Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd (COM(2018)0307 – C8-0182/2018 – 2018/0154(COD))

P8_TA(2019)0359 A8-0395/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0307),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0182/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och ståndpunkten i form av Ändring från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0395/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../… om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(1), och

av följande skäl:

(1)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007(2) fastställs en gemensam och jämförbar rättslig ram för europeisk statistik om migration och internationellt skydd.

(2)  För att tillgodose de nya behoven i unionen i fråga om statistik om asyl migration och reglerad migration internationellt skydd och eftersom migrationen migrationsrörelserna snabbt ändrar karaktär, behövs en ram som gör det möjligt att snabbt reagera på föränderliga behov när det gäller statistik om asyl migration och reglerad migration internationellt skydd. [Ändr. 1]

(2a)  På grund av de aktuella migrationsströmmarnas ständigt föränderliga och skiftande karaktär behövs omfattande och jämförbar könsuppdelad statistik om migranterna för att man ska kunna förstå den verkliga situationen, identifiera sårbarheter och ojämlikheter och ge de politiska beslutsfattarna tillförlitliga uppgifter och information för utarbetandet av framtidens offentliga politik. [Ändr. 2]

(3)  För att unionen effektivt ska kunna reagera på de utmaningar som migration innebär, och för att möjliggöra utveckling av en politik som är jämställdhetsintegrerad och baserad på mänskliga rättigheter, måste uppgifter om asyl migration och reglerad migration internationellt skydd lämnas oftare än en gång om året. [Ändr. 3]

(4)  Statistik om asyl migration och reglerad migration internationellt skydd är avgörande för undersökning, utformning och utvärdering av politiken på olika områden, framför allt när det gäller hantering av tillströmningen av personer som söker skydd i Europa, för att nå de bästa lösningarna. [Ändr. 4]

(4a)  Statistik om migration och internationellt skydd är viktig för det övergripande perspektivet av migrationsrörelserna i unionen och gör att medlemsstaterna kan tillämpa unionsrätten på ett korrekt sätt och respektera de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. [Ändr. 5]

(4b)  Förföljelse på grund av kön utgör ett skäl för ansökan om och beviljande av internationellt skydd. Nationella statistikmyndigheter och statistikmyndigheter på unionsnivå bör samla in statistik om ansökningar om internationellt skydd baserade på könsrelaterade grunder, inklusive könsrelaterat våld. [Ändr. 6]

(5)  För att säkerställa att de uppgifter som tillhandahålls av medlemsstaterna är av tillräckligt hög kvalitet, och särskilt att de är jämförbara, och för att möjliggöra tillförlitliga analyser på unionsnivå, bör uppgifterna grundas på samma begrepp och avse samma referensdag eller referensperiod.

(6)  De uppgifter som lämnas om asyl migration och reglerad migration internationellt skydd bör stämma överens med den relevanta information som samlas in enligt förordning (EG) nr 862/2007.

(7)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009(3) fastställs en referensram för europeisk statistik om migration och internationellt skydd. I den förordningen föreskrivs att statistiken ska vara förenlig med principerna om yrkesmässigt oberoende, opartiskhet, objektivitet, tillförlitlighet, statistisk konfidentialitet och kostnadseffektivitet.

(8)  Vid utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik bör de nationella och europeiska statistikmyndigheterna, och i förekommande fall andra behöriga nationella och regionala myndigheter, beakta principerna i uppförandekoden för europeisk statistik, som reviderades och uppdaterades av kommittén för det europeiska statistiksystemet den 28 september 2011.

(9)  Eftersom målet med denna förordning, nämligen att se över och komplettera de befintliga gemensamma bestämmelserna för insamling och sammanställande av europeisk statistik om migration och internationellt skydd, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan, av skäl som rör harmonisering och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(9a)  För att uppnå målen i förordning (EG) nr 862/2007 bör tillräckliga finansiella medel avsättas för insamling, analys och spridning av nationell statistik och unionsstatistik av hög kvalitet om migration och internationellt skydd, särskilt genom stödåtgärder i detta avseende i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014(4). [Ändr. 7]

(10)  Denna förordning garanterar rätten till respekt för privatlivet och familjelivet och skydd av personuppgifter, icke-diskriminering och jämställdhet enligt artiklarna 7, och 8, 21 och 23 i stadgan och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679(5). [Ändr. 8]

(10a)  Insamling av könsuppdelade uppgifter bör möjliggöra identifikation och analys av kvinnors och mäns specifika sårbarheter och möjligheter, samtidigt som klyftor och ojämlikheter åskådliggörs. Migrationsuppgifter som tar hänsyn till jämställdhetsaspekten har potential att främja större jämlikhet och erbjuda möjligheter för missgynnade grupper. Migrationsstatistiken bör även ta hänsyn till sådana variabler som könsidentitet och sexuell läggning vid insamling av uppgifter om hbtqi+-personers erfarenheter och ojämlikheter i migrations- och asylprocesser. [Ändr. 9]

(11)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning (EG) nr 862/2007, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att fastställa närmare bestämmelser om uppdelningar lämpligt format för överföring av uppgifter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(6). [Ändr. 10]

(11a)  I syfte att anpassa förordning (EG) nr 862/2007 till den tekniska och ekonomiska utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att ändra förordning (EG) nr 862/2007 för att uppdatera vissa definitioner och komplettera förordningen för att besluta om grupperingarna av uppgifter och ytterligare uppdelningar och fastställa regler för korrekthet och kvalitetsstandarder. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(7). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. [Ändr. 11]

(11b)  En effektiv övervakning av tillämpningen av förordning (EG) nr 862/2007 förutsätter att den utvärderas regelbundet. Kommissionen bör noggrant bedöma den statistik som sammanställs i enlighet med förordning (EG) nr 862/2007 samt dess kvalitet och tillhandahållande i rätt tid vid utarbetandet av rapporter till Europaparlamentet och rådet. Nära samråd bör hållas med alla aktörer som arbetar med insamling av uppgifter om asyl, däribland Förenta nationernas organ och andra relevanta internationella och icke-statliga organisationer. [Ändr. 12]

(12)  Förordning (EG) nr 862/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)  Kommittén för det europeiska statistiksystemet har hörts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 862/2007 ska ändras på följande sätt:

-1.  I artikel 1 ska led c ersättas med följande:"

”c) Administrativa och rättsliGga förfaranden i medlemsstaterna som rör invandring, beviljande av uppehållstillstånd, medborgarskap, asyl och andra former av internationellt skydd, irreguljära inresor och vistelser samt återvändanden.” [Ändr. 13]

-1a.  Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 1 ska led j ersättas med följande:"

”j) ansökan om internationellt skydd: en ansökan om internationellt skydd enligt definitionen i artikel 2 h i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU(8). [Ändr. 14]

b)  I punkt ska led k ersättas med följande:"

”k) flyktingstatus: flyktingstatus enligt definitionen i artikel 2 e i direktiv 2011/95/EU,” [Ändr. 15]

c)  I punkt ska led l ersättas med följande:"

”l) status som skyddsbehövande i övrigt: status som skyddsbehövande i övrigt enligt definitionen i artikel 2 g i direktiv 2011/95/EU,” [Ändr. 16]

d)  I punkt ska led m ersättas med följande:"

”m) familjemedlemmar: familjemedlemmar enligt definitionen i artikel 2 g i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013(9). [Ändr. 17]

e)  I punkt 1 ska led o ersättas med följande:"

”o) underårig utan medföljande vuxen: underårig utan medföljande vuxen enligt definitionen i artikel 2 l i direktiv 2011/95/EU,” [Ändr. 18]

f)  I punkt 1 ska led p ersättas med följande:"

”p) yttre gränser: yttre gränser i enlighet med definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399(10), [Ändr. 19]

g)  I punkt 1 ska led q ersättas med följande:"

”q) tredjelandsmedborgare som nekas inresa: tredjelandsmedborgare som nekas inresa vid en yttre gräns eftersom denne inte uppfyller alla inresevillkor enligt artikel 6.1 i förordning (EU) 2016/399 och inte tillhör någon av personkategorierna i artikel 6.5 i den förordningen,” [Ändr. 20]

h)  I punkt 1 ska följande led läggas till:"

”sa) avlägsnande: avlägsnande enligt definitionen i artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG(11).”

i)  I punkt 1 ska följande led läggas till:"

”sb) frivillig avresa: frivillig avresa enligt definitionen i artikel 3.8 i direktiv 2008/115/EG.” [Ändr. 22]

j)  I punkt 1 ska följande led läggas till:"

”sc) stöd vid frivilligt återvändande: logistiskt, ekonomiskt eller annat materiellt stöd vid frivillig avresa enligt definitionen i artikel 3.8 i direktiv 2008/115/EG.” [Ändr. 23]

k)  Punkt 3 ska utgå. [Ändr. 24]

-1b.  Artikel 3 ska ersättas med följande:"

”Artikel 3

Statistik om internationell migration, stadigvarande bosatta och förvärv av medborgarskap

1.  Medlemsstaterna skall tillhandahålla kommissionen (Eurostat) statistik om följande:

2.  Den statistik som avses i punkt 1 skall hänvisa till referensperioder inom ett kalenderår och skall tillhandahållas kommissionen (Eurostat) inom tolv månader efter referensåret. Det första referensåret ska vara 2020.” [Ändr. 25]

1.  Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

-a)  I punkt 1 ska led c ersättas med följande:"

”c) Antalet ansökningar om internationellt skydd som dragits tillbaka under referensperioden, uppdelat efter typ av tillbakadragande.” [Ändr. 26]

a)  I punkt 1 ska följande led läggas till:"

b)  Sista stycket i punkt 1 ska ersättas med följande:"

”Denna statistik ska uppdelas efter ålder och kön och efter de berörda personernas medborgarskap samt efter ensamkommande barn. Den ska hänvisa till referensperioder om en kalendermånad och tillhandahållas kommissionen (Eurostat) inom två månader efter referensmånaden. Den första referensmånaden ska vara januari 2020.” [Ändr. 46]

ba)  I punkt 2 ska led a ersättas med följande:"

bb)  I punkt 2 ska led b ersättas med följande:"

”b) Antalet personer som omfattas av beslut i första instans som under referensperioden fattats av administrativa eller rättsliga myndigheter om att bevilja, återkalla, upphäva eller vägra att förnya flyktingstatus på grund av upphörande eller uteslutning eller på andra grunder; beslut som fattats på grund av upphörande eller uteslutning ska vidareuppdelas efter det specifika skälet för upphörandet respektive uteslutningen.” [Ändr. 48]

bc)  I punkt 2 ska led c ersättas med följande:"

”c) Antalet personer som omfattas av beslut i första instans som under referensperioden fattats av administrativa eller rättsliga myndigheter om att bevilja, återkalla, upphäva eller vägra att förnya status som skyddsbehövande i övrigt på grund av upphörande eller uteslutning eller på andra grunder; beslut som fattats på grund av upphörande eller uteslutning ska vidareuppdelas efter det specifika skälet för upphörandet respektive uteslutningen.” [Ändr. 49]

bd)  I punkt 2 ska följande led läggas till:"

”ea) Antalet personer som omfattas av beslut i första instans om inskränkning eller indragning av materiella mottagningsvillkor som under referensperioden fattats av administrativa eller rättsliga myndigheter, uppdelat efter typ av beslut, varaktigheten för inskränkningen eller indragningen samt skälen.” [Ändr. 50]

c)  I punkt 2 ska sista stycket ersättas med följande:"

”Denna statistik ska uppdelas efter ålder och kön och efter de berörda personernas medborgarskap samt efter ensamkommande barn. Den ska hänvisa till referensperioder om tre kalendermånader och tillhandahållas kommissionen (Eurostat) inom två månader efter referensperioden. Den första referensperioden ska vara från januari till mars 2020.

Denna statistik ska vidareuppdelas efter beslut som fattats efter en personlig intervju och beslut som fattats utan en personlig intervju. Statistik om beslut som fattats efter en personlig intervju ska vidareuppdelas efter personliga intervjuer där den sökande fick tillgång till tolk och personliga intervjuer där den sökande inte fick tillgång till tolk.” [Ändr. 51]

d)  I punkt 3 ska led a utgå.

da)  I punkt 3 ska led b ersättas med följande:"

db)  I punkt 3 ska led c ersättas med följande:"

”c) Antalet personer som omfattas av slutliga beslut som under referensperioden fattats av administrativa eller rättsliga myndigheter om att bevilja, återkalla, upphäva eller vägra att förnya flyktingstatus på grund av upphörande eller uteslutning eller på andra grunder; beslut som fattats på grund av upphörande eller uteslutning ska vidareuppdelas efter det specifika skälet för upphörandet respektive uteslutningen.” [Ändr. 53]

dc)  I punkt 3 ska led d ersättas med följande:"

”d) Antalet personer som omfattas av slutliga beslut som under referensperioden fattats av administrativa eller rättsliga myndigheter om att bevilja, återkalla, upphäva eller vägra att förnya status som skyddsbehövande i övrigt på grund av upphörande eller uteslutning eller på andra grunder; beslut som fattats på grund av upphörande eller uteslutning ska vidareuppdelas efter det specifika skälet för upphörandet respektive uteslutningen.” [Ändr. 54]

dd)  I punkt 3 ska följande led läggas till:"

”ga) Antalet personer som omfattas av slutliga beslut om inskränkning eller indragning av materiella mottagningsvillkor som under referensperioden fattats av administrativa eller rättsliga myndigheter, uppdelat efter typ av beslut, varaktigheten för inskränkningen eller indragningen samt skälen.” [Ändr. 55]

e)  I punkt 3 ska sista stycket ersättas med följande:"

”Statistik enligt leden b, c, d, e, f och g ska uppdelas efter ålder och kön och efter de berörda personernas medborgarskap samt efter ensamkommande barn. När det gäller led g ska statistiken dessutom uppdelas efter bosättningsland och typ av asylbeslut. Den ska hänvisa till referensperioder om ett kalenderår och ska tillhandahållas kommissionen (Eurostat) inom tre månader efter referensåret. Det första referensåret ska vara 2020.” [Ändr. 56]

ea)  Följande punkt ska införas:"

”3a. Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen (Eurostat) statistik om överklagandens varaktighet, i kalenderdagar, från den tidpunkt då överklagandet lämnas in till dess att det fattas ett beslut i första instans om överklagandet.” [Ändr. 57]

f)  I punkt 4 ska led d ersättas med följande:"

”d) Det antal överföringar som genomförts med stöd av beslut enligt leden c och h.”

g)  I punkt 4 ska följande led läggas till:"

h)  I punkt 4 ska det sista stycket ersättas med följande:"

”Denna statistik ska uppdelas efter ålder och kön och efter de berörda personernas medborgarskap samt efter ensamkommande barn. Denna statistik ska hänvisa till referensperioder om ett kalenderår en kalendermånad och tillhandahållas kommissionen (Eurostat) inom tre månader efter referensåret. Det Den första referensåret referensperioden ska vara 2020.” [Ändr. 58]

ha)  Följande punkt ska läggas till:"

”4a. Den statistik som avses i punkterna 1–4 ska uppdelas efter den månad då ansökan lämnades in.” [Ändr. 59]

1a.  Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a)  Rubriken ska ersättas med följande:"

”Statistik om förebyggande av irreguljär inresa och vistelse” [Ändr. 60]

b)  I punkt 1 ska led a ersättas med följande:"

”a) Antalet tredjelandsmedborgare som nekats inresa till en medlemsstats territorium vid den yttre gränsen, uppdelade efter ålder, kön och medborgarskap.” [Ändr. 61]

c)  I punkt 1 ska led b ersättas med följande:"

”b) Antalet tredjelandsmedborgare som befunnits vistas irreguljärt på en medlemsstats territorium enligt nationell lagstiftning om invandring.” [Ändr. 62]

d)  I punkt 1 ska tredje stycket ersättas med följande:"

”Statistiken enligt b ska uppdelas efter ålder och kön, efter medborgarskap hos de berörda personerna, efter skäl för gripandet och efter plats för gripandet.” [Ändr. 63]

2.  Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:"

För statistik som krävs enligt leden -a, -aa och a ska de tillstånd som utfärdas av familjeskäl vidareuppdelas efter skäl och efter statusen för tredjelandsmedborgarens referensperson.” [Ändr. 71]

b)  Punkt 3 ska ersättas med följande:"

”Den statistik som avses i punkt 1 ska hänvisa till referensperioder om ett kalenderår och ska tillhandahållas kommissionen (Eurostat) inom sex månader efter referensåret. Det första referensåret ska vara 2020.”

3.  Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

-a)  I punkt 1 ska led a ersättas med följande:"

”a) Antalet tredjelandsmedborgare som befunnits vara i en irreguljär situation på medlemsstatens territorium och som omfattas av ett administrativt eller rättsligt beslut eller en rättsakt som anger eller förklarar deras vistelse irreguljär och ålägger dem skyldighet att lämna medlemsstatens territorium, uppdelat efter de berörda personernas medborgarskap och skälen för beslutet.” [Ändr. 72]

-aa)  I punkt 1 ska följande led införas:"

”aa) Antalet tredjelandsmedborgare som avses i led a i denna punkt och som var föremål för ett administrativt eller rättsligt beslut om inreseförbud eller en rättsakt enligt artikel 11 i direktiv 2008/115/EG i slutet av referensperioden, uppdelat efter de berörda personernas medborgarskap.” [Ändr. 73]

-ab)  I punkt 1 ska följande led införas:"

”ab) Antalet tredjelandsmedborgare som var föremål för ett administrativt eller rättsligt beslut eller en rättsakt om förvar i enlighet med direktiv 2008/115/EG under referensperioden.” [Ändr. 74]

-ac)  I punkt 1 ska följande led införas:"

”ac) Antalet tredjelandsmedborgare som var föremål för ett administrativt eller rättsligt beslut eller en rättsakt om förvar i enlighet med direktiv 2008/115/EG i slutet av referensperioden, uppdelat efter den månad dessa tredjelandsmedborgare placerades i förvar.” [Ändr. 75]

-ad)  I punkt 1 ska följande led införas:"

-ae)  I punkt 1 ska följande led införas:"

-af)  I punkt 1 ska följande led införas:"

”af) Antalet tredjelandsmedborgare som har varit föremål för uppskjutande av verkställigheten av avlägsnandet i enlighet med artikel 9 i direktiv 2008/115/EG under referensperioden, uppdelat efter skälet till uppskjutandet och de berörda personernas medborgarskap.” [Ändr. 78]

-ag)  I punkt 1 ska följande led införas:"

”ag) Antalet tredjelandsmedborgare som har varit föremål för ett administrativt eller rättsligt beslut eller en rättsakt om förvar och för vilka en rättslig prövning gjorts i enlighet med artikel 15.2 i direktiv 2008/115/EG under referensperioden.” [Ändr. 79]

a)  I punkt 1 ska led b ersättas med följande:

-ag)  I punkt 1 ska följande led införas:"

”b) Antalet tredjelandsmedborgare som faktiskt lämnat medlemsstatens territorium till följd av ett administrativt eller rättsligt beslut eller en rättsakt, i enlighet med led a, uppdelat efter de berörda personernas medborgarskap, efter typ av återvändande och erhållet stöd och efter destinationsland, vidareuppdelat efter återvändanden till tredjelandsmedborgarens ursprungsland.” [Ändr. 80]

aa)  I punkt 1 ska följande led läggas till:"

Denna statistik ska vidareuppdelas efter destinationsland och den berörda personens nationalitet.” [Ändr. 81]

b)  Punkt 2 ska ersättas med följande:"

”2. Den statistik som avses i punkt 1 ska vara uppdelad efter den berörda personens ålder och kön samt efter ensamkommande barn. Den ska hänvisa till referensperioder om tre kalendermånader en kalendermånad och ska tillhandahållas kommissionen (Eurostat) inom två månader veckor efter referensperioden. Den första referensperioden ska vara från januari till mars 2020.” [Ändr. 82]

4.  Artikel 8 ska utgå.

4a.  I artikel 9 ska punkt 2 ersättas med följande:"

”2. Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen (Eurostat) om de datakällor som används, skälen till valet av dessa källor och effekterna av de valda datakällorna på statistikens kvalitet, de mekanismer som använts för att säkerställa skyddet av personuppgifter samt de metoder som använts för uppskattning, och de ska underrätta kommissionen (Eurostat) om förändringar av dessa.” [Ändr. 83]

4b.  Följande artikel ska införas:"

”Artikel 9a

Delegerade akter

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10a med avseende på att ändra de definitioner som anges i artikel 2.1.

5.  Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:"

”1. Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att fastställa närmare bestämmelser om uppdelningar i enlighet med artiklarna 4, 5, 6 och 7 och att fastställa som fastställer bestämmelser om lämpligt format för överföring av uppgifter i enlighet med artikel 9. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.2. [Ändr. 85]

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 11.2.”

b)  I Punkt 2 ska led d utgå. [Ändr. 86]

5a.  Följande artikel ska införas:"

”Artikel 10a

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 9a ska ges till kommissionen tills vidare från och med den … [den dag då denna ändringsförordning träder i kraft].

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 9a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 9a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.” [Ändr. 87]

5b.  Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a)  Titeln ska ersättas med följande"

”Kommittéförfarande” [Ändr. 88]

b)  Punkt 1 ska ersättas med följande:"

”1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.” [Ändr. 89]

c)  Punkt 2 ska ersättas med följande:"

”2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 10 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 11 i den förordningen.” [Ändr. 90]

d)  Punkt 3 ska utgå. [Ändr. 91]

Artikel 2

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 4.1, 4.2, 7.1 b och 7.2 i förordning (EG) nr 862/2007 ska gälla från och med den 1 mars 2020.

Artiklarna 4.3, 4.4, 6.1 och 6.3 i förordning (EG) nr 862/2007 ska gälla från och med den 1 juli 2020.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets ståndpunkt av den 16 april 2019. (2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare (EUT L 199, 31.7.2007, s. 23). (3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164). (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168). (5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1). (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). (7) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. (8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 337, 20.12.2011, s. 9).” (9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (EUT L 180, 29.6.2013, s. 31). (10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1).” (11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).” (12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60). (13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 180, 29.6.2013, s. 1). (14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om utkastet till rådets beslut om Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (06929/2019 – C8-0133/2019 – 2018/0214(NLE))

P8_TA(2019)0360 A8-0187/2019

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (06929/2019),

–  med beaktande av Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, som undertecknades i Genève den 20 maj 2015 (11510/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0133/2019),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0187/2019).

1.  Europaparlamentet godkänner Europeiska unionens anslutning till akten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (COM(2018)0365 – C8-0383/2018 – 2018/0189(COD))

P8_TA(2019)0361 A8-0036/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0365),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0383/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 12 december 2018(1)

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 mars 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor samt yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0036/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens tre uttalanden, som bifogas denna resolution, varav den första och andra kommer att offentliggöras i Europeiska unionens offentliga tidning, L-serien, tillsammans med den slutliga lagstiftningsakten.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/1753.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande från kommissionen om en möjlig utvidgning av Europeiska unionens skydd av geografiska beteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter

Kommissionen noterar Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2015 om en eventuell utvidgning av EU:s skydd för geografiska beteckningar på andra produkter än jordbruksprodukter.

I november 2018 drog kommissionen igång en studie för att få ytterligare ekonomiska och rättsliga belägg för skydd av andra produkter än jordbruksprodukter med geografisk ursprungsbeteckning på den inre marknaden som kompletterar en studie från 2013 samt för att få ytterligare information om frågor som konkurrenskraft, illojal konkurrens, varumärkesförfalskning, konsumenternas uppfattningar, kostnader/fördelar samt om effektiviteten hos andra modeller för skydd av andra produkter än jordbruksprodukter med geografisk ursprungsbeteckning mot bakgrund av proportionalitetsprincipen.

Enligt principerna om bättre lagstiftning och de åtaganden som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning kommer kommissionen att granska studien och den rapport om unionens deltagande i Genèveakten som avses i artikeln om övervakning och översyn av förordningen om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar och överväga eventuella kommande åtgärder.

Uttalande från kommissionen om förfarandet i artikel 9a 3 i förordningen

Kommissionen noterar att även om det förfarande som fastställs i artikel 9a 3 i förordningen är en rättslig nödvändighet med tanke på unionens exklusiva behörighet kan den notera att mot bakgrund av EU:s nuvarande regelverk skulle varje sådant ingripande av kommissionen vara exceptionellt och vederbörligen motiverat. Under samråden med en medlemsstat kommer kommissionen att göra sitt yttersta för att tillsammans med medlemsstaten lösa eventuella problem för att undvika ett negativt yttrande. Kommissionen noterar att ett eventuellt negativt yttrande bör anmälas skriftligen till den berörda medlemsstaten och i enlighet med artikel 296 i EUF-fördraget bör beslutet vara motiverat. Kommissionen noterar vidare att ett negativt yttrande inte skulle hindra att en ny ansökan lämnas in för samma ursprungsbeteckning om skälen till det negativa yttrandet senare har hanterats i vederbörlig ordning eller inte längre är tillämpliga.

Uttalande från kommissionen om förslaget till rådets beslut om Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Kommissionen noterar att unionen har exklusiv yttre befogenhet när det gäller geografiska beteckningar och att den ansluter sig till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen som självständig part. Detta följer av EU-domstolens dom av den 25 oktober 2017 (mål C-389/15, kommissionen mot rådet). Eftersom EU har exklusiv yttre befogenhet kan medlemsstaterna inte självständigt ansluta sig till Genèveakten och bör inte längre själva skydda geografiska beteckningar som nyligen har registrerats av tredjeländer som är med i Lissabonsystemet. Med hänsyn till de exceptionella omständigheterna, med sju medlemsstater som har varit parter i Lissabonöverenskommelsen under lång tid och har omfattande immateriella rättigheter som har registrerats med stöd av den, och eftersom en smidig övergång krävs, skulle kommissionen ha varit beredd att i detta fall undantagsvis bemyndiga Bulgarien, Tjeckien, Slovakien, Frankrike, Ungern, Italien och Portugal att ansluta sig till Genèveakten i unionens intresse.

Kommissionen motsätter sig starkt att rådet fortsatt insisterar på möjligheten att bemyndiga alla medlemsstater som så önskar att jämsides med unionen ratificera eller ansluta sig till Genèveakten, med reglering av unionens rösträtt i enlighet med artikel 22.4 b ii i Genèveakten som motivering, snarare än de exceptionella omständigheter som anges ovan.

Kommissionen vill också påminna om att medlemsstaterna inte kan ha egna system för skydd av geografiska beteckningar för jordbruksprodukter, eftersom unionen har utövat sin inre befogenhet när det gäller geografiska beteckningar för jordbruksprodukter.

Kommissionen kommer därför att hävda sina rättigheter, inbegripet rätten att använda sig av rättsmedel mot rådets beslut, och anser under alla omständigheter att detta fall inte kan utgöra ett prejudikat för eventuella andra gällande eller framtida internationella avtal eller Wipo-avtal, särskilt, men inte uteslutande, när unionen redan har ratificerat internationella avtal på grundval av sin exklusiva befogenhet.

(1) EUT C 110, 22.3.2019, s. 55.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Filippinernas regering om vissa luftfartsaspekter (15056/2018 – C8-0051/2019 – 2016/0156(NLE))

P8_TA(2019)0362 A8-0191/2019

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (15056/2018),

–  med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Filippinernas regering om vissa luftfartsaspekter(1),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 100.2 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0051/2019),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för transport och turism (A8‑0191/2019).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Filippinerna.

(1) EUT L 322, 18.12.2018, s. 3.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående av 2015 års internationella avtal om olivolja och bordsoliver (06781/2019 – C8-0134/2019 – 2017/0107(NLE))

P8_TA(2019)0363 A8-0186/2019

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (06781/2019),

–  med beaktande av utkastet till 2015 års internationella avtal om olivolja och bordsoliver (11178/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 samt artikel 218.6 andra stycket a led v, och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0134/2019),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0186/2019).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna.

Europaparlamentets beslut av den 16 april 2019 om utnämning av Viorel Ştefan till ledamot av revisionsrätten (C8–0049/2019 – 2019/0802(NLE))

P8_TA(2019)0364 A8-0194/2019

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0049/2019),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0194/2019), och av följande skäl:

A.  I en skrivelse av den 14 februari 2019 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Viorel Ștefan till ledamot av revisionsrätten.

B.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de krav som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

C.  Vid sitt sammanträde den 8 april 2019 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med den kandidat som rådet föreslagit till befattningen som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet avstyrker rådets förslag till utnämning av Viorel Ștefan till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

Europaparlamentets beslut av den 16 april 2019 om utnämning av Ivana Maletić till ledamot av revisionsrätten (C8–0116/2019 – 2019/0803(NLE))

P8_TA(2019)0365 A8-0195/2019

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0116/2019),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0195/2019), och av följande skäl:

A.  I en skrivelse av den 5 mars 2019 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Ivana Maletić till ledamot av revisionsrätten.

B.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

C.  Vid sitt sammanträde den 8 april 2019 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Ivana Maletić till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (COM(2018)0218 – C8-0159/2018 – 2018/0106(COD))

P8_TA(2019)0366 A8-0398/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0218),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 16, 33, 43, 50, 53.1, 62, 91, 100, 103, 109, 114, 168, 169, 192, 207 och 325.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) och artikel 31 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0159/2018),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artikel 294.3 och artiklarna 16, 43.2, 50, 53.1, 91, 100, 114, 168.4, 169, 192.1 och 325.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, samt artikel 31 i fördragen om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande av den 26 september 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 oktober 2018(2),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 mars 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 39 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättliga frågor samt yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0398/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/… om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2019/1937.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Kommissionens uttalande om direktivet om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

Vid översynen enligt artikel 21 i direktivet kommer kommissionen att överväga möjligheten att föreslå att tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta vissa rättsakter baserade på artiklarna 153 och 157 i EUF-fördraget, efter eventuellt samråd med arbetsmarknadens parter i enlighet med artikel 154 i EUF-fördraget.

(1) EUT C 405, 9.11.2018, s. 1. (2) EUT C 62, 15.2.2019, s. 155.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU avseende gränsöverskridande distribution av kollektiva investeringsfonder (COM(2018)0092 – C8-0111/2018 – 2018/0041(COD))

P8_TA(2019)0367 A8-0430/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0092),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 53.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0111/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2018(1),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 27 februari 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0430/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/… om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU vad gäller gränsöverskridande distribution av företag för kollektiva investeringar

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2019/1160.)

(1) EUT C 367, 10.10.2018, s. 50.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om underlättande av gränsöverskridande distribution av kollektiva investeringsfonder och om ändring av förordningarna (EU) nr 345/2013 och (EU) nr 346/2013 (COM(2018)0110 – C8-0110/2018 – 2018/0045(COD))

P8_TA(2019)0368 A8-0431/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0110),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0110/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2018(1),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 27 februari 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0431/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om underlättande av gränsöverskridande distribution av företag för kollektiva investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 345/2013, (EU) nr 346/2013 och (EU) nr 1286/2014

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/1156.)

(1) EUT C 367, 10.10.2018, s. 50.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (COM(2016)0850 – C8-0480/2016 – 2016/0360A(COD))

P8_TA(2019)0369 A8-0242/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0850),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0480/2016),

—  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 8 november 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 30 mars 2017(2),

–  med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 18 maj 2017 om att ge utskottet för ekonomi och valutafrågor tillstånd att dela upp kommissionens förslag och att utarbeta två separata lagstiftningsbetänkanden på grundval av detta,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 februari 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0242/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/876.)

(1) EUT C 34, 31.1.2018, s. 5. (2) EUT C 209, 30.06.2017, s. 36.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU när det gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder (COM(2016)0854 – C8-0474/2016 – 2016/0364(COD))	P8_TA(2019)0370 A8-0243/2018
RÄTTELSER COR01

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0854),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 53.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0474/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 8 november 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 30 mars 2017(2),

–  ed beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 februari 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0243/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/… om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/878.)

(1) EUT C 34, 31.1.2018, s. 5. (2) EUT C 209, 30.6.2017, s. 36.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet (COM(2016)0851 – C8-0478/2016 – 2016/0361(COD))

P8_TA(2019)0371 A8-0216/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0851),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0478/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 8 november 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 30 mars 2017(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 februari 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0216/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/877.)

(1) EUT C 34, 31.1.2018, s. 17. (2) EUT C 209, 30.6.2017, s. 36.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet och om ändring av direktiv 98/26/EG, direktiv 2002/47/EG, direktiv 2012/30/EU, direktiv 2011/35/EU, direktiv 2005/56/EG, direktiv 2004/25/EG och direktiv 2007/36/EG (COM(2016)0852 – C8-0481/2016 – 2016/0362(COD))

P8_TA(2019)0372 A8-0218/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0852),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0481/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 8 november 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 30 mars 2017(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 februari 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0218/2018),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/… om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet och om direktiv 98/26/EG

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/879.)

(1) EUT C 34, 31.1.2018, s. 17. (2) EUT C 209, 30.6.2017, s. 36.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar (COM(2018)0339 – C8-0206/2018 – 2018/0171(COD))

P8_TA(2019)0373 A8-0180/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0339),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0206/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  efter att ha hört Europeiska centralbanken,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0180/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande(2),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(4), och

av följande skäl:

(1)  Värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar (Sovereign Bond-Backed Securities) (nedan kallade SBBS-värdepapper) skulle kunna användas för att åtgärda vissa sårbarheter som har synliggjorts eller orsakats av finanskrisen 2007–2008. Mer specifikt skulle SBBS-värdepapper kunna hjälpa banker och andra finansinstitut att diversifiera sina statsskuldsexponeringar, ytterligare minska kopplingen mellan kreditinstitut och nationella offentliga finanser och öka utbudet av eurodenominerade lågrisktillgångar som skulle underlätta genomförandet av penningpolitiken. SBBS-värdepapper kan dessutom göra obligationer som emitterats på små och mindre likvida nationella marknader mer attraktiva för internationella investerare, vilket kan gynna riskdelningen och riskreduceringen inom den privata sektorn och främja en mer effektiv fördelning av riskerna bland de finansiella aktörerna.

(2)  Enligt den befintliga rättsliga ramen skulle SBBS-värdepapper behandlas som värdepapperiseringar och därmed omfattas av ytterligare avgifter och avdrag i förhållande till de avgifter och avdrag som gäller för de statsobligationer inom euroområdet som ingår i den underliggande portföljen. Dessa ytterligare avgifter och avdrag skulle hindra produktionen och användningen av SBBS-värdepapper i den privata sektorn, trots att dessa värdepapper medför mindre risker än de risker som förknippas med andra typer av värdepapperiseringar. Vissa risker, såsom lagersrisker eller bedrägligt beteende hos specialföretagens personal, finns dock kvar. SBBS-värdepapper bör därför omfattas av en rättslig ram som tar större hänsyn till produktens unika funktioner och egenskaper och gör det möjligt att introducera den på marknaden.

(2a)  Som värdepapperiseringar är SBBS-värdepapper exponerade för specifika produktrisker kopplade till specialföretaget, som är den juridiskt separata och fristående enhet som inrättats för att utfärda SBBS-värdepapper. En tranch i första-förlustläge utanför banksystemet kommer att vara avgörande för att minska kopplingen mellan banker och statspapper. Därför bör den regleringsmässiga förmånsbehandling som beviljas de underliggande tillgångarna i ett SBBS-värdepapper utvidgas till att omfatta bankers innehav av en prioriterad SBBS-tranch.

(3)  Att möjliggöra en marknadsstyrd utveckling av SBBS-värdepapper är en del av kommissionens ansträngningar för att minska riskerna för den finansiella stabiliteten och ta ytterligare steg mot fullbordandet av bankunionen. SBBS-värdepapper kan bidra till ytterligare portföljdiversifiering inom banksektorn och samtidigt skapa en ny källa av säkerheter av hög kvalitet som är särskilt lämpade för användning vid gränsöverskridande finansiella transaktioner och i den verksamhet som Eurosystemets centralbanker och centrala motparter bedriver. En marknad för SBBS-värdepapper skulle dessutom kunna öka antalet tillgängliga instrument för gränsöverskridande investeringar och privat riskdelning, vilket skulle underlätta kommissionens ansträngningar för att fullborda bankunionen och ytterligare fördjupa och integrera Europas kapitalmarknader inom ramen för kapitalmarknadsunionen.

(4)  SBBS-värdepapper medför inte någon risk- och förlustdelning mellan medlemsstaterna, eftersom medlemsstaterna inte ömsesidigt kommer att garantera varandras skulder i SBBS-värdepappernas underliggande portfölj av statsobligationer. Utvecklingen av SBBS-värdepapper inbegriper inte heller några ändringar av den nuvarande rättsliga behandlingen av statsskuldsexponeringar.

(5)  För att uppnå målen för geografisk riskspridning inom bankunionen och den inre marknaden bör SBBS-värdepapperens underliggande portfölj bestå av statsobligationer från de medlemsstater som har euro som valuta. För att undvika valutarisker bör endast eurodenominerade statsobligationer som emitterats av medlemsstater som har euro som valuta ingå i SBBS-värdepapperens underliggande portfölj. För att säkerställa att statsobligationer från varje medlemsstat i euroområdet bidrar till produktionen av SBBS-värdepapper i linje med varje medlemsstats bidrag till stabiliteten i euroområdet som helhet bör den relativa vikten av nationella statsobligationer i SBBS-värdepapperens underliggande portfölj ligga mycket nära den relativa vikten för varje medlemsstat i de nationella centralbankernas fördelningsnyckel för teckning av Europeiska centralbankens kapital.

(6)  För att kunna tillhandahålla en lågrisktillgång av hög kvalitet och samtidigt tillgodose investerarnas olika grader av riskbenägenhet bör en SBBS-emission bestå av både en högst rangordnad tranch och en eller flera lägre prioriterade trancher. Den högst rangordnade tranchen, motsvarande 70 % av det nominella värdet av en SBBS-emission, bör säkerställa att den förväntade förlusten ligger i linje med de säkraste statsobligationerna inom euroområdet, med beaktande av risken och korrelationen av statsobligationerna i SBBS-värdepapperens underliggande portfölj. De lägre prioriterade trancherna bör fungera som skydd för den högst rangordnade tranchen. ▌ För att begränsa riskerna med den första förlusttranchen (den tranch som bär förluster före alla andra trancher) bör det nominella värdet av den första förlusttranchen emellertid vara minst 5 % av det utestående nominella värdet för hela SBBS-emissionen. Med tanke på produktens särskilda komplexitet bör icke-professionella kunder endast kunna förvärva högst rangordnade trancher och inte första förlusttranchen.

(7)  För att säkerställa en SBBS-emissions integritet och så långt som möjligt begränsa riskerna i samband med innehav och hantering av den underliggande portföljen av statsobligationer bör löptiderna för de underliggande statsobligationerna vara nära anpassade till SBBS-värdepapperens löptid, och sammansättningen av den underliggande portföljen av statsobligationer bör vara densamma under värdepappernas hela livscykel.

(8)  Den standardiserade sammansättningen av den underliggande portföljen för SBBS-värdepapper kan försvåra eller förhindra en emission av dessa värdepapper om statsobligationer från en eller flera av medlemsstaterna inte finns tillgängliga på marknaden. Av detta skäl bör det vara möjligt att utesluta statsobligationer från en viss medlemsstat från framtida SBBS-emissioner om och så länge medlemsstatens emission av statsobligationer är avsevärt begränsad på grund av ett minskat behov av statsskuld eller begränsat marknadstillträde.

(9)  För att se till att SBBS-värdepapperen är tillräckligt homogena bör det endast vara tillåtet att utesluta eller återinföra en viss medlemsstats statsobligationer i den underliggande portföljen efter ett beslut av kommissionen, så att alla SBBS-värdepapper som emitterats vid ett och samma tillfälle har samma underliggande portfölj av statsobligationer. SBBS-värdepapper är nya produkter och för att säkerställa kontinuiteten i SBBS-emissioner på marknaden är det motiverat med en tidseffektiv beslutsmekanism för att anpassa den underliggande portföljen av SBBS-värdepapper i situationer där en medlemsstat inte längre har marknadstillträde. Dessutom har experter och intressenter uttryckt oro över att det skulle kunna uppstå negativa effekter på likviditeten på marknaderna för de underliggande statsobligationerna, och denna oro förtjänar att tas på allvar. Genom denna förordning åläggs därför Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010(5) (Esma), att övervaka marknaderna för SBBS-värdepapper och de underliggande statsobligationerna för tecken på störningar.

(9a)  På grundval av Esmas synpunkter och rapporter bör kommissionen ges befogenhet att tillhandahålla en tydlig definition av ”marknadslikviditet” och en metod för dess beräkning, och att fastställa de kriterier enligt vilka Esma ska bedöma huruvida en medlemsstat inte längre har marknadstillträde enligt denna förordning. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(10)  Den fastställda storleken på den högst rangordnade tranchen i varje emission av SBBS-värdepapper kan minskas för framtida emissioner om en mindre storlek, på grund av negativa händelser som försämrar statsskuldsmarknadernas funktion i en medlemsstat eller i unionen, är nödvändig för en fortsatt hög kreditvärdighet och låg risk för den högst rangordnade tranchen. När en sådan negativ marknadsutveckling har vänt bör storleken på den högst rangordnade tranchen återställas till det ursprungliga värdet på 70 %. ▌

(11)  Investerare bör i så hög grad som möjligt skyddas mot risken för insolvens i det institut som förvärvar statsobligationerna (den ursprungliga köparen) i syfte att sätta samman SBBS-värdepapperens underliggande portfölj. Av detta skäl bör endast specialföretag som uteslutande ägnar sig åt emission och hantering av SBBS-värdepapper och som inte bedriver någon annan verksamhet, till exempel tillhandahållande av krediter, ha tillstånd att emittera SBBS-värdepapper. Av samma skäl bör specialföretag omfattas av stränga krav avseende separation av tillgångar.

(12)  För att kunna hantera mindre obalanser i löptiderna under tidsperioden mellan mottagandet av intäkter från skuldbetalningarna för den underliggande portföljen och utbetalningsdagen för investerarna, bör specialföretag endast ha tillstånd att investera intäkterna från skuldbetalningarna för SBBS-värdepapperens underliggande portfölj av statsobligationer i kontanter eller i mycket likvida finansiella instrument med låg marknads- och kreditrisk.

(12a)  Medlemsstaterna bör se till att specialföretags innehav av statsobligationer får samma behandling som andra innehav av samma statsobligation eller av andra statsobligationer som emitterats på samma villkor.

(13)  Endast produkter som uppfyller kraven avseende sammansättningen och löptiderna för den underliggande portföljen, storleken på den högst rangordnade tranchen och de lägre prioriterade trancherna i enlighet med denna förordning och vars emission är förenlig med tillsynsordningen, bör få den rättsliga behandling som fastställs i denna förordning.

(14)  Ett system med certifiering av Esma bör säkerställa att en SBBS-emission uppfyller kraven i denna förordning. Esma bör därför upprätta en förteckning över alla certifierade SBBS-värdepapper ▌ så att investerare kan kontrollera om en produkt som erbjuds som ett SBBS-värdepapper faktiskt är en sådan produkt. Av samma skäl bör Esma ange i förteckningen om någon sanktion har införts för ett SBBS-värdepapper och ta bort de produkter som strider mot bestämmelserna i denna förordning.

(15)  Investerare bör kunna förlita sig på Esmas certifieringar av SBBS-värdepapper och på den information som tillhandahålls av specialföretagen. Informationen om SBBS-värdepapper och de statsobligationer som ingår i den underliggande portföljen bör hjälpa investerarna att förstå, bedöma och jämföra SBBS-transaktioner, så att de inte enbart måste förlita sig på kreditvärderingsinstitut eller andra tredjepartsaktörer. Denna möjlighet bör göra det möjligt för investerare att agera försiktigt och utföra sina due diligence-granskningar på ett effektivt sätt. Information om SBBS-värdepapper bör därför finnas fritt tillgänglig för investerare i standardiserade mallar på en webbplats som alltid går att komma åt.

(16)  För att förhindra missbruk och säkerställa förtroendet för SBBS-värdepapper bör Esma införa lämpliga administrativa sanktioner och korrigeringsåtgärder om anmälnings- eller produktkraven för SBBS-värdepapper har åsidosatts avsiktligen eller på grund av oaktsamhet.

(17)  Investerare i olika finanssektorer bör kunna investera i SBBS-värdepapper på samma villkor som när de investerar i de underliggande statsobligationerna från euroområdet, med undantag för bankers investeringar i innehav av de lägre prioriterade trancherna av SBBS-värdepapper. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG(6), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013(7), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG(8) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341(9) bör därför ändras för att SBBS-värdepapper ska få samma rättsliga behandling som deras underliggande tillgångar i de olika reglerade finanssektorerna.

(18)  För att skydda den finansiella stabiliteten, säkerställa investerarnas förtroende och främja likviditeten måste marknaderna för SBBS-värdepapper övervakas på ett lämpligt och effektivt sätt. I detta syfte bör Esma underrättas om emissioner av SBBS-värdepapper, och alla uppgifter som behövs för att utföra sina tillsynsuppgifter bör tillhandahållas av specialföretagen. Efterlevnaden av denna förordning bör i första hand övervakas för att säkerställa skyddet för investerarna och, i tillämpliga fall, de aspekter som kan kopplas till emission eller innehav av SBBS-värdepapper av reglerade finansiella enheter.

(19)  De nationella behöriga myndigheterna för de enheter som är involverade i sammansättningen av SBBS-värdepapper eller på SBBS-marknaden samt Esma bör nära samordna sin tillsynsverksamhet och säkerställa att deras beslut är enhetliga. ▌

(20)  Med tanke på att SBBS-värdepapper är nya produkter vars effekter på marknaderna för de underliggande statspapperen är okända är det lämpligt att Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och de nationella behöriga myndigheterna för makrotillsynsinstrument övervakar marknaden. ESRB bör därför använda sig av sina befogenheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010(10) och, om så är lämpligt, utfärda varningar och lämna förslag till korrigerande åtgärder till de behöriga myndigheterna.

(21)  Eftersom det behövs starkt specialiserad expertkunskap om värdepappersmarknaderna är det lämpligt att låta Esma utarbeta ett utkast till tekniska standarder för tillsyn avseende de typer av investeringar som specialföretag kan utföra med intäkterna från betalningarna av kapital eller ränta från SBBS-värdepapperens underliggande portfölj, den information som specialföretaget ska tillhandahålla Esma för anmälan och certifiering av en emission, den information som ska tillhandahållas innan ett SBBS-värdepapper överlåts samt skyldigheterna för samarbete och informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna. Kommissionen bör ha befogenhet att anta dessa standarder i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artiklarna 10 till 14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(22)  Kommissionen bör även ha befogenhet att anta tekniska genomförandestandarder med hjälp av genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010 när det gäller anmälningskraven för specialföretag före en emission av SBBS-värdepapper.

(23)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att besluta om en medlemsstats statsobligationer bör tas bort från eller ingå i SBBS-värdepapperens underliggande portfölj och om storleken på den högst rangordnade tranchen i framtida SBBS-emissioner bör ändras. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(11).

(24)  Eftersom målet med denna förordning, nämligen att fastställa en ram för SBBS-värdepapper, inte kan uppnås fullt ut av medlemsstaterna på grund av att framväxten av en marknad för dessa värdepapper beror på om de hinder som följer av tillämpningen av unionslagstiftningen kan undanröjas, och eftersom lika villkor på den inre marknaden för alla institutionella investerare och bolag som är involverade i handeln med SBBS-värdepapper endast kan uppnås på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder i enlighet med den subsidiaritetsprincip som fastställs i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel 1

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs en allmän ram för värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar (Sovereign Bond-Backed Securities) (nedan kallade SBBS-värdepapper).

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning gäller ursprungliga köpare, specialföretag, investerare och alla andra aktörer som är involverade i emission eller innehav av SBBS-värdepapper.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.  behörig myndighet: en offentlig myndighet eller ett organ som har erkänts officiellt i den nationella lagstiftningen och som enligt den nationella lagstiftningen eller unionslagstiftningen har befogenhet att utföra de arbetsuppgifter som fastställs i denna förordning.

2.  statsobligation: ett skuldinstrument som utfärdas av den centrala statsförvaltningen i en medlemsstat, som uttrycks och finansieras i den inhemska valutan i den berörda medlemsstaten och som har en ursprunglig löptid på minst ett år.

3.  värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar eller SBBS-värdepapper: ett finansiellt instrument som uttrycks i euro, vars kreditrisk är kopplad till exponeringarna mot en portfölj av statsobligationer och som uppfyller kraven i denna förordning.

4.  specialföretag: en juridisk person, som inte är den ursprungliga köparen, som emitterar SBBS-värdepapper och som utför den verksamhet som rör den underliggande portföljen av statsobligationer i enlighet med artiklarna 7 och 8 i denna förordning.

5.  ursprunglig köpare: en juridisk person som köper statsobligationer för egen räkning och som därefter överlåter dessa statsobligationer till ett specialföretag i syfte att emittera SBBS-värdepapper.

6.  investerare: en fysisk eller juridisk person som innehar SBBS-värdepapper.

7.  tranch: ett genom avtal fastställt segment av den kreditrisk som är förenad med SBBS-värdepapperens underliggande portfölj av statsobligationer och som bär en risk för en större eller mindre kreditförlust än en position med samma belopp i ett annat segment av kreditrisken.

8.  högst rangordnad tranch: den tranch inom SBBS-emission som bär eventuella förluster efter att alla lägre prioriterade trancher av emissionen har burit förluster.

9.  lägre prioriterad tranch: en tranch inom en SBBS-emission som bär förluster före den högst rangordnade tranchen.

10.  första förlusttranch: den tranch inom en SBBS-emission som bär förluster före alla andra trancher.

Kapitel 2

SBBS-värdepappers sammansättning, löptid och utformning

Artikel 4

Den underliggande portföljens sammansättning

1.  Ett SBBS-värdepappers underliggande portfölj ska endast bestå av följande:

a)  Statsobligationer från medlemsstater som har euron som valuta.

b)  Intäkter från inlösen av dessa statsobligationer.

2.  Vikten av varje medlemsstats statsobligationer i SBBS-värdepapperens underliggande portfölj (utgångsvikten) ska motsvara den relativa vikten av medlemsstaternas bidrag till Europeiska centralbanken (ECB) i enlighet med fördelningsnyckeln för teckning, av medlemsstaternas nationella centralbanker, av ECB:s inbetalade kapital som fastställs i artikel 29 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Specialföretag kan emellertid avvika från det nominella värdet av varje medlemsstats statsobligationer, enligt tillämpningen av den utgångsvikten, med upp till tio procent.

3.  Efter det att det första SBBS-värdepapperet har certifierats ska Esma utan onödigt dröjsmål börja övervaka och kontinuerligt bedöma huruvida någon av följande situationer föreligger:

a)  Medlemsstaten har under de föregående tolv månaderna (nedan kallade referensperioden) emitterat mindre än hälften av den mängd statsobligationer som motsvarar dess relativa vikt, som fastställs i enlighet med punkt 2, multiplicerat med det sammanlagda värdet av de SBBS-värdepapper som emitterats under de tolv månader som föregick referensperioden.

aa)   Emissionen av SBBS-värdepapper har haft en betydande negativ inverkan på marknadslikviditeten för någon av de statsobligationer från en medlemsstat som ingår i den underliggande portföljen.

b)  Medlemsstaten har under de föregående tolv månaderna finansierat minst hälften av sitt årliga finansieringsbehov genom officiellt finansiellt stöd avsett för genomförandet av ett makroekonomiskt anpassningsprogram i enlighet med artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013(12) eller medlemsstaten har av någon anledning inte länge marknadstillträde.

Vid tillämpning av led aa första stycket ska ”marknadslikviditet” fastställas med beaktande av minimikriterier i form av de senaste tre månadernas belägg för marknadsbredd och marknadsdjup som visas genom liten skillnad mellan köp- och säljkurs, hög handelsvolym och ett stort och varierat antal marknadsaktörer.

Vid tillämpning av led aa första stycket ska kommissionen senast ... [6 månader efter denna förordnings ikraftträdande] anta en delegerad akt i enlighet med artikel 24a för att tillhandahålla en tydlig definition och beräkningsmetod för ”marknadslikviditet” i den mening som avses i denna förordning.

Vid tillämpningen av led b första stycket ska kommissionen senast ... [6 månader efter denna förordnings ikraftträdande] anta en delegerad akt i enlighet med artikel 24a för att komplettera denna förordning genom att fastställa de kriterier enligt vilka Esma ska bedöma om en medlemsstat inte längre har marknadstillträde enligt första stycket i denna punkt.

3a.  Esma ska fortlöpande övervaka och bedöma om en medlemsstat vars statsobligationer ingår i ett SBBS-värdepappers underliggande portfölj inte längre har marknadstillträde eller har påbörjat ett makroekonomiskt anpassningsprogram, om emissionen av SBBS-värdepapper hade en betydande negativ inverkan på marknadslikviditeten och om utgångsvikterna för medlemsstater med begränsad tillgång på statsobligationer hindrar emissionen av nya SBBS-värdepapper, eller om någon av dessa situationer inte längre föreligger.

Om Esma, i samråd med ESRB, konstaterar att en situation som avses i punkt 3 första stycket a eller aa föreligger, kan Esma begära att kommissionen justerar utgångsvikterna för de obligationer från medlemsstaterna som ingår i den underliggande portföljen.

Om Esma, i samråd med ESRB, konstaterar att en situation som avses i punkt 3 första stycket b föreligger, kan Esma begära att kommissionen utesluter medlemsstaten från ett SBBS-värdepappers underliggande portfölj eller justerar utgångsvikterna för de obligationer från medlemsstaterna som ingår i den underliggande portföljen.

Om Esma, i samråd med ESRB, konstaterar att en situation som avses i punkt 3 första leden a–b inte längre föreligger, kan Esma begära att kommissionen återinför medlemsstatens obligationer i ett SBBS-värdepappers underliggande portfölj och justerar utgångsvikterna för obligationerna från de medlemsstater som ingår i den underliggande portföljen.

Kommissionen ska inom 48 timmar efter den begäran som avses i andra, tredje och fjärde stycket och på grundval av de skäl och de belägg som Esma har lagt fram, endera

a)  anta en genomförandeakt som antingen utesluter medlemsstatens statsobligationer från SBBS-värdepapperets underliggande portfölj eller justerar de berörda medlemsstaternas utgångsvikter,

b)  anta en genomförandeakt om avvisande av det begärda uteslutandet eller den begärda justeringen av utgångsvikterna för relevanta medlemsstater, eller

c)  anta en genomförandeakt som återinför medlemsstatens obligationer i ett SBBS-värdepappers underliggande portfölj och på lämpligt sätt justerar utgångsvikterna för de obligationer från medlemsstaterna som ingår i den underliggande portföljen.

3b.  Varje genomförandeakt som antas i enlighet med punkt 31 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.

Om en medlemsstat utesluts från ett SBBS-värdepappers underliggande portfölj till följd av en genomförandeakt enligt punkt 3a ska utgångsvikterna för de återstående medlemsstaternas statsobligationer fastställas genom uteslutande av statsobligationerna från den medlemsstat som avses i punkt 3a och tillämpning av den beräkningsmetod som anges i punkt 2 tillämpas. Om en genomförandeakt enligt punkt 3a tillämpas och utgångsvikterna anpassas ska utgångsvikterna tillämpas i enlighet med genomförandeakten.

Uteslutandet eller justeringen ska gälla under en första period på en månad. Kommissionen får, efter samråd med Esma och med hjälp av en genomförandeakt, förlänga uteslutandet eller justeringen av utgångsvikterna enligt denna artikel med ytterligare perioder på en månad. Om uteslutandet eller justeringen inte förlängs vid utgången av den inledande perioden eller vid utgången av en efterföljande förlängning av perioden ska dessa automatiskt upphöra att gälla.

3c.  ECB ska i god tid informeras om alla beslut som fattas i enlighet med punkterna 3a och 3b.

Artikel 5

Förfallodag för de underliggande tillgångarna

1.  Trancher av SBBS-värdepapper som ingår i samma emission ska ha samma ursprungliga förfallodag. Denna förfallodag ska vara samma som eller upp till en dag senare än den återstående löptiden för den statsobligation som har den längsta återstående löptiden i den underliggande portföljen.

2.  Den återstående löptiden för varje statsobligation i SBBS-värdepapperens underliggande portfölj får inte vara mer än sex månader kortare än den återstående löptiden för den statsobligation som har den längsta återstående löptiden i portföljen.

Artikel 6

Struktur för trancher, betalningar och förluster

1.  En SBBS-emission ska bestå av en högst rangordnad tranch och en eller flera lägre prioriterade trancher. Det utestående nominella värdet av den högst rangordnade tranchen ska vara sjuttio procent av det utestående nominella värdet av hela SBBS-emissionen. Antalet och det utestående nominella värdet av de lägre prioriterade trancherna ska bestämmas av specialföretaget med förbehåll för begränsningen att det nominella värdet av den första förlusttranchen ska vara minst fem procent av det utestående nominella värdet av hela SBBS-emissionen.

2.  Om en negativ utveckling leder till en allvarlig störning i statsobligationsmarknadernas funktion i en medlemsstat eller i unionen, och om dessa störningar har bekräftats av kommissionen i enlighet med punkt 4, ska specialföretagen sänka det utestående nominella värdet av den högst rangordnade tranchen till sextio procent för alla SBBS-emissioner efter bekräftelsen.

Om kommissionen, i enlighet med punkt 4, har bekräftat att störningen har upphört ska punkt 1 tillämpas för alla SBBS-emissioner efter bekräftelsen.

3.  Esma ska övervaka och bedöma huruvida den situation som avses punkt 2 föreligger eller har upphört, och informera kommissionen om detta.

4.  Kommissionen kan anta en genomförandeakt för att fastställa att den störning som avses i punkt 2 föreligger eller har upphört. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.

5.  Utbetalningar från ett SBBS-värdepapper ska vara beroende av utbetalningarna från den underliggande portföljen av statsobligationer.

6.  Fördelningen av förluster och utbetalningsordningen ska bestämmas av tranchen i SBBS-emissionen och vara fast under hela emissionens livscykel.

Förluster ska registreras och fördelas efterhand som de uppstår.

Artikel 7

Emission av SBBS-värdepapper och skyldigheter för specialföretag

1.  Specialföretag ska uppfylla samtliga av följande krav:

a)  De ska vara etablerade i unionen.

b)  Deras verksamhet ska vara begränsad till emission och förvaltning av SBBS-värdepapper och hantering av den underliggande portföljen i enlighet med artiklarna 4, 5, 6 och 8.

c)  Specialföretag är ensamt ansvariga för tillhandahållande av de tjänster och den verksamhet som avses i led b.

2.  Specialföretag ska ha full äganderätt till den underliggande portföljen i en emission av SBBS-värdepapper.

Den underliggande portföljen i en SBBS-emission ska utgöra ett avtal om finansiell säkerhet i den mening som avses i artikel 2 c i Europaparlamentets och rådets(13) direktiv 2002/47/EG för att säkerställa de finansiella skyldigheter som specialföretaget har gentemot investerare i emissionen.

Innehav av ett SBBS-värdepapper i en specifik SBBS-emission ska inte medföra några rättigheter eller fordringar på tillgångarna hos det specialföretag som emitterat SBBS-värdepapperna utöver emissionens underliggande portfölj och den inkomst som genererats av innehavet av SBBS-värdepapperet.

Eventuella minskningar av värdet eller intäkterna i den underliggande portföljen av statsobligationer ska inte ge rätt till ersättningsanspråk från investerarna.

3.  Ett specialföretag ska föra register och räkenskaper så att det kan

a)  särskilja sina egna tillgångar och finansiella resurser från de som tillhör SBBS-värdepapperens underliggande portfölj och de tillhörande intäkterna,

b)  särskilja de underliggande portföljerna och intäkterna från olika SBBS-emissioner,

c)  särskilja de positioner som innehas av olika investerare eller förmedlare,

d)  verifiera att antalet SBBS-värdepapper i en emission vid ett och samma tillfälle är lika med summan av de SBBS-värdepapper som innehas av investerare eller förmedlare i samma emission,

e)  verifiera att det utestående nominella värdet av SBBS-värdepapperen i en emission är lika med det utestående nominella värdet av den underliggande portföljen av statsobligationer i samma emission.

4.  Specialföretag ska endast depåförvara de statsobligationer som avses i artikel 4.1 a, vilket medges enligt punkt 1 i avsnitt B i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU(14) och punkt 2 i avsnitt A i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014(15), i centralbanker, värdepapperscentraler, auktoriserade kreditinstitut eller auktoriserade värdepappersföretag.

4a.  Medlemsstaterna ska se till att specialföretags innehav av statsobligationer får samma behandling som andra innehav av samma statsobligation eller av andra statsobligationer som emitterats på samma villkor.

Artikel 8

Investeringspolitik

1.  Ett specialföretag ska endast investera utbetalningar av kapitalbelopp eller ränta från de statsobligationer som avses i artikel 4.1 a som löper ut före utbetalningarna av kapitalbelopp eller ränta från SBBS-värdepapperen i kontanter eller eurodenominerade instrument som motsvarar likvida medel och som kan likvideras inom en dag med minimal negativ priseffekt.

Ett specialföretag ska endast depåförvara de utbetalningar som avses i första stycket, vilket medges enligt avsnitt B punkt 1 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU och avsnitt A punkt 2 i bilagan till förordning (EU) nr 909/2014, i centralbanker, värdepapperscentraler, auktoriserade kreditinstitut eller auktoriserade värdepappersföretag.

2.  Ett specialföretag får inte ändra ett SBBS-värdepappers underliggande portfölj före SBBS-värdepapperets förfallodag.

3.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder som ytterligare specificerar vilka finansiella instrument som kan betraktas som mycket likvida med minimal marknads- och kreditrisk i enlighet med punkt 1. Esma ska överlämna detta förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast [6 månader efter ikraftträdandet av denna förordning].

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Kapitel 3

Användning av beteckningen SBBS samt anmälnings-, transparens- och informationskrav

Artikel 9

Användning av beteckningen värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar

Beteckningen värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar eller SBBS ska endast användas för finansiella produkter som uppfyller samtliga följande villkor:

a)  Den finansiella produkten ska fortlöpande uppfylla bestämmelserna i artiklarna 4, 5 och 6.

aa)  Specialföretaget ska fortlöpande uppfylla bestämmelserna i artiklarna 7 och 8.

b)  Esma ska ha certifierat den finansiella produkten i enlighet med artikel 10.1, och den finansiella produkten ska ha införts i den förteckning som avses i artikel 10.2.

Artikel 10

Krav på anmälan av SBBS-värdepapper

1.  Ett specialföretag ska lämna in en ansökan om certifiering av ett SBBS-värdepapper genom en anmälan med hjälp av den mall som avses i punkt 5 i denna artikel till Esma minst en vecka före en SBBS-emission om att emissionen uppfyller de krav som anges i artiklarna 4, 5 och 6. Esma ska informera företagets behöriga myndighet om detta utan onödigt dröjsmål.

1a.  Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla en förklaring från specialföretaget om hur det har uppfyllt vart och ett av de krav som anges i artiklarna 4, 5, 6, 7 och 8.

1b.  Esma ska endast certifiera en SBBS-emission om Esma är helt förvissad om att det ansökande specialföretaget och SBBS-emissionen uppfyller alla de krav som fastställs i denna förordning. Esma ska utan onödigt dröjsmål informera det ansökande specialföretaget om huruvida certifiering har beviljats eller avslagits.

2.  Esma ska upprätthålla en förteckning över alla SBBS-emissioner som har certifierats av Esma på sin officiella webbplats. Esma ska uppdatera förteckningen utan dröjsmål och ta bort alla SBBS-emissioner som inte längre betraktas som sådana efter beslut av Esma i enlighet med artikel 15.

3.  ▌ Esma ska omedelbart ange i den förteckning som avses i punkt 2 i denna artikel så snart Esma har infört administrativa sanktioner enligt artikel 16 för vilka det inte längre finns någon rätt till överklagande med avseende på de berörda SBBS-värdepapperen.

3a.  Esma ska återkalla certifieringen av en SBBS-emission om någon av följande omständigheter föreligger:

a)  Specialföretaget har uttryckligen avstått från certifieringen eller inte utnyttjat den inom sex månader efter det att certifieringen beviljats.

b)  Specialföretaget har erhållit certifieringen genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt.

c)  SBBS-emissionen uppfyller inte längre de villkor som låg till grund för certifieringen.

Återkallandet av certifieringen ska ha omedelbar verkan i hela unionen.

4.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att fastställa den information som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den [...] [6 månader efter det att denna förordning träder i kraft].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att fastställa de mallar som ska användas för inlämning av den information som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den [...] [6 månader efter det att denna förordning träder i kraft].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska genomförandestandarder som avses i detta stycke i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 11

Transparenskrav

1.  Ett specialföretag ska, utan onödigt dröjsmål, lämna följande information till investerare och Esma:

a)  Information om den underliggande portföljen som är nödvändig för bedömningen av huruvida den finansiella produkten uppfyller bestämmelserna i artiklarna 4, 5 och 6.

b)  En närmare beskrivning av betalningsprioriteringen för de olika trancherna i SBBS-emissionen.

c)  Om inget prospekt har upprättats i de fall som avses i artiklarna 1.4, 1.5 eller 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129(16) ska en översikt över SBBS-värdepapperens grundläggande karaktär bifogas, med uppgifter om exponeringens egenskaper, kassaflöden och prioritetsordning vid förluster.

d)  Den anmälan och den certifiering som avses i artikel 10.1 respektive artikel 10.1b.

Den information som avses i led a i denna punkt ska finnas tillgänglig senast en månad efter förfallodatumet för betalningen av ränta för SBBS-värdepapperet.

2.  Ett specialföretag ska offentliggöra den information som avses i punkt 1 på en webbplats som

a)  har ett välfungerande system för kontroll av datakvaliteten,

b)  är underställd lämpliga förvaltningsstandarder och är föremål för underhåll och drift i enlighet med en organisationsstruktur som säkerställer kontinuitet och att webbplatsen fungerar väl,

c)  omfattas av system, kontroller och förfaranden som identifierar alla relevanta källor till operativ risk,

d)  har system som säkerställer dataskydd och integritetsskydd för den information som mottagits och snabb registrering av denna information, och

e)  gör det möjligt att lagra informationen under minst fem år efter förfallodagen för varje SBBS-emission.

Den information som avses i punkt 1 och den plats där informationen finns tillgänglig ska anges av specialföretaget i den dokumentation om SBBS-värdepapperen som lämnas till investerarna.

Artikel 12

Informationskrav

1.  Innan ett SBBS-värdepapper överlåts ska överlåtaren lämna följande information till förvärvaren:

a)  Förfarandet vid fördelning av intäkterna från den underliggande portföljen av statsobligationer till de olika trancherna i SBBS-emissionen, inbegripet om en utebliven betalning av en underliggande tillgång har konstaterats eller kan förväntas.

b)  Hur rösträtterna avseende ett utbyteserbjudande ska tilldelas investerarna om en utebliven betalning för någon av statsobligationerna i den underliggande portföljen har konstaterats eller kan förväntas, och hur eventuella förluster från en utebliven skuldbetalning ska fördelas på de olika trancherna i SBBS-emissionen.

2.  Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att fastställa den information som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna detta förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast [6 månader efter ikraftträdandet av denna förordning].

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Kapitel 4

Produkttillsyn

Artikel 13

Tillsyn genom Esma

1.  Esma ska vara den behöriga myndighet som ska övervaka att specialföretagen uppfyller bestämmelserna i denna förordning.

2.  Esma ska ▌ha de tillsyns-, övervaknings- och sanktionsbefogenheter som krävs för att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning.

Esma ska åtminstone ha befogenhet att

a)  begära att få tillgång till alla handlingar oavsett form som rör SBBS-värdepapper och ta emot eller ta en kopia av handlingarna,

b)  kräva att specialföretaget lämnar information utan dröjsmål,

c)  begära information från alla personer som deltar i verksamheten inom specialföretaget,

d)  genomföra inspektioner på plats, med eller utan föranmälan,

e)  vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett specialföretag fortlöpande uppfyller bestämmelserna i denna förordning,

f)  utfärda ett beslut för att säkerställa att ett specialföretag uppfyller bestämmelserna i denna förordning och avstå från beteenden som strider mot denna förordning.

▌

Artikel 14

Samarbete mellan behöriga myndigheter och Esma

1.  De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över enheter som sätter samman SBBS-värdepapper eller på annat sätt är delaktiga på SBBS-marknaden och Esma ska ha ett nära samarbete och utbyta information som gör att de kan utföra sina uppgifter. De ska i synnerhet samordna sin tillsyn för att identifiera och avhjälpa överträdelser av denna förordning, utarbeta och främja bästa praxis, underlätta samarbete, främja konsekvens i tolkningen och genomföra bedömningar över jurisdiktionsgränserna vid eventuell oenighet.

För att underlätta för de behöriga myndigheterna att utöva sina befogenheter och för att säkerställa en konsekvent tillämpning och efterlevnad av de skyldigheter som fastställs i denna förordning ska Esma agera enligt de befogenheter som fastställs i förordning (EU) nr 1095/2010.

2.  En behörig myndighet som har tydliga och påvisbara belägg för att ett specialföretag bryter mot denna förordning ska omedelbart lämna detaljerad information till Esma. Esma ska vidta lämpliga åtgärder, inbegripet det beslut som avses i artikel 15.

3.  Om specialföretaget fortsätter att agera på ett sätt som uppenbart strider mot denna förordning trots att åtgärder har vidtagits av Esma, får Esma vidta alla lämpliga åtgärder som behövs för att skydda investerarna, inbegripet att förbjuda specialföretaget att marknadsföra SBBS-värdepapper inom sitt territorium och att fatta det beslut som avses i artikel 15.

Artikel 15

Missbruk av beteckningen SBBS

1.  Om det finns skäl att misstänka att ett specialföretag i strid med artikel 9 har använt beteckningen SBBS för att marknadsföra en produkt som inte uppfyller de krav som fastställs i den artikeln, ska Esma följa det förfarande som föreskrivs i punkt 2.

2.  Inom 15 dagar efter det att den möjliga överträdelse som avses i punkt 1 har påvisats ska Esma besluta huruvida artikel 9 har åsidosatts och informera ▌ de andra relevanta behöriga myndigheterna, däribland investerarnas behöriga myndigheter om dessa är kända. ▌

▌

Om Esma anser att företagets överträdelse beror på bristande efterlevnad av artikel 9 i god tro, kan Esma besluta att bevilja företaget en period på högst en månad för att åtgärda överträdelsen från och med den dag då företaget informerades om överträdelsen av Esma. Under denna period ska ett SBBS-värdepapper som ingår i den förteckning som upprätthålls av Esma enligt artikel 10.2 fortsätta att betraktas som ett SBBS-värdepapper och stå kvar i förteckningen.

3.  Esma ska utarbeta utkast till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa samarbetsskyldigheterna och den information som ska utbytas enligt punkterna 1 och 2.

Esma ska överlämna detta förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast ... [6 månader efter ikraftträdandet av denna förordning].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 16

Korrigerande åtgärder och administrativa sanktioner

1.  Utan att det påverkar medlemsstaternas rättighet att fastställa straffrättsliga sanktioner i enlighet med artikel 17 ska Esma införa lämpliga korrigerande åtgärder mot specialföretaget eller den fysiska person som förvaltar företaget, inbegripet det beslut som avses i artikel 15 och de lämpliga administrativa sanktioner som fastställs i punkt 3, om specialföretaget

a)  har underlåtit att uppfylla de skyldigheter som fastställs i artiklarna 7 och 8,

b)  har underlåtit att uppfylla de krav som anges i artikel 9, inbegripet om de inte har meddelat Esma i enlighet med artikel 10.1 eller har gjort en vilseledande anmälan,

c)  har underlåtit att uppfylla de transparenskrav som fastställs i artikel 11.

2.  De administrativa sanktioner som avses i punkt 1 åtminstone omfatta följande:

a)  Ett offentligt uttalande som anger identiteten på den fysiska eller juridiska person som är skyldig till överträdelsen och en beskrivning av överträdelsens karaktär.

b)  Ett beslut som kräver att den fysiska eller juridiska person som är skyldig till överträdelsen upphör med beteendet och avstår från att upprepa beteendet.

c)  Ett tillfälligt förbud som hindrar alla medlemmar av företagets styrelse eller andra fysiska personer som hålls ansvariga för överträdelsen från att utöva ledningsfunktioner i specialföretag.

d)  Ett tillfälligt förbud vid sådana överträdelser som avses i led b i punkt 1 som hindrar specialföretaget att göra en anmälan som avses i artikel 10.1.

e)  En administrativ sanktionsavgift på upp till 5 000 000 EUR, eller för medlemsstater som inte har euro som valuta det motsvarande beloppet i den nationella valutan den ... [datum för ikraftträdandet av denna förordning], eller högst 10 % av den totala årliga nettoomsättning som fastställts för specialföretaget i de senast tillgängliga räkenskaper som godkänts av specialföretagets ledning.

f)  En administrativ sanktionsavgift till ett belopp som motsvarar högst två gånger den vinst som härrör från överträdelsen, om en sådan vinst kan fastställas, även om denna vinst överstiger de högsta belopp som avses i led e.

3.  Esma ska vid fastställande av typen och nivåerna av de administrativa sanktionerna ta hänsyn till den omfattning i vilken överträdelsen var avsiktlig eller berodde på oaktsamhet och alla andra relevanta omständigheter, inbegripet i förekommande fall

a)  överträdelsens väsentlighet, allvar och varaktighet,

b)  graden av ansvar hos den fysiska eller juridiska person som gjort sig skyldig till överträdelsen,

c)  den ansvariga fysiska eller juridiska personens finansiella styrka,

d)  storleken på den vinst som den ansvariga fysiska eller juridiska personen gjort eller den förlust som undvikits, i den mån dessa vinster eller förluster kan fastställas,

e)  förlusterna för tredje part som orsakats av överträdelsen,

f)  den ansvariga fysiska eller juridiska personens vilja att samarbeta med den behöriga myndigheten,

g)  den ansvariga fysiska eller juridiska personens tidigare överträdelser.

4.  Esma ska säkerställa att ett beslut om införande av korrigerande åtgärder eller administrativa sanktioner är motiverat och omfattas av rätten att överklaga.

Artikel 17

Samverkan i samband med straffrättsliga sanktioner

Medlemsstater som har fastställt straffrättsliga sanktioner för den överträdelse som avses i artikel 16.1 ska tillåta Esma att samverka med de rättsliga eller brottsbekämpande myndigheterna inom deras jurisdiktion för att kunna ta emot och lämna specifik information från/till relevanta myndigheter avseende straffrättsliga utredningar eller förfaranden som inletts för de överträdelser som avses i artikel 16.1.

Artikel 18

Offentliggörande av administrativa sanktioner

1.  Esma ska på sin webbplats offentliggöra alla beslut om införande av en administrativ sanktion som inte längre kan överklagas och som har införts för en överträdelse i den mening som avses i artikel 16.1, utan onödigt dröjsmål och efter att den berörda personen har informerats.

Det offentliggörande som avses i första stycket ska innehålla information om överträdelsens typ och karaktär och identiteten på den fysiska eller juridiska person som är föremål för den administrativa sanktionen.

2.  Esma ska offentliggöra de administrativa sanktionerna anonymt ▌ om någon av följande omständigheter föreligger:

a)  Om den administrativa sanktionen har ålagts en fysisk person och, efter en förhandsbedömning, ett offentliggörande av personuppgifter befinns vara oproportionerligt.

b)  Om ett offentliggörande skulle utgöra ett hot mot de finansiella marknadernas stabilitet eller äventyra en pågående brottsutredning.

c)  Om ett offentliggörande skulle orsaka oproportionerlig skada för specialföretaget eller de berörda fysiska personerna.

Om det är troligt att de omständigheter som avses i första stycket kommer att upphöra inom en rimlig tidsperiod, får offentliggörande enligt punkt 1 skjutas upp under en sådan tidsperiod.

3.  Esma ska sörja för att uppgifter som offentliggörs enligt punkt 1 eller 2 ligger kvar på dess officiella webbplats i fem år. Personuppgifter ska endast lagras på Esmas officiella webbplats under den period som är nödvändig.

Artikel 18a

Tillsynsavgifter

1.  Esma ska av specialföretagen ta ut avgifter i enlighet med denna förordning och med de delegerade akter som antas enligt punkt 2 i denna artikel. Dessa avgifter ska vara proportionella mot det berörda specialföretagets omsättning och fullt ut täcka Esmas nödvändiga utgifter i samband med licensiering av SBBS-värdepapper och tillsyn över specialföretag.

2.  Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 24a för att komplettera denna förordning genom att ytterligare specificera avgifternas art, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och hur de ska betalas.

Artikel 19

Makrotillsyn av marknaden för SBBS-värdepapper

Inom de gränser för dess mandat som fastställs i förordning (EU) nr 1092/2010, ska ESRB vara ansvarigt för makrotillsynen av unionens marknad för SBBS-värdepapper och agera i enlighet med de befogenheter som fastställs i den förordningen. Om ESRB konstaterar att marknaderna för SBBS-värdepapper utgör en allvarlig risk för statspappersmarknadernas funktion i de medlemsstater som har euron som valuta, ska ESRB utnyttja sina befogenheter enligt artiklarna 16, 17 och 18 i förordning (EU) nr 1092/2010 på lämpligt sätt.

▌

Kapitel 4

Genomförandebefogenheter och slutbestämmelser

Artikel 21

Ändring av direktiv 2009/65/EG

I direktiv 2009/65/EG ska följande artikel införas som artikel 54a:"

”Artikel 54a

1.  Om en medlemsstat tillämpar en avvikelse i enlighet med artikel 54 eller beviljar ett undantag enligt artikel 56.3 ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat

2.  Senast ... [6 månader efter ikraftträdandet av förordningen om SBBS-värdepapper] ska medlemsstaterna anta, offentliggöra och anmäla till kommissionen och Esma de åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla bestämmelserna i punkt 1.”.

Artikel 22

Ändring av direktiv 2009/138/EG

I artikel 104 i direktiv 2009/138/EG ska följande punkt läggas till som punkt 8:"

"8. Vid beräkning av det primära solvenskapitalkravet ska exponeringar mot SBBS-värdepapper så som de definieras i artikel 3.3 i förordning [hänvisning till förordningen om SBBS-värdepapper infogas] behandlas som exponeringar mot medlemsstaternas centrala statsförvaltningar eller centralbanker som uttrycks och finansieras i deras inhemska valuta.

Senast ... [6 månader efter ikraftträdandet av förordningen om SBBS-värdepapper] ska medlemsstaterna anta, offentliggöra och anmäla till kommissionen och Esma de åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla bestämmelserna i det första stycket.”.

Artikel 23

Ändringar av förordning (EU) nr 575/2013

Förordning (EU) nr 575/2013 ska ändras på följande sätt:

1.  I artikel 268 ska följande punkt läggas till som punkt 5:"

"5. Genom undantag från den första punkten får den högst rangordnade tranchen av värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar, enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning [hänvisning till förordningen om SBBS-värdepapper infogas], alltid behandlas i enlighet med den första punkten i denna artikel.”.

2.  I artikel 325 ska följande punkt läggas till som punkt 4:"

"4. Vid tillämpning av denna avdelning ska instituten behandla exponeringar i form av den högst rangordnade tranchen av värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar, enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning [hänvisning till förordningen om SBBS-värdepapper infogas] som exponeringar mot en medlemsstats nationella regering.”.

3.  I artikel 390.7 ska följande stycke läggas till:"

”Det första stycket ska tillämpas för exponeringar mot SBBS-värdepapper, enligt definitionen i artikel 3.3 i förordning [hänvisning till förordningen om SBBS-värdepapper infogas].”.

Artikel 24

Ändringar av direktiv (EU) 2016/2341

I direktiv (EU) 2016/2341 ska följande artikel infogas som artikel 18a:"

”Artikel 18a

Värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar

1.  I sina nationella bestämmelser avseende värdering av tillgångar i tjänstepensionsinstitut, beräkning av egna medel i tjänstepensionsinstitut och beräkning av en solvensmarginal för tjänstepensionsinstitut ska medlemsstaterna behandla värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar, enligt definitionen i artikel 3.3 i förordning [hänvisning till förordningen om SBBS-värdepapper infogas], på samma sätt som statsskuldsinstrument utgivna av länder i euroområdet.

2.  Senast ... [6 månader efter ikraftträdandet av förordningen om SBBS-värdepapper] ska medlemsstaterna anta, offentliggöra och anmäla till kommissionen och Esma de åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla bestämmelserna i punkt 1.”.

Artikel 24a

Utövande av delegering

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 4.3 tredje och fjärde stycket och artikel 18a.2 ska ges till kommissionen i fem år från den ... [den dag då denna förordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 4.3 tredje och fjärde stycket och i artikel 18a.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 4.3 tredje eller fjärde stycket eller artikel 18a.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två månader] på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 25

Undantagsklausul

Tidigast fem år efter ikraftträdandet av denna förordning och när tillräckliga uppgifter har blivit tillgängliga ska kommissionen genomföra en utvärdering av denna förordning för att bedöma om den har uppnått målet att undanröja de rättsliga hindren för utvecklingen av SBBS-värdepapper.

Artikel 26

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av den europeiska värdepapperskommittén, som inrättats genom kommissionens beslut 2001/528/EG(17). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 27

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 113. (2) EUT C , , s. . (3) EUT C 62, 15.2.2019, s. 113. (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019. (5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84). (6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32). (7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1). (8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1). (9) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 354, 23.12.2016, s. 37). (10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (EUT L 331, 15.12.2010, s. 1). (11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). (12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet, EUT L 140, 27.5.2013, s. 1. (13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43). (14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349). (15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1). (16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, s. 12). (17) Kommissionens beslut 2001/528/EG av den 6 juni 2001 om inrättande av en europeisk värdepapperskommitté (EGT L 191, 13.7.2001, s. 45).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder, förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande, förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, förordning (EU) 2017/1129 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och (EU) direktiv 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (COM(2018)0646 – C8-0409/2018 – 2017/0230(COD))

P8_TA(2019)0374 A8-0013/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0646),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0409/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttranden av den 11 april 2018(1), och av den 7 december 2018(2),

–  med beaktande av yttranden från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 15 februari 2018(3) och av den 12 december 2018(4),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 1 april 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från budgetutskottet (A8-0013/2019),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/2175.)

(1) EUT C 255, 20.7.2018, s.2. (2) EUT C 37, 30.1.2019, s. 1. (3) EUT C 227, 28.6.2018, s. 63. (4) EUT C 110, 22.3.2019, s. 58.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1092/2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (COM(2017)0538 – C8-0317/2017 – 2017/0232(COD))

P8_TA(2019)0375 A8-0011/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0538),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0317/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den Europeiska centralbankens yttrande av den 2 mars 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 februari 2018(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 1 april 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för rättsliga frågor och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0011/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om ändring av förordning (EU) nr 1092/2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/2176.)

(1) EUT C 120, 6.4.2018, s.2. (2) EUT C 227, 28.6.2018, s. 63.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (COM(2017)0537 – C8-0318/2017 – 2017/0231(COD))

P8_TA(2019)0376 A8-0012/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0537),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 53.1 och 62 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0318/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 11 maj 2018(1),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 15 februari 2018(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 1 april 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0012/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/… om ändring av direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och samt direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2019/2177.)

(1) EUT C 251,18.7.2018, s. 2. (2) EUT C 227, 28.6.2018, s. 63.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2013/36/EU och 2014/65/EU (COM(2017)0791 – C8-0452/2017 – 2017/0358(COD))	P8_TA(2019)0377 A8-0295/2018
RÄTTELSER COR02

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0791),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 53.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0452/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande Europeiska centralbankens yttrande av den 22 augusti 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 19 april 2018(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 mars 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0295/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/… om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2019/2034.)

(1) EUT C 378, 19.10.2018, s. 5. (2) EUT C 262, 25.7.2018, s. 35.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 1093/2010 (COM(2017)0790 – C8-0453/2017 – 2017/0359(COD))	P8_TA(2019)0378 A8-0296/2018
RÄTTELSER COR02

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0790),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0453/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 22 augusti 2018(1),

–  med beaktande av yttrandet av den 19 april 2018 från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 mars 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0296/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) No 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/2033.)

(1) EUT C 378, 19.10.2018, s. 5. (2) EUT C 262, 25.7.2018, s. 35.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (COM(2017)0797 – C8-0006/2018 – 2017/0355(COD))

P8_TA(2019)0379 A8-0355/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0797),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 153.1 b och 153.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0006/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 23 maj 2018(1),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 5 juli 2018(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 18 februari 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor samt yttrandena från utskottet för rättsliga frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0355/2018),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del avkommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/… om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2019/1152.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Kommissionens uttalande

I enlighet med artikel 23 i direktivet kommer kommissionen att se över tillämpningen av det efter åtta år räknat från dagen för ikraftträdandet för att vid behov föreslå nödvändiga ändringar. I sin rapport förbinder sig kommissionen att särskilt uppmärksamma medlemsstaternas tillämpning av artiklarna 1 och 14. Kommissionen kommer också att kontrollera efterlevnaden av artikel 14 när den bedömer om medlemsstaterna fullständigt och korrekt har införlivat direktivet i sina nationella rättssystem.

(1) EUT C 283, 10.8.2018, s. 39. (2) EUT C 387, 25.10.2018, s. 53.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten (COM(2018)0131 – C8-0118/2018 – 2018/0064(COD))

P8_TA(2019)0380 A8-0391/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0131),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artiklarna 46, 48, 53.1, 62 och 91.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8–0118/2018),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artikel 294.3 och artiklarna 46 och 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 20 september 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 9 oktober 2018(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 21 februari 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 39 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för transport och turism, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8–0391/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner parlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som bifogas denna resolution och som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens offentliga tidning, L-serien, i den utgåva som följer efter den slutliga lagstiftningsakten,

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om ändring av förordningarna (EG) nr 883/2004, (EU) nr 492/2011 och (EU) 2016/589 och om upphävande av beslut (EU) 2016/344

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/1149.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen

Europaparlamentet, rådet och kommissionen noterar att förfarandet för valet av platsen för Europeiska arbetsmyndighetens säte ännu inte var avslutat vid tidpunkten för antagandet av förordningen om inrättandet av myndigheten.

Med hänsyn till åtagandet om ett lojalt och öppet samarbete och med beaktande av fördragen erkänner de tre institutionerna värdet av informationsutbyte redan i det inledande skedet av valet av säte för Europeiska arbetsmyndigheten.

Ett sådant tidigt informationsutbyte skulle göra det lättare för de tre institutionerna att utöva sina rättigheter enligt fördragen genom de tillhörande förfarandena.

Europaparlamentet och rådet noterar kommissionens avsikt att vidta lämpliga åtgärder för att förordningen om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten ska innehålla en bestämmelse om platsen för Europeiska arbetsmyndighetens säte och se till att Europeiska arbetsmyndigheten fungerar självständigt i enlighet med den förordningen.

(1) EUT C 440, 6.12.2018, s. 128. (2) EUT C 461, 21.12.2018, s. 16.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1343/2011 och (EU) nr 1380/2013, och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (COM(2016)0134 – C8-0117/2016 – 2016/0074(COD))

P8_TA(2019)0381 A8-0381/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0134),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0117/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 13 juli 2016(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 7 december 2016(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 22 februari 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0381/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(3).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022 samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/1241.)

(1) EUT C 389, 21.10.2016, s. 67. (2) EUT C 185, 9.6.2017, s. 82. (3) Denna ståndpunkt ersätter ändringarna antagna den 16 januari 2018 (Antagna texter, P8_TA(2018)0003).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk företagsstatistik, om ändring av förordning (EG) nr 184/2005 och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik (COM(2017)0114 – C8-0099/2017 – 2017/0048(COD))

P8_TA(2019)0382 A8-0094/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0114),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0099/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 2 januari 2018(1),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 mars 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0094/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om europeisk företagsstatistik och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/2152.)

(1) EUT C 77, 1.3.2018, s. 2.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) vad gäller samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten och effektiviteten i Olafs utredningar (COM(2018)0338 – C8-0214/2018 – 2018/0170(COD))

P8_TA(2019)0383 A8-0179/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0338),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, jämförda med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0214/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 8/2018(1),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för rättsliga frågor samt från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0179/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../… om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) vad gäller samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten och effektiviteten i Olafs utredningar

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 325, jämförd med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  Genom antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(4) och rådets förordning (EU) 2017/1939(5) har unionen avsevärt förstärkt de harmoniserade rättsliga rambestämmelserna för medel som finns att tillgå för att skydda unionens ekonomiska intressen genom straffrätt. Europeiska åklagarmyndigheten kommer att ha är en central prioritering på områdena straffrätt och politik för bedrägeribekämpning, och den har befogenhet att utföra brottsutredningar och väcka åtal för brott som riktar sig mot unionens budget, enligt definitionen i direktiv (EU) 2017/1371, i de deltagande medlemsstaterna. [Ändr. 1]

(2)  För att skydda unionens ekonomiska intressen utför Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utför administrativa utredningar av administrativa oriktigheter och kriminellt beteende. I slutet av sina utredningar får Olaf lämna rättsliga rekommendationer till nationella åklagarmyndigheter, för att möjliggöra åtal och lagföring i medlemsstaterna. I framtiden kommer Olaf, i de medlemsstater som deltar i Europeiska åklagarmyndigheten, att rapportera misstänkta brott till myndigheten och samarbeta med den i samband med sina utredningar. [Ändr. 2]

(3)  Därför bör Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(6) ändras och anpassas på motsvarande sätt till följd av antagandet av förordning (EU) 2017/1939. De bestämmelser som reglerar förbindelserna mellan Europeiska åklagarmyndigheten och Olaf i förordning (EU) 2017/1939 bör återspeglas av och kompletteras med reglerna i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 för att säkerställa högsta möjliga nivå på skyddet av unionens ekonomiska intressen genom synergieffekter mellan de två organen, vilket innebär tillämpning av principerna om nära samarbete, informationsutbyte, komplementaritet och undvikande av dubbelarbete. [Ändr. 3]

(4)  Med beaktande av sitt gemensamma mål att bevara integriteten i unionens budget bör Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten upprätta och upprätthålla en nära förbindelse, som grundas på lojalt samarbete och som syftar till att säkerställa att deras respektive mandat kompletterar varandra, och samordna sina åtgärder, i synnerhet vad gäller omfattningen av det fördjupade samarbetet om inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten. Slutligen bör förbindelsen bidra till att säkerställa att alla medel används för att skydda unionens ekonomiska intressen och undvika onödigt dubbelarbete.

(5)  Enligt förordning (EU) 2017/1939 ska Olaf, samt alla institutioner, organ och byråer inom unionen och behöriga nationella myndigheter, till Europeiska åklagarmyndigheten, utan otillbörligt dröjsmål, rapportera misstänkta brottsliga handlingar i fråga om vilka Europeiska åklagarmyndigheten kan utöva sin befogenhet. Eftersom Olafs uppdrag är att utföra administrativa utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen är den bäst lämpad och utrustad för att fungera som en naturlig partner och privilegierad informationskälla för Europeiska åklagarmyndigheten. [Ändr. 4]

(6)  Uppgifter som tyder på brottsliga handlingar som faller inom Europeiska åklagarmyndighetens befogenhet kan i praktiken förekomma i de ursprungliga anklagelser som inkommit till Olaf eller kan uppkomma enbart i samband med en administrativ utredning som inletts av Olaf på grund av misstankar om administrativa oriktigheter. För att kunna uppfylla sin plikt att rapportera till Europeiska åklagarmyndigheten bör Olaf därför, i förekommande fall, rapportera brottsliga handlingar när som helst före eller under loppet av en utredning.

(7)  I förordning (EU) 2017/1939 fastställs vilka uppgifter rapporterna minst ska innehålla. Olaf kan behöva utföra en preliminär utvärdering av anklagelserna för att kontrollera att rapporterna är fullständiga och samla in nödvändiga uppgifter. Olaf bör utföra denna utvärdering snabbt och på ett sätt som inte riskerar att äventyra en eventuell framtida brottsutredning. När utvärderingen slutförts bör Olaf till Europeiska åklagarmyndigheten rapportera om det finns misstanke om att ett brott som faller inom dess befogenhet har konstaterats.

(8)  Med hänsyn till Olafs sakkunskap bör unionens institutioner, organ och byråer ha möjlighet att utnyttja Olaf för att utföra en sådan preliminär utvärdering av anklagelser som rapporteras till dem.

(9)  I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 bör Olaf i princip inte inleda en administrativ utredning parallellt med en utredning som utförs av Europeiska åklagarmyndigheten av samma sakförhållanden. I vissa fall kan dock skyddet av unionens ekonomiska intressen kräva att Olaf utför en kompletterande administrativ utredning innan de straffrättsliga förfaranden som inletts av Europeiska åklagarmyndigheten avslutats för att fastställa huruvida säkerhetsåtgärder är nödvändiga eller huruvida finansiella, disciplinära eller administrativa åtgärder bör vidtas. Dessa kompletterande utredningar kan vara lämpliga, bland annat för att återkräva belopp som ska inbetalas till unionens budget och som omfattas av preskription, när de riskutsatta beloppen är mycket höga eller om det är nödvändigt att undvika ytterligare utgifter i risksituationer genom administrativa åtgärder.

(10)  I förordning (EU) 2017/1939 föreskrivs att Europeiska åklagarmyndigheten får begära att Olaf utför sådana kompletterande utredningar. I de fall där Europeiska åklagarmyndigheten inte begär en sådan kompletterande utredning bör den också, på vissa särskilda villkor, vara möjlig på initiativ av Olaf, efter samråd med Europeiska åklagarmyndigheten. I synnerhet bör Europeiska åklagarmyndigheten kunna invända mot att Olaf inleder eller fortsätter en utredning eller att den utför specifika utredningsåtgärder. Orsakerna till denna invändning bör baseras på behovet av att skydda Europeiska åklagarmyndighetens effektivitet i utredningar och bör stå i proportion till detta mål. Olaf bör avstå från att utföra de åtgärder som Europeiska åklagarmyndigheten gjort invändningar mot. Om Europeiska åklagarmyndigheten inte gör invändningar samtycker till begäran bör Olafs utredningar utföras i nära samråd med Europeiska åklagarmyndigheten. [Ändr. 6]

(11)  Olaf bör aktivt stödja Europeiska åklagarmyndigheten i dess utredningar. I detta avseende får Europeiska åklagarmyndigheten begära att Olaf stöder eller kompletterar dess brottsutredningar genom utövande av sina befogenheter enligt denna förordning. I dessa fall ska Olaf utföra sina uppgifter inom gränserna för sina befogenheter och inom den ram som anges i denna förordning.

(12)  För att säkerställa en effektiv samordning, ett effektivt samarbete och transparens mellan Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten bör information kontinuerligt utbytas mellan dem. Utbyte av information i de skeden som föregår inledningen av de utredningar som utförs av Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten är särskilt viktigt för att säkerställa en god samordning mellan de olika åtgärderna för att säkra komplementaritet och undvika dubbelarbete. I detta syfte bör både Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten använda funktionerna träff/icke träff i sina respektive ärendehanteringssystem. Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten bör fastställa formerna och villkoren för detta utbyte av information i sina praktiska överenskommelser. [Ändr. 7]

(13)  I kommissionens rapport om utvärdering av tillämpningen av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(7), som antogs den 2 oktober 2017, drogs slutsatsen att 2013 års ändringar av regelverket medfört tydliga förbättringar när det gäller genomförandet av utredningar, samarbete med partner och berörda personers rättigheter. Samtidigt har utvärderingen belyst vissa brister som påverkar utredningarnas ändamålsenlighet och effektivitet.

(14)  Det är nödvändigt att ta itu med de mest otvetydiga resultaten i kommissionens utvärdering genom ändringen av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013. Dessa är väsentliga ändringar som krävs på kort sikt för att stärka ramen för Olafs utredningar, för att upprätthålla ett starkt och väl fungerande Olaf som kompletterar Europeiska åklagarmyndighetens straffrättsliga lösningar med administrativa utredningar, men som inte innebär en ändring av dess uppdrag eller befogenheter. Ändringarna rör främst områden där man i dag i brist på tydlighet i förordningen hindrar ett effektivt genomförande av Olafs utredningar, såsom genomförandet av kontroller på plats, möjlighet till tillgång till uppgifter om bankkonton eller tillåtlighet som bevis i de ärenderapporter som Olaf utarbetat. Kommissionen bör lägga fram ett nytt, heltäckande förslag senast två år efter utvärderingen av både Europeiska åklagarmyndigheten och Olaf och av deras samarbete. [Ändr. 8]

(15)  Dessa ändringar påverkar inte de rättssäkerhetsgarantier som tillämpas i samband med utredningar. Olaf är skyldig att tillämpa rättssäkerhetsgarantierna i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(8) och de som ingår i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Denna ram kräver att Olaf genomför sina utredningar på ett objektivt, opartiskt och konfidentiellt sätt, söker bevis för och emot den berörda personen samt genomför utredningsåtgärder på grundval av ett skriftligt bemyndigande och efter en lagenlighetskontroll. Olaf måste säkerställa att rättigheterna för de personer som berörs av dess utredningar iakttas, inklusive oskuldspresumtionen och rätten att inte röja sig själv. När berörda personer intervjuas har de bland annat rätt att biträdas av en person enligt eget val, att godkänna intervjuprotokollet och att använda något av unionens officiella språk. Berörda personer har också rätt att yttra sig om sakförhållandena i ärendet innan några slutsatser kan dras.

(16)  Olaf genomför kontroller och inspektioner på plats, som gör det möjligt för byrån att få tillgång till ekonomiska aktörers lokaler och dokumentation inom ramen för sina utredningar av misstänkta bedrägerier, korruption eller andra olagliga beteenden som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Dessa utredningar utförs i enlighet med denna förordning och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, vilka i vissa fall underställer tillämpningen av dessa befogenheter till villkoren i nationell lagstiftning. Kommissionens utvärdering har visat att det inte alltid anges i vilken utsträckning nationell lagstiftning bör tillämpas, och detta hindrar därför effektiviteten i Olafs utredningsverksamhet.

(17)  Det är därför lämpligt att förtydliga i vilka fall nationell rätt bör tillämpas under Olafs utredningar, dock utan att ändra de befogenheter som Olaf förfogar över eller ändra hur förordningen fungerar i förhållande till medlemsstaterna. Förtydligandet återspeglar tribunalens nyligen avkunnade dom i mål T-48/16, Sigma Orionis SA mot Europeiska kommissionen.

(18)  Olafs genomförande av kontroller och inspektioner på plats i situationer där den berörda ekonomiska aktören underkastar sig kontrollen bör enbart omfattas av unionens lagstiftning. Detta bör göra det möjligt för Olaf att utöva sina utredningsbefogenheter på ett effektivt och enhetligt sätt i alla medlemsstater och på så sätt bidra till en hög skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen i hela unionen i enlighet med artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(19)  I situationer där Olaf måste förlita sig på bistånd från de nationella behöriga myndigheterna, i synnerhet i de fall där en ekonomisk aktör motsätter sig en kontroll och inspektion på plats bör medlemsstaterna säkerställa att byråns verksamhet är effektiv, och bör tillhandahålla nödvändigt bistånd i enlighet med de relevanta nationella processrättsliga reglerna.

(20)  En skyldighet för ekonomiska aktörer att samarbeta med Olaf bör införas i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013. Detta är i linje med deras skyldigheter enligt förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 att bevilja tillgång för utförandet av kontroller och inspektioner på plats av lokaler, markområden, transportmedel och andra platser som används yrkesmässigt och följa kravet i artikel 129(9) i budgetförordningen att varje person eller enhet som mottar medel från unionen ska samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, också i samband med Olafs utredningar.

(21)  Som en del av denna samarbetsskyldighet bör Olaf kunna kräva av ekonomiska aktörer som kan ha varit inblandade i det ärende som utreds, eller som kan förfoga över relevant information, att lämna relevant information. När ekonomiska aktörer uppfyller sådana krav är de inte skyldiga att erkänna att de har begått en olaglig handling, men de är skyldiga att besvara frågor om sakförhållanden och tillhandahålla handlingar, även om dessa upplysningar kan komma att användas mot dem eller mot en annan aktör om förekomsten av olaglig verksamhet.

(22)  Ekonomiska aktörer bör ha möjlighet att använda något av de officiella språken i den medlemsstat där kontrollen äger rum och rätt att biträdas av en person enligt eget val, bland annat av externa juridiska ombud vid kontroller och inspektioner på plats. Närvaro av ett juridiskt ombud bör dock inte utgöra ett rättsligt villkor för att kontroller och inspektioner på plats ska vara giltiga. För att säkerställa att kontrollerna och inspektionerna på plats är effektiva, särskilt när det gäller risken för att bevismaterial försvinner, bör Olaf kunna få tillgång till lokaler, markområden, transportmedel eller andra platser som används yrkesmässigt, utan att invänta att aktören rådgör med sitt juridiska ombud. Olaf bör endast godta en kort rimlig försening i avvaktan på att det juridiska ombudet rådfrågas innan kontrollen inleds. Alla sådana dröjsmål måste begränsas till ett strikt minimum.

(23)  För att garantera transparens vid genomförandet av kontroller och inspektioner på plats bör Olaf ge ekonomiska aktörer lämplig information om deras samarbetsskyldighet och konsekvenserna av en vägran att samarbeta, och det förfarande som är tillämpligt på kontrollen, inbegripet tillämpliga rättssäkerhetsgarantier.

(24)  Vid interna utredningar och, vid behov, externa utredningar har Olaf tillgång till alla relevanta uppgifter som innehas av institutionerna, organen och byråerna. För att återspegla hur tekniken utvecklas är det, såsom föreslogs i kommissionens utvärdering, nödvändigt att förtydliga att denna tillgång bör vara möjlig oavsett i på vilken form typ av medium denna information eller dessa uppgifter lagras. [Ändr. 9]

(25)  För en mer sammanhängande ram för Olafs utredningar bör de regler som är tillämpliga på interna och externa utredningar samordnas ytterligare, för att därigenom åtgärda vissa brister som identifierats i kommissionens utvärdering, där det inte är motiverat med avvikande regler. Detta bör t.ex. vara fallet när det gäller att se till att rapporter och rekommendationer som upprättas efter en extern utredning kan skickas till den institution, det organ eller den byrå som berörs så att den/det kan vidta lämpliga åtgärder, såsom vid interna utredningar. Om möjligt bör Olaf i enlighet med sitt uppdrag stödja den institution, det organ eller den byrå som berörs av uppföljningen av dess rekommendationer. För att ytterligare säkerställa samarbetet mellan Olaf och institutioner, organ och byråer, bör Olaf, när så är nödvändigt, informera den av unionens institutioner, organ eller byrå som berörs om sitt beslut att inte inleda en extern utredning, exempelvis när en av unionens institutioner, organ eller byråer var källan till den ursprungliga informationen.

(26)  Olaf bör förfoga över de medel som krävs för att spåra varifrån pengarna kommer för att avslöja det tillvägagångssätt som är typiskt för många bedrägliga beteenden. I dag kan Olaf erhålla bankuppgifter som är relevanta för dess utredningsverksamhet och som innehas av kreditinstitut i ett antal medlemsstater genom samarbete med och bistånd från de nationella myndigheterna. För att säkerställa en effektiv strategi i unionen, bör det i förordningen anges en skyldighet för de behöriga nationella myndigheterna att lämna uppgifter om bank- och betalkonton till Olaf, som en del av deras allmänna skyldighet att bistå byrån. Detta samarbete bör i regel äga rum med hjälp av finansunderrättelseenheter i medlemsstaterna. De nationella myndigheterna bör när de lämnar detta bistånd till Olaf agera i enlighet med tillämpliga processrättsliga bestämmelser som föreskrivs i den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten.

(26a)   För att värna om skyddet av och respekten för processuella rättigheter och rättssäkerhetsgarantier bör Olaf skapa en intern funktion i form av en tillsynsansvarig för rättssäkerhetsgarantier och förse honom eller henne med tillräckliga resurser. Den tillsynsansvarige för rättssäkerhetsgarantier bör ha tillgång till all information som behövs för att han eller hon ska kunna fullgöra sina uppgifter. [Ändr. 10]

(26b)   Denna förordning bör inrätta ett system för klagomål till Olaf i samarbete med den tillsynsansvarige för rättssäkerhetsgarantier, för att skydda respekten för de processuella rättigheterna och rättssäkerhetsgarantierna i samband med all verksamhet vid Olaf. Detta bör utformas som ett administrativt system där den tillsynsansvarige ansvarar för handläggning av klagomål till Olaf i enlighet med rätten till god förvaltning. Detta system bör vara effektivt och säkerställa att klagomål följs upp på rätt sätt. För att öka insynen och möjligheterna att utkräva ansvar bör Olaf i sin årsrapport redogöra för systemet för klagomål. Olaf bör särskilt behandla antalet klagomål som mottagits, de typer av kränkningar av processuella rättigheter och rättssäkerhetsgarantier som förekommit, de berörda verksamheterna och, när det är möjligt, de uppföljningsåtgärder som Olaf vidtagit. [Ändr. 11]

(27)  En tidigarelagd överföring av uppgifter från Olaf för att anta säkerhetsåtgärder är ett viktigt verktyg för skyddet av EU:s ekonomiska intressen. För att säkerställa ett nära samarbete på detta område mellan Olaf och unionens institutioner, organ och byråer är det lämpligt att den sistnämnda har möjlighet att när som helst samråda med Olaf för att besluta om eventuella lämpliga säkerhetsåtgärder, inbegripet åtgärder för att säkra bevis.

(28)  Olafs rapporter utgör för närvarande tillåten bevisning i administrativa eller rättsliga förfaranden på samma sätt och på samma villkor som administrativa rapporter som utformats av nationella administrativa inspektörer. Kommissionens utvärdering visade att i vissa medlemsstater säkerställer inte denna regel i tillräcklig utsträckning effektiviteten i Olafs verksamhet. För att öka effektiviteten och den enhetliga användningen av rapporter från byrån, bör förordningen föreskriva att sådana rapporter är tillåtliga i rättsliga förfaranden som inte är av straffrättslig karaktär inför nationella domstolar samt i administrativa förfaranden i medlemsstaterna. Regeln om likvärdighet med nationella administrativa inspektörers rapporter bör fortsätta att tillämpas i fråga om nationella rättsliga förfaranden av straffrättslig karaktär. I förordningen bör det också föreskrivas att Olafs rapporter är tillåtliga i administrativa och rättsliga förfaranden på unionsnivå.

(29)  Olafs mandat omfattar skydd av intäkterna till unionens budget från egna medel som härrör från mervärdesskatt. På detta område bör Olaf kunna stödja och komplettera medlemsstaternas verksamheter genom utredningar som utförs i enlighet med dess mandat, samordning av nationella behöriga myndigheter i komplexa gränsöverskridande fall och stöd och bistånd till medlemsstaterna och till Europeiska åklagarmyndigheten. För detta ändamål bör Olaf kunna utbyta information genom Eurofiscnätverket, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 904/2010(10), med beaktande av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725(11) för att främja och underlätta samarbetet vid bekämpningen av mervärdesskattebedrägerier. [Ändr. 12]

(30)  Sambandscentraler för bedrägeribekämpning i medlemsstaterna infördes genom förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 för att underlätta ett effektivt samarbete och utbyte av information, inbegripet utbyte av operativ information mellan byrån och medlemsstaterna. Utvärderingen visade att sambandscentralerna på ett positivt sätt har bidragit till Olafs arbete. I den fastställdes också behovet av att ytterligare klargöra deras roll för att säkerställa att Olaf ges nödvändigt bistånd för att säkerställa att dess utredningar är effektiva, samtidigt som sambandscentralernas organisation och befogenheter överlämnas till respektive medlemsstat. I detta avseende bör sambandscentralerna för bedrägeribekämpning kunna ge, få eller samordna det bistånd som behövs för att Olaf ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt före, under eller i slutet av en extern eller intern utredning.

(31)  Olafs skyldighet att ge medlemsstaterna bistånd så att de kan samordna sina åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen är en central del av dess uppdrag att stödja gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna. Närmare regler bör fastställas för att underlätta Olafs samordningsverksamhet och dess samarbete med medlemsstaternas myndigheter, tredjeländer och internationella organisationer. Dessa regler bör inte påverka Olafs utövande av kommissionens befogenheter i särskilda bestämmelser om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa myndigheter och kommissionen, särskilt rådets förordning (EG) nr 515/97(12).

(32)  Dessutom bör det vara möjligt för Olaf att begära bistånd från sambandscentralerna för bedrägeribekämpning i samband med samordningsverksamheten, samt för sambandscentralerna för bedrägeribekämpning att samarbeta sinsemellan för att ytterligare stärka de tillgängliga samarbetsmekanismerna för att motverka bedrägerier.

(32a)   Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör ge Olaf det stöd som behövs för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter. När Olaf utfärdar rättsliga rekommendationer till de nationella åklagarmyndigheterna i en medlemsstat och ingen uppföljning görs bör medlemsstaten motivera sitt beslut för Olaf. En gång om året bör Olaf utarbeta en rapport med en redogörelse för det stöd som medlemsstaterna har tillhandahållit och uppföljningen av de rättsliga rekommendationerna. [Ändr. 13]

(32b)   För att komplettera de förfaranderegler för utredningar som fastställs i denna förordning bör Olaf fastställa förfaranderegler för utredningar som ska följas av Olafs personal. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör därför delegeras till kommissionen när det gäller fastställandet av sådana förfaranderegler, utan att det påverkar Olafs oberoende i samband med utövandet av dess befogenheter. Dessa delegerade akter bör särskilt omfatta den praxis som ska tillämpas i samband med genomförandet av Olafs mandat och stadgar, detaljerade bestämmelser för utredningsförfaranden och tillåten utredningsverksamhet, de berörda personernas legitima rättigheter, rättssäkerhetsgarantier, bestämmelser om uppgiftsskydd och kommunikations- och informationspolitik samt tillgång till handlingar, bestämmelser om lagenlighetskontrollen och de berörda personernas möjligheter att överklaga, samt förbindelser med Europeiska åklagarmyndigheten. Det är av särskild betydelse att Olaf genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör se till att relevanta handlingar samtidigt översänds till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i tid och på ett lämpligt sätt. [Ändr. 14]

(32c)   Senast fem år efter det datum som fastställts i enlighet med andra stycket i artikel 120.2 i förordning (EU) 2017/1939 bör kommissionen utvärdera tillämpningen av denna förordning, i synnerhet effektiviteten avseende samarbetet mellan Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten. [Ändr. 15]

(33)  Eftersom målet för denna förordning, nämligen att stärka skyddet av unionens ekonomiska intressen genom att anpassa Olafs verksamhet till inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten och genom att öka effektiviteten i Olafs utredningar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan bättre kan uppnås på unionsnivå genom antagande av regler som reglerar förbindelserna mellan två unionsorgan och öka effektiviteten i Olafs utredningar i unionen, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att intensifiera bekämpningen av bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

(34)  Denna förordning innebär inte någon inskränkning av medlemsstaternas befogenheter och ansvar att vidta åtgärder för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

(35)  Europeiska datatillsynsmannen har rådfrågats i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001(13) och avgav ett yttrande den ...(14).

(36)  Förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ska ändras på följande sätt:

-1.  I artikel 1 ska inledningen i punkt 1 ersättas med följande:"

”1. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (nedan kallad Olaf), som inrättades genom beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom, ska för att intensifiera kampen mot bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet eller andra oegentligheter som riktar sig mot Europeiska unionens och Europeiska atomenergigemenskapens (när sammanhanget kräver det nedan gemensamt kallade unionen) ekonomiska intressen, utöva den behörighet att utföra utredningar som kommissionen har enligt” [Ändr. 16]

-1a.  Artikel 1.2 ska ersättas med följande:"

”2. Olaf ska förmedla kommissionens hjälp till medlemsstaterna för att organisera ett nära och regelbundet samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, så att de kan samordna sina insatser för att skydda unionens ekonomiska intressen mot bedrägerier. Olaf ska bidra till att skapa och utveckla metoder för att förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet eller alla andra oegentligheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Olaf ska tillsammans med och mellan medlemsstaterna främja och samordna utbyte av operativa erfarenheter och god praxis när det gäller skyddet av unionens ekonomiska intressen och även stödja gemensamma insatser mot bedrägerier som medlemsstaterna vidtar på frivillig grund.” [Ändr. 17]

-1b.   I artikel 1 ska punkt 3 d ersättas med följande:"

”d) Förordning (EU) nr 2018/1725” [Ändr. 18]

-1c.  I artikel 1.3 ska led da läggas till: "

”da) Förordning (EU) 2016/679” [Ändr. 19]

-1d.  Artikel 1.4 ska ersättas med följande:"

”4. Olaf ska inom de institutioner, organ och byråer som inrättas genom fördragen eller på grundval av dessa (nedan kallade institutionerna, organen och byråerna), och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12d, utföra administrativa utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet eller alla andra oegentligheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I detta syfte ska Olaf utreda sådana omständigheter av allvarlig art som har samband med tjänsteutövningen och som utgör brister när det gäller att uppfylla de skyldigheter som åligger unionens tjänstemän och övriga anställda, brister som skulle kunna leda till disciplinära åtgärder och i förekommande fall straffrättsliga förfaranden, eller en bristande uppfyllelse av de motsvarande skyldigheter som åvilar ledamöter av institutioner eller organ, chefer för byråer samt sådana anställda vid institutioner, organ och byråer som inte omfattas av tjänsteföreskrifterna (nedan tillsammans kallade tjänstemän, övriga anställda, ledamöter av institutioner eller organ, chefer för byråer eller anställda).” [Ändr. 20]

1.  I artikel 1 ska följande punkt införas:"

”4a. Olaf ska upprätta och upprätthålla en nära förbindelse med Europeiska åklagarmyndigheten, som inrättats inom ramen för ett fördjupat samarbete genom rådets förordning (EU) 2017/1939(15). Denna förbindelse ska grundas på ömsesidigt samarbete, komplementaritet, undvikande av dubbelarbete och informationsutbyte. Den ska särskilt säkerställa att alla tillgängliga medel används för skyddet av unionens ekonomiska intressen genom komplementaritet av deras respektive mandat och stöd från Olaf till Europeiska åklagarmyndigheten. [Ändr. 21]

Samarbetet mellan Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten ska regleras genom artiklarna 12c–12f. ”.

1a.  Artikel 1.5 ska ersättas med följande:"

”5. Medlemsstaternas behöriga myndigheter och institutionerna, organen och byråerna får ingå administrativa överenskommelser med Olaf för tillämpningen av denna förordning. De administrativa överenskommelserna får framför allt avse överlämnandet av information samt genomförandet och uppföljningen av utredningar.” [Ändr. 22]

1b.   Artikel 2.2 ska ersättas med följande:"

”2. Oegentligheter: oegentligheter enligt definitionen i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 inbegripet överträdelser som påverkar inkomster från mervärdesskatt.” [Ändr. 23]

1c.  Artikel 2.3 ska ersättas med följande:"

”3. bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet eller alla andra oegentligheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen: samma mening som dessa ord har i relevanta unionsakter.” [Ändr. 24]

2.  I artikel 2 ska led  4 ersättas med följande:"

”4. administrativa utredningar (nedan kallade utredningar): alla inspektioner, kontroller eller andra åtgärder som Olaf vidtar, i enlighet med artiklarna 3 och 4, för att nå de mål som anges i artikel 1 och konstatera eventuella oriktigheter i verksamheter som kontrolleras; dessa utredningar ska inte påverka Europeiska åklagarmyndighetens eller medlemsstaternas befogenheter att inleda straffrättsliga förfaranden.”.

2a.  Artikel 2.5 ska ersättas med följande:"

”5. berörd person: en person eller ekonomisk aktör som misstänks för bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet eller andra oegentligheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen och som därför är under utredning av Olaf.” [Ändr. 25]

2b.  I artikel 2 ska följande punkt införas:"

”7a. ledamot eller anställd i en institution: en ledamot av Europaparlamentet, en medlem i Europeiska rådet, en företrädare för en medlemsstat på ministernivå i rådet, en ledamot av Europeiska kommissionen, en ledamot av Europeiska unionens domstol, en medlem i Europeiska centralbankens råd eller en ledamot av revisionsrätten, beroende på vad som är lämpligt.” [Ändr. 26]

2c.  I artikel 2 ska följande punkt införas:"

”7b. samma sakförhållanden: de väsentliga sakförhållandena är identiska, vilket ska förstås som att det föreligger en uppsättning konkreta omständigheter som är oupplösligt sammankopplade och som helhet kan utgöra delar i en utredning av ett brott för vilken Olaf eller Europeiska åklagarmyndighetens är behörig.” [Ändr. 27]

3.  Artikel 3 ska ersättas med följande:"

”Artikel 3

Externa utredningarKontroller och inspektioner på plats i medlemsstaterna och i tredjeländer [Ändr. 28]

1.  Inom det tillämpningsområde som fastställts i artiklarna artikel 1, 2.1 och 2.3 ska Olaf utföra kontroller och inspektioner på plats i medlemsstaterna och, i enlighet med gällande avtal om samarbete och ömsesidigt bistånd samt andra gällande rättsliga instrument, i tredjeländer och vid internationella organisationer. [Ändr. 29]

2.  Kontroller och inspektioner på plats ska utföras i enlighet med denna förordning och, i den utsträckning ett ärende inte omfattas av denna förordning, i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96.

3.  Ekonomiska aktörer ska samarbeta med Olaf i samband med utredningar. Olaf får begära såväl muntlig information, bland annat genom intervjuer, som skriftlig information från ekonomiska aktörer i enlighet med artikel 4.2 b. [Ändr. 30]

4.  Olaf ska utföra kontrollerna och inspektionerna på plats mot uppvisande av ett skriftligt bemyndigande enligt artikel 7.2 i denna förordning och artikel 6.1 i förordning (EG, Euratom) nr 2185/1996. Olaf ska informera den berörda ekonomiska aktören om vilket förfarande som ska tillämpas, bland annat när det gäller de tillämpliga rättssäkerhetsgarantierna och skyldigheten att samarbeta med den berörda ekonomiska aktören.

5.  Vid utövandet av sina befogenheter ska Olaf uppfylla de rättssäkerhetsgarantier som föreskrivs i denna förordning och i förordning (EG, Euratom) nr 2185/96. Vid genomförandet av en kontroll och inspektion på plats ska den berörda ekonomiska aktören ha rätt att inte lämna förklaringar i vilka vederbörande röjer sig själv och att biträdas av en person enligt eget val. När förklaringar lämnas under kontrollerna på plats ska den ekonomiska aktören ges möjlighet att använda något av de officiella språken i den medlemsstat där vederbörande befinner sig. Rätten att biträdas av en person enligt eget val ska inte hindra att Olaf ges tillträde till den ekonomiska aktörens lokaler, och ska inte otillbörligen försena inledandet av kontrollen.

6.  På Olafs begäran ska den berörda medlemsstatens behöriga myndighet utan otillbörligt dröjsmål förse Olafs anställda med det bistånd som behövs för att de effektivt ska kunna utföra sina uppgifter, i enlighet med det skriftliga bemyndigande som avses i artikel 7.2. [Ändr. 31]

Den berörda medlemsstaten ska i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 säkerställa att Olafs anställda får tillgång till all information och alla handlingar och uppgifter som rör utredningsföremålet och som krävs för att kontrollerna och inspektionerna på plats ska kunna utföras effektivt och på ett verkningsfullt sätt, och att de kan säkra handlingar eller uppgifter för att undvika att de går förlorade. Om privatägda enheter används i arbetssyfte ska Olaf endast granska dessa enheter om byrån har goda skäl att misstänka att innehållet kan vara relevant för utredningen. [Ändr. 32]

7.  Om den berörda ekonomiska aktören underkastar sig en kontroll och inspektion på plats som bemyndigats enligt denna förordning, ska artikel 2.4 i förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 samt artikel 6.1 tredje stycket och artikel 7.1 i förordning (EG, Euratom) nr 2185/96 inte tillämpas, i den mån som dessa bestämmelser kräver överensstämmelse med nationell lagstiftning och kan komma att begränsa Olafs tillgång till information och dokumentation på de villkor som gäller för nationella administrativa inspektörer.

Om Olafs anställda konstaterar att en ekonomisk aktör motsätter sig en kontroll eller en inspektion på plats som bemyndigats enligt denna förordning, ska den berörda medlemsstaten genom brottsbekämpande myndigheter lämna dem nödvändigt bistånd för att göra det möjligt för Olaf att genomföra kontrollen eller inspektionen på plats på ett effektivt sätt och utan otillbörligt dröjsmål.

När bistånd ges i enlighet med denna punkt eller punkt 6, ska den behöriga nationella myndigheten agera i enlighet med nationella förfaranderegler som är tillämpliga på den berörda behöriga nationella myndigheten. Om biståndet förutsätter bemyndigande från en rättslig myndighet enligt nationell lagstiftning ska en ansökan om sådant tillstånd lämnas.

7a.   Om det visar sig att en medlemsstat inte fullgör sin skyldighet att samarbeta enligt punkterna 6 och 7, ska unionen ha rätt att återkräva beloppet för den berörda kontrollen eller inspektionen på plats. [Ändr. 33]

8.  Inom ramen för sina utredande uppgifter ska Olaf utföra kontroller och inspektioner i medlemsstaterna i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och de sektorsvisa regler som avses i artikel 9.2 i samma förordning, och i tredjeländer och vid internationella organisationer i enlighet med gällande avtal om samarbete och ömsesidigt bistånd samt andra gällande rättsliga instrument.

9.  Vid en extern utredning har Olaf rätt till tillgång till all relevant information och alla uppgifter, oavsett i vilken form dessa lagras, som innehas av institutionerna, organen eller byråerna avseende utredningsföremålet, och som behövs för att fastställa förekomsten av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Artikel 4.2 och 4.4 ska tillämpas på sådana fall. [Ändr. 34]

10.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12c.1 får Olaf, om byrån före ett beslut om inledande av en extern utredning hanterar information som tyder på förekomsten av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, informera de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna samt vid behov berörda institutioner, organ eller byråer.

Utan hinder av de sektorsvisa bestämmelser som avses i artikel 9.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 ska medlemsstaternas behöriga myndigheter säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas, i vilka Olaf får delta, i enlighet med nationell rätt. De berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter ska på begäran informera Olaf om vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat den information som avses i första stycket i denna punkt har gett.”. [Ändr. 35]

4.  Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

-a)  I artikel 4 ska rubriken ersättas med följande:"

”Ytterligare bestämmelser om utredningar” [Ändr. 36]

-aa)  Artikel 4.1 ska ersättas med följande:"

”1. Administrativa utredningar inom institutionerna, organen och byråerna på de områden som avses i artikel 1 ska utföras i enlighet med de villkor som anges i denna förordning och i de beslut som fattats av respektive institution, organ eller byrå.” [Ändr. 37]

a)  Punkt 2 ska ersättas med följande:"

b)  Punkt 3 ska ersättas med följande utgå:"

”3. I enlighet med artikel 3 får Olaf utföra kontroller och inspektioner på plats hos ekonomiska aktörer för att få tillgång till relevant information om föremålet för den interna utredningen.”. [Ändr. 41]

ba)  Artikel 4.4 ska ersättas med följande:"

”4. Varje institution, organ och byrå ska informeras när Olafs anställda gör en utredning i deras lokaler eller tar del av handlingar eller uppgifter eller begär annan information som de innehar. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 11 får Olaf när som helst till den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån överlämna information som har inhämtats i samband med utredningar.” [Ändr. 42]

bb)  Artikel 4.5 ska ersättas med följande:"

”5. Institutionerna, organen och byråerna ska införa lämpliga förfaranden och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa utredningarnas förtroliga karaktär.” [Ändr. 43]

bc)  I artikel 4.6 ska första stycket ersättas med följande:"

”Om utredningarna visar att en tjänsteman, en övrig anställd, en ledamot av en institution eller ett organ, en chef för en byrå eller en anställd kan beröras, ska den institution, det organ eller den byrå där den personen är verksam informeras.” [Ändr. 44]

bd)  I artikel 4.6 ska andra stycket ersättas med följande:"

”I undantagsfall där utredningens förtroliga karaktär inte kan säkras vid användning av gängse kommunikationskanaler ska Olaf använda lämpliga alternativa informationskanaler.” [Ändr. 45]

be)  Artikel 4.7 ska ersättas med följande:"

”7. De beslut som alla institutioner, organ och byråer ska anta i enlighet med punkt 1 ska i synnerhet innehålla en regel som rör skyldigheten för tjänstemän, övriga anställda, ledamöter av institutioner eller organ, chefer för byråer eller anställda att samarbeta med och lämna information till Olaf och samtidigt sörja för utredningens förtroliga karaktär.” [Ändr. 46]

c)  I punkt 8 ska första stycket ersättas med följande:"

”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12c.1 får Olaf, om byrån före ett beslut om inledande av en intern utredning hanterar information som tyder på förekomsten av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet eller andra oegentligheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, informera den berörda institutionen, det de behöriga myndigheterna i de berörda organet medlemsstaterna eller den berörda byrån institutioner, organ eller byråer beroende på vad som är lämpligt.

Den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån ska på begäran informera Olaf om de åtgärder som vidtas och om de resultat informationen har gett.”. [Ändr. 47]

ca)  I punkt 8 ska andra stycket ersättas med följande:"

”Med avseende på utredningar inom institutionerna, organen eller byråerna, i de fall Olaf informerar de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna, ska förfarandekraven i artikel 9.4 andra och tredje styckena tillämpas. Om de behöriga myndigheterna i enlighet med nationell lagstiftning beslutar att vidta åtgärder på grundval av den information som har överlämnats till dem, ska de på begäran informera Olaf om det.” [Ändr. 48]

cb)  I punkt 8 ska följande stycke läggas till:"

”Med avseende på kontroller och inspektioner på plats i enlighet med artikel 3, utan hinder av de sektorsvisa bestämmelser som avses i artikel 9.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, ska de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas, i vilka Olaf får delta, i enlighet med nationell rätt. De berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter ska på begäran informera Olaf om vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat den information som avses i första stycket i denna punkt har gett.”. [Ändr. 49]

5.  Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 1 ska första meningen ersättas med följande:"

”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12d får generaldirektören inleda en utredning när det föreligger skälig misstanke, som även kan vara grundad på information från tredje part eller anonymt lämnad information, om att det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.”. [Ändr. 50]

aa)   Punkt 1 ska ersättas med följande:"

”1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12d får generaldirektören inleda en utredning när det föreligger skälig misstanke, som även kan vara grundad på information från tredje part eller anonymt lämnad information, om att det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet eller andra oegentligheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Utvärderingsperioden före beslutet ska inte vara längre än två månader. Om man vet vilken uppgiftslämnare som har tillhandahållit den information som ligger till grund för utredningen ska han eller hon i vederbörlig ordning informeras.” [Ändr. 51]

ab)  I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:"

”Beslut om utredningar ska fattas av generaldirektören, antingen på eget initiativ eller på begäran av en av unionens institutioner, organ eller byråer, eller av en medlemsstat.” [Ändr. 52]

ac)  I punkt 2 ska andra stycket utgå. [Ändr. 53]

(ad)  Punkt 3 ska ersättas med följande:"

”3. När generaldirektören överväger huruvida en utredning ska inledas eller inte på en sådan begäran som avses i punkt 2, och/eller när Olaf genomför sådana utredningar får de berörda institutionerna, organen och byråerna inte samtidigt genomföra egna utredningar av samma omständigheter, om inte annat överenskommits med Olaf. Denna punkt ska inte tillämpas på utredningar som Europeiska åklagarmyndigheten utför i enlighet med förordning (EU) 2017/1939.” [Ändr. 54]

b)  I punkt 3 ska följande mening läggas till:"

”Denna punkt ska inte tillämpas på utredningar som Europeiska åklagarmyndigheten utför i enlighet med förordning (EU) 2017/1939.”. [Ändr. 55]

ba)   Artikel 5.5 ska ersättas med följande:"

”5. Om generaldirektören beslutar att inte inleda någon utredning inom institutionerna, organen och byråerna trots att det föreligger skälig misstanke om att det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet eller andra oegentligheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, ska han utan dröjsmål överlämna relevant information till den institution, det organ eller den byrå som berörs, för lämplig uppföljning enligt tillämpliga bestämmelser vid institutionen, organet eller byrån. Olaf ska i förekommande fall tillsammans med institutionen, organet eller byrån fastställa lämpliga åtgärder för att skydda källans identitet; Olaf får vid behov begära information om uppföljningen.” [Ändr. 56]

c)  Punkt 6 ska ersättas med följande:"

”6. Om generaldirektören beslutar att inte inleda utföra någon kontroll eller inspektion på plats i enlighet med artikel 3 trots att det föreligger skälig misstanke om att det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet eller andra oegentligheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, ska extern utredning, får han eller hon utan dröjsmål överlämna relevant information till de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten för uppföljning, i förekommande fall, i enlighet med unionsrätt och nationell rätt. Vid behov ska Olaf även informera den institution, det organ eller den byrå som berörs.”. [Ändr. 57]

ca)  Följande punkt 6a ska läggas till:"

”6a. Generaldirektören ska regelbundet underrätta övervakningskommittén, i enlighet med artikel 17.5, om de ärenden för vilka han eller hon har beslutat att inte inleda någon utredning och ange skälen till detta beslut.” [Ändr. 58]

6.  Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

-a)  Artikel 7.1 ska ersättas med följande:"

”1. Generaldirektören ska leda utredningsarbetet på grundval av, i förekommande fall, skriftliga instruktioner. Utredningarna ska genomföras under generaldirektörens ledning av anställda vid Olaf som han eller hon utsett. Generaldirektören ska inte personligen utföra några utredningar.” [Ändr. 59]

a)  I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:"

”Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska ge de anställda vid Olaf det bistånd som behövs för att de ska kunna utföra sina uppdrag enligt denna förordning effektivt och utan otillbörligt dröjsmål.”.

b)  I punkt 3 ska följande införas som andra stycke:"

c)  I punkt 3 ska följande läggas till som tredje stycket:"

”När stöd lämnas i enlighet med tidigare stycken, ska de behöriga nationella myndigheterna agera i enlighet med de nationella förfaranderegler som är tillämpliga på den berörda behöriga nationella myndigheten.”

ca)   I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:"

”Institutionerna, organen och byråerna ska se till att deras tjänstemän, övriga anställda, ledamöter, chefer eller anställda lämnar Olaf det bistånd som krävs för att de anställda vid Olaf ska kunna fullgöra sina uppgifter i enlighet med denna förordning effektivt och utan otillbörligt dröjsmål.” [Ändr. 60]

cb)  Punkt 4 ska utgå. [Ändr. 61]

cc)  I punkt 6 ska inledningen ersättas med följande:"

”6. Om utredningarna visar att det kan vara lämpligt att vidta administrativa säkerhetsåtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen ska Olaf utan dröjsmål informera den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån om den pågående utredningen och föreslå åtgärder som ska vidtas. Informationen ska omfatta följande:” [Ändr. 62]

cd)  I punkt 6 första stycket ska led b ersättas med följande:"

”b) All information som skulle kunna hjälpa institutionen, organet eller byrån i fråga att besluta vilka lämpliga administrativa säkerhetsåtgärder som ska vidtas för att skydda unionens ekonomiska intressen.” [Ändr. 63]

ce)  I punkt 6 första stycket ska led c ersättas med följande:"

”c) Eventuella rekommendationer om särskilda sekretessåtgärder i framför allt ärenden där sådana utredningsåtgärder måste vidtas som omfattas av en nationell rättslig myndighets behörighet eller annan nationell myndighets behörighet, i enlighet med de nationella bestämmelser som är tillämpliga på utredningen.” [Ändr. 64]

d)  I punkt 6 ska andra stycket ersättas med följande:"

”Utöver vad som sägs i första stycket får ska den institution, det organ eller den byrå som berörs när som helst samråda med Olaf för att, i nära samarbete med Olaf, vidta lämpliga säkerhetsåtgärder, inbegripet åtgärder för att säkra bevismaterial, utan dröjsmål informera Olaf om alla avvikelser från de föreslagna säkerhetsåtgärderna och ska utan dröjsmål informera Olaf om sådana beslut om skälen till dessa avvikelser.” [Ändr. 65]

e)  Punkt 8 ska ersättas med följande:"

”8. Om en utredning inte kan avslutas inom tolv månader från det att den inleddes ska generaldirektören vid utgången av den tolvmånadersperioden och därefter var sjätte månad rapportera till övervakningskommittén, och ange skälen till det förseningen och, i tillämpliga fall, de åtgärder som planeras har vidtagits för att skynda på utredningen.” [Ändr. 66]

ea)   Följande punkt 8a ska läggas till:"

”8a. Rapporten ska minst innehålla en kort beskrivning av sakförhållandena, deras brottsrubricering, en bedömning av den skada som åsamkats eller som sannolikt skulle åsamkas, preskriptionstiden, skälen till varför tolvmånadersperioden inte skulle kunna behållas, och de åtgärder som planeras för att skynda på utredningen i tillämpliga fall.” [Ändr. 67]

7.  Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

-a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:"

”1. Institutionerna, organen och byråerna ska utan dröjsmål till Olaf överlämna alla uppgifter som kan ha samband med eventuella fall av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet eller andra oegentligheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Denna skyldighet ska gälla för Europeiska åklagarmyndigheten när de berörda fallen inte faller inom ramen för dess befogenheter i enlighet med kapitel IV i förordning (EU) 2017/1939.” [Ändr. 68]

a)  I punkt 1 ska följande stycke läggas till:"

”När institutionerna, organen och byråerna rapporterar till Europeiska åklagarmyndigheten i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2017/1939 får de uppfylla den skyldighet som fastställs i stället första stycket genom att i stället överlämna en kopia till Olaf av den rapport som sänts till Europeiska åklagarmyndigheten.”. [Ändr. 69]

b)  Punkt 2 ska ersättas med följande:"

”2. Institutionerna, organen och byråerna och, i den mån nationell rätt inte förhindrar detta, medlemsstaternas behöriga myndigheter, ska på begäran av Olaf eller på eget initiativ utan dröjsmål till Olaf överlämna alla handlingar och all information som de innehar och som rör någon av Olafs pågående utredningar. [Ändr. 70]

Innan en utredning inleds ska de, på begäran av Olaf, överlämna alla handlingar och uppgifter som de innehar och som är nödvändiga för att bedöma anklagelserna eller tillämpa de kriterier som krävs för att inleda en utredning i enlighet med artikel 5.1.”

c)  Punkt 3 ska ersättas med följande:"

”3. Institutionerna, organen och byråerna och, i den mån nationell rätt inte förhindrar detta, medlemsstaternas behöriga myndigheter, ska på begäran av Olaf eller på eget initiativ utan dröjsmål till Olaf överlämna alla andra relevanta handlingar och all annan relevant information som de innehar och som rör bekämpningen av bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet eller andra oegentligheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.” [Ändr. 71]

d)  Följande punkt 4 ska läggas till:"

”4. Denna artikel ska inte gälla för Europeiska åklagarmyndigheten när det gäller brott i fråga om vilka myndigheten skulle kunna utöva sin befogenhet i enlighet med artiklarna 22 och 25 kapitel IV i förordning (EU) 2017/1939. [Ändr. 72]

Detta påverkar inte Europeiska åklagarmyndighetens möjlighet att lämna relevant information till Olaf om ärenden i enlighet med artiklarna 34.8, 36.6, 39.4 samt 101.3 och 101.4 i förordning (EU) 2017/1939.”

8.  Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

-a)   I punkt 2 ska fjärde stycket ersättas med följande:"

”De krav som anges i andra och tredje styckena ska inte tillämpas på inhämtande av utsagor inom ramen för kontroller och inspektioner på plats. Den berörda personen ska dock informeras om sina rättigheter innan en redogörelse lämnas, särskilt rätten att biträdas av en valfri person.” [Ändr. 73]

-aa)   I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:"

”I detta syfte ska Olaf till den berörda personen sända en anmodan att yttra sig, antingen skriftligen eller vid en intervju med sådana anställda som Olaf utsett. Denna anmodan ska inbegripa en sammanfattning av omständigheter som rör den berörda personen och de uppgifter som krävs enligt artiklarna 15 och 16 i förordning (EU) 2018/1725, och ska ange tidsfristen för att yttra sig; denna tidsfrist ska vara minst tio arbetsdagar från det att anmodan att yttra sig har mottagits. Denna tidsfrist får förkortas om den berörda personen uttryckligen samtycker till det eller om man kan lämna välmotiverade skäl avseende utredningens brådskande natur. Den slutliga utredningsrapporten ska hänvisa till sådana eventuella yttranden.” [Ändr. 74]

a)  I punkt 4 ska tredje stycket ersättas med följande:"

”I välmotiverade fall när utredningssekretessen måste skyddas och/eller omständigheterna kräver utredningsåtgärder som omfattas av Europeiska åklagarmyndighetens eller en nationell rättslig myndighets befogenhet får generaldirektören avvakta med att fullgöra skyldigheten att bjuda in den berörda personen att yttra sig.”.

aa)   Följande punkt 5a ska läggas till:"

”5a. I ärenden där Olaf rekommenderar en rättslig uppföljning, och utan att visselblåsares och informanters rätt till konfidentialitet påverkas, ska den berörda personen få tillgång till den rapport som utarbetats av Olaf enligt artikel 11 efter utredningens slutförande, och till alla relevanta handlingar i den mån de har anknytning till denna person och om, i tillämpliga fall, varken Europeiska åklagarmyndigheten eller de nationella rättsliga myndigheterna inom sex månader invänder mot detta. Ett tillstånd från den behöriga rättsliga myndigheten får även beviljas innan denna period har löpt ut.” [Ändr. 75]

8a.   Följande artikel 9a ska införas:"

”Artikel 9a

Tillsynsansvarig för rättssäkerhetsgarantier

1.   En tillsynsansvarig för rättssäkerhetsgarantier (nedan kallad den tillsynsansvarige) ska utses av kommissionen, i enlighet med förfarandet i punkt 2, för en period på fem år, som inte kan förlängas. Vid mandattidens utgång ska han eller hon sitta kvar tills en ersättare har utsetts.

2.   Efter en ansökningsomgång i Europeiska unionens officiella tidning ska kommissionen upprätta en förteckning över kandidater med lämpliga kvalifikationer för posten som tillsynsansvarig. Efter samråd med Europaparlamentet och rådet ska kommissionen utse den tillsynsansvarige.

3.   Den tillsynsansvarige ska ha nödvändig kompetens och erfarenhet på området för processuella rättigheter och rättssäkerhetsgarantier.

4.   Den tillsynsansvarige ska fullgöra sina uppgifter under fullständigt oberoende och får inte begära eller ta emot instruktioner från någon i sin tjänsteutövning.

5.   Den tillsynsansvarige ska övervaka Olafs efterlevnad av processuella rättigheter och rättssäkerhetsgarantier. Han eller hon ska ansvara för handläggningen av de klagomål som Olaf tar emot.

6.   Den tillsynsansvarige ska årligen rapportera till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, övervakningskommittén och Olaf om utövandet av denna funktion. Den tillsynsansvarige får inte hänvisa till enskilda ärenden under utredning och ska garantera utredningssekretess även efter det att utredningar har avslutats.” [Ändr. 76]

8b.  Följande artikel 9b ska införas:"

”Artikel 9b

System för klagomål

1.  I samarbete med den tillsynsansvarige ska Olaf vidta de åtgärder som krävs för att inrätta ett system för klagomål i syfte att övervaka och säkerställa respekten för rättssäkerhetsgarantierna i samband med all verksamhet vid Olaf.

2.  Varje person som berörs av en utredning av Olaf ska ha rätt att lämna in ett klagomål till den tillsynsansvarige avseende Olafs efterlevnad av rättssäkerhetsgarantierna i artikel 9. Om ett klagomål inges ska detta inte ha någon suspensiv verkan på genomförandet av den pågående utredningen.

3.  Klagomål får inges senast en månad efter det att klaganden får kännedom om de relevanta omständigheter som utgör den påstådda överträdelsen av hans eller hennes rättssäkerhetsgarantier. Inga klagomål får lämnas in senare än en månad efter det att utredningen avslutats. Klagomål som rör den tidsfrist som avses i artikel 9.2 och 9.4 ska lämnas in före utgången av den tidsfrist som fastställs i dessa bestämmelser.

4.  Vid mottagandet av ett klagomål ska den tillsynsansvarige omedelbart informera Olafs generaldirektör och ge Olaf möjlighet att inom 15 arbetsdagar lösa det problem som tagits upp av klaganden.

5.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 i denna förordning ska Olaf till den tillsynsansvarige överföra all den information som kan behövas för att den tillsynsansvarige ska kunna utfärda en rekommendation.

6.  Den tillsynsansvarige ska utfärda en rekommendation om klagomålet utan dröjsmål, men senast två månader efter det att Olaf har underrättat den tillsynsansvarige om de åtgärder som Olaf har vidtagit för att åtgärda frågan eller efter utgången av den period som avses i punkt 3. Rekommendationen ska överlämnas till Olaf och delges klaganden. I undantagsfall får den tillsynsansvarige besluta att förlänga perioden för utfärdandet av rekommendationen med ytterligare 15 dagar. Den tillsynsansvarige ska informera generaldirektören om skälen till förlängningen i en skrivelse. I avsaknad av en rekommendation från den tillsynsansvarige inom de tidsfrister som anges i denna punkt ska den tillsynsansvarige anses ha avvisat klagomålet utan någon rekommendation.

7.  Utan att det påverkar den pågående utredningen ska den tillsynsansvarige granska klagomålet i ett kontradiktoriskt förfarande. Om vittnena samtycker får den tillsynsansvarige begära att dessa lämnar skriftliga eller muntliga förklaringar som den tillsynsansvarige anser relevanta för att fastställa fakta.

8.  Generaldirektören ska följa den tillsynsansvariges rekommendation i ärendet, med undantag för vederbörligen motiverade fall då han eller hon får avvika från denna. Om generaldirektören avviker från den tillsynsansvariges rekommendation ska han eller hon meddela den klagande och den tillsynsansvarige de huvudsakliga orsakerna till beslutet, i den utsträckning det inte påverkar den pågående utredningen. Han eller hon ska ange orsakerna till att inte följa den tillsynsansvariges rekommendation i en kommentar som ska bifogas utredningens slutrapport.

9.  Generaldirektören får begära den tillsynsansvariges yttrande i alla frågor som rör efterlevnaden av rättssäkerhetsgarantierna inom ramen för dennes mandat, däribland om beslutet att skjuta upp överlämnandet av information till den berörda personen i enlighet med artikel 9.3. Generaldirektören ska i alla sådana begäranden ange den tidsfrist inom vilken den tillsynsansvarige ska svara.

10.  Utan att det påverkar de tidsfrister som föreskrivs i artikel 90a i tjänsteföreskrifterna ska generaldirektören, om ett klagomål har lämnats in till generaldirektören av en tjänsteman eller annan anställd inom unionen i enlighet med artikel 90a i tjänsteföreskrifterna och tjänstemannen eller den anställde har lämnat ett klagomål till den tillsynsansvarige som rör samma fråga, invänta rekommendationen från den tillsynsansvarige innan han eller hon besvarar klagomålet.” [Ändr. 77]

9.  Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

-a)   Punkt 1 ska ersättas med följande:"

”1. Information som överlämnats eller inhämtas i samband med utredningar utanför institutionerna, organen och byråerna ska oavsett form vara skyddad genom tillämpliga bestämmelser enligt nationell rätt och unionsrätten.” [Ändr. 78]

-aa)  Punkt 2 ska ersättas med följande:"

”2. Information som överlämnas eller inhämtas i samband med utredningar inom institutionerna, organen och byråerna ska, oavsett form, omfattas av tystnadsplikt och åtnjuta samma skydd som det som ges enligt de bestämmelser som gäller för unionsinstitutionerna.” [Ändr. 79]

-ab)   Följande punkt 3a ska läggas till:"

”3a. Olaf ska offentliggöra sina rapporter och rekommendationer efter det att alla berörda nationella förfaranden och unionsförfaranden har slutförts av de ansvariga organen, och offentliggörandet inte längre påverkar utredningarna. Offentliggörandet ska ske i överensstämmelse med de regler och principer om uppgiftsskydd som fastställs i denna artikel och i artikel 1.” [Ändr. 80]

a)  I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:"

Olaf ska utse ett uppgiftsskyddsombud dataskyddsombud i enlighet med artikel 24 43 i förordning (EG) nr 45/2001 (EU) 2018/1725. [Ändr. 81]

aa)   Följande punkt 5a ska läggas till:"

”5a. Personer som anmäler brott och överträdelser som rör unionens ekonomiska intressen till Olaf ska åtnjuta fullständigt skydd, särskilt med stöd av unionslagstiftningen om skydd för personer som anmäler överträdelser av unionsrätten.” [Ändr. 82]

10.  Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:"

”Rapporten får ska åtföljas av rekommendationer från generaldirektören om åtgärder som ska vidtas. Dessa rekommendationer ska när så är lämpligt ange disciplinära, administrativa, ekonomiska och/eller rättsliga åtgärder från institutioner, organ och byråer och från de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna, och ska särskilt ange de uppskattade belopp som ska återkrävas, och den preliminära juridiska innebörden av de omständigheter som konstaterats.”. [Ändr. 83]

b)  Punkt 2 ska ersättas med följande:"

”2. Vid upprättande av sådana rapporter och rekommendationer ska relevanta bestämmelser i unionsrätten och, i den mån den är tillämplig, i den berörda medlemsstatens nationella rätt beaktas.

Olaf ska vidta lämpliga interna åtgärder för att säkerställa konsekvent kvalitet på slutrapporterna och rekommendationerna, och överväga om det finns behov av att se över riktlinjerna om utredningsförfaranden för att ta itu med eventuella inkonsekvenser. [Ändr. 84]

Efter en enkel kontroll av deras äkthet ska rapporter som har upprättats på detta sätt utgöra tillåten, inklusive all bevisning som stöder och bifogas dessa rapporter, utgöra tillåten bevisning i rättsliga förfaranden i rättsliga förfaranden som inte är av straffrättslig karaktär inför nationella domstolar och i administrativa förfaranden i medlemsstaterna. De nationella domstolarnas rätt att fritt bedöma bevisen ska inte påverkas av denna förordning. [Ändr. 85]

Rapporter som har upprättats av Olaf ska utgöra tillåten bevisning i straffrättsliga förfaranden i den medlemsstat där det visar sig nödvändigt att använda dem, på samma sätt och på samma villkor som administrativa rapporter som upprättas av nationella administrativa inspektörer. De ska bedömas enligt samma regler som de som gäller för administrativa rapporter som upprättas av nationella administrativa inspektörer och ha samma bevisvärde som dessa rapporter. [Ändr. 86]

Medlemsstaterna ska till Olaf anmäla alla regler i nationell lagstiftning som är relevanta för tillämpningen av tredje första stycket. [Ändr. 87]

De nationella domstolarna ska underrätta Olaf om de avvisar bevisning i enlighet med denna punkt. Underrättelsen ska innehålla den rättsliga grunden och en detaljerad motivering av avvisandet. Generaldirektören ska i sina årsrapporter enligt artikel 17.4 utvärdera tillåtligheten av bevisning i medlemsstaterna. [Ändr. 88]

De rapporter som upprättats av Olaf ska utgöra tillåten bevisning i rättsliga förfaranden inför unionens domstolar och vid administrativa förfaranden i unionen.”

c)  Punkt 3 ska ersättas med följande:"

”3. Rapporter och rekommendationer som upprättas efter en extern utredning och alla handlingar som har anknytning till denna ska överlämnas till de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna om externa utredningar, och, om så krävs, till den institution, det organ eller den byrå som berörs, beroende på vad som är lämpligt. Den institutionen, det organet eller den byrån ska vidta de åtgärder, särskilt disciplinära eller rättsliga åtgärder, som resultaten av den externa utredningen påkallar och ska rapportera om detta till Olaf inom den tidsfrist som Olaf fastställt i de rekommendationer som åtföljer utredningsrapporten, och även på begäran från Olaf. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska inom nio månader rapportera till Olaf om de åtgärder som vidtagits som svar på ärenderapporten.” [Ändr. 89]

ca)  Punkt 4 ska utgå. [Ändr. 90]

cb)  Punkt 5 ska ersättas med följande: "

”5. När den rapport som upprättas efter en utredning tyder på omständigheter som kan leda till straffrättsliga påföljder ska informationen utan dröjsmål överlämnas till den berörda medlemsstatens rättsliga myndigheter, utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 12c och 12d.” [Ändr. 91]

cc)   Punkt 6a ska införas:"

”6a. Medlemsstaternas behöriga myndigheter och institutionerna, organen och byråerna ska se till att åtgärder vidtas för att genomföra de disciplinära, administrativa, ekonomiska och rättsliga rekommendationer som utfärdats av generaldirektören i enlighet med punkterna 1 och 3, och ska senast den 31 mars varje år till Olaf lämna in en detaljerad rapport om de åtgärder som vidtagits, inbegripet skälen till att Olafs rekommendationer inte genomförts i tillämpliga fall.” [Ändr. 92]

cd)  Punkt 8 ska ändras enligt följande:"

”8. Om en uppgiftslämnare har försett Olaf med information som har lett till en utredning, ska Olaf informera uppgiftslämnaren om att utredningen avslutats. Olaf får dock avslå en sådan begäran om den anser att den kan skada den berörda personens rättmätiga intressen, utredningens effektivitet och uppföljning eller sekretesskraven.” [Ändr. 93]

10a.  Efter artikel 11 ska en ny artikel införas:"

”Artikel 11a

Förfaranden vid tribunalen

Alla berörda personer får inleda ett förfarande mot kommissionen för ogiltigförklaring av den utredningsrapport som överlämnas till de nationella myndigheterna eller till institutionerna enligt artikel 11.3 på grund av bristande kompetens, på grund av att rapporten strider mot ett viktigt förfarandemässigt krav eller mot fördragen, inklusive överträdelse av stadgan om de grundläggande rättigheterna, eller på grund av maktmissbruk.” [Ändr. 94]

11.  Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

-a)  Punkt 1 ska ersättas med följande: "

”1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 11 i den här förordningen eller bestämmelserna i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Olaf till de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna överlämna information som har inhämtats i samband med kontroller eller inspektioner på plats i enlighet med artikel 3 så att de kan vidta lämpliga åtgärder i god tid i enlighet med sin nationella lagstiftning. Olaf får också överlämna information till den institution, det organ eller den byrå som berörs.” [Ändr. 95]

a)  I punkt 1 ska följande mening läggas till:"

”Olaf får också överlämna information till den institution, det organ eller den byrå som berörs.”. [Ändr. 96]

aa)  I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:"

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 11 ska generaldirektören till de rättsliga myndigheterna i den berörda medlemsstaten överlämna information som Olaf erhållit under en utredning inom institutionerna, organen och byråerna om omständigheter som omfattas av en nationell rättslig myndighets behörighetsområde.” [Ändr. 97]

b)  Punkt 3 ska ersättas med följande:"

”3. De behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten ska, i den mån nationell rätt inte förhindrar detta, på eget initiativ eller på Olafs begäran i god tid inom en månad informera Olaf om hur den information som överlämnats enligt den här artikeln har följts upp.” [Ändr. 98]

c)  Följande punkt 5 ska läggas till:"

”5. Olaf får, på eget initiativ eller på begäran, utbyta relevant information med Eurofiscnätverket som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 904/2010(18).”.

12.  Följande artiklar ska införas:"

”Artikel 12a

Sambandscentraler för bedrägeribekämpning i medlemsstaterna

1.  Medlemsstaterna ska, vid tillämpningen av denna förordning, utse en enhet (nedan kallad sambandscentralen för bedrägeribekämpning) som ska underlätta effektivt samarbete och utbyte av information, inbegripet operativ information, med Olaf. Om det är lämpligt får sambandscentralen för bedrägeribekämpning betraktas som en behörig myndighet i enlighet med nationell rätt vid tillämpningen av denna förordning.

2.  På begäran av Olaf ska, innan ett beslut har fattats om huruvida en utredning ska inledas eller ej, samt under eller efter en utredning, sambandscentralerna för bedrägeribekämpning lämna, erhålla eller samordna nödvändigt bistånd för att Olaf ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. Detta bistånd ska bland annat omfatta särskilt bistånd från nationella behöriga myndigheter i enlighet med artikel 3.6 och 3.7, artikel 7.3 samt artikel 8.2 och 8.3.

3.  Olaf får begära bistånd från sambandscentralerna för bedrägeribekämpning i samband med samordningsverksamhet i enlighet med artikel 12b, inklusive, i förekommande fall, övergripande samarbete och utbyte av information mellan sambandscentraler för bedrägeribekämpning.

Artikel 12b

Samordningsverksamhet

1.  På grundval av artikel 1.2 får Olaf organisera och underlätta samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, institutioner, organ och byråer samt, i enlighet med avtal om samarbete och ömsesidigt bistånd samt andra gällande rättsliga instrument, myndigheter i tredjeländer och internationella organisationer. I detta syfte får de deltagande myndigheterna och Olaf samla in, analysera och utbyta information, inbegripet operativ information. De anställda vid Olaf får ge vägledning till behöriga myndigheter som genomför utredningsåtgärder på deras begäran. Artiklarna 6, 7.6 och 7.7, 8.3 och 10 ska tillämpas.

2.  Olaf får upprätta en rapport om den samordning av verksamheten som utförts och, när så är lämpligt, vidarebefordra den till behöriga nationella myndigheter och de institutioner, organ och byråer som berörs.

3.  Denna artikel ska tillämpas utan att den påverkar Olafs utövande av kommissionens genomförandebefogenheter i särskilda bestämmelser om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa myndigheter och kommissionen.

3a.  Skyldigheterna i fråga om ömsesidigt bistånd mellan administrativa myndigheter i enlighet med rådets förordning (EG) nr 515/97(19) och förordning (EU) nr 608/2013(20) ska även gälla samordning avseende de europeiska struktur- och investeringsfonderna i enlighet med denna artikel. [Ändr. 99]

4.  Olaf får delta i gemensamma utredningsgrupper som inrättats i enlighet med tillämplig unionsrätt och inom denna ram utbyta operativ information som erhållits i enlighet med denna förordning.

Artikel 12c

Rapportering till Europeiska åklagarmyndigheten av brottsliga handlingar avseende vilka den kan utöva sin behörighet

1.  Olaf ska utan otillbörligt dröjsmål till Europeiska åklagarmyndigheten rapportera alla brottsliga handlingar avseende vilka myndigheten kan utöva sin behörighet i enlighet med artiklarna 22, 25.2 och 25.3 kapitel IV i förordning (EU) 2017/1939. Rapporten ska sändas när så snart som helst möjligt före eller under loppet av en utredning som utförs av Olaf. [Ändr. 100]

2.  Rapporten ska minst innehålla en beskrivning av sakförhållandena och den information som Olaf känner till, däribland en bedömning av den skada som åsamkats eller som sannolikt kommer att åsamkas, om Olaf har sådana uppgifter, möjlig brottsrubricering och alla tillgängliga uppgifter om potentiella brottsoffer, misstänkta och eventuella andra inblandade personer. Tillsammans med rapporten ska Olaf till Europeiska åklagarmyndigheten överlämna all annan relevant information om ärendet som Olaf förfogar över. [Ändr. 101]

3.  Olaf ska inte vara skyldig att rapportera uppenbart ogrundade påståenden till Europeiska åklagarmyndigheten.

I fall där den information som Olaf mottagit inte innehåller de uppgifter som anges i punkt 2, och Olaf inte håller på med någon utredning, får den göra en preliminär utvärdering av anklagelserna. Utvärderingen ska utföras snabbt utan dröjsmål och i vilket fall som helst inom två månader från mottagandet av informationen. Vid denna utvärdering ska artiklarna 6 och 8.2 tillämpas. Olaf ska avstå från att vidta åtgärder som kan äventyra eventuella framtida utredningar av Europeiska åklagarmyndigheten. [Ändr. 102]

Efter denna inledande utvärdering ska Olaf till Europeiska åklagarmyndigheten rapportera om de villkor som anges i punkt 1 är uppfyllda.

4.  När en handling som avses i punkt 1 framkommer under en utredning av Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten efter rapporten inleder en utredning, ska Olaf inte fortsätta sin utredning av samma sakförhållanden annat än i enlighet med artiklarna 12e eller 12f.

Vid tillämpningen av första stycket ska Olaf i enlighet med artikel 12g.2 via Europeiska åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem kontrollera om Europeiska åklagarmyndigheten genomför en utredning. Olaf får begära ytterligare information från Europeiska åklagarmyndigheten. Europeiska åklagarmyndigheten ska besvara en sådan begäran inom 10 arbetsdagar.

5.  Institutionerna, organen och byråerna får begära att Olaf utför en preliminär utvärdering av anklagelser som rapporteras till dem. När det gäller sådana begäranden ska punkt 3 punkterna 1–4 tillämpas i tillämpliga delar. Olaf ska informera den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån om resultaten från den preliminära utredningen, såvida inte tillhandahållandet av denna information skulle kunna äventyra en utredning som utförs av Olaf eller Europeiska åklagarmyndigheten. [Ändr. 103]

6.  När Olaf avslutar sin utredning efter att ha lämnat rapporten till Europeiska åklagarmyndigheten i enlighet med denna artikel ska artiklarna 9.4 och 11 inte tillämpas.

Artikel 12d

Undvikande av dubbelarbete

1.  Generaldirektören ska inte inleda en utredning i enlighet med artikel 5, och ska avbryta en pågående utredning, om Europeiska åklagarmyndigheten genomför en utredning av samma sakförhållanden, annat än i enlighet med artiklarna 12e eller 12f. Generaldirektören ska informera Europeiska åklagarmyndigheten om varje beslut om att inte inleda eller avbryta en utredning som tagits på dessa grunder. [Ändr. 104]

Vid tillämpningen av första stycket ska Olaf i enlighet med artikel 12g.2 via Europeiska åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem kontrollera om myndigheten genomför en utredning. Olaf får begära ytterligare information från Europeiska åklagarmyndigheten. Europeiska åklagarmyndigheten ska besvara en sådan begäran inom 10 arbetsdagar. Denna tidsfrist får förlängas i undantagsfall om inte annat följer av formerna för de samarbetsavtal som avses i artikel 12g.1. [Ändr. 105]

När Olaf avslutar sin utredning i enlighet med första stycket ska artiklarna 9.4 och 11 inte tillämpas. [Ändr. 106]

1a.   På begäran av Europeiska åklagarmyndigheten ska Olaf underlåta att utföra vissa handlingar eller vidta vissa åtgärder som skulle kunna äventyra en utredning eller lagföring som utförs av Europeiska åklagarmyndigheten. Europeiska åklagarmyndigheten ska utan otillbörligt dröjsmål underrätta Olaf när skälen för en sådan begäran upphör att gälla. [Ändr. 107]

1b.   Om Europeiska åklagarmyndigheten avslutar eller avbryter en utredning om vilken den mottagit information från generaldirektören i enlighet med punkt 1 och som är relevant för utövandet av Olafs mandat, ska den utan onödigt dröjsmål informera Olaf och får lämna rekommendationer om uppföljande administrativa utredningar. [Ändr. 108]

Artikel 12e

Olafs stöd till Europeiska åklagarmyndigheten

1.  Under en utredning av Europeiska åklagarmyndigheten, och på begäran av Europeiska åklagarmyndigheten i enlighet med artikel 101.3 i förordning (EU) 2017/1939, ska Olaf i enlighet med sitt mandat stödja eller komplettera Europeiska åklagarmyndighetens verksamhet genom att i synnerhet

2.  På grundval av vad som anges iEn begäran i enlighet med punkt 1 ska en begäran översändas skriftligen och ange åtminstone innehålla följande:

Vid behov får Olaf begära ytterligare information. [Ändr. 109]

2a.  För att skydda tillåtligheten av bevismaterialet såväl som de grundläggande rättigheterna och rättssäkerhetsgarantierna, i de fall Olaf utför stödjande eller kompletterande åtgärder på begäran av Europeiska åklagarmyndigheten i enlighet med denna artikel, får Europeiska åklagarmyndigheten anmoda Olaf att tillämpa högre standarder när det gäller grundläggande rättigheter, rättssäkerhetsgarantier och uppgiftsskydd än vad som föreskrivs i denna förordning. När Olaf gör detta ska man i detalj ange de formella krav och förfaranden som ska tillämpas.

I frånvaro av sådana särskilda instruktioner från Europeiska åklagarmyndigheten, ska kapitel VI (rättssäkerhetsgarantier) och kapitel VIII (uppgiftsskydd) i förordning (EU) 2017/1939 gälla i tillämpliga delar för åtgärder som utförs av Olaf i enlighet med denna artikel. [Ändr. 110]

Artikel 12f

Kompletterande utredningar

1.  I vederbörligen motiverade fall där Europeiska åklagarmyndigheten genomför en utredning ska Olaf, om generaldirektören anser att en utredning bör inledas eller fortsätta i enlighet med Olafs mandat för att underlätta antagandet av säkerhetsåtgärder eller finansiella, disciplinära eller administrativa åtgärder, underrätta Europeiska åklagarmyndigheten skriftligen, med angivande av arten och syftet med utredningen, och begära Europeiska åklagarmyndighetens skriftliga godkännande av att en kompletterande utredning inleds. [Ändr. 111]

Inom 30 dagar 20 arbetsdagar från mottagandet av denna information får ska Europeiska åklagarmyndigheten antingen ge sitt samtycke till eller invända mot att en utredning inleds eller mot att vissa handlingar en viss handling rörande utredningen utförs, om detta är nödvändigt för att inte äventyra dess egen utredning eller lagföring, och så länge som dessa skäl kvarstår. I vederbörligen motiverade fall får Europeiska åklagarmyndigheten förlänga tidsfristen med ytterligare tio arbetsdagar. Den ska underrätta Olaf om detta

Om Europeiska åklagarmyndigheten kommer med invändningar ska Olaf inte inleda någon kompletterande utredning. Europeiska åklagarmyndigheten ska utan otillbörligt dröjsmål underrätta Olaf när skälen för invändningen upphör att gälla. [Ändr. 112]

Om Europeiska åklagarmyndigheten inte har kommit med några invändningar inom den tidsfrist som anges i föregående stycke ger sitt godkännande får Olaf inleda eller fortsätta en utredning, och Olaf ska genomföra den i nära samråd med Europeiska åklagarmyndigheten. [Ändr. 113]

Om Europeiska åklagarmyndigheten inte svarar inom den tidsfrist som anges i andra stycket får Olaf inleda samråd med Europeiska åklagarmyndigheten så att ett beslut kan fattas inom tio dagar. [Ändr. 114]

Olaf ska skjuta upp eller avbryta sin utredning, eller avstå från att utföra vissa handlingar rörande utredningen, om Europeiska åklagarmyndigheten senare gör invändningar mot den, av samma skäl som avses i andra stycket.

2.  Om Europeiska åklagarmyndigheten informerar Olaf om att den inte genomför en utredning som svar på en begäran om information som lämnats i enlighet med artikel 12d, och därefter inleder en utredning av samma sakförhållanden, ska den utan otillbörligt dröjsmål informera Olaf om detta. Om generaldirektören, efter mottagandet av denna information, anser att den utredning som Olaf inlett bör fortsätta för att underlätta antagandet av säkerhetsåtgärder eller finansiella, disciplinära eller administrativa åtgärder, ska punkt 1 tillämpas.

Artikel 12g

Praktiska överenskommelser och utbyte av information med Europeiska åklagarmyndigheten

1.  När så krävs för att underlätta samarbetet med Europeiska åklagarmyndigheten i enlighet med artikel 1.4 a, ska Olaf enas med Europeiska åklagarmyndigheten om administrativa överenskommelser. Sådana praktiska överenskommelser får fastställa de praktiska detaljerna för utbyte av information, inbegripet personuppgifter, operativ, strategisk och teknisk information och sekretessbelagda uppgifter, såväl som inrättandet av informationstekniska plattformar, inklusive en gemensam strategi för uppgraderingar och mjukvarukompatibilitet. De ska innehålla detaljerade bestämmelser om fortlöpande utbyte av information vid båda organens mottagande och kontroll av anklagelser i syfte att fastställa behörigheten när det gäller utredningar som genomförs av båda organen. De ska även innehålla överenskommelser rörande överföringen av bevis mellan Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten, såväl som överenskommelser om fördelningen av kostnader.

Innan antagandet av de praktiska överenskommelserna med Europeiska åklagarmyndigheten ska generaldirektören skicka utkastet till Europeiska datatillsynsmannen, övervakningskommittén och Europaparlamentet för kännedom. Europeiska datatillsynsmannen och övervakningskommittén ska yttra sig utan dröjsmål. [Ändr. 115]

2.  Olaf ska ha indirekt tillgång till information i Europeiska åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem på grundval av ett system med träff/icke träff. När överensstämmelse visar sig föreligga mellan uppgifter som Olaf fört in i ärendehanteringssystemet och uppgifter som innehas av Europeiska åklagarmyndigheten ska det faktum att det föreligger en överensstämmelse meddelas till både Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten. Olaf ska vidta lämpliga åtgärder för att göra det möjligt för Europeiska åklagarmyndigheten att få tillgång till information i dess ärendehanteringssystem på grundval av ett system med träff/icke träff.

Olaf ska alltid endast ges indirekt tillgång till information i Europeiska åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem med avseende på och i den mån det är nödvändigt för att Olaf ska kunna utföra sina uppgifter i enlighet med denna förordning och denna tillgång ska vederbörligen motiveras och valideras via ett internt förfarande som ska inrättas av Olaf. Olaf ska föra en logg över alla tillfällen då byrån fått tillgång till Europeiska åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem. [Ändr. 116]

2a.   Olafs generaldirektör och den europeiska chefsåklagaren ska sammanträda minst en gång per år för att diskutera frågor av gemensamt intresse. [Ändr. 117]

12a.  Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande: "

”Övervakningskommittén ska i synnerhet övervaka utvecklingen i samband med tillämpningen av förfarandegarantierna och utredningarnas längd.” [Ändr. 118]

b)  I punkt 1 ska femte stycket ersättas med följande: "

”Övervakningskommittén ska ges tillgång till all den information och alla dokument den anser vara nödvändiga för utförandet av sina uppgifter, inbegripet rapporter och rekommendationer om avslutade utredningar och avvisade ärenden, dock utan att hindra genomförandet av pågående utredningar och med vederbörlig hänsyn till kraven på sekretess och uppgiftsskydd.” [Ändr. 119]

c)  I punkt 8 ska första stycket ersättas med följande:"

”Övervakningskommittén ska utse sin ordförande. Den ska anta sin arbetsordning, som innan den antas ska överlämnas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen för kännedom. Övervakningskommitténs sammanträden ska sammankallas på initiativ av dess ordförande eller generaldirektören. Övervakningskommittén ska hålla minst tio möten per år. Övervakningskommittén ska fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Dess sekretariat ska tillhandahållas av kommissionen och i nära samarbete med övervakningskommittén. Innan personal till sekretariatet utses ska övervakningskommittén höras och dess synpunkter beaktas. Sekretariatet ska handla enligt övervakningskommitténs anvisningar och oberoende av kommissionen. Utan att det påverkar kommissionens kontroll över budgeten för övervakningskommittén och dess sekretariat, får kommissionen inte ingripa i övervakningskommitténs övervakningsuppdrag.” [Ändr. 120]

13.  Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

-a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:"

”1. Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska en gång om året sammanträda med generaldirektören för en överläggning på politisk nivå där man diskuterar Olafs policy rörande metoder för att förebygga och bekämpa bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet eller andra oegentligheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Övervakningskommittén ska delta i överläggningarna. Den europeiska chefsåklagaren inbjuds att delta i diskussionen. Företrädare för revisionsrätten, Eurojust och/eller Europol får bjudas in att närvara från fall till fall, på begäran av Europaparlamentet, rådet, kommissionen, generaldirektören eller övervakningskommittén.” [Ändr. 121]

a)  I punkt 1 ska tredje meningen ersättas med följande:"

”Företrädare för revisionsrätten, Europeiska åklagarmyndigheten, Eurojust och/eller Europol får bjudas in att närvara från fall till fall på begäran av Europaparlamentet, rådet, kommissionen, generaldirektören eller övervakningskommittén.”. [Ändr. 122]

aa)  I punkt 2 ska inledningsdelen ersättas med följande:"

”2. Överläggningarna kan omfatta alla ämnen som Europaparlamentet, rådet och kommissionen kommer överens om. Överläggningarna kan särskilt avse” [Ändr. 123]

b)  I punkt 2 ska led d ersättas med följande:"

”d) ramen för förbindelserna mellan Olaf och institutionerna, organen och byråerna, särskilt Europeiska åklagarmyndigheten, samt åtgärder som vidtagits med anledning av Olafs slutliga utredningsrapporter och annan information som överlämnats av Olaf,.” [Ändr. 124]

ba)  I punkt 2 ska led e ersättas med följande:"

”e) Olafs förbindelser med behöriga myndigheter i medlemsstaterna och åtgärder som vidtagits av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna med anledning av Olafs slutliga utredningsrapporter och annan information som överlämnats av Olaf,” [Ändr. 125]

bb)  En ny punkt ska läggas till:"

”4a. Ordförandeskapet för överläggningarna ska rotera mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen.” [Ändr. 126]

14.  Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

-a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:"

”1. Olaf ska ledas av en generaldirektör. Generaldirektören ska utses av kommissionen, i enlighet med det förfarande som anges i punkt 2. Generaldirektören ska utses för en period på sju år och mandatet får inte förlängas. Generaldirektören ska rekryteras som tillfälligt anställd i enlighet med tjänsteföreskrifterna.” [Ändr. 127]

-aa)  Punkt 2 ska ersättas med följande:"

”2. När en ny generaldirektör ska utses ska kommissionen utlysa tjänsten i Europeiska unionens officiella tidning. Detta ska ske senast sex månader innan den sittande generaldirektörens mandat löper ut. När övervakningskommittén har tillstyrkt det urvalsförfarande som tillämpas av kommissionen, ska kommissionen utarbeta en förteckning över kandidater med lämpliga kvalifikationer. Generaldirektören ska utnämnas i samförstånd mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och ska därefter utses av den sistnämnda.” [Ändr. 128]

a)  Punkt 3 ska ersättas med följande:"

3. Generaldirektören ska varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, någon institution, något organ eller någon byrå vid fullgörandet av sin uppgift att inleda och utföra utredningar externa och interna eller samordningsverksamhet och att upprätta rapporter över sådana utredningar eller samordningsverksamhet. Om generaldirektören anser att en åtgärd som vidtas av kommissionen gör att hans eller hennes oberoende ifrågasätts ska han eller hon omedelbart informera övervakningskommittén och eventuellt besluta att väcka talan mot kommissionen inför domstolen. [Ändr. 129]

aa)  Punkt 4 ska ersättas med följande:"

”4. Generaldirektören ska regelbundet, och minst en gång per år, rapportera till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten om resultaten av de utredningar som görs av Olaf, de uppföljningar som gjorts, de svårigheter man mött och Olafs uppföljning av de rekommendationer som gjorts av övervakningskommittén i enlighet med artikel 15, med iakttagande av utredningssekretess, berörda personers och informatörers legitima rättigheter och i förekommande fall tillämpliga nationella bestämmelser för rättsliga förfaranden.

I årsrapporten ska även ingå en bedömning av graden av samarbete med de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och med institutionerna, organen och byråerna, i synnerhet med avseende på genomförandet av artikel 11.2 och 11.6a.” [Ändr. 130]

ab)  Följande punkt 4a ska läggas till:"

”4a. På begäran av Europaparlamentet inom ramen för dess rätt att utöva budgetkontroll, får generaldirektören lämna information om Olafs verksamhet, med iakttagande av sekretess i samband med utredningar och uppföljningsförfaranden. Europaparlamentet ska säkerställa sekretessen för den information som lämnas i enlighet med denna punkt.” [Ändr. 131]

ac)  I punkt 5 ska första stycket utgå. [Ändr. 132]

b)  Punkt 5 andra stycket led b ska ersättas med följande:"

”b) fall där information har översänts till rättsliga myndigheter i medlemsstaterna och eller Europeiska åklagarmyndigheten,” [Ändr. 133]

ba)  I punkt 5, tredje stycket ska följande led införas efter led b:"

”ba) ärenden som har avvisats,” [Ändr. 134]

bb)  Punkt 7 ska ersättas med följande:"

”7. Generaldirektören ska införa en intern rådgivnings- och kontrollmekanism, inbegripet en lagenlighetskontroll, som bland annat rör respekten för förfarandegarantierna och de grundläggande rättigheterna för de berörda personerna och för vittnena, och de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning, med särskild hänvisning till artikel 11.2. Lagenlighetskontrollen ska genomföras av de av Olafs experter inom juridik och utredningsförfaranden som är kvalificerade att inneha en befattning inom rättsväsendet i en medlemsstat. Deras utlåtande ska bifogas utredningens slutrapport.” [Ändr. 135]

bc)  Punkt 8 ska ersättas med följande:"

Under sitt förberedande arbete ska kommissionen samråda med övervakningskommittén och Europeiska datatillsynsmannen.

Alla delegerade akter som antas i enlighet med denna punkt ska offentliggöras för kännedom på Olafs webbplats på unionens samtliga officiella språk.” [Ändr. 136]

c)  I punkt 8 första stycket ska följande led e läggas till:"

”e) förbindelser med Europeiska åklagarmyndigheten.”. [Ändr. 137]

ca)  I punkt 9 ska första stycket ersättas med följande:"

”Innan kommissionen vidtar en disciplinär åtgärd mot generaldirektören eller häver hans eller hennes immunitet ska den samråda med övervakningskommittén.” [Ändr. 138]

14a.  Artikel 19 ska ersättas med följande:"

”Artikel 19

Utvärderingsrapport och översyn

Senast fem år efter det datum som fastställts i enlighet med andra stycket i artikel 120.2i förordning (EU) 2017/1939 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en utvärderingsrapport om tillämpningen och följderna av denna förordning, särskilt vad gäller ändamålsenligheten och effektiviteten i samarbetet mellan Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten. Denna utvärdering ska åtföljas av ett yttrande från övervakningskommittén.

Senast två år efter överlämnandet av utvärderingsrapporten enligt första stycket ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om att modernisera Olafs ram, inklusive ytterligare eller mer detaljerade regler om inrättandet av Olaf, dess funktioner eller de förfaranden som är tillämpliga på dess verksamhet, med särskilt beaktande av dess samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten, gränsöverskridande utredningar och utredningar i medlemsstater som inte deltar i Europeiska åklagarmyndigheten.” [Ändr. 139]

14b.  Följande artikel 19a ska införas:"

”Artikel 19a

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 17.8 ska ges till kommissionen för en period på fyra år från och med den ... (dagen för denna förordnings ikraftträdande). Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av fyraårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 17.8 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt som antas enligt artikel 17.8 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.” [Ändr. 140]

Artikel 2

1.  Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.  Artiklarna 12c och 12f som avses i artikel 1.12 ska tillämpas från och med den dag som fastställs i enlighet med artikel 120.2 andra stycket i förordning (EU) 2017/1939.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Europeiska revisionsrättens yttrande nr 8/2018. (2) EUT C 42, 1.2.2019, s. 1. (3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019. (4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29). (5) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1). (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). (7) COM(2017)0589. Rapporten åtföljdes av en utvärdering, arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SWD(2017)0332, och ett yttrande från Olafs övervakningskommitté, yttrande 2/2017. (8) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2). (9) Artikel 129 kommer att införas i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/XX (ny budgetförordning), om vilken en politisk överenskommelse har nåtts och som väntas antas under de kommande månaderna. (10) Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 268, 12.10.2010, s. 1). (11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39). (12) Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EGT L 82, 22.3.1997, s. 1). (13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1). (14) EUT C … (15) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1). (16) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73). (17) Artikel 32a.3 kommer att införas i direktiv (EU) 2015/849 genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/XX om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om vilket en politisk överenskommelse nåddes den 19 december 2017 och som väntas antas under de kommande månaderna. (18) Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 268, 12.10.2010, s. 1). (19) Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EGT L 82, 22.3.1997, s. 1). (20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003 (EUT L 181, 29.6.2013, s. 15).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning (COM(2018)0474 – C8-0273/2018 – 2018/0258(COD))

P8_TA(2019)0384 A8-0460/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0474),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 33, 114 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8–0273/2018),

—  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd samt yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0460/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(2).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../… om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 33, 114 och 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(4), och

av följande skäl:

(1)  De 2 140 tullkontor(5) som finns vid Europeiska unionens yttre gränser måste vara väl utrustade för att tullunionen ska fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Behovet av tillräckliga och likvärdiga tullkontroller blir allt mer trängande inte bara på grund av tullens traditionella uppdrag att uppbära intäkter, utan även i allt högre grad därför att kontrollen av införseln och utförseln av varor över unionens yttre gränser måste förstärkas betydligt för att säkerställa både säkerhet och skydd. Samtidigt bör dock dessa kontroller av varubefordran över de yttre gränserna inte hindra utan tvärtom underlätta den lagliga handeln med tredjeländer och uppfylla villkoren i fråga om säkerhet och skydd. [Ändr. 1]

(1a)  Tullunionen är en hörnsten i Europeiska unionen, ett av världens största handelsblock, och den utgör en förutsättning för att den inre marknaden ska fungera korrekt, på ett sätt som gynnar både företag och medborgare. I sin resolution av den 14 mars 2018(6) uttryckte Europaparlamentet särskild oro över tullbedrägerier, som har skapat ett betydande inkomstbortfall för unionens budget. Europaparlamentet upprepade att ett starkare och mer ambitiöst Europa endast kan uppnås om det ges ökade finansiella resurser, och efterfrågade därför fortsatt stöd till befintliga politikområden, ökade anslag till unionens flaggskeppsprogram och att ytterligare ansvarsområden ska åtföljas av ytterligare finansiella resurser. [Ändr. 2]

(2)  För närvarande råder en obalans i medlemsstaternas utförande av tullkontrollerna. Skälen till denna obalans har att göra med både de geografiska skillnaderna mellan medlemsstaterna och deras respektive kapacitet och resurser samt bristen på standardiserade tullkontroller. Medlemsstaternas förmåga att reagera på de utmaningar som uppstår genom de ständigt föränderliga globala affärsmodellerna och leveranskedjorna är inte bara beroende av den mänskliga komponenten, utan även av tillgången till modern och tillförlitlig tullkontrollutrustning som fungerar ordentligt. Andra utmaningar, såsom den plötsliga ökningen av e-handeln, digitaliseringen av kontrollerna och inspektionerna, motståndskraften mot it-angrepp, sabotage, industrispionage och missbruk av uppgifter, kommer också att öka efterfrågan på bättre fungerande tullförfaranden. Tillhandahållandet av likvärdig tullkontrollutrustning är därför en viktig faktor för att råda bot på den rådande obalansen. Detta kommer att bidra till ett mer likvärdigt utförande av tullkontrollerna i alla medlemsstater och undvika att varutrafiken styrs om mot de svagaste punkterna. Alla varor som förs in i unionens tullområde bör omfattas av noggranna kontroller för att undvika att tullbedragare väljer den hamn som har fördelaktigaste villkor. För att säkerställa att medlemsstaterna stärker tullkontrollernas övergripande förmåga och enhetliga utförande krävs det en tydlig strategi för de svagaste punkterna. [Ändr. 3]

(3)  Medlemsstaterna Ett antal medlemsstater har vid upprepade tillfällen framfört behovet av ekonomiskt stöd och efterfrågat en grundlig analys av nödvändig utrustning. I sina slutsatser(7) om tullfinansiering av den 23 mars 2017 uppmanade rådet kommissionen att ”utvärdera möjligheten att finansiera behov av teknisk utrustning via sina framtida ekonomiska program (...) [och] förbättra samordningen och (...) samarbetet mellan tullmyndigheter och andra brottsbekämpande myndigheter i finansieringssyfte”. [Ändr. 4]

(4)  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013(8) avses med tullkontroller tullmyndigheternas tillsyn av inte bara tullagstiftningen utan även av annan lagstiftning om införsel, utförsel, transitering, befordran, lagring och slutanvändning av varor som befordras mellan unionens tullområde och länder eller territorier som är belägna utanför det området, och om förekomst och befordran inom unionens tullområde av icke-unionsvaror och varor som omfattas av förfarandet för slutanvändning. Sådan annan lagstiftning som ger tullmyndigheterna befogenhet att utföra specifika kontrolluppgifter är bland annat bestämmelser om beskattning, särskilt när det gäller punktskatter och mervärdesskatt, om de externa aspekterna av den inre marknaden, om den gemensamma handelspolitiken och annan gemensam politik på unionsnivå som har betydelse för handeln, om säkerhet i hela leveranskedjan och om skyddet av unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen.

(5)  Stöd till tillräckliga och likvärdiga tullkontroller vid unionens yttre gränser gör det möjligt att maximera fördelarna med tullunionen. En särskild insats från unionens sida när det gäller tullkontrollutrustning som korrigerar nuvarande obalanser skulle dessutom bidra till den övergripande sammanhållningen mellan medlemsstaterna. Mot bakgrund av de utmaningar som världen står inför, och framför allt det fortsatta behovet av att skydda unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen men samtidigt underlätta det lagliga handelsflödet, är tillgång till modern och tillförlitlig kontrollutrustning vid de yttre gränserna en absolut nödvändighet.

(6)  Det är därför lämpligt att inrätta ett nytt instrument för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning som bör säkerställa att metoder som förfalskning av varor och andra olagliga affärsmetoder upptäcks. Redan befintliga former av ekonomiskt stöd bör övervägas. [Ändr. 5]

(7)  Eftersom medlemsstaternas tullmyndigheter har fått allt fler ansvarsområden, vilket ofta är ett arbete som även omfattar säkerhet och äger rum vid de yttre gränserna, måste likvärdigheten i utförandet av gränskontroller och tullkontroller vid de yttre gränserna säkerställas genom att medlemsstaterna får lämpligt ekonomiskt stöd från unionen. Det är också viktigt att främja samarbetet, med samtidig hänsyn till it-säkerheten, vid unionens gränser när det gäller kontroller av varor och personer mellan de nationella myndigheterna i varje medlemsstat som ansvarar för gränskontroll eller andra uppgifter som utförs vid gränsen. [Ändr. 6]

(8)  Det är därför nödvändigt att inrätta en fond för integrerad gränsförvaltning (nedan kallad fonden).

(9)  På grund av de rättsliga förhållanden som är tillämpliga på avdelning V i EUF-fördraget samt de olika rättsliga grunder som är tillämpliga på politiken för de yttre gränserna och tullkontroll är det inte juridiskt möjligt att inrätta fonden som ett enda instrument.

(10)  Fonden bör därför inrättas som en övergripande ram för unionens ekonomiska stöd på området gränsförvaltning och omfatta instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning (nedan kallat instrumentet) som inrättas genom denna förordning och det instrument för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../...(9).

(11)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för instrumentet som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(10) för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet. För att säkra budgetdisciplinen bör villkoren för hur bidragen ska prioriteras vara tydliga, definierade och utgå från de behov som har fastställts för de uppgifter som utförs av tullstationerna. [Ändr. 7]

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/XXX(11) (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på detta instrument. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag.

(13)  Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/XXX(12) inrättas ett tullprogram för samarbete i tullfrågor till stöd för tullunionen och tullmyndigheterna. För att bevara samstämmigheten mellan och den övergripande samordningen av samarbetsåtgärder bör alla dessa åtgärder genomföras inom ramen för en enda rättsakt och regeluppsättning. Det här instrumentet bör därför bara stödja inköp, underhåll och uppgradering av stödberättigande tullkontrollutrustning, medan tullprogrammet för samarbete i tullfrågor bör stödja närliggande åtgärder, exempelvis samarbetsåtgärder för bedömning av behov eller utbildning avseende den berörda utrustningen.

(13a)  Tullkontrollutrustning som finansieras inom ramen för detta instrument bör uppfylla optimala säkerhetsnormer, inbegripet normer för it-säkerhet, skydd, miljö och hälsa. [Ändr. 8]

(13b)  Uppgifter som tagits fram med tullkontrollutrustning som finansieras inom ramen för detta instrument bör endast vara tillgängliga för och behandlas av vederbörligen bemyndigad personal hos myndigheterna och bör skyddas tillräckligt mot obehörig åtkomst eller förmedling. Medlemsstaterna bör ha fullständig kontroll över dessa uppgifter. [Ändr. 9]

(13c)  Tullkontrollutrustning som finansieras inom ramen för detta instrument bör bidra till en optimal riskhantering på tullområdet. [Ändr. 10]

(13d)  Vid ersättning av gammal tullkontrollutrustning genom detta instrument bör medlemsstaterna ansvara för att gammal tullkontrollutrustning bortskaffas på ett miljövänligt sätt. [Ändr. 11]

(14)  Dessutom bör instrumentet i lämpliga fall också stödja inköp eller uppgradering av tullkontrollutrustning för att testa ny utrustning eller nya funktioner i den operativa verksamheten innan medlemsstaterna köper in sådan ny utrustning i stor skala. Vid test i den operativa verksamheten bör man i synnerhet beakta forskningsresultaten på området tullkontrollutrustning inom ramen för förordning (EU) [XXX/2018](13).

(15)  Merparten av sådan tullkontrollutrustning kan vara lika användbar, eller användbar i vissa fall, för att kontrollera efterlevnaden av annan lagstiftning, t.ex. bestämmelser om gränsförvaltning, visering eller polissamarbete. Fonden för integrerad gränsförvaltning har därför utformats som två sinsemellan kompletterande instrument med olika, men med varandra sammanhängande, tillämpningsområden för inköp av utrustning. Å ena sidan utesluter instrumentet för gränsförvaltning och visering som inrättas genom förordning [2018/XXX](14) utrustning som kan användas för både gränsförvaltning och tullkontroll. Å andra sidan ges genom instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning som inrättas genom den här förordningen ekonomiskt stöd inte bara till utrustning där tullkontroller är huvudsyftet, utan utrustningen kan även användas för andra relaterade syften såsom gränskontroller, skydd och säkerhet. Denna uppdelning av rollerna kommer att främja samarbete mellan myndigheter, som är en av beståndsdelarna av den europeiska integrerade gränsförvaltningen i enlighet med artikel 4 e i förordning (EU) 2016/1624(15), och därigenom göra det möjligt för tullmyndigheter och gränsmyndigheter att arbeta tillsammans och maximera effekten av unionsbudgeten genom samägande av och driftskompatibilitet mellan kontrollutrustning. För att säkerställa att varje instrument eller utrustning som finansieras av fonden finns i permanent förvar hos den utsedda tullstationen som äger utrustningen, bör handlingen av samägande och kompatibilitet mellan tullmyndigheter och gränsmyndigheter definieras som icke-systematisk och oregelbunden. [Ändr. 12]

(16)  Genom undantag från budgetförordningen bör en åtgärd kunna finansieras genom flera av unionens program eller instrument för att vid behov möjliggöra och stödja samarbete och kompatibilitet mellan olika områden. I sådana fall får bidragen emellertid inte täcka samma kostnader i enlighet med förbudet mot dubbelfinansiering som fastställs i budgetförordningen. Om en medlemsstat redan har tilldelats eller fått bidrag från ett annat unionsprogram eller stöd från en unionsfond för att anskaffa samma utrustning bör detta bidrag eller stöd anges i ansökan. [Ändr. 13]

(16a)   Kommissionen bör uppmuntra gemensam upphandling och testning av tullkontrollutrustning mellan medlemsstaterna. [Ändr. 14]

(17)  Eftersom tullprioriteringar, hot och teknik kan förändras snabbt bör arbetsprogrammen inte sträcka sig över längre tidsperioder. Samtidigt innebär ett krav på årliga arbetsprogram att den administrativa bördan ökar för både kommissionen och medlemsstaterna, utan att detta är nödvändigt för genomförandet av instrumentet. Arbetsprogrammen bör därför i princip omfatta mer än ett budgetår. För att säkerställa att integriteten för unionens strategiska intressen bevaras uppmuntras dessutom medlemsstaterna att noga överväga it-säkerheten och riskerna för eventuell exponering av känsliga uppgifter utanför unionen vid upphandling av ny tullkontrollutrustning. [Ändr. 15]

(18)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av arbetsprogrammet enligt denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(16). [Ändr. 16]

(19)  Ett centralt genomförande är nödvändigt för att uppnå det särskilda målet att garantera likvärdiga tullkontroller, men med tanke på det här instrumentets tekniska karaktär krävs förberedande arbete på teknisk nivå. Genomförandet bör därför underbyggas med enskilda behovsbedömningar som utgår från nationell expertis och erfarenhet i vilka medlemsstaternas tullförvaltningar deltar. Behovsbedömningarna bör göras enligt en klar och tydlig metod som omfattar ett minimum av åtgärder för att samla in de relevanta uppgifter som krävs. [Ändr. 17]

(20)  För att säkerställa regelbunden övervakning och rapportering bör ett system införas för att övervaka de resultat som uppnås och de åtgärder som genomförs inom ramen för instrumentet. Denna övervakning och rapportering bör baseras på kvantitativa och kvalitativa indikatorer som mäter effekterna av åtgärderna inom ramen för instrumentet. Medlemsstaterna bör säkerställa ett öppet och tydligt upphandlingsförfarande. Rapporteringskraven bör innefatta vissa detaljerade uppgifter om tullkontrollutrustning och upphandlingsförfaranden över en viss kostnadsnivå samt ett styrkande av kostnaderna. [Ändr. 18]

(21)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016(17) behöver detta instrument utvärderas på grundval av information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av instrumentets konsekvenser i praktiken.

(22)  I syfte att möjliggöra en lämplig respons på förändrade politiska prioriteringar, hot och tekniker bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av denna förordning i syfte att fastställa arbetsprogram samt ändringar av syftena med tullkontrollen för stödberättigande åtgärder inom detta instrument och av förteckningen över indikatorer för att mäta uppnåendet av de särskilda målen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga och fullständigt öppna samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter får Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter får systematiskt delta i möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. [Ändr. 19]

(23)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(18), rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95(19), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(20) och förordning (EU) 2017/1939(21) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(22). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(24)  Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för uppställning och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering. Finansieringen inom ramen för detta instrument bör respektera principerna om öppenhet, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering. [Ändr. 20]

(25)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas på grundval av hur väl de bidrar till åtgärdernas särskilda mål och uppnår resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Användning av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen, bör därför övervägas. Vid arbetet med att uppnå instrumentets mål och samtidigt säkerställa en optimal användning av de finansiella resurserna bör man ha som rättesnöre att genomförandet ska bli effektivare och pengarna användas bättre. [Ändr. 21]

(26)  Eftersom målet för denna förordning, vilket är att inrätta ett instrument till stöd för tullunionen och tullmyndigheterna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva till följd av rådande objektiva obalanser på geografisk nivå dem emellan, utan snarare, genom den likvärdiga nivå och kvalitet på tullkontrollerna som ett samordnat tillvägagångssätt och en centraliserad finansiering kommer att bidra till att tillhandahålla, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.  Genom denna förordning inrättas ett instrument för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning (nedan kallat instrumentet), som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning (nedan kallad fonden), för att tillhandahålla ekonomiskt stöd för inköp, underhåll och uppgradering av tullkontrollutrustning.

2.  Fonden inrättas genom den här förordningen tillsammans med förordning [2018/XXX] om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering(23).

3.  Den fastställer målen för instrumentet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.  tullmyndigheter: de myndigheter som definieras i artikel 5.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

2.  tullkontroller: de särskilda åtgärder som definieras i artikel 5.3 i förordning (EU) nr 952/2013.

3.  tullkontrollutrustning: utrustning som i första hand är avsedd för utförande av tullkontroller.

4.  mobil tullkontrollutrustning: varje transportmedel som, utöver sin mobila kapacitet, är avsett att utgöra tullkontrollutrustning eller är fullt utrustat med tullkontrollutrustning.

5.  underhåll: förebyggande, korrigerande och föregripande åtgärder, inklusive drifts- och funktionskontroller, service, reparation och översyn, men exklusive uppgradering, som är nödvändiga för att bibehålla eller återställa tullkontrollutrustning i specificerat operativt skick och uppnå maximal livslängd.

6.  uppgradering: ändringar som är nödvändiga för att försätta befintlig omodern tullkontrollutrustning i ett specificerat operativt skick som är anpassat till den senaste utvecklingen.

Artikel 3

Instrumentets mål

1.  Som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och med det långsiktiga målet att alla tullkontroller i unionen standardiseras, är instrumentets allmänna mål att stödja tullunionen och tullmyndigheterna i fråga om att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen för att främja samarbete mellan olika organ vid unionens gränser när det gäller kontroll av varor och personer, garantera säkerhet och skydd i unionen och skydda unionen mot illojal och olaglig handel, men samtidigt underlätta laglig affärsverksamhet. [Ändr. 22]

2.  Instrumentets särskilda mål är att bidra till tillräckliga och likvärdiga tullkontroller genom fullständig öppenhet vid inköp, underhåll och uppgradering av relevant, säker, skyddad, miljövänlig och tillförlitlig tullkontrollutrustning som är anpassad till den senaste tekniska utvecklingen. Ett annat mål är att förbättra kvaliteterna på tullkontrollerna i medlemsstaterna för att undvika att varor styrs om mot de svagare punkterna i unionen. [Ändr. 23]

2a.  Instrumentet ska bidra till genomförandet av en europeisk integrerad gränsförvaltning genom att stödja samarbete mellan organ samt delning av och kompatibilitet mellan ny utrustning som förvärvats genom instrumentet. [Ändr. 24]

Artikel 4

Budget

1.  Finansieringsramen för genomförandet av instrumentet för perioden 2021–2027 ska vara 1 149 175 000 EUR i 2018 års priser (1 300 000 000 EUR i löpande priser). [Ändr. 25]

2.  Det belopp som avses i punkt 1 får även täcka lagliga och kontrollerade utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering och andra aktiviteter för förvaltning av instrumentet och bedömning av instrumentets prestationer och måluppfyllelse. Det får också täcka lagliga och kontrollerade utgifter för studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder och utbyte av uppgifter mellan involverade medlemsstater, i den mån de har anknytning till instrumentets särskilda mål för att stödja det allmänna målet, samt utgifter i samband med it-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och -utbyte, däribland gemensamma it-verktyg och annat tekniskt och administrativt bistånd som behövs i samband med förvaltningen av instrumentet. [Ändr. 26]

Artikel 5

Genomförande av och former för EU-finansiering

1.  Instrumentet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen.

1a.   Om den åtgärd som stöds omfattar inköp eller uppgradering av utrustning, ska kommissionen inrätta lämpliga skyddsåtgärder och beredskapsåtgärder för att säkerställa att all utrustning som köps in med stöd från unionens program och instrument används av de berörda tullmyndigheterna i alla relevanta fall. [Ändr. 27]

2.  Instrumentet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen och särskilt genom bidrag.

3.  Om den åtgärd som stöds omfattar inköp eller uppgradering av utrustning, ska kommissionen inrätta en samordningsmekanism som säkerställer effektivitet och kompatibilitet mellan all utrustning som köps in med stöd från unionens program och instrument, som ska möjliggöra samråd med och deltagande av berörda unionsbyråer, särskilt Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Samordningsmekanismen ska inbegripa deltagande av och samråd med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån för att maximera mervärdet för unionen i frågor som rör gränsförvaltning. [Ändr. 28]

3a.   Om den åtgärd som stöds omfattar inköp eller uppgradering av utrustning, ska kommissionen inrätta lämpliga skyddsåtgärder och beredskapsåtgärder för att säkerställa att all utrustning som köps in med stöd från unionens program och instrument uppfyller överenskomna normer om regelbundet underhåll. [Ändr. 29]

KAPITEL II

BERÄTTIGANDE

Artikel 6

Stödberättigande åtgärder

1.  För att åtgärder ska vara berättigade till finansiering inom ramen för detta instrument ska de uppfylla följande krav:

a)  De ska vara inriktade på de mål som avses i artikel 3.

b)  De ska stödja inköp, underhåll och uppgradering av tullkontrollutrustning som har ett eller flera av följande tullkontrollsyften:

1.  Icke-förstörande inspektion.

2.  Indikation om gömda objekt på människor.

3.  Strålningsdetektion och nuklididentifiering.

4.  Analys av prover i laboratorier.

5.  Provtagning och fältanalys av prover.

6.  Sökning med handhållen utrustning.

Bilaga 1 innehåller en vägledande förteckning över tullkontrollutrustning som kan användas för att uppnå de tullkontrollsyften som anges i punkterna 1–6.

2.  Genom undantag från punkt 1 får, i vederbörligen motiverade fall, åtgärderna även omfatta fullständig öppenhet vid inköp, underhåll och uppgradering av tullkontrollutrustning för att testa ny utrustning eller nya funktioner i den operativa verksamheten. [Ändr. 30]

3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 med avseende på att ändra de tullkontrollsyften som anges i punkt 1 b och i bilaga 1 om en sådan revidering anses nödvändig och för att hålla sig à jour med den tekniska utvecklingen, föränderliga mönster för varusmuggling och nya, smarta och innovativa lösningar för tullkontrollsyften. [Ändr. 31]

4.  Tullkontrollutrustning som finansieras inom ramen för detta instrument bör främst användas för tullkontroller, men får användas för andra syften än tullkontroller, inbegripet för personkontroll för att bistå de nationella gränsförvaltningsmyndigheterna och för undersökningar för att uppfylla instrumentets allmänna och särskilda mål, som anges i artikel 3. [Ändr. 32]

4a.   Kommissionen bör uppmuntra gemensam upphandling och testning av tullkontrollutrustning mellan medlemsstaterna. [Ändr. 33]

Artikel 7

Stödberättigade enheter

Genom undantag från artikel 197 i budgetförordningen ska stödberättigade enheter vara medlemsstaternas tullmyndigheter om de tillhandahåller den information som krävs för behovsbedömningarna enligt artikel 11.3.

Artikel 8

Medfinansieringssatser

1.  Instrumentet får finansiera upp till 80 % av en åtgärds totala stödberättigande kostnader.

2.  All finansiering som överskrider detta tak får endast beviljas i vederbörligen motiverade undantagsfall.

2a.   Finansiering som överskrider det taket får beviljas för gemensam upphandling och testning av tullkontrollutrustning mellan medlemsstaterna. [Ändr. 34]

2b.   De undantagsfall som avses i punkt 2 får omfatta inköp av ny tullkontrollutrustning och överlämning av den till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns reserv för teknisk utrustning. Huruvida tullkontrollutrustningen kan tas upp i reserven för teknisk utrustning ska fastställas i enlighet med artikel 5.3. [Ändr. 35]

Artikel 9

Stödberättigande kostnader

FöljandeSamtliga kostnader i samband med de åtgärder som avses i artikel 6 ska inte vara stödberättigande enligt vara berättigade till finansiering inom ramen för instrumentet, med undantag för följande: [Ändr. 36]

a)  Kostnader för förvärv av mark.

aa)  Kostnader för utbildning eller kompetensutveckling som är nödvändig för att använda utrustningen. [Ändr. 37]

b)  Kostnader för infrastruktur, t.ex. byggnader och utomhusutrymmen, och möbler.

c)  Kostnader för elektroniska system, med undantag för programvara och programvaruuppdateringar som är helt nödvändig för att använda tullkontrollutrustningen och med undantag för elektronisk programvara och programmering som är nödvändig för att koppla samman befintlig programvara med tullkontrollutrustningen. [Ändr. 38]

d)  Kostnader för nät, såsom säkrade och osäkra kommunikationskanaler, eller abonnemang, med undantag för nät eller abonnemang som är helt nödvändiga för att använda tullkontrollutrustningen. [Ändr. 39]

e)  Kostnader för transportmedel, såsom fordon, luftfartyg eller fartyg, med undantag för mobil tullkontrollutrustning.

f)  Kostnader för förbrukningsmaterial, inbegripet referens- eller kalibreringsmaterial, för tullkontrollutrustningen.

g)  Kostnader för personlig skyddsutrustning.

KAPITEL III

BIDRAG

Artikel 10

Tilldelning, komplementaritet och kombinerad finansiering

1.  Bidrag inom instrumentet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

2.  I enlighet med artikel 195 f i budgetförordningen ska bidrag tilldelas de stödberättigade enheter som avses i artikel 7 utan ansökningsomgångar.

3.  Genom undantag från artikel 191 i budgetförordningen kan en åtgärd som har fått ett bidrag från tullprogrammet för samarbete i tullfrågor som inrättats genom förordning (EU) [2018/XXX](24) eller något annat unionsprogram även få bidrag genom instrumentet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den ackumulerade finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

KAPITEL IV

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Artikel 11

Arbetsprogram

1.  Instrumentet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110.2 i budgetförordningen.

2.  Arbetsprogrammen ska antas avKommissionen genom en genomförandeakt. Den genomförandeakten ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15 14 med avseende på ändring av bilaga 2a för fastställande av arbetsprogram. [Ändr. 40]

3.  Utarbetandet av de arbetsprogram som avses i punkt 1 ska styrkas av en enskild behovsbedömning, som ska bestå av följande som ett minimum: [Ändr. 41]

a)  En gemensam kategorisering av gränsövergångsställen.

b)  En fullständig förteckning över tillgänglig och funktionell tullkontrollutrustning. [Ändr. 42]

c)  En gemensam bestämning av en teknisk minimistandard och en optimal standard för tullkontrollutrustning med hänvisning till kategorin av gränsövergångsställen. [Ändr. 43]

ca)  En bedömning av en optimal nivå för tullkontrollutrustning med hänvisning till kategorin av gränsövergångsställen. [Ändr. 44]

d)  En detaljerad beräkning av finansiella behov allt efter tullverksamhetens omfattning och den relativa arbetsbördan. [Ändr. 45]

Behovsbedömningen ska vara en följd av åtgärder som genomförts inom Tull 2020-programmet, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1294/2013(25), eller inom tullprogrammet för samarbete i tullfrågor, som inrättats genom förordning (EU) [2018/XXX](26), och ska uppdateras regelbundet och minst vart tredje år.

Artikel 12

Övervakning och rapportering

1.  Indikatorer för rapportering om instrumentetsI enlighet med sin rapporteringsskyldighet enligt artikel 38.3 e i i budgetförordningen ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om programmets prestationer. Kommissionens prestationsrapportering ska omfatta information om både framsteg mot de allmänna och särskilda målen i artikel 3 anges i bilaga 2 och tillkortakommanden. [Ändr. 46]

2.  Indikatorer för rapportering om instrumentets framsteg i riktning mot uppnåendet av de allmänna och särskilda målen i artikel 3 anges i bilaga 2. För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av instrumentets måluppfyllelse ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 med avseende på att ändra bilaga 2 för att vid behov se över eller komplettera indikatorerna och komplettera denna förordning med bestämmelser om upprättande av en ram för övervakning och utvärdering i syfte att tillhandahålla Europaparlamentet och rådet uppdaterade kvalitativa och kvantitativa uppgifter om programmets prestationer. [Ändr. 47]

3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter uppgifterna för övervakning av instrumentets genomförande och resultat är jämförbara och fullständiga och att de samlas in resurseffektivt, på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och rättidigt inom föreskiven tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel. Kommissionen ska tillhandahålla Europaparlamentet och rådet tillförlitlig information om kvaliteten på de prestationsuppgifter som använts. [Ändr. 48]

4.  De rapporteringskrav som avses i punkt 3 ska innehålla minst ett årligt meddelande till kommissionen med följande uppgifter, om kostnaden för en tullkontrollutrustning överstiger 10 000 EUR exklusive skatt:

a)  Datum för idrifttagning och avveckling av tullkontrollutrustningen.

b)  Statistik över användningen av tullkontrollutrustningen.

c)  Uppgifter om resultaten av användningen av tullkontrollutrustningen.

ca)   Förekomst av utrustning som finansierats via unionens budget och utrustningens skick fem år efter det att den togs i drift. [Ändr. 49]

cb)   Uppgifter om när tullkontrollutrustningen underhållits. [Ändr. 50]

cc)   Uppgifter om upphandlingsförfarandet. [Ändr. 51]

cd)   Styrkande av kostnader. [Ändr. 52]

Artikel 13

Utvärdering

1.  Utvärderingar av åtgärder som finansieras inom ramen för instrumentet och som avses i artikel 6 ska utföras utan onödiga dröjsmål bedöma instrumentets resultat, inverkan och ändamålsenlighet och utföras inom föreskriven tid för att kunna användas säkerställa att de används på ett effektivt sätt i beslutsprocessen. [Ändr. 53]

2.  En interimsutvärdering av instrumentet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av instrumentet, dock senast fyra tre år efter det att instrumentet började genomföras. [Ändr. 54]

Interimsutvärderingen ska innehålla iakttagelser som är nödvändiga för att fatta beslut om en uppföljning av programmet efter 2027 och dess mål. [Ändr. 55]

3.  Vid slutet av instrumentets genomförande, dock senast fyra tre år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av instrumentet. [Ändr. 56]

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer och tillvaratagna erfarenheter till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. [Ändr. 57]

4a.  Kommissionen ska ta med årliga partiella utvärderingar i kommissionens rapport Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning. [Ändr. 58]

KAPITEL V

UTÖVANDE AV DELEGERING OCH KOMMITTÉFÖRFARANDE

Artikel 14

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.3, 11.2 och 12.2 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028. [Ändr. 59]

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6.3, 11.2 och 12.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. [Ändr. 60]

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6.3, 11.2 och 12.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. [Ändr. 61]

Artikel 15

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av tullprogramkommittén enligt artikel 18 i förordning (EU) [2018/XXX](27).

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. [Ändr. 62]

KAPITEL VI

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 16

Information, kommunikation och publicitet

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten, och därigenom visa på mervärdet med unionen och stödja kommissionens insatser för insamling av uppgifter för att öka insynen i budgeten. [Ändr. 63]

2.  För att säkerställa öppenhet och insyn ska kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende regelbundet informera allmänheten om instrumentet, och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats instrumentet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål, med hänvisning till bland annat de arbetsprogram som avses i artikel 3 11. [Ändr. 64]

Artikel 17

Övergångsbestämmelser

Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 4.4, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA 1

Vägledande förteckning över tullkontrollutrustning efter tullkontrollsyfte enligt artikel 6.1 b

[Ändr. 65, 66, 67 och 68]

BILAGA 2

Indikatorer

Särskilt mål: Bidra till likvärdiga och tillräckliga tullkontroller genom inköp, underhåll och uppgradering av relevant och tillförlitlig tullkontrollutrustning som är anpassad till den senaste tekniska utvecklingen

1.  Tillgänglig utrustning

a)  Tillgång till tullkontrollutrustning som uppfyller överenskomna standarder, vid gränsövergångsställen till lands (efter typ av utrustning)

b)  Tillgång till tullkontrollutrustning som uppfyller överenskomna standarder, vid gränsövergångsställen till sjöss (efter typ av utrustning)

c)  Tillgång till tullkontrollutrustning som uppfyller överenskomna standarder, vid luftgränsövergångsställen (efter typ av utrustning)

d)  Tillgång till tullkontrollutrustning som uppfyller överenskomna standarder, vid gränsövergångsställen för postbefordran (efter typ av utrustning)

e)  Tillgång till tullkontrollutrustning som uppfyller överenskomna standarder, vid järnvägsgränsövergångsställen (efter typ av utrustning)

1a.  Skydd och säkerhet

a)  Graden av efterlevnad av säkerhetsstandarder för tullkontrollutrustning vid alla gränsövergångsställen, inbegripet it-säkerhet.

b)  Graden av efterlevnad av skyddsstandarder för tullkontrollutrustning vid alla gränsövergångsställen. [Ändr. 69]

1b.  Hälsa och miljö

a)  Graden av efterlevnad av hälsostandarder för tullkontrollutrustning vid alla gränsövergångsställen.

b)  Graden av efterlevnad av miljöstandarder för tullkontrollutrustning vid alla gränsövergångsställen. [Ändr. 70]

BILAGA 2a

Arbetsprogram [Ändr. 71]

BILAGA 2b

Undantagsfall i samband med överskjutande finansiering [Ändr. 72]

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 67. (2) Denna ståndpunkt motsvarar de Ändring som antogs den 15 januari 2019 (Antagna texter; P8_TA(2019)0001). (3) EUT C 62, 15.2.2019, s. 67. (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019. (5) Bilagan till årsrapporten om tullunionens resultat från 2016 finns på: https://ec.europa.eu/info/publications/annual-activity-report-2016-taxation-and-customs-union_en. (6) P8_TA(2018)0075: Nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020. (7) https://www.consilium.europa.eu/media/22301/st09581en17-vf.pdf och http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-7586-2017-INIT/sv/pdf. (8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1). (9) COM(2018)0473. (10) Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 373, 20.12.2013, s. 1). (11) COM(2016)0605. (12) COM(2018)0442. (13) COM(2018)0435. (14) COM(2018)0473. (15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1). (16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). (17) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1). (18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). (19) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1). (20) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2). (21) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1). (22) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29). (23) COM(2018)0473. (24) COM(2018)0442. (25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1294/2013 av den 11 december 2013 om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Tull 2020) och om upphävande av beslut nr 624/2007/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 209). (26) COM(2018)0442. (27) COM(2018)0442. (28) Med förbehåll för tillämplig lagstiftning och andra rekommendationer i fråga om hälsoskydd och respekt för den personliga integriteten.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor (COM(2018)0442 – C8-0261/2018 – 2018/0232(COD))

P8_TA(2019)0385 A8-0464/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0442),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 33, 114 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0261/2018),

—  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd samt yttrandena från budgetutskottet och budgetkontrollutskottet (A8-0464/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(2).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 april 2019 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) /… om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 33, 114 och 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(4), och

av följande skäl:

(1)  Det Tull 2020-program Tull 2020-programmet, som inrättades genom förordning (EU) nr 1294/2013(5) och dess föregående program föregångare har i betydande mån bidragit avsevärt till att underlätta och förstärka stärka tullsamarbetet. Många av verksamheterna på tullområdet Mycket av tullverksamheten är gränsöverskridande genom att de den involverar och berör samtliga medlemsstater, och de kan således därför inte utföras genomföras ändamålsenligt och effektivt av enskilda medlemsstater varje medlemsstat på egen hand. Ett unionsomfattande tullprogram på unionsnivå som genomförs av kommissionen erbjuder förser medlemsstaterna en unionsram inom vilken de kan med ramar på unionsnivå för att utveckla dessa samarbetsaktiviteter detta samarbete, vilket är mera mer kostnadseffektivt än om varje medlemsstat själv skulle inrätta enskilda inrättar sina egna samarbetsramar på bilateral eller multilateral grund. En fortsatt finansiering från unionens sida av verksamheter på området för tullsamarbete bör följaktligen säkerställas genom att man inrättar nivå. Tullprogrammet spelar också en väsentlig roll för att skydda unionens och medlemsstaternas budgetintressen genom att säkerställa en effektiv uppbörd av tullar och utgör därmed en viktig inkomstkälla för unionens budget och de nationella budgetarna, bland annat genom sitt fokus på uppbyggnad av it-kapacitet och ökat samarbete på tullområdet. Vidare är harmoniserade och standardiserade kontroller nödvändiga för att spåra olagliga gränsöverskridande flöden av varor och bekämpa bedrägerier. Det är därför lämpligt och i effektivitetens intresse att säkerställa kontinuiteten i unionens finansieringsverksamhet på området för tullsamarbete genom att ett nytt program inrättas på samma område, nämligen tullprogrammet (programmet). [Ändr. 1]

(1a)  I 50 år har tullunionen, som förverkligats av de nationella tullmyndigheterna, utgjort en hörnsten för unionen, som är ett av världens största handelsblock. Tullunionen är ett viktigt exempel på framgångsrik integration i unionen och en förutsättning för att den inre marknaden ska fungera ordentligt och på ett sätt som gynnar både företagen och allmänheten. I sin resolution av den 14 mars 2018 Nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 uttryckte parlamentet särskild oro över tullbedrägerier. En starkare och mer ambitiös union kan uppnås endast om den får förstärkta finansiella medel, kontinuerligt stöd för befintlig politik och ökade resurser. [Ändr. 2]

(2)  Tullunionen har utvecklats väsentligt avsevärt under de femtio senaste 50 åren och tullförvaltningarna utför fullgör nu framgångsrikt en bred uppsättning av lång rad olika uppgifter vid gränserna. Tillsammans gränsen. De arbetar de för tillsammans och strävar efter att underlätta handeln en etisk och rättvis handel och minska byråkratin, ta ut inkomster för inkassera intäkter till nationella budgetars och unionsbudgetens räkning och unionsbudgeten och hjälpa till att skydda allmänheten mot terrorism, befolkningen mot terroristhot, hälso- och miljöhot och samt andra hot. Särskilt införandet av den EU-omfattande genom att införa gemensamma ramen ramar för riskhantering(6) och tullens kontroll av förflyttningar av på tullområdet på unionsnivå och genom att kontrollera stora kontantbelopp kontantflöden för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism innebär att tullen står i främsta ledet när det gäller går tullmyndigheterna i bräschen för att bekämpa terrorism, organiserad brottslighet och illojal konkurrens. Med detta breda tanke på deras omfattande uppdrag utgör tullen tullmyndigheterna nu i praktiken den ledande myndigheten de huvudansvariga myndigheterna för kontroll kontrollen av varor vid unionens yttre gränser. Mot denna bakgrund bör tullprogrammet inte enbart täcka bara omfatta tullsamarbete utan även stödja tullmyndigheternas uppdrag i stort det bredare tulluppdrag som det anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 952/2013, dvs. att övervaka nämligen tillsynen av unionens internationella handel, bidra till och genomförandet av de externa aspekterna av den inre marknaden, den gemensamma handelspolitiken och annan gemensam politik på unionsnivå unionspolitik som har betydelse för ett inflytande på handeln, och bidra till leveranskedjans säkerhet. Den rättsliga grunden täcker således i denna förordning bör därför omfatta tullsamarbete (artikel 33 i EUF-fördraget), den inre marknaden (artikel 114 i EUF-fördraget) och handelspolitiken (artikel 207 i EUF-fördraget). [Ändr. 3]

(3)  Programmet bör som ett allmänt mål bistå medlemsstaterna och kommissionen genom att tillhandahålla en ram för åtgärder som har som mål syftar till att stödja tullunionen och tullmyndigheterna bör programmet med det långsiktiga målet att alla tullförvaltningar i unionen ska samarbeta så nära som möjligt, bidra till att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen, skydda unionen mot illojal och olaglig illojala och olagliga affärsmetoder samtidigt som legitim affärsverksamhet gynnas, garantera uppmuntras, säkerhet och skydd för unionen och dess invånare garanteras och konsumentskyddet därigenom stärks samt underlätta legitim handel, så att företag och invånare allmänhet till fullo kan dra nytta av den inre marknadens och världshandelns fördelar. potential. [Ändr. 4]