Europaparlamentets beslut om att inte invända mot utkastet till kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, med avseende på International Accounting Standard (IAS) 39 samt International Financial Reporting Standard (IFRS) 7 och 9 (D064618/01 – 2019/2912(RPS))

P9_TA(2019)0095 B9-0229/2019

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av utkastet till kommissionens förordning (D064618/01),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder(1), särskilt artikel 3.1,

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 7 november 2019, i vilken parlamentet uppmanas att förklara att det inte avser att invända mot utkastet till förordning,

–  med beaktande av skrivelsen av den 3 december 2019 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 5a i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av artiklarna 112.4 d och 111.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor, och av följande skäl:

A.  Den 26 september 2019 utfärdade International Accounting Standards Board (IASB) ändringar av International Financial Reporting Standard (IFRS) 9 – Finansiella instrument och International Accounting Standard (IAS) 39 – Finansiella instrument. Dessa ändringar syftar till att skapa en allmän hjälpregel inför fas 1 i ersättningen av interbankräntan (IBOR). Dessa ändringar klargör för företag som redovisar enligt IFRS och deras revisorer att det regleringsdrivna marknadsomfattande ersättandet av olika referensräntor genom införandet av förbättrade (nästan) riskfria räntesatser inte borde störa säkringsförhållandena på grund av osäkerhet i samband med denna övergång. Dessa ändringar skapar rättssäkerhet i den finansiella IFRS- och IAS-rapporteringen och förhindrar onödiga stressmoment i det finansiella systemet. Kommissionen uppmanade IASB att påskynda utfärdandet av dessa ändringar så att unionen ska kunna godkänna dem i tid.

B.  European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) lämnade ett positivt utlåtande till kommissionen den 16 oktober 2019.

C.  Kommissionen anser att tolkningen uppfyller de tekniska kriterierna för antagande i enlighet med artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002 och vidhåller att de föreslagna ändringarna skulle förhindra ett avbrott i säkringsförhållandena till följd av osäkerhet i samband med övergången från IBOR så att räkenskaper i enlighet med IFRS-standarderna på ett korrekt sätt kan beskriva effekterna av riskhanteringen och förhindra oönskad volatilitet i resultatberäkningen.

D.  Den föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor avgav ett positivt yttrande om dessa ändringar den 5 november 2019.

E.  IASB har fastställt ikraftträdandet av denna ändring av IFRS 9 och IAS 39 till den 1 januari 2020, men tidigare tillämpning är tillåten. Finansiella institut som omfattas av IFRS- och IAS- redovisning kan inte för sina redovisningar för 2019 följa reglerna enligt de föreslagna ändringarna innan dessa har godkänts och offentliggjorts. Företag i unionen skulle missgynnas i förhållande till sina konkurrenter i andra jurisdiktioner om de inte var i stånd att utnyttja de hjälpregler som följer av dessa ändringar. Dessa ändringar bör därför godkännas och offentliggöras före utgången av december 2019 så att de kan tillämpas för de räkenskapsperioder som inleds den 1 januari 2020 eller efter eller före detta datum.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte har några invändningar mot utkastet till kommissionens förordning.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till kommissionen och, för kännedom, till rådet.

(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1. (2) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

Europaparlamentets beslut av den 18 december 2019 om val av Europeisk ombudsman (2019/2042(INS))

Europaparlamentet antar detta beslut

–  med beaktande av Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 24, tredje stycket och 228,

–  med beaktande av Fördraget om upprättande av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

–  med beaktande av sitt beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning(1),

–  med beaktande av artikel 231 i arbetsordningen,

–  med beaktande av ansökningsomgången avseende utnämningen(2),

–  med beaktande av omröstningen under sammanträdet den 18 december 2019,

1.  Europaparlamentet väljer Emily O’REILLY till Europeisk ombudsman för tiden till valperiodens slut.

2.  Europaparlamentet uppmanar Emily O’REILLY att avlägga ed inför domstolen.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att offentliggöra det bifogade beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen och domstolen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

av den 18 december 2019

om val av Europeisk ombudsman

EUROPAPARLAMENTET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT,

med beaktande av Fördraget om av Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 24 tredje stycket och 228,

med beaktande av Fördraget om upprättande av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av sitt beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning(3),

med beaktande av artikel 231 i arbetsordningen,

med beaktande av ansökningsomgången avseende utnämningen(4),

med beaktande av omröstningen under sammanträdet den 18 december 2019,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Europaparlamentet väljer Emily O’REILLY till Europeisk ombudsman för den resterande delen av valperioden.

Utfärdat i Strasbourg den 18 december 2019

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

D. M. SASSOLI

(1) EUT L 113, 4.5.1994, s. 15. (2) EUT C 293, 30.8.2019, s. 1. (3) EUT L 113, 4.5.1994, s. 15. (4) EUT C 293, 30.8.2019, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 18 december 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller finansiell disciplin från och med budgetåret 2021 och förordning (EU) nr 1307/2013 vad gäller flexibilitet mellan pelare avseende kalenderåret 2020 (COM(2019)0580 – C9-0163/2019 – 2019/0253(COD))

P9_TA(2019)0097 A9-0042/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2019)0580),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0163/2019),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 25 november 2019 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från budgetutskottet,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A9-0042/2019), och av följande skäl:

A.  På grund av brådskande skäl är det befogat att gå vidare till omröstning före utgången av den tidsfrist på 8 veckor som fastställs i artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 18 december 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/… om ändring av förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller finansiell disciplin från och med budgetåret 2021 och förordning (EU) nr 1307/2013 vad gäller flexibilitet mellan pelare avseende kalenderåret 2020

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2020/127.)

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 18 december 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående av partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Gambia och av protokollet om genomförande av det partnerskapsavtalet (08974/2019 – C9-0106/2019 – 2019/0076(NLE))

P9_TA(2019)0098 A9-0026/2019

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (08974/2019),

–  med beaktande av utkastet till partnerskapsavtal om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Gambia (08984/2019),

–  med beaktande av utkastet till protokoll om genomförandet av partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Gambia (09949/2019),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43 samt artikel 218.6 andra stycket led a v och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C9-0106/2019),

–  med beaktande av artikel 105.1 och 105.4 samt artikel 114.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från budgetutskottet,

–  med beaktande av rekommendationen från fiskeriutskottet (A9-0026/2019).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet och protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Gambia.

Europaparlamentets resolution av den 18 december 2019 om utkastet till kommissionens genomförandeförordning om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena benfluralin, dimoxistrobin, fluazinam, flutolanil, mankozeb, mekoprop-P, mepikvat, metiram, oxamyl och pyraklostrobin (D064213/02 – 2019/2925(RSP))

P9_TA(2019)0099 B9-0230/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandeförordning om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena benfluralin, dimoxistrobin, fluazinam, flutolanil, mankozeb, mekoprop-P, mepikvat, metiram, oxamyl och pyraklostrobin (D064213/02),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG(1), särskilt artikel 17 första stycket och artikel 21,

–  med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/408 av den 11 mars 2015 om genomförande av artikel 80.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upprättande av en förteckning över kandidatämnen för substitution(2),

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel(4),

–  med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Dimoxistrobin togs upp i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG(5) den 1 oktober 2006 genom kommissionens direktiv 2006/75/EG(6) och har ansetts vara godkänt i enlighet med förordning (EG) nr 1107/2009.

B.  Sedan 2013 pågår ett förfarande för att förnya godkännandet av dimoxistrobin enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012(7).

C.  Godkännandeperioden för det verksamma ämnet dimoxistrobin, som ursprungligen skulle ha löpt ut den 30 september 2016, har redan förlängts med 16 månader genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1136/2013(8), följt av ytterligare ett års förlängning genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/84(9) och därefter ännu ett års förlängning genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1796(10), och ska nu alltså förlängas ett år till genom detta utkast till kommissionens genomförandeförordning, varigenom godkännandeperioden skulle förlängas till den 31 januari 2021.

D.  Mankozeb togs upp i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG den 1 juli 2006 genom kommissionens direktiv 2005/72/EG(11) och har ansetts vara godkänt i enlighet med förordning (EG) nr 1107/2009.

E.  Sedan 2013 pågår ett förfarande för att förnya godkännandet av mankozeb enligt genomförandeförordning (EU) nr 844/2012.

F.  Godkännandeperioden för det verksamma ämnet mankozeb, som ursprungligen skulle ha löpt ut den 30 juni 2016, har redan förlängts med 19 månader genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 762/2013(12), följt av ytterligare ett års förlängning genom genomförandeförordning (EU) 2018/84, och därefter ännu ett års förlängning genom genomförandeförordning (EU) 2018/1796, och ska nu alltså förlängas ett år till genom detta utkast till kommissionens genomförandeförordning, varigenom godkännandeperioden skulle förlängas till den 31 januari 2021.

G.  Kommissionen förklarar inte skälen till förlängningarna annat än att ange följande: ”På grund av att bedömningen av dessa ämnen har försenats av orsaker som de sökande inte råder över kommer godkännandena av de verksamma ämnena sannolikt att löpa ut innan något beslut om att förnya dem har fattats.”

H.  Förordning (EG) nr 1107/2009 syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för såväl människors och djurs hälsa som miljön och samtidigt skydda EU-jordbrukets konkurrenskraft. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att skydda känsliga befolkningsgrupper, bland annat gravida kvinnor och barn.

I.  Försiktighetsprincipen bör tillämpas, och förordning (EG) nr 1107/2009 föreskriver att ämnen bör ingå i växtskyddsmedel endast om det har visats att de har klara fördelar för växtproduktionen och att de inte förväntas ha några skadliga effekter på människors och djurs hälsa eller några oacceptabla effekter på miljön.

J.  I förordning (EG) nr 1107/2009 anges att godkännandeperioden för verksamma ämnen bör vara tidsbegränsad med hänsyn till säkerheten. Godkännandeperioden bör stå i proportion till de eventuella risker som är förenade med användningen av sådana ämnen. I dessa fall är det dock tydligt att en sådan proportionalitet saknas.

K.  När det har identifierats en risk för skadliga effekter på hälsan men det alltjämt föreligger vetenskaplig osäkerhet har kommissionen och medlemsstaterna möjligheten och ansvaret att agera i enlighet med försiktighetsprincipen genom att vidta provisoriska riskhanteringsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa.

L.  Närmare bestämt fastställs det i artikel 21 i förordning (EG) nr 1107/2009 att kommissionen när som helst får ompröva godkännandet av ett verksamt ämne, särskilt om den mot bakgrund av nya vetenskapliga och tekniska rön anser att det finns indikationer på att ämnet inte längre uppfyller kriterierna för godkännande i artikel 4. Denna omprövning kan leda till att godkännandet av ämnet återkallas eller ändras.

Hormonstörande egenskaper och reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B

M.  År 2015 togs dimoxistrobin upp på förteckningen över ”kandidatämnen för substitution” genom genomförandeförordning (EU) 2015/408, eftersom den akuta referensdosen (ARfD) för detta verksamma ämne är betydligt lägre än för majoriteten av de godkända verksamma ämnena inom deras grupper, och eftersom det anses ha hormonstörande egenskaper som kan ge skadliga effekter för människor.

N.  Enligt punkt 3.6.5 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 får verksamma ämnen inte godkännas om de anses ha hormonstörande egenskaper som kan ge skadliga effekter för människor, såvida inte människors exponering för detta verksamma ämne eller detta skyddsämne eller denna synergist i ett växtskyddsmedel under realistiska föreslagna användningsförhållanden är försumbar, dvs. produkten används i slutna system eller under andra förhållanden som utesluter kontakt med människor och där resthalterna av det berörda verksamma ämnet, skyddsämnet eller synergisten i livsmedel och foder inte överskrider det standardvärde som fastställs i enlighet med artikel 18.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005(13).

O.  Vid riskbedömningskommitténs 47:e sammanträde den 27 februari 2019 kom man överens om att klassificera mankozeb som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B.

P.  Enligt punkt 3.6.4 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 får verksamma ämnen inte godkännas om de klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B, utom i de fall då det i ansökan finns dokumentation som styrker att ett sådant verksamt ämne är nödvändigt för att kontrollera en allvarlig fara för växtskyddet som inte kan avvärjas med andra medel, inbegripet med icke-kemiska metoder, förutsatt att riskreducerande åtgärder tillämpas i samband med användning av det verksamma ämnet för att se till att exponering av människor och miljö minimeras.

Q.  Exponering för mankozeb har kopplats till en ökad risk för Parkinsons sjukdom bland jordbrukare och andra människor i landsbygdsområden i Nederländerna och Frankrike(14).

R.  Mankozeb är en kombination av två andra ditiokarbamater, nämligen maneb och zineb, som inte längre är godkända för användning i EU på grund av de risker som de utgör för människors hälsa och miljön.

S.  Mankozeb är mycket giftigt för vattenlevande organismer, misstänks skada mänskliga foster och kan orsaka allergiska hudreaktioner.

T.  Det är oacceptabelt att ämnen som man vet uppfyller uteslutningskriterierna för verksamma ämnen som är mutagena, cancerframkallande och/eller reproduktionstoxiska eller som har hormonstörande egenskaper, vilka har fastställts för att skydda människors hälsa och miljön, får fortsätta att användas i unionen och därmed äventyra folkhälsan och miljön.

U.  Sökande kan utnyttja den inbyggda automatiken i kommissionens arbetsmetoder, där godkännandeperioderna för verksamma ämnen omedelbart förlängs om den förnyade riskbedömningen inte är klar, genom att avsiktligen dra ut på förfarandet för förnyad bedömning genom att tillhandahålla ofullständiga uppgifter och begära fler undantag och särskilda villkor, vilket leder till oacceptabla risker för miljön och människors hälsa eftersom exponeringen för det farliga ämnet under tiden fortsätter.

V.  I sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel uppmanade Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att ”se till att den förfarandemässiga förlängningen av godkännandeperioden medan förfarandet pågår, i enlighet med artikel 17 i förordningen, inte tillämpas på verksamma ämnen som är mutagena, cancerogena eller reproduktionstoxiska och därför i kategori 1A eller 1B, eller verksamma ämnen som har endokrinstörande egenskaper och är skadliga för människor eller djur, vilket för närvarande är fallet i fråga om ämnen såsom flumioxazin, tiakloprid, klortoluron och dimoxistrobin”.

W.  Det nederländska parlamentet har uttryckt oro över förlängningarna av godkännandeperioder och krävt ett slut på förlängningar för ämnen som man vet utgör ett betydande hot mot den biologiska mångfalden, särskilt bin och humlor, eller som är cancerframkallande, mutagena, hormonstörande eller reproduktionstoxiska(15).

X.  Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet höll ett offentligt samråd om mankozeb vars tidsfrist löpte ut den 28 april 2018. På grundval av den i nuläget tillgängliga informationen från unionens riskbedömning uppskattar den nederländska myndigheten för godkännande av växtskyddsmedel och biocider (Ctgb) att det finns tillräckliga uppgifter för att fatta ett snabbt beslut om huruvida godkännandet för mankozeb ska förnyas eller inte(16).

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandeförordning överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1107/2009.

2.  Europaparlamentet anser inte att utkastet till kommissionens genomförandeförordning respekterar försiktighetsprincipen.

3.  Europaparlamentet anser att beslutet att förlänga godkännandeperioderna för dimoxistrobin och mankozeb är oförenligt med de säkerhetskriterier som fastställs i förordning (EG) nr 1107/2009 och att det inte grundar sig på vare sig bevis för att dessa ämnen kan användas säkert eller ett påvisat akut behov av dem för livsmedelsproduktion i unionen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandeförordning och att lägga fram ett nytt utkast för utskottet som beaktar de vetenskapliga bevisen för de skadliga egenskaperna hos alla berörda ämnen, särskilt dimoxistrobin och mankozeb.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om att inte förnya godkännandet av dimoxistrobin och mankozeb vid nästa sammanträde för den ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram utkast till genomförandeförordningar för att förlänga godkännandeperioder endast för ämnen i förhållande till vilka det rådande vetenskapliga läget inte förväntas leda till ett kommissionsförslag om icke förnyat godkännande av det berörda verksamma ämnet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka godkännandena för ämnen om det finns bevis för eller rimliga tvivel om att de inte kommer att uppfylla de säkerhetskriterier som fastställs i förordning (EG) nr 1107/2009.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en korrekt och snabb förnyad bedömning av godkännandena av de verksamma ämnen för vilka de är rapporterande medlemsstater och att se till att de nuvarande förseningarna avhjälps effektivt och snarast möjligt.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1. (2) EUT L 67, 12.3.2015, s. 18. (3) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. (4) Antagna texter, P8_TA(2018)0356. (5) Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1). (6) Kommissionens direktiv 2006/75/EG av den 11 september 2006 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för införande av dimoxistrobin som verksamt ämne (EUT L 248, 12.9.2006, s. 3). (7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 av den 18 september 2012 om fastställande av de bestämmelser som behövs för att genomföra förnyelseförfarandet för verksamma ämnen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EUT L 252, 19.9.2012, s. 26). (8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1136/2013 av den 12 november 2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller en förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena klotianidin, dimoxistrobin, oxamyl och petoxamid (EUT L 302, 13.11.2013, s. 34). (9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/84 av den 19 januari 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena klorpyrifos, klorpyrifosmetyl, klotianidin, kopparföreningar, dimoxistrobin, mankozeb, mekoprop-P, metiram, oxamyl, petoxamid, propikonazol, propineb, propyzamid, pyraklostrobin och zoxamid (EUT L 16, 20.1.2018, s. 8). (10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1796 av den 20 november 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena amidosulfuron, bifenox, klorpyrifos, klorpyrifosmetyl, klofentezin, dikamba, difenokonazol, diflubenzuron, diflufenikan, dimoxistrobin, fenoxaprop-P, fenpropidin, lenacil, mankozeb, mekoprop-P, metiram, nikosulfuron, oxamyl, pikloram, pyraklostrobin, pyriproxifen och tritosulfuron (EUT L 294, 21.11.2018, s. 15). (11) Kommissionens direktiv 2005/72/EG av den 21 oktober 2005 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa klorpyrifos, klorpyrifosmetyl, mankozeb, maneb och metiram som verksamma ämnen (EUT L 279, 22.10.2005, s. 63). (12) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 762/2013 av den 7 augusti 2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena klorpyrifos, klorpyrifosmetyl, mankozeb, maneb, MCPA, MCPB och metiram (EUT L 213, 8.8.2013, s. 14). (13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1). (14) https://www.bnnvara.nl/zembla/artikelen/risico-op-ziekte-van-parkinson-bij-blootstelling-aan-landbouwgif, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23713084, https://academic.oup.com/ije/article/47/1/299/4609336. (15) TK 21501-32, nr 1176. (16) TK 27858, nr 485.

Europaparlamentets beslut av den 18 december 2019 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2017 (2019/2909(RSP))

P9_TA(2019)0100 B9-0235/2019

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2017,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2017, med kontorets svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2017 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2019 om att bevilja kontoret ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2017 (05825/2019 – C8‑0098/2019),

–  med beaktande av sitt beslut av den 26 mars 2019(3) om att uppskjuta beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2017 samt av svaren från verkställande direktören för Europeiska stödkontoret för asylfrågor,

–  med beaktande av sitt beslut av den 23 oktober 2019(4) om att inte bevilja ansvarsfrihet för verkställande direktören för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2017,

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(6), särskilt artikel 70,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 av den 19 maj 2010 om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor(7), särskilt artikel 36,

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med en rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(8), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046(9), särskilt i artikel 105,

–  med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen.

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2017.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till verkställande direktören för Europeiska stödkontoret för asylfrågor, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT C 434, 30.11.2018, s. 116. (2) EUT C 434, 30.11.2018, s. 116. (3) EUT L 249, 27.9.2019, s. 182. (4) Antagna texter, P9_TA(2019)0039. (5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (6) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. (7) EUT L 132, 29.5.2010, s. 11. (8) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42. (9) EUT L 122, 10.5.2019, s. 1.

Europaparlamentets resolution av den 18 december 2019 om allmän diskriminering och hatpropaganda som drabbar hbti-personer samt ”hbti-fria zoner” (2019/2933(RSP))

P9_TA(2019)0101 B9-0234/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter, i synnerhet den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som båda antogs den 16 december 1966 av FN:s generalförsamling i New York,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och Europadomstolens rättspraxis i relation till denna,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan),

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 8, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 207 och avdelningarna IV och V i del tre i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 45 i stadgan,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), som antogs av rådet 2013,

–  med beaktande av Yogyakartaprinciperna (om tillämpning av internationell människorättslagstiftning vad gäller sexuell läggning och könsidentitet), som antogs i november 2006, och de 10 kompletterande principerna (YP+10, kompletterande principer och statsåtaganden om tillämpning av internationell människorättslagstiftning vad gäller sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könsegenskaper), vilka antogs den 10 november 2017,

–  med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2010)5 av den 31 mars 2010 om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om EU:s färdplan mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2019 om framtiden för handlingsplanen för hbti-personer (2019–2024)(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2019 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2017(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2019 om barnets rättigheter med anledning av 30-årsjubileet för konventionen om barnets rättigheter(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2019 om bakslag för kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 november 2019 om kriminalisering av sexualundervisning i Polen(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2018 om jämställdhet inom mediesektorn i EU(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2009 om den litauiska lagen om skydd av minderåriga mot skadlig påverkan från offentlig information(9),

–  med beaktande av resultaten från EU:s hbt-undersökning som EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) lanserade 2012,

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Rätten till likabehandling och icke-diskriminering är en grundläggande rättighet som fastställs i fördragen och stadgan, och den bör respekteras till fullo.

B.  Alla medlemsstater har i enlighet med internationell rätt och EU-fördragen åtagit sig att respektera, garantera, skydda och förverkliga grundläggande rättigheter.

C.  Forskning, undersökningar och rapporter(10) visar att den allmänna diskrimineringen av och hatpropagandan mot hbti-personer ökar i hela EU. Hatbrott som motiveras av hbti-fobi ökar i hela EU. Dessa angrepp utgör en kränkning av hbti-personers grundläggande rättigheter, och myndigheternas svar är alltför ofta otillräckliga.

D.  Angrepp mot hbti-personers grundläggande rättigheter utgör ett allvarligt hot mot respekten för de grundläggande rättigheterna i EU, och dessa angrepp är ofta förenade med angrepp mot kvinnors rättigheter och minoriteters rättigheter.

E.  Myndigheter som bedriver hatpropaganda mot hbti-personer har en vidare inverkan i den bemärkelsen att det att legitimerar och skapar förutsättningar för förföljelse, våld och diskriminering som drabbar hbti-personer i samhället i stort.

F.  Hbti-personers säkerhet kan inte särskiljas från säkerheten för alla som lever i Europa, och urholkningen av denna säkerhet är en markör för urholkningen av alla grundläggande rättigheter. Främlingsfientlig retorik har också bidragit till att skapa en alltmer osäker och ohållbar miljö för organisationer och människorättsförsvarare som förespråkar hbti-personers rättigheter.

G.  Det pågår en motreaktion mot jämställdhet i och utanför EU, som direkt riktar sig mot och drabbar hbti-personer, och även kvinnor i allmänhet. Denna motreaktion har underblåsts av populism och högerextremism.

H.  Stigmatisering på grund av faktisk eller förmodad sexuell läggning, könsidentitet eller könsegenskaper förekommer fortfarande i hela EU.

I.  Det råder allvarlig brist på systematisk övervakning, dokumentering och insamling av uppgifter om hat och våld mot hbti-personer.

J.  Alltför många hbti-fientliga brott går orapporterade. Rapportering medför risker och rädsla för att avslöja sin sexuella läggning, könsidentitet, sina könsegenskaper och sitt könsuttryck.

K.  Det stora flertalet medlemsstater har vidtagit rättsliga åtgärder mot diskriminering och våld. Genomförandet är dock fortfarande otillräckligt, vilket gör hbti-personer sårbara för hatbrott, hatpropaganda och diskriminering, särskilt när det gäller hälso- och sjukvård, utbildning, sysselsättning och bostäder.

L.  Många angrepp mot hbti-personer från myndigheters sida har riktat in sig på utbildningsanstalter och skolor. Detta är särskilt skadligt för unga hbti-personer.

M.  Sexuell läggning och könsidentitet ingår i den enskildes rätt till privatliv, som garanteras genom internationell, europeisk och nationell människorättslagstiftning, och myndigheter bör främja jämställdhet och icke-diskriminering(11).

N.  Yttrandefriheten bör garanteras både offline och online för medier, kulturorganisationer, icke-statliga organisationer och enskilda personer, särskilt mot bakgrund av den oroväckande trenden att ta bort och förbjuda hbti-innehåll på sociala medier.

O.  Diskriminering av och våld mot hbti-personer har förekommit i olika former, med aktuella exempel såsom homofobiska uttalanden i folkomröstningskampanjen för att inskränka definitionen av familj i Rumänien, angrepp mot sociala centrum för hbti-personer i flera medlemsstater, exempelvis Ungern och Slovenien, homofobiska uttalanden och hatpropaganda mot hbti-personer, vilket har förekommit i Estland, Spanien, Storbritannien, Ungern och Polen på senare tid, särskilt i samband med val, och rättsliga instrument som kan tillämpas för att begränsa medier, kultur, utbildning och tillgång till andra former av innehåll på ett sätt som otillbörligt begränsar yttrandefriheten när det gäller hbti-frågor, som i Litauen och Lettland.

P.  Sedan början av 2019 har det i Polen varit över 80 fall där regioner, distrikt eller kommuner har antagit resolutioner i vilka de förklarar sig vara fria från så kallad ”hbt-ideologi”, eller antagit ”regionala stadgor för familjerättigheter” eller centrala bestämmelser från sådana stadgor, som diskriminerar i synnerhet ensamstående föräldrar och hbti-familjer. I dessa resolutioner uppmanas de lokala myndigheterna att inte vidta några åtgärder för att uppmuntra tolerans för hbti‑personer, ge ekonomiskt stöd till icke‑statliga organisationer som arbetar för att främja lika rättigheter, anordna utbildning i antidiskriminering eller på annat sätt stödja hbti-personer. Inrättandet av hbti-fria zoner, även om det inte handlar om någon fysisk gränsdragning, utgör en mycket diskriminerande åtgärd som begränsar EU-medborgarnas fria rörlighet. Dessa resolutioner ingår i ett bredare sammanhang av angrepp mot hbti‑personer i Polen, som omfattar växande hatpropaganda från offentliga tjänstemän och förtroendevalda samt offentliga medier, liksom angrepp och förbud mot Prideparader och informationsprogram och medvetandehöjande åtgärder såsom Rainbow Friday.

Q.  Enligt FRA:s hbt-undersökning(12) ansåg 32 % av de tillfrågade att de diskriminerades på områden utanför arbetslivet, t.ex. inom utbildning. Risken för självmord bland hbti-barn är högre än för andra barn. Inkluderande utbildning är avgörande för att skapa en skolmiljö som är säker och där alla barn kan blomstra, även sådana som tillhör minoriteter, såsom hbti-barn och barn från hbti-familjer. De främsta offren för angrepp mot hbti-personers rättigheter är barn och unga som bor på landsbygden och i småstäder. Då de är särskilt utsatta för våld och ofta hotas av utestängning och osäkerhet behöver de särskilt stöd och hjälp från statliga och lokala myndigheter eller icke-statliga organisationer.

R.  Avsaknaden av en antidiskrimineringslagstiftning i många medlemsstater gör att de mest marginaliserade befolkningsgrupperna riskerar att utsättas för diskriminering och våld. Det övergripande direktivet om icke-diskriminering skulle fylla denna lucka i skyddet men har blockerats i rådet i 11 år. Det finns en lucka i lagstiftningen när det gäller skydd mot brott som motiveras av fördomar baserade på sexuell läggning och könsidentitet i EU och i många medlemsstater.

S.  Folk kan utsättas för flerfaldig och intersektionell diskriminering. Politik som riktar sig mot en särskild typ av diskriminering bör ta hänsyn till situationen för särskilda grupper som sannolikt kan bli offer för flerfaldig diskriminering på grund av bland annat ålder, ras, religion, sexuell läggning, kön eller funktionsnedsättning.

T.  Hbti-personer utsätts för diskriminering och våld i hela världen.

1.  Europaparlamentet påminner om att hbti-personers rättigheter är grundläggande rättigheter och att EU-institutionerna och medlemsstaterna därför är skyldiga att upprätthålla och skydda dem i enlighet med fördragen och stadgan samt internationell rätt.

2.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över det ökande antalet angrepp mot hbti-personer som man har kunnat se i EU, som begås av stater, statstjänstemän, regeringar på nationell, regional och lokal nivå samt politiker.

3.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt all diskriminering av hbti-personer och deras grundläggande rättigheter från myndigheters sida, inbegripet hatpropaganda som bedrivs av myndigheter och förtroendevalda, i samband med val, liksom den senaste tidens förklaringar om zoner i Polen som är fria från så kallad ”hbt-ideologi”, och uppmanar kommissionen att kraftfullt fördöma sådan allmän diskriminering.

4.  Europaparlamentet beklagar att hbti-personer utsätts för mobbning och trakasserier som börjar i skolan, och uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att få slut på diskrimineringen av hbti-personer, vilken kan leda till att de blir mobbade, misshandlade eller isolerade, särskilt i utbildningsmiljöer. Parlamentet fördömer starkt att skolor i vissa medlemsstater hindras av myndigheterna från att uppfylla sin roll när det gäller att främja grundläggande rättigheter och skydda hbti-personer, och påminner om att skolorna inte bara bör vara säkra platser utan också platser som stärker och skyddar alla barns grundläggande rättigheter. Parlamentet betonar vikten av hälso- och sexualundervisning, särskilt för flickor och unga hbti-personer, som är särskilt drabbade av orättvisa könsnormer. Parlamentet betonar att sådan undervisning måste omfatta att lära ungdomar om relationer som bygger på jämställdhet, samtycke och ömsesidig respekt som ett sätt att förebygga och bekämpa könsstereotyper, hbti-fobi och könsrelaterat våld.

5.  Europaparlamentet påminner om att hbti-fobi vid idrottsevenemang fortfarande är vanligt förekommande och att det saknas åtgärder för att bekämpa det. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma hur homofobi inom idrotten drabbar unga hbti-personer så att man kan förbättra inkluderingen och öka medvetenheten.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder för att säkerställa den fria rörligheten för alla familjer, inklusive hbti-familjer, i enlighet med domen från Europeiska unionens domstol från juni 2018 i målet Coman(13). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa lagstiftning om likvärdigt erkännande av samkönade äktenskap och partnerskap för att garantera full respekt för rätten till privatliv och familjeliv utan diskriminering.

7.  Europaparlamentet är oroat över den ökande rasismen och främlingsfientligheten. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera arbetet med att utbyta bästa praxis och att stärka sitt samarbete i kampen mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi, transfobi och andra former av intolerans, med full delaktighet av det civila samhället och med bidrag från relevanta aktörer, till exempel FRA.

8.  Europaparlamentet fördömer de fall av hatbrott och hatpropaganda både offline och online som motiveras av rasism, främlingsfientlighet, religiös intolerans eller fördomar mot en persons funktionsnedsättning, sexuella läggning, könsidentitet, könsegenskaper eller minoritetsstatus, samt trenden att ta bort och förbjuda hbti-innehåll på sociala medier, något som förekommer dagligen i EU. Parlamentet beklagar djupt de ökande nivåerna av hatpropaganda från vissa myndigheter, politiska partier och medier. Parlamentet uppmanar EU att föregå med gott exempel genom att bekämpa hatpropaganda inom sina egna institutioner. Parlamentet oroar sig över att det blir allt vanligare med hatpropaganda på internet och rekommenderar att medlemsstaterna upprättar enkla tillvägagångssätt för allmänheten att anmäla fall av hatinnehåll på nätet.

9.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att brottsoffer avstår från att anmäla hatbrott på grund av otillräckliga skyddsåtgärder och att myndigheterna misslyckas med att utreda brotten ordentligt och få fällande domar för hatbrott i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla och sprida verktyg och mekanismer för rapportering av hatbrott och hatpropaganda och att se till att alla fall av påstådda hatbrott eller påstådd hatpropaganda verkligen utreds, lagförs och prövas.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utbildningsprogram för brottsbekämpande och rättsliga myndigheter, liksom för de EU-byråer som det berör, i syfte att förebygga och bekämpa diskriminerande praxis och hatbrott.

11.  Europaparlamentet inser att den fulla omfattningen av ojämlikheten i EU fortfarande är okänd, eftersom medlemsstaterna inte samlar in jämförbara och uppdelade uppgifter om likabehandling. Parlamentet anser att medlemsstaternas insamling av sådana uppgifter är väsentlig för utformningen av en meningsfull politik för genomförandet av EU:s lagstiftning om likabehandling. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att erkänna behovet av tillförlitliga och jämförbara uppgifter om likabehandling för att mäta diskrimineringen, uppdelade efter diskrimineringsgrunder, i syfte att tillhandahålla beslutsunderlag. Parlamentet uppmanar båda institutionerna att fastställa konsekventa principer för insamling av uppgifter om likabehandling på grundval av självidentifiering, EU:s dataskyddsnormer och samråd med berörda de grupperna.

12.  Europaparlamentet fördömer alla former av diskriminering eller våld på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsegenskaper. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att utarbeta en agenda som garanterar lika rättigheter och möjligheter för alla medborgare, samtidigt som medlemsstaternas befogenheter respekteras, och att övervaka ett korrekt införlivande och genomförande av den EU‑lagstiftning som berör hbti-personer. Parlamentet välkomnar i detta avseende den förteckning över åtgärder som kommissionen utarbetat för att öka jämställdheten för hbti-personer, inklusive dess informationskampanj för att bekämpa stereotyper och förbättra den sociala acceptansen av hbti-personer. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att föra ett nära samarbete med organisationer i det civila samhället som arbetar för hbti-personers rättigheter. Kommissionen uppmanas att tillgängliggöra adekvat finansiering för att stödja sådana organisationer på nationell och lokal nivå i synnerhet genom programmet för rättigheter och värden. Parlamentet noterar att FRA:s fältundersökningar visar att offentliga tjänstemän ser unionsrätten och EU:s politik som viktiga drivkrafter för nationella insatser för att främja jämställdhet för hbti-personer.

13.  Europaparlamentet påminner om Europadomstolens rättspraxis rörande hbti-rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utbyta bästa praxis när det gäller skydd av de grundläggande rättigheterna, och uppmanar medlemsstaterna att fullt informera hbti-personer om deras rättigheter.

14.  Europaparlamentet upprepar sina krav på en övergripande, permanent och objektiv EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter som inbegriper skydd av hbti-personers rättigheter. Parlamentet understryker att det nu mer än någonsin finns ett akut behov av en sådan mekanism. Parlamentet upprepar behovet av en opartisk och regelbunden bedömning av situationen när det gäller rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna i alla medlemsstater, och uppmanar kommissionen att övervaka kränkningar av de grundläggande rättigheterna inom ramen för den aviserade granskningscykeln för rättsstatsprincipen.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att använda alla verktyg och förfaranden som står till deras förfogande för att säkerställa en fullständig och korrekt tillämpning av fördragets principer och värden, såsom överträdelseförfaranden, budgetförfaranden, rättsstatsmekanismen och förfarandet enligt artikel 7, inbegripet de som pågår.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida inrättandet av hbti-fria zoner utgör en kränkning av rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom EU, i strid med artikel 3.2 i EU-fördraget, artikel 21 i EUF-fördraget, avdelningarna IV och V i del tre i EUF-fördraget och artikel 45 i stadgan. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida Polen har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen och huruvida landet bör avge ett motiverat yttrande i frågan, i enlighet med artikel 258 i EUF-fördraget.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka användningen av alla EU-finansieringskanaler, inbegripet EU:s struktur- och investeringsfonder, och att använda regelbundna dialoger med nationella, regionala och lokala myndigheter för att påminna berörda aktörer om deras åtagande om icke-diskriminering och att sådana medel under inga omständigheter får användas för diskriminerande ändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder för att ta itu med tydliga och direkta överträdelser av antidiskrimineringsregler, särskilt förbudet mot en föreskrift att diskriminera i enlighet med direktiv 2000/78/EG, från lokala myndigheter som antar föreskrifter som kränker hbti-personers rättigheter.

18.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att anta en EU-strategi för hbti-personer som beaktar parlamentets tidigare krav och säkerställer kontinuitet och en stark uppföljning av förra kommissionens arbete med åtgärdslistan för främjande av lika möjligheter för hbti-personer.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra det till en prioritering att säkerställa att alla i praktiken har ett likvärdigt och starkt rättsligt skydd på alla de grunder som anges i artikel 19 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar rådet att omedelbart häva blockeringen av och slutföra förhandlingarna om det övergripande direktivet om icke-diskriminering och välkomnar kommissionens nya åtaganden på detta område.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att förbättra utredningen av hatbrott, såsom brott som motiveras av hbti-fobi, och stödet till offren. Parlamentet noterar att vissa medlemsstater har utvidgat det skydd som ges till offer för diskriminering vid genomförandet av EU:s rambeslut om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen, till att omfatta diskriminering på andra grunder, såsom sexuell läggning, könsidentitet eller könsegenskaper, och uppmuntrar sådana utvidgningar. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att efter en konsekvensbedömning se över det nuvarande rambeslutet, för att inkludera uppvigling till hatbrott på grund av kön, sexuell läggning, könsidentitet och könsegenskaper.

21.  Europaparlamentet uppmanar Regionkommittén att som företrädare för EU:s lokala och regionala myndigheter överväga att vidta åtgärder –inom ramen för sina befogenheter – som svar på upprättandet av zoner som är fria från så kallad ”hbt-ideologi” i Polen.

22.  Europaparlamentet stöder EU:s arbete med att försvara och främja de mänskliga rättigheterna i sina yttre åtgärder, inklusive hbti-personers rättigheter. Parlamentet vill att EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som snart ska antas, ska ha sina starka åtaganden om och fokus på hbti-frågor under de kommande fem åren, precis som under 2015–2019.

23.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att iaktta sin plikt att skydda de grundläggande rättigheterna och friheterna för alla EU-medborgare, inklusive hbti-personer, utan undantag, på både nationell och lokal nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta positiva åtgärder för att öka den sociala acceptansen gentemot hbti-personer.

24.  Europaparlamentet uppmanar Polen att tydligt fördöma diskrimineringen av hbti-personer, även när den härrör från lokala myndigheter, och att upphäva resolutioner som angriper hbti-personers rättigheter, inbegripet lokala bestämmelser mot ”hbt-ideologi”, i enlighet med landets nationella rätt samt sina skyldigheter enligt EU-rätten och internationell rätt.

25.  Europaparlamentet fördömer missbruk av lagar om information som är tillgänglig för minderåriga, särskilt på utbildnings- och medieområdet, i syfte att censurera hbti-relaterat innehåll och material, särskilt artikel 4.2.16 i lagen om skydd av minderåriga mot skadlig påverkan från offentlig information i Litauen och artikel 10.1 i utbildningslagen i Lettland. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ändra sådan lagstiftning så att den fullt ut överensstämmer med de grundläggande rättigheter som fastställs i EU-rätten och internationell rätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa efterlevnad.

26.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att övervaka hatpropaganda från myndigheters och förtroendevaldas sida, liksom vid lokala, regionala och nationella val, samt att vidta kraftfulla och konkreta åtgärder och sanktioner mot det.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till regeringarna och parlamenten i de medlemsstater som nämns i denna resolution samt till rådet, kommissionen och Regionkommittén.

(1) EUT L 315, 14.11.2012, s. 57. (2) EUT C 93, 24.3.2017, s. 21. (3) Antagna texter, P8_TA(2019)0129. (4) Antagna texter, P8_TA(2019)0032. (5) Antagna texter, P9_TA(2019)0066. (6) Antagna texter, P8_TA(2019)0111. (7) Antagna texter, P9_TA(2019)0058. (8) EUT C 390, 18.11.2019, s. 19. (9) EUT C 224 E, 19.8.2010, s. 18. (10) FRA:s rapport om grundläggande rättigheter 2019, https://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-2019-fundamental-rights-report-2019_en.pdf; EU:s hbt-undersökning, FRA; 2019 Rainbow Europe report, ILGA-Europe, https://www.ilga-europe.org/rainboweurope/2019 (11) Europadomstolens dom i mål S. och Marper mot Förenade kungariket, den 4 december 2008 (Klagomål nr 30562/04 och 30566/04), § 66, https://hudoc.echr.coe.int/eng#{“itemid”:[“001-90051”]}; Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston, föredraget den 17 juli 2014 i de förenade målen C-148/13, C-149/13 och C-150/13, § 38 och 39, http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=%2522gender%2Bidentity%2522&docid=155164&pageIndex=0&doclang=SV&mode=req&dir=&occ=first&part=1&cid=4735298#ctx1 (12) EU:s hbt-undersökning, FRA, sammanfattning av resultaten, https://fra.europa.eu/en/publications-and-resources/infographics/eu-lgbt-survey (13) ECLI:EU:C:2018:385.

Europaparlamentets resolution av den 18 december 2019 om rättvis beskattning i en digitaliserad och globaliserad ekonomi: BEPS 2.0 (2019/2901(RSP))

P9_TA(2019)0102 B9-0238/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 4 och 13 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 107, 108, 113, 115 och 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av OECD:s BEPS-handlingsplan från oktober 2015, särskilt åtgärd 1,

–  med beaktande av OECD:s arbetsprogram av den 29 maj 2019 för att få fram en samförståndslösning på de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin,

–  med beaktande av OECD:s offentliga samrådsdokument av den 9 oktober 2019 och 8 november 2019 Secretariat Proposal for a “Unified Approach” under Pillar One och Global Anti-Base Erosion Proposal (GloBE) - Pillar Two (båda förslag från OECD:s sekretariat),

–  med beaktande av TAXE-utskottets resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(1), TAX2‑utskottets resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(2), PANA-utskottets rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt(3) och TAX3-utskottets resolution av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen(5),

–  med beaktande av kommissionens uppföljning av var och en av de ovannämnda resolutionerna från Europaparlamentet(6),

–  med beaktande av resultaten från de olika G7-, G8- och G20-toppmöten som anordnats avseende internationella skattefrågor,

–  med beaktande av Internationella valutafondens policydokument Corporate Taxation in the Global Economy(7),

–  med beaktande av de många avslöjanden som gjorts av undersökande journalister, såsom LuxLeaks, Panamadokumenten, Paradisläckan och nyligen cum-ex-skandalen, samt de fall av penningtvätt som involverar framför allt banker i Danmark, Estland, Tyskland, Lettland, Nederländerna och Förenade kungariket,

–  med beaktande av studien Impact of Digitalisation on International Tax Matters: Challenges and Remedies(8),

–  med beaktande av kommissionens studier om indikatorer för aggressiv skatteplanering(9),

–  med beaktande av de bevis som inhämtats av TAX3-utskottet under dess 34 utfrågningar med experter eller under diskussioner med kommissionsledamöter och ministrar samt under uppdragen till Förenta staterna, Lettland, Isle of Man, Estland och Danmark,

–  med beaktande av den moderniserade och mer robusta ram för bolagsskatt som infördes under denna mandatperiod, framför allt direktiven mot skatteflykt (första direktivet mot skatteflykt(10) och andra direktivet mot skatteflykt(11)),

–  med beaktande av kommissionens förslag i avvaktan på antagande, i synnerhet om den gemensamma (konsoliderade) bolagsskattebasen (CC(C)TB)(12), paketet avseende digital beskattning(13) och offentlig landsspecifik rapportering(14), samt parlamentets ståndpunkt om dessa förslag,

–  med beaktande av resolutionen av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 1 december 1997 om en uppförandekod för företagsbeskattning(15) och av de regelbundna rapporterna till Ekofinrådet från uppförandekodgruppen (företagsbeskattning),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 mars 2018 om nya krav för bekämpning av skatteundandragande i EU:s lagstiftning avseende i synnerhet finansierings- och investeringstransaktioner (C(2018)1756),

–  med beaktande av kommissionens utredningar och beslut avseende statligt stöd(16),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 januari 2016 om en extern strategi för effektiv beskattning (COM(2016)0024), i vilken kommissionen även uppmanade EU att ”föregå med gott exempel”,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 december 2017 om EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet,

–  med beaktande av ordförandeskapets lägesrapport av den 28 oktober 2019 om digital skatt,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 om skatteundandragande och skatteflykt som utmaningar till goda styrelseformer, socialt skydd och utveckling i utvecklingsländer(17),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 januari 2019 Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik (COM(2019)0008),

–  med beaktande av uppdragsskrivelserna och utfrågningarna för den verkställande vice ordföranden för ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, den verkställande vice ordföranden för en ekonomi för människor och kommissionsledamoten med ansvar för ekonomi(18),

–  med beaktande av frågan för muntligt besvarande till kommissionen om rättvis beskattning i en digitaliserad och globaliserad ekonomi: BEPS 2.0 (O-000040/2019 – B9-0060/2019),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  De nuvarande internationella bolagsskattereglerna kan vara dysfunktionella och kan behöva uppdateras med tanke på att de infördes i början av 1900-talet och är inte utformade för utmaningarna i den digitala ekonomin, vilket får länderna att vidta ensidiga åtgärder för att hantera dessa utmaningar.

B.  Efter finanskrisen 2008–2009 och journalisters och det civila samhällets avslöjanden om skatteundandragande, aggressiv skatteplanering, skatteflykt och penningtvätt enades G20-länderna om att ta itu med dessa frågor globalt på OECD-nivå genom projektet mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), vilket ledde till BEPS‑handlingsplanen. Det har förekommit olika grader av engagemang och beslutsamhet i tillämpningen av OECD:s BEPS-regler.

C.  I BEPS-handlingsplanen lyckades man nå globalt samförstånd om många aspekter för att bekämpa skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Ingen överenskommelse nåddes emellertid om hur man skulle hantera de skatteutmaningar som digitaliseringen av ekonomin medför, vilket 2015 ledde till en separat rapport om åtgärd 1 i BEPS-handlingsplanen.

D.  Europaparlamentet har i sina TAXE-, TAX2-, TAX3- och PANA-resolutioner samt i sitt yttrande om den gemensamma bolagsskattebasen upprepade gånger efterlyst en reform av det internationella systemet för bolagsbeskattning för att tackla skatteundandragande och skatteflykt och ta sig an utmaningarna kring beskattning av den digitala ekonomin, och uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att enas om en gemensam europeisk ståndpunkt på OECD- och G20-nivå eller att agera på unionsnivå om en internationell överenskommelse inte kan uppnås.

E.  År 2018, under de pågående förhandlingarna om ett internationellt avtal, lade kommissionen fram två förslag om beskattning av den digitala ekonomin. Europaparlamentet stödde dessa förslag, men de antogs inte i rådet på grund av motstånd från ett litet antal medlemsstater, vilket förhindrade att en enhällig överenskommelse nåddes: en kortsiktig lösning som inför en skatt på digitala tjänster och en långsiktig lösning som definierar betydande digital närvaro som en koppling (nexus) till bolagsbeskattning och som skulle ersätta skatten på digitala tjänster.

F.  Med stöd av ett mandat från G20-ländernas finansministrar i mars 2017 utarbetade OECD/G20:s inkluderande ramverk för BEPS, genom sin arbetsgrupp för den digitala ekonomin, en interimsrapport i mars 2018 ”Tax Challenges Arising from Digitalisation”.

G.  I maj 2019 antog det inkluderande ramverket ett arbetsprogram – vilket godkänts av G20 – för att komma till samförstånd, med målet att nå en överenskommelse före utgången av 2020.

H.  Det inkluderande ramverket föreslog att man skulle gruppera ledamöternas förslag i två pelare där digitaliseringens utmaningar ska tas upp till behandling. Den första pelaren fokuserar på en fördelning av beskattningsrätten genom nya regler för vinstfördelning och koppling (nexus), medan den andra pelaren tar upp kvarstående BEPS-frågor och inför åtgärder för att säkerställa en minimiskattenivå.

I.  Den 9 oktober 2019 inledde OECD:s sekretariat ett offentligt samråd på grundval av sitt förslag till enhetlig strategi, med målet att uppnå samförstånd om de tre alternativen i första pelaren. Den 18 oktober 2019 välkomnade G20(19) OECD-sekretariatets arbete med att lägga fram ett förslag till enhetlig strategi inom ramen för den första pelaren, men godkände inte förslaget formellt. Den 8 november 2019 inledde OECD:s sekretariat ett offentligt samråd om GloBE-förslaget inom ramen för den andra pelaren.

J.  Ett rättvist och effektivt skattesystem är avgörande för att komma till rätta med ojämlikhet och säkerställa säkerhet och stabilitet, vilket är en förutsättning för konkurrenskraft och lika spelregler för företag, särskilt för små och medelstora företag. Ett rättvist och effektivt skattesystem är också mycket viktigt för att medlemsstaterna ska kunna säkra skatteintäkter som gör det möjligt för dem att genomföra en sund politik, vilket i sin tur gynnar EU som helhet genom att stabiliteten ökar.

K.  De nominella bolagsskattesatserna har minskat på EU-nivå från ett genomsnitt på 32 % år 2000 till 21,7 % år 2019(20), vilket är en minskning med 32 %. Minskningen kan få konsekvenser för hållbarheten i EU:s välfärdsstater och ge spridningseffekter på andra länder. Av de 38 länder som undersöktes i OECD:s rapport om skattepolitiska reformer 2018(21) har nu 22 länder kombinerade lagstadgade bolagsskattesatser på eller under 25 %, jämfört med endast sex länder år 2000.

L.  Kommissionen har i vissa landsrapporter kritiserat brister i nationella skattesystem som underlättar aggressiv skatteplanering, och hävdat att de undergräver integriteten för EU:s inre marknad.

M.  Det har skett en gradvis övergång från konkret produktion till immateriella tillgångar i multinationella företags värdekedjor, vilket återspeglas i de relativa tillväxtsiffrorna under de senaste fem åren för royaltyer och licensavgifter (nästan 5 % per år) jämfört med handeln med varor och utländska direktinvesteringar (mindre än 1 % per år). Vissa multinationella företag betalar genom användning av lagliga skatteplaneringsstrategier nästan ingen skatt i vissa medlemsstater, trots sin betydande digitala närvaro och stora intäkter i dessa medlemsstater.

N.  En överföring av befogenheter på skatteområdet från nationell nivå till EU-nivå skulle kräva en fördragsändring.

Få fram en samförståndslösning på de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin

1.  Europaparlamentet erkänner framstegen med BEPS-handlingsplanen och dess genomförande i EU genom direktivet mot skatteflykt, men menar att man fortfarande inte har tagit itu med vissa utmaningar, särskilt sådana som är kopplade till globaliseringen och digitaliseringen av ekonomin.

2.  Europaparlamentet påpekar att skatteflyktsdirektivet går längre än BEPS-handlingsplanen, särskilt med EU:s nya regler för kontrollerade utländska bolag, som gör att vinster som flyttats till skatteparadis kan beskattas i det EU-land där ett multinationellt företag har sitt huvudkontor. Parlamentet konstaterar att åtgärder av detta slag begränsar aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Parlamentet uppmanar den nya kommissionen att utvärdera medlemsstaternas genomförande av skatteflyktsdirektivet, analysera möjliga nya sätt att kringgå detta direktiv och lägga fram nya lagstiftningsförslag för att vid behov motverka sådana metoder.

3.  Europaparlamentet påminner om att EU:s förslag om en gemensam (konsoliderad) bolagsskattebas på EU-nivå också går mycket längre än OECD:s alternativ, särskilt genom att avvika från principen om separata enheter. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt i fråga om den gemensamma (konsoliderade) bolagsskattebasen.

4.  Europaparlamentet anser att EU:s förslag till gemensam (konsoliderad) bolagsskattebas gagnar både företag och medborgare, eftersom de förenklar skattereglerna och bidrar till att bekämpa skatteflykt. Parlamentet betonar vikten av konsolidering för att minska den administrativa bördan, efterlevnadskostnaderna och skattehindren för gränsöverskridande företag i EU och för att undanröja behovet av komplex internprissättning. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen rådet att snabbt anta de båda förslagen.

5.  Europaparlamentet påminner om att EU har varit pionjär i arbetet med att itu med de utmaningar som uppstår på skatteområdet till följd av digitaliseringen, särskilt genom förslagen om en gemensam (konsoliderad) bolagsskattebas, skatt på digitala tjänster och betydande digital närvaro.

6.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte har kunnat enas om en enhetlig strategi för en gemensam (konsoliderad) bolagsskattebas, skatt på digitala tjänster och betydande digital närvaro. Parlamentet noterar att OECD har som mål att ta itu med utmaningar på skatteområdet till följd av digitaliseringen av ekonomin och att nå en samförståndsbaserad långsiktig lösning senast i slutet av 2020. Parlamentet anser att man effektivast hanterar dessa utmaningar genom en global lösning.

7.  Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater har infört eller överväger att införa skatt på digitala tjänster eller betydande digital närvaro på nationell nivå som en möjlig lösning, om både OECD:s och EU:s förhandlingar skulle stranda.

8.  Europaparlamentets välkomnar det inkluderande ramverkets arbetsprogram som ett viktigt steg mot en internationell överenskommelse inom OECD/det inkluderande ramverket om en reform av det internationella bolagsskattesystemet, såsom parlamentet har begärt.

9.  Europaparlamentet välkomnar deltagande på lika villkor för alla länder som ingår i det inkluderande ramverket, där över 130 länder och jurisdiktioner samarbetar om genomförandet av OECD:s/G20:s BEPS-paket och förhandlar fram gemensamma lösningar för de återstående BEPS-utmaningarna. Parlamentet påminner dock om att utvecklingsländerna involverades i BEPS-förhandlingarna först i de senare skedena av förhandlingarna. Parlamentet välkomnar därför att de pågående förhandlingarna är inkluderande. Parlamentet påminner om parlamentets ståndpunkt i fråga om inrättandet av ett mellanstatligt skatteorgan inom ramen för FN.

10.  Europaparlamentet noterar att de preliminära slutsatserna i OECD- sekretariatets konsekvensbedömning är att den kombinerade effekten av den första och andra pelaren leder till en betydande ökning av de globala skatteintäkterna samt en omfördelning av beskattningsrätten till marknadsjurisdiktioner. Parlamentet noterar särskilt att den andra pelaren skulle leda till en betydande ökning av bolagsskatteintäkterna globalt och att de båda pelarna inte skulle inverka negativt på den viktiga frågan om investeringsmiljön(22). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att insistera på att OECD utvidgar tillämpningsområdet för sina konsekvensbedömningar till att omfatta olika versioner av förslagen och en analys av hur nexusregeln skulle kunna påverka enskilda länders bolagsskatteintäkter, och att OECD offentliggör konsekvensbedömningarna så snart de är färdigställda så att man får nödvändig vägledning om de föreslagna reformerna.

11.  Europaparlamentet framhåller att den inre marknaden är speciell som möjliggör fri rörlighet för varor och tjänster, och att man vid internationella bolagsskattereformer därför bör se till att den inre marknaden fungerar väl, framför allt genom att säkerställa lika spelregler för alla företag, särskilt för små och medelstora företag, inbegripet genom att säkerställa att företag betalar sin skäliga andel av skatten där deras faktiska materiella och verkliga ekonomiska verksamhet och värdeskapande äger rum, och att skatteintäkterna fördelas rättvist i medlemsstaterna. Parlamentet anser att tillgången till den inre marknaden, som utgör en av världens största konsumentmarknader och ökar EU:s konkurrenskraft, går hand i hand med skattemässigt ansvar.

12.  Europaparlamentet påminner om att skattekonkurrensen mellan medlemsstaterna måste vara rättvis och transparent för att främja tillväxt och sysselsättning.

Första pelaren – en enhetlig strategi för en rättvisare fördelning av beskattningsrätten

13.  Europaparlamentet välkomnar förslaget från OECD:s sekretariat om att slå ihop de tre alternativen inom den första pelaren eftersom de delar följande mål:

Tillämpningsområde

14.  Europaparlamentet kräver att den digitala ekonomin inte särbehandlas eftersom utmaningarna för det internationella skattesystemet inte bara beror på digitaliseringen av ekonomin utan också hänger samman med en alltmer globaliserad ekonomi.

15.  Europaparlamentet anser att reformens tillämpningsområde bör innebära att inga ytterligare och onödiga bördor läggs på små och medelstora företag, men bör omfatta alla stora företag som har möjlighet att ägna sig åt BEPS-metoder genom att använda sig av lagliga system för skatteplanering i flera medlemsstater och tredje länder. Parlamentet noterar att OECD-sekretariatets nuvarande förslag begränsar reformens tillämpningsområde till mycket digital eller konsumentriktad verksamhet, ett begrepp som ännu inte har definierats tydligt, och endast påverkar ett begränsat antal multinationella företag som ägnar sig åt aggressiv skatteplanering.

16.  Europaparlamentet rekommenderar att som grundregel ska rörelseresultatet härledas från koncernredovisningen efter en genomförbarhetsanalys. Det finns dock tidsluckor när man förlitar sig på koncernredovisning och medlemsstaterna uppmanas att förtydliga denna punkt vid förhandlingarna inom det inkluderande ramverket.

17.  Europaparlamentet noterar att det nuvarande OECD-sekretariatets förslag avser att utesluta vissa sektorer såsom utvinningssektorn och råvarusektorn, och uppmanar kommissionen att ta med dessa undantag i sin konsekvensbedömning, framför allt för att säkerställa att den internationella reformen respekterar EU:s konsekventa politik för utveckling.

18.  Europaparlamentet uppmanar OECD att i sitt förslag göra en klar åtskillnad mellan sektorer och företag av olika storlekar.

19.  Europaparlamentet anser att skatteramverket bör kunna skapa balans mellan olika situationer, i synnerhet monopolvinster och snabbväxande innovativa företag.

Ny nexusregel

20.  Europaparlamentet välkomnar idén om att utveckla en ny nexusregel som går längre än begreppet fysisk närvaro i ett land för att det landet ska ha beskattningsrätt. Parlamentet anser att denna nexusregel bör utformas så att den omfattar alla företag som interagerar med kunder och användare i det landet, även på digital väg.

21.  Europaparlamentet välkomnar idén om att utveckla en landsspecifik inkomsttröskel som är kalibrerad för att säkerställa att mindre ekonomier också får en skälig andel av beskattningsrätten. Parlamentet påminner i detta sammanhang om EU:s förslag om en betydande digital närvaro.

22.  Europaparlamentet välkomnar idén om att denna nexusregel ska vara en fristående bestämmelse för att säkerställa att det inte finns något behov av att se över alla skatteavtal.

Ny fördelning av beskattningsrätten

23.  Europaparlamentet välkomnar tanken om att utveckla en ny fördelning av beskattningsrätten som går längre än armlängdsprincipen och som kommer att tilldela ny beskattningsrätt till marknadsjurisdiktioner.

24.  Europaparlamentet anser att införandet av en åtskillnad mellan sedvanliga och icke sedvanliga vinster – begrepp som för närvarande inte är tydligt definierade och som skulle kunna leda till en konstlad åtskillnad – samt upprätthållandet av bestämmelser om internprissättning som bygger på armlängdsprincipen för merparten av vinstfördelningen, kommer att tillföra en betydande börda i form av komplexitet och osäkerhet för företagen, särskilt när det gäller OECD:s riktlinjer om internprissättning. Parlamentet anser att det skulle vara lämpligt med en mer fullständig översyn av armlängdsprincipen. Parlamentet är bekymrat över att detta skulle kunna skapa möjligheter att kringgå de nyligen överenskomna bestämmelserna.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att klargöra hur den nya nexusregeln och den nya fördelningen av beskattningsrätten kan samexistera med de nuvarande bestämmelserna om internprissättning, såsom OECD har förslagit. Parlamentet skulle föredra en lösning som skulle gynna en relativ fördelning av globala vinster, på grundval av faktorer som representerar den väsentliga och egentliga ekonomiska verksamheten och det faktiska värdeskapandet, särskilt försäljning, antal anställda, tillgångar och användare. Parlamentet påminner därför om sin ståndpunkt i fråga om förslagen om den gemensamma (konsoliderade) bolagsskattebasen och betydande digital närvaro, även i fråga om investeringar i forskning och utveckling.

26.  Europaparlamentet välkomnar viljan att säkerställa skattesäkerhet och att begränsa tvister som kan uppstå vid genomförandet av den nya nexusregeln och den nya fördelningen av beskattningsrätten. Parlamentet efterlyser därför en undersökning av genomförbarheten av en mekanism, såsom en enda kontaktpunkt, som skulle förenkla skatteberäkningen och skattebetalningen och minska den administrativa bördan för både företag och skattemyndigheter, samtidigt som skatteförvaltningarnas nationella skyldigheter iakttas. Parlamentet betonar dock att skattesäkerhet bäst skulle uppnås om man fastställer enkla, tydliga och harmoniserade bestämmelser som skulle förhindra att tvister över huvud taget uppkommer. Parlamentet är bekymrat över förslaget från OECD:s generalsekretariat om ett ”belopp C” för ett obligatoriskt skiljeförfarande med tanke på den befintliga tvistlösningsmekanismen på EU-nivå(23).

Den andra pelaren – Ett globalt förslag till åtgärder mot urholkning av skattebasen (GloBE)

27.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om den andra pelaren i arbetsprogrammet som nåddes(24) av medlemmarna i det inkluderande ramverket om ”att utreda en strategi som ger jurisdiktioner frihet att fastställa sitt eget skattesystem, inbegripet huruvida de ska ha en bolagsskatt och att fastställa sina skattesatser, med hänsyn till andra jurisdiktioners rätt att tillämpa de bestämmelser som behandlas nedan i de fall då en inkomst beskattas med en effektiv skattesats som understiger minimiskattesatsen”(25).

28.  Europaparlamentet noterar G7-åtagandena som innebär att ministrarna inom ramen för den andra pelaren enades om att en miniminivå för effektiv beskattning, såsom till exempel Förenta staternas övergripande bestämmelser om lågbeskattade inkomster från immateriella tillgångar (GILTI-systemet), skulle bidra till att säkerställa att företagen betalar sin skäliga andel av skatten(26).

29.  Europaparlamentet välkomnar GloBE-förslaget, som syftar till att säkerställa att en minimiskattenivå betalas där värdet skapas och där den ekonomiska verksamheten äger rum. Parlamentet anser att det slutliga målet med åtgärder inom den andra pelaren bör vara att ta itu med kvarstående BEPS-frågor och samtidigt förhindra skadlig skattekonkurrens, särskilt genom att minska trycket att bevilja omotiverade skatteincitament som inte ger någon positiv ekonomisk effekt, utöver befintliga åtgärder som syftar till att bekämpa skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och övervaka effekterna av denna framtida minimistandard för en potentiell generell sänkning av bolagsskatten i hela EU.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att GloBE-förslaget innebär enklast möjliga ram som inte leder till utveckling av skadliga skatteordningar. Parlamentet påminner om parlamentets begäran om en EU-förteckning över skadliga skatteåtgärder. Parlamentet betonar att tillämpning av undantagsbestämmelser och undantag skulle undergräva den politiska avsikten med GloBE-förslaget och dess ändamålsenlighet. Parlamentet rekommenderar att alla åtgärder som avser BEPS åtgärd 5 om skadlig skattepraxis omfattas av GloBE-förslaget.

31.  Europaparlamentet inser att GloBE-förslaget skulle omfatta en rad defensiva åtgärder såsom en bestämmelse om inkomstintegrering, en regel om överflyttning av beskattning, en regel om underbeskattning och en regel om skattskyldighet. Parlamentet påminner i detta avseende om parlamentets lagstiftningsresolution om direktivet mot skatteflykt(27).

32.  Europaparlamentet anser att beräkningen av skattebasen inom ramen för GloBE‑förslaget bör göras i enlighet med överenskomna internationella principer för att undvika urholkning av skattebasen och skadlig konkurrens mellan länder som riskerar att förta verkan av ett eventuellt beslut om en miniminivå för beskattning.

33.  Europaparlamentet anser att varje diskussion på OECD/G20-nivå om en minimiskattesats bör inbegripa överväganden om en definition av skattebasen i samband med denna sats. Parlamentet anser att en minimisats bör fastställas på en rättvis och tillräcklig nivå för att motverka överföring av vinster och förhindra skadlig skattekonkurrens.

34.  Europaparlamentet anser att när det gäller bestämmelsen om inkomstintegrering bör en miniminivå för beskattning fastställas för varje jurisdiktion där de multinationella företagen är belägna för att begränsa möjligheterna att fortsätta att bedriva aggressiv skatteplanering och därmed upprätthålla vår konkurrenskraftiga ekonomi.

Slutsatser

35.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av en gemensam strategi på EU-nivå i de pågående internationella förhandlingarna. Parlamentet uppmanar varje enskild medlemsstat och kommissionen att offentliggöra sina ståndpunkter om förslagen från OECD:s sekretariat till pelare 1 och pelare 2.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att enas om en gemensam ambitiös EU-ståndpunkt i OECD:s förhandlingar, så att det säkerställs att EU talar med en röst och föregår med gott exempel för att säkerställa en mer rättvis fördelning av beskattningsrätten och en minimiskattenivå, som möjliggör rättvisa i det internationella skattesystemet för att bekämpa skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skatteflykt.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge stöd vid utarbetandet av EU:s ståndpunkt. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en konsekvensbedömning av inkomsterna för varje medlemsstat för båda pelarna, inbegripet spridningseffekter, framför allt för att upprätthålla EU:s konsekventa politik för utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera rådet och parlamentet om sina slutsatser.

38.  Europaparlamentet förväntar sig att medlemsstaterna delar med sig till både OECD och kommissionen av alla relevanta uppgifter som kan möjliggöra utarbetandet av de mest korrekta konsekvensbedömningarna och relevanta analyserna.

39.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att nå en internationell överenskommelse som sedan ska införlivas på EU-nivå genom relevant EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Parlamentet stöder också kommissionens ordförandes åtagande om att föreslå en lösning på EU-nivå om en internationell överenskommelse inte kan nås före utgången av 2020, under förutsättning att denna EU‑lösning inte begränsas till digitala företag. Parlamentet inser att en sådan lösning skulle stärka den inre marknaden genom fastställandet av en minimiskattenivå som skulle förhindra ensidiga åtgärder.

40.  Europaparlamentet påminner om att den pågående internationella bolagsskattereformen består av två lika viktiga pelare och att dessa två pelare kompletterar varandra. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förhandla om dessa två pelare som ett unikt paket med nödvändiga reformer.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta en rättslig grund för att införliva resultatet av en internationell överenskommelse i unionsrätten och att så snart som möjligt lägga fram ett lagstiftningsförslag.

42.  Europaparlamentet uppmanar rådet att, med stöd av kommissionen, utvärdera kriterierna i EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet så snart de internationella reglerna och/eller EU:s nyligen överenskomna reformer har antagits och att bedöma om en uppdatering är nödvändig.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att undvika en rättslig grund som kräver enhällighet i rådet. Parlamentet påminner om kommissionens bidrag i dess meddelande Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik, där kommissionen föreslår en färdplan för omröstning med kvalificerad majoritet.

44.  Europaparlamentet framhåller att en effektiv och övergripande internationell reform måste åtföljas av transparens. Parlamentet välkomnar de insatser som nyligen gjorts av rådets ordförandeskap för att återuppta diskussionerna om EU:s förslag om en offentlig landsspecifik rapportering. Parlamentet beklagar att rådet ännu inte har lyckats enas om en allmän riktlinje om detta förslag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt enas om en allmän riktlinje. Parlamentet understryker att offentlig landsspecifik rapportering skulle göra BEPS 2.0-reformen mer effektiv.

o
o   o

45.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, OECD:s sekretariat samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 366, 27.10.2017, s. 51. (2) EUT C 101, 16.3.2018, s. 79. (3) EUT C 369, 11.10.2018, s. 132. (4) Antagna texter, P8_TA(2019)0240. (5) EUT C 399, 24.11.2017, s. 74. (6) Den gemensamma uppföljningen av Europaparlamentets resolution (ECON) med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen och Europaparlamentets resolution (TAXE) om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, som antogs av kommissionen den 16 mars 2016, uppföljningen av Europaparlamentets resolution (TAX 2) om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, som antogs av kommissionen den 16 november 2016, och uppföljningen av Europaparlamentets (PANA) resolution som inte avser lagstiftning av den 12 december 2017 om Utkast till rekommendation till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt, som antogs av kommissionen i april 2018. (7) Policy Paper No 19/007, Internationella valutafonden, 10.3.2019. (8) Hadzhieva, E., Impact of Digitalisation on International Tax Matters: Challenges and Remedies, Europaparlamentet, Generaldirektoratet för intern politik, utredningsavdelning A för ekonomisk politik, vetenskapspolitik och frågor om livskvalitet, februari 2019. (9) Study on Structures of Aggressive Tax Planning and Indicators – Final Report (Taxation paper No 61, 27 januari 2016), The Impact of Tax Planning on Forward-Looking Effective Tax Rates (Taxation paper No 64, 25 oktober 2016) och Aggressive tax planning indicators – Final Report (Taxation paper No 71, 7 mars 2018). (10) Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion, EUT L 193, 19.7.2016, s. 1. (11) Rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer, EUT L 144, 7.6.2017, s. 1. (12) Förslag av den 25 oktober 2016 till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (CCTB) (COM(2016)0685), och av den 25 oktober 2016 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) (COM(2016)0683). (13) Paketet består av kommissionens meddelande av den 21 mars 2018 Dags för ett modernt, rättvist och effektivt skattesystem för den digitala ekonomin (COM(2018)0146), förslaget av den 21 mars 2018 till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (COM(2018)0147, förslaget till rådets direktiv av den 21 mars 2018 om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster (COM(2018)0148), och kommissionens rekommendation av den 21 mars 2018 avseende bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (C(2018)1650). (14) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 april 2016 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (COM(2016)0198). (15) EUT C 2, 6.1.1998, s. 2. (16) Avseende Fiat, Starbucks och Belgiens avgörande om överskjutande vinst och beslut om att inleda utredningar om statligt stöd till McDonald’s, Apple och Amazon. (17) EUT C 265, 11.8.2017, s. 59. (18) Det fullständiga förhandlingsreferatet från utfrågningarna av Margrethe Vestager, verkställande vice ordförande för kommissionen, Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande för kommissionen, och Paolo Gentiloni, kommissionsledamot, finns på https://www.europarl.europa.eu/news/en/hearings2019/commission-hearings-2019 (19) G20:s kommuniké: https://www.mof.go.jp/english/international_policy/convention/g20/g20_191018it.htm (20) Uppgifter om beskattning i dokumentet Taxation Trends in the European Union, Sheet 3: Top statutory corporate income tax rates (including surcharges), 1995–2019, (Skattetendenser i EU, tabell 3: högsta lagstadgade bolagsskattesatsen inbegripet tilläggsavgifter, 1995–2019), Europeiska kommissionen, 2019, tillgänglig på https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/taxation_trends_report_2019_statutory_rates.xlsx. (21) OECD and Selected Partner Economies, Tax Policy Reforms 2018. Värt att notera är också att EU-28 redan ligger en bra bit under denna nivå, med en genomsnittlig bolagsskattesats på 21,9 procent 2018 jämfört med 32 procent år 2000, enligt kommissionens uppgifter: Taxation Trends in the European Union – Data for the EU Member States, Iceland and Norway, 2018 Edition (s. 36) och Taxation Trends in the European Union – Data for the EU Member States, Iceland and Norway, 2015 Edition (s. 147). (22) OECD:s generalsekreterares skatterapport till G20:s finansministrar och centralbankschefer, oktober 2019, OECD, Paris. (23) Rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen, EUT L 265, 14.10.2017, s. 1. (24) Godkänd av OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) vid dess sjunde möte den 28–29 maj 2019. (25) Arbetsprogram för att få fram en samförståndslösning på de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin, OECD, 2019, Paris, s. 25, punkt 50. (26) G7, ordförandens sammanfattning: G7:s finansministrar och centralbankschefer den 17–18 juli 2019 https://www.gouvernement.fr/sites/default/files/locale/piece-jointe/2019/07/g7_chairs_summary.pdf . (27) Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juni 2016 om förslaget till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion, EUT C 86, 6.3.2018, s. 176.

Europaparlamentets resolution av den 18 december 2019 om rättsstatssituationen i Malta efter de senaste avslöjandena kring mordet på Daphne Caruana Galizia (2019/2954(RSP))

P9_TA(2019)0103 B9-0240/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 4, 5, 6, 7, 9 och 10 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 6, 7, 8, 10, 11, 12 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av yttrandet Opinion on constitutional arrangements and separation of powers and the independence of the judiciary and law enforcement in Malta, som antogs av Venedigkommissionen vid dess 117:e plenarsession (Venedig, 14‑15 december 2018),

–  med beaktande av rapporten av den 23 januari 2019 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén System för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare i Europeiska unionen (COM(2019)0012),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om EU-medborgarskap till salu(1) och Europeiska kommissionens och de maltesiska myndigheternas gemensamma pressmeddelande av den 29 januari 2014 om Maltas program för enskilda investerare,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(2) och sin resolution av den 14 november 2018 om behovet av en övergripande EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2017 om rättsstatlighet i Malta(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 maj 2018 om mediernas mångfald och frihet i Europeiska unionen(5),

–  med beaktande av rapporten av den 11 januari 2018 om besöket i Malta den 30 november–1 december 2017 av ad hoc-delegationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och undersökningskommittén för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt (PANA),

–  med beaktande av rapporten av den 16 november 2018 om besöket i Malta och Slovakien den 17–20 september 2018 av ad hoc-delegationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av de utfrågningar och diskussioner som genomförts av gruppen för övervakning av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter sedan den inrättades av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor den 4 juni 2018,

–  med beaktande av skrivelsen från Maltas premiärminister av den 13 mars 2019,

–  med beaktande av resolution nr 2293 (2019) av den 26 juni 2019 från Europarådets parlamentariska församling med titeln Daphne Caruana Galizia’s assassination and the rule of law in Malta and beyond: ensuring that the whole truth emerges,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om situationen för rättsstaten och kampen mot korruption i EU, särskilt i Malta och Slovakien(6),

–  med beaktande av ad hoc-delegationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor som besökte Malta den 3–4 december 2019,

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen är grundad på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, och dessa värden är universella och gemensamma för medlemsstaterna.

B.  Rättsstaten, respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt de värderingar och principer som finns förankrade i EU:s fördrag och i internationella instrument för mänskliga rättigheter är skyldigheter som åligger unionen och dess medlemsstater och som måste iakttas. I enlighet med artikel 2, artikel 3.1 och artikel 7 i EU-fördraget har unionen befogenhet att agera för att skydda de gemensamma värden som den har som grund, och rättsstatsmekanismen bör tillämpas med samma kraft på alla medlemsstater.

C.  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är en del av EU:s primärrätt. Yttrandefriheten och mediernas frihet och mångfald fastställs i artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i artikel 10 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

D.  Rättsväsendets oberoende finns inskrivet i artikel 19.1 i EUF-fördraget, i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i artikel 6 i Europakonventionen, och är en väsentlig förutsättning för den demokratiska maktdelningsprincipen.

E.  Om en medlemsstat systematiskt vägrar att iaktta Europeiska unionens grundläggande värden och de fördrag som den frivilligt har anslutit sig till, påverkar det EU som helhet.

Utredningar

F.  Den maltesiska undersökande anti-korruptionsjournalisten och bloggaren Daphne Caruana Galizia mördades i ett bilbombsattentat den 16 oktober 2017.

G.  De mordutredningar som letts av de maltesiska myndigheterna, med stöd av Europol, har hittills lett till att flera misstänkta och en av de potentiella hjärnorna bakom mordet, det vill säga ägaren till det Dubaibaserade företaget 17 Black Ltd., som greps den 20 november 2019 i ett uppenbart försök att fly Malta på sin yacht, har identifierats och åtalats.

H.  En av de påstådda medbrottslingarna och den påstådda hjärnan bakom mordet har dragit in premiärministerns f.d. stabschef i planeringen och finansieringen av mordet.

I.  Dessa avslöjanden har lett till många stora demonstrationer och protester från det civila samhället i Malta med krav på rättvisa, ansvarighet och respekt för rättsstaten.

J.  Premiärministerns stabschef hade kännedom om information från polisens och den maltesiska säkerhetstjänstens säkerhetsgenomgångar. Han avgick den 26 november 2019 efter att ha förhörts av polisen om fallet Daphne Caruana Galizia. Sedan dess har han gripits flera gånger på nytt, förhörts och släppts utan åtal av polisen.

K.  Ministern för turism avgick också den 26 november 2019. Samma dag suspenderade ekonomiministern sig själv från sitt ministerämbete, men återinsattes i ämbetet den 1 december 2019.

L.  Maltas premiärminister har meddelat att han kommer att avgå efter ett partiledarval som ska hållas den 12 januari 2020 mitt i den tilltagande politiska oron kring utredningen av mordet.

M.  Den 20 september 2019 tillkännagav den maltesiska regeringen inrättandet av en offentlig oberoende utredning av mordet på Daphne Caruana Galizia. Efter omfattande kritik från Caruana Galizias familj och internationella observatörer, utsåg premiärministern två nya ledamöter till styrelsen och ändrade utredningens omfattning betydligt, så att alla parter nu är tillfreds.

N.  Den misstänkta person som förmodades vara mellanhanden i mordet benådades av presidenten den 25 november 2019 efter premiärministerns eget gottfinnande i utbyte mot information som kunde leda till hjärnan bakom mordet, förutsatt att all information kunde bestyrkas av bevis. Den person som misstänktes vara hjärnan bakom mordet, vars advokat offentligt meddelade att han skulle kunna lämna information om mordkomplotten och korruption som berör personer i premiärministerns närhet, däribland den f.d. stabschefen och den f.d. ministern för turism, hade fått avslag på sin begäran om benådning av premiärministern – när denne agerade på egen hand – och en andra gång av kabinettet – på polischefens och justitiekanslerns inrådan.

O.  Många organisationer i det civila samhället, medieföretag, studentorganisationer samt fackföreningar och yrkessammanslutningar, såsom Maltas arbetsgivarorganisation, handels- och industrikammaren och advokatförbundet, har offentligt uppmanat premiärministern att avgå med omedelbar verkan.

P.  Det kvarstår djupa farhågor kring kampen mot korruption och organiserad brottslighet i Malta. Detta hotar att undergräva allmänhetens förtroende för offentliga institutioner, vilket skulle kunna leda till farliga sammanlänkningar mellan kriminella grupper och offentliga myndigheter.

Q.  Trots upprepade uppmaningar från Europaparlamentet och andra internationella institutioner har ingen lösning hittats beträffande det tillfälliga minnesmärket i Valletta; lagarna och regeringens inställning har inte ändrats och minnessaker tas bort nästan dagligen av anställda vid den offentliga förvaltningen.

Mediernas frihet

R.  Daphne Caruana Galizias familj är alltjämt måltavla för hatkampanjer och lagföringar gällande ärekränkning, bland annat från maltesiska regeringsmedlemmar. Flera regeringsföreträdare, däribland premiärministern, har låtit förstå att de inte kan se varför lagföringarna skulle dras tillbaka.

S.  I 2019 års globala pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser ligger Malta på 77:e plats och har därmed fallit från 65:e plats 2018 och 47:e plats 2017(7).

T.  När det gäller utrymmet för civilsamhället på Malta har det gått från ”öppet” till ”krympande” i Civicus Monitor 2019. Civicus beskriver miljön för journalister som ”alltmer fientlig, särskilt för dem som rapporterar om korruption” och meddelar att ”straffriheten efter mordet på Daphne Caruana Galizia har skapat utrymme för staten att skrämma och trakassera aktivister och dem som verkar för rättvisa”(8).

U.  Journalister, och i synnerhet undersökande journalister, men inte bara de, utsätts alltmer för så kallade strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande, som enbart syftar till att motverka deras arbete.

V.  Efter en presskonferens på premiärministerns kansli den 29 november 2019 förbjöds journalister tillfälligt att lämna rummet och byggnaden. Bristande säkerhet för journalister och ett krympande utrymme för civilsamhället till följd av trakasserier och hot undergräver granskningen av den verkställande makten och urholkar medborgarnas samhällsengagemang.

Penningtvätt/korruption

W.  Det pågår för närvarande fem förundersökningar om påstådd korruption: en om Pilatus Bank, en om ett penningbelopp som överförts mellan premiärministerns före detta stabschef och revisorn för Nexia BT, en om olagliga provisioner mellan premiärministerns före detta stabschef och Adrian Hillman från tidningen Times of Malta, en om företaget 17 Black Ltd. och två andra företag – Tillgate och Hearnville – samt en om Vitals.

X.  Mellan maj 2016 och november 2019 var premiärministerns stabschef, Maltas turismminister och den tidigare energiministern de enda sittande, högt uppsatta regeringsföreträdarna i någon EU-medlemsstat som konstaterats vara verkliga ägare av ett i Panamadokumenten avslöjat företag.

Y.  En av de påstådda hjärnorna bakom mordet är ägaren av det Dubaibaserade företaget 17 Black Ltd. och tidigare styrelseledamoten i Electrogas Malta Ltd., med involvering i ett långtidsavtal om gasleveranser från Azerbajdzjan till Malta.

Z.  I sin rapport av den 12 september 2019 uppmanade Europarådets organ mot penningtvätt, Moneyval, de maltesiska myndigheterna att stärka det praktiska genomförandet av sina åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Moneyval beslutade också att tillämpa sitt förstärkta uppföljningsförfarande och uppmanade Malta att rapportera tillbaka i december 2020. Enligt rapporten är de brottsbekämpande myndigheterna för närvarande inte i stånd att effektivt och skyndsamt hantera komplexa penningtvättsmål på hög nivå rörande ekonomiska brott, mutbrott och korruptionsbrott(9).

AA.  Europarådets antikorruptionsorgan, Greco, kom i sin rapport av den 22 mars 2019 fram till att effektiviteten hos offentliga institutioner som arbetar med kontroller och motvikter kan ifrågasättas då en hittills aldrig skådad våg av kontroverser svept över landet de senaste åren gällande oförvitligheten hos högt uppsatta regeringsföreträdare, ända upp till högsta nivå(10).

AB.  I 2019 års rapport om Malta från den europeiska planeringsterminen (SWD(2019)1017) nämnde kommissionen att den institutionella ramen mot korruption har brister, och det finns en risk för intressekonflikt på olika förvaltningsnivåer.

AC.  En kommissionsrapport från september 2019 visar att Malta har den överlägset högsta graden av skatteundandragande i Europa och avslöjar att maltesiska medborgare har omfattande offshoreförmögenheter och placerar sina tillgångar utomlands(11).

AD.  En rapport från Europeiska centralbanken som släpptes sommaren 2019 ska ha pekat ut svåra brister som kan ha gjort att penningtvätt och annan kriminell verksamhet kunnat fortsätta genom åren i Bank of Valletta trots upprepade varningar.

AE.  Vidare kom Greco fram till att den ständiga kommissionen mot korruption knappast kan ses som ett specialistorgan ägnat att underlätta korruptionsutredningar och att dess bidrag till Maltas insatser mot korruption har varit försumbart(12).

Systemet för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare

AF.  Under 2019 rapporterades minst fem fall där kunder inom ramen för Maltas ”system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare” anklagades för allvarliga ekonomiska brott.

AG.  En representant för passagenten Chetcuti Cauchi Advisors Ltd. antydde i en undercover-intervju i det franska tv-programmet Enquête exclusive att hans personliga kopplingar till premiärministern, justitieministern och parlamentssekreteraren för reform, medborgarskap och förenkling av administrativa förfaranden kan inverka gynnsamt på ansökningsprocessen, även för kunder med kriminellt förflutet. Dessa avslöjanden kastar allvarliga tvivel över tillförlitligheten och granskningen inom ramen för Maltas program för medborgarskap och uppehållstillstånd.

AH.  Den 8 november 2019 offentliggjorde Maltas regering en rapport från tillsynsmyndigheten för programmet för enskilda investerare (IIP) som gällde en utredning av företaget Chetcuti Cauchi Advocates i dess egenskap av agent för IIP. I rapportens sammanfattning heter det att analysen ”inte har avslöjat några röda flaggor som helt eller delvis stöder beskyllningarna”(13).

AI.  Chetcuti Cauchi Advisors Ltd. lämnade in den första framgångsrika ansökan inom ramen för det nyinrättade programmet för enskilda investerare i Malta och befordrades 2016 till den privilegierade statusen ”godkänd agent” efter att ha ”uppfyllt de kvalitets-, tillförlitlighets- och volymkrav som fastställts av Identity Malta”. En reklamfilm för företaget spelades in i Auberge de Castille, premiärministerns kansli, där även parlamentssekreteraren för medborgarskap medverkade. Den 23 september 2019 drog regeringen in medborgarskapsagentlicenserna nr IIP 001 och IIP 124 för att företaget spridit ”vilseledande information”.

AJ.  EU-länders användning av ”system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare” medför allvarliga risker för kampen mot penningtvätt, undergräver ömsesidigt förtroende och Schengenområdets integritet, möjliggör tillträde för tredjelandsmedborgare enbart på grundval av samlade rikedomar i stället för lämpliga kunskaper, färdigheter eller humanitära överväganden och innebär en faktisk försäljning av EU-medborgarskap. Kommissionen har uttryckligen angett att den inte stöder Maltas system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare.

Konstitutionell reform

AK.  I Venedigkommissionens yttrande om Malta som antogs vid dess 117:e plenarsession den 14–15 december 2018(14) framförs en rad förslag till konstitutionella reformer.

AL.  Malta har inlett diskussioner om konstitutionella reformer under överinseende av presidenten, där olika politiska parter och civilsamhället är delaktiga, och större delen av dem kommer att kräva två tredjedelars majoritet i parlamentet för att genomföras. En pågående reformprocess behandlar den kontroversiella konstitutionella rollen för den maltesiske justitiekanslern och det nuvarande systemet för domarutnämning.

AM.  Europaparlamentet och flera andra internationella institutioner har upprepade gånger uttryckt oro över brottsbekämpningens opartiskhet, maktfördelningen och rättsväsendets oberoende på Malta, särskilt när det gäller politiseringen och bristen på insyn i urvals- och utnämningsförfaranden, t.ex. för tjänsten som polischef.

AN.  Den 17 juli 2019 offentliggjorde kommissionen meddelandet ”Att stärka rättsstatsprincipen inom unionen – En åtgärdsplan” (COM(2019)0343) till följd av ett flertal av Europaparlamentets resolutioner(15) där det lades förslag om en övergripande och oberoende mekanism för att övervaka situationen för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (DRG) årligen i alla medlemsstater.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över att utredningarna om mordet på Daphne Caruana Galizia inte har skötts på ett oantastligt och trovärdigt sätt. Parlamentet noterar de utbredda negativa uppfattningarna om regeringens insatser och myndigheternas allt lägre trovärdighet. Parlamentet understryker att obestritt förtroende för utredningsarbetet är oerhört viktigt, både hos malteser och den europeiska allmänheten. Parlamentet erkänner de framsteg som gjorts i utredningarna av mordet på Daphne Caruana Galizia, men understryker att ärendet fortfarande är oavslutat, eftersom utredningar fortfarande pågår.

2.  Europaparlamentet betonar att varje risk för misstänkliggörande av utredningarna, vare sig uppfattad eller verklig, måste undvikas på alla sätt. Parlamentet betonar vidare att denna risk kvarstår så länge premiärministern sitter kvar.

3.  Europaparlamentet är mycket oroat över att många andra utredningar av likartade fall av penningtvätt och korruption inte har gått framåt eller inte ens inletts, särskilt när det gäller premiärministerns tidigare stabschef och den tidigare turismministern. Parlamentet uppmanar de maltesiska myndigheterna att inleda och påskynda sådana undersökningar.

4.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om fullständigt och oavbrutet deltagande av Europol i alla aspekter av mordutredningen och alla anknytande utredningar. Parlamentet anser att Europols deltagande bör stärkas i takt med att det ger resultat.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt att utvecklingen på Malta under de senaste åren har lett till allvarliga och ihållande hot mot rättsstatligheten, demokratin och de grundläggande rättigheterna, inbegripet mediefriheten, polisväsendets och rättsväsendets oberoende samt friheten att delta i fredliga sammankomster. Parlamentet beklagar bristen på lämpliga konstitutionella garantier för maktfördelningen.

6.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen under senare år har underlåtit att vidta några konkreta åtgärder mot den maltesiska regeringen trots upprepade uppmaningar från Europaparlamentet. Parlamentet uppmanar med eftertryck den nya kommissionen att utan dröjsmål inleda en dialog med den maltesiska regeringen inom EU-ramen för rättsstatsprincipen.

7.  Europaparlamentet noterar att den reformprocess som ska ta itu med den kontroversiella konstitutionella rollen för justitiekanslern och det nuvarande systemet med domarutnämning och karriärutveckling, i enlighet med Venedigkommissionens förslag, befinner sig i slutskedet. Parlamentet uppmanar med kraft det maltesiska parlamentet och regeringen att fullt ut genomföra alla återstående rekommendationer från Venedigkommissionen och Greco i god tid.

8.  Europaparlamentet har förståelse för kommissionens vice ordförande Věra Jourovás kommentarer om att Maltas misslyckande med att genomföra reformer av rättsväsendet skulle kunna utgöra grund för att utlösa ett artikel 7-förfarande.

9.  Europaparlamentet konstaterar att skyddet för undersökande journalister och visselblåsare är av väsentligt intresse för samhället. Parlamentet uppmanar de maltesiska myndigheterna att alltid och till varje pris säkerställa skyddet för journalisters och visselblåsares personliga säkerhet och utkomstmöjligheter och därmed deras oberoende.

10.  Europaparlamentet uppmanar Förenade Arabemiraten att samarbeta med de maltesiska och europeiska myndigheterna och att säkerställa att medel som frusits i bankkonton tillhörande 17 Black förblir frusna tills en grundlig utredning har gjorts. Parlamentet uppmanar kommissionen och de maltesiska myndigheterna att med alla till buds stående medel säkerställa samarbetet mellan myndigheterna i Förenade Arabemiraten och korrekt rättsligt bistånd i alla utredningar.

11.  Europaparlamentet upprepar det nära förestående behovet av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i enlighet med parlamentets förslag i form av en interinstitutionell pakt för DRG som består av en årlig, oberoende, evidensbaserad och icke-diskriminerande granskning, som på lika villkor ska bedöma alla EU-medlemsstaters efterlevnad av de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget, med landsspecifika rekommendationer (den europeiska DRG-rapporten) som ska följas av en interparlamentarisk debatt och en permanent cykel för DRG-politiken inom EU:s institutioner(16). Parlamentet uppmanar ånyo kommissionen att lägga fram förslag som förhindrar så kallade strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande (Strategic Lawsuits Against Public Participation, SLAPP).

12.  Europaparlamentet uppmanar Maltas regering att avskaffa sina system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare och efterlyser en oberoende och internationell utredning om hur denna försäljning av medborgarskap och uppehållstillstånd påverkar Maltas möjligheter att bekämpa penningtvätt, den gränsöverskridande brottslighetens möjligheter att växa och Schengenområdets integritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka och utvärdera alla befintliga system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare och att vidta lämpliga åtgärder, såsom föreslagits i tidigare resolutioner. Parlamentet uppmanar rådet att behandla frågan(17).

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda alla instrument och förfaranden som står till dess förfogande för att säkerställa full överensstämmelse med EU-lagstiftningen när det gäller bekämpning av penningtvätt (särskilt när det gäller utredning och efterlevande samt behöriga myndigheters oberoende), banktillsyn, rättsväsendets oberoende, offentlig upphandling och planering samt stadsutveckling. Parlamentet uppmanar de maltesiska myndigheterna att följa alla Moneyvals rekommendationer.

14.  Europaparlamentet beklagar att regeringen, trots upprepade uppmaningar, inte har gjort några framsteg när det gäller att hitta en lösning för det provisoriska minnesmärke som kräver rättvisa för Daphne Caruana Galizia. Parlamentet uppmanar premiärministern att omedelbart sätta stopp för den nästan dagliga förstörelsen av det provisoriska minnesmärket i Valletta.

15.  Europaparlamentet välkomnar presidiets godkännande av instiftandet av ett europeiskt Daphne Caruana Galizia-pris för undersökande journalistik, som ska delas ut årligen för utomordentlig undersökande journalistik i Europa, och uppmanar presidiet att slutföra de nödvändiga föranstaltningarna så snart som möjligt.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet samt Republiken Maltas president.

(1) EUT C 482, 23.12.2016, s. 117. (2) EUT C 215, 19.6.2018, s. 162. (3) Antagna texter, P8_TA(2018)0456. (4) EUT C 356, 4.10.2018, s. 29. (5) Antagna texter, P8_TA(2018)0204. (6) Fråga för muntligt besvarande O-000015/2019 till kommissionen – B8-0017/2019. (7) https://rsf.org/en/malta (8) The Civicus Monitor, People Power Under Attack 2019. (9) Expertkommittén för utvärdering av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Moneyval) – Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, Malta, ömsesidig utvärderingsrapport, femte rundan, juli 2019. (10) Greco, femte utvärderingsrundan – Förebyggande av korruption och främjande av oförvitlighet i centralregeringar (högsta verkställande funktioner) och brottsbekämpande organ, utvärderingsrapport, Malta, 3 april 2019. (11) Europeiska kommissionen, dokument om beskattning, arbetsdokument nr 76, 2019, Estimating International Tax Evasion by Individuals, september 2019. (12) Greco, femte utvärderingsrundan – Förebyggande av korruption och främjande av oförvitlighet i centralregeringar (högsta verkställande funktioner) och brottsbekämpande organ, utvärderingsrapport, Malta, 3 april 2019. (13) Tillsynsmyndigheten för programmet för enskilda investerare, analys av IIP-ansökningar framlagda av Chetcuti Cauchi Advocates, 8 november 2019. (14) Malta – Opinion on Constitutional arrangements and separation of powers, som antogs av Venedigkommissionen vid dess 117:e plenarsession (Venedig, 14–15 december 2018). (15) Resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU‑mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter – EUT C 215, 19.6.2018, s. 162. Resolution av den 14 november 2018 om behovet av en övergripande EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter – Antagna texter, P8_TA(2018)0456. (16) Resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter – EUT C 215, 19.6.2018, s. 162. Resolution av den 14 november 2018 om behovet av en övergripande EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter – Antagna texter, P8_TA(2018)0456. (17) Europaparlamentets resolution av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt, Antagna texter, P8_TA(2019)0240. Europaparlamentets resolution av den 28 mars 2019 om situationen avseende rättsstaten och kampen mot korruption inom EU, särskilt i Malta och Slovakien, Antagna texter, P8_TA(2019)0328. Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU-medborgarskap till salu, Antagna texter, P7_TA(2014)0038.

Europaparlamentets resolution av den 18 december 2019 om EU-initiativet om pollinatörer (2019/2803(RSP))

P9_TA(2019)0104 B9-0233/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2018 om EU-initiativet om pollinatörer (COM(2018)0395),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2016 om halvtidsöversynen av strategin för biologisk mångfald i EU(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2017 om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2019 om unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel(3),

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Kommissionen lanserade EU-initiativet om pollinatörer den 1 juni 2018 som svar på Europaparlamentets och rådets uppmaning av att ta itu med det minskande antalet pollinerande insekter.

B.  Det har redan genomförts mycket forskning om orsakerna till att de pollinerande insekterna blir färre. Tillämpningen av forskningsresultaten lämnar mycket i övrigt att önska.

C.  Vilda pollinerande insekter spelar en viktig roll vid pollinering av grödor. Honungsbin stöder detta bidrag.

D.  Pollinering från honungsbin kompletterar endast, men ersätter inte, pollinering från en bred uppsättning insektsarter(4), däribland solitära bin, fjärilar, blomflugor och skalbaggar.

E.  Den 11 oktober 2019 efterlyste Internationella naturvårdsunionen (IUCN) brådskande åtgärder för att kraftigt öka insatserna för skydd av arter som svar på den tilltagande krisen för den biologiska mångfalden. IUCN vädjade till världens regeringar att stoppa artdöden och förhindra människodriven utplåning före 2030, samt förbättra bevarandestatusen för hotade arter för att få till stånd en omfattande återhämtning senast 2050.

F.  Pollinerande insekter erbjuder viktiga och indirekta ekosystemtjänster såsom pollinering, skadedjursbekämpning, bevarande av mark- och vattenkvalitet och landskapsestetik.

G.  Fortsatta ansträngningar krävs för att pollinerande insekters betydelse för jordbrukets produktivitet ska erkännas.

H.  Endast i EU är 78 % av de vilda blomarterna åtminstone delvis beroende av djurpollinering(5).

I.  Det saknas tillräckliga data och upplysningar om andra pollinerande insekter än bin och fjärilar.

J.  Pollinatörer inbegriper insekter såsom bin, blomflugor, fjärilar, mott, skalbaggar, getingar, trips samt däggdjur såsom fladdermöss och fåglar.

K.  Friska pollinatörer är avgörande för jordbruket i EU, eftersom 84 % av arterna av grödor(6) och 76 % av den europeiska livsmedelsproduktionen är beroende av insektpollinering. Uppemot 15 miljarder euro av EU:s årliga jordbruksproduktion kan direkt tillskrivas pollinatörer(7).

L.  Pollinatörer är en av de viktigaste indikatorerna för vår miljös hälsa. Statistik och tendenser från hela Europa, om även ibland partiska, pekar alla på en oroväckande minskning av populationerna av pollinatörer.

M.  Det är uppenbart att bevarandestatusen för fjärilar och deras delvis naturliga gräsmarkslivsmiljöer är svag, vilket är en bra indikator på situationen för vilda bin, blomflugor, mott och andra pollinerande insekter.

N.  Endast 56 pollinerande arter skyddas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet)(8), och för 67 % av dessa arter är bedömningarna ogynnsamma.

O.  Parlamentet har inlett flera pilotprojekt och förberedande åtgärder för att ytterligare undersöka minskningen av antalet pollinerande insekter och utveckla konkreta lösningar för att avhjälpa den oroväckande minskningen av populationer av pollinatörer(9).

P.  För att man ska kunna ge tillräckligt skydd åt pollinerande insekter, och låta dessa återhämta sig, måste användningen av sådana bekämpningsmedel som skadar pollinerande insekter och deras föda minska kraftigt.

Q.  Användningen av vissa bekämpningsmedel har kopplats till negativa miljökonsekvenser, bland annat stora risker för både tama honungsbin och vilda bin, som pollinerar större delen av världens grödor.

R.  Enligt förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden(10) ska yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel under minst tre år föra register över de växtskyddsmedel som de använder, med uppgift om växtskyddsmedlets namn, tidpunkten för och den använda dosen vid appliceringen, det område där växtskyddsmedlet använts och den gröda som det använts för.

S.  I april 2018 beslutade unionen om ett totalförbud mot utomhusbruk av imidakloprid, klotianidin och tiametoxam, även kända som neonikotinoider.

T.  Flera medlemsstater anmälde nödfallsundantag gällande användningen av dessa neonikotinoider på sina territorier. Sådana anmälningar bör vara av god kvalitet och offentliggöras. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har fastställt att det skulle ha funnits alternativ för cirka en tredjedel av de produkter för vilka nödfallsundantag hade beviljats. Efsa kan spela en roll när det gäller att undersöka produktgodkännanden i nödsituationer(11).

U.  Användningen av glyfosat har visat sig vara skadlig för honungsbinas bakteriestam, vilket bidrar till ett minskat antal pollinatörer och förlust av livsmiljöer. Vissa fungicider kan fördubbla insekticiders akuta toxicitet(12).

V.  Efsas vägledning om riskbedömning av växtskyddsmedel med avseende på bin (Efsas vägledning om bin 2013), som godkändes 2013, och som är den mest uppdaterade vetenskapliga metoden om riskerna av bekämpningsmedel för Apis mellidera, Bombus spp. och solitärbin, har inte fått medlemsstaternas fullständiga godkännande. Denna situation undergräver en korrekt tillämpning av kriterierna för godkännande enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och därmed ett bättre skydd av dessa arter.

W.  Utöver de verkningar som bekämpningsmedel har på pollinerande insekter förstör bredspektrumbekämpningsmedel som används på landskapsnivå, för exempelvis ogräsbekämpning före groning eller som bladdödningsmedel, födokällorna för pollinerande insekter utanför grödornas viktigaste blomningsperioder och bidrar till att populationer kollapsar.

X.  Även om Efsas vägledning om bin från 2013 tillämpades fullt ut, skulle fjärilar, mott och blomflugor sakna skydd från systemet för godkännande av bekämpningsmedel.

Y.  Sammanlänkade livsmiljöer för pollinerande insekter, såsom buffertremsor, buskvallar och gräsbevuxna vattenvägar, kan bidra till erosionskontroll och överlag till att förbättra den biologiska mångfalden och de är potentiellt användbara för att förbättra kvaliteten på föda för både tambin och vilda pollinerande insekter.

Z.  Många livsmiljöer för pollinerande insekter har fragmenterats kraftigt och specialiserade arter är allt mer hotade på grund av dålig förvaltning och klimatförändringar.

AA.  Förekomst, bevarande och återställande av områden med inhemska blommor, även i stadsområden, är avgörande för friska populationer av vilda pollinerande insekter.

AB.  Vilda pollinatörer och biodlare i Europa tillhandahåller pollineringstjänsten nästan helt gratis. Detta står i skarp kontrast till andra delar av världen, där kostnaden för pollinering är jämförbar med andra jordbruksinsatsvaror såsom utsäde, gödselmedel och bekämpningsmedel.

AC.  Pollinerande insekter är gynnsamma i socialt och kulturellt hänseende genom preparat, produkter, konst och traditioner.

AD.  Denna mestadels kostnadsfria pollineringstjänst kompletterar pollinering från vilda pollinatörer och är endast möjlig tack vare att försäljning av honung och andra biodlingsprodukter är den huvudsakliga inkomstkällan för biodlare. Import av förfalskad honung hotar den ekonomiska grunden för biodlingen i EU.

AE.  Miljöåtgärder i jordbruket har inte införts i tillräcklig omfattning i hela EU för att kompensera förlusten av livsmiljöer för pollinerande insekter och nedgången i livsmiljökvaliteten. Miljöanpassningsåtgärder har inte resulterat i väsentliga förbättringar.

AF.  Ett införande av en effektindikator för pollinatörer begärdes i ståndpunkterna från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling i samband med förslaget till förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken (COM(2018)0392).

AG.  Införandet av en indikator för pollinatörer kan bidra till en optimal beslutsprocess, effektivare användning av offentliga utgifter samt öka ansvarsskyldigheten och förståelsen av konsekvenserna av politik och lagstiftning.

AH.  En övergödning av grödor bidrar till att minska förekomsten av blommande växter, vilka utgör en potentiell födokälla för pollinatörer.

AI.  Nitratutsläpp orsakar eutrofiering och tät gräsvegetation, som tränger undan örterna och blommorna på gräsmarker, täcker den bara marken, som av många pollinerande insekter används som en bomiljö, och orsakar ett skuggigt område nära jordytan, som skapar ett kallt mikroklimat som är olämpligt för många inhemska arter.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet erkänner mervärdet i EU-initiativet om pollinerande insekter när det gäller att fastställa strategiska mål och en rad åtgärder som ska vidtas av EU och dess medlemsstater för att skydda pollinatörer. Parlamentet välkomnar det arbete som redan utförts på lokal nivå för att skydda pollinatörers livsmiljöer.

2.  Europaparlamentet anser dock att initiativet inte i tillräcklig utsträckning tar itu med de många orsakerna till det sjunkande antalet pollinerande insekter, till exempel förändrad markanvändning, förlust av livsmiljöer och deras sammanlänkning, intensiva jordbruksmetoder, växtskyddsmedel, förorening av miljön, verkningarna av patogener och parasiter såsom varroakvalster, klimatförändringar och invasiva främmande arter(13). Parlamentet anser att genomförandet av ”Prioritering II: Att hantera orsakerna till minskningen av pollinatörer” är ytterst brådskande.

3.  Europaparlamentet anser att pollinerande insekter är en mycket viktig del av den biologiska mångfalden och oumbärliga för de flesta växtarters reproduktion. Parlamentet erkänner att en minskande population av pollinatörer påverkar jordbruksproduktionens kvalitet och kvantitet och den ekonomiska avkastningen för jordbrukarna.

4.  Europaparlamentet framhåller pollinerande insekters betydelse för jordbruket, det hot som den nuvarande nedgången utgör för livsmedelsproduktionen och behovet av att vidta brådskande och omdanande insatser för skydd och återhämtning av pollinerande insekter och deras tjänster.

5.  Europaparlamentet framhåller vikten av att anta ett helhetsperspektiv och att utvärdera effekterna av befintliga politiska åtgärder för att effektivt kunna motverka minskningen av antalet pollinerande insekter i unionen. Parlamentet betonar att man måste tillämpa försiktighetsprincipen för att skydda pollinerande insekter i allmänhet, såväl tama som vilda.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att skydda mångfalden av pollinerande arter i Europa – inbegripet cirka 2 000 vilda biarter och andra insekter, bl.a. flugor, skalbaggar, mott och fjärilar – och i resten av världen.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av att vidta åtgärder för att främja den biologiska mångfalden både i stads- och landsbygdsområden, med tanke på att pollinerande insekters hälsa och överlevnad är beroende av artrika livsmiljöer som tillhandahåller diversifierad och kontinuerlig föda, såsom nektar och pollen i tillräckligt stora mängder samt livsmiljöer för bobygge, parning och övervintring.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera EU-initiativet för pollinerande insekter och dess resultat i utvecklingen av EU:s strategi för biologisk mångfald för tiden efter 2020, och att omvandla initiativets mål till ett fullskaligt handlingsprogram för pollinatörer med tillräckliga öronmärkta resurser för ändamålet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med minskningen av pollinerande insekter på internationell nivå, och förespråka kraftfulla åtgärder för att skydda pollinatörer och deras livsmiljöer i hela världen.

Biologisk mångfald och jordbruksmetoder

10.  Europaparlamentet betonar att ökad biologisk mångfald och därmed främjande av förekomsten av och kvaliteten på livsmiljöer för pollinerande insekter på jordbruksmark måste bli ett centralt mål vid utformningen av framtidens gemensamma jordbrukspolitik, som i synnerhet måste stödja bevarandet av jordbruksområden med höga naturvärden, skapandet av reserver för naturen, minskningen av användningen av bekämpningsmedel och mineralgödselmedel samt uppmuntra flerskiftesbruk och växelbruk.

11.  Europaparlamentet konstaterar målet att minska beroendet av bekämpningsmedel är ett centralt mål för direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel(14). Parlamentet betonar att en plan för minskad användning av bekämpningsmedel, med tydliga mål, delmål och tidsplaner bör ingå i alla medlemsstaternas nationella handlingsplaner som antas i enlighet med detta direktiv, och att minskning av bekämpningsmedel bör fastställas som en gemensam indikator för att mäta framsteg. Parlamentet anser att obligatoriska minskningsmål för hela EU bör inkluderas i den kommande översynen av direktiv 2009/128/EG efter en lämplig konsekvensbedömning.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de reviderade nationella handlingsplaner som antagits i enlighet med direktiv 2009/128/EG och att vidta alla tillgängliga åtgärder för att se till att medlemsstaterna på ett adekvat sätt förbinder sig till målen för en minskad användning av bekämpningsmedel och den nödvändiga övervakningen.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att jordbrukare, genom nationella och regionala system för jordbruksrådgivning, erbjuds högkvalitativ rådgivning om främjande och skydd av biologisk mångfald och pollinatörer.

14.  Europaparlamentet upprepar att pollinering är avgörande för jordbruksproduktionen och att stöd inom den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare därför inte får leda till försvagade eller förlorade pollineringstjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att endast godkänna sådana strategiska planer där denna faktor beaktas på ett korrekt sätt genom de relevanta villkoren och miljösystemen inom den första pelaren.

15.  Europaparlamentet framhåller att det inom många nationella program för landsbygdsutveckling redan vidtas åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden och hjälper pollinerande insekter. Parlamentet konstaterar att en fortsättning och utbyggnad av sådana program och åtgärder framför allt kräver tillräckliga anslag till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare. Europaparlamentet betonar att hänsyn måste tas till den mångfald som präglar de olika regionerna och livsmiljöerna samt även till den stora mängden pollinerande insekter, vilket kräver en nationell eller regional strategi.

16.  Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att godkänna Europaparlamentets krav på en indikator för pollinatörer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

17.  Europaparlamentet betonar att försäljningen av insekticider(15) ökade under 2017 jämfört med 2016 i 18 EU-länder. Parlamentet uttrycker sin oro över att försäljningen i kategorin andra insekticider(16) under 2017 ökade jämfört med 2016 i 9 av de 13 länder för vilka denna uppdelning var tillgänglig, och att initiativet för pollinerande insekter inte anser att denna tendens är relevant.

18.  Europaparlamentet betonar att åtgärder för att främja biologisk mångfald och minskad användning av bekämpningsmedel också bör ingå som ett mål i medlemsstaternas strategiska planer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, och att minskning av bekämpningsmedel samt ökad biologisk mångfald bör fastställas som gemensamma indikatorer för att mäta framsteg.

19.  Europaparlamentet betonar att den indikator för att mäta mångfalden och mängden pollinerande insekter som just nu utvecklas kommer att göra det möjligt att utvärdera den gemensamma jordbrukspolitikens resultat på detta område.

20.  Europaparlamentet betonar att det i direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel fastställs att icke-kemiska metoder för skadedjursbekämpning ska användas först, istället för bekämpningsmedel, i syfte att skydda pollinerande insekter.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga förbudet mot imidakloprid, klotianidin och tiametoxam till alla neonikotinoidbaserade bekämpningsmedel.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt begära ett yttrande från Efsa om medlemsstaterna utfärdar produktgodkännanden i nödsituationer för bekämpningsmedel enligt artikel 53 i förordning (EG) nr 1107/2009. Parlamentet anser att det är viktigt att Efsa också undersöker substitutionseffekten och tillgängligheten till icke-kemiska metoder.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att bestämmelserna i förordning (EG) nr 1107/2009 tillämpas korrekt och därmed säkra bland annat en lägsta standard för anmälningar om produktgodkännanden i nödsituationer för bekämpningsmedel som bland annat innebär att medlemsstaterna måste lämna in fullständiga och detaljerade förklaringar samt att offentliggöra anmälningarna. Parlamentet välkomnar Efsas roll vid granskningen av dessa undantag.

24.  Europaparlamentet betonar att yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel under minst tre år bör föra utförliga register över användningen, arealen och dosen av växtskyddsmedel samt tidpunkten för när dessa använts. Parlamentet noterar att de relevanta uppgifter som registreras bör vara tillgängliga för den behöriga myndigheten på begäran, i syfte att övervaka efterlevnaden av reglerna för tvärvillkor och för att följa upp resultaten för den gemensamma jordbrukspolitiken när det gäller minskning av användningen av bekämpningsmedel i hela EU.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma och främja finansieringsmöjligheter inom detta område. Parlamentet framhåller att gemensamma verktyg och modeller för utveckling av strategier och planer för pollinerande insekter, som bygger på befintlig bästa praxis, kommer att främja vidtagandet av ytterligare åtgärder på nationell, regional och lokal nivå.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att Efsas vägledning om bin antas i sin helhet så snart som möjligt, även de krav som gäller kronisk toxicitet och toxicitet för larver samt andra arter än honungsbin.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, att i avvaktan på det fullständiga antaget av Efsas vägledning om bin, anpassa sina bedömningar av bekämpningsmedel härmed.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begära att Efsa utarbetar ett vägledningsdokument om bekämpningsmedel, där man fastställer test innan godkännande för att skydda fjärilar, mott och blomflugor.

29.  Europaparlamentet betonar att förekomsten av livsmiljöer för pollinerande insekter ökar markens produktivitet.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i målen för den gemensamma jordbrukspolitiken införa gränser för ökad produktivitet och att reglera intensiva jordbruksmetoder, och främja miljöanpassningsåtgärder som förbättrar pollinerande insekters livsmiljö och födosöksområde i kvalitativt och kvantitativt hänseende och avvärjer att de europeiska landskapen likriktas.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja användningen av betesmarker och betesmarksmiljöer, däribland trädbevuxna betesmarker och andra skogsjordbrukssystem, eftersom det är en avgörande förutsättning för att skapa substrat för pollinerande insekters bobygge, parning och övervintring, och i synergi med bevarandet av samhällen med gräsmarker med högt naturvärde, som avsatts för bete och traditionella former av extensivt jordbruk.

32.  Europaparlamentet betonar i detta avseende att växelbruk, användning av starka sorter och mekanisk ogräsbekämpning eller biologisk bekämpning av skadedjur bidrar till att återställa livsmiljöer för pollinerande insekter, medan stora åkrar med odling i monokulturer bidrar till ett minskat antal pollinerande insekter.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja grön infrastruktur, som återskapar och återställer mosaiken i livsmiljöer och den funktionella konnektiviteten för pollinerande insekter i landsbygds- och stadslandskap.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja upprätthållandet av välförvaltade buskvallar och konceptet med buffertremsor, inbegripet gräsbevuxna/blommande remsor längs vattendrag och områden med fleråriga blommor som åtgärder som främjar den biologiska mångfalden, för att skydda pollinerande insekters möjligheter att söka efter föda och deras livsmiljöer och skydda biologiska bekämpningsmedel, samt för att åstadkomma bättre erosionskontroll i landsbygdsområden och i tätorts- och stadsområden.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en tidig registrering på EU:s förteckning över arter som utgör en risk för pollinerande insekter, att reagera snabbt i syfte att kontrollera och eliminera sådana arter, öka vaksamheten och vidta restriktiva åtgärder när spridningsvägarna identifierats.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att minska det tryck på pollinerande insekter som kan följa av nedlagda jordbruk.

37.  Parlamentet betonar att effektiva åtgärder för bioskydd måste införas för krukväxter och jord innan de transporteras långa avstånd, och uppmanar offentliga organ som ansvarar för förvaltningen av grönområden att använda lokala växter, för att på så sätt maximera fördelarna för lokala pollinatörer och minimera spridningen av invasiva främmande arter.

38.  Parlamentet uppmanar kommissionen att ange de kriterier som behövs för att fastställa ett EU-miljömärke för pollinerarvänliga krukväxter, som visar växternas ursprungsort, läggs i miljövänliga kärl, och inte använder torv eller innehåller insekticider.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja biodlingsnäringen genom att utöka importkontrollerna för att förhindra import av förfalskad honung, och genom att införa obligatorisk ursprungsmärkning av honung, där namnet på varje land uppges, för honungsblandningar.

40.  Europaparlamentet begär att man främjar och utvecklar livsmiljöer för pollinerande insekter i stadsområden.

Forskning, utbildning och övervakning

41.  När det gäller bin (Apis mellifera) insisterar Europaparlamentet särskilt på betydelsen av forskning om orsakerna till bidrottningarnas minskade förväntade livslängd, som är en oroväckande företeelse.

42.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att stödja utvecklingen av testriktlinjer som inte ännu är tillgängliga, särskilt om akut och kronisk toxicitet på solitärbin, kronisk toxicitet på humlor, subletala effekter, samexponering med flera föreningar (kumulativa och synergistiska effekter), samt tester för andra arter av pollinatörer.

43.  Europaparlamentet understryker att initiativets forskningsområde inte tar hänsyn till de resultatbaserade system som har inbyggd övervakning, som kan visa sig vara användbara och delvis täcka övervakningsbehovet och ge jordbrukarna relevanta incitament. Parlamentet betonar att sådana system kan testas och utökas inom ramen för EU:s olika finansieringsinstrument och politikområden, inklusive den gemensamma jordbrukspolitiken.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka anslagen till grundforskning och tillämpad forskning om pollinerande insekter, och till utveckling av behandlingar mot nya sjukdomar, parasiter och virus som påverkar dem, och investera i förstärkning och utvidgning av poolen av taxonomiska experter, inbegripet genom EU:s ramprogram för forskning och innovation. Parlamentet begär att det läggs större vikt vid fältstudier och andra pollinerande insekter än honungsbin och fjärilar.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa en systematisk och standardiserad övervakning under verkliga förhållanden av vilda pollinerande insekter och de största påfrestningarna de utsätts för, för att mäta omfattningen av minskningen av pollinerande insekter och orsakerna därtill och för att möjliggöra en fullständig utvärdering av effektiviteten av relevant EU-politik och nationell politik.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att finansieringsbehoven för övervakning av vilda pollinatörer inkluderas i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, för att säkra tillförlitliga uppgifter för utarbetning av en indikator för pollinatörer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med åtagandet i EU-initiativet om pollinerande insekter.

47.  Europaparlamentet anser att det är lämpligt att stödja miljöinnovation(17) inom jordbruket och uppmuntra partnerskap med den akademiska världen och samarbete med forskare inom olika områden för att stödja utvecklingen av bekämpningsmedel med låg risk som är ofarliga för pollinerande insekter.

48.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att stödja forskning om agroekologisk omställning inom jordbruket, och vidareutveckla metoder för skadedjursbekämpning som är ofarliga för pollinerande insekter, såsom lämplig odlingsteknik, växelbruk och balanserad gödsling.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja medborgarvetenskap som fokuserar på registrering och övervakning av pollinerande insekter och utbildning av biodlare för att främja en icke-störande övervakning av bin på unionsnivå genom att ta fram indikatorer på bisamhällenas livskraft.

o
o   o

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 35, 31.1.2018, s. 2. (2) EUT C 356, 4.10.2018, s. 38. (3) Antagna texter, P8_TA(2019)0023. (4) Garibaldi, L. A. m. fl., Wild Pollinators Enhance Fruit Set of Crops Regardless of Honey Bee Abundance, 2013. (5) Potts, S. et al., Status and Trends of European Pollinators. Key Findings of the STEP Project, Pensoft Publishers, Sofia, 72 s. (6) Potts, S. et al., Status and Trends of European Pollinators. Key Findings of the STEP Project, Pensoft Publishers, Sofia, 72 s. (7) Gallai, N. m. fl., Economic Valuation of the Vulnerability off World Agriculture Confronted with Pollinator Decline, Ecological Economics, 68:3, 810-821 s. (8) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. (9) Särskilt EU:s övervakning av pollinatörer och indikatorer för pollinatörer, miljöövervakning av bekämpningsmedelsanvändning med hjälp av honungsbin, mätning av den biologiska mångfaldens puls med hjälp av indexet i den röda listan och utveckling av en verktygslåda för jordbrukare med metoder för integrerat växtskydd från hela EU. (10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1). (11) https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/approval_active_substances/approval_renewal/neonicotinoids_en (12) Tsvetkov, N., Samson-Robert, O., Sood, K., Patel, H. S., Malena, D. A., Gajiwala, P. H., Maciukiewicz, P., Fournier, V., Zayed, A. (2017): Chronic exposure to neonicotinoids reduces honey bee health near corn crops, Science, vol. 356, upplaga 6345, s. 1395–1397. https://doi.org/10.1126/science.aam7470 (13) Potts, S.G. m.fl., (2016), The Assessment Report of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services on Pollinators, Pollination and Food Production, Secretariat of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, Bonn, Tyskland, 552 s. (14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71) (15) Eurostat har data om kategorin för insekticider och akaricider. Ytterligare uppgifter om olika kategorier av insekticider (pyretroider, klorerat kolväte, organofosfater, karbamater och oxim-karbamater och andra insekticider) finns tillgängliga på http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/submitViewTableAction.do (16) Även neonikotinoider. (17) Definierad av kommissionen som all slags innovation som resulterar i betydande framsteg mot målet om hållbar utveckling, genom att minska våra produktionsmetoders påverkan på miljön, öka naturens motståndskraft mot miljötryck, eller uppnå ett mer effektivt och ansvarsfullt utnyttjande av naturresurser.

Europaparlamentets resolution av den 18 december 2019 om möjliggörande av digital omvandling av vård och omsorg på den digitala inre marknaden, om medborgarinflytande och ett hälsosammare samhälle 2019/2804(RSP)

P9_TA(2019)0105 B9-0239/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 april 2018 om en digital omvandling av vård och omsorg på den digitala inre marknaden, om medborgarinflytande och ett hälsosammare samhälle (COM(2018)0233),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 april 2004, E-hälsovård – bättre hälso- och sjukvård för Europas medborgare: Handlingsplan för ett europeiskt område för E-hälsovård (COM(2004)0356),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 21 december 2007, Action plan of the lead market initiative in the area of eHealth – Bilaga I till meddelandet Ett pionjärmarknadsinitiativ för Europa (COM(2007)0860, SEC(2007)1730),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 2 juli 2008 om gränsöverskridande interoperabilitet för elektroniska patientjournalsystem (delgivet med nr K(2008) 3282)(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 november 2008 om telemedicin till gagn för patienter, hälso- och sjukvårdssystem och samhället (COM(2008)0689),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 december 2012 Handlingsplanen för e-hälsa 2012–2020 – Innovativ hälsovård för det 21:a århundradet (COM(2012)0736),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen(2),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2019, EU:s åtgärder för gränsöverskridande hälso- och sjukvård: ambitionerna är höga, men förvaltningen måste bli bättre,

–  med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2019/243 av den 6 februari 2019 om ett europeiskt format för utbyte av elektroniska patientjournaler(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(5),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 8 december 2017 om hälsa i det digitala samhället – framsteg för datadriven innovation på hälsoområdet(6),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om möjliggörande av digital omvandling av vård och omsorg på den digitala inre marknaden, om medborgarinflytande och ett hälsosammare samhälle (O-00042/2019 – B9‑0062/2019),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Framväxten av ny teknik skapar både möjligheter och utmaningar för utvecklingen av bättre hälso- och sjukvård. Europas vård- och omsorgssystem står inför stora utmaningar i samband med ett åldrande samhälle, en högre förväntad livslängd och ständigt lägre födelsetal vilket föranleder oro för om hälso- och sjukvård i framtiden kommer att kunna tillhandahållas på varaktig bas. Å andra sidan får vi nya möjligheter genom framväxten av ny teknik. Här behövs ett paradigmskifte i riktning mot proaktiva och lyhörda hälso- och sjukvårdssystem, där tyngdpunkten förlagts till upprätthållandet av god hälsa snarare än till sjukdomshantering.

B.  Vårdutgifterna ökar snabbt och motsvarar 9,6 % av BNP(7) i EU som helhet. Hälso- och sjukvårdssystemen måste sörja för att tillgängliga, belastningståliga och bärkraftiga tjänster inom hälso- och sjukvård samt långtidsvård blir så effektiva och ändamålsenliga som möjligt och finns att tillgå på rättvisa villkor, varjämte de också måste tillhandahålla nya tjänster utifrån samhällsutvecklingen och en vård där olika tjänster och leverantörer flexibelt samverkar med varandra. Vidare måste de åstadkomma förbättringar som är av vikt för patienterna och deras föränderliga och ökande behov av vård och omsorg, liksom också för deras välbefinnande och livskvalitet, under samtidigt hänsynstagande till skillnaderna mellan patienterna i fråga om internetuppkoppling, digitala färdigheter och hälsokompetens.

C.  Innovativa digitala lösningar för vård och omsorg kan stärka sjukdomsförebyggandet och främjandet av hälsosamma livsstilar, förbättra medborgarnas livskvalitet och bana väg för effektivare sätt att organisera och tillhandahålla tjänster för vård och omsorg.

D.  Uppgifter om EU-medborgarnas hälsa är en viktig faktor för att möjliggöra den digitala omvandlingen och kräver ett strikt skydd mot missbruk. Tillgången till uppgifter varierar kraftigt mellan medlemsstaterna, och på grund av bristande interoperabilitet och marknadsfragmentering mellan hälso- och sjukvårdssystem kan medborgarna ännu inte till fullo dra nytta av den digitala inre marknaden.

E.  Digitaliseringen av hälso- och sjukvården kommer inte att begränsas till en ökad användning av mobila hälsoappar, utan omfattar även datautvinning, alltså analys av stora dataset, något som fungerar som en grund för artificiell intelligens (AI) och maskininlärning.

F.  Att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård samt social omsorg är medlemsstaternas ansvar. Unionen kan stödja samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller att främja folkhälsan, förebygga sjukdomar, förbättra komplementariteten hos hälso- och sjukvården över gränserna samt stödja och möjliggöra forskning och utveckling inom området smart hälsa i Europa.

G.  Patienternas förväntningar ökar, liksom också deras önskan att hålla koll på sin hälsa, och medborgarnas behov av ökad egenmakt i hälsofrågor genom användarcentrerade tjänster och mera förebyggande, individanpassade och efterfrågestyrda sätt till växelverkan med hälso- och sjukvårdstjänster och hälso- och sjukvårdspersonal ökar även i motsvarande grad.

H.  Samhällets successiva digitalisering kommer alltmer att leda till att patienter, vårdgivare, hälso- och sjukvårdspersonal och potentiellt sett alla aktörer i hälso- och sjukvårdskedjan ställs inför utmaningen att använda informationsteknik och den digitala infrastrukturen för patientjournaler, vilket ger upphov till frågor om säkerheten för personuppgifter och integritet.

I.  Hälsouppgifter är särskilt känsliga och bör omfattas av strikta etiska krav och medborgarnas informerade samtycke till insamling, behandling, användning och lagring av dem.

J.  Medborgarnas förtroende för säkerhet och konfidentialitet vid insamling, behandling, användning och lagring av deras hälsouppgifter är av yttersta vikt.

K.  Genomförandet och användningen av system för digital hälsa har kommit olika långt i varje medlemsstat, till exempel när det gäller användningen av uppdaterad teknik, infrastrukturer till stöd för den digitala omvandlingen och användningen av elektroniska patientjournaler inom hälso- och sjukvård.

L.  Inrättandet av ett hälsodataområde i EU ingår i uppdragsbeskrivningen till kommissionsledamoten med ansvar för hälsa, i syfte att främja utbytet av hälsouppgifter och stödja forskning om nya förebyggande strategier samt om behandlingar, läkemedel, medicintekniska produkter och resultat.

M.  Vetenskap, forskning och innovation spelar en avgörande roll för Europas konkurrenskraft och motståndskraft. Exponentiella språng inom datatillgänglighet och databehandling sporrar till forskningsinitiativ för att man ska kunna förstå, förebygga och behandla sjukdomar och medicinska tillstånd. Datahanteringsteknik kan bidra till att identifiera luckor, risker, trender och mönster inom vården på ett kompletterande eller mer ändamålsenligt sätt.

N.  Människor som befinner sig i lägre sociala gradienter tenderar att ha högre hälsobehov, och är också mer sårbara för att bli utestängda från digitaliseringen av hälso- och sjukvården.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en digital omvandling av vård och omsorg på den digitala inre marknaden, som syftar till att främja hälsa, förebygga och bekämpa sjukdomar, hjälpa till att bemöta medborgares icke tillgodosedda behov, utgöra en möjlighet att förbättra hälso- och sjukvårdssystemens hållbarhet och underlätta för medborgare att få lika tillgång till överkomligt prissatt vård av hög kvalitet genom meningsfull användning av digitala innovationer.

2.  Europaparlamentet påpekar att även om digital hälso- och sjukvård har en avsevärd potential finns det också många olösta problem när det gäller personlig integritet, säkerhet och trygghet.

3.  Europaparlamentet understryker att för att man fullt ut ska kunna utnyttja potentialen hos digitala hälsoverktyg är det av yttersta vikt att genomföra de olika delarna av digital hälso- och sjukvård med full hänsyn till uppgiftsskydd, säkerhet och noggrannhet, på ett sätt där också patientens behov beaktas.

4.  Europaparlamentet erinrar om att respekt för den europeiska dataskyddslagstiftningen måste vara en grundförutsättning för den digitala omvandlingen av vård och omsorg på den digitala inre marknaden.

5.  Europaparlamentet anser att de åtgärder som kommissionen föreslagit kan bidra, inte bara till att unionsmedborgarna får en hälso- och sjukvård som är mera förebyggande, individanpassad och lyhörd för deras behov, och till att Europas vård- och omsorgssystem blir ändamålsenligare, tillgängliga på likvärdigare villkor samt mera hållbara och motståndskraftiga, utan även till att stimulera tillväxt och främja den europeiska industrin på området, särskilt genom att bidra till att maximera den digitala inre marknadens potential med en mer omfattande användning av digitala produkter och tjänster inom vård och omsorg, liksom till att utveckla nya tjänster, med tonvikt på isolerade och svårtillgängliga områden där det i dag råder personalbrist inom vården och vårdutbudet är otillräckligt.

6.  Europaparlamentet anser att den digitala omvandlingen av vård och omsorg måste stödja medborgarcentrerade tjänster och ge medborgarna inflytande så att de kan spela en mer aktiv roll inom sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande, även när det gäller vård- och omsorgstjänster, och tillgodose medborgarnas behov. Parlamentet anser att omvandlingen måste göra det möjligt för den berörda hälso- och sjukvårdspersonalen att, i enlighet med EU:s gällande regelverk om uppgiftsskydd, utbyta information i samband med hanteringen av patientjournaler, elektroniska recept, laboratorieresultat, bilddiagnostik och utskrivningsrapporter, om patienten ger sitt samtycke. Parlamentet betonar samtidigt att man inte får bortse från behoven hos patienter som inte hänger med i den digitala omvandlingen, och att digital hälsa inte bör vara en inkörsport till avhumaniserad vård.

7.  Europaparlamentet anser att det måste säkerställas att medborgarnas organisationer och nätverk, samt de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen får en nyckelroll inom förvaltning av och politiskt beslutsfattande kring digital vård och omsorg, på regional, nationell och europeisk nivå. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av samarbete mellan och samkörning av vårdinrättningarnas databaser.

8.  Europaparlamentet anser att de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen är de lämpligaste myndigheterna för att hantera och/eller övervaka insamlingen, avidentifieringen, pseudonymiseringen, förvaringen och användningen av hälsouppgifter och samtidigt skydda patienternas integritet samt hälso- och sjukvårdssektorns effektivitet, tillgänglighet och hållbarhet. Parlamentet anser att avidentifiering och pseudonymisering gör att känsliga uppgifter kan användas inom hälsoforskning, och konstaterar också att tekniken för pseudonymisering gör det möjligt att återidentifiera uppgiftslämnarna i sådana fall där deras hälsa står på spel. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja projekt som syftar till att utveckla denna teknik, liksom teknik som behövs för att skapa syntetiska data för utbildning om AI-algoritmer.

9.  Europaparlamentet betonar att avidentifierade och pseudonymiserade hälsouppgifter kan användas till vetenskaplig hälsoforskning, för att genomföra evidensbaserad hälsopolitik, för att bättre förstå sjukdomar och för att tidigt upptäcka företeelser som hotar folkhälsan, samtidigt som principerna för patientkonfidentialitet upprätthålls.

10.  Europaparlamentet betonar att ett kommissionsförslag om delning av information och dataförvaltning är nödvändigt för att man ska kunna hantera konsekvenserna för nationella hälso- och sjukvårdssystem.

Behovet av att garantera tillgång till och delning av hälsouppgifter, med noggrann tillämpning av reglerna i den allmänna dataskyddsförordningen

11.  Europaparlamentet betonar att medborgarna, för att kunna få bättre hälso- och sjukvård, har rätt att få tillgång till och att dela sina hälsouppgifter i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen och att de bör kunna förvänta sig att dessa uppgifter ska finnas tillgängliga i rätt tid och i ett lekmannavänligt format. Parlamentet påpekar att den nyligen antagna förordningen om uppgiftsskydd i EU förstärker patienternas rätt att få tillgång till information om hälsoaspekter och integritetsskydd. Parlamentet påpekar att syftet med ett patientbaserat system är att förbättra medborgarnas hälsa och att de nationella hälso- och sjukvårdstjänsterna måste garantera sådana system, av omsorg om det gemensamma bästa.

12.  Europaparlamentet anser att på grund av hälsouppgifternas känsliga karaktär kräver detta särskilda åtgärder för att inte bara cyberangrepp ska undvikas, utan även olämplig användning av sådana uppgifter från tjänsternas sida.

13.  Europaparlamentet inser att det finns betydande ekonomiska intressen i utnyttjandet av uppgifter från sektorerna för vård och omsorg, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att tydligt fastställa ansvarsfördelningen när det gäller dataförvaltning.

14.  Europaparlamentet beklagar att många medborgare i EU för närvarande har antingen begränsad eller ingen elektronisk tillgång till sina hälsouppgifter, särskilt vid gränsöverskridande medicinsk vård.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta förbättra it-säkerheten, och således minska risken för integritetsintrång och otillåten användning av hälsouppgifter runtom i EU.

16.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att medborgarna bör ha säker tillgång till ett omfattande elektroniskt register över sina hälsouppgifter, och att de fortsättningsvis bör ha kontroll över sina hälsouppgifter och under betryggande former kunna dela dem med behöriga parter, samtidigt som obehörig åtkomst bör förbjudas i enlighet med dataskyddslagstiftningen.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta främja samarbetet mellan medlemsstaternas hälso- och sjukvårdsmyndigheter med tanke på anslutning till en offentlig digital infrastruktur för e-hälsa, i syfte att utvidga dess användning till att även omfatta interoperabilitet mellan medlemsstaternas elektroniska journalsystem genom att stödja utveckling och antagande av ett europeiskt format för utbyte av elektroniska patientjournaler, som i patienternas intresse bör omfatta så kompletta uppgifter som möjligt om hälsotillståndet, varvid hänsyn bör tas dels till flerspråkigheten inom EU, dels till användare med funktionsnedsättning, framför allt när patienter anlitar gränsöverskridande medicinsk vård.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av att övervaka hur den allmänna dataskyddsförordningen och förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden tillämpas på hälso- och sjukvården(8).

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna dels att utbyta sådan bästa praxis för delning av hälsouppgifter som redan tillämpas i samband med medicinsk behandling, förebyggande åtgärder eller forskning och samtidigt fästa stort avseende vid medborgarnas integritet, dels att på EU-nivå utveckla standarder och ömsesidigt erkända system för certifiering och ackreditering, inklusive datasäkerhet och säkerhetsgranskningar.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas hälsomyndigheter att utnyttja EU‑finansieringsinstrument, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Europeiska fonden för strategiska investeringar, för att införa kompatibla elektroniska patientjournaler på nationell och regional nivå så att medborgarna kan få tillgång till sina hälsouppgifter, och för att investera i uppbyggnaden av stabil och mera tillförlitlig infrastruktur som stöder den digitala omvandlingen och bidrar till att minska den digitala klyftan mellan alla medlemsstater. Parlamentet ser gärna att fördelarna med datorisering och digitalisering av patientjournaler används som ett bidrag till att förbättra tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvård i både stads- och landsbygdsområden.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja projekt som använder observationsdata och att utarbeta kriterier för kvaliteten på de data som samlas in i en icke-kontrollerad miljö, så att observationsdata kan användas för att bidra till uppnåendet av gynnsamma hälsoresultat. Parlamentet uppmanar här även kommissionen att ta fram riktlinjer för att främja sekundär användning av data för forskning och att säkerställa rättvis, transparent och icke-diskriminerande tillgång till data i hela Europa.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda observationsdata för tillsynsrelaterade beslut om läkemedel som ett komplement till evidens från randomiserade kontrollerade kliniska prövningar.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en brett upplagd europeisk diskussion om de etiska aspekterna av den digitala omvandlingen av vård och omsorg, med aktivt deltagande av medborgarna och alla andra aktörer i hälso- och sjukvårdskedjan, i syfte att ta fram etiska normer och bestämmelser för att skydda medborgarnas rättigheter, samtidigt som man skapar säkerhet för forskare och den medicintekniska industrin, särskilt när det gäller användningen av hälsouppgifter och artificiell intelligens.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att det införs lämplig utbildning och kompetensutveckling inom området personlig integritet och säkerhetsåtgärder för dem som behandlar hälsouppgifter, i enlighet med rådande standarder och databehandlingsteknik. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att inleda en EU-omfattande upplysningskampanj om fördelarna med och mekanismerna för delning av hälsouppgifter för att slå hål på missuppfattningar och stödja de åtgärder som läggs fram i kommissionens meddelande om en digital omvandling av vård och omsorg på den digitala inre marknaden.

Behovet av bättre hälsouppgifter

25.  Europaparlamentet anser att man måste höja kvaliteten på hälsouppgifterna, standardisera insamlingen av uppgifter, främja interoperabiliteten mellan europeiska sjukdomsregister, göra framsteg med uppgiftsanalysen genom att använda högpresterande datorsystem och modellering, samt säkerställa skyddet av konfidentiella eller känsliga uppgifter.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av att standardisera regleringen av utrustning som används för hälso- och sjukvård, till exempel utrustning för m-hälsa och e-hälsa, och sålunda säkerställa att de har korrekta och exakta uppgifter i datasammanhanget.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en plattform för behöriga myndigheter, anmälda organ och läkemedelsindustrin och den medicintekniska industrin avseende tillämpningen av förordningen om medicintekniska produkter(9) på digitala terapier och kombinationsprodukter, med särskild hänsyn till uppstartsföretags och små och medelstora företags behov.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka samordningen på EU-nivå till stöd för att genomdata och andra hälsouppgifter i praktiken ska kunna utbytas och sammankopplas under betryggande former, av omsorg om framsteg inom forskning och individualiserad behandling, och därvid kartlägga de bästa behandlingarna, samtidigt som man säkerställer full överensstämmelse med dataskyddslagstiftning och etiska principer.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna och ackrediterade institutioner fortsätta testa specifika applikationer för gränsöverskridande utbyte med hög säkerhet av hälsouppgifter för forskning och hälsopolitik i syfte att förbättra förebyggandet, diagnostiseringen och behandlingen av sjukdomar för att hjälpa hälso- och sjukvården att bemöta aktuella och framtida utmaningar.

30.  Europaparlamentet anser att den ökande digitaliseringen utgör en möjlighet att lansera ett ambitiöst program för kapacitetsuppbyggnad för medborgare, att förbättra tillgången till medicinsk vård, särskilt på landsbygden och att stärka näringsmöjligheterna inom teknik och innovation för ett hälsosamt åldrande. Parlamentet anser vidare att det är ytterst viktigt att främja kompetensutveckling när det gäller införande och ändamålsenlig användning av produkter och tjänster inom smart hälsa på alla nivåer av hälsovärdekedjan (patienter, hälso- och sjukvårdspersonal, tillsynsorgan, betalare och myndigheter).

31.  Europaparlamentet anser att säkerställandet av ett ändamålsenligt regelverk är en nyckelfaktor för att skydda folkhälsan och ge tillgång till läkemedel av hög kvalitet. Parlamentet anser också att en effektiv användning av it-system kommer att förbättra lagstiftningens effektivitet i hela Europa. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att optimera det europeiska regelverket genom att harmonisera regleringsprojekt inom telematik med fokus på datakvalitet, interoperabilitet och ömsesidigt beroende av EU:s regelverk.

32.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av en gemensam ram för att harmonisera insamling, lagring och användning av hälsouppgifter inom EU skulle kunna förbättra kvaliteten på forskning och hälso- och sjukvård för medborgarna, och även underlätta allmän tillgång.

Behovet av bättre digitala verktyg

33.  Europaparlamentet anser att man bättre måste främja hälsa, förebygga sjukdomar och tillhandahålla integrerade tjänster utifrån människors behov, särskilt i händelse av pandemier, varvid Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar bör spela en central roll. Parlamentet vill att det tas fram digitala lösningar och anpassade verktyg med anknytning till ett utökat samarbete mellan medlemsstaterna, för att situationer med läkemedelsbrist ska kunna undvikas.

34.  Europaparlamentet anser att digitala verktyg inom hälso- och sjukvården, såsom portabla patientuppgiftskort, skulle kunna hantera problemen med tillgång till hälsoinformation och hälsokompetens, som båda är mycket viktiga för hälsofrämjande, bättre sjukdomsförebyggande och effektivare sjukdomshantering. Parlamentet anser att dessa verktyg, förutsatt att de utformas med bidrag från lämplig hälso- och sjukvårdspersonal, medborgare och slutanvändare och följer all relevant lagstiftning, medger mer exakt och fullständig information som möjliggör främjande av sunda vanor och förebyggande åtgärder, samt stöd dels till beslut i hälsorelaterade frågor, dels till patientföljsamheten inför behandlingar.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av att bibehålla den nationella/regionala rollen i organiseringen av vård- och omsorgssystemen, bland annat genom att använda digitala lösningar och verktyg, eftersom dessa avsevärt kan förbättra, inte bara kvaliteten, rättvisan och hållbarheten inom hälso- och sjukvården, utan också människors hälsa och välbefinnande, samtidigt som patienterna får ökad egenmakt.

36.  Europaparlamentet betonar vikten av att ge patienterna information och stöd så att de kan fatta meningsfulla beslut om sin hälsa. Parlamentet påpekar att digitala plattformar måste vara användarvänliga, digitalt tillgängliga och tillhandahålla obehindrad information för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal på flera språk.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja digitaliseringen av tillsynsorgan och att arbeta med de relevanta aktörerna, särskilt de nationella hälso-och sjukvårdssystemen, för att stödja mer gränsöverskridande samarbete och öka användningen av digitala vårdmodeller, modeller för hemvård och hjälpmedelsteknik i äldreanpassade bostäder, utan att det därvid inkräktas på medlemsstaternas behörighet. Parlamentet anser här att de europeiska referensnätverken kan vara utmärkta verktyg för att visa hur digital hälsa kan bidra till bättre hälsoresultat och välbefinnande på gränsöverskridande basis, eftersom de erbjuder en betrodd miljö där hälso- och sjukvårdspersonal och patienter redan arbetar tillsammans och utbyter hälsouppgifter över gränserna för att uppnå sina mål.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att de yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården förbättrar den kompetens och de färdigheter som de behöver för att kunna samla in, analysera och skydda hälsouppgifter, bland annat genom att fastställa krav på utbildningsplaner inom digital hälsa för dessa yrkesverksamma, inrätta kompetenscentrum för livslångt lärande av specifika digitala färdigheter, intensifiera utbytena av relevant bästa praxis och överväga en harmonisering av utbildningen och en utbyggnad av tillsynsorganens kapacitet att bedöma produkter och tjänster inom smart hälsa i en teknisk miljö som förändras i snabb takt.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna och de relevanta regionala och lokala myndigheterna utveckla nätverk för att utbilda medborgarna i användningen av digital hälso- och sjukvård och därmed möjliggöra allmän tillgång på likvärdiga villkor. Parlamentet anser att man, om det är meningen att detta mål ska uppnås, måste förbättra systemens interoperabilitet och användarnas färdigheter, med högsta skydd av känsliga uppgifter och med verktyg och mekanismer som tillhandahålls av de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att alla åtgärder för att förbättra medborgarnas digitala färdigheter samt deras tillgång till och användning av sina hälsouppgifter beaktar känsliga grupper såsom äldre medborgare, personer som står utanför informationssamhället och personer med funktionsnedsättning.

41.  Europaparlamentet anser att man bör finna en gynnsam avvägning för medborgarna mellan användning av digitala verktyg och direkt konsultation med hälso- och sjukvårdspersonal. Parlamentet anser vidare att säker tillgång till och gränsöverskridande utbyte av hälsouppgifter skulle vara ett framsteg.

42.  Europaparlamentet anser att patienter bör kunna dra nytta av den mest aktuella informationen om sina läkemedel, och uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att utveckla ytterligare elektronisk produktinformation, inklusive e-broschyren, för att lagstiftningen ska bli effektivare och patienterna kunna få egenmakt med hjälp av aktuell läkemedelsinformation.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna och regionala myndigheter dels med att öka medvetenheten om innovativa upphandlings- och investeringsmöjligheter för digital omvandling inom offentlig vård och omsorg, dels med att uppbåda offentliga och privata investeringar för storskalig användning av digital och integrerad individanpassad vård.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja utbyggnaden av pilot- och demonstrationsprojekt inom smart hälsa för att påskynda inlärningskurvorna.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det går att inrätta ett europeiskt innovationscentrum för smart hälsa för att bedöma och främja initiativ inom smart hälsa, och tillhandahålla en plattform för alla aktörer i hälso- och sjukvårdskedjan så att de kan bilda konsortier för att genomföra ambitiösa storskaliga projekt.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja utbyte av bästa praxis och evidens från tidiga användare av innovativa lösningar inom hälso- och sjukvården, särskilt genom att fullt ut utnyttja Interreg Europes projekt och dess plattform för policylärande.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt övervaka, riktmärka och främja utbyte av god praxis mellan medlemsstater och regioner för att stimulera verkningsfulla reformer och följa framstegen mot en värdebaserad hälso- och sjukvård och hållbara hälso- och sjukvårdssystem.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att utarbeta och genomföra beredskapsstrategier för att hantera eventuella situationer där hälsouppgifter tillfälligt eller permanent blir otillgängliga till följd av en olycka med eller ett angrepp på den infrastruktur, de system eller den programvara som används för insamling, behandling eller lagring av dessa uppgifter.

49.  Europaparlamentet stöder det europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar i dess arbete med att utarbeta en strategi för bättre utnyttjande av befintliga it-system, att använda uppgifterna för att kontrollera spridningen av smittsamma sjukdomar samt att bistå medlemsstaterna med att samla in och behandla uppgifterna.

50.  Europaparlamentet betonar att en framgångsrik digital omvandling av hälso- och sjukvården kommer att kräva ett starkt politiskt ledarskap, en långsiktig vision och ett varaktigt investerande på både nationell och europeisk nivå.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa en tydlig tidsplan för de förändringar som planeras med tanke på ett Europa med digital hälsa, med dithörande halvtidsutvärderingar och fastställda mål.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra kommissionens rekommendationer från februari 2019 om ett europeiskt format för utbyte av elektroniska patientjournaler.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med dessa rekommendationer i förslaget till ett hälsodataområde i EU.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 190, 18.7.2008, s. 37. (2) EUT L 194, 19.7.2016, s. 1. (3) EUT L 39, 11.2.2019, s. 18. (4) EUT L 88, 4.4.2011, s. 45. (5) EUT L 119, 4.5.2016, s.1. (6) EUT C 440, 21.12.2017, s. 3. (7) Under 2017: OECD/EU (2018), Health at a Glance: Europe 2018: State of Health in the EU Cycle, OECD Publishing, Paris. (8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73). (9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1).