Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2019/2055(DEC)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0069/2020

Ingivna texter :

A9-0069/2020

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0114

Antagna texter
PDF 409kWORD 134k
Torsdagen den 14 maj 2020 - Bryssel Preliminär utgåva
Ansvarsfrihet 2018: Europeiska unionens allmänna budget – kommissionen och genomförandeorgan
P9_TA-PROV(2020)0114A9-0069/2020
Beslut
 Beslut
 Beslut
 Beslut
 Beslut
 Beslut
 Beslut
 Beslut
 Resolution

1. Europaparlamentets beslut av den 13 maj 2020 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (2019/2055(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2018 (COM(2019)0316 – C9 0050/2019)(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2017 (COM(2019)0334),

–  med beaktande av kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2018 (COM(2019)0299),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2018 (COM(2019)0350) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2019)0300),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 december 2019 om rättsstatssituationen i Malta efter de senaste avslöjandena kring mordet på Daphne Caruana Galizia(3),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2019: Genomförandet av 2014 års paket med personalreformer vid kommissionen – stora besparingar, men inte utan konsekvenser för personalen,

–  med beaktande av arbetsdokumentet från parlamentets budgetkontrollutskott om revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2019: Genomförandet av 2014 års paket med personalreformer vid kommissionen – stora besparingar, men inte utan konsekvenser för personalen,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2020 om de pågående utfrågningarna inom ramen för artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen: Polen och Ungern(4),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2018, med institutionernas svar(5), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(6), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2018 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 18 februari 2020 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 (05760/1/2020 – C9-0018/2020),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(7), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(8), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av artikel 99 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0069/2020), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan,

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten och medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 57, 28.2.2018, s. 1.
(2) EUT C 327, 30.9.2019, s. 1.
(3) Antagna texter, P9_TA(2019)0103.
(4) Antagna texter, P9_TA(2020)0014.
(5) EUT C 340, 8.10.2019, s. 1.
(6) EUT C 340, 8.10.2019, s. 9.
(7) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(8) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.


2. Europaparlamentets beslut av den 13 maj 2020 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2018 (2019/2055(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2018 (COM(2019)0316 – C9 0050/2019)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2018(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2017 (COM(2019)0334),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2018 (COM(2019)0350) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2019)0300),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2018, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2018 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 18 februari 2020 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2018 (05760/1/2020 – C9-0019/2020),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/776/EU av den 18 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur och om upphävande av beslut 2009/336/EG(10),

–  med beaktande av artikel 99 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0069/2020), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2018.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 57, 28.2.2018, s. 1.
(2) EUT C 327, 30.9.2019, s. 1.
(3) EUT C 376, 6.11.2019, s. 10.
(4) EUT C 417, 11.12.2019, s. 1.
(5) EUT C 417, 11.12.2019, s. 34.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 343, 19.12.2013, s. 46.


3. Europaparlamentets beslut av den 13 maj 2020 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för små och medelstora företag för budgetåret 2018 (2019/2055(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2018 (COM(2019)0316 – C9 0050/2019)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag för budgetåret 2018(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2017 (COM(2019)0334),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2018 (COM(2019)0350) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2019)0300),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag för budgetåret 2018, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2018 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 18 februari 2020 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2018 (05762/2020 – C9-0019/2020),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/771/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för små och medelstora företag och om upphävande av besluten 2004/20/EG och 2007/372/EG(10),

–  med beaktande av artikel 99 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0069/2020), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2018.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 57, 28.2.2018, s. 1.
(2) EUT C 327, 30.9.2019, s. 1.
(3) EUT C 376, 6.11.2019, s. 12.
(4) EUT C 417, 11.12.2019, s. 1.
(5) EUT C 417, 11.12.2019, s. 34.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 341, 18.12.2013, s. 73.


4. Europaparlamentets beslut av den 13 maj 2020 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor för budgetåret 2018 (2019/2055(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2018 (COM(2019)0316 – C9 0050/2019)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks-, och livsmedelsfrågor för budgetåret 2018(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2017 (COM(2019)0334),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2018 (COM(2019)0350) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2019)0300),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor för budgetåret 2018, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2018 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 18 februari 2020 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2018 (05762/2020 – C9-0019/2020),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/770/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor och om upphävande av beslut 2004/858/EG(10),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2014/927/EU av den 17 december 2014 om ändring av genomförandeförordning 2013/770/EU för att omvandla ”genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor” till ”genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor”(11),

–  med beaktande av artikel 99 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0069/2020), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2018.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 57, 28.2.2018, s. 1.
(2) EUT C 327, 30.9.2019, s. 1.
(3) EUT C 376, 6.11.2019, s. 7.
(4) EUT C 417, 11.12.2019, s. 1.
(5) EUT C 417, 11.12.2019, s. 34.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 341, 18.12.2013, s. 69.
(11) EUT L 363, 18.12.2014, s. 183.


5. Europaparlamentets beslut av den 13 maj 2020 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2018 (2019/2055(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2018 (COM(2019)0316 – C9 0050/2019)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2018(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2017 (COM(2019)0334),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2018 (COM(2019)0350) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2019)0300),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2018, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2018 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 18 februari 2020 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2018 (05762/2020 – C9-0019/2020),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/779/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet och om upphävande av beslut 2008/37/EG(10),

–  med beaktande av artikel 99 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0069/2020), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2018.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 57, 28.2.2018, s. 1.
(2) EUT C 327, 30.9.2019, s. 1.
(3) EUT C 376, 6.11.2019, s. 30.
(4) EUT C 417, 11.12.2019, s. 1.
(5) EUT C 417, 11.12.2019, s. 34.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 346, 20.12.2013, s. 58.


6. Europaparlamentets beslut av den 13 maj 2020 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2018 (2019/2055(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2018 (COM(2019)0316 – C9 0050/2019)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2018(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2017 (COM(2019)0334),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2018 (COM(2019)0350) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2019)0300),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2018, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2018 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 18 februari 2020 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2018 (05762/2020 – C9-0019/2020),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/778/EU av den 13 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för forskning och om upphävande av beslut 2008/46/EG(10),

–  med beaktande av artikel 99 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0069/2020), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för forskning ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2018.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för forskning, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 57, 28.2.2018, s. 1.
(2) EUT C 327, 30.9.2019, s. 1.
(3) EUT C 376, 6.11.2019, s. 47.
(4) EUT C 417, 11.12.2019, s. 1.
(5) EUT C 417, 11.12.2019, s. 34.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 346, 20.12.2013, s. 54.


7. Europaparlamentets beslut av den 13 maj 2020 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för innovation och nätverk för budgetåret 2018 (2019/2055(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2018 (COM(2019)0316 – C9 0050/2019)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk för budgetåret 2018(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2017 (COM(2019)0334),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2018 (COM(2019)0350) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2019)0300),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk för budgetåret 2018, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2018 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 18 februari 2020 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2018 (05762/2020 – C9-0019/2020),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/801/EU av den 23 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för innovation och nätverk och om upphävande av beslut 2007/60/EG ändrat genom beslut 2008/593/EG(10),

–  med beaktande av artikel 99 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0069/2020), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för innovation och nätverk ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2018.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för innovation och nätverk, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 57, 28.2.2018, s. 1.
(2) EUT C 327, 30.9.2019, s. 1.
(3) EUT C 376, 6.11.2019, s. 46.
(4) EUT C 417, 11.12.2019, s. 1.
(5) EUT C 417, 11.12.2019, s. 34.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 352, 24.12.2013, s. 65.


8. Europaparlamentets beslut av den 13 maj 2020 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen (2019/2055(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2018 (COM(2019)0316 – C9 0050/2019)(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2017 (COM(2019)0334),

–  med beaktande av kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2018 (COM(2019)0299),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2018 (COM(2019)0350) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2019)0300),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2018, med institutionernas svar(3), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2018 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 18 februari 2020 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 (05760/2020 – C9-0018/2020),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(6), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(7), särskilt artikel 14.2 och artikel 14.3,

–  med beaktande av artikel 99 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0069/2020), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt till de nationella parlamenten och medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan, och att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 57, 28.2.2018, s. 1.
(2) EUT C 327, 30.9.2019, s. 1.
(3) EUT C 340, 8.10.2019, s. 1.
(4) EUT C 340, 8.10.2019, s. 9.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(7) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.


9. Europaparlamentets resolution av den 14 maj 2020 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (2019/2055(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen,

–  med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganens budgetar för budgetåret 2018,

–  med beaktande av artikel 99 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0069/2020), och av följande skäl:

A.  Unionsutgifterna är ett viktigt verktyg för uppnåendet av politiska mål och utgör i genomsnitt 1,9 % av medlemsstaternas offentliga utgifter.

B.  När Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet kontrollerar parlamentet om medlen har använts korrekt och om de politiska målen har uppnåtts.

Politiska prioriteringar

1.  Europaparlamentet betonar att när kommissionen i samarbete med medlemsstaterna genomför unionens budget, och oavsett vilken genomförandemetod de använder (delad, direkt eller indirekt förvaltning), är respekten för rättsstatsprincipen en av de mest väsentliga förutsättningarna för efterlevnad av principerna om en sund ekonomisk förvaltning enligt artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Parlamentet betonar att alla aktörer bör sträva efter att använda medlen på ett så transparent, ändamålsenligt och effektivt sätt som möjligt. Parlamentet är bekymrat över de finansiella förluster som orsakats av generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i ett antal medlemsstater, och vidhåller att unionen bör kunna vidta lämpliga åtgärder, vilket inbegriper att i sådana fall kunna upphäva, minska och begränsa tillgången till finansiering från unionen. Parlamentet välkomnar därför förslaget till en förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna och kräver att antagandet av detta förslag prioriteras.

2.  Europaparlamentet betonar att med hänsyn till de knappa ekonomiska resurser i unionens budget som ska finansiera unionens ökade prioriteringar och ansvarsområden är skyddet av unionens ekonomiska intressen av yttersta vikt och största möjliga insatser krävs på alla nivåer för att förhindra och bekämpa bedrägeri, korruption och missbruk av EU-medel. Parlamentet understryker att inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten är en väsentlig etapp i utvecklingen av skyddet av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet kritiserar Europeiska åklagarmyndighetens underfinansiering och underbemanning under uppbyggnadsfasen och kommissionens underskattning av dess behov. Parlamentet betonar att Europeiska åklagarmyndigheten ska behandla upp till 3 000 fall per år och att myndigheten behöver minst 76 ytterligare tjänster och 8 miljoner EUR om den ska kunna tas i drift fullt ut i slutet av 2020. Kommissionen uppmanas med eftertryck att lägga fram ett förslag till ändringsbudget. Parlamentet upprepar att det absolut motsätter sig en minskning av personalen vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) med 45 tjänster.

3.  Europaparlamentet påminner om att artikel 61 i budgetförordningen, som trädde i kraft den 2 augusti 2018, har utvidgat definitionen av intressekonflikter. Parlamentet uppmanar kommissionen att som fördragens väktare bekämpa alla former av intressekonflikter och regelbundet utvärdera de förebyggande åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att undvika dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå gemensamma riktlinjer för att förebygga intressekonflikter som involverar högt uppsatta politiker. Parlamentet uppmanar rådet att anta gemensamma etiska normer i alla frågor som rör intressekonflikter och att formulera en gemensam inställning till frågan i alla medlemsstater. Parlamentet understryker att det med tanke på de omfattande problemen med intressekonflikter vid fördelningen av unionens jordbruksfonder inte är önskvärt att medlemmar av Europeiska rådet, jordbruksministrar, tjänstemän eller deras familjemedlemmar fattar beslut om inkomststöd.

4.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens avsikt att gå över till en bestyrkandemetod genom vilken revisionsrätten samlar in tillräckliga och ändamålsenliga belägg för att kunna dra en slutsats om den säkerhet som den ansvariga enheten säger sig ha uppnått. Parlamentet påminner om revisionsrättens slutsats att de nationella myndigheternas kvalitet och tillförlitlighet snabbt måste förbättras och att bestyrkandemetoden bör ta hänsyn till detta. Parlamentet rekommenderar revisionsrätten att komplettera sina slumpvisa kontroller med en riskbaserad metod, så att dess rapporter om felprocent i högre grad uppmärksammar områden där det är mest sannolikt att problem uppstår.

5.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att nära samarbeta med medlemsstaterna så att fullständiga, exakta och tillförlitliga uppgifter kan garanteras, och att därvid beakta målet att fullt ut tillämpa modellen för samordnad granskning. Kommissionen uppmanas att säkerställa att man tillämpar en transparent metod och en konsekvent terminologi och att rationalisera sin rapportering, i synnerhet vad gäller felprocenten, för att undvika förvirring och bristande transparens.

6.  Europaparlamentet konstaterar att det är en utmaning att mäta de resultat som EU uppnår genom sina prioriteringar, åtgärder och program. Parlamentet noterar dock att en effektiv övervakning av genomförandet är nödvändig för att förstå situationen, identifiera nya problem och vidta korrigerande åtgärder när målen inte uppnås eller när resultaten av en unionspolitik kan ha en negativ inverkan på uppnåendet av de fastställda målen inom ett annat politikområde.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   förbättra överensstämmelsen mellan allmänna mål på hög nivå och specifika politiska mål och program,
   fastställa mer rigorösa centrala resultatindikatorer som återspeglar effekterna och resultaten av unionens utgiftsprogram och politik snarare än resultaten för de myndigheter som genomför dem,
   använda uppdaterad resultatinformation så att mål och indikatorer kan anpassas i tid,
   I högre grad uppmärksamma resultaten och mervärdet av unionsfinansieringen och inte enbart output.

8.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens avsikt att förse de ansvarsfrihetsbeviljande myndigheterna med en utvärdering som omfattar både efterlevnads- och prestationsdelen för varje unionspolitikområde, i överensstämmelse med budgetposterna för de enskilda kapitlen i sin årsrapport.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att påskynda ansvarsfrihetsförfarandet i riktning mot n+1.

10.  Europaparlamentet bekräftar det tydliga behovet av ökat samarbete mellan tullmyndigheterna i medlemsstaterna för att undvika att skada unionens budget och de nationella budgetarna, särskilt när det gäller momsförluster, e-handel och förfalskade produkter.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna se över hur tullar kan tas ut på ett mer effektivt sätt och hur belopp som felaktigt betalats kan återkrävas, samt att undersöka vilka förbättringar som kan göras för att återkräva tullintäkter.

12.  Europaparlamentet är bekymrat över risken för en undervärdering av leveranserna av e-handelsvaror från tredjeländer, och uppmanar kommissionen att genomföra tillräckliga kontroll- och övervakningsåtgärder i medlemsstaterna för att säkerställa ett bättre samarbete.

13.  Europaparlamentet konstaterar att den europeiska resultattavlan för innovation har visat en positiv utveckling i de flesta medlemsstater under de senaste åren.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna större uppmärksamhet åt den geografiska fördelningen av forskningsmedel i syfte att bidra till att sprida en kompetenskultur på allra högsta nivå i hela unionen och till att skapa lika spelregler för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet föreslår att strukturfonderna används i större utsträckning för att främja innovation och spetskompetens. Parlamentet betonar att ramprogrammen måste finansiera alla stadier av forskning och innovation. Parlamentet påpekar att även om grundläggande forskningsprojekt ofta ger konkreta resultat endast över en längre tidsperiod är de nödvändiga för att säkerställa unionens spetskompetens inom forskning och innovation samt för att locka till sig de bästa forskarna. Parlamentet noterar med oro att skyddet av unionens ekonomiska intressen hotas av vissa tredjeländer som deltar i gemensamma forskningsprojekt.

15.  Europaparlamentet upprepar sin oro över den höga nivån på utestående åtaganden, främst på grund av den sena starten för finansieringen av projekt och program inom budgetramen 2014–2020 och det långsamma genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Parlamentet uppmanar de respektive medlemsstaterna att påskynda genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen och dithörande betalningar, utan att lätta på de nödvändiga kontrollerna, samt att stärka transparensen för de sökande och minska komplexiteten för att begränsa genomförandeperiodens längd. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en återgång till n+2-regeln. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka medlemsstaternas genomförande vid underutnyttjande och låga utnyttjandegrader.

16.  Europaparlamentet uppmärksammar sammanhållningspolitikens och ESI-fondernas avgörande betydelse för att minska skillnaderna mellan medlemsstaterna och regionerna, främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning, bekämpa fattigdom och social utestängning och därmed förbättra EU-medborgarnas dagliga liv.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka det tekniska stödet (utbildning, kommunikation osv.) till nationella, regionala eller lokala myndigheter för att uppnå en bättre utnyttjandegrad.

18.  Europaparlamentet konstaterar att i enlighet med unionsrätten är det de stödmottagare som odlar marken som har rätt till direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att regler antas i syfte att undvika en situation där unionens subventioner delas ut till mottagare som har förvärvat marken i fråga med hjälp av olagliga eller bedrägliga metoder, vilket har konstaterats i vissa medlemsstater. Parlamentet understryker, med hänsyn till fall såsom de som har rapporterats av Olaf i Slovakien och Italien, att kommissionen bör lägga fram förslag som tydligt anger att markarrenden eller äganderätten till mark måste baseras på rättsstatsprincipen och att den nationella lagstiftningen om arbetstagares rättigheter, däribland rättigheter avseende inkomster för jordbruksarbetare, måste följas. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med nationella organ ta fram ett standardiserat och allmänt tillgängligt format (med iakttagande av domstolens relevanta beslut) för att informera om de slutliga stödmottagarna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

19.  Europaparlamentet är djupt oroat över de italienska myndigheternas senaste undersökningar som avslöjat bedrägerier till ett värde av 5,5 miljoner EUR och flera maffiastrukturer som missbrukar unionens jordbrukssubventioner för kriminella ändamål, hotar ärliga jordbrukare som deltar i auktioner av statligt ägd mark och kringgår nationell arbetsrätt. Parlamentet anser att unionens ekonomiska intressen och skattebetalarnas pengar i hela unionen kan äventyras av organiserad brottslighet, och uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att kriminella nätverk erhåller unionsmedel. Parlamentet understryker behovet av bättre informationsutbyte på nationell nivå och mellan nationell nivå och unionsnivå för att snabbt kunna identifiera kriminella organisationer som försöker göra olagliga vinster. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka kontrollsystemen för att förhindra att sådana situationer upprepas. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om all ny utveckling.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja en bättre könsfördelning och jämställdhetsbudgetering vid tilldelningen av anslagna medel.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta digitaliseringen av sina tjänster.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med den administrativa förenklingen för att locka små strukturer såsom små och medelstora företag att delta i unionsprogram och offentliga upphandlingar.

23.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att föreslå en specifik klagomålsmekanism på unionsnivå för att stödja jordbrukare eller stödmottagare som ställs inför, till exempel, olagligt markrofferi, fel som begås av nationella myndigheter, påtryckningar från kriminella strukturer eller organiserad brottslighet, eller personer som är föremål för tvångs- eller slavarbete, för att ge dem möjlighet att snabbt lämna in ett klagomål till kommissionen, som kommissionen bör behandla skyndsamt.

24.  Europaparlamentet beklagar att den största delen av direktstödet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken ligger i händerna på ett fåtal mottagare i vissa medlemsstater. Parlamentet motsätter sig starkt inrättandet av oligarkiska strukturer i vissa medlemsstater. Parlamentet är djupt oroat över att medlemmarna av dessa oligarkiska strukturer utnyttjar unionsmedel, särskilt inom ramen för jordbruk och sammanhållning, för att stärka sin maktposition. Parlamentet anser att EU-medel i stället bör gynna majoriteten av unionens medborgare.

25.  Europaparlamentet är djupt oroat över de färska rapporterna om jordbruksfonder som påstås gagna oligarkiska strukturer. Parlamentet upprepar att detta utgör en djupt orättvis situation gentemot unionens skattebetalare och särskilt gentemot småbrukare och landsbygdssamhällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningsreglerna i syfte att säkra en mer rättvis fördelning av unionens medel och därigenom undvika en skev fördelning där en liten minoritet av stödmottagarna (både fysiska och juridiska personer) erhåller den största delen av unionens subventioner på de båda områdena. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ändra reglerna för den fleråriga budgetramen för att undvika en situation där en fysisk person som äger flera företag, under loppet av en enda flerårig budgetram, kan erhålla EU-stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken motsvarande hundratals miljoner.

26.  Europaparlamentet noterar kraven på transparens för sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken, som tvingar de ansvariga myndigheterna i medlemsstaterna, i enlighet med reglerna för delad förvaltning, att ha en offentligt tillgänglig förteckning över slutliga stödmottagare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att offentliggöra sådana uppgifter på ett enhetligt sätt och säkerställa informationens interoperabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att samla in och aggregera uppgifterna och offentliggöra förteckningar över de 50 största stödmottagarna från varje fond i varje medlemsstat samt de 50 största stödmottagarna av den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken (fysiska och juridiska personer) i alla medlemsstater för att få en exakt överblick över fördelningen av unionsstödet.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i full överensstämmelse med principen om delad förvaltning

   upprätta ett enhetligt och standardiserat informationssystem för medlemsstaterna för att rapportera information om de slutgiltiga stödmottagarna av EU-medel på området för jordbruk och sammanhållning; information om de slutgiltiga stödmottagarna bör omfatta närmare information om verkliga huvudmän i företag (fysiska och juridiska personer),
   föreslå en förordning för inrättandet av ett it-system som möjliggör en enhetlig och standardiserad rapportering i realtid för medlemsstaternas myndigheter och säkerställer interoperabilitet med systemen i medlemsstaterna, säkra ökad transparens och ett effektivare samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna samt ytterligare stärka ansvaret för betalningar och i synnerhet bidra till en tidig upptäckt av systemfel och missbruk,
   ge stöd åt medlemsstaterna i samband med anpassningen eller utvecklingen av deras it-system till ett nytt rapporteringssystem,
   övervaka kvaliteten och fullständigheten när det gäller de uppgifter som tillhandahålls av medlemsstaterna,
   säkerställa mer effektivitet, aktualitet och mindre byråkrati med hjälp av moderna digitaliserade system.

28.  Europaparlamentet konstaterar att det kommer att ta tid att skapa och upprätta ett sådant it-system. Parlamentet bekräftar fullt ut att tillhandahållandet av information om stödmottagare under delad förvaltning är medlemsstaternas ansvar. Parlamentet uppmanar samtidigt till ett snabbare och mer transparent utbyte av information och uppgifter om unionsstöd på området för sammanhållning och den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en förteckning över de 50 största enskilda mottagarna (fysiska personer som verkliga huvudmän för ett företag eller flera företag) per medlemsstat samt en förteckning över de 50 största mottagarna (fysiska personer och juridiska personer, samt fysiska personer som är ägare till flera företag) av unionsstöd som aggregerats för samtliga medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att årligen lämna denna information till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de aktuella förslagen avseende den gemensamma jordbrukspolitiken och lägga fram ändringsförslag för att bringa den framtida ordningen i linje med den europeiska gröna given.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina förslag om den fleråriga budgetramen och den europeiska gröna given ta hänsyn till revisionsrättens kritiska slutsatser om bristande effektivitet och ändamålsenlighet i miljöanpassningen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

31.  Europaparlamentet är särskilt oroat över de alarmerande uppgifterna från press och icke-statliga organisationer om den dramatiska situationen för de mest utsatta migranterna i hotspot-områden, särskilt migrantbarn och flyktingkvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaternas myndigheter vidta särskilda åtgärder för att förhindra missbruk av unionsmedel och förebygga missbruk och människohandel, samt att säkerställa att unionsmedlen används för att skydda de grundläggande rättigheterna.

32.  Europaparlamentet framhåller att den ökande användningen av finansiella instrument och förvaltningsfonder för att genomföra unionens politik i tredjeländer, vid sidan av unionens budget, riskerar att undergräva ansvarsnivån och transparensen i unionens åtgärder. Parlamentet insisterar på att kommissionen säkerställer att tillhandahållandet av externt bistånd omfattas av rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna i mottagarländerna. Parlamentet betonar särskilt behovet av att säkerställa att inga unionsmedel stöder någon form av tvångsarbete för barn. Parlamentet är bekymrat över de påståenden som framförts i färska rapporter i media avseende projekt i Eritrea. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt följa upp dessa påståenden och utan dröjsmål rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

33.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens utomordentliga arbete och dess särskilda rapporter som är ett viktigt verktyg för den europeiska transparensen och goda styrelseformer. Parlamentet noterar alla revisionsrättens rekommendationer i de särskilda rapporterna under 2018 och uppmanar de europeiska institutionerna att snabbt genomföra dem.

Revisionsrättens revisionsförklaring

34.  Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten konstaterade att räkenskaperna för 2018 var tillförlitliga, vilket den har gjort sedan 2007, och att revisionsrätten drog slutsatsen att inkomsterna inte innehöll några väsentliga fel 2018.

35.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de åtaganden som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2018 i allt väsentligt är lagliga och korrekta.

36.  Europaparlamentet gläder sig över den positiva tendens för den mest sannolika felnivån för betalningar som revisionsrätten fastställt jämfört med de senaste åren, eftersom den mest sannolika felnivån för betalningarna under 2018 uppgår till 2,6 %(1).

37.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten under en period på 26 år nu tre gånger efter varandra har gjort ett uttalande med reservation (och inte ett uttalande med avvikande mening) om lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna, vilket innebär att de väsentliga felen enligt revisionsrätten i huvudsak var begränsade till de ersättningsbaserade kostnaderna som motsvarar ungefär hälften av den granskade populationen.

38.  Europaparlamentet beklagar att betalningarna för 26:e året i följd har innehållit väsentliga fel på grund av att övervaknings- och kontrollsystemen endast till en del är effektiva. Parlamentet betonar att medlemsstaterna hade tillräckligt med information för att kunna förhindra, upptäcka och korrigera en stor del av felen innan de redovisade utgifterna för kommissionen, och att om denna information hade använts skulle den uppskattade felprocentsnivån ha blivit avsevärt mycket lägre. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa de instrument som krävs för att ytterligare förbättra feldetekteringen inom medlemsstaternas myndigheter.

39.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten när betalningar görs på grundval av kostnadsersättningar uppskattar felnivån till 4,5 % (jämfört med 3,7 % 2017 och 4,8 % 2016), medan felnivån för stödrättigheter(2) låg under väsentlighetströskeln på 2 %, med undantag för vissa system för landsbygdsutveckling. Parlamentet beklagar att felnivån inte tydligt kvantifierats för stödutbetalningarna.

40.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten fann den högsta uppskattade felnivån i utgifterna under ”ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” (5,0 %), medan den lägsta väsentliga felnivån i utgifterna för ”konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning” låg på väsentlighetströskeln (2,0 %).

41.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten anser att forskningskostnader förblir ett högriskområde och den främsta källan till fel under rubriken ”konkurrenskraft”.

42.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten under 2018 fastställde specifika felnivåer för fyra rubriker i den fleråriga budgetramen, nämligen konkurrenskraft, sammanhållning, naturresurser och administrativa utgifter.

43.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten för 2018 presenterade felnivån per politikområde, men inte uppskattade felnivåer för utgiftsområden under rubrikerna 3 Säkerhet och medborgarskap och 4 Europa i världen i den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att överväga om revisionen av ett representativt urval från dessa två rubriker skulle kunna vara till nytta vid bedömningen av finansiella transaktioner. Parlamentet noterar vidare att revisionsrätten inte fastställde specifika felnivåer för landsbygdsutveckling och marknadsåtgärder i den gemensamma jordbrukspolitiken, och inte heller fastställde enskilda felnivåer för Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden. Parlamentet föreslår att revisionsrätten överväger att se över sin stickprovsmetod för att säkerställa bättre jämförbarhet från ett år till ett annat.

44.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten inte uppskattade felnivåer för utgiftsområden under rubrikerna 3 Säkerhet och medborgarskap och 4 Europa i världen i den fleråriga budgetramen. Även om siffrorna under dessa rubriker är relativt låga anser parlamentet att de är av särskild politisk betydelse. Parlamentet betonar att revisionen av ett representativt urval från dessa två rubriker är avgörande för en noggrann och oberoende utvärdering av finansiella transaktioner, samt för en bättre övervakning från parlamentets sida av användningen av unionsmedel, och uppmanar revisionsrätten att lämna uppgifter om felprocenten för betalningar under dessa rubriker i sina kommande årsrapporter.

45.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten granskade transaktioner till ett värde av totalt 120,6 miljarder EUR och att området Naturresurser utgör den största andelen av den totala transaktionspopulationen (48 %), medan vikten för rubrik 1b ”Sammanhållning” i den fleråriga budgetramen är relativt liten (cirka 20 %). Parlamentet noterar fördelningen av den granskade populationen, med tanke på den mycket höga felnivån för ”Sammanhållning”. Parlamentet föreslår att revisionsrätten beaktar både andelen av unionens totala utgifter och felrisken när den beslutar om fördelningen av nästa granskningsandel av den totala populationen.

46.  Europaparlamentet är förvånat över att revisionsrätten beslutade att naturresurser skulle utgöra den största andelen av revisionsrättens totala population för sin granskning inom ramen för den årliga finans- och regelefterlevnadsrevisionen, trots att det är mindre sannolikt att fel förekommer i direktstödet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet noterar dock att på området för direkta betalningar har flera fall av intressekonflikter, organiserad brottslighet och korruption offentliggjorts och blivit föremål för revisioner av kommissionen. Parlamentet efterlyser mer ändamålsenliga åtgärder från kommissionens och medlemsstaternas sida för att förebygga och lösa fall som äventyrar den gemensamma jordbrukspolitiken.

47.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrättens granskningspopulation för sammanhållning skilde sig från tidigare år och bestod av slutbetalningar för perioden 2007–2013 och utgifter som täcks av konton som kommissionen godkänt på årsbasis för perioden 2014–2020. Enligt parlamentet betyder detta att revisionsrätten granskade transaktioner för vilka alla relevanta korrigerande åtgärder hade vidtagits på medlemsstatsnivå. Parlamentet beklagar att felprocenten trots denna revisionsmetod kvantifierades till en mycket hög nivå på 5 %.

48.  Europaparlamentet betonar att liksom tidigare år bidrog fel avseende stödberättigande (nämligen icke stödberättigande kostnader i ersättningsanspråk och icke stödberättigade projekt, aktiviteter eller stödmottagare) mest till den uppskattade felnivån 2018 för kostnader med hög risk.

49.  Europaparlamentet betonar dock att effekten av fel avseende stödberättigande var lägre än 2017 (2018: 68 %, 2017: 93 %); Parlamentet beklagar att revisionsrätten för 2018 fann ett högre antal fel som gällde offentlig upphandling, regler för statligt stöd och förfaranden för beviljande av bidrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant uppmärksamma dessa kategorier av fel och bedöma om de utgör en risk för den fria konkurrensen eller rentav påvisar möjliga fall av korruption. I det senare fallet bör kommissionen inte tveka att vidta korrigerande åtgärder och informera Europeiska åklagarmyndigheten.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rationalisera och förenkla de strategiska ramar som reglerar genomförandet av unionens budget och därigenom förstärka redovisningsskyldigheten för resultat och öka tydligheten och transparensen för alla intressenter.

Årlig förvaltnings- och resultatrapport: förvaltningsresultat

Tillförlitligheten när det gäller de uppgifter som kommissionen har lämnat

51.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten inte har granskat den årliga förvaltnings- och resultatrapporten. Parlamentet betonar dock att revisionsrätten granskade vissa årliga verksamhetsrapporter, och i synnerhet rapporterna från GD AGRI, GD DEVCO, GD ECHO, GD NEAR, GD EMPL och GD REGIO.

52.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen i det kapitel som rör sammanfattningen av den finansiella förvaltningen i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten fastställer en uppskattad risk vid betalning på 1,7 % och bekräftar att risken vid betalning ligger närmast revisionsrättens mest sannolika felnivå (s. 152 i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2018(3)).

53.  Europaparlamentet noterar att kommissionen under 2018 betonade att framstegen främst berodde på det goda resultat som uppnåtts för sammanhållningsfonderna på 1,1 %(4). Parlamentet konstaterar med förvåning att GD REGIO under samma kalenderår 2017 i sin årliga verksamhetsrapport för 2018 (s. 70) hänvisar till en annan felnivå på 1,95 %.

54.  Europaparlamentet påpekar att generaldirektören för GD EMPL i sin årliga verksamhetsrapport för 2018 på sidan 83 förklarar att

   i de årliga verksamhetsrapporterna för 2017 beslutade generaldirektörerna för GD REGIO och GD EMPL att uppskatta risken genom att beräkna en preliminär kvarstående felprocent för kostnader under kalenderåret 2017 som de ännu inte hade godkänt och bekräftat,
   revisionsrätten anser att de årliga verksamhetsrapporterna bör rationaliseras ytterligare och anpassas till den nya kontroll- och garantiramen. Denna ram innebär att det tar nästan två år från slutet av den relevanta räkenskapsperioden innan kommissionen tidigast kan lägga fram sin slutsats om tillförlitligheten i revisionsmyndigheternas procentsats för kvarstående fel för ett visst räkenskapsår.

55.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den årliga förvaltnings- och resultatrapporten är helt tillförlitlig och inte baseras på prognoser.

56.  Europaparlamentet noterar att GD NEAR och GD DEVCO, inom yttre förbindelser, i sina årliga verksamhetsrapporter använder procentsatser för kvarstående fel som är produkter av undersökningar av procentsatsen för kvarstående fel som utförts av externa företag.

57.  Europaparlamentet påpekar att procentsatsen för kvarstående fel beräknas på transaktioner från kontrakt som avslutades mellan den 1 september 2017 och den 1 augusti 2018 (ruta 9.5 i revisionsrättens årsrapport för 2018) för vilka alla kontroller har genomförts.

58.  Europaparlamentet betonar att procentsatsen för kvarstående fel för GD DEVCO och GD NEAR inte gäller betalningar som gjordes under 2018.

59.  Europaparlamentet påminner om att GD HOME när det gäller Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet (Amif/ISF) påpekade att man endast rapporterar procentsatsen för kvarstående fel eftersom de nationella revisionsmyndigheterna, i enlighet med den rättsliga grunden, inte behöver rapportera de konstaterade felprocenterna till GD HOME (se svaret på fråga 14, utfrågningen av Avramopoulos den 18 oktober 2018). Parlamentet noterar därför att den rapporterade felprocenten är procentsatsen för kvarstående fel, dvs. den uppskattade felprocenten minus belopp som motsvarar eventuella korrigerande åtgärder som redan har minskat exponeringen effektivt(5).

60.  Europaparlamentet delar revisionsrättens åsikt (i punkt 6.74 i revisionsrättens årsrapport för 2018) att kommissionen i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten presenterar en uppskattad risk vid betalning för rubriken Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som gäller kostnader som ännu inte har gått genom hela kontrollcykeln. Parlamentet beklagar att detta innebär att kommissionen utvärderar felprocenten för sammanhållningspolitiken på grundval av rena uppskattningar jämfört med räkenskapsåret 2017–2018 och inte utifrån verkliga värden som kontrolleras för budgetåret 2018 i sig.

61.  Europaparlamentet betonar därför att de uppgifter som kommissionen lämnat i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport avseende social och territoriell sammanhållning inte är tillförlitliga (se punkt 6.74 i revisionsrättens årsrapport för 2018).

62.  Europaparlamentet betonar vidare, eftersom de felprocentsatser som utfärdats av kommissionen inom områdena sammanhållning, yttre förbindelser och vissa av de inre politikområdena bygger på kvarstående risker, att det inte är motiverat att jämföra den risk vid betalning som kommissionen har rapporterat i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport med revisionsrättens uppskattade felnivå.

63.  Europaparlamentet påpekar att om risken vid betalning som meddelats av kommissionen redan omfattar finansiella korrigeringar kan unionens korrigerande kapacitet överskattas. Parlamentet beklagar att detta kan påverka tillförlitligheten.

64.  Europaparlamentet beklagar att de konstaterade felen återspeglar bestående brister i korrektheten i de utgifter som deklarerats av förvaltningsmyndigheterna och att revisionsrätten konstaterade brister i revisionsmyndigheternas metoder för provtagning.

65.  Europaparlamentet anser att om de delegerade utanordnarna, när de lämnar upplysningar om de specifika utgiftsområden för vilka de utfärdar en reservation, hänvisar till väsentlighetströskeln på 2 %, uttryckt som en procentsats för kvarstående fel, löper de i slutändan en risk för att inte skydda unionens budget på lämpligt sätt.

66.  Europaparlamentet beklagar att de enskilda generaldirektoratens uppskattningar av andelen oriktiga utgifter inte baseras på en konsekvent metod.

67.  Europaparlamentet påpekar att generaldirektoratens årliga verksamhetsrapporter och den årliga förvaltnings- och resultatrapporten använder en komplex och osammanhängande terminologi som gör det svårt att jämföra rapporterade resultat mellan generaldirektoraten och över tid.

68.  Europaparlamentet noterar särskilt att revisionsrätten anser att kommissionen i de årliga verksamhetsrapporterna från GD REGIO och GD EMPL anger minst 13 olika procentsatser för de två programperioderna som mått på de utgifter som är förenade med risker, och att ett så stort antal procentsatser skulle leda till bristande klarhet och potentiell förvirring när det gäller deras relevans och den försäkran som uppgivits (GD EMPL:s årliga verksamhetsrapport för 2018, s. 83).

69.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport för 2017 använder begreppen ”felprocent vid avslutandet” istället för ”kvarstående felprocent” såsom under 2017. Parlamentet noterar att detta består av risken vid betalning minus de uppskattade framtida korrigeringar och återvinningar avseende kostnader 2018 som förvaltare av EU-medel förväntar sig att göra under kommande år av pågående program. Parlamentet påpekar att denna felprocent endast är en uppskattning.

70.  Europaparlamentet noterar från den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för unionens budget 2018 att 30 delegerade utanordnare avgav förklaringar utan förbehåll (samma antal 2017), medan 20 förklaringar (samma antal 2017) gjordes med 40 reservationer för 2018 (38 för 2017 och 37 för 2016).

71.  Europaparlamentet påpekar att 40 reservationer gjordes av kommissionen för 2018: 2 reservationer var nya och 38 var återkommande. Parlamentet noterar att fem återkommande reservationer har uppdaterats, från kvantifierade till icke-kvantifierade (eller tvärtom) eller på grund av en ändring i omfattningen, och att inverkan för alla reservationer på 2018 års utgifter har beräknats (på nytt). Parlamentet noterar därför att riskbeloppet vid rapporteringstillfället för de av 2018 års utgifter som är föremål för reservationer uppskattas till 1 078 miljoner EUR (jämfört med 1 053 miljoner EUR för 2017, 1 621 miljoner EUR för 2016 och 1 324 miljoner EUR för 2015).

72.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen trots förbättringar av metoden för sina analyser och effekterna av korrigerande åtgärder inte har undanröjt risken för att effekten av korrigerande åtgärder överskattas. Parlamentet påpekar att alla rapporterade kvarstående fel i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten är otillförlitliga i ett sådant fall.

73.  Europaparlamentet påpekar särskilt att för mer än tre fjärdedelar av utgifterna 2018 baserar kommissionens generaldirektorat sina uppskattningar av riskbeloppen på uppgifter som lämnats av nationella myndigheter, medan det framgår av de årliga verksamhetsrapporterna från kommissionens berörda generaldirektorat (GD AGRI, GD REGIO och DG EMPL) att tillförlitligheten i medlemsstaternas kontrollrapporter fortfarande är ett problem.

74.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att kommissionen och medlemsstaterna inför tillförlitliga förfaranden för att bekräfta tidpunkten för, ursprunget till och beloppet på de korrigerande åtgärderna, samt att i så stor utsträckning som möjligt ge information om vilket år utbetalningen har skett, vilket år det relaterade felet har upptäckts och vilket år återkraven eller de finansiella korrigeringarna redovisats i noterna till räkenskaperna.

75.  Europaparlamentet noterar att Olaf mellan 2012 och 2018 utfärdade rekommendationer för totalt 208 fall, där inget beslut fattades av de nationella myndigheterna(6). Parlamentet påpekar att i vissa medlemsstater är det till och med i den största delen av fallen som Olafs rekommendationer inte följs upp av åtgärder från medlemsstaternas myndigheters sida, vilket kan leda till direkt skada för EU:s och medborgarnas ekonomiska intressen.

76.  Europaparlamentet noterar med oro de nio fall av misstänkta bedrägerier som revisionsrätten meddelade Olaf 2018.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla och harmonisera generaldirektoratens praxis och metoder för att till fullo uppfylla kraven i artikel 247 i budgetförordningen, särskilt punkt 1b i denna, där följande fastställs: “... Den årliga förvaltnings- och resultatrapporten [...] innehåller information om de viktigaste styrformerna i kommissionen samt (i) en uppskattning av felnivån när det gäller unionens utgifter på grundval av en konsekvent metod och en uppskattning av framtida korrigeringar.”

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med artikel 247 i budgetförordningen snabbt anpassa sin metod till den som används av revisionsrätten och förse budgetkontrollmyndigheten med en enda felfrekvens som motsvarar risken vid betalning. Parlamentet uppmanar kommissionen att separat redovisa en uppskattning av framtida korrigeringar (kvarstående felfrekvens). Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa en konsekvent terminologi för alla generaldirektorat när den rapporterar om dessa två uppskattningar. Parlamentet begär att framstegen på detta område tillhandahålls parlamentet före den 30 juni 2020.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder så att tillförlitliga uppgifter erhålls från medlemsstaterna om felfrekvensen vid betalning. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra lämpliga justeringar i tid om brister upptäcks i medlemsstaternas kontroller.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder så att tillförlitliga uppgifter erhålls från medlemsstaterna om felfrekvensen vid betalning.

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   a) undersöka och gå igenom den årliga förvaltnings- och resultatrapporten i sin årsrapport, och
   b) undersöka huruvida den väsentlighetströskel som används för att aktivera reservationerna i de årliga verksamhetsrapporterna borde uttryckas som risk vid betalning istället för kvarstående felfrekvens.

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

82.  Europaparlamentet noterar att åtagande- och betalningsbemyndigandena i den slutliga budgeten utnyttjades nästan fullt ut under 2018: 99,5 % av åtagandebemyndigandena och 98,6 % av betalningsbemyndigandena.

83.  Europaparlamentet framhåller att det skedde en betydande ökning av medlemsstaternas betalningsansökningar 2018 för ESI-fonderna.

84.  Europaparlamentet noterar oroat att förseningar var den främsta anledningen till att betydande belopp i outnyttjad årlig förfinansiering för ESI-fonderna återfördes till EU-budgeten: 8,1 miljarder EUR 2018 (jämfört med 5,4 miljarder EUR 2017), vilket avsevärt ökade de avsatta inkomsterna under dessa två år.

85.  Europaparlamentet betonar följande för 2018:

   Det fanns inget behov av ytterligare betalningar, vilket innebar att de 5,3 miljarder EUR som var tillgängliga från föregående år i den samlade marginalen för betalningar inte behövde användas.
   Dessa 5,3 miljarder EUR kunde emellertid inte föras över till påföljande år eftersom taken för den samlade marginalen för betalningar 2019 respektive 2020 hade uppnåtts.
   Ett ytterligare belopp på 11,2 miljarder EUR i betalningsbemyndiganden som inte utnyttjats 2018 kunde inte föras över till 2019 eller 2020.

86.  Europaparlamentet påpekar att enligt revisionsrättens prognos (punkterna 2.15 och 2.16 i revisionsrättens årsrapport) kan totalt 44,9 miljarder EUR förbli outnyttjade 2020. Parlamentet påminner om att den flexibilitet som den samlade marginalen för betalningar skapat kommer att upphöra när den nuvarande fleråriga budgetramen löper ut 2020.

87.  Europaparlamentet noterar med oro följande:

   Utestående åtaganden har fortsatt att öka och uppgick till 281,2 miljarder EUR i slutet av 2018 (jämfört med 267,3 miljarder EUR 2017) och att de har ökat med 36 % (73,7 miljarder EUR) under de senaste sju åren sedan 2011, det motsvarande året under den förra fleråriga budgetramen.
   Enligt kommissionens långtidsprognos(7) kommer de utestående åtagandena att uppgå till 313,8 miljarder EUR 2023, vilket ligger nära revisionsrättens prognos.

88.   Europaparlamentet är oroat över att de utestående åtagandena har fortsatt att öka under 2018 och uppnått ett nytt rekord, och att detta utgör en allvarlig risk. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i syfte att minska nuvarande och förebygga nya utestående åtaganden, förbättra sina finansiella prognoser och vid behov hjälpa länderna att hitta stödberättigade projekt, särskilt projekt med ett tydligt europeiskt mervärde.

89.  Europaparlamentet påminner om att den stora mängden utestående åtaganden främst beror på det långsamma genomförandet av ESI-fonderna men även på det årliga gapet mellan åtaganden och betalningar och ökningen av EU-budgetens storlek (Revisionsrättens snabbanalys Utestående åtaganden i EU:s budget – en närmare titt).

90.  Europaparlamentet delar revisionsrättens oro för att det finns en stor risk för att det inte kommer att finnas tillräckliga betalningsbemyndiganden för att täcka alla belopp som ska betalas under de första åren av den nya fleråriga budgetramen och att detta särskilt kan gälla för 2021, det första året för den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (punkt 2.20 i revisionsrättens årsrapport).

91.  Europaparlamentet betonar att risken för otillräckliga betalningsbemyndiganden är desto större eftersom genomförandet av ESI-fonderna har försenats ännu mer än under de tidigare fleråriga budgetramarna. Parlamentet påpekar i detta avseende att i 9 av de 13 medlemsstater som anslutit sig till EU sedan 2004 stod de utestående åtagandena för mer än 15 % av deras årliga offentliga utgifter, och i de fall där det inte kommer att finnas tillräckliga betalningsbemyndiganden för att täcka alla belopp skulle detta kunna innebära allvarliga finansiella och politiska utmaningar, både i dessa länder och inom unionen.

92.  Europaparlamentet betonar att enligt revisionsrätten gäller följande: Totalt sett var utnyttjandet av medlemsstaternas ESI-fonder lägre än under motsvarande år under den föregående fleråriga budgetramen (punkterna 2.22–2.24 i revisionsrättens årsrapport för 2018).

93.  Europaparlamentet betonar i synnerhet att endast Bulgarien, Luxemburg, Österrike, Rumänien och Finland har en högre utnyttjandegrad under den nuvarande budgetramperioden än under den förra.

94.  Europaparlamentet påpekar att garantier som stöds av unionens budget har ökat under de senaste åren och att detta främst beror på att garantierna inom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och Europeiska fonden för hållbar utveckling har tillkommit. Parlamentet noterar att övriga garantier inbegriper externa utlåningsmandatsgarantier i samband med Europeiska investeringsbankens (EIB) och unionens garantier för upplåning och utlåning, vilka främst är lån till medlemsstaterna.

95.  Europaparlamentet noterar med oro att de ökade garantierna innebär att unionens budgets riskexponering ökar, då den förlustnivå som kommissionen förväntar sig täcks av garantifonder som under den nya fleråriga budgetramen kommer att sammanföras till en gemensam avsättningsfond.

96.  Europaparlamentet påpekar att unionen under de senaste åren i allt större utsträckning har använt sig av finansieringsinstrument och budgetgarantier som tillhandahålls EIB-gruppen och att EIB-gruppen har ett komplext förhållande till unionens budget och annorlunda arrangemang för ansvarsskyldighet jämfört med unionens institutioner.

97.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrättens revisionsmandat för närvarande inte omfattar de av EIB-gruppens transaktioner som inte finansieras av unionsbudgeten men som bidrar till samma unionsmål. Parlamentet betonar att detta innebär att revisionsrätten inte kan ge en fullständig bild av kopplingarna mellan EIB-gruppen och EU:s budget. Parlamentet stöder särskilt revisionsrättens begäran att granska EIB:s transaktioner som inte berör unionens budget. Parlamentet begär att förlängningen av trepartsöverenskommelsen mellan kommissionen, EIB och revisionsrätten, som planerats till 2020, omfattar bestämmelser som ger revisionsrätten ökad tillgång till granskningen av EIB:s transaktioner i syfte att förbättra den externa kontrollfunktionen. Parlamentet uppmanar dessutom EIB-gruppen att öka transparensen när det gäller följande: EIB:s ekonomiska verksamhet, dess användning av unionens budgetgaranti, additionaliteten hos EIB:s transaktioner och eventuella framtida planer på en dotterbank för utveckling inom EIB. Parlamentet efterlyser ett samförståndsavtal mellan EIB och parlamentet för att förbättra parlamentets tillgång till EIB:s handlingar och uppgifter om den strategiska inriktningen och finansieringspolitiken, i syfte att stärka EIB:s ansvarsskyldighet.

98.  Europaparlamentet instämmer i revisionsrättens huvudsakliga rekommendationer i kapitel 2 i årsrapporten för 2018.

99.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att undvika otillbörligt press på nivån på betalningsbemyndigandena under den fleråriga budgetramens första år för programperioden 2021–2027. Parlamentet begär att sådana åtgärder ska omfatta följande:

   a) Exaktare prognoser om betalningsbehoven.
   b) En uppmaning till budgetmyndigheten att
   i) sörja för en ordnad balans mellan de budgeterade åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena för nästa fleråriga budgetram genom att öka betalningsbemyndigandena, ändra åtagandereglerna eller minska åtagandebemyndigandena,
   ii) i samband med detta beakta att beloppet för betalningsansökningar kan bli högt 2021 och 2022 och att outnyttjade betalningsbemyndiganden inte kan föras över till nästa fleråriga budgetram.
   c) Verka för att rättsliga ramar antas i tid och att medlemsstaterna planerar programmen i god tid.

100.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa, så snart den gemensamma avsättningsfonden har inrättats, att EU-budgetens exponering mot de berörda garantierna hanteras effektivt och blir föremål för en löpande övervakning. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att grunda sin beräkning av en effektiv avsättningsnivå på en försiktig metod som bygger på vedertagen god praxis.

101.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år för budgetmyndigheten presentera det samlade beloppet för och fördelningen av medel som överförts från EU-budgeten för finansieringsinstrument som förvaltas av EIB-gruppen och att tillhandahålla information om genomförandenivån för dessa medel.

Uppnå resultat med hjälp av unionens budget

102.  Europaparlamentet betonar att syftet med prestationsinformation är att ge en indikation på om unionens politik, projekt och program uppnår sina mål på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Parlamentet föreslår att prestationsinformation, när det behövs förbättringar, ska bilda underlag för processen med att utforma nödvändiga korrigerande åtgärder och användas för att säkerställa en kontinuerlig övervakning av genomförandet av dessa åtgärder.

103.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten under 2018 har analyserat prestationsinformation som offentliggjorts av kommissionen och att den särskilt granskat resultatindikatorerna i

   de programförklaringar som åtföljde budgetförslaget för 2019,
   översikten över resultaten av EU:s budgetprogram 2014–2020 (PPO), som offentliggjordes för första gången i maj 2018.

104.  Europaparlamentet insisterar på att efterlevnads- och effektivitetsrevisioner utgör två sidor av samma mynt. Parlamentet påminner om att de två dimensionerna tillsammans, dvs. utvärderingen av de uppnådda resultaten, samtidigt som utgifternas laglighet och korrekthet säkerställs, bör möjliggöra för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten att garantera unionen ett mervärde och kontrollera kommissionens budgetgenomförande.

105.  Europaparlamentet beklagar återigen att de årliga verksamhetsrapporterna från kommissionens generaldirektörer inte innehåller någon förklaring om kvaliteten på rapporterade prestationsuppgifter som de undertecknar, och att kommissionskollegiet genom att anta den årliga förvaltnings- och resultatrapporten följaktligen tar det övergripande politiska ansvaret för förvaltningen av unionens budget men inte för informationen om prestationer och resultat.

106.  Europaparlamentet välkomnar, och följer med stort intresse, revisionsrättens avsikt att uppdatera sin bedömning av unionens utgifter i årsrapporten och att för varje rubrik i den fleråriga budgetramen lägga fram ett kapitel om efterlevnad och resultat.

107.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten i kapitel 3 i sin årsrapport 2018 under rubriken ”EU-budgeten – att uppnå resultat” införde en sammanfattning av de viktigaste särskilda rapporter som publicerats under året per rubrik i den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar att de offentliggjorda svaren på revisionsrättens rapporter 2018 visar att de enheter som varit föremål för revision fullt ut accepterade 78 % av de 388 rekommendationer som revisionsrätten utfärdat (jämfört med 68 % under 2017) och att 18 % av rekommendationerna endast genomfördes i vissa avseenden, med betydande brister kvar. Parlamentet noterar att endast 6 % av rekommendationerna inte hade genomförts.

108.  Europaparlamentet är bekymrat över att den administrativa kapaciteten kan vara otillräcklig i vissa medlemsstater.

109.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de uppgifter som ingår i programförklaringarna överlag tyder på att framstegen mot prestationsmålen är måttliga, vilket kan förklaras av den sena och långsamma starten för både programmen för sammanhållning och landsbygdsutveckling.

110.  Europaparlamentet betonar att indikatorerna, enligt revisionsrätten, inte alltid ger en god bild av de faktiska framstegen.

111.  Europaparlamentet insisterar på att både beräkningen av framstegen mot målvärdet i förhållande till utgångsvärdet och framstegen mot det mål som kommissionen rapporterar i sin PPO-översikt bör behandlas med försiktighet eftersom många indikatorer inte var välvalda eller framsteg inte kunde beräknas för en rad indikatorer. Parlamentet noterar att för nästan hälften av indikatorerna gick framstegen mot målvärdet i förhållande till utgångsvärdet inte att mäta.

112.  Europaparlamentet noterar med oro att tillgängliga uppgifter för vissa program var av otillräcklig kvalitet och att vissa program innehåller mål som inte är tillräckligt ambitiösa.

113.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja införlivandet i programförklaringarna av indikatorer som

   a) genom en bättre balans mellan input, output, resultat och effekter ger mer relevant information om vilka resultat EU:s utgiftsprogram uppnår,
   b) har en tydlig koppling till de åtgärder som finansieras av EU:s utgiftsprogram,
   c) speglar resultatet av EU:s utgiftsprogram och inte hur kommissionen och andra organ som genomfört dem har presterat, och
   d) täcker programmålen.

114.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen, för att kunna beräkna framstegen mot målvärdet i förhållande till utgångsvärdet, bör föreslå resultatramar för alla program med de kännetecken för resultatindikatorerna som anges nedan och att kommissionen, om den anser att detta inte är meningsfullt för en viss indikator, bör förklara sitt val i programförklaringarna:

   a) Kvantitativa utgångsvärden med angivelse av år.
   b) Kvantitativa delmål.
   c) Kvantitativa målvärden med angivelse av vilket år de ska ha uppnåtts.
   d) Uppgifter av erforderlig kvalitet, så att framsteg mot målvärdet i förhållande till utgångsvärdet lätt kan beräknas.

115.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter att få prestationsinformation i rätt tid om alla resultatindikatorer, till exempel genom att införa nya rapporteringsverktyg på internetplattformar.

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dokumentera målprogrammens syften och målsättningar, inbegripet målvärdena, så att budgetmyndigheten kan bedöma ambitionsnivån och deras resultat när det gäller att uppnå målen.

117.  Europaparlamentet betonar vikten av att i samband med storskaliga infrastrukturprojekt strikt övervaka eventuella risker för korruption och bedrägeri. Kommissionen uppmanas att genomföra noggranna och oberoende förhands- och efterhandsutvärderingar av de projekt som ska finansieras.

118.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra PPO-översikten, särskilt genom att

   a) använda en enda metod för att beräkna framstegen mot målet från utgångsvärdet och om kommissionen anser att detta inte är genomförbart för en viss indikator bör den förklara sin metod i PPO-översikten,
   b) förklara skälen till valet av resultatindikatorer för varje program.

119.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja medlemsstaterna i syfte att säkerställa att både kontrollernas kvalitet och antal förbättras och att utbyta bästa praxis i kampen mot bedrägerier.

Inkomster

Revisionsrättens årsrapport för 2018.

120.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten anger att felnivån i inkomsterna inte var väsentlig och att de inkomstrelaterade systemen överlag var effektiva.

121.  Europaparlamentet noterar att GD BUDG för tredje året i rad gjorde en reservation för värdet på de traditionella egna medel som uppburits av Förenade kungariket på grund av landets underlåtenhet att tillföra uteblivna tullavgifter på import av textilvaror och skor från Kina till EU-budgeten.

122.  Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrättens reservation detta år har utvidgats till att omfatta andra medlemsstaters eventuella förluster av traditionella egna medel till följd av undervärdering, som det ännu inte har gjorts någon uppskattning av.

123.  Europaparlamentet beklagar att det efter det att kommissionen 2011 bad Förenade kungariket att fastställa riskprofiler för undervärderad import av textilvaror och skor från Kina tog mer än sju år innan kommissionen inledde ett överträdelseförfarande.

124.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen 2018 skickade ett motiverat yttrande till Förenade kungariket efter att beräknat de totala förlusterna (kapital och räntor) för unionens budget till 2,8 miljarder EUR och att kommissionen i mars 2019 överlämnade ärendet till EU-domstolen.

125.  Europaparlamentet beklagar att de centrala interna kontroller av de traditionella egna medlen som revisionsrätten gjorde vid kommissionen och i vissa medlemsstater endast delvis var ändamålsenliga.

126.  Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten konstaterade att det i Spanien förekom brister i kontrollsystemen för sammanställningen av de månatliga rapporterna om uppburna tullar.

127.  Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten i ett slumpmässigt urval av tre länder upptäckte brister i förvaltningen av fastställda avgifter som ännu inte uppburits. Parlamentet noterar att dessa brister framför allt gällde försenad indrivning av tullskulder och sen registrering eller avskrivning av skulder i redovisningssystemet. Parlamentet noterar brister i kommissionens kontroller av medlemsstaternas redovisningar av traditionella egna medel

128.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens inspektionsprogram för 2018 avseende medlemsstaternas system för insamling, rapportering och tillgängliggörande av det korrekta beloppet av traditionella egna medel inte i tillräckligt hög grad styrdes av en strukturerad och dokumenterad riskbedömning, och att man inte rangordnade medlemsstaterna efter risknivå eller presenterade effekterna av och sannolikheten för risk.

129.  Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen vid mottagandet av redovisningar av traditionella egna medel varje månad eller kvartal varken gjorde en systematisk analys av ovanliga förändringar i redovisningarna eller samlade in relevant information som kunde förklara orsakerna till dessa ändringar.

130.  Europaparlamentet noterar att antalet reservationer avseende BNI och mervärdesskatt totalt sett är oförändrat, medan öppna punkter avseende traditionella egna medel har ökat med 14 %(8).

131.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrättens granskning av utvalda öppna punkter avseende traditionella egna medel med finansiella effekter visade på vissa förseningar i kommissionens uppföljning och avslutande av dessa punkter. Dessutom noterade revisionsrätten att 27 % av de öppna punkterna hade varit utestående i mer än fem år.

132.  Europaparlamentet konstaterar att mervärdesskatt bidrar med 12 % till unionens inkomster på 145 miljarder EUR för 2018. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att kommissionen uppskattade ”momsgapet”, som är skillnaden mellan de förväntade momsintäkterna för medlemsstaternas budgetar och den mervärdesskatt som faktiskt uppbärs till de nationella statskassorna, till 137,5 miljarder EUR 2017(9). Parlamentet noterar att momsgapet omfattar momsförluster som främst drabbar de nationella budgetarna, och att förlusterna bland annat kan bero på insolvenser, konkurser, administrativa misstag, skatteoptimering och även på eventuell olaglig/bedräglig verksamhet.

133.  Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen 2018 gjorde en allmän reservation för Frankrikes uppskattning av sin BNI eftersom Frankrike hade lämnat otillräcklig information om sammanställningen av landets BNI.

134.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i sina fem rekommendationer i årsrapporten för 2015 endast hade genomfört en rekommendation helt och hållet, en rekommendation i vissa avseenden och tre i de flesta avseenden.

135.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en mer strukturerad och dokumenterad riskbedömning när den planerar sina inspektioner av traditionella egna medel och att analysera varje medlemsstats risknivå och risker när det gäller utarbetandet av A- och B-räkenskaperna.

136.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka sina månatliga och kvartalsvisa kontroller av rapporterade A- och B-räkenskaper för traditionella egna medel, genom att göra en mer djupgående analys av ovanliga förändringar i syfte att snabbt reagera på eventuella avvikelser.

137.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt om reformen av unionens system för egna medel, som är en mycket positiv inkomstkälla för den fleråriga budgetramen 2021-2027. Parlamentet välkomnar därför förslaget att införa tre nya källor till egna medel för unionen och att förenkla det nuvarande momsbaserade systemet för egna medel(10).

Revisionsrättens särskilda rapport nr 12/2019: E-handel: uppbörden av moms och tullar är fortfarande problematisk i många avseenden

138.  Europaparlamentet noterar att det inte finns några uppskattningar av momsförlusterna på EU-nivå när det gäller gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, men att kommissionen för leverans av varor av ringa värde från länder utanför EU uppskattar förlusterna till hela 5 miljarder EUR per år.

139.  Europaparlamentet betonar medlemsstaternas roll när det gäller att genomföra avtal om administrativt samarbete, utföra effektiva kontroller, verkställa insamling av uppgifter och övervaka näringsidkarnas efterlevnad av regelverket.

140.  Europaparlamentet är medvetet om att verkställandet av momsuppbörden är en nationell behörighet.

141.  Europaparlamentet betonar den stora vikten av informationsutbyte mellan medlemsstaterna och tredjeländer.

142.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att via Eurofisc öka sitt informationsutbyte om företag som möjligen ägnar sig åt bedrägeri och om möjliga bedrägeritransaktioner.

143.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas skattemyndigheter att öka sin kontroll av MOSS-systemet (Mini one stop shop system)(11).

144.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en tillräcklig kontroll- och övervakningsverksamhet i medlemsstaterna.

145.  Europaparlamentet oroar sig över risken för undervärdering av leveranser av e-handelsvaror från tredjeländer. Parlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits för att lösa problemet med momsbedrägerier vid e-handel.

146.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av den föreslagna lagstiftningen om moms på e-handel i syfte att hantera bristerna i distansförsäljningssystemet.

147.  Europaparlamentet uppmanar Olaf att informera parlamentet om resultatet av sin utredning om e-handelsimport av kläder i försändelser av ringa värde och om misstänkt import av potentiellt känsliga varor med flyg via e-handelstransaktioner.

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

148.  Europaparlamentet noterar att underrubrik 1a ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning” i den fleråriga budgetramen står för 13,7 % eller 21,4 miljarder EUR av unionens budget. Av detta belopp går 11,7 miljarder EUR (54,3 %) till forskning och innovation, 2,4 miljarder EUR (11,1 %) till allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott, 2,2 miljarder EUR (10,4 %) till transport och energi, 1,5 miljarder EUR (7,2 %) till rymden och resten till övriga åtgärder.

Bidra till uppnåendet av Europa 2020-målen

149.  Europaparlamentet gläder sig över att den europeiska resultattavlan för innovation visar på en positiv utveckling i de flesta av unionens medlemsstater, särskilt i Malta, Nederländerna och Spanien, och Sverige förblir unionens innovationsledare.

150.  Europaparlamentet beklagar dock att de flesta medlemsstater fortsätter att släpa efter med uppnåendet av målet att investera 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) i forskning och utveckling. Parlamentet betonar att DG R&I främst ger tre skäl till denna långsamma utveckling, nämligen a) bristen på offentliga och privata investeringar på detta område, b) de nationella forsknings- och innovationssystemens begränsade kvalitet och effektivitet och c) marknadsmisslyckanden kopplade till affärsmässiga investeringsbeslut inom forskning och utveckling.

151.  Europaparlamentet gläder sig över att andelen små och medelstora företag som deltar i avsnittet Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik (LEIT) och den sociala pelaren i Horisont 2020-programmet fortsätter att ligga över programmets mål, vilket återspeglar de avsevärda ansträngningar som gjorts för att locka små och medelstora företag till programmet och de förenklingar som gjorts för att underlätta deras deltagande.

152.  Europaparlamentet välkomnar också att andelen nyanlända till Horisont 2020 har nått 61,4 %, vilket innebär att riktmärket på 55 % för 2018 överskrids.

153.  Europaparlamentet beklagar att unionens bidrag till klimatåtgärder inom ramen för Horisont 2020 inte når sina fastställda utgiftsmål för klimat och hållbarhet och därmed för hela den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet betonar att de klimatrelaterade utgifterna enligt unionens åtagande inom ramen för Parisavtalet utan ytterligare dröjsmål bör ökas i betydande utsträckning.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

154.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten undersökte ett urval på 130 transaktioner utformat så att det skulle vara representativt för alla typer av kostnader under denna underrubrik i den fleråriga budgetramen: 81 transaktioner avseende forskning och innovation (22 inom sjunde ramprogrammet och 59 inom Horisont 2020) och 49 transaktioner avseende andra program och aktiviteter, särskilt Erasmus+, Fonden för ett sammanlänkat Europa och rymdprogram. De stödmottagare som granskades fanns i 19 medlemsstater och fyra icke-medlemsländer.

155.  Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten uppskattade felnivån för underrubrik 1a i den fleråriga budgetramen som helhet till 2,0 %. Denna siffra är lägre än de två föregående åren, då den uppskattade felnivån låg strax över 4 %.

156.  Europaparlamentet beklagar dock att i åtta fall av kvantifierbara fel begångna av stödmottagarna innehöll ersättningsanspråken sådan information att kommissionen, de nationella myndigheterna eller den oberoende revisorn borde ha förhindrat eller upptäckt och korrigerat felen innan kostnaderna godkändes. Parlamentet noterar att om kommissionen hade använt all den information som den hade tillgång till på ett korrekt sätt, skulle den uppskattade felnivån för detta kapitel ha varit 0,3 % lägre.

157.  Europaparlamentet konstaterar att precis som under föregående år gällde många kvantifierbara fel personalkostnader. Även utrustnings- och infrastrukturkostnader var en källa till fel.

158.  Europaparlamentet förvånas över att förhandskontroller av unionens bidrag till stora forskningsinfrastrukturprogram inte bara var tidskrävande och kostsamma (dvs. arbetskraft, resor), utan ofta hade liten inverkan på förebyggandet av fel.

159.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten granskade revisionshandlingarna (arbetsdokument och styrkande handlingar) vid den gemensamma revisionstjänsten och hos privata revisionsbyråer, och att revisionsrätten i 11 fall måste utföra ytterligare granskningsåtgärder, främst på grund av behovet av att få ytterligare styrkande handlingar eller till följd av avvikelser i arbetsdokumenten.

160.  Europaparlamentet är bekymrat över de problem med metoden för att beräkna felnivån för Horisont 2020 som revisionsrätten konstaterade: ”Efterhandsrevisionerna strävar efter att täcka en så stor del som möjligt av de godkända kostnaderna men omfattar sällan alla kostnaderna. Felprocenten beräknas som en andel av alla godkända kostnader och inte av det belopp som faktiskt granskats. Det betyder att nämnaren i felberäkningen är högre och att felprocenten därmed är för lågt angiven. Om de konstaterade felen är systematiska, extrapoleras felet, vilket delvis kompenserar för den ovannämnda för låga angivelsen. Men eftersom extrapolering inte görs för icke-systematiska fel, är den övergripande felprocenten likväl för lågt angiven.”(12)

161.  Europaparlamentet noterar att DG R&I beräknade felprocent för det sjunde ramprogrammet och för Horisont 2020:

   DG R&I uppskattade att den gemensamma representativa felfrekvensen för det sjunde ramprogrammet, beräknad på en flerårig basis, är lite över 5 % och den kvarstående felprocenten uppskattades till 3,36 %.
   Den kvarstående felprocenten för forskning- och innovation uppgår till 2,22 % (2,24 % för GD R&I) och förväntas stiga till cirka 2,45 % (2,48 % för GD R&I) när man tar hänsyn till utkasten till revisionsrapporter.

162.  Europaparlamentet noterar att för GD R&I ligger det uppskattade totala riskbeloppet vid betalning för de betalningar som gjordes 2018 på mellan 97,6 och 101,1 miljoner EUR, och att det totala riskbeloppet vid avslutandet av 2018 års utgifter på 69,1–72,7 miljoner EUR vilket utgör 2,21 % – 2,33 % av de totala utgifterna.

163.  Europaparlamentet påpekar att begreppen ”risk vid betalning” och ”risk vid avslutning” infördes för 2018 års revision.

164.  Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrättens slutsatser (baserade på den fleråriga budgetramen) och kommissionens är likartade.

Ekonomisk förvaltning och interna kontroller

165.  Europaparlamentet påpekar att det för det sjunde ramprogrammet kvarstod en övergripande reservation om utbetalningar för ersättningsanspråk.

166.  Europaparlamentet klargör att GD R&I under 2018 direkt förvaltade 56 % (jämfört med 58 % 2017) av sin budget uttryckt i betalningar och att 44 % av betalningarna gick till andra organ som anförtrotts genomförandet.

167.  Europaparlamentet noterar att GD R&I överförde 15,05 % av sin budget för 2018 till EIB/EIF för Innovfin, att Innovfin syftar till stödja forskning och innovation med hjälp av finansieringsinstrument, och att det belopp som överfördes till EIB/EIF 2018 uppgick till 472,9 miljoner EUR.

168.  Europaparlamentet anser att alla program, åtgärder eller projekt inom EIB-sfären som medfinansieras av unionens budget bör granskas av revisionsrätten.

169.  Europaparlamentet är bekymrat över att det, även om 4 740 av 4 934 projekt från finansieringsperioden 2007–2013 har avslutats, fortfarande finns en eftersläpning av åtagandebemyndiganden (utestående åtaganden eller RAL) på 157,3 miljoner EUR och att kommissionen inte kan ange när dessa utestående åtaganden kommer att ha betalats(13).

170.  Europaparlamentet uppmärksammar med oro den mycket obalanserade allokeringen av medel till forskare i olika medlemsstater via Horisont 2020.

171.  Europaparlamentet påpekar att för den innevarande programperioden 2014–2020 genomfördes 64,26 % av budgeten.

172.  Europaparlamentet uppmanar GD R&I att fortsätta sina förenklingssträvanden i linje med revisionsrättens särskilda rapport nr 28/2018, men utan att äventyra rättssäkerheten och utan att övergå från efterhandskontroller till förhandskontroller.

173.  Europaparlamentet anser att GD R&I bör ägna mer uppmärksamhet åt att mäta mervärdet för unionen av investeringar i forskning och innovation. Parlamentet betonar att prestationsmätning inom forskning och innovation inte bör baseras enbart på kortsiktiga utfalls- och penningrelaterade indikatorer utan bör också ta hänsyn till forskningens särskilda karaktär. Kommissionen uppmanas att på ett transparent sätt utveckla möjligheter att förbättra stödet till forsknings- och innovationsprojekt med hög risk.

174.  Europaparlamentet rekommenderar helhjärtat att GD R&I ägnar mer uppmärksamhet åt att mäta mervärdet för unionen av investeringar i forskning och innovation.

Huawei

175.  Europaparlamentet konstaterar att dotterbolag till Huawei ansökte om medfinansiering från unionen inom ramen för Horisont 2020-programmet.

176.  Europaparlamentet noterar dock att deltagare från Brasilien, Kina, Indien, Mexiko och Ryssland inte längre finansierades genom Horisont 2020(14).

177.  Europaparlamentet påminner om att Horisont 2020-reglerna för deltagande och spridning reglerar utnyttjandet av resultat och ger kommissionen rätt att motsätta sig överföringar av äganderätt eller beviljanden av exklusiva licenser i ett tredjeland som inte är anslutet till Horisont 2020.

178.  Europaparlamentet noterar att Olaf i detta sammanhang har undersökt uppgifter om påstådda överträdelser och beslutat att göra en ny bedömning.

179.  Europaparlamentet noterar med oro faran för att unionsmedel missbrukas avsiktligt av tredjeländer som deltar i gemensamma forskningsprojekt. Parlamentet påminner om att dessa tredjeländer måste följa reglerna om integritet och skyddet av unionens ekonomiska intressen på samma sätt som medlemsstaterna.

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea)

180.  Europaparlamentet är bekymrat över revisionsrättens konstaterande att byråns interna kontrollsystem är i behov av stora förbättringar och att kommissionen för andra året i rad har utfärdat en reservation mot systemet.

Rekommendationer

181.  Europaparlamentet uppmanar GD R&I att

   följa upp revisionsrättens rekommendationer om denna underrubrik,
   genomföra de 26 öppna rekommendationerna från tjänsten för internrevision så snart som möjligt,
   vara mer uppmärksam på och mer ambitiös i främjandet av klimatåtgärder (en av de centrala resultatindikatorerna),
   särskilt uppmärksamma efterlevnaden av Horisont 2020-reglerna för deltagande och spridning,
   uppmuntra till en mer balanserad fördelning av resurser mellan medlemsstaterna inom ramen för Horisont 2020 och ytterligare bistå medlemsstaterna och forskarna i deras ansökan om finansiering,
   offentliggöra alla sina förslag till landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen i sin årliga verksamhetsrapport,
   se över sättet på vilket förhandskontrollen av stora forskningsinfrastrukturer görs i syfte att göra dem mer effektiva och ändamålsenliga,
   tillsammans med Eacea rapportera till parlamentets ansvariga utskott senast i juli 2020 om de reformer som inletts för att åtgärda situationen,
   ägna särskild uppmärksamhet åt projektsamordnarens fördelning av medel till stödmottagaren,
   investera i resultatmätning och mervärde för unionen.

182.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att utöka resultattäckningen i sin årsrapport, där revisionsrättens särskilda rapporter är en värdefull informationskälla. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de förslag som lades fram den 19 november 2019 i Luxemburg under budgetkontrollutskottets besök.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

183.  Europaparlamentet noterar informationen från revisionsrätten att betalningarna 2018 i underrubrik 1b ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” i den fleråriga budgetramen står för 34,8 % eller 54,5 miljarder EUR av unionens årliga budget. Parlamentet noterar att av detta belopp går 30,1 miljarder EUR (55,1 %) Eruf, 9,3 miljarder EUR (17 %) till Sammanhållningsfonden, 13,9 miljarder EUR (25,6 %) till ESF och resten till övriga åtgärder.

184.  Europaparlamentet noterar att GD REGIO för 2018 rapporterade betalningar på 39,5 miljarder EUR, vilket motsvarar 98,52 % av de godkända betalningsbemyndigandena för 2018, och att GD EMPL rapporterade betalningar på 14,6 miljarder EUR – en genomförandegrad på 94,42 %.

Bidra till uppnåendet av unionens 2020-mål

185.  Europaparlamentet noterar att kommissionen när det gäller centrala resultatindikatorer hävdar följande:

   På området för sysselsättning, tillväxt och investeringar, genererade varje investerad euro en ytterligare ökning på 2,7 EUR av BNP och att omkring 1,3 miljoner arbetstillfällen därmed skapades under den senaste programperioden.
   På området för förstärkningen av forskning, teknisk utveckling och innovation, fördubblades nästan det förväntade antalet samarbetsprojekt mellan företag och forskningsinstitutioner, baserat på de utvalda projekten i slutet av 2017.
   På området för de små och medelstora företagens konkurrenskraft, ökade det beräknade antalet företag som får stöd, baserat på de utvalda projekten i slutet av 2017, med 40 %.
   På området för den koldioxidsnåla ekonomin mer än fördubblades det beräknade antalet baserat på de utvalda projekten i slutet av 2017 och nådde 69,2 % av målet på 6 708 MW ytterligare kapacitet fram till slutet av 2023.

186.  Europaparlamentet noterar att förordningen om gemensamma bestämmelser för 2014–2020 (artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013(15)) inte innehåller några bestämmelser som definierar uppnåendet av resultat och dess hållbarhet såsom varaktighetskriterier för produktiva investeringar från ERUF. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser om dessa investeringars hållbarhet(16) och kvalitet och upprepar sin uppmaning om att uppnåendet av resultat ska inkluderas som en central faktor vid bedömningen av projektets varaktighet, vilket kommer att göra det möjligt att bedöma i vilken grad positiv ekonomisk utveckling främjas genom en allmän ekonomisk uppgång eller genom unionsfinansiering.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

187.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten undersökte ett urval av 220 transaktioner utformat så att det skulle vara statistiskt representativt för alla typer av kostnader under underrubrik 1b i den fleråriga budgetramen, som tidigare hade kontrollerats av revisionsmyndigheterna.

188.  Europaparlamentet noterar oroat att revisionsrätten identifierade och kvantifierade 36 fel i de 220 transaktionerna, som inte hade upptäckts av revisionsmyndigheterna. Med beaktande av de 60 fel som revisionsmyndigheterna tidigare hade upptäckt och de korrigeringar (på totalt 314 miljoner EUR för båda programperioderna sammantaget) som programmyndigheterna hade gjort, uppskattar revisionsrätten felnivån till 5,0 %.

189.  Europaparlamentet noterar att kommissionen inte delar revisionsrättens bedömning av tre väsentliga felaktigheter under programperioden 2014–2020 och två felaktigheter under programperioden 2007–2013. Parlamentet noterar att kommissionen hänvisar till olika tolkningar av tillämpliga nationella regler eller EU-regler, vilket påverkar den beräknade felprocentsatsen(17).

190.  Europaparlamentet klargör att de främsta felkällorna gällde icke stödberättigande kostnader (37) och offentlig upphandling (18), följt av avsaknad av grundläggande styrkande handlingar (3).

191.  Europaparlamentet noterar dessutom att det fram till slutet av räkenskapsåret 2016/2017 betalades 2,9 miljarder EUR i förskott till finansieringsinstrument, varav 2,3 miljarder EUR deklarerades mellan den 1 juli 2016 och den 30 juni 2017 (17 % av det totala belopp som unionen betalade i medfinansiering). Under räkenskapsåret 2016/2017 betalades 1,3 miljarder EUR (43 %) till slutmottagare.

192.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vem det är som gynnas av den upplupna räntan på de 1,6 miljarder EUR som ännu inte betalats till stödmottagarna, och att från och med nu ta med denna information i sin årliga rapportering.

193.  Europaparlamentet noterar att revisionsrättens granskade utbetalningar omfattade utbetalningar till fem finansieringsinstrument (två från programperioden 2014–2020 och tre från programperioden 2007–2013). Parlamentet noterar att revisionsrätten kontrollerade 30 garantier och 100 lån för de fem instrumenten hos finansiella intermediärer och fann 14 fall av icke stödberättigande utbetalningar till slutmottagare i tre av instrumenten som granskades: De avsåg antingen icke stödberättigande lån eller icke stödberättigade slutmottagare och annullerade utbetalningar som medlemsstaten felaktigt hade bokfört som betalda.

194.  Europaparlamentet konstaterar att GD REGIO har bekräftat en kvarstående total felprocent på 1,96 % för räkenskapsåret 2016–2017, efter det att den nationella kontrollen och kommissionens kontrollcykel har slutförts, baserad på alla tillgängliga revisionsbevis per detta datum och i avvaktan på motstridiga förfaranden (konservativ metod). GD REGIO uppskattade samtidigt att den bekräftade felprocenten kunde uppgå till högst 2,74 %.

195.  Europaparlamentet noterar oroat den stora skillnaden mellan de felprocent som uppskattats av revisionsrätten respektive kommissionen.

196.  Europaparlamentet noterar vidare att kommissionen för 2018 har infört två nya begrepp: ”riskbeloppet vid betalning”(18) och ”riskbeloppet vid avslutning”.

197.  Europaparlamentet påpekar att ”riskbeloppet vid betalning” är baserat på de räkenskaper som medlemsstaterna överlämnar när de har gjort avdrag för finansiella korrigeringar. Parlamentet noterar att det därför ser ut som om kommissionen inte har någon förstahandsinformation om riskbeloppet vid betalning.

198.  Europaparlamentet betonar dessutom att ”riskbeloppet vid avslutning” är en extrapolering som grundar sig på kommissionens erfarenhet.

199.  Europaparlamentet anser att det i detta sammanhang är lämpligt att erinra om artikel 247.1 b i i budgetförordningen, enligt vilken kommissionen ska lägga fram ”(...) en uppskattning av felnivån när det gäller unionens utgifter på grundval av en konsekvent metod och en uppskattning av framtida korrigeringar (...)”;

200.  Europaparlamentet är bekymrat över revisionsrättens bedömning att den för närvarande inte kan förlita sig på det arbete som utförs av ett flertal revisionsmyndigheter på grund av brister i revisionsmyndigheternas urvalsmetod, dokumentationen av verifikationskedjan och behandlingen av fel. Parlamentet uttrycker också oro över att revisionsrätten inte kan förlita sig på den felprocent som kommissionen angivit eftersom den bygger på utgifter som ännu inte har gått igenom hela kontrollcykeln och att dessa utgifter inte är desamma som dem som granskats av revisionsrätten.

201.  Europaparlamentet anser att det är otillfredsställande att revisionsrätten och kommissionen använder olika metoder för att fastställa sina respektive ståndpunkter om de finansiella transaktionernas laglighet och korrekthet. De kommer därför fram till olika resultat när det gäller den kvarstående felprocenten: ˃ 2 % (GD EMPL & GD REGIO), 5 % (revisionsrätten). Parlamentet begär i detta avseende att revisionsrätten inte ska tillhandahålla en kvarstående felfrekvens utan en felprocent vid betalning (innan korrigeringar görs) för att förbättra kvaliteten på utvärderingen och parlamentets kontroll.

202.  Europaparlamentet betonar dessutom att de två institutionerna har olika databaser: medan revisionsrätten följer en årlig strategi, kunde kommissionen 2018 endast kontrollera räkenskaperna för 2016/2017 och följer en flerårig strategi.

Ekonomisk förvaltning och interna kontroller

203.  Europaparlamentet påpekar att GD REGIO utfärdade 30 reservationer för 30 operativa program under den nuvarande programperioden. 18 reservationer fanns fortfarande för programperioden 2007–2013.

204.  Europaparlamentet noterar att GD REGIO i slutet av 2018 rapporterade ett genomförande på 99 % av handlingsplanerna för att uppfylla förhandsvillkoren och att de handlingsplaner som inte genomförts hade minskats till 6 under 2018 (8 under 2017). Parlamentet noterar med oro att två beslut om att avbryta betalningarna och två förhandsunderrättelser utfärdades för planer som inte hade avslutats, vilket kan påverka ett snabbt genomförande av de operativa programmen, varav största delen rör miljösektorn.

205.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en verklig förenkling av förfarandet, inbegripet när det gäller den dokumentation som krävs för att få tillgång till finansiering, utan att åsidosätta principerna för kontroll och övervakning.

206.  Europaparlamentet är bekymrat över att genomförandet av strukturfonderna släpar efter och situationen är till och med värre än vid samma tidpunkt under föregående programperiod. För närvarande är den genomsnittliga utnyttjandegraden lägre än 40 %, medan den vanligtvis låg under 60 % vid en jämförbar tidpunkt under programperioden 2007–2013(19).

207.  Europaparlamentet noterar att DG REGIO i sin årliga verksamhetsrapport för 2018 konstaterar att 18 miljarder EUR från Eruf och Sammanhållningsfonden, vilket motsvarar 7,2 % av de totala anslagen, enligt planerna ska tillhandahållas med hjälp av finansieringsinstrument.

208.  Europaparlamentet beklagar att årsrapporten för 2018 om finansieringsinstrumenten inom ramen för ESI-fonderna först offentliggjordes i januari 2020. Parlamentet noterar att ESI-fondernas bidrag som avsatts till finansieringsinstrument uppgick till 16,9 miljarder EUR i slutet av 2018, att 7 miljarder EUR betalades ut till finansieringsinstrument från ESI-fonderna (omkring 41 %) och att 3,7 miljarder EUR gick till slutliga stödmottagare. Kommissionen uppmanas att offentliggöra årsrapporten för 2019 senast i oktober 2020 så att dess resultat kan integreras i betänkandet om ansvarsfrihet för 2019.

209.  Europaparlamentet påminner om sin begäran att göra det möjligt för de nationella revisionsmyndigheterna att granska finansieringsinstrument inom ramen för EU-budgeten, minska antalet finansieringsinstrument och införa strängare regler för fondförvaltares rapportering, bland annat EIB-gruppen och andra internationella finansinstitut när det gäller prestationer och uppnådda resultat, och därmed öka transparensen och ansvarsskyldigheten(20).

210.  Europaparlamentet betonar att det krävs mer transparens, bättre ansvarsskyldighet och bättre rapportering om prestationer och hållbarhet för finansieringsinstrument som genomförs inom och utanför unionen. Kommissionen uppmanas att se till att dess motparter som genomför finansieringsinstrument med stöd av unionens budget garanterar största möjliga transparens och ansvarsskyldighet.

211.  Europaparlamentet betonar att finansieringsinstrument kan komplettera bidrag men att de inte bör ersätta dem(21).

212.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att eftersläpningen av åtaganden i slutet av programperioden kan bli betydligt högre än i slutet av den föregående programperioden och därmed utlösa en ny betalningskris.

213.  Europaparlamentet noterar att GD REGIO för räkenskapsåret 2016/2017 bekräftade de kvarstående felprocenten som rapporterats av revisionsmyndigheterna (inklusive i vissa fall efter att ha infört justeringar utan väsentlig inverkan) under väsentlighetströskeln för 135 operativa program, medan 29 behövde revideras och höjas till över 2 %.

214.  Europaparlamentet noterar också att GD REGIO godtog 242 av de 258 attesterade räkenskaperna för räkenskapsåret 2017/2018, men inte godkände 16 räkenskaper. Parlamentet understryker i detta sammanhang att revisionsrätten inte granskade räkenskaperna för den perioden eftersom kontrollerna inte hade slutförts.

215.  Europaparlamentet konstaterar att de mest bedrägeriexponerade områdena inom struktur- och sammanhållningspolitiken är infrastruktur (34 %), miljö (13 %) och forskning (13 %), och att bedrägerifall rör upphandlingsregler (52 %), oriktiga utgifter (14 %) och intressekonflikter (8 %).

Allvarliga oegentligheter och missbruk av medel i medlemsstaterna

216.  Europaparlamentet noterar att den slutliga revisionsrapporten från GD REGIO om Tjeckien har läckt ut till medierna utan tillstånd. Parlamentet informerades om att kommissionen utförde omfattande revisioner av tillämpningen av unionsrätten och nationell rätt och noggrant kontrollerade inte bara transaktionernas korrekthet utan även efterlevnaden av unionsrätten och nationell rätt om intressekonflikter. Parlamentet noterar att kommissionen informerade parlamentets ansvariga utskott vid ett sammanträde bakom stängda dörrar i december 2019 om framstegen med de revisioner som utförts av GD REGIO och GD EMPL. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten och parlamentets ansvariga utskott informerade om all ny utveckling utan onödigt dröjsmål och att se till att resultaten följs upp på lämpligt sätt.

217.  Europaparlamentet beklagar de första uppgifterna som visar att revisorerna, på området för regional- och sammanhållningsfonderna, konstaterade allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemens sätt att fungera och därför föreslog en finansiell korrigering på nästan 20 %. Parlamentet uppmanar kommissionen att kritiskt bedöma huruvida dessa fall utgör ett systemiskt missbruk av EU-medel. Parlamentet förväntar sig att kommissionen antar en lämplig mekanism för att undvika framtida brister.

218.  Europaparlamentet beklagar även de första uppgifterna som visar att kommissionens revisorer konstaterade mycket allvarliga fall av intressekonflikter med koppling till den tjeckiska regeringen. Parlamentet tror sig dock förstå att tjeckisk nationell rätt i fråga om intressekonflikter, före februari 2017, inte bestraffade beviljandet av offentliga medel till offentligt anställda. Parlamentet noterar att inga utgifter har deklarerats hittills för 2018. Parlamentet förväntar sig att kommissionen gör sitt yttersta för att slutföra processen på ett effektivt sätt och i god tid och för att fullt ut vidta alla nödvändiga korrigerande åtgärder, mot bakgrund av uppgifterna om allvarliga problem med intressekonflikter med anknytning till den tjeckiska regeringen som konstaterades i samband med kommissionens revisioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut hålla parlamentet och Europeiska rådet underrättade om situationen.

219.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen har informerat parlamentets ansvariga utskott om att GD REGIO utförde finansiella korrigeringar på mer än 1,5 miljarder EUR från program under perioden 2007–2013 i Ungern, där kommissionen konstaterat oriktigheter och att detta belopp påverkar följande operativa program:

   2007HU161PO001 Ekonomisk utveckling 275 miljoner EUR
   2007HU161PO002 Miljö och energi 254 miljoner EUR
   2007HU161PO007 Transporter 371 miljoner EUR
   2007HU161PO008 Social infrastruktur 120 miljoner EUR
   7 regionala operativa program 473 miljoner EUR
   2007HU161PO010 Genomförande 75 miljoner EUR

220.  Europaparlamentet erkänner det utmärkta revisionsarbete som kommissionen utfört för att upptäcka systemrisker och källor till fel. Parlamentet välkomnar de finansiella korrigeringar som införts. Parlamentet noterar med oro den långa tid som krävs för att återkräva felaktigt utbetalda medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att mer detaljerat informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om sina slutsatser om systemrisker och oligarkiska strukturer.

221.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens revisorer, på området för ESI-fonderna, konstaterade allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemets sätt att fungera, framför allt när det gäller kontrollen av offentliga upphandlingar.

222.  Europaparlamentet påminner om att en schablonmässig finansiell korrigering på 10 % har tillämpats på alla operativa program.

223.  Europaparlamentet påminner om den finansiella korrigeringen på 25 % för ramavtal inom vattensektorn för det operativa programmet för miljö och energieffektivitet på grund av oriktigheter i samband med offentlig upphandling.

224.  Europaparlamentet påminner om den schablonmässiga finansiella korrigeringen på 10 % för det operativa programmet för territoriell utveckling och utbyggnad på grund av brister vid projekturvalet.

225.  Europaparlamentet noterar vidare att GD REGIO ännu inte har inlett avslutandet av programmen för elektronisk förvaltning, vilket kan medföra ytterligare korrigeringar.

226.  Europaparlamentet noterar med oro att antalet oegentligheter tyder på att det finns ett systemproblem i Ungerns operativa program från 2007 och framåt. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet och allmänheten om kommissionens egen bedömning av orsakerna till detta antal oriktigheter. Parlamentet påpekar att de schablonmässiga böterna på 10 % för bristfällig förvaltning av operativa program inte är en långsiktig lösning på det stora antalet upptäckta oriktigheter och att detta antal, utan förbättrade och tillräckliga kontroll- och övervakningsmekanismer, inte kan minska.

227.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för ovannämnda program fastställa en tydlig tidsplan från projektets startdatum till dess att medlen återvunnits, med en förklaring av de olika etapperna.

228.  Europaparlamentet vill att kommissionen förklarar hur dessa återvinningar ska införlivas i budgeten, eftersom de påverkar programmen under den föregående programperioden 2007–2013.

229.  Europaparlamentet erinrar om sin ståndpunkt till förmån för inrättandet av en mekanism som innebär att de medlemsstater som inte respekterar de värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) kan bli föremål för omfattande rättsliga och ekonomiska konsekvenser.

Rekommendationer

230.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   utöka rapporteringen om effekterna av och hållbarheten för unionens investeringar i syfte att visa unionsfinansieringens mervärde för unionen,
   utöka sina insatser för att förbättra de nuvarande ramarna för kontroll och kvalitetssäkring i syfte att upprätta en enda revisionskedja,
   i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport ange felnivån vid betalning (innan den korrigeras på nationell nivå) och en uppskattning av den framtida korrigeringen,
   fortsätta sitt samarbete med revisionsrätten för att ytterligare anpassa revisionsmetoderna och tolkningen av lagtexter,
   offentliggöra alla sina förslag till landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen,
   i högre grad uppmärksamma och tilldela ökat tekniskt stöd till medlemsstater vars förvaltnings- och kontrollsystem endast är delvis tillförlitliga, eller otillförlitliga, där det finns en ökad risk för bedrägeri och korruption med anknytning till medel, särskilt de medlemsstater som inte har anslutit sig till Europeiska åklagarmyndigheten,
   bestämt uppmana medlemsstaterna att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten,
   ägna särskild uppmärksamhet åt ramavtal som tilldelats genom förfaranden för offentlig upphandling, eftersom bedrägeri och korruption med anknytning till dessa utgör en ökad risk för unionens ekonomiska intressen,
   minska eftersläpningen av åtaganden så snabbt som möjligt,
   minska det automatiska återtagandet för programperioden 2021–2027 från n+3 till n+2 för att ge medlemsstaterna ytterligare incitament att snabbt genomföra programmen,
   införa finansiella korrigeringar för de fel som konstaterats av revisionsrätten i enlighet med relevanta rättsliga bestämmelser,
   ange i de årliga verksamhetsrapporterna hur de belopp som berörs av de finansiella efterhandskorrigeringar som införts av medlemsstaterna och kommissionen återanvänts, särskilt i de fall där bedrägeri, korruption eller annan brottslig verksamhet har förekommit,
   ange i de årliga verksamhetsrapporterna om och på vilket sätt de finansiella efterhandskorrigeringar som medlemsstaterna och kommissionen införde återanvändes av de berörda medlemsstaterna,
   utan dröjsmål offentliggöra 2020 års rapport om finansieringsinstrumenten inom ramen för ESI-fonderna,
   öka transparensen genom att göra det möjligt att söka vinnande anbudsgivare på TED, unionens webbplats för offentlig upphandling,
   göra användningen av it-programmet Arachne ett villkor för att medlemsstaterna ska få utnyttja unionsmedel; undersöka möjligheten att använda uppgifter från Arachne och domstolsbeslut från medlemsstaterna och Europeiskan unionens domstol för att skapa en ”svart lista” över företag och deras verkliga huvudmän eller personer som har dömts för bedrägeri eller korruption eller annan brottslig verksamhet i samband med användning av unionsmedel, och möjligen förbjuda dem att ansöka om unionsfinansiering för en period på fem år, och att noggrant granska alla sina pågående projekt som inbegriper utbetalning av unionsmedel,
   ge medlemsstaterna ytterligare stöd och vägledning genom sina olika mekanismer, inbegripet genom tekniskt bistånd som står till förfogande och en särskild arbetsgrupp för att stärka den administrativa kapaciteten att utnyttja unionsmedel och säkra en smidig övergång från nuvarande till nästa programperiod,
   anpassa redovisningsperioderna för strukturfonderna till revisionsrättens redovisningsperioder,
   säkerställa att kvarhållandet på 10 % för mellanliggande betalningar bibehålls under programperioden 2021–2027 och att de kvarhållna beloppen först frigörs när alla kontroller har slutförts och nödvändiga förbättringar eller korrigerande åtgärder har genomförts,
   ta fram gemensamma riktlinjer för intressekonflikter som involverar högt uppsatta politiker; tillsammans med medlemsstaterna utveckla effektiva rättsliga instrument för att förhindra att oligarkiska strukturer utnyttjar unionens sammanhållningsfonder,
   överväga att för den nya fleråriga budgetramen införa direkt förvaltning i stället för en delad förvaltning vid avsiktligt missbruk av medel.

231.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att utöka resultattäckningen i sin årsrapport, där revisionsrättens särskilda rapporter är en värdefull informationskälla. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de förslag som lades fram av revisionsrätten i den 19 november 2019 vid budgetkontrollutskottets besök.

Naturresurser

Efterlevnad

232.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten för budgetåret 2018 uppskattar felnivån till 2,4 % för rubriken ”Naturresurser” som helhet, vilket fortfarande är över väsentlighetströskeln på 2 %.

233.  Europaparlamentet betonar att komplexa stödvillkor ökar risken för fel inom landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, fiske, miljö och klimatåtgärder. Parlamentet noterar att dessa områden motsvarar ungefär en fjärdedel av budgeten för naturresurser.

234.  Europaparlamentet noterar att av de 156 betalningar som revisionsrätten granskade i de högre riskområdena innehöll en fjärdedel fel, och att de främsta orsakerna till fel var relaterade till villkor för stödberättigande, upphandlings- eller bidragsregler samt felaktig information om områden.

235.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten för den budget som motsvarar direktstöd från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) (72 % av rubriken ”Naturresurser”) bedömer att felnivån ligger under väsentlighetsgränsen på 2 %.

236.  Europaparlamentet påpekar att av de 95 direktstödsbetalningar som granskades av revisionsrätten var 81 % inte behäftade med fel och att de flesta fel var mindre överbetalningar under 5 %, främst till följd av att jordbrukare lämnade felaktiga uppgifter om områden.

237.  Europaparlamentet betonar att de positiva resultaten när det gäller EGFJ:s direktstöd främst beror på kvaliteten på det integrerade administrations- och kontrollsystemet, systemet för identifiering av jordbruksskiften, den geospatiala stödansökan och de preliminära korskontrollerna av ansökningar från jordbrukare.

238.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten anser att de siffror som kommissionen lagt fram i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport är förenliga med dess revisionsslutsats.

239.  Europaparlamentet noterar att GD AGRI under 2018 gjorde kontrollbesök hos 17 certifieringsorgan och konstaterade att förbättringar var nödvändiga hos de flesta av dem och att endast begränsad tilltro därför kunde tillmätas det arbete som utförs av de flesta av de besökta certifieringsorganen när det gäller verifieringen av laglighet och korrekthet. Parlamentet framhåller att det i synnerhet konstaterades brister när det gäller urvalsmetoden och omfattningen av kontrollerna av stödberättigande.

Verksamhetsresultat

240.  Europaparlamentet noterar att åtgärderna för landsbygdsutveckling generellt hade genomförts som planerat och att medlemsstaterna hade kontrollerat kostnadernas rimlighet.

241.  Europaparlamentet betonar att för vissa projekt kan förenklade kostnadsalternativ, såsom engångsbelopp eller schablonbelopp, förenkla förvaltningen och hålla kostnaderna under kontroll.

242.  Europaparlamentet beklagar att de nationella myndigheterna endast i liten utsträckning använde förenklade kostnadsalternativ, eftersom de kunde ha varit användbara för ungefär en tredjedel av de projekt som revisionsrätten undersökte. Parlamentet noterar dock GD AGRI:s ansträngningar för att ge medlemsstaterna stöd i samband med de svårigheter och problem de stöter på när de inför förenklade kostnadsalternativ.

243.  Europaparlamentet betonar med oro att revisionsrätten fortsätter att konstatera brister i användningen av resultatindikatorer för den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

244.  Europaparlamentet beklagar särskilt att revisionsrätten fann att nära en tredjedel av åtgärderna för landsbygdsutveckling inte hade någon relevant resultatindikator i den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen och att indikatorerna, om de hade definierats, inte alltid var kopplade till målen i fokusområdena.

245.  Europaparlamentet rekommenderar att

   kommissionen utvärderar effektiviteten i medlemsstaternas åtgärder för att behandla de underliggande orsakerna till fel och vid behov utfärdar ytterligare vägledning,
   certifieringsorganen förbättrar sina förfaranden så att kommissionen fullt ut kan använda deras arbete som sin främsta källa till försäkran om att utgifterna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken är korrekta,
   kommissionen åtgärdar de brister som revisionsrätten har konstaterat när det gäller den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen inom ramen för sitt förslag till den nya gemensamma jordbrukspolitiken.

Centrala resultatindikatorer

246.  Europaparlamentet påminner om att ett av den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) främsta mål är att skapa inkomststabilitet för jordbrukarna och stödja bevarandet och skapandet av arbetstillfällen samt att stimulera tillväxt och investeringar i hela unionen. Parlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken, i strid med sina huvudmål, i de mindre utvecklade landsbygdsområdena främst stöder de stora markägarna och i mindre utsträckning de mindre jordbrukarna som odlar marken.

247.  Europaparlamentet noterar med djup oro att enligt GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport för 2018 har jordbrukets faktorinkomst per arbetad tidsenhet, precis som under tidigare år, återhämtat sig i reala termer men inkomsterna släpar efter totalekonomins löner. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta denna situation på största allvar, med tanke på konsekvenserna av att jordbrukarnas löner generellt släpar efter, särskilt i mindre utvecklade landsbygdsområden.

248.  Europaparlamentet noterar att sysselsättningen i unionens landsbygdsområden har stigit över den nivå som rådde före krisen 2008: 67,7 %;

249.  Europaparlamentet betonar att den centrala resultatindikatorn för sysselsättningen på landsbygden inte bara avgörs av GJP-faktorn.

250.  Europaparlamentet noterar med djup oro att GJP-arbetsstyrkan enligt GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport för 2018 stadigt har minskat från 11 595 (1 000 årsarbetsenheter) 2008 till 9 363 (1 000 årsarbetsenheter) 2017 (s. 22).

251.  Europaparlamentet noterar den positiva trend som kommissionen har angivit när det gäller den centrala resultatindikator som avser minsta andel mark med särskilda miljömetoder.

252.  Europaparlamentet betonar dock att kommissionen i sitt interna arbetsdokument(22) drog slutsatsen att ”trots de mål för miljöanpassningsåtgärderna som anges i förordningen om direktstöd har miljö- och klimatmålen generellt sett inte varit en viktig faktor i medlemsstaternas val av genomförande. Medlemsstaterna (...) utnyttjar inte denna flexibilitet för att maximera fördelarna för miljön och klimatet. Besluten verkar ha drivits fram av administrativa frågor och jordbrukshänsyn, inte minst för att man vill säkerställa minsta möjliga störning av jordbruksmetoderna”.

253.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten, precis som i tidigare rapporter, återigen har identifierat brister i användningen av resultatindikatorer, bl.a. brister när det gäller kvaliteten på resultatindikatorerna(23). Parlamentet betonar att om den föreslagna övergången till en resultatbaserad gemensam jordbrukspolitik ska kunna uppnås måste en omfattande uppsättning gemensamma resultatindikatorer tas fram och tillämpas noggrant.

254.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken är i linje med målen för den europeiska gröna given och Parisavtalet.

255.  Europaparlamentet beklagar särskilt att kommissionen såg sig nödgad att dra slutsatsen att de totala effekterna av de miljöanpassningsåtgärder som för närvarande tillämpas på jordbruksmetoder och miljö/klimat är osäkra men verkar vara tämligen begränsade, även om det finns skillnader mellan medlemsstaterna, och att åtgärden för diversifiering av grödor har lett till en ökning av mångfalden av odlade grödor på cirka 0,8 % av åkermarken(24).

256.  Europaparlamentet påpekar att miljöanpassningen av den gemensamma jordbrukspolitiken inte har uppnått sitt ursprungliga mål att förbättra miljöprestandan, utan har fortsatt att vara ett inkomststödsystem eftersom stödet fortsatt grundar sig på antal hektar. Parlamentet påminner om att miljöanpassningen enligt revisionsrättens särskilda rapport nr 21/2017 medförde en risk för betydande dödvikt och dubbel finansiering.

257.  Europaparlamentet konstaterar med oro att även om utsläppen av växthusgaser från jordbruket minskade betydligt mellan 1990 och 2010, bröts denna trend och utsläppen ökade från 2016 till 2017 vid tidpunkten för genomförandet av miljöanpassningen (se svaret på skriftlig fråga nr 9).

Mer rättvis fördelning av GJP-stödet

258.  Europaparlamentet insisterar på att större jordbruksföretag inte nödvändigtvis behöver samma grad av stöd för att stabilisera jordbruksinkomsterna som mindre jordbruksföretag i en situation som präglas av inkomstvolatilitet, eftersom de gynnas av potentiella stordriftsfördelar som troligtvis gör dem mer resilienta. Parlamentet anser att kommissionen bör vidta åtgärder för att säkerställa att GJP-medlen fördelas på ett viktat sätt, så att stödet per hektar minskar i förhållande till jordbruksföretagets storlek.

259.  Europaparlamentet insisterar på att man i den nya genomförandemodellen inför en särskild resultatindikator ”Omfördelning till mindre jordbruk”.

260.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att se till att den gemensamma jordbrukspolitikens medel fördelas rättvist till aktiva jordbrukare och inte resulterar i markaffärer som gynnar en viss grupp av politiska insiders, ofta kallade ”oligarkerna”. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera överträdelser, kringgående och oönskade konsekvenser av den gemensamma jordbrukspolitikens nuvarande regler för fördelning. Parlamentet noterar betydelsen av ett transparent och stabilt styrningssystem och uppmanar vidare kommissionen att öka insatserna för att förebygga och upptäcka bedrägerier.

261.  Europaparlamentet oroar sig över de senaste rapporterna om påstådda fall av intressekonflikter på hög nivå och markrofferi i vissa medlemsstater. Parlamentet noterar att det, med hänvisning till markägande, först och främst är medlemsstaternas behöriga myndigheter som ska agera och införa nödvändiga system för att förebygga och undvika bedrägerier. Parlamentet betonar att alla påståenden och misstankar om bedrägerier och missbruk eller felaktig förvaltning av unionens medel ska vidarebefordras till Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten. Parlamentet noterar i detta avseende betydelsen av ett transparent och stabilt styrningssystem och uppmanar vidare kommissionen att öka insatserna för att förebygga och upptäcka bedrägerier.

262.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en ny genomförandemodell med en övre gräns i kombination med en degressiv mekanism för att säkerställa att den gemensamma jordbrukspolitikens medel fördelas på ett viktat sätt, så att stödet per hektar minskar i förhållande till jordbruksföretagets storlek. Parlamentet anser att en övre gräns, tillsammans med införandet av en utjämning av arbetskraftskostnaderna innan den övre gränsen fastställs, är otillräckligt för att garantera en mer rättvis fördelning av direktstödet. Parlamentet stöder dessutom idén med en omfördelningsmekanism. Parlamentet uppmanar därför bestämt kommissionen att inkludera ett förslag om ett högsta belopp för direktstöd för varje fysisk person som är verklig huvudman för ett eller flera företag. Parlamentet understryker att det inte bör vara möjligt att få flera hundra miljoner euro i unionsstöd inom ramen för en flerårig budgetramperiod.

Reservationer från generaldirektören för GD AGRI

263.  Europaparlamentet stöder de reservationer som generaldirektören för GD AGRI gjorde i GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport för 2018 (s. 145).

Tjeckien

264.  Europaparlamentet noterar med oro följande(25):

   Kommissionen följer för närvarande upp påståenden om intressekonflikter i Tjeckien på grundval av artikel 61 i budgetförordningen. I januari­februari 2019 genomfördes en samordnad revision av flera av kommissionens avdelningar (GD AGRI/GD REGIO/GD EMPL). GD AGRI granskade investeringsåtgärder inom landsbygdsutveckling.
   Kommissionens undersökning pågår, och som en försiktighetsåtgärd, fram till dess att situationen har klargjorts, görs inga betalningar från EU-budgeten inom ramen ESI-fonderna till företag som direkt eller indirekt ägs av premiärminister Babiš och som skulle kunna beröras av den påstådda intressekonflikten.
   När det gäller fonden för landsbygdsutveckling ersätter kommissionen inte de tjeckiska myndigheterna för de belopp som avser Agrofert-projekt som skulle kunna beröras av den påstådda intressekonflikten.

265.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid bristande efterlevnad av reglerna vidta lämpliga åtgärder för att skydda unionens budget, inbegripet korrigerande åtgärder för tidigare händelser, om detta är påbjudet.

266.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka den pågående processen i Tjeckien, särskilt betalningar till företag som för närvarande direkt eller indirekt ägs av den tjeckiska premiärministern eller andra medlemmar av den tjeckiska regeringen.

267.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka förfarandet för återvinning av felaktigt använda medel för att säkerställa att Tjecken kommer att vidta rättsliga åtgärder mot dem som är ansvariga för missbruk av EU-medel.

268.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart informera parlamentets ansvariga utskott och allmänheten om resultaten av revisionerna, med full respekt för principerna om transparens och rättssäkerhet som utgör en del av rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentets ansvariga utskott om eventuella intressekonflikter med koppling till premiärministern fortsätter efter det att revisionerna officiellt har slutförts eller om de tjeckiska myndigheterna motsätter sig genomförandet av korrigerande åtgärder på politiska eller andra icke-rättsliga grunder.

269.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undersöka om den politiska situationen i Tjeckien till fullo respekterar rättsstatsprinciperna och att vidta rimliga åtgärder för att skydda rättsstaten, som är en av unionens huvudprinciper, om den anser att denna princip faktiskt är hotad.

Slovakien

270.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant granska de slovakiska myndigheternas svar från augusti 2019 avseende de lagstiftningsåtgärder som de vidtar för att förbättra fastighetsregistrets korrekthet och transparens, uppföljningen av bedrägerianklagelser, återkraven liksom den nya metod som tillämpas av det slovakiska utbetalningsstället för att behandla dubbla ansökningar.

271.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att hålla parlamentet informerat i god tid om utvecklingen av ärendena i Tjeckien och Slovakien.

Ungern

272.  Europaparlamentet noterar när det gäller Ungern att GD AGRI:s revisioner 2015 och 2017, till följd av resultaten av Olafs utredningar, fann en systemisk brist på kontroll av intressekonflikter vid offentlig upphandling under perioden 2007–2013 för programmen för landsbygdsutveckling.

273.  Europaparlamentet välkomnar att

   kommissionen beslutade om finansiella korrigeringar på totalt cirka 6,5 miljoner EUR och att
   de ungerska myndigheterna åtog sig att åtgärda situationen under programperioden 2014–2020, inbegripet att utse ett revisionsföretag som skulle genomföra en översyn av förfarandena för offentlig upphandling.

274.  Europaparlamentet uppmanar GD AGRI att noggrant övervaka situationen i Ungern och att i god tid rapportera om uppföljningen till parlamentet.

Markrofferi

275.  Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen(26) anger att ”renligt EU‑lagstiftningen är det den stödmottagare som brukar marken som har rätt har rätt till utbetalning. De skiften som deklareras av en stödmottagare måste stå till jordbrukarens förfogande vid ett visst referensdatum som fastställts av en medlemsstat (...). Om marken orättmätigt beslagtagits är detta en rättsstatsfråga och rättssystemet i medlemsstaten bör agera. Kommissionen kan vid behov bistå medlemsstaten. Vissa medlemsstater begär att stödmottagarna ska bevisa att de har laglig rätt att bruka marken. Andra gör det inte. Det är medlemsstaternas ansvar att reglera denna fråga.”

276.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över de allvarliga påståendena om markrofferi som ibland sker med stöd av oligarkiska strukturer och med regeringars och offentliga myndigheters eventuella underlättande i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram gemensamma riktlinjer för intressekonflikter som involverar högt uppsatta politiker. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna utveckla effektiva rättsliga instrument för att säkerställa respekten för rättsstatsprincipen och undvika att oligarkiska strukturer utnyttjar EU:s jordbruksfonder. Parlamentet uppskattar de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att förbättra bland annat systemet för identifiering av jordbruksskiften i vissa medlemsstater, i syfte att stärka opartiskheten i det utbetalande organets och revisionsmyndigheternas arbete.

277.  Europaparlamentet beklagar att det av kommissionens svar framgår att respekten för rättsstatsprincipen ur DG AGRI:s tjänsteavdelningars synvinkel huvudsakligen är en fråga för medlemsstaterna.

278.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om ändring av den gemensamma jordbrukspolitikens regler i syfte att undvika att unionsmedel betalas ut för mark som har beslagtagits orättmätigt, förvärvats på ett olagligt eller bedrägligt sätt eller för vilka äganderätten har felaktigt deklarerats, eventuellt utan de verkliga ägarnas eller, när det gäller statsägd mark, de berörda offentliga organens kännedom.

279.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en mekanism som säkerställer att jordbrukarna/stödmottagarna får möjlighet att lämna in ett klagomål till kommissionen i händelse av markrofferi och att de får hjälp genom adekvata skyddsmekanismer.

280.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omsorgsfullt säkerställa att rättsstatsprincipen tillämpas i alla medlemsstater och att se till att rättssystemet kan verka självständigt för att garantera oberoende utredningar av rättsfall. Parlamentet välkomnar tillämpningen av eventuellt striktare villkor för finansiering inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

281.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över och analysera medlemsstaternas lagstiftning och politik, i syfte att förebygga markrofferi och att ta fram vägledning om bästa praxis. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa god lagstiftningspraxis inriktad på att begränsa markrofferi. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka insatserna för att förebygga och upptäcka bedrägerier. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, tillsammans med kommissionen, att ta fram adekvata rättsliga instrument på unionsnivå i syfte att förhindra markrofferi.

282.  Europaparlamentet påminner om parlamentets ståndpunkt(27) om koncentrationen av jordbruksmark och uppmanar kommissionen på nytt att inrätta en bevakningstjänst för insamling av information och data om koncentrationen av jordbruksmark och markägande inom hela unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda och kombinera de system och databaser som den har tillgång till för att identifiera den slutgiltiga verkliga huvudmannen när det gäller jordbruksföretag som utgör en del av en större bolagsstruktur. Parlamentet noterar utvecklingen av ett unionsomfattande företagsregister, som kopplar samman jordbruksföretag med en unik företagsidentifieringskod på unionsnivå så att det blir lättare att fastställa den slutliga bestämmelseorten för medel från den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ordningen för unga jordbrukare

283.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att enligt kommissionens Agriview data(28) tyder preliminära uppgifter på att det totala antalet stödmottagare under ansökningsåret 2018 har ökat med cirka 28 %, från 364 153 till 466 006. Det totala beloppet ökade med 53 %, från 390 miljoner EUR år 2017 till 600 miljoner EUR år 2018 (AGRIVIEW DATA).

284.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 10/2017, när det gäller stödet till unga jordbrukare via landsbygdsutvecklingsprogram, konstaterade att åtgärderna i allmänhet bygger på en vag behovsbedömning och att det inte finns någon verklig samordning mellan stödet inom första pelaren och stödet till unga jordbrukare inom andra pelaren.

285.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa de rekommendationer som revisionsrätten utfärdat avseende programperioden efter 2020 och att anamma (eller kräva att medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna om delad förvaltning anger) en tydlig interventionslogik för de politiska instrument som är inriktade på generationsskiften inom jordbruket. Parlamentet anser att interventionslogiken bör innehålla

   en sund bedömning av unga jordbrukares behov,
   en bedömning av vilka behov som unionens politiska instrument skulle kunna tillgodose och vilka behov som kan tillgodoses, eller redan tillgodoses bättre, av medlemsstaternas politik, liksom en analys av vilka stödformer (t.ex. direktstöd, schablonbelopp eller finansieringsinstrument) som bäst passar de identifierade behoven,
   en definition av Smart-mål där de politiska instrumentens resultat i form av förväntad generationsskiftestakt och förväntat bidrag till livskraften hos de jordbruksföretag som får stöd klart formuleras och kvantifieras.

Europa i världen

Revisionsrättens slutsatser

286.  Europaparlamentet gläder sig över den positiva utvecklingen när det gäller procentsatsen för kvarstående fel, vilket fastställs i de undersökningar som beställts av GD DEVCO och GD NEAR(29).

287.  Europaparlamentet noterar bekymrat, när det gäller den undersökning av procentsatsen för kvarstående fel som gjorts av GD NEAR, revisionsrättens bedömning att

   det kan göras förbättringar vad beträffar det utrymme för bedömningar som revisorerna har för skattningar av fel i enskilda transaktioner,
   antalet transaktioner som inte substansgranskades eftersom man fullständigt förlitade sig på tidigare kontrollarbete har fördubblats 2018 jämfört med 2017,
   alltför stor tilltro till andras granskningsarbete kan leda till att det viktigaste målet med undersökningen inte uppnås genom att den kvarstående felprocentsatsen påverkas.

288.  Europaparlamentet noterar med stor oro, när det gäller den undersökning av procentsatsen för kvarstående fel som gjorts av GD DEVCO, att

   en undersökning av procentsatsen för kvarstående fel inte är ett bestyrkandeuppdrag eller en revision,
   den entreprenör som uppskattar den kvarstående felprocenten har stort tolkningsutrymme och kontraktet om undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel ingås för endast ett år i taget, vilket får till följd att entreprenören kan bytas ut och tillvägagångssättet ändras varje år,
   revisionsrätten har identifierat begränsningar, till exempel de mycket få kontroller av transaktioner som gjorts på plats, de ofullständiga kontrollerna av förfaranden för offentlig upphandling och förslagsinfordringar samt uppskattningen av fel,
   revisionsrätten har identifierat brister och inkonsekvenser i beräkningen och extrapoleringen av enskilda fel,
   revisionsrätten även konstaterade fel i entreprenörens arbetspapper, till exempel räknefel, och att kontrollerna inte omfattade alla stödkriterier för kostnaderna,
   i de fall ingen substansgranskning gjorts eftersom man förlitade sig helt på tidigare kontrollarbete, extrapoleras inte de identifierade felen till den ogranskade delen av utgifterna, vilket minskar felprocenten.

289.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten ansåg att antalet granskade transaktioner under 2018 inte var tillräckligt för att uppskatta felnivån och att den fattade detta beslut i enlighet med sin allmänna strategi för att minska substansgranskningen och delvis förlita sig på andras arbete. Parlamentet föreslår att revisionsrätten ökar antalet granskade transaktioner för att ta fram en uppskattad felnivå för kapitlet Europa i världen.

290.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten ansåg att antalet granskade transaktioner under 2018 inte var tillräckligt för att uppskatta felnivån och att den fattade detta beslut i enlighet med sin allmänna strategi för att minska substansgranskningen och delvis förlita sig på andras arbete.

291.  Europaparlamentet påpekar att av de 58 transaktioner som revisionsrätten granskade innehöll 11 fel och att revisionsrätten identifierade fem kvantifierbara fel som hade ekonomiska konsekvenser för det belopp som debiterats unionens budget.

292.  Europaparlamentet noterar med oro att GD DEVCO i sin årliga verksamhetsrapport för 2018, trots ett bra resultat när det gäller felprocent,

   påpekar att de externa revisorerna i fråga om bidrag med direkt förvaltning identifierades 4,64 % av det totala belopp som granskades 2018 som icke stödberättigat (s. 57),
   anger att 3,77 % av beloppet för indirekt förvaltning med mottagarländerna inte berättigar till stöd (s. 66).

293.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten konstaterade bristande samarbete med två internationella organisationer, nämligen United Children’s Emergency Fund och Världslivsmedelsprogrammet, när det gäller tillhandahållandet i tid av viktiga styrkande handlingar.

294.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten, när det gäller GD ECHO:s korrigerande kapacitet fann, trots generaldirektoratets ansträngningar för att undanta återvinning av förfinansiering, annullerade betalningskrav och upplupna räntor från beräkningen, att tillförligheten hos siffran för 2018 försvagas av oupptäckta fel som ledde till att generaldirektoratets korrigerande kapacitet angavs för högt.

295.  Europaparlamentet påpekar att den första reservationen i GD DEVCO:s årliga verksamhetsrapport för 2018 avser bidrag som förvaltas av GD NEAR för GD DEVCO:s räkning och att omfattningen av denna reservation avsevärt begränsades under både 2017 och 2018, vilket delvis beror på att den kvarstående felprocenten har legat under väsentlighetströskeln tre år i rad.

296.  Europaparlamentet noterar med djup oro att den smala omfattningen av denna reservation inte är tillräckligt motiverad med tanke på begränsningarna i undersökningen av den kvarstående felprocenten.

297.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för kommissionens multimedieåtgärder, som bidrar till en oberoende mediebevakning av EU-frågor och till att främja ett offentligt europeiskt rum. Parlamentet är dock bestört över slutsatserna om Euronews i revisionsrättens snabbanalys, där det framhålls att EU:s finansiella stöd till Euronews uppvisar brister när det gäller transparens och ansvarsskyldighet och att mekanismerna för övervakning och utvärdering inte är tillräckligt robusta. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bemöta alla farhågor som aktualiserats av revisionsrätten och att ompröva sitt tillvägagångssätt för samarbetet med Euronews. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft kommissionen att globalt sett öka transparensen och ansvarsskyldigheten när det gäller användningen av budgeten för multimedieåtgärder, särskilt genom att införa specifika budgetposter för de olika åtgärderna, samt att fullständigt se över användningen av denna budgetpost.

Förvaltningsrapport om externt stöd

298.  Europaparlamentet beklagar återigen att de förvaltningsrapporter om externt stöd (EAMR) som lämnats av cheferna för EU:s delegationer inte bifogats de årliga verksamhetsrapporterna från GD DEVCO och GD NEAR i enlighet med artikel 76.3 i budgetförordningen.

299.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ståndpunkt(30) att EAMR kan delas mellan parlamentets ledamöter och tjänstemän, rådet och revisionsrätten via alla kanaler (e-post, kopior) och att det inte finns någon skyldighet att inhämta dessa handlingar i ett säkert rum.

Ökad transparens och en mer strategisk syn på politiken för utvecklingssamarbete

300.  Europaparlamentet påpekar att poolningen av resurser från Europeiska utvecklingsfonden (EUF), unionens budget och andra bidragsgivare i förvaltningsfonder inte får leda till att pengar som avsatts för utvecklings- och samarbetspolitiken inte når sina avsedda stödmottagare.

301.  Europaparlamentet framhåller att den ökande användningen av finansiella mekanismer för att genomföra unionens politik i tredjeländer, vid sidan av unionens budget, riskerar att undergräva ansvarsnivån och transparensen i unionens åtgärder. Parlamentet insisterar på att kommissionen säkerställer att tillhandahållandet av externt bistånd omfattas av rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna i mottagarländerna. Parlamentet betonar särskilt behovet av att garantera att inga EU-medel stöder tvångsarbete för barn och att inga EU-medel används för att finansiera läroböcker och utbildningsmaterial som uppmuntrar till religiös radikalisering, intolerans, etniskt våld och martyrdom bland barn.

302.  Europaparlamentet är oroat över att problematiskt innehåll i palestinska skolböcker fortfarande inte har tagits bort och är bekymrat över den fortsatta underlåtenheten att agera effektivt mot hatiska uttalanden och våld i skolböcker. Parlamentet insisterar på att löner som går till lärare och tjänstemän inom utbildningssektorn och som finansieras genom unionsmedel såsom Pegase ska användas för att utarbeta och undervisa efter läroplaner som återspeglar Unescos standarder för fred, tolerans, samexistens och icke-våld, i enlighet med det beslut som fattades av unionens utbildningsministrar i Paris den 17 mars 2015 och Europaparlamentets beslut av den 18 april 2018 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, avsnitt III ­ Kommissionen(31).

303.  Europaparlamentet noterar att kommissionen kan använda unionsmedel för säkerhetsändamål i syfte att uppnå ett effektivare utvecklingssamarbete. Parlamentet anser att en giltig rättslig grund och full transparens måste säkerställas för de finansierade åtgärderna.

304.  Europaparlamentet är bekymrat över att revisorerna på grund av säkerhetsrisker i många länder, t.ex. i Libyen, ofta inte kan kontrollera om mottagarna av EU-medel respekterar de höga standarderna i fråga om mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att EUF och unionsbudgeten inte finansierar projekt genom Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder som genomförs av statliga och lokala styrkor (miliser) som är inblandade i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet i länder såsom Libyen och Sudan. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att stoppa unionsstöd i de fall där oberoende revisorer inte kan dubbelkontrollera att unionsmedlen används på ett ändamålsenligt sätt i dessa länder.

305.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över det sätt som Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika används för att finansiera den libyska kustbevakningen utan beaktande av de mycket allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter som sker i Libyen.

306.  Europaparlamentet beklagar sin egen begränsade roll när det gäller tillsyn över och förvaltning av Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika. Parlamentet anser att det är av största vikt att parlamentet har möjlighet att övervaka den operativa kommitténs verksamhet(32)

307.  Europaparlamentet påminner om att möjligheten för kommissionen att inrätta och förvalta unionsförvaltningsfonder är avsedd

   att stärka unionens internationella roll samt förbättra synligheten och effektiviteten av dess externa åtgärder och utvecklingsstöd,
   att möjliggöra en snabbare beslutsprocess vid valet av de åtgärder som ska genomföras, vilket är avgörande i nödsituationer och insatser efter nödsituationer,
   att säkerställa en hävstångseffekt så att ytterligare resurser mobiliseras för yttre åtgärder,
   att via poolning av resurser öka samordningen mellan olika biståndsgivare på utvalda interventionsområden, och
   att ge förvaltningsfondernas förvaltare strategiska prioriteringsområden och riktlinjer som fokuserar på säkerställandet av konkreta resultat och effekter,

308.  Europaparlamentet betonar att den ökande användningen av andra finansieringsmekanismer för genomförandet av unionens politik parallellt med unionens budget riskerar att undergräva denna redovisningsskyldighet och transparens, eftersom bestämmelserna om rapportering och offentlig granskning och revision inte är desamma.

309.  Europaparlamentet noterar med oro det stora antalet kontrakt som tilldelats ett mycket begränsat antal nationella utvecklingsmyndigheter. Parlamentet observerar att de femtio största kontrakten (bidrag och upphandling) och delegeringsavtal som tilldelats sedan 2010 till nationella myndigheter beviljades till myndigheter från endast sju länder med en hög koncentration per land (42 %, 25 % och 17 % av totalbeloppet tilldelades de tre största mottagarna(33)). Parlamentet varnar för risken för åternationalisering av och ett ökat inflytande på EU:s utveckling-, samarbete- och grannskapspolitik, vilket strider mot strävan mot en större integration av unionens utrikespolitik. Parlamentet uppmanar därför bestämt kommissionen att göra åtkomsten till pelarbedömningen tillgänglig för allmänheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att granska och stärka anbuds- och kontraktsförfarandena för att undvika snedvridning av konkurrensen mellan detta begränsade antal starkt subventionerade nationella myndigheter och andra offentliga/privata enheter med ett tydligt EU-engagemang.

310.  Europaparlamentet kräver att kommissionen inkluderar tydliga och transparenta människorättsklausuler i sina överenskommelser om medverkan som sluts med genomförandepartner (FN-organ, medlemsstaternas utvecklingsorgan), i syfte att undvika situationer där EU indirekt skulle kunna finansiera projekt som kränker de mänskliga rättigheterna.

Rekommendationer

311.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   vidta åtgärder för att skärpa internationella organisationers skyldighet att på revisionsrättens begäran överlämna de handlingar eller den information som revisionsrätten behöver för att kunna utföra sin uppgift i enlighet med fördragen,
   anpassa GD NEAR:s och GD DEVCO:s metoder för att fastställa den kvarstående felprocenten så att besluten om att helt förlita sig på tidigare granskningsarbete begränsas, nära kontrollera genomförandet och åtgärda alla de brister som revisionsrätten upptäckt,
   se över GD ECHO:s beräkning av den korrigerande kapaciteten för 2019 genom att utesluta återvinning av outnyttjad förfinansiering,
   ange i sin skrivelse som åtföljer EAMR att dessa kan delas mellan parlamentets ledamöter och tjänstemän via alla kanaler (e-post, kopior) och att det inte finns någon skyldighet att inhämta dessa handlingar i ett säkert rum,
   överväga att avsluta förvaltningsfonder som inte kan locka till sig ett betydande bidrag från andra givare eller som inte fyller sina syften eller mål,
   regelbundet och systematiskt övervaka om betydande effekter av finansierade aktiviteter och projekt på grundläggande rättigheter kan identifieras och mildras på ett effektivt sätt,
   se till att inga unionsmedel stöder tvångsarbete för barn.
   säkerställa att alla tredjelandsenheter enbart använder EU-medel för att tillhandahålla skolböcker och läromaterial som återspeglar gemensamma värden och fullt ut överensstämmer med Unescos standarder för främjande av fred, tolerans och samexistens inom skolundervisningen,
   säkerställa att EU-medel inte används för ändamål som avviker från de områden som medlen är avsatta för,
   tillhandhålla utförlig information om de beslut som fattas i den operativa kommittén och se till att parlamentet är företrätt vid dess möten(34),

312.  Europaparlamentet insisterar på att ett viktigt kriterium för kommissionens prioriteringar för det externa biståndet bör vara respekten för rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna i mottagarlandet. Parlamentet insisterar på att kommissionen noggrant bör kontrollera hur unionens medel används av tredje parter för att säkerställa att inga medel tilldelas eller är kopplade till någon form av terrorism och/eller religiös och politisk radikalisering.

Revisionsrättens särskilda rapport nr 35/2018: Insyn i EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer: mer måste göras

313.  Europaparlamentet erkänner den betydelsefulla roll som oberoende icke-statliga organisationer spelar inom och utanför unionen. Parlamentet erkänner det civila samhällets avgörande bidrag världen över för att främja och försvara mänskliga rättigheter, bidra till utveckling och skydda demokratin och tillhandahålla humanitärt bistånd. Parlamentet beaktar att vissa av dem bedriver verksamhet under mycket svåra eller farliga förhållanden eller i områden där deras insatser är oumbärliga, främjar social delaktighet och sysselsättning, säkerställer tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård och bidrar till miljöskydd och korruptionsbekämpning.

314.  Europaparlamentet noterar att kommissionen genomför 1,7 % av unionens budget och 6,8 % av EUF med stöd av icke-statliga organisationer.

315.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en harmoniserad definition av icke-statliga organisationer som är förenlig med medlemsstaternas lagstiftning.

316.  Europaparlamentet påpekar att transparens är en av de budgetprinciper som förs fram i budgetförordningen. Detta kräver att kommissionen på lämpligt sätt och i god tid tillhandahåller information om mottagare av unionsmedel.

317.  Europaparlamentet erkänner att liknande brister som de som rapporterats för icke-statliga organisationer är relevanta för alla mottagare av unionsstöd, såsom privata företag, offentliga myndigheter osv.

318.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten identifierat fem viktiga aspekter av genomförandet av EU-medel genom icke-statliga organisationer där kommissionen inte är tillräckligt transparent:

   Klassificeringen av icke-statliga organisationer i kommissionens redovisningssystem ABAC.
   Registreringen av information om medel och verksamhet som genomförs av icke-statliga organisationer.
   Kommissionens insamling och kontroll av information om EU-medel som genomförs av icke-statliga organisationer.
   Bristerna i den information som lämnas om faktiska betalningar eller om enheter som får finansiering genom bidrag i flera led.
   Ofullständig information från FN-organ om de kontrakt som tilldelats icke-statliga organisationer.

319.  Europaparlamentet noterar att de flesta av revisionsrättens rekommendationer redan ingår i budgetförordningen som antogs 2018 och att kommissionen redan har genomfört de flesta av revisionsrättens rekommendationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fokusera på genomförandet av dessa rekommendationer som bör vara tillämpliga för alla mottagare av EU-medel i linje med budgetförordningen och principerna om icke-diskriminering.

320.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt utarbeta riktlinjer och starka kriterier för att identifiera icke-statliga organisationer i sitt redovisningssystem och att kontrollera de egenrapporterade uppgifter som lämnats in av de sökande.

321.  Europaparlamentet konstaterar att det finns olika system för varje generaldirektorat för registrering av sökande av EU-finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en gemensam kontaktpunkt för att säkerställa att uppgifterna i systemet för finansiell transparens är samstämmiga samt att tillhandahålla kriterier och riktlinjer vad gäller definitionen av icke-statliga organisationer och andra kategorier av stödmottagare.

322.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utesluta de icke-statliga organisationer och andra sökande som vid upprepade tillfällen eller avsiktligen lämnar in felaktiga upplysningar om fel som begåtts inom ramen för tidigare erfarenheter och att kontrollera dem mer ingående.

323.  Europaparlamentet välkomnar ansträngningarna för att förenkla de nya budgetförordningarna, såsom införandet av en pelarbedömning i förhand, och uppmanar kommissionen att tillämpa en konsekvent tolkning av de tillämpliga reglerna i budgetförordningen, i synnerhet vad gäller bidrag i flera led bland de olika avdelningarna samtidigt som hänsyn tas till olika sektorers särskilda särdrag.

324.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att harmonisera och förbättra exaktheten i den information som publiceras i systemet för finansiell transparens och samtidigt säkerställa att alla unionens stödmottagare offentliggörs tillsammans med det finansieringsbelopp som de har beviljats fram till mitten av 2021.

325.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte kontrollerade om FN:s organ lämnar information om de bidrag som beviljats med unionsmedel. Parlamentet begär att kommissionen konsekvent genomför dessa kontroller.

326.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra den information som samlas in, genom att göra det möjligt för de olika stödförvaltningssystemen att registrera det stöd som mottagits av samtliga mottagare av unionsstöd, och inte enbart av de största stödmottagarna, och att göra denna information användbar för analys och behandling, och välkomnar i detta avseende den kommande lanseringen av Opsys-programmet inom ramen för EU:s externa finansiering.

327.  Europaparlamentet påminner om sin brådskande uppmaning till kommissionen att genomföra de rättsliga avgörandena från både EU-domstolen(35) och Permanenta skiljedomstolen(36) och att fullt ut erkänna International Management Groups status som internationell organisation.

328.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så fort som möjligt rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vilka åtgärder som vidtagits.

Säkerhet och medborgarskap

Revisionsrättens slutsatser

329.  Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten för tredje året i rad införde ett separat kapitel om säkerhet och medborgarskap i sin årsrapport. Parlamentet noterar att revisionsrättens slutsatser inte innehåller någon specifik felprocent för detta utgiftsområde, eftersom det endast motsvarar cirka 2 % av unionens totala budget.

330.  Europaparlamentet påpekar att allmänhetens intresse och det politiska intresset för detta område är större än dess finansiella andel. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att överväga att genomföra revisioner av ytterligare transaktioner och tillhandahålla en uppskattad felnivå för kapitlet Säkerhet och medborgarskap.

331.  Europaparlamentet påpekar att det enligt revisionsrätten fortfarande finns utrymme för att bättre utnyttja unionsmedel under denna programperiod, genom att säkerställa att medlemsstaterna ersätter åtgärder endast när alla villkor för utbetalning är uppfyllda eller att kontrakt endast tilldelas efter det att en lämplig och konsekvent utvärdering av alla urvals- och tilldelningskriterier har genomförts.

332.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna avsevärt har ökat genomförandegraden av sina nationella Amif- och ISF-program. Parlamentet är dock bekymrat över att värdet av outnyttjade belopp fortsätter att stiga, vilket kan öka trycket på nationella myndigheter när programmen är på väg att avslutas.

333.  Europaparlamentet noterar att revisionsrättens granskning av förvaltnings- och kontrollsystemen hos sju(37) myndigheter med ansvar för genomförandet av nationella program inom Amif/ISF i medlemsstaterna visade att de i allmänhet hade tillräckliga kontroller för att uppfylla kraven i förordningarna, även om vissa brister upptäcktes (punkt 8.10 i revisionsrättens årsrapport för 2018). Parlamentet noterar att samma sak gällde för GD HOME:s interna förfaranden för bedömning av bidragsansökningar och betalningsansökningar (punkt 8.13 i revisionsrättens årsrapport för 2018).

334.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid administrativa kontroller av betalningsansökningar systematiskt använda de underlag som den har begärt att stödmottagare ska tillhandahålla, för att noggrant undersöka om stödmottagarnas upphandlingsförfaranden har varit lagliga och korrekta.

335.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att instruera de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för nationella Amif- och ISF-program att vid sina administrativa kontroller av stödmottagarnas betalningsansökningar på lämpligt sätt kontrollera om deras upphandlingsförfaranden är lagliga och korrekta.

336.  Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten när det gäller resultat anger i årsrapporten för 2018 (punkterna 8.19 och 8.20) att medlemsstaterna inte alltid använder lämpliga indikatorer på projektnivå. Effekten av de finansierade projekten kan därför inte mätas korrekt.

GD HOME:s årliga verksamhetsrapport för 2018

337.  Europaparlamentet välkomnar det eftertryck som kommissionen lagt vid inrättandet av ett strukturerat unionssystem för vidarebosättning som utgör en laglig och säker väg till unionen för utsatta personer i behov av internationellt skydd.

338.  Europaparlamentet beklagar att den rådande situationen i några av de hotspots som medfinansieras av unionen inte uppfyller bästa praxis och standarder, särskilt när det gäller livsmedel och hälso- och sjukvård.

339.  Europaparlamentet beklagar att GD HOME inte infört några centrala resultatindikatorer för situationen för de mest utsatta migranterna, i synnerhet migrerande barn och migrerande kvinnor och flickor, för att förebygga och undvika missbruk och människohandel. Parlamentet beklagar den systematiska användningen av förvar.

Reservationer

340.  Europaparlamentet beklagar att det tar så lång tid att åtgärda de problem som upptäckts i Tyskland sedan 2013, med tanke på reservationen inte avser så mycket.

341.  Europaparlamentet är bekymrat över de betydande brister som konstaterats i Easos förvaltnings- och kontrollsystem och som motiverade antagandet av en reservation på grund av anseendeskäl.

342.  Europaparlamentet noterar de reservationer som generaldirektören för GD HOME angav i GD HOME:s årliga verksamhetsrapport för 2018 (s. 108).

Rekommendationer

343.  Europaparlamentet gör följande rekommendationer:

   Revisionsrätten bör fortsätta att tillhandahålla ett särskilt kapitel om säkerhet och medborgarskap i sin årsrapport.
   GD HOME bör införa en central resultatindikator för situationen för de mest utsatta migranterna, i synnerhet migrerande barn och migrerande kvinnor och flickor, för att förebygga och undvika missbruk och människohandel.
   Kommissionen bör kräva att medlemsstaterna i årsredovisningarna för sina nationella Amif- och ISF-program delar upp de redovisade beloppen i återkrav, förfinansiering och faktiskt uppkomna kostnader .
   De faktiska utgifterna per fond ska anges i kommissionens generaldirektorats årliga verksamhetsrapporter från och med 2018.

Revisionsrättens särskilda rapport nr 20/2019: EU:s informationssystem till stöd för gränskontroll – ett kraftfullt verktyg, men mer fokus på aktuella och fullständiga uppgifter behövs

344.  Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaternas system som granskas av revisionsrätten enligt revisionsrätten i allmänhet är väl utformade för att underlätta in- och utresekontroller och att de besökta medlemsstaterna(38) i allmänhet uppfyller den tillämpliga rättsliga ramen.

345.  Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 20/2019 konstaterade följande:

   Vissa länders nationella inrättningar för Schengens informationssystem II (SIS II) och informationssystemet för viseringar (VIS) underlättar effektivare gränskontroller än andra.
   Det förekom långa förseningar i genomförandet av it-lösningar för det europeiska gränsövervakningssystemet (Eurosur) och passageraruppgifter (PNR-uppgifter), både på unionsnivå och på nationell nivå. Detta ledde till att gränsbevakningar och andra myndigheter inte fick ta del av de fördelar som det var tänkt att systemen skulle ge.
   Det tar lång tid för Schengenstaterna att avhjälpa de brister som identifieras i utvärderingsmekanismerna för Schengen, vilket beror på att det inte finns bindande tidsfrister för att anta utvärderingsrapporter och genomföra korrigerande åtgärder.
   Mer än hälften av de gränskontrolltjänstemän som deltog i revisionsrättens undersökning hade vid någon tidpunkt tillåtit personer att passera gränser utan att konsultera informationssystemen.
   Det finns en diskrepans mellan antalet viseringar som utfärdats och det antal viseringar som hade kontrollerats.
   Det finns få hänvisningar till kontroll av uppgiftskvalitet i de rättsakter som reglerar EU:s informationssystem.
   Även om Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) gör automatiska kvalitetskontroller av uppgifterna i SIS II varje månad, är resultaten endast tillgängliga för de berörda medlemsstaterna, vilket gör att varken byrån eller kommissionen kan bedöma vilka framsteg enskilda länder har gjort när det gäller att åtgärda problem med uppgiftskvaliteten.
   Varken eu-LISA eller kommissionen har befogenhet att se till att medlemsstaterna korrigerar problem med uppgiftskvaliteten inom rimlig tid.
   Gränskontrolltjänstemän får inte alltid aktuella och fullständiga uppgifter från informationssystemen.
   Förutom när det gäller det europeiska daktyloskopisystemet (Eurodac) finns det generellt sett inga obligatoriska tidsfrister för inmatning av uppgifter. Syftet med Eurosur är till exempel att ge realtidsinformation om situationen vid gränserna. Vissa av de länder som omfattas av vår revision matar in uppgifter i Eurosur i realtid, men andra gör det enbart en gång i veckan.
   Sedan Eurodac började användas 2013 har inte alla medlemsstater överfört den information som krävs i tid något enda år.
   Försenade överföringar kan leda till att fel land anges som ansvarigt för att behandla en asylansökan.

346.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   främja snabb användning av utbildningsmiljöer för SIS II och VIS,
   påskynda korrigeringen av brister som upptäcks under Schengenutvärderingarna,
   analysera skillnader i viseringskontroller för att förbättra förfarandena för kvalitetskontroll av data,
   minska förseningarna med uppgiftsinmatning.
   säkerställa bättre konnektivitet mellan de fem befintliga informationssystemen i syfte att säkerställa korrekta och aktuella dataflöden,
   uppmuntra till fortsatt god praxis och gott uppförande när det gäller tillhandahållande och underhåll av informationssystemen.

Särskild rapport nr 24/2019: Asyl, omplacering och återvändande när det gäller migranter: dags att intensifiera åtgärderna för att få bukt med skillnaderna mellan mål och resultat

347.  Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 24/2019 kom fram till följande:

   Genomförandet av asylförfaranden i Grekland och Italien fortsätter att präglas av långa handläggningstider och flaskhalsar.
   Precis som i övriga EU är antalet återvändanden från Grekland och Italien lågt.
   Inga uppgifter samlas in om hur effektiva återvändandeförfarandena har varit och det finns inga indikatorer som mäter återvändandenas varaktighet, såsom antalet migranter som har återvänt och som försöker komma tillbaka till unionen eller antalet framgångsrika program för bistånd vid frivilligt återvändande och återanpassning.
   Registreringen och fingeravtryckstagningen av migranter i mottagningscentrumen har förbättrats avsevärt sedan revisionsrättens granskning 2017 (revisionsrättens särskilda rapport nr 6/2017), men de tillfälliga omplaceringssystemen uppnådde inte sina mål och i praktiken minskades inte trycket på de grekiska och italienska asylsystemen.
   Även om unionens 20 stödåtgärder i Grekland och Italien som granskades av revisionsrätten behandlade de identifierade behoven, kvarstod brister i deras utformning, de flesta av projekten hade inte uppnått sina mål fullt ut och resultatramen upprättades sent och utan mål. Dessutom saknades tillräckliga prestationsuppgifter.
   Kapaciteten att handlägga asylärenden hade ökat i såväl Grekland som Italien, men den är fortfarande inte tillräcklig för att ta itu med den allt större eftersläpningen i Grekland.
   Eftersom det lämnas in färre nya ansökningar i Italien minskar eftersläpningen i asyl- och återvändandeförfarandena, men det finns inte tillräcklig kapacitet för att handlägga det stora antalet överklaganden av det första beslutet.
   Antalet migranter som faktiskt återvänder är långt färre än antalet återvändandebeslut som fattas i både Grekland och Italien, liksom i hela EU. Detta beror till exempel på hur lång tid det tar att handlägga asylärenden, otillräcklig kapacitet i försvarsenheter, svårigheter för samarbetet med migranternas ursprungsländer eller migranter som helt enkelt avviker när beslutet om återvändande väl fattats.

348.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och byråerna att

   utnyttja tillvaratagna erfarenheter för att bygga vidare på erfarenheterna av en eventuell frivillig omplaceringsmekanism i framtiden och föreslå nya för medlemsstaterna godtagbara åtgärder för att på ett effektivt sätt hantera alla nödsituationer såsom migrationskrisen 2015,
   stärka förvaltningen av program för katastrofbistånd och nationella program inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden,
   förbättra Easos operativa stöd till medlemsstaterna i samband med asylförfaranden,
   anpassa Frontex återvändandestöd och utstationeringen av experter till mottagningscentrumen,
   förstärka förvaltningen av de nationella asylsystemen,
   ge mer stöd till nationella återvändandeförfaranden och insamlingen av prestationsuppgifter om återvändandeförfaranden för att underlätta beslutsfattandet, utvärderingen av prestationer och forskning.

349.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   förbättra systemet med hotspots för att säkerställa värdiga mottagningsvillkor och en effektiv hantering av ankomster,
   noggrant övervaka effektiviteten i samband med de åtgärder som Frontex vidtar för att bättre skydda Europeiska unionens yttre gränser,
   stärka effektiviteten och respekten för grundläggande rättigheter i EU:s yttre gränskontroller och förbättra samarbetet med nationella myndigheter,
   vidta nödvändiga åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration;
   parlamentet är särskilt oroat över den otillräckliga politiken för återvändande till tredjeländer trots att detta är en hög prioritet; parlamentet anser att återvändandepolitiken och kampen mot olaglig migration är avgörande för utvecklingen av en effektiv migrationspolitik och ett verkligt partnerskap med tredjeländer,
   ge stöd till ursprungsländerna så att potentiella migranter inte väljer den farliga resan till Europa, öka stödet till ursprungsländerna och förbättra levnadsförhållandena och framtidsutsikterna för lokalbefolkningen samt bekämpa människohandlare som utnyttjar desperation och sårbarhet.

Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

350.  Europaparlamentet noterar med oro revisionsrättens iakttagelser att den rapporterade uppskattningen av de mobiliserade investeringarna inte tar hänsyn till att en del av Efsi:s verksamhet ersatte annan EIB-verksamhet och andra av unionens finansieringsinstrument samt att en del av stödet från Efsi gick till projekt som hade kunnat finansieras genom andra offentliga eller privata finansieringskällor enligt andra villkor.

351.  Europaparlamentet beklagar revisionsrättens slutsatser att även om Efsi-stödet har gett EIB möjlighet att fyrdubbla sin utlåningsaktivitet med högre risk jämfört med 2014 så har värdet för dessa godkända transaktioner varit fortsatt lägre än förväntat.

352.  Europaparlamentet stöder följande rekommendationer från revisionsrätten:

   Främja motiverad användning av EIB-produkter med högre risk inom ramen för Efsi.
   Uppmuntra komplementaritet mellan unionsfinansieringsinstrument och unionsbudgetgarantier.
   Förbättra bedömningen av om potentiella Efsi-projekt skulle kunna finansieras från andra källor.
   Göra bättre uppskattningar av de investeringar som mobiliserats.
   Förbättra den geografiska spridningen av Efsi-stödda investeringar.

353.  Europaparlamentet anser därför att fördjupade preliminära behovsbedömningar inom olika sektorer är av största vikt i) för att upptäcka investeringsgap och investeringshinder i olika medlemsstater eller regioner, ii) för att adekvat bedöma marknadsmisslyckandenas karaktär och omfattning och iii) för att utforma lämpligaste tillvägagångssätt/program för att minska dessa investeringsgap.

354.  Europaparlamentet efterlyser en objektiv överblick över Efsi-projektens additionalitet och mervärde, samt deras överensstämmelse med unionens politik eller andra EIB-verksamheter så att de styrs mer av politiken än av efterfrågan.

355.  Europaparlamentet påminner om behovet av att tillhandahålla tydlig och tillgänglig information om de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna och mervärdet av Efsi-finansierade projekt. Parlamentet betonar att bedömningen av additionaliteten i alla Efsi-stödda projekt bör dokumenteras på vederbörligt sätt.

Revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2019: Genomförandet av 2014 års paket med personalreformer vid kommissionen – stora besparingar, men inte utan konsekvenser för personalen

356.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte tillhandahåller den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten exakta uppgifter om fallen av utbrändhet. Parlamentet noterar dock att kommissionen har lanserat en friskvårdsstrategi som inkluderar ett hälsoövervakningsverktyg som analyserar och rapporterar frånvaro och dess orsaker, åtgärder för att uppnå en sund frånvarohantering och den nya enheten för medicinsk kontroll(39). Parlamentet anser därför att kommissionen har de nödvändiga verktygen för att upptäcka, hantera, övervaka och rapportera om fall av utbrändhet och urskilja dem från långtidssjukskrivningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla parlamentets budgetkontrollutskott uppgifter om fall av utbrändhet inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Parlamentet beklagar i detta sammanhang svaren från kommissionen som verkar motivera en högre grad av sjukfrånvaro och långtidssjukskrivningar för kvinnor med ett antal allvarliga sjukdomar eller hälsotillstånd som är specifika för kvinnor och med samhällstendenser då kvinnor i allmänhet tar ett mycket större ansvar för familjen, bl.a. för att ta hand om sjuka barn och släktingar(40).

357.  Europaparlamentet är oroat över det allt värre problemet med skillnaden i köpkraft som de europeiska tjänstemännen i Luxemburg drabbas av. Parlamentet noterar slutsatserna i studien som genomförts av AIRINC(41) på kommissionens begäran och som bekräftar denna skillnad och fastställer den till 10,5 % (vilket överstiger den tröskelnivå på 5 % som fastställs i tjänsteföreskrifterna), huvudsakligen på grund av levnadskostnaderna i Luxemburg. Parlamentet är medvetet om att kommissionen inte kommer att kunna lägga fram ett lagstiftningsförslag som täcker frågan om korrigeringskoefficienter före slutförandet av rapporten om löneanpasssningsmetoden som ska lämnas in senast den 31 mars 2022. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att under tiden bedöma genomförbarheten och omfattningen av de tillfälliga riktade åtgärderna i AIRINC:s rapport, särskilt vad gäller införandet av ett bostadsbidragsprogram.

358.  Europaparlamentet noterar med oro revisionsrättens iakttagelser när det gäller 2014 års paket med personalreformer(42). Parlamentet välkomnar revisionsrättens rekommendationer liksom kommissionens beredvillighet att acceptera dem. Parlamentet stöder den ståndpunkt som dess budgetkontrollutskott(43) uttryckt i frågan. Parlamentet beklagar den mycket negativa inverkan som 2014 års paket med personalreformer har haft på ett antal viktiga aspekter av personalförvaltningen inom unionsinstitutionerna och därmed på deras attraktionskraft som arbetsplats för att försöka uppnå osäkra besparingar. Parlamentet varnar för de allvarliga konsekvenser som budgetnedskärningar inom administrationen eller personalnedskärningar kan få för den framtida EU-förvaltningen och genomförandet av unionens politik.

359.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen att inom ramen för ansvarsfrihetsbeviljandet för 2017(44) genomföra en så strikt analys som möjligt, på grundval av de mest aktuella uppgifterna, av vilka konsekvenser design av öppna kontorslandskap får. Parlamentet noterar meddelandet “The workplace of the future in the European Commission”(45) (framtidens arbetsplats vid Europeiska kommissionen) och välkomnar särskilt principen om att berörd personal bör involveras under hela processen med utformningen och genomförandet av den nya arbetsplatsen. Parlamentet beklagar att begreppet personalens välbefinnande som fastställs i meddelandet inte inkluderar psykisk ohälsa såsom ångest, stress eller utbrändhet, där arbetsplatsen spelar en grundläggande roll. Parlamentet betonar behovet av en generell analys som kan ligga till grund för en bedömning från fall till fall innan det i framtiden görs några genomgripande förändringar av kontorsutrymmena inom kommissionen, något som alltid bör involvera den berörda personalen.

Förvaltning

Revisionsrättens iakttagelser

360.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten uppger att felnivån i fråga om utgifterna för administration inte var väsentlig.

361.  Europaparlamentet är djupt oroat över att revisionsrätten upptäckte ett större antal brister i den interna kontrollen än under tidigare år i förvaltningen av familjetillägg för personal, och beklagar att Byrån för löneadministration och individuella ersättningar (PMO) inte i tillräcklig utsträckning kontrollerade att personakter uppdateras korrekt och punktligt så att det kan garanteras att underlaget för beräknade löner och ersättningar är korrekt.

362.  Europaparlamentet är djupt oroat över att revisionsrätten fann brister i de upphandlingsförfaranden som anordnats av kommissionen för att förbättra säkerheten för personer och lokaler, men noterar att dessa brister främst berodde på att det var bråttom att ingå avtal.

363.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra ett mer transparent utnämningsförfarande för alla tjänster, särskilt ledningsrelaterade tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att tydliggöra tidigare utnämningsförfaranden som brister i transparens och ansvarsskyldighet.

364.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast förbättra sina system för förvaltning av lagstadgade familjetillägg genom att öka kontrollerna av de anställdas personliga situation och förstärka överensstämmelsekontrollerna av redovisningar av ersättningar från andra källor, särskilt när familjebidragssystemen i medlemsstaterna reformeras.

365.  Europaparlamentet noterar den kontinuerliga förbättringen av könsfördelningen bland personalen. Parlamentet påminner om den nuvarande ojämna könsfördelningen på ledande poster.

366.  Europaparlamentet påpekar att enligt de skriftliga svaren var tio medlemsstater kraftigt underrepresenterade i lönegraderna AD5–AD8. Detta gällde följande medlemsstater: Danmark, Tyskland, Irland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland och Sverige. Parlamentet noterar bekymrat att de fasta tjänsterna vid institutionerna inte alltid är attraktiva för tjänstemän från vissa medlemsstater, vilket gör det svårt att rätta till de geografiska skillnaderna.

367.  Europaparlamentet noterar det växande antalet enheter som har tagits bort från transparensregistret, men betonar dock betydelsen av att följa upp enskilda personer och juridiska enheter som har tagits bort från transparensregistret. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga större vikt vid att validering och stickprovskontroller av enheter i transparensregistret kräver mer resurser.

368.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en utvärdering för att se över redan befintliga interna mekanismer för skydd av visselblåsare, däribland bestämmelser för att öka medvetenheten bland personalen och utbildning för ledningen som tar emot rapporterna. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att harmonisera sina respektive tjänsteföreskrifter för att skydda visselblåsare.

Uppförandekoden för kommissionsledamöter

369.  Europaparlamentet påminner om att det 2018 varnades för att kommissionens generalsekreterare, i syfte att kompensera för de striktare bestämmelserna i uppförandekoden avseende kommissionsledamöternas karensperiod, har övervägt möjligheten att erbjuda dem nya praktiska inrättningar (kontor, IT, chaufför) efter det att deras mandat har löpt ut.

370.  Europaparlamentet noterar att kommissionsledamot Hahn i sitt svar på den skriftliga frågan nr 64 inför budgetkontrollutskottets utfrågning den 5 december 2019 hävdade följande:"”Tidigare ledamöter av kommissionen, särskilt före detta kommissionsordförande, fortsätter att vara ambassadörer för EU, både i och utanför Europa. De flesta av dem kommer att fortsätta att försvara och främja unionens resultat efter det att deras mandat har löpt ut, t.ex. när de inbjuds att tala vid konferenser eller delta i offentliga debatter om Europa och kommissionens roll.I linje med liknande arrangemang inom nationella förvaltningar och andra institutioner, beslutade kommissionen vid sitt möte den 30 oktober 2019 att göra det möjligt för tidigare kommissionsordförande att på lämpligt sätt utföra representationsuppgifter efter det att deras mandat löpt ut. De tidigare ordförandena bör därför ha tillgång till vissa mycket begränsade resurser, till exempel logistikstöd, såsom ett kontor, och visst annat stöd. Före detta kommissionsledamöter kommer att få logistiskt stöd i form av ett ”bureau de passage” och kommer att förses med ett visst kommunikationsmaterial från kommissionen. Uppförandekoden påminner redan om denna skyldighet i artikel 11.1 första meningen. (...).”."

371.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör göra sina särskilda rådgivares ställning mer transparent med en tydlig definition av deras uppgifter och uppdrag och förse parlamentet med all information om de finansiella kostnaderna för sitt beslut av den 30 oktober 2019.

372.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att kommissionsledamöterna omfattas av transparenskrav när det gäller sammanträden som de håller med organisationer eller egenföretagare och om att full transparens är ett krav för ledamöterna och deras kanslipersonal. De får endast träffa sådana organisationer eller egenföretagare som är registrerade i transparensregistret och de ska offentliggöra information om sådana möten i enlighet med kommissionens beslut 2014/839/EU(46).

373.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de tidigare kommissionsledamöterna efter karensperioden inte längre kan utnyttja de inrättningar som erbjuds genom dess beslut av den 30 oktober 2019, eller utnyttja inrättningarna om de får en annan funktion.

374.  Europaparlamentet betonar att före detta ledamöter av kommissionen efter det att deras ämbete upphört är bundna av sin skyldighet att iaktta integritet och diskretion i enlighet med artikel 245 i EUF-fördraget.

375.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka de befintliga rättsligt bindande bestämmelserna i uppförandekoden avseende svängdörrsproblematiken för både kommissionen och dess byråer.

Europeiska åklagarmyndigheten

376.  Europaparlamentet noterar att i enlighet med artikel 3 i förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten upprättas åklagarmyndigheten som ett institutionellt organ i Europeiska unionen, medan den i budgeten för 2020 presenteras som en byrå under rubriken ”Kommissionen”. Parlamentet oroar sig över att denna situation inte i tillräcklig grad garanterar Europeiska åklagarmyndigheten nödvändigt oberoende, och uppmanar kommissionen att presentera Europeiska åklagarmyndighetens budget som en institution under den framtida rubriken 7 (administration) tillsammans med de andra organen och institutionerna i stället för under den framtida rubriken 2 (kommissionen) med byråerna för rättsliga och inrikes frågor. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till uppskattningen av antalet nya fall och pågående ärenden som Europeiska åklagarmyndigheten presenterar för institutionerna i syfte att upprätta en realistisk budget och en tjänsteförteckning. Parlamentet är djup bekymrat över att den nuvarande budgetplaneringen kommer att hindra Europeiska åklagarmyndigheten från att bli fullt operativ före november 2020.

Europaskolorna

377.  Europaparlamentet noterar att i enlighet med budgetförordningen för Europaskolorna har revisionsrätten granskat skolornas konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2018, centralkontorets räkenskaper och systemen för intern kontroll (rekrytering, upphandling och betalningar) för två av skolorna (Bergen och Varese). Parlamentet noterar att revisionsrätten har granskat det arbete som skolornas externa revisor utförde, där räkenskaperna och internkontrollsystemen för sju skolor granskades innan konsolideringen genomfördes.

378.  Europaparlamentet beklagar djupt att revisionsrätten inte kunde bekräfta att skolornas ekonomiska förvaltning 2018 var förenlig med budgetförordningen, dess genomförandebestämmelser och tjänsteföreskrifterna.

379.  Europaparlamentet noterar särskilt att revisionsrättens granskning av de interna kontrollsystemen vid centralkontoret och de två utvalda skolorna visade på brister i kontrollmiljön, betalningssystemen, upphandlingsförfarandena och dokumentationen av rekryteringsförfarandena. Parlamentet noterar också att revisionsrätten fann att de inte följde reglerna för personalrekrytering.

380.  Europaparlamentet ställer sig bakom de viktigaste rekommendationerna från revisionsrätten i dess årsrapport om Europaskolorna och uppmanar särskilt styrelsen, centralkontoret och skolorna själva att omedelbart vidta åtgärder för att åtgärda de brister som upptäckts i deras redovisningsförfaranden och i betalningssystemet, samt att fortsätta att tillhandahålla utbildning och stöd till dem som deltar i utarbetandet av räkenskaperna.

381.  Europaparlamentet upprepar sin uppfattning att det finns ett akut behov av en övergripande översyn av systemet med Europaskolor. Parlamentet uppmanar kommissionen, i egenskap av medlem men även som största bidragsgivare, att inte enbart tillhandahålla vägledning och stöd för Europaskolorna inom administrationen och styrningsstrukturen utan att även övervaka genomförandet av rekommendationerna från revisionsrätten och kommissionen.

382.  Europaparlamentet uppmanar skolorna att förbättra rekryterings-, upphandlings- och betalningsförfarandena och begär att framstegen meddelas parlamentet före den 30 juni 2020.

383.  Europaparlamentet är mycket bekymrat över rapporten från Human Rights Watch om tillgängligheten till Europaskolorna(47) för barn med funktionsnedsättning vilket visar att problemen fortfarande existerar och att en fullt inkluderande undervisning inte erbjuds barn med funktionsnedsättning.

384.  Europaparlamentet uppmanar Europaskolorna att åta sig att införa inkluderande undervisning i sin policy och praxis.

385.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i egenskap av huvudsaklig bidragsgivare till Europaskolorna och med ansvar för unionens genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomföra den nödvändiga reformprocessen.

Erfarenheter som gjorts från den fleråriga budgetplanen för programperioden 2014–2020

386.  Europaparlamentet är bekymrat över att programperioden för den nya fleråriga budgetramen kan komma att inledas med en försening på samma sätt som med den pågående fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar att tillämpningsområdet för den europeiska gröna given formulerades innan det nya förslaget om den fleråriga budgetramen meddelades. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och rådet att diskutera och anta prioriteringar och en strategi för att inleda förhandlingar om den fleråriga budgetramen med parlamentet så snart som möjligt.

387.  Europaparlamentet anser att de offentliga budgetarna inte ska fastställas förrän tydliga politiska mål har fastställts och en exakt politik utformats.

388.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att unionens finansiella planering för programperioden 2021–2027 på ett adekvat sätt återspeglar senare fastställda mål. Parlamentet framhäver sitt förslag om att införa nya prioriteringar i den fleråriga budgetramen och tillåta flexibilitet inom den fleråriga budgetramen för att hantera oförutsedda händelser.

389.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra de viktigaste antagandena bakom förslaget till den nya fleråriga budgetramen i en övergripande finansieringsplan. Parlamentet påpekar att syftet med en sådan plan skulle vara att sätta siffrorna i den fleråriga budgetramen för programperioden 2021–2027 i sitt riktiga ekonomiska och finansiella sammanhang.

390.  Europaparlamentet upprepar sin oro över att en eventuell fördröjning av antagandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och den tillämpliga rättsliga grunden för genomförandet av den kan leda till att fördröjningen upprepas i genomförandet av unionens utgiftsprogram i början av den nya programperioden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa en smidig start på den nya programperioden.

391.  Europaparlamentet anser att information av god kvalitet skulle kunna bidra till att beslutsfattandet blir snabbare och bättre.

392.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har genomfört en utgiftsöversyn som omfattar alla viktiga program inom ramen för den fleråriga budgetramen för programperioden 2014–2020 och att denna översyn syftade till att kombinera en strategisk översyn (främst inriktad på prioritering av program i enlighet med deras mervärde och samstämmighet med unionens mål) med en effektivitetsöversyn (som syftar till att förbättra genomförandet av befintliga program genom att undersöka möjligheterna till rationalisering och synergieffekter, förenkla de administrativa reglerna, förbättra flexibiliteten och fokusera mer på resultat). Parlamentet anser att kommissionen bör genomföra periodiska granskningar med bättre centrala resultatindikatorer.

393.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten funnit att kommissionens analys är övertygande när det gäller effektiviteten i utgifterna.

394.  Europaparlamentet noterar att utgiftsöversynen ger starka argument till stöd för åtgärder för att förenkla programmen, rationalisera budgeten och öka den finansiella flexibiliteten. Parlamentet noterar att den identifierar outnyttjade synergier mellan olika program liksom möjligheter att slå ihop liknande program inom olika politikområden.

395.  Europaparlamentet noterar att utgiftsöversynen också ger exempel på onödigt komplexa och inkonsekventa regler som ofta leder till missförstånd och icke stödberättigade kostnader.

396.  Europaparlamentet är oroat över revisionsrättens slutsats att framgången med förenklingssträvandena hittills har varit begränsad.

397.  Europaparlamentet efterlyser förenkling när så är möjligt, till exempel genom ökad användning av förenklade kostnadsalternativ och engångsbelopp som ett alternativ för stödmottagarna och genom att använda gängse redovisningspraxis, samt genom genomförandet av en gemensam revisionsmetod. Parlamentet framhäver att merparten av unionens subventioner bör gynna medborgarna och att små och medelstora företag och familjejordbruk samt små och medelstora jordbruksföretag bör gynnas mest. Parlamentet betonar också att de fel som gjorts under den nuvarande programperioden 2014–2020 behöver åtgärdas i den nya fleråriga budgetramen, särskilt när det gäller regional utveckling och sammanhållning.

398.  Europaparlamentet betonar att ytterligare förenkling kan säkerställas både på nivån för programplaneringen, genom att begränsa antalet förordningar och undvika onödiga förändringar som kan orsaka osäkerhet, eftersläpningar och fel, och på nivån för ett effektivt genomförande, för att minska den administrativa bördan för myndigheter och stödmottagare och för att öka tillgången till medel.

399.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen för programperioden 2021–2027 föreslår en minskning av antalet utgiftsprogram med en tredjedel och att reglerna blir mer konsekventa på grundval av ett enhetligt regelverk.

400.  Europaparlamentet är övertygat om att det enhetliga regelverket bör undanröja alla onödiga och komplexa bestämmelser, krav och förfaranden för att åstadkomma en verklig förenkling. Parlamentet anser att detta inte bara får bestå i en konsolidering av de befintliga separata regelböckerna till en enda stor volym.

401.  Europaparlamentet anser att förenkling inte är ett mål i sig utan ett sätt att öka effektiviteten av unionens åtgärder och därmed främja bättre möjligheter för små företag att bli stödmottagare. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att när man utformar regler för unionens program göra en avvägning mellan hur lätt det är att genomföra unionens program och hur ändamålsenligt det är när det gäller att uppnå unionens mål och transparens.

402.  Europaparlamentet noterar med oro att utgiftsöversynen också förklarar hur flexibilitetsmekanismer visade sig vara otillräckliga för att hantera nödsituationer under den aktuella perioden. Parlamentet efterlyser förändringar för att öka den övergripande flexibiliteten och säkerställa tillräckliga anslag för att täcka oförutsedda händelser.

403.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten ansåg att utgiftsöversynen var mindre övertygande med avseende på strategiska aspekter, såsom utgiftsprogrammens mervärde för unionen och deras samstämmighet med unionens mål.

404.  Europaparlamentet instämmer med kommissionen att mervärdet för unionen bör stå i centrum för varje diskussion om unionens framtida budget.

405.  Europaparlamentet noterar att kommissionen identifierade begreppet mervärde för unionen som en vägledande princip för utgiftsöversynen. Parlamentet förväntar sig att kommissionen vidareutvecklar och tillämpar ett robust och tydligt definierat begrepp för EU-mervärde.

406.  Europaparlamentet anser att begreppet EU-mervärde går hand i hand med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

407.  Europaparlamentet är övertygat om att begreppet EU-mervärde inte bara är nödvändigt för att fördela resurserna utan också för att utforma och utvärdera utgiftsprogram.

408.  Europaparlamentet anser att endast program med mycket högt EU-mervärde bör få full EU-finansiering. Parlamentet föreslår att finansieringen begränsas till program med ett högt EU-mervärde och att det inte bör finnas någon finansiering för program med ett lågt EU-mervärde.

409.  Europaparlamentet insisterar på att alla medel som det ingåtts åtaganden för måste användas och spenderas på bästa möjliga sätt i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning för att maximera effekten.

410.  Europaparlamentet stöder idén om att striktare koppla unionens budget till de landsspecifika rekommendationer som anges i principerna för ekonomisk styrning i syfte att främja tillväxtfrämjande strukturreformer i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att rekommendationerna måste följa subsidiaritetsprincipen och fokusera på de väsentliga, systemrelaterade frågorna såsom att förbättra konkurrenskraften, stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen, affärsmöjligheterna och den kulturella mångfalden, bekämpa fattigdom och social exkludering och säkra arbetstillfällen.

411.  Europaparlamentet begär att fondernas förvaltning förbättras samtidigt som kontrollerna blir effektivare och omfattar åtgärder vid systematiskt missbruk av unionsmedel.

412.  Europaparlamentet betonar att kontrollerna för att förhindra att unionens medel missbrukas måste intensifieras i enlighet med proportionalitetsprincipen. Om revisionsrätten konstaterar allvarliga brister i de nationella revisionsmyndigheternas kvalitet och tillförlitlighet behöver unionens kontroller stärkas. Parlamentet betonar att revisionsrätten bör erkänna att de nationella revisionsmyndigheterna misslyckats helt och att den fleråriga budgetramen för programperioden 2021–2027 bör innehålla mekanismer så att kommissionen kan hantera tilldelningen av medel.

413.  Europaparlamentet betonar att EU-politikens synlighet måste förbättras. Parlamentet betonar att alla rättsliga bestämmelser om information och kommunikation måste genomföras grundligt för att säkerställa transparens och en bred spridning av de resultat som medlen gett.

414.  Europaparlamentet påpekar att finansieringsinstrumenten alltid bör skräddarsys och kompletteras med bidrag för att maximera resultaten i praktiken. Parlamentet betonar att synergieffekterna med annan politik och andra instrument bör förbättras för att maximera effekten av investeringen. Parlamentet anser att bättre resultat kan uppnås även på ett kostnadseffektivt sätt.

415.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att förse unionens utgiftsprogram med starka och ömsesidigt konsekventa resultatramar som är anpassade till unionens strategiska mål och fleråriga budgetram för programperioden 2021–2027.

416.  Europaparlamentet noterar att det är viktigt att ytterligare förbättra prestationsövervakningen och konsekvensbedömningen av finansieringen under nästa fleråriga budgetram. En uppsättning indikatorer och riktmärkningsverktyg kan ge löpande stöd åt operativ och politisk ansvarsskyldighet vid genomförandet av medel.

417.  Europaparlamentet noterar att programmens mål för perioden 2021–2027 som definieras i bilagan till meddelandet om den fleråriga budgetramen har formen av beskrivande uppdragsbeskrivningar. Parlamentet beklagar att målen inte är kvantifierade och inte är tillräckligt specificerade.

418.  Europaparlamentet förväntar sig att man i de relevanta sektorsspecifika rättsakterna eller programplaneringsdokumenten (även på medlemsstatsnivå eller regional nivå) tar fram heltäckande modeller för interventionslogik med specifika mål och matchande indikatorer för output, resultat och effekt.

419.  Europaparlamentet betonar att offentliga revisionsuppdrag bör inrättas för alla typer av finansiering av unionens politik på unionsnivå och nationell nivå. Parlamentet betonar att revisionsrätten bör utses till revisor för organ som inrättats för att genomföra unionens politik, inbegripet unionens organ och organ som inrättats i enlighet med avtal som inte omfattas av unionens rättsordning.

Utskottens ställningstaganden

Utrikesfrågor

420.  När det gäller instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) noterar Europaparlamentet de fortsatta bristerna i anslutningsländernas administrativa kapacitet, vilket resulterar i en bristande utnyttjandekapacitet vid indirekt förvaltning. Parlamentet framhåller att framsteg inom så känsliga områden som rättsstatsprincipen och civilsamhället, såsom påpekats i revisionsrättens särskilda rapport från 2018 om IPA-finansiering till Turkiet, inte bara är beroende av IPA-finansiering, utan framför allt av myndigheternas politiska vilja. Parlamentet noterar bekymrat att man inom ramen för IPA-stödet till Turkiet knappt nämnt grundläggande värden såsom pressfrihet och rättsväsendets opartiskhet. Parlamentet anser att det nu är viktigare än någonsin för kommissionen att använda villkorlighet för att stödja reformer inom prioriterade områden såsom rättsstatsprincipen och samhällsstyrning i Turkiet.

421.  Europaparlamentet välkomnar att de första kapacitetsuppbyggnadsåtgärderna inom ramen för det ändrade instrumentet som bidrar till stabilitet och fred inleddes 2018. Parlamentet betonar att dessa åtgärder bör vidtas inom ramen för en övergripande reform av säkerhetssektorn. Parlamentet uppmuntrar till en kraftfullare uppföljning av kortsiktiga stabiliseringsåtgärder genom mer långsiktiga åtgärder som finansieras av instrumentet som bidrar till stabilitet och fred eller andra instrument.

422.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens analytiska granskning av det europeiska försvaret och stöder dess rekommendationer. Kommissionen uppmanas att som fördragens väktare säkra samstämmighet i alla unionens försvarsinsatser som görs för att genomföra en unionsverksamhet inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (Pesco, det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, EUF, den samordnade årliga försvarsöversikten osv.) och att säkra driftskompatibilitet och synergier med Nato.

423.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om rådets beslut att inrätta Europeiska försvarsbyrån och Pesco, som innebär att parlamentets budgetbefogenheter återkallas, är lagligt. Parlamentet påminner om att det i artiklarna 45.2 och 46.2 i EU-fördraget föreskrivs att sådana beslut ska fattas med kvalificerad majoritet utan vetorätt. Parlamentet påminner om att återkallandet av parlamentets budgetbefogenheter enligt artikel 42 i EU-fördraget endast är möjligt med avseende på driftsutgifter och kräver ett enhälligt beslut av rådet. Parlamentet understryker att rådet aldrig har fattat något sådant beslut.

424.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att noggrant kontrollera användningen av medlen till faciliteten för flyktingar i Turkiet, för att säkerställa att de verkligen används för flyktingrelaterade projekt och inte i något annat syfte. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till budgetmyndigheten om de finansierade åtgärdernas förenlighet med den underliggande rättsliga grunden.

Utveckling och samarbete

425.  Europaparlamentet uppmanar unionen och dess medlemsstater att inte stödja metoder som underlättar skattesmitning för transnationella företag och enskilda personer, när man inom ramen för Europeiska fonden för hållbar utveckling strävar efter att uppfylla målet att skapa ett företagsvänligt klimat för privata investerare i utvecklingsländerna. Parlamentet betonar dessutom risken för skuldsättning i samband med unionens ökade användning av blandfinansiering, särskilt i Afrika söder om Sahara och i länder i Västindien med begränsade inkomster för att betala av sina skulder. Parlamentet uppmanar unionen och dess medlemsstater att på ett effektivt och konsekvent sätt ta itu med skatteundandragande, aggressiva skatteflyktsmetoder och skadlig skattekonkurrens, i linje med principen om en konsekvent politik för utveckling.

Sysselsättning och sociala frågor

426.  Europaparlamentet noterar avseende ESF, sysselsättningsinitiativet för unga och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), att 3 program inom ESF/Sysselsättningsinitiativet för unga för Förenade kungariket, Italien och Ungern och 1 Fead-program för Italien har avbrutits, vilket innebar att flera betalningar avbröts under 2018. Parlamentet noterar att 33 varningsskrivelser skickades till de berörda medlemsstaterna.

427.  Europaparlamentet konstaterar att antalet varningsskrivelser och avbrott ökade betydligt under 2018 jämfört med föregående år på grund av det ökade antalet garantipaket som mottogs i februari 2018 och resultaten av de regelefterlevnadsrevisioner som genomfördes under året.

428.  Europaparlamentet påminner om att det fortfarande finns tio rekommendationer som hänvisar till särskilda rapporter (en från den särskilda rapporten nr 16/2016 (”EU:s utbildningsmål: programmen motsvarar målen men resultatmätningen är bristfällig”), två från den särskilda rapporten nr 14/2016 (”EU:s politiska initiativ och ekonomiska stöd till integrering av romer: stora framsteg har gjorts under det senaste årtiondet men det krävs ytterligare ansträngningar på fältet”) och sju från den särskilda rapporten nr 6/2018 (”Fri rörlighet för arbetstagare – den grundläggande friheten är garanterad, men bättre riktat EU-stöd skulle främja rörligheten”) som måste genomföras, de flesta av dem senast den 31 december 2019. Parlamentet noterar framför allt den särskilda rapporten nr 14/2016, enligt vilken de flesta projekt genomfördes som planerat medan kriteriet ”bästa praxis” som bidrar till en framgångsrik integrering av romer inte alltid tillämpades och det var svårt att övervaka resultaten. Parlamentet påminner om att bristen på robusta och övergripande uppgifter om romer inte bara är ett problem i samband med projekt utan även för beslutsfattandet på EU-nivå och nationell nivå. Parlamentet beklagar att denna situation kan komma att förbli oförändrad om inte snabba åtgärder vidtas.

429.  Europaparlamentet erinrar om slutsatserna i revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2019 (”Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) ger värdefullt stöd, men hur den bidrar till att minska fattigdomen har ännu inte fastställts”), särskilt revisionsrättens slutsats att Fead utöver att lindra fattigdom genom livsmedelsbistånd (vilket motsvarar 83 % av Feads budget) genom fondens innovativa socialpolitiska delar erbjuder medlemsstaterna möjligheter att främja social delaktighet.

430.  Europaparlamentet påminner också om att tillgängliga uppgifter som lades fram i revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2019 visar att fonden har en märkbar effekt i nästan varje enskild medlemsstat och att de åtgärder som stöds på området för livsmedel, materiellt bistånd och social inkludering gör skillnad för de sämst ställda, inklusive de som annars skulle uteslutas från traditionellt socialt stöd eller som behöver akut stöd. Parlamentet betonar också att Fead enligt livsmedelsbankerna finansierar en tredjedel av de livsmedel som de tillhandahåller och att fonden innebär att de är mindre beroende av det oregelbundna flödet av donationer och därför bättre kan planera omfördelningen av specifika livsmedel.

431.  Europaparlamentet noterar dock att Feads bidrag till att minska fattigdomen ännu inte har visats kvantitativt, på grund av begränsningar i uppföljningen av fonden och avsaknaden av EU-omfattande uppgifter, och påminner om att kommissionen måste förbättra de insamlade uppgifterna för att bättre visa Feads relativa betydelse som vektor för europeisk solidaritet och som ett sätt att bekämpa sociala klyftor i unionen.

432.  Europaparlamentet noterar att det i rapporten om halvtidsutvärderingen av Fead konstaterades flera brister i genomförandet av fonden och att revisionsrätten föreslog att fonden bättre riktas till de mest behövande. Parlamentet påminner också om att man i halvtidsutvärderingen ansåg att tillhandahållandet och övervakningen av åtföljande åtgärder kunde utnyttjas ytterligare.

433.  Europaparlamentet påminner om att de förvaltande myndigheterna enligt slutsatserna i revisionsrättens särskilda rapport nr 6/2019 (”Bekämpning av bedrägeri i EU:s sammanhållningsutgifter: förvaltande myndigheter måste bli bättre på upptäckt, motåtgärder och samordning) fortfarande behöver bli bättre på upptäckt, motåtgärder och samordning av bedrägerier, trots förbättringar när det gäller hur förvaltningsmyndigheterna identifierar bedrägeririsker i unionens sammanhållningsfonder (inklusive ESF) och utformar förebyggande åtgärder.

434.  Europaparlamentet noterar att halvtidsutvärderingen av EaSI, enligt kommissionen, visade att dess mål fortfarande är relevanta och att programmet är effektivt när det gäller att nå berörda parter, skapa resultat av god kvalitet och uppnå målen, särskilt mot bakgrund av den nuvarande svåra socioekonomiska bakgrunden, som kännetecknas av följderna av den finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet noterar vidare att även om de tre programdelarna (Progress, Eures och mikrofinansiering och socialt entreprenörskap) verkar fungera oberoende av varandra, har vissa områden som kan leda till ökad effektivitet (synergier) identifierats.

435.  Europaparlamentet noterar att halvtidsutvärderingen av Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (EaSI) visade på ett antal sätt att förbättra programmets genomförande, särskilt genom förenkling av förfarandena, förbättrad intern överensstämmelse, ökad flexibilitet, inriktning på grupper som behöver särskilt stöd och kopplingar till andra fonder, och uppmanar kommissionen att agera i detta avseende. Parlamentet uppmanar särskilt att ESF+ inom ramen för EaSI-delen bör omfatta en rad förbättringar i denna riktning.

Miljö

436.  Europaparlamentet betonar att andelen betalningar som överstiger de lagstadgade tidsfristerna uppgick till 8,20 % av de betalningar som gjordes av GD ENV 2018 (5,85 % 2017, 3,92 % 2016). Parlamentet beklagar särskilt att betalningsförseningarna inom Life-programmet nådde högre nivåer 2018 (10,3 % jämfört med 5,8 % 2017 och 3,9 % 2016).

437.  Europaparlamentet noterar att GD ENV 2018 i sin årliga verksamhetsrapport redovisade en genomsnittlig kvarstående felprocent på 0,09 %, som inte överskred väsentlighetsgränsen på 2 %.

438.  Europaparlamentet noterar att GD ENV i sin årliga verksamhetsrapport betonade att villkoren i beslutet om samarbete med Genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme) avseende personalen innebär en mycket ansträngd personalsituation i GD ENV när det gäller verksamheten inom ramen för Life-programmet, vilket kan kräva ytterligare översyn av arbetsmetoderna och arrangemangen inom generaldirektoratet.

439.  Europaparlamentet välkomnar att endast 0,93 % av alla GD CLIMA:s betalningar under 2018 betalades sent jämfört med de lagstadgade tidsfristerna (3,9 % 2017).

440.  Europaparlamentet betonar att GD CLIMA och GD BUDG övervakar klimatintegreringsmålet på 20 % i den fleråriga budgetramen, och att GD CLIMA stöder andra generaldirektorat i arbetet med att integrera klimatåtgärder i verksamheten. Parlamentet välkomnar att 20,1 % av unionens budget 2018 gick till klimatrelaterade åtgärder, men beklagar att man i början av 2019 fortfarande ansåg att trenden för unionens budget visar på ett utfall på endast 19,7 % för den nuvarande perioden för den fleråriga budgetramen.

441.  Europaparlamentet är djupt oroat över att reservationen av anseendemässiga, rättsliga, finansiella och institutionella skäl i samband med de betydande säkerhetsrisker som identifierats vid underhållet och driften av unionsregistersystemet för unionens system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), som rapporterats i de årliga verksamhetsrapporterna sedan 2010 och bekräftades av riskbedömningen 2018, upprepas i GD CLIMA:s årliga verksamhetsrapport för 2018. Parlamentet beklagar att denna reservation har varat onormalt länge. Parlamentet uppmanar kommissionen att lösa problemet snarast.

Folkhälsa, livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd

442.  Europaparlamentet framhåller att offentlig upphandling är det viktigaste instrumentet för ekonomisk förvaltning på folkhälsoområdet och att åtagande- och betalningsbemyndigandena utnyttjades fullt ut under 2018. Parlamentet betonar att budgeten för livsmedels- och fodersäkerhet i stor utsträckning genomförs genom direkta bidrag till medlemsstaterna och att genomförandegraden för åtagande- och betalningsbemyndigandena uppgick till 99,0 % respektive 98,6 %.

443.  Europaparlamentet noterar att GD SANTE i sin årliga verksamhetsrapport för 2018 presenterade en genomsnittlig kvarstående felprocent på 1,9 %, som inte överskred väsentlighetsgränsen på 2 %.

444.  Europaparlamentet noterar med oro att andelen betalningar i samband med bidragsförvaltning som gjordes i tid av GD SANTE minskade från 97 % till 83 % mellan 2016 och 2018.

445.  Europaparlamentet pekar på de utmaningar som identifierats av GD SANTE i dess årliga verksamhetsrapport i samband med genomförandet av unionens tredje folkhälsoprogram 2014–2020. Parlamentet noterar att dessa utmaningar rör den nuvarande finansieringsmekanismen för folkhälsoprogrammet, som endast tillåter projektorienterat stöd och kan ha en negativ inverkan på de vidtagna åtgärdernas långsiktiga hållbarhet, och komplexiteten hos vissa mekanismer i folkhälsoprogrammet, såsom gemensamma åtgärder som genomförs tillsammans med medlemsstaterna, vilket innebär att tidsfristerna från den inledande planeringen av åtgärden till dess faktiska genomförande kan vara långa. Parlamentet noterar slutsatserna i revisionsrättens särskilda rapport nr 21/2019 om antimikrobiell resistens, enligt vilka kommissionens och byråernas verksamhet har lett till vissa framsteg, t.ex. när det gäller veterinära frågor och livsmedelsfrågor. Parlamentet beklagar dock att det enligt samma rapport hittills inte finns mycket som tyder på att hälsobördan till följd av antimikrobiell resistens har minskat i unionen.

Transport och turism

446.  Europaparlamentet välkomnar att man under 2018 slutförde 2017 års FSE-upphandling om blandad finansiering med en innovativ strategi som tillgängliggör en total preliminär budget på 1,35 miljarder EUR i EU-bidrag som ska kombineras med finansiering från Efsi, EIB, nationella utvecklingsbanker eller privata investerare. Parlamentet anser att det är nödvändigt att göra en efterhandsutvärdering av dessa projekt för att bedöma hur effektiv denna innovativa strategi är. Parlamentet noterar att den andra tidsfristen för inlämning av förslag i april 2018, med inriktning på projekt för innovation och ny teknik, särskilt på området för alternativa bränslen till stöd för kommissionens politik för ren rörlighet, resulterade i 35 godkända projekt med en FSE-finansiering på totalt 404,8 miljoner EUR. Parlamentet noterar behovet av att öka stödmottagarnas medvetenhet om fondens regler för stödberättigande, särskilt genom att göra en tydlig åtskillnad mellan genomförandeavtal och underentreprenörsavtal. Parlamentet påminner om att det belopp som spenderas inom ramen för ett finansieringsinstrument inte är det enda resultatkriteriet, och uppmanar kommissionen att fördjupa sin bedömning av de resultat som uppnåtts inom ramen för EU-finansierade transportprojekt och mäta deras mervärde och resultatorienterade utgifter.

447.  Europaparlamentet konstaterar att under det femte året av den nuvarande programperioden 2014–2020 hade endast omkring 23 % av de medel som ursprungligen tilldelats resulterat i betalningar i januari 2019, och sålunda äventyras ett fullständigt genomförande av FSE. Parlamentet upprepar att för att undvika att betalningsförseningar, tillbakadraganden och återflöden ackumuleras i slutet av programperioden, vilket skulle innebära att det inte fanns tillräckligt med tid för att omfördela medlen till andra projekt, är det viktigt att Inea noggrant övervakar det tekniska och finansiella genomförandet av projekten, så att effektiva korrigerande åtgärder kan vidtas i tid. Parlamentet upprepar revisionsrättens rekommendationer till kommissionen och Inea om att säkerställa ökad samstämmighet och insyn i förfarandena för urval av projekt, att skapa bättre förutsättningar för ett snabbt genomförande av programmet och att omforma resultatramen i syfte att bättre övervaka projektresultaten.

448.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 30/2018 där det konstateras att de vanligaste allmänna färdmedlen omfattas av unionsförordningar, vilket innebär att unionens ramverk för passagerares rättigheter är unikt i världen. Parlamentet beklagar dock revisionsrättens slutsats att många passagerare inte är tillräckligt medvetna om sina rättigheter och att de ofta inte kan få dem tillgodosedda på grund av problem med tillämpningen av förordningarna. Parlamentet upprepar därför revisionsrättens begäran om att man måste förbättra samstämmigheten, tydligheten och effektiviteten i unionens ram för passagerares rättigheter, vidta åtgärder för att främja mer effektiva och transparenta upplysningskampanjer och förse de nationella tillsynsorganen med ytterligare verktyg för att se till att passagerarnas rättigheter respekteras.

449.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att med hänsyn till de många olika finansieringskällorna säkra enkel tillgång till projekt genom en central kontaktpunkt, så att medborgarna tydligt kan följa utvecklingen och finansieringen av infrastruktur som samfinansieras med unionsmedel och av Efsi. Dessa gemensamma kontaktpunkter ska ha omfattande beslutsbefogenheter, som ska följa unionens regler, och de ska vara flerspråkiga och underlätta förvaltningen av alla miljökonsekvensbedömningar. Parlamentet noterar att utnyttjandet av Efsi-medel under det femte året av den fleråriga budgetramen 2014–2020 har varit långsammare än planerat. Parlamentet betonar att de fel som upptäckts ligger hos stödmottagaren, och att det därför behövs mer vägledning när det gäller stödberättigande kostnader.

450.  Europaparlamentet betonar att politiken för transportinfrastruktur erbjuder en god möjlighet att öka synergierna mellan försvarsbehov, civila behov och TEN-T. Parlamentet välkomnar tillägget av en pelare för militär rörlighet till TEN-T-strategin i och med antagandet av handlingsplanen i mars 2018 och kommissionens förslag om att införa ett nytt anslag för militära rörlighetsbehov på 6,5 miljarder EUR inom ramen för FSE:s budget för 2021–2027. Parlamentet betonar vikten av att analysera luckor mellan de militära kraven och TEN-T-kraven i syfte att upprätta en planeringsram för infrastrukturprojekt med dubbla användningsområden som skulle kunna stödjas inom ramen för FSE under perioden 2021–2027 och stärka TEN-T. Parlamentet upprepar att denna utveckling återspeglar den strategiska roll som det transeuropeiska transportnätet spelar när det gäller att integrera unionens infrastruktur för att uppnå snabb och smidig rörlighet över hela kontinenten samt när det gäller att stärka vår kapacitet att reagera på nödsituationer, såsom humanitära kriser, naturkatastrofer och civila nödsituationer, och därigenom vidareutveckla den inre marknaden.

451.  Europaparlamentet gläder sig över att man startat nya projekt som fokuserar på rörlighet i städer, effektiv logistik och infrastruktur, inbegripet framtidens hamn, till ett värde av cirka 105 miljoner EUR från 2017 års ansökningsomgång för Horisont 2020. Parlamentet välkomnar antagandet av Horisont 2020:s treåriga arbetsprogram för transport för perioden 2018–2020. Parlamentet upprepar revisionsrättens rekommendation om att fastställa en unionsomfattande hamnutvecklingsplan för stomhamnar och se över antalet stomhamnar.

Regional utveckling

452.  Europaparlamentet understryker att oriktigheter vid genomförandet av EU:s budget inte nödvändigtvis tyder på bedrägerier och att det krävs en grundlig analys av revisionsresultaten innan man tillämpar finansiella korrigeringar gentemot stödmottagare. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra sin strategi mot bedrägerier och att fortsätta att stödja och bistå medlemsstaterna vid genomförandet av åtgärder för bedrägeribekämpning, inbegripet en analys av oriktigheter som rapporterats av medlemsstaterna inom ramen för ESI-fonderna.

453.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en grundlig undersökning av varför vissa regioner fortfarande har låga utnyttjandegrader och att utvärdera specifika metoder för att rätta till de strukturella problem som ligger till grund för dessa obalanser samt att intensifiera det tekniska stödet på plats. Parlamentet betonar att flexibilitet och enklare regler kan förbättra ESI-fondernas effektivitet och ändamålsenlighet.

454.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att under första halvåret 2020 upprätta en handlingsplan för att påskynda genomförandet av ESI-fonderna under den nuvarande programperioden, med tydliga incitament för ett effektivt utnyttjande av tillgängliga medel, och stärka unionens strategiska mål, i synnerhet ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och kampen mot klimatförändringar i enlighet med Parisavtalets mål.

Jordbruk och landsbygdens utveckling

455.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att utarbeta en särskild rapport om markrofferi och dess potentiella inverkan på den gemensamma jordbrukspolitiken.

456.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att det finns en betydande skillnad mellan olika typer av fel, till exempel mellan oavsiktliga försummelser och bedrägerier. Parlamentet påminner om att de flesta av stödmottagarna är små och medelstora jordbruksföretag och att komplexa regler ökar risken för oavsiktliga försummelser, vilket också bör beaktas vid uppskattningen av den faktiska felprocenten.

457.  Europaparlamentet betonar att ett korrekt genomförande av interventioner inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken är strikt kopplat till stödmottagarnas efterlevnad av de åtaganden som fastställts på unionsnivå. Parlamentet betonar att medlemsstaternas ökade flexibilitet vid tilldelningen av stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna leda till kortsiktiga nationella politiska intressen och riskerar att ytterligare förvärra missbruket, och uppmanar därför med eftertryck kommissionen att undvika en åternationalisering av den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt av systemet för kontroll av att enskilda stödmottagare iakttar reglerna för stödberättigande, i syfte att upprätthålla unionens trovärdighet i samband med förvaltningen av ett av de viktigaste offentliga politikområdena.

Kultur och utbildning

458.  Europaparlamentet välkomnar slutsatserna i revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2018 om mobilitet inom Erasmus+, enligt vilka programmet har en positiv effekt på deltagarnas inställning till unionen och genererar många former av europeiskt mervärde. Parlamentet betonar dock att ytterligare ansträngningar bör göras för att fullt ut anpassa indikatorerna till målen, och att det finns ett behov av att förenkla ansöknings- och rapporteringsprocessen.

459.  Europaparlamentet välkomnar den positiva effekt som programmet Erasmus+ haft när det gäller att främja integration av personer från missgynnade miljöer, vilket konstateras i revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2018. Parlamentet efterlyser bättre definitioner, rapportering och övervakning på detta område för att säkerställa den inkluderande karaktärens hos programmet Erasmus+, liksom hos programmen Europeiska solidaritetskåren och Kreativa Europa.

460.  Europaparlamentet understryker behovet av ökad finansiering för programmen Erasmus+ och Kreativa Europa, med hänsyn till programmens framgång och det mervärde de tillför.

461.  Europaparlamentet konstaterar att studielånegarantin inte gett förväntat resultat, och att kommissionen därför har beslutat att omfördela de berörda anslagen.

462.  Europaparlamentet uppmärksammar de ökade framstegen för programmet Kreativa Europa jämfört med 2017 (31 % för Kultur och 48 % för delprogrammet Media), men betonar att det krävs lämpligare finansieringsnivåer för att ta itu med de fortfarande otillfredsställande resultaten.

463.  Europaparlamentet uppmanar Eacea att ägna vederbörlig uppmärksamhet åt att förenkla och anpassa ansökningsförfarandena till målgrupperna för att förbättra tillgången till programmen.

464.  Europaparlamentet konstaterar att Eaceas interna kontrollsystem fortfarande behöver stora förbättringar, vilket framgår av de reservationer som gjorts i den andra etappen av en revision av bidragsförvaltningen inom programmen Erasmus+ och Kreativa Europa. Parlamentet uppmanar Eacea att vidta alla nödvändiga korrigerande åtgärder för att garantera högsta kvalitet i programmens genomförande.

465.  Europaparlamentet uppmärksammar de utmaningar som Europaskolorna står inför i samband med att Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (”Förenade kungariket”) lämnar unionen, och uppmanar kommissionen och Europaskolorna att rapportera till utskottet för kultur och utbildning om Förenade kungarikets utträde och om hur de avser att fortsätta att erbjuda förstklassig engelskundervisning vid Europaskolorna efter Förenade kungarikets utträde ur unionen.

466.  Europaparlamentet uppmärksammar underrepresentationen av kvinnor (31 %) på mellanchefsnivå vid Eacea. Parlamentet uppmanar organet att anpassa sig till målet på 40 % senast 2020.

Rättvisa, frihet och inrikes frågor

467.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport om unionens stöd till medlemsstaterna i deras insatser för att bekämpa radikalisering(48), som bland annat finansieras genom Fonden för inre säkerhet och programmet Rättsliga frågor. Parlamentet delar revisionsrättens åsikt att kommissionen bör förbättra ramen för den övergripande samordningen av unionsfinansierade åtgärder för att ta itu med radikalisering, öka det praktiska stödet till aktörer och beslutsfattare i medlemsstaterna och förbättra ramen för resultatbedömning.

468.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten inte upptäckte några större brister i kommissionens förfaranden för avslutande av räkenskaperna avseende Amif och ISF och att den ställer sig bakom kommissionens beslut om avslutande av räkenskaperna. Parlamentet beklagar dock att tre av de 18 transaktioner som revisionsrätten granskade innehöll fel, varav en transaktion avsåg delad förvaltning inom Amif som uppvisade en felprocent på 9,4 %. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med de systembrister som revisionsrätten konstaterat, såsom brist på efterhandskontroller av styrkande handlingar vid förhandskontroller av ansökningar om utbetalning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra kontrollerna av de upphandlingsförfaranden som anordnas av mottagare av medel med avseende på lagligheten och korrektheten i dessa förfaranden.

Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

469.  Europaparlamentet betonar att kvinnors rättigheter och ett jämställdhetsperspektiv bör integreras och säkerställas i alla politikområden. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning att tillämpa jämställdhetsbudgetering i alla etapper av budgetförfarandet, även under genomförandet av budgeten och utvärderingen av dess genomförande.

470.  Europaparlamentet beklagar de senaste årens tendens att skära ned på EU-medel för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor och flickor, och upprepar sin begäran om en ökning av resurserna för det specifika målet Daphne. Parlamentet upprepar sin begäran om att det ska finnas en separat budgetpost för det specifika målet Daphne i programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts i utvecklingen av en EU-omfattande undersökning, med en gemensam metod och ett gemensamt frågeformulär, för att regelbundet samla in jämförbara uppgifter om könsrelaterat våld i alla medlemsstater. Parlamentet förväntar sig att de första resultaten av undersökningens pilotfas ska kunna läggas fram under 2019 så att undersökningen från 2020–2021 och framåt ska kunna genomföras enligt planerna.

471.  Europaparlamentet efterlyser en granskning av synergierna mellan unionens interna och externa program för att säkerställa en samordnad och kontinuerlig strategi för politiken, både inom och utanför unionen, såsom i fallet med kvinnlig könsstympning.

(1) Den mest sannolika felnivån för betalningar uppskattades till 2,4 % för budgetåret 2017, 3,1 % 2016, 3,8 % 2015, 4,4 % 2014, 4,7 % 2013, 4,8 % 2012, 3,9% 2011, 3,7 % 2010, 3,3 % 2009, 5,2 % 2008 och 6,9 % för budgetåret 2007.
(2) De berörda betalningarna innefattar student- och forskningsstipendier (rubrik 1a i den fleråriga budgetramen – kapitel 5), direktstöd till jordbrukare (rubrik 2 i den fleråriga budgetramen – kapitel 7) och budgetstöd till tredjeländer (rubrik 4 i den fleråriga budgetramen – kapitel 9). De administrativa betalningarna utgörs till största delen av löner och pensioner till EU-tjänstemän (rubrik 5 i den fleråriga budgetramen – kapitel 10). Totalt utgör de ersättningsbaserade kostnaderna omkring 53 % av vår granskningspopulation.
(3) COM(2019)0299.
(4) Årlig förvaltnings- och resultatrapport för 2017 s. 77. Den största förändringen jämfört med 2016 är den betydande minskningen inom sammanhållnings-, migrations- och fiskepolitiken. Inom detta politikområde börjar nu de löpande programmen för 2014-2020 ta fart. Dessa program har en inneboende lägre risk, mot bakgrund av den nyligen införda årliga avstämningen av räkenskaperna samt mekanismen för att hålla inne 10 % av de mellanliggande betalningarna fram till dess att samtliga kontroller och korrigerande åtgärder har genomförts.
(5) Se även svar på skriftlig fråga 1 inför utfrågningen av kommissionsledamot Dimitris Avramopoulos den 11 november 2019.
(6) https://ec.europa.eu/anti-fraud/sites/antifraud/files/olaf_report_2018_en.pdf
(7) COM(2018)0687.
(8) När kommissionen upptäcker potentiella fall av bristande efterlevnad av förordningen om egna medel i de uppgifter som lämnats av medlemsstaterna, låter den uppgifterna vara öppna för eventuella ändringar tills den förvissat sig om att reglerna följs. När det gäller BNI eller moms kallas det att man gör en reservation; för traditionella egna medel kallas det att man skapar en öppen punkt. Kommissionen fastställer effekten av reservationer och öppna punkter på EU:s budget efter att ha inhämtat nödvändiga upplysningar från medlemsstaterna.
(9) https://ec.europa.eu/taxation_customs/business/tax-cooperation-control/vat-gap_en
(10) Revisionsrättens särskilda rapport nr 12/2019: E-handel: uppbörden av moms och tullar är fortfarande problematisk i många avseenden,
(11) Ett frivilligt system för förenklade handelsprocedurer som innebär att beskattningsbara personer (företag både i och utanför EU) som tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg till icke beskattningsbara personer i medlemsstater där de inte har ett fast etableringsställe kan redovisa och deklarera momsen på de tillhandahållna tjänsterna via en webbportal i den medlemsstat där de är momsregistrerade.
(12) Punkt 5.34 i revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2018 samt institutionernas svar (EUT C 340, 8 oktober 2019).
(13) Svar på fråga 10, Frågeformulär inför diskussionen med kommissionsledamot Moedas, https://www.europarl.europa.eu/cmsdata/188520/Replies%20to%20questionnaire%20-%20Commissioner%20Moedas-original.pdf
(14) DG R&I, Årlig verksamhetsrapport 2018, s. 16.
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, 320).
(16) Se även revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2018: EU-stöd till produktiva investeringar i företag – större fokus på varaktiga resultat krävs.
(17) Se svar på fråga 24, frågeformulär inför utfrågningen av kommissionsledamot Hahn i CONT-utskottet den 11 november 2019.
(18) DG REGIO, Årlig verksamhetsrapport 2018, s. 111. Risken ”vid betalning” beräknas för varje program genom att tillämpa den kvarstående totala felprocenten för räkenskapsåret 2016/2017, som bekräftats av kommissionens avdelningar eller, om den är högre, den kvarstående totala felprocent som rapporterats av revisionsmyndigheterna för räkenskapsåret 2017/2018 till ”relevanta utgifter” under kommissionens rapporteringsår (...) ”. Risken ”vid avslutning” anger den kvarstående risken för de relevanta utgifterna under 2018 när kommissionen börjar tillämpa de finansiella korrigeringar som krävs för att få ned den totala kvarstående felprocenten för alla operativa program till 2 %
(19) Se även revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2018: Kommissionens och medlemsstaternas åtgärder under de sista åren av programperioden 2007–2013 rådde bot på det låga anslagsutnyttjandet men var inte tillräckligt resultatinriktade.
(20) Punkt 204 i Europaparlamentets resolution av den 18 april 2018 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (EUT L 248, 3.10.2018, s. 29).
(21) Punkt 21 i Europaparlamentets resolution av den 18 april 2018.
(22) SWD (2018)0478, s. 55.
(23) Revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2018 Ordningen för grundstöd för jordbrukare är operativt sett på rätt väg men har endast i begränsad utsträckning lett till förenkling, mer riktat stöd och konvergens av stödnivåer.
(24) SWD (2018)0478, s. 56.
(25) Se svar på de skriftliga frågorna nr 3 och nr 18, frågeformulär inför CONT-utskottets utfrågning den 17 oktober 2019 av kommissionsledamot Hogan.
(26) Se svar på skriftlig fråga nr 41, frågeformulär inför CONT-utskottets utfrågning den 17 oktober 2019 av kommissionsledamot Hogan.
(27) Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 om nuläget för koncentrationen av jordbruksmark i EU: hur kan man förenkla tillgången till mark för jordbrukare (EUT C 298, 23.8.2018, s. 112).
(28) Se svar på skriftlig fråga nr 39, frågeformulär inför CONT-utskottets utfrågning den 17 oktober 2019 av kommissionsledamot Hogan.
(29) GD DEVCO: 0,85 2018 jämfört med 1,18 % 2017, 1,67 % 2016, 2,2 % 2015; GD NEAR: 0,72 %.
(30) Se kommissionsledamot Mimicas svar på den skriftliga frågan 51 (CONT-utskottets utfrågning den 28 november 2019).
(31) EUT L 248, 3.10.2018, s. 27.
(32) Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2019 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020, P9_TA(2019)0038, punkt 51.
(33) Se svar på och bilaga till skriftlig fråga nr 4, uppföljningsfrågor i samband med CONT-utskottets utfrågning den 18 november 2019 av kommissionsledamot Mimica.
(34) Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2019, punkt 51.
(35) Domstolens dom av den 31 januari 2019, International Management Group mot Europeiska kommissionen i de förenade målen C-183/17 och C-184/17 P, ECLI:EU:C:2019:78.
(36) PCA Mål nr. 2017-03
(37) Belgien, Tyskland, Spanien, Grekland och Sverige för Amif. Litauen och Rumänien för ISF.
(38) Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Polen
(39) Revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2019 Genomförandet av 2014 års paket med personalreformer vid kommissionen – stora besparingar, men inte utan konsekvenser för personalen.
(40) Skrivelse av den 26 november 2019 från den tillförordnade generalsekreteraren till Monika Hohlmeier och Isabel García Muñoz, ordförande respektive vice ordförande för Europaparlamentets budgetkontrollutskott (ARES(2019) 7291393).
(41) AIRINC, Study on the cost of living for EU staff posted in Luxembourg - Final report, september 2019.
(42) Särskild rapport nr 15/2019: Genomförandet av 2014 års paket med personalreformer vid kommissionen – stora besparingar, men inte utan konsekvenser för personalen.
(43) Arbetsdokument om genomförandet av 2014 års paket med personalreformer vid kommissionen – stora besparingar, men inte utan konsekvenser för personalen.
(44) Övriga frågor, punkt 205 – Europaparlamentets resolution av den 26 mars 2019 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (EUT L 249, 27.9.2019,s. 31).
(45) Meddelande till kommissionen ”The Workplace of the Future in the European Commission” (framtidens arbetsplats vid Europeiska kommissionen) (C(2019)7450/F1).
(46) EUT L 343, 28.11.2014, s. 22.
(47) “Sink or Swim: Barriers for Children with Disabilities in the European School System” (Sjunk eller simma: Hinder för barn med funktionsnedsättning i Europaskolorna), 4 december 2018.
(48) Revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2018 Bekämpning av radikalisering som leder till terrorism: kommissionen har tillgodosett medlemsstaternas behov, men det finns vissa brister i samordningen och utvärderingen.

Senaste uppdatering: 18 maj 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy