Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0207(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0468/2018

Ingivna texter :

A8-0468/2018

Debatter :

PV 16/01/2019 - 31
CRE 16/01/2019 - 31

Omröstningar :

PV 17/01/2019 - 10.10
CRE 17/01/2019 - 10.10
Röstförklaringar
PV 17/04/2019 - 8.15

Antagna texter :

P8_TA(2019)0040
P8_TA(2019)0407

Antagna texter
PDF 236kWORD 77k
Onsdagen den 17 april 2019 - Strasbourg Slutlig utgåva
Programmet för rättigheter och värden ***I
P8_TA(2019)0407A8-0468/2018
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för rättigheter och värden (COM(2018)0383 – C8-0234/2018 – 2018/0207(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0383),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 16.2, 19.2, 21.2, 24, 167 och 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0234/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 oktober 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 10 oktober 2018(2),

–  med beaktande av skrivelsen av den 25 januari 2019 från sin talman till utskottsordförandena, med en beskrivning av parlamentets strategi avseende de sektorsspecifika programmen inom den fleråriga budgetramen efter år 2020,

–  med beaktande av skrivelsen av den 1 april 2019 från rådet till Europaparlamentets talman, med bekräftelse av den gemensamma överenskommelse som medlagstiftarna nått inom ramen för förhandlingarna,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0468/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(3).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 178.
(2) EUT C 461, 21.12.2018, s. 196.
(3) Denna ståndpunkt ersätter ändringarna antagna den 17 januari 2019 (Antagna texter, P8_TA(2019)0040).


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 17 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden
P8_TC1-COD(2018)0207

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 16.2, 19.2, 21.2, 24, 167 och 168,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen ˮbygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke‑diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” I artikel 3 anges vidare att ”unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd” och bland annat ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”. Dessa värden bekräftas och uttrycks i de rättigheter och de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan).

(2)  Dessa rättigheter och värden måste fortsätta att aktivt odlas, skyddas, främjas, upprätthållas och spridas bland medborgare och folk och vara en del av EU-projektets kärna, eftersom en urholkning av skyddet av dessa rättigheter och värden i en medlemsstat kan få skadliga effekter för unionen som helhet. Därför bör en ny fond för rättsliga frågor, rättigheter och värden, som omfattar programmen för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och för rättsliga frågor, inrättas inom ramen för EU:s budget. I en tid då samhällena i Europa konfronteras med extremism, radikalisering och splittring, liksom med ett krympande utrymme för ett oberoende civilt samhälle, är det viktigare än någonsin att främja, stärka och försvara rättvisa, rättigheter och EU:s värden: mänskliga rättigheter, respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten. Detta kommer att få djupgående och direkta följder för politiken, samhället, kulturen och ekonomin i EU. Som en del av den nya fonden kommer programmet för rättsliga frågor att fortsätta att ge stöd till den fortsatta utvecklingen av unionens rättsliga område som bygger på rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende och opartiskhet, ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende, tillgång till rättslig prövning och det gränsöverskridande samarbetet. Programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden kommer att samla 2014‑2020 års program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013(4), och 2014–2020 års program Ett Europa för medborgarna, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 390/2014(5) (nedan kallade de föregående programmen).

(3)  Fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden och dess två underliggande finansieringsprogram kommer ▌att inriktas på personer och enheter som bidrar till att göra våra gemensamma värden, rättigheter samt jämlikhet och rika mångfald levande och dynamiska. Det slutliga målet är att främja och stödja ett rättighetsbaserat, jämlikt, öppet, pluralistiskt, inkluderande och demokratiskt samhälle. Det innefattar ett dynamiskt och livskraftigt civilsamhälle som uppmuntrar människors demokratiska, samhälleliga och medborgerliga delaktighet och som odlar den rika mångfalden i det europeiska samhället, på grundval av våra gemensamma värden, vår gemensamma historia och våra gemensamma minnen. I artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen krävs det att unionens institutioner ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhället och att de på lämpligt sätt ska ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden.

(3a)  En regelbunden, öppen och tydlig dialog med programmets stödmottagare och andra berörda parter bör införas genom att inrätta en grupp för civil dialog. Gruppen för civil dialog bör vara ett öppet och informellt diskussionsforum och bidra till utbytet av erfarenheter och god praxis och till diskussionen om den politiska utvecklingen inom de områden och mål som omfattas av programmet och relaterade områden. Gruppen för civil dialog bör inte få något ansvar för programförvaltningen.

(4)  Programmet ▌bör göra det möjligt att utveckla synergier för att möta gemensamma utmaningar när det gäller att främja och skydda unionens värden och för att nå den kritiska massa som krävs för att få konkreta resultat på fältet. Detta bör uppnås genom att man bygger vidare på och vidareutvecklar de positiva erfarenheterna från de föregående programmen. Detta kommer att göra det möjligt att utnyttja synergipotentialen fullt ut, på ett mer effektivt sätt stödja de politikområden som omfattas och stärka deras förmåga att nå ut till människor och det civila samhället, med målet att nå en jämn geografisk fördelning. För att fungera effektivt bör programmet använda skräddarsydda och riktade strategier för att beakta de olika sektorernas specifika natur, deras olika målgrupper och dessas särskilda behov.

(4a)  Fullständig respekt för och främjande av rättsstatsprincipen och demokratin är grundförutsättningar för att man ska kunna bygga upp medborgarnas förtroende för unionen och säkerställa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. Genom att främja rättigheter och värden kommer programmet att bidra till uppbyggnaden av en mer demokratisk union, respekten för rättsstatsprincipen och demokratisk dialog, öppenhet och god förvaltning, även vid krympande utrymme för det civila samhället.

(5)  För att föra Europeiska unionen närmare dess medborgare och främja demokratiskt deltagande krävs en rad olika insatser och samordnade ansträngningar. Unionsmedborgarskapet och den europeiska identiteten bör utvecklas och främjas genom att medborgarna uppmuntras att förstå den politiska beslutsprocessen och genom att främja medborgerligt engagemang i unionens åtgärder. Åtgärder för att sammanföra medborgare i vänortsprojekt eller nätverk av städer och stödja det civila samhällets organisationer på lokal, regional, nationell och transnationell nivå på de områden som omfattas av programmet kommer också att bidra till att stärka medborgarnas engagemang i samhället och i slutändan deras aktiva delaktighet i det demokratiska livet i unionen. Samtidigt kan stödverksamhet som främjar ömsesidig förståelse, interkulturell dialog, kulturell och språklig mångfald, ▌social delaktighet och respekt för andra bidra till en känsla av tillhörighet till unionen och ett gemensamt medborgarskap inom ramen för en europeisk identitet, baserad på en gemensam förståelse av våra gemensamma europeiska värden, vår gemensamma europeiska kultur och historia samt vårt gemensamma europeiska arv. Främjandet av en ökad känsla av samhörighet med unionen och unionens värden är särskilt viktigt bland medborgare i EU:s yttersta randområden på grund av deras avsides läge och avstånd från den europeiska kontinenten.

(6)  Åminnelseverksamhet och kritisk eftertanke kring Europas historiska minnen är nödvändiga inslag för att göra medborgarna, särskilt unga, medvetna om sin gemensamma historia och sina gemensamma värden, som grundval för en gemensam framtid▌. Åminnelseverksamhet bör begrunda orsakerna till de totalitära regimerna i Europas nutidshistoria – särskilt nazismen, som ledde till förintelsen; fascismen, stalinismen och de totalitära kommunistregimerna – och hedra minnet av offren för deras brott. Den bör även omfatta verksamhet som gäller andra avgörande ögonblick och viktiga hållpunkter i Europas nutidshistoria. Relevansen av historiska, sociala, kulturella och interkulturella aspekter bör också beaktas för att skapa en europeisk identitet som bygger på gemensamma värden och en känsla av samhörighet.

(7)  Medborgarna bör också bli mer medvetna om sina rättigheter på grundval av unionsmedborgarskapet, och bör kunna känna sig bekväma med att bo, resa, studera, arbeta och utföra frivilligarbete i en annan medlemsstat. De bör också känna att de kan åtnjuta och utöva alla sina medborgerliga rättigheter och förlita sig på att rättigheterna är tillgängliga på lika villkor, kan göras gällande utan inskränkningar och omfattas av skydd, utan någon diskriminering oavsett var i unionen de råkar befinna sig. Det civila samhället måste stödjas för att främja, skydda och öka medvetenheten om ▌unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget och för att bidra till att de rättigheter som följer med unionsrätten faktisk kan åtnjutas.

(8)  Jämställdhet ▌är ett grundläggande värde och ett mål för Europeiska unionen. På det hela taget har framstegen på jämställdhetsområdet dock stagnerat. Diskriminering och ojämlik behandling av kvinnor och flickor kränker deras grundläggande rättigheter och hindrar dem från att delta fullt ut i politiken, samhället och ekonomin. Detsamma gäller olika former av våld mot kvinnor och flickor. Dessutom utgör politiska, strukturella och kulturella barriärer ett hinder för att uppnå verklig jämställdhet ▌. Att främja jämställdhet och jämställdhetsintegrering i all verksamhet som bedrivs av unionen är därför en viktig uppgift för unionen och en drivkraft för ekonomisk tillväxt och social utveckling som bör stödjas genom programmet. Att aktivt bekämpa stereotyper och ta itu med tyst diskriminering och diskriminering på flera grunder är särskilt viktigt. Lika tillgång till arbete, likvärdigt arbetsmarknadsdeltagande och undanröjande av hinder för karriärutveckling inom alla sektorer, till exempel rättsväsendet och sektorer med koppling till naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, är jämställdhetens stöttepelare. Fokus bör också ligga på balansen mellan arbetsliv och privatliv och på lika fördelning mellan män och kvinnor av obetalt hushållsarbete och omsorgsarbete för barn, äldre och andra personer i beroendeställning, något som utgör en stöttepelare för ett likvärdigt ekonomiskt oberoende och deltagande och är nära sammankopplat till uppnåendet av jämställdhet mellan kvinnor och män.

(9)  Könsrelaterat våld och våld mot riskutsatta grupper (barn, unga och andra riskutsatta grupper, såsom hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning) utgör en allvarlig kränkning av grundläggande rättigheter och ▌lever kvar i hela unionen, i alla sociala och ekonomiska sammanhang, och har allvarliga konsekvenser för offrens fysiska, mentala och psykiska hälsa och för samhället som helhet. Kvinnor är de som drabbas mest av könsrelaterat våld och trakasserier i både hemmet och det offentliga rummet. Att bekämpa detta våld är därför en nyckelåtgärd för att främja jämställdhet. I Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) definieras ”våld mot kvinnor” som ”varje fall av könsrelaterat våld som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt lidande för kvinnor, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i ett offentligt eller privat sammanhang”. Åtgärder för att bekämpa könsrelaterat våld kräver en flerdimensionell strategi som bland annat tar itu med dess rättsliga, ekonomiska, utbildningsrelaterade och hälsorelaterade aspekter. Man måste också aktivt bekämpa såväl könsstereotyper från tidig ålder som alla former av hatpropaganda och våld på nätet. I det sammanhanget är det av största vikt att stödja kvinnorättsorganisationer och andra aktörer som arbetar på detta område. Barn, unga ▌och andra riskutsatta grupper, såsom hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning, riskerar också i större utsträckning att utsättas för våld, särskilt i familjeförhållanden och i nära relationer. Åtgärder bör vidtas för att främja ▌riskutsatta personers rättigheter – i synnerhet barns rättigheter (däribland föräldralösa barn, och barn som blivit föräldralösa till följd av brottsliga handlingar i hemmet och andra särskilt utsatta grupper av barn) och bidra till att skydda ▌dem och säkerställa ▌deras rätt till utveckling ▌och värdighet. Åtgärder för att bekämpa alla former av våld, särskilt könsrelaterat våld, främja förebyggande av sådant våld och skydda och stödja offer är prioriteringar för unionen som bidrar till att tillvarata individers grundläggande rättigheter och främjar jämställdhet ▌. Dessa prioriteringar bör stödjas genom programmet.

(10)  En stark politisk vilja och samordnade insatser som bygger på metoder och resultat från de föregående Daphneprogrammen, programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor är nödvändiga förutsättningar för att förebygga och bekämpa alla former av våld och skydda offren. Det bör särskilt framhållas att allt sedan starten 1997 har finansieringen via Daphne för att ge stöd till våldsoffer och bekämpa våld mot kvinnor, barn och unga varit en verklig framgång, såväl i fråga om popularitet bland berörda aktörer (offentliga myndigheter, akademiska institutioner och icke-statliga organisationer) som i fråga om hur effektiva de finansierade projekten har varit. Programmet har också finansierat projekt för att öka medvetenheten, tillhandahålla stödtjänster för offer och stödja det civila samhällets organisationers verksamheter på fältet. Det har tagit upp alla former av våld, såsom våld i hemmet, sexuellt våld, människohandel, stalkning och skadliga sedvänjor som kvinnlig könsstympning, liksom nya framväxande former av våld, exempelvis nätmobbning och nättrakasserier.

Det är därför viktigt att fortsätta med alla dessa insatser, med ett oberoende budgetanslag för Daphne, och att resultat och erfarenheter vederbörligen beaktas vid genomförandet av programmet.

(11)  Icke-diskriminering är en av unionens grundläggande principer. I artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Icke-diskriminering tas även upp i artikel 21 i stadgan. Särdragen hos olika former av diskriminering, däribland direkt, indirekt och strukturell diskriminering, bör beaktas, och lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering på en eller flera grunder bör utarbetas parallellt. Programmet bör stödja åtgärder för att förebygga och bekämpa alla former av diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, afrofobi, antisemitism, antiziganism och antimuslimskt hat samt andra former av intolerans, inklusive homofobi, bifobi, transfobi och intersexfobi samt andra former av intolerans som grundar sig på könsidentitet, såväl på nätet som i verkliga livet, mot personer som tillhör minoriteter, med hänsyn till diskriminering på flera grunder. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang också ägnas åt att förebygga och bekämpa alla former av våld, hat, segregering och stigmatisering, samt åt att bekämpa mobbning, trakasserier och intolerant behandling. Programmet bör genomföras på ett sådant sätt att programmet och annan verksamhet inom unionen med samma mål ömsesidigt stärker varandra. Detta gäller särskilt verksamheter som avses i Europeiska kommissionens meddelande av den 5 april 2011 med titeln ”En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020”10 och i rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna(6).

(12)  ▌Hinder i den sociala och fysiska miljön ▌samt bristande tillgänglighet hindrar personer med funktionsnedsättning från att delta fullt ut och effektivt i samhället, på lika villkor med andra. ▌Personer med funktionsnedsättning hindras bland annat från att få tillgång till arbetsmarknaden, dra fördel av en inkluderande och kvalitativ utbildning, undvika fattigdom och social utestängning, beredas tillgång till kulturella initiativ och media eller använda sina politiska rättigheter. I egenskap av part i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD), har unionen och alla dess medlemsstater åtagit sig att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionshinder. Konventionens bestämmelser har blivit en integrerad del av unionens rättsordning.

(13)  Rätten till respekt för privatliv och familjeliv, bostad och kommunikationer (rätten till personlig integritet) är en grundläggande rättighet som fastställs i artikel 7 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Skyddet av personuppgifter är en grundläggande rättighet som fastställs i artikel 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Efterlevnaden av reglerna om skydd av personuppgifter kontrolleras av oberoende tillsynsmyndigheter. Unionens regelverk, framför allt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679(7) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680(8), innehåller bestämmelser som ska säkerställa att rätten till skydd av personuppgifter tillvaratas på ett effektivt sätt. Dessa rättsakter ger de nationella tillsynsmyndigheterna med ansvar för dataskydd i uppgift att främja allmänhetens medvetenhet om och förståelse av risker, regler, skyddsåtgärder och rättigheter i samband med behandlingen av personuppgifter. Unionen bör kunna bedriva informationsverksamhet, bland annat genom att stödja organisationer i det civila samhället som kämpar för att skyddet av personuppgifter följer unionens standarder, och genomföra studier och annan relevant verksamhet med hänsyn till betydelsen av rätten till skydd av personuppgifter i en tid av snabb teknisk utveckling.

(14)  Enligt artikel 24 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet anta bestämmelser om de förfaranden och villkor som krävs för framläggande av ett medborgarinitiativ i den mening som avses i artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen. Så har också skett genom antagandet av [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011(9).] Programmet bör stödja finansieringen av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av [förordning [(EU) nr 211/2011], vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå och stödja europeiska medborgarinitiativ.

(15)  I enlighet med artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget bör integreringen av målen jämställdhet och icke-diskriminering stödjas i all verksamhet inom programmet. Halvtidsutvärderingen och den slutliga utvärderingen av programmet bör innehålla en utvärdering av könsspecifika konsekvenser för att bedöma i vilken utsträckning programmet bidrar till jämställdhet och fastställa att programmet inte har några oavsiktliga negativa konsekvenser för jämställdheten. I det sammanhanget, och samtidigt som hänsyn tas till de olika verksamheternas natur inom programmets olika delar och deras storlek, är det viktigt att enskilda uppgifter som samlas in av de projektansvariga delas upp efter kön när så är möjligt. Det är också viktigt att ge de sökande information om hur man beaktar jämställdhet, bland annat i fråga om användningen av verktyg för jämställdhetsintegrering, såsom jämställdhetsbudgetering och könsspecifik konsekvensbedömning vid behov. En jämn könsfördelning bör beaktas vid samråd med sakkunniga och berörda parter.

(16)  I artikel 3.3 i EUF-fördraget åläggs unionen att främja skyddet av barns rättigheter i enlighet med artikel 24 i stadgan och FN:s konvention om barnets rättigheter.

(17)  I enlighet med unionsrättsakter om likabehandling ska medlemsstaterna inrätta oberoende organ för främjandet av likabehandling för att motverka diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung och kön. Många medlemsstater har dock gått längre än dessa krav och sett till att likabehandlingsorgan också kan hantera frågor om diskriminering på andra grunder, t.ex. språk, ålder, könsegenskaper, könsidentitet och varierat könsuttryck, sexuell läggning, religion eller övertygelse eller funktionshinder▌. Organen för likabehandling spelar en viktig roll när det gäller att främja jämlikhet och säkerställa en effektiv tillämpning av lagstiftningen om likabehandling, främst genom att tillhandahålla ett oberoende stöd till personer som utsatts för diskriminering, genomföra oberoende undersökningar om diskriminering samt offentliggöra oberoende rapporter och lämna rekommendationer i alla frågor som rör diskriminering i sina respektive länder. Det är mycket viktigt att det arbete som utförs av organen för likabehandling är samordnat på unionsnivå i detta hänseende. Equinet inrättades 2007. Dess medlemmar utgörs av de nationella organen för främjande av likabehandling, i enlighet med vad som fastställs i rådets direktiv 2000/43/EG(10) och 2004/113/EG(11) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG(12) och 2010/41/EU(13). Den 22 juni 2018 antog kommissionen en rekommendation om standarder för jämställdhetsorgan som omfattar jämställdhetsorganens mandat, oberoende, effektivitet, samordning och samarbete. Equinet är i en särskild situation, eftersom det är den enda enheten som säkerställer samordning av den verksamhet som bedrivs av organ för likabehandling. Denna samordningsverksamhet är av central betydelse för ett effektivt genomförande av unionens lagstiftning mot diskriminering i medlemsstaterna och bör stödjas genom programmet.

(17a)  För att göra tillgängligheten mer användarvänlig och ge opartisk vägledning och praktisk information om alla aspekter av programmet får kontaktpunkter inrättas i medlemsstaterna för att bistå både stödmottagare och sökande. Programmets kontaktpunkter bör kunna utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt utan att myndigheterna lägger sig i deras beslut. Medlemsstaterna bör kunna välja den mest lämpliga förvaltningen av programmets kontaktpunkter, bland annat genom myndigheter, organisationer i det civila samhället eller konsortier av dessa. Programmets kontaktpunkter bör inte få något ansvar för programförvaltningen.

(18)  Oberoende människorättsorganisationer och organisationer i det civila samhället spelar en väsentlig roll för att främja, skydda och öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden enligt artikel 2 i EU-fördraget, och för att bidra till ett effektivt utövande av rättigheter enligt unionslagstiftningen, inklusive stadgan om de grundläggande rättigheterna. Som framgår av Europaparlamentets resolution av den 19 april 2018 är ökade medel och ett tillräckligt finansiellt stöd avgörande för utvecklingen av gynnsamma och hållbara förutsättningar för det civila samhällets organisationer att stärka sin roll och utföra sina uppgifter på ett oberoende och effektivt sätt. Som komplement till insatserna på nationell nivå bör EU:s finansiering därför bidra till att stödja, stärka och bygga upp kapaciteten hos oberoende organisationer i det civila samhället som arbetar med att främja värden och ▌rättigheter och vars verksamhet bidrar till det strategiska säkerställandet av rättigheter som fastställs i unionsrätten och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, även genom opinionsbildning såsom strategisk tvistlösning, kampanjande, kommunikation och annan övervakande verksamhet, samt till att främja, tillvarata och öka medvetenheten om unionens ▌värderingar på lokal, regional, nationell och transnationell nivå. Programmet bör genomföras på ett användarvänligt sätt, t.ex. genom ett användarvänligt ansöknings- och rapporteringsförfarande. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt tillgängligheten för organisationer i det civila samhället på transnationell, nationell, regional och lokal nivå, bland annat vad gäller lokala organisationer i det civila samhället på gräsrotsnivå samt stödmottagarnas kapacitet. Detta bör i tillämpliga fall inbegripa överväganden om användningen av finansiellt stöd till tredje parter.

(19)  Kommissionen bör säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med det arbete som utförs av unionens organ och byråer, särskilt Europeiska jämställdhetsinstitutet och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, och bör utvärdera det arbete som utförs av andra nationella och internationella aktörer på de områden som omfattas programmet.

(20)  Programmet bör på vissa villkor vara öppet för deltagande av länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), Eftaländer som inte är medlemmar i EES samt andra europeiska länder. Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi bör också kunna delta i programmet.

(21)  För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget, är det nödvändigt att säkerställa att alla åtgärder som vidtas har ett europeiskt mervärde och fungerar som komplement till medlemsstaternas insatser, samtidigt som konsekvens, komplementaritet och synergier bör eftersträvas med finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till varandra, särskilt inom fonden för rättvisa, rättigheter och värden, och därmed också med programmet för rättsliga frågor – samt med programmet Kreativa Europa samt Erasmus +, för att realisera potentialen i kulturell samverkan på områdena kultur, media, konst, utbildning och kreativitet. Det är nödvändigt att skapa synergier med andra europeiska finansieringsprogram, särskilt på områdena sysselsättning och kampen mot social utestängning, särskilt Europeiska socialfonden+, den inre marknaden, företagande, ungdom, hälsa, medborgarskap och rättvisa, migration, säkerhet, forskning, innovation, teknik, näringsliv, sammanhållning, turism, yttre förbindelser, handel och hållbar utveckling.

(22)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i [hänvisningen ska vid behov uppdateras enligt det nya interinstitutionella avtalet: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(14)], för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(23)  Förordning (EU, Euratom) [the new FR] (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(24)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå de särskilda målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan, kapaciteten för berörda parter och berättigade stödmottagare samt den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. ▌

(24a)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(15), rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95(16), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(17) och rådets förordning (EU) 2017/1939(18) ska unionens finansiella intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens finansiella intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(19). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens finansiella intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(25)  Angående genomförandet av de särskilda målen att främja jämställdhet, rättigheter, medborgarnas engagemang och deltagande i unionens demokratiska liv på lokal, regional, nationell och transnationell nivå och bekämpa våld, får tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ▌delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(26)  Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande och reglerar även kontroller av de ekonomiska aktörernas ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.

(26a)  Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna syftar till att ge unionen möjlighet att bättre skydda sin budget när brister i rättsstatsprincipen hindrar eller hotar att hindra en sund ekonomisk förvaltning eller att skada unionens finansiella intressen. Förslaget bör komplettera programmet för rättigheter och värden, vars roll är annorlunda, nämligen att finansiera politik som är i linje med de grundläggande rättigheter och europeiska värden som inriktas på att främja människors liv och delaktighet.

(27)  I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU(20)] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. De begränsningar som härrör från de utomeuropeiska ländernas och territoriernas avsides läge måste tas i beaktande vid genomförandet av programmet, och deras faktiska deltagande i programmet måste övervakas och regelbundet utvärderas.

(28)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer detta program att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU‑budgeten ska stödja klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av det.

(29)   I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet för bättre lagstiftning av den 13 april 2016 är det nödvändigt att utvärdera detta program på grundval av information som samlats in genom specifika övervakningskrav samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan, i tillämpliga fall, innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för att bedöma programmets effekter på fältet.

(30)   I syfte att ▌komplettera denna förordning för att genomföra programmet och säkerställa en ändamålsenlig bedömning av dess måluppfyllelse bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på arbetsprogram, i enlighet med artikel 13, och indikatorer, i enlighet med vad som anges i artiklarna 14 och 16 samt i bilaga II. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (nedan kallat programmet).

I förordningen fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Programmets mål

1.  Programmets allmänna mål är att skydda och främja de rättigheter och värden som är förankrade i fördragen, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och tillämpliga internationella människorättskonventioner, särskilt genom att stödja organisationerna i det civila samhället och andra berörda parter som är verksamma på lokal, regional, nationell och transnationell nivå och genom att uppmuntra medborgarnas demokratiska och medborgerliga deltagande i syfte att upprätthålla och vidareutveckla öppna, rättighetsbaserade, demokratiska, jämlika och inkluderande samhällen som bygger på rättsstatsprincipen.

2.  Inom ramen för det allmänna mål som anges i punkt 1 har programmet följande särskilda mål, vilka motsvarar de programsegment som anges:

-a)  Att skydda och främja unionens värden (segmentet Unionens värden).

a)  Att främja rättigheter, icke-diskriminering, jämlikhet, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och män, och att främja jämställdhetsintegrering och integrering av ett icke-diskrimineringsperspektiv (segmentet Jämlikhet, rättigheter och jämställdhet).

b)  Att främja medborgarnas engagemang och deltagande i unionens demokratiska liv och utbyten mellan medborgarna i olika medlemsstater samt öka deras medvetenhet om vår gemensamma europeiska historia (segmentet Medborgarnas engagemang och deltagande).

c)  Att bekämpa våld, inbegripet könsrelaterat våld (segmentet Daphne).

Artikel 2a

Segmentet Unionens värden

Inom ramen för det allmänna mål som anges i artikel 2.1 och det särskilda mål som anges i artikel 2.2 -a ska programmet vara inriktat på att skydda, främja och öka medvetenheten om rättigheter genom att ge ekonomiskt stöd till organisationer i det civila samhället som är verksamma på lokal, regional och transnationell nivå så att de kan främja och vårda dessa rättigheter, vilket också stärker skyddet och främjandet av unionens värden och respekten för rättsstatsprincipen och bidrar till uppbyggnaden av en mer demokratisk union, demokratisk dialog, insyn och god samhällsstyrning.

Artikel 3

Segmentet Jämlikhet, rättigheter och jämställdhet

Inom ramen för det allmänna mål som anges i artikel 2.1 och det särskilda mål som anges i artikel 2.2 a ska programmet vara inriktat på att

a)  främja jämlikhet och förebygga och bekämpa ojämlikhet och diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ▌och iaktta principen om förbud mot diskriminering på de grunder som anges i artikel 21 i stadgan,

b)  ▌ stödja, driva på och genomföra en övergripande politik

i)  som främjar kvinnors möjlighet att till fullo utnyttja sina rättigheter, jämställdhet, inbegripet balans mellan arbetsliv och privatliv, kvinnors egenmakt och jämställdhetsintegrering,

ii)  som främjar icke-diskriminering och integrering av ett icke-diskrimineringsperspektiv,

iii)  som bekämpar rasism, främlingsfientlighet och alla former av intolerans, inbegripet homofobi, bifobi, transfobi, intersexfobi och andra former av intolerans på grundval av könsidentitet, såväl på nätet som i verkliga livet,

iv)  som skyddar och främjar barnets rättigheter,

v)  som skyddar och främjar rättigheterna för personer med funktionsnedsättning,

ba)  skydda och främja de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet och rätten till skydd av personuppgifter.

Artikel 4

Segmentet Medborgarnas engagemang och deltagande

Inom ramen för det allmänna mål som anges i artikel 2.1 och det särskilda mål som anges i artikel 2.2 b ska programmet vara inriktat på att

a)  ▌stödja projekt som dels syftar till att hedra minnet av avgörande händelser i Europas nutidshistoria, bland annat orsakerna till och följderna av auktoritära och totalitära regimer, dels syftar till att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om Europas gemensamma historia, kultur, kulturarv och värden, och därigenom öka deras förståelse av unionen, dess ▌ursprung, syfte, mångfald och resultat och av vikten av ömsesidig förståelse och tolerans,

b)  ▌främja medborgarnas ▌och representativa sammanslutningars deltagande i och bidrag till det demokratiska och medborgerliga livet i unionen genom att de ger uttryck för och offentligt diskuterar sina åsikter inom alla unionens åtgärdsområden,

ba)  främja utbyten mellan medborgare från olika länder, särskilt genom vänortssamverkan och nätverk av orter, så att de får praktisk erfarenhet av den rikedom och mångfald som finns i unionens gemensamma arv och blir medvetna om att detta utgör grunden för en gemensam framtid.

Artikel 5

Segmentet Daphne

Inom ramen för det allmänna mål som anges i artikel 2.1 och det särskilda mål som anges i artikel 2.2 c ska programmet vara inriktat på att

-a)  på alla nivåer förebygga och bekämpa alla former av könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor och våld i hemmet, även genom att främja de normer som fastställs i Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen),

a)  förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn och unga▌, liksom våld mot andra riskutsatta grupper, såsom hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning, och

b)  stödja och skydda alla direkta och indirekta offer för sådant våld, till exempel våld i hemmet som utövas i familjen och våld i nära relationer, bland annat barn som blivit föräldralösa till följd av brott i hemmet, samt stödja och säkerställa samma skyddsnivå i hela unionen för offer för könsrelaterat våld.

Artikel 6

Budget

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 1 627 000 000 EUR i 2018 års priser [1 834 000 000 EUR i löpande priser].

2.  Inom ramen för det belopp som anges i punkt 1 ska följande vägledande belopp anslås för följande mål:

-a)  754 062 000 EUR i 2018 års priser [850 000 000 EUR i löpande priser] (dvs. 46,34 % av den totala finansieringsramen) för de särskilda mål som avses i artikel 2.2 -a.

a)  429 372 000 EUR i 2018 års priser [484 000 000 EUR] (dvs. 26,39 % av den totala finansieringsramen) för de särskilda mål som avses i artikel 2.2 a och c.

b)  443 566 000 EUR i 2018 års priser [500 000 000 EUR] (dvs. 27,26 % av den totala finansieringsramen) för de särskilda mål som avses i artikel 2.2 b.

Kommissionen ska anslå minst 50 % av de belopp som avses i leden -a och a i första stycket i denna punkt för att stödja verksamhet som bedrivs av organisationer i det civila samhället, varav minst 65 % ska anslås till lokala och regionala organisationer i det civila samhället.

Kommissionen får inte avvika från de anslagna procentsatserna i finansieringsramen, såsom de anges i bilaga -I, med mer än fem procentenheter. Om det visar sig nödvändigt att överskrida denna gräns ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 med avseende på att ändra bilaga -Igenom att ändra de tilldelade procentsatserna av programmets medel med fem till tio procentenheter.

3.  Det belopp som avses i punkt 1 får användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma informationstekniska system, studier, expertmöten, kommunikation om prioriteringar och områden med anknytning till programmets allmänna mål.

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av budgetförordningen får utgifter för åtgärder till följd av projekt som ingår i det första arbetsprogrammet vara stödberättigande från och med den 1 januari 2021.

5.  Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på medlemsstaternas eller kommissionens begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen▌. Om möjligt ska dessa medel användas till förmån för medlemsstaten.

Artikel 7

Tredjeländer som är associerade till programmet

1.  Programmet ska vara öppet för följande länder, förutsatt att villkoren är uppfyllda:

a)  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

c)  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

d)  Andra tredjeländer i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

–  säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

–  föreskriver villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i [den nya budgetförordningen],

–  inte ger tredjelandet beslutsbefogenheter i fråga om programmet,

–  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.

Artikel 8

Genomförande av och former för EU-finansiering

1.  Programmet ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller inom ramen för indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen.

2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen.

3.  [Bidrag till en ömsesidig försäkringsmekanism får täcka risken i samband med återkrav av medel från mottagare och ska betraktas som en tillräcklig garanti enligt budgetförordningen. Bestämmelserna i [artikel X i] förordning XXX [den förordning som efterträder förordningen om garantifonden] ska tillämpas.]

Artikel 9

Typ av åtgärder

Åtgärder som bidrar till att uppnå ett särskilt mål som anges i artikel 2 får beviljas finansiering enligt denna förordning. Särskilt verksamheter som förtecknas i bilaga I ska berättiga till finansiering.

Artikel 9a

Gruppen för civil dialog

Kommissionen ska inrätta en grupp för civil dialog som ska säkerställa en regelbunden, öppen och insynsvänlig dialog med programmets stödmottagare och andra berörda parter i syfte att utbyta erfarenheter och god praxis och diskutera den politiska utvecklingen inom de områden och mål som omfattas av programmet och relaterade områden.

KAPITEL II

Bidrag

Artikel 10

Bidrag

1.  Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

2.  Utvärderingskommittén får bestå av externa experter.

Artikel 11

Kumulativ [, kompletterande] och kombinerad finansiering

1.  En åtgärd som har fått ett bidrag genom programmet får också erhålla ett bidrag från andra unionsprogram, inbegripet fonder inom ramen för delad förvaltning, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. [Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden, och stödet från olika unionsprogram får beräknas proportionellt].

2.  Om programmet och fonderna inom ramen för delad förvaltning i enlighet med artikel 1 i förordning (EU) [XX] [förordningen om gemensamma bestämmelser] gemensamt ger ekonomiskt stöd till en enskild åtgärd, ska åtgärden genomföras i enlighet med de regler som anges i denna förordning, inbegripet regler om återkrav av belopp som betalats ut felaktigt.

3.  Åtgärder som är stödberättigande enligt programmet och uppfyller de villkor som avses i andra stycket får identifieras i syfte att finansieras genom fonderna inom ramen för delad förvaltning. I detta fall ska de samfinansieringsgrader och de regler för stödberättigande som föreskrivs i denna förordning tillämpas.

De åtgärder som avses i första stycket ska uppfylla följande kumulativa villkor:

a)  De har bedömts i en ansökningsomgång inom ramen för programmet.

b)  De uppfyller minimikraven för kvalitet i den ansökningsomgången.

c)  De får inte finansieras inom ramen för den ansökningsomgången på grund av budgetbegränsningar.

Åtgärderna ska genomföras av den förvaltande myndighet som avses i artikel [65] i förordning (EU) [XX] [förordningen om gemensamma bestämmelser] i enlighet med de regler som anges i den förordningen och i fondspecifika förordningar, inbegripet regler om finansiella korrigeringar.

Artikel 12

Stödberättigade enheter

1.  Utöver de kriterier som anges i [artikel 197] i budgetförordningen ska de kriterier för stödberättigande som fastställs i punkterna 2 och 3 tillämpas:

2.  Följande enheter är berättigade till stöd:

a)  Rättsliga enheter etablerade i något av följande länder:

—  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

—  Ett tredjeland som är associerat till programmet, utom för det särskilda mål som avses i artikel 2.2 -a.

b)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

3.  Ett bidrag för administrationskostnader får också tilldelas utan ansökningsomgång till det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan (Equinet) enligt artikel 6.2 a för att täcka utgifter i samband med dess ständiga arbetsprogram.

KAPITEL III

Programplanering, övervakning, utvärdering och kontroll

Artikel 13

Arbetsprogram och fleråriga prioriteringar

1.  Programmet ska utföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen.

2.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa ett lämpligt arbetsprogram.

Artikel 14

Övervakning och rapportering

1.  Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de särskilda mål som anges i artikel 2 anges i bilaga II.

2.  För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av programmets uppfyllelse av sina mål ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 med avseende på att utveckla bestämmelserna om en ram för övervakning och utvärdering, inbegripet genom ändringar av bilaga II för att se över och komplettera indikatorerna när så krävs.

3.  Systemet för resultatrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och medlemsstaterna.

Artikel 15

Utvärdering

1.  Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.  En halvtidsutvärdering av programmet ska utföras när tillräcklig information finns tillgänglig om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras. Halvtidsutvärderingen ska ta hänsyn till resultaten av utvärderingarna av de långsiktiga effekterna av de föregående programmen (Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och Ett Europa för medborgarna).

3.  Vid utgången av perioden för genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen.

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Artikel 16

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 13 och 14 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2027.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 13 och 14 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. På grundval av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning får medborgarna och andra berörda parter yttra sig över utkastet till en delegerad akt under en period på fyra veckor. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ska höras om utkastet mot bakgrund av icke-statliga organisationers och lokala och regionala myndigheters erfarenheter i samband med genomförandet av programmet.

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 13 eller 14 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 17

Skydd av unionens ekonomiska intressen

Om ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller i enlighet med något annat rättsligt instrument, ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Kapitel IV

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 18

Information, kommunikation och publicitet

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 2.

Artikel 18a

Kontaktpunkter för programmet

Varje enskild medlemsstat får inrätta kontaktpunkter för programmet. De ska ansvara för att tillhandahålla opartisk vägledning, praktisk information och hjälp till programmets sökande, berörda parter och stödmottagare när det gäller alla aspekter av programmet, även i samband med ansökningsförfarandet, spridning av användarvänlig information och programresultat, förfrågningar till partner, utbildning och andra formaliteter. Kontaktpunkterna för programmet ska utföra sina arbetsuppgifter på ett oberoende sätt.

Artikel 20

Upphävande

Förordning (EU) nr 1381/2013 och förordning (EU) nr 390/2014 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021.

Artikel 21

Övergångsbestämmelser

1.  Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt förordningarna (EU) nr 1381/2013 och (EU) nr 390/2014, som ska fortsätta att tillämpas på de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

2.  Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för de föregående programmen, som inrättades genom förordningarna (EU) nr 1381/2013 och (EU) nr 390/2014.

3.  Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de utgifter som föreskrivs i artikel 6.3, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA -I

De tillgängliga programmedel som avses i artikel 6.1 ska fördelas enligt följande:

a)  Inom det belopp som avses i artikel 6.2 a ska

–   minst 15 % gå till verksamhet som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3 b i,

–   minst 40 % gå till verksamhet som genomför de särskilda mål som anges i artikel 5 -a, och

–   minst 45 % gå till verksamhet som genomför de särskilda mål som anges i artikel 3 a, b ii–v och c samt i artikel 5 a och b.

b)  Inom det belopp som avses i artikel 6.2 b ska

–   15 % gå till åminnelseverksamhet,

–   65 % gå till demokratiskt deltagande,

–   10 % gå till marknadsföring, och

–   10 % gå till administration.

BILAGA I

Verksamheter som stöds av programmet

De allmänna och särskilda mål för programmet som anges i artikel 2 kommer i synnerhet att eftersträvas genom stöd till följande verksamheter:

a)  Medvetandehöjande, främjande och spridning av information för att förbättra kunskaperna om rättigheter, värden och politik ▌inom de områden och mål som omfattas av programmet.

b)  Ömsesidigt lärande genom utbyte av god praxis mellan berörda parter för att förbättra kunskaperna och den ömsesidiga förståelsen.▌

c)  Analytisk övervakning för att främja en bättre förståelse av situationen ▌i medlemsstaterna och på unionsnivå inom de områden som omfattas av programmet och för att förbättra genomförandet av unionsrätten, unionens politik och unionens värden i medlemsstaterna, till exempel insamling av data och statistik, utveckling av gemensamma metoder och vid behov indikatorer eller riktmärken, undersökningar, forskning, analyser och enkäter, utvärderingar, konsekvensbedömning, utarbetande och offentliggörande av handledningar, rapporter och utbildningsmaterial.

d)  Utbildning av berörda parter i syfte att förbättra deras kunskaper om politik och rättigheter inom de områden som omfattas av programmet.

e)  Utveckling och underhåll av verktyg för informations- och kommunikationsteknik (IKT).

ea)   Stöd till organisationer i det civila samhället och ideella aktörer som är verksamma inom de områden som omfattas av programmet för att förbättra deras reaktionsförmåga och säkerställa att alla medborgare har lämplig tillgång till deras tjänster, rådgivning och stödverksamhet.

eb)  Stöd till organisationer i det civila samhället och ideella aktörer som är verksamma inom de områden som omfattas av programmet så att de kan bedriva opinionsbildning för att främja rättigheter, vilket också stärker skyddet och främjandet av unionens värden och respekten för rättsstatsprincipen och bidrar till demokratisk dialog, insyn och god samhällsstyrning, även i fall där det civila samhällets utrymme krymper.

f)  Stärkande av medborgarnas – särskilt de ungas – medvetenhet om europeisk kultur, kulturarv, identitet och historia, även när det gäller totalitära och auktoritära regimer och andra avgörande händelser i Europas nutidshistoria, så att man stärker åminnelsen och unionsmedborgarnas engagemang för unionen och uppmuntrar tolerans, ömsesidig förståelse, interkulturell dialog och respekt för mångfald.

g)  Sammanförande av medborgare av olika nationalitet och från olika kulturer genom att man ger dem möjlighet att delta i vänortsprojekt och civilsamhälleliga projekt och på så sätt skapar förutsättningar för en starkare nedifrån och upp-strategi och främjar medborgerligt och demokratiskt engagemang.

h)  Åtgärder för att uppmuntra och underlätta ett aktivt och inkluderande deltagande i uppbyggnaden av en mer demokratisk union, liksom för att öka medvetenheten om rättigheter och värden genom stöd till organisationer i det civila samhället.

i)  Utveckling av de europeiska nätverkens kapacitet för att främja och vidareutveckla unionsrätten och unionens värden, politiska mål och strategier.

j)  Finansiering av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av förordning [(EU) nr 211/2011], vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå och stödja europeiska medborgarinitiativ.

k)  Insatser för att förbättra kunskaperna om programmet och spridning och överförbarhet av dess resultat samt främjande av förutsättningar för att nå ut till medborgarna, bland annat genom att inrätta och stödja kontaktpunkter för programmet.

BILAGA II

Indikatorer

Programmet kommer att övervakas på grundval av en uppsättning indikatorer som är avsedda att mäta i vilken grad programmets allmänna och särskilda mål har uppnåtts och syftar till att minimera de administrativa bördorna och kostnaderna. Uppgifter kommer därför att samlas in för följande nyckelindikatorer:

Antal personer som har nåtts av

i)  utbildningsverksamhet,

ii)  verksamheter för ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis,

iii)  verksamheter för medvetandehöjande, information och spridning.

Antal organisationer i det civila samhället som nåtts av stöd och kapacitetsuppbyggnad.

Antal transnationella nätverk och initiativ som är inriktade på europeiskt minne och arv som en följd av ingripanden genom programmet.

Alla enskilda uppgifter ska när så är möjligt uppdelas efter kön. Halvtidsutvärderingen och den slutliga utvärderingen av programmet ska fokusera på varje enskilt programsegment och på varje enskild verksamhet. De ska även omfatta ett jämställdhetsperspektiv och en utvärdering av konsekvenserna för jämställdheten.

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 178.
(2) EUT C 461, 21.12.2018, s. 196.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 april 2019. Text markerad med grå skuggning har inte överenskommits inom ramen för interinstitutionella förhandlingar.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 62).
(5) Rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 (EUT L 115, 17.4.2014, s. 3).
(6) EUT C 378, 24.12.2013, s. 1.
(7) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(8) EUT L 119, 4.5.2016, s. 89.
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet (EUT L 65, 11.3.2011, s. 1).
(10) Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000, s. 22).
(11) Rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EUT L 373, 21.12.2004, s. 37).
(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23).
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG (EUT L 180, 15.7.2010, s. 1).
(14) [Hänvisning som ska uppdateras: EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. Avtalet finns tillgängligt på följande adress: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2013.373.01.0001.01.SWE&toc=OJ:C:2013:373:TOC ].
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(16) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(17) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(18) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
(19) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
(20) Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).

Senaste uppdatering: 16 mars 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy