Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2019/2952(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B9-0211/2020

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0193

Antagna texter
PDF 156kWORD 49k
Fredagen den 10 juli 2020 - Bryssel Slutlig utgåva
Den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen
P9_TA(2020)0193RC-B9-0211/2020

Europaparlamentets resolution av den 10 juli 2020 om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen (2019/2952(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, särskilt den av den 16 januari 2020 om situationen i Venezuela efter det olagliga valet av nationalförsamlingens nya talman och presidium (parlamentarisk kupp)(1),

–  med beaktande av uttalandet från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 1 april 2020 om Förenta staternas förslag och situationen i samband med covid-19-pandemin i Venezuela,

–  med beaktande av uttalandet från FN:s människorättsexperter av den 30 april 2020 om den katastrofala hälsosituationen i Venezuela,

–  med beaktande av varningen från FN:s människorättsexperter av den 6 maj 2020 om de förödande konsekvenserna som landets humanitära och ekonomiska kris har för de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av människorättsrapporten av den 2 juli 2020 från FN:s högkommissarie Michelle Bachelet, om Venezuela,

–  med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet av den 1 april 2020 från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Internationella organisationen för migration (IOM) om situationen för flyktingar och migranter från Venezuela under covid-19-krisen,

–  med beaktande av uttalandet av den 5 januari 2020 och den 26 juni 2020 från Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare om situationen i Venezuela,

–  med beaktande av Limagruppens uttalanden av den 20 februari, den 2 mars, den 2 april och den 16 juni 2020,

–  med beaktande av förklaringarna av den 4 och 16 juni 2020 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordförande för kommissionen om de senaste händelserna i Venezuela,

–  med beaktande av uttalandet av den 11 juni 2020 från utskottet för utrikesfrågor om den senaste tidens attacker mot Venezuelas nationalförsamling,

–  med beaktande av uttalandena från den internationella kontaktgruppen av den 16 juni 2020 om den venezuelanska valmyndighetens underminerade trovärdighet och av den 24 juni 2020 om den förvärrade politiska krisen i Venezuela,

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2020/898 av den 29 juni 2020 om ändring av beslut (Gusp) 2017/2074 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Venezuela(2), som lade till elva ledande venezuelanska tjänstemän i förteckningen över personer som omfattas av restriktiva åtgärder,

–  med beaktande av den internationella givarkonferensen som hölls den 26 maj 2020 i solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter,

–  med beaktande av Venezuelas konstitution,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Venezuelas befolkning och de samhällen som tar emot flyktingar har fått stöd av Europeiska unionen och dess medlemsstater i många år. Den 26 maj 2020 sammankallade Europeiska unionen och Spaniens regering, med stöd av UNHCR och IOM, en internationell givarkonferens i solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter. Internationella givare utlovade sammanlagt 2 544 miljarder EUR, men endast 595 miljoner EUR i direkta bidrag, och resten var helt enkelt villkorslån. Under konferensen uttryckte några av låntagarna oro över de byråkratiska svårigheter och de komplicerade regler som de ställdes inför för att få lån. De årliga konsekvenserna av den kris av aldrig tidigare skådat slag som råder i Venezuelas grannländer kommer knappast att täckas av 595 miljoner EUR i direkta bidrag. Det internationella samfundet måste hitta innovativa lösningar för att frigöra andra eventuella ekonomiska resurser och hjälpa det venezuelanska folket att tillgodose de akuta behoven, vid sidan av långsiktigt humanitärt samarbetsstöd.

B.  EU:s stöd uppgår till över 319 miljoner EUR, både i och utanför Venezuela. 156 miljoner EUR har avsatts för humanitärt bistånd, 136 miljoner EUR för utveckling och 27 miljoner EUR för stabilitet och fred.

C.  Den redan svåra politiska, ekonomiska, institutionella, sociala och flerdimensionella humanitära krisen i Venezuela har fördjupats avsevärt och förvärrats under pandemin. Ökad brist på läkemedel och mat, massiva människorättskränkningar, hyperinflation, politiskt förtryck, korruption och våld äventyrar människors liv och tvingar dem att fly landet.

D.  Allt fler människor i Venezuela, i synnerhet utsatta grupper som kvinnor, barn och sjuka, lider av undernäring på grund av begränsad tillgång till god hälso- och sjukvård, läkemedel, mat och vatten.

E.  Venezuelas nationella hälso- och sjukvårdssystem har försvagats kraftigt på grund av misskötsel från regimens sida, vilket har lett till allvarlig brist på läkemedel och avsaknad av medicinska behandlingar. De siffror som presenteras av regimen avseende covid-19-pandemin saknar trovärdighet, och vare sig inom Venezuela eller i det internationella samfundet hyser man någon tillit till dem.

F.  Dagens flerdimensionella kris i Venezuela håller på att leda till regionens största förflyttning av människor någonsin. Omkring fem miljoner venezuelaner har flytt landet och 80 % av dem är nu flyktingar i andra länder i regionen. UNHCR menar att den venezuelanska flyktingkrisen är den näst största i världen efter den i Syrien. I slutet av 2020 kan det totala antalet människor som flytt från de försämrade levnadsvillkoren i Venezuela överstiga 6,5 miljoner.

G.  Enligt UNHCR har antalet venezuelaner som söker asyl runt om i världen ökat med 2 000 %. Det är 650 000 som har lämnat in asylansökningar runt om i världen, och omkring två miljoner har fått uppehållstillstånd i andra länder i Nord-, Latin- och Sydamerika. Av befolkningen är det 12 % som har flytt landet och det är i genomsnitt 5 000 människor som fortsätter att ge sig av varje dag.

H.  Det rådande hotet mot den globala folkhälsan har förvärrat en redan desperat situation för många flyktingar och migranter från Venezuela, och även för deras värdländer. Många flyktingar och migranter är beroende av en daglön som inte räcker för att täcka deras grundläggande behov såsom tak över huvudet, mat och hälso- och sjukvård.

I.  Enligt de första rapporterna om pandemin, som har översvämmat landets försvagade hälso- och sjukvårdssystem, är sjukhusen fulla av patienter med coronavirus och dussintals sjukvårdsanställda har smittats.

J.  Venezuelas illegitima högsta domstol, som kontrolleras av Nicolás Maduros regim, ratificerade på ett otillbörligt sätt utnämningen av Luis Parra till nationalförsamlingens talman den 26 maj 2020. Den olagliga session som ägde rum i januari 2020 respekterade varken rättsliga förfaranden eller demokratiska konstitutionella principer, eftersom man hindrade en stor del av de demokratiskt valda företrädarna från att närvara under sessionen – i vissa fall med våld – och därmed också från att rösta. Det rättsstridiga beslut som fattats vid denna illegitima parlamentariska session fick Europeiska unionens råd att införa sanktioner mot ytterligare elva tjänstemän på grund av deras roll i undergrävandet av demokratin och rättsstaten, däribland Luis Parra och Juan José Mendoza, ordförande för författningskammaren vid högsta domstolen. Juan Guaidó har uteslutit sig själv från en övergångsregering och Maduro kan inte ingå i en sådan regering.

K.  Den 13 juni 2020 utnämnde den illegitima högsta domstolen återigen nya ledamöter till det nationella valrådet, trots att den saknar rättsliga befogenheter att göra det. I enlighet med artiklarna 187 och 296 i Venezuelas konstitution har nationalförsamlingen, ett organ som valts demokratiskt av Venezuelas folk, ensam det fulla ansvaret för sådana utnämningar. Europaparlamentet kommer inte att erkänna något beslut eller avgörande som ensidigt fattas av dessa illegitima organ. De tjänstemän som är ansvariga för dessa beslut har också lagts till på EU:s sanktionsförteckning.

L.  Nicolás Maduro beordrade Europeiska unionens ambassadör att lämna landet inom 72 timmar efter det att EU infört riktade sanktioner mot flera tjänstemän som är ansvariga för allvarliga människorättskränkningar. Han hotade också Spaniens ambassadör med ytterligare repressalier. I maj 2020 rapporterades det att den franska ambassaden i Caracas utsatts för trakasserier, bland annat genom att vatten- och elförsörjningen till ambassadörsbostaden stängts av. Regimen har beslutat att upphäva beslutet och att inte utvisa EU:s ambassadör.

M.  Maduroregimen har gjort våldsamma utfall mot de politiska partierna Accion Democratica, Primero Justicia och Un Nuevo Tiempo, och utsatt dem för systematisk förföljelse genom att den illegitima högsta domstolen beslutat att dra in deras nationella styrelser mot medlemmarnas vilja. Det demokratiska politiska partiet Voluntad Popular har klassificerats som terroristorganisation av Maduroregimen.

N.  Det demokratiska internationella samfundet, inklusive EU, har bestämt avvisat denna valfars och alla dessa olagliga handlingar. Detta agerande har gjort att det demokratiska utrymmet i landet fortsatt att minska till ett absolut minimum och att stora hinder för en lösning på den politiska krisen i Venezuela uppstått. Att bilda en balanserad och inkluderande nationell nödregering, som företräder landets alla demokratiska politiska och sociala sektorer och som kan tillgodose de humanitära behoven i dagens Venezuela, är av avgörande betydelse för att ta sig ut den eskalerande krisen.

O.  Att respektera internationella normer, ett oberoende och balanserat valråd samt lika villkor som gör det möjligt för politiska partier och kandidater att delta obehindrat, utgör hörnstenarna i en trovärdig valprocess och möjliggör fria och rättvisa parlaments- och presidentval.

P.  Olaglig finansiering och utländsk inblandning från regimen i valprocesser innebär ett betydande hot mot de europeiska demokratierna.

Q.   Genomförandet av EU:s utrikespolitiska beslut ligger hos de nationella myndigheterna, men kommissionen har ett ansvar att övervaka genomförandet av unionsrätten.

R.  Den 12 juni 2020 grep myndigheterna i Kap Verde affärsmannen Alex Saab som medverkat i flera korruptionsupplägg där Maduroregimen varit inblandad. Han väntar nu på ett rättsligt beslut och eventuell utlämning. Alex Saabs fall illustrerar hur utbredd korruptionen blivit i Venezuela samtidigt som landet är mitt uppe i en aldrig tidigare skådad humanitär kris. Venezuela rankas på plats 173 av 180 länder i Transparency Internationals korruptionsindex för 2019.

S.  Antalet politiska fångar har ökat sedan de omfattande civila oroligheterna bröt ut 2014 och uppgår i dag till över 430 personer. Elva européer uppges också hållas i förvar i Venezuela. ICC har nu inlett förundersökningar om brott mot mänskligheten efter flera rapporter om att regimen använt tortyr. Förtryck, godtyckliga frihetsberövanden och tortyr har ökat under covid-19-krisen. Rapporten av den 2 juli 2020 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Bachelet, om Venezuela visade att säkerhetsstyrkor utfört mer än 1 300 utomrättsliga avrättningar mellan den 1 januari och den 31 maj 2020.

T.  Maduroregimen har underlåtit att tillhandahålla transparent information, ta emot internationellt humanitärt bistånd och prioritera de mest utsatta befolkningssegmentens behov och rättigheter. Den 1 juni 2020 ingicks ett avtal mellan Bolivianska republiken Venezuelas folkmaktsministerium för hälsa och nationalförsamlingens rådgivande grupp för covid-19 om att låta humanitärt bistånd, på opolitisk väg, gå till Venezuela genom den panamerikanska hälsoorganisationen (PAHO). Under de gångna åren har regimen avvisat alla former av humanitärt bistånd.

U.  Maduroregimen har sedan 2016 stöttat olaglig hantverksmässig guldutvinning i Venezuelas Amazonas för att finansiera irreguljära väpnade grupper. Guld har smugglats ut ur landet via irreguljära kanaler för olaglig försäljning och byteshandel utomlands. Detta så kallade blodguld utvinns och exploateras på bekostnad av mänskliga rättigheter och miljön, under olagliga och rättsvidriga förhållanden och utgör ett allvarligt hot mot båda.

V.  Det behövs effektiva åtgärder för att stoppa det säkerhetshot mot hela regionen, som kopplingarna mellan Maduros diktatoriska regim, terroristgrupper och organiserade väpnade grupper som bedriver brottslig verksamhet i Venezuela, utgör.

1.  Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över den allvarliga humanitära nödsituation som hotar venezuelanernas liv i grunden. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med alla de venezuelaner som tvingats fly sitt land endast för att de har velat ha grundläggande levnadsvillkor, såsom tillgång till mat, dricksvatten, hälso- och sjukvård samt läkemedel.

2.  Europaparlamentet uppmärksammar den tilltagande migrationskrisen som spridit sig till hela regionen, till exempel Colombia, Peru, Ecuador, Bolivia, Chile, Brasilien, Panama och Argentina, och även till vissa EU-medlemsstater och Västindien, och poängterar de extremt svåra förhållandena som förvärras ytterligare av kampen mot covid-19-pandemin. Parlamentet lovordar grannländernas insatser och den solidaritet de visat. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att fortsätta samarbetet med dessa länder och territorier, inte bara i form av humanitärt bistånd, utan också genom att ställa mer resurser till förfogande och använda sig av utvecklingspolitiken.

3.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna i Venezuela att erkänna den pågående humanitära krisen, förhindra att den förvärras ytterligare och främja politiska och ekonomiska lösningar som garanterar säkerheten för civilbefolkningen liksom stabilitet för landet och regionen. Parlamentet noterar överenskommelsen mellan Venezuela och PAHO om kampen mot covid-19.

4.  Europaparlamentet efterlyser brådskande åtgärder för att förhindra att den humanitära krisen och folkhälsokrisen förvärras, särskilt att nya utbrott av sjukdomar som mässling, malaria, difteri och mul- och klövsjuka, uppstår. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av akuta insatser för att bekämpa undernäring hos de mest utsatta grupperna, såsom kvinnor, barn och sjuka.

5.  Europaparlamentet välkomnar de utfästelser och ansträngningar som gjorts av den internationella givarkonferensen i solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang mindre byråkrati och ett förenklat ramverk som kan garantera att utfästelserna så snart som möjligt når fram till dem som desperat behöver dem.

6.  Europaparlamentet tar starkt avstånd från kränkningarna av nationalförsamlingens demokratiska, konstitutionella och transparenta funktionssätt, och från de hot, det våld och de godtyckliga beslut som dess ledamöter utsätts för. Parlamentet protesterar mot den odemokratiska utnämningen av nya ledamöter till det nationella valrådet och att partiernas styrelser dragits in mot medlemmarnas vilja.

7.  Europaparlamentet upprepar sitt erkännande, till följd av nationalförsamlingens öppna och demokratiska omröstning, av Juan Guaidó som legitim talman för nationalförsamlingen och Bolivianska republiken Venezuelas legitima interimspresident, i enlighet med artikel 233 i Venezuelas konstitution.

8.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för nationalförsamlingen, som är det enda legitimt valda demokratiska organet i Venezuela och vars befogenheter måste respekteras, inbegripet dess ledamöters befogenheter och säkerhet. Parlamentet betonar att en fredlig och politisk lösning kan uppnås endast om nationalförsamlingens konstitutionella befogenheter respekteras till fullo.

9.  Europaparlamentet påminner om att respekten för demokratiska institutioner och principer samt upprätthållandet av rättsstatsprincipen är viktiga förutsättningar för att finna en lösning på krisen i Venezuela som gynnar landets befolkning. Parlamentet begär därför att det snabbt skapas förutsättningar för fria, öppna och trovärdiga president- och parlamentsval, som bygger på en fastställd tidsplan, rättvisa villkor för alla aktörer, öppenhet och närvaro av trovärdiga internationella observatörer, som enda utväg ut ur krisen, så att våld och militära insatser därmed utesluts.

10.  Europaparlamentet efterlyser ett svar från EU och andra internationella aktörer som bidrar till ett snabbt återupprättande av demokrati och rättsstatsprincipen i Venezuela.

11.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna är rättsligt bundna av rådets beslut (CFSP) 2017/2074 att genomföra de restriktiva åtgärder som nämns i beslutet, särskilt förhindrande av inresa till eller transitering genom deras territorier för de personer som de restriktiva åtgärderna avser, samt skyldigheten att omedelbart underrätta rådet skriftligen om alla undantag som de har beviljat.

12.  Europaparlamentet noterar rådets beslut av den 29 juni 2020 att lägga till elva venezuelanska tjänstemän på förteckningen över personer som omfattas av individuella sanktioner, vilka inte skadar Venezuelas befolkning, och begär att denna förteckning stärks och utvidgas om situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i landet fortsätter att försämras. Parlamentet anser att EU-myndigheterna måste begränsa rörelsefriheten för dem som står på förteckningen, liksom rörelsefriheten för deras närmaste anhöriga, och frysa deras tillgångar och viseringar. Parlamentet efterlyser dessutom ett omedelbart förbud mot handel med och cirkulation av olagligt blodguld från Venezuela.

13.  Europaparlamentet beklagar djupt Maduros hot om att utvisa EU:s ambassadör från Caracas som en form av vedergällning för sanktionerna mot elva tjänstemän som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar i detta avseende det ursprungliga uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten om ömsesidighet och uppmanar medlemsstaterna att också överväga att tillämpa principen om ömsesidighet om denna situation uppstår igen, nämligen genom att upphäva krediteringen för Maduros ambassadörer i EU. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att erkänna de politiska företrädare som utsetts av Juan Guaidó.

14.  Europaparlamentet fördömer den utbredda korruption som har blivit en integrerad del av Maduros regim. Parlamentet fördömer Maduroregimens användning av politisk finansiering som ett medel för utländsk inblandning. Parlamentet fördömer starkt och beklagar fall av korruption, även fall som är under rättslig utredning i medlemsstaterna.

15.  Europaparlamentet vill se ett omedelbart frigivande av alla politiska fångar och ett slut på tortyr, misshandel och förföljelse av politiska motståndare, människorättsaktivister och fredliga demonstranter, och begär att de som orättvist tvingats i exil ska få återvända hem.

16.  Europaparlamentet ställer sig helt och fullt bakom ICC:s utredningar av de omfattande brott och det förtryck som regimen i Venezuela gjort sig skyldig till. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska unionen att ställa sig bakom det initiativ som tagits av de stater som är parter i ICC för att inleda utredningar av de brott mot mänskligheten som har begåtts av Maduros de facto-regim, i syfte att ställa de ansvariga till svars.

17.  Europaparlamentet noterar den brittiska domstolens beslut av den 2 juli 2020, som otvetydigt erkänner Bolivianska republiken Venezuelas demokratiska legitimitet med Juan Guaidó som landets president, genom att ge honom lagligt tillträde till republikens guldreserver.

18.  Europaparlamentet vill att ett informationsuppdrag sänds till landet för att bedöma situationen.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivianska republiken Venezuelas legitima interimspresident och nationalförsamling, regeringarna och parlamenten i länderna i Limagruppen, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0013.
(2) EUT L 205 I, 29.6.2020, s. 6.

Senaste uppdatering: 9 december 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy