Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2019/2990(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0036/2020

Ingivna texter :

B9-0036/2020

Debatter :

PV 15/01/2020 - 6
CRE 15/01/2020 - 6

Omröstningar :

PV 15/01/2020 - 10.10
CRE 15/01/2020 - 10.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2020)0010

Antagna texter
PDF 144kWORD 49k
Onsdagen den 15 januari 2020 - Strasbourg Slutlig utgåva
Europaparlamentets ståndpunkt om konferensen om Europas framtid
P9_TA(2020)0010B9-0036/2020

Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 om Europaparlamentets ståndpunkt om konferensen om Europas framtid (2019/2990(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina resolutioner av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential(1), den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen(2), den 16 februari 2017 om budgetkapacitet för euroområdet(3), och den 13 februari 2019 om läget avseende debatten om Europas framtid(4),

–  med beaktande av förslaget av den 16 juli 2019 från den nominerade ordföranden för kommissionen, Ursula von der Leyen, inom ramen för de politiska riktlinjerna för nästa europeiska kommission 2019–2024, och organiserandet av en konferens om Europas framtid (nedan kallad konferensen),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 12 december 2019 om den allmänna riktlinjen för konferensen om Europas framtid,

–  med beaktande av yttrandet i form av en skrivelse av den 9 december 2019 från utskottet för konstitutionella frågor om anordnandet av konferensen om Europas framtid,

–  med beaktande av resultatet av det sammanträde som hölls den 19 december 2019 av talmanskonferensens arbetsgrupp för konferensen om Europas framtid,

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Valdeltagandet ökade vid Europaparlamentsvalet 2019, vilket visade att medborgarna blivit mer engagerade i och intresserade av den europeiska integrationsprocessen och att de väntade sig att Europa skulle bemöta sina nutida och framtida utmaningar.

B.  Det behövs åtgärder mot både de inre och yttre utmaningar som Europa står inför, liksom också mot de nya samhällsutmaningar och gränsöverskridande utmaningar, som man inte fullständigt haft i tankarna när Lissabonfördraget antogs. Antalet betydande kriser som unionen genomgått visar att det behövs reformprocesser inom ett flertal styrningsområden.

C.  Principen om europeisk integration, som låg bakom inrättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen 1957 och sedermera återbekräftats av alla stats- och regeringschefer och av alla nationella parlament i medlemsstaterna i samband med varje omgång av integration och fördragsändringar som följt därpå, har alltid varit att det ska skapas en ”allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken”.

D.  Det råder samsyn om att konferensen om Europas framtid ska få som mandat att bli en tvåårig process och att arbetet med den helst ska inledas på Schumandagen, den 9 maj 2020 (sjuttioårsminnet av Schumandeklarationen), för att slutföras senast sommaren 2022.

E.  Den här konferensprocessen bör bli ett tillfälle där unionsmedborgarna nära får medverka i ett förfarande enligt metoden ”nedifrån och upp”, där de får gehör för sina åsikter och där de kan bidra till diskussioner om Europas framtid.

F.  Europaparlamentet är den enda EU-institution som direktvalts av unionsmedborgarna, och bör få en ledande roll i konferensprocessen.

Konferensens syfte och omfång

1.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om en konferens om Europas framtid och anser att det nu, tio år efter Lissabonfördragets ikraftträdande, är en lämplig tid att på nytt låta unionsmedborgarna föra en gedigen diskussion om Europas framtid, för att kunna utforma en sådan union som vi tillsammans vill leva i.

2.  Europaparlamentet anser att konferensen ger ett tillfälle att ta reda på vad det är som EU gör bra och vilka nya åtgärder som behövs för att EU ska kunna göra bättre ifrån sig, och bli mera handlingskraftigt och demokratiskt. Parlamentet anser att konferensen bör ta sikte på en bottom-up-strategi för direkt engagemang med medborgarna i en meningsfull dialog och anser att man på längre sikt bör planera en permanent mekanism för medborgarkontakter, där man överväger hur Europas framtid ska se ut.

3.  Europaparlamentet anser att man, innan konferensprocessen tar sin början, bör ha en inledande fas av lyssnande, där invånare från hela Europeiska unionen kan uttrycka sina tankar, komma med förslag och tala om hur de själva ser på vad Europa betyder för dem. Parlamentet föreslår att de metoder som används för att samla in och behandla medborgarnas synpunkter ska vara enhetliga och konsekventa i alla medlemsstater och på EU-nivå.

4.  Europaparlamentet anser att medborgarnas deltagande i konferensprocessen bör ordnas på ett sådant sätt att mångfalden i våra samhällen fullständigt framträder. Parlament anser att de ändamålsenligaste, mest innovativa och lämpligaste plattformarna bör anlitas när samråden anordnas, varvid också internetverktyg bör användas, och att de bör nå ut till alla delar av EU, för att skapa garantier för att alla medborgare kan komma till tals så länge konferensens arbete pågår. Parlamentet anser ett säkerställt deltagande från ungdomens sida som en väsentlig förutsättning för att konferensen ska få verkan på lång sikt.

5.  Europaparlamentet understryker att konferensprocessen bör vara öppen och transparent så att alla medborgare och berörda parter får medverka under väl avvägda former. Parlamentet betonar att medverkan från medborgarnas sida samt från det organiserade civila samhället och olika berörda parter på europeisk, nationell, regional och lokal nivå bör bilda hörnstenen i denna innovativa och originella process.

6.  Europaparlamentet föreslår att konferensen görs till en process som styrs av ett antal organ med ansvarsområden, som antingen definierats på förhand eller som tilldelas utifrån den aktuella situationens krav, varvid också institutionella organ ska finnas med och medborgarna direkt medverka.

7.  Europaparlamentet anser att konferensens plenarförsamling bör bereda väg för ett forum för öppna diskussioner bland de olika deltagarna, där det tas med bidrag från Medborgaras Agora resultatet inte avgjorts på förhand och där diskussionsområdet inte inskränkts till förhandsfastställda politikområden eller integrationsmetoder. Parlamentet föreslår att man på sin höjd skulle kunna ta fram några förhandsfastställda politiska prioriteringar, utan anspråk på fullständighet, till exempel:

   Europeiska värden, grundläggande rättigheter och friheter.
   Demokratiska och institutionella aspekter på EU.
   Miljöutmaningar och klimatkrisen.
   Social rättvisa och jämställdhet.
   Frågor kring ekonomi och sysselsättning, inklusive beskattning.
   Digital omvandling.
   Säkerhet och EU:s roll i världen.

Parlamentet understryker att detta är en rad former av politik som inte gör anspråk på fullständighet och skulle kunna vara vägledande för konferensen. Parlamentet föreslår att särskilda Eurobarometerundersökningar används till stöd för sammanställandet av föredragningslistor liksom för diskussioner inom ramen för konferensprocessen.

8.  Europaparlamentet anser att konferensen bör ta fasta på de initiativ som använts i slutspurten inför valet 2019. Parlamentet anser att man bör förbereda sig väl inför det kommande Europavalet 2024 och därför överväga att under konferensprocessen ta upp frågor såsom systemet med toppkandidater och gränsöverskridande listor, varvid hänsyn bör tas till gällande tidsfrister och alla tillgängliga interinstitutionella, politiska och lagstiftningsmässiga verktyg bör tas i bruk.

Organisering, sammansättning och styrning av konferensprocessen

9.  Europaparlamentet föreslår att konferensen ska vara sammansatt av ett antal organ med olika ansvarsområden, såsom en plenarförsamling för konferensen, Medborgarnas Agora, Ungdomens Agora, en styrkommitté och en verkställande samordningsnämnd. Parlamentet vill ha en jämn könsfördelning i alla organ på alla konferensnivåer.

10.  Europaparlamentet föreslår att det under hela konferensprocessen ordnas ett flertal temainriktade Medborgarnas Agora och att de blir sammansatta av högst 200–300 medborgare, med minst tre från varje medlemsstat, varvid sammansättningen beräknats enligt principen om degressiv proportionalitet. Parlamentet betonar att de bör hållas på olika orter runt om i unionen och måste vara representativa (ur synvinkel av geografisk fördelning, kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och/eller utbildningsbakgrund).

11.  Europaparlamentet föreslår dessutom att urvalet bland alla unionsmedborgare av de medborgare som ska delta ska skötas av oberoende institutioner i medlemsstaterna, i form av ett slumpmässigt urval i enlighet med de ovannämnda kriterierna, och att det tas fram kriterier som garanterar att inte folkvalda politiker, högre uppsatta offentliga tjänstemän och företrädare för yrkesintressen kan delta i Medborgarnas Agora. Parlamentet yrkar på att Medborgarnas Agora ska ha olika deltagare på olika orter, varvid varje enskilt temainriktat Medborgarnas Agora, av omsorg om enhetlighet och konsekvens, måste ha samma deltagare vid vart och ett av sina möten. Parlamentet håller fast vid att varje enskilt temainriktat Medborgarnas Agora, ska hålla minst två möten, för att kunna ge bidrag till konferensens plenarförsamling och få övergripande respons i dialogformat vid ett annat möte. Parlamentet understryker att Medborgarnas Agora bör eftersträva enighet genom konsensus. Om detta inte går kan en minoritetsuppfattning uttryckas.

12.  Europaparlamentet föreslår att det förutom Medborgarnas Agora ordnas minst två Ungdomens Agora: ett i början av konferensen och ett annat mot slutet av den, eftersom ungdomar förtjänar ett eget forum i och med att de unga generationerna är Europas framtid och det är de som mest kommer att påverkas av beslut som i dag fattas om EU:s framtida inriktning. Parlamentet vill att deltagaråldern fastställs till mellan 16 och 25 år och att urvalet, storleken, ställningen och arbetsmetoderna bygger på samma kriterier som de som används för Medborgarnas Agora.

13.  Europaparlamentet begär att det vidtas föranstaltningar för att alla som deltar i konferensprocessen (också ungdomar) ska få hjälp med ersättningar för resor och logi samt, vid behov, med att utverka tillåtelse att vara ledig från sin arbetsplats och få ersättning för vad detta kostat dem socialt (t.ex. i form av inkomstbortfall, barnomsorg och särskilda arrangemang för personer med funktionsnedsättning).

14.  Europaparlamentet begär att konferensens plenarförsamling ska bestå av

   Europaparlamentet, som med högst 135 ledamöter ska företräda unionsmedborgarna,
   rådet som med 27 ledamöter ska företräda medlemsstaterna,
   de nationella parlamenten, med mellan två och fyra ledamöter per medlemsstatsparlament,
   kommissionen, företrädd av de tre kommissionsledamöterna med motsvarande ansvarsområden,
   Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, företrädda med fyra ledamöter var,
   arbetsmarknadens parter på EU‑nivå, företrädda med två ledamöter per part.

15.  Europaparlamentet betonar att man för att kunna garantera respons kommer att inbjuda företrädare för de temainriktade Medborgarnas Agora och Ungdomens Agora för att de ska få lägga fram och diskutera sina slutsatser, så att dessa kan tas i betraktande vid diskussionerna i konferensens plenarförsamling.

16.  Europaparlamentet håller fast vid att rådets företrädare måste vara ministrar och att både Europaparlamentet och de nationella parlamenten måste vara företrädda med politisk balans för att deras respektive mångfald ska komma till synes. Parlamentet understryker att konferensens institutionella parter kommer att delta som inbördes likvärdiga och att en rigoröst jämn fördelning kommer att tillförsäkras mellan å ena sidan Europaparlamentet och å andra sidan rådet och de nationella parlamenten. Parlamentet håller fast vid att man i fråga om rekommendationerna från konferensens plenarförsamling eftersträvar att de antas enhälligt, eller åtminstone att rekommendationerna företräder synpunkterna från flertalet företrädare, dels för var och en av de tre EU-institutionerna, dels för de nationella parlamenten.

17.  Europaparlamentet föreslår att konferensen sammankommer till plenum minst två gånger per halvår, i Europaparlamentets fastigheter. Parlamentet föreslår att konferensens plenarförsamling vid sitt första möte antar en arbetsplan och att, efter varje nytt möte i konferensens plenarförsamling, en rapport om detta möte med tillhörande slutsatser samt rapporter från arbetsgrupperna ställs till förfogande för konferensdeltagarna och allmänheten. Parlamentet anser att avslutande slutsatser bör antas efter det sista mötet i konferensens plenarförsamling, med en sammanfattning av resultaten från hela konferensprocessen.

18.  Europaparlamentet betonar att det behövs stöd under de förberedande sammanträdena och från väletablerade och erfarna civilsamhällesorganisationer och andra experter. Parlamentet erkänner vikten av den sakkunskap som finns hos icke-statliga organisationer, universitet, forskningscentrum och tankesmedjor runt om i Europa och uppmanar dem att stödja konferensprocessen på dess olika nivåer och ge stöd till dess olika organ.

19.  Europaparlamentet anser att konferensen bör se efter hur man kan få med företrädare för EU-kandidatländerna i diskussionerna om Europas framtid.

20.  Europaparlamentet anser att ledningen för de tre huvudsakliga EU-institutionerna bör ikläda sig rollen av beskyddare på högsta nivå, och att denna roll bör utövas av Europaparlamentets talman samt Europeiska rådets och kommissionens ordförande. Parlamentet anser att detta torde skapa garantier för processen och för tillsynen över den, liksom också få i gång konferensprocessen.

21.  Europaparlamentet anser att en ändamålsenlig styrning av processen som helhet för alla berörda organ förutsätter att konferensprocessen styrs av en styrkommitté och en verkställande samordningsnämnd.

22.  Europaparlamentet föreslår att styrkommittén ska vara sammansatt av

   företrädare för parlamentet (alla politiska grupper ska vara företrädda samt en företrädare för utskottet för konstitutionella frågor och en företrädare för Europaparlamentets presidium),
   företrädare för rådet (EU-ordförandeskapen),
   företrädare för kommissionen (tre ansvariga kommissionsledamöter).

Parlamentet yrkar på att styrkommitténs sammansättning ska tillförsäkra politisk och institutionell balans och att alla som ingår i den ska tillmätas samma vikt.

23.  Europaparlamentet anser att styrkommittén ska förbereda mötena i konferensens plenarförsamling (sammanställa föredragningslistor, rapporter om plenarförsamlingens möten, jämte slutsatser), liksom också mötena i Medborgarnas Agora och Ungdomens Agora, varjämte den ska utöva tillsyn över verksamheten under konferensprocessen samt över dess organisation.

24.  Europaparlamentet föreslår ytterligare att den verkställande samordningsnämnden ska vara sammansatt av de tre huvudsakliga EU-institutionerna under parlamentets ledning. Parlamentet håller fast vid att ledamöter av den verkställande samordningsnämnden ska ingå i styrkommittén. Parlamentet rekommenderar att nämnden sköter den löpande verksamheten inom konferensprocessen, framför allt arbetet med att praktiskt organisera konferensen, arbetsgrupperna, Medborgarnas Agora och alla andra initiativ som fastställts av styrkommittén.

25.  Europaparlamentet föreslår att konferensprocessen bistås av ett sekretariat vars medlemmar bör komma från de tre huvudsakliga EU-institutionerna.

Information och politiskt memorandum om konferensprocessen

26.  Europaparlamentet anser det av yttersta vikt med information till medborgarna samt att de får delta i konferensprocessen och i dess arbete och resultat. Parlamentet betonar att alla befintliga och nya kommunikationsverktyg för digitalt och fysiskt deltagande bör samordnas mellan de tre institutionerna, med början utgående från parlamentets befintliga resurser och Europaparlamentets förbindelsekontor, så att medborgarna genomgående kan hålla sig à jour med konferensprocessen och följa vad som sker, efter att en gång plenarförsamlingens möten och Medborgarnas Agora och Ungdomens Agora kommit i gång.

27.  Europaparlamentet anser dessutom att alla möten som hålls vid konferensen (också plenarförsamlingens möten och Medborgarnas Agora och Ungdomens Agora) ska strömmas via internet och vara öppna för allmänheten. Parlamentet håller fast vid att alla konferenshandlingar ska offentliggöras, inklusive bidragen från berörda parter och att allt konferensarbete ska ske på unionens officiella språk.

28.  Europaparlamentet anser att konferensprocessen samt dess koncept, struktur, tidsmässiga förläggning och omfång bör bli föremål för en gemensam överenskommelse mellan Europaparlamentet, kommissionen och rådet i form av ett samförståndsavtal.

Resultat

29.  Europaparlamentet uppmanar konferensen att ta fram konkreta rekommendationer som kommer att föranleda åtgärder från institutionernas sida och omsättas i handling, för att på det sättet uppfylla förväntningarna från medborgarnas och berörda parters sida efter en tvåårig process och diskussion.

30.  Europaparlamentet vill att alla konferensdeltagare, i enlighet med sin respektive roll och behörighet, allmänt ska utfästa sig att säkerställa att konferensresultatet vederbörligen följs upp.

31.  Europaparlamentet utfäster sig att omedelbart och seriöst följa upp konferensen, med lagstiftningsförslag, initiativ till fördragsändringar eller på annat sätt. Parlamentet uppmanar de två övriga institutionerna till samma utfästelse.

o
o   o

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionens ordförande, Europeiska rådets ordförande och rådets ordförandeskap.

(1) EUT C 252, 18.7.2018, s. 215.
(2) EUT C 252, 18.7.2018, s. 201.
(3) EUT C 252, 18.7.2018, s. 235.
(4) Antagna texter, P8_TA(2019)0098.

Senaste uppdatering: 24 april 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy