Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2019/2901(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0238/2019

Ingivna texter :

B9-0238/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 18/12/2019 - 13.7

Antagna texter :

P9_TA(2019)0102

Antagna texter
PDF 175kWORD 57k
Onsdagen den 18 december 2019 - Strasbourg
Rättvis beskattning i en digitaliserad och globaliserad ekonomi. BEPS 2.0
P9_TA(2019)0102B9-0238/2019

Europaparlamentets resolution av den 18 december 2019 om rättvis beskattning i en digitaliserad och globaliserad ekonomi: BEPS 2.0 (2019/2901(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 4 och 13 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 107, 108, 113, 115 och 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av OECD:s BEPS-handlingsplan från oktober 2015, särskilt åtgärd 1,

–  med beaktande av OECD:s arbetsprogram av den 29 maj 2019 för att få fram en samförståndslösning på de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin,

–  med beaktande av OECD:s offentliga samrådsdokument av den 9 oktober 2019 och 8 november 2019 Secretariat Proposal for a “Unified Approach” under Pillar One och Global Anti-Base Erosion Proposal (GloBE) - Pillar Two (båda förslag från OECD:s sekretariat),

–  med beaktande av TAXE-utskottets resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(1), TAX2‑utskottets resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(2), PANA-utskottets rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt(3) och TAX3-utskottets resolution av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen(5),

–  med beaktande av kommissionens uppföljning av var och en av de ovannämnda resolutionerna från Europaparlamentet(6),

–  med beaktande av resultaten från de olika G7-, G8- och G20-toppmöten som anordnats avseende internationella skattefrågor,

–  med beaktande av Internationella valutafondens policydokument Corporate Taxation in the Global Economy(7),

–  med beaktande av de många avslöjanden som gjorts av undersökande journalister, såsom LuxLeaks, Panamadokumenten, Paradisläckan och nyligen cum-ex-skandalen, samt de fall av penningtvätt som involverar framför allt banker i Danmark, Estland, Tyskland, Lettland, Nederländerna och Förenade kungariket,

–  med beaktande av studien Impact of Digitalisation on International Tax Matters: Challenges and Remedies(8),

–  med beaktande av kommissionens studier om indikatorer för aggressiv skatteplanering(9),

–  med beaktande av de bevis som inhämtats av TAX3-utskottet under dess 34 utfrågningar med experter eller under diskussioner med kommissionsledamöter och ministrar samt under uppdragen till Förenta staterna, Lettland, Isle of Man, Estland och Danmark,

–  med beaktande av den moderniserade och mer robusta ram för bolagsskatt som infördes under denna mandatperiod, framför allt direktiven mot skatteflykt (första direktivet mot skatteflykt(10) och andra direktivet mot skatteflykt(11)),

–  med beaktande av kommissionens förslag i avvaktan på antagande, i synnerhet om den gemensamma (konsoliderade) bolagsskattebasen (CC(C)TB)(12), paketet avseende digital beskattning(13) och offentlig landsspecifik rapportering(14), samt parlamentets ståndpunkt om dessa förslag,

–  med beaktande av resolutionen av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 1 december 1997 om en uppförandekod för företagsbeskattning(15) och av de regelbundna rapporterna till Ekofinrådet från uppförandekodgruppen (företagsbeskattning),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 mars 2018 om nya krav för bekämpning av skatteundandragande i EU:s lagstiftning avseende i synnerhet finansierings- och investeringstransaktioner (C(2018)1756),

–  med beaktande av kommissionens utredningar och beslut avseende statligt stöd(16),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 januari 2016 om en extern strategi för effektiv beskattning (COM(2016)0024), i vilken kommissionen även uppmanade EU att ”föregå med gott exempel”,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 december 2017 om EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet,

–  med beaktande av ordförandeskapets lägesrapport av den 28 oktober 2019 om digital skatt,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 om skatteundandragande och skatteflykt som utmaningar till goda styrelseformer, socialt skydd och utveckling i utvecklingsländer(17),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 januari 2019 Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik (COM(2019)0008),

–  med beaktande av uppdragsskrivelserna och utfrågningarna för den verkställande vice ordföranden för ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, den verkställande vice ordföranden för en ekonomi för människor och kommissionsledamoten med ansvar för ekonomi(18),

–  med beaktande av frågan för muntligt besvarande till kommissionen om rättvis beskattning i en digitaliserad och globaliserad ekonomi: BEPS 2.0 (O-000040/2019 – B9-0060/2019),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  De nuvarande internationella bolagsskattereglerna kan vara dysfunktionella och kan behöva uppdateras med tanke på att de infördes i början av 1900-talet och är inte utformade för utmaningarna i den digitala ekonomin, vilket får länderna att vidta ensidiga åtgärder för att hantera dessa utmaningar.

B.  Efter finanskrisen 2008–2009 och journalisters och det civila samhällets avslöjanden om skatteundandragande, aggressiv skatteplanering, skatteflykt och penningtvätt enades G20-länderna om att ta itu med dessa frågor globalt på OECD-nivå genom projektet mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), vilket ledde till BEPS‑handlingsplanen. Det har förekommit olika grader av engagemang och beslutsamhet i tillämpningen av OECD:s BEPS-regler.

C.  I BEPS-handlingsplanen lyckades man nå globalt samförstånd om många aspekter för att bekämpa skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Ingen överenskommelse nåddes emellertid om hur man skulle hantera de skatteutmaningar som digitaliseringen av ekonomin medför, vilket 2015 ledde till en separat rapport om åtgärd 1 i BEPS-handlingsplanen.

D.  Europaparlamentet har i sina TAXE-, TAX2-, TAX3- och PANA-resolutioner samt i sitt yttrande om den gemensamma bolagsskattebasen upprepade gånger efterlyst en reform av det internationella systemet för bolagsbeskattning för att tackla skatteundandragande och skatteflykt och ta sig an utmaningarna kring beskattning av den digitala ekonomin, och uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att enas om en gemensam europeisk ståndpunkt på OECD- och G20-nivå eller att agera på unionsnivå om en internationell överenskommelse inte kan uppnås.

E.  År 2018, under de pågående förhandlingarna om ett internationellt avtal, lade kommissionen fram två förslag om beskattning av den digitala ekonomin. Europaparlamentet stödde dessa förslag, men de antogs inte i rådet på grund av motstånd från ett litet antal medlemsstater, vilket förhindrade att en enhällig överenskommelse nåddes: en kortsiktig lösning som inför en skatt på digitala tjänster och en långsiktig lösning som definierar betydande digital närvaro som en koppling (nexus) till bolagsbeskattning och som skulle ersätta skatten på digitala tjänster.

F.  Med stöd av ett mandat från G20-ländernas finansministrar i mars 2017 utarbetade OECD/G20:s inkluderande ramverk för BEPS, genom sin arbetsgrupp för den digitala ekonomin, en interimsrapport i mars 2018 ”Tax Challenges Arising from Digitalisation”.

G.  I maj 2019 antog det inkluderande ramverket ett arbetsprogram – vilket godkänts av G20 – för att komma till samförstånd, med målet att nå en överenskommelse före utgången av 2020.

H.  Det inkluderande ramverket föreslog att man skulle gruppera ledamöternas förslag i två pelare där digitaliseringens utmaningar ska tas upp till behandling. Den första pelaren fokuserar på en fördelning av beskattningsrätten genom nya regler för vinstfördelning och koppling (nexus), medan den andra pelaren tar upp kvarstående BEPS-frågor och inför åtgärder för att säkerställa en minimiskattenivå.

I.  Den 9 oktober 2019 inledde OECD:s sekretariat ett offentligt samråd på grundval av sitt förslag till enhetlig strategi, med målet att uppnå samförstånd om de tre alternativen i första pelaren. Den 18 oktober 2019 välkomnade G20(19) OECD-sekretariatets arbete med att lägga fram ett förslag till enhetlig strategi inom ramen för den första pelaren, men godkände inte förslaget formellt. Den 8 november 2019 inledde OECD:s sekretariat ett offentligt samråd om GloBE-förslaget inom ramen för den andra pelaren.

J.  Ett rättvist och effektivt skattesystem är avgörande för att komma till rätta med ojämlikhet och säkerställa säkerhet och stabilitet, vilket är en förutsättning för konkurrenskraft och lika spelregler för företag, särskilt för små och medelstora företag. Ett rättvist och effektivt skattesystem är också mycket viktigt för att medlemsstaterna ska kunna säkra skatteintäkter som gör det möjligt för dem att genomföra en sund politik, vilket i sin tur gynnar EU som helhet genom att stabiliteten ökar.

K.  De nominella bolagsskattesatserna har minskat på EU-nivå från ett genomsnitt på 32 % år 2000 till 21,7 % år 2019(20), vilket är en minskning med 32 %. Minskningen kan få konsekvenser för hållbarheten i EU:s välfärdsstater och ge spridningseffekter på andra länder. Av de 38 länder som undersöktes i OECD:s rapport om skattepolitiska reformer 2018(21) har nu 22 länder kombinerade lagstadgade bolagsskattesatser på eller under 25 %, jämfört med endast sex länder år 2000.

L.  Kommissionen har i vissa landsrapporter kritiserat brister i nationella skattesystem som underlättar aggressiv skatteplanering, och hävdat att de undergräver integriteten för EU:s inre marknad.

M.  Det har skett en gradvis övergång från konkret produktion till immateriella tillgångar i multinationella företags värdekedjor, vilket återspeglas i de relativa tillväxtsiffrorna under de senaste fem åren för royaltyer och licensavgifter (nästan 5 % per år) jämfört med handeln med varor och utländska direktinvesteringar (mindre än 1 % per år). Vissa multinationella företag betalar genom användning av lagliga skatteplaneringsstrategier nästan ingen skatt i vissa medlemsstater, trots sin betydande digitala närvaro och stora intäkter i dessa medlemsstater.

N.  En överföring av befogenheter på skatteområdet från nationell nivå till EU-nivå skulle kräva en fördragsändring.

Få fram en samförståndslösning på de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin

1.  Europaparlamentet erkänner framstegen med BEPS-handlingsplanen och dess genomförande i EU genom direktivet mot skatteflykt, men menar att man fortfarande inte har tagit itu med vissa utmaningar, särskilt sådana som är kopplade till globaliseringen och digitaliseringen av ekonomin.

2.  Europaparlamentet påpekar att skatteflyktsdirektivet går längre än BEPS-handlingsplanen, särskilt med EU:s nya regler för kontrollerade utländska bolag, som gör att vinster som flyttats till skatteparadis kan beskattas i det EU-land där ett multinationellt företag har sitt huvudkontor. Parlamentet konstaterar att åtgärder av detta slag begränsar aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Parlamentet uppmanar den nya kommissionen att utvärdera medlemsstaternas genomförande av skatteflyktsdirektivet, analysera möjliga nya sätt att kringgå detta direktiv och lägga fram nya lagstiftningsförslag för att vid behov motverka sådana metoder.

3.  Europaparlamentet påminner om att EU:s förslag om en gemensam (konsoliderad) bolagsskattebas på EU-nivå också går mycket längre än OECD:s alternativ, särskilt genom att avvika från principen om separata enheter. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt i fråga om den gemensamma (konsoliderade) bolagsskattebasen.

4.  Europaparlamentet anser att EU:s förslag till gemensam (konsoliderad) bolagsskattebas gagnar både företag och medborgare, eftersom de förenklar skattereglerna och bidrar till att bekämpa skatteflykt. Parlamentet betonar vikten av konsolidering för att minska den administrativa bördan, efterlevnadskostnaderna och skattehindren för gränsöverskridande företag i EU och för att undanröja behovet av komplex internprissättning. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen rådet att snabbt anta de båda förslagen.

5.  Europaparlamentet påminner om att EU har varit pionjär i arbetet med att itu med de utmaningar som uppstår på skatteområdet till följd av digitaliseringen, särskilt genom förslagen om en gemensam (konsoliderad) bolagsskattebas, skatt på digitala tjänster och betydande digital närvaro.

6.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte har kunnat enas om en enhetlig strategi för en gemensam (konsoliderad) bolagsskattebas, skatt på digitala tjänster och betydande digital närvaro. Parlamentet noterar att OECD har som mål att ta itu med utmaningar på skatteområdet till följd av digitaliseringen av ekonomin och att nå en samförståndsbaserad långsiktig lösning senast i slutet av 2020. Parlamentet anser att man effektivast hanterar dessa utmaningar genom en global lösning.

7.  Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater har infört eller överväger att införa skatt på digitala tjänster eller betydande digital närvaro på nationell nivå som en möjlig lösning, om både OECD:s och EU:s förhandlingar skulle stranda.

8.  Europaparlamentets välkomnar det inkluderande ramverkets arbetsprogram som ett viktigt steg mot en internationell överenskommelse inom OECD/det inkluderande ramverket om en reform av det internationella bolagsskattesystemet, såsom parlamentet har begärt.

9.  Europaparlamentet välkomnar deltagande på lika villkor för alla länder som ingår i det inkluderande ramverket, där över 130 länder och jurisdiktioner samarbetar om genomförandet av OECD:s/G20:s BEPS-paket och förhandlar fram gemensamma lösningar för de återstående BEPS-utmaningarna. Parlamentet påminner dock om att utvecklingsländerna involverades i BEPS-förhandlingarna först i de senare skedena av förhandlingarna. Parlamentet välkomnar därför att de pågående förhandlingarna är inkluderande. Parlamentet påminner om parlamentets ståndpunkt i fråga om inrättandet av ett mellanstatligt skatteorgan inom ramen för FN.

10.  Europaparlamentet noterar att de preliminära slutsatserna i OECD- sekretariatets konsekvensbedömning är att den kombinerade effekten av den första och andra pelaren leder till en betydande ökning av de globala skatteintäkterna samt en omfördelning av beskattningsrätten till marknadsjurisdiktioner. Parlamentet noterar särskilt att den andra pelaren skulle leda till en betydande ökning av bolagsskatteintäkterna globalt och att de båda pelarna inte skulle inverka negativt på den viktiga frågan om investeringsmiljön(22). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att insistera på att OECD utvidgar tillämpningsområdet för sina konsekvensbedömningar till att omfatta olika versioner av förslagen och en analys av hur nexusregeln skulle kunna påverka enskilda länders bolagsskatteintäkter, och att OECD offentliggör konsekvensbedömningarna så snart de är färdigställda så att man får nödvändig vägledning om de föreslagna reformerna.

11.  Europaparlamentet framhåller att den inre marknaden är speciell som möjliggör fri rörlighet för varor och tjänster, och att man vid internationella bolagsskattereformer därför bör se till att den inre marknaden fungerar väl, framför allt genom att säkerställa lika spelregler för alla företag, särskilt för små och medelstora företag, inbegripet genom att säkerställa att företag betalar sin skäliga andel av skatten där deras faktiska materiella och verkliga ekonomiska verksamhet och värdeskapande äger rum, och att skatteintäkterna fördelas rättvist i medlemsstaterna. Parlamentet anser att tillgången till den inre marknaden, som utgör en av världens största konsumentmarknader och ökar EU:s konkurrenskraft, går hand i hand med skattemässigt ansvar.

12.  Europaparlamentet påminner om att skattekonkurrensen mellan medlemsstaterna måste vara rättvis och transparent för att främja tillväxt och sysselsättning.

Första pelaren – en enhetlig strategi för en rättvisare fördelning av beskattningsrätten

13.  Europaparlamentet välkomnar förslaget från OECD:s sekretariat om att slå ihop de tre alternativen inom den första pelaren eftersom de delar följande mål:

   Omfördela beskattningsrätten till förmån för användarens/marknadens jurisdiktion.
   En ny nexusregel som inte är avhängig av fysisk närvaro i användarens/marknadens jurisdiktion.
   Utgå från multinationella företags globala vinst och frångå principen om separata enheter.
   Enkelhet, stabilisering av skattesystemet och ökad skattesäkerhet vid genomförandet.

Tillämpningsområde

14.  Europaparlamentet kräver att den digitala ekonomin inte särbehandlas eftersom utmaningarna för det internationella skattesystemet inte bara beror på digitaliseringen av ekonomin utan också hänger samman med en alltmer globaliserad ekonomi.

15.  Europaparlamentet anser att reformens tillämpningsområde bör innebära att inga ytterligare och onödiga bördor läggs på små och medelstora företag, men bör omfatta alla stora företag som har möjlighet att ägna sig åt BEPS-metoder genom att använda sig av lagliga system för skatteplanering i flera medlemsstater och tredje länder. Parlamentet noterar att OECD-sekretariatets nuvarande förslag begränsar reformens tillämpningsområde till mycket digital eller konsumentriktad verksamhet, ett begrepp som ännu inte har definierats tydligt, och endast påverkar ett begränsat antal multinationella företag som ägnar sig åt aggressiv skatteplanering.

16.  Europaparlamentet rekommenderar att som grundregel ska rörelseresultatet härledas från koncernredovisningen efter en genomförbarhetsanalys. Det finns dock tidsluckor när man förlitar sig på koncernredovisning och medlemsstaterna uppmanas att förtydliga denna punkt vid förhandlingarna inom det inkluderande ramverket.

17.  Europaparlamentet noterar att det nuvarande OECD-sekretariatets förslag avser att utesluta vissa sektorer såsom utvinningssektorn och råvarusektorn, och uppmanar kommissionen att ta med dessa undantag i sin konsekvensbedömning, framför allt för att säkerställa att den internationella reformen respekterar EU:s konsekventa politik för utveckling.

18.  Europaparlamentet uppmanar OECD att i sitt förslag göra en klar åtskillnad mellan sektorer och företag av olika storlekar.

19.  Europaparlamentet anser att skatteramverket bör kunna skapa balans mellan olika situationer, i synnerhet monopolvinster och snabbväxande innovativa företag.

Ny nexusregel

20.  Europaparlamentet välkomnar idén om att utveckla en ny nexusregel som går längre än begreppet fysisk närvaro i ett land för att det landet ska ha beskattningsrätt. Parlamentet anser att denna nexusregel bör utformas så att den omfattar alla företag som interagerar med kunder och användare i det landet, även på digital väg.

21.  Europaparlamentet välkomnar idén om att utveckla en landsspecifik inkomsttröskel som är kalibrerad för att säkerställa att mindre ekonomier också får en skälig andel av beskattningsrätten. Parlamentet påminner i detta sammanhang om EU:s förslag om en betydande digital närvaro.

22.  Europaparlamentet välkomnar idén om att denna nexusregel ska vara en fristående bestämmelse för att säkerställa att det inte finns något behov av att se över alla skatteavtal.

Ny fördelning av beskattningsrätten

23.  Europaparlamentet välkomnar tanken om att utveckla en ny fördelning av beskattningsrätten som går längre än armlängdsprincipen och som kommer att tilldela ny beskattningsrätt till marknadsjurisdiktioner.

24.  Europaparlamentet anser att införandet av en åtskillnad mellan sedvanliga och icke sedvanliga vinster – begrepp som för närvarande inte är tydligt definierade och som skulle kunna leda till en konstlad åtskillnad – samt upprätthållandet av bestämmelser om internprissättning som bygger på armlängdsprincipen för merparten av vinstfördelningen, kommer att tillföra en betydande börda i form av komplexitet och osäkerhet för företagen, särskilt när det gäller OECD:s riktlinjer om internprissättning. Parlamentet anser att det skulle vara lämpligt med en mer fullständig översyn av armlängdsprincipen. Parlamentet är bekymrat över att detta skulle kunna skapa möjligheter att kringgå de nyligen överenskomna bestämmelserna.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att klargöra hur den nya nexusregeln och den nya fördelningen av beskattningsrätten kan samexistera med de nuvarande bestämmelserna om internprissättning, såsom OECD har förslagit. Parlamentet skulle föredra en lösning som skulle gynna en relativ fördelning av globala vinster, på grundval av faktorer som representerar den väsentliga och egentliga ekonomiska verksamheten och det faktiska värdeskapandet, särskilt försäljning, antal anställda, tillgångar och användare. Parlamentet påminner därför om sin ståndpunkt i fråga om förslagen om den gemensamma (konsoliderade) bolagsskattebasen och betydande digital närvaro, även i fråga om investeringar i forskning och utveckling.

26.  Europaparlamentet välkomnar viljan att säkerställa skattesäkerhet och att begränsa tvister som kan uppstå vid genomförandet av den nya nexusregeln och den nya fördelningen av beskattningsrätten. Parlamentet efterlyser därför en undersökning av genomförbarheten av en mekanism, såsom en enda kontaktpunkt, som skulle förenkla skatteberäkningen och skattebetalningen och minska den administrativa bördan för både företag och skattemyndigheter, samtidigt som skatteförvaltningarnas nationella skyldigheter iakttas. Parlamentet betonar dock att skattesäkerhet bäst skulle uppnås om man fastställer enkla, tydliga och harmoniserade bestämmelser som skulle förhindra att tvister över huvud taget uppkommer. Parlamentet är bekymrat över förslaget från OECD:s generalsekretariat om ett ”belopp C” för ett obligatoriskt skiljeförfarande med tanke på den befintliga tvistlösningsmekanismen på EU-nivå(23).

Den andra pelaren – Ett globalt förslag till åtgärder mot urholkning av skattebasen (GloBE)

27.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om den andra pelaren i arbetsprogrammet som nåddes(24) av medlemmarna i det inkluderande ramverket om ”att utreda en strategi som ger jurisdiktioner frihet att fastställa sitt eget skattesystem, inbegripet huruvida de ska ha en bolagsskatt och att fastställa sina skattesatser, med hänsyn till andra jurisdiktioners rätt att tillämpa de bestämmelser som behandlas nedan i de fall då en inkomst beskattas med en effektiv skattesats som understiger minimiskattesatsen”(25).

28.  Europaparlamentet noterar G7-åtagandena som innebär att ministrarna inom ramen för den andra pelaren enades om att en miniminivå för effektiv beskattning, såsom till exempel Förenta staternas övergripande bestämmelser om lågbeskattade inkomster från immateriella tillgångar (GILTI-systemet), skulle bidra till att säkerställa att företagen betalar sin skäliga andel av skatten(26).

29.  Europaparlamentet välkomnar GloBE-förslaget, som syftar till att säkerställa att en minimiskattenivå betalas där värdet skapas och där den ekonomiska verksamheten äger rum. Parlamentet anser att det slutliga målet med åtgärder inom den andra pelaren bör vara att ta itu med kvarstående BEPS-frågor och samtidigt förhindra skadlig skattekonkurrens, särskilt genom att minska trycket att bevilja omotiverade skatteincitament som inte ger någon positiv ekonomisk effekt, utöver befintliga åtgärder som syftar till att bekämpa skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och övervaka effekterna av denna framtida minimistandard för en potentiell generell sänkning av bolagsskatten i hela EU.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att GloBE-förslaget innebär enklast möjliga ram som inte leder till utveckling av skadliga skatteordningar. Parlamentet påminner om parlamentets begäran om en EU-förteckning över skadliga skatteåtgärder. Parlamentet betonar att tillämpning av undantagsbestämmelser och undantag skulle undergräva den politiska avsikten med GloBE-förslaget och dess ändamålsenlighet. Parlamentet rekommenderar att alla åtgärder som avser BEPS åtgärd 5 om skadlig skattepraxis omfattas av GloBE-förslaget.

31.  Europaparlamentet inser att GloBE-förslaget skulle omfatta en rad defensiva åtgärder såsom en bestämmelse om inkomstintegrering, en regel om överflyttning av beskattning, en regel om underbeskattning och en regel om skattskyldighet. Parlamentet påminner i detta avseende om parlamentets lagstiftningsresolution om direktivet mot skatteflykt(27).

32.  Europaparlamentet anser att beräkningen av skattebasen inom ramen för GloBE‑förslaget bör göras i enlighet med överenskomna internationella principer för att undvika urholkning av skattebasen och skadlig konkurrens mellan länder som riskerar att förta verkan av ett eventuellt beslut om en miniminivå för beskattning.

33.  Europaparlamentet anser att varje diskussion på OECD/G20-nivå om en minimiskattesats bör inbegripa överväganden om en definition av skattebasen i samband med denna sats. Parlamentet anser att en minimisats bör fastställas på en rättvis och tillräcklig nivå för att motverka överföring av vinster och förhindra skadlig skattekonkurrens.

34.  Europaparlamentet anser att när det gäller bestämmelsen om inkomstintegrering bör en miniminivå för beskattning fastställas för varje jurisdiktion där de multinationella företagen är belägna för att begränsa möjligheterna att fortsätta att bedriva aggressiv skatteplanering och därmed upprätthålla vår konkurrenskraftiga ekonomi.

Slutsatser

35.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av en gemensam strategi på EU-nivå i de pågående internationella förhandlingarna. Parlamentet uppmanar varje enskild medlemsstat och kommissionen att offentliggöra sina ståndpunkter om förslagen från OECD:s sekretariat till pelare 1 och pelare 2.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att enas om en gemensam ambitiös EU-ståndpunkt i OECD:s förhandlingar, så att det säkerställs att EU talar med en röst och föregår med gott exempel för att säkerställa en mer rättvis fördelning av beskattningsrätten och en minimiskattenivå, som möjliggör rättvisa i det internationella skattesystemet för att bekämpa skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skatteflykt.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge stöd vid utarbetandet av EU:s ståndpunkt. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en konsekvensbedömning av inkomsterna för varje medlemsstat för båda pelarna, inbegripet spridningseffekter, framför allt för att upprätthålla EU:s konsekventa politik för utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera rådet och parlamentet om sina slutsatser.

38.  Europaparlamentet förväntar sig att medlemsstaterna delar med sig till både OECD och kommissionen av alla relevanta uppgifter som kan möjliggöra utarbetandet av de mest korrekta konsekvensbedömningarna och relevanta analyserna.

39.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att nå en internationell överenskommelse som sedan ska införlivas på EU-nivå genom relevant EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Parlamentet stöder också kommissionens ordförandes åtagande om att föreslå en lösning på EU-nivå om en internationell överenskommelse inte kan nås före utgången av 2020, under förutsättning att denna EU‑lösning inte begränsas till digitala företag. Parlamentet inser att en sådan lösning skulle stärka den inre marknaden genom fastställandet av en minimiskattenivå som skulle förhindra ensidiga åtgärder.

40.  Europaparlamentet påminner om att den pågående internationella bolagsskattereformen består av två lika viktiga pelare och att dessa två pelare kompletterar varandra. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förhandla om dessa två pelare som ett unikt paket med nödvändiga reformer.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta en rättslig grund för att införliva resultatet av en internationell överenskommelse i unionsrätten och att så snart som möjligt lägga fram ett lagstiftningsförslag.

42.  Europaparlamentet uppmanar rådet att, med stöd av kommissionen, utvärdera kriterierna i EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet så snart de internationella reglerna och/eller EU:s nyligen överenskomna reformer har antagits och att bedöma om en uppdatering är nödvändig.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att undvika en rättslig grund som kräver enhällighet i rådet. Parlamentet påminner om kommissionens bidrag i dess meddelande Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik, där kommissionen föreslår en färdplan för omröstning med kvalificerad majoritet.

44.  Europaparlamentet framhåller att en effektiv och övergripande internationell reform måste åtföljas av transparens. Parlamentet välkomnar de insatser som nyligen gjorts av rådets ordförandeskap för att återuppta diskussionerna om EU:s förslag om en offentlig landsspecifik rapportering. Parlamentet beklagar att rådet ännu inte har lyckats enas om en allmän riktlinje om detta förslag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt enas om en allmän riktlinje. Parlamentet understryker att offentlig landsspecifik rapportering skulle göra BEPS 2.0-reformen mer effektiv.

o
o   o

45.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, OECD:s sekretariat samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 366, 27.10.2017, s. 51.
(2) EUT C 101, 16.3.2018, s. 79.
(3) EUT C 369, 11.10.2018, s. 132.
(4) Antagna texter, P8_TA(2019)0240.
(5) EUT C 399, 24.11.2017, s. 74.
(6) Den gemensamma uppföljningen av Europaparlamentets resolution (ECON) med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen och Europaparlamentets resolution (TAXE) om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, som antogs av kommissionen den 16 mars 2016, uppföljningen av Europaparlamentets resolution (TAX 2) om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, som antogs av kommissionen den 16 november 2016, och uppföljningen av Europaparlamentets (PANA) resolution som inte avser lagstiftning av den 12 december 2017 om Utkast till rekommendation till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt, som antogs av kommissionen i april 2018.
(7) Policy Paper No 19/007, Internationella valutafonden, 10.3.2019.
(8) Hadzhieva, E., Impact of Digitalisation on International Tax Matters: Challenges and Remedies, Europaparlamentet, Generaldirektoratet för intern politik, utredningsavdelning A för ekonomisk politik, vetenskapspolitik och frågor om livskvalitet, februari 2019.
(9) Study on Structures of Aggressive Tax Planning and Indicators – Final Report (Taxation paper No 61, 27 januari 2016), The Impact of Tax Planning on Forward-Looking Effective Tax Rates (Taxation paper No 64, 25 oktober 2016) och Aggressive tax planning indicators – Final Report (Taxation paper No 71, 7 mars 2018).
(10) Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion, EUT L 193, 19.7.2016, s. 1.
(11) Rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer, EUT L 144, 7.6.2017, s. 1.
(12) Förslag av den 25 oktober 2016 till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (CCTB) (COM(2016)0685), och av den 25 oktober 2016 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) (COM(2016)0683).
(13) Paketet består av kommissionens meddelande av den 21 mars 2018 Dags för ett modernt, rättvist och effektivt skattesystem för den digitala ekonomin (COM(2018)0146), förslaget av den 21 mars 2018 till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (COM(2018)0147, förslaget till rådets direktiv av den 21 mars 2018 om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster (COM(2018)0148), och kommissionens rekommendation av den 21 mars 2018 avseende bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (C(2018)1650).
(14) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 april 2016 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (COM(2016)0198).
(15) EUT C 2, 6.1.1998, s. 2.
(16) Avseende Fiat, Starbucks och Belgiens avgörande om överskjutande vinst och beslut om att inleda utredningar om statligt stöd till McDonald’s, Apple och Amazon.
(17) EUT C 265, 11.8.2017, s. 59.
(18) Det fullständiga förhandlingsreferatet från utfrågningarna av Margrethe Vestager, verkställande vice ordförande för kommissionen, Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande för kommissionen, och Paolo Gentiloni, kommissionsledamot, finns på https://www.europarl.europa.eu/news/en/hearings2019/commission-hearings-2019
(19) G20:s kommuniké: https://www.mof.go.jp/english/international_policy/convention/g20/g20_191018it.htm
(20) Uppgifter om beskattning i dokumentet Taxation Trends in the European Union, Sheet 3: Top statutory corporate income tax rates (including surcharges), 1995–2019, (Skattetendenser i EU, tabell 3: högsta lagstadgade bolagsskattesatsen inbegripet tilläggsavgifter, 1995–2019), Europeiska kommissionen, 2019, tillgänglig på https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/taxation_trends_report_2019_statutory_rates.xlsx.
(21) OECD and Selected Partner Economies, Tax Policy Reforms 2018. Värt att notera är också att EU-28 redan ligger en bra bit under denna nivå, med en genomsnittlig bolagsskattesats på 21,9 procent 2018 jämfört med 32 procent år 2000, enligt kommissionens uppgifter: Taxation Trends in the European Union – Data for the EU Member States, Iceland and Norway, 2018 Edition (s. 36) och Taxation Trends in the European Union – Data for the EU Member States, Iceland and Norway, 2015 Edition (s. 147).
(22) OECD:s generalsekreterares skatterapport till G20:s finansministrar och centralbankschefer, oktober 2019, OECD, Paris.
(23) Rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen, EUT L 265, 14.10.2017, s. 1.
(24) Godkänd av OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) vid dess sjunde möte den 28–29 maj 2019.
(25) Arbetsprogram för att få fram en samförståndslösning på de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin, OECD, 2019, Paris, s. 25, punkt 50.
(26) G7, ordförandens sammanfattning: G7:s finansministrar och centralbankschefer den 17–18 juli 2019 https://www.gouvernement.fr/sites/default/files/locale/piece-jointe/2019/07/g7_chairs_summary.pdf .
(27) Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juni 2016 om förslaget till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion, EUT C 86, 6.3.2018, s. 176.

Senaste uppdatering: 4 maj 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy