Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det 64:e mötet i FN:s kvinnokommission (CSW64) och dess prioriterade tema i översynen och bedömningen av genomförandet av Pekingdeklarationen och handlingsplattformen,

–  med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking i september 1995, och den deklaration och handlingsplattform för kvinnors egenmakt som antogs i Peking samt påföljande slutdokument från FN:s särskilda sessioner, Peking +5, +10, +15 och +20, om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplattformen, vilka antogs den 9 juni 2000, den 11 mars 2005, den 2 mars 2010 respektive den 9 mars 2015,

–  med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av agenda 2030 för hållbar utveckling som antogs i september 2015 och dess mål för hållbar utveckling, i synnerhet det första och det femte målet för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Parisavtalet av den 12 december 2015,

–  med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) rapport från 2019 ”Beijing +25 – The 5th Review of the Implementation of the Beijing Platform for Action in the EU Member States”,

–  med beaktande av FN:s ekonomiska kommission för Europas rapport ECE/AC.28/2019/3 (Beijing + 25 Regional Review Meeting),

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020, som antogs av rådet den 26 oktober 2015, och dess årliga genomföranderapport för 2018 som offentliggjordes den 11 september 2019 av kommissionen och den höga representanten,

–  med beaktande av EU:s och FN:s Spotlight-initiativ som syftar till att eliminera alla former av våld mot kvinnor och flickor,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2018 om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 9–10 december 2019 om jämställda ekonomier i EU: vägen framåt,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 6 december 2018 om jämställdhet, ungdom och digitalisering,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal(1) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2017 om kvinnors ekonomiska egenmakt i den privata och den offentliga sektorn i EU(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2019 om jämställdhet och skattepolitik i EU(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om EU:s anslutning till Istanbulkonventionen och andra åtgärder för att bekämpa könsrelaterat våld(4),

–  med beaktande av artikel 157.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av frågan till rådet om EU:s prioriteringar inför det 64:e mötet i FN:s kvinnokommission (O-000006/2020 – B9-0005/2020),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip inom EU som är förankrad i fördraget om Europeiska unionen och stadgan om de grundläggande rättigheterna, och integrering av jämställdhetsperspektiv är därför ett viktigt verktyg för att integrera denna princip i all EU-politik, åtgärder och insatser, inbegripet dess externa dimension.

B.  Kvinnors rättigheter och jämställdhet är inte bara grundläggande mänskliga rättigheter som i lika utsträckning bör försvaras av kvinnor och män, utan är också en förutsättning för att främja social och ekonomisk utveckling och minska fattigdom, och en nödvändig grund för en fredlig, välmående och hållbar värld.

C.  Även om handlingsplattformen från Peking inrättades för 25 år sedan, är många av de utmaningar som identifierades 1995 relevanta än i dag (t.ex. löne- och pensionsklyftorna mellan könen, den låga sysselsättningsgraden bland kvinnor, underrepresentationen i beslutsfattandet, den ojämna fördelningen av obetalt arbete samt könsrelaterat våld, bland många andra). CSW64 kommer att fokusera på att se över och bedöma genomförandet av Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking, resultaten från generalförsamlingens 23:e extra session och det fullständiga genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling.

D.  Det femte målet för hållbar utveckling syftar till att uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor i hela världen egenmakt. Det femte målet är ett fristående mål och måste därför integreras i hela 2030-agendan för förverkligandet av alla mål för hållbar utveckling. Egenmakt till kvinnor innebär att de får de verktyg som krävs för att bli ekonomiskt självständiga, vara representerade i samhället i samma omfattning som män, ha samma inflytande som män på alla livets områden och få mer att säga till om i det offentliga livet och mer kontroll över alla beslut som påverkar deras liv.

E.  ”Koalitioner för handling” är globala, innovativa partnerskap med flera olika aktörer som kommer att samla regeringar, det civila samhället, internationella organisationer och den privata sektorn. Koalitionerna för handling i forumet Generation Equality har följande teman: könsrelaterat våld, ekonomisk rättvisa och rättigheter, fysiskt självbestämmande och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, feministiska åtgärder för klimaträttvisa, teknik och innovation för jämställdhet, feministiska rörelser och feministiskt ledarskap. De väljs ut på grundval av människorättsprinciper och genom en databaserad samrådsprocess med internationella feministiska grupper, gräsrotsorganisationer, regeringar och andra partner. Dessa koalitioner för handling återspeglar ett av målen för forumet Generation Equality, som är att nå konkreta resultat i fråga om jämställdhet under FN:s årtionde för åtgärder (2020–2030) för att uppnå målen för hållbar utveckling. Varje koalition för handling kommer att lansera en uppsättning målinriktade, konkreta, ambitiösa och omedelbara åtgärder under perioden 2020–2025 för att åstadkomma konkreta resultat vad gäller jämställdhet och flickors och kvinnors mänskliga rättigheter.

F.  EU är en global internationell ledare i egenskap av världens största biståndsgivare och tillhandahåller, tillsammans med medlemsstaterna, mer än hälften av det officiella utvecklingsbiståndet (ODA) globalt, och har varit en stark anhängare av Agenda 2030 och är engagerad i dess genomförande. Det europeiska samförståndet om utveckling omfattar jämställdhet och mänskliga rättigheter för kvinnor och flickor förutom deras egenmakt och skydd som en grundprincip och prioritering inom alla områden för EU:s yttre åtgärder.

G.  En organiserad, oroande motreaktion mot kvinnors och hbtiq+-personers rättigheter konstateras över hela världen. Denna motreaktion är också synlig i medlemsstaterna där rörelser mot jämställdhet försöker begränsa sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, förbjuda sexualundervisning och genusvetenskap och främja smutskastningskampanjer mot Istanbulkonventionen. Denna tillbakagång i fråga om kvinnors rättigheter och jämställdhet måste likställas med attacker mot demokratin själv.

H.  Löne- och pensionsklyftorna mellan könen har minskats i EU sedan 2013, men är fortfarande stora (omkring 16 % respektive 37 %). Sysselsättningsklyftan mellan könen ligger kvar på 11,5 procentenheter. Det är fortfarande nästan fyra gånger mer sannolikt att kvinnor deltidsarbetar än män, en siffra som praktiskt taget har varit oförändrad sedan 2013.

I.  Kvinnor i Europa och i hela världen tar fortfarande större ansvar än män för vård av barn och äldre anhöriga. Exempelvis beräknas kvinnor i EU utföra i genomsnitt cirka 13 timmar mer obetalt arbete per vecka än män. Trots vissa framsteg har Barcelonamålen för att tillhandahålla formell barnomsorg fortfarande inte infriats helt och fullt i vissa medlemsstater och nästan en tredjedel av hushållen i EU har fortfarande inte råd med barnomsorg. Det finns stora brister i tillgången på formell långsiktig omsorg för äldre personer och personer med funktionsnedsättning, samt betydande skillnader när det gäller hur mycket pengar medlemsstaterna lägger på dessa tjänster.

J.  Andelen kvinnor i beslutsfattande roller har för det mesta ökat sedan 2013, framsteg har vanligtvis varit långsam och inkonsekvent. Omfattningen av kvinnors underrepresentation varierar mellan och inom sektorer och medlemsstater. Särskilt låga nivåer av kvinnorepresentation (cirka 20 % eller mindre) finns i många beslutsfattande positioner inom ekonomi och näringsliv, inom idrotten, i den diplomatiska sektorn och i Europeiska unionens domstol.

K.  Nästan var tredje ensamstående kvinna och man riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning, varvid kvinnor utgör huvuddelen (87 %) av ensamstående föräldrar. Ungefär varannan människa med invandrarbakgrund från ett land utanför EU och nästan en tredjedel av kvinnor med funktionsnedsättning löper risk att drabbas av fattigdom och social utestängning. Fyra av fem medlemmar av den romska befolkningsgruppen har inkomster under fattigdomsgränsen i sitt hemland och färre än var femte romsk kvinna (16 år och äldre) är yrkesverksam.

L.  I enlighet med Istanbulkonventionen ska våld mot kvinnor förstås som en kränkning av de mänskliga rättigheterna och en form av diskriminering av kvinnor. Könsrelaterat våld fortsätter att vara en del av vardagen för miljontals kvinnor och flickor. Varannan kvinna i EU har upplevt sexuella trakasserier och var tredje har drabbats av fysiskt och/eller sexuellt våld. Kvinnor och flickor utgör mer än två tredjedelar av offren för människohandel. Exponeringen av vissa grupper av kvinnor för olika och samverkande former av diskriminering ökar ytterligare deras exponering för olika former av könsrelaterat våld. Att bekämpa diskriminering i lagar och praxis, och att ta itu med diskriminerande attityder och normer inom områden såsom barnäktenskap och andra sedvänjor stärker kvinnors rättigheter och egenmakt. Nekandet av tjänster för sexuella och reproduktiva hälsofrågor och rättigheter är en form av våld mot kvinnor.

M.  Uppkomsten av våld på internet (inklusive hatpropaganda, stalking, mobbning eller trakasserier på nätet och delning av explicita bilder utan samtycke) väcker allt större oro eftersom sådant våld kan tysta kvinnor och avskräcka dem från att inta en ledande roll i det offentliga livet. Kvinnor i offentliga funktioner, såsom politiker, journalister och de som kämpar för kvinnors och minoriteters rättigheter, blir i allt högre grad offer för sexistiska trakasserier på nätet. Kvinnor utsätts också för könsrelaterade trakasserier och mobbning på arbetsplatsen, vilket har synliggjorts och bekräftats av den senaste tidens globala #MeToo-rörelsen.

N.  Tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter varierar kraftigt runt om i världen, även inom och mellan medlemsstaterna. Nekad tillgång eller begränsad tillgång är särskilt skadlig för de mest utsatta. Alla länder som analyseras i 2019 års Contraception Atlas behöver göra mer för att förbättra tillgången till information och preventivmedel, så att människorna har möjlighet att bestämma om sin reproduktivitet.

O.  Kvinnor verkar för positiva förändringar och bidrar till konfliktförebyggande och konfliktlösning, fredsbyggande, fredsförhandlingar och återuppbyggnad efter konflikter.

P.  Jämställdhet är en förutsättning för en hållbar utveckling och en effektiv hantering av klimatutmaningarna i syfte att uppnå en rättvis övergång där ingen ska lämnas utanför. Alla klimatåtgärder måste innehålla ett genus- och ett intersektionellt perspektiv. Kvinnor måste spela mer betydelsefulla roller på området klimatförändringar, som ledare, yrkesverksamma och tekniska ombud för förändring.

Q.  Kvinnors ekonomiska egenmakt är avgörande för hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. Det är viktigt att stödja kvinnligt företagande, kvinnors roll i handelspolitik och handelsavtal, och kvinnors delaktighet i framväxande ekonomiska områden, såsom IKT, naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, den digitala sektorn, artificiell intelligens och grön ekonomi, som drivkrafter för hållbar tillväxt och kvinnors ekonomiska oberoende.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

Allmänna anmärkningar

a.  Rådet bör bekräfta sitt orubbliga engagemang för handlingsplanen från Peking och efterföljande utvärderingskonferenser och de olika åtgärder för jämställdhet som beskrivs däri. Parlamentet upprepar att arbete för att uppnå kvinnors rättigheter och jämställdhet kräver en samordnad och sektorsövergripande strategi som involverar alla aktörer som tar itu med de ihållande olika formerna av diskriminering, de rådande könsstereotyperna och bristen på jämställdhet mellan könen.

EU som global aktör

g.  Rådet bör säkerställa samstämmighet och komplementaritet i alla EU:s befintliga externa instrument och politikområden i fråga om jämställdhetsintegrering, inbegripet EU:s handelspolitik, det nya samförståndet om utveckling, EU:s resurspaket om integrering av jämställdhetsperspektiv i utvecklingssamarbetet och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati.

Kvinnors ekonomiska och politiska egenmakt

p.  Rådet bör öka ansträngningarna för ökad integrering av kvinnor på arbetsmarknaden och förbättra stödet för kvinnligt företagande eftersom kvinnor är av avgörande betydelse för att åstadkomma långsiktig inkluderande ekonomisk tillväxt, bekämpa ojämlikhet och uppmuntra kvinnors ekonomiska oberoende. Rådet bör vidta åtgärder för att hantera kvinnors arbetslöshet, särskilt deras långtidsarbetslöshet.

Utrota könsrelaterat våld och säkerställa kvinnors grundläggande rättigheter

x.  Rådet bör fördöma alla former av könsbaserat våld, och att kvinnor och flickor fortsätter att utsättas för psykiskt, fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld, inbegripet våld i nära relationer, sexuella trakasserier, förföljelse och våld på nätet, våldtäkt, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, brott som begås för att försvara någons så kallade heder, tvångsaborter, tvångssterilisering, sexuellt utnyttjande och människohandel samt andra former av våld som utgör en allvarlig kränkning av deras mänskliga rättigheter och värdighet. Rådet bör ta hänsyn till parlamentets djupa oro över fenomenet kvinnomord som är den mest extrema formen av våld mot kvinnor.

Jämställdhetsgenomsyrad och inkluderande politik och institutioner

ad.  Rådet bör säkerställa genomförandet av systematisk jämställdhetsintegrering som en viktig strategi för att stödja förverkligandet av jämställdhet i praktiken. Rådet bör erkänna att jämställdhetsintegrering måste genomföras inom alla politikområden och erkänna den särskilda betydelsen av att göra konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och, för kännedom, till kommissionen.

(1) EUT C 162, 10.5.2019, s. 9. (2) EUT C 346, 27.9.2018, s. 6. (3) Antagna texter, P8_TA(2019)0014. (4) Antagna texter, P9_TA(2019)0080. (5) EUT L 101, 15.4.2011, s. 1.