Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0236(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0405/2018

Ingivna texter :

A8-0405/2018

Debatter :

PV 12/12/2018 - 28
CRE 12/12/2018 - 28

Omröstningar :

PV 13/12/2018 - 9.3
CRE 13/12/2018 - 9.3
Röstförklaringar
PV 17/04/2019 - 8.10
CRE 17/04/2019 - 8.10

Antagna texter :

P8_TA(2018)0520
P8_TA(2019)0402

Antagna texter
PDF 480kWORD 170k
Onsdagen den 17 april 2019 - Strasbourg Slutlig utgåva
Unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå ***I
P8_TA(2019)0402A8-0405/2018
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU (COM(2018)0447 – C8–0258/2018 – 2018/0236(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0447),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 189.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0258/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 6 december 2018(2),

–  med beaktande av skrivelsen av den 25 januari 2019 från sin talman till utskottsordförandena, med en beskrivning av parlamentets strategi avseende de sektorsspecifika programmen inom den fleråriga budgetramen efter år 2020,

–  med beaktande av skrivelsen av den 1 april 2019 från rådet till Europaparlamentets talman, med bekräftelse av den gemensamma överenskommelse som medlagstiftarna nått inom ramen för förhandlingarna,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0405/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(3).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 51.
(2) EUT C 86, 7.3.2019, s. 365.
(3) Denna ståndpunkt ersätter ändringarna antagna den 13 december 2018 (Antagna texter, P8_TA(2018)0520).


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 17 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU
P8_TC1-COD(2018)0236

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 189.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(1), och

av följande skäl:

(1)  Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag.

(2)  De möjligheter som rymden erbjuder för unionens och dess medlemsstaters säkerhet bör utnyttjas på det sätt som framför allt hänvisas till i den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från juni 2016, samtidigt som man behåller programmets civila karaktär och respekterar eventuella bestämmelser om neutralitet eller alliansfrihet som är inskrivna i medlemsstaternas författningar. Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplad till säkerhet. I många fall har den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn liksom rymddata och rymdtjänster dubbla användningsområden. Unionens säkerhets- och försvarspolitik fastställs emellertid inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, i enlighet med avdelning V i EU-fördraget.

(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. ▌Kontinuiteten i dessa initiativ bör säkerställas och de tjänster som de erbjuder bör också förbättras, så att de kan tillgodose användarnas nya behov, fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan ▌ understödja politiska prioriteringar, t.ex. klimatförändringar, övervakning av förändringar i polarområdet, transport, säkerhet och försvar.

(3a)  Synergier mellan transportsektorn, rymdsektorn och den digitala sektorn bör utnyttjas för att främja en mer utbredd användning av ny teknik (såsom eCall, digitala färdskrivare, trafikövervakning och trafikledning, självkörande bilar, obemannade fordon och drönare) och hantera behoven av trygg och sömlös uppkoppling, gedigen positionsbestämning, intermodalitet och driftskompatibilitet, så att transporttjänster och transportsektorer blir mer konkurrenskraftiga.

(3b)  För att alla medlemsstater och alla deras medborgare ska kunna dra full nytta av programmets fördelar är det också viktigt att främja användningen och utnyttjandet av de data, de uppgifter och de tjänster som tillhandahålls, samt stödet för utvecklingen av tillämpningar i senare led baserade på dessa data, uppgifter och tjänster. I detta syfte skulle medlemsstaterna, kommissionen och de ansvariga enheterna framför allt kunna genomföra regelbundna informationskampanjer om programmets fördelar.

(4)  För att uppnå målen om handlingsfrihet, oberoende och säkerhet är det en förutsättning för unionen att den har oberoende tillgång till rymden och kan använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen stöder en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. För att förbli konkurrenskraftig på en snabbt föränderlig marknad är det också av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har tillgång till en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster och kan dra nytta av lämpliga uppskjutningssystem. Därför kan programmet, utan att det påverkar medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder, stödja anpassningar av markinfrastrukturen, inklusive ny utveckling, som är nödvändig för genomförandet av programmet och anpassningar, inbegripet teknisk utveckling, för rymduppskjutningssystemen, vilka är nödvändiga för uppskjutning av satelliter, inbegripet alternativ teknik och innovativa system, för genomförandet av programmets komponenter. Dessa åtgärder bör genomföras i enlighet med budgetförordningen och ▌i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet. Med tanke på att det inte finns någon särskild budget, skulle åtgärderna för att stödja tillgång till rymden inte påverka genomförandet av programmets olika komponenter.

(5)  För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom initiativ såsom rymdnav, där rymd- och digitalsektorerna, andra sektorer samt användare kan mötas. Dessa rymdnav bör syfta till att främja entreprenörskap och färdigheter och samtidigt eftersträva synergier med de digitala innovationsknutpunkterna. Unionen bör främja skapande av och expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att främja efterfrågan (modellen med första avtal).

(5xx)  Rymdvärdekedjan är i allmänhet uppdelad i följande segment: i) tidigare led, som omfattar åtgärder som leder till ett operativt rymdsystem, inbegripet utveckling, tillverkning och uppskjutning samt driften av ett sådant system, och ii) senare led som täcker tillhandahållandet av rymdrelaterade tjänster och produkter till användarna. Digitala plattformar är också viktiga för att stödja utvecklingen av rymdsektorn, vilket ger tillgång till data och produkter samt verktygslådor, lagrings- och datoranläggningar.

(5x)  När det gäller rymden utövar unionen sina befogenheter i enlighet med artikel 4.3 i EUF-fördraget. Kommissionen bör säkerställa att de åtgärder som genomförs inom ramen för programmet är samstämmiga.

(5a)  Ett antal medlemsstater har en tradition av aktiva rymdrelaterade industrier, men behovet av att utveckla och bygga ut rymdindustrier i medlemsstater med framväxande kapacitet och behovet av att möta de utmaningar som ”den nya rymden” innebär för den traditionella rymdindustrin bör erkännas. Åtgärder för att utveckla rymdindustrins kapacitet i hela unionen och underlätta samarbete mellan den rymdindustri som är aktiv i alla medlemsstater bör främjas.

(5b)  Åtgärder inom programmet bör bygga på och dra nytta av befintlig nationell och europeisk kapacitet (dvs. kapacitet som existerar vid den tidpunkt då åtgärden genomförs).

(6)  På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har rymdverksamheten en stark internationell dimension. I nära samarbete med medlemsstaterna och med deras samtycke kan de relevanta organen i EU:s rymdprogram delta i frågor som rör rymdprogrammet, i internationellt samarbete och samarbeta inom relevanta sektorsspecifika FN‑organ. I frågor som rör unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) skulle kommissionen kunna samordna, för unionens räkning ▌och inom sitt befogenhetsområde, åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser som avser programmet, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenhet på detta område. Det är särskilt viktigt att unionen, företrädd av kommissionen, samarbetar i det internationella Cospas-Sarsat-programmet.

(6a)  Internationellt samarbete är av största vikt för att främja unionens roll som global aktör inom rymdsektorn och unionens teknik och industri, för att främja rättvis konkurrens på internationell nivå, med beaktande av behovet av att säkerställa ömsesidighet i parternas rättigheter och skyldigheter, och att uppmuntra samarbete på utbildningsområdet. Internationellt samarbete är en viktig aspekt i rymdstrategin för Europa. Kommissionen kommer att använda EU:s rymdprogram för att bidra till och dra nytta av internationella insatser genom initiativ, för att främja europeisk teknik och industri internationellt (t.ex. bilaterala dialoger, industriworkshoppar, stöd till internationalisering av små och medelstora företag) och underlätta tillträdet till internationella marknader samt främja rättvis konkurrens, som bland annat ger upphov till initiativ till ekonomisk diplomati. Europeiska initiativ för rymddiplomati bör vara helt förenliga med och komplettera EU:s befintliga politik, prioriteringar och instrument, samtidigt som unionen, tillsammans med sina medlemsstater måste fortsätta ha en ledande roll på internationell nivå.

(7)  Utan att det påverkar medlemsstaternas behörighet bör, kommissionen ▌ tillsammans med ▌ den höga representanten och i nära samarbete med medlemsstaterna, verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden vid genomförandet av programmet, däribland att minska spridningen av rymdskrot och undersöka EU:s möjligheter att ansluta sig till de relevanta FN-fördragen och FN‑konventionerna, och vid behov lägga fram lämpliga förslag.

(8)  Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnader, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram och finansieringsinstrument, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering. Den bör också säkerställa synergier och samstämmighet mellan de lösningar som utvecklats inom dessa program, särskilt Horisont Europa, och de lösningar som utvecklats inom ramen för rymdprogrammet.

(8a)  I enlighet med artikel 191.3 i budgetförordningen ska samma kostnader aldrig finansieras två gånger genom unionens budget, till exempel genom både Horisont Europa och rymdprogrammet.

(9)  Det här programmets politiska mål bör också omsättas i stödberättigande områden för finansiering och investeringar genom finansieringsinstrument och budgetgarantier inom fonden InvestEU, särskilt dess delar för hållbar infrastruktur och forskning, innovation och digitalisering. Ekonomiskt stöd bör användas för att hantera marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionerligt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde.

(10)  Samstämmighet och synergier mellan Horisont Europa och programmet kommer att främja en konkurrenskraftig och innovativ europeisk rymdsektor, stärka unionens oberoende med säker tillgång till och användning av rymden och stärka unionens ställning i världen. Banbrytande lösningar i Horisont Europa kommer att stödjas av data och tjänster som genom programmet görs tillgängliga för forskare och innovatörer.

(10a)  För att maximera den socioekonomiska avkastningen från programmet är det viktigt att bibehålla de moderna systemen, att uppgradera dem för att tillgodose användarnas förändrade behov och att ny utveckling sker i sektorn för rymdbaserade tillämpningar i senare led. Unionen bör stödja verksamhet som rör forskning och teknisk utveckling eller de tidiga utvecklingsfaser som gäller infrastrukturer som inrättats inom ramen för programmet samt forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende tillämpningar och tjänster baserade på de system som inrättats inom ramen för programmet och därigenom stimulera ekonomisk verksamhet i tidigare och senare led. Det instrument på unionsnivå som är lämpligaste när det gäller att finansiera sådan forsknings- och innovationsverksamhet är Horisont Europa, inrättat genom förordning (EU) nr XXX/XXXX. En mycket specifik del av utvecklingsverksamheten bör dock finansieras via den budget som avsätts till Galileo- och Egnoskomponenterna enligt denna förordning, särskilt om verksamheten avser grundläggande inslag såsom Galileokompatibla chipsets och mottagare, vilket kommer att underlätta utvecklingen av tillämpningar i olika ekonomiska sektorer. Sådan finansiering bör emellertid inte äventyra installationen eller driften av den infrastruktur som upprättas inom ramen för programmen.

(10x)  För att säkerställa en framtida konkurrenskraftig europeisk rymdindustri bör programmet stödja utvecklingen av avancerade färdigheter på rymdområdet såväl som utbildningsinsatser, och främja lika möjligheter, inklusive jämställdhet, för att förverkliga EU-medborgarnas fulla potential på detta område.

(10b)  Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör säkerställa att rymdsektorns behov av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga genom programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, till stöd för unionens politiska prioriteringar. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.

(11)  Det är viktigt att unionen äger de materiella tillgångar och innehar rätten till de immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas genom offentlig upphandling som den finansierar som en del av rymdprogrammet. För att grundläggande egendomsrättigheter ska respekteras till fullo bör nödvändiga överenskommelser träffas med alla befintliga ägare. Unionens äganderätt bör inte påverka unionens möjlighet att, i enlighet med denna förordning och när så anses lämpligt på grundval av en bedömning från fall till fall, göra dessa tillgångar tillgängliga för tredje part eller att överlåta dem.

(11a)  För att främja en så bred användning som möjligt av de tjänster som erbjuds av programmet vore det lämpligt att betona att data, information och tjänster tillhandahålls utan någon garanti och utan att det påverkar skyldigheterna enligt rättsligt bindande bestämmelser.

(11b)  Kommissionen får, vid fullgörandet av vissa icke-föreskrivande uppgifter, vid behov och i nödvändig utsträckning anlita tekniskt bistånd från vissa utomstående parter. Andra aktörer som medverkar i den offentliga styrningen av programmet får också anlita samma tekniska bistånd för fullgörandet av de uppgifter som de anförtros genom denna förordning.

(12)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela programmets löptid som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning, för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(13)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör detta program bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(14)  ▌Inkomster som genereras av programmets komponenter bör tillfalla unionen, för att delvis kompensera de investeringar som redan gjorts, och dessa inkomster bör användas för att stödja uppnåendet av programmets mål. Det bör dock av samma anledning vara möjligt att inbegripa en mekanism för inkomstdelning i eventuella kontrakt som ingås med enheter inom den privata sektorn.

(15)  Eftersom programmet i princip finansieras av unionen, bör kontrakt om offentlig upphandling som ingås inom ramen för programmet för åtgärder som finansieras inom programmet vara förenliga med unionens regler. I detta sammanhang bör unionen också ansvara för att sätta de mål som ska eftersträvas när det gäller offentlig upphandling. Det bör noteras att det i budgetförordningen anges att kommissionen, på grundval av resultaten av en förhandsbedömning, kan förlita sig på de system och förfaranden som används av de personer eller enheter som förvaltar medel från unionen. Särskilda justeringar som krävs för dessa system och förfaranden, samt arrangemangen för att förlänga befintliga kontrakt, bör fastställas i motsvarande ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap eller överenskommelse om medverkan.

(16)  Programmet bygger på komplex och föränderlig teknik. Att bygga på sådan teknik medför osäkerhet och risker för de kontrakt inom offentlig upphandling som tecknas inom ramen för programmet, särskilt som kontrakten kan röra långsiktiga åtaganden avseende utrustning eller tjänster. Särskilda åtgärder avseende offentliga kontrakt är därför nödvändiga som komplement till bestämmelserna i budgetförordningen. Det bör därför kunna gå att genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad, särskilt för att underlätta små och medelstora företags och uppstartsföretags deltagande. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmets komponenter kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför bör vara möjligt att ingå avtal där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.

(16a)  För att främja offentlig efterfrågan och innovation inom den offentliga sektorn bör programmet främja användning av programmets data, information och tjänster för att stödja näringslivets samt små och medelstora företags utveckling av skräddarsydda lösningar på lokal och regional nivå genom rymdrelaterade innovationspartnerskap, i enlighet med punkt 7 i bilaga 1 till budgetförordningen, så att alla steg täcks in från utveckling till utbyggnad och upphandling av skräddarsydda driftskompatibla rymdlösningar för offentliga tjänster.

(17)  För att nå programmets mål är det viktigt att i förekommande fall ha tillgång till kapacitet som erbjuds av offentliga och privata enheter i unionen som är verksamma inom rymdområdet, och också ha möjlighet att arbeta på internationell nivå med tredjeländer och internationella organisationer. Av detta skäl måste det stadgas om möjligheterna att utnyttja alla budgetförordningens och fördragets verktyg och förvaltningsmetoder ▌och gemensamma upphandlingsförfaranden.

(18)  När det närmare bestämt gäller bidrag har erfarenheten visat att användar- och marknadsspridningen och det allmänna utåtriktade arbetet bättre bedrivs på ett decentraliserat sätt än centralstyrt av kommissionen. Kuponger, en form av ekonomiskt stöd från en stödmottagare till tredje part, är en av de åtgärder som visat sig fungera bäst för nya aktörer och små och medelstora företag. De har dock hämmats av det tak för ekonomiskt stöd som föreskrivs i budgetförordningen. Taket bör därför höjas för unionens rymdprogram, för att hålla jämna steg med den växande potentialen i marknadstillämpningarna inom rymdsektorn.

(19)  Valet av finansieringstyp och genomförandemetod inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, varvid hänsyn särskilt bör tas till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. Detta bör omfatta användning av schablonbelopp, schablonsatser och enhetskostnader och icke‑kostnadsbaserad finansiering enligt [artikel 125.1] i budgetförordningen.

(20)  Förordning (EU, Euratom) nr [den nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(21)  I enlighet med [nya ULT-beslutet: artikel 88 i rådets beslut …/…/EU] bör personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) kunna få finansiering i enlighet med programmets regler och mål och eventuella ordningar tillämpliga på den medlemsstat till vilken det utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(22)  Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser, indirekt genomförande och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF‑fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv unionsfinansiering.

(23)  I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 2018/1046(2) (”budgetförordningen”), rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95(3) och rådets förordning (Euratom EG) nr 2185/96(4) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(5). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(24)  Tredjeländer som är medlemmar i ▌EES ▌ får delta i unionens program i samband med det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, som ligger till grund för genomförandet av programmen genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer kan också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, ▌Olaf ▌och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.

(25)  En sund offentlig styrning av programmet kräver en tydlig fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika onödig överlappning och minska fördyringar och förseningar Alla aktörer avseende styrningen bör, inom sina befogenhetsområden och i enlighet med sina ansvarsområden, stödja uppnåendet av programmets mål.

(26)  Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. De har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. De kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det. De kan samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar. Kommissionen skulle kunna utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, få bistånd från dem och, i enlighet med ömsesidigt överenskomna villkor, lägga ut andra uppgifter i genomförandet av programmet på medlemsstaterna ▌. De berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för programmet finns tillgängligt och har en adekvat skyddsnivå, så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik(6).

(26a)  I vissa vederbörligen motiverade fall kan byrån lägga ut särskilda uppgifter på medlemsstaterna eller grupper av medlemsstater. Dessa uppgifter bör begränsas till verksamhet som byrån inte har kapacitet att utföra på egen hand och bör inte påverka styrningen av programmet och fördelningen av uppgifter enligt denna förordning.

(27)  Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att övervaka genomförandet av programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de viktigaste kraven för att utveckla system och tjänster.

(28)  Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet, ackreditering samt utveckling av marknadstillämpningar och tillämpningar i senare led. Vissa uppgifter som rör dessa områden bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. På grundval av byråns positiva resultat när det gäller att främja användar- och marknadsspridning av Galileo och Egnos, bör byrån även få i uppgift att till användarna sprida verksamhet som rör andra programkomponenter än Galileo och Egnos, liksom verksamhet för utveckling av tillämpningar i senare led för alla programmets komponenter. Detta skulle göra att stordriftsfördelar kan utnyttjas och att en utveckling av tillämpningar kan ske som bygger på flera programkomponenter (integrerade tillämpningar). Denna verksamhet bör dock inte påverka de tjänster och den verksamhet för spridning till användarna som kommissionen anförtrott Copernicus enheter. Det faktum att byrån har fått i uppgift att utveckla tillämpningar i senare led hindrar inte andra enheter som anförtrotts uppgifter att utveckla tillämpningar i senare led. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom en eller flera överenskommelser om medverkan inom en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet. När byrån anförtros uppgifter bör tillräckliga personella, administrativa och finansiella resurser ställas till förfogande.

(28a)  Galileo och Egnos är komplexa system som kräver intensiv samordning. Med tanke på att Galileo och Egnos är unionskomponenter bör en unionsinstitution eller ett unionsorgan sköta denna samordning. Med utgångspunkt i den expertis som utvecklats under de senaste åren är byrån det lämpligaste organet för att samordna alla operativa uppgifter som rör driften av dessa system, med undantag för det internationella samarbetet. Byrån bör därför anförtros uppgiften att förvalta driften av Egnos och Galileo. Detta innebär dock inte att byrån bör utföra alla uppgifter som rör driften av systemen på egen hand. Den skulle kunna dra nytta av expertis från andra enheter, särskilt Europeiska rymdorganisationen. Detta bör inbegripa åtgärder för systemens vidareutveckling samt utformning och utveckling av delar av marksegmentet och satelliter som bör anförtros Europeiska rymdorganisationen. En fördelning av uppgifter till andra enheter bygger på sådana enheters kompetens och bör undvika dubbelarbete.

(29)  Europeiska rymdorganisationen är en internationell organisation med omfattande expertis inom rymdsektorn, som 2004 ingick ett ramavtal med Europeiska gemenskapen. Den är därför en viktig partner för genomförandet av programmet, och lämpliga förbindelser bör fastställas med den. I detta avseende, och i enlighet med budgetförordningen, bör kommissionen ingå ett ramavtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska rymdorganisationen och byrån som omfattar alla ekonomiska förbindelser mellan kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen och säkerställer att de är konsekventa och förenliga med det ramavtal som ingåtts mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen, i synnerhet artiklarna 2 och 5. Eftersom Europeiska rymdorganisationen inte är ett unionsorgan och inte omfattas av unionslagstiftningen, är det dock nödvändigt att Europeiska rymdorganisationen vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa skyddet av unionens och medlemsstaternas intressen och när det gäller genomförandet av budgeten, att uppgifter som anförtros kommissionen överensstämmer med de beslut som fattas av kommissionen. Avtalet bör också innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.

(30)  Att Satcen verkar som en europeisk oberoende kapacitet som tillhandahåller tillgång till information och tjänster som härrör från utnyttjandet av relevanta rymdtillgångar och kompletterande data erkändes redan vid genomförandet av beslut nr 541/2014/EU.

(31)  För att strukturellt förankra användarföreträdarna i styrningen av Govsatcom och för att sammanställa användarnas behov och krav över nationella och civil-militära gränser, kan de relevanta unionsorganen med nära användaranknytning, t.ex. Europeiska försvarsbyrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, den militära planerings- och ledningskapaciteten och den civila planerings- och ledningskapaciteten samt Centrumet för samordning av katastrofberedskap, ha en samordnande roll för enskilda användargrupper. På aggregerad nivå bör byrån och Europeiska försvarsbyrån samordna användarrelaterade aspekter för de civila ▌ användargrupperna och kan övervaka operativ användning, efterfrågan, överensstämmelse med kraven och nya behov och krav.

(32)  Med tanke på rymdverksamhetens betydelse för unionens ekonomi och unionsmedborgarnas liv, de dubbla användningsområdena för de system och de tillämpningar som bygger på dessa system, bör det vara högt prioriterat inom programmet att uppnå och bibehålla en hög grad av säkerhet, särskilt för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen bl.a. när det gäller säkerhetsskyddsklassificerade och andra känsliga icke säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

(33)  Utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter när det gäller den nationella säkerheten bör kommissionen och den höga representanten ▌ var och en inom sitt respektive behörighetsområde garantera programmets säkerhet i enlighet med denna förordning, och i tillämpliga fall rådets beslut 201xx/xxx/Gusp(7).

(33a)  Eftersom utrikestjänsten besitter särskilda fackkunskaper och regelbundet har kontakt med förvaltningarna i tredjeländer och internationella organisationer, får utrikestjänsten bistå kommissionen i genomförandet av vissa uppgifter med anknytning till programmets säkerhet i fråga om yttre förbindelser, i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU.

(34)  Utan att det påverkar medlemsstaternas eget ansvar när det gäller den nationella säkerheten enligt artikel 4.2 i EU-fördraget eller medlemsstaternas rätt att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 346 i EUF-fördraget bör det finnas en särskilt styrning av säkerhetsfrågor för att säkerställa ett smidigt genomförande av programmet. Denna styrning bör bygga på följande tre principer: För det första är det av avgörande betydelse att medlemsstaternas omfattande och unika erfarenhet av säkerhetsfrågor beaktas i största möjliga mån. För det andra måste driften vara åtskild från säkerhetsackrediteringen, för att förhindra intressekonflikter och eventuella brister i tillämpningen av säkerhetsbestämmelserna. För det tredje är den enhet som ansvarar för förvaltningen av hela eller delar av programmets komponenter också bäst lämpad att fullgöra de uppgifter som den anförtrotts. Programmets säkerhet kommer att bygga på erfarenheterna från genomförandet av Galileo, Egnos och Copernicus under de senaste åren. En sund säkerhetsstyrning förutsätter också att rollerna fördelas på lämpligt sätt mellan de olika aktörerna. Eftersom kommissionen ansvarar för programmet bör den, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter när det gäller den nationella säkerheten, fastställa de allmänna säkerhetskrav som är tillämpliga på var och en av de olika programkomponenterna.

(34x)  It-säkerheten för de europeiska rymdinfrastrukturerna, både på marken och i rymden, är av avgörande betydelse för att säkerställa en kontinuerlig systemdrift och tjänstekontinuitet. Behovet av att skydda systemen och deras tjänster mot it-angrepp, bland annat genom att utnyttja ny teknik, bör därför vederbörligen beaktas vid fastställandet av säkerhetskrav.

(34a)  En säkerhetsövervakningsstruktur bör fastställas av kommissionen när så är lämpligt efter risk- och hotbildsanalysen. Detta organ för säkerhetsövervakning bör vara den enhet som följer de instruktioner som utvecklats inom ramen för beslut 201x/xxx/Gusp. För Galileo bör detta organ vara säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo. När det gäller genomförandet av beslut 20xx/xxx/Gusp kommer den roll som styrelsen för säkerhetsackreditering har att begränsas till att lämna synpunkter om säkerhetsackrediteringen av systemet till rådet och/eller den höga representanten.

(35)  Mot bakgrund av programmets unika karaktär och komplexitet och dess säkerhetsanknytning, bör erkända och väletablerade principer följas för säkerhetsackrediteringen. Det är därför nödvändigt att säkerhetsackrediteringen genomförs på grundval av kollektivt ansvar för säkerheten i unionen och medlemsstaterna, genom en strävan efter samförstånd och samverkan med alla parter som berörs av säkerhet, och att ett förfarande för permanent riskövervakning införs. Det är också absolut nödvändigt att den tekniska säkerhetsackrediteringsverksamheten anförtros branschfolk med vederbörliga kvalifikationer för ackreditering av komplexa system och med säkerhetsgodkännande på tillräckligt hög nivå.

(35x)  Säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska hanteras i enlighet med säkerhetsbestämmelserna i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 och rådets beslut 2013/488/EU. I enlighet med rådets beslut ska medlemsstaterna respektera de principer och miniminormer som fastställs i dessa, för att säkerställa att säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ges en likvärdig skyddsnivå.

(36)  För att garantera ett säkert informationsutbyte bör lämpliga överenskommelser ingås för att säkerställa skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som lämnas till tredjeländer och internationella organisationer inom ramen för programmet.

(37)  Ett av de främsta målen med programmet är att säkerställa unionens säkerhet och strategiska oberoende, och därigenom stärka dess förmåga att agera på många olika områden, särskilt i fråga om säkerhet, och dra fördel av de möjligheter som rymden erbjuder unionens och medlemsstaternas säkerhet. Detta mål förutsätter stränga regler om stödberättigande för de enheter som får delta i åtgärder som finansieras inom programmet och som kräver tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU‑uppgifter eller känsliga icke säkerhetsskyddsklassificerade.

(37a)  Inom ramen för programmet finns det viss information som, även om den inte är säkerhetsskyddsklassificerad, ska hanteras enligt akter som redan har trätt i kraft eller enligt nationella lagar, regler och föreskrifter, bland annat genom begränsad distribution.

(38)  Ett växande antal viktiga ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk och energi, använder i allt högre grad satellitnavigerings- och jordobservationssystem. Programmet bör utnyttja synergierna mellan dessa sektorer, med beaktande av rymdteknikens fördelar för dem, stödja utvecklingen av kompatibel utrustning och främja utvecklingen av relevanta standarder och certifieringar. Synergierna mellan rymdverksamhet och verksamhet knuten till unionens och medlemsstaternas säkerhet och försvar ökar också. Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.

(39)  Syftet med Galileo är att upprätta och driva den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering särskilt utformad för civila ändamål, som kan användas av en mängd olika offentliga och privata aktörer både i Europa och över hela världen. Galileo fungerar oberoende av andra befintliga eller potentiella system och bidrar därigenom bland annat till unionens strategiska oberoende. Systemets andra generation torde driftsättas gradvis före 2030, inledningsvis med minskad operativ kapacitet.

(40)  Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Cypern, Azorerna, Kanarieöarna och Madeira senast 2026. På luftfartsområdet bör alla dessa territorier dra nytta av Egnos för flygtrafiktjänster för alla prestandanivåer som stöds av Egnos. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) 2018/1139 och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet för luftfartsändamål, bör det noteras att även om Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg, i alla faser av flygningen, genom nödvändiga stödsystem (avionik lokalt, regionalt, ombord) är det bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster. Egnos tjänst för skydd av människoliv bör tillhandahållas i enlighet med tillämpliga Icao-standarder.

(41)  Det är helt avgörande att säkerställa hållbarheten hos Galileo och Egnos, och deras tjänsters kontinuitet, tillgänglighet, noggrannhet, tillförlitlighet och säkerhet. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen, inklusive därmed sammanhängande utveckling av rymd- och marksegment, bör utarbetas.

(43)  Begreppet kommersiell tjänst som används i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008(8) är inte längre lämpligt med tanke på hur den tjänsten utvecklats. I stället ▌talas det om två separata tjänster, nämligen högprecisionstjänsten och autentiseringstjänsten(9).

(44)  För optimal användning bör tjänsterna från Galileo och Egnos ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med varandra, även på användarnivå, och i möjligaste mån med andra satellitnavigeringssystem och konventionella hjälpmedel för radionavigation, om sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet föreskrivs i ett internationellt avtal, utan att det påverkar målet om unionens strategiska oberoende.

(45)  Med tanke på hur viktig markinfrastrukturen är för Galileo och Egnos, även för säkerheten, bör beslut om infrastrukturens belägenhet fattas av kommissionen. Lokaliseringen av systemens markinfrastruktur bör fortsätta att följa en öppen och genomblickbar process, som kan involvera byrån när så är lämpligt på grundval av dess behörighetsområde.

(46)  För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, och samtidigt bidra till unionens strategiska oberoende, särskilt i känsliga sektorer ochområdet säkerhet och skydd, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna främjas inom annan unionspolitik, även med regleringsåtgärder, där detta är motiverat och fördelaktigt. Åtgärder för att främja tjänsternas användning i alla medlemsstater utgör också en viktig del i processen.

(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, och därmed hjälpa unionen att få oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, utveckling på havs- och sjöfartsområdet, jordbruk och landsbygdsutveckling, bevarande av kulturarv, civilskydd samt infrastruktur för övervakning, säkerhet och digital ekonomi.

(47b)  Programmets komponenter bör stimulera användning av digital teknik i rymdsystem, distribution av data och tjänster samt utveckling i senare led. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas åt de initiativ och åtgärder som kommissionen föreslog i sitt meddelande av den 14 september 2016 ”Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle” och meddelandet av den 14 september 2016 ”5G för Europa: en handlingsplan”.

(48)  Copernicus bör bygga vidare på, säkerställa kontinuiteten i och stärka verksamheten och resultaten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014(10) om inrättande av Copernicusprogrammet liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)(11), som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå(12). För utveckling av nya tillgångar bör kommissionen ha ett nära samarbete med medlemsstaterna, Europeiska rymdorganisationen, Eumetsat och, i tillämpliga fall, andra enheter som äger relevant rymd- och markinfrastruktur. I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats(13) och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG(14). Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.

(49)  Copernicus bör genomföras i enlighet med målen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(15), särskilt öppenhet, skapande av förutsättningar som gynnar tjänsternas utveckling samt bidrag till ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i unionen. Copernicusdata och Copernicusinformation bör vara fritt och öppet tillgängliga.

(49a)  Copernicus fulla potential för unionens samhälle och ekonomi bör utnyttjas fullt ut av andra än de direkta stödmottagarna genom intensifierade åtgärder för användarspridning, vilket kräver ytterligare arbete för att göra data användbara för icke-specialister och därigenom stimulera tillväxt, jobbskapande och kunskapsöverföring.

(50)  Copernicus är ett användardrivet program. Utvecklingen av det bör därför baseras på Copernicuskärnanvändarnas nya krav, och samtidigt erkänna framväxten av nya offentliga och privata användargrupper. Copernicus bör bygga på en analys av alternativen för att tillgodose förändrade användarbehov, bl.a. sådana som rör genomförande och övervakning av unionspolitik som förutsätter löpande och verkningsfull involvering av användarna, särskilt när det gäller utformning och validering av krav.

(51)  Copernicus är redan i drift. Det är därför viktigt att säkerställa kontinuitet i den infrastruktur och de tjänster som redan finns, och samtidigt anpassa sig till de föränderliga användarbehoven, marknadsförhållandena, särskilt framväxten av privata aktörer i rymden (den ”nya rymden”) och sådana sociopolitiska händelser som kräver snabba insatser. Detta kräver att Copernicus struktur utvecklas för att bättre återspegla övergången från den första etappen av operativa tjänster till tillhandahållande av avancerade, mer riktade tjänster för nya användargrupper och främjande av mervärde på nedströmsmarknaderna. För detta ändamål bör det i fortsättningen finnas en strategi längs hela datavärdekedjan, dvs. datainhämtning, data- och informationsbehandling, distribution, utnyttjande samt utåtriktad verksamhet för marknadsspridning till användare samt kapacitetsuppbyggnad, samtidigt som man inom den strategiska planeringen i Horisont Europa kommer att kartlägga forskning- och innovation som bör dra nytta av Copernicus.

(52)  När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag med framför allt nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar inom förvaltning av jordbruks-, skogs- och vattenresurser samt marina resurser och kulturarvet (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014‑2020), även dem som gjorts av medlemsstaterna, ESA och Eumetsat, och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus kan också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.

(53)  Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus tjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om atmosfärens sammansättning och luftkvaliteten, information om oceanernas tillstånd och dynamik, information till stöd för land- och isövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.

(54)  Vid genomförandet av Copernicus tjänster bör kommissionen förlita sig på behöriga enheter, berörda unionsorgan, grupperingar eller konsortier av nationella organ eller andra relevanta organ som kan komma i fråga för överenskommelse om medverkan. Vid urvalet av dessa enheter bör kommissionen se till att det inte uppstår några avbrott i verksamheten och tillhandahållandet av tjänster, och vad beträffar säkerhetskänsliga uppgifter, att de berörda enheterna har kapacitet för tidig förvarning och krisövervakning inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), och särskilt den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). I enlighet med artikel 154 i budgetförordningen är personer och enheter som anförtrotts genomförandet av unionens medel skyldiga att respektera principen om icke-diskriminering i förhållande till samtliga medlemsstater. Denna princip bör säkerställas genom relevanta överenskommelser om medverkan om tillhandahållandet av Copernicustjänsterna.

(55)  Genomförandet av Copernicustjänsterna bör även underlätta den allmänna spridningen av tjänster eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången och utvecklingen av tjänster samt samarbete med medlemsstaterna och andra parter. Därför bör kommissionen och de enheter den gett i uppdrag att tillhandahålla tjänster samarbeta nära med olika kärngrupper i hela Europa för att vidareutveckla Copernicus tjänste- och informationsportfölj för att säkerställa att man tillgodoser framväxande behov inom den offentliga sektorn samt politiska behov så att den kommersiella spridningen av jordobservationsdata kan maximeras. Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att ta fram den markbaserade komponenten av Copernicus och underlätta integreringen av markbaserade dataset med rymddataset för uppgraderade Copernicustjänster.

(55a)  Copernicus fria, fullständiga och öppna datapolicy har bedömts vara ett av de mest framgångsrika inslagen i genomförandet av Copernicus och har varit avgörande för att skapa en stark efterfrågan på dess data och information, vilket har gjort Copernicus till en av världens största leverantörer av jordobservationsdata. Det finns ett tydligt behov av att garantera långsiktig och säker kontinuitet i tillhandahållandet av fria, fullständiga och öppna data och att tillgång bör skyddas för att förverkliga de ambitiösa mål som fastställts i rymdstrategin för Europa (2016). Copernicusdata är främst till för EU:s medborgare, och genom att göra dessa data fritt tillgängliga i hela världen maximeras möjligheterna till samarbete för EU:s företag och akademiker och bidrar till ett effektivt europeiskt rymdekosystem. Om tillgången till Copernicusdata och Copernicusinformation begränsas bör det göras i överensstämmelse med Copernicus datapolitik enligt definitionen i denna förordning och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013.

(56)  Data och information som tas fram inom Copernicus bör göras tillgängliga fullständigt, öppet och kostnadsfritt, i enlighet med tillämpliga villkor och begränsningar, för att främja användningen och spridningen av dem och stärka de europeiska marknaderna för jordobservation, särskilt i förädlingsledet, och på så sätt skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb i unionen. Ett sådant tillgängliggörande bör fortsätta att tillhandahålla data och information med en hög grad av samstämmighet, kontinuitet, tillförlitlighet och kvalitet. Detta kräver storskalig och användarvänlig tillgång till, bearbetning av och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation, med olika aktualitet, för vilka kommissionen bör fortsätta att följa en integrerad strategi både på unionsnivå och i medlemsstaterna, vilket också möjliggör integrering med andra data- och informationskällor. Kommissionen bör därför vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att Copernicusdata och Copernicusinformation kan tillhandahålls och användas på ett lätt och effektivt sätt, särskilt genom att främja Copernicusdata- och informationsåtkomsttjänst (DIAS) i medlemsstaterna och om möjligt främja driftskompatibilitet mellan befintliga europeiska infrastrukturer för jordobservationsdata för att skapa synergier med deras resurser i syfte att maximera och öka marknadsspridningen av Copernicusdata och Copernicusinformation.

(57)  Kommissionen bör arbeta med leverantörerna av data för att komma överens om licensvillkor för tredjepartsdata för att underlätta användningen av dessa inom Copernicus i enlighet med denna förordning och tillämpliga rättigheter för tredje part. Eftersom vissa Copernicusdata och viss Copernicusinformation, däribland högupplösta bilder, kan påverka unionens eller medlemsstaternas säkerhet bör åtgärder i vederbörligen motiverade fall antas för att bemöta risker för och hot mot unionens eller medlemsstaternas säkerhet.

(58)  Bestämmelserna i rättsakter som antagits enligt tidigare förordningar utan slutdatum bör förbli giltiga, utom om de står i strid med den nya förordningen. Detta gäller särskilt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013 som fastställer registrerings- och licensvillkoren för GMES-användare och kriterier för begränsning av tillgången till särskilda GMES-data och information från GMES-tjänster(16).

(59)  För att främja och underlätta både lokala, regionala och nationella myndigheters, små och medelstora företags och forskares användning av jordobservationsdata och jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ såsom Copernicus Relay-nätverket och Copernicus Academy, genom verksamhet för spridning till användarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Copernicus och unionens och medlemsstaternas politik för att stimulera efterfrågan på kommersiella tillämpningar och tjänster och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation som syftar till att utveckla ett konkurrenskraftigt ekosystem för jordobservationsdata i unionen.

(60)  På världsscenen bör Copernicus tillhandahålla korrekt och tillförlitlig information för samarbete med tredjeländer och internationella organisationer och till stöd för unionens politik för yttre åtgärder och utvecklingssamarbete. Copernicus bör betraktas som ett europeiskt bidrag till det globala systemet av jordobservationssystem (GEOSS), kommittén för jordobservationssatelliter (CEOS), partskonferensen (COP) inom Förenta nationernas ramkonvention av år 1992 om klimatförändringar (UNFCCC), uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling och Sendairamverket för katastrofriskreducering. Copernicus bör inrätta eller upprätthålla ett lämpligt samarbete med relevanta FN-organ och Meteorologiska världsorganisationen.

(61)  Vid genomförandet av Copernicus bör kommissionen vid behov anlita europeiska internationella organisationer med vilka den redan har ett etablerat partnerskap, i synnerhet Europeiska rymdorganisationen när det gäller utveckling, samordning, genomförande och vidareutveckling av rymdkomponenter, åtkomst till data från tredje part i tillämpliga fall, och, när detta inte görs av andra enheter, driften av särskilda satellituppdrag. Kommissionen bör dessutom anlita Eumetsat när det gäller driften av särskilda satellituppdrag eller delar av dem och, i tillämpliga fall, åtkomsten till data från bidragande uppdrag i enlighet med organisationens expertis och mandat.

(61a)  När det gäller tjänster bör kommissionen dra fördel av den specifika kapacitet som tillhandahålls av unionens byråer som Europeiska miljöbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Satcen och de europeiska investeringarna som redan gjorts i övervakning av havsmiljön genom Mercator Ocean. Beträffande säkerhet kommer en heltäckande unionsstrategi att eftersträvas i samarbete med den höga representanten. Kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) har deltagit aktivt från början av GMES och har stött utvecklingen när det gäller Galileo och rymdväder. Enligt förordning (EU) nr 377/2014 förvaltar GFC Copernicus krishanteringstjänst och den globala delen av Copernicus markövervakningstjänst, och bidrar till översynen av datans och informationens kvalitet och ändamålsenlighet och till den framtida utvecklingen. Kommissionen bör även i fortsättningen förlita sig på GFC:s vetenskapliga och tekniska rådgivning i genomförandet av Copernicus.

(62)  På begäran av Europaparlamentet och rådet inrättade unionen en ram för rymdövervakning och spårning (SST) genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning. Rymdskrot har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. SST är därför avgörande för att bevara kontinuiteten i programmets komponenter och deras bidrag till unionens politik. Genom att försöka hindra att mängden rymdskrot ökar, bidrar SST till att säkerställa hållbar tillgång till och användning av rymden, vilket är ett globalt mål. I detta sammanhang kan SST stödja förberedelserna inför EU:s ”städprojekt” i omloppsbanan runt jorden.

(63)  SST bör vidareutveckla SST-kapacitetens prestanda och oberoende. Detta bör därför leda till att det upprättas en oberoende europeisk förteckning över rymdföremål, som bygger på data från nätverket av SST-sensorer. Där så är lämpligt skulle unionen kunna överväga att göra vissa data tillgängliga för kommersiella och icke‑kommersiella ändamål samt för forskning. SST bör också fortsätta att stödja driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Eftersom SST-tjänsterna är användardrivna system, bör lämpliga mekanismer införas för att samla in användarkrav, däribland säkerhetskrav och krav avseende överföring av relevant information till och från offentliga institutioner i syfte att förbättra systemets effektivitet, samtidigt som nationell säkerhetspolitik respekteras.

(64)  Tillhandahållandet av SST-tjänster bör bygga på ett samarbete mellan unionen och medlemsstaterna och använda befintlig och framtida nationell sakkunskap och infrastruktur, inklusive sådan som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen eller av unionen. Det bör vara möjligt att tillhandahålla ekonomiskt stöd till utvecklingen av nya SST-sensorer. Med tanke på den känsliga karaktären hos SST bör kontrollen över nationella sensorer samt drift, underhåll och förnyelse av dem och bearbetning av data som möjliggör tillhandahållandet av SST-tjänster kvarstå hos de deltagande medlemsstaterna.

(65)  Medlemsstater med lämpligt ägande av eller tillgång till SST-kapacitet bör kunna delta i tillhandahållandet av SST-tjänster. De medlemsstater som ingår i det SST-konsortium som inrättats i enlighet med beslut nr 541/2014/EU bör anses uppfylla dessa kriterier. Dessa medlemsstater bör lämna in ett enda gemensamt förslag och visa överensstämmelse med ytterligare krav som rör den operativa strukturen. ▌Lämpliga regler bör fastställas för urval och organisering av deltagande medlemsstater.

(65a)  Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att fastställa närmare förfaranden och inslag för medlemsstaternas deltagande. Om inget gemensamt förslag har lämnats eller om kommissionen anser att ett sådant förslag inte uppfyller de fastställda kriterierna får kommissionen inleda ett andra steg för medlemsstaternas deltagande. Förfarandena och inslagen för detta andra steg bör definiera vilka omloppsbanor som ska omfattas och ta hänsyn till behovet av att maximera medlemsstaternas deltagande i tillhandahållandet av SST-tjänster. Om dessa förfaranden och inslag ger kommissionen möjlighet att välja ut flera förslag för att täcka alla omloppsbanor bör lämpliga samordningsmekanismer mellan medlemsstaternas grupper och en effektiv lösning för att täcka alla SST-tjänster också tillhandahållas.

(66)  När SST är inrättat, bör det följa principerna om komplementaritet och kontinuitet för användardrivna SST-tjänster av hög kvalitet som bygger på den bästa sakkunskapen. SST bör därför undvika onödigt dubbelarbete. All dubbel kapacitet bör ▌garantera SST-tjänsternas kontinuitet, kvalitet och stabilitet. Verksamheten i expertgrupperna bör bidra till att undvika sådan onödig överlappning.

(67)  SST bör också bidra till befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. Copuos riktlinjer för minskning av rymdskrot ▌och utkastet till riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ för aktivt bortskaffande och oskadliggörande av rymdskrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

(68)  I samband med SST, rymdväder och verksamhet som rör jordnära föremål bör hänsyn tas till samarbetet med internationella partner, särskilt Amerikas förenta stater, internationella organisationer och andra tredje parter, för att i synnerhet undvika kollisioner i rymden, förebygga ökningen av mängden rymdskrot och öka beredskapen för extremt rymdväder och jordnära objekt

(69)  Rådets säkerhetskommitté har rekommenderat att man skapar en riskhanteringsstruktur för att säkerställa att datasäkerhetsfrågor vederbörligen beaktas vid genomförandet av beslut nr 541/2014/EU. För detta ändamål och med beaktande av det arbete som redan utförts, bör lämpliga strukturer och förfaranden för riskhantering inrättas av de deltagande medlemsstaterna.

(70)  Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En delkomponent för rymdväder bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna rymdvädertjänster tillhandahålls och förbättra medlemsstaternas kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och fortsatt forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna, europeiska och internationella organisationer och den privata sektorn.

(71)  Kommissionens vitbok om EU:s framtid(17), Romförklaringen av stats- och regeringscheferna i 27 medlemsstater(18) och flera resolutioner i Europaparlamentet erinrar om att EU har en stor roll att spela för att garantera ett tryggt, säkert och motståndskraftigt Europa som kan hantera utmaningar som regionala konflikter, terrorism, cyberhot och ett ökande migrationstryck. Trygg och garanterad tillgång till satellitkommunikation är en förutsättning för säkerhetsaktörerna, och att samla och gemensamt utnyttja denna viktiga resurs på unionsnivå ökar säkerheten i en union som skyddar sina medborgare.

(72)  Europeiska rådet välkomnade i sina slutsatser den 20 december 2013(19) på satellitkommunikationsområdet förberedelserna inför nästa generations statliga satellitkommunikation (Govsatcom) genom ett nära samarbete mellan medlemsstaterna, kommissionen och Europeiska rymdorganisationen. Govsatcom har också angetts som ett inslag i den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik i juni 2016. Govsatcom bör bidra till unionens reaktion på hybridhot, stödja unionens marina strategi och unionens politik för Arktis.

(73)  Govsatcom är ett användarcentrerat program med en tydlig säkerhetsdimension. Användningsfallen kan delas in i tre grupper av de relevanta aktörerna: i) krishantering, som kan omfatta civila och militära gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska uppdrag och operationer, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser och nödsituationer till sjöss; ii) övervakning, vilket kan omfatta gränsövervakning, övervakning före gränsen, gränsbevakning till havs, havsövervakning och övervakning av smuggling; iii) viktig infrastruktur, vilket kan inbegripa diplomatiska nät, poliskommunikation, digital infrastruktur (t.ex. datacentrum, servrar), kritisk infrastruktur (t.ex. energi, transport och fördämningar som dammar) och rymdinfrastruktur.

(73a)  Govsatcoms kapacitet och tjänster kommer att användas i säkerhetskritiska uppdrag och insatser av aktörer i unionen och medlemsstaterna. Det behövs därför en lämplig nivå av oberoende från tredje parter (tredjeländer och enheter från tredjeländer) som omfattar alla inslag i Govsatcom, såsom rymd- och markteknik på komponent-, delsystems- och systemnivå, tillverkningsindustrin, ägare och operatörer av rymdsystem, fysisk lokalisering av komponenter till marksystemet.

(74)  Satellitkommunikation är en knapp resurs som begränsas av satellitkapaciteten, frekvenserna och den geografiska täckningen. För att vara kostnadseffektiv och dra nytta av stordriftsfördelar behöver därför Govsatcom optimera matchningen mellan efterfrågan på Govsatcom av godkända användare och tillgången enligt Govsatcoms kontrakt på satellitkapacitet och tjänster. Eftersom både tillgång och efterfrågan kan förändras med tiden, krävs konstant övervakning och flexibilitet för att anpassa Govsatcomtjänsterna. ▌

(75)  De operativa kraven kommer att bestämmas på grundval av en bedömning av användningsfallen. Utifrån dessa operativa krav i kombination med säkerhetskraven bör tjänsteportföljen utvecklas. Tjänsteportföljen bör innehålla utgångspunkterna för de tjänster som Govsatcom ska tillhandahålla. För att bibehålla bästa möjliga jämvikt mellan tillgång till och efterfrågan på tjänster kan Govsatcoms tjänsteportfölj behöva uppdateras regelbundet.

(76)  I Govsatcoms första fas (ungefär fram till 2025) kommer befintlig kapacitet att användas. I detta sammanhang bör kommissionen upphandla EU:s Govsatcomkapacitet från medlemsstater med nationella system och rymdkapacitet och från kommersiella satellitkommunikations- eller tjänsteleverantörer, med beaktande av unionens väsentliga säkerhetsintressen. I denna första fas kommer tjänsterna att byggas ut stegvis ▌. Om en detaljerad analys av den framtida tillgången och efterfrågan visar att detta inte är tillräckligt för att täcka den förändrade efterfrågan, får beslut fattas om att gå vidare till en andra fas och utveckla ytterligare skräddarsydd rymdinfrastruktur eller kapacitet via ett eller flera offentlig-privata partnerskap, t.ex. med unionens satellitoperatörer.

(77)  I syfte att optimera tillgängliga satellitkommunikationsresurser för att garantera tillgången i oförutsebara situationer, som naturkatastrofer, och för att säkerställa operativ effektivitet och korta omställningstider krävs det nödvändiga marksegmentet (nav eller andra potentiella markkomponenter ). Det senare bör utformas på grundval av drifts- och säkerhetskrav. För att minska riskerna kan navet bestå av flera olika fysiska platser. Andra marksegment, t.ex. förankringsstationer, kan behövas.

(78)  För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom bör göra det möjligt för användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster ▌.

(79)  Med tanke på den operativa effektiviteten har användarna angett att det är viktigt att eftersträva driftskompatibilitet i användarutrustningen, och användarutrustning som kan använda flera olika satellitsystem. Forskning och utveckling kan komma att behövas på detta område.

(80)  När det gäller genomförandet bör uppgifter och ansvarsområden fördelas mellan specialiserade organ, t.ex., Europeiska försvarsbyrån, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska rymdorganisationen, byrån och unionens andra organ på ett sådant sätt att de anpassas till deras huvudsakliga uppgift, särskilt för användaraspekter.

(81)  Den behöriga Govsatcommyndigheten har en viktig roll för att övervaka att användare och andra nationella organ som är involverade i Govsatcom, följer reglerna för delning och prioritering och säkerhetsförfarandena i enlighet med säkerhetskraven. En medlemsstat som inte har utsett en behörig Govsatcommyndighet bör under alla omständigheter utse en kontaktpunkt för att hantera eventuella störsändningar som upptäckts och som påverkar Govsatcom.

(81a)  Medlemsstaterna, rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten kan bli Govsatcomdeltagare, i den mån de väljer att godkänna Govsatcomanvändare eller tillhandahålla kapacitet, platser eller anläggningar. Med tanke på att medlemsstaterna själva får välja om de godkänner Govsatcomanvändare eller tillhandahåller kapacitet, platser eller anläggningar, kan medlemsstaterna inte åläggas att bli Govsatcomdeltagare eller att tillhandahålla Govsatcominfrastruktur. Programmets Govsatcomkomponent påverkar därför inte medlemsstaternas rätt att inte delta i Govsatcom, bland annat i enlighet med nationell lagstiftning eller konstitutionella bestämmelser som rör medlemsstatens politik om alliansfrihet och att stå utanför militärallianser.

(82)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad avser tjänster inom Govsatcom. Det kommer att göra det möjligt för kommissionen att fastställa tekniska specifikationer för användningsfall som avser krishantering, övervakning och förvaltning av central infrastruktur, inbegripet diplomatiska kommunikationsnät. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(83)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad avser tjänsteportföljen inom Govsatcom. Det kommer att ge kommissionen möjlighet att definiera egenskaper, inbegripet geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(84)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad avser regler för delning och prioritering av samlad satellitkommunikationskapacitet inom Govsatcom. Vid fastställande av regler för delning och prioritering bör kommissionen ▌ta hänsyn till operativa krav och säkerhetskrav och analysera risker och förväntad efterfrågan av Govsatcoms deltagare. Även om Govsatcomtjänster i princip bör tillhandahållas kostnadsfritt till Govsatcomanvändarna, om denna analys visar på brist på kapacitet och för att undvika en snedvridning av marknaden, kan en prissättningspolitik utvecklas som en del av dessa detaljerade regler om delning och prioritering. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(85)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad avser markinfrastrukturens belägenhet inom Govsatcom. Det kommer att ge kommissionen möjlighet att ta hänsyn till operativa krav och säkerhetskrav samt befintlig infrastruktur vid valet av sådana platser. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(87)  Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering. Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.

(87a)  Byrån har sitt säte i Prag i enlighet med beslut 2010/803/EU. För att utföra byråns uppgifter får byråns personal utplaceras i något av de markcentrum för Galileo eller Egnos som avses i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/413 för att utföra den programverksamhet som föreskrivs i det berörda avtalet. För att byrån ska fungera så effektivt som möjligt skulle dessutom vissa anställda kunna utplaceras på lokala kontor i en eller flera medlemsstater. Om personal förflyttas utanför byråns säte eller platsen för Galileo och Egnos bör detta inte innebära att byråns kärnverksamhet överförs till dessa lokala kontor.

(88)  På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör namnet på Europeiska byrån för GNSS ändras. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.

(89)  Med tanke på byråns mandat och kommissionens roll i genomförandet av programmet, är det lämpligt att föreskriva att vissa av de beslut som fattas av styrelsen inte bör antas utan att kommissionens företrädare röstar ja.

(90)  Utan att det påverkar kommissionens befogenheter, bör styrelsen, styrelsen för säkerhetsackreditering och den verkställande direktören vara oberoende i sin tjänsteutövning och agera i allmänhetens intresse.

(91)  Det är möjligt och till och med troligt att vissa av programmets komponenter kommer att bygga på användning av känslig eller säkerhetsrelaterad nationell infrastruktur. I detta fall är det med tanke på den nationella säkerheten nödvändigt att föreskriva att ▌företrädarna för ▌ medlemsstater och företrädarna för kommissionen ▌ närvarar i mötena i styrelsen och styrelsen för säkerhetsackreditering, utgående från sitt behov om kännedom. I styrelsen får endast företrädare för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur och en företrädare för kommissionen delta i omröstningar. Den arbetsordning som gäller styrelsen och styrelsen för säkerhetsackreditering bör ange i vilka situationer detta är tillämpligt.

(94)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 behöver programmet utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser.

(94a)  Effekterna av att använda Copernicus- och Galileobaserade tjänster förväntas vara stora för den europeiska ekonomin i allmänhet. I dag verkar dock ad hoc‑mätningar och fallstudier dominera. Kommissionen bör, genom Eurostat, fastställa relevanta statistiska mätningar och indikatorer som skulle ligga till grund för en systematisk och grundlig övervakning av effekterna av EU:s‑rymdverksamhet.

(95)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Kommissionen bör biträdas av en kommitté som bör sammanträda i särskilda konfigurationer.

(95a)  Eftersom programmets komponenter är användarstyrda krävs att användarna fortlöpande och aktivt deltar i förverkligandet och utvecklingen av dem, framför allt fastställandet och godkännandet av krav på tjänsterna. För att öka värdet för användarna bör man aktivt söka deras medverkan och hålla regelbundna samråd med slutanvändare från den offentliga och den privata sektorn i EU:s medlemsstater och när så är lämpligt internationella organisationer. Därför bör en arbetsgrupp inrättas (nedan kallat användarforumet) för att bistå programkommittén med att fastställa användarnas krav, verifiera tjänsternas förenlighet och kartlägga luckor i de tjänster som tillhandahålls. Kommitténs arbetsordning bör fastställa arbetsgruppens organisation och ta hänsyn till de särskilda egenskaperna hos varje komponent och varje tjänst inom komponenterna. När så är möjligt bör medlemsstaterna bidra till användarforumet på grundval av ett systematiskt och samordnat samråd med användare på nationell nivå.

(96)  Eftersom sund offentlig styrning förutsätter en enhetlig förvaltning av programmet, snabbare beslutsfattande och lika tillgång till information, skulle företrädare för enheter som anförtrotts uppgifter med anknytning till programmet kunna delta som observatörer i arbetet i den kommitté som inrättats med stöd av förordning (EU) nr 182/2011. Av samma anledning skulle företrädare för tredjeländer och internationella organisationer som ingått ett internationellt avtal med unionen med anknytning till programmet eller dess komponenter eller delkomponenter kunna delta i kommitténs arbete, med förbehåll för säkerhetsrestriktioner och i enlighet med avtalsvillkoren. Företrädarna för de enheter som anförtrotts uppgifter med anknytning till programmet, tredjeländer och internationella organisationer bör inte ha rösträtt i kommittén. Villkoren för observatörernas och de tillfälliga deltagarnas deltagande bör fastställas i kommittéernas arbetsordning.

(97)  För att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg när det gäller att uppnå målen, bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med avseende på ändringar av bilaga X för att se över eller komplettera indikatorerna där så krävs och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. Framför allt, för att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(98)  Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av att det överskrider varje enskild medlemsstats ekonomiska och tekniska kapacitet och det därför, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan genomföras på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

(99)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av programmets säkerhetskrav bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011. Medlemsstaterna bör kunna utöva maximal kontroll över programmets säkerhetskrav. När kommissionen antar genomförandeakter på programmets säkerhetsområde bör den biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna som sammanträder i en särskild säkerhetskonfiguration. Dessa genomförandeakter bör antas i enlighet med det granskningsförfarande som fastställs i förordning (EU) nr 182/2011. Med tanke på säkerhetsfrågornas känslighet bör ordföranden sträva efter att finna lösningar som vinner största möjliga stöd inom kommittén. Kommissionen bör inte anta genomförandeakter som fastställer de allmänna säkerhetskraven för programmet i de fall då kommittén inte avger något yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.  Genom denna förordning inrättas unionens rymdprogram (nedan kallat programmet). Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021‑2027, formerna för unionsfinansiering, reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering samt reglerna för genomförande av programmet.

2.  Genom denna förordning inrättas Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån) som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS, som inrättats genom förordning (EU) nr 912/2010, och här fastställs även regler för byråns verksamhet.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(0)  system för rymdövervakning och spårning: ett nätverk av mark- och rymdbaserade sensorer som kan övervaka och spåra rymdföremål, tillsammans med bearbetningskapacitet för tillhandahållande av data, information och tjänster gällande rymdföremål i omloppsbana runt jorden.

(1)  rymdfarkost: ett föremål i omloppsbana som är utformat för att utföra en viss funktion eller ett visst uppdrag (t.ex. kommunikation, navigering eller jordobservation), inbegripet ▌satelliter, de övre stegen i bärraketer och fordon för återinträde. En rymdfarkost som inte längre kan utföra sitt avsedda uppdrag anses vara icke-funktionell. Rymdfarkoster i reserv- eller standbyläge som inväntar eventuell återaktivering anses vara funktionella.

(2)  rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön vid Solen och runt Jorden. Rymdvädereffekter inbegriper soleruptioner, solära energetiska partiklar, variationer i solvind, masseruptioner från koronan, geomagnetiska stormar och geomagnetisk dynamik, jonosfäriska störningar ▌som kan påverka Jorden och rymdbaserad infrastruktur.

(3)  jordnära föremål (NEO): naturliga föremål i Solsystemet som närmar sig Jorden.

(4)  rymdföremål: alla konstgjorda föremål i yttre rymden.

(5)  rymdlägesbild (SSA): ett helhetsgrepp som innefattar heltäckande kunskaper och förståelse av de viktigaste rymdriskerna och omfattar kollisioner mellan rymdföremål, rymdföremåls fragmentering och återinträde i atmosfären, rymdväderfenomen och jordnära föremål.

(6)  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument och/eller budgetgarantier från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansiella institutioner, kommersiella finansinstitut och investerare.

(7)  rättslig enhet: fysisk person, eller juridisk person som bildats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har juridisk personlighet och har rätt att i eget namn utöva rättigheter och ta på sig skyldigheter, eller enhet som inte är en juridisk person i enlighet med artikel 197.2 c i budgetförordningen.

(8)  tredjeland: land som inte är en medlemsstat i Europeiska unionen.

(9)  SST-information: bearbetade SST-data som med lätthet kan förstås av mottagaren.

(10)  SST-data: rymdföremålens och rymdskrotets fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST‑sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).

(11)  returlänk: en tjänst som bidrar till den globala övervakningstjänsten för luftfartyg, en övervakning som har fastställts av Internationella civila luftfartsorganisationen.

(12)  Copernicus Sentinels: Copernicus egna satellitrymdfarkoster eller rymdfarkostnyttolaster för rymdbaserad jordobservation.

(13)  Copernicusdata: data från Sentinels, inklusive metadata.

(14)  Copernicustredjepartsdata och -information: rumsliga data och rumslig information som används på licens av Copernicus, eller som gjorts tillgängliga för att användas av Copernicus, med ursprung i andra källor än Sentinels.

(14a)  Copernicustjänster: tjänster med ett mervärde av allmänt och gemensamt intresse för unionen och medlemsstaterna som finansieras genom programmet och som omvandlar jordobservationsdata, markdata och andra hjälpdata till bearbetad, aggregerad och tolkad information som är skräddarsydd för Copernicusanvändarnas behov.

(15)  Copernicusmarkdata: observationsdata från mark-, vatten- eller flygburna sensorer samt referens- och stöddata som är licensierade eller tillhandahålls för användning av Copernicus.

(16)  Copernicusinformation: information från Copernicustjänsterna efter behandling eller modellering, inklusive tillhörande metadata.

(17)  förvaltare: rättslig enhet som är fristående från kommissionen eller tredje part och som tar emot data från kommissionen eller den tredje parten för säker lagring och behandling av uppgifterna.

(18)  rymdskrot: alla rymdföremål inklusive rymdfarkoster eller fragment och bitar av sådana, i omloppsbana runt jorden eller i återinträde i jordens atmosfär, som inte längre fungerar eller inte längre tjänar något visst syfte, inbegripet delar av raketer eller artificiella satelliter, eller inaktiva artificiella satelliter.

(19)  SST-sensor: en anordning eller en kombination av anordningar, mark- eller rymdbaserad radar, laser och teleskop, som kan utföra rymdövervakning eller spårning och mäta fysiska parametrar med anknytning till rymdföremål såsom storlek, plats och hastighet.

(19a)  Govsatcomdeltagare: en medlemsstat, rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, unionens organ, tredjeländer och internationella organisationer, under förutsättning att dessa organ, tredjeländer och internationella organisationer vederbörligen fått tillstånd.

(20)  Govsatcomanvändare: unionens eller medlemsstaternas myndigheter, organ som fått i uppdrag att bedriva myndighetsutövning eller fysiska eller juridiska personer som vederbörligen befullmäktigats och fått i uppdrag att sköta övervakning och förvaltning av säkerhetskritiska uppdrag, insatser och infrastruktur.

(20a)  Govsatcomhub: ett operativt centrum med huvudfunktionen att på ett säkert sätt koppla samman Govsatcomanvändarna med leverantörerna av Govsatcomkapacitet och Govcatsomtjänster, och på så sätt optimera tillgång och efterfrågan vid en viss tidpunkt.

(21)  Govsatcomanvändarfall: ett driftsscenario i en viss miljö där ▌Govsatcomtjänster krävs.

(21a)  säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter: uppgifter eller material som placerats på en EU-säkerhetsskyddsklassificeringsnivå och vars obehöriga röjande skulle kunna åsamka Europeiska unionens eller en eller flera av dess medlemsstaters väsentliga intressen olika grader av skada.

(22)  känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter: icke‑säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i den mening som avses i artikel 9 i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443, som skapar en skyldighet att skydda känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och som är tillämplig endast på kommissionen och på unionens byråer och organ som enligt lag är skyldiga att tillämpa kommissionens säkerhetsbestämmelser.

(23)  Copernicusanvändare indelas enligt följande:

Copernicuskärnanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus, är de av unionens institutioner och organ och europeiska, nationella och regionala offentliga organ i unionen eller Copernicus deltagande stater som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka civil offentlig politik, bl.a. miljö-, civilskydds-, eller säkerhetspolitik, inbegripet säkerhet för infrastruktur. andra Copernicusanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och särskilt omfattar forsknings- och utbildningsorganisationer, kommersiella och privata organ, välgörenhetsorganisationer, icke-statliga organisationer och internationella organisationer.

(24)  Copernicus deltagande stater: tredjeländer som bidrar finansiellt och deltar i Copernicus enligt villkoren i ett internationellt avtal som ingåtts med unionen.

Artikel 3

Programmets komponenter

Programmet ska bestå av följande komponenter:

a)  Ett oberoende civilt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) som står under civil kontroll och som omfattar en konstellation av satelliter, centrum och ett globalt nätverk av markstationer, som erbjuder positionsbestämnings-, navigerings- och tidsbestämningstjänster och som ▌iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Galileo).

b)  Ett civilt regionalt satellitnavigeringssystem under civil kontroll som består av centrum och markstationer och flera transpondrar installerade i geosynkrona satelliter och som förstärker och korrigerar de öppna signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, bland annat för flygledningstjänst, flygtrafiktjänster och andra transportsystem (nedan kallat European Geostationary Navigation Overlay Service eller Egnos).

c)  Ett operativt, oberoende användardrivet civilt jordobservationssystem under civil kontroll som bygger på befintlig nationell och europeisk kapacitet, erbjuder geoinformationdata och -tjänster, bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, grundar sig på en policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data och som i förekommande fall iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).

d)  Ett system för rymdövervakning och spårning som syftar till att förbättra, driva och tillhandahålla data, information och tjänster i samband med övervakning och spårning av rymdföremål i omloppsbana runt jorden ( delkomponenten SST), kompletterat med observationsparametrar som rör rymdväderhändelser (delkomponenten SWE) och övervakning av risken att jordnära föremål (delkomponenten NEO) närmar sig jorden (rymdlägesbild (SSA).

e)  En ▌satellitkommunikationstjänst under civil och statlig kontroll som möjliggör tillhandahållandet av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster till unionens och medlemsstaternas myndigheter som hanterar säkerhetskritiska uppdrag och säkerhetskritisk infrastruktur (nedan kallat Govsatcom).

▌Programmet ska omfatta ytterligare åtgärder för att garantera resurseffektiv och autonom tillgång till rymden för programmet, främja en innovativ och konkurrenskraftig europeisk rymdsektor i tidigare och senare led och för att stärka unionens rymdekosystem och stärka unionen som global aktör.

Artikel 4

Mål

1.  Programmet ska ha följande allmänna mål:

a)  Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna stödja unionens politiska prioriteringar och tillhörande evidensbaserat och oberoende beslutsfattande, bland annat när det gäller klimatförändringar, transporter och säkerhet ▌.

b)  Maximera den samhällsekonomiska nyttan, särskilt genom att främja utveckling av en innovativ och konkurrenskraftig europeisk sektor i tidigare och senare led, inbegripet små och medelstora företag och uppstartsföretag och därigenom möjliggöra tillväxt och skapande av sysselsättning i unionen och främja bredast möjliga spridning och användning av data, information och tjänster från programmets komponenter, både inom och utanför unionen, samtidigt som synergier och komplementaritet med unionens verksamhet inom området forskning och teknisk utveckling som genomförs inom ramen för Horisont Europa-förordningen säkerställs.

c)  Stärka säkerheten i unionen och dess medlemsstater ▌ och dess ▌ oberoende, särskilt när det gäller teknik ▌.

d)  Främja unionens roll ▌som en global aktör på rymdområdet, främja internationellt samarbete, stärka den europeiska rymddiplomatin, bland annat genom att främja principerna om ömsesidighet och rättvis konkurrens och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller ▌ hållbar utveckling, och öka medvetenheten om rymden som ett gemensamt arv för mänskligheten.

e)  Förbättra säkerheten för, skyddet av och hållbarheten hos all verksamhet i yttre rymden som hör samman med rymdföremål och spridning av skrot, samt rymdmiljön, genom att vidta lämpliga åtgärder, inbegripet utveckling och införande av teknik för avveckling av uttjänta rymdfarkoster och för avveckling av rymdskrot.

(6a)  Internationellt samarbete är av största vikt och är en viktig aspekt i rymdstrategin för Europa och för att främja unionens roll som global aktör inom rymdsektorn. Kommissionen kommer att använda programmet för att bidra till och dra nytta av internationella insatser genom initiativ för rymddiplomati, främja europeisk teknik och industri internationellt (t.ex. bilaterala dialoger, industriworkshoppar, stöd till internationalisering av små och medelstora företag) och underlätta tillträdet till internationella marknader samt främja rättvis konkurrens och då bland annat mobilisera initiativ till ekonomisk diplomati. Europeiska initiativ för rymddiplomati bör vara helt förenliga med och komplettera EU:s befintliga politik, prioriteringar och instrument, samtidigt som unionen, tillsammans med sina medlemsstater, måste kvarstå som en internationell ledare.

2.  Programmet ska ha följande särskilda mål:

a)  För Galileo och Egnos: Långsiktigt tillhandahålla moderna och ▌säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning, samtidigt som tjänsternas kontinuitet och tålighet säkerställs.

b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata, jordobservationsinformation och tjänster som integrerar andra datakällor, på lång och hållbar sikt, för att stödja utformningen, genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik och åtgärder som baseras på användarkrav.

c)  För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål och rymdskrot i syfte att ytterligare öka SST-kapacitetens prestanda och oberoende på unionsnivå, tillhandahålla rymdvädertjänster och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.

d)  För Govsatcom: Säkerställa långsiktig tillgång till tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva satellitkommunikationstjänster för Govsatcomanvändare.

e)  Stödja en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden, varvid hänsyn ska tas till unionens väsentliga säkerhetsintressen.

f)  Främja utvecklingen av en stark rymdekonomi i unionen, bland annat genom att stödja rymdekosystemet och genom att stärka konkurrenskraft, innovation, entreprenörskap, kompetens och kapacitetsuppbyggnad i alla medlemsstater och regioner i unionen, med särskild hänsyn till små och medelstora företag och uppstartsföretag eller fysiska och juridiska personer från unionen som är eller vill bli aktiva i denna sektor ▌.

Artikel 5

Tillträde till rymden

1.  Programmet ska stödja upphandling och aggregering av uppskjutningstjänster för programmets behov samt aggregering för medlemsstaterna och internationella organisationer på deras begäran.

2.  Programmet får i samverkan med övriga unionsprogram och finansieringsordningar och utan att det påverkar Europeiska rymdorganisationens verksamhet när det gäller tillträde till rymden stödja

a)  anpassningar, inbegripet teknisk utveckling, av rymduppskjutningssystemen, vilka är nödvändiga för uppskjutning av satelliter, inbegripet alternativ teknik och innovativa system för tillträde till rymden, för genomförandet av programmets komponenter.

b)  anpassningar av markbaserad rymdinfrastruktur, inklusive ny utveckling som är nödvändig för genomförandet av programmet.

Artikel 6

Åtgärder till stöd för en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor i unionen

1.   Programmet ska främja kapacitetsuppbyggnad i hela unionen och därmed stödja

a)  innovationsåtgärder för att på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster och åtgärder för att underlätta spridning av innovativa lösningar från forsknings- och innovationsverksamhet och stödja utvecklingen i sektorns senare led, särskilt genom synergier med andra unionsprogram och finansieringsinstrument, inbegripet InvestEU,

b)  åtgärder som syftar till att främja offentlig efterfrågan och innovation inom den offentliga sektorn för att förverkliga de offentliga tjänsternas fulla potential för medborgare och företag,

c)  entreprenörskap, däribland från inledningsskedet till expansion i enlighet med artikel 21 och på grundval av andra bestämmelser om tillgång till finansiering som avses i artikel 18 och kapitel I i avdelning III, och med hjälp av modellen med första avtal,

d)  framväxten av ett företagsvänligt rymdekosystem genom samarbete mellan företag i form av ett nätverk av rymdnav som på regional och nationell nivå sammanför aktörer från rymdsektorn, den digitala sektorn och andra sektorer liksom användarna, och detta nätverk av nav ska ha som mål att erbjuda enskilda och företag stöd, anläggningar och tjänster för att främja entreprenörskap och kompetens samt synergier i sektorns senare led och för att främja samarbete med de innovationsknutpunkter som inrättats inom ramen för programmet för ett digitalt Europa,

e)  utbildning, däribland för yrkesverksamma, entreprenörer, högskoleutbildade och studenter, särskilt genom samverkan med nationella och regionala initiativ för utveckling av avancerade färdigheter,

f)  tillgång till behandlings- och provningsanläggningar för yrkesverksamma i offentlig och privat sektor, studenter och entreprenörer,

g)  certifiering och standardisering,

h)  förstärkning av de europeiska leveranskedjorna i hela unionen genom ett brett deltagande av företag, i synnerhet små och medelstora företag och uppstartsföretag, i alla programkomponenter, bland annat genom bestämmelserna i artikel 14, och åtgärder till stöd för företagens konkurrenskraft på global nivå.

2.  När man genomför sådan verksamhet som avses i punkt 1 ska behovet av att utveckla kapacitet i medlemsstaterna med en framväxande rymdindustri stödjas för att alla medlemsstater ska få lika möjlighet att delta i rymdprogrammet.

Artikel 7

Tredjeländer och internationella organisationer som är associerade till programmet

1.  Programmets komponenter, med undantag för SST och Govsatcom, ska vara öppet för följande tredjeländer:

a)  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

c)  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

2.  Programmets komponenter, med undantag av SST, ska också vara öppna för alla tredjeländer eller internationella organisationer, enligt villkoren i ett särskilt avtal om tredjelandets eller den internationella organisationens deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet:

a)  säkerställer en rimlig balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland eller den internationella organisation som deltar i unionsprogrammen,

b)  fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av ekonomiska bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i [den nya budgetförordningen].

c)  inte ger tredjelandet eller den internationella organisationen beslutsbefogenhet över programmet eller, där så är lämpligt, tillgång till känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,

d)  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

da)  vid behov skyddar unionens strategiska intressen samt suveränitetsintressen på alla relevanta områden, inbegripet europeiskt strategiskt oberoende inom teknik och industri,

3.  Programmets komponenter ska endast vara öppna för sådana tredjeländer och internationella organisationer som avses i punkterna 1 och 2, förutsatt att unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen bevaras.

Artikel 8

Tredjeländers eller internationella organisationers tillgång till SST, Govsatcom och PRS

1.  Tredjeländer eller internationella organisationer får delta i Govsatcom enligt artikel 67 eller få tillgång till de tjänster som erbjuds av SST endast om de i enlighet med förfarandet i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ingår en överenskommelse om villkor och närmare bestämmelser för att få tillgång till sådana data, sådan information, sådan kapacitet och sådana tjänster och om ramarna för utbyte och skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

2.  Tredjeländers eller internationella organisationers tillgång till den offentliga reglerade tjänsten inom Galileo ska ges i enlighet med artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU(20).

Artikel 9

Äganderätt till och användning av tillgångar

1.  Unionen ska vara ägare till samtliga materiella tillgångar och innehavare till samtliga immateriella rättigheter som uppstår eller utvecklas inom ramen för programmets komponenter. I detta syfte ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att relevanta kontrakt, avtal och andra arrangemang som rör denna verksamhet och som kan leda till att sådana tillgångar uppstår eller utvecklas, innehåller bestämmelser som garanterar en sådan egendomsordning avseende dessa tillgångar.

2.  Punkt 1 ska inte tillämpas på sådana materiella tillgångar och immateriella rättigheter som uppstår eller utvecklas inom programmets komponenter, om den verksamhet som kan leda till att dessa uppstår eller utvecklas

a)  utförs enligt bidrag eller priser som helt finansieras av unionen,

b)  inte helt finansieras av unionen, eller

c)  avser utveckling, tillverkning och användning av PRS-mottagare som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter eller delar till sådana mottagare.

3.  Kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de kontrakt, avtal eller andra arrangemang som avser de verksamheter som avses i punkt 2 innehåller bestämmelser om den lämpliga egendoms- och användningsordningen för dessa tillgångar och, när det gäller led c att unionen fritt kan använda och godkänna användning av PRS-mottagarna i enlighet med beslut 1104/2011/EU.

4.  Kommissionen ska sträva efter att ingå avtal eller andra arrangemang med tredje part vad gäller följande:

a)  Tidigare äganderätt till materiella tillgångar och innehav av immateriella rättigheter som uppstår eller utvecklas inom ramen för programmets komponenter.

b)  Förvärv av äganderätt eller licenser med avseende på andra materiella tillgångar eller immateriella rättigheter som är nödvändiga för genomförandet av programmet.

5.  Kommissionen ska på lämpligt sätt ombesörja en optimal användning av de materiella tillgångar och immateriella rättigheter som avses i punkterna 1 och 2 och som innehas av unionen.

6.  När det är fråga om immateriella rättigheter, ska kommissionen särskilt förvalta dessa rättigheter så effektivt som möjligt, med beaktande av behovet av att skydda och exploatera dem, av alla berörda parters legitima intressen och behovet av en harmonisk utveckling av marknader och ny teknik samt för kontinuiteten i de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter. För detta ändamål ska den särskilt säkerställa att relevanta avtal, kontrakt och andra arrangemang omfattar möjligheten att överlåta dessa rättigheter till tredje part eller att bevilja tredje part licenser för dessa rättigheter, inklusive till upphovsmannen till den immateriella rättigheten, och att byrån vid behov fritt kan åtnjuta dessa rättigheter för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning. Den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 29.3a eller de överenskommelser om medverkan som avses i artikel 32.1 ska innehålla relevanta bestämmelser som gör det möjligt för Europeiska rymdorganisationen och andra enheter som anförtrotts uppgifter att vid behov utnyttja dessa rättigheter för att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning och villkoren för utnyttjandet.

Artikel 10

Garanti

Utan att det påverkar skyldigheterna enligt rättsligt bindande bestämmelser ska de tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter ▌tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål. ▌ Kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information ▌informeras på vederbörligt sätt.

AVDELNING II

BUDGETBIDRAG OCH BUDGETMEKANISMER

Artikel 11

Budget

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027, inbegripet de relaterade riskerna, ska vara 16,9 miljarder EUR i löpande priser.

▌Fördelningen av det belopp som avses i första stycket ska delas upp i följande utgiftskategorier:

a)  För Galileo och Egnos: 9,7 miljarder EUR.

b)  För Copernicus: 6 miljarder EUR.

c)  För SSA/Govsatcom: 1,2 miljarder EUR.

2.  Ytterligare åtgärder enligt artikel 3, nämligen verksamhet som avses i artiklarna 5 och 6 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.

3.  De anslag från unionens budget som tilldelas programmet ska omfatta all verksamhet som krävs för att uppnå de mål som avses i artikel 4. Sådana utgifter får omfatta

a)  studier och expertmöten, i synnerhet iakttagande av kostnads- och tidsmässiga begränsningar,

b)  information och kommunikation, inbegripet central kommunikation om unionens politiska prioriteringar i de fall dessa har direkt anknytning till målen för denna förordning, särskilt i syfte att skapa synergier med annan unionspolitik,

c)  informationstekniska nät vars uppgift är att behandla eller utbyta information, liksom administrativa åtgärder, inklusive säkerhetsåtgärder, som genomförs av kommissionen,

d)  tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma informationstekniska system.

4.  Åtgärder som får kumulativ finansiering från olika EU-program ska granskas endast en gång, varvid alla berörda program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas.

5.  Om den verksamhet som ett budgetåtagande inom programmet ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår, får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

6.  Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Artikel 12

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

1.  De inkomster som genereras av programmets komponenter ska betalas till unionens budget och användas för att finansiera den komponent som har gett dessa inkomster.

2.  Medlemsstaterna får skjuta till kompletterande medel till en komponent i programmet, under förutsättning att sådana ytterligare inslag inte skapar någon ekonomisk eller teknisk börda eller några förseningar för den berörda komponenten. Kommissionen ska, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3, besluta huruvida villkoren har uppfyllts.

3.  De ytterligare anslag som avses i denna artikel ska behandlas som inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.2] i budgetförordningen.

Artikel 13

Genomförande av och former för EU-finansiering

1.  Programmet ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller inom ramen för indirekt förvaltning med organ som avses i artikel [62.1 c] i budgetförordningen.

2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser och upphandling. Det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser.

3.  När Copernicus budget genomförs genom indirekt förvaltning får upphandlingsreglerna för de enheter som anförtros uppgifter som ingår i budgetgenomförandet tillämpas i den utsträckning som detta är tillåtet enligt artiklarna 62 och 154 i budgetförordningen. Särskilda anpassningar av reglerna som är nödvändiga ska fastställas i relevanta överenskommelser om medverkan.

AVDELNING III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

KAPITEL I

Upphandling

Artikel 14

Principer för upphandling

1.  Den upphandlande myndigheten ska handla i överensstämmelse med följande principer i upphandlingsförfaranden för programmet:

a)  Att i alla medlemsstater i hela unionen och genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av alla ekonomiska aktörer, i synnerhet uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag ▌, bland annat genom att kräva att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad.

b)  Att säkerställa effektiv konkurrens och i möjligaste mån undvika ett alltför stort beroende av en enda leverantör, särskilt för kritisk utrustning och kritiska tjänster, med hänsyn tagen till målen om tekniskt oberoende och tjänstekontinuitet.

c)  Att, med avvikelse från artikel 167 i budgetförordningen och när så är lämpligt, använda flera leverantörer för att säkerställa bättre övergripande kontroll över alla programmets komponenter, och över kostnader och tidsplan.

cc)  Att följa principerna om öppen tillgång och rättvis konkurrens genom hela den industriella leveranskedjan, upphandlingsförfaranden med öppen information i rätt tid, tydlig information om tillämpliga upphandlingsregler och upphandlingsförfaranden, urvals- och tilldelningskriterier samt all annan relevant information som möjliggör likvärdiga förutsättningar för alla potentiella anbudsgivare, inbegripet små och medelstora företag och uppstartsföretag.

d)  Att stärka unionens oberoende, särskilt i tekniskt hänseende.

e)  Att uppfylla säkerhetskraven för programmets komponenter och att bidra till skyddet av unionens och medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen.

ee)  Att främja tjänsternas kontinuitet och tillförlitlighet.

f)  Att tillgodose tillämpliga sociala och miljömässiga kriterier.

2.  Kommissionens upphandlingsnämnd ska granska upphandlingsförfarandet för alla programmets komponenter och övervaka det avtalsreglerade genomförandet av EU:s budget som delegerats till enheter som anförtrotts uppgifter. Företrädare för de enheter som anförtrotts uppgifter ska vid behov bjudas in.

Artikel 15

Villkorade flerfaskontrakt

1.  När det gäller operativ och infrastrukturspecifik verksamhet får den upphandlande myndigheten ▌genomföra upphandling i form av villkorade flerfaskontrakt i enlighet med denna artikel.

2.  Villkorade flerfaskontrakt ska omfatta en fast fas, som resulterar i ett fast åtagande att tillhandahålla de kontraktsenliga bygg- och anläggningsarbetena, varorna eller tjänsterna för denna fas, samt en eller flera faser där både budgeten och utförandet är villkorade. I upphandlingsdokumenten ska det anges vilka element som ingår i det villkorade flerfaskontraktet. Särskilt ska föremål, pris eller former för fastställande av pris samt former för tillhandahållande av bygg- och anläggningsarbetena, varorna och tjänsterna i varje fas anges.

3.  Prestationerna i den fasta fasen ska utgöra en sammanhängande helhet; och samma sak gäller prestationerna i varje villkorad fas, med beaktande av alla föregående faser.

4.  För utförandet av varje villkorad fas ska den upphandlande myndigheten fatta ett beslut som meddelas uppdragstagaren på de villkor som anges i kontraktet.

Artikel 16

Självkostnadsbaserade kontrakt

1.  Den upphandlande myndigheten kan, på de villkor som anges i punkt 3, välja att upphandla ett kontrakt som helt eller delvis är självkostnadsbaserat.

Det pris som ska betalas ska utgöras av ersättning för samtliga direkta utgifter som uppdragstagaren har haft under fullgörandet av kontraktet, såsom personalkostnader, materialkostnader eller kostnader för förbrukningsmateriel och användning av utrustning och infrastruktur som krävs för genomförande av kontraktet, indirekta kostnader, en fastställd vinst och en lämplig bonus som baseras på måluppfyllelse i fråga om prestationer och tidhållighet.

2.  Självkostnadsbaserade kontrakt ska ha ett högsta pristak.

3.  Den upphandlande myndigheten får välja helt eller delvis självkostnadsbaserade kontrakt när det är svårt eller olämpligt att ange ett exakt pris på grund av osäkerhetsfaktorer kring genomförandet av kontraktet därför att

a)  upphandlingen rör mycket komplexa element eller bygger på ny teknik och därför medför betydande teknisk osäkerhet, eller

b)  den verksamhet som kontraktet avser av operativa skäl måste inledas utan dröjsmål, trots att det ännu inte är möjligt att fastställa ett fast och slutgiltigt totalpris, eftersom det föreligger betydande osäkerhetsfaktorer eller eftersom kontraktets genomförande delvis beror på genomförandet av andra kontrakt.

4.  Pristaket för ett helt eller delvis självkostnadsbaserat kontrakt ska vara det maximala belopp som kan utbetalas. Det avtalade priset får ändras i enlighet med [artikel 172] i budgetförordningen.

Artikel 17

Underentreprenad

1.  För att uppmuntra nya aktörer, små och medelstora företag och uppstartsföretag och deras gränsöverskridande deltagande och för att erbjuda bredast möjliga geografiska täckning och samtidigt skydda unionens ▌ oberoende ska den upphandlande myndigheten begära att anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet genom konkurrensutsatt upphandling till en lämplig grad av underentreprenad på andra företag än dem i anbudsgivarens grupp av företag.

3.  Alla avvikelser från en begäran i enlighet med punkt 1 ska motiveras av anbudsgivaren.

4.  När det gäller kontrakt på över tio miljoner euro ska den upphandlande myndigheten sträva efter att minst 30 % av kontraktets värde ska läggas ut på underleverantörer genom konkurrensutsatt upphandling på olika nivåer till andra företag än dem som tillhör huvudentreprenörens koncern, framför allt för att små och medelstora företag ska kunna delta över gränserna. Kommissionen ska informera den kommitté som avses i artikel 107.1 om uppfyllandet av detta mål för kontrakt som undertecknats efter denna förordnings ikraftträdande.

KAPITEL II

Bidrag, priser och blandfinansieringsinsatser

Artikel 18

Bidrag och priser

1.  Unionen får täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, utan att det påverkar tillämpningen av medfinansieringsprincipen.

2.  Genom undantag från artikel [181.6] i budgetförordningen får den behöriga utanordnaren vid tillämpning av schablonsatser tillåta eller ålägga finansiering av mottagarens indirekta kostnader på upp till högst 25 % av de totala stödberättigande direkta ▌kostnaderna för åtgärden.

3.  Trots vad som sägs i punkt 2 får indirekta kostnader redovisas i form av ett schablonbelopp eller som enhetskostnader om detta anges i det arbetsprogram som avses i artikel 100.

4.  Genom undantag från [artikel 204] i budgetförordningen får det högsta ekonomiska stöd som kan utbetalas till tredje part inte överstiga 200 000 EUR.

Artikel 19

Gemensamma ansökningsomgångar för bidrag

Kommissionen eller en enhet som anförtrotts uppgifter inom ramen för programmet får utfärda en gemensam ansökningsomgång med sådana enheter, organ eller personer som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen.

Vid gemensamma ansökningsomgångar ska de bestämmelser som avses i avdelning VIII i budgetförordningen tillämpas. Utvärderingsförfarandena ska inbegripa en balanserad grupp av experter som utses av varje part. Utvärderingskommittéerna ska följa artikel 150 i budgetförordningen.

Bidragsavtalet ska ange de ordningar som är tillämpliga på immateriella rättigheter.

Artikel 20

Bidrag till förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa lösningar

1.  Åtgärderna får inbegripa eller ha som sitt huvudsyfte förkommersiell upphandling eller offentlig upphandling av innovativa lösningar som ska utföras av stödmottagarna, som är upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU, 2014/25/EU och 2009/81/EG.

2.  Upphandlingsförfarandena

a)  ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering, likabehandling, sund ekonomisk förvaltning, proportionalitet och konkurrensrätt,

b)  får vid förkommersiell upphandling förenas med särskilda villkor, t.ex. att platsen där den upphandlade verksamheten ska genomföras måste ligga på medlemsstaternas och de associerade ländernas territorium,

c)  får tillåta att flera kontrakt beviljas genom samma förfarande (flera leverantörer), och

d)  ska föreskriva att kontrakt ska tilldelas den eller de anbudsgivare som ger mest valuta för pengarna, samtidigt som man ser till att det inte föreligger några intressekonflikter.

3.  Den uppdragstagare som tar fram resultat i förkommersiell upphandling ska äga åtminstone de tillhörande immateriella rättigheterna. De upphandlande myndigheterna ska åtminstone ha nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten för egen användning samt rätt att bevilja, eller ålägga deltagande uppdragstagare att bevilja, icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja resultaten för den upphandlande myndigheten, på rättvisa och rimliga villkor utan rätt att bevilja underlicenser. Om en uppdragstagare inte utnyttjar resultaten kommersiellt inom en viss avtalad tid efter den förkommersiella upphandlingen, får de upphandlande myndigheterna kräva att den överlåter äganderätten till resultaten till de upphandlande myndigheterna.

Artikel 21

Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser enligt detta program ska genomföras i enlighet med [InvestEU‑förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.

KAPITEL IV

Andra finansiella bestämmelser

Artikel 22

Kumulativ, kompletterande och kombinerad finansiering

1.  En åtgärd som har fått ett bidrag genom ett annat unionsprogram får också erhålla ett bidrag från programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Bestämmelserna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.  Åtgärder som har fått spetskompetensstämpeln eller som uppfyller samtliga nedanstående villkor:

a)  De har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet.

b)  De uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången.

c)  De kan inte finansieras enligt den ansökningsomgången på grund av begränsningar i fråga om budgetmedel.

De kan få stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67.5] i [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i [förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], förutsatt att sådana åtgärder är förenliga med det berörda programmets mål. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas.

Artikel 24

Gemensam upphandling

1.  Utöver bestämmelserna i [artikel 165] i budgetförordningen får kommissionen och/eller byrån genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med Europeiska rymdorganisationen eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.

2.  Upphandlingsreglerna i [artikel 165] i budgetförordningen ska gälla i tillämpliga delar, förutsatt att de förfaranderegler som gäller för EU-institutionerna tillämpas.

Artikel 25

Skydd av väsentliga säkerhetsintressen

När så är nödvändigt för att skydda unionens och medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen, särskilt när det gäller behovet av att bevara unionssystemens integritet och motståndskraft och den oberoende industriella bas som de vilar på, ska kommissionen fastställa nödvändiga villkor för deltagande i upphandling, bidrag eller priser som omfattas av denna avdelning. Därvidlag ska särskild vikt läggas vid att de företag som kan delta ska vara etablerade i en medlemsstat och att de ska åta sig att utföra all relevant verksamhet inom unionen ▌. Dessa villkor ska införas i handlingarna om upphandlingen, bidraget eller priset, beroende på vad som är tillämpligt. Vid upphandling ska villkoren gälla för hela det resulterande kontraktets livscykel.

Artikel 26

Skydd av unionens ekonomiska intressen

Om ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller i enlighet med något annat rättsligt instrument, ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, ▌ Olaf ▌ och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning ▌.

AVDELNING IV

STYRNING AV PROGRAMMET

Artikel 27

Principer för styrningen

Styrningen av programmet ska bygga på följande principer:

a)  Tydlig uppdelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som är involverade i genomförandet av varje komponent och åtgärd inom programmet, särskilt mellan medlemsstaterna, kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen och Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter, baserat på deras respektive behörigheter och undvikande av överlappande uppgifter och ansvarsområden.

aa)  Styrningsstrukturen ska vara relevant med hänsyn till varje komponents och programåtgärds särskilda behov, beroende på vad som är lämpligt.

b)  Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnader, tidsplaner och resultat av alla enheter inom deras respektive roller och uppgifter i enlighet med denna förordning.

c)  Öppen och kostnadseffektiv förvaltning.

cc)  Kontinuitet i tjänster och nödvändig infrastruktur, inklusive skydd mot relevanta hot.

d)  Systematiskt och strukturerat hänsynstagande till behoven hos dem som använder de data, den information och de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den relaterade vetenskapliga och tekniska utvecklingen ▌.

e)  Ständiga ansträngningar för att kontrollera och minska riskerna.

Artikel 28

Medlemsstaternas roll

1.  Medlemsstaterna får delta i programmet. Medlemsstaterna som deltar i programmet ska bidra med sin tekniska kompetens, sin sakkunskap och sitt stöd, särskilt när det gäller säkerhet, och/eller genom att när så är lämpligt och möjligt förse unionen med sådana data och tjänster och sådan information och infrastruktur som de förfogar över eller som är belägna på deras territorium, inbegripet genom att säkerställa effektiv och obehindrad tillgång till och användning av markbaserade data och samarbeta med kommissionen för att förbättra tillgången till markbaserade data som programmet behöver, med beaktande av tillämpliga licenser och skyldigheter.

2.  Kommissionen får genom överenskommelser om medverkan anförtro särskilda uppgifter till organisationer i medlemsstaterna, om den berörda medlemsstaten har utsett sådana organisationer. Kommissionen ska genom en genomförandeakt och i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 107.2 fatta beslut om medverkan i samband med överenskommelser om medverkan.

2a.  I vissa vederbörligen motiverade fall får byrån när det gäller de uppgifter som avses i artikel 30 genom överenskommelser om medverkan delegera särskilda uppgifter till organisationer i medlemsstaterna, om den berörda medlemsstaten har utsett sådana organisationer.

2aa.   Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att programmet ska fungera väl ▌, bland annat genom att på lämplig nivå hjälpa till att skydda de frekvenser som behövs för programmet.

2b.  Medlemsstaterna och kommissionen får samarbeta för att sprida utnyttjandet av de data, den information och de tjänster som tillhandahålls genom programmet.

2c.  Medlemsstaternas bidrag till det användarforum som avses i artikel 107 ska i möjligaste mån grunda sig på ett systematiskt och samordnat samråd med slutanvändargrupper på nationell nivå, särskilt när det gäller Galileo, Egnos och Copernicus.

3.  Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta för att utveckla den markbaserade komponent och de markkalibreringstjänster som behövs för användning av rymdsystemen och för att underlätta användningen av markbaserade data och referensdata i största möjliga mån, med utgångspunkt i befintlig kapacitet.

4.  När det gäller säkerhet ska medlemsstaterna utföra de uppgifter som avses i artikel 34.4.

Artikel 29

Kommissionens roll

1.  Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för genomförandet av programmet, även i fråga om säkerhet, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter när det gäller den nationella säkerheten. Den ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling, i överensstämmelse med användarkraven, och övervaka genomförandet av det, utan att det påverkar unionens övriga politikområden.

2.  Kommissionen ska förvalta alla komponenter eller delkomponenter i programmet vars förvaltning inte har anförtrotts någon annan enhet, i synnerhet Govsatcom, NEO, rymdväder och de verksamheter som avses i artikel 54 d.

3.  Kommissionen ska säkerställa en tydlig arbets- och ansvarsfördelning mellan de olika enheter som deltar i programmet och samordna de enheternas verksamhet. Kommissionen ska också säkerställa att alla enheter som anförtrotts uppgifter och som deltar i genomförandet av programmet skyddar unionens intressen, garanterar en sund förvaltning av unionens medel och följer budgetförordningen och denna förordning.

3a.  Kommissionen ska med byrån och Europeiska rymdorganisationen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap i enlighet med [artikel 130] i budgetförordningen och artikel 31a, med beaktande av ramavtalet från 2004.

4.  Om så krävs för att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen i delegerade akter fastställa höga krav för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna och alla andra berörda aktörer, även inom sektorer i senare led. När de höga kraven fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och tillgodose behovet av bakåtkompatibilitet.

Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med artikel 21.

5.  Kommissionen ska ▌säkerställa att spridning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter inom den offentliga och privata sektorn främjas och maximeras, utan att det påverkar byråns eller andra anförtrodda enheters uppgifter, bland annat genom att stödja en lämplig utveckling av tjänsterna och användarvänliga gränssnitt, och genom att främja en stabil långsiktig miljö. Den ska utveckla lämpliga synergier mellan tillämpningar från programmets olika komponenter. Den ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program.

6.  Kommissionen ska i förekommande fall säkerställa samstämmighet mellan verksamheten inom ramen för programmet och verksamheten inom rymdområdet på unionsnivå, nationell nivå eller internationell nivå. Den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och när så är relevant för programmet främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet. Kommissionen ska därför samarbeta med byrån och Europeiska rymdorganisationen när det är lämpligt och berör deras behörighetsområden.

7.  Kommissionen ska förse den kommitté som avses i artikel 107 med information om del- och slutresultaten från utvärderingen av alla upphandlingsförfaranden och alla kontrakt med offentliga och privata enheter, inklusive underentreprenörskontrakt.

Artikel 30

Byråns roll

1.  Byrån ska ha följande egna uppgifter:

a)  Genom sin styrelse för säkerhetsackreditering svara för säkerhetsackrediteringen av alla delar av programmet i enlighet med avdelning V kapitel II.

b)  Utföra övriga uppgifter som anges i artikel 34.2 och 34.3.

c)  Kommunicera, marknadsutveckla och marknadsföra Galileos och Egnos tjänster, i synnerhet verksamhet med anknytning till marknadsspridningen och samordningen av användarnas behov.

ca)  Kommunicera, marknadsföra och marknadsutveckla data, information och tjänster som erbjuds av Copernicus, utan att det påverkar verksamhet som bedrivs av andra enheter som anförtrotts uppgifter och kommissionen.

d)  Erbjuda ▌sakkunskap till kommissionen, inbegripet för att utarbeta prioriteringar för den rymdrelaterade forskningen i senare led.

2.  Kommissionen ska överlåta följande uppgifter till byrån:

a)  Förvalta driften av Egnos och Galileo, omfattande åtgärderna enligt artikel 43.

b)  Övergripande samordning av användarrelaterade aspekter av Govsatcom i nära samarbete med medlemsstaterna, andra enheter, relevanta unionsorgan och Europeiska utrikestjänsten för uppdrag och insatser för krishantering.

c)  Genomföra verksamhet som rör utveckling av tillämpningar ▌i senare led på grundval av programmets olika komponenter, bl.a. grundläggande inslag och integrerade tillämpningar baserade på Galileos, Egnos och Copernicus data och tjänster, även när medel har tillgängliggjorts för sådan verksamhet inom ramen för Horisont Europa-programmet som inrättats enligt förordning xx, eller om det är nödvändigt för att uppnå de mål som avses i artikel 4.1 b.

d)  Genomföra verksamhet med anknytning till spridningen till användarna av data, information och tjänster som erbjuds av andra av programmets komponenter än Galileo och Egnos, utan att det påverkar Copernicus verksamhet och tjänster som anförtrotts andra enheter.

e)  Särskilda åtgärder enligt artikel 6.

3.  Kommissionen får på grundval av de bedömningar som avses i artikel 102.6 anförtro byrån andra uppgifter, förutsatt att de inte överlappar verksamhet som bedrivs av andra enheter som anförtrotts uppgifter inom ramen för programmet och förutsatt att de syftar till att effektivisera genomförandet av programmets verksamhet.

3a.  När verksamhet anförtros byrån ska lämpliga finansiella, mänskliga och administrativa resurser säkerställas för genomförandet av verksamheten.

5.  Genom undantag från artikel 62.1 i budgetförordningen och med förbehåll för kommissionens bedömning av skyddet av unionens intressen, får byrån genom överenskommelser om medverkan anförtro särskilda verksamheter till andra enheter, inom deras respektive behörighetsområden, enligt de villkor för indirekt förvaltning som gäller för kommissionen.

Artikel 31

Europeiska rymdorganisationens roll

1.  Förutsatt att unionens intressen skyddas ska Europeiska rymdorganisationen ▌anförtros följande uppgifter:

a)  För Copernicus: samordning av rymdkomponenten och genomförandet för Copernicus rymdkomponent och dess utveckling, konstruktion, vidareutveckling och tillverkning av Copernicus rymdinfrastruktur, inbegripet drift av denna infrastruktur och tillhörande upphandling, utom när detta görs av andra enheter, samt i förekommande fall tillgång till tredjepartsdata.

b)  För Galileo och Egnos: systemutveckling, utformning och utveckling av delar av marksegmentet och ▌av satelliter, inklusive provning och validering.

c)  För alla delar av programmet som har forsknings- och utvecklingsverksamhet i tidigare led inom dess kompetensområden.

1a.  Europeiska rymdorganisationen får, på grundval av kommissionens bedömning, anförtros andra uppgifter baserat på programmets behov, förutsatt att de inte överlappar verksamhet som bedrivs av andra enheter som anförtrotts uppgifter inom ramen för programmet och förutsatt att de syftar till att effektivisera genomförandet av programmets verksamhet.

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 31a får kommissionen eller byrån begära att Europeiska rymdorganisationen bidrar med sin tekniska expertis och den information som krävs för att utföra de uppgifter som de tilldelats enligt denna förordning, i enlighet med ömsesidigt överenskomna villkor.

Artikel 31a

Ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap

1.  Den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 29.3a ska

a)  tydligt fastställa kommissionens, byråns och Europeiska rymdorganisationens roller, ansvarsområden och skyldigheter vad avser varje komponent i programmet och nödvändiga samordnings- och kontrollmekanismer,

b)  ålägga Europeiska rymdorganisationen att tillämpa de unionsbestämmelser om säkerhet som har fastställts i säkerhetsavtalen mellan unionen och dess institutioner och byråer, i synnerhet med Europeiska rymdorganisationen med avseende på behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,

c)  fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, särskilt avseende offentlig upphandling, inbegripet tillämpning av unionens upphandlingsregler vid upphandlingar i unionens namn och för unionens räkning samt vid den anförtrodda enhetens tillämpning av reglerna i enlighet med artikel 154 i budgetförordningen, förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella tillgångar och immateriella rättigheter, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och med budgetförordningen,

d)   kräva att när byrån eller Europeiska rymdorganisationen inrättar en nämnd för utvärdering av anbud för en upphandling inom ramen för ramöverenskommelsen om ekonomiskt partnerskap, ska experter från kommissionen och i förekommande fall den andra anförtrodda enheten delta som medlem i utvärderingsnämndens möten; deltagandet ska inte påverka utvärderingsnämndens tekniska oberoende,

e)   fastställa övervaknings- och kontrollåtgärder, som ska inbegripa bland annat ett system för kostnadsprognoser, systematisk information till kommissionen eller i förekommande fall byrån, om kostnader och tidsplaner och i händelse av skillnader mellan planerad budget, prestationer och tidsplan, korrigeringar som ska garantera utförandet av de anförtrodda uppgifterna inom gränserna för budgetanslagen ▌,

f)   fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen för varje komponent i programmet, vilken ska stå i proportion till de villkor enligt vilka åtgärderna genomförs, med vederbörligt beaktande av kriser och instabila situationer och när så är lämpligt vara prestationsbaserad; ersättningen ska endast omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts,

g)  föreskriva att Europeiska rymdorganisationen vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa skyddet av unionens intressen och följa de beslut som kommissionen har fattat för varje komponent med stöd av denna förordning.

2.  Utan att det påverkar tillämpningen av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 31a får kommissionen eller byrån be Europeiska rymdorganisationen att bidra med sin tekniska expertis och den information som krävs för att utföra de uppgifter som de tilldelats enligt denna förordning. Villkoren för sådana förfrågningar och genomförandet av dem ska bli föremål för ömsesidig överenskommelse.

Artikel 32

Rollen för Eumetsat och andra enheter

1.  Kommissionen får helt eller delvis genom överenskommelser om medverkan lägga ut genomförandet av nedanstående uppgifter på andra enheter än dem som avses i artiklarna 30 och 31, bland annat följande:

a)  Uppgraderingen, driftsförberedandet och driften av Copernicus rymdinfrastruktur eller delar därav och, i tillämpliga fall, hanteringen av åtkomst till data från bidragande uppdrag, som får anförtros Eumetsat.

b)  Genomförandet av Copernicus tjänster eller delar därav till relevanta byråer, organ eller organisationer, som även hanterar förvärvet av relevant tredjepartsinformation.

2.  Kriterier för urval av sådana enheter som anförtrotts uppgifter ska särskilt återspegla deras förmåga att säkerställa kontinuiteten och i tillämpliga fall säkerheten i verksamheten, med inga eller minimala störningar av programmets verksamhet.

2a.  När så är möjligt ska villkoren i de överenskommelser om medverkan som avses i punkt 1 överensstämma med villkoren i den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 31a.1.

3.  Programkommittén ska höras i samband med beslut om medverkan avseende den överenskommelse om medverkan som avses i punkt 1 i denna artikel i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 107.2. Programkommittén ska underrättas i förväg om överenskommelser om medverkan som ingås mellan unionen, företrädd av kommissionen, och de enheter som avses i punkt 1.

AVDELNING V

PROGRAMMETS SÄKERHET

KAPITEL I

Programmets säkerhet

Artikel 33

Principer för säkerhet

1.  Programmets säkerhet ska bygga på följande principer:

a)  Hänsyn tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet och deras bästa praxis fungerar som inspirationskälla.

b)  ▌Rådets och ▌kommissionens säkerhetsregler används, som bland annat föreskriver åtskillnad mellan driften och den verksamhet som rör ackreditering.

2.  Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas eget ansvar för den nationella säkerheten enligt artikel 4.2 i EU-fördraget eller medlemsstaternas rätt att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 346 i EUF-fördraget.

Artikel 34

Styrning av säkerhetsfrågor

1.  Kommissionen ska inom sitt befogenhetsområde med byråns stöd garantera en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:

a)  Skydd av infrastrukturen, både på marken och i rymden, och av tjänsternas tillhandahållande, särskilt mot fysiska angrepp eller it-angrepp, inklusive störningar av dataströmmarna.

b)  Kontroll och hantering av tekniköverföring.

c)  Utveckling och upprätthållande av kompetens och kunskap inom unionen.

d)  Skydd av känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Kommissionen ska i detta syfte se till att en risk- och hotbildsanalys utförs för varje programkomponent. På grundval av denna risk- och hotbildsanalys ska den i genomförandeakter före slutet av 2023 för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks eller att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt, samt ta hänsyn till cybersäkerhetsrisker. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Efter att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen överlämna en vägledande förteckning över genomförandeakter som ska läggas fram för och diskuteras av programkommittén i en säkerhetskonfiguration. Förteckningen ska åtföljas av en vägledande tidsplan för framläggandet.

2.  Den enhet som ansvarar för förvaltningen av en programkomponent ska ansvara för den operativa säkerheten för denna komponent och ska för detta ändamål utföra en risk- och hotbildsanalys och all verksamhet som krävs för att garantera och övervaka komponentens säkerhet, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 1. När det gäller Galileo och Egnos ska denna enhet vara byrån i enlighet med artikel 30.

2a.  Utgående från risk- och hotbildsanalysen ska kommissionen när så är lämpligt fastställa en struktur för att övervaka säkerheten och följa de anvisningar som tagits fram inom ramen för beslut 201x/xxx/Gusp.(21) Strukturen ska verka i enlighet med de säkerhetskrav som avses i punkt 1. När det gäller Galileo ska denna struktur vara säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo.

3.  Byrån ska ansvara för följande:

a)  Säkerställa säkerhetsackrediteringen av alla komponenter i programmet i enlighet med kapitel II i denna avdelning och utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter.

b)  Sköta driften av säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo i enlighet med de krav som avses i punkt 2 och de anvisningar som utarbetats enligt beslut 2014/496/Gusp.

c)  Utföra de uppgifter som den har tilldelats enligt beslut 1104/2011/EU.

d)  Förse kommissionen med teknisk expertis och all information som är nödvändig för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

4.  Medlemsstaterna ska göra följande:

a)  Vidta åtgärder som åtminstone motsvarar dem som krävs för att skydda europeisk kritisk infrastruktur i den mening som avses i rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna(22) och dem som krävs för att skydda sin egen nationella kritiska infrastruktur i syfte att säkerställa det praktiska skyddet av den markinfrastruktur som utgör en integrerad del av programmet och som är belägen på deras territorium.

b)  Utföra de uppgifter för säkerhetsackreditering som avses i artikel 41.

5.  De enheter som deltar i programmet ska vidta alla nödvändiga åtgärder, även mot bakgrund av de frågor som identifierats vid riskanalysen, för att garantera programmets säkerhet.

Artikel 34a

Säkerhet för system och tjänster som utnyttjas

I samtliga fall där systemens drift kan skada Europeiska unionens eller dess medlemsstaters säkerhet, ska förfarandena enligt rådets beslut XXXX/XX/Gusp tillämpas.

KAPITEL II

Säkerhetsackreditering

Artikel 35

Säkerhetsackrediteringsmyndighet

Den styrelse för säkerhetsackreditering som är inrättad vid byrån ska vara säkerhetsackrediteringsmyndighet för alla komponenter i programmet.

Artikel 36

Allmänna principer för säkerhetsackreditering

Säkerhetsackrediteringen för alla komponenter i programmet ska ske i enlighet med följande principer:

a)  Verksamhet rörande, och beslut om, säkerhetsackreditering ska ske inom ramen för unionens och medlemsstaternas kollektiva säkerhetsansvar.

b)  Man ska sträva efter att besluten i styrelsen för säkerhetsackreditering fattas i samförstånd.

c)  Säkerhetsackrediteringen ska genomföras enligt en riskbedömnings- och riskhanteringsmetod som ska ta hänsyn till riskerna för komponentens säkerhet samt följderna av riskminskningsåtgärder när det gäller kostnader och tidsplaner, med beaktande av målet att komponentens allmänna säkerhetsnivå inte ska sänkas.

d)  Beslut om säkerhetsackreditering av styrelsen för säkerhetsackreditering ska utarbetas och fattas av branschfolk som har betryggande kompetens för ackreditering av komplexa system och lämpligt säkerhetsgodkännande, och de ska agera objektivt.

e)  Ansträngningar ska göras för att höra alla berörda parter med intressen rörande säkerhetsfrågor i fråga om denna komponent.

f)  Säkerhetsackrediteringen ska verkställas av komponentens alla berörda intressenter i enlighet med en policy för säkerhetsackreditering, utan att kommissionens roll påverkas.

g)  Beslut om säkerhetsackreditering av styrelsen för säkerhetsackreditering ska, efter det förfarande som fastställs i den berörda policy för säkerhetsackreditering som styrelsen fastställt, grundas på lokala beslut om säkerhetsackreditering som fattats av respektive medlemsstats nationella myndigheter för säkerhetsackreditering.

h)  Ett permanent, öppet och helt begripligt övervakningsförfarande ska säkerställa att säkerhetsriskerna för komponenten är kända, att säkerhetsåtgärderna är utformade för att minska sådana risker till en godtagbar nivå med tanke på unionens och medlemsstaternas säkerhetsbehov och för en smidigt fungerande komponent och att dessa åtgärder tillämpas i enlighet med begreppet säkerhet på djupet. Åtgärdernas effektivitet ska utvärderas kontinuerligt. Förfarandet som avser säkerhetsriskbedömning och säkerhetsriskhantering ska genomföras gemensamt som ett upprepat förfarande av komponentens intressenter.

i)  Säkerhetsackrediteringsbeslut ska fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering med strikt oberoende, även i förhållande till kommissionen och andra organ med ansvar för att genomföra komponenten och tillhandahålla därtill hörande tjänster samt i förhållande till byråns verkställande direktör och styrelse.

j)  Säkerhetsackrediteringen ska bedrivas med vederbörligt beaktande av behovet av lämplig samordning mellan kommissionen och de myndigheter som ansvarar för säkerhetsföreskrifternas tillämpning.

k)  Den säkerhetsackreditering för Egnos som utförs av styrelsen för säkerhetsackreditering ska inte påverka den ackreditering för luftfart som utförs av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet.

Artikel 37

Uppgifter för styrelsen för säkerhetsackreditering

1.  Styrelsen för säkerhetsackreditering ska utföra sina uppgifter utan att det ansvar som anförtrotts kommissionen eller byråns andra organ påverkas, särskilt i säkerhetsfrågor, och utan att medlemsstaternas befogenheter för säkerhetsackreditering påverkas.

2.  Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha följande uppgifter:

a)  Fastställa och godkänna en policy för säkerhetsackreditering som anger

i)  omfattningen av den verksamhet som krävs för att utföra och upprätthålla ackrediteringen av de olika komponenterna i programmet eller delar av dessa komponenter och eventuella kopplingar mellan dem och andra system eller komponenter,

ii)  ett förfarande för säkerhetsackreditering för de olika komponenterna i programmet eller delar av dessa komponenter, med en detaljnivå som motsvarar den erforderliga säkerhetsnivån och med tydliga uppgifter om vad som krävs för ackreditering,

iii)  en tidsplan för ackrediteringen som ska stämma överens med programkomponenternas etapper, särskilt när det gäller utbyggnad av infrastruktur, tillhandahållande av tjänster samt utveckling, och

iv)  principer för säkerhetsackreditering av nät som är anslutna till det system som inrättats inom programmets komponenter eller delar av dessa komponenter och utrustning som är ansluten till system som inrättats genom dessa komponenter, som ska utföras av medlemsstaternas nationella enheter med behörighet i säkerhetsfrågor,

b)  beslut om säkerhetsackreditering, särskilt om godkännande av satellituppskjutningar, tillstånd att sköta driften av system som inrättats enligt de olika komponenterna i programmet eller delar av dessa komponenter i olika konfigurationer och för de olika tjänster som de tillhandahåller, inbegripet signalen i rymden, samt tillstånd att sköta driften av markstationerna. När det gäller nät och utrustning som är ansluten till PRS-tjänsten enligt artikel 44, eller alla andra säkra tjänster med ursprung i programmets komponenter, ska styrelsen för säkerhetsackreditering endast besluta om tillstånd för organ att utveckla eller tillverka känslig PRS-teknik, PRS-mottagare eller PRS‑säkerhetsmoduler, eller någon annan teknik eller utrustning som ska kontrolleras enligt de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.1, med beaktande av yttranden som avges av nationella enheter med behörighet i säkerhetsfrågor och de övergripande säkerhetsriskerna,

c)  behandla och, såvida det inte rör sig om dokument som kommissionen ska anta inom ramen för artikel 34.1 i denna förordning och artikel 8 i beslut nr 1104/2011/EU, godkänna all dokumentation om säkerhetsackreditering,

d)  inom ramen för sin behörighet ge kommissionen rådgivning vid utarbetandet av utkast till sådana akter som avses i artikel 34.1 i denna förordning och artikel 8 i beslut nr 1104/2011/EU, bland annat för fastställande av säkra driftsmetoder, och redovisa sin sammanfattande ståndpunkt,

e)  granska och godkänna den säkerhetsriskbedömning som gjorts i enlighet med det övervakningsförfarande som avses i artikel 36 h, med beaktande av överensstämmelsen med de dokument som avses i led c i den här punkten och dem som utarbetats i enlighet med artikel 34.1 i denna förordning och artikel 8 i beslut nr 1104/2011/EU, samt samarbeta med kommissionen för att fastställa riskminskningsåtgärder,

f)  kontrollera genomförandet av säkerhetsåtgärder avseende säkerhetsackrediteringen av programmets komponenter genom att själv genomföra eller stödja säkerhetsutvärderingar, inspektioner, revisioner eller översyner i enlighet med artikel 41 b i denna förordning,

g)  stödja urval av godkända produkter och åtgärder som skyddar mot elektronisk avlyssning (Tempest) och av godkända kryptoprodukter som används för att säkra programmets komponenter,

h)  godkänna eller i tillämpliga fall delta i ett gemensamt godkännande, tillsammans med relevanta enheter med behörighet i säkerhetsfrågor, av sammankopplingen mellan de system som inrättats inom ramen för programmets komponenter eller delar av dessa komponenter och andra system,

i)  komma överens med den berörda medlemsstaten om den förlaga för åtkomstkontroll som avses i artikel 41 c,

j)  utarbeta riskrapporter och informera kommissionen, styrelsen, och verkställande direktören om sin riskbedömning och ge dem råd om olika alternativ för hantering av kvarstående risker i samband med ett visst beslut om säkerhetsackreditering,

k)  i nära kontakt med kommissionen ge rådet och den höga representanten råd vid genomförandet av beslut 2014/496/Gusp, efter särskild förfrågan från rådet eller den höga representanten,

l)  bedriva de samråd som är nödvändiga för att utföra uppgifterna, och

m)  anta och offentliggöra sin arbetsordning.

3.  Utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter och ansvar ska ett särskilt underordnat organ som företräder medlemsstaterna inrättas under tillsyn av styrelsen för säkerhetsackreditering, i synnerhet för att se till att

a)  förvaltningen av nyckelförsörjningspunkter och de nycklar som krävs för att Galileo ska fungera, och

b)  kontroll av att förfaranden för redovisning, säker hantering, förvaring och distribution av Galileos PRS-nycklar har fastställts och tillämpas.

Artikel 38

Sammansättning av styrelsen för säkerhetsackreditering

1.  Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat, en företrädare för kommissionen och en företrädare för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten). Mandattiden för ledamöterna i styrelsen för säkerhetsackreditering ska vara fyra år med möjlighet till förlängning.

2.  Deltagande i möten i styrelsen för säkerhetsackreditering ska utgå från principen om deltagarens behov av kännedom. I förekommande fall får företrädare för Europeiska rymdorganisationen och företrädare för byrån som inte är involverade i säkerhetsackreditering bjudas in att delta i styrelsemötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatörer. Undantagsvis får även företrädare för unionsorgan, tredjeländer eller internationella organisationer inbjudas att närvara vid möten som observatörer för ärenden som direkt avser dessa tredjeländer eller internationella organisationer, särskilt frågor som rör infrastruktur som tillhör dem eller som är belägen på deras territorium. Arrangemangen för sådant deltagande av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer och villkoren för detta ska fastställas i relevanta avtal och ska vara förenliga med arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering.

Artikel 39

Omröstningsregler för styrelsen för säkerhetsackreditering

Om samförstånd enligt de allmänna principer som avses i artikel 36 i denna förordning inte kan nås ska styrelsen för säkerhetsackreditering fatta beslut med kvalificerad majoritet i enlighet med artikel 16 i fördraget om Europeiska unionen. Kommissionens företrädare och den höga representantens företrädare ska inte rösta. Styrelseordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska på dess vägnar underteckna de beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering.

Artikel 40

Delgivning och verkan av beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering

1.  Beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering ska riktas till kommissionen.

2.  Kommissionen ska fortlöpande hålla styrelsen för säkerhetsackreditering underrättad om konsekvenserna av eventuella beslut som planerats av denna styrelse för det korrekta genomförandet av programmets komponenter och för genomförandet av planerna för hantering av kvarstående risker. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska beakta alla sådana uppgifter från kommissionen.

3.  Kommissionen ska utan dröjsmål hålla Europaparlamentet och rådet underrättade om hur antagandet av ackrediteringsbeslut påverkar det korrekta genomförandet av programmets komponenter. Om kommissionen anser att ett beslut som fattats av styrelsen för säkerhetsackreditering i betydande grad kan påverka komponenternas korrekta genomförande, t.ex. i fråga om kostnader, tidsplaner eller prestanda, ska den omedelbart informera Europaparlamentet och rådet.

4.  Styrelsen ska regelbundet informeras om hur arbetet i styrelsen för säkerhetsackreditering fortskrider.

5.  Tidsplanen för arbetet i styrelsen för säkerhetsackreditering ska inte påverka tidsplanen i det arbetsprogram som avses i artikel 100.

Artikel 41

Medlemsstaternas roll när det gäller säkerhetsackreditering

Medlemsstaterna ska

a)  till styrelsen för säkerhetsackreditering överlämna all information som de anser vara relevant för säkerhetsackreditering,

b)  enligt överenskommelse med och under tillsyn av nationella enheter med behörighet i säkerhetsfrågor ge av styrelsen för säkerhetsackreditering vederbörligen bemyndigade personer tillgång till alla uppgifter och alla områden och/eller platser knutna till säkerheten inom system som omfattas av respektive medlemsstats jurisdiktion i enlighet med dess nationella lagstiftning och utan åtskillnad på grund av medlemsstatsmedborgares nationalitet, vilket inbegriper säkerhetsinspektioner, revisioner och tester som beslutats av styrelsen för säkerhetsackreditering samt den process för övervakning av säkerhetsrisker som avses i artikel 36 h. Dessa inspektioner och tester ska utföras i enlighet med principerna att

i)  vikten av säkerhet och en effektiv riskhantering inom de inspekterade enheterna ska betonas, och att

ii)  man ska rekommendera motåtgärder för att minska de specifika konsekvenserna av att de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifternas konfidentialitet, riktighet eller tillgänglighet går förlorad,

c)  var och en ansvara för utformandet av en modell för åtkomstkontroll som ska ge en översikt eller en förteckning över de områden som ska ackrediteras och om vilken överenskommelse ska nås i förväg mellan medlemsstaterna och styrelsen för säkerhetsackreditering, för att därigenom säkerställa att alla medlemsstater håller samma nivå på åtkomstkontrollen, och

d)  på lokal nivå ansvara för säkerhetsackrediteringen av de platser inom deras territorium som ingår i området för programkomponenternas säkerhetsackreditering och i detta syfte rapportera till styrelsen för säkerhetsackreditering.

KAPITEL III

Skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Artikel 42

Skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Vid tillämpningen av denna förordning gäller följande:

a)  Utbytet av säkerhetsskyddsklassificerade ▌uppgifter med anknytning till programmet ska omfattas av ett internationellt avtal mellan unionen och ett tredjeland eller en internationell organisation om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller, i tillämpliga fall, av ett arrangemang mellan den behöriga EU-institutionen eller det behöriga EU-organet och de behöriga myndigheterna i ett tredjeland eller en internationell organisation om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och av villkoren i detta.

c)  Fysiska personer som är bosatta och juridiska personer som är etablerade i tredjeländer får hantera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter om programmen endast om de i dessa länder omfattas av säkerhetsbestämmelser som säkerställer en skyddsnivå som är åtminstone likvärdig den som tillhandahålls genom kommissionens säkerhetsbestämmelser i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 och rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till beslut 2013/488/EU. Likvärdigheten när det gäller säkerhetsföreskrifter som tillämpas i ett tredjeland eller i en internationell organisation ska fastställas i ett informationssäkerhetsavtal, i förekommande fall inbegripet industrisäkerhet, mellan unionen och det tredjelandet eller den internationella organisationen i enlighet med förfarandet som föreskrivs i artikel 218 i EUF-fördraget och med beaktande av artikel 13 i beslut 2013/488/EU.

d)  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 i beslut 2013/488/EU och bestämmelserna om industrisäkerhet enligt bilagan till beslut (EU, Euratom) 2015/444 får en fysisk eller juridisk person, ett tredjeland eller en internationell organisation ges tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter när det, utifrån en bedömning från fall till fall, anses nödvändigt beroende på uppgifternas karaktär och innehåll, mottagarens behovsenliga behörighet och den fördel som unionen vinner därigenom.

AVDELNING VI

Galileo och Egnos

Artikel 43

Stödberättigande åtgärder

Utnyttjandet av Galileo och Egnos ska omfatta följande stödberättigande åtgärder:

a)  Förvaltning, drift, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den rymdbaserade infrastrukturen, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

b)  Förvaltning, drift, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, särskilt markbaserade centrum och stationer som avses i beslut (EU) 2016/413 och (EU) 2017/1406, nät, ▌inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

c)  Utveckling av framtida generationer av systemen och utveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, utan att det påverkar eventuella framtida beslut om unionens budgetram, inklusive med hänsyn till relevanta intressenters behov.

ca)  Stöd för utveckling av Galileo- och Egnostillämpningar i senare led samt framtagande och vidareutveckling av grundläggande tekniska inslag, såsom Galileokompatibla chipset och mottagare.

d)  Stöd för åtgärder för certifiering och standardisering med anknytning till Galileo och Egnos, särskilt inom transportsektorn.

e)  Kontinuerligt tillhandahållande ▌av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos och, som ett komplement till initiativ från medlemsstaterna och den privata sektorn, marknadsutveckling av dessa tjänster, särskilt för att maximera den samhällsekonomiska nytta som avses i artikel 4.1.

f)  Samarbete med andra regionala eller globala satellitnavigeringssystem, bland annat för att underlätta samverkansförmåga och driftskompatibilitet.

g)  ▌Inslag för att övervaka systemen och deras tillförlitlighet samt tjänsternas prestanda.

h)  ▌Verksamhet i samband med tillhandahållande av tjänster och samordning när det gäller utvidgning av tjänsternas täckning.

Artikel 44

Galileotjänster

1.  De tjänster som tillhandahålls genom Galileo ska omfatta följande:

a)  En öppen Galileotjänst (Galileo Open Service, GOS) som ska vara avgiftsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym för konsumentbruk.

b)  En högprecisionstjänst (High Accuracy Service, HAS), som ska vara avgiftsfri för användarna och som genom kompletterande uppgifter sända via ett ytterligare frekvensband tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög precision, huvudsakligen avsedd för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk.

c)  En signalautentiseringstjänst (Signal Authentication Service, SAS), baserad på krypterade koder i signalerna, som huvudsakligen är avsedd för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk.

d)  En offentlig reglerad tjänst (Public Regulated Service, PRS) som ska vara förbehållen användare med myndighetstillstånd ▌för känsliga tillämpningar med stort behov av tjänstekontinuitet, inbegripet på säkerhets- och försvarsområdet, som använder störningsokänsliga, krypterade signaler. Denna ska vara avgiftsfri för medlemsstaterna, rådet, kommissionen, utrikestjänsten och, i tillämpliga fall, vederbörligen bemyndigade unionsorgan. Frågan om huruvida avgifter ska tillämpas på de andra PRS‑deltagare som avses i artikel 2 i beslut nr 1104/2011/EU ska bedömas från fall till fall, och lämpliga bestämmelser ska fastställas i de avtal som ingås enligt artikel 3.5 i det beslutet. Tillträde till PRS ska regleras i enlighet med beslut 1104/2011/EU, som är tillämpligt på medlemsstaterna, rådet, kommissionen, utrikestjänsten och unionens organ.

e)  En larmtjänst (Emergency Service, ES), som ska vara avgiftsfri för användarna och via rundradio avge signaler med varningar om naturkatastrofer eller andra nödsituationer inom vissa områden. Larmtjänsten ska i förekommande fall tillhandahållas i samarbete med medlemsstaternas nationella civilskyddsmyndigheter.

f)  En tidsbestämningstjänst (Timing Service, TS), som ska vara avgiftsfri för användarna och ger en korrekt och tillförlitlig referenstid och håller koordinerad universell tid, för att underlätta utvecklingen av tidskritiska tillämpningar som bygger på Galileo och användning i kritiska tillämpningar.

2.  Galileo ska också bidra till följande:

a)  Cospas-Sarsat-systemets sök- och räddningstjänst (Search and Rescue Support Service, SAR), vilket innebär att nödsignaler från radiosändare kan fångas upp och meddelanden sändas till dessa sändare via en returlänk.

b)  Integritetsövervakningstjänster som är standardiserade på unionsnivå eller internationell nivå för användning inom tjänster för skydd av människoliv på grundval av signalerna från den öppna Galileotjänsten och i kombination med Egnos och andra satellitnavigeringssystem.

c)  Rymdväderinformationstjänster via GNSS-tjänstecentrumet(23) och tjänster för tidig varning som tillhandahålls med hjälp av Galileos markinfrastruktur, som huvudsakligen syftar till att minska riskerna för användarna av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och andra rymdrelaterade globala satellitnavigeringssystem ▌.

Artikel 45

Egnostjänster

1.  De tjänster som tillhandahålls genom Egnos ska omfatta följande:

a)  En öppen Egnostjänst (Egnos Open Service, EOS) som ska vara avgiftsfri för användarna och som ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym för konsumentbruk.

b)  Egnos tjänst för datatillgång (Egnos Data Access Service, Edas) som ska vara avgiftsfri för användarna och tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk, som erbjuder bättre prestanda och data med större mervärde än vad som ingår i EOS.

c)  En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet, och som ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster i enlighet med Icaos standarder eller inom andra transportsektorer.

2.  De tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur tillhandahållas på de delar av alla medlemsstaters territorier som är geografiskt belägna i Europa, inklusive, för detta ändamål, Cypern, Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, före slutet av 2026.

Egnos geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, i synnerhet territorier i kandidatländer, i tredjeländer som är associerade till det gemensamma europeiska luftrummet och i tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten i enlighet med de säkerhetskrav som avses i artikel 34 och för SoL-tjänsten på grundval av internationella avtal.

3.  Kostnaderna för en sådan utvidgning, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11. Kommissionen ska överväga andra program eller styrmedel för att finansiera sådan verksamhet. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

Artikel 46

Genomförandeåtgärder för Galileo och Egnos

Om det är nödvändigt för att Galileo och Egnos ska fungera väl och spridas på marknaden, ska kommissionen i förekommande fall anta nödvändiga åtgärder för att

a)  hantera och minska riskerna i samband med driften av Galileo och Egnos, särskilt för att säkerställa kontinuitet i tjänsterna,

b)  fastställa de beslutssteg som är avgörande för att övervaka och utvärdera Galileos och Egnos genomförande,

c)  bestämma lokaliseringen av centrumen i Galileos och Egnos markinfrastruktur i enlighet med säkerhetskraven, genom en öppen och transparent process, och sköta driften av dem, och

d)  fastställa de tekniska och operativa specifikationerna för de tjänster som avses i artikel 44.1 c, e, f och 44.2 c.

Dessa genomförandeåtgärder ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 47

Samverkansförmåga, driftskompatibilitet och standardisering

1.  Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha fullständig teknisk samverkansförmåga och driftskompatibilitet, även på användarnivå.

2.  Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, om de nödvändiga kraven på sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet samt villkoren för detta fastställs i internationella avtal.

AVDELNING VII

Copernicus

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 48

Copernicus tillämpningsområde

1.  Copernicus ska genomföras med utgångspunkt i tidigare investeringar ▌, medräknat av intressenter som Europeiska rymdorganisationen och Eumetsat och, när det är lämpligt och kostnadseffektivt, med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara uppgifter och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling samtidigt som möjligheterna för europeiska användare maximeras.

2.  Copernicus ska tillhandahålla data och information utgående från Copernicusanvändarnas behov och baserat på en policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data.

2a.  Copernicus ska stödja utformningen, genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik, särskilt på områdena miljö, klimatförändringar, hav- och sjöfart, atmosfärförhållanden, jordbruks- och landsbygdsutveckling, bevarande av kulturarvet, civilskydd, infrastrukturövervakning, säkerhet och skydd samt den digitala ekonomin, i syfte att ytterligare minska den administrativa bördan.

3.  Copernicus ska bestå av följande fyra delar:

a)  Datainhämtning ▌, som ska omfatta

–  utveckling och drift av Copernicus Sentinelsatelliter,

–  tillgång till tredjepartsdata avseende rymdbaserad jordobservation, och

–  tillgång till markdata och andra kompletterande data.

b)  Data- och informationsbehandling genom Copernicustjänster, som ska omfatta verksamhet som ger mervärde till stöd för miljöövervakning, rapportering och säkerställande av efterlevnaden, räddningstjänst och säkerhetstjänster ▌.

c)  Datatillgångs- och spridningskomponenten, som omfattar infrastruktur och tjänster för att garantera spridning, tillgång till, distribution och utnyttjande samt långsiktigt bevarande av Copernicusdata och Copernicusinformation på ett användarvänligt sätt.

d)  Användarspridning, marknadsutveckling och kapacitetsuppbyggnad, i enlighet med artikel 29.5, som ska omfatta relevanta verksamheter, resurser och tjänster för att främja Copernicus, dess data och tjänster samt relaterade tillämpningar i senare led och deras utveckling på alla nivåer för att maximera de samhällsekonomiska fördelarna enligt artikel 4.1 samt för att samla in och analysera uppgifter om användarnas behov.

4.  Copernicus ska främja internationell samordning av observationssystem och informationsutbyte i samband därmed för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av ▌internationella avtal och samordningsprocesser.

KAPITEL II

Stödberättigande åtgärder

Artikel 49

Stödberättigande åtgärder för datainhämtning

Stödberättigande åtgärder inom Copernicus ska omfatta följande:

a)  Åtgärder för att säkerställa bättre kontinuitet i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, särskilt observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med möjlighet att övervaka polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk, skogsbruk, vattenförvaltning och förvaltning av marina resurser samt kulturarvet.

b)  Åtgärder för att ge tillgång till de tredjepartsdata som krävs för Copernicustjänsterna eller för användning inom unionens institutioner, organ och decentraliserade tjänstegrenar samt, när det är lämpligt och kostnadseffektivt, nationella eller regionala offentliga organ.

c)  Åtgärder för att tillhandahålla och samordna tillgången till markdata och andra kompletterande data som är nödvändiga för alstring, kalibrering och validering av Copernicusdata och Copernicusinformation, samt, när det är lämpligt och kostnadseffektivt, även användning av befintlig nationell kapacitet och undvikande av dubbelarbete.

Artikel 50

Stödberättigande åtgärder för Copernicustjänster

1.  Copernicus ska inbegripa åtgärder till stöd för följande tjänster:

a)  Tjänster för miljöövervakning, rapportering och säkerställande av efterlevnaden som omfattar

–  atmosfärsövervakning, som ger information om luftkvalitet med global täckning, med särskilt fokus på europeisk nivå, och atmosfärens kemiska sammansättning,

–  havsmiljöövervakning som ger information om världshavs-, havs- och kustekosystemens tillstånd och utveckling samt om deras resurser och användning,

–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, kulturarvsområden, markrörelser, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, och

–  övervakning av klimatförändringar, som ger information om antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp och annan absorption av växthusgaser, väsentliga klimatvariabler, klimatreanalyser, säsongsprognoser, klimatprognoser och orsaker, information om förändringar i polarområdena/Arktis, samt indikatorer i relevant tids- och rumsskala.

b)  Krishanteringstjänsten, som ger information till stöd för och i samordning med myndigheter med ansvar för civilskydd ▌, för att stödja civilskydd och katastrofinsatser (förbättrade system för tidig varning och krishantering) samt förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder (risk- och återhämtningsanalyser) för olika slags katastrofer.

c)  Säkerhetstjänsten, som stöder övervakningen av unionen och dess yttre gränser, övervakning till sjöss, unionens yttre åtgärder som svar på unionens säkerhetsutmaningar samt målen för och åtgärderna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

2.  Kommissionen, i förekommande fall med stöd av extern oberoende expertis, ska se till att tjänsterna är relevanta genom att

a)  validera den tekniska genomförbarheten och lämpligheten med avseende på de krav som uttrycks av användargrupperna,

b)  bedöma metoder och lösningar som föreslås eller genomförs för att tillgodose användarnas behov och nå programmets mål.

Artikel 51

Stödberättigande åtgärder för tillgång till och spridning av ▌data och ▌information

1.  Copernicus ska inbegripa åtgärder för att ge bättre tillgång till alla Copernicusdata och all Copernicusinformation och i förekommande fall tillhandahålla ytterligare infrastruktur och tjänster för att främja spridning av, tillgång till och användning av dessa data och denna information.

2.  När Copernicusdata eller Copernicusinformation är säkerhetskänsliga enligt artiklarna 12–16 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013(24) får kommissionen lägga ut upphandlingen av, övervakningen av inhämtningen av, tillgången till och spridningen av dessa data och denna information till en eller flera förvaltare. Sådana förvaltare ska upprätta och underhålla ett register över ackrediterade användare och bevilja tillgång till skyddade data genom ett separat arbetsflöde.

KAPITEL III

Copernicus datapolicy

Artikel 52

Policy för Copernicusdata och Copernicusinformation

1.  Copernicusdata och Copernicusinformation ska ges till användarna enligt en policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data:

a)  Copernicusanvändarna får avgiftsfritt och i hela världen återge, distribuera, offentliggöra, anpassa och ändra alla Copernicusdata och all Copernicusinformation och kombinera dem med andra data och annan information.

b)  Policyn för fullständiga, avgiftsfria och öppna data ska förenas med följande begränsningar:

i)  Format, tidsfrister och spridningsegenskaper för Copernicusdata och Copernicusinformation ska fastställas på förhand.

ii)  Licensvillkor för tredjepartsdata och tredjepartsinformation som används vid sammanställningen av information från Copernicustjänsterna ska följas i tillämpliga fall.

iii)  Säkerhetsbegränsningar gäller enligt de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.1.

iv)  Skyddet mot risken för störningar i det system som sammanställer eller tillgängliggör Copernicusdata och Copernicusinformation samt av själva uppgifterna ska säkerställas.

v)  Skyddet av tillförlitlig tillgång till Copernicusdata och Copernicusinformation för europeiska användare ska säkerställas.

2.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på de särskilda bestämmelser som kompletterar punkt 1 vad gäller specifikationer, villkor och förfaranden för tillgång till och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation.

3.  Kommissionen ska utfärda licenser och meddelanden för tillgång till och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation, inklusive klausuler om källangivelse, i överensstämmelse med Copernicus datapolicy enligt denna förordning och tillämpliga delegerade akter enligt punkt 2.

AVDELNING VIII

PROGRAMMETS ÖVRIGA KOMPONENTER

KAPITEL I

SSA

AVSNITT I

SST

Artikel 53

Tillämpningsområde för SST

1.  SST-delkomponenterna ska stödja följande verksamhet:

a)  Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas markbaserade eller rymdbaserade SST-sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen eller den privata sektorn i unionen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål ▌.

b)  Bearbetning och analys av SST-data på nationell nivå för att ta fram den SST-information och de SST-tjänster som avses i artikel 54.

c)  Tillhandahållande av sådana SST-tjänster som avses i artikel 54 till de användare som anges i artikel 55.

cc)  Övervakning och eftersträvande av synergier med initiativ för att främja utveckling och införande av teknik för avveckling av rymdfarkoster i slutet av den operativa livslängden, av tekniska system som är utformade för förebyggande och bortskaffande av rymdskrot, samt med internationella initiativ inom området för rymdtrafikledning.

2.   SST-komponenterna ska också tillhandahålla tekniskt och administrativt stöd för att säkerställa övergången mellan unionens rymdprogram och den ram till stöd för rymdövervakning och spårning som inrättades genom beslut 541/2014/EU.

Artikel 54

SST-tjänster

1.  SST-tjänsterna ska omfatta följande:

a)  Bedömning av risken för kollision mellan rymdfarkoster eller mellan rymdfarkoster och rymdskrot och utfärdande av kollisionsvarningar under uppskjutning, tidig omloppfas, höjning av omloppsbana, drift i omloppsbana och avvecklingsfas av rymdfarkoster efter uppdraget.

b)  Upptäckt och karaktärisering av fragmentering, sönderbrytningar eller kollisioner i omloppsbana.

c)  Bedömning av risken för okontrollerade återinträden av rymdföremål och rymdskrot i jordens atmosfär och framställande av tillhörande information, inbegripet förutsägelse av tidsramen och den sannolika platsen för det eventuella nedslaget.

d)  Framtagande av åtgärder för att förbereda

i)  en minskning av mängden rymdskrot i syfte att reducera dess uppkomst och

ii)  sanering av rymdskrot genom hantering av befintligt rymdskrot.

2.  SST-tjänsterna ska tillhandahållas kostnadsfritt, vara tillgängliga när som helst utan avbrott och vara anpassade till behoven hos de användare som avses i artikel 55.

3.  De deltagande medlemsstaterna, kommissionen och, vid behov, kontaktpunkten, ska inte hållas ansvariga för

a)  skador på grund av frånvaro av eller avbrott i tillhandahållandet av SST‑tjänster,

b)  förseningar vid tillhandahållandet av SST-tjänster,

c)  felaktigheter i den information som tillhandahålls genom SST-tjänsterna, eller

d)  åtgärder som vidtagits med anledning av tillhandahållandet av SST-tjänster.

Artikel 55

SST-användare

1.  EU-användare ska omfatta följande:

a)  SST:s kärnanvändare: medlemsstaterna, Europeiska utrikestjänsten, kommissionen, rådet, byrån samt offentliga och privata rymdfarkostägare och rymdfarkostoperatörer ▌i unionen.

b)  SST:s icke-kärnanvändare: Andra offentliga och privata enheter ▌som är etablerade i unionen.

SST:s kärnanvändare ska ha tillgång till alla SST-tjänster som avses i artikel 54.1.

SST:s icke-kärnanvändare får ha tillgång till SST-tjänster som avses i artikel 54.1 b–d.

2.  Internationella användare ska omfatta tredjeländer, internationella organisationer som inte har sitt huvudkontor i unionen och privata enheter som inte är etablerade i unionen, på följande villkor:

a)  Tredjeländer och internationella organisationer som inte har sitt huvudkontor i unionen får ha tillgång till SST-tjänster i enlighet med artikel 8.1a.

b)  Privata enheter som inte är etablerade i unionen får ha tillgång till SST‑tjänster som omfattas av ett internationellt avtal, vilket har ingåtts i enlighet med artikel 8.1a, med det tredjeland där de är etablerade och som ger dem tillgång till tjänsterna.

3.  Genom undantag från punkt 2 i denna artikel krävs inget internationellt avtal om en SST-tjänst som avses i artikel 54.1 är tillgänglig för allmänheten.

4.   Kommissionen får genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om tillgången till SST-tjänster och de relevanta förfarandena. Dessa akter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 56

Medlemsstaternas deltagande

1.  De medlemsstater som vill delta i tillhandahållandet av de SST-tjänster som avses i artikel 54 och som omfattar alla omloppsbanor ska lämna in en enda gemensam ansökan till kommissionen som styrker att följande kriterier är uppfyllda:

a)  Medlemsstaten äger eller har tillgång till lämpliga SST-sensorer som är tillgängliga för unionens SST och den personal som krävs för att driva dem, eller tillräcklig kapacitet för operativ analys och databehandling som särskilt utformats för SST och som är tillgänglig för unionens SST.

b)  En inledande säkerhetsriskbedömning av alla SST-resurser har utförts och validerats av den berörda medlemsstaten.

c)  Det finns en handlingsplan som beaktar den samordningsplan som har antagits i enlighet med artikel 6 i beslut 541/2014/EU, för genomförandet av den verksamhet som anges i artikel 53 i denna förordning.

d)  Verksamheterna har fördelats mellan de expertgrupper som har utsetts i enlighet med artikel 57.

e)  Det finns bestämmelser om det datautbyte som behövs för att uppnå de mål som avses i artikel 4.

Vad gäller kriterierna i leden a och b ska de medlemsstater som vill delta i tillhandahållandet av SST-tjänsterna visa överensstämmelse med dessa kriterier separat.

Vad gäller kriterierna i leden c–e ska alla medlemsstater som vill delta i tillhandahållandet av SST-tjänsterna gemensamt visa överensstämmelse med dessa kriterier.

2.  Kriterierna i punkt 1 a och b ska anses vara uppfyllda av de deltagande medlemsstater vars utsedda nationella enheter är medlemmar av det konsortium som inrättats i enlighet med artikel 7 i beslut 541/2014/EU den dag då denna förordning träder i kraft.

3.  Om inget gemensamt förslag har lämnats in i enlighet med punkt 1 eller om kommissionen anser att det gemensamma förslaget inte uppfyller de kriterier som avses i punkt 1, får minst fem medlemsstater lägga fram ett nytt gemensamt förslag för kommissionen ▌för att visa överensstämmelse med de kriterier som avses i punkt 1.

4.  Kommissionen får genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om de förfaranden och inslag som avses i punkterna 1–3. Dessa genomförandeåtgärder ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 57

Organisatorisk ram för medlemsstaternas deltagande

1.  Alla medlemsstater som har lämnat in ett förslag som av kommissionen konstaterats uppfylla kriterierna enligt artikel 56.1 eller som har valts ut av kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 56.3 ska utse en ansvarig nationell enhet som är etablerad på deras territorium för att företräda dem. Den ansvariga nationella enheten ska vara en offentlig myndighet i en medlemsstat eller ett organ som anförtrotts myndighetsutövning.

2.  De ansvariga nationella enheter som utsetts i enlighet med punkt 1 ska ingå ett avtal om ett SST-partnerskap som fastställer regler och former för deras samarbete vid genomförandet av den verksamhet som avses i artikel 53. I synnerhet ska avtalet innehålla de uppgifter som nämns i artikel 56.1 c–e och det ska inrättas en riskhanteringsstruktur för att säkerställa genomförandet av bestämmelserna om användning och säkert utbyte av SST-data och SST-information.

3.  De ansvariga nationella enheterna ska utveckla unionens SST-tjänster av hög kvalitet i enlighet med en flerårsplan, relevanta nyckelindikatorer för prestanda och användarnas krav, på grundval av verksamheten i de expertgrupper som avses i punkt 6. Kommissionen får genom genomförandeakter anta den fleråriga planen och nyckelindikatorer för prestanda i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

4.  De ansvariga nationella enheterna ska bygga upp ett nät av befintliga och eventuella framtida sensorer för att driva dem på ett samordnat och optimalt sätt i syfte att upprätta och underhålla en aktuell gemensam unionsförteckning, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter i fråga om nationell säkerhet.

5.  De deltagande medlemsstaterna ska genomföra säkerhetsackreditering på grundval av de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.1.

6.  Expertgrupper ska utses av de medlemsstater som deltar i SST för att ansvara för särskilda frågor som hör samman med de olika SST-verksamheterna. Expertgrupperna ska vara permanenta, ledas och bemannas av de ansvariga nationella enheterna i de medlemsstater som inrättat dem och får inbegripa experter från alla ansvariga nationella enheter.

7.  De ansvariga nationella enheterna och expertgrupperna ska säkerställa skyddet av SST‑data, SST-information och SST-tjänster.

8.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på specifika, närmare bestämmelser om funktionssättet för den organisatoriska ramen för medlemsstaternas deltagande i SST. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 58

SST:s kontaktpunkt

1.  Kommissionen ska utse SST:s kontaktpunkt med beaktande av rekommendationen från de ansvariga nationella enheterna, på grundval av den bästa sakkunskapen när det gäller säkerhetsfrågor och tillhandahållande av tjänster. Kontaktpunkten ska

a)  tillhandahålla nödvändiga säkra gränssnitt för att centralisera, lagra och tillgängliggöra SST-information till SST-användarna genom att säkerställa adekvat hantering och spårbarhet,

b)  ▌ rapportera om SST-tjänsternas prestanda till SST-partnerskapet och kommissionen.

c)  samla in nödvändiga synpunkter för SST-partnerskapet för att se till att tjänsterna svarar mot användarnas förväntningar, och

d)  stödja, främja och uppmuntra användningen av tjänsterna.

2.  De ansvariga nationella enheterna ska ingå nödvändiga genomförandeavtal med SST:s kontaktpunkt.

AVSNITT II

Rymdväder och jordnära föremål

Artikel 59

Rymdväderverksamhet

1.  Rymdväderfunktionens delkomponenter får stödja följande verksamheter:

a)  Bedömning och kartläggning av användarbehoven inom de sektorer som anges i punkt 2 b i syfte att fastställa vilka rymdvädertjänster som ska tillhandahållas.

b)  Tillhandahållande av rymdvädertjänster till användare av rymdvädertjänster, i enlighet med kartlagda användarbehov och tekniska krav.

2.  Rymdvädertjänsterna ska vara tillgängliga när som helst utan avbrott. Kommissionen ska genom genomförandeakter välja ut dessa tjänster i enlighet med följande regler:

a)  Kommissionen ska prioritera rymdvädertjänster som kommer att tillhandahållas på unionsnivå enligt användarnas behov, tjänsternas tekniska mognadsgrad och resultaten av en riskbedömning.

b)  Rymdvädertjänsterna får bidra till civilskyddsverksamhet och till skyddet av ett stort antal sektorer, såsom rymd, transport, globala satellitnavigeringssystem, elkraftnät och kommunikationer.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 107.2.

3.  Offentliga eller privata enheter som tillhandahåller rymdvädertjänster ska väljas ut genom ett anbudsförfarande.

Artikel 60

Verksamhet som avser jordnära föremål

1.  Delkomponenter som avser jordnära föremål får stödja följande verksamheter:

a)  Kartläggning av medlemsstaternas kapacitet för upptäckt och övervakning av jordnära föremål.

b)  Främjande av nätverkssamarbete mellan medlemsstaternas anläggningar och forskningscentrum.

c)  Utveckling av den tjänst som avses i punkt 2.

d)  Utveckling av en rutinmässig snabbinsatstjänst som kan karakterisera nyligen upptäckta jordnära föremål.

e)  Inrättande av en europeisk förteckning över jordnära föremål.

2.  Kommissionen får inom sitt behörighetsområde införa förfaranden för att, med deltagande av lämpliga FN-organ, samordna unionens och de nationella civilskyddsmyndigheternas åtgärder om ett jordnära föremål konstateras närma sig Jorden.

KAPITEL II

GOVSATCOM

Artikel 61

Tillämpningsområde för Govsatcom

Inom Govsatcomkomponenten ska satellitkommunikationskapacitet och -tjänster slås samman till en gemensam pool av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster med lämpliga säkerhetskrav. Komponenten omfattar

a)  utveckling, konstruktion och drift av den markinfrastruktur som avses i artikel 66 och den eventuella rymdinfrastruktur som avses i artikel 69,

b)  upphandling av den statliga och kommersiella satellitkommunikationskapacitet, de tjänster och den användarutrustning som krävs för att tillhandahålla Govsatcomtjänster, och

c)  nödvändiga åtgärder för att främja driftskompatibilitet och standardisering av Govsatcomanvändarutrustning.

Artikel 62

Kapacitet och tjänster som tillhandahålls av Govsatcom

1.  Govsatcomkapacitet och -tjänster ▌ska tillhandahållas i enlighet med den tjänstekatalog som avses i punkt 3, och i enlighet med de operativa krav som avses i punkt 2, de särskilda säkerhetskrav för Govsatcom som avses i artikel 34.1 och inom ramarna för de delnings- och prioriteringsbestämmelser som avses i artikel 65. Tillgång till Govsatcomkapacitet och -tjänster ska vara avgiftsfri för institutionella och statliga användare, om inte kommissionen fattar beslut om en prispolitik i enlighet med artikel 65.2.

2.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta operativa krav för tjänster som tillhandahålls inom Govsatcom, i form av tekniska specifikationer för användningsfall som i synnerhet avser krishantering, övervakning och förvaltning av nyckelinfrastruktur, inbegripet diplomatiska kommunikationsnät. Dessa operativa krav ska bygga på en detaljerad analys av användarnas krav, och hänsyn ska tas till krav som härrör från befintlig användarutrustning och befintliga nät. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänstekatalogen för de tjänster som tillhandahålls av Govsatcom, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa åtgärder ska uppdateras regelbundet och bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1 och företräde ska ges tjänster som tillhandahålls användare utifrån deras relevans och betydelse. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3a.  I den tjänstekatalog som avses i punkt 3 ska det tas hänsyn till vilka tjänster som redan är kommersiellt tillgängliga, för att konkurrensen på den inre marknaden inte ska snedvridas.

4.  Govsatcomanvändare ska ha tillgång till den kapacitet och de tjänster som anges i tjänstekatalogen. Tillgången ska tillhandahållas genom de Govsatcomnav som avses i artikel 66.

Artikel 63

Leverantörer av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster

Satellitkommunikationskapacitet och -tjänster inom ramen för denna komponent får tillhandahållas av

a)  Govsatcomdeltagare i enlighet med artikel 97, och

b)  juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt det säkerhetsackrediteringsförfarande som avses i artikel 36, vilket ska grundas på de allmänna säkerhetskrav som fastställts för Govsatcomkomponenten ▌enligt artikel 34.1.

Artikel 64

Användare av Govsatcom

1.  Följande enheter får bli Govsatcomanvändare, under förutsättning att de har anförtrotts uppgifter avseende kontroll och förvaltning av krisuppdrag och säkerhetskritiska uppdrag, verksamheter och infrastruktur:

a)  Unionens eller en medlemsstats myndighet eller ett organ som anförtrotts myndighetsutövning.

b)  Fysiska eller juridiska personer som agerar för och under kontroll av en sådan enhet som avses i led a.

2.  Govsatcomanvändare ska vara vederbörligen godkända av en deltagare som avses i artikel 67 att använda Govsatcomkapacitet och -tjänster och ska uppfylla de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.1 och som fastställts för Govsatcomkomponenten.

Artikel 65

Delning och prioritering

1.  Poolen av satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan Govsatcomdeltagarna på grundval av en analys av säkerhetsriskerna och skyddsriskerna för användarna. En sådan analys ska beakta befintlig kommunikationsinfrastruktur och tillgången till befintlig kapacitet samt deras geografiska täckning på unions- och medlemsstatsnivå. Vid denna delning och prioritering ska företräde ges användare utifrån deras relevans och betydelse.

2.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare regler om delning och prioritering av resurser, tjänster och användarutrustning, varvid hänsyn ska tas till den förväntade efterfrågan på de olika användningsfallen och en analys av säkerhetsriskerna med dessa användningsfall samt, när så är lämpligt, deras kostnadseffektivitet.

Genom att fastställa en prispolitik inom ramen för dessa regler ska kommissionen säkerställa att tillhandahållande av Govsatcomkapacitet och -tjänster inte snedvrider marknaden, och att det inte råder brist på Govsatcomkapacitet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3.  Delning och prioritering av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster mellan Govsatcomanvändare som har godkänts av samma Govsatcomdeltagare ska fastställas och genomföras av den deltagaren.

Artikel 66

Markinfrastruktur och drift

1.  Marksegmentet ska omfatta den infrastruktur som krävs för att tillhandahålla tjänster till användarna i enlighet med artikel 65, särskilt de Govsatcomnav som ska upphandlas inom denna komponent för att ansluta Govsatcomanvändarna med leverantörerna av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster. Marksegmentet och dess drift ska uppfylla de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.1 och som fastställts för Govsatkomponenten.

2.  Kommissionen ska genom genomförandeakter bestämma var markinfrastrukturen ska vara belägen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3 och ska inte påverka en medlemsstats rätt att besluta att inte fungera som värd för sådan infrastruktur.

Artikel 67

Govsatcomdeltagare och behöriga myndigheter

1.  Medlemsstaterna, rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ska vara Govsatcomdeltagare i den mån de godkänner Govsatcomanvändare eller tillhandahåller satellitkommunikationskapacitet eller markanläggningar eller delar av markanläggningar.

Om rådet, kommissionen eller Europeiska utrikestjänsten godkänner Govsatcomanvändare eller tillhandahåller satellitkommunikationskapacitet eller markanläggningar eller delar av markanläggningar på en medlemsstats territorium ska godkännandet eller tillhandahållandet inte strida mot bestämmelser om neutralitet eller alliansfrihet som är inskrivna i den medlemsstatens grundlag.

2.  Unionens organ får bli Govsatcomdeltagare endast i den utsträckning detta krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter och enligt närmare regler som anges i ett administrativt avtal vilket har ingåtts av det berörda organet och den EU-institution som utövar tillsyn över det.

3.  Varje deltagare ska utse en behörig Govsatcommyndighet.

4.  Den behöriga Govsatcommyndigheten ska se till att

a)  tjänsterna används i enlighet med de tillämpliga säkerhetskraven,

b)  Govsatcomanvändarnas åtkomsträttigheter fastställs och hanteras,

c)  användarutrustningen och tillhörande elektroniska kommunikationsanslutningar och information används och hanteras i enlighet med tillämpliga säkerhetskrav, och

d)  en central kontaktpunkt inrättas för att bistå vid behov med rapportering av säkerhetsrisker och hot, särskilt konstaterad potentiellt skadlig elektromagnetisk interferens som påverkar tjänsterna inom denna komponent.

Artikel 68

Övervakning av tillgång till och efterfrågan på Govsatcom

Kommissionen ska löpande övervaka utvecklingen av bland annat tillgången till befintlig Govsatcomkapacitet i omloppsbana för sammanföring och delning och efterfrågan på Govsatcoms kapacitet och tjänster, med beaktande av nya risker och hot samt teknikens utveckling, i syfte att optimera balansen mellan tillgången till och efterfrågan på Govsatcomtjänsterna.

AVDELNING IX

EUROPEISKA UNIONENS RYMDPROGRAMBYRÅ

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser om byrån

Artikel 70

Byråns rättsliga ställning

1.  Byrån ska vara ett unionsorgan. Den ska ha status som juridisk person.

2.  Byrån ska i alla medlemsstater ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt lag. Den ska särskilt kunna förvärva eller avyttra lös och fast egendom och föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.  Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

Artikel 71

Byråns säte och lokala kontor

1.  Byråns säte ska vara i Prag (Tjeckien).

2.  Byråns personal får vara utplacerad i något av de markcentrum för Galileo eller Egnos som avses i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/413 eller (EU) 2017/1406 för att utföra programverksamhet som föreskrivs i det berörda avtalet.

3.  Beroende på programmets behov får lokala kontor inrättas i medlemsstaterna i enlighet med förfarandet i artikel 79.2.

KAPITEL II

Byråns organisation

Artikel 72

Förvaltnings- och ledningsstruktur

1.  Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av

a)  styrelsen,

b)  den verkställande direktören, och

c)  styrelsen för säkerhetsackreditering.

2.  Styrelsen, den verkställande direktören och styrelsen för säkerhetsackreditering ▌ska samarbeta för att se till att byrån fungerar och samordnas på det sätt som föreskrivs i byråns interna regler, till exempel styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelserna för byrån, genomförandebestämmelserna för tjänsteföreskrifterna samt villkoren för tillgång till handlingar.

Artikel 73

Styrelse

1.  Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och tre företrädare för kommissionen, vilka alla ska ha rösträtt. Styrelsen ska även inbegripa en ledamot som utsetts av Europaparlamentet utan rösträtt.

2.  Ordföranden eller vice ordföranden i styrelsen för säkerhetsackreditering, en företrädare för rådet, en företrädare för den höga representanten och en företrädare för Europeiska rymdorganisationen ska på de villkor som fastställs i styrelsens arbetsordning bjudas in att delta som observatörer i styrelsens möten i frågor som angår dem direkt.

3.  Varje styrelseledamot ska ha en suppleant. Suppleanten ska företräda ledamoten i dennes frånvaro.

4.  Varje medlemsstat ska utse en styrelseledamot och en suppleant med hänsyn till deras kunskaper inom byråns verksamhet och till relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att begränsa omsättningen av sina företrädare i styrelsen, av omsorg om kontinuiteten i styrelsens verksamhet. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

5.  Mandatperioden för ledamöterna i styrelsen och deras suppleanter ska vara fyra år och kunna förlängas ▌.

6.  Deltagandet av företrädare för tredjeländer och internationella organisationer samt villkoren för detta ska i förekommande fall fastställas i de avtal som avses i artikel 98 och ska vara förenliga med styrelsens arbetsordning. Dessa företrädare ska inte ha rösträtt.

Artikel 74

Styrelsens ordförande

1.  Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina röstberättigade ledamöter. Vice ordföranden ska automatiskt ersätta ordföranden om denne har förhinder.

2.  Ordförandens och vice ordförandens mandattid ska vara två år och kunna förlängas en gång. Den ska upphöra om personen upphör att vara ledamot av styrelsen.

3.  Styrelsen ska ha befogenhet att avsätta ordföranden, vice ordföranden eller båda.

Artikel 75

Styrelsens möten

1.  Styrelsens möten ska sammankallas av dess ordförande.

2.  Den verkställande direktören ska delta i överläggningarna, om inte ordföranden beslutar annat. Den verkställande direktören ska inte ha rösträtt.

3.  Styrelsen ska hålla ordinarie möten regelbundet och minst två gånger per år. Dessutom ska den sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.

4.  Styrelsen får bjuda in personer vilkas ståndpunkter kan vara av intresse och låta dem delta i sammanträdena som observatörer. Styrelseledamöterna får, med förbehåll för arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter.

5.  Om diskussionerna rör användning av känslig nationell infrastruktur får medlemsstaternas företrädare och kommissionens företrädare närvara vid styrelsens möten utgående från sitt behov av kännedom, men endast företrädare för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur och en kommissionsföreträdare får delta i omröstningarna. Om styrelsens ordförande inte företräder någon av de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur, ska han eller hon ersättas av företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur. Styrelsens arbetsordning ska ange i vilka situationer detta förfarande kan vara tillämpligt.

6.  Byrån ska tillhandahålla sekretariatet för styrelsen.

Artikel 76

Omröstningsbestämmelser för styrelsen

1.  Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska styrelsen fatta sina beslut med majoritet bland de ledamöter som är röstberättigade.

Två tredjedelars majoritet bland samtliga ledamöter med rösträtt ska krävas för val och avsättande av ordförande och vice ordförande för styrelsen samt för antagande av budgeten och arbetsprogrammen, godkännande av de överenskommelser som avses i artikel 98.2 och av byråns säkerhetsbestämmelser, antagande av arbetsordningen, inrättande av lokala kontor samt godkännande av mottagningsavtalen enligt artikel 92.

2.  Varje företrädare för medlemsstaterna och kommissionen ska ha en röst. Om en röstberättigad ledamot är frånvarande ska dennes suppleant ha rätt att rösta i ledamotens ställe. ▌Beslut som grundar sig på artikel 77.2 a ▌– utom i ärenden som omfattas av avdelning V kapitel II – eller på artikel 77.5 får antas endast om kommissionens företrädare röstar ja.

3.  I styrelsens arbetsordning ska anges närmare regler om röstningsförfarandet, särskilt villkoren för hur en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och eventuella krav på beslutsförhet när så är lämpligt.

Artikel 77

Styrelsens uppgifter

1.  Styrelsen ska se till att byrån fullgör det uppdrag som den anförtrotts på de villkor som fastställs i denna förordning och fatta alla nödvändiga beslut i detta avseende, utan att det påverkar de befogenheter som styrelsen för säkerhetsackreditering har tilldelats för de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II.

2.  Styrelsen ska också

a)  senast den 15 november varje år anta byråns arbetsprogram för det kommande året efter att, utan ändring, ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 b och efter att ha inhämtat kommissionens yttrande,

x)  senast den 30 juni under det första året av den fleråriga budgetram som föreskrivs i artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anta byråns fleråriga arbetsprogram för den period som omfattas av den fleråriga budgetramen efter att, utan ändring, ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 a och efter att ha inhämtat kommissionens yttrande; Europaparlamentet ska rådfrågas om det fleråriga arbetsprogrammet, förutsatt att samrådet syftar till en diskussion och att resultatet inte är bindande för byrån,

b)  utöva de budgetfunktioner som anges i artikel 84.5, 84.6, 84.10 och 84.11,

c)  övervaka driften av det säkerhetsövervakningscentrum för Galileo som avses i artikel 34.3 b,

d)  anta genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(25), i enlighet med artikel 94,

e)  godkänna de överenskommelser som avses i artikel 98 efter att ha hört styrelsen för säkerhetsackreditering om de bestämmelser i överenskommelserna som rör säkerhetsackreditering,

f)  fastställa de tekniska förfaranden som krävs för att den ska kunna sköta sina uppgifter,

g)  anta årsrapporten om byråns verksamhet och framtidsplaner efter att, utan ändring, ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 c och senast den 1 juli översända rapporten till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten,

h)  säkerställa lämplig uppföljning av slutsatserna och rekommendationerna i de utvärderingar och revisioner som avses i artikel 102 samt i de undersökningar som utförts av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), och i olika interna eller externa revisionsrapporter, och till budgetmyndigheten översända all information med relevans för resultaten av utvärderingsförfarandena,

i)  konsulteras av den verkställande direktören om sådana ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 31.2 och sådana överenskommelser om medverkan som avses i artiklarna 28.2a och 30.5 innan de undertecknas,

j)  anta byråns säkerhetsbestämmelser enligt artikel 96,

k)  på grundval av ett förslag från den verkställande direktören anta en strategi för bedrägeribekämpning,

l)  vid behov och på grundval av förslag från den verkställande direktören godkänna de organisatoriska strukturer som avses i artikel 77.1 n,

n)  utse en räkenskapsförare, som kan vara kommissionens räkenskapsförare och som ska omfattas av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda och ska vara helt oberoende vid utförandet av sina arbetsuppgifter,

o)  anta och offentliggöra sin arbetsordning.

3.  Vad gäller byråns personal har styrelsen de befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) och den myndighet som har befogenhet att ingå avtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda (nedan kallade befogenheter som tillsättningsmyndighet).

I enlighet med förfarandet i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna ska styrelsen fatta ett beslut på grundval av artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda om att delegera relevanta befogenheter som tillsättningsmyndighet till den verkställande direktören och fastställa villkoren för när denna delegering av befogenheter kan upphävas. Den verkställande direktören ska rapportera till styrelsen om utövandet av dessa delegerade befogenheter. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter.

Med tillämpning av andra stycket i denna punkt får styrelsen, om synnerliga skäl föreligger, genom ett beslut tillfälligt upphäva en delegering till den verkställande direktören av befogenheterna som tillsättningsmyndighet och de befogenheter som denne vidaredelegerat och utöva dem själv eller delegera dem till en av sina ledamöter eller en annan anställd än den verkställande direktören.

Genom undantag från andra stycket ska styrelsen vara skyldig att till ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering delegera de befogenheter som avses i första stycket vad gäller rekrytering, bedömning och ändring av lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II samt eventuella disciplinära åtgärder mot sådana anställda.

Styrelsen ska anta genomförandebestämmelser för tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda enligt det förfarande som anges i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna. Den ska först samråda med styrelsen för säkerhetsackreditering och ta vederbörlig hänsyn till dess synpunkter vad gäller rekrytering, bedömning och ändring av lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II samt eventuella disciplinära åtgärder.

Den ska även anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till byrån. Innan den antar beslutet ska den rådfråga styrelsen för säkerhetsackreditering i fråga om utstationering av nationella experter som är inblandade i den säkerhetsackreditering som avses i avdelning V kapitel II och ta vederbörlig hänsyn till dess synpunkter.

4.  Styrelsen ska utse den verkställande direktören och kan förlänga eller upphäva dennes mandat i enlighet med artikel 89.

5.  Styrelsen ska ha disciplinär bestämmanderätt över den verkställande direktören i fråga om dennes arbetsresultat, särskilt i fråga om säkerhetsfrågor som omfattas av byråns behörighet, utom när det gäller verksamhet som bedrivs i enlighet med avdelning V kapitel II.

Artikel 78

Den verkställande direktören

1.  Byrån ska ledas av den verkställande direktören. Den verkställande direktören ska vara ansvarig inför styrelsen.

Denna punkt ska inte påverka självständigheten och oberoendet hos styrelsen för säkerhetsackreditering och den personal inom byrån som står under dess överinseende i enlighet med artikel 82 och inte heller påverka de befogenheter som tilldelats styrelsen för säkerhetsackreditering och dess ordförande i enlighet med artikel 37 respektive artikel 81.

2.  Utan att det påverkar befogenheterna för kommissionen och styrelsen ska den verkställande direktören vara oberoende i tjänsteutövningen och får varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

Artikel 79

Den verkställande direktörens uppgifter

1.  Den verkställande direktören ska utföra följande arbetsuppgifter:

a)  Företräda byrån och underteckna de överenskommelser som avses i artiklarna 31.2, 28.2a och 30.5.

b)  Förbereda styrelsens arbete och utan rösträtt delta i styrelsens arbete, om inte annat följer av artikel 76.2.

c)  Genomföra styrelsens beslut.

d)  Svara för utarbetandet av byråns fleråriga och årliga arbetsprogram och lägga fram dem för styrelsen för godkännande, med undantag för de delar som utarbetats och antagits av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 a och b.

e)  Svara för genomförandet av de fleråriga och årliga arbetsprogrammen, med undantag för de delar som genomförts av ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering.

f)  Utarbeta en lägesrapport om det årliga och, i relevanta fall, det fleråriga arbetsprogrammets genomförande inför varje styrelsemöte och, utan ändring, införa den del som utarbetats av ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering.

g)  Utarbeta årsrapporten om byråns verksamhet och framtidsplaner, med undantag för den del som utarbetats och antagits av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 c vad gäller de verksamheter som omfattas av avdelning V, och lägga fram den för styrelsen för godkännande.

h)  Sköta byråns dagliga administration och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att byrån verkar i enlighet med denna förordning, bl.a. genom att anta föreskrifter för den interna administrationen och offentliggöra meddelanden.

i)  Utarbeta ett utkast till inkomst- och utgiftsberäkning i enlighet med artikel 84 och genomföra budgeten i enlighet med artikel 85.

j)  Se till att byrån, som huvudman för säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo, kan följa de anvisningar som ges i beslut 2014/496/Gusp och fullgöra sin roll enligt artikel 6 i beslut nr 1104/2011/EU.

k)  Se till att all relevant information, i synnerhet om säkerhetsfrågor, förmedlas mellan byråns interna organ enligt artikel 72.1.

l)  I nära samarbete med ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering, vad gäller de frågor om säkerhetsackreditering som omfattas av avdelning V kapitel II i den här förordningen, fastställa byråns organisationsstrukturer och lägga fram dem för styrelsen för godkännande. Dessa strukturer ska avspegla särdragen hos de olika komponenterna i programmet.

m)  Med avseende på byråns personal utöva de befogenheter som avses i artikel 37.3 första stycket, i den mån dessa befogenheter delegerats till den verkställande direktören i enlighet med andra stycket i samma artikel.

n)  Se till att sekretariatstjänster och alla nödvändiga resurser för att verksamheten ska fungera väl tillhandahålls styrelsen för säkerhetsackreditering, de organ som avses i artikel 37.3 samt ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering.

o)  Utarbeta en åtgärdsplan för att säkerställa uppföljning av slutsatserna och rekommendationerna från de utvärderingar som avses i artikel 102, med undantag för den del av åtgärdsplanen som avser verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II, samt, efter att utan ändringar ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering, halvårsvis lämna en lägesrapport till kommissionen som även ska lämnas till styrelsen för kännedom.

p)  Vidta följande åtgärder till skydd för unionens ekonomiska intressen:

i)  Förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet samt verkningsfulla övervakningsåtgärder.

ii)  Om oriktigheter upptäcks återkräva felaktigt utbetalda medel, när så är lämpligt med effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

q)  För byrån utarbeta en bedrägeribekämpningsstrategi som står i proportion till bedrägeririskerna, med beaktande av en kostnads–nyttoanalys av de åtgärder som ska vidtas och med hänsyn till slutsatser och rekommendationer som följer av utredningar som utförts av Olaf, och översända den till styrelsen för godkännande.

r)  På begäran rapportera till Europaparlamentet om resultatet av sitt arbete. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om resultatet av sitt arbete.

2.  Den verkställande direktören ska besluta om det är nödvändigt att utplacera en eller flera anställda i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Innan den verkställande direktören beslutar att inrätta ett lokalt kontor ska denne inhämta förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen och den eller de medlemsstater som berörs. I beslutet ska man ange omfattningen av den verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret på ett sätt som undviker onödiga kostnader och överlappning av byråns administrativa uppgifter. Det kan krävas ett mottagningsavtal med den eller de berörda medlemsstaterna. Där det är möjligt ska konsekvenserna för personalfördelningen och budgeten inbegripas i det utkast till samlat programplaneringsdokument som avses i artikel 84.6.

Artikel 80

Ledningsuppgifter för styrelsen för säkerhetsackreditering

Förutom de uppgifter som avses i artikel 37 ska styrelsen för säkerhetsackreditering som en del av ledningen av byrån göra följande:

a)  Utarbeta och godkänna den del av det fleråriga arbetsprogrammet som avser operativ verksamhet enligt avdelning V kapitel II och de ekonomiska och personella resurser som är nödvändiga för att genomföra den verksamheten, och i god tid översända den till styrelsen så att den kan ingå i det fleråriga arbetsprogrammet.

b)  Utarbeta och godkänna den del av det årliga arbetsprogrammet som avser operativ verksamhet enligt avdelning V kapitel II och de ekonomiska och personella resurser som är nödvändiga för att genomföra den verksamheten, och i god tid översända den till styrelsen så att den kan ingå i det årliga arbetsprogrammet.

c)  Utarbeta och godkänna den del av årsrapporten som avser byråns verksamhet och framtidsplaner enligt avdelning V kapitel II och de ekonomiska och personella resurser som är nödvändiga för att genomföra den verksamheten och de framtidsplanerna, och i god tid översända den till styrelsen så att den kan ingå i årsrapporten.

Artikel 81

Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering

1.  Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bland sina ledamöter välja en ordförande och en vice ordförande med två tredjedelars majoritet bland de ledamöter som har rösträtt. Om två tredjedelars majoritet inte har uppnåtts efter två möten i styrelsen för säkerhetsackreditering, ska enkel majoritet krävas.

2.  Vice ordföranden ska automatiskt inträda i ordförandens ställe om ordföranden inte kan fullgöra sina plikter.

3.  Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha befogenhet att avsätta ordföranden, vice ordföranden eller båda. Styrelsen ska fatta sitt beslut om avsättning med två tredjedelars majoritet.

4.  Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska vara två år och kunna förlängas en gång. Mandatperioden för var och en av dessa personer ska upphöra när han eller hon inte längre är ledamot i styrelsen för säkerhetsackreditering.

Artikel 82

Organisatoriska aspekter av styrelsen för säkerhetsackreditering

1.  Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha tillgång till alla personalresurser och materiella resurser som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt. Den ska ha tillgång till all den information till nytta för utförandet av sina uppgifter som andra av byråns organ förfogar över, utan att det påverkar principerna om självständighet och oberoende enligt artikel 36 i.

2.  Styrelsen för säkerhetsackreditering och den personal inom byrån som står under dess överinseende ska utföra sitt arbete på ett sätt som garanterar självständigheten och oberoendet i förhållande till byråns övriga verksamheter, särskilt i förhållande till operativ verksamhet i samband med driften av systemen, i enlighet med programkomponenternas mål. Ingen medlem av byråns personal som står under överinseende av styrelsen för säkerhetsackreditering får samtidigt tilldelas andra uppgifter inom byrån.

En ändamålsenlig organisatorisk åtskillnad ska därför göras i byrån mellan den personal som deltar i verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II och byråns övriga personal. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska omedelbart underrätta den verkställande direktören, styrelsen och kommissionen om omständigheter som kan inverka på dess självständighet eller oberoende. Om byrån inte kan lösa problemet ska kommissionen undersöka situationen i samråd med de berörda parterna. Med utgångspunkt i resultatet av denna undersökning ska kommissionen vidta lämpliga motåtgärder som byrån ska genomföra, och underrätta Europaparlamentet och rådet om detta.

3.  Styrelsen för säkerhetsackreditering ska inrätta särskilda underställda organ, som ska handla enligt dess instruktioner, för att hantera specifika frågor. Den ska i synnerhet, samtidigt som den säkerställer den nödvändiga kontinuiteten i arbetet, inrätta en panel som ska genomföra översyner av säkerhetsanalyser och tester och ta fram relevanta riskrapporter i syfte att bistå styrelsen i beredandet av beslut. Styrelsen för säkerhetsackreditering får inrätta och upplösa expertgrupper som ska bidra till panelens arbete.

Artikel 83

Arbetsuppgifter som åligger ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering

1.  Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska ansvara för att styrelsen utför säkerhetsackrediteringen helt oberoende och ska utföra följande uppgifter:

a)  Leda säkerhetsackrediteringen under ledning av styrelsen för säkerhetsackreditering.

b)  Under ledning av styrelsen för säkerhetsackreditering genomföra den del av byråns fleråriga och årliga arbetsprogram som omfattas av avdelning V kapitel II.

c)  Samarbeta med den verkställande direktören och hjälpa denne att upprätta det utkast till tjänsteförteckning som avses i artikel 84.4 samt byråns organisationsstruktur.

d)  Utarbeta den del av lägesrapporten som avser operativ verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II och i god tid översända den till styrelsen för säkerhetsackreditering och den verkställande direktören så att den kan ingå i lägesrapporten.

e)  Utarbeta den del av årsrapporten och av åtgärdsplanen som avser operativ verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II och i god tid översända den till den verkställande direktören.

f)  Företräda byrån vid alla verksamheter och beslut som omfattas av avdelning V kapitel II.

g)  Med avseende på den del av byråns personal som deltar i verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II utöva de befogenheter enligt artikel 77.3 första stycket som delegerats till honom eller henne i enlighet med artikel 77.3 fjärde stycket.

2.  I samband med verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II får Europaparlamentet och rådet vända sig till ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering med en begäran om en diskussion vid dessa institutioner om byråns arbete och framtidsplaner, bland annat vad avser det fleråriga och det årliga arbetsprogrammet.

KAPITEL III

Finansiella bestämmelser för byrån

Artikel 84

Byråns budget

1.  Utan att det påverkar andra resurser och avgifter ▌ska byråns inkomster inbegripa ett bidrag från unionen som tas upp i unionens budget i syfte att garantera balansen mellan inkomster och utgifter. Byrån får ta emot särskilda bidrag från unionens budget.

2.  Byrån ska täcka kostnader för personal, administration och infrastruktur, driftskostnader och kostnader för den löpande verksamheten i styrelsen för säkerhetsackreditering, inbegripet de organ som avses i artiklarna 37.3 och 82.3, samt kontrakt och avtal som byrån ingår för att fullgöra de uppgifter som den anförtros.

3.  Inkomsterna och utgifterna ska balansera varandra.

4.  Den verkställande direktören ska för verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II, i nära samarbete med ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering, utarbeta ett utkast till inkomst- och utgiftsberäkning för byrån för det följande budgetåret och då tydligt ange åtskillnaden mellan de delar i utkastet till inkomst- och utgiftsberäkning som avser säkerhetsackreditering och dem som avser byråns övriga verksamhet. Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering får skriftligen yttra sig över detta utkast, och den verkställande direktören ska översända både utkastet till beräkning och yttrandet till styrelsen och till styrelsen för säkerhetsackreditering, åtföljt av ett utkast till tjänsteförteckning.

5.  Styrelsen ska varje år på grundval av utkastet till inkomst- och utgiftsberäkning, och i nära samarbete med styrelsen för säkerhetsackreditering, utarbeta en inkomst- och utgiftsberäkning för byrån för det följande budgetåret för verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II.

6.  Styrelsen ska senast den 31 januari översända ett utkast till samlat programplaneringsdokument med bl.a. en inkomst- och utgiftsberäkning, ett utkast till tjänsteförteckning och ett preliminärt årligt arbetsprogram till kommissionen och till de tredjeländer eller internationella organisationer med vilka byrån har ingått överenskommelser i enlighet med artikel 98.

7.  Kommissionen ska vidarebefordra inkomst- och utgiftsberäkningen till Europaparlamentet och rådet (nedan kallade budgetmyndigheten) tillsammans med förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

8.  På grundval av beräkningen ska kommissionen i förslaget till Europeiska unionens allmänna budget införa de beräknade belopp som den bedömer som nödvändiga för tjänsteförteckningen och det bidragsbelopp som ska belasta den allmänna budgeten, vilket den ska lägga fram för budgetmyndigheten i enlighet med artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

9.  Budgetmyndigheten ska bevilja anslag för bidraget till byrån samt anta byråns tjänsteförteckning.

10.  Budgeten ska antas av styrelsen. Den blir definitiv när Europeiska unionens allmänna budget slutligen har antagits. Vid behov ska byråns budget justeras i enlighet med Europeiska unionens allmänna budget.

11.  Styrelsen ska så snart som möjligt meddela budgetmyndigheten om den har för avsikt att genomföra något projekt som kommer att få avsevärda ekonomiska konsekvenser för budgetfinansieringen, i synnerhet projekt som rör egendom, t.ex. hyra eller köp av fastigheter. Styrelsen ska informera kommissionen om detta.

12.  Om någon av budgetmyndighetens båda grenar har meddelat att den har för avsikt att lämna ett yttrande ska den överlämna detta till styrelsen inom sex veckor från och med den dag då meddelandet om projektet lämnades.

Artikel 85

Genomförandet av byråns budget

1.  Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.  Den verkställande direktören ska varje år till budgetmyndigheten översända alla uppgifter som krävs för budgetmyndighetens utvärdering.

Artikel 86

Redovisning av byråns räkenskaper och ansvarsfrihet

Redovisningen av byråns preliminära och slutliga räkenskaper ska följa reglerna och tidsplanen i budgetförordningen och rambudgetförordningen för de organ som avses i [artikel 70] i budgetförordningen.

Artikel 87

Finansiella bestämmelser för byrån

Styrelsen ska anta byråns finansiella bestämmelser efter samråd med kommissionen. Dessa bestämmelser får inte avvika från rambudgetförordningen för de organ som avses i [artikel 70] i budgetförordningen, såvida inte en sådan avvikelse krävs särskilt för byråns verksamhet och kommissionen har lämnat sitt samtycke i förväg.

KAPITEL V

Byråns personal

Artikel 88

Byråns personal

1.  Tjänsteföreskrifterna, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen och de genomförandebestämmelser för tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda som antagits gemensamt av unionens institutioner ska gälla för den personal som är anställd vid byrån.

2.  Byråns personal ska bestå av anställda som byrån ska rekrytera i nödvändig omfattning för att kunna utföra sina uppgifter. De ska ha lämpligt säkerhetsgodkännande med hänsyn till skyddsklassificeringen av den information som de hanterar.

3.  Byråns interna regler, till exempel styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelserna för byrån, genomförandebestämmelserna för tjänsteföreskrifterna samt villkoren för tillgång till handlingar, ska garantera säkerhetsackrediteringspersonalens självständighet och oberoende gentemot den personal som utövar byråns övriga verksamhet, i enlighet med artikel 36 i.

Artikel 89

Den verkställande direktörens utnämning och mandat

1.  Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda.

Den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet från en förteckning över minst tre kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller i andra publikationer.

Den kandidat som styrelsen utnämner till verkställande direktör får så snart som möjligt uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara frågor från parlamentsledamöterna.

Ordföranden för styrelsen ska företräda byrån när avtalen med den verkställande direktören ingås.

Styrelsen ska fatta sitt beslut om att utnämna den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet.

2.  Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. När den mandatperioden löper ut ska kommissionen göra en utvärdering av de resultat som den verkställande direktören har uppnått, med beaktande av byråns framtida uppgifter och utmaningar.

På förslag av kommissionen får styrelsen med beaktande av den utvärdering som avses i första stycket förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med en period på högst fem år.

Beslut om att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod ska antas med två tredjedelars majoritet av styrelsens ledamöter.

En verkställande direktör vars mandatperiod har förlängts får därefter inte delta i ett urvalsförfarande för samma tjänst.

Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om sin avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Före en förlängning får den verkställande direktören uppmanas att göra ett uttalande inför behöriga utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från ledamöterna.

3.  Styrelsen får på förslag från kommissionen eller från en tredjedel av sina ledamöter avsätta den verkställande direktören, vilket ska ske genom ett beslut med två tredjedelars majoritet.

4.  Europaparlamentet och rådet får vända sig till den verkställande direktören med en begäran om en diskussion vid dessa institutioner om byråns arbete och framtidsplaner, bland annat vad avser det fleråriga och det årliga arbetsprogrammet. Denna diskussion ska inte beröra frågor med anknytning till verksamhet för säkerhetsackreditering som omfattas av avdelning V kapitel II.

Artikel 90

Utstationering av nationella experter till byrån

Byrån får anställa nationella experter från medlemsstaterna samt, i enlighet med artikel 98.2, nationella experter från deltagande tredjeländer och internationella organisationer. Dessa experter ska ha lämpligt säkerhetsgodkännande med hänsyn till skyddsklassificeringen av den information som de hanterar i enlighet med artikel 42 c. Tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda ska inte gälla för denna personal.

KAPITEL VI

Övriga bestämmelser

Artikel 91

Immunitet och privilegier

Protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier som fogats till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska tillämpas på byrån och dess personal.

Artikel 92

Avtal om säte och mottagningsavtal för lokala kontor

1.  De nödvändiga arrangemangen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaten och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den staten är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte som ska ingås av byrån och den berörda medlemsstat där sätet är beläget. Om det krävs för det lokala kontorets verksamhet ska ett mottagningsavtal mellan byrån och den berörda medlemsstat där kontoret är beläget ingås efter styrelsens godkännande.

2.  Byråns värdmedlemsstater ska tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar för att byrån ska kunna fungera smidigt och effektivt, vilket inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

Artikel 93

Byråns språkordning

1.  Bestämmelserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen(26) ska gälla för byrån.

2.  De översättningar som krävs för byråns verksamhet ska tillhandahållas av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 94

Policy om tillgång till handlingar som innehas av byrån

1.  Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som finns hos byrån.

2.  Styrelsen ska vidta åtgärder för att tillämpa förordning (EG) nr 1049/2001.

3.  Mot de beslut som fattas av byrån i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan klagomål framföras till ombudsmannen eller talan väckas vid Europeiska unionens domstol enligt artiklarna 228 och 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 95

Byråns bedrägeribekämpning

1.  För att underlätta bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ska byrån, inom sex månader från den dag då den inleder sin verksamhet, ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)(27) och anta lämpliga bestämmelser som ska vara tillämpliga på alla anställda vid byrån genom att använda den mall som anges i bilagan till det avtalet.

2.  Europeiska revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit EU-finansiering från byrån.

3.  Olaf får göra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, för att undersöka misstankar om bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidrag eller kontrakt som finansieras av byrån, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska byråns samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut innehålla bestämmelser som uttryckligen ger Europeiska revisionsrätten och Olaf befogenheter att utföra revision och utredningar i enlighet med sina respektive befogenheter.

Artikel 96

Byråns skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga icke säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Byrån ska efter samråd med kommissionen anta egna säkerhetsbestämmelser som är likvärdiga med kommissionens säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och känsliga icke säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, inbegripet bestämmelser om utbyte, behandling och lagring av sådana uppgifter, i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443(28) av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen och 2015/444(29).

Artikel 97

Byråns ansvar

1.  Byråns inomobligatoriska ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.  Domstolen ska vara behörig att träffa avgöranden på grundval av skiljedomsklausuler i de avtal som ingåtts av byrån.

3.  Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån, i enlighet med de allmänna principer som ingår i alla medlemsstaters lagstiftning, ersätta skador som orsakats av dess enheter eller av dess anställda under tjänsteutövning.

4.  Domstolen ska ha behörighet att avgöra tvister som avser ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.  De anställdas personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i tillämpliga tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor för övriga anställda.

Artikel 98

Samarbete med tredjeländer och internationella organisationer

1.  Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer och internationella organisationer som har ingått internationella avtal med unionen i detta syfte.

2.  I enlighet med de relevanta bestämmelserna i de avtal som avses i punkt 1 och i artikel 42 ska det utarbetas överenskommelser i vilka särskilt karaktären, omfattningen och utformningen av de berörda tredjeländernas deltagande i byråns arbete anges, inklusive bestämmelser om deltagande i byråns initiativ, finansiella bidrag och personal. När det gäller personalfrågor ska dessa överenskommelser under alla förhållanden vara förenliga med tjänsteföreskrifterna. I förekommande fall ska de även innehålla bestämmelser om utbyte och skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med tredjeländer och internationella organisationer. Dessa bestämmelser ska kräva förhandsgodkännande från kommissionen.

3.  Styrelsen ska anta en strategi för förbindelserna med tredjeländer och internationella organisationer inom ramen för de internationella avtal som avses i punkt 1 i de frågor som byrån har behörighet för.

4.  Kommissionen ska se till att byrån i sina förbindelser med tredjeländer och internationella organisationer verkar inom sitt mandat och den befintliga institutionella ramen genom att ingå en lämplig överenskommelse med byråns verkställande direktör.

Artikel 99

Intressekonflikter

1.  Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören, utstationerade nationella experter och observatörer ska redovisa åtaganden och intressen med uppgift om huruvida det saknas eller föreligger direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Dessa redovisningar ska vara riktiga och fullständiga. De ska göras skriftligen när tjänsten tillträds och ska förnyas varje år. De ska uppdateras vid behov, särskilt vid relevanta förändringar av personliga omständigheter hos de berörda personerna.

2.  Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören, utstationerade nationella experter, observatörer samt externa experter som deltar i ad hoc-grupper ska innan de deltar i ett möte riktigt och fullständigt redovisa huruvida det saknas eller föreligger intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende i fråga om ärenden på dagordningen och ska avstå från att delta i diskussionen och omröstningen i sådana ärenden.

3.  Styrelsen och styrelsen för säkerhetsackreditering ska i sin arbetsordning fastställa de praktiska formerna för den intresseredovisning som avses i punkterna 1 och 2 och för förebyggande och hantering av intressekonflikter.

AVDELNING X

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH KONTROLLER

Artikel 100

Arbetsprogram

Programmet ska genomföras genom sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen, som kan vara specifika för varje komponent i programmet. Arbetsprogrammen ska i förekommande fall ange det totala belopp som är avsatt för blandfinansieringsinsatser.

Artikel 101

Övervakning och rapportering

1.  Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de allmänna och särskilda målen i artikel 4 anges i bilagan.

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 vad gäller ändringar av bilagan för att se över och/eller komplettera indikatorerna när det anses nödvändigt.

3.  Systemet för resultatrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och i god tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och i förekommande fall medlemsstaterna.

4.  Vid tillämpning av punkt 1 ska mottagarna av medel från unionen vara skyldiga att lämna lämplig information. De uppgifter som krävs för kontroll av resultaten ska samlas in på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och i god tid.

Artikel 102

Utvärdering

1.  Kommissionen ska utvärdera programmet i så god tid att utvärderingen kan användas i beslutsprocessen.

2.  Senast den 30 juni 2024 och därefter vart fjärde år ska kommissionen utvärdera genomförandet av programmet ▌.

Utvärderingen ska omfatta alla programmets komponenter och åtgärder. Kommissionen ska bedöma kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls samt utvecklingen i fråga om användarbehov och tillgänglig delnings- och sammanslagningskapacitet när den utvärderar genomförandet av SSA och Govsatcom, eller de data och tjänster som erbjuds av konkurrenter när den utvärderar genomförandet av Galileo, Copernicus och Egnos. För varje komponent ska utvärderingen, utifrån en kostnads–nyttoanalys, även innehålla en bedömning av konsekvenserna av denna utveckling, däribland behovet av en ändrad prispolitik eller av ytterligare rymd- eller markinfrastruktur.

Utvärderingen ska vid behov åtföljas av ett lämpligt förslag.

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5.  De enheter som deltar i genomförandet av denna förordning ska förse kommissionen med de uppgifter och den information som behövs för utvärderingen enligt punkt 1.

6.  Senast den 30 juni 2024 och därefter vart fjärde år ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag och uppgifter ▌, i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska särskilt ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag och de ekonomiska följderna av en sådan eventuell ändring och ska utgå från en kostnads–nyttoanalys. Den ska också ta upp byråns regler för intressekonflikter samt oberoendet och självständigheten hos styrelsen för säkerhetsackreditering. Kommissionen får även utvärdera byråns prestationer i syfte att undersöka möjligheten att anförtro den ytterligare uppgifter i enlighet med artikel 30.3. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av ett lämpligt förslag.

Om kommissionen anser att det inte längre finns några skäl för byrån att fortsätta att bedriva sin verksamhet, mot bakgrund av dess mål, uppdrag och uppgifter, får den föreslå att denna förordning ändras i enlighet med detta.

Kommissionen ska översända en rapport om utvärderingen av byrån tillsammans med sina slutsatser till Europaparlamentet, rådet, byråns styrelse och byråns styrelse för säkerhetsackreditering. Resultaten av utvärderingen ska offentliggöras.

Artikel 103

Revisioner

Revisioner av användningen av unionens bidrag som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som agerar på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran enligt artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 104

Skydd av personuppgifter och privatliv

Alla personuppgifter som behandlas i samband med arbetsuppgifter och verksamheter enligt denna förordning, även av Europeiska unionens rymdprogrambyrå, ska behandlas i enlighet med tillämplig lagstiftning om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Styrelsen ska fastställa bestämmelser för byråns tillämpning av förordning (EG) nr 45/2001, även bestämmelser om utnämning av ett dataskyddsombud vid byrån. Bestämmelserna ska fastställas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

AVDELNING XI

DELEGERING OCH GENOMFÖRANDEÅTGÄRDER

Artikel 105

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 52 och 101 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 52 och 101 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 52 och 101 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 106

Skyndsamt förfarande

1.  ▌Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2.  Antingen Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 105.6. ▌I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.

Artikel 107

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

Kommittén ska sammanträda i olika specifika konfigurationer enligt följande:

a)  Galileo och Egnos.

b)  Copernicus.

c)  SSA.

d)  Govsatcom.

e)  Säkerhetskonfiguration: Alla säkerhetsaspekter av programmet, utan att det påverkar rollen för styrelsen för säkerhetsackreditering. Företrädare för ESA och byrån får bjudas in att delta som observatörer. Europeiska utrikestjänsten ska också bjudas in att närvara(30).

f)  Horisontell konfiguration: Strategisk översyn av programmets genomförande, samstämmighet mellan programmets olika komponenter, övergripande åtgärder och omfördelning av budgeten enligt artikel 11.

1a.  Programkommittén ska i enlighet med sin arbetsordning inrätta ”användarforumet”, en arbetsgrupp som ska bistå programkommittén med råd om aspekter på användarkrav, tjänsternas utveckling och användarspridning. Användarforumet ska sträva efter att garantera en kontinuerlig och ändamålsenlig användarmedverkan och sammanträda i specifika konfigurationer för varje programkomponent.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.  I enlighet med internationella avtal som ingås av unionen får företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer bjudas in som observatörer till kommitténs möten enligt de villkor som fastställs i kommitténs arbetsordning och med beaktande av säkerheten i unionen.

AVDELNING XII

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 108

Information, kommunikation och publicitet

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska bekräfta ursprunget och säkerställa unionsfinansieringens synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och resultaten av dessa) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Ekonomiska resurser som anslagits till programmet ska även bidra till central kommunikation av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 4.

3.  Byrån får bedriva kommunikationsverksamhet på eget initiativ inom sitt behörighetsområde. Tilldelningen av resurser för kommunikationsverksamhet får inte inverka menligt på det faktiska utförandet av de uppgifter som avses i artikel 30. Sådan kommunikation ska följa de relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som antagits av styrelsen.

Artikel 109

Upphävanden

1.  Förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 samt beslut nr 541/2014/EU ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

2.  Hänvisningar till de upphävda rättsakterna ska anses som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 110

Övergångsbestämmelser och tjänstekontinuitet efter 2027

1.  Den här förordningen ska inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar av de berörda åtgärderna till dess att de har avslutats, enligt förordningarna (EU) nr 377/2014, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 912/2010 och enligt beslut 541/2014/EU, som ska fortsätta att tillämpas på de berörda åtgärderna till dess att de avslutas. I synnerhet ska det konsortium som inrättats enligt artikel 7.3 i beslut 541/2014/EU tillhandahålla SST-tjänster till och med tre månader efter det att de ansvariga nationella enheterna undertecknat ett avtal om inrättande av det SST-partnerskap som anges i artikel 57.

2.  Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordningarna (EU) nr 377/2014 och (EU) nr 1285/2013 och beslut nr 541/2014/EU.

3.  Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de nödvändiga kostnaderna för fullgörandet av målen i artikel 4 ▌, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 111

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

[Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

...,

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

NYCKELINDIKATORER

Nyckelindikatorer ska strukturera övervakningen av hur programmet lyckats nå de mål som avses i artikel 4, i syfte att minimera administrativa bördor och kostnader.

1.  I samband med årlig rapportering bör därför uppgifter samlas in för följande uppsättning nyckelindikatorer, för vilka genomförandedetaljer som t.ex. mått, siffror och tillhörande nominella värden och trösklar (inklusive kvantitativa och kvalitativa fall) enligt tillämpliga uppdragskrav och förväntade resultat ska fastställas i de avtal som upprättas med anförtrodda enheter.

Särskilt mål enligt artikel 4.2 a:

Indikator 1: Noggrannheten i tjänster för navigering och tidsbestämning som tillhandahålls av Galileo och Egnos separat.

Indikator 2: Tillgängligheten och kontinuiteten i tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos separat.

Indikator 3: Egnostjänsternas geografiska täckning och antal offentliggjorda Egnosrutiner (både APV-I och LPV-200).

Indikator 4: Användarnöjdheten i EU med Galileo- och Egnostjänster.

Indikator 5: Andel Galileo- och Egnoskompatibla mottagare på marknaden för GNSS/SBAS-mottagare (globala system för satellitnavigering/satellitbaserade stödsystem) i världen och i EU.

Särskilt mål enligt artikel 4.2 b:

Indikator 1: Antal EU-användare av Copernicustjänster, Copernicusdata och data- och informationsåtkomstsystem (Dias), om möjligt med information om t.ex. typ av användare, geografisk fördelning och verksamhetssektor.

Indikator 1a: I förekommande fall antal begärda och/eller utförda aktiveringar av Copernicustjänster.

Indikator 1b: Användarnöjdheten i EU med Copernicustjänster och Dias.

Indikator 1c: Tillförlitligheten, tillgängligheten och kontinuiteten i Copernicustjänster och Copernicus dataström.

Indikator 2: Antal nya informationsprodukter som tillhandahållits i portföljen för varje Copernicustjänst.

Indikator 3: Datamängd som genererats av Sentinels.

Särskilt mål enligt artikel 4.2 c:

Indikator 1: Antal användare av SSA-komponenter, om möjligt med information om t.ex. typ av användare, geografisk fördelning och verksamhetssektor.

Indikator 2: Tjänsternas tillgänglighet.

Särskilt mål enligt artikel 4.2 d:

Indikator 1: Antal EU-användare av Govsatcom, om möjligt med information om t.ex. typ av användare, geografisk fördelning och verksamhetssektor.

Indikator 2: Tjänsternas tillgänglighet.

Särskilt mål enligt artikel 4.2 e:

Indikator 1: Antal uppskjutningar för programmet (inklusive antal per typ av bärraket).

Särskilt mål enligt artikel 4.2 f:

Indikator 1: Antal rymdnav i unionen och deras placering.

Indikator 2: EU-etablerade små och medelstora företags andel av det sammanlagda värdet på kontrakt som rör programmet.

2.  Den utvärdering som avses i artikel 102 ska beakta ytterligare element, såsom

a)  konkurrenternas resultat inom navigering och jordobservation,

b)  Galileo- och Egnostjänsternas användarspridning,

c)  Egnostjänsternas integritet,

d)  spridning av Copernicustjänster bland Copernicus kärnanvändare,

e)  antal politikområden på unions- och medlemsstatsnivå som utnyttjar eller drar nytta av Copernicus,

f)  analys av SST-komponentens självständighet och av EU:s grad av oberoende inom detta område,

g)  aktuellt läge när det gäller nätverkssamarbete kring verksamhet som avser jordnära föremål,

h)  bedömning av Govsatcoms kapacitet i förhållande till användarbehoven enligt artiklarna 68 och 69,

i)  användarnöjdheten med SSA- och Govsatcomtjänster,

j)  Ariane- och Vegauppskjutningars sammanlagda marknadsandel på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter,

k)  utvecklingen inom sektorer i senare led, mätt efter antalet nya företag som använder EU:s rymdrelaterade data, uppgifter och tjänster, arbetstillfällen som skapats samt omsättning per medlemsstat, när sådana uppgifter finns, även genom användning av tillgängliga Eurostatundersökningar,

l)  utvecklingen inom rymdsektorer i tidigare led i EU, mätt efter antalet arbetstillfällen som skapats och omsättning per medlemsstat samt den europeiska rymdindustrins globala marknadsandel, när sådana uppgifter finns, även genom användning av tillgängliga Eurostatundersökningar.

(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 april 2019. Text markerad med grå skuggning har inte överenskommits inom ramen för interinstitutionella förhandlingar.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(3) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(4) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
(6) Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).
(7) Detta rådsbeslut kommer att följa av förslaget från den höga representanten om utvidgning av tillämpningsområdet för rådets beslut 2014/496/Gusp av den 22 juli 2014, som för närvarande är under förhandling.
(8) EUT L 347, 20.12.2013, s. 1.
(9) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/224 av den 8 februari 2017 om fastställande av tekniska och operativa specifikationer som gör det möjligt för den kommersiella tjänst som erbjuds genom det system som upprättats enligt Galileoprogrammet att uppfylla de funktioner som avses i artikel 2.4 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 (EUT L 34, 9.2.2017, s. 36).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).
(12) Meddelandet Artificiell intelligens för Europa (COM(2018)0237 final), meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018)0232 final) samt förslaget till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (COM(2018)0008 final).
(13) Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter.
(14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire).
(15) EUT L 175, 27.6.2013, s. 1.
(16) EUT L 309, 19.11.2013, s. 1.
(17) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/intm/146072.pdf
(18) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/intm/146072.pdf
(19) EUCO 217/13.
(20) EUT L 287, 4.11.2011, s. 1.
(21) Detta rådsbeslut kommer att följa av förslaget från den höga representanten om utvidgning av tillämpningsområdet för rådets beslut 2014/496/Gusp av den 22 juli 2014, som för närvarande är under förhandling.
(22) EUT L 345, 23.12.2008, s. 75.
(23) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/413 av den 18 mars 2016 om lokalisering av Galileosystemets markinfrastruktur och om åtgärder som krävs för driften samt om upphävande av genomförandebeslut 2012/117/EU (EUT L 74, 19.3.2016, s. 45).
(24) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013 av den 12 juli 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) genom att fastställa registrerings- och licensvillkoren för GMES‑användare och kriterier för begränsning av tillgången till särskilda GMES-data och information från GMES-tjänster (EUT L 309, 19.11.2013, s. 1).
(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
(26) EGT 17, 6.10.1958, s. 385.
(27) EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.
(28) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).
(29) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).
(30) Ett uttalande av rådet och kommissionen om tillämpningen av artikel 107 avseende programmets säkerhetsaspekter bör fogas till förordningen och skulle kunna utformas som följer: ”Rådet och kommissionen framhåller att det, på grund av programmets känsliga säkerhetsaspekter och i enlighet med artiklarna 3.4 och 6.2 i förordning (EU) nr 182/2011, är utomordentligt viktigt att ordföranden för programkommittén när den sammanträder i sin säkerhetskonfiguration gör allt för att finna lösningar som vinner största möjliga stöd inom kommittén eller omprövningskommittén när den överväger att anta utkast till genomförandeakter om programmets säkerhetsaspekter.”

Senaste uppdatering: 29 juli 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy