Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Kina, särskilt de av den 18 april 2019 om Kina, särskilt situationen för religiösa och etniska minoriteter(1), den 4 oktober 2018 om utbredda godtyckliga frihetsberövanden av uigurer och kazaker i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang(2), den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och Kina(3), den 15 december 2016 om fallen med det tibetanska buddhistinstitutet Larung Gar och med Ilham Tohti(4), den 10 mars 2011 om situationen och kulturarvet i Kaxgar (Uiguriska autonoma regionen Xinjiang, Kina)(5), och den den 26 november 2009 om Kina: minoriteters rättigheter och tillämpningen av dödsstraffminoriteters rättigheter och tillämpningen av dödsstraff(6),

–  med beaktande av sitt beslut att dela ut 2019 års Sacharovpris till Ilham Tohti, en uigurisk ekonom som kämpar på fredlig väg för Kinas uiguriska minoritets rättigheter,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från det 21:a toppmötet mellan EU och Kina den 9 april 2019,

–  med beaktande av den 37:e människorättsdialogen mellan EU och Kina som hölls i Bryssel den 1–2 april 2019,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 12 mars 2019 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU och Kina – En strategisk hållning (JOIN(2019)0005),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet, som antogs av rådet (utrikes frågor) den 24 juni 2013,

–  med beaktande av uttalandet av den 26 oktober 2018 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om situationen i Xinjiang,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) beslut av den 9 december 2019 om inledandet av förberedelsearbetet med ett system med övergripande sanktioner mot allvarliga människorättskränkningar,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om en europeisk sanktionsordning för kränkningar av de mänskliga rättigheterna(7),

–  med beaktande av EU:s muntliga punkt 4-anföranden vid det 39:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 18 september 2018, och av Förenade kungarikets, Tysklands, Frankrikes, Finlands och Kanadas anföranden, där det uttrycktes oro över det godtyckliga frihetsberövandet av uigurer i läger i Xinjiang,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Xinjiang som utfärdats av Förenade kungarikets ständige representant för FN på 23 staters vägnar, däribland 14 EU-medlemsstater, till FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering den 29 oktober 2019,

–  med beaktande av artikel 36 i Folkrepubliken Kinas konstitution, som garanterar alla medborgare rätten till religionsfrihet, och artikel 4, som värnar om nationella minoriteters rättigheter,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966, som Kina undertecknade 1998 men aldrig har ratificerat,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter från 2011,

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna i rapporten om Kina från FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Främjandet av och respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten bör fortsätta att stå i centrum för EU:s Kinapolitik, i överensstämmelse med EU:s åtagande att upprätthålla dessa värden i sina yttre åtgärder och Kinas åtagande att ansluta sig till dem i sin egen utveckling och i sitt internationella samarbete.

B.  Sedan president Xi Jinping kom till makten i mars 2013 har människorättssituationen i Kina fortsatt att försämras. Kinas regering skärpt sin fientliga attityd mot fredligt oliktänkande, yttrande- och religionsfrihet och rättsstatlighet. De kinesiska myndigheterna har gripit och åtalat hundratals människorättsförsvarare, jurister och journalister.

C.  Situationen i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang, där det bor fler än 10 miljoner muslimska uigurer och kazaker, har snabbt försämrats under de senaste åren, inte minst sedan man under 2014 inledde kampanjen ”Hårda tag mot våldsterror”, eftersom de kinesiska myndigheterna högprioriterat kontrollen över Xinjiang, till följd dels av instabiliteten och de säkerhetshot som uigurerna påstås utgöra mot Xinjiang, dels av att Xinjiang är strategiskt beläget som en kärnregion för Sidenvägsinitiativet, med vittsyftande framtida mål för produktionen av textilier och andra arbetsintensiva industrivaror. Den kinesiska regeringens krig mot terrorn i Xinjiang håller successivt på att förvandlas till ett krig mot religion och etnicitet. Enligt uppgifter har lägersystemet i Xinjiang utvidgats till andra delar av Kina.

D.  De kinesiska myndigheterna bedriver en allt intensivare massinterneringskampanj, integritetskränkande digital övervakning, (med bland annat ansiktsigenkänningsteknik och datainsamling), politisk indoktrinering och påtvingad kulturell assimilering. Trovärdiga uppgifter gör dessutom gällande att uigurer och andra i huvudsak muslimska etniska minoriteter i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang har utsatts för godtyckliga frihetsberövanden, tortyr, helt oacceptabla begränsningar av religionsutövning och kultur, och att det finns ett digitaliserat övervakningssystem som är så genomgripande att alla aspekter i det dagliga livet övervakas – med hjälp av kameror med ansiktsigenkänning, skanningar av mobiltelefoner, insamling av DNA och en omfattande och påträngande närvaro av poliser.

E.  Det finns många trovärdiga uppskattningar enligt vilka rentav cirka en miljon människor varit eller är godtyckligt frihetsberövade i vad som kallas ”politiska omskolningscentrum”, där de sitter på obestämd tid under förevändning av att man vill motverka terrorism och religiös extremism. Dessa omskolningsläger kallas även ”yrkesutbildningscentrum”. Här har vi det mest utbredda frihetsberövandet av en etnisk minoritet i världen i dag. Enligt några tidigare fångar är lägren överfulla och ohälsosamma, och behandlingen och villkoren där kännetecknas av livsmedelsbrist, misshandel och sexuella övergrepp. Det finns rapporter om att småbarn har sänts till statliga barnhem även om endast en av deras föräldrar hålls frihetsberövade i interneringslägren. I vissa omskolningsläger uppges det finnas fabriker som producerar varor för export.

F.  Avslöjandena China Cables, som offentliggjordes i november 2019, är en undersökning av övervakning och massinternering utan åtal eller rättegång av uiguriska och andra muslimska minoriteter i provinsen Xinjiang i Kina, på grundval av läckta sekretessbelagda kinesiska statliga handlingar. De hemliga handlingarna nådde Internationella konsortiet för undersökande journalistik via en kedja av uigurer i exil, och ett flertal ledande experter har bekräftat att de är autentiska. När dessa handlingar offentliggjordes kom det också fram sekretessbelagd information från Kinas regering, där lägrens interna funktion avslöjades, liksom också de svåra förhållandena bakom stängslen och de inhumana ordningsreglerna för de intagnas vardagsgöromål. Av handlingarna framgår hur Kina systematiskt hjärntvättar hundratusentals muslimer i ett nätverk av högsäkerhetsfångläger, liksom också hur Xinjiangs system för massövervakning och proaktivt polisarbete fungerar, något som bekräftade experternas resultat baserade på satellitbilder, data och ögonvittnesuppgifter som offentliggjorts under de senaste åren. Den kinesiska regeringen har konsekvent hävdat att lägren erbjuder frivillig utbildning. Av ”China Cables” har det framkommit helt nya bevis för att planen för de repressiva åtgärderna mot uigurer, kazaker och andra förberetts på högsta politiska nivå sedan så länge tillbaka som april 2014.

G.  Gripandena av och förföljelserna mot uiguriska och andra muslimska minoriteter i Xinjiang har tvingat många att bryta kontakten med sina familjer och vänner i utlandet, bland annat i Europa, av rädsla för repressalier från myndigheter.

H.  Förtrycket har hårdnat sedan ikraftträdandet i februari 2018 av de bestämmelser om religiösa frågor som begränsat religiösa gruppers verksamhet och tvingat dem att i större utsträckning agera i enlighet med partiets politik. Enligt dessa bestämmelser kan offentlig eller till och med privat demonstration av religiös och kulturell tillhörighet betraktas som extremistisk. De nya reglerna utgör ett hot mot personer med anknytning till religiösa samfund som inte har någon rättslig ställning i landet. Förtrycket mot religiösa samfund har hårdnat i Kina, så att antalet människor som satts i fängelse för sin religions skull är ett av världens största.

I.  I augusti 2018 ifrågasatte FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering den kinesiska regeringens övergrepp i Xinjiang, bland annat inrättandet av interneringsläger för ett stort antal personer som har blivit godtyckligt frihetsberövade. I september 2018 noterade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, under sitt allra första tal i denna roll, de djupt oroande påståendena om utbredda godtyckliga frihetsberövanden av uigurer och andra muslimska grupper i så kallade omskolningsläger i Xinjiang. Den kinesiska regeringen har avslagit ett stort antal begäranden om tillstånd att sända oberoende utredare till Xinjiang från FN:s arbetsgrupp för frågor som rör påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och andra särskilda FN-förfaranden, och låta dem få tillträde till lägren.

J.  Interneringslägren i Xinjiang växte snabbt efter det att Chen Quanguo i augusti 2016 utnämndes till partiledare i regionen. Guvernören i Xinjiang, Shohrat Zakir, hävdade i december 2019 att alla de 1,5 miljoner människor som befunnit sig i omskolnings- och interneringsläger hade ”återvänt till samhället”, dock utan att lägga fram bevis för detta.

K.  Vissa kinesiska minoritetsgrupper som är bosatta i EU har trakasserats av de kinesiska myndigheterna. Utlandsbosatta uigurer har utsatts för påtryckningar att återvända till Kina. China Cables-dokumenten innehåller detaljerade tydliga direktiv om att gripa uigurer med utländskt medborgarskap och att spåra upp utlandsbosatta uigurer, vilka i vissa fall har deporterats till Kina av auktoritära regeringar. Det framgår av dokumenten att de kinesiska ambassaderna har haft en avgörande betydelse för denna praxis.

L.  Den 4 december 2019 antog Förenta staternas kongress, i enlighet med den globala Magnitskijlagen, lagen om en strategi för uigurers mänskliga rättigheter, där utrikesministern med kraft uppmanas att omedelbart vidta åtgärder till skydd för mänskliga rättigheter och att överväga viseringssanktioner och ekonomiska sanktioner mot tjänstemän i Folkrepubliken Kina som bär ansvaret för människorättskränkningar i provinsen Xinjiang, samtidigt som uigurer som är bosatta i Förenta staterna skyddas mot trakasserier och förföljelse från kinesiskt håll.

M.  Sakharovpriset för tankefrihet 2019 tilldelades den uiguriska ekonomiprofessorn Ilham Tohti, som dömdes till livstids fängelse den 23 september 2014 för påstådd separatism, efter att ha fängslats i januari samma år. Sju av hans före detta studenter greps också och dömdes till mellan tre och åtta års fängelse för påstått samarbete med Ilham Tohti. Ilham Tohti har alltid avvisat separatism och våld och sökt försoning grundad på respekt för den uiguriska kulturen.

N.  I sin strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati har EU gjort utfästelser om att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen kommer att främjas på alla områden av EU:s yttre åtgärder och om att göra mänskliga rättigheter till en central del av sina förbindelser med alla tredjeländer, inbegripet dess strategiska partner.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro över det allt hårdare förtryck som uigurer och andra muslimska etniska minoriteter utsätts för, och yrkar på att myndigheterna ska respektera deras grundläggande friheter, såsom det rekommenderats i trovärdiga rapporter. Parlamentet fördömer skarpt att hundratusentals uigurer och etniska kazaker sänts till politiska ”omskolningsläger” baserat på en analys av uppgifter som samlats in genom ett system för ”proaktivt polisarbete”, bland annat för att de rest utomlands eller anses vara alltför djupt troende. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna i Xinjiang att informera om de frihetsberövades uppehållsort och hälsotillstånd. Parlamentet uppmanar med kraft Kinas regering att omedelbart upphöra med godtyckliga frihetsberövanden, utan åtal, rättegång eller fällande dom för brott, av personer som tillhör de uiguriska och kazakiska minoriteterna, att stänga alla läger och förvarsenheter och att omedelbart och villkorslöst frige de personer som har frihetsberövats. Parlamentet betonar att frihetsberövanden i alla former, när de tillämpas i strid med grundläggande internationell rätt, förföljelser av specifika personer eller grupper av etniska, kulturella eller religiösa skäl, och andra omänskliga handlingar som orsakar stort lidande eller allvarlig skada, när de begås som en del av ett genomgripande eller systematiskt angrepp mot civilbefolkningen, är oacceptabla med hänsyn till den internationella rättsliga ramen.

2.  Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige den uiguriske vetenskapsmannen Ilham Tohti och alla andra människorättsförsvarare, aktivister, jurister, journalister och framställare, som frihetsberövats endast för att de fredligt utövat sin yttrandefrihet, och att få slut på det pågående tillslaget, som innefattar frihetsberövande, juridiska trakasserier och skrämseltaktik. Parlamentet uppmanar Kinas regering att se till dels att de regelbundet och utan begränsningar får träffa sina familjer och de advokater som de själva har valt, dels att de, deras familjer och deras advokater inte utsätts för tortyr eller annan misshandel. Parlamentet håller fast vid att alla frihetsberövade måste hållas under villkor som motsvarar normerna i samtliga principer om skydd av alla personer som på något sätt är frihetsberövade eller fängslade, vilka antagits av Förenta nationerna i resolution 43/173 av den 9 december 1988, enligt vilken de också ska kunna få medicinsk vård. Parlamentet kräver en omedelbar, effektiv och opartisk utredning av påståendena om att Ilham Tohti torterats och att de ansvariga ställs inför rätta.

3.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de kinesiska myndigheterna att tillåta ett fritt, meningsfullt och obehindrat tillträde till Uiguriska autonoma regionen Xinjiang för oberoende journalister och internationella observatörer, däribland FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och mandatinnehavarna för FN:s människorättsråds särskilda förfaranden. Parlamentet konstaterar att det råder obalans mellan EU och Kina i fråga om tillträdet för pressen och pressfrihet. Parlamentet uppmanar Kina att ge EU:s medier samma rättigheter och tillträde som kinesiska medier erbjuds i medlemsstaterna. Parlamentet anser att EU och medlemsstaterna under nästa session i FN:s råd för mänskliga rättigheter bör ta initiativ till en resolution om inrättande av ett undersökningsuppdrag till Xinjiang.

4.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över rapporterna om de kinesiska myndigheternas trakasserier av uigurer utomlands, som har till syfte att tvinga dem att fungera som informanter gentemot andra uigurer, att återvända till Xinjiang eller att tiga om situationen där, i vissa fall genom att hålla deras familjemedlemmar frihetsberövade. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och alla EU:s medlemsstater att skyndsamt undersöka dessa rapporter, att vidta särskilda åtgärder för att säkerställa skyddet av personer i Xinjiang-diasporan, och att skynda på asylförfarandena för uigurer och andra turkfolksmuslimer. Parlamentet välkomnar det beslut som fattats av vissa medlemsstater om att skjuta upp återsändandet av alla etniska uigurer, kazaker eller andra turkfolksmuslimer till Kina med tanke på risken för godtyckliga frihetsberövanden, tortyr eller annan misshandel, och uppmanar alla övriga medlemsstater att följa detta exempel.

5.  Europaparlamentet noterar med oro att den avgörande betydelsen av stabilitet på lång sikt i Xinjiang för att Sidenvägsinitiativet ska bli framgångsrikt har lett till en intensifiering av de långsiktiga kontrollstrategierna, förstärkta av en mängd tekniska innovationer och en snabb ökning av utgifterna för den nationella säkerheten, och till att terrorismbekämpningsåtgärder används för att kriminalisera avvikande åsikter och dissidenter genom tillämpning av en svepande definition av ”terrorism”. Parlamentet uttrycker djup oro över den kinesiska statens åtgärder för att säkerställa omfattande övervakning av Xinjiang genom installationen av det elektroniska övervakningssystem ”Skynet” i större stadsområden, installationen av GPS-spårare i alla motorfordon, användningen av skannrar för ansiktsigenkänning vid kontrollpunkter, tågstationer och bensinstationer samt den kampanj som polisen i Xinjiang genomför för att samla in blod i syfte att utöka Kinas DNA-databas ytterligare. Parlamentet uttrycker ytterligare oro över att Kina exporterar sådan teknik till auktoritära regimer runt om i världen.

6.  Europaparlamentet uttrycker djup oro dels över rapporter om eventuellt utnyttjande av tvångsarbete från interneringsläger i leveranskedjan för internationella företag med verksamhet i Xinjiang, dels över rapporter om samarbete med de kinesiska institutioner som deltar i massövervakningen eller frihetsberövandet av medlemmar av den uiguriska befolkningen. Parlamentet framhåller att aktörer från den privata sektorn bör bedöma sin verksamhet i Xinjiang, för att undersöka sina leveranskedjor och därmed säkerställa att de inte är inblandade i människorättskränkningar, också genom att införa ett gediget system för tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, så att de inte blir involverade i tvångsarbete eller delaktiga i förtryckshandlingar mot det uiguriska folket. Parlamentet betonar att varor som produceras i omskolningsläger bör förbjudas på EU:s marknader.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den kinesiska regeringen att omedelbart offentliggöra en förteckning över alla dem som är frihetsberövade och över dem som frigetts, och gå ut med fullständiga uppgifter om personer som försvunnit i Xinjiang till deras familjer.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, rådet och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förmå den kinesiska regeringen att stänga lägren, att upphöra med alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Xinjiang, och att upprätthålla uigurernas språkliga och kulturella frihet, jämte deras religionsfrihet och andra grundläggande friheter. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, utrikestjänsten och medlemsstaterna att mer noggrant övervaka den oroande utvecklingen av situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang, inklusive förtryck och övervakning från regeringens sida, och att uttala sig både privat och offentligt och på högsta nivå mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina. Parlamentet uttrycker sin besvikelse över att den 37:e omgången av människorättsdialogen mellan EU och Kina inte gett några påtagliga resultat, trots att EU påtalat systemet med politiska omskolningsläger som en oroväckande utveckling. Parlamentet beklagar att EU:s tillvägagångssätt och redskap hittills inte har resulterat i några konkreta framsteg med avseende på mänskliga rättigheter i Kina, utan att situationen bara har blivit sämre under det senaste decenniet. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att insistera på en oberoende utredning av interneringslägersystemets omfattning och karaktär och av de många påståendena om allvarliga och systematiska människorättskränkningar. Parlamentet uppmanar den nya kommissionen att utarbeta och genomföra en helhetsstrategi för EU i syfte att säkerställa verkliga framsteg med mänskliga rättigheter i Kina.

9.  Europaparlamentet understryker att EU och Kina i sitt gemensamma uttalande efter det 21:a toppmötet mellan EU och Kina bekräftat att alla mänskliga rättigheter är universella, odelbara, ömsesidigt beroende och sammanlänkade. Parlamentet framhåller att främjandet av de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen måste stå i centrum för EU:s kontakter med Kina.

10.  Europaparlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet att, genom effektiv insats av lämpliga exportkontrollmekanismer, stoppa all export och all tekniköverföring av varor och tjänster som Kina använder för att utvidga och förbättra sin utrustning för it-övervakning. Parlamentet uppmanar rådet här att komma fram till en gemensam ståndpunkt om en reform av förordningen om produkter med dubbla användningsområden, av överväganden med anknytning till nationell säkerhet och mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att det vidareutvecklat och skärpt kommissionens förslag om införande av sträng exportkontroll för it-övervakningsteknik, antingen den tas upp i förteckningen eller inte tas upp där.

11.  Europaparlamentet erinrar om vikten av att EU fortsätter att ta upp frågan om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina, i synnerhet i fråga om minoriteter i Xinjiang, vid varje politisk dialog och människorättsdialog med de kinesiska myndigheterna, i linje med EU:s åtagande om att agera på ett starkt, klart och enigt sätt gentemot landet. Parlamentet påminner vidare om att Kina i sin pågående reformprocess och sitt ökade globala engagemang har valt att ansluta sig till de internationella människorättsramarna genom att underteckna ett stort antal internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Parlamentet efterlyser därför inrättandet av en dialog med Kina för att uppmuntra landet att leva upp till dessa åtaganden. Parlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att fortsätta genomföra de nationella reformer som behövs för att landet ska kunna ratificera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, vilken undertecknades av Kina 1998, och att genomföra rekommendationerna från FN:s människorättsorgan.

12.  Europaparlamentet välkomnar att Förenta staternas kongress antagit lagen om en strategi för uigurers mänskliga rättigheter, liksom att rådet (utrikes frågor) nyligen beslutat att börja arbeta med ett EU-system med övergripande sanktioner mot människorättskränkningar. Parlamentet uppmuntrar rådet att anta riktade sanktioner och frysning av tillgångar, om de skulle bedömas vara lämpliga och effektiva, mot de kinesiska tjänstemän som ansvarar för att utforma och genomföra politiken med massgripanden av uigurer och andra turkfolksmuslimer i Xinjiang och för att orkestrera en allvarlig kränkning av religionsfriheten, den fria rörligheten och andra grundläggande rättigheter i regionen.

13.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att inkludera god praxis för interreligiös dialog som ett verktyg i sin kommunikationsstrategi gentemot tredjeländer och att främja medling i konfliktsituationer för att skydda religiösa minoriteter och religions- och trosfriheten

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Folkrepubliken Kinas regering och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2019)0422. (2) Antagna texter, P8_TA(2018)0377. (3) Antagna texter, P8_TA(2018)0343. (4) EUT C 238, 6.7.2018, s. 108. (5) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 185. (6) EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 80. (7) Antagna texter, P8_TA(2019)0215.