Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2019/2832(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0175/2019

Ingivna texter :

B9-0175/2019

Debatter :

PV 27/11/2019 - 19
CRE 27/11/2019 - 19

Omröstningar :

PV 28/11/2019 - 8.13
CRE 28/11/2019 - 8.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0084

Antagna texter
PDF 132kWORD 48k
Torsdagen den 28 november 2019 - Strasbourg Slutlig utgåva
De pågående förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal mellan EU och AVS-länderna
P9_TA(2019)0084B9-0175/2019

Europaparlamentets resolution av den 28 november 2019 om de pågående förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (2019/2832(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (nedan kallat Cotonouavtalet),(1) och dess reviderade versioner från 2005 och 2010(2),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 12 december 2017 till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om ett partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och länder i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet(3),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 4 oktober 2016 om framtiden för förbindelserna mellan AVS och EU efter 2020(4) och den 14 juni 2018 om de förestående förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet(5),

–  med beaktande av frågan till rådet och kommissionen om de pågående förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet ((O-000035/2019 – B9‑0057/2019 och O-000036/2019 – B9‑0058/2019),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för utveckling, och av följande skäl:

A.  Förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet pågår fortfarande och kan komma att ta längre tid än vad som ursprungligen planerats.

B.  Cotonouavtalets styrka och regelverk bygger på ett antal unika egenskaper som måste upprätthållas och stärkas.

C.   Förbindelserna mellan AVS-länderna och EU är mycket viktiga, särskilt nu när det multilaterala systemet står under press och håller på att ifrågasättas. Cotonouavtalet är, genom det antal stater som detta partnerskap sammanför samt genom sitt innehåll och sin struktur, ett viktigt instrument för multilateralism, och partnerskapets närvaro och synlighet måste stärkas inom FN och andra globala forum. Under 2015 gjorde det internationella samfundet stora globala åtaganden inom ramen för Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling, Parisavtalet och Addis Abeba-agendan, och samarbetet mellan AVS-länderna och EU kommer att vara avgörande för att dessa globala mål ska kunna uppnås.

D.   Förstärkningen av den parlamentariska dimensionen mellan EU och AVS-gruppen bör, tack vare en förbättrad ändamålsenlighet och representativitet, vara en viktig del av det nya AVS–EU-partnerskapet.

E.  Eftersom den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen har hållit många sammanträden av olika slag har det blivit möjligt med en fortlöpande dialog under årens lopp, vilket har bidragit till att stärka den parlamentariska diplomatin. Det rådande internationella sammanhanget borde föranleda medlemsstaterna i AVS och EU att fortsätta med denna parlamentariska dialog och göra den mer effektiv.

1.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som hittills gjorts med förhandlingarna om de strategiska prioriteringarna för grunden och arbetet med de regionala protokollen.

2.  Europaparlamentet noterar att det behövs mer tid för att förhandla om de återstående delarna av avtalet och att förhandlingarna inte slutförts vid utgången av oktober 2019, såsom man inledningsvis förväntat sig.

3.  Med tanke på att Cotonouavtalet löper ut i februari 2020 välkomnar Europaparlamentet AVS-EU-ministerrådets beslut att till AVS-EU-ambassadörskommittén delegera befogenheten att anta övergångsåtgärder fram till dess att det nya AVS‑EU‑partnerskapet träder i kraft.

4.  Europaparlamentet bekräftar på nytt med kraft den ståndpunkt som uttrycktes i dess två resolutioner om tiden efter Cotonouavtalet, vilka antogs i oktober 2016 respektive juni 2018, och anser att man med kraft måste påminna om vissa av Cotonouavtalets väsentliga delar så att de fullt ut kan beaktas under den tid som återstår av förhandlingarna.

5.  Europaparlamentet upprepar vikten av att stärka den parlamentariska dimensionen i det framtida avtalet, som måste säkerställa demokratisk ansvarsskyldighet på alla nivåer. Parlamentet betonar att den institutionella ramen bör omfatta en gemensam parlamentarisk AVS-EU-församling. Parlamentet anser att detta krav inte är förhandlingsbart om Europaparlamentet ska godkänna det framtida avtalet.

6.  Europaparlamentet påminner om att den gemensamma parlamentariska AVS‑EU‑församlingen spelar en framträdande roll för att säkerställa den demokratiska tillsynen över det framtida avtalet och efterlyser på nytt en förstärkning av församlingens rådgivande och granskande roll. Parlamentet är övertygat om att det behövs regelbundna möten på AVS-EU-nivå för att säkerställa ett starkt partnerskap.

7.  Europaparlamentet anser att den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen spelar en nyckelroll för uppnående av målen för hållbar utveckling och bedömning av konsekvensen i utvecklingspolitiken. Parlamentet är övertygat om att församlingen främjar meningsutbyten om globala utmaningar såsom mänskliga rättigheter, demokrati, god samhällsstyrning, jämställdhet, fred och säkerhet, liksom också om klimat, miljö och biologisk mångfald.

8.  Europaparlamentet upprepar sitt engagemang till förmån för multilateralism och efterlyser samordning, framför allt inom ramen för den gemensamma parlamentariska församlingen, så att AVS-länderna och EU kan inta en enhetlig ståndpunkt inför internationella forum. Parlamentet framhåller att det behövs ytterligare kontakter med såväl andra internationella partner som med det civila samhället i slutskedet av de multilaterala förhandlingarna.

9.  Europaparlamentet anser att den gemensamma parlamentariska församlingen bör bestå av lika många företrädare för EU respektive för AVS-länderna, och hålla plenarsammanträden två gånger per år, växelvis i Europeiska unionen och i ett AVS‑land.

10.  Europaparlamentet betonar att de parlamentariska utskotten för regionalt partnerskap måste sammanträda en gång per år i varje region och att de inte bör vara beroende av att det kallas till sammanträden i ministerrådet för regionalt partnerskap. Parlamentet betonar vidare att regionaliseringen av EU–AVS-partnerskapet enligt det nya avtalet, som är avsedd att vara ett incitament för uppmuntran till djupare regional integration AVS-länderna emellan, inte bör genomföras på bekostnad av avtalets övergripande gemensamma mål.

11.  Europaparlamentet upprepar att vissa av Cotonouavtalets unika egenskaper, det vill säga respekt för mänskliga rättigheter, demokrati, grundläggande friheter, god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen – måste upprätthållas och förstärkas.

12.  Europaparlamentet betonar att det nya avtalet ytterligare bör stärka en anda av partnerskap på lika villkor, och samtidigt ta hänsyn till varje parts särdrag och till AVS‑ländernas och EU:s samarbete som enade och inbördes stödjande partner i det multilaterala systemet. Parlamentet påminner om att vi genom det nya avtalet därför måste kunna gå längre än bara till ett förhållande mellan givare och mottagare

13.  Europaparlamentet upprepar vikten av politisk dialog både för att försvara våra gemensamma värden och som en integrerad del av partnerskapet och kräver att den politiska dialogen används systematiskt och på ett mer effektivt och proaktivt sätt för att förebygga politiska kriser.

14.  Europaparlamentet beklagar att det civila samhället i vissa länder fått snävare utrymme och upprepar att det framtida avtalet bör föreskriva en utökad roll för det civila samhället – inbegripet icke-statliga organisationer, människorätts- och intressegrupper, diasporagrupper, kyrkor, religiösa sammanslutningar och samfund, liksom framför allt företrädare för ungdomar och kvinnor, för att slå vakt om intressena för personer med funktionsnedsättning, vartill där bör medverka sociala rörelser och fackföreningar, urbefolkningar och stiftelser för dessa, jämte företrädare för sårbara och marginaliserade personer som utsätts för diskriminering, och att detta bör åstadkommas i den politiska dialogen och på alla nivåer.

15.  Europaparlamentet kräver att utrotning av fattigdom och ojämlikhet och främjande av hållbar utveckling ska vara de övergripande målen för samarbetet mellan AVS-länderna och EU, i enlighet med principen om att ingen får hamna på efterkälken. Parlamentet upprepar att kampen mot utestängning, diskriminering och ojämlikhet måste stå i centrum för detta avtal.

16.  Europaparlamentet påminner om att människorättsdelen i det framtida avtalet bör innehålla en uttrycklig formulering om bekämpning av alla former av diskriminering, inbegripet sådan som sker på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, eller riktar sig mot barn, människor på rörlig fot, äldre människor eller personer med funktionsnedsättning.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av jämställdhet och kvinnors egenmakt som en drivkraft för utveckling och uppmanar EU och AVS-länderna att inbegripa jämställdhet som en övergripande fråga i avtalet. Parlamentet betonar vikten av att parterna går in, dels för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, dels för att fullständigt genomföra handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling.

18.  Europaparlamentet förväntar sig att EU vid tilldelningen av ekonomiskt stöd ägnar vederbörlig uppmärksamhet åt sina partnerländers politik och de utmaningar de står inför, varvid det särskilt bör beaktas att största delen av migrationsströmmarna sker mellan AVS-länderna själva. Parlamentet upprepar att det framtida avtalet måste erbjuda stöd till värdsamhällen som påverkas av stora fördrivna befolkningsgrupper, och ta itu med de bakomliggande orsakerna till tvångsförflyttningar på ett heltäckande och rättighetsbaserat sätt.

19.  Europaparlamentet välkomnar att uppnåendet av målen för hållbar utveckling anses vara ett centralt mål för det framtida avtalet och upprepar sitt krav på att det ska inrättas kraftfulla övervakningsmekanismer för att säkerställa att genomförandet av avtalet ger ett effektivt bidrag till målen för hållbar utveckling och främjar dem. Parlamentet betonar behovet av att integrera övergripande frågor som miljöhållbarhet, klimatförändringsmål, jämställdhet och social rättvisa i alla strategier, planer och åtgärder i hela det framtida avtalet.

20.  Europaparlamentet upprepar att främjandet av utveckling på lång sikt och regional integration är ett huvudsakligt mål för avtalen om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet betonar att handelsavtal bör främja hållbar utveckling och mänskliga rättigheter och att de bör bli en integrerad del av det kommande avtalet.

21.  Europaparlamentet vill dels att rättsligt bindande föreskrifter om hållbar utveckling och mänskliga rättigheter systematiskt tas med i alla avtal om ekonomiskt partnerskap, både i dem som det förhandlas om i nuläget och i framtida avtal, dels att det görs en ingående undersökning av hur avtal om ekonomiskt partnerskap påverkar den lokala ekonomin och den mellanregionala handeln, för att det ska gå att åtgärda de farhågor de ger upphov till ur synvinkel av regional integration och industrialisering.

22.  Europaparlamentet anser att genomförandet av Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling kräver ett starkt deltagande av lokala myndigheter och icke-statliga aktörer, av omsorg om starkare demokratiskt egenansvar. Parlamentet anser att en mekanism för inbördes övervakning, ansvarsutkrävande och översyn mellan AVS-länderna och EU, med företrädare från nationella, regionala och lokala myndigheter, det civila samhället och forskarsamhället och med uppgift att ta fram årliga slutsatser och rekommendationer för uppföljning, skulle kunna bli till nytta för detta ändamål.

23.   Europaparlamentet påminner om att den privata sektorn är en mycket viktig partner i arbetet med att få till stånd en hållbar utveckling, främja ekonomisk tillväxt och minska fattigdomen. Parlamentet efterlyser tydliga bestämmelser i det framtida avtalet om den roll och det ansvar som de företag har som ingår i utvecklingspartnerskap och som främjar principerna om företagens sociala ansvar, FN:s Global Compact-initiativ, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, Internationella arbetsorganisationens grundläggande arbetsnormer, miljöstandarder och FN:s konvention mot korruption.

24.  Europaparlamentet uppmanar förhandlingsparterna att i det nya avtalet införa långtgående bestämmelser för att bekämpa olagliga finansiella flöden och skatteundandragande och ge ekonomiskt och tekniskt bistånd till utvecklingsländer för att de ska kunna hantera framväxande globala normer för bekämpning av skatteundandragande, inbegripet automatiskt utbyte av information, information om verkligt ägande av företag och om offentlig landspecifik rapportering av multinationella företag för att stoppa urholkning av skattebasen och överföring av vinster, med grund i G20:s och OECD:s modeller.

25.  Europaparlamentet anser att villkorande av biståndet med samarbete med EU i migrationsfrågor inte är förenligt med de avtalade principerna om utvecklingseffektivitet.

26.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet omedelbart måste få fullständig information i alla skeden av förhandlingsförfarandet i enlighet med artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och upprepar att man måste komma överens om bättre praktiska arrangemang för samarbete och informationsutbyte under hela livscykeln för internationella avtal.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, AVS-ministerrådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Afrikanska unionens kommission, Panafrikanska parlamentet och den gemensamma parlamentariska AVS‑EU‑församlingens presidium.

(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(2) EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.
(3) COM(2017)0763.
(4) EUT C 215, 19.6.2018, s. 2.
(5) Antagna texter, P8_TA(2018)0267.

Senaste uppdatering: 5 mars 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy