Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2640(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0165/2020

Ingivna texter :

B9-0165/2020

Debatter :

PV 18/06/2020 - 11
CRE 18/06/2020 - 11

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0175

Antagna texter
PDF 136kWORD 48k
Fredagen den 19 juni 2020 - Bryssel Slutlig utgåva
Situationen i Schengenområdet efter covid-19-utbrottet
P9_TA(2020)0175B9-0165/2020

Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2020 om situationen i Schengenområdet efter covid‑19-utbrottet (2020/2640(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av 35-årsdagen för Schengenavtalet, som undertecknades den 14 juni 1985(1), 30-årsdagen för konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, som undertecknades den 19 juni 1990(2) och 25-årsdagen för Schengenavtalets ikraftträdande den 26 mars 1995,

–  med beaktande av artikel 67.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), enligt vilken unionen ska utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, som ”ska säkerställa att det inte förekommer någon kontroll av personer vid de inre gränserna”,

–  med beaktande av artikel 21.1 i EUF-fördraget, enligt vilken varje unionsmedborgare måste ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,

–  med beaktande av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, bland annat artikel 45 i denna, som föreskriver att varje unionsmedborgare har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna)(3) som kodifierade versionen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006(4) av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) vilken hade varit den första rättsakten som antogs enligt medbeslutandeförfarande på området för rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (direktivet om fri rörlighet)(5), och principen om icke-diskriminering som anges i denna,

–  med beaktande av kommissionens riktlinjer (Covid‑19: riktlinjer för gränsförvaltningsåtgärder för att skydda hälsa och säkerställa tillgänglighet för varor och grundläggande tjänster av den 16 mars 2020 (C(2020)1753), som godkändes av stats- och regeringscheferna den 17 mars 2020,

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets ordförande efter videokonferensen den 17 mars 2020 med Europeiska rådets medlemmar om covid‑19, där man ställde sig bakom uppmaningen att stärka de yttre gränserna genom att införa samordnade tillfälliga restriktioner av icke nödvändiga resor till EU under en period på 30 dagar, baserat på kommissionens meddelande Covid-19 – Tillfälliga restriktioner för icke nödvändiga resor till EU (COM(2020)0115) och dess påföljande förlängning,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Covid‑19: Vägledning om genomförandet av de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU, om underlättandet av transitarrangemang för återvändande EU-medborgare och om effekterna på viseringspolitiken av den 30 mars 2020, (C(2020)2050),

–  med beaktande av den gemensamma europeiska färdplanen för att lätta på coronarestriktionerna, som lagts fram av kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 april 2020 om bedömningen av tillämpningen av de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU (COM(2020)0148),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Covid‑19: Med sikte på ett stegvist och samordnat återställande av den fria rörligheten och avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna av den 13 maj 2020 (C(2020)3250),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om årsrapporten om Schengenområdets funktionssätt(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien: avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna(7),

–  med beaktande av det förberedande arbetet med denna resolution som gjorts av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och arbetsgruppen för granskning av Schengen,

–  med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om situationen i Schengenområdet efter covid‑19-utbrottet (O-000037/2020 – B9‑0010/2020 and O‑000038/2020 – B9‑0011/2020),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

A.  För att hantera covid-19-pandemin har de flesta medlemsstater, som med tanke på syftet med denna resolution omfattar de Schengenassocierade länderna, återinfört kontroller vid de inre gränserna eller helt eller delvis stängt dessa gränser, eller har stängt dem för vissa typer av resenärer, däribland EU-medborgare och deras familjemedlemmar och tredjelandsmedborgare som är bosatta på deras territorium eller i en annan medlemsstat. Det fanns tydliga brister i samordningen mellan medlemsstaterna och med unionens institutioner när dessa åtgärder infördes.

B.  Inre gränskontroller påverkar människors rättigheter och friheter enligt unionslagstiftningen. Reserestriktioner vid de yttre gränserna ska inte påverka rätten att söka asyl.

C.  Den fria rörligheten för personer enligt Schengenavtalet och konventionen om tillämpning av Schengenavtalet åtföljs av kompensationsåtgärder som syftar till att garantera säkerheten inom Schengenstaternas territorium(8). Dessa kompensationsåtgärder inbegriper instrument såsom Schengens informationssystem (SIS) och andra stora it-system, vilka finns till för att säkerställa informationsutbytet mellan myndigheterna i Schengenstaterna och gemensamma regler för skydd av de yttre gränserna.

D.  Förutsättningen för att ett område utan inre gränskontroller ska fungera smidigt är att det finns ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna.

E.  Sedan kontrollerna vid de inre gränserna avskaffades första gången har man sällan återinfört sådana kontroller. Flera medlemsstater har dock haft kvar de inre gränskontrollerna sedan 2015 med hänvisning till hot om ökad migration och/eller till ett ökat säkerhetshot. Europaparlamentet har ifrågasatt lagligheten och proportionaliteten i dessa inre gränskontroller.

F.  En återgång till ett fullt fungerande Schengenområde är av yttersta vikt för att slå vakt om principen om fri rörlighet som är en av den europeiska integrationens största framgångar och en förutsättning för EU:s ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin.

1.  Europaparlamentet påminner om att Schengenområdet är en mycket uppskattad och konkret bedrift som utgör själva kärnan i EU-projektet och som gör att över 400 miljoner människor kan resa utan hinder, vilket är ovärderligt för både medborgare och företag och historiskt unikt i världen.

2.  Europaparlamentet uttrycker oro över den nuvarande situationen när det gäller de inre gränskontroller som införts av så många medlemsstater, och över andra åtgärder som vidtagits för att helt eller delvis stänga gränserna, eller för att stänga gränserna för vissa typer av resenärer, inbegripet EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare som är bosatta på medlemsstaternas territorium, och över de mycket allvarliga konsekvenserna av dessa åtgärder för människor och företag, bland annat för turism och säsongsarbete.

3.  Europaparlamentet påpekar att det visserligen fullt ut stöder de folkhälsoåtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19 genom fysisk distansering, inbegripet de isoleringsåtgärder som medlemsstater har beslutat om och infört och som är tillämpliga på deras territorier, men att medlemsstaterna i sina formella anmälningar enligt kodexen om Schengengränserna har gett få förklaringar till varför gränskontroller är ett lämpligt sätt att begränsa spridningen av covid-19. Parlamentet påminner i detta avseende om att gränskontroller definieras i kodexen om Schengengränserna som ”verksamhet vid en gräns som utan hänsyn till andra skäl enbart bedrivs som svar på en avsikt att passera gränsen eller själva passagen av den”. Parlamentet anser att mer riktade restriktioner som är tillämpliga på regional nivå, inbegripet gränsregioner, skulle ha varit lämpligare och mindre inkräktande.

4.  Europaparlamentet påpekar att bestämmelserna om unionens inre gränser fastställs i kodexen om Schengengränserna och att medlemsstaterna, när de antar åtgärder som inverkar på passagen av de inre gränserna, måste respektera både andan och ordalydelsen i kodexen.

5.  Europaparlamentet påminner om att terminologin i kodexen om Schengengränserna är otvetydig: gränskontroll vid de inre gränserna ska vara ett undantag, en sista utväg som grundas på objektiva kriterier, som på ett adekvat sätt kan avhjälpa hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten, som är absolut nödvändig och proportionerlig, och som bör gälla endast i begränsad omfattning, under en begränsad tidsperiod.. Parlamentet anser att det i många av de anmälningar som medlemsstaterna har lämnat saknas tillräckliga uppgifter för att man ska kunna kontrollera huruvida dessa principer har respekterats.

6.  Europaparlamentet påpekar att begreppet ”sista utväg” betyder att man måste undersöka huruvida det finns andra åtgärder som skulle kunna vara lika bra eller bättre för att uppnå målet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se möjligheten att införa minimikontroller av hälsan som ett bättre alternativ än att införa inre gränskontroller. Parlamentet påminner i detta avseende om de hälsorelaterade åtgärder som anges i kommissionens riktlinjer(9). Parlamentet påminner dessutom om kommissionens rekommendation om proportionella poliskontroller(10) enligt vilken medlemsstaterna i en situation där det föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten överväger att tillämpa kapitel II i avdelning III i förordning (EU) 2016/39 (om införande av inre gränskontroll, först bör undersöka om situationen kan lösas på ett tillfredsställande sätt genom att öka poliskontrollerna inom territoriet, inbegripet i gränsområdena.

7.   Europaparlamentet erkänner att Schengenområdet aldrig tidigare har drabbats av ett så allvarlig pandemiutbrott på dess territorium. Parlamentet påminner om att det i bestämmelserna i kodexen om Schengengränserna uttryckligen anges att ett hot mot folkhälsan kan utgöra ett skäl för nekad inresa vid den yttre gränsen, och påminner vidare om att kodexen inte anger – och att konventionen om tillämpning av Schengenavtalet inte angav – folkhälsan som ett skäl för att återinföra gränskontroller vid de inre gränserna, utan föreskriver ett återinförande av kontroller vid de inre gränserna endast för att hantera allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten.

8.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater med kort varsel införde gränskontroller och andra gränsrestriktioner utan att i tillräcklig utsträckning informera sin egen befolkning och andra medlemsstater. Parlamentet beklagar dessutom de sidoeffekter som gränskontrollerna har medfört och som har konstaterats vid vissa inre gränser, till exempel mycket långa väntetider utan tillräckliga hygienutrymmen och tillräcklig fysisk distansering, vilket skapar hälsorisker både för personer som är föremål för gränskontroller och för gränskontrolltjänstemännen, och den ytterligare börda som läggs på redan överbelastade gränskontrolltjänstemän och poliser, som inte har hälso- och sjukvårdsutbildning. Parlamentet uttrycker dessutom oro över alla de hinder som många gränsarbetare inom Schengenområdet möter sedan pandemiutbrottet, bland annat bristen på tydlig och tillgänglig information om de restriktioner som gäller för dem när de passerar gränser.

9.  Europaparlamentet konstaterar att enligt direktivet om fri rörlighet får medlemsstaterna, av folkhälsoskäl, begränsa rätten att fritt röra sig och uppehålla sig för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar, oavsett nationalitet. Parlamentet vidhåller dock att de garantier som fastställs i direktivet måste garanteras av alla medlemsstater och att framför allt icke-diskriminering mellan medlemsstaternas egna medborgare och bosatta EU-medborgare måste säkerställas.

10.  Europaparlamentet anser att en snabb återgång till ett fullt fungerande Schengenområde är av yttersta vikt och beroende av både medlemsstaternas politiska vilja och deras åtagande att samordna åtgärderna inom ramen för Schengenregelverket. Parlamentet uppmanar kommissionen att inta en ledarroll i samordningen av åtgärder på EU-nivå, med målet att hantera den utmaning som covid-19 innebär för de europeiska medborgarnas hälsa, samtidigt som Schengenområdet upprätthålls som ett område utan inre gränskontroller, med full respekt för principerna om solidaritet och ömsesidigt förtroende. Parlamentet anser att sökandet efter europeiska lösningar kommer att ge ömsesidiga fördelar. Parlamentet beklagar djupt och avvisar alla icke samordnade, bilaterala eller multilaterala åtgärder som vidtas av enskilda medlemsstater och som diskuteras utanför unionens ram. Parlamentet kräver att alla arrangemang måste respektera principen om icke-diskriminering.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att minska restriktionerna för den fria rörligheten i samma utsträckning som man lättar på coronarestriktionerna. Parlamentet anser att med hjälp av lämplig samordning på unionsnivå kan en mer regional strategi vara mer proportionerlig än nationella gränskontroller och skulle kunna innebära att restriktionerna för den fria rörligheten kan hävas då folkhälsosituationen i angränsande regioner har förbättrats relativt sett.

12.  Europaparlamentet anser att det är mycket angeläget att medlemsstaterna, tillsammans med parlamentet, rådet och kommissionen, diskuterar en återhämtningsplan för Schengen, inklusive metoder och medel för att så snabbt som möjligt återgå till ett fullt fungerande Schengenområde utan inre gränskontroller och med beredskapsplaner i händelse av en eventuell andra våg, för att inte tillfälliga kontroller vid de inre gränserna ska bli halvpermanenta på medellång sikt.

13.  Europaparlamentet påminner om att enligt kodexen om Schengengränserna bör bedömningen av nödvändigheten av inre gränskontroller och en förlängning av dessa, då de införs som en omedelbar åtgärd, övervakas på unionsnivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att på lämpligt sätt kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket, och framför allt utvärdera de åtgärder som redan vidtagits av medlemsstaterna, och kontrollera att de anmälningar som medlemsstaternas gör kommer in i tid och har rätt kvalitet, att noga övervaka utvecklingen och att vid behov påminna medlemsstaterna om deras rättsliga skyldigheter och anta yttranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av sina befogenheter för att begära ytterligare information från medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin rapportering till parlamentet om hur den utövar sina befogenheter enligt fördragen.

14.   Europaparlamentet beklagar att den bestämmelse i kodexen om Schengengränserna enligt vilken medlemsstaterna ska rapportera till parlamentet, rådet och kommissionen inom fyra veckor efter det att gränskontrollerna avskaffats har förlorat sitt syfte, och parlamentet har därför inte informerats. Parlamentet uppmanar därför de medlemsstater som har infört kontroller vid de inre gränserna att snabbt, åtminstone var sjätte månad, rapportera till parlamentet genom att tillhandahålla korrekta och detaljerade uppgifter om grunderna för återinförandet av kontroller vid de inre gränserna. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen inte sedan 2015 har offentliggjort någon årlig rapport om hur området utan inre gränskontroller fungerar, vilket den är skyldig att göra enligt kodexen om Schengengränserna.

15.  Europaparlamentet påminner om att tillfälliga reserestriktioner för alla icke nödvändiga resor från tredjeländer till Schengenområdet har införts. Parlamentet understryker att alla beslut om nekad inresa vid de yttre gränserna måste ske i enlighet med bestämmelserna i kodexen om Schengengränserna, inbegripet med respekt för de grundläggande rättigheterna i synnerhet, i enlighet med artikel 4 i kodexen.

16.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att alla EU:s medlemsstater ska integreras i Schengensamarbetet. Parlamentet upprepar sitt krav till rådet om att så snart som möjligt lägga fram ett nytt utkast till beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien. Parlamentet är redo att, när det hörs av rådet i enlighet med artikel 4 i anslutningsakten, uttrycka sin åsikt om den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Kroatien. Parlamentet anser att solidaritet och ansvar gäller alla och att ett framtida Schengenområdet endast kan vara ett område utan fragmentering.

17.  Europaparlamentet anser att man på medellång sikt måste fundera på hur man kan öka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna och se till att unionens rättsliga verktyg tillhandahåller en verkligt europeisk förvaltning av Schengenområdet, vilket skulle kunna möjliggöra en effektiv samordnad europeisk insats för att möta utmaningar såsom covid-19-pandemin, samtidigt som rätten till fri rörlighet och principen om avsaknad av kontroller vid de inre gränserna upprätthålls, vilka utgör kärnan i det Schengenprojekt som EU-medborgarna värderar så högt. Parlamentet efterlyser därför ett förslag från kommissionen om att reformera förvaltningen av Schengenområdet mot bakgrund av nya utmaningar.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Schengenregelverket – avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGT L 239, 22.9.2000, s. 13).
(2) Schengenregelverket – Konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGT L 239, 22.9.2000, s. 19).
(3) EUT L 77, 23.3.2016, s. 1.
(4) EUT L 105, 13.4.2006, s. 1.
(5) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.
(6) EUT C 76, 9.3.2020, s. 106.
(7) Antagna texter, P8_TA(2018)0497.
(8) Verkställande kommitténs förklaring av den 26 juni 1996 om utlämning (SCH/Com-ex (96) Decl. 6 Rev. 2), (EUT L 239, 22.9.2000, s. 435).
(9) Kommissionens rekommendation C(2020)1753 av den 16 mars 2020 om riktlinjer för gränsförvaltningsåtgärder för att skydda hälsa och säkerställa tillgänglighet för varor och grundläggande tjänster.
(10) Kommissionens rekommendation C(2017)3349 av den 12 maj 2017 om proportionella poliskontroller och polissamarbete i Schengenområdet.

Senaste uppdatering: 8 september 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy