Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2019/2126(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0081/2020

Ingivna texter :

A9-0081/2020

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0190

Antagna texter
PDF 187kWORD 60k
Fredagen den 10 juli 2020 - Bryssel Slutlig utgåva
Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2019
P9_TA(2020)0190A9-0081/2020

Europaparlamentets resolution av den 10 juli 2020 om Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2019 (2019/2126(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 15, 126, 174, 175, 177, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och dess protokoll (nr 5) om Europeiska investeringsbankens (EIB) stadga,

–  med beaktande av EIB-gruppens verksamhetsplan för 2019, som offentliggjorts på EIB:s webbplats,

–  med beaktande av EIB:s verksamhetsberättelse för 2018 Opportunity delivered,

–  med beaktande av EIB:s finansiella rapport och statistiska rapport för 2018,

–  med beaktande av EIB:s rapport från 2019 om verksamheten inom EU 2018 EIB operations inside the European Union – Annual report 2018,

–  med beaktande av EIB:s rapport från 2019 om verksamheten utanför EU 2018 The EIB outside the European Union – Financing with global impact – Annual report 2018,

–  med beaktande av EIB:s årsrapport för 2018, som offentliggjordes 2019, om Europeiska centrumet för investeringsrådgivning,

–  med beaktande av den nya klimatstrategin och den nya utlåningspolitiken för energisektorn, som EIB antog i november 2019,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2396 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning(1),

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens rekommendation i ärende 146/2017/DR om hur Europeiska investeringsbanken hanterat ett klagomål om överträdelser av miljö-, hälso- och säkerhetskrav för ett projekt som den finansierade,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 januari 2020 Investeringsplanen för ett hållbart Europa – Investeringsplanen inom den gröna given (COM(2020)0021),

–  med beaktande av kommissionens förslag till förordning av den 14 januari 2020 Inrättandet av fonden för en rättvis omställning (COM(2020)0022),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2018 Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt (COM(2018)0097),

–  med beaktande av EIB:s ekonomiska resiliensinitiativ,

–  med beaktande av EIB:s godkännande av EU:s ratificering av Parisavtalet av den 7 oktober 2016,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av det inledningsanförande som Ursula von der Leyen, i egenskap av kandidat till befattningen som Europeiska kommissionens ordförande, höll den 16 juli 2019 vid parlamentets plenarsammanträde i Strasbourg,

–  med beaktande av det anförande som Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande, höll den 11 december 2019 vid parlamentets plenarsammanträde i Bryssel,

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av skrivelsen från budgetutskottet (A9-0081/2020), och av följande skäl:

A.  I artikel 309 i EUF-fördraget och med beaktande av Europeiska unionens domstols rättspraxis fastställs det att EIB ska bidra till att förverkliga unionens mål, och i artikel 18 i EIB:s stadga fastställs det att banken ska utnyttja sina medel på ett så effektivt sätt som möjligt i unionens intresse. Detta inbegriper efterlevnad av Parisavtalet om klimatförändringar och unionens skyldigheter med avseende på miljöskydd, som anges i artiklarna 11 och 191 i EUF-fördraget.

B.  EIB:s obligationer har ett kreditbetyg på AAA från de största kreditvärderingsinstituten bland annat på grund av att EIB ägs av medlemsstaterna och på grund av dess försiktiga riskhantering.

C.  EIB upprätthöll sin lönsamhet 2018 med ett nettoöverskott på 2,3 miljarder EUR. EIB‑gruppen bör upprätthålla sin höga kreditvärdighet och en högkvalitativ och solid tillgångsportfölj.

D.  EIB är världens största multilaterala upplånare och långivare. Banken ägs gemensamt av EU-medlemsstaterna och är därigenom den naturliga partnern för EU att genomföra finansieringsinstrument i nära samarbete med nationella och multilaterala finansinstitut.

E.  EIB-gruppen ska enligt fördraget bidra till integration, ekonomisk och social sammanhållning och regional utveckling i EU genom olika investeringsinstrument såsom lån, eget kapital, garantier, riskdelningsinstrument och rådgivningstjänster.

F.  Kommissionen uppskattar att det kommer att behövas 1 115 miljarder EUR i årliga investeringar för att uppnå EU:s mål för 2030(2). Kommissionens investeringsplan för ett hållbart Europa syftar till att frigöra investeringar till ett värde av 1 biljon EUR under det kommande årtiondet.

G.  Hållbara investeringar ger normalt högre avkastning än standardinvesteringar och volymerna tenderar därför att vara dämpade medan de därmed förknippade riskerna tenderar att vara högre. Likviditeten på marknaderna för hållbara finansiella produkter måste utökas och detta kan endast göras genom att öka antalet produkter på marknaden. Parlamentet betonar att den privata sektorn inte ensam kan förväntas nå den kritiska massan och att den offentliga sektorn måste stärka sin närvaro på marknaderna för hållbara finansiella tillgångar och öka sin marknadsandel, och därmed bidra till att minska riskerna och avkastningen samt öka marknadsdeltagandet och likviditeten.

H.  EIB spelar en viktig roll i EU:s strategi för att hantera klimat- och miljörelaterade utmaningar, och kommissionen har uppgett att dessa utmaningar är denna generations avgörande uppgift, och det behövs ytterligare investeringar på 260 miljarder EUR årligen för att uppnå de nuvarande klimat- och energimålen för 2030.

I.  Kontinuerlig uppmärksamhet bör ägnas åt utvecklingen av bästa praxis med avseende på EIB-gruppens resultatpolitik och resultatstyrning och i fråga om styrning och transparens.

Allmänna råd

1.  Europaparlamentet betonar vikten av den verksamhet som EIB bedriver i egenskap av unionens bank för att öka de nuvarande investeringsnivåerna i EU, som ligger under de historiska genomsnitten och som inte räcker för att uppfylla EU:s ambitioner avseende hållbarhet, ekonomi, sociala frågor och sysselsättning och för att uppnå regional sammanhållning, innovation och konkurrenskraft på EU-nivå samt finansiering på lokal nivå, inklusive kommuner som tillgodoser medborgarnas behov.

2.  Europaparlamentet konstaterar att EU och medlemsstaterna måste investera mer i kampen mot klimatförändringar, i den digitala revolutionen och i offentliga tjänster.

3.  Europaparlamentet välkomnar EU:s samordnade reaktion på covid-19-pandemin och upprepar behovet av brådskande åtgärder för att omvandla våra ekonomier och mildra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser. Parlamentet välkomnar särskilt den roll som EIB uppmanas att spela för att stödja EU:s ekonomi via den europeiska garantifonden, det reviderade InvestEU-programmet, mekanismen för en rättvis omställning och instrumentet för solvensstöd. Parlamentet understryker att denna roll är särskilt viktig för små och medelstora företag och de mest drabbade sektorerna. EIB uppmanas samtidigt att stå fast vid sitt åtagande att anpassa alla sina åtgärder till EU:s mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet noterar EIB:s ståndpunktsdokument av den 15 juni 2020 om dess färdplan för att bli klimatbank och upprepar sitt krav på ambitiösa åtgärder och tydliga mål, särskilt när det gäller att ställa som villkor för stöd att utfasningsåtgärder vidtas i linje med EU:s mål för övergången till ett koldioxidsnålt samhälle före 2050.

4.  Europaparlamentet noterar det försämrade ekonomiska klimatet i världen, där den reala BNP-tillväxten har avtagit och de globala utmaningarna bidrar till osäkerheten. Europaparlamentet noterar de låga investeringsnivåerna i EU under det senaste årtiondet. Parlamentet efterlyser ökade offentliga och privata investeringar i EU på nationell, regional och lokal nivå.

5.  Europaparlamentet noterar EIB:s investeringsrapport för 2019–2020, som belyser de utmaningar som EU står inför när det gäller konkurrenskraft, såsom ökande ojämlikhet och otillräckliga investeringar, särskilt i klimatrelaterad forskning och utveckling och digitalisering, som hotar Europas ekonomiska framtid. Parlamentet uppmanar EIB att göra sitt yttersta för att ta itu med dessa frågor i sin verksamhet.

6.  Europarlamentet noterar att EIB under 2018 investerade 64 miljarder EUR i 854 projekt. Parlamentet noterar att EIB tillämpar försiktighetsprincipen med endast 0,3 % nödlidande lån.

7.  Europaparlamentet betonar på nytt behovet av att se till att den geografiska fördelningen av EIB:s finansiering blir mer balanserad. Parlamentet uppmanar EIB att ta itu med systembrister som hindrar vissa regioner eller länder från att dra full nytta av EIB:s finansiella verksamhet, bland annat genom att stärka EIB:s insatser för att utöka sin låneverksamhet genom att tillhandahålla tekniskt bistånd och rådgivning, särskilt i regioner med låg investeringskapacitet, och genom att ge råd om utvecklingen av projekt, i syfte att främja tillväxt för alla och ekonomisk, social och territoriell konvergens och sammanhållning och med beaktande av att EIB:s finansiering är efterfrågestyrd.

8.  Europaparlamentet uppmanar EIB att spela en viktig roll för att främja hållbar finansiering både inom och utanför Europa och att genom sin utlåningsverksamhet prioritera genomförandet av 17 mål för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling genom att ytterligare frigöra investeringar i sociala, miljövänliga och hållbara projekt.

9.  Europaparlamentet begär tillräckligt med stöd för att stärka arrangemangen för att tillhandahålla tekniskt bistånd, finansiell rådgivning och kapacitetsuppbyggnad till lokala och regionala myndigheter före projektgodkännandet, så att tillgången underlättas och samtliga medlemsstater involveras. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang också ett ökat stöd för rådgivningstjänster, såsom InvestEU:s rådgivningscentrum, Jaspers, Elena och Fi-Compass. Parlamentet efterlyser ett intensifierat samarbete med nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner.

10.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s snabba insatser för att stödja de projekt som den finansierar i genomförandefasen (genom att tillhandahålla experter och stödinstrument och utarbeta förberedande studier). Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att tillsammans lägga fram förslag som eftersträvar ett mer systematiskt deltagande av EIB:s personal i genomförandet av projekt i de stater som begär detta, i synnerhet inom områden som kräver särskild expertis eller inom unionens strategiska områden, såsom kampen mot klimatförändringar.

11.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s stöd till sammanhållningsmålen, som uppgick till mer än 200 miljarder EUR enbart mellan 2009 och 2018.

12.  Europaparlamentet uppmanar EIB att lägga tonvikten vid samråd med alla berörda parter som berörs av EIB:s projekt, i synnerhet lokala samhällen, det civila samhället och allmänheten.

13.  Europaparlamentet anser att innovation och kompetens är grundläggande faktorer för att säkerställa hållbar tillväxt och skapa högkvalitativa arbetstillfällen och främja konkurrenskraften på lång sikt, Parlamentet välkomnar att EIB under 2018 stödde innovation och kompetens med 13,5 miljarder EUR. Parlamentet förväntar sig fortsatt stöd från EIB till innovation och kompetens.

14.  Europaparlamentet anser att Europa måste påskynda antagandet av digital teknik och investeringar i digital infrastruktur och digital kompetens för att förbli konkurrenskraftigt. Parlamentet uppmanar EIB att hantera den tekniska omställningen med utökat stöd till digitaliseringen.

15.  Europaparlamentet anser att de tio standarder som fastställs i EIB:s handbok för sociala frågor och miljöfrågor är av högsta vikt och en förutsättning för att få delta i EIB:s utlåningstransaktioner, bland annat inom områdena förebyggande och reduktion av föroreningar, biologisk mångfald och ekosystem, klimatstandarder, kulturarv, ofrivillig vidarebosättning, utsatta gruppers rättigheter och intressen, arbetsnormer, arbetsmiljö, folkhälsa, säkerhet och trygghet samt intressentengagemang.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt att säkerställa att EU:s finanspolitiska regler stöder framtida insatser för att öka de offentliga investeringarna i EU, vilket kommer att göra det möjligt för EIB att ge hävstångseffekter åt dessa investeringar.

17.  Europaparlamentet anser att kriterierna för utvärdering av sociala projekt bör beakta principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att genomföra förhands- och efterhandsutvärderingar av projektens hållbarhet, konkurrenskraft och ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser.

18.  Europaparlamentet välkomnar de steg som EIB har vidtagit hittills. Parlamentet uppmanar EIB att förbättra sin rapportering om och utvärdering av de faktiska resultat som uppnåtts och sin analys av de faktiska ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av EIB:s investeringar.

19.  Europaparlamentet uppmanar EIB att följa upp slutsatserna i revisionsrättens särskilda rapport nr 03/2019, som bedömde huruvida Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) på ett ändamålsenligt sätt mobiliserat finansiering till stöd för ytterligare investeringar inom hela EU. Parlamentet noterar att man i rapporten drog slutsatsen att en del av Efsis verksamhet helt enkelt ersatte annan EIB-verksamhet och att en del av finansieringen gick till projekt för vilka andra offentliga eller privata finansieringskällor hade kunnat användas, vilket i vissa fall ledde till en överskattning av i vilken utsträckning Efsi-stödet faktiskt stimulerade till ytterligare investeringar.

20.  Europaparlamentet betonar att Efsis centrala kvantitativa mål att mobilisera 500 miljarder EUR i ytterligare privata och offentliga investeringar inte bör vara den huvudsakliga framgångsfaktorn för fonden, och att mätbara mål för hållbarhet, additionalitet, geografisk balans och sociala effekter bör vara minst lika viktiga aspekter i framtida investeringsstrategier.

21.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka andelen av Efsi- och InvestEU-finansiering till projekt som i hög grad bidrar till EU:s hållbarhet och sociala mål, i linje med relevanta EU-regler. Kommissionen uppmanas att se till att InvestEU-strategins hållbarhetssäkringsmetoder till fullo överensstämmer med EU:s hållbarhetsmål och att kriterierna för utvärdering av sociala projekt tar hänsyn till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att genomföra förhands- och efterhandsutvärderingar av projektens hållbarhet, konkurrenskraft och ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser.

22.  Europaparlamentet anser att det krävs ytterligare extern utvärdering av EIB-utlåningspolitikens kompletterande karaktär och att resultaten av denna utvärdering bör göras tillgängliga för allmänheten.

23.  Europaparlamentet anser att man efter offentliggörandet av resultaten av den externa utvärderingen bör överväga om det behövs en allmän ökning av EIB:s kapitalbas för att möjliggöra fler långfristiga lån och användning av innovativa instrument för finansiering av projekt med betydande potentiella vinster i fråga om hållbarhet, sociala resultat och innovationsvinster, inbegripet projekt som skapar hållbar tillväxt och minskar ojämlikheterna.

24.  Europaparlamentet begär att EIB säkerställer nära samordning, samstämdhet och enhetlighet mellan EU:s strategier, finansieringsinstrument och investeringar, i syfte att förhindra överlappningar och öka finansieringssynergier.

En EIB som är mer fokuserad på klimatet och på en rättvis omställning

25.  Europaparlamentet välkomnar de beslut som EIB:s styrelse fattade den 14 november 2019 om att anpassa EIB:s strategi till målet att begränsa den globala uppvärmningen till högst 1,5 °C över de förindustriella nivåerna.

26.  Europaparlamentet konstaterar att det kan bli nödvändigt med mer risktagande från EIB:s sida, särskilt i sektorer och regioner som drar till sig mindre investeringar, för att uppnå ovan nämnda ambitioner och de ambitioner som lagts fram i den gröna given, under förutsättning att sådan utlåning uppfyller EIB:s kriterier för stödberättigande och att EIB behåller kreditbetyget AAA.

27.  Europaparlamentet välkomnar att EIB är världens största utfärdare av gröna obligationer och en pionjär när det gäller lanseringen av de framgångsrika gröna obligationer som har inbringat över 23 miljarder EUR under 11 år, och noterar att den globala marknaden för gröna obligationer nu är värd över 400 miljarder EUR. Parlamentet noterar att en stor utmaning har varit att fastställa gemensamma standarder för att undvika grönmålning. Parlamentet välkomnar EIB:s nya obligationer för hållbar utveckling, som lanserades 2018 och som utformats för att stödja investeringar med koppling till FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet understryker vikten av att fastställa gemensamma standarder för dessa nya obligationer för att säkerställa att projekten är öppna, kontrollerbara och mätbara. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta med och utöka utfärdandet av gröna obligationer, som syftar till att underlätta genomförandet av den europeiska gröna given och som ska köpas av Europeiska centralbanken, och att bidra till att utveckla marknaden för gröna obligationer som bygger på arbete inom ramen för EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, inklusive EU:s taxonomi för hållbar finansiering.

28.  Europaparlamentet yrkar på att Europeiska investeringsfonden (EIF) ska integreras fullt ut i alla EIB:s klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar EIF att i högre grad prioritera behoven av innovation för omställningen till ett klimatneutralt Europa. Parlamentet uppmanar EIF att se till att fonden i alla sina investeringar aktivt samarbetar med de företag som får investeringar för att förbättra deras klimatrelaterade information, minska deras utsläpp och styra investeringarna mot kostnadseffektiva alternativ (t.ex. energieffektivitet eller klimatsäkring för motståndskraft).

29.  Europaparlamentet välkomnar att 29 % av EIB:s utlåning under 2018 var klimatrelaterade.

30.  Europaparlamentet begär att ECB, inom ramen för sin pågående strategiska översyn, undersöker verktyg för stöd och samordning med EIB, särskilt med avseende på bankens roll som EU:s klimatbank, och särskilt när det gäller finansieringen av den gröna omställningen och ekonomins hållbarhet.

31.  Europaparlamentet påminner om att EIB:s klimatstrategi antogs 2015 tillsammans med dess stödberättigade sektorer och kriterier för stödberättigande för klimatet samt klimatgenomförandestrategin. Parlamentet begär en översyn 2020 av genomförandestrategin för en anpassning till Parisavtalet, inbegripet en detaljerad färdplan för att nå det granulerade målet på 50 %(3) senast 2025, liksom garantier om klimatneutralitet för de övriga lånen, efter ett öppet och transparent offentligt samrådsförfarande. Parlamentet uppmanar EIB att i omfattande grad informera berörda parter och den breda allmänheten när dokumenten väl har antagits. Parlamentet påminner EIB om att gröna investeringar måste vara livskraftiga och underlätta sammanhållningen mellan medlemsstaterna.

32.  Europaparlamentet yrkar på att kriterierna för stödberättigande på klimatåtgärdsområdet ska skärpas för att undvika risken att investeringarna inte leder till betydande minskningar av växthusgasutsläppen, genom att säkerställa förenlighet med relevant EU-lagstiftning och alinjera EIB:s verksamhet med den nya taxonomiramen. Parlamentet anser att en allmän bestämmelse om att ”inte vålla skada” bör ligga till grund för all EIB-verksamhet och införlivas i bankens deklaration om miljömässiga och sociala normer, vilka måste ses över 2020 och anpassas till målet om en global uppvärmning på högst 1,5 °C.

33.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s reviderade metod för att bedöma koldioxidavtryck och efterlyser ett övergripande genomförande av denna, med särskilt fokus på utsläpp kopplade till efterfrågan på marginalen samt indirekta utsläpp (så kallade scope 3-utsläpp). Parlamentet begär att projekten ska bedömas på ett heltäckande sätt och inte enbart utifrån en ekonomisk analys av livscykeln för deras utsläpp. Parlamentet efterlyser en strikt klimatredovisning, särskilt i den ekonomiska och finansiella bedömningen av projekt för klimatspårning av anslagna medel och faktiska utgifter. Parlamentet efterlyser i detta avseende en uppdatering av beräkningen av utnyttjandegraden.

34.  Europaparlamentet anser att EIB bör kräva av sina mellanhänder att de offentliggör sin exponering för fossila bränslen, och att banken gradvis bör tillämpa begränsningar för starkt exponerade mellanhänder. Parlamentet förväntar sig att alla mellanhänder senast i slutet av 2025 kommer att ha en plan för minskning av koldioxidutsläpp, eftersom detta är avgörande för att man ska kunna fortsätta att finansiera dem. Parlamentet betonar att sådana nya krav inte får missgynna tillgången till finansiering för små och medelstora företag.

35.  Europaparlamentet välkomnar att EIB redan 2013 upphörde med sitt stöd till kolsektorn genom att anta 2013 års version av sin energiutlåningspolitik. Parlamentet anser att EIB:s finansiering, i linje med bästa praxis i den kommersiella banksektorn(4), bör vara föremål för en vetenskapsbaserad omställningsplan med tydliga mål och tidsbaserade åtaganden om anpassning till Parisavtalet, i syfte att fasa ut stödet till projekt vars verksamhet leder till stora växthusgasutsläpp. Parlamentet uppmanar EIB att erbjuda råd om hur företagen kan minska sina koldioxidutsläpp.

36.  Europaparlamentet uppmanar EIB att inkludera klausuler i finansieringsdokumentation som ålägger mottagarna av bankens lån att åta sig att fullt ut uppnå de mål om minskade koldioxidutsläpp som eventuellt har inkluderats i deras låneansökan. Parlamentet anser att sådana klausuler bör innehålla en bestämmelse om att utbetalningar endast får ske på villkor att dessa åtaganden fullgörs på ett tillfredsställande sätt, och att det i fall där utbetalningar ska göras före uppnåendet av målen om minskade koldioxidutsläpp bör finnas ett effektivt system för ersättning i efterhand.

37.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s nya energiutlåningspolicy, särskilt dess potential att få till stånd en förändring bland finansinstituten i termer av inflytande över andra banker. Parlamentet välkomnar att politiken omfattar finansiella mellanhänder, prioritering av energieffektivitet och förnybar energi, med en positiv hänvisning till energisamhällen och mikronät, och den potential som det innebär för ökat ekonomiskt stöd till lokala energikällor, i syfte att få ett slut på Europas stora beroende av externa energikällor och säkra leveranser. Parlamentet noterar att undantag tillämpas för godkännande av vissa gasprojekt fram till slutet av 2021 och att stöd till gasprojekt som ska transportera koldioxidsnåla gaser kan fortsätta. Parlamentet betonar risken för att investera i strandade tillgångar via lån till infrastrukturer för fossila bränslen. Parlamentet uppmanar EIB att klargöra att banken inte kommer att inleda någon bedömning av projekt med anknytning till fossila bränslen som inte lämnats in före den 14 november 2019. Parlamentet begär att denna politik regelbundet ska ses över och fortlöpande anpassas till den europeiska taxonomin för hållbar finansiering och att denna politik, när den väl formellt har antagits, bör användas som ett riktmärke för dess klimat- och miljöinvesteringar, så att den förblir förenlig med en färdplan för att hålla den globala uppvärmningen på under 1,5 °C, samt med utvecklingen av lämpliga nya yttre åtgärder i EU.

38.  Europaparlamentet insisterar på att EIB genomför principen om energieffektivitet och fastställer målet om åtgärdande av energifattigdom i all sin energiutlåning, och samtidigt tar hänsyn till hur energieffektiviteten påverkar framtida efterfrågan och bidrar till energitryggheten.

39.  Europaparlamentet anser att översynen av EIB:s transportpolitik har hög prioritet. Parlamentet efterlyser ett snabbt antagande av en ny finansieringspolitik på transportområdet i syfte att minska koldioxidutsläppen inom EU:s transportsektor senast 2050. Parlamentet understryker att EIB bör fortsätta sitt engagemang för att finansiera innovation och miljövänlig teknik för luftfarten, inbegripet utveckling av hållbara biobränslen, elektrifiering och hybridteknik, för att minska koldioxidutsläppen inom luftfarten och uppnå Parisavtalets främsta mål.

40.  Europaparlamentet efterlyser en ny politik i de koldioxidintensiva industrisektorer där EIB är aktiv, såsom cementindustri, petrokemisk industri och stålindustri, med fokus på dessa sektorers hållbarhet och främjandet av en cirkulär ekonomi baserad på giftfria materialkretslopp, för att anpassa alla sektorlån till uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet påminner om att en storskalig förändring endast kan uppnås om industrin deltar.

41.  Europaparlamentet påminner EIB om att skyddet av den biologiska mångfalden är en viktig del av anpassningen till klimatförändringarna och att återställandet av ekosystem är den enda beprövade tekniken för negativa utsläpp. Parlamentet uppmanar EIB att ytterligare utveckla komponenter för säkring av den biologiska mångfalden i sina finansiella instrument för att undvika negativa effekter för den biologiska mångfalden. Parlamentet uppmanar även EIB att åta sig att stoppa finansieringen av projekt som bidrar till förlusten och förstörelsen av den biologiska mångfalden och ekosystemen och till olaglig avskogning, att avsevärt öka sin finansiering för att uppnå EU:s mål på detta område, särskilt målet om noll nettoavskogning och målen om skydd av havsmiljöer och kustområden, samt att främja åtgärder när det gäller den biologiska mångfalden och anpassningsåtgärder och viktiga ekosystemtjänster, såsom pollinering och grön infrastruktur.

42.  Europaparlamentet välkomnar riktlinjerna för vattenkraft, som antogs 2018(5), och efterlyser en utvidgning av transparenskraven till alla infrastrukturprojekt, inbegripet projekt som finansieras av finansiella mellanhänder.

43.  Europaparlamentet uppmanar EIB att arbeta med små marknadsaktörer och lokala kooperativ för att konsolidera småskaliga projekt för förnybar energi och därmed göra det möjligt för dem att uppfylla kraven för att få EIB-finansiering.

EIB:s roll i den europeiska gröna given och mekanismen för en rättvis omställning

44.  Europaparlamentet understryker EIB:s avgörande roll när det gäller att uppnå målen i investeringsplanen för ett hållbart Europa och i den europeiska gröna given och mekanismen för en rättvis omställning, samtidigt som man noterar både de privata och offentliga sektorernas betydelse för att under de kommande sju åren uppnå investeringsmålen på 1 biljon EUR respektive 100 miljarder EUR inom ramen för den europeiska gröna given och mekanismen för en rättvis omställning.

45.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att stödja projekt som syftar till att underlätta en rättvis omställning i medlemsstaterna. Parlamentet anser att EIB, eftersom medlemsstaterna har olika utgångslägen, bör inrikta sitt stöd på de medlemsstater som har längst väg kvar för att uppnå målen. Parlamentet betonar att man i samband med omställningen till en koldioxidneutral ekonomi inte får lämna någon på efterkälken. Parlamentet uppmanar därför EIB att säkerställa lämpligt stöd, inbegripet tekniskt stöd, för de mest drabbade regionerna, med beaktande av medlemsstaternas olika ekonomiska situationer och kapacitet. Parlamentet betonar särskilt behovet av att proaktivt stödja områden där arbetstillfällen för närvarande är beroende av industrier med stora utsläpp, genom att tillhandahålla investeringar i utbildning och alternativa ekonomiska möjligheter i syfte att på ett effektivt sätt mobilisera de privata och offentliga resurser som krävs och främja omställningen till en grönare ekonomi.

46.  Europaparlamentet betonar behovet av en föregripande och delaktighetsbaserad strategi för att se till att alla delar av samhället drar nytta av omställningen. Parlamentet begär stöd till drabbade regioner (bland annat kolbrytningsregioner och koldioxidintensiva regioner) och lokalsamhällen och anställda inom alla de sektorer som drabbas hårdast av utfasningen av fossila bränslen, samtidigt som man främjar utvecklingen av nya gemensamma projekt och ny teknik för och med dessa samhällen och regioner.

47.  Europaparlamentet anser att EIB, för att kunna bli EU:s klimatbank och spela en roll i en rättvis omställning, måste ta fram mekanismer för att ta bättre hänsyn till åsikter från olika intressenter, till exempel lokala och regionala myndigheter, fackföreningar, icke-statliga organisationer och relevanta experter, i sin investeringsstrategi.

48.  Europaparlamentet uppmanar EIB att förplikta sig till och lägga fram en rättvis, samstämmig och inkluderande plan, i samråd med medlemsstaterna och regionerna och i enlighet med deras sociala och geografiska förhållanden, för att effektivt mobilisera de nödvändiga privata och offentliga resurserna och främja övergången till en grönare ekonomi. Parlamentet betonar i detta sammanhang att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att skydda de medborgare och arbetstagare som kommer att påverkas mest av omställningen, bland annat genom att ge tillgång till omskolningsprogram och främja investeringar i nya ekonomiska sektorer som kommer att skapa nya arbetstillfällen av hög kvalitet.

Små och medelstora företag och midcap-bolag

49.  Europaparlamentet välkomnar EIB-gruppens vilja att stärka EU:s konkurrenskraft och stödja tillväxt och skapande av arbetstillfällen, genom stöd på områden såsom innovation, små och medelstora företag, infrastruktur, social sammanhållning, klimat och miljö.

50.  Europaparlamentet understryker att oavsett EIB:s aktiva engagemang i arbetet för att nå klimatneutralitetsmålen bör banken behålla fokus på att stödja projekt som skapar regenerativ tillväxt och arbetstillfällen.

51.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s starka stöd till små och medelstora företag, med en total investering på 23,27 miljarder EUR under 2018, vilka har gått till 374 000 företag som sysselsätter 5 miljoner personer. Parlamentet noterar resultaten av EIB:s investeringsrapport för 2019/2020 vad gäller finansieringen av små och medelstora företag och midcap-företag. Parlamentet anser att stödet till små och medelstora företag och midcap-företag måste förbli ett grundläggande mål för EIB och efterlyser större ansträngningar med och mer fokus på finansieringen av små och medelstora företag för att minska finansieringsgapet för dessa företag. Parlamentet välkomnar i detta avseende delen för små och medelstora företag i InvestEU-fonden. Parlamentet betonar behovet av att fokusera på långsiktig finansiering, särskilt genom att stödja projekt som inte skulle finansieras på annat sätt, i synnerhet för innovativa nystartade företag och små och medelstora företag. Parlamentet understryker att EIB:s finansieringsverksamhet inte är något substitut för en hållbar finanspolitik i medlemsstaterna.

52.  Europaparlamentet konstaterar att små och medelstora företag löper dubbelt så stor risk som stora företag att bli ekonomiskt begränsade när det gäller extern finansiering, och att andelen finansbegränsade företag i EU varierar mellan 1 % och 13 %.

53.  Europaparlamentet noterar att extern finansiering för alla företag i EU motsvarar lite över en tredjedel av deras finansiering av investeringar.

54.  Europaparlamentet anser, med tanke på de små och medelstora företagens strategiska roll, att EIB bör fortsätta sitt ekonomiska stöd och stärka sin administrativa och rådgivande kapacitet för att ge dessa företag information och tekniskt stöd så att deras tillgång till finansiering underlättas, med beaktande av de minst utvecklade regionerna.

55.  Europaparlamentet betonar att EIB för att förverkliga sina ambitioner eventuellt måste ta större risker, samtidigt som man ökar sin kapitalbas och bygger upp sakkunskap om innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet begär att EIB:s aktieägare ska säkerställa tillräckliga resurser, så att banken kan använda innovativa instrument till att finansiera projekt med betydande potential att ge hållbara, sociala och innovativa fördelar. Parlamentet efterlyser därför en ökning av EIB:s kapitalbas, efter offentliggörandet av resultaten av den externa utvärderingen, för att möjliggöra fler långfristiga lån och innovativa instrument för finansiering av projekt med betydande potentiella vinster i fråga om hållbarhet, sociala resultat och innovationsvinster, inbegripet projekt som skapar hållbara arbetstillfällen och minskar ojämlikheterna samt tillväxtkapital som gör det möjligt för små och medelstora företag att utöka sin verksamhet. Parlamentet betonar vikten av den additionalitetsfaktor som EIB ska tillhandahålla för investeringar i hela EU och samarbetet med flera partner. Parlamentet påpekar vidare att EIB-finansieringens mervärde även består i att tillhandahålla teknisk rådgivning och kapacitetsuppbyggnad för att hjälpa projekt att bli investeringsklara och säkerställa en så stor geografisk balans som möjligt.

56.  Europaparlamentet föreslår att EIB ytterligare miljöanpassar sin portfölj av små och medelstora företag, till exempel genom att öronmärka högre andelar för grönare projekt och genom att ge stöd till förmedlande banker för att inrätta produkter som främjar energieffektivitet eller förnybar energi. Parlamentet föreslår vidare att EIB stöder digitaliseringen av små och medelstora företag i syfte att överbrygga den digitala klyftan.

57.  Europaparlamentet ifrågasätter i detta sammanhang EIB:s uppmaning om investeringar i små företag och undrar om den är alltför begränsad på grund av sina begränsningar när det gäller finansiering av projekt med en betydande riskkomponent.

Utlåning till länder utanför EU

58.  Europaparlamentet välkomnar att EIB är verksam i mer än 130 länder utanför EU, och att utlåning sker till projekt till stöd för EU:s externa samarbets- och utvecklingspolitik.

59.  Europaparlamentet noterar att EIB under 2018 undertecknade finansieringsavtal för 101 nya projekt utanför EU med en total godkänd finansiering på 9,05 miljarder EUR, i syfte att möjliggöra totala investeringar på 41 miljarder EUR, med rekordhöga utlåningsnivåer för klimat och social och ekonomisk infrastruktur.

60.  Europaparlamentet uppmanar EIB, världens största multilaterala långivare, att fortsätta att spela en ledande roll i EU:s framtida finansiering och främja hållbara finanser utanför Europa samt att fortsätta att spela en central roll vid inrättandet av EU:s finansieringsmekanismer för tredjeländer.

61.  Europaparlamentet noterar att omkring 10 % av EIB:s utlåning går till tredjeländer och att merparten av stödet går till högremedelinkomstländer, och att endast ett fåtal verksamheter finansieras i de minst utvecklade länderna.

62.  Europaparlamentet noterar kommissionens utvärdering av EU-garantin till EIB mot förluster vid finansieringstransaktioner till stöd för investeringsprojekt utanför unionen. Parlamentet anser att EIB bör förbättra samstämmigheten och anpassningen av sin externa utlåning till EU:s utrikes- och utvecklingspolitiska mål och medlemsstaternas insatser, för att på bästa sätt stödja EU:s politiska mål.

63.  Europaparlamentet uppmanar EIB att förbättra sin sakkunskap om utvecklingsprojekt, särskilt projekt som avser direkta lån till den privata sektorn.

64.  Europaparlamentet uppmanar EIB att stärka det lokala samarbetet, även före och under genomförandet av projekt, och att förbättra samarbetet med EU:s delegationer.

65.  Europaparlamentet anser att EIB bör förbättra sin övervakning av projekt och förbättra sin rapportering och utvärdering av de faktiska resultat som uppnåtts och sin analys av de faktiska ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna. Parlamentet föreslår därför en ökning av antalet lokalanställda i partnerländerna.

66.  Europaparlamentet noterar att beloppet för den klimatrelaterade finansieringen som undertecknades 2014–2018 ligger över målet på 25 % för det externa utlåningsmandatet.

67.  Europaparlamentet uppmanar EIB att till fullo utnyttja de avtalsklausuler som gör det möjligt för banken att avbryta utbetalningarna om projekten inte uppfyller normerna för miljö, sociala frågor, mänskliga rättigheter, beskattning och transparens.

68.  Europaparlamentet noterar att cirka 40 % av det externa utlåningsmandatet går via finansiella mellanhänder och uppmanar EIB att tillhandahålla mer omfattande och regelbunden information om de finansiella mellanhändernas omfördelning av lån. Parlamentet uppmanar EIB att upprätthålla sina kontroller av lån som tilldelats via icke-lokala finansiella mellanhänder. Parlamentet betonar vikten av att, när det gäller nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner, å ena sidan se över deras förbindelser med EIB, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och utvecklingsbankerna, i syfte att säkerställa samstämmighet mellan deras respektive mandat, och å andra sidan stärka deras samarbete med kommissionen, EIB samt nationella, regionala och lokala myndigheter i syfte att skapa fler synergieffekter mellan Esi-fonderna och EIB:s finansieringsinstrument och lån, minska administrativa bördor, förenkla förfaranden, öka den administrativa kapaciteten, främja den territoriella utvecklingen och sammanhållningen och förbättra synligheten avseende Esi-fonderna och EIB:s finansiering.

69.  Europaparlamentet noterar EIB:s utvärderingsrapport från juli 2017 om lån som går genom mellanhänder i AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stillahavsområdet)(6). Parlamentet är bekymrat över den uppenbara bristen på kontroll över de medel som förvaltas av finansiella mellanhänder, och svårigheten att övervaka fördelarna med lånen. Parlamentet betonar särskilt att mellan 2015 och 2018 hade 30 % av lånen som gick genom mellanhänder inte öronmärkts(7).

70.  Europaparlamentet noterar att människorättsprinciperna är integrerade i bankens huvudsakliga förfaranden och standarder för tillbörlig aktsamhet. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB att inom ramen för den kommande översynen av sin politik för miljö och sociala normer stärka sin strategi för mänskliga rättigheter, inbegripet risken för repressalier mot människorättsförsvarare och visselblåsare, och att respektera kravet att vederbörligen informera och samråda med lokalsamhällen. Parlamentet anser att denna politik bör genomföras genom en bedömning av riskerna för de mänskliga rättigheterna, och bör i synnerhet omfatta en metod för att undvika negativa konsekvenser för människorättsförsvarare, samt lämpliga reaktioner om detta skulle inträffa, bland annat genom att garantera en verklig rätt till tillgång till information och kravet på verkligt förhandssamråd med ursprungsbefolkningar som påverkas av investeringen. Parlamentet anser att strategin också bör omfatta en systematisk riskbedömning i fråga om de mänskliga rättigheterna, inbegripet en förhandsbedömning, och kontinuerlig övervakning på plats. Parlamentet uppmanar EIB att i sina avtal inkludera klausuler som gör det möjligt att ställa in utbetalningar vid allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller av miljömässiga och sociala bestämmelser, samt säkerställa att klagomålsmekanismer är lättillgängliga även för avlägsna och marginaliserade grupper och att de är snabba och effektiva.

71.  Europaparlamentet välkomnar att EIB redan har anställda människorättsspecialister och rekommenderar att banken ytterligare rekryterar sådana specialister från partnerländer för att få en bättre förståelse för lokala förhållanden och för att kunna kontrollera eventuella kränkningar.

72.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av samförståndsavtalet mellan EIB och Japans byrå för internationellt samarbete (Jica) den 26 september 2019, som kommer att möjliggöra ytterligare medfinansiering och medinvesteringar i utvecklingsländer. Parlamentet anser att detta samarbete stärker det viktiga strategiska partnerskapet mellan EIB och Jica när det gäller att stödja projekt i tredjeländer som rör globala frågor.

73.  Europaparlamentet noterar de senaste uttalandena från EIB:s ordförande, Werner Hoyer, om EIB:s fokus på utveckling. Parlamentet noterar också att EIB har föreslagit en särskild dotterbank för utveckling, dvs. Europeiska banken för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar EIB att föra en dialog med parlamentet om sina planer på att inrätta en dotterbank som integrerar EIB:s utvecklingsverksamhet, särskilt i samband med diskussionerna med rådet efter rapporten från högnivågruppen av experter om den europeiska finansiella arkitekturen för utveckling.

74.  Europaparlamentet uppmanar EIB att följa bästa praxis och utvidga principen om fritt och informerat samtycke på förhand till alla berörda samhällen när det gäller investeringar i mark och naturresurser, och inte enbart ursprungsbefolkningar.

God förvaltning, transparens och ansvarsutkrävande

75.  Europaparlamentet påminner om att samma principer om ansvarsutkrävande och transparens bör gälla för alla EU-organ(8). Parlamentet insisterar på att EIB-gruppens utökade ekonomiska roll och ökningen av dess investeringskapacitet och användningen av EU:s budget för att garantera dess verksamhet måste gå hand i hand med transparens, ansvar och ansvarsutkrävande när det gäller dess ekonomiska verksamhet, dess användning av EU:s budgetgaranti, additionaliteten hos dess transaktioner och eventuella framtida planer på en dotterbank för utveckling inom EIB. Parlamentet efterlyser ett transparent beslutsfattande och ett nära samarbete med EU-institutionerna för att se till att de fastställda målen är samstämmiga och trovärdiga. Parlamentet noterar att EIB-gruppens transparenspolicy grundar sig på principen om offentliggörande, och påminner EIB om dess rättsliga skyldigheter enligt Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor i EU.

76.  Europaparlamentet stöder EIB:s åtagande enligt den tredje strategin för mångfald och inkludering, som omfattar perioden 2018–2021, att öka antalet kvinnor på chefsnivå till 50 % senast 2021. Parlamentet uppmanar EIB att säkerställa att banken uppfyller sitt mål om att erhålla EDGE-certifiering (Economic Dividends for Gender Equality) inom de kommande 12 månaderna.

77.  Europaparlamentet välkomnar att det numera upprättas offentliga sammanfattningar av direktionens sammanträden, i enlighet med rekommendationerna i parlamentets senaste rapporter. Parlamentet betonar att innehållet från sammanträdena i alla EIB:s styrande organ systematiskt måste offentliggöras, och efterlyser större transparens när det gäller direktionens sammanträden och resultatet från dessa.

78.  Europaparlamentet uppmanar EIB att i enlighet med EU:s lagstiftning offentliggöra information om direkta lån som ska godkännas av direktionen, inbegripet att för varje projekt offentliggöra yttrandena från kommissionen och från den medlemsstat där projektet utförs, samt resultatmätningarna då detta begärs.

79.  Europaparlamentet uppmanar EIB att under 2020 se över sin transparenspolitik, för att se till att mer information om all dess finansieringsverksamhet offentliggörs i god tid, i syfte att säkerställa att bankens transparenspolitik stämmer överens med dess sociala åtaganden och klimat- och miljöåtaganden. Parlamentet understryker vikten av samstämmighet mellan EIB:s verksamhet och EU:s politik.

80.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ytterligare öka transparensen och förbättra tillgången till information, särskilt med avseende på upphandlings- och underleverantörssystemet, resultaten av interna utredningar samt urval, övervakning och utvärdering av dess verksamhet och program.

81.  Europaparlamentet uppmanar EIB att försäkra sig om att dess finansiella mellanhänder har högsta möjliga integritetsnivå, och att deras lån omfattas av samma transparenskrav som andra typer av lån. Parlamentet uppmanar EIB att sluta arbeta med finansiella mellanhänder som uppvisar ett negativt mönster i fråga om transparens, bedrägeri, korruption, organiserad brottslighet, penningtvätt och respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att sådana nya krav inte får missgynna tillgången till finansiering för små och medelstora företag.

82.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av regelverket om EIB:s skyldigheter att iaktta aktsamhetskrav, särskilt för att stärka dess avtalsvillkor gentemot bankens kunder, till exempel avseende bedrägeri och korruption.

83.  Europaparlamentet uppmanar EIB att förbättra intressentengagemanget och de offentliga samrådsförfarandena för de projekt som banken finansierar. Parlamentet uppmanar EIB att bättre se över och övervaka de olika etapperna av intressentengagemanget och se till att de projektansvariga har kraftfulla skyddsåtgärder genom bindande krav.

84.  Europaparlamentet uppmanar EIB att uppfylla sina skyldigheter om tillbörlig aktsamhet i linje med EU:s lagstiftning om bekämpning av penningtvätt och att tillhandahålla en fullständig lagstiftningsram som gör det möjligt för banken att på ett effektivt sätt förhindra deltagande i olagliga verksamheter och säkerställa ett korrekt sanktionssystem för bristande efterlevnad av EU:s lagstiftning.

85.  Europaparlamentet förväntar sig att EIB anpassar sin interna politik så att den beaktar den nya rättsliga ramen för att bekämpa inte bara skattebedrägeri utan även skatteundandragande och skatteflykt, och betonar vikten av att bankens avdelning för utredning av bedrägerier är oberoende och effektiv. Parlamentet uppmuntrar EIB att utöka samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och med nationella myndigheter för att förhindra bedrägerier och penningtvätt, för att säkerställa att Europeiska åklagarmyndigheten får information och för att se till att alla fall av möjliga bedrägerier rapporteras till de behöriga myndigheterna. Parlamentet intresserar sig proaktivt för EIB:s verksamhet. Parlamentet anser att Eppo i framtiden bör ha mandat att åtala brottslig verksamhet med koppling till EIB:s medel i de medlemsstater som är medlemmar i Eppo. Parlamentet vill att tillräckliga ekonomiska resurser anslås till denna nya uppgift.

86.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över artikeln(9) nyligen om en internrevision av EIB som identifierade allvarliga brister i bankens tillämpning av standarderna för bekämpning av penningtvätt. Parlamentet välkomnar att EIB håller på att åtgärda dessa brister och uppmanar EIB att slutföra sitt arbete som en prioriterad fråga senast i juli 2020 samt att rapportera till parlamentet om de konkreta åtgärder som vidtagits, i synnerhet de som syftar till att stärka due diligence-granskningen av EIB:s kunder. Parlamentet uppmanar EIB att dela denna rapport om internrevisionen med parlamentet och offentliggöra en meningsfull sammanfattning av revisionsrapporten och en bedömning av hur varje brist konkret har åtgärdats samt göra dessa tillgängliga för allmänheten, så att man kan bedöma EIB:s framsteg i dessa frågor. Parlamentet föreslår därför att EIB-gruppen uppdaterar sin policy för visselblåsning för att återspegla Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar överträdelser av unionsrätten(10), som för närvarande håller på att genomföras av medlemsstaterna.

87.  Europaparlamentet noterar att EIB har en bedrägeribekämpningspolicy med ett oberoende kontor för att utreda anklagelser om bedrägerier som rapporterats internt eller externt. EIB uppmanas att överväga en uppdatering av sin policy för att förbättra sin ram för bedrägeribekämpning och säkerställa tillräckliga resurser, särskilt med tanke på den viktiga roll som banken spelar vid genomförandet av EU:s politik, såsom InvestEU och den europeiska gröna given. Parlamentet noterar att sanktioner och rättsmedel redan ingår i EIB:s policy för bedrägeribekämpning, och gör det exempelvis möjligt att avbryta utbetalningar, begära återbetalning och avbryta eller annullera projekt. EIB uppmanas att avbryta utbetalningarna i händelse av allvarlig misskötsel och/eller korruptionsanklagelser.

88.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av EIB-gruppens reviderade politik gentemot svagt reglerade, icke-transparenta och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner(11). Parlamentet uppmanar andra europeiska finansinstitut att tillämpa samma standarder. Parlamentet förväntar sig att EIB antar detaljerade operativa förfaranden och åtgärder för tillbörlig aktsamhet för att genomföra den nya politiken för icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner. Parlamentet noterar att EIB på sin webbplats offentliggör uppgifter om sina kunder för varje verksamhet och verifierar kundernas verkliga ägande när de EIB-lån som de mottar garanteras genom EU-budgeten i enlighet med EU:s lagstiftning. Parlamentet begär dessutom att EIB:s webbplats ska kopplas till register på medlemsstatsnivå där uppgifter om verkligt ägande kan erhållas. Parlamentet påminner om att det är av största vikt att man stärker bankens policy för icke-transparenta och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner mot bakgrund av nya och befintliga sätt att undvika skatter, till exempel genom att använda hybrida missmatchningar, förmånsbehandling för immateriella rättigheter, eller använda jurisdiktioner med låg eller ingen beskattning för att överföra vinster, bland annat genom att kräva att beviljandet av direkta och indirekta lån ska ske på villkor att landsvisa skatte- och finansuppgifter offentliggörs. Parlamentet uppmanar EIB att lägga fram en förteckning över utestående transaktioner, särskilt när det gäller förteckningen över internationella skatteparadis. EIB uppmanas att fullt ut utnyttja sin verktygslåda mot skatteflykt för riskkänsliga projekt inom ramen för sin due diligence-granskning och vid behov använda sig av omlokaliseringskrav. Parlamentet noterar EIB:s reviderade ram mot penningtvätt och finansiering av terrorism och uppmanar EIB att uppdatera sin policy i ljuset av det femte penningtvättsdirektivet och att samarbeta med relevanta myndigheter för att säkerställa lämpliga sanktioner för överträdelser av lagstiftningen och strikta standarder för finansiella mellanhänder.

89.  Europaparlamentet noterar översynen av policyn och förfarandena för EIB:s klagomålsmekanism för att säkerställa att mekanismen fungerar fullt ut i syfte att upptäcka och avhjälpa eventuella kränkningar av de mänskliga rättigheterna i EIB-relaterade projekt. EIB uppmanas att försäkra sig om att denna mekanism är oberoende och fungerar effektivt. Parlamentet uppmuntrar genomförande av Europeiska ombudsmannens rekommendationer.

90.  Europaparlamentet uppmanar EIB att stärka sitt samarbete med Europeiska ombudsmannen.

91.  Europaparlamentet välkomnar EIB-gruppens strategi för jämställdhet och handlingsplanen för jämställdhet och ser fram emot handlingsplanens andra genomförandefas.

92.  Europaparlamentet uppmanar EIB att uppmuntra kvinnors deltagande och aktivt främja en jämn könsfördelning på sina högre befattningar.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska revisionsrätten och EIB att stärka revisionsrättens roll i den kommande förnyelsen av trepartsöverenskommelsen om insatsregler. Parlamentet begär att revisionsrätten ska få befogenhet att granska alla EIB-transaktioner, inbegripet befogenhet att bedöma kostnadseffektiviteten i bankens investeringsinsatser och projektens additionalitet, och att dessa revisioner ska offentliggöras. Parlamentet uppmanar också revisionsrätten att utarbeta rekommendationer om resultaten av EIB:s externa utlåningsverksamheter och deras anpassning till EU:s politik.

94.  Europaparlamentet efterlyser ett interinstitutionellt avtal mellan EIB och parlamentet för att förbättra tillgången till EIB:s handlingar och uppgifter.

95.  Europaparlamentet efterlyser en brådskande förstärkning av sina befogenheter när det gäller EIB:s strategiska inriktning och politik för att säkerställa en demokratisk kontroll av investeringarna, inbegripet möjligheten att ställa frågor för skriftligt besvarande till EIB, vilket redan förutsetts när det gäller ECB. Parlamentet uppmanar EIB-gruppen att förbättra sitt ansvarsutkrävande i dessa frågor och föreslår ett koncept med kvartalsvis dialog med relevanta utskott i parlamentet för att säkerställa delaktighet i EIB:s investeringsstrategi samt adekvat tillsyn. Parlamentet betonar vikten av mer granskning från parlamentets sida när det gäller beslut som EIB:s styrelse fattar, och pekar på möjligheten för parlamentet att ha observatörsstatus vid dessa styrelsemöten för att säkerställa bättre informationsutbyte. Parlamentet begär att kommissionen ökar sin transparens gentemot parlamentet när det gäller de ståndpunkter som den antar i EIB:s styrelse. Parlamentet efterlyser ett samförståndsavtal mellan EIB och parlamentet för att förbättra tillgången till EIB:s handlingar och uppgifter om den strategiska inriktningen och finansieringspolitiken i framtiden, i syfte att stärka bankens ansvarsskyldighet.

96.  Europaparlamentet uppmanar EIB:s ordförande att lägga fram denna resolution för EIB:s direktörer och rådsledamöter och begär att den ska diskuteras i direktionen.

o
o   o

97.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 345, 27.12.2017, s. 34.
(2) Europeiska kommissionen, SWD(2016)0405, den 6 december 2016, tabell 22 (scenario EUCO30 – källa: modell Primes).
(3) Granularitet: Där så är möjligt och relevant kommer banken att försöka registrera enbart de beståndsdelar i klimatåtgärderna som ingår i större övergripande projekt eller program. Detta tillvägagångssätt möjliggör större granularitet och är i linje med den harmoniserade metoden för multilaterala utvecklingsbanker (EIB: Climate Action Lending – List of eligible sectors and eligibility criteria, 20 december 2017).
(4) Crédit Agricole har åtagit sig att inte längre stödja företag som utvecklar eller planerar att utveckla verksamhet inom kolsektorn. Dess nolltoleranspolitik gäller för alla företag som utvecklar eller planerar att utveckla verksamhet inom kolsektorn, vilket omfattar såväl kolbrytning och energiproduktion som handel och transport.
(5) EIB, Environmental, Climate and Social Guidelines on Hydropower Development, oktober 2019.
(6) EIB: Evaluation of EIB Intermediated Lending through the Investment Facility in ACP, juli 2017.
(7) Rapporten Cachez ces fossiles que l’on ne saurait voir: 3 institutions financières publiques à l’épreuve de l’Accord de Paris, Les Amis de la Terre France, Oxfam France och Réseau Action Climat-France, juli 2019.
(8) Europeiska revisionsrätten påminde om detta 2018.
(9) https://luxtimes.lu/european-union/40483-eib-under-scrutiny-for-failings-after-whistleblowing-complaints
(10) EUT L 305, 26.11.2019, s. 17.
(11) EIB, ‘EIB Group Policy towards weakly regulated, non-transparent and non-cooperative jurisdictions and tax good governance’, March 2019.

Senaste uppdatering: 9 december 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy