Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2019/2980(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B9-0261/2019

Debatter :

PV 19/12/2019 - 2.1
CRE 19/12/2019 - 2.1

Omröstningar :

PV 19/12/2019 - 6.1

Antagna texter :

P9_TA(2019)0106

Antagna texter
PDF 156kWORD 50k
Torsdagen den 19 december 2019 - Strasbourg Slutlig utgåva
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat religionsfriheten, i Burkina Faso
P9_TA(2019)0106RC-B9-0261/2019

Europaparlamentets resolution av den 19 december 2019 om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat religionsfriheten, i Burkina Faso (2019/2980(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det uttalande av den 10 december 2019 som vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gjorde på EU:s vägnar på den internationella dagen för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av kommissionens pressmeddelande av den 13 november 2019 om ytterligare 35 miljoner euro i humanitärt bistånd till Sahelregionen i Afrika,

–  med beaktande av uttalandet av den 7 november 2019 av talespersonen för den höga representanten/vice ordföranden om attackerna i Burkina Faso,

–  med beaktande av den höga representanten/vice ordföranden Federica Mogherinis besök i Sahelregionen i juli 2019, och av hennes tal den 9 juli 2019 i Burkina Faso,

–  med beaktande av det anförande som den höga representanten/vice ordföranden Federica Mogherini höll vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 17 september 2019 om säkerhetsläget i Burkina Faso,

–  med beaktande av studien The Freedom of Religion or Belief and the Freedom of Expression, som offentliggjordes av parlamentets generaldirektorat för EU-extern politik i februari 2009,

–  med beaktande av den offentliga utfrågningen i underutskottet för mänskliga rättigheter om religions- och trosfrihet och situationen för förföljda minoriteter, särskilt kristna, som anordnades den 22 november 2017,

–  med beaktande av rapporten från FN:s särskilda sändebud för främjande av religions- och trosfrihet av den 21 november 2019 The mandate of the Special Envoy for the promotion of freedom of religion or belief outside the European Union: activities and recommendations,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer från 2013 för främjande och skydd av religions- och trosfriheten,

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (Cotonouavtalet),

–  med beaktande av uttalandet av den 1 december 2019, som tillskrivs talespersonen för den höga representanten för FN:s allians av civilisationer, om attacken mot en kyrka i Burkina Faso,

–  med beaktande av rapporten av den 11 november 2019 från FN:s säkerhetsråd om den gemensamma G5 Sahel-styrkan,

–  med beaktande av FN:s flyktingkommissariats landspecifika uppdatering från oktober 2019 om Burkina Faso,

–  med beaktande av uttalandet av FN:s generalsekreterare av den 13 oktober 2019 om attacken mot en moské i norra Burkina Faso,

–  med beaktande av Unicefs rapport nr 8 om den humanitära situationen i Burkina Faso från oktober 2019,

–  med beaktande av 2019 års rapport om mänsklig utveckling som handlade om ojämlikheterna i den mänskliga utvecklingen under 2000-talet, och särskilt rapporten om mänsklig utveckling i Burkina Faso,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948, som Burkina Faso har undertecknat,

–  med beaktande av FN:s handlingsplan för att skydda religiösa platser av den 12 september 2019,

–  med beaktande av Burkina Fasos konstitution,

–  med beaktande av den förklaring som utfärdades av biskopar, präster och sekulära delegater vid biskopskonferenserna i Burkina Faso, Niger, Mali, Elfenbenskusten och Ghana, efter arbetsseminariet för konferensdeltagarna om säkerhet i Sahel den 12–13 november 2019,

–  med beaktande av det uttalande som biskop Laurent Birfuoré Dobeiré från Dori gjorde den 5 juli 2019 när han talade till katolska välgörenhetsorganisationer för behövande kyrkor,

–  med beaktande av den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter som antogs den 27 juni 1981 och trädde i kraft den 21 oktober 1986,

–  med beaktande av fredsforumet i Paris den 12–13 november 2019,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Burkina Faso har en stark tradition av religiös tolerans och sekularisering, men har blivit utsatt för destabiliserande krafter, särskilt till följd av den islamistiska radikaliseringen som plågar hela Sahelregionen, och landet upplever en kombination av ökande våld, tvångsfördrivna personer, hunger, fattigdom och klimatförändringar.

B.  Den ökande osäkerheten i Burkina Faso har lett till fruktansvärda brott av både jihadister och andra väpnade grupper. Enligt en rapport från Human Rights Watch har dessa väpnade grupper i Burkina Faso avrättat personer som misstänks samarbeta med regeringen, trakasserat lärare och spridit skräck bland civila i hela landet. Under 2017 och 2018 genomförde de burkinska säkerhetsstyrkorna insatser för att bekämpa terrorismen, vilket ledde till utomrättsliga avrättningar, övergrepp mot misstänkta personer i häkte och godtyckliga gripanden. Burkina Fasos regering lovade att utreda dessa anklagelser.

C.  Sedan 2015 har jihadister och andra väpnade grupper som tidigare varit aktiva i grannlandet Mali terroriserat den burkinska befolkningen och utfört ett antal attacker mot statssymboler såsom militära mål, skolor och vårdinrättningar, men också mot kyrkor och kristna gudstjänstfirare. Sedan 2015 har attacker av jihadister och andra väpnade grupper dödat minst 700 människor och sårat tusentals i Ouagadougou och i de norra provinserna, i synnerhet provinsen Soum, och sedan spridit sig till de östra och västra provinserna under 2018. Våldet drabbar inte enbart kristna. Den 11 oktober 2019 attackerades till exempel en moské i staden Salmossi i norra Burkina Faso under fredagsbönen.

D.  Mellan januari och november 2019 rapporterades 520 säkerhetstillbud, jämfört med 404 registrerade incidenter mellan 2015 och 2018. Enbart i oktober 2019 registrerades 52 incidenter med anknytning till icke-statliga väpnade grupper, varav nästan 70 procent var riktade mot civilpersoner och säkerhetsstyrkor.

E.  Attacker har utförts både av transnationella väpnade grupper som verkar från andra sidan gränsen i Mali och Niger, bland annat Jamaat Nusrat al-Islam wal Muslimeen och Islamic State in the Greater Sahara, och av inhemska grupper, främst Ansarul Islam, som är aktiva i de norra och östra provinserna i Burkina Faso.

F.  Över sextio kristna har dödats 2019 i Burkina Faso vid ett flertal angrepp, bland annat vid den senaste attacken den 1 december 2019 mot kyrkobesökare som deltog i en söndagsgudstjänst i en protestantisk kyrka i staden Hantoukoura i landets östra delar, då fjorton människor dog.

G.  Ett antal pastorer, präster och kristna gudstjänstfirare har blivit offer för riktade mord och kidnappningar i hela landet. Till följd av det ökande våldet har många människor, särskilt i norr, övergett sina traditionella hem, till exempel nu nyligen byarna Hitté och Rounga, och flytt till läger för internflyktingar eller till andra delar av landet, inklusive huvudstaden Ouagadougou.

H.  Burkina Fasos befolkning är till övervägande del Mālikī-sunnimuslimer, men det finns stora kristna och inhemska religiösa minoriteter. Gränserna mellan de olika religionerna i Burkina Faso är flytande, eftersom anhängare av alla religioner ofta samlas och utför riter tillsammans, och religiös tolerans är normen. Både sunnimuslimska och kristna helgedomar har under den senaste tiden varit mål för gerillaangrepp av salafistiska väpnade grupper. Detta har bidragit till ökade religiösa spänningar mellan de olika grupperna, och förföljelsen av religiösa samfund, inbegripet personer från ett stort antal kristna samfund, har fördärvat den sociala strukturen och lett till ökad utvandring.

I.  Jihadistgrupper vill sätta press på den interreligiösa samexistensen i Burkina Faso, som en del av en bredare strategi som går ut på att underblåsa etniska och religiösa konflikter och fördriva befolkningen.

J.  Eftersom det inte finns något statligt skydd har säkerhetsåtgärder rekommenderats av biskop Justin Kientga från stiftet Ouhahigoya i nordöstra Burkina Faso för att kristna gudstjänstfirare ska skyddas bättre.

K.  Till följd av våldet i augusti uppmanade biskop Laurent Birorié Dabiré från Dori, ordförande för biskopskonferensen i Burkina Faso och Niger, det internationella samfundet att öka sitt stöd till kristna i Burkina Faso för att förhindra ”eliminering av den kristna närvaron”. Upprepade uppmaningar har gjorts om att fördöma hoten om censur och stödja fortsatt dialog mellan de olika religionerna.

L.  I sin handlingsplan för att skydda religiösa platser, som offentliggjordes den 12 september 2019, betonade FN:s generalsekreterare att gudstjänstlokaler runtom i världen måste vara trygga platser för eftertanke och fred, inte platser för blodspillan och terror, och människor måste tillåtas att ha och utöva sin tro i fred.

M.  Humanitära organisationer, av vilka många är religiösa, spelar en avgörande roll för att hjälpa våldsoffer, särskilt kvinnor, barn och internflyktingar.

N.  Burkina Fasos regering verkar sakna förmåga att på ett effektivt sätt genomföra lösningar på de enorma säkerhetsmässiga, sociala och ekonomiska utmaningar som landet möter. Vissa regioner, särskilt i den nordöstra delen av landet, är i praktiken avskurna från centralregeringen.

O.  Burkina Faso är ett av de tio fattigaste länderna i världen. Instabilitet, klimatförändringar och konflikter i landet har ytterligare minskat de ekonomiska möjligheterna, ökat fattigdomen och medfört akut livsmedelsbrist. Dessa konsekvenser förvärras av den snabba ökenspridningen och åtföljande vattenbristen i den nordliga regionen, med markförsämringar och knappa resurser. Över 1 miljon människor riskerar därför att lida brist på mat, och 1,5 miljon är i akut behov av humanitärt bistånd.

P.  Läs- och skrivkunnigheten bland vuxna beräknades år 2014 ligga på 34,5 procent. Ökad osäkerhet och terrorism i vissa regioner i landet har negativa effekter på utbildnings- samt hälso- och sjukvårdssektorn. Åttiofem hälso- och sjukvårdsinrättningar och mer än två tusen skolor har tvingats stänga, vilket drabbar över 1 miljon patienter och 300 000 studenter. Nittiotre andra hälso- och sjukvårdsinrättningar befinner sig på lägsta möjliga operativa nivå på grund av den nuvarande svåra säkerhetssituationen.

Q.  Våldet i Burkina Faso har lett till att nästan en halv miljon människor fördrivits. Många av dem är sårbara personer, och barn utgör fyrtiofyra procent av dem som fördrivits. Burkina Faso har dessutom tagit emot 31 000 flyktingar från Mali. FN:s flyktingkommissariat har stora problem med att nå fram till internflyktingarna och flyktingarna i Burkina Faso. Internflyktingar och flyktingar som drabbats av den humanitära krisen i regionen är utsatta för risker vad gäller att få skydd, och deras närvaro kan leda till konflikter med lokalbefolkningen om de knappa naturresurserna, om man inte vidtar de åtgärder som behövs för att tillhandahålla bostäder, sysselsättning och livsmedel. De konflikter avseende resurserna som uppstår hotar att ytterligare bidra till våldsspiralen i landet.

R.  EU har under de senaste sju åren mobiliserat över 1 miljard euro för utvecklingsprogram i Burkina Faso och nyligen anslagit 15,7 miljoner euro för att åtgärda det stora problemet med osäker livsmedelsförsörjning och undernäring bland internflyktingar. Landet är en av de största mottagarna av ekonomiskt stöd (628 miljoner euro) från Europeiska utvecklingsfonden (EDF) och har också fått betydande stöd (245,8 miljoner euro) från den EUF-finansierade förvaltningsfonden för nödåtgärder för perioden 2016–2020.

S.  Burkina Faso deltar i FN:s integrerade multidimensionella stabiliseringsinsats i Mali (Minusma) och i FN:s och AU:s gemensamma insats i Darfur (Unamid), Trans-sahariska partnerskapet mot terrorism (TSCTP) och G5 Sahel. Landets deltagande i dessa uppdrag och initiativ har gjort det till ett huvudmål för icke-statliga väpnade grupper som försöker hindra och avskräcka Burkina Faso från att bidra till den regionala säkerheten. I en rapport från FN:s generalsekreterare framhålls de människorättskränkningar som begåtts av maliska trupper från G5 Sahel.

T.  EU bidrar direkt till stabiliteten i Sahelregionen genom de civila uppdragen Eucap Sahel i Mali och Niger och genom Europeiska unionens utbildningsuppdrag i Mali (EUTM Mali) samt indirekt genom medlemsstaternas deltagande i Minusma och Operation Barkhane. EU-stödda G5 Sahel, en gemensam försvarsinsats mellan Burkina Faso, Tchad, Mali, Mauretanien och Niger, stärker samordningen av regional utveckling och säkerhet och neutraliserar väpnade grupper och gör dem mindre attraktiva. I en attack mot en militärbas i Tahoua, (Niger) den 11 december 2019 dödades 71 nigeriska soldater och 12 skadades, vilket är den enskilda händelse i regionen som krävt flest dödsoffer sedan 2016.

U.  I samband med ett toppmöte i Ouagadougou den 14 september 2019 tillkännagav Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) en plan värd 1 miljard dollar för att bekämpa den alltmer osäkra situationen i Sahelregionen.

V.  EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik syftar till att utveckla och befästa demokratin, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

1.  Europaparlamentet fördömer med kraft alla former av våld mot samt trakasserier och kidnappningar av civila, riktade mot säkerhetstjänster, religiösa platser och troende i Burkina Faso, särskilt våld som riktar sig mot specifika trossamfund samt politiskt utnyttjande och missbruk av religion för att rättfärdiga förföljelse av kristna och andra religiösa minoriteter.

2.  Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande med offrens anhöriga och Burkina Fasos regering. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med Burkina Fasos befolkning, som nu har hamnat i en situation där sörjandet i princip har blivit vardag med attacker riktade mot civila, säkerhetsstyrkor och medlemmar av kristna samfund och andra religiösa minoriteter.

3.  Europaparlamentet uppmanar de nationella myndigheterna att satsa mer på en nationell dialog eftersom det är en viktig byggsten för sammanhållning. Parlamentet betonar behovet av att främja enighet och dialog mellan alla folkgrupper i Burkina Faso, inbegripet traditionella ledare och organisationer i det civila samhället, för att motverka försöken att sprida hat och skapa spänningar mellan folkgrupper.

4.  Europaparlamentet uppmanar regeringen i Burkina Faso att öka sitt stöd till och skydd av muslimska, kristna och animistiska grupper i syfte att bevara Burkina Fasos långa tradition av fredlig samexistens mellan islam och kristendom. Parlamentet efterlyser ytterligare stöd till våldsoffer, särskilt kvinnor och barn.

5.  Europaparlamentet påminner om att kampen mot terrorism endast kan bli framgångsrik om säkerhetsstyrkorna respekterar rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar därför Burkina Fasos regering att omedelbart upphöra med sin kränkande gerillabekämpning, framför allt de summariska avrättningarna av misstänkta, som riskerar att förvärra konflikten genom att fler människor drivs i händerna på militanta islamistrekryterare.

6.  Europaparlamentet uppmanar Burkina Fasos regering att fullgöra sitt åtagande och utreda statliga styrkors påstådda övergrepp, att vidta konkreta åtgärder för att förhindra fortsatta övergrepp och basera sin strategi för att bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism på rättsstatsprincipen och respekten för de grundläggande rättigheterna, i enlighet med sina skyldigheter enligt internationell rätt, i synnerhet internationell människorättslagstiftning, internationell humanitär rätt och flyktingrätt.

7.  Europaparlamentet efterlyser en heltäckande strategi för att förhindra radikalisering och terrorism, med särskild inriktning på en stärkt social sammanhållning och brottsförebyggande arbete. Parlamentet uppmanar de burkinska myndigheterna att öka sina insatser för att minska fattigdomen, skapa fler möjligheter till sysselsättning, särskilt för unga, och att ge varje enskild individ egenmakt och respekt, så att orsaken till det missnöje och den frustration som våldsamma extremister eventuellt utnyttjar kan elimineras. Parlamentet upprepar att investeringar i utbildning är avgörande för konfliktförebyggande och återuppbyggnad av fredliga och inkluderande samhällen.

8.  Europaparlamentet påminner om vikten av att också koppla politik, säkerhet och hållbar utveckling till religiös medvetenhet genom att främja interreligiös dialog, för att hitta en varaktig lösning på de olika utmaningar som Burkina Faso och Sahelregionen står inför.

9.  Europaparlamentet efterlyser internationell samordning i hela regionen, särskilt inom ramen för Ecowas, av de politiska målen att säkerställa medlemmarnas territoriella suveränitet och integritet, regionala demokratiska institutioner, alla medborgares säkerhet och egendom. Parlamentet påminner om att situationen i Burkina Faso har en direkt inverkan på grannländerna. Parlamentet uppmanar Burkina Fasos regering att ytterligare intensifiera samarbetet med sina grannländer, särskilt när det gäller de nordliga regionerna och de stater som direkt berörs av våldet, såsom Mali och Niger.

10.  Europaparlamentet lovordar EU och dess medlemsstater för deras stöd till G5 Sahel, Minusma och operation Barkhane. Parlamentet lovordar dessutom de insatser som gjorts av de civila uppdragen Eucap Sahel i Mali och Niger och av det militära utbildningsuppdraget EUTM Mali. Parlamentet uppmanar EU att ytterligare öka sitt stöd till Burkina Faso för att hantera landets enorma säkerhetsutmaningar. Parlamentet betonar behovet av mer omfattande och samordnade internationella säkerhetsåtgärder i Burkina Faso. Parlamentet uppmanar G5 Sahel-länderna och internationella givare att öka sina insatser för att G5 Sahels gemensamma militära styrka snarast ska bli en operativ styrka med tillräckliga resurser, och att samtidigt respektera de mänskliga rättigheterna fullt ut.

11.  Europaparlamentet betonar att säkerheten är avgörande, men att det inte är den enda lösningen på Burkina Fasos problem, och att samordningen mellan säkerhets-, utvecklings- och handelspolitiken därför är en av de viktigaste utmaningarna. Parlamentet understryker att säkerheten för lokalbefolkningen bör vara den vägledande principen för EU:s reformer av säkerhetssektorer och dess biståndsinsatser i instabila länder och regioner.

12.  Europaparlamentet konstaterar att konflikter, tvångsförflyttningar och ökenspridning gör det svårare att ha ett vanligt arbete. Parlamentet betonar att 65 % av befolkningen i Burkina Faso är under 25 år. Parlamentet anser att säkerhetsinsatser i Burkina Faso måste åtföljas av lokala utvecklingsinsatser som syftar till att minska ojämlikheten och förbättra infrastrukturen, det politiska deltagandet, tillgången till rättslig prövning, kvinnors frigörelse och ekonomiska möjligheter.

13.  Europaparlamentet konstaterar att situationen i Burkina Faso har förvärrats såväl som de internationella geopolitiska konsekvenserna. Parlamentet understryker att EU:s fortsatta säkerhetsstöd och politiska stöd till G5-ledda insatser i regionen är avgörande, även för fredsprocessen i Mali. Parlamentet efterlyser ökat stöd till säkerhetsstyrkorna i Burkina Faso för att de ska kunna bemöta det hot som attacker och våld från jihadistgrupper utgör och stödja regeringens kontroll i de norra och östra regionerna.

14.  Europapaparlamentet betonar att internationell samordning också är avgörande och att EU bör vara berett att engagera sig ännu mer i hela regionen och integrera detta i sin nya ”EU-Afrika-strategi – ett partnerskap för hållbar och inkluderande utveckling”.

15.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att inkludera den effektiva metod som en interreligiös dialog utgör, som ett verktyg i sin strategi för kommunikation med tredjeländer, och att uppmuntra till medling i konfliktsituationer i syfte att skydda religiösa minoriteter och religions- och trosfriheten.

16.  Europaparlamentet välkomnar FN:s handlingsplan för att säkra religiösa platser, som tagits fram av FN:s Civilisationernas allians och som tillkännagavs av FN:s generalsekreterare António Guterres den 12 september 2019.

17.  Europaparlamentet betonar att prioriteringen i kampen mot terrorism är att få ett slut på den internationella finansieringen av väpnade jihadistgrupper å ena sidan och att ta itu med de bakomliggande orsakerna, fattigdom och ojämlikhet, å andra sidan.

18.  Europaparlamentet anser att EU måste samarbeta med Ecowas och regeringen och alla berörda aktörer i Burkina Faso för att stärka utveckling, utbildning och anpassning till klimatförändringar med målet att bekämpa fattigdom och förhindra ytterligare radikalisering. Parlamentet betonar att klimatförändringar är en viktig riskökande faktor för konflikter, torka, hungersnöd och tvångsförflyttningar. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen i Burkina Faso att prioritera kampen mot korruption och straffrihet.

19.  Europaparlamentet uttrycker särskild oro över de konsekvenser som säkerhetshoten innebär för ett ändamålsenligt humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och det internationella samfundet att öka sitt humanitära bistånd till Burkina Faso, särskilt genom att tillhandahålla livsmedel, vatten och hälso- och sjukvård. Parlamentet varnar för att en ny humanitär kris kommer att uppstå om inte de grundläggande behoven hos internflyktinggrupper och värdsamhällen (såsom livsmedel, vatten, boende och hälso- och sjukvård) uppfylls.

20.  Europaparlamentet uppmanar regeringen i Burkina Faso att säkerställa leveranser av humanitärt bistånd och livsmedelsbistånd, särskilt till områden med begränsad tillgång till humanitär hjälp, och att vidta särskilda åtgärder för att stärka insatser som förebygger och hanterar akut undernäring i lägren för internflyktingar, med särskilt fokus på sårbara grupper, inbegripet kvinnor och barn.

21.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Burkina Fasos regering att säkerställa och underlätta förflyttning av boskap i samband med växling av betesområde för att förhindra lokala konflikter, samt att i områden med stor foderbrist öka tillgången på och boskapens tillgång till mat, vatten och vård.

22.  Europaparlamentet uttrycker sin tacksamhet över det viktiga arbete som utförs av icke-statliga organisationer, inklusive religiösa icke-statliga organisationer och internationella institutioner, när det gäller att ge stöd till det stora antalet våldsoffer, särskilt kvinnor och barn.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Republiken Burkina Fasos president, talmannen i Burkina Fasos parlament samt Afrikanska unionen och dess institutioner.

Senaste uppdatering: 4 maj 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy