Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2018, där man godkände de slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen som rådet antog den 26 juni 2018, vilket tydligt banade väg för inledandet av anslutningsförhandlingar i juni 2019,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juni 2019, där rådet beslutade att senast i oktober 2019 återkomma till kommissionens rekommendation om att inleda anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17 och 18 oktober 2019, där man beslutade att återkomma till frågan om utvidgningen före toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan i Zagreb i maj 2020,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2019 om EU:s utvidgningspolitik (COM(2019)0260), åtföljt av arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar Albania 2019 Report (SWD(2019)0215) och North Macedonia 2019 Report (SWD(2019)0218),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, särskilt resolutionerna av den 15 februari 2017(1) och den 29 november 2018(2) om kommissionens rapporter från 2016 respektive 2018 om Albanien, och resolutionerna av den 14 juni 2017(3) och den 29 november 2018(4) om kommissionens rapporter från 2016 respektive 2018 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien/Nordmakedonien,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

–  med beaktande av Albaniens anslutning till Nato 2009 och av att Nordmakedonien för närvarande är på väg att bli Natos 30:e medlem,

–  med beaktande av Sofiaförklaringen från toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan av den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia som bifogats denna,

–  med beaktande av den gemensamma skrivelsen av den 3 oktober 2019 från ordförande Tusk, talman Sassoli och ordförande Juncker och kommissionens tillträdande ordförande von der Leyen om inledandet av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 oktober 2013 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2013–2014 (COM(2013)0700),

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

–  med beaktande av Berlinprocessen, som inleddes den 28 augusti 2014,

–  med beaktande av det slutgiltiga avtalet av den 17 juni 2018 om biläggande av meningsskiljaktigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993), upphörandet av interimsavtalet från 1995 och inrättandet av ett strategiskt partnerskap mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, även kallat Prespa-avtalet,

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 att bevilja Nordmakedonien status som kandidatland för EU-medlemskap och Europeiska rådets beslut av den 26–27 juni 2014 att bevilja Albanien status som kandidatland,

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalen mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och de två länderna i fråga, Albanien och Nordmakedonien,

–  med beaktande av den politiska överenskommelse (den så kallade Pržino‑överenskommelsen) som de fyra största politiska partierna ingick i Skopje den 2 juni och 15 juli 2015, och de fyra partiernas avtal av den 20 juli och 31 augusti 2016 om att genomföra överenskommelsen,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Vid sitt möte i Thessaloniki 2003 betonade Europeiska rådet sitt stöd för den framtida integreringen av länderna på västra Balkan i de europeiska strukturerna, och förklarade att deras slutliga medlemskap i unionen är en högt prioriterad fråga för EU och att Balkan kommer att vara en del av ett enat Europa.

B.  Vid toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 17 maj 2017 bekräftade EU än en gång sitt entydiga stöd för utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan.

C.  Utsikterna till EU-medlemskap har varit ett viktigt incitament för reformer i länderna på västra Balkan. Utvidgningsprocessen har spelat en utslagsgivande roll för stabiliseringen på västra Balkan, som anses vara en strategiskt viktig region för EU.

D.  Politisk konsensus och brett allmänt stöd för EU-anslutningsprocessen finns i både Nordmakedonien och Albanien.

E.  Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är av avgörande betydelse för ländernas framsteg på sin väg mot EU-anslutning.

F.  Varje kandidatland bedöms individuellt på grundval av egna meriter, och det är reformtakten och reformernas kvalitet som bör avgöra tidsplanen för anslutning och tempot i förhandlingarna.

G.  Albanien lämnade in en ansökan om EU-medlemskap 2009 och landet fick status som kandidatland 2014. Kommissionen rekommenderade 2016 att anslutningsförhandlingar skulle inledas med Albanien. Nordmakedonien lämnade in en ansökan om EU‑medlemskap 2004 och landet fick status som kandidatland 2005. Kommissionen har sedan 2009 upprepade gånger rekommenderat att formella anslutningsförhandlingar inleds med Nordmakedonien.

H.  Detta är tredje gången som Europeiska rådet har visat sig oförmöget att fatta ett positivt utvidgningsbeslut efter Europeiska rådets möten i juni 2018 och 2019. Europeiska rådet drog slutsatsen att utvidgningsfrågan ska återupptas före toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan i Zagreb i maj 2020.

I.  I augusti undertecknade Nordmakedonien, med sitt tidigare namn, det så kallade vänskapsfördraget med Bulgarien, vilket innebar slutpunkten för de bilaterala motsättningarna mellan de bägge länderna och förde dem närmare genom ett EU‑inriktat partnerskap. Detta följdes av Prespa-avtalet med Grekland.

J.  Albanien har gjort goda framsteg med reformen av rättsväsendet, som syftar dels till att öka landets rättsliga institutioners oberoende, ansvarsskyldighet, professionalism och effektivitet, dels till att förbättra människors förtroende för rättsliga organ. Dessa reformer måste anses som de mest genomgripande insatser som gjorts på detta område, också jämfört med vad alla andra länder i området kommer att nödgas göra på sin väg i riktning mot EU-medlemskap.

K.  Extra val utlystes i Nordmakedonien som ett svar på uppskjutandet av beslutet om att inleda förhandlingar med landet.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa besvikelse över att EU, till följd av att Frankrike, Danmark och Nederländerna ridit spärr mot det, inte kunnat nå en överenskommelse om att inleda anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien, eftersom båda länderna gjort avsevärda ansträngningar och uppfyller EU:s krav för att inleda anslutningsförhandlingar.

2.  Europaparlamentet berömmer Nordmakedonien för dess historiska och tillfredsställande lösning av svåra och olösta bilaterala frågor och dess främjande av goda grannförbindelser, framför allt genom Prespa-avtalet med Grekland och fördraget om vänskap, god grannsämja och samarbete med Bulgarien. Parlamentet uppmanar rådet att beakta dels de positiva budskap som utgår från avtalet och fördraget, dels vilka återverkningar rådets beslut får på den politiska stabiliteten, det regionala samarbetet och den fredliga samexistensen, och berömmer ytterligare republiken Nordmakedonien för dess bidrag till freden på Balkan och för att landet statuerat ett lysande exempel på hur man kan finna fredliga lösningar på långvariga tvister. Parlamentet uppmanar till fortsatta Jean Monnet-dialoger Nordmakedoniens lagstiftande församling eftersom de är ett viktigt stödinstrument.

3.  Europaparlamentet välkomnar dels att Albanien har visat beslutsamhet när det gäller att komma vidare med EU:s reformagenda och har uppnått konkreta och bestående resultat, dels reformerna av landets rättsväsende. Parlamentet ställer sig helt bakom kommissionens rekommendation om Albanien som ett erkännande av de uppmuntrande reformsträvandena. Parlamentet menar att ett snabbt inledande av genomgången av regelverket och anslutningssamtalen kommer att understödja och fördjupa reformtakten. Parlamentet anser att inledandet av förhandlingar vore en kraftig katalysator till att reformer genomförs och de demokratiska institutionerna befästs, varjämte det skulle bidra till bättre kontroll från EU:s sida, ökad ansvarsskyldighet och fullständig respekt för minoriteternas rättigheter i både Albanien och Nordmakedonien.

4.  Europaparlamentet betonar att avsaknaden av ett sådant beslut är ett strategiskt misstag och har en negativ inverkan på EU:s trovärdighet, med hänsyn till att integreringen av länder som kvalificerar för medlemskap hjälper EU att upprätthålla sin internationella roll och skydda sina intressen, samtidigt som framstegen på vägen mot en anslutning till EU även har en omvälvande effekt på kandidatländerna själva. Parlamentet konstaterar dessutom att EU:s utvidgningspolitik har varit det mest effektiva utrikespolitiska instrumentet i unionen och att en fortsatt nedmontering av det kan leda till en alltmer instabil situation i EU:s omedelbara grannskap.

5.  Europaparlamentet konstaterar att en eventuell reform av utvidgningsprocessen inte bör hindra de länder som redan uppfyllt kraven för att inleda anslutningsförhandlingar, och noterar vidare att kandidatländerna måste bedömas på grundval av sina egna meriter på grundval av objektiva kriterier som inte rör inrikespolitik i enskilda medlemsstater, och att det är reformtakten och reformernas kvalitet som avgör tidsplanen för anslutningen.

6.  Europaparlamentet erinrar om den förnyade konsensus om utvidgning som godkändes av Europeiska rådet i december 2006 och som därefter fick stöd i Europeiska rådets slutsatser i juni 2016.

7.  Europaparlamentet betonar att EU:s underlåtenhet att inleda anslutningsförhandlingar har lett till att extra val utlysts i Nordmakedonien, vilket resulterat i en förlust av trovärdighet för dem som gått med på kompromisser. Parlamentet anser detta som ett negativt budskap till potentiella kandidatländer när det gäller goda grannförbindelser. Parlamentet noterar med oro att detta skulle kunna göra det möjligt för andra utländska aktörer, vars verksamhet kanske inte ligger i linje med EU:s värden och intressen, att inleda ett djupare samarbete med både Nordmakedonien och Albanien.

8.  Europaparlamentet lovordar slutsatserna från sammanträdet för Nordmakedoniens ledare den 20 oktober 2019, där man än en gång bekräftat landets uppslutning bakom EU-anslutningsprocessen och betonar att det inte finns något alternativ för Nordmakedonien.

9.  Europaparlamentet betonar att detta beslut sänder en varningssignal till andra kandidatländer och potentiella kandidatländer på västra Balkan och skapar utrymme för andra påverkningsmöjligheter, och att det kunde bromsa upp arbetet med att genomföra proeuropeiska reformer i andra anslutningsländer eller rentav få detta arbete att totalt avstanna.

10.  Europaparlamentet påminner om att de unga i regionen har stora förväntningar när det gäller en EU-anslutning och anser att en framtid utan några tydliga EU-utsikter skulle kunna leda till migration från regionen.

11.  Europaparlamentet beklagar att detta beslut urholkar de insatser som gjorts av Europaparlamentet i samband med utvidgningen och i strategin för västra Balkan.

12.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte kunnat fatta ett enhälligt beslut om att inleda förhandlingar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att visa ansvar gentemot Albanien och Nordmakedonien och, vid sitt nästa möte, enhälligt tillstyrka att förhandlingar inleds, mot bakgrund av vilka konsekvenser det kan få om ingenting görs.

13.  Europaparlamentet anser att den tillträdande kommissionen omedelbart bör utvärdera utvidgningspolitiken, med beaktande av effekterna av rådets nyligen fattade beslut, samtidigt som man betonar utvidgningens fördelar för både kandidatländerna och EU:s medlemsstater. Parlamentet anser vidare att kommissionen med detta som förebild bör ompröva och ändra sin strategi för västra Balkan från februari 2018.

14.  Europaparlamentet påminner om att varje europeisk stat enligt artikel 49 i EU-fördraget kan ansöka om medlemskap i Europeiska unionen, förutsatt att landet ansluter sig till Köpenhamnskriterierna och demokratins principer, respekterar grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och minoriteternas rättigheter samt upprätthåller rättsstatsprincipen.

15.  Europaparlamentet uppmanar parlamentet att ytterligare stärka sina åtgärder för demokratistöd (Jean Monnet-dialoger och kapacitetsuppbyggnad) i regionen för att se till att parlamenten spelar sin roll fullt ut som drivkrafter för demokratisk reform och att de uppfyller de europeiska ambitionerna hos regionens medborgare.

16.  Europaparlamentet uppmanar parlamentet, i detta avseende, och som svar på dödläget i Europeiska rådet, att sammankalla en regional parlamentarisk dialog med ledningen för parlamenten på västra Balkan, för att utveckla en strategi för parlamentens roll när det gäller att driva på EU:s reformagenda och att leverera konkreta åtgärder som motsvarar de europeiska ambitionerna hos regionens folk.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, EU-medlemsstaternas regeringar och parlament samt regeringarna och parlamenten i Albanien och Nordmakedonien och övriga anslutningsländer.

(1) EUT C 252, 18.7.2018, s. 122. (2) Antagna texter, P8_TA(2018)0481. (3) EUT C 331, 18.9.2018, s. 88. (4) Antagna texter, P8_TA(2018)0480.