Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2019/2816(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0242/2020

Ingivna texter :

B9-0242/2020

Debatter :

PV 14/09/2020 - 17
CRE 14/09/2020 - 17

Omröstningar :

PV 16/09/2020 - 12
PV 17/09/2020 - 12

Antagna texter :

P9_TA(2020)0226

Antagna texter
PDF 164kWORD 52k
Torsdagen den 17 september 2020 - Bryssel
Strategin om läkemedel i miljön
P9_TA(2020)0226B9-0242/2020

Europaparlamentets resolution av den 17 september 2020 om strategin om läkemedel i miljön (2019/2816(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 11, 168 och 191.2,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/4 av den 11 december 2018 om tillverkning, utsläppande på marknaden, användning av foder som innehåller läkemedel(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel(5),

–  med beaktande av direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi)(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (Reachförordningen)(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (det sjunde miljöhandlingsprogrammet)(9),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning) (COM(2017)0753),

–  med beaktande av kommissionens förslag till en förordning om minimikrav för återanvändning av vatten (COM(2018)0337),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 25 juni 2019 om det fortsatta arbetet med att göra EU till ett område för bästa praxis när det gäller att bekämpa antimikrobiell resistens,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 juni 2019 Mot en strategi för en hållbar kemikaliepolitik i unionen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2019 Europeiska unionens strategi om läkemedel i miljön (COM(2019)0128),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 november 2018 Mot en heltäckande EU-ram för hormonstörande ämnen (COM(2018)0734),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 juni 2017 En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens (COM(2017)0339),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2011 Handlingsplan mot antimikrobiell resistens (COM(2011)0748),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 december 2008 Säkra, innovativa och tillgängliga läkemedel: en förnyad vision för läkemedelssektorn (COM(2008)0666),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om en europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(11),

–  med beaktande av flera medlemsstaters program för att minska läkemedelsrester i vatten,

–  med beaktande av det gemensamma vetenskapliga yttrandet från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) av den 1 december 2016 om åtgärder för att minska behovet av antimikrobiella substanser i djuruppfödning i Europeiska unionen och konsekvenserna för livsmedelssäkerheten (Ronafa-yttrandet),

–  med beaktande av de på varandra följande årsrapporterna (sedan 2011) om tillsyn över veterinärers användning av antimikrobiella medel inom EU (Esvac),

–  med beaktande av kommissionens publikation Science for Environment Policy – Future Brief: Sustainable Aquaculture (Hållbart vattenbruk) från maj 2015 (nr 11),

–  med beaktande av kommissionens diskussionsunderlag av den 30 januari 2019 Mot ett hållbart EU 2030 (COM(2019)0022),

–  med beaktande av studien från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) av den 13 november 2019 Pharmaceutical Residues in Freshwater – Hazards and Policy Responses (Läkemedelsrester i sötvatten – faror och politiska lösningar),

–  med beaktande av den politiska förklaringen från högnivåmötet i FN:s generalförsamling den 22 september 2016 om antimikrobiell resistens,

–  med beaktande av FN:s samarbetsprojekt om dricksvattenparametrar,

–  med beaktande av Världsbankens rapport från mars 2017 om läkemedelsresistenta infektioners hot mot vår ekonomiska framtid,

–  med beaktande av kommissionens rapport från juli 2018 om alternativ för en strategi om läkemedel i miljön,

–  med beaktande av rapporten från Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor av den 12 december 2013 om miljöriskerna med läkemedel,

–  med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om strategin om läkemedel i miljön (O-000040/2020 – B9‑0015/2020 och O-000041/2020 – B9‑0016/2020),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Läkemedel spelar en avgörande roll när det gäller att säkerställa en god hälsa för människor och djur. Det finns för närvarande över 3 000 aktiva farmaceutiska substanser på den europeiska marknaden.

B.  Den utbredda användningen av läkemedel inom human- och veterinärmedicin, inbegripet antimikrobiella medel, har gjort att koncentrationen av dem i många miljöreservoarer, såsom jord, sediment och vattenförekomster, har ökat under de senaste 20 åren. Miljökoncentrationerna kommer sannolikt att öka ytterligare i takt med att befolkningen växer och åldras. Klimatförändringarna kommer dessutom att påverka vattenresurserna ur såväl kvantitets- som kvalitetssynpunkt, eftersom koncentrationerna blir högre vid torka, vilket också får en dominoeffekt på vattenbehandlingen. Det krävs omfattande insamling av uppgifter för att mäta detta globala problem. Den främsta anledningen till att läkemedel kommer ut i miljön är användningen och bortskaffandet av dessa.

C.  Läkemedel når miljön genom utsläpp av avloppsvatten från reningsverk, spridning av gödsel och vattenbruk, utsläpp av avloppsvatten från tillverkningsanläggningar, spridning av avloppsslam, betande djur, behandlingar för sällskapsdjur samt felaktigt bortskaffande av oanvända läkemedel och förorenat avfall i avfallsdeponier.

D.  Olämplig användning av antibiotika, särskilt vid djurhållning, och dålig praxis inom såväl human- som veterinärmedicin mer allmänt taget har gradvis lett till att antimikrobiell resistens har blivit ett stort hot mot människors och djurs hälsa.

E.  I sin senaste rapport om läkemedelsrester i sötvatten konstaterade OECD att de nuvarande politiska strategierna för hantering av läkemedelsrester inte är tillräckliga för att skydda vattenkvaliteten och sötvattensekosystemen, som är avgörande för friska liv.

F.  Vissa läkemedels kemiska och/eller metaboliska stabilitet innebär att upp till 90 procent av deras verksamma ämnen släpps ut i miljön i ursprunglig form efter användning.

G.  Läkemedel som godkändes som humanläkemedel och som släpptes ut på marknaden före 2006 var inte föremål för någon miljöriskbedömning som en del av godkännandeförfarandet och kan därför fortfarande sakna en sådan bedömning.

H.  En miljöriskbedömning tas i beaktande vid bedömningen av nytta-risk-förhållandet för veterinärmedicinska läkemedel, men inte för humanläkemedel.

I.  Kommissionen själv erkänner i sitt meddelande av den 11 mars 2019 att det finns kunskapsluckor när det gäller koncentrationerna av vissa läkemedel i miljön och de risknivåer som dessa ger upphov till.

J.  Det finns tillräckliga belägg för att åtgärder bör vidtas för att minska miljöpåverkan från läkemedelssubstanser, som kan utgöra ett hot mot miljön, särskilt för att skydda vatten som används för framställning av dricksvatten.

K.  Läkemedels miljöpåverkan har erkänts som ett problem av ett stort antal internationella organisationer, tredjeländer, EU-institutioner, branschorganisationer och icke-statliga organisationer. Vissa EU-medlemsstater, såsom Nederländerna, Tyskland och Sverige, har redan vidtagit åtgärder mot den ökade förekomsten av läkemedel i miljön.

L.  Kommissionen åtog sig 2008 att föreslå åtgärder för att minska läkemedels potentiellt skadliga påverkan på miljön(12).

M.  Enligt artikel 8c i direktiv 2013/39/EU skulle kommissionen senast den 13 september 2015 utarbeta en strategi mot förorening av vatten genom läkemedel och senast den 14 september 2017 föreslå åtgärder.

N.  I sina slutsatser från juni 2019 uppmanade rådet kommissionen att bedöma och fastställa de mest effektiva åtgärderna, inbegripet lagstiftningsåtgärder, för att begränsa effekterna av läkemedel i miljön, motverka utvecklingen av antimikrobiell resistens och stärka kopplingen till hälso- och sjukvårdssektorn i detta avseende. Rådet medgav att det krävs ytterligare forskning för att bättre förstå i vilken mån läkemedel och deras restsubstanser börjar påverka människors hälsa och miljön.

O.  AMR Industry Alliance har tagit fram branschinriktade principer i den gemensamma ramen för antibiotikatillverkning (Common Antibiotic Manufacturing Framework) och fastställt mål för utsläppskoncentrationer av antibiotika för att skydda de ekologiska resurserna och minska den potentiella risken för utveckling av antimikrobiell resistens i miljön.

P.  Aktörer och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård för människor och djur, patienter, industri, aktörer inom avfallshantering och vattenbehandling osv. har en roll att spela när det gäller att minska läkemedelsprodukters miljöpåverkan.

Q.  OECD förespråkar fyra proaktiva strategier med inriktning på förebyggande alternativ i ett tidigt skede av en läkemedelsprodukts livscykel, för att kostnadseffektivt hantera läkemedel i miljön och skapa de mest långsiktiga och omfattande miljövinsterna.

R.  En kampanj har startats av flera intressenter för att öka medvetenheten om hur oanvända eller utgångna läkemedel ska bortskaffas på rätt sätt i Europa, som en del av initiativet Medsdisposal.

S.  Den allmänna principen i alla åtgärder som rör läkemedels miljöpåverkan måste vara patienternas rätt till snabb tillgång till läkemedel som anses säkra och effektiva med hänsyn till de nuvarande kriterierna för bedömning av nytta-risk-förhållandet.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen slutligen antog sitt meddelande av den 11 mars 2019. Parlamentet beklagar att presentationen av strategin och de föreslagna åtgärderna har blivit kraftigt försenade.

2.  Europaparlamentet instämmer i de fyra huvudsakliga mål för strategin som kommissionen lagt fram.

3.  Europaparlamentet noterar dock med oro att de åtgärder som inkluderats i meddelandet är av mjuk karaktär. Parlamentet anser att det behövs effektiva åtgärder för att minska läkemedels negativa miljöpåverkan.

4.  Europaparlamentet påminner om att alla framtida initiativ gällande läkemedels miljöpåverkan bör vara vetenskapligt inriktade, målinriktade och teknikneutrala, så att man ser till att säkerhet och effektivitet även fortsatt är centrala prioriteringar när det gäller patienters tillgång till läkemedelsbehandlingar.

5.  Europaparlamentet anser att det behövs ett helhetsgrepp som omfattar alla berörda intressenter för att hantera förorening genom läkemedel, med beaktande av läkemedlens hela livscykel. Parlamentet betonar att det är av avgörande betydelse att lagstiftningsåtgärderna vidtas i enlighet med försiktighetsprincipen och principen att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan för att säkerställa att åtgärderna är effektiva. Parlamentet framhåller att principen att förorenaren betalar bör gälla, främst för tillverkningsprocessen, men även för att ge incitament till bättre förskrivningspraxis och ansvarsfullt konsumentbeteende. Parlamentet noterar med oro hur läkemedel bidrar till antimikrobiell resistens när de släpps ut i miljön via spridning av gödsel, vattenförorening eller felaktigt bortskaffande. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga användning av utökat producentansvar för att minska läkemedels negativa miljöpåverkan.

6.  Europaparlamentet anser att man i samarbete med medlemsstaterna måste organisera kampanjer för att informera och utbilda allmänheten om farorna med överkonsumtion av receptfria läkemedel. Parlamentet uppmärksammar det ökade antalet livsmedelsbutiker och nätbutiker som säljer läkemedel utan medicinsk rekommendation, och framhåller faran med att göra reklam i media för sådana försäljningsställen, som inte är apotek eller har lämplig ackreditering.

7.  Europaparlamentet framhåller att utsläpp av läkemedel i miljön inte endast kan skada ekosystem och vilda djur och växter, utan även kan undergräva verkan av just dessa läkemedel, särskilt när det gäller antibiotika, eftersom de kan leda till uppkomst av antibiotikaresistens.

8.  Europaparlamentet påminner om att läkemedel har flera olika effekter på akvatiska och marina ekosystem, men även på vilda djur, däribland beteendeförändringar, minskad fruktsamhet, storleksförändringar eller uppkomst av sexuella störningar och reproduktionsstörningar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att införliva konkreta åtgärder där hänsyn tas till de kumulativa effekterna för akvatiska och marina arter av läkemedelsprodukters kontaminering.

9.  Europaparlamentet påminner om att studier har visat att läkemedelsprodukter och restsubstanser förekommer särskilt i vattenförekomster och att de inte avlägsnas helt av konventionella reningsverk, som i nuläget inte kan filtrera bort alla läkemedelsprodukter på ett effektivt sätt. Parlamentet framhåller att kontaminering av sötvatten och avrinningsområden leder till kontaminering av haven.

10.  Europaparlamentet konstaterar att riskerna för människors hälsa är mer kopplade till möjliga kumulativa effekter av långsiktig exponering för små doser än till akuta eller omedelbara hälsoeffekter, eftersom koncentrationerna är generellt sett låga. Parlamentet är särskilt oroat över de hormonstörande egenskaperna hos vissa läkemedel som hamnar i miljön.

11.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att reglera nivåerna av läkemedelsrester inom ramen för vattenlagstiftningen.

12.  Europaparlamentet begär att det läggs särskilt fokus på platser med betydande utsläpp, såsom anläggningar för läkemedelsproduktion, sjukhus och reningsverk.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även beakta läkemedels påverkan i samband med den nollutsläppsplan för luft, vatten och mark som kommissionen kommer att lägga fram 2021.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utbyte av befintlig bästa praxis bland medlemsstater och intressenter i syfte att minska miljöpåverkan från tillverkning, användning och bortskaffande av läkemedel.

15.  Europaparlamentet anser att befintliga och självreglerade initiativ bör analyseras och, när så är lämpligt, beaktas i framtida EU-initiativ om läkemedel i miljön.

Öka medvetenheten och främja förebyggande åtgärder och återhållsam användning av läkemedel

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis inom förebyggande användning av antibiotika och att fullt ut genomföra och vid behov stärka One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens. Parlamentet bekräftar de ståndpunkter som det uttryckte i sin resolution av den 13 september 2018 om en europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal, inbegripet veterinärer, läkare och farmaceuter, och informationskampanjer för patienter om återhållsam användning av läkemedel, till exempel antimikrobiella medel, antidepressiva medel och kontrastmedel. Parlamentet uppmanar aktörer inom leveranskedjan för läkemedel att bidra till att ge patienter och djuruppfödare tydlig och tillräcklig information om hur felaktigt bortskaffade läkemedel kan inverka negativt på miljön. Parlamentet efterlyser märkning på förpackningarna i form av ett lämpligt piktogram för att informera konsumenterna om rätt sätt att bortskaffa oanvända läkemedel.

18.  Europaparlamentet betonar att hälso- och sjukvårdspersonal måste hållas kontinuerligt uppdaterade om den senaste utvecklingen inom forskning och god praxis när det gäller att förebygga spridningen av antimikrobiell resistens.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva frågan om läkemedel i miljön i sitt gränsöverskridande samarbete kring avrinningsområden och att samordna sina åtgärder där de anses vara av nytta.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja vaccination som en sjukdomsförebyggande åtgärd, för att minimera behovet av läkemedel.

Stödja utvecklingen av läkemedel som på grund av sina egenskaper är mindre skadliga för miljön och främja miljövänligare tillverkning

21.  Europaparlamentet framhåller behovet av snabbare, mer ambitiösa och riktade åtgärder för att minska miljöriskerna med läkemedel, och erkänner samtidigt behovet av ytterligare forskning för att bättre förstå hur stor påverkan läkemedel har i nuläget på människors hälsa och på miljön, utan att priset på läkemedelsprodukter ökar som en följd av detta.

22.  Europaparlamentet konstaterar att man, när det gäller hälso- och sjukvårdssektorn, måste lösa den höga arbetsbelastningen bland läkarna för att säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonal förskriver antimikrobiella medel på lämpligt sätt. Parlamentet konstaterar vidare att man skulle kunna hjälpa hälso- och sjukvårdspersonalen ytterligare genom att tillhandahålla en tydlig, evidensbaserad förskrivningsvägledning med konsekvent rådgivning mellan olika kliniska indikatorer.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja forskning, utveckling och innovation på området för läkemedel som är lika effektiva för patienter och som på grund av sina egenskaper är mindre skadliga för miljön, med tanke på att miljövänligare läkemedel inte är giftiga för miljön, att de inte bioackumuleras och att de lättare bryts ned till ofarliga ämnen i reningsverk och i miljön, samtidigt som man beaktar att bättre bionedbrytbarhet skulle kunna försämra läkemedlens verkan.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och alla berörda intressenter att använda sig av EU-program för att investera i teknik som syftar till att effektivisera bortskaffandet av läkemedelsprodukter och resistensgener, samtidigt som man säkerställer att sådana produkter är lika effektiva när det gäller att tillgodose patienternas behov.

25.  Europaparlamentet anser att läkemedels miljöpåverkan bör inkluderas i bedömningen av nytta-risk-förhållandet för humanläkemedel, såsom redan är fallet för veterinärmedicinska läkemedel, under förutsättning att godkännandena för försäljning inte försenas eller avslås enbart på grund av negativ miljöpåverkan.

26.  Europaparlamentet anser att nedbrytningsprodukter och metaboliter bör ingå i miljöbedömningen av läkemedel.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när så är lämpligt, beakta pågående insatser från intressenters sida för att utveckla framtida initiativ för minskade miljörisker och att främja miljömässigt ansvarsfulla metoder och korrekt användning och återlämnande av läkemedel.

28.  Europaparlamentet begär att övervakningsdata från ramdirektivet för vatten används för utvärdering efter utsläppandet på marknaden.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att utsläppen av läkemedel i vatten betraktas som en möjlig viktig miljöfråga när den ser över referensdokumenten för bästa tillgängliga teknik inom ramen för direktivet om industriutsläpp för relevanta sektorer.

30.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som upphandlingspolitik spelar när det gäller att främja miljövänligare läkemedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en tydlig vägledning i denna fråga.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att produktionen av importerade läkemedel uppfyller samma höga miljöstandarder som de som gäller för läkemedel som produceras inom unionen.

32.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att underlätta gemensamma inspektioner av utsläpp från tillverkning vid läkemedelsfabriker i utlandet som levererar till EU.

Förbättring av miljöriskbedömningen och dess översyn

33.  Europaparlamentet anser att det behövs en tydlig färdplan för att slutföra miljöriskbedömningar i de fall då de inte finns tillgängliga.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EMA att se till att sökande lämnar in en slutförd bedömning senast vid tidpunkten för godkännandet för försäljning av humanläkemedel, så att tillräckliga riskhanteringsåtgärder kan fastställas och offentliggöras.

35.  Europaparlamentet anser att det är lämpligt att läkemedelsföretag lämnar in en gemensam miljöriskbedömning per verksamt ämne för att säkra samstämmig information, undvika dubbelarbete och minska djurförsöken.

36.  Europaparlamentet framhåller behovet av att fullt ut genomföra förordningarna om veterinärmedicinska läkemedel och om foder som innehåller läkemedel, i syfte att minska användningen av antibiotika genom att bland annat utvärdera möjligheten att senast den 28 januari 2022 inrätta ett EU-omfattande system för översyn baserat på verksamma ämnen samt andra potentiella alternativ för miljöriskbedömningen.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja forskning om bedömning av blandningseffekter, kronisk exponering för låga doser och utveckling av antimikrobiell resistens, särskilt när det gäller utsatta befolkningsgrupper.

Minska svinnet och förbättra avfallshanteringen

38.  Europaparlamentet betonar att åtgärder måste grunda sig på vetenskapliga belägg och uppmanar alla relevanta intressenter att säkerställa att de åtgärder som vidtas inte äventyrar tillgången till säkra och effektiva läkemedelsbehandlingar för människor och djur. Parlamentet stöder i detta avseende kommissionens avsikt att minska avfallet genom att tillåta att läkemedel distribueras i kvantiteter som bättre matchar patienternas behov, samtidigt som man säkerställer att den nuvarande spårbarhetslagstiftningen respekteras, inbegripet genom att optimera förpackningsstorleken, och att utforska möjligheten att förlänga utgångsdatumen för läkemedel så att läkemedel som fortfarande är säkra att använda inte kastas bort i onödan.

39.  Europaparlamentet efterlyser en uppdatering av kraven när det gäller miljöriskbedömningen för att säkerställa en korrekt bedömning av långlivade, bioackumulativa och giftiga ämnen och av blandningseffekterna och för att beakta risken för utveckling av antimikrobiell resistens i miljön.

40.  Europaparlamentet anser att den totala läkemedelsförbrukningen per capita bör minskas, utan att det orsakar problem med tillgången till läkemedel och utan att behandlingarnas verkan minskas. Parlamentet anser att den totala konsumtionen av veterinärmedicinska läkemedel per djur också bör minska, utan att det går ut över djurs hälsa och välbefinnande, och att man bör hitta bättre alternativ.

41.  Europaparlamentet anser att en översyn av direktiv 86/278/EEG om avloppsslam borde ha gjorts för länge sedan. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagförslag för att se över och uppdatera direktiv 86/278/EEG senast i slutet av 2021, i syfte att uppdatera kvalitetsstandarderna i enlighet med de senaste vetenskapliga beläggen och främja en cirkulär ekonomi som inte skadar människors hälsa och miljön.

42.  Europaparlamentet anser att anläggningar för läkemedelstillverkning bör förbehandla sitt avloppsvatten med hjälp av bästa tillgängliga teknik.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa, allmänt främja och fullt ut verkställa bestämmelser för retursystem för oanvända läkemedel.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna samarbetet gällande program som syftar till att undvika felaktigt bortskaffande av läkemedel.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning, innovation och utveckling inom mer avancerad avloppsreningsteknik som möjliggör upptäckt och bättre avlägsnande av läkemedelsrester.

Utöka miljöövervakningen

46.  Europaparlamentet är bekymrat över att övervakningen av läkemedel i miljön, bland annat i mark, fortfarande är mycket begränsad. Parlamentet framhåller behovet av att stärka mekanismerna för övervakning efter godkännande för försäljning, även när det gäller miljöeffekter, för att på ett adekvat och systematiskt sätt täcka bristen på miljödata.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med den eventuella påverkan från läkemedel på bevakningslistan i ramverket för vatten och att bedöma huruvida listan bör uppdateras.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med läkemedel som innebär en betydande risk för miljön på listan över prioriterade ämnen i ramdirektivet för vatten och att fastställa miljökvalitetsnormer och gränsvärden för koncentrationer i enlighet med direktivet om miljökvalitetsnormer.

49.  Europaparlamentet framhåller att heltäckande övervakning av antibiotika har tagits fram inom jordbruket. Parlamentet uppmanar kommissionen att också utarbeta ett övervakningssystem för antibiotika för människor.

Fylla andra kunskapsluckor

50.  Europaparlamentet betonar behovet av att, särskilt inom ramen för nästa fleråriga budgetram, stödja ytterligare forskning om den direkta påverkan som exponering för läkemedel och deras restsubstanser i miljön har på människors hälsa och på ekologin och forskning för bättre förståelse av hur läkemedel kommer ut i och stannar kvar i miljön, inbegripet i akvatiska och marina ekosystem.

51.  Europaparlamentet anser att analysmetoderna för att kvantifiera förekomsten av läkemedel i miljön och deras utveckling bör förbättras, och att analytiska detektionsmetoder bör göras tillgängliga för allmänheten.

Öka transparensen

52.  Europaparlamentet påminner om att miljöinformation om läkemedel, till exempel deras inverkan på vatten, beteende i miljön, nedbrytbarhet och eventuella cocktaileffekter, spelar en nyckelroll när det gäller riskhantering och att denna typ av information bör vara öppen och göras tillgänglig för relevanta intressenter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och de berörda myndigheterna att inrätta en säker, centraliserad databas som gör det möjligt för alla berörda intressenter att få tillgång till resultaten av miljöriskbedömningarna av produkter.

53.  Europaparlamentet anser att en stark rättslig ram bör inrättas för att öka transparensen genom hela leveranskedjan, eftersom detta skulle möjliggöra lämplig granskning och säkerställa att företag hålls ansvariga för utsläpp av läkemedel i miljön.

54.  Europaparlamentet uppmanar läkemedelsindustrin att ge större insyn i leveranskedjorna genom att ange ursprunget för läkemedel och aktiva farmaceutiska substanser på råvarutillverkningsnivå, för att säkerställa fullständig spårbarhet av alla läkemedelsprodukter.

o
o   o

55.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 4, 7.1.2019, s. 43.
(2) EUT L 4, 7.1.2019, s. 1.
(3) EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.
(4) EUT L 226, 24.8.2013, s. 1.
(5) EGT L 311, 28.1.2001, s. 67.
(6) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
(7) EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.
(8) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.
(9) EUT L 354, 28.12.2013, s. 171.
(10) EUT C 433, 23.12.2019, s. 153.
(11) Antagna texter, P9_TA(2020)0005.
(12) Kommissionens meddelande av den 10 december 2008 Säkra, innovativa och tillgängliga läkemedel: en förnyad vision för läkemedelssektorn (COM(2008)0666).

Senaste uppdatering: 12 januari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy