eller i ett associerat land anses vara etablerade i medlemsstaten eller det associerade landet i fråga.

När det gäller andra delar av programmet ska internationella organisationer av annat slag än internationella europeiska forskningsorganisationer anses vara etablerade i ett icke-associerat tredjeland.

Artikel 19

Enheter som är berättigade till finansiering

1.   Enheter är berättigade till finansiering om de är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land i enlighet med artikel 12.

För åtgärder som erhåller belopp enligt artikel 11.3 ska endast enheter som är etablerade i den delegerande förvaltningsmyndighetens jurisdiktion vara berättigade till finansiering.

1b.  Länder med låga till medelhöga inkomster och, undantagsvis, andra icke associerade tredjeländer kan komma i fråga för finansiering om

a)  det icke associerade tredjelandet har identifierats i arbetsprogrammet, och

b)  kommissionen eller finansieringsorganet anser att landets deltagande är viktigt för genomförandet av åtgärden.

2.  Enheter som är etablerade i andra icke associerade tredjeländer bör ▌ bära kostnaderna för sitt deltagande. Avtal om forskning och utveckling mellan dessa icke associerade tredjeländer och unionen kan ingås varhelst detta anses lämpligt, och samfinansieringsmekanismer liknande dem som överenskommits inom Horisont 2020 får upprättas. Dessa länder ska säkerställa att rättsliga enheter från unionen får ömsesidig åtkomst till ländernas finansieringsprogram för forskning, utveckling och innovation samt ömsesidig öppen åtkomst till vetenskapliga resultat och data och till rättvisa och skäliga villkor för immateriella rättigheter.

▌

▌

3.  Anknutna enheter är berättigade till finansiering inom en åtgärd om de är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land ▌.

3a.  Kommissionen ska rapportera till parlamentet och rådet och för varje icke associerat tredjeland ange hur stort ekonomiskt bidrag de deltagande enheterna fått från unionen och hur stort ekonomiskt bidrag samma land tillhandahållit unionsenheter som deltar i deras verksamhet.

Artikel 20

Ansökningsomgångar

1.  ▌Innehållet i ansökningsomgången för alla åtgärder ska tas med i arbetsprogrammet.

▌

▌

▌

3.  Om det är nödvändigt för att uppnå målen med en ansökningsomgång kan den, i undantagsfall, begränsas till att utveckla ytterligare verksamheter eller lägga till ytterligare partner till befintliga åtgärder. Arbetsprogrammet får dessutom omfatta en möjlighet för rättsliga enheter från medlemsstater med låga forsknings- och innovationsresultat att gå med i redan utvalda samarbetsinriktade forsknings- och innovationsåtgärder, förutsatt att respektive konsortium ger sitt medgivande och att inga rättsliga enheter från sådana medlemsstater redan medverkar.

4.   Det krävs inte någon ansökningsomgång för samordnings- och stödåtgärder eller samfinansieringsåtgärder för program som

a)  ska genomföras av gemensamma forskningscentrumet eller rättsliga enheter som anges i arbetsprogrammet och

b)  inte omfattas av räckvidden för en ansökningsomgång, i enlighet med artikel 195 e i budgetförordningen.

5.   Arbetsprogrammet ska ange inom vilka ansökningsomgångar som ”spetskompetensstämplar” kommer att tilldelas. Med förhandstillstånd från den sökande får information om ansökan och utvärderingen delas med berörda finansieringsmyndigheter, på villkor att det ingås avtal om konfidentialitet.

Artikel 21

Gemensamma ansökningsomgångar

Kommissionen eller finansieringsorganet får utfärda en gemensam ansökningsomgång med

a)  tredjeländer, inbegripet deras vetenskapliga och tekniska organisationer och byråer,

b)  internationella organisationer,

c)  icke vinstdrivande rättsliga enheter.

Vid en gemensam ansökningsomgång ska de sökande uppfylla kraven i artikel 18 i denna förordning och gemensamma förfaranden ska fastställas för urval och utvärdering av förslag. Förfarandena ska involvera en representativ grupp av experter som utses av varje part.

Artikel 22

Förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa lösningar

1.  Åtgärderna får inbegripa, eller ha som sitt primära syfte, förkommersiell upphandling eller offentlig upphandling av innovativa lösningar som ska utföras av stödmottagare som är upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter enligt definitionerna i direktiven 2014/24/EU(28), 2014/25/EU(29) och 2009/81/EG(30).

2.  För upphandlingsförfaranden gäller följande:

a)  De ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering, likabehandling, sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet samt gällande konkurrensregler.

b)  De får, beträffande förkommersiell upphandling, använda ett förenklat och/eller påskyndat förfarande, om det ställer sig lämpligt och inte blir till förfång för principerna i led a, och får föreskriva särskilda villkor, exempelvis att den upphandlade verksamheten endast får utföras inom medlemsstaternas territorium eller i associerade länder.

c)  De får tillåta att flera kontrakt beviljas genom samma förfarande (flera leverantörer). och

d)  De ska föreskriva tilldelning av kontrakt till den eller de anbudsgivare som har det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, och samtidigt säkerställa att det inte förekommer några intressekonflikter.

3.  En uppdragstagare som tar fram resultat i förkommersiell upphandling ska äga åtminstone de tillhörande immateriella rättigheterna. De upphandlande myndigheterna ska åtminstone ha nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten för egen användning samt rätt att bevilja, eller ålägga deltagande uppdragstagare att bevilja, icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja resultaten, på de upphandlande myndigheternas vägnar, på rättvisa och rimliga villkor och utan rätt att bevilja underlicenser. Om en uppdragstagare inte lyckas utnyttja resultaten kommersiellt inom en i kontraktet fastställd period efter den förkommersiella upphandlingen kan de upphandlande myndigheterna, efter att ha samrått med uppdragstagaren om orsakerna till att resultaten inte utnyttjats, kräva att uppdragstagaren överlåter äganderätten till resultaten till dem.

▌

Artikel 24

De sökandes ekonomiska kapacitet

1.  Utöver de undantag som anges i artikel 198.5 i budgetförordningen ska den finansiella kapaciteten kontrolleras endast för samordnaren och endast om den begärda finansieringen från unionen för åtgärden är på minst 500 000 EUR.

2.  Om det finns anledning att tvivla på den finansiella kapaciteten eller om det finns en högre risk på grund av deltagande i flera pågående åtgärder som finansieras genom unionens forsknings- och innovationsprogram, ska dock kommissionen eller finansieringsorganet även kontrollera den finansiella kapaciteten hos andra sökande eller hos samordnarna under det tröskelvärde som avses i punkt 1.

3.  Om den finansiella kapaciteten är strukturellt garanterad av en annan rättslig enhet ska den finansiella kapaciteten hos den sistnämnda kontrolleras.

4.  I händelse av svag finansiell kapacitet får kommissionen eller finansieringsorganet villkora den sökandes deltagande med tillhandahållandet av en förklaring om solidariskt ansvar från en anknuten enhet.

5.  Bidraget till den ömsesidiga försäkringsmekanism som anges i artikel 33 ska anses som en tillräcklig garanti enligt artikel 152 i budgetförordningen. Inga ytterligare garantier eller säkerheter får godtas från stödmottagarna eller åläggas dem.

Artikel 25

Tilldelnings- och urvalskriterierna

1.  Förslagen ska bedömas på grundval av följande tilldelningskriterier:

a)  Spetskompetens.

b)  Genomslag.

c)  Kvalitet och effektivitet i genomförandet.

2.  Endast det kriterium som avses i punkt 1 a ska tillämpas på förslag avseende EFR‑åtgärder för spetsforskning.

3.  Arbetsprogrammet ska innehålla närmare uppgifter om tillämpningen av de tilldelningskriterier som anges i punkt 1, bland annat med viktning, trösklar och, i förekommande fall, regler för hur jämbördiga förslag ska hanteras, med hänsyn tagen till ansökningsomgångens mål. Villkoren för hur jämbördiga förslag ska hanteras kan inbegripa kriterier såsom, men inte uteslutande, små och medelstora företag, jämställdhet, geografisk spridning.

3a.  Kommissionen och andra finansieringsorgan ska beakta möjligheten till ett inlämningsförfarande i två steg, där, om så är lämpligt, avidentifierade förslag får utvärderas i det första steget på grundval av ett eller flera av tilldelningskriterierna i punkt 1.

Artikel 26

Utvärdering

1.  Förslag ska utvärderas av utvärderingskommittén, som ska bestå av oberoende externa experter.

För EIC:s verksamheter, uppdrag och i vederbörligen motiverade fall som anges i det av kommissionen antagna arbetsprogrammet får utvärderingskommittén delvis eller, vid samordnings- och stödåtgärder, helt eller delvis bestå av företrädare för unionens institutioner eller organ enligt vad som avses i artikel 150 i budgetförordningen.

▌

Utvärderingsprocessen får följas av oberoende observatörer.

2.  I förekommande fall ska utvärderingskommittén rangordna de förslag som klarat tillämpliga tröskelvärden efter

a)   deras utvärderingsresultat,

b)   deras bidrag till uppnåendet av specifika policymål, inklusive sammanställningen av en enhetlig projektportfölj för EIC:s Pathfinder-verksamheter, uppdrag och i andra vederbörligen motiverade fall som ingående anges i det av kommissionen antagna arbetsprogrammet.

För EIC:s verksamheter, uppdrag och i andra vederbörligen motiverade fall som ingående anges i det av kommissionen antagna arbetsprogrammet får utvärderingskommittén även föreslå ▌ ändringar i förslagen om detta krävs för portföljstrategins enhetlighet. Sådana ändringar ska motsvara villkoren för deltagande och principen om likabehandling. Programkommittén ska informeras om sådana fall.

2a.  Utvärderingsprocessen ska utformas så, att den blir ojävig och opartisk. Öppenhet ska garanteras i utvärderingskriterierna och i metoden för poängsättningen av förslagen.

3.  I enlighet med artikel 200.7 i budgetförordningen ska de sökande få respons i alla skeden av utvärderingen och, i förekommande fall, informeras om avslagsgrunderna.

4.  Rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstater med låga forsknings- och innovationsresultat och som med lyckat resultat deltagit i komponenten ”Att bredda deltagandet och dela spetskompetens” ska, på begäran, få ett intyg om sådant deltagande som kan bifogas förslag till de samarbetsbetonade delarna av det program som de samordnar.

Artikel 27

Förfarande för omprövning av utvärderingen, förfrågningar och klagomål

1.  En sökande kan begära omprövning av utvärderingen om denne anser att det gällande utvärderingsförfarandet inte har tillämpats korrekt på det inlämnade förslaget(31).

2.  En omprövning av utvärderingen gäller bara de formella aspekterna av utvärderingen, inte utvärderingen av förslagets förtjänster.

2a.  En begäran om omprövning ska avse ett särskilt förslag och ska skickas in inom 30 dagar efter att utvärderingsresultaten har meddelats.

En kommitté för omprövning av utvärderingen ska avge ett yttrande över de formella aspekterna och ska ledas av och inbegripa annan personal från kommissionen eller det berörda finansieringsorganet än den som medverkat vid utvärderingen av förslagen. Kommittén får rekommendera något av följande:

a)  Ny utvärdering av ansökan, i första hand utförd av bedömare som inte deltog i den föregående utvärderingen.

b)  Bekräftelse av den ursprungliga utvärderingen.

▌

▌

3.  Omprövningen av utvärderingen får inte försena urvalsprocessen för förslag som inte är föremål för omprövning.

3a.  Kommissionen ska säkerställa att det finns ett förfarande för att deltagare ska kunna inkomma med direkta förfrågningar och klagomål om sin medverkan i Horisont Europa. Information om hur man registrerar förfrågningar eller klagomål ska göras tillgänglig på nätet.

Artikel 28

Tid för beviljande

1.  Genom undantag från artikel 194.2 första stycket i budgetförordningen ska följande tidsfrister gälla:

a)  En period på högst fem månader från slutdatumet för att lämna in fullständiga ansökningar, när det gäller att informera alla sökande om resultatet av bedömningen av deras ansökan.

b)  En period på högst åtta månader från slutdatumet för att lämna in fullständiga ansökningar, för att underteckna bidragsavtal med sökande.

▌

▌

2.  Arbetsprogrammet ▌ får fastställa kortare perioder.

3.  Utöver de undantag som föreskrivs i artikel 194.2 andra stycket i budgetförordningen får de tidsfrister som avses i punkt 1 överskridas för EFR-åtgärder och för uppdrag samt när åtgärder läggs fram för en etisk bedömning eller säkerhetsbedömning.

Artikel 29

Genomförande av bidraget

1.  Om en deltagare underlåter att uppfylla sina skyldigheter i fråga om det tekniska genomförandet av åtgärden ska övriga deltagare uppfylla skyldigheterna utan ytterligare unionsfinansiering, såvida inte kommissionen uttryckligen befriar dem från den skyldigheten. Varje stödmottagares finansiella ansvar ska vara begränsat till dess egna skulder, om inte annat följer av de bestämmelser som rör den ömsesidiga försäkringsmekanismen.

2.  Bidragsavtalet får fastställa delmål och därtill hörande delbetalningar av förfinansieringen. Om delmål inte uppnås kan åtgärden avbrytas, ändras eller i vederbörligen motiverade fall avslutas.

3.  Åtgärden kan också avslutas om de förväntade resultaten har förlorat sin relevans för unionen av vetenskapliga eller tekniska skäl eller, när det gäller EIC Accelerator, också av ekonomiska skäl, eller, när det gäller Europeiska innovationsrådet och uppdrag, mot bakgrund av sin relevans som en del av en åtgärdsportfölj. Kommissionen ska genomgå ett förfarande med åtgärdssamordnaren och om lämpligt med externa experter innan den beslutar att avsluta en åtgärd i enlighet med artikel 133 i budgetförordningen.

Artikel 29a

Mall för bidragsavtal

1.  Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna utarbeta mallar för bidragsavtal mellan kommissionen eller det berörda finansieringsorganet och stödmottagarna i enlighet med denna förordning. Om det visar sig vara nödvändigt att göra en betydande ändring av modellen för bidragsavtal, till exempel för att den ska bli enklare för stödmottagarna, ska kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna på lämpligt sätt revidera mallen.

2.  I bidragsavtalet ska stödmottagarnas och antingen kommissionens eller det berörda finansieringsorganets rättigheter och skyldigheter fastställas i enlighet med denna förordning. I bidragsavtalet ska också fastställas rättigheterna och skyldigheterna för rättsliga enheter som blir stödmottagare under åtgärdens genomförande, samt rollen och arbetsuppgifterna för en konsortiekoordinator.

Artikel 30

Finansieringsgrader

1.  En och samma finansieringsgrad ska tillämpas för alla verksamheter inom en åtgärd. Den maximala finansieringsgraden per åtgärd ska fastställas i arbetsprogrammet.

2.  Programmet får ersätta upp till 100 % av en åtgärds totala stödberättigande kostnader, utom för

a)  innovationsåtgärder: upp till 70 % av de totala stödberättigande kostnaderna, utom för icke vinstdrivande rättsliga enheter där programmet kan ersätta upp till 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna,

b)  samfinansierade programåtgärder: minst 30 % av de totala stödberättigande kostnaderna, och i vissa särskilt motiverade fall upp till 70 %.

3.  De finansieringsgrader som fastställs i denna artikel ska också tillämpas på åtgärder där finansiering avseende schablonbelopp, enhetskostnader eller klumpsummor fastställts för hela eller delar av åtgärden.

Artikel 31

Indirekta kostnader

1.  Indirekta stödberättigande kostnader ska fastställas genom tillämpning av en schablonsats på 25 % av de totala direkta stödberättigande kostnaderna exklusive direkta stödberättigande kostnader för utläggande på entreprenad, finansiellt stöd till tredje parter och alla enhetskostnader och klumpsummor som inbegriper indirekta kostnader.

Indirekta kostnader som ingår i enhetskostnader eller klumpsummor ska, där så är lämpligt, beräknas med användning av den schablonnivå som anges i punkt 1, med undantag för internt fakturerade enhetskostnader för varor och tjänster som ska beräknas på grundval av de faktiska kostnaderna, i enlighet med stödmottagarens vanliga praxis för kostnadsredovisning.

2.  Om detta anges i arbetsprogrammet får dock indirekta kostnader redovisas i form av en klumpsumma eller enhetskostnader.

Artikel 32

Stödberättigande kostnader

1.  Utöver de kriterier som anges i artikel 186 i budgetförordningen, för stödmottagare med projektbaserad ersättning, är personalkostnader stödberättigande upp till den ersättning som personen skulle ha fått för arbete i forsknings- och innovationsprojekt som finansieras av nationella system, inklusive sociala avgifter och andra kostnader som är kopplade till ersättningen till åtgärdens personal, och som härrör från nationell rätt eller från anställningsavtalet.

Projektbaserad ersättning avses ersättning som är kopplad till en persons deltagande i projekt, är en del av stödmottagarens vanliga ersättningspraxis och betalas ut på ett konsekvent sätt.

2.  Genom undantag från artikel 190.1 i budgetförordningen ska kostnader för resurser som ställs till förfogande av tredje parter genom naturabidrag vara stödberättigande upp till den tredje partens direkta stödberättigande kostnader.

3.  Genom undantag från artikel 192 i budgetförordningen ska intäkter som genereras genom utnyttjande av resultaten inte betraktas som intäkter från åtgärden.

3a.  I enlighet med denna förordning och artikel 186 i budgetförordningen kan stödmottagarna använda sin gängse redovisningspraxis för att identifiera och deklarera kostnaderna för en åtgärd som följer alla villkor i bidragsavtalet.

4.  Genom undantag från artikel 203.4 i budgetförordningen ska ett intyg om redovisningen vara obligatoriskt vid utbetalningen av återstoden om det belopp som hävdas motsvara faktiska kostnader och enhetskostnader, beräknat i enlighet med gängse kostnadsredovisningspraxis, är på minst 325 000 EUR.

Intyg om redovisningen får i enlighet med artikel 203.4 i budgetförordningen, utfärdas av en godkänd utomstående revisor, eller, för offentliga organ, av en behörig och oberoende offentlig tjänsteman.

4a.  I samband med åtgärder för utbildning och rörlighet inom Marie Skłodowska‑Curie‑åtgärderna ska man i EU:s bidrag, när så är lämpligt, vederbörligen beakta eventuella kostnader som stödmottagaren under bidragets löptid haft för mamma- eller pappaledighet, sjukledighet, särskild ledighet, byte av rekryterande värdorganisation eller byte av civilstånd.

4b.  Kostnaderna för öppen åtkomst, också för datahanteringsplaner, ska kunna komma i fråga för ersättning, enligt vad som närmare föreskrivs i bidragsavtalet.

Artikel 33

Ömsesidig försäkringsmekanism

1.  En ömsesidig försäkringsmekanism (nedan kallad mekanismen) inrättas härmed, som ersätter och efterträder den fond som inrättats i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) nr 1290/2013. Mekanismen ska täcka risken i samband med förfallna skulder som inte betalas in av stödmottagarna

a)  till kommissionen enligt beslut nr 1982/2006/EG,

b)  till kommissionen och unionsorgan enligt Horisont 2020,

c)  till kommissionen och finansieringsorganen inom ramen för programmet.

Risktäckning beträffande de finansieringsorgan som avses i första stycket led c får genomföras genom ett system med indirekt täckning enligt det tillämpliga avtalet och med beaktande av typen av finansieringsorgan.

2.  Mekanismen ska förvaltas av unionen, företrädd av kommissionen som verkställande organ. Kommissionen ska fastställa särskilda regler för mekanismens verksamhet.

3.  Stödmottagarna ska bidra med 5 % av unionsfinansieringen för åtgärden. Detta bidrag kan, på grundval av regelbundna öppna utvärderingar, höjas av kommissionen upp till 8 % eller minskas till under 5 %. Stödmottagarnas bidrag till mekanismen ska avräknas från den inledande förfinansieringen och betalas till mekanismen på stödmottagarnas vägnar, och får under inga omständigheter överstiga den inledande förhandsfinansieringens storlek.

4.  Stödmottagarnas bidrag ska återbetalas vid utbetalningen av återstoden.

5.  Eventuell avkastning som mekanismen genererar ska adderas till mekanismen. Om avkastningen är otillräcklig ska mekanismen inte ingripa och kommissionen eller finansieringsorganet ska återkräva eventuella förfallna belopp direkt från stödmottagarna eller de tredje parterna.

6.  De återkrävda beloppen ska utgöra intäkter som avsätts till mekanismen i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen. När alla bidrag vars risk direkt eller indirekt täcks genom mekanismen har genomförts ska eventuella utestående belopp återkrävas av kommissionen och tas upp i unionens budget, under förutsättning att beslut fattas av den lagstiftande myndigheten.

7.  Mekanismen får utökas till stödmottagare inom alla övriga direkt förvaltade EU‑program. Kommissionen ska anta villkor för deltagande av stödmottagare inom andra program.

Artikel 34

Äganderätt och skydd

1.  Stödmottagarna ska äga de resultat som de genererar. De ska säkerställa att alla rättigheter som tillkommer deras anställda eller någon annan part i förhållande till resultaten kan utövas på ett sätt som är förenligt med stödmottagarens skyldigheter enligt villkoren i bidragsavtalet.

Två eller flera stödmottagare ska samäga resultat om

a)  de har genererat dem tillsammans, och

b)  det inte går att

i)  fastställa hur mycket respektive stödmottagare har bidragit till resultaten

eller

ii)  särskilja resultaten i samband med ansökan om, erhållande av eller bibehållande av skydd för dem.

Samägarna ska skriftligen komma överens om fördelningen av och villkoren för utövande av samägandet. Om inte annat har avtalats i konsortieavtalet eller i samägandeavtalet får varje samägare bevilja icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja de samägda resultaten (utan rätt till underlicensiering), om de övriga samägarna underrättas om detta i förväg och erhåller rättvis och rimlig ersättning. De gemensamma ägarna får skriftligen komma överens om att tillämpa en annan ordning än samägande.

2.  Stödmottagare som har fått EU-finansiering ska på lämpligt sätt skydda sina resultat om detta är möjligt och motiverat, med beaktande av alla relevanta faktorer, inklusive möjligheterna till kommersiellt utnyttjande, jämte alla andra berättigade intressen. Vid beslut om eventuellt skydd ska stödmottagarna också ta hänsyn till de berättigade intressena hos övriga stödmottagare i åtgärden.

Artikel 35

Utnyttjande och spridning

1.  Varje deltagare som erhållit unionsfinansiering ska göra sitt bästa för att utnyttja de resultat som den äger, eller låta dem utnyttjas av en annan rättslig enhet. Utnyttjandet kan göras direkt av stödmottagarna eller indirekt, särskilt genom överlåtelse och licensiering av resultat i enlighet med artikel 36.

Arbetsprogrammet får innehålla bestämmelser om ytterligare skyldigheter avseende utnyttjande.

Om resultaten, trots stödmottagarens vederbörliga ansträngningar, inte utnyttjas, vare sig direkt eller indirekt, inom den tidsfrist som anges i bidragsavtalet ska stödmottagaren använda en lämplig online-plattform som anges i bidragsavtalet för att hitta intresserade parter som kan utnyttja resultaten. Om det är motiverat på grundval av en begäran av stödmottagaren får denna skyldighet frångås.

2.  Stödmottagarna ska sprida sina resultat så snart som möjligt, i ett öppet format, med förbehåll för begränsningar på grund av skyddet av immateriella rättigheter, säkerhetsbestämmelser eller berättigade intressen ▌.

Arbetsprogrammet får innehålla bestämmelser om ytterligare skyldigheter avseende spridning, samtidigt som unionens ekonomiska och vetenskapliga intressen skyddas.

3.  Stödmottagarna ska se till att öppen åtkomst till vetenskapliga publikationer tillämpas enligt de villkor som anges i bidragsavtalet. Stödmottagarna ska särskilt se till att de eller upphovsmännen behåller tillräckliga immateriella rättigheter för att kunna följa kraven på öppen åtkomst.

Öppen åtkomst till forskningsdata ska vara den allmänna regeln enligt de villkor som anges i bidragsavtalet, men möjligheten till undantag ska säkerställas, i enlighet med principen om ”så fri som möjligt och så begränsad som nödvändigt”, med hänsyn till de berättigade intressena hos stödmottagarna, inklusive kommersiellt utnyttjande, och andra begränsningar, t.ex. dataskyddsregler, personlig integritet, konfidentialitet, affärshemligheter, unionens intressen inom konkurrensen, säkerhetsbestämmelser eller immateriella rättigheter.

Arbetsprogrammet får innehålla ytterligare incitament för anslutning till förfaranden för öppen vetenskap.

4.  Stödmottagarna ska hantera alla forskningsdata som tillkommit vid en Horisont Europa-åtgärd i enlighet med Fair-principerna och med villkoren i bidragsavtalet och de ska upprätta en datahanteringsplan.

Arbetsprogrammet får i motiverade fall innehålla ytterligare krav på att använda det europeiska öppna forskningsmolnet för att lagra och ge åtkomst till forskningsdata.

5.  Stödmottagare som avser att sprida sina resultat ska meddela detta till övriga stödmottagare inom åtgärden i förväg. Varje övrig stödmottagare får invända mot detta om den kan visa att den avsedda spridningen avsevärt skulle skada dess berättigade intressen med avseende på resultaten eller bakgrundsinformationen. I sådana fall får ingen spridning ske utan att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda dessa berättigade intressen.

6.  Om inte något annat föreskrivs i arbetsprogrammet ska förslag innehålla en plan för utnyttjande och spridning av resultat. Om det förväntade utnyttjandet omfattar utveckling, skapande, tillverkning och marknadsföring av en produkt eller process eller skapande och tillhandahållande av en tjänst ska planen innehålla en strategi för sådant utnyttjande. Om planen föreskriver utnyttjande främst i icke associerade tredjeländer ska de rättsliga enheterna förklara hur detta utnyttjande ändå ligger i unionens intresse.

Stödmottagarna ska, i enlighet med bidragsavtalet, uppdatera planen under tiden som åtgärden genomförs och efter det att den slutförts.

7.  När det gäller övervakning och spridning som utförs av kommissionen eller finansieringsorganet ska stödmottagarna tillhandahålla all begärd information om utnyttjande och spridning av sina resultat enligt de villkor som fastställs i bidragsavtalet. Sådan information ska offentliggöras, med förbehåll för stödmottagarnas berättigade intressen.

Artikel 36

Överlåtelse och licensiering

1.  Stödmottagare får överlåta äganderätten till sina resultat. De ska säkerställa att deras skyldigheter även gäller den nya ägaren och att denne är skyldig att överföra dem vid en eventuell senare överlåtelse.

2.  Såvida inte annat skriftligen överenskommits för särskilt identifierade tredje parter, inklusive anknutna enheter, eller såvida det inte är omöjligt enligt tillämplig lagstiftning, ska stödmottagare som avser att överlåta äganderätten till resultat i förväg meddela övriga stödmottagare som fortfarande har rätt att få del av resultaten. Detta meddelande ska innehålla tillräcklig information om den nya ägaren för att stödmottagarna ska kunna bedöma effekterna på sin åtkomsträtt.

Såvida inte annat skriftligen överenskommits för särskilt identifierade tredje parter, inklusive anknutna enheter, får en stödmottagare göra invändningar mot en överlåtelse om denne kan visa att överlåtelsen skulle påverka den egna åtkomsträtten negativt. I sådana fall får överlåtelsen inte göras innan en överenskommelse har nåtts mellan de berörda stödmottagarna. I bidragsavtalet ska tidsfrister fastställas för detta.

3.  Stödmottagare får bevilja licenser för sina resultat eller på annat sätt bevilja rätt att utnyttja dem, även med exklusiv rätt, om detta inte påverkar fullgörandet av deras skyldigheter. Exklusiva licenser för resultaten får beviljas om alla övriga berörda stödmottagare samtycker till att avstå från sin åtkomsträtt till dem.

4.  När så är motiverat ska bidragsavtalet fastställa kommissionens eller finansieringsorganets rätt att invända mot överlåtelser av äganderätten till resultat, eller till beviljande av en exklusiv licens för resultat, om

a)  de stödmottagare som genererat resultaten har erhållit unionsfinansiering,

b)  överlåtelsen eller licensieringen sker till en rättslig enhet som är etablerad i ett icke-associerat tredjeland, och

c)  överlåtelsen eller licensieringen inte är i linje med unionens intressen.

Om rätten att göra invändningar är tillämplig ska stödmottagaren lämna förhandsbesked. Undantag från rätten att göra invändningar får medges skriftligen för överföringar eller bidrag till särskilt angivna rättsliga enheter om åtgärder för att skydda unionens intressen är på plats.

Artikel 37

Åtkomsträtt

1.  Följande principer för åtkomsträtt ska tillämpas:

a)  Begäran om att utöva åtkomsträtt eller avstå från åtkomsträtt ska göras skriftligen.

b)  Om inget annat överenskommits med överlåtaren inbegriper åtkomsträtt inte rätten att underlicensiera.

c)  Stödmottagarna ska, innan de ansluter sig till bidragsavtalet, underrätta varandra om eventuella begränsningar för att bevilja åtkomst till sin bakgrundsinformation.

d)  Om en stödmottagare inte längre deltar i en åtgärd ska detta inte påverka stödmottagarens skyldighet att bevilja åtkomst.

e)  Om en stödmottagare inte fullgör sina skyldigheter får stödmottagarna komma överens om att denne inte längre har åtkomsträtt.

2.  Stödmottagarna ska bevilja åtkomst till

a)  sina resultat, kostnadsfritt, till alla övriga stödmottagare inom åtgärden som behöver dem för att genomföra sina egna uppgifter,

b)  sin bakgrundsinformation till alla övriga stödmottagare inom åtgärden som behöver den för att genomföra sina egna uppgifter, med förbehåll för eventuella begränsningar som avses i punkt 1 c; denna åtkomst ska beviljas kostnadsfritt såvida inget annat överenskommits med stödmottagarna innan de anslöt sig till bidragsavtalet,

c)  sina resultat och, med förbehåll för eventuella begränsningar som avses i punkt 1 c, till sin bakgrundsinformation till alla övriga stödmottagare inom åtgärden som behöver den för att kunna utnyttja sina egna resultat; denna åtkomst ska beviljas på rättvisa och rimliga villkor som ska överenskommas.

3.  Om inte annat överenskommits med stödmottagarna ska de också bevilja åtkomst till sina resultat och, med förbehåll för eventuella begränsningar som avses i punkt 1 c, till sin bakgrundsinformation till en rättslig enhet som

a)  är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land,

b)  står under direkt eller indirekt kontroll av en annan stödmottagare, eller står under samma direkta eller indirekta kontroll som den stödmottagaren, eller kontrollerar den stödmottagaren direkt eller indirekt, och

c)  behöver åtkomst för att utnyttja den stödmottagarens resultat, i enlighet med stödmottagarens skyldigheter avseende utnyttjande.

Åtkomst ska beviljas på rättvisa och rimliga villkor som ska överenskommas.

4.  En begäran om åtkomst för utnyttjande får lämnas in upp till ett år efter det att åtgärden slutförts, såvida inte stödmottagarna kommer överens om en annan tidsfrist.

5.  Stödmottagare som har fått unionsfinansiering ska bevilja avgiftsfri åtkomst till sina resultat för unionens institutioner, organ, kontor och byråer för utveckling, genomförande och övervakning av unionens politik och program. Åtkomsten ska begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning.

Åtkomsträtt av detta slag ska inte omfatta stödmottagarnas bakgrundsinformation.

I åtgärder inom klustret ”civil säkerhet för samhället” ska stödmottagare som fått EU‑finansiering också ge avgiftsfri åtkomst till sina resultat till medlemsstaternas nationella myndigheter för utarbetande, genomförande och övervakning av deras politik eller program på det berörda området. Åtkomsten ska begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning och ska beviljas genom ett bilateralt avtal som fastställer särskilda villkor för att säkerställa att dessa rättigheter endast kommer att utnyttjas i avsett syfte och att det finns lämpliga skyldigheter avseende konfidentialitet. Den begärande medlemsstaten, de begärande unionsinstitutionerna, -organen, -kontoren eller -byråerna ska underrätta alla medlemsstater om en sådan begäran.

6.  Arbetsprogrammet får, där så är lämpligt, innehålla bestämmelser om ytterligare åtkomsträttigheter.

Artikel 38

Särskilda bestämmelser ▌

Särskilda regler om ägande, utnyttjande, spridning, överlåtelse och licensiering samt åtkomsträtt kan vara tillämpliga i fråga om EFR-åtgärder, åtgärder för utbildning och rörlighet, förkommersiell upphandling, offentlig upphandling av innovativa lösningar, samfinansieringsåtgärder för program samt samordnings- och stödåtgärder.

Dessa särskilda regler ska fastställas i bidragsavtalet och påverkar inte principerna för och skyldigheterna beträffande öppen åtkomst.

▌

Artikel 39

Priser

1.  Priser inom ramen för programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning IX i budgetförordningen, om inte något annat anges i detta kapitel.

2.  Alla rättsliga enheter, oavsett etableringsort, får delta i tävlingar, såvida inte något annat föreskrivs i arbetsprogrammet eller i tävlingsreglerna.

3.  Kommissionen eller finansieringsorganet får, där så är lämpligt, anordna pristävlingar med

a)  andra unionsorgan,

b)  tredjeländer, inbegripet deras vetenskapliga och tekniska organisationer och byråer,

c)  internationella organisationer, eller

d)  icke vinstdrivande rättsliga enheter.

4.  Arbetsprogrammet eller tävlingsbestämmelserna ska innehålla skyldigheter i fråga om kommunikation, och, om så är lämpligt, utnyttjande och spridning, ägande och åtkomsträtt, däribland licensieringsbestämmelser.

KAPITEL IV

Upphandling

Artikel 40

Upphandling

1.  Upphandlingar inom ramen för programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VII i budgetförordningen, om inget något annat anges i detta kapitel.

2.  Upphandlingar kan också utformas som förkommersiella upphandlingar eller upphandlingar av innovativa lösningar som utförs av kommissionen eller finansieringsorganet för egen räkning eller tillsammans med upphandlande myndigheter från medlemsstaterna och associerade länder. I dessa fall ska reglerna i artikel 22 tillämpas.

KAPITEL V

Blandfinansieringsinsatser och blandfinansiering

Artikel 41

Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser som beslutas enligt detta program ska genomföras i enlighet med InvestEU-programmet och avdelning X i budgetförordningen.

Artikel 42

Blandfinansiering från Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet

1.  Bidraget och komponenter i form av återbetalningspliktiga förskott av blandfinansieringen från Horisont Europa eller Europeiska innovationsrådet ska omfattas av artiklarna 30–33.

2.  Blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet ska genomföras i enlighet med artikel 43. Stödet i form av blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet får beviljas till dess att åtgärden kan finansieras som en blandfinansieringsinsats eller som en finansierings- och investeringsinsats som helt täcks av EU-garantin enligt InvestEU. Genom undantag från artikel 209 i budgetförordningen gäller inte de villkor som anges i punkt 2, och i synnerhet leden a och d, då blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet tilldelas.

3.  Blandfinansiering från Horisont Europa kan beviljas en samfinansieringsåtgärd för program om ett gemensamt program för medlemsstater och associerade länder innehåller bestämmelser om användning av finansieringsinstrument till stöd för utvalda åtgärder. Bedömningen och urvalet av dessa åtgärder ska ske i enlighet med artiklarna 11, 19, 20, 24, 25 och 26. Genomförandeformerna för blandfinansiering inom Horisont Europa ska vara förenliga med artikel 29, i analogi med artikel 43.9 och med ytterligare och motiverade villkor som anges i arbetsprogrammet.

4.  Återbetalningar, inbegripet återbetalda förskott och intäkter i form av blandfinansiering från Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet ska betraktas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.3 f och 21.4 i budgetförordningen.

5.  Blandfinansiering från Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet ska tillhandahållas på ett sätt som främjar unionens konkurrenskraft och inte snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.

Artikel 42a

Pathfinder

1.  Pathfinder ska ge bidrag åt avancerade högriskprojekt som genomförs av konsortier eller enskilda stödmottagare och syftar till att utveckla radikala innovationer och nya marknadsmöjligheter. Pathfinder ska ge stöd åt de första stadierna i vetenskaplig, teknisk eller teknikintensiv forskning och utveckling, inbegripet koncepttest och prototyper för teknikvalidering.

Pathfinder ska huvudsakligen genomföras genom en öppen ansökningsomgång med nedifrån-och-upp-förslag och regelbundna sista inlämningsdagar varje år, och ska också tillhandahålla konkurrenskraftiga utmaningar om att utveckla centrala strategiska mål som kräver teknikintensiv teknik (”deep-tech”) och radikalt tänkande.

2.  Övergångsverksamheterna inom Pathfinder ska hjälpa forskare och innovatörer av alla slag att bana väg för kommersiell utveckling i unionen, t.ex. i form av demonstrationsverksamheter och genomförbarhetsstudier för att bedöma potentiella nyttokalkyler och stödja bildande av spin-off-företag och uppstartsföretag.

a)  Lanseringen av och innehållet i ansökningsomgångarna ska fastställas med beaktande av de mål och den budget som anges i arbetsprogrammet i förhållande till den berörda åtgärdsportföljen.

b)  Projekt som redan utvalts via en ansökningsomgång inom ramen för EIC Pathfinder får beviljas ytterligare bidrag till ett fast belopp på högst 50 000 EUR, för att genomföra kompletterande verksamheter, bland annat brådskande samordnings- och stödåtgärder i syfte att förstärka portföljens stödmottagargrupp eller bedöma möjliga avknoppningseffekter eller potentiella marknadsskapande innovationer eller utveckla en verksamhetsplan. Den programkommitté som inrättas inom ramen för det särskilda programmet ska informeras om detta.

3.  Tilldelningskriterierna enligt definitionen i artikel 25 ska tillämpas på EIC Pathfinder.

Artikel 43

Acceleratorn

1.  EIC Accelerator ska främst syfta till att stödja marknadsskapande innovation. Den ska endast stödja enskilda stödmottagare och huvudsakligen tillhandahålla blandfinansiering. Under vissa förutsättningar får den också tillhandahålla stöd i form av enbart bidrag och i form av enbart eget kapital.

EIC Accelerator ska föreslå två typer av stöd:

–  Stöd i form av blandfinansiering till små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag , och, i undantagsfall, små medelstora börsnoterade företag som genomför banbrytande och omvälvande innovation som av bankerna inte anses vara ekonomiskt lönsamma.

–  Stöd i form av bidrag till små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, för någon typ av innovation, alltifrån inkrementella innovationer till banbrytande och omvälvande innovationer, och som syftar till expansion.

Stöd i form av enbart eget kapital till icke bankdugliga små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, som redan har fått stöd i form av enbart bidrag, kan också ges.

Stöd i form av enbart bidrag inom ramen för EIC Accelerator ska endast tillhandahållas om följande kumulativa villkor är uppfyllda:

a)  Projektet ska inkludera information om huruvida sökanden har kapacitet och vilja att expandera.

b)  Stödmottagaren får endast vara ett uppstartsföretag eller ett litet eller medelstort företag.

c)  Ett stöd i form av enbart bidrag inom ramen för EIC Accelerator får endast tillhandahållas en gång till en stödmottagare inom ramen för Horisont Europa och till ett värde av högst 2,5 miljoner EUR.

1a.  Mottagarna av EIC Accelerator ska vara rättsliga enheter i form av uppstartsföretag, små och medelstora företag eller, i undantagsfall, i form av små medelstora börsnoterade företag som är intresserade av att expandera och etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land. Förslaget kan lämnas in antingen av stödmottagaren eller, förutsatt att detta först har godkänts av stödmottagaren, av en eller flera fysiska personer eller rättsliga enheter som har för avsikt att inrätta eller stödja stödmottagaren. I det senare fallet kommer finansieringsavtalet endast att undertecknas med stödmottagaren.

2.  Ett enda beslut om tilldelning ska omfatta och tillhandahålla finansiering för alla former av EU-bidrag som tillhandahålls inom ramen för blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet.

3.  Förslagen ska utvärderas efter sina individuella förtjänster av externa oberoende experter och väljas ut inom ramen för en kontinuerligt öppen ansökningsomgång med sista inlämningsdagar, baserat på artiklarna 24–26, om inte annat följer av punkt 4.

4.  Tilldelningskriterierna ska vara

a)   spetskompetens,

b)   genomslag,

c)   risknivån för åtgärden som skulle kunna förhindra investeringar, genomförandets kvalitet och effektivitet och behovet av unionsstöd.

5.  Efter godkännande från de berörda sökande får kommissionen eller de finansieringsorgan som genomför Horisont Europa (EIT:s KI-grupper) direkt lämna in för utvärdering enligt det sista tilldelningskriteriet ett förslag till en innovations- och marknadsspridningsåtgärd som redan uppfyller de två första kriterierna, under förutsättning att följande kumulativa villkor är uppfyllda:

a)   Förslaget ska härröra från någon annan åtgärd som finansieras via Horisont 2020 från det här programmet, eller, med förbehåll för ett pilotprojekt i det första arbetsprogrammet för Horisont Europa, från nationella och/eller regionala program. Detta inleds med en kartläggning av efterfrågan för ett sådant system. Närmare bestämmelser ska fastställas i det särskilda programmet.

b)   Förslaget ska bygga på en tidigare projektutvärdering som gjorts för mindre än två år sedan som bedömer spetskompetens och förslagets effekter, med förbehåll för villkor och förfaranden som beskrivs närmare i arbetsprogrammet.

6.  En spetskompetensstämpel kan beviljas om följande kumulativa villkor är uppfyllda:

a)   Stödmottagaren är ett uppstartsföretag, ett litet eller medelstort företag eller ett litet medelstort börsnoterat företag.

b)   Förslaget var stödberättigande och uppfyller tillämpliga tröskelvärden för de två första tilldelningskriterier som avses i punkt 4.

c)   för sådana verksamheter som skulle vara stödberättigande inom ramen för en innovationsåtgärd.

7.  För förslag som klarat utvärderingen ska externa oberoende experter föreslå motsvarande stöd från EIC Accelerator, utifrån den risk som är inblandad och de resurser och den tid som krävs för att få ut och sprida innovationen på marknaden.

Kommissionen får avslå ett förslag som godkänts av externa oberoende experter, förutsatt att detta motiveras, t.ex. med hänvisning till bristande uppfyllande av målen för unionens politik. Programkommittén ska informeras om avslagsgrunderna.

8.  Bidraget eller den del av stödet från EIC Accelerator som utgörs av ett återbetalningspliktigt förskott får inte överstiga 70 % av de totala stödberättigande kostnaderna för den utvalda innovationsåtgärden.

9.  Genomförandeformerna för stödkomponenter i form av eget kapital och återbetalningspliktiga förskott av stöd från EIC Accelerator ska anges i beslut [särskilt program].

10.  Avtalet för den åtgärd som valts ut ska fastställa särskilda mätbara delmål och motsvarande förfinansiering och delbetalningar av blandfinansieringen från stödet från EIC Accelerator.

Vid blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet får verksamhet som motsvarar en innovationsåtgärd ▌inledas och en första förfinansiering av bidraget eller det återbetalningspliktiga förskottet betalas ut före genomförandet av andra komponenter av den tilldelade blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet. Genomförandet av dessa komponenter ska vara villkorat med uppnåendet av specifika delmål som fastställts i avtalet.

11.  I enlighet med avtalet ska åtgärden avbrytas, ändras eller i vederbörligen motiverade fall avslutas om mätbara delmål inte uppnås. Den får också avslutas om förväntad marknadsspridning, särskilt i unionen, inte kan uppnås.

I undantagsfall och på inrådan av Europeiska innovationsrådets styrelse får kommissionen ▌besluta att öka stödet från EIC Accelerator efter en projektutvärdering som genomförts av externa oberoende experter. Programkommittén ska informeras om sådana fall.

Kapitel VI

Experter

Artikel 44

Utseende av oberoende externa experter

1.  Oberoende externa experter ska utses och väljas ut på grundval av ansökningsomgångar som riktar sig till enskilda och ansökningsomgångar som riktar sig till berörda organisationer, till exempel forskningsorgan, forskningsinstitutioner, universitet, standardiseringsorgan, organisationer i det civila samhället eller företag, i syfte att upprätta en databas över kandidater.

Genom undantag från artikel 237.3 i budgetförordningen får kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, i undantagsfall och i vederbörligen motiverade fall, på ett öppet sätt välja ut en enskild expert med lämpliga färdigheter som inte ingår i databasen, förutsatt att en inbjudan att anmäla intresse inte har angett lämpliga oberoende externa experter.

Dessa experter ska visa att de är oberoende och har kapacitet att stödja Horisont Europa-målen.

2.  I enlighet med artikel 237.2 och 237.3 i budgetförordningen ska oberoende externa experter avlönas på grundval av standardiserade villkor. En lämplig ersättningsnivå som går utöver standardvillkoren och som baseras på relevanta marknadsstandarder kan beviljas om så är motiverat och i undantagsfall, särskilt för experter på hög nivå.

3.  Utöver vad som anges i artikel 38.2 och 38.3 i budgetförordningen ska namnen på de oberoende externa experter som utvärderar bidragsansökningar och som utsetts på personliga mandat offentliggöras, med uppgift om deras sakkunskapsområde, minst en gång om året på kommissionens eller finansieringsorganets webbplats. Dessa uppgifter ska inhämtas, hanteras och offentliggöras i enlighet med EU:s bestämmelser om dataskydd.

3a.  Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra intressekonflikter när det gäller oberoende externa experters deltagande i enlighet med artiklarna 61 och 150.5 i budgetförordningen.

Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska se till att en expert som står inför en intressekonflikt avseende en fråga som experten ska uttala sig om inte bedömer, ger råd om eller bistår i fråga om den specifika sakfrågan.

3-b.  Vid utseende av oberoende externa experter ska kommissionen eller det berörda finansieringsorganet vidta lämpliga åtgärder för att eftersträva en balanserad sammansättning inom expertgrupperna och utvärderingspanelerna i fråga om kompetens, erfarenhet, kunskap, inklusive vad gäller specialisering, särskilt om samhällsvetenskap och humaniora, geografisk spridning och könsfördelning, med beaktande av situationen i åtgärdens ämnesområde.

3b.  För varje ansökan ska i tillämpliga fall ett tillräckligt antal oberoende experter säkerställas så att utvärderingens kvalitet garanteras.

3c.  Ersättningsnivån för alla oberoende och externa experter ska göras tillgänglig för Europaparlamentet och rådet. Den ska täckas av programmets utgifter.

AVDELNING III

PROGRAMÖVERVAKNING, KOMMUNIKATION, UTVÄRDERING OCH KONTROLL

Artikel 45

Övervakning och rapportering

1.  Kommissionen ska kontinuerligt övervaka förvaltningen och genomförandet av Horisont Europa, dess särskilda program och EIT:s verksamhet. För att öka insynen ska dessa uppgifter också offentliggöras på ett åtkomligt sätt på kommissionens webbplats i enlighet med den senaste uppdateringen.

I synnerhet ska uppgifter för projekt som finansieras inom ramen för EFR, europeiska partnerskap, uppdrag, Europeiska innovationsrådet och EIT ingå i samma databas.

Detta ska omfatta följande:

i)  Tidsbundna indikatorer för att årligen rapportera om hur långt programmet kommit för att uppfylla de mål som anges i artikel 3 och bilaga V med användning av effektkedjor.

ii)  Information om integreringen av samhällsvetenskap och humaniora, förhållandet mellan lägre och högre tekniska mognadsgrader i forskningssamarbetet, förbättrat deltagande bland de länder som omfattas av breddningen, den geografiska sammansättningen av konsortier i samarbetsprojekt, forskares löneutveckling, användningen av inlämnings- och utvärderingsförfarande i två steg, de åtgärder som syftar till att underlätta samarbetskontakter inom europeisk forskning och innovation, användningen av omprövning av utvärderingen, antal och typer av klagomål, graden av integrering av klimatåtgärder och därmed sammanhängande utgifter, små och medelstora företags deltagande, den privata sektorns deltagande, könsfördelningen i finansierade åtgärder, utvärderingspaneler, styrelser och rådgivande grupper, spetskompetensstämpeln, europeiska partnerskap samt samfinansieringsgraden, kompletterande och kumulativ finansiering från unionens andra fonder, forskningsinfrastruktur, tid för beviljande av stöd, graden av internationellt samarbete, medborgarengagemang och civilsamhällets deltagande.

iii)  Utgiftsnivåerna uppdelade på projektnivå för att möjliggöra särskild analys, även per insatsområde.

iv)  Överteckningsnivån, i synnerhet antalet ansökningar – och per ansökningsomgång, deras genomsnittspoäng, andelen ansökningar som ligger över respektive under tröskelvärdena.

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 50 med avseende på ändringar av bilaga V för att komplettera eller ändra effektkedjeindikatorerna, om detta anses nödvändigt, samt fastställa utgångsvärden och mål.

3.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in rättidigt och på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, utan att öka den administrativa bördan för stödmottagarna. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel, även för forskare som deltar i åtgärderna, för att deras karriär och rörlighet ska kunna följas, och (i förekommande fall) medlemsstaterna(32).

3a.  Kvalitativa analyser från kommissionen och unionens eller medlemsstaternas finansieringsorgan ska i så stor utsträckning som möjligt komplettera kvantitativa uppgifter.

4.  De åtgärder som syftar till att underlätta förbindelser för samarbete inom europeisk forskning och innovation ska övervakas och ses över inom ramen för arbetsprogrammen.

Artikel 46

Information, kommunikation, reklam, spridning och utnyttjande

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska bekräfta ursprunget och säkerställa unionsfinansieringens synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och resultaten av dessa, inbegripet för priser) genom att tillhandahålla enhetlig, effektiv och proportionellt riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Dessutom ska den i god tid tillhandahålla utförlig information till medlemsstaterna och stödmottagarna. Evidensbaserad kontaktförmedling vars underlag utgörs av dataanalys och observerade likheter mellan och kopplingar mellan nätverk ska tillhandahållas för intresserade enheter så att konsortier för samarbetsprojekt kan bildas, med särskilt uppmärksamhet ägnad åt att identifiera möjligheter till nätverksbyggande för rättsliga enheter från lågpresterande medlemsstater inom forsknings och innovation. Mot bakgrund av en sådan analys kan riktade kontaktförmedlingsevenemang anordnas för specifika ansökningsomgångar. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

3.  Kommissionen ska även fastställa en strategi för spridning och utnyttjande av resultaten för att öka tillgängligheten och spridningen av programmets forsknings- och innovationsresultat och tillhörande kunskap, i syfte att påskynda utnyttjande och marknadsinförande och att öka programmets effekt. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, samt till åtgärder avseende information, kommunikation, publicitet, spridning och utnyttjande, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

Artikel 47

Utvärdering av programmet

1.  Utvärderingar av programmet ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen för programmet, eller för följande program eller andra initiativ som berör forskning och innovation.

2.  En interimsutvärdering av programmet ska utföras med stöd av oberoende experter som valts ut genom ett öppet förfarande när det finns tillräckligt med information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras. Den ska inbegripa en portföljanalys och en bedömning av de långsiktiga effekterna av tidigare ramprogram och ska, där så är lämpligt, ligga till grund för en anpassning av programmets genomförande och/eller en översyn av programmet. Den ska bedöma programmets effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde för EU.

3.  Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 1, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen. Den ska inbegripa en bedömning av tidigare ramprograms långsiktiga effekter.

4.  Kommissionen ska offentliggöra och överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer och ska lägga fram dem för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Artikel 48

Revision

1.  Kontrollsystemet för programmet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, och beakta administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, särskilt för stödmottagarna. Revisionsreglerna ska vara tydliga, konsekventa och samstämda genom hela programmet.

2.  Revisionsstrategin för programmet ska baseras på den finansiella revisionen av ett representativt urval av utgifter inom programmet som helhet. Det representativa urvalet ska kompletteras med ett urval som grundas på en bedömning av de risker som är förknippade med utgifterna. Åtgärder som får gemensam finansiering från olika unionsprogram ska granskas endast en gång, varvid alla berörda program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas.

3.  Dessutom får kommissionen eller finansieringsorganet tillämpa kombinerade systemkontroller på stödmottagarnivå. Sådana kombinerade kontroller ska vara frivilliga för vissa typer av stödmottagare och ska bestå av en system- och förfaranderevision som kompletteras med en revision av transaktioner och som utförts av en oberoende revisor som är kvalificerad att utföra lagstadgad revision av räkenskaper i enlighet med direktiv 2006/43/EG(33). De får användas av kommissionen eller finansieringsorganet för att fastställa en övergripande försäkran om sund ekonomisk förvaltning av utgifter och för omprövning av omfattningen av efterhandsrevisioner och intyg om redovisningen.

4.  I enlighet med artikel 127 i budgetförordningen får kommissionen eller finansieringsorganet förlita sig på revisioner av användningen av unionens bidrag som utförs av andra oberoende och behöriga personer eller enheter, inbegripet andra än de som agerar på uppdrag av unionens institutioner eller organ.

5.  Revisioner kan genomföras upp till två år efter utbetalningen av återstoden.

5a.  Kommissionen ska offentliggöra riktlinjer för revision i syfte att säkerställa en tillförlitlig och enhetlig tillämpning och tolkning av revisionsförfaranden och revisionsregler under programmets hela löptid.

Artikel 49

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.  Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska, i fråga om samtliga stödmottagare, entreprenörer och underleverantörer som har mottagit medel från unionen inom ramen för denna förordning, ha befogenhet att göra revisioner eller, när det gäller internationella organisationer, kontroller i enlighet med avtal som ingåtts med dessa aktörer och på grundval av dokument och kontroller på platsen.

2.  Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen i samband med unionsfinansiering eller budgetgarantier inom ramen för denna förordning.

3.  I enlighet med avtal om ömsesidig rättslig hjälp kan det också krävas att tredjeländers behöriga myndigheter och internationella organisationer samarbetar med Europeiska åklagarmyndigheten, när denna utreder brott som ingår i dess behörighet i enlighet med förordning (EU) 2017/1939.

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska sådana samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer, kontrakt, bidragsöverenskommelser, andra rättsliga åtaganden samt avtal om inrättande av en budgetgaranti som följer av genomförandet av denna förordning innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, revisionsrätten och Olaf befogenhet att utföra sådana revisioner och kontroller och inspektioner på platsen enligt sina respektive behörigheter. Detta ska inbegripa bestämmelser som säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen eller i en finansieringstransaktion som helt eller delvis stöds av en budgetgaranti beviljar likvärdiga rättigheter.

Artikel 50

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 45.2 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 45.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 45.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

AVDELNING IV

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 51

Upphävande

Förordning (EU) nr 1291/2013 och förordning (EU) nr 1290/2013 ska upphöra att gälla den 1 januari 2021.

Artikel 52

Övergångsbestämmelser

1.  Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna, enligt förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1290/2013, vilka ska fortsätta att tillämpas för dessa åtgärder till dess att de avslutas. Arbetsplaner och åtgärder som föreskrivs i arbetsplaner som antagits i enlighet med förordning (EU) nr 1290/2013 och i enlighet med de grundläggande akterna för motsvarande finansieringsorgan ska även i fortsättningen regleras av förordning (EU) nr 1290/2013 och dessa grundläggande akter till dess att de fullgjorts.

2.  Finansieringsramen för programmet får också omfatta utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för det föregående programmet, förordning (EU) nr 1291/2013.

Artikel 53

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

HUVUDDRAGEN FÖR VERKSAMHETEN

De allmänna och specifika mål som anges i artikel 3 ska följas över hela programmet, genom de interventionsområden och allmänna verksamhetstyper som anges i denna bilaga och i bilaga I till det särskilda programmet.

1)  Pelare I ”Vetenskaplig spetskompetens”

I enlighet med artikel 4 ska denna pelare främja vetenskaplig spetskompetens, locka till sig de bästa förmågorna till Europa, ge lämpligt stöd till forskare i början av sin yrkesbana samt främja skapandet och spridningen av vetenskaplig spetskompetens, högkvalitativa kunskaper, metoder och färdigheter, tekniker och lösningar på globala, sociala, miljömässiga och ekonomiska problem. Detta görs genom de verksamheter som nämns nedan. Den ska också ▌bidra till programmets övriga särskilda mål så som beskrivs i artikel 3.

a)  Europeiska forskningsrådet: Tillhandahållande av attraktiv och flexibel finansiering för att ge begåvade och kreativa enskilda forskare, med fokus på forskare i början av sin yrkesbana, och deras team möjlighet att följa upp lovande spår i vetenskapens framkant, oavsett forskarnas nationalitet och ursprungsland och på grundval av EU-omfattande konkurrens där det enda kriteriet är spetskompetens.

Insatsområde: Spetsforskning

b)  Marie Skłodowska-Curie-åtgärder: Förse forskare med ny kunskap och nya färdigheter genom mobilitet och exponering över gränser, sektorer och ämnesområden, förbättra system för utbildning och karriärutveckling samt strukturera och förbättra institutionell och nationell rekrytering, med beaktande av den europeiska stadgan för forskare och uppförandekoden för rekrytering av forskare. Därigenom bidrar Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna till att lägga grunden för EU:s utomordentliga forskningslandskap i hela Europa, bidrar till ökad sysselsättning, tillväxt och investeringar, och till att lösa dagens och framtidens samhällsproblem.

Insatsområden: Främja spetsforskning genom forskarmobilitet över gränser, sektorer och ämnesområden, bidra till nytt kunnande genom optimal utbildning av forskare, optimera utvecklingen av mänskliga resurser och kunnande över hela europeiska forskningsområdet, öka och underlätta synergieffekter, främja offentlig utåtriktad verksamhet.

c)  Forskningsinfrastrukturer: Förse EU med hållbara forskningsinfrastrukturer av världsklass, som är öppna och tillgängliga för de bästa forskarna från EU och resten av världen. Främja användningen av befintliga forskningsinfrastrukturer, bland annat de som finansieras genom ESI-fonderna. Därvid ska forskningsinfrastrukturens möjligheter att främja vetenskapliga utvecklingar och innovation och möjliggöra öppen vetenskap och vetenskaplig spetskompetens, i enlighet med Fairprinciperna, byggas ut, tillsammans med insatser i andra berörda områden av EU:s politik och internationellt samarbete.

Insatsområden: Konsolidera och utveckla EU:s forskningsinfrastruktur; öppna, integrera och sammanlänka forskningsinfrastruktur; innovationspotentialen hos europeiska forskningsinfrastrukturer och verksamheter för innovation och utbildning; stärka EU:s politik och internationella samarbete på forskningsinfrastrukturområdet,

2)  Pelare II ”Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”

Genom följande verksamheter ska denna pelare i enlighet med artikel 4 främja skapande och spridning av högkvalitativ ny kunskap, teknik och hållbara lösningar, stärka den europeiska industrins konkurrenskraft, öka effekterna av forskning och innovation i fråga om att utveckla, stödja och genomföra EU-politiken och främja införandet av innovativa lösningar i näringslivet, särskilt inom små och medelstora företag och uppstartsföretag, samt i samhället i syfte att lösa globala problem. Den ska också ▌bidra till programmets övriga särskilda mål så som beskrivs i artikel 3.

Samhällsvetenskap och humaniora ska vara helt integrerade i alla kluster, inklusive i särskild verksamhet.

I syfte att optimera flexibilitet och synergier ska forskning och innovation ▌ organiseras i sex kluster, sammanlänkade genom alleuropeiska forskningsinfrastrukturer, som enskilt och tillsammans kommer att uppmuntra till tvärvetenskapligt, sektorsövergripande, gränsöverskridande och internationellt samarbete. Verksamhet från ett brett spektrum av tekniska mognadsgrader, inklusive lägre tekniska mognadsgrader, kommer att omfattas av denna pelare inom Horisont Europa.

Varje kluster bidrar till flera av FN:s mål för hållbar utveckling, och många av dessa stöds av fler än ett kluster.

Forsknings- och innovationsverksamheten ska genomföras i och mellan följande kluster:

a)  Klustret för hälsa: Förbättra och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande i alla åldersgrupper genom att skapa ny kunskap, utveckla innovativa lösningar och där så är lämpligt säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv integreras, för att förebygga, diagnostisera, övervaka, behandla och bota sjukdomar samt utveckla medicinsk teknik, minska hälsorisker, skydda befolkningsgrupper och främja välmående och välbefinnande, även på arbetsplatser, göra offentliga hälso- och sjukvårdssystem mer kostnadseffektiva, jämlika och hållbara, förebygga och hantera fattigdomsrelaterade sjukdomar samt främja och möjliggöra patienters delaktighet och självförvaltning.

Insatsområden: Hälsa genom hela livet, miljö- och samhällsfaktorer som påverkar hälsan, icke-smittsamma och ovanliga sjukdomar, infektionssjukdomar, inbegripet fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar, verktyg, teknik och digitala lösningar för hälso- och sjukvård, inbegripet individualiserad behandling, hälso- och sjukvårdssystem.

b)  Klustret för kultur, kreativitet och ett inkluderande samhälle: Stärka ▌ demokratiska värderingar, bl.a. rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, skydda kulturarvet, undersöka kulturella och kreativa sektorers potential, främja socioekonomiska förändringar som bidrar till integration och tillväxt, ▌bland annat migrationshantering och integration av migranter.

Insatsområden: Demokrati och samhällsstyrning, kultur, kulturarv och kreativitet, sociala och ekonomiska förändringar▌.

c)   Klustret för civil säkerhet för samhället: Ta itu med de problem som uppkommer genom ständiga säkerhetshot, bland annat från internetbrottslighet och naturkatastrofer samt katastrofer som har orsakats av människor.

Insatsområden: Katastroftåliga samhällen, skydd och säkerhet, nätsäkerhet.

d)   Klustret för digitala frågor, industri och rymden: Förstärka kapaciteten och säkra Europas suveränitet vad gäller viktig möjliggörande teknik för digitalisering och produktion, och rymdteknik längs hela värdekedjan, för att bygga en konkurrenskraftig, digital, koldioxidsnål och cirkulär industri. Säkerställa en hållbar försörjning av råvaror. Utveckla avancerade material och lägga en grund för framsteg och innovation när det gäller ▌globala samhällsutmaningar.

Insatsområden: Tillverkningsteknik. Viktig digital teknik, bland annat kvantteknik, ny möjliggörande teknik, avancerade material, artificiell intelligens och robotteknik. Nästa generations internet. Avancerade datorsystem och stordata. Cirkulära industrier. Koldioxidsnåla och rena industrier. Rymden, inklusive jordobservation.

e)  Klustret för klimat, energi och mobilitet: Bekämpa klimatförändringen genom bättre kunskap om dess orsaker, utveckling, risker, konsekvenser och möjligheter genom att göra energi- och transportsektorerna mera klimat- och miljövänliga, effektivare och mer konkurrenskraftiga, samt intelligentare, säkrare och mer motståndskraftiga, genom att främja användningen av förnybara energikällor och energieffektivitet, genom att öka unionens motståndskraft mot externa chocker och anpassa det sociala beteendet efter målen för hållbar utveckling.

Insatsområden: Klimatforskning och lösningar. Energiförsörjning. Energisystem och energinät. Byggnader och industrianläggningar i energiomläggning. Samhällen och städer. Industriell konkurrenskraft på transportområdet. Ren, säker och tillgänglig transport och mobilitet. Smart mobilitet. Energilagring.

f)   Klustret för livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö: Skydda miljön, restaurera, hållbart förvalta och använda naturresurser och biologiska resurser från land, inlandsvatten och vatten för att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden, tillgodose behovet av tryggad livsmedels- och näringsförsörjning för alla samt övergången till en koldioxidsnål, resurseffektiv och cirkulär ekonomi samt en hållbar bioekonomi.

Insatsområden: Miljöobservation. Biologisk mångfald och naturresurser. Jordbruk, skogsbruk och landsbygdsområden. Hav, oceaner och inlandsvatten. Livsmedelssystem. Biobaserade innovationssystem i EU:s bioekonomi. Cirkulära system.

g)   Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder: Ta fram högkvalitativ vetenskaplig dokumentation för effektiv och ekonomisk överkomlig god offentlig politik. Nya initiativ och förslag till EU-lagstiftning behöver transparent, omfattande och balanserad dokumentation för att utformas på ett klokt sätt, medan genomförandet av politiken behöver dokumentation för att mätas och övervakas. Gemensamma forskningscentrumet (JRC) kommer att tillhandahålla oberoende, vetenskaplig dokumentation och tekniskt stöd för unionens politik under hela policycykeln. Gemensamma forskningscentrumet (JRC) kommer att inrikta sin forskning på EU:s politiska prioriteringar.

Insatsområden: Hälsa. Kultur, kreativitet och ett inkluderande samhälle. Civil säkerhet för samhället. Digitala frågor, industrin och rymden. Klimat, energi och mobilitet. Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö. Stöd till den inre marknadens funktion och unionens ekonomiska styrning. Stöd till medlemsstaterna med genomförandet av lagstiftning och utveckling strategier för smart specialisering. Analytiska metoder och verktyg för beslutsprocessen. Kunskapshantering. Kunskaps- och tekniköverföring. Stöd till forskning om politiska plattformar.

3)  Pelare III ”Innovativa Europa”

Genom följande verksamhet ska denna pelare, i linje med artikel 4, främja alla former av innovation, inbegripet icke-teknisk innovation, främst inom små och medelstora företag, inklusive uppstartföretag, genom att underlätta teknisk utveckling, demonstration och kunskapsöverföring, och främja ▌spridning av innovativa lösningar▌. Den ska också ▌bidra till programmets andra särskilda mål så som beskrivs i artikel 3. Europeiska innovationsrådet kommer huvudsakligen att genomföras genom två instrument: Pathfinder för avancerad forskning, som framförallt genomförs genom forskningssamverkan, och Accelerator.

a)  Europeiska innovationsrådet: inrikta sig huvudsakligen på banbrytande och omvälvande innovation, med särskilt fokus på marknadsskapande innovation, samtidigt som alla typer av innovation också ges stöd, inbegripet inkrementell innovation.

Insatsområden: Pathfinder för avancerad forskning, som ger stöd till framtida och ny banbrytande, marknadsskapande och/eller teknikintensiv teknik. Accelerator, som ska överbrygga finansieringsbehovet mellan forsknings- och innovationsarbetets senare faser och innovationernas spridning på marknaden för att banbrytande, marknadsskapande innovationer ska kunna tas i bruk och företag expandera när marknaden inte tillhandahåller bärkraftig finansiering; ▌ ytterligare verksamheter såsom priser och stipendier och affärstjänster med mervärde.

b)  Europeiska innovationsekosystem

Insatsområden: Verksamheter kommer framför allt att inbegripa, när så är lämpligt i samarbete med EIT, med ▌nationella och regionala innovationsaktörer och stödja genomförandet av medlemsstaternas, regionernas och associerade länders gemensamma gränsöverskridande innovationsprogram, från utbytet av praxis och kunskap om innovationsreglering till främjandet av mjuka färdigheter för innovation till forsknings- och innovationsåtgärder, inklusive öppen eller användardriven innovation, för att effektivisera det europeiska innovationssystemet. Detta bör genomföras i synergi med bland annat stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för innovationsekosystem och interregionala partnerskap kring ämnen som rör smart specialisering.

c)  Europeiska institutet för innovation och teknik

Insatsområden: ▌Hållbara innovationsekosystem i Europa. Innovations- och entreprenörskompetens inom ramen för livslångt lärande, inbegripet ökade kapaciteter för EU:s högskolor. ▌Nya marknadslösningar på globala problem. Synergieffekter och mervärde inom Horisont Europa.

4)  Delen ”Bredare deltagande och förstärkning av det europeiska forskningsområdet”.

Genom följande verksamhet ska syftet med denna pelare vara att uppnå de särskilda mål som anges i ▌artikel 3.2 d. Den ska också bidra till programmets andra särskilda mål så som beskrivs i artikel 3. Samtidigt som hela programmet stöttas kommer denna del att stödja åtgärder som bidrar till att locka till sig talanger, främja kompetenscirkulationen och undvika kompetensflykt, och till ett mer kunskapsbaserat, innovativt och jämställt Europa som ligger i framkanten av den globala konkurrensen och som främjar gränsöverskridande samarbete. Nationella styrkor och nationell potential över hela Europa kommer att optimeras i ett välfungerande europeiskt forskningsområde där kunskap och högkvalificerad arbetskraft cirkulerar fritt på ett balanserat sätt, där välinformerade medborgare tar del av, förstår och litar på resultaten av forskning och innovation som ges bred spridning och som också kommer hela samhället till del och där EU:s politik, i synnerhet forsknings- och innovationspolitiken, baseras på högkvalitativa vetenskapliga belägg.

Den ska även stödja verksamhet som syftar till att förbättra kvaliteten på förslag från rättsliga enheter från lågpresterande medlemsstater inom forskning och innovation, såsom professionella förhandskontroller av förslag och rådgivning, och ökade insatser från nationella kontaktpunkter för att stödja internationellt nätverksarbete samt verksamhet som syftar till att stödja rättsliga enheter från lågpresterande medlemsstater inom forskning och innovation att redan gå med i utvalda samarbetsprojekt som rättsliga enheter från sådana medlemsstater inte deltar i.

Insatsområden: Bredare deltagande och spridning av spetskompetens, bland annat genom teaming, twinning, ERA-professurer, Cost, kompetenshöjande initiativ och verksamhet för att främja kompetenscirkulation. Reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet, exempelvis genom att stödja nationella forsknings- och innovationspolitiska reformer, erbjuda attraktiva karriärmöjligheter och stödja genus- och medborgarforskning.

BILAGA Ia

EUROPEISKA INSTITUTET FÖR INNOVATION OCH TEKNIK (EIT)

Följande ska gälla vid genomförandet av EIT:s programverksamhet:

1.  Bakgrund

Det framgår klart och tydligt av rapporten från högnivågruppen om maximering av effekterna av EU:s forsknings- och innovationsprogram (Lamys högnivågrupp) att vägen framåt är ”att utbilda för framtiden och investera i människor som åstadkommer förändring”. I synnerhet de europeiska högskolorna uppmanas att uppmuntra entreprenörskap, riva disciplinära gränser och institutionalisera starka sektorsövergripande samarbeten mellan den akademiska världen och industrin. Enligt undersökningar som gjorts nyligen är tillgången till begåvade människor den i särklass viktigaste faktorn när europeiska företagsgrundare väljer plats för sitt uppstartsföretag. Utbildning i entreprenörskap, utbildningsmöjligheter och utveckling av kreativa färdigheter spelar en nyckelroll när det gäller att odla fram framtidens innovatörer och utveckla kapaciteten hos befintliga sådana så att de kan expandera sin verksamhet och nå ännu bättre resultat. Tillgång till entreprenörstalang, tillsammans med tillgång till yrkesmässiga tjänster, kapital och marknader på EU-nivå, och att sammanföra viktig innovationsaktörer kring ett gemensamt mål är viktiga inslag för att främja ett innovationsekosystem. Det finns ett behov av att samordna insatserna inom EU för att skapa en kritisk massa av sammanhängande EU-omfattande entreprenörskluster och ekosystem.

EIT är i dag Europas största integrerade innovationsekosystem, som sammanför partner från näringslivet, forskning, utbildning med mera. EIT kommer att fortsätta att stödja sina KI‑grupper, som är storskaliga europeiska partnerskap som tar itu med specifika globala utmaningar och stärker innovationsekosystemen runt dem. Det kommer EIT att göra genom att främja integrering av utbildning, forskning och innovation av högsta standard och därigenom skapa innovationsfrämjande miljöer, och genom att främja och stödja en ny generation entreprenörer och stimulera skapandet av innovativa företag, i samverkan och komplementaritet med Europeiska innovationsrådet.

Satsningar behövs fortfarande i hela Europa för att utveckla ekosystem där forskare, innovatörer, industrier och regeringar lätt kan samverka med varandra. Innovationsekosystem fungerar i själva verket fortfarande inte optimalt på grund av ett antal orsaker, såsom följande:

–  Samspelet mellan innovationsaktörer hämmas fortfarande av organisatoriska, rättsliga och kulturella hinder dem emellan.

–  Insatserna för att stärka innovationsekosystemen ska gynnas av samordning och tydligt fokus på särskilda mål och effekter.

För att ta itu med framtida samhällsutmaningar, bejaka de möjligheter som ny teknik innebär och bidra till miljövänlig och hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft och de europeiska medborgarnas välfärd, är det nödvändigt att ytterligare stärka Europas innovationskapacitet genom att: stärka befintliga och främja skapandet av nya miljöer som bidrar till samarbete och innovation, stärka innovationsförmågan i den akademiska världen och i forskningssektorn, ge stöd åt en ny generation av entreprenörer, stimulera bildandet och utvecklingen av innovativa projekt, och stärka synligheten för och erkännandet av EU‑finansierad forskning och innovation, i synnerhet EIT:s finansiering, bland den bredare allmänheten.

Innovationsutmaningarnas art och omfattning kräver sammanbindning och mobilisering av aktörer och resurser på europeisk nivå, genom att främja gränsöverskridande samarbete. Det finns ett behov av att minska isoleringen mellan olika discipliner och längs värdekedjor och främja skapandet av ett gynnsamt klimat för ett ändamålsenligt utbyte av kunskap och expertis, och för att utveckla och attrahera entreprenörstalanger. EIT:s strategiska innovationsprogram ska säkerställa samstämmighet med utmaningarna i Horisont Europa och komplettera Europeiska innovationsrådet.

2.  Insatsområden

2.1.  Hållbara innovationsekosystem i Europa

I överensstämmelse med EIT-förordningen och EIT:s strategiska innovationsprogram kommer EIT ▌att ha en starkare roll när det gäller att stärka hållbara, problembaserade innovationsekosystem i hela Europa. Institutet kommer i synnerhet att fortsätta att fungera främst genom sina kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper), de stora europeiska partnerskapen som tar itu med specifika samhällsutmaningar. Det kommer att fortsätta att stärka innovationsekosystemen runt omkring dem genom att öppna upp dem och främja samverkan mellan forskning, innovation och utbildning. Institutet kommer dessutom att stärka innovationsekosystemen i hela Europa genom att utvidga det regionala innovationssystemet (EIT RIS). Institutet kommer att arbeta med innovationsekosystem som uppvisar en hög innovationspotential baserat på strategi, tematisk anpassning och förväntad inverkan, i nära samverkan med strategier för smart specialisering och plattformar.

–  Stärka de befintliga KI-gruppernas ändamålsenlighet och öppenhet gentemot nya partner för att på lång sikt möjliggöra en övergång till självförsörjning och analysera behovet av att inrätta nya för att hantera globala utmaningar. De särskilda tematiska områdena kommer att fastställas i det strategiska innovationsprogrammet, med beaktande av den strategiska planeringen.

–  Påskynda regioner på vägen mot spetskompetens i länder som fastställs i det strategiska innovationsprogrammet, i nära samarbete med strukturfonderna, och i tillämpliga fall med andra relevanta EU-finansieringsprogram.

2.2.  Innovations- och entreprenörskompetens inom ramen för livslångt lärande, inbegripet ökad kapacitet för EU:s högskolor.

Institutets utbildningsverksamhet kommer att stärkas för att främja innovation och entreprenörskap genom ändamålsenlig utbildning och fortbildning. Ett starkare fokus på utveckling av humankapitalet kommer att bygga på en utvidgning av befintliga KI-gruppers utbildningsprogram i syfte att fortsätta att erbjuda studenter och yrkesverksamma kursplaner av hög kvalitet som bygger på innovation, kreativitet och entreprenörskap i överensstämmelse med framför allt EU:s strategi för industri och kompetens. Detta kan omfatta forskare och innovatörer som får stöd genom andra delar av Horisont Europa, särskilt Marie Skłodowska-Curie-åtgärder. Institutet kommer också att stödja en modernisering av högskolor i hela Europa och deras integrering i innovationsekosystem genom att stimulera och öka deras potential och förmåga till entreprenörskap och uppmuntra dem att bättre förutse nya kompetensbehov.

–  Utveckla nyskapande kursplaner, varvid hänsyn tas till samhällets och industrins framtida ▌behov och övergripande program som ska erbjudas studerande, entreprenörer och yrkesverksamma inom och utanför Europa där specialistkunskaper och sektorsspecifika kunskaper kombineras med ▌innovationsinriktad kompetens och entreprenörskapskompetens, t.ex. ▌högteknologisk kompetens som hör samman med digital teknik och hållbar viktig möjliggörande teknik.

–  Stärka och utvidga EIT-märket för att förbättra EIT:s synlighet och dess erkännande av utbildningsprogram som bygger på partnerskap mellan olika högskolor, forskningscentrum och företag, och samtidigt höja den allmänna kvaliteten genom att erbjuda läroplaner med inlärning i arbetet och ändamålsenlig utbildning i entreprenörskap samt internationell, interorganisatorisk och sektorsövergripande mobilitet.

–  Utveckla innovation och förmåga till entreprenörskap inom sektorn för högre utbildning, genom att öka och främja EIT-gruppens expertis i att koppla samman utbildning, forskning och näringsliv.

–  Stärka den roll som EIT alumni spelar som förebild för nya studenter och som kraftfullt instrument för att förmedla EIT:s genomslag.

2.3.  Nya lösningar på marknaden för att hantera globala problem.

EIT kommer att underlätta, göra det möjligt och lönsamt för entreprenörer, innovatörer, forskare, lärare, studenter och andra innovationsaktörer, samtidigt som jämställdhetsintegrering säkerställs, att arbeta tillsammans i tvärvetenskapliga team för att generera idéer och omvandla dem till både stegvisa och banbrytande innovationer. Verksamheten kommer att kännetecknas av en öppen innovation och gränsöverskridande strategi, med fokus på bland annat relevanta kunskapstriangelverksamheter som är relevanta för att detta ska kunna förverkligas (t.ex. projektansvariga kan förbättra sin tillgång till: särskilt kvalificerade personer med akademisk examen, pionjäranvändare, uppstartsföretag med innovativa idéer, utländska företag med relevanta kompletterande tillgångar osv.).

–  stöd för utvecklingen av nya produkter, tjänster och marknadsmöjligheter där kunskapstriangelns aktörer kommer att samarbeta för att finna lösningar på globala problem.

–  Fullt ut integrera hela innovationskedjan: från student till entreprenör, från idé till produkt, från labb till kund. Detta inbegriper stöd till uppstartsföretag och expansiva företag.

–  Tillhandahålla högkvalitativa tjänster och stöd till innovativa företag, inbegripet tekniskt bistånd till finjustering av produkter eller tjänster, omfattande mentorskap, hjälp att säkra målkunder och anskaffa kapital, i syfte att snabbt komma ut på marknaden och påskynda tillväxten.

2.4.  Synergieffekter och mervärde inom Horisont Europa.

EIT kommer att intensifiera sina ansträngningar för att utnyttja synergierna och komplementariteten mellan befintliga KI-grupper och olika aktörer och initiativ på EU-nivå och global nivå och utvidga sitt nätverk av samarbetande organisationer på både strategisk och operativ nivå, samtidigt som dubbelarbete undviks.

–  Nära samarbeta med Europeiska innovationsrådet och InvestEU-programmet för att strömlinjeforma stödet (dvs. finansiering och tjänster) som erbjuds ▌ innovativa projekt i både inlednings- och expansionsfasen, särskilt genom KI-grupperna.

–  Planera och genomföra EIT-verksamheter i syfte att maximera synergierna och komplementariteten med andra delar av programmet.

–  Samarbeta med EU-medlemsstater, både på nationell och regional nivå, upprätta en strukturerad dialog och samordna ansträngningarna för att möjliggöra synergier med ▌nationella och regionala initiativ, inbegripet strategier för smart specialisering, eventuellt även genom genomförande av europeiska innovationsekosystem, i syfte att identifiera, dela och sprida bästa praxis och lärdomar.

–  Dela och sprida innovativa metoder och innovativt lärande i och utanför Europa och därigenom bidra till den europeiska innovationspolitiken i samordning med andra delar av Horisont Europa.

–  Göra inlägg i diskussioner om innovationspolitiken och bidra till utformningen och genomförandet av EU:s politiska prioriteringar genom att kontinuerligt arbeta med alla berörda avdelningar inom Europeiska kommissionen, andra EU-program och deras intressenter och ytterligare utforska möjligheterna att genomföra initiativ inom politiken.

–  Utnyttja synergier med andra EU-program, inbegripet de program som stöder humankapitalutveckling och innovation (t.ex. Cost, ESF+, Eruf , Erasmus+, Kreativa Europa, Cosmeprogrammet/inre marknaden och InvestEU).

–  Bygga upp strategiska allianser med viktiga innovationsaktörer på EU-nivå och internationell nivå samt ge stöd åt KI-grupperna att fördjupa samarbetet och banden med viktiga kunskapstriangelpartner från tredjeländer i syfte att öppna nya marknader för lösningar som stöds av KI-grupperna och locka finansiering och talanger från utlandet. Tredjeländers deltagande ska främjas med hänsyn till principerna om ömsesidighet och ömsesidiga fördelar.

▌

BILAGA III

PARTNERSKAP

Europeiska partnerskap ska väljas ut och genomföras, övervakas, utvärderas, fasas ut eller förlängas på grundval av följande kriterier:

1)  Urval:

a)  Demonstration av att det europeiska partnerskapet på ett mer effektivt sätt kommer att uppnå programmets relaterade mål genom medverkan och engagemang från partner, i synnerhet vad gäller att skapa tydliga effekter för EU och dess invånare, särskilt när det gäller att uppnå resultat med hänseende på de globala utmaningarna och forsknings- och innovationsmål, säkerställa EU:s konkurrenskraft, hållbarhet och bidra till att stärka det europeiska området för forskning och innovation och, i förekommande fall, internationella åtaganden.

När det gäller de institutionaliserade europeiska partnerskap som inrättats i överensstämmelse med artikel 185 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste minst 40 % av EU:s medlemsstater delta.

b)  Det europeiska partnerskapets samstämmighet och synergieffekter med EU:s forsknings- och innovationslandskap, varvid reglerna för Horisont Europa i så stor utsträckning som möjligt ska följas.

c)  Det europeiska partnerskapets insyn och öppenhet vad gäller fastställande av prioriteringar och mål i fråga om förväntade resultat och konsekvenser samt involvering av parter och intressenter från hela värdekedjan, från olika sektorer, bakgrunder och discipliner, inbegripet internationella deltagare när så är relevant och utan att det stör den europeiska konkurrenskraften. Tydliga villkor för främjande av små och medelstora företags deltagande och för spridning och utnyttjande av resultat, särskilt av små och medelstora företag, inbegripet genom förmedlingsorganisationer.

d)  Föregående demonstration av det europeiska partnerskapets additionalitet och riktning, inbegripet en gemensam strategisk vision av det europeiska partnerskapets syfte. Denna vision omfattar särskilt:

–  Fastställande av mätbara förväntade prestationer, resultat och effekter inom angivna tidsramar, inbegripet centrala ekonomiska och/eller samhälleliga värden för unionen.

–  Demonstration av de förväntade kvalitativa och avsevärda kvantitativa hävstångseffekterna, inbegripet en metod för mätning av centrala resultatindikatorer.

–  Strategier för att säkerställa flexibilitet i genomförandet och för att anpassa partnerskapet till ändrade politiska, samhälleliga och/eller marknadsmässiga behov eller vetenskapliga framgångar, för att öka den politiska samstämmigheten mellan den regionala och nationella nivån samt EU-nivån.

–  Exitstrategi och åtgärder för utfasning från programmet.

e)  Föregående demonstration av parternas långsiktiga åtagande, inbegripet en minsta andel av offentliga och/eller privata investeringar.

När det gäller de institutionaliserade europeiska partnerskap som fastställts i enlighet med artikel 185 eller 187 i EUF-fördraget, måste de finansiella bidragen och/eller bidragen i natura från parter andra än EU minst uppgå till 50 % och får uppgå till 75 % av det europeiska partnerskapets samlade budgetåtaganden. För varje sådant institutionaliserat europeiskt partnerskap kommer en del av bidragen från andra parter än EU att vara finansiella bidrag. För andra partner än unionen och de deltagande staterna bör de finansiella bidragen huvudsakligen syfta till att täcka administrativa kostnader såväl som samordning, stöd och annan icke konkurrensutsatt verksamhet.

ea)  I överenskommelse med regionala myndigheter ska Eruf godkännas som ett delvis nationellt bidrag till samfinansiering av programåtgärder som involverar medlemsstater.

2)  Genomförande

a)  Systematiskt tillvägagångssätt som säkerställer medlemsstaternas aktiva medverkan i ett tidigt skede och att det europeiska partnerskapets förväntade effekter uppnås genom flexibelt genomförande av gemensamma åtgärder med stort europeiskt mervärde som också går längre än gemensamma ansökningsomgångar för forsknings- och innovationsåtgärder, bland annat av marknadsrelaterad, lagstiftningsmässig och politisk art.

b)  Lämpliga åtgärder som säkerställer initiativets fortsatta öppenhet och insyn under genomförandet, i synnerhet vad gäller fastställande av prioriteringar och deltagande i ansökningsomgångar, information om styrningssystemens funktion, unionens synlighet, kommunikation och utåtriktad verksamhet, spridning och utnyttjande av resultaten, inbegripet en tydlig strategi för öppen åtkomst/användare längs hela värdekedjan. Lämpliga åtgärder för att informera små och medelstora företag och främja deras deltagande.

c)  Samordning och/eller gemensamma åtgärder med andra relevanta initiativ för forskning och innovation för att säkra en optimal sammanlänkningsnivå och säkerställa effektiva synergier, bland annat för att övervinna eventuella hinder för genomförandet på nationell nivå och öka kostnadseffektiviteten.

d)  ▌Åtaganden ▌ för finansiella bidrag och/eller bidrag in natura, från alla parter i enlighet med nationella bestämmelser under initiativets hela livslängd.

e)  När det gäller institutionaliserade europeiska partnerskap ska kommissionen ha tillgång till resultat och annan information som gäller åtgärden, i syfte att utveckla, genomföra och övervaka unionens politik och program.

3)  Övervakning:

a)  Ett övervakningssystem i enlighet med de krav som fastställs i artikel 45 för att följa framstegen mot särskilda politiska mål, prestationer och centrala resultatindikatorer och som gör det möjligt med en utvärdering över tid av resultat, effekter och eventuella behov av korrigerande åtgärder.

b)  Särskild regelbunden rapportering av kvantitativa och kvalitativa hävstångseffekter, inbegripet när det gäller anslagna och faktiskt utdelade finansiella bidrag och bidrag in natura, synlighet och positionering på internationellt plan, effekter på forsknings- och innovationsrelaterade risker för den privata sektorns investeringar.

c)  Detaljerade uppgifter om utvärderingsförfarandet och resultaten från alla ansökningsomgångar inom ramen för partnerskap som i god tid ska göras tillgängliga och åtkomliga i en gemensam onlinedatabas.

4)  Utvärdering, utfasning och förlängning:

a)  Utvärdering av effekterna på unionsnivå och nationell nivå i förhållande till de fastställda målen och centrala resultatindikatorerna, som input för programutvärderingen enligt artikel 47, inbegripet en bedömning av de mest effektiva politiska insatserna för eventuella framtida åtgärder. Ett europeiskt partnerskaps positionering i det samlade europeiska partnerskapslandskapet och dess politiska prioriteringar i samband med en eventuell förlängning av partnerskapet.

b)  I avsaknad av förlängning, lämpliga åtgärder för att säkerställa att utfasningen av finansieringen med medel från ramprogrammet i enlighet med ▌villkor och tidsfrister som fastställts på förhand tillsammans med rättsliga berörda parter utan att det påverkar eventuell fortsatt transnationell finansiering av nationella program eller andra unionsprogram, och utan att det påverkar privata investeringar och pågående projekt.

BILAGA IV

SYNERGIEFFEKTER MED ANDRA PROGRAM

1.  Synergieffekter med Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (den gemensamma jordbrukspolitiken) kommer att säkerställa följande:

a)  EU:s behov avseende forskning och innovation inom jordbrukssektorn och landsbygden identifieras, bland annat inom det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket(34), och med beaktande av programmets strategiska planeringsprocess för forskning och innovation samt i dess arbetsprogram.

b)  Den gemensamma jordbrukspolitiken tillämpar på bästa sätt forsknings- och innovationsresultat och främjar användningen, genomförandet och spridningen av innovativa lösningar, inbegripet de som kommer från projekt som finansierats av ramprogrammet för forskning och innovation, från det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket och från relevanta kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) inom EIT.

c)  Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling stöder tillämpning och spridning av kunskap och lösningar som kommer från programmets resultat och som leder till en mer dynamisk jordbrukssektor och nya möjligheter för utvecklingen av landsbygdsområden.

2.  Synergieffekter med Europeiska havs- och fiskerifonden kommer att säkerställa följande:

a)  Programmet och fonden är nära kopplade eftersom EU:s forsknings- och innovationsbehov inom havspolitiken kommer att återspeglas i programmets strategiska planering av forskning och innovation.

b)  Fonden stöder införandet av ny teknik och innovativa produkter, processer och tjänster, särskilt sådana som uppkommit ur programmet inom havspolitikens områden. Fonden främjar även fältinsamling av data och databehandling och sprider åtgärder som genomförs inom programmet, vilket i sin tur bidrar till genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken, EU:s havspolitik, internationell världshavsförvaltning och internationella åtaganden.

3.  Synergieffekter med Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) kommer att säkerställa följande:

a)  Arrangemang för kombinerad finansiering från Eruf och Horisont Europa används för att stödja verksamheter som länkar samman regionala operativa program, smarta strategier för specialisering och internationell spetskompetens inom forskning och innovation, t.ex. gemensamma transregionala/transnationella program och europaövergripande forskningsinfrastruktur, i syfte att förstärka det europeiska forskningsområdet.

aa)  Eruf-medel kan på frivillig basis överföras för att stödja verksamhet inom ramen för programmet, i synnerhet spetskompetensstämpeln.

b)  Eruf fokuserar bland annat på utveckling och förstärkning av regionala och lokala ekosystem för forskning och innovation samt på industriell förändring, bland annat stöd till införande av resultat och ny teknik samt innovativa lösningar från ramprogrammen för forskning och innovation genom Eruf.

ba)  Befintliga regionala ekosystem, nätverken inom plattformar och regionala strategier förbättras.

4.  Synergieffekter med Europeiska socialfonden+ (ESF+) kommer att säkerställa följande:

a)  ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av programmet, genom nationella eller regionala program, så att människor får de färdigheter och den kompetens som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen.

b)  Arrangemang för kompletterande finansiering från ESF+ kan användas på frivillig basis för att stödja programverksamhet som främjar utveckling av mänskligt kapital inom forskning och innovation i syfte att förstärka det europeiska forskningsområdet. [Ändr. 148]

c)  Hälsodelen av ESF+ integrerar innovativ teknik och nya affärsmodeller och -lösningar, särskilt sådana som resulterar från programmen, för att bidra till innovativa, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem i medlemsstaterna och underlätta tillgången till bättre och säkrare hälso- och sjukvård för den europeiska allmänheten.

5.  Synergieffekter med Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer att säkerställa följande:

a)  Forskning och innovation inom områdena transport, energi och inom den digitala sektorn i EU identifieras och fastställs i den strategiska planeringsprocessen för forskning och innovation inom programmet.

b)  Fonden stödjer införande i stor skala av innovativ ny teknik och lösningar inom transport, energi och fysisk digital infrastruktur, särskilt sådana som härrör från ramprogrammen för forskning och innovation.

c)  Utbyte av information och uppgifter mellan ramprogrammets och fondens projekt kommer att underlättas, t.ex. genom att lyfta fram teknik från ramprogrammet som snabbt kan släppas ut på marknaden och som kan vidareutvecklas av fonden.

6.  Synergieffekter med programmet för ett digitalt Europa kommer att säkerställa följande:

a)  Även om flera tematiska områden som berörs av det här programmet och programmet för ett digitalt Europa sammanfaller är den typ av åtgärder som ska få stöd, deras förväntade output och deras interventionslogik olika och kompletterande.

b)  Forsknings- och innovationsbehov inom den digitala sektorn i EU identifieras och fastställs i den strategiska planeringsprocessen för forskning och innovation inom programmet. Hit hör forskning och innovation för högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, it-säkerhet, teknik för distribuerade liggare, kvantteknik, med kombinationer av digital teknik och annan möjliggörande teknik, samt icke-tekniska innovationer, stöd till expansion för företag som introducerar banbrytande innovationer (som ofta kombinerar digital och fysisk teknik), integration av digital teknik över hela pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, samt stöd till digital forskningsinfrastruktur.

c)  Programmet för ett digitalt Europa är inriktat på storskalig digital kapacitets- och infrastrukturutveckling inom högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, it-säkerhet, teknik för distribuerade liggare, kvantteknik och avancerade digitala färdigheter ämnade att främja ett brett införande och utnyttjande, inom ett EU-nät, av kritiska befintliga eller testade innovativa digitala lösningar på områden av allmänt intresse över hela Europa (hälso- och sjukvård, offentlig förvaltning, rättsväsendet och utbildning), eller motverkande av marknadsmisslyckanden (digitalisering av företag, särskilt små och medelstora företag). Programmet för ett digitalt Europa genomförs främst tillsammans med medlemsstaterna, genom samordnade och strategiska investeringar, bland annat genom offentlig upphandling, i digital kapacitet som kan delas över hela Europa, och i EU-övergripande insatser som främjar driftskompatibilitet och standardisering som en del av utvecklingen av den digitala inre marknaden.

d)  Kapacitet och infrastruktur inom programmet för ett digitalt Europa ställs till förfogande för forskning och innovation, inbegripet verksamhet som stöds genom programmet, till exempel testning, experiment och demonstrationsprojekt inom alla sektorer och ämnesområden.

e)  Ny digital teknik som utvecklats genom programmet ska löpande tas upp och användas inom Programmet för ett digitalt Europa.

f)  Programmets initiativ för utveckling av läroplaner för färdigheter och kompetenser, inbegripet sådana som tillämpas vid Europeiska institutet för innovation och teknik-, KI-grupper, kompletteras av kapacitetsuppbyggnad i avancerade digitala färdigheter stödd av programmet för ett digitalt Europa.

g)  Starka samordningsmekanismer för strategisk planering och operativa förfaranden för båda programmen är anpassade till varandra, och deras styrning innefattar respektive avdelningar inom kommissionen samt andra berörda parter från olika delar av respektive program.

7.  Synergieffekter med programmet för den inre marknaden kommer att säkerställa följande:

a)  Programmet för den inre marknaden tar upp de marknadsmisslyckanden som berör alla små och medelstora företag, och kommer att främja entreprenörskap och skapande av företag samt företagens tillväxt. Det råder full komplementaritet mellan programmet för den inre marknaden och både EIT:s och det framtida Europeiska innovationsrådets åtgärder för innovativa företag, samt i fråga om stödtjänster för små och medelstora företag, särskilt i de fall där marknaden inte ger hållbar finansiering.

b)  Nätverket ”Enterprise Europe Network” kan ge stödtjänster inom ramen för programmet Horisont Europa, inklusive det europeiska innovationsrådet, på samma sätt som andra stödstrukturer för småföretag (som de nationella kontaktpunkterna, innovationsorganen, de digitala innovationsknutpunkterna, kompetenscentrumen, de certifierade företagsinkubatorerna).

8.  Synergier med Life–programmet för miljö och klimatpolitik kommer att säkerställa följande:

Forskning och innovation för att hantera miljö-, klimat- och energiutmaningar inom EU identifieras och fastställs i den strategiska planeringsprocessen för forskning och innovation inom programmet. Life kommer att fortsätta att fungera som en katalysator för genomförandet av EU:s politik och lagstiftning för miljö, klimat och energi, inbegripet genom att införa och tillämpa forsknings- och innovationsresultat från programmet och bidra till att utnyttja dem nationellt och på (mellan)regional nivå där detta kan vara till hjälp i frågor som rör miljö, klimat eller övergången till ren energi. Framför allt kommer Life att fortsätta att uppmuntra synergier med programmet genom tilldelning av en bonus under utvärderingen för förslag som omfattar utnyttjandet av resultaten från programmet. Lifes standardåtgärdsprojekt kommer att stödja utveckling, testning och demonstration av lämpliga tekniker eller metoder för genomförande av EU:s miljö- och klimatpolitik, som senare kan användas i stor skala, med finansiering från andra källor, bland annat från programmet. EIT inom programmet såväl som det framtida europeiska innovationsrådet ▌kan ge stöd för att utöka och kommersialisera nya banbrytande idéer som eventuellt framkommer vid genomförandet av Life-projekt.

9.  Synergieffekter med Erasmusprogrammet kommer att säkerställa följande:

a)  Att kombinerade medel från programmet och Easmusprogrammet används för att stödja verksamhet som stärker och moderniserar europeiska högskolor. Programmet kommer att komplettera Erasmusprogrammets stöd för initiativet med Europauniversitet, framför allt forskningsaspekterna inom utvecklingen av nya gemensamma och integrerade långsiktiga och hållbara strategier för utbildning, forskning och innovation som bygger på tvärvetenskapliga och sektorsövergripande strategier för att göra kunskapstriangeln till verklighet, och därmed driva på den ekonomiska tillväxten. EIT:s utbildningsverksamhet kan både fungera som inspiration för och vara kopplade till initiativet med Europauniversitet.

b)  Programmet och Erasmusprogrammet främjar integrationen av utbildning och forskning genom att underlätta för högskolor att utforma och inrätta gemensamma utbildnings-, forsknings- och innovationsstrategier, att förse undervisningen med de senaste forskningsrönen och -metoderna för att erbjuda alla studenter och all personal inom högre utbildning, och i synnerhet forskarna, aktiva forskningserfarenheter, och genom att stödja annan verksamhet som integrerar högre utbildning, forskning och innovation.

10.  Synergieffekter med europeiska rymdprogrammet kommer att säkerställa följande:

a)  Forsknings- och innovationsbehov upp- och nedströms i EU:s rymdsektor identifieras och tas med i programmets strategiska forsknings- och innovationsplanering. Rymdforskning som genomförs genom Horisont Europa kommer i förekommande fall att utövas med beaktande av rymdprogrammets bestämmelser om upphandling och enheters behörighet.

b)  Rymddata och rymdtjänster som görs tillgängliga som en kollektiv nyttighet inom ramen för det europeiska rymdprogrammet används för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom ramprogrammet, särskilt för hållbara livsmedel och naturresurser, klimatövervakning, smarta städer, automatiserade fordon, säkerhet och katastrofhantering.

c)  Copernicustjänster för tillgång till data och information bidrar till det europeiska öppna forskningsmolnet och underlättar därmed forskares och vetenskapsmäns tillgång till Copernicusdata. Forskningsinfrastruktur, inte minst fältobservationsnät, kommer att vara avgörande för den fältobservationsinfrastruktur som möjliggör Copernicustjänster, och infrastrukturen kommer i sin tur att gagnas av information som tas fram av Copernicustjänster

11.  Synergier med instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (nedan kallat externa instrumentet) kommer att säkerställa att programmets forsknings- och innovationsverksamhet med deltagande av tredjeländer och dess riktade internationella samarbetsåtgärder strävar efter samordning och samstämmighet med samtidiga åtgärder för spridning på marknaden och kapacitetsuppbyggnad inom det externa instrumentet, utgående från en gemensam definition av behov och gemensamt fastställda interventionsområden enligt programmets strategiska planering av forskning och innovation.

12.  Synergieffekter med fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning som en del av den integrerade gränsförvaltningen kommer att säkerställa följande:

a)  Forsknings- och innovationsbehov inom områdena säkerhet och integrerad gränsförvaltning identifieras och fastställs i den strategiska planeringsprocessen för forskning och innovation inom programmet.

b)  Fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning stöder utbyggnaden av innovativa nya tekniker och lösningar, särskilt sådana som härrör från ramprogrammen för forskning och innovation på området för säkerhetsforskning.

13.  Synergieffekter med fonden InvestEU kommer att säkerställa följande:

a)  Programmet tillhandahåller ur sin egen budget Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet med blandfinansiering för innovatörer, som kännetecknas av en hög grad av risk och för vilka marknaden inte ger någon meningsfull och hållbar finansiering. Samtidigt ska programmet sörja för lämplig samordning av stödet för ett effektivt genomförande och en effektiv förvaltning av den privatfinansierade delen av blandfinansieringen via fonder och intermediärer som stöds av InvestEU.

b)  Finansieringsinstrument för forskning och innovation samt små och medelstora företag är samlade i fonden InvestEU, bland annat genom ett särskilt tematiskt fönster för forskning och innovation, och genom produkter som tillhandahålls i delen för små och medelstora företag med inriktning på innovativa företag. På så sätt bidrar fonden också till att nå programmets mål. Starka och kompletterande band kommer att upprättas mellan InvestEU och Horisont Europa.

14.  Synergieffekter med den innovationsfond som ingår i systemet för handel med utsläppsrätter (nedan kallad innovationsfonden) kommer att säkerställa följande:

a)  Innovationsfonden kommer att inrikta sig särskilt på innovation i teknik och processer med låga koldioxidutsläpp, bland annat miljösäker avskiljning och användning av koldioxid som bidrar avsevärt till att mildra klimatförändringarna, samt alternativ till koldioxidintensiva produkter. Den ska också stimulera uppförandet och driften av projekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid samt innovativa förnybara energitekniker och tekniker för energilagring. En lämplig ram kommer därför att skapas för att möjliggöra och stimulera ”grönare” produkter med ett hållbart mervärde för kunderna/slutanvändarna.

b)  Programmet kommer att finansiera utveckling, demonstration och tillämpning av teknik, bland annat banbrytande lösningar, som kan uppfylla målen för en koldioxidsnål ekonomi och unionens mål i fråga om minskade koldioxidutsläpp, energiomvandling och industriell omvandling, särskilt inom dess andra pelare och genom EIT.

c)  Innovationsfonden kan, under förutsättning att urvals- och tilldelningskriterierna uppfylls, stödja demonstrationsfasen av stödberättigande projekt. Projekt som får stöd från innovationsfonden kan vara berättigade till stöd från ramprogrammen för forskning och innovation och omvänt. För att komplettera Horisont Europa kan innovationsfonden koncentrera sig på marknadsnära innovationer som bidrar till en betydande och snabb minskning av koldioxidutsläpp. Starka och kompletterande band kommer att upprättas mellan innovationsfonden och Horisont Europa.

15.  Synergieffekter med Euratoms program för forskning och utbildning kommer att säkerställa följande:

a)  Programmet och Euratoms forsknings- och utbildningsprogram utvecklar övergripande åtgärder till stöd för utbildning och fortbildning (inbegripet Marie Skłodowska-Curie-åtgärder) med syftet att bibehålla och utveckla lämplig kompetens i Europa.

b)  Programmet och Euratoms forsknings- och utbildningsprogram utvecklar gemensam forskning med fokus på övergripande aspekter av en säker och trygg användning av joniserande strålning inom medicin, industri, jordbruk, rymd, klimatförändringar, säkerhet och olycksberedskap och tillhandahållande av kärnvetenskap.

16.  Potentiella synergier med europeiska försvarsfonden kommer att bidra till att dubbelarbete undviks.

16a.  Synergier med Kreativa Europa kommer att stödja konkurrenskraft och innovation, bidra till ekonomisk och social tillväxt och främja en effektiv användning av offentliga medel.

16b.  Synergier med viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse är tänkbara.

BILAGA V

EFFEKTKEDJEINDIKATORER

Effektkedjor och därmed sammanhängande indikatorer ska strukturera övervakningen av ramprogrammets framsteg i förhållande till dess mål, som avses i artikel 3. Effektkedjorna är tidsberoende och motsvarar tre kompletterande effektkategorier, vilket återspeglar den icke‑linjära karaktären av investeringar i forskning och innovation: vetenskapliga, samhälleliga och tekniska/ekonomiska. För var och en av dessa effektkategorier kommer indikatorer för att bedöma framstegen på kort, medellång och längre sikt att användas, även bortom programmets löptid, med möjligheter till uppdelning även på medlemsstater och associerade länder. Dessa indikatorer ska sammanställas med kvantitativa och kvalitativa metoder. Enskilda programdelar kommer att bidra till dessa indikatorer i olika utsträckning och genom olika mekanismer. Ytterligare indikatorer kan användas för att övervaka enskilda delar av programmen, i förekommande fall.

Mikrodata bakom effektkedjeindikatorerna kommer att samlas in för alla delar av programmet och alla mekanismer för tillhandahållande på ett centralt förvaltat och harmoniserat sätt och på lämplig detaljnivå, med minimal rapporteringsbörda för stödmottagarna.

Dessutom, och utöver effektkedjeindikatorer, kommer data om ett optimerat genomförande av programmet för att stärka det europeiska forskningsområdet, främja spetskompetensbaserat deltagande från alla medlemsstater i programmet samt underlätta samarbetskontakter inom europeisk forskning och innovation, att samlas in och rapporteras i nära realtid som en del av de data som gäller förvaltning och genomförande och som avses i artikel 45. Dessa data kommer bland annat att omfatta övervakningen av samarbetskontakter, nätverksanalys, uppgifter om förslag, ansökningar, deltagare och projekt, sökande och deltagare (inbegripet typen av organisation – till exempel civila samhällets organisationer, små eller medelstora företag och privata sektorn) – land (inbegripet en specifik klassificering för ländergrupper såsom medlemsstater, associerade länder och tredjeländer), kön, roll i projektet, vetenskaplig disciplin/sektor (inbegripet samhällsvetenskap och humaniora), och graden av integrering av klimatåtgärder och därmed sammanhängande utgifter.

Vetenskapliga effektkedjeindikatorer

Programmet förväntas ha inflytande på vetenskapen genom att skapa högkvalitativ ny kunskap, stärka det mänskliga kapitalet inom forskning och innovation, och främja spridning av kunskap och öppen forskning. Framstegen i detta sammanhang kommer att övervakas genom indirekta indikatorer längs följande tre effektkedjor.

Samhälleliga effektkedjeindikatorer

Programmet förväntas få genomslag i samhället genom att hantera EU:s politiska prioriteringar och globala utmaningar, inbegripet FN:s mål för hållbar utveckling, i enlighet med principerna i Agenda 2030 och Parisavtalet, genom forskning och innovation, ge fördelar och effekter via forsknings- och innovationsuppdrag samt europeiska partnerskap och bidra till utnyttjandet av innovationer i samhället, vilket i slutändan bidrar till människors välbefinnande. Framstegen i detta sammanhang kommer övervakas genom indirekta indikatorer längs följande tre effektkedjor.

Tekniska/ekonomiska▌ effektkedjeindikatorer

Programmet förväntas ha tekniska/ekonomiska ▌effekter, särskilt inom unionen genom att påverka skapandet av företag och företagens tillväxt, i synnerhet små och medelstora företag liksom uppstartsföretag, genom att skapa direkta och indirekta arbetstillfällen, särskilt inom unionen, och genom att öka investeringarna i forskning och innovation. Framstegen i detta sammanhang kommer att övervakas genom indirekta indikatorer längs följande tre effektkedjor.

Bilaga V – tabell 1

Bilaga V – tabell 2

Bilaga V – tabell 3

BILAGA Va

Områden för möjliga uppdrag och områden för möjliga institutionaliserade europeiska partnerskap som ska inrättas i enlighet med artikel 185 eller 187 i EUF-fördraget

I enlighet med artiklarna 7 och 8 i denna förordning anges områdena för möjliga uppdrag och möjliga europeiska partnerskap som ska inrättas i enlighet med artikel 185 eller 187 i EUF-fördraget i denna bilaga.

I.  Områdena för möjliga uppdrag

Uppdragsområde 1: Klimatanpassning inbegripet samhällsomvandling

Uppdragsområde 2: Cancer

Uppdragsområde 3: Friska oceaner, hav samt kust- och inlandsvatten

Uppdragsområde 4: Klimatneutrala och smarta städer

Uppdragsområde 5: Markhälsa och livsmedel

Varje uppdrag ska följa de principer som fastställs i artikel 7.3 i denna förordning.

II.  Områden för möjliga institutionaliserade europeiska partnerskap på grundval av artikel 185 eller 187 i EUF-fördraget

Partnerskapsområde 1: Snabbare utveckling och säkrare användning av innovationer på hälsoområdet för europeiska patienter samt global hälsa

Partnerskapsområde 2: Främjande av viktig digital och möjliggörande teknik och dess användning, inbegripet, men inte begränsat till, nyskapande teknik såsom artificiell intelligens, fotonik och kvantteknik

Partnerskapsområde 3: Europeiskt ledarskap inom metrologi, inbegripet ett integrerat metrologisystem

Partnerskapsområde 4: Öka konkurrenskraften, säkerheten och miljöprestandan hos EU:s flygtrafik, luftfart och järnvägstrafik

Partnerskapsområde 5: Hållbara, inkluderande och cirkulära biobaserade lösningar

Partnerskapsområde 6: Teknik för vätgaslagring och lagring av hållbar energi med mindre miljöavtryck samt en mindre energiintensiv produktion.

Partnerskapsområde 7: Rena, sammankopplade, samarbetsinriktade, autonoma och automatiserade lösningar för framtida mobilitetskrav för människor och varor.

Partnerskapsområde 8: Innovativa och FoU-intensiva små och medelstora företag

Förfarandet för bedömning av behovet av ett institutionaliserat europeiskt partnerskap inom ett av de ovannämnda partnerskapsområdena kan leda till ett förslag på grundval av artikel 185 eller 187 i EUF-fördraget, i enlighet med Europeiska kommissionens initiativrätt. I annat fall kan respektive partnerskapsområde även bli föremål för ett partnerskap enligt artikel 8.1 a eller 8.1 b i ramprogrammet eller genomföras med hjälp av ansökningsomgångar inom ramen för Horisont Europa.

Eftersom de möjliga områdena för institutionaliserade europeiska partnerskap täcker breda tematiska områden kan de, på grundval av de behov som bedöms föreligga, genomföras med hjälp av mer än ett partnerskap.

(1) EUT C […], […], s. […]. (2) EUT C […], […], s. […]. (3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 april 2019. Text markerad med grå skuggning har inte överenskommits inom ramen för interinstitutionella förhandlingar. (4) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36). (5) (6) Följande förklaring från kommissionen förväntas bli offentliggjord i C-serien av EUT när den slutliga förordningstexten har antagits: ”Kommissionen har för avsikt att genomföra budgeten för EIC Accelerator på ett sätt som säkerställer att stöd i form av enbart bidrag till små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, motsvarar det stöd som tillhandahålls inom ramen för budgeten för instrumentet för små och medelstora företag i programmet Horisont 2020, i enlighet med de villkor som fastställs i artikel 43.1 och skäl X i förordningen om Horisont Europa”. (7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008 av den 11 mars 2008 (EUT L 97, 9.4.2008), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1292/2013 av den 11 december 2013 (EUT L 347, 20.12.2013). (8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU). (9) (10) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1). (12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). (13) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1). (14) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2). (15) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1). (16) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29). (17) Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1). (18) EUT C 205, 19.7.2013, s. 9. (19) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53). (20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1). (21) (22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006. (23) EUT… (24) Följande förklaring från kommissionen förväntas bli offentliggjord i C-serien av EUT, när en gång den slutliga förordningstexten antagits: ”Kommissionen noterar den kompromiss som medlagstiftarna uppnått om lydelsen av artikel 5. Enligt kommissionens uppfattning inskränker sig det särskilda programmet om försvarsforskning i artikel 1.3 b till enbart forskningsåtgärder med stöd av den framtida Europeiska försvarsfonden, medan utvecklingsåtgärder inte omfattas av denna förordning”. (25) En förklaring av följande slag från kommissionen förväntas bli offentliggjord i C-serien av EUT, när en gång den slutliga förordningstexten antagits: ”Kommissionen ämnar på begäran diskutera med Europaparlamentets ansvariga utskott om i) förteckningen över potentiella partnerskapskandidater, utgående från artiklarna 185 och 187 i EUF-fördraget, vilket kommer att omfattas av (inledande) konsekvensbedömningar, ii) förteckningen över preliminära uppdrag, enligt vad uppdragsstyrelserna kommit fram till, iii) resultaten av den strategiska planen innan den formellt antagits, varjämte kommissionen iv) kommer att lägga fram och dela med sig av dokument med anknytning till arbetsprogrammen.” (26) Forskning om cancerbehandling av gonader kan finansieras. (27) Om inte annat följer av den slutliga rättsakten kommer kommissionen att göra ett uttalande om forskning på mänskliga embryonala stamceller, som i Horisont 2020 (förklaring 2013 / C 373/02). (28) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65). (29) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243). (30) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76). (31) Förfarandet kommer att förklaras i ett dokument som offentliggörs innan utvärderingen inleds. (32) Bestämmelser om övervakning av europeiska partnerskap finns i bilaga III till förordningen. (33) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87). (34) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket, (COM(2012)0079).