Europaparlamentets resolution av den 18 september 2019 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 1/2019 för budgetåret 2019: Införande av överskottet från budgetåret 2018 (11730/2019 – C9-0115/2019 – 2019/2021(BUD))

P9_TA(2019)0011 A9-0005/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(1), särskilt artiklarna 18.3 och 44,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019, slutgiltigt antagen den 12 december 2018,(2)

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(5),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 1/2019 som kommissionen antog den 15 april 2019 (COM(2019)0300),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 1/2019 som rådet antog den 3 september 2019 och översände till Europaparlamentet samma dag (11730/2019 – C9‑0115/2019),

–  med beaktande av artiklarna 94 och 96 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0005/2019), och av följande skäl:

A.  Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 1/2019 är att till budgeten för 2019 föra över överskottet från budgetåret 2018, vilket uppgår till 1 802 miljoner EUR.

B.  De två huvuddelarna i detta överskott utgörs av ett överskott på 1 274,6 miljoner EUR på inkomstsidan och ett underutnyttjande av utgifterna med 527,8 miljoner EUR.

C.  På intäktssidan härrör den största skillnaden från dröjsmålsränta och böter (1 312,6 miljoner EUR), vilket innebär att resultatet består av böter för konkurrensöverträdelser och dröjsmålsränta, andra straffavgifter och räntor kopplade till böter och straffavgifter.

D.  På utgiftssidan uppgår underutnyttjandet i kommissionens betalningar för 2018 till 322,2 miljoner EUR (varav 120 miljoner EUR från reserven för katastrofbistånd) och 68 miljoner EUR för överföringar från 2017, och underutnyttjande från övriga institutioners sida till 75,9 miljoner EUR för 2018 och 61,6 miljoner EUR för överföringar från 2017.

1.  Europaparlamentet noterar förslaget till ändringsbudget nr 1/2019 som lagts fram av kommissionen, som uteslutande handlar om införandet i budgeten av överskottet för 2018, dvs. ett belopp på 1 803 miljoner EUR, i enlighet med artikel 18 i budgetförordningen och rådets ståndpunkt.

2.  Europaparlamentet noterar att enligt kommissionen uppgick böterna för konkurrensöverträdelser under 2018 till 1 149 miljoner EUR. Parlamentet anser att man utöver eventuella överskott från underutnyttjande bör göra det möjligt att återanvända eventuella inkomster som härrör från böter eller är kopplade till sena betalningar i unionsbudgeten utan en motsvarande minskning av de BNI-grundade bidragen. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att man bör öka den föreslagna unionsreserven i nästa fleråriga budgetram med ett belopp som motsvarar de inkomster som härrör från böter och straffavgifter.

3.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 1/2019.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 1/2019 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. (2) EUT L 67, 7.3.2019. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (5) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.

Europaparlamentets resolution av den 18 september 2019 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2019 till den allmänna budgeten – förstärkning av centrala program för EU:s konkurrenskraft: Horisont 2020 och Erasmus+ (11731/2019 – C9-0112/2019 – 2019/2022(BUD))

P9_TA(2019)0012 A9-0004/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(1), särskilt artiklarna 18.3 och 44,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019, slutgiltigt antagen den 12 december 2018(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(5),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 2/2019 som kommissionen antog den 15 maj 2019 (COM(2019)0320),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 2/2019 som rådet antog den 3 september 2019 och översände till Europaparlamentet samma dag (11731/2019 – C9-0112/2019),

–  med beaktande av artiklarna 94 och 96 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0004/2019), och av följande skäl:

A.  På parlamentets enträgna begäran beslutade Europaparlamentet och rådet att inom ramen för budgetförfarandet för 2019 budgetera 100 miljoner EUR i en ändringsbudget under 2019 för att förstärka Horisont 2020 och Erasmus+. Parlamentet och rådet uppmanade kommissionen att lägga fram denna ändringsbudget, som inte kommer att innehålla några andra delar, så snart som den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för 2020 samt beräkningen av den samlade marginalen för åtaganden har slutförts under våren 2019.

B.  Kommissionen har därför föreslagit att 2019 års budget ska ändras för att återspegla detta avtal.

C.  Kommissionen har föreslagit att ytterligare 80 miljoner EUR ska anslås för att förstärka Horisont 2020 och att budgeten för Erasmus+ ska höjas med 20 miljoner EUR. I överenskommelsen om 2019 års budget finns det ingen uppgift om hur den totala förstärkningen ska fördelas mellan instrumenten.

D.  Inom ramen för förstärkningen av Horisont 2020 har kommissionen föreslagit att ytterligare 34,6 miljoner EUR ska anslås till Horisont 2020-budgetposten 08 02 03 04  Skapa ett europeiskt transportsystem som är resurseffektivt, miljövänligt, säkert och sammanhängande i syfte att förstärka 2019 års åtgärder mot klimatförändringar, särskilt batterier, miljövänliga fordon och miljöanpassning av luftfart, samt ytterligare 45,4 miljoner EUR till Horisont 2020-budgetposten 08 02 01 02  Förstärkning av forskningen om framtida och ny teknik, i syfte att öka beloppet för posterna ”Banbrytande energiproduktion utan utsläpp för en fullständig utfasning av fossila bränslen” och ”Teknik för energi och klimatförändringar”.

E.  Kommissionen har föreslagit att anslagen till Erasmus+ ska förstärkas inom programmets huvudsakliga verksamhet, särskilt högre utbildning och yrkesutbildning, samt till förmån för centrum för yrkesutbildning. Kommissionen har också föreslagit att delar av förstärkningen ska gå till initiativet Europauniversitet, en grundläggande åtgärd som nyligen utvecklats som ett led i förverkligandet av det europeiska området för utbildning fram till 2025 för att främja spetskompetens, innovation och inkludering inom högre utbildning i hela Europa.

1.  Europaparlamentet noterar förslaget till ändringsbudget nr 2/2019 som lagts fram av kommissionen och som syftar till att tillhandahålla ytterligare 100 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden till Horisont 2020 och Erasmus+, i syfte att ge rättvisa åt den överenskommelse som nåtts mellan parlamentet och rådet inom ramen för 2019 års budgetförhandlingar. Parlamentet noterar att inga betalningsbemyndiganden har föreslagits i detta skede.

2.  Europaparlamentet noterar att det med tanke på programmens profiler inte finns något behov av att öka betalningsbemyndigandena för Horisont 2020 före utgången av 2019, men att de ökade åtagandebemyndigandena för Erasmus+ högst sannolikt kommer att behöva kompletteras med ökade betalningsbemyndiganden i år. Kommissionen uppmanas att informera budgetmyndigheten om hur den avser att täcka dessa ökade betalningsbehov.

3.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 2/2019.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 2/2019 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. (2) EUT L 67, 7.3.2019. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (5) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.

Europaparlamentets resolution av den 18 september 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för stöd till Rumänien, Italien och Österrike (COM(2019)0206 – C9-0005/2019 – 2019/2023(BUD))

P9_TA(2019)0013 A9-0002/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2019)0206 – C9-0005/2019),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 10,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning,(3) särskilt punkt 11,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0002/2019).

1.  Europaparlamentet välkomnar beslutet som ett tecken på unionens solidaritet med unionens medborgare och regioner som har drabbats av naturkatastrofer.

2.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att frigöra finansiellt stöd via Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) till regioner som drabbats av naturkatastrofer i unionen under 2018.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag(4) av den 7 mars 2019 om ändring av EU:s civilskyddsmekanism som ett centralt verktyg för att stärka EU:s kapacitet för katastrofriskhantering, med en finansieringsram för finansieringsperioden 2021–2027 som motsvarar den ambitionsnivå som fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2019/420(5) och i linje med Europaparlamentets resolution av den 14 november 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027(6). Parlamentet är övertygat om att fonden och unionens civilskyddsmekanism bör gå hand i hand för att förebygga, förbereda sig inför och bemöta naturkatastrofer i medlemsstaterna.

4.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond till stöd för Österrike, Italien och Rumänien

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2019/1817.)

(1) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) COM(2019)0125. (5) Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2019/420 av den 13 mars 2019 om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 77 I, 20.3.2019, s. 1). (6) Antagna texter, P8_TA(2018)0449.

Europaparlamentets resolution av den 18 september 2019 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2019 för budgetåret 2019 som åtföljer förslaget om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Österrike, Italien och Rumänien (11732/2019 – C9-0113/2019 – 2019/2024(BUD))

P9_TA(2019)0014 A9-0006/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(1), särskilt artikel 44,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019, slutgiltigt antagen den 12 december 2018(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(5),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 3/2019 som kommissionen antog den 22 maj 2019 (COM(2019)0205),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 3/2019 som rådet antog den 3 september 2019 och översände till Europaparlamentet samma dag (11732/2019 – C9‑0113/2019),

–  med beaktande av artiklarna 94 och 96 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0006/2019), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 3/2019 innehåller förslaget att Europeiska unionens solidaritetsfond ska utnyttjas för att ge stöd till Rumänien för översvämningar i nordöstra delen, till Italien för översvämningar och jordskred till följd av kraftiga regn från Alperna i norr till Sicilien i söder samt till Österrike för samma fenomen i Alperna/de södra delarna under 2018.

B.  Kommissionen föreslår därför en ändring av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 och en ökning av budgetpost 13 06 01 ”Stöd till medlemsstater i samband med en större naturkatastrof som får allvarliga konsekvenser på levnadsvillkoren, naturmiljön och ekonomin” med 293 551 794 EUR både i åtagande- och betalningsbemyndiganden.

C.  Europeiska unionens solidaritetsfond definieras enligt förordningen om den fleråriga budgetramen som ett särskilt instrument och motsvarande åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden bör budgeteras utanför den fleråriga budgetramens tak.

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 3/2019.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 3/2019 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, revisionsrätten samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. (2) EUT L 67, 7.3.2019. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (5) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.

Europaparlamentets resolution av den 18 september 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2019/000 TA 2019 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ) (COM(2019)0290 – C9-0026/2019 – 2019/2036(BUD))

P9_TA(2019)0015 A9-0001/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2019)0290 – C9 0026/2019),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

—  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

—  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

—  med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2018/000 TA 2018 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)(4),

—  med beaktande av sin första behandling av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(5),

—  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0001/2019), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras nödvändiga och snabba återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen, parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Det högsta årliga belopp som är tillgängligt via fonden är 150 miljoner EUR i 2011 års priser, dvs. 175 748 000 EUR i 2019 års priser. På kommissionens initiativ får enligt artikel 11.1 i förordningen om fonden högst 0,5 % av det beloppet användas för tekniskt stöd för att finansiera förberedande åtgärder, övervakning, insamling av uppgifter, upprättande av en kunskapsbas, administrativt och tekniskt stöd, informations- och kommunikationsinsatser samt den revision, kontroll och utvärdering som krävs för att genomföra förordningen om fonden.

E.  Det föreslagna beloppet på 610 000 EUR motsvarar ca 0,35 % av det högsta årliga belopp som är tillgängligt via fonden för 2019.

1.  Europaparlamentet stöder de åtgärder som kommissionen föreslagit och som ska finansieras som tekniskt stöd i enlighet med artikel 11.1 och 11.4 samt artikel 12.2, 12.3 och 12.4 i förordningen om fonden.

2.  Europaparlamentet erkänner vikten av övervakning och datainsamling. Parlamentet påminner om vikten av solida statistiska serier som sammanställts på lämpligt sätt för att vara tillgängliga och lättbegripliga.

3.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är med en särskild webbplats för fonden, som ska vara tillgänglig för alla unionsmedborgare.

4.  Europaparlamentet välkomnar det fortsatta arbetet med standardiserade förfaranden för ansökningar till fonden och för förvaltningen av den med hjälp av funktionerna i systemet för elektroniskt datautbyte (SFC 2014), som möjliggör en förenkling och snabbare behandling av ansökningarna samt bättre rapportering.

5.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har för avsikt att investera 190 000 EUR av den tillgängliga budgeten för administrativt och tekniskt stöd i två möten som ska hållas av fondens expertgrupp med kontaktpersoner (en företrädare för varje medlemsstat) och två seminarier med deltagande av fondens genomförandeorgan och arbetsmarknadens parter.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även i fortsättningen systematiskt bjuda in parlamentet till dessa möten och seminarier i enlighet med relevanta bestämmelser i ramavtalet om förbindelserna mellan parlamentet och kommissionen.

7.  Europaparlamentet understryker att man ytterligare måste förstärka förbindelserna mellan alla som är involverade i ansökningar till fonden, särskilt arbetsmarknadens parter och intressenter på regional och lokal nivå, för att skapa största möjliga synergieffekter. Parlamentet betonar att samverkan mellan den nationella kontaktpersonen och regionala eller lokala genomförandepartner i ett ärende bör förstärkas, och att kommunikations- och stödsystem samt informationsflöden (interna uppdelningar, uppgifter och ansvar) bör klargöras samt att alla berörda parter bör vara överens om detta.

8.  Europaparlamentet välkomnar en snabb start av efterhandsutvärderingen för vilken kommissionen har för avsikt att investera 300 000 EUR av den tillgängliga budgeten.

9.  Europaparlamentet påminner de ansökande medlemsstaterna om att de enligt artikel 12 i förordningen om fonden ska sprida information om de åtgärder som finansieras genom fonden till berörda stödmottagare, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, medier och allmänheten.

10.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2019/000 TA 2019 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2019/938.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) Antagna texter, P8_TA(2018)0220. (5) Antagna texter, P8_TA(2019)0019.

Europaparlamentets resolution av den 18 september 2019 om läget i fråga om Förenade kungarikets utträde ur EU (2019/2817(RSP))

P9_TA(2019)0016 B9-0038/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 7 december 2000 (nedan kallad stadgan), vilken proklamerades den 12 december 2007 i Strasbourg och trädde i kraft genom Lissabonfördraget i december 2009,

–  med beaktande av den anmälan som Förenade kungarikets premiärminister gjorde till Europeiska rådet den 29 mars 2017 i enlighet med artikel 50.2 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 5 april 2017 om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen(1), av den 3 oktober 2017 om läget i förhandlingarna med Förenade kungariket(2), av den 13 december 2017 om läget i förhandlingarna med Förenade kungariket(3) och av den 14 mars 2018 om ramen för de framtida förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket(4),

–  med beaktande av Europeiska rådets (artikel 50) riktlinjer av den 29 april 2017 efter Förenade kungarikets anmälan med stöd av artikel 50 i EU-fördraget, och av bilagan till rådets beslut av den 22 maj 2017 med direktiv för förhandlingarna med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om ett avtal där villkoren för dess utträde ur Europeiska unionen fastställs,

–  med beaktande av Europeiska rådets (artikel 50) riktlinjer av den 15 december 2017 och av bilagan till rådets beslut av den 29 januari 2018 som kompletterar rådets beslut av den 22 maj 2017 med direktiv för förhandlingarna med Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland om ett avtal där villkoren för dess utträde ur Europeiska unionen fastställs,

–  med beaktande av den gemensamma rapporten av den 8 december 2017 från Europeiska unionens och Förenade kungarikets förhandlare om framstegen under den första fasen av förhandlingarna med stöd av artikel 50 i EU-fördraget om Förenade kungarikets utträde under ordnade former ur Europeiska unionen,

–  med beaktande av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, som godkändes av Europeiska rådet den 25 november 2018 (nedan kallat utträdesavtalet), och de uttalanden som togs till protokollet från Europeiska rådets möte den dagen,

–  med beaktande av den politiska förklaringen om de framtida förbindelserna mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket, som godkändes av Europeiska rådet den 25 november 2018 (nedan kallad den politiska förklaringen),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser (art. 50) av den 13 december 2018,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet om komplettering av den politiska förklaringen och instrumentet avseende utträdesavtalet av den 11 mars 2019,

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut (EU) 2019/476 antaget i samförstånd med Förenade kungariket av den 22 mars 2019 om förlängning av tidsfristen enligt artikel 50.3 i EU-fördraget(5),

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut (EU) 2019/584 antaget i samförstånd med Förenade kungariket av den 11 april 2019 om förlängning av tidsfristen enligt artikel 50.3 i EU-fördraget(6),

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2019/642(7) av den 13 april 2019 om ändring av rådets beslut (EU) 2019/274 av den 11 januari 2019, genom vilket undertecknandet på Europeiska unionens och Europeiska atomenergigemenskapens vägnar av avtalet om utträde godkändes med förbehåll för att det ingås,

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Brexit är en aldrig tidigare skådad och beklaglig händelse vars negativa konsekvenser skulle mildras av att Förenade kungariket utträder ur Europeiska unionen (EU) under ordnade former.

B.  Förenade kungariket och EU kommer att förbli nära grannar och fortsätta att ha många gemensamma intressen. Ramen för sådana nära förbindelser återfinns i den politiska förklaringen, enligt vilken dessa gemensamma intressen kan skyddas och främjas, bland annat genom nya handelsförbindelser.

C.  Europaparlamentet företräder EU-medborgarna och kommer att agera under hela den process som leder fram till Förenade kungarikets utträde för att skydda sina intressen.

D.  För närvarande bor det ungefär 3,2 miljoner medborgare från de resterande 27 medlemsstaterna (EU-27) i Förenade kungariket och 1,2 miljoner medborgare från Förenade kungariket (nedan kallade brittiska medborgare) i EU-27. De medborgarna bosatte sig i en annan medlemsstat på grundval av de rättigheter som tillkommer dem enligt EU:s lagstiftning och utifrån antagandet att de skulle fortsätta att åtnjuta dessa rättigheter livet ut.

E.  Dessutom finns det 1,8 miljoner medborgare födda i Nordirland som, tack vare långfredagsavtalet, har rätt till irländskt medborgarskap och därmed har rätt till EU-medborgarskap och till de rättigheter som är knutna till EU-medborgarskapet där de är bosatta.

F.  EU, och Förenade kungariket som utträdande medlemsstat, har båda en allt överskuggande skyldighet att säkerställa en heltäckande och ömsesidig strategi för att skydda rättigheterna för EU-medborgare som är bosatta i Förenade kungariket och brittiska medborgare som är bosatta i EU:s 27 medlemsstater.

G.  Förenade kungarikets regerings uttalanden nyligen till förmån för en politik med regleringsmässiga avvikelser från EU väcker frågor om hur nära de framtida ekonomiska förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket kan vara.

H.  Förenade kungarikets utträde ur EU får inte på något sätt äventyra fredsprocessen i Nordirland eller skada ekonomin på ön Irland, vilket skulle inträffa vid en eventuell hårdnande gräns mellan Nordirland och Irland och vilket under alla omständigheter den nödlösning som överenskommits mellan Förenade kungariket och EU i utträdesavtalet utformades för att förhindra.

I.  Enligt långfredagsavtalet erkänns ”legitimiteten hos varje val som fritt görs av en majoritet av de nordirländska medborgarna med avseende på Nordirlands status”.

J.  Förenade kungarikets regering insisterar på att nödlösningen måste avlägsnas från utträdesavtalet, men har hittills inte lagt fram rättsligt bindande förslag som skulle kunna ersätta det.

K.  Förenade kungarikets regering verkar ha planerat för ”inget avtal” och att en del av regeringens medlemmar anser att en brexit utan avtal skulle vara det optimala utfallet för Förenade kungarikets utträde ur EU.

L.  Förenade kungarikets premiärminister har sagt att en avtalslös brexit skulle utgöra ”misslyckat statsmannaskap”.

M.  Enligt det gemensamma instrument för utträdesavtalet som godkändes den 11 mars 2019 på Förenade kungarikets begäran, förutsätter ett gemensamt arbete för alternativa arrangemang att utträdesavtalet ratificeras.

N.  Förenade kungarikets utträde ur EU utan avtal skulle ekonomiskt sett vara mycket skadligt för båda parter, även om en sådan ekonomisk skada – såsom officiella siffror och brittiska regeringsrapporter visar – oproportionerligt skulle drabba Förenade kungariket, inbegripet dess utomeuropeiska territorier.

O.  Den enade front som upprätthålls av EU-institutionerna och EU-27 är fortfarande avgörande och kommer att bibehållas.

Utträdesavtalet och den politiska förklaringen

1.  Europaparlamentet anser att det ligger i Förenade kungarikets och EU:s överväldigande intresse att Förenade kungarikets utträde ur EU sker på ett ordnat sätt.

2.  Europaparlamentet anser fortfarande att utträdesavtalet, som ett sätt att möjliggöra ett sådant utträde från EU under ordnade former för Förenade kungariket, är rättvist och balanserat, samtidigt som det fullt ut respekterar både Förenade kungarikets ”absoluta krav” och EU:s principer.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det värdefulla med utträdesavtalet är att det skapar rättssäkerhet för alla som påverkas av Förenade kungarikets utträde ur EU och att det i största möjliga utsträckning

4.  Europaparlamentet konstaterar att de grundläggande alternativ som Förenade kungariket har när det gäller gränsen mellan Irland och Nordirland är och kommer att förbli desamma oavsett regering. Parlamentet påminner om att Förenade kungarikets regering förkastade det första förslaget från EU om en nödlösning enbart för Nordirland och begärde därefter att den skulle omformas i den form som nu finns i utträdesavtalet. Parlamentet uttrycker sin beredvillighet att återgå till en nödlösning enbart för Nordirland, men betonar att det inte kommer att ge sitt godkännande till ett utträdesavtal utan en nödlösning.

5.  Europaparlamentet konstaterar att nödlösningen har stöd från en överväldigande majoritet av de politiska partier som företräds i Nordirlands församling och, enligt nyligen genomförda undersökningar, av en majoritet av medborgarna i Nordirland.

6.  Europaparlamentet påminner om att nödlösningen endast bör användas som en tillfällig åtgärd som en sista utväg och välkomnar alla åtgärder som gör detta tydligt. Parlamentet välkomnar särskilt det faktum att arbetet och investeringarna, i enlighet med utträdesavtalet självt, är inriktade på att undersöka hur alternativa arrangemang för gränsen, baserade på ny teknik, skulle kunna komma att användas i framtiden för att säkerställa att det inte blir någon hård gräns på ön Irland.

7.  Europaparlamentet konstaterar att dessa alternativa arrangemang endast kan godtas om de gör det möjligt att undvika fysisk infrastruktur vid gränserna eller relaterade kontroller, för att skydda hela öns ekonomi, för att slå vakt om långfredagsavtalet – däribland att upprätthålla nödvändiga förutsättningar för fortsatt nord-sydsamarbete – och för att säkerställa att EU:s inre marknad behålls intakt.

8.  Europaparlamentet anser att det åligger Förenade kungariket att lägga fram skriftliga förslag till sådana alternativa arrangemang som är fullt operativa, som på ett heltäckande sätt behandlar alla kontroller som utförs vid EU:s yttre gränser, som är förenliga med punkterna 43 och 49 i den gemensamma rapporten av den 8 december 2017 och som kan ta hänsyn till eventuella framtida regleringsmässiga skillnader mellan Förenade kungariket och EU. Parlamentet beklagar att Förenade kungarikets regering, trots uttalanden från vissa av dess medlemmar om förekomsten av alternativa arrangemang, hittills inte har lagt fram rättsligt bindande förslag som skulle kunna ersätta nödlösningen.

9.  Europaparlamentet konstaterar att den politiska förklaringen, som fastställer ramen för de framtida förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket, ligger i linje med Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2018 om ramen för de framtida förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket, där man efterfrågar ett associeringsavtal, samt med detaljerade synpunkter från parlamentets utskott, och återspeglar Förenade kungarikets val när det gäller omfattningen av och djupet i dess framtida förbindelser med EU.

10.  Europaparlamentet uttrycker sin vilja att omvandla den politiska förklaringen till ett dokument med en mer formell och rättslig karaktär som fastställer målet att upprätta ett så nära associeringsavtal mellan EU och Förenade kungariket att nödlösningen, även om hållbara alternativa arrangemang saknas, inte behöver användas.

Utan avtal

11.  Europaparlamentet påminner om att fördragen – i avsaknad av ett avtal eller en förlängning av den period som avses i artikel 50.3 i EU-fördraget – i enlighet med artikel 50 i EU-fördraget kommer att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den 1 november 2019.

12.  Europaparlamentet betonar att det helt och hållet vore Förenade kungarikets regerings ansvar om det skulle utträda ur EU utan ett avtal. Parlamentet påpekar dessutom de följder som ett sådant utträde utan avtal skulle ha för gränsen mellan Nordirland och Irland samt för långfredagsavtalets verkan och genomförande.

13.  Europaparlamentet noterar det starka motståndet i det brittiska underhuset och på andra håll mot beslutet att hemförlova det brittiska parlamentet fram till den 14 oktober 2019, vilket gör det mer sannolikt att Förenade kungariket utträder ur EU utan ett avtal.

14.  Europaparlamentet välkomnar under tiden EU-institutionernas och EU-27:s beredskapsplaneringsåtgärder för en avtalslös brexit. Parlamentet konstaterar att dessa är unilaterala, i EU:s intresse och av tillfällig art. Parlamentet betonar vidare att de inte har samma konsekvenser som ett avtal som möjliggör ett utträde under ordnade former och att de heller inte återskapar fördelarna med medlemskap i EU eller villkoren i någon av de övergångsperioder som föreskrivs i utträdesavtalet. Parlamentet välkomnar de senaste förslag som kommissionen lade fram den 4 september 2019 och förbinder sig att behandla dem så snabbt som möjligt och att se till att de bördor som följer av de administrativa förfarandena begränsas till ett minimum, särskilt i fråga om att ge ekonomiskt stöd till små och medelstora företag.

15.  Europaparlamentet konstaterar att det inte kan finnas någon övergångsperiod utan utträdesavtalet eller införas några ”miniavtal” för att bidra till att mildra störningarna av ett oordnat utträde ur EU för Förenade kungariket.

16.  Europaparlamentet betonar att ytterligare förhandlingar mellan EU och Förenade kungariket efter Förenade kungarikets utträde ur EU utan en överenskommelse endast kan ske under förutsättning att Förenade kungariket fullgör sina skyldigheter och åtaganden i fråga om medborgerliga rättigheter, den ekonomiska uppgörelsen och långfredagsavtalet i alla dess delar.

17.  Europaparlamentet konstaterar att Förenade kungarikets finansiella och andra skyldigheter kommer att fortfarande att existera i händelse av ett utträde utan avtal. Parlamentet bekräftar att det i ett sådant fall kommer att vägra att godkänna alla eventuella avtal mellan EU och Förenade kungariket, såvida inte Förenade kungariket fullgör sina åtaganden.

18.  Europaparlamentet påminner om att de framtida förhandlingarna mellan EU och Förenade kungariket, när väl sådana åtaganden har ingåtts, kommer att kräva kraftfulla skyddsåtgärder och bestämmelser om lika villkor, i syfte att skydda EU:s inre marknad och undvika att försätta EU:s företag i en potentiellt orättvis konkurrensnackdel. Parlamentet upprepar i detta avseende de villkor som anges i dess resolution av den 14 mars 2018, inte minst när det gäller att säkerställa höga skyddsnivåer för miljön, sysselsättningen och konsumenterna. Parlamentet konstaterar att ett frihandelsavtal som inte respekterar sådana skyddsnivåer inte skulle ratificeras av Europaparlamentet.

19.  Europaparlamentet påminner om att skyddet av rättigheter och livsval, däribland yrkesställning och sociala rättigheter, för EU-medborgare som är bosatta i Förenade kungariket och brittiska medborgare som är bosatta i EU-27, förblir dess främsta prioritering och att alla ansträngningar bör göras för att se till att dessa medborgare inte påverkas av Förenade kungarikets utträde ur EU.

20.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över genomförandet av Förenade kungarikets bosättningsprogram och den stora andelen sökande – upp till 42 procent enligt de senaste officiella siffrorna från Förenade kungariket – som endast tilldelas provisorisk status som bofast. Parlamentet påminner om att detta kan undvikas om Förenade kungariket väljer ett administrativt förfarande som har karaktär av en förklaring och lägger bevisbördan på de brittiska myndigheterna för att bestrida förklaringen. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen Förenade kungariket att se över sin strategi.

21.  Europaparlamentet uppmanar Förenade kungariket och EU-27 att vidta åtgärder som ger rättslig förutsebarhet för EU-medborgare som bor i Förenade kungariket och för brittiska medborgare som bor i EU-27. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att EU‑27 bör eftersträva en konsekvent och generös strategi för att skydda rättigheterna för brittiska medborgare som är bosatta i dessa medlemsstater.

22.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att nyligen gjorda och motstridiga uttalanden från inrikesministeriet i fråga om fri rörlighet efter den 31 oktober 2019 har gett upphov till mycket onödig osäkerhet för EU-medborgare som är bosatta i Förenade kungariket, med risk för att dessa uttalanden kan ytterligare förvärra den fientliga miljö de möter och negativt påverka deras förmåga att hävda sina rättigheter.

23.  Europaparlamentet påminner om att många brittiska medborgare starkt motsatt sig att de ska förlora de rättigheter som de i dag åtnjuter enligt artikel 20 i EUF-fördraget. Parlamentet föreslår att EU-27 undersöker hur man kan begränsa detta inom ramen för EU:s primärrätt, med fullständig respekt för principerna om ömsesidighet, rättvisa, symmetri och icke-diskriminering.

Förlängning av artikel 50-tidsfristen

24.  Europaparlamentet noterar att en lag från det brittiska parlamentet antogs den 9 september 2019, enligt vilken Förenade kungarikets regering är skyldig att begära en förlängning om ett avtal inte nåtts med EU senast den 19 oktober 2019.

25.  Europaparlamentet anger att det skulle stödja en förlängning av den tidsfrist som anges i artikel 50 om det finns skäl för och ett syfte med en sådan förlängning (för att undvika en ”avtalslös brexit”, hålla allmänna val eller en folkomröstning, återkalla artikel 50 eller godkänna ett avtal om utträde) och om EU-institutionernas arbete och verksamhet inte påverkas negativt.

26.  Europaparlamentet påminner om att det inte kommer att gå vidare med omröstningen om godkännande förrän det brittiska parlamentet har godkänt ett avtal med EU.

27.  Europaparlamentet noterar Förenade kungarikets regerings beslut att under rådande omständigheter inte utnämna någon kandidat till posten som kommissionsledamot och heller inte skicka brittiska företrädare till vissa EU-möten sedan den 1 september 2019. Parlamentet betonar att detta inte kommer att påverka EU-institutionernas förmåga att fungera smidigt, och bekräftar, i fråga om Europaparlamentet, att brittiska ledamöter av Europaparlamentet fram till Förenade kungarikets utträde kommer att fortsätta att vara ledamöter av Europaparlamentet och behålla alla sina rättigheter och skyldigheter. Parlamentet påminner om att Förenade kungariket, så länge landet förblir en medlemsstat, kommer att åtnjuta sina rättigheter och vara bundet av sina skyldigheter enligt fördragen, inbegripet principen om lojalt samarbete.

o
o   o

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, kommissionen, de nationella parlamenten och Förenade kungarikets regering.

(1) EUT C 298, 23.8.2018, s. 24. (2) EUT C 346, 27.9.2018, s. 2. (3) EUT C 369, 11.10.2018, s. 32. (4) EUT C 162, 10.5.2019, s. 40. (5) EUT L 80 I, 22.3.2019, s. 1. (6) EUT L 101, 11.4.2019, s. 1. (7) EUT L 110 I, 25.4.2019, s. 1.