Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2018 (COM(2019)0316 – C9-0054/2019)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de internrevisioner som genomförts under 2018,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2018, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2018 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(6), särskilt artiklarna 59, 118, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0031/2020), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet beviljar revisionsrättens generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av revisionsrättens budget för budgetåret 2018.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 57, 28.2.2018. (2) EUT C 327, 30.9.2019, s. 1. (3) EUT C 340, 8.10.2019, s. 1. (4) EUT C 340, 8.10.2019, s. 9. (5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (6) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt V – revisionsrätten,

–  med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0031/2020), och av följande skäl:

A.  I samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet betonar den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten hur viktigt det är att ytterligare förstärka EU-institutionernas demokratiska legitimitet genom ökad transparens och redovisningsskyldighet och genom tillämpning av resultatbaserad budgetering och god förvaltning av personalresurser.

1.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens årsredovisning granskas av ett externt företag – PricewaterhouseCoopers Sàrl – så att samma principer avseende transparens och redovisningsskyldighet tillämpas på revisionsrätten som på de organ som revisionsrätten har granskat. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att det i den externa revisorns rapport uppges att årsredovisningen ger en sann och rättvisande bild av revisionsrättens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av det finansiella resultatet, kassaflödena och förändringar i nettotillgångarna för det budgetår som avslutades vid samma datum.

2.  Europarlamentet betonar att revisionsrättens slutliga anslag under 2018 uppgick till totalt 146 469 000 EUR (jämfört med 141 240 000 EUR för 2017), vilket motsvarar en total ökning på 3,70 % jämfört med 2017 (prisökningen uppskattas till 1,9 % för Luxemburg). Parlamentet noterar att åtaganden hade gjorts för 96,21 % av alla anslag vid utgången av 2018 (jämfört med 97,73 % 2017 och 99 % 2016) och att 94,73 % av alla anslag betalades ut under 2018 (jämfört med 94,27 % 2017 och 93,29 % 2016).

3.  Europaparlamentet betonar att revisionsrättens budget är rent administrativ, och går till kostnader för personer som arbetar inom institutionen (avdelning 1), fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter (avdelning 2). Parlamentet är bekymrat över den fortsatta budgetöverskattningen för avdelning 2 med en åtagandegrad på 59,13 % (jämfört med 57,13 % för 2017) och en betalningsnivå på 55,11 % (jämfört med 55,75 % för 2017).

4.  Europaparlamentet konstaterar att de åtaganden som fördes över till 2019 uppgick till 6 068 597 EUR, eller 4,1 % av 2018 års budget (jämfört med 7 908 250 EUR som fördes över till 2018, vilket motsvarade 5,5 % av budgeten för 2017), och noterar att den huvudsakliga post som bidrog till överföringen var det belopp på 4 310 280 EUR som överfördes inom kapitel 21 (Informationsteknik, utrustning och inventarier: inköp, hyra och underhåll) för it-projekt som fortfarande pågick i slutet av 2018.

5.  Europaparlamentet beklagar, som en allmän kommentar, att kapitel 10 ”Administration” i revisionsrättens årsrapport för 2018 har en omfattning och slutsatser som är tämligen begränsade, även om rubrik 5 ”Förvaltning” i den fleråriga budgetramen anses ha låg risk. Parlamentet begär att revisionsarbetet för kapitel 10 ska vara mer omfattande så att man ser över brister i de administrativa utgifterna vid varje institution.

6.  Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten överlag har tillämpat sund budgetdisciplin under de senaste åren för att hålla sina administrativa kostnader stabila utan att kärnverksamheten påverkas negativt. Parlamentet noterar att inga ytterligare tjänster begärdes för 2018 och att revisionsrättens tjänsteförteckning därför (liksom 2017) omfattar totalt 853 godkända tjänster.

7.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som revisionsrätten gjort för att offentliggöra sin årliga verksamhetsrapport senast den 5 maj efterföljande år och att anta sin slutliga redovisning senast den 31 maj. Parlamentet håller med om att revisionsrätten (såsom det uppges i revisionsrättens årsrapport om genomförandet av unionens budget) måste ges den tid som behövs för att utföra sitt revisionsarbete. Parlamentet föreslår dock att revisionsrätten diskuterar frågan ytterligare med parlamentets budgetkontrollutskott och med andra relevanta aktörer i syfte att bättre bedöma tidsramen för ansvarsfrihetsförfarandet.

8.  Europaparlamentet välkomnar den tabell som presenteras i den årliga verksamhetsrapporten över de olika servicenivåavtal som ingåtts med kommissionen och andra institutioner om frågor såsom personalfrågor, översättning och infrastruktur och där budgetkonsekvenserna av dessa områden framgår. Parlamentet konstaterar med oro att utgifterna med anknytning till servicenivåavtalet för byrån för löneadministration och individuella ersättningar för hantering av personalakter och tjänsteresor för revisionsrättens anställda ökade till 325 000 EUR under 2018 (jämfört med 180 000 EUR under 2017) till följd av ett nytt kontrakt. Parlamentet upprepar vikten av interinstitutionellt samarbete.

9.  Europaparlamentet uppskattar revisionsrättens insatser för att uppnå ett så kostnadseffektivt utnyttjande som möjligt av sina tjänstefordon. Parlamentet noterar att revisionsrätten, som ett led i ett samarbete med EU-domstolen, undertecknade ett interinstitutionellt fyra-årigt hyresavtal för dessa fordon, vilket ledde till bättre leasingpriser och införande av miljökriterier.

10.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten har beslutat att se över bestämmelserna för användning av tjänstefordon och att ledamöterna och generalsekreteraren enligt de nya reglerna får använda tjänstefordon för resor som inte ingår i tjänsteutövandet mot en fast avgift på 100 EUR per månad plus vissa merkostnader och avgifter. Parlamentet noterar att revisionsrätten förväntar sig betydande besparingar jämfört med situationen enligt de befintliga reglerna. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2020. Parlamentet anser att användning av tjänstefordon för privat bruk under inga omständigheter bör förekomma. Parlamentet anser att denna praxis kan skada revisionsrättens rykte och rent allmänt unionens institutioners rykte. Parlamentet uppmanar därför revisionsrätten att på nytt överväga denna fråga och hålla parlamentet underrättat.

11.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten antagit en ny uppsättning av centrala resultatindikatorer för perioden 2018–2020, bestående av indikatorer som ger en bred överblick över spridningen och effekterna av dess arbete samt hur det uppfattas. Bland de centrala resultatindikatorerna noterar parlamentet revisionsrättens framträdanden i parlamentet, rådet och de nationella parlamenten och antalet särskilda rapporter som de facto offentliggjorts (och inte bara antagits). Parlamentet välkomnar den tydliga förbättringen av effektiviteten i revisionsrättens arbete, och konstaterar att antalet särskilda rapporter har ökat med 25 % sedan 2008, samt att framträdandena i parlamentet sedan 2017 har ökat med 47 %, framträdandena i rådet med 39 % och framträdanden i de nationella parlamenten med 164 %. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att överväga att inkludera revisionens mervärde i sina centrala resultatindikatorer och fortlöpande rapportera om genomförandet av sina rekommendationer.

12.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten noterar en kraftig ökning av medieintresset och en särskilt stor bevakning av sina särskilda rapporter. Parlamentet välkomnar att revisionsrätten kommer att fortsätta att marknadsföra sina publikationer via sociala medier. Parlamentet noterar med intresse att de flesta av revisionsrättens publikationer kan konsulteras på dess webbplats via länken ”Sök publikationer”. De rapporter för vilka mediebevakningen var störst 2018 var de särskilda rapporterna om det europeiska järnvägsnätet för höghastighetståg, om effektiviteten i ECB:s krishantering av banker och om faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet välkomnar revisionsrättens digitala kommunikationsstrategi för samarbete med icke-institutionella aktörer, såsom tankesmedjor, icke-statliga organisationer, branschorganisationer och den akademiska världen (som kan fungera som informationsspridare för revisionsrättens budskap). Parlamentet uppmuntrar dessutom till användning av fria plattformar på egna servrar med öppen källkod för sociala nätverk, med särskilt fokus på användarnas personuppgiftsskydd.

13.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att totalt sett har mediebevakningen, sociala medier inkluderade, nästan tredubblats år 2018 jämfört med 2017 från omkring 15 500 artiklar online och omnämnanden i sociala medier till mer än 44 000. Parlamentet konstaterar att under 2018 visades inlägg på sociala medier från revisionsrättens officiella publikationskonton cirka 11 miljoner gånger, vilket är nästan 18 gånger mer än 2017. Parlamentet noterar att under 2018 fanns mer än 11 000 onlineartiklar om revisionsrättens särskilda rapporter tillgängliga jämfört med 1 500 artiklar på nätet 2013.

14.  Europaparlamentet uppmärksammar att 35 särskilda rapporter offentliggjordes (jämfört med 28 under 2017), 9 analysbaserade publikationer (jämfört med 2 under 2017) och 10 yttranden (jämfört med 5 under 2017). Parlamentet välkomnar revisionsrättens insatser för att, i enlighet med budgetförordningen, i allmänhet utarbeta sina särskilda rapporter inom 13 månader, men noterar samtidigt att den genomsnittliga tiden för att utarbeta de särskilda rapporter som offentliggjordes under 2018 var 15,2 månader. Parlamentet betonar dock att 15 av de 35 särskilda rapporterna (43 %) utarbetades på mindre än 13 månader (jämfört med 29 % 2017).

15.  Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten valde ut 45 transaktioner (jämfört med 55 år 2017 och 100 år 2016) inom rubrik 5 ”Administration” i den fleråriga budgetramen för alla unionens institutioner och organ. Urvalet utformades så att det skulle vara representativt för alla utgifter under rubrik 5, som motsvarar 6,3 % av unionsbudgeten. Parlamentet noterar att revisionsrätten uppger att de administrativa utgifterna är förknippade med en låg risk. Parlamentet anser dock att antalet utvalda transaktioner för ”övriga institutioner” inte är tillräckligt stort, och uppmanar revisionsrätten att öka antalet granskade transaktioner med minst 10 %. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att överväga att lägga fram en oberoende årlig rapport om unionens institutioner (såsom den redan gör med unionens byråer), och uppmanar revisionsrätten att hålla parlamentet informerat i detta avseende.

16.  Europaparlamentet noterar med uppskattning att det i kapitlet om insyn på revisionsrättens webbplats finns en kalender över revisionsrättens sammanträden och en tabell över revisionsrättens ledamöters tjänsteresor med datum, ort, syfte och kostnader samt länkar till relaterade dokument och andra informationsportaler.

17.  Europaparlamentet uppmärksammar att revisionsrätten tagit i bruk ett närvaroregister för att registrera ledamöternas närvaro vid sammanträden i revisionsrätten, dess avdelningar och kommittéer, vilket tillämpats sedan den 1 januari 2019. Revisionsrätten uppmanas att i sin nästa årliga verksamhetsrapport rapportera om dessa frågor till parlamentets budgetkontrollutskott.

18.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att fastställa förfaranden för att föra ett register över ledamöternas årliga semester, sjukledighet och frånvaro från arbetet av andra skäl för att se till att all ledighet registreras på ett effektivt sätt. Parlamentet betonar att nuvarande praxis skulle kunna undergräva unionsmedborgarnas och unionsinstitutionernas förtroende för revisionsrätten.

19.  Europaparlamentet noterar med intresse att revisionsrätten samlar in information om ledamöternas tjänsteresor för att bedöma om den planerade verksamheten ligger inom revisionsrättens intresseområde. Parlamentet gläder sig över att ledamöterna uppger namn och tjänstebeteckning för de personer som de kommer att träffa, en allmän beskrivning av de frågor som ska diskuteras och, i förekommande fall, inbjudan med nödvändiga uppgifter för att minska risken för eventuellt missbruk.

20.  Europaparlamentet konstaterar att det beslut som klarlägger reglerna för ledamöternas tjänsteresor trädde i kraft den 1 februari 2018. Parlamentet noterar att beslutet fastställer särskilt vilken information som ska ges i samband med en begäran om ett reseförordnande.

21.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten inom ramen för sitt interna kontrollsystem beslutat att från och med februari 2018 delegera utanordnarens befogenheter till generalsekreteraren med avseende på ledamöternas utgifter för tjänsteresor och representationsutgifter. Parlamentet konstaterar att dessa utgifter nu omfattas av generalsekretariatets allmänna kontrollsystem, som inbegriper riskhantering samt förhands- och efterhandskontroller, och ingår även i den årliga förklaringen från de delegerade och vidaredelegerade utanordnarna. Parlamentet beklagar djupt att det enbart var efter det att en särskilt kritisk situation uppstått som revisionsrätten vidtog åtgärder i frågan.

22.  Europaparlamentet konstaterar att tjänsten för internrevision granskade de vidaredelegerade utanordnarnas årliga kontrollrapporter och förklaringar för 2018 för att bedöma tillförlitligheten i den tillhandahållna informationen. Parlamentet noterar att generalsekreteraren begärde kontrollrapporter från alla direktorat. Parlamentet konstaterar att tjänsten för internrevision bekräftar den tillförlitliga kvaliteten på de förhands- och efterhandskontroller som utförts av tjänsteavdelningarna och att den information som finns i kontrollrapporterna på det hela taget är tillförlitlig.

23.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens beslut att för perioden 2012–2018 genomföra en intern revision av utgifter för tjänsteresor och användningen av tjänstefordon, vilken slutfördes i juli 2019. Parlamentet noterar att man i revisionsrapporten drog slutsatsen att den stora merparten av de slumpvis utvalda transaktioner som granskades av tjänsten för internrevision uppfyllde tillämpliga regler och förfaranden. Parlamentet beklagar att man i rapporten även drog slutsatsen att det före 2017–2018 års reformer av förvaltnings- och kontrollsystemen förekom vissa brister inom revisionsrätten. Parlamentet konstaterar vidare att man i rapporten drog slutsatsen att reformerna 2017–2018 på ett effektivt sätt korrigerade dessa brister i kontrollerna och att de nuvarande förvaltnings- och kontrollförfarandena överlag är tillförlitliga.

24.  Europaparlamentet noterar att man på grundval av denna revisionsrapport inte har kunnat konstatera några tecken på tjänstemissbruk från ledamöters eller före detta ledamöters sida. Parlamentet konstaterar att det inte har förekommit någon annan intern utredning efter denna revisionsrapport.

25.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har överlämnat sin rapport angående en före detta ledamot till de rättsliga myndigheterna i Luxemburg. Parlamentet noterar att den före detta ledamotens immunitet har hävts. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten har återkrävt ett belopp på 153 407,58 EUR från den före detta ledamoten.

26.  Europaparlamentet noterar att Olaf inledde en utredning 2016 om eventuellt missbruk av kostnader för resor och uppehälle som en nuvarande ledamot av revisionsrätten gjort sig skyldig till (vid den tidpunkt då denne var ledamot av parlamentet). Parlamentet noterar att Olaf avslutade ärendet i september 2019, med en rekommendation till parlamentet om att återkräva 11 243 EUR. Parlamentet konstaterar att inga disciplinära eller rättsliga rekommendationer har utfärdats i detta avseende och att ingen rekommendation har riktats till revisionsrätten.

27.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrättens ledamöter omfattas av en uppförandekod som reglerar deras oavhängighet, opartiskhet, integritet, åtagande, kollegialitet, konfidentialitet, ansvar och skyldigheter efter ämbetstiden. Parlamentet välkomnar att revisionsrätten på sin webbplats offentliggör sina ledamöters intresseförklaringar (förklaringar om ekonomiska intressen och extern verksamhet) och meritförteckningar, vilket gör revisionsrätten till föremål för samma offentliga granskning som övriga unionsinstitutioner.

28.  Europaparlamentet är oroat över att intresseförklaringarna har karaktären av självdeklaration och att varken revisionsrätten eller dess etikkommitté enligt gällande rättsliga ram har några utredningsbefogenheter för att intyga sanningshalten och fullständigheten i de deklarerade uppgifterna. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att se till att ledamöterna lämnar in intresseförklaringar i stället för förklaringar om att det inte föreligger några intressekonflikter. Parlamentet betonar att de nuvarande förfarandena, inbegripet etikkommittén, måste stärkas för att säkerställa att det inte föreligger några intressekonflikter. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att informera om vilka framsteg som uppnåtts.

29.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av revisionsrättens etiska riktlinjer som gäller för alla ledamöter och hela revisionsrättens personal. Parlamentet välkomnar etikkommitténs diskussioner om alla frågor av etisk natur som den anser vara av betydelse, inbegripet bedömningen av den externa verksamhet som revisionsrättens ledamöter bedriver. Parlamentet noterar tillsättningen av etiska rådgivare bland revisionsrättens personal vars syfte är att säkra varje anställd rätt och möjlighet att söka konfidentiell och opartisk rådgivning i känsliga frågor, såsom intressekonflikter, mottagande av gåvor och hur man tillhandahåller av information vid allvarliga oriktigheter (visselblåsning) etc.

30.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten erbjuder alla anställda en särskild kurs i offentlig etik (som är obligatorisk för nyanställda) som innehåller ett avsnitt om visselblåsning, inbegripet det förfarande som ska följas, och personalens rättigheter. Parlamentet välkomnar att ett antal exempel ges i den interna vägledningen om vanliga frågor om etik i syfte att göra det lättare att upptäcka potentiella intressekonflikter. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att ytterligare stärka sina insatser genom att förbättra informationen och kommunikationen samt övervakningen.

31.  Europaparlamentet betonar att en etisk ram bör bestå av bestämmelser för att förebygga, identifiera och undvika potentiella intressekonflikter. Parlamentet noterar att revisionsrättens etiska ramverk har granskats av experter från Polens och Kroatiens högre revisionsorgan. Parlamentet uppmärksammar den slutliga rapporten om sakkunnigbedömningen (peer review). Revisionsrätten uppmanas att informera parlamentet om eventuella uppföljningsåtgärder som beslutas på grundval av resultatet av sakkunnigbedömningen.

32.  Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten har upprättat kanaler för visselblåsning, som säkerställer lämpligt skydd för visselblåsare, och att den har offentliggjort den tillhörande arbetsordningen. Parlamentet konstaterar att det finns ett onlineformulär för att rapportera allvarliga oriktigheter. Parlamentet välkomnar länken på revisionsrättens hemsida om hur man anmäler bedrägerier till Olaf.

33.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten fortsätter att tillhandahålla utbildningar och presentationer för chefer, nyanställda och personalansvariga för att öka medvetenheten om trakasserier i arbetsmiljön. Parlamentet noterar vidare att man årligen ger kontaktpersoner för bekämpning av trakasserier lämplig utbildning på detta område. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten förbättrade sina regler för bekämpning av trakasserier 2017, och att deras syfte är att undvika trakasserier, upprätthålla en tillfredsställande arbetsmiljö och underlätta möjligheten att åstadkomma uppgörelser i godo vid konflikter mellan anställda.

34.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens insatser för att säkerställa personalens välbefinnande, såsom att erbjuda möjligheten till flexibel arbetstid och distansarbete, och noterar att revisionsrätten i detta avseende tillhandahåller presentationer om lika möjligheter och kostnadsfria psykologbesök. Parlamentet noterar dock tre fall av utbränning 2018. Parlamentet uppmanar därför revisionsrätten att undersöka om arbetsbördan är jämnt fördelad över personalen.

35.  Europaparlamentet konstaterar att ett formellt klagomål om trakasserier lämnades in under 2018 och att det fastställdes att sexuella trakasserier hade förekommit. Parlamentet noterar att det tog fem månader från och med datumet då klagomålet lämnades in att slutföra hela förfarandet, som resulterade i förebyggande och disciplinära åtgärder.

36.  Europaparlamentet uppmärksammar att revisionsrätten (i enlighet med artikel 16 tredje stycket i tjänsteföreskrifterna om högre tjänstemäns yrkesverksamhet efter avslutad tjänstgöring) offentliggör uppgifter relaterade till den yrkesverksamhet som domstolens högre tjänstemän utövar. Parlamentet noterar även att revisionsrätten offentliggör de tillämpliga bestämmelserna på sin webbplats.

37.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten och Olaf för ett nära samarbete för att skydda unionens ekonomiska intressen. Parlamentet konstaterar vidare att revisionsrätten under 2018 meddelade nio fall av misstänkt bedrägeri som hade upptäckts i samband med revisionsrättens revisioner (jämfört med 13 under 2017). Parlamentet lovordar revisionsrätten för att de pågående förhandlingarna resulterade i ett administrativt samarbetsavtal mellan revisionsrätten och Olaf som undertecknades i maj 2019 och som syftar till att underlätta de praktiska arbetsrelationerna mellan dessa organ, särskilt när det gäller överföring av misstänkta fall av bedrägeri, och att organisera åtgärder av gemensamt intresse, såsom utbildning, workshoppar och personalutbyten.

38.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrättens uppföljning av resolutionen om beviljande av ansvarsfrihet för 2017 endast gav begränsade svar på parlamentets anmärkningar. Parlamentet betonar att uppföljningen är väsentlig för att parlamentets budgetkontrollutskott ska kunna avgöra huruvida revisionsrätten har genomfört parlamentets rekommendationer. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin nästa uppföljningsrapport ta med alla nödvändiga svar och mer detaljerade förklaringar om genomförandet av parlamentets rekommendationer.

39.  Europaparlamentet noterar att Förenade kungarikets beslut att lämna Europeiska unionen inte kommer att ha någon väsentlig inverkan på revisionsrättens organisationsstruktur och personal. Parlamentet noterar att revisionsrätten har åtagit sig att utnyttja den behörighet för skönsmässig bedömning som föreskrivs i artikel 49 i tjänsteföreskrifterna så att tjänstemän inte sägs upp enbart på grund av att de inte längre är medborgare i en medlemsstat. När det gäller tillfälligt anställda och kontraktsanställda konstaterar parlamentet att revisionsrätten enligt lag är skyldig att undersöka varje fall för sig och att tillåta undantag när det är motiverat i tjänstens intresse. Parlamentet välkomnar att revisionsrätten har förbundit sig att utnyttja denna möjlighet till att på ett öppet och transparent sätt tillåta undantag. Parlamentet konstaterar att revisionsrättens bedömning endast kommer att grunda sig på tjänstens intresse.

40.  Europaparlamentet betonar revisionsrättens åtagande att förbättra könsfördelningen på alla chefsnivåer. Parlamentet konstaterar att 45 % av revisionsrättens revisorer och handläggare är kvinnor, vilket innebär nästan lika många kvinnor som män. Parlamentet noterar att 38 % av cheferna är kvinnor (dvs. 24) och att tre av tio direktörer är kvinnor. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att fortsätta sina insatser för att främja en jämn könsfördelning, särskilt i ledande befattningar och högre chefsbefattningar. Parlamentet välkomnar att andelen kvinnor i ledande befattningar i revisionsavdelningarna ökade från 7 % 2015 till nästan 24 % i slutet av 2018 (jämfört med 20 % 2017). Parlamentet konstaterar att revisionsrätten i sin politik för lika möjligheter för perioden 2018–2020, som godkändes i februari 2018, också tar upp frågorna om ålder och funktionshinder.

41.  Europaparlamentet upprepar att endast 6 av 28 ledamöter av revisionsrätten (jämfört med 4 år 2016) är kvinnor. Parlamentet betonar problemet med den ojämna könsbalansen bland ledamöterna. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna mer aktivt bör uppmuntra kvinnor att söka denna typ av tjänster. Parlamentet upprepar att rådet alltid bör lägga fram minst två kandidater, en kvinna och en man, under utnämningsförfarandet.

42.  Europaparlamentet noterar att ökningen av arbetsbördan inom översättningen har kompenserats genom de effektivitetsvinster som gjorts genom rationalisering av revisionsrättens interna förfaranden, inbegripet en centralisering av processerna för förberedande och slutförande av översättningar. Parlamentet noterar att detta har möjliggjort en betydande minskning av kostnaderna per sida (över 10 %).

43.  Europaparlamentet välkomnar än en gång revisionsrättens samarbete med andra offentliga institutioner och intressenter. Parlamentet noterar med tillfredsställelse samarbetet mellan de högre revisionsorganens chefer och antagandet av en gemensam arbetsplan från och med 2018. Parlamentet stöder dessutom de partnerskap som har ingåtts med olika universitet inom ramen för revisionsrättens policy för att utöka utbildningsutbudet. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att utöka sina kontakter med ytterligare universitet för att upprätta ett framtida samarbete som är diversifierat och som bevarar en geografisk balans.

44.  Europaparlamentet välkomnar att arkivlokalerna i K2-byggnaden blivit överflödiga tack vare den ökade digitaliseringen. Parlamentet noterar att dessa lokaler kommer att omvandlas till nya samarbetsutrymmen eller lokaler för friskvårdsaktiviteter och att kostnaden kommer att täckas av den återstående budgeten för K3-byggnadsprojektet som slutfördes för några år sedan. Parlamentet konstaterar att K1-byggnadens komfort är betydligt lägre än hos de övriga byggnaderna i kvarteret. Parlamentet uppmärksammar slutförandet av en studie där man rekommenderar arbeten som skulle kräva enorma investeringar. Parlamentet konstaterar att olika möjligheter fortfarande övervägs för att hitta den mest effektiva lösningen för K1-byggnadens framtid (även i samarbete med de luxemburgska myndigheterna). Revisionsrätten uppmanas att informera parlamentets budgetkontrollutskott om eventuella lösningar tillsammans med budgetberäkningar.

45.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten har inrättat ett omfattande miljöprogram för att ta itu med olika frågor som den identifierat i sin miljöanalys och för att minska sin miljöpåverkan. Parlamentet noterar med uppskattning att revisionsrätten lyckades minska sin energiförbrukning med 11,5 % från 2014 till 2018, sin vattenförbrukning med 21,1 % från 2016 till 2018 och sin pappersförbrukning med 50,8 % från 2014 till 2018.

46.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens insatser för att förbättra uppgiftsskyddet och it-säkerheten genom att i mitten av 2018 anta en treårig handlingsplan för it-säkerhet med ett antal åtgärder för att minska de identifierade riskerna. Parlamentet noterar med tillfredsställelse revisionsrättens samarbete med incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer (CERT-EU) för att genomföra vissa av de kontroller som anges i planen.

47.  Europaparlamentet inser det mervärde som fri programvara med öppen källkod kan bidra med för revisionsrätten. Parlamentet understryker i synnerhet sådan programvaras roll i arbetet med att öka transparensen och undvika inlåsning till en säljare. Parlamentet är också medvetet om en sådan programvaras möjligheter till säkerhetsförbättringar eftersom den gör det möjligt att identifiera och åtgärda svagheter. Parlamentet rekommenderar med eftertryck att all programvara som utvecklas för revisionsrätten görs tillgänglig för allmänheten inom ramen för en licens med fri och öppen källkod.

48.  Europaparlamentet understryker alla resultat som har uppnåtts av revisionsrätten under de senaste åren, bland annat på området för resultatbaserad budgetering, den etiska ramen (med alla sina tillhörande regler och förfaranden), utökad kommunikationsverksamhet och ett utökat antal åtgärder för att förbättra transparensen. Parlamentet välkomnar det stora antalet interinstitutionella tjänste- och samarbetsavtal. Parlamentet understryker betydelsen av samarbete och utbyte av erfarenheter mellan unionens institutioner och organ. Parlamentet föreslår att man undersöker om det är möjligt att upprätta ett formaliserat nätverksarbete inom olika områden för att sprida bästa praxis och ta fram gemensamma lösningar.