Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Indonesien,

–  med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Indonesien, som trädde i kraft den 1 maj 2014,

–  med beaktande av den sjunde människorättsdialogen mellan EU och Indonesien den 1 februari 2018,

–  med beaktande av den åttonde förhandlingsrundan om frihandelsavtalet mellan EU och Indonesien, som ägde rum i juni 2019,

–  med beaktande av det utkast till strafflag som lades fram den 15 september 2019,

–  med beaktande av Yogyakarta-principerna,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Indonesien ratificerade 2006,

–  med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1987,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraffet,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Indonesien är världens fjärde folkrikaste nation, en stabil demokrati i regionen, det största landet i världen med muslimsk majoritet och ett pluralistiskt samhälle med 265 miljoner medborgare med olika religioner, etniciteter, språk och kulturer.

B.  Indonesiens regering har föreslagit ett utkast till strafflag för att ändra den nuvarande strafflagen. Detta utkast till strafflag färdigställdes den 15 september 2019.

C.  Utkastet till strafflag innehåller artiklar som kränker kvinnors, religiösa minoriteters och hbti-personers rättigheter samt yttrande- och föreningsfriheten.

D.  I september samlades tusentals människor, bland annat studenter, runtom i Indonesien i protest mot utkastet till strafflag och krävde att antagandet av den skulle stoppas.

E.  Den 20 september 2019 gav Indonesiens president parlamentet order om att skjuta upp antagandet av lagförslaget till följd av de omfattande protesterna. Beslutet om antagandet ligger nu hos det indonesiska representanthuset.

F.  Artikel 2 i utkastet till strafflag som hänvisar till ”livsstilslagar” anses vara vag, eftersom den inte anger de straffbara brotten, vilket skulle kunna användas för att legitimera hundratals befintliga och diskriminerande sharialagar på lokal nivå.

G.  Enligt utkastet till strafflag straffas sexuella relationer utanför äktenskapet med upp till ett års fängelse. Denna bestämmelse kriminaliserar alla samkönade relationer, och innebär lagföring av alla personer som arbetar inom sexindustrin.

H.  I den föreslagna strafflagen anges att ogifta personer som bor tillsammans kan komma att dömas till sex månaders fängelse.

I.  Samkönade relationer erkänns inte officiellt av de indonesiska myndigheterna, och därför har man uttryckligen riktat in sig på dessa. I Indonesien utsätts nu hbti-personer för fler våldsamma och diskriminerande angrepp och trakasserier än någonsin tidigare, och kränkande uttalanden mot hbti-personer blir allt vanligare.

J.  Bestämmelser i utkastet till strafflag utvidgar den nuvarande hädelselagen. Mer än 150 personer, varav de flesta tillhör religiösa minoriteter, har dömts enligt den nuvarande hädelselagen sedan den antogs 1965. Hädelselagen utsätter religiösa minoriteter för fara med tanke på den ökande intoleransen mot minoriteter i Indonesien.

K.  Utkastet till strafflag begränsar upplysningen om preventivmedel och hjälpen med preventivmedel för alla under 18 år. Begränsad tillgång till preventivmedel har särskilt allvarliga konsekvenser för marginaliserade grupper som redan bär den största bördan av Indonesiens hiv-epidemi.

L.  I den föreslagna strafflagen anges att en kvinna som gjort abort kan komma att dömas till upp till fyra års fängelse. En person som hjälper en gravid kvinna att göra abort riskerar att dömas till upp till fem års fängelse.

M.  I september antog Indonesien en kontroversiell lag som försvagar den nationella kommissionen för korruptionsbekämpning, ”KPK”, som framgångsrikt har åtalat hundratals politiker sedan den bildades 2002. Bestämmelser i den nuvarande strafflagen, lagen om elektroniska uppgifter och transaktioner och lagstiftningen mot terrorism har använts för att godtyckligt begränsa arbetet för människorättsförsvarare.

N.  Människorättsförsvarare har varit måltavlor på grund av sitt arbete med att fördöma människorättskränkningar, särskilt i samband med protesterna i Västpapua. Sedan protesterna inleddes har minst 40 personer dödats och minst 8 000 papuaner och andra indoneser fördrivits från sina hem i Västpapua. Journalister och oberoende FN-organ har gång på gång nekats tillträde till regionen.

O.  Den 2 maj 2019 dömdes den polske EU-medborgaren Jakub Fabian Skrzypski av Wamenas distriktsdomstol till fem års fängelse för hans påstådda inblandning i den papuanska separatiströrelsen.

P.  Mellan 2015 och 2018 dömdes över 40 personer till döden, och mer än 300 fångar sitter fortfarande i dödscell i Indonesien. Dödsstraffet är ett grymt, omänskligt och förnedrande straff som kränker rätten till liv.

1.  Europaparlamentet gläder sig åt att förbindelserna mellan EU och Indonesien bygger på gemensamma värden som demokrati och god samhällsstyrning, respekt för de mänskliga rättigheterna samt främjande av fred, stabilitet och ekonomiska framsteg.

2.  Europaparlamentet är djupt oroat över bestämmelserna i utkastet till reviderad strafflag i Indonesien, som möjliggör diskriminering på grund av kön, religion och sexuell läggning samt diskriminering av minoriteter.

3.  Europaparlamentet välkomnar president Widodos order om att skjuta upp antagandet av lagen. Parlamentet uppmanar det indonesiska parlamentet att grundligt se över den föreslagna strafflagen så att den uppfyller internationella människorättsnormer och att ta bort alla diskriminerande bestämmelser.

4.  Europaparlamentet uppmanar de indonesiska myndigheterna att upphäva alla rättsliga bestämmelser som begränsar de grundläggande rättigheterna och friheterna och att anpassa all sina lagar så att de är i linje med internationella människorättsnormer och Indonesiens internationella åtaganden.

5.  Europaparlamentet uppmanar Indonesiens myndigheter att skydda hbti-personers rättigheter genom att lagföra all förföljelse av hbti-personer och avkriminalisera homosexualitet genom att ändra sin strafflag. Parlamentet uppmanar indonesiska tjänstemän att avstå från provocerande uttalanden mot hbti-personer som endast kommer att stigmatisera dem ytterligare. Parlamentet uppmanar de indonesiska myndigheterna att främja en politisk dialog med viktiga aktörer i det civila samhället för att främja och skydda den universella tillämpningen av mänskliga rättigheter.

6.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av bestämmelserna avseende hädelselagen, eftersom den utsätter religiösa minoriteter och ateister för fara. Parlamentet stöder FN:s rekommendationer att upphäva artiklarna 156 och 156a i strafflagen, lagen om förhindrande av kränkning och förtal av religion samt lagen om elektroniska transaktioner och uppgifter, och att lägga ner åtalen mot och lagföringen av de som anklagas för hädelse.

7.  Europaparlamentet ser med oro på begränsningen av den fria spridningen av viktig information om sexuell hälsa i utkastet till strafflag. Parlamentet uppmuntrar till tillgång till ocensurerad information om preventivmedel och familjeplanering för kvinnor och flickor.

8.  Europaparlamentet bekräftar att tillgång till hälsa, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa, är en mänsklig rättighet. Parlamentet betonar att korrekt och ekonomiskt överkomlig sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård bör garanteras, inbegripet sexualundervisning och sexualupplysning, familjeplanering, preventivmedel samt säkra och lagliga aborter. Parlamentet konstaterar att dessa tjänster är viktiga för att rädda kvinnors liv, minska spädbarns- och barnadödligheten och förhindra sexuellt överförbara sjukdomar, inklusive hiv/aids.

9.  Europaparlamentet uppmanar på nytt myndigheterna att återinföra ett moratorium för alla avrättningar i syfte att avskaffa dödsstraffet. Parlamentet noterar att Indonesien godtog denna rekommendation i den senaste omgången av den allmänna återkommande utvärderingen från 2017. Parlamentet uppmanar EU och den franska regeringen att göra sitt yttersta för att säkerställa att Olivier Jover inte döms till döden.

10.  Europaparlamentet uppmanar till fortsatt och noggrann övervakning av människorättssituationen i Indonesien, särskilt genom regelbunden rapportering från EU:s delegation i Indonesien och Brunei. Parlamentet uppmanar EU:s delegation i Indonesien och Brunei och medlemsstaterna att göra allt de kan för att vidta nödåtgärder och ge skydd och stöd till riskutsatta människor.

11.  Europaparlamentet beklagar antagandet av den nya lagstiftningen mot korruption, som innebär att KPK kommer att bli en statlig myndighet i stället för ett oberoende organ, och efterlyser en översyn av denna lagstiftning.

12.  Europaparlamentet uttrycker oro över våldet i Västpapua. Parlamentet uppmanar de indonesiska myndigheterna att genomföra en oberoende utredning av de senaste protesterna i Västpapua. Parlamentet uppmanar till återhållsamhet när det gäller utplacering av säkerhetsstyrkor i regionen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen den indonesiska regeringen att hantera situationen i Västpapua med hjälp av politisk dialog. Parlamentet uppmanar myndigheterna att ge FN-tjänstemän, icke-statliga organisationer och journalister obehindrat tillträde till Västpapua.

13.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över fallet med den polske medborgaren Jakub Fabian Skrzypski, som har blivit politisk fånge i Indonesien. Mot bakgrund av den senaste tidens händelser i Papua fruktar parlamentet att hans fortsatta fängslande i Wamena inte bara skulle utgöra en risk för hans mänskliga rättigheter, utan även en fara för hans liv. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att ta upp fallet med Skrzypski under de kommande dialogerna med Indonesien och kräver att de indonesiska myndigheterna tillåter honom att överlämnas till Polen.

14.  Europaparlamentet uppmanar Indonesien att rikta en stående inbjudan till alla särskilda förfaranden inom FN:s råd för mänskliga rättigheter, vilken bör inbegripa obehindrat tillträde till hela landet.

15.  Europaparlamentet uppmanar den indonesiska regeringen att fullgöra alla sina skyldigheter och respektera, skydda och upprätthålla de rättigheter och friheter som är förankrade i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att ha med bindande och verkställbara bestämmelser om respekt för de mänskliga rättigheterna i det frihandelsavtal mellan EU och Indonesien som för närvarande håller på att förhandlas fram.

17.  Europaparlamentet välkomnar den fortsatta årliga människorättsdialogen mellan EU och Indonesien och ser fram emot den kommande dialogen i november.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Indonesiens regering och parlament, Sydostasiatiska nationers förbunds (Asean) generalsekreterare, Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter samt FN:s råd för mänskliga rättigheter.