Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den europeiska sociala stadgan, ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter samt rapporter och rekommendationer från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) och andra Europarådsmekanismer,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Förenta nationernas fördrag om de mänskliga rättigheterna, inbegripet den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt konventionen om barnets rättigheter,

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(2),

–  med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 april 2011 En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2011)0173) och av de efterföljande genomförande- och utvärderingsrapporterna,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna(5) och av rådets slutsatser av den 8 december 2016 om påskyndande av processen för integrering av romer och av den 13 oktober 2016 om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2016,

–  med beaktande av Europaparlamentets betänkanden från 2010 om EU-strategin för integrering av romer och betänkandet om könsaspekter på EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer från 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2015 om romernas internationella dag – antiziganism i Europa och EU:s erkännande av minnesdagen för folkmordet på romer under andra världskriget(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2017 om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2019 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2017(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2019 om behovet av en förstärkt strategisk EU-ram för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 och kraftfullare åtgärder mot antiziganism(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2018 om bekämpande av diskriminering av EU-medborgare som tillhör minoriteter i EU:s medlemsstater(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om regioner som släpar efter i EU(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om det ökande nyfascistiska våldet i Europa(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 november 2018 om minimistandarder för minoriteter i EU(13),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 september 2019 Rapport om genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer (COM(2019)0406)(14),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 december 2018 Rapport om utvärderingen av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2018)0785)(15),

–  med beaktande av överträdelseförfarandena avseende bristande överensstämmelse med direktiv 2000/43/EG om likabehandling oavsett ras – diskriminering av romska barn i fråga om tillgång till utbildning (överträdelse nummer 20142174, 20152025 och 20152206),

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om situationen för romska kvinnor (SOC/585-EESC-2018),

–  med beaktande av Poznańdeklarationen av partnerna på västra Balkan om integreringen av romer i EU:s utvidgningsprocess,

–  med beaktande av Europeiska unionens andra undersökning av minoriteter och diskriminering (EU MIDIS II) från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA),

–  med beaktande av den allmänna policyrekommendationen nr 13 från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI),

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Världsbankens fattigdomskarta från 2016, som tydligt identifierar de mest eftersläpande regionerna i Europa,

–  med beaktande av relevanta rapporter och rekommendationer från forskningsinstitutioner och romska och pro-romska organisationer i det civila samhället, inbegripet romska icke-statliga organisationer på gräsrotsnivå,

–  med beaktande av de europeiska medborgarinitiativen ”Minority SafePack” och ”En sammanhållningspolitik för att främja lika möjligheter för regioner och de regionala kulturernas hållbarhet”,

–  med beaktade av artikel 54 i arbetsordningen och artikel 1.1 led e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0147/2020), och av följande skäl:

A.  Romerna utgör den största etniska minoriteten i Europa.

B.  Den befintliga ramen framhävde den mångfald som finns bakom det breda samlingsbegreppet ”romer” (engelskans Roma), men misslyckades med att erkänna mångfalden inom den romska befolkningen. Begreppet ”rom” (engelskans Roma) eller dubbelbegreppet ”sinti och rom” användes vid en tid då beslutsfattare beslutade om politiken för romer utan de romska befolkningsgruppernas verkliga deltagande, och därför känner sig dessa grupper utestängda. Denna definition som används i EU:s politik och diskussioner återspeglar inte den romska befolkningsgruppens heterogenitet och kritiseras därför ofta av dem.

C.  Mångfalden inom den romska befolkningen måste återspeglas mycket bättre i lagstiftningsförslaget för perioden efter 2020 om jämlikhet, inkludering och delaktighet för romer. Begreppet ”romer” (engelskans Romani people) omfattar människor med romsk bakgrund som kalé, manouche, lovara, resande, boyash, dom, kelderash, romanichal och sinti. Den nya definitionen av romer inkluderar på ett bättre sätt även människor som stigmatiserats som zigenare, men som har en annan etnisk bakgrund, till exempel balkanegyptier, ashkali eller resandefolk(16).

D.  I Europa lever en betydande andel av romerna under extremt otrygga förhållanden såväl på landsbygden som i städerna och under mycket dåliga socioekonomiska förhållanden(17). De flesta romer saknar grundläggande mänskliga rättigheter på alla områden av livet.

E.  Enligt EU MIDIS II anser 61 procent av EU-medborgarna att diskriminering mot romer är vanligt i deras land. Det råder fortfarande en djupt rotad, ihållande och strukturell antiziganism och den förekommer ofta på institutionell och statlig nivå och på alla nivåer i det europeiska samhället. Tecken på den syns dagligen och utgör ett stort hinder för att romerna ska kunna uppnå sin fulla potential som EU-medborgare och fullt åtnjuta grundläggande rättigheter, social delaktighet och jämlikhet på alla områden av livet, inbegripet boende, utbildning, hälso- och sjukvård och sysselsättning.

F.  Romer utsätts fortfarande för ökande hatpropaganda, särskilt i det offentliga rummet, på sociala medier och av offentliga personer, politiker och tjänstemän. De utsätts också för polisvåld, däribland kollektiva bestraffningar, rasprofilering och bostads- och skolsegregation. Särskilda åtgärder behövs för att bekämpa dessa företeelser. Rättsstatens brister på det straffrättsliga området ger ett otillräckligt skydd och otillräcklig tillgång till rättslig prövning för offer för polisvåld. Ofta trakasseras offren av de statliga myndigheterna.

G.  Att bekämpa antiziganism genom den befintliga lagstiftningen mot diskriminering räcker inte. EU:s medlemsstater bör visa beslutsamhet att bryta den onda cirkeln av antiziganism, särskilt i romernas kontakter med lokala, regionala och nationella administrativa myndigheter, att säkra jämlikhet och icke-diskriminering för sina romska medborgare och garantera dem deras grundläggande mänskliga rättigheter fullt ut.

H.  Rasismen mot romer har lett till våld och mord. Andelen hatrelaterade trakasserier och hatbrott mot romer är fortfarande mycket hög och majoriteten av hatincidenterna anmäls inte.

I.  Enligt EU MIDIS II från 2016 lever ungefär 80 % av romerna i de nio EU-medlemsstater som har de största romska befolkningsgrupperna under fattigdomsstrecket i sitt land. Fattigdom är både ett resultat av och en drivkraft för antiziganism, utestängning inom utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och boende. Ett nyckelmål i EU:s 2020-strategi för smart och hållbar tillväxt för alla var att minska antalet människor som hotas av fattigdom, däribland romer, med 20 miljoner. Mellan 2008 och 2017 minskade antalet människor som hotas av fattigdom eller social utestängning med 3,1 miljoner. EU är alltså fortfarande långt ifrån sitt Europa 2020-mål att minska antalet med 20 miljoner fram till 2020.

J.  Var tredje person med romsk bakgrund bor i en bostad utan kranvatten och en av tio saknar elektricitet i sitt hem. Bara drygt hälften har vattentoalett eller dusch inomhus och 78 procent av romerna bor i överbefolkade bostäder. Ett stort antal romer lever fortfarande i informella, ohygieniska och irreguljära bosättningar under miserabla levnadsförhållanden. Många har inte identifikationshandlingar och saknar sjukförsäkring(18).

K.  43 procent av romerna diskrimineras när de försöker köpa eller hyra en bostad och är inte tillräckligt medvetna om sina rättigheter när det gäller jämlikhet. En reglering av äganderätten, särskilt i informella sammanhang, bör om möjligt stärkas. Avskaffandet av informella bosättningar (avhysningar) bör åtföljas av lämpliga kompletterande åtgärder, bland annat erbjudanden om alternativa bostäder. Inga rättsliga eller politiska åtgärder har vidtagits mot medlemsstater för att sätta stopp för boendesegregation och tvångsavhysningar och för att säkerställa tillgång till en bra bostad. Bristfällig tillgång till bostäder och allmännyttiga tjänster, såsom rent vatten och sanitet, får en negativ inverkan på utbildning-, sysselsättnings- och hälsoresultaten och inverkar även negativt på den övergripande sociala delaktigheten.

L.  Den förväntade livslängden och hälsostatusen för romerna är fortfarande betydligt lägre än för icke-romer i alla europeiska länder. Den förväntade livslängden för en nyfödd i EU är 76 år för män och 82 år för kvinnor, men romers livslängd beräknas vara tio år kortare. Spädbarnsdödligheten i EU är 4,3 per tusen levande barn som föds, men det finns belägg för att siffran är mycket högre bland romska befolkningsgrupper.

M.  Analfabetismen är extremt hög bland många romer och en stor andel av romska elever hoppar av skolan. Bara ett av två romska barn går i förskola eller på daghem och en mycket liten andel fortsätter att studera efter den obligatoriska skolgången. 50 procent av romerna i åldersgruppen 6–24 år studerar inte. Endast 21 procent av de romska kvinnorna och 25 procent av de romska männen i åldersgruppen 16–24 år har avslutad gymnasieutbildning (ISCED3) eller högre utbildning. 2019 hoppade 68 procent av de romska barnen av skolan i förtid trots målet på 10 procent i den tidigare ramen för romer och EU 2020-strategin. Endast 18 procent av de romska barnen gick vidare till högre utbildning och deras frånvaro och andelen romska elever som hoppar av skolan var betydligt högre jämfört med andra elevgrupper. Den diskriminerande felaktiga diagnosen av särskilda utbildningsbehov hos många romska barn leder till att ett oproportionerligt stort antal romska barn går i skolor för barn med funktionsnedsättning, vilket innebär att de skiljs från det allmänna skolsystemet och ofta får utbildning av sämre kvalitet. Direkt och indirekt segregering av romska barn är en företeelse som fortfarande utövas i medlemsstaterna.

N.  Romer utsätts för diskriminering i initiativ som ska ge tillgång till sysselsättning, till exempel initiativet Ungdomsgarantin, och offentliga arbetsförmedlingar saknar ofta förmågan att nå dem eller tillämpar indirekta diskrimineringsmetoder. Andelen romer i åldersgruppen 20–64 år i avlönat arbete var 43 procent 2015, vilket var mycket lägre än EU-genomsnittet, som var 70 procent. Situationen för unga är betydligt värre, där 63 procent av romerna i åldern 16–24 varken arbetar eller studerar, jämfört med EU-genomsnittet på 12 procent. Det finns också stora skillnader mellan könen: 72 procent av de unga romska kvinnorna varken arbetar eller studerar, jämfört med 55 procent av de unga romska männen. 43 procent av de romska männen och 22 procent av de romska kvinnorna har någon form av avlönat arbete. Antagandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter har framhävt dels den grundläggande rättigheten för alla att arbeta, dels stärkandet av sociala rättigheter, vilket leder till positiva effekter på livet för människor som tillhör marginaliserade grupper, såsom romerna. Många romer som lever på gränsen till extrem fattigdom tvingas på grund av denna situation att acceptera arbeten med löner som är mycket lägre än minimilönen, och andra tvingas överleva genom informella aktiviteter som att samla metallskrot eller plastflaskor, vilket ökar möjligheterna att exploatera dessa människor betydligt.

O.  Expertutlåtanden och Europeiska kommissionens rapport 2019 om genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer erkänner att framgångsfaktorer för att bekämpa diskriminering och flerdimensionell utestängning omfattar intersektionella, tvärsektoriella och integrerade strategier och att romska kvinnor, romska hbt-personer och romska personer med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering på flera grunder. Bland de prioriteringar som nämns i rapporterna finns behovet av att stödja romers tillgång till rättslig prövning med fokus på offer för diskriminering på flera grunder och att stärka jämställdhetsorganens kapacitet att hantera diskriminering mot romer.

P.  Romska kvinnor är särskilt drabbade när det gäller kvinnors rättigheter, och de utsätts ofta för svåra former av verbala, fysiska, psykiska och rasistiska trakasserier samt etnisk segregering inom mödra- och förlossningsvården. Romska kvinnor placeras åtskilda från andra i särskilda rum med badrum och köksutrymmen som inte används av andra. I vissa medlemsstater har romska kvinnor utsatts för systematisk tvångssterilisering och de har inte kunnat få adekvat gottgörelse eller ersättning för de kränkningar av deras mänskliga rättigheter som detta inneburit.

Q.  Miljörelaterade orättvisor är ofta kopplade till hälsorisker och får negativa konsekvenser för romer, som påverkas i oproportionerligt stor utsträckning av miljöbelastningar, har mindre tillgång till miljöresurser och miljötjänster och diskrimineras när det gäller rätt till information, delaktighet i beslutsfattande och tillgång till rättslig prövning i miljöärenden.

R.  Inrättandet av den första EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer placerade behovet av att förbättra situationen för romer på den politiska dagordningen i Europa, skapade avgörande institutionella strukturer och nätverk och satte press på medlemsstaterna att ta fram nationella strategier för att ta itu med sina brister. När man bygger vidare på resultaten av utvärderingen av den befintliga EU-ramen är det avgörande att de nationella strategierna för integrering av romer fortsätter, under vägledning av ett förslag för perioden efter 2020, och att de förbättras genom att begära bättre efterlevnad av medlemsstaterna och genom att främja en användning av mer bindande mål för att öka engagemanget och ansvarsskyldigheten. Ett bättre genomförande av nationella strategier ställer krav på att sådana strategier integreras i nationell, regional och lokal sektorspolitik samt att EU-medel, särskilt för långsiktiga integrationsprojekt, används mer effektivt.

S.  Ett lagstiftningsförslag om jämlikhet, inkludering och deltagande för romer och bekämpning av antiziganism behövs och bör utarbetas på grundval av mer realistiska kvantitativa och kvalitativa disaggregerade data som samlas in med stöd av romska organisationer i det civila samhället, och då även på lokal nivå.

T.  Den romska kulturen är en del av Europas kultur och värden och romerna har bidragit till EU:s kulturella rikedom, mångfald, ekonomi och gemensamma historia. Skyddet och stärkandet av de nationella minoriteternas kulturarv i medlemsstaterna spelar en avgörande roll för den sociala sammanhållningen.

U.  Det är medlemsstaterna som ansvarar för utvecklingen och ett effektivt genomförande av de nationella strategierna för integrering av romer i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Tillräckliga medel bör anslås från medlemsstaternas lokala, regionala och nationella budgetar och kompletteras med EU-medel för genomförandet av nationella strategier för perioden efter 2020 för integrering av människor med romsk bakgrund. Effektiva och förstärkta övervaknings-, tillsyns- och sanktionsmekanismer bör tas fram. EU och medlemsstaterna måste se till att medlen anslås för de syften och projekt som har störst potentiell långsiktig effekt på romernas situation och att de används på rätt sätt och inte missbrukas.

V.  Ungefär hälften av romerna i Europa bor utanför Europeiska unionen. Deras situation är fortfarande särskilt problematisk i de flesta kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannskapsländer. Europeiska unionen kan ha stor inverkan på deras situation genom anslutningsförhandlingarna och genom tillhandahållandet av ekonomiskt bistånd.

W.  Lika deltagande och egenmakt för romer i beslutsfattandet, på alla nivåer, bör säkerställas bättre: Lokala, regionala, nationella och europeiska aktörer (icke-statliga organisationer, aktivister, experter, medlemmar från lokalsamhällena osv.) bör delta på lika villkor och involveras i hög grad i utvecklingen, genomförandet och övervakningen av den offentliga politik som förs gentemot människor med romsk bakgrund under perioden efter 2020.

X.  De flesta av de missgynnade romska befolkningsgrupperna hamnar ofta på efterkälken och utesluts från fördelarna med de nationella integrationsprogrammen på grund av begränsningar i de kartläggningsmetoder som används när de mest behövande befolkningsgrupperna identifieras. När ett programs interventionsstrategi utformas bör analyserna inriktas på det exakta geografiska området och antalet familjer och personer som utsätts för socioekonomisk utestängning.

Y.  Målen om inkluderingen av romer bör anpassas till Europeiska unionens övergripande mål, särskilt återhämtningsplanen, den nya fleråriga budgetramen för 2021–2027, den europeiska gröna given, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den europeiska planeringsterminen, målen för hållbar utveckling inom FN:s Agenda 2030, den nya gemensamma jordbrukspolitiken, Fonden för en rättvis omställning, den nya kompetensagendan för Europa, den europeiska digitala strategin och SMF-strategin för ett hållbart och digitalt Europa. En springande punkt för arbetet med att inkludera romer är att få politiskt stöd. Det krävs en omfattande mobilisering av nyckelaktörer på alla nivåer, även i rådet, för att säkerställa medlemsstaternas politiska engagemang och ansvarsskyldighet.

Z.  Antiziganismen har existerat i våra samhällen i många århundraden och den fick sina grymmaste konsekvenser under förintelsen, då uppskattningsvis 500 000 romer utrotades. På det nuvarande Rumäniens territorium ledde antiziganismen till nästan 500 års slaveri för romerna. På grund av århundraden av diskriminering och social utestängning kunde romerna inte på ett effektivt och betydande sätt dra fördel av den kontinuerliga socioekonomiska utvecklingen av våra samhällen. De hamnade på efterkälken och följaktligen har skillnaderna mellan romerna och den allmänna befolkningen ökat.

AA.  Covid-19-krisen har visat att situationen för marginaliserade grupper av romer i överbefolkade områden och bosättningar har förvärrats, att rasism, diskriminering, utestängning, polisvåld mot romer och fientliga attityder gentemot romer som anses sprida viruset har förvärrats och att romerna löper större risk att smittas av covid-19 eftersom de har begränsad tillgång till adekvat hälso- och sjukvård, dricksvatten, sanitet och mat. Situationen under covid-19-krisen har därför mer än tydligt visat på det brådskande behovet av att EU och dess medlemsstater tar itu med inkluderingen av romerna. Medlemsstaterna bör ge akut stöd och sjukvård för att förhindra att viruset sprids. De ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-krisen hotar att drabba den romska befolkningen hårdast och fördjupa de befintliga ojämlikheterna inom alla prioriterade områden som rör inkluderingen av romer.

EU:s lagstiftningsförslag om jämlikhet, inkludering och deltagande för romer och bekämpning av antiziganism, EU:s strategiska förslag för perioden efter 2020, prioriteringar och tillräckliga medel

1.  Europaparlamentet konstaterar att romerna utsätts för ihållande antiziganism – en särskild form av rasism – som leder till den högsta graden av fattigdom och social utestängning. Parlamentet beklagar att romernas övergripande situation i EU inte har förbättrats, trots den fortsatta socioekonomiska utvecklingen i EU och insatserna för att säkerställa inkluderingen av romer, både på EU-nivå och på nationell nivå. Det beror ofta på ihållande antiziganism och bristen på politisk vilja. Därför uppmanas kommissionen att föregå med gott exempel och införa en ”politik för integrering av romer” för att integrera romernas perspektiv i alla skeden och på alla nivåer inom den politik, de program och de projekt som rör integrering, men utan att utesluta den riktade strategin, och för att förebygga diskriminering i EU:s politik i allmänhet och underlätta positiv särbehandling och uppsökande arbete bland romerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att också följa denna väg och skapa politiska strategier som bidrar till en aktiv inkludering av romer i våra samhällen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om jämlikhet, inkludering och delaktighet för romer och bekämpning av antiziganism på grundval av en grundlig konsekvensbedömning och systematiska samråd med romer, (pro-)romska experter och icke-statliga organisationer på nationell och regional nivå och framför allt gräsrotsnivå samt andra berörda aktörer såsom Europarådet och FRA. Parlamentet anser att detta förslag skulle kunna grundas på artikel 19.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och ses som en lämplig åtgärd för att bekämpa diskriminering på grund av romernas etniska ursprung. Parlamentet anser att den tidigare tillämpade rådsrekommendationen inte är en tillräcklig form av rättsakt, eftersom den inte var rättsligt bindande och inte har haft någon betydande positiv inverkan på romerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta folkgruppens inre heterogenitet inom de prioriterade områdena i förslaget för perioden efter 2020 för att se till att ingen hamnar på efterkälken och uppmanar kraftigt till att benämningen ”romer” används när man hänvisar till romska grupper i EU:s strategier och diskussioner för perioden efter 2020. Det konstateras att deltagande på lika villkor på alla områden som rör det offentliga livet, politiskt deltagande och romernas språk, konst, kultur och historia uttryckligen bör nämnas i EU‑förslaget om romer för perioden efter 2020, och så även ytterligare åtgärder på de fyra viktigaste prioriterade områdena utbildning, sysselsättning, boende och hälso- och sjukvård.

3.  Europaparlamentet anser att man i förslaget i första hand ska sträva efter att uppnå betydande positiva effekter. Det bör kombinera de socioekonomiska aspekterna med en rättighetsbaserad strategi, däribland en plan för att undanröja bristande jämlikhet i fråga om boende, hälso- och sjukvård, sysselsättning och utbildning. Det bör innehålla specifika, jämförbara, uppnåeliga, bindande och tidsbundna mål för att skydda och förbättra inkluderingen av romer, däribland personer som utsätts för diskriminering på flera grunder, såsom ungdomar, kvinnor och flickor, hbti-personer och personer med funktionsnedsättning, för att främja inkluderande utbildning och barns tidiga utveckling och bekämpa diskriminering och segregering. Det bör prioritera en rättighetsbaserad strategi med tanke på den kollektiva och strukturella karaktären som diskrimineringen av romerna har. Parlamentet betonar att kommissionens förslag för perioden efter 2020 bör fokusera på att bekämpa fattigdom och antiziganism, förbättra levnadsvillkor och hälsa samt kombinera en målinriktad strategi med en strategi för integrering.

4.  Europaparlamentet konstaterar att för att EU:s framtida process för inkludering av romer ska bli framgångsrik och trovärdig krävs en grundläggande förändring av strategin, som innebär att man övergår från en förmyndaraktig inställning till en icke-förmyndaraktig inställning när man utformar den politik som rör romerna. Parlamentet betonar att de nationella insatserna för inkludering av romer bör påskyndas i alla EU-medlemsstater. Parlamentet understryker dock att betoningen bör läggas på de länder med stor romsk befolkning där en ineffektiv inkluderingsprocess innebär makroekonomiska utmaningar, fördjupar regionala skillnader och således hämmar EU:s sociala sammanhållning. Parlamentet betonar att EU:s stöd till dessa länder bör anpassas till utmaningarna och att större uppmärksamhet bör ägnas åt politikens och åtgärdernas effektivitet i dessa länder, och parlamentet anser att förslaget för perioden efter 2020 även bör innehålla en extern komponent beträffande kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannskapsländer, genom vilken EU skulle kunna stödja dessa länder när det gäller att utveckla omfattande långsiktiga strategier för inkludering av romer och erbjuda ekonomiskt stöd inom områden som utbildning, hälso- och sjukvård, boende och sysselsättning.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka kopplingen mellan EU:s allmänna finansiella och politiska instrument och de mål för socioekonomisk utveckling och inkludering av romer som fastställs i kommissionens rättsligt bindande förslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att mobilisera medel för jämlikhet, inkludering och deltagande för romer i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och EU:s återhämtningsplan. Parlamentet insisterar i detta avseende på att enheter som använder diskriminerande metoder gentemot romer, eller fattar beslut eller genomför åtgärder i detta syfte, bör inte ha rätt till finansiering från unionens budget. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och utvidgningsländerna att justera befintliga allmänna finansiella mekanismer och göra dem flexibla för blandad användning av medel i romska befolkningsgrupper genom att möjliggöra tillgång till information, uppsökande arbete, kapacitetsuppbyggnad, tillhandahållande av tekniskt stöd och garantier under ansökningsprocessen för finansiering. Parlamentet anser att medel ofta används mest effektivt på lokal nivå av lokala myndigheter och icke-statliga organisationer och uppmanar därför kommissionen att öka de medel som fördelas direkt till dessa och att göra romernas lokala företrädare delaktiga i genomförandet. Parlamentet anser att man för att stödja romska och pro-romska organisationer i det civila samhället bör beakta flexiblare samfinansieringskrav, eftersom många icke-statliga organisationer, särskilt på lokal nivå, inte har råd med egna ekonomiska bidrag, vilket hindrar icke-statliga organisationer på gräsrotsnivå att få tillgång till EU-medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att på ett ändamålsenligt sätt bemöta oron över att utrymmet för det oberoende civilsamhället krymper allt mer i vissa medlemsstater. Parlamentet är oroat över att coronavirusutbrottet kan leda till nedskärningar inom programmen för rättigheter och värden i nästa fleråriga budgetram för 2021–2027 och negativt påverka de organisationer i det civila samhället som för romernas talan och följaktligen påverka deras uppsökande arbete bland de romska befolkningsgrupperna. Kommissionen uppmanas att ta itu med denna risk på ett effektivt sätt.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att komplettera EU:s ekonomiska stöd för att förbättra romernas situation. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ange vilken finansieringsnivå som krävs för att genomföra de föreslagna åtgärderna för att integrera romer och att ange hur stora ekonomiska medel som finns tillgängliga för sådana åtgärder från medlemsstaternas och EU:s budgetar.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina regionala och lokala utvecklingsstrukturer integrera bättre kartläggningsmetoder för marginaliserade romska befolkningsgrupper och stärkta finansieringsmekanismer, som tillåter mer riktade investeringar i marginaliserade romska befolkningsgrupper och en bättre inkludering av de romska befolkningsgrupperna i genomförandet av medlen för att se till att de anslagna medlen används på rätt sätt och inte missbrukas.

Insamling av uppdelade uppgifter

8.  Europaparlamentet framhåller behovet av systematisk insamling av robusta uppgifter uppdelade efter etnicitet och kön för att förbättra behovs- och sammanhangsanalyser och underlätta fastställandet av mål och effektindikatorer i syfte att säkerställa bäst resultat när det gäller att samordna behov med planering och budgetering, på både nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet betonar vikten av kontrafaktiska metoder för konsekvensbedömning, för att minska klyftan mellan politiska ramar och genomförande på fältet. Parlamentet påminner om att glappet mellan å ena sidan ambitionen och å andra sidan kapaciteten inom den struktur som finns på plats för att uppnå resultat är en avgörande begränsning för vissa insatser, på grund av brist på databaserad planering, otillräckliga budgetmedel och uppkomsten av nya oförutsedda behov.

9.  Europaparlamentet erinrar om att Europeiska revisionsrätten 2016 drog slutsatsen att övervakningen och utvärderingen av framstegen i de nationella strategierna för integrering av romer var en betydande utmaning för alla besökta medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram innovativa, effektinriktade och databaserade metoder som direkt input till nästa generations program.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att ta fram en gemensam metod för insamling och offentliggörande av uppgifter om jämlikhet uppdelade på etniskt ursprung enligt definitionen i EU:s direktiv om likabehandling oavsett ras, på frivillig och anonym basis och med säkerställt skydd av personuppgifter, självidentifiering och samråd med berörda samhällsgrupper, för att få in tillförlitliga, jämförbara uppgifter i enlighet med relevanta nationella rättsliga ramar och EU:s dataskyddslagstiftning och som stöd för evidensbaserad politik, för att förbättra effektiviteten hos de strategier och åtgärder som tillämpats och vidtagits för att identifiera strukturella problem.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda alla uppgifter som finns att tillgå för att fastställa riktmärken och utgöra underlag för att ta fram politiska program. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att utveckla en mer exakt profil för romerna och deras behov, och detta även i kandidatländerna. Parlamentet understryker att riktlinjerna från byrån för grundläggande rättigheter skulle ha en central plats i detta sammanhang.

Romers lika deltagande i beslutsfattande, nationella strategier för integrering

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en inkluderande mekanism för att säkerställa deltagande på lika villkor av romska och pro-romska organisationer i det civila samhället, experter och medlemmar från lokalsamhällena från alla nivåer, och gå vidare från en förmyndande hållning till ett icke-paternalistiskt förhållningssätt som inkluderar dem som är verksamma på lokal och regional nivå, och då även beakta ett jämställdhetsperspektiv i den politiska debatten och i beslutsfattandet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja röstningsutbildning för romer samt romskt valdeltagande.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en romsk arbetsgrupp på EU‑nivå för att underlätta romers inkludering på olika politikområden och stärka romers egenmakt genom att stödja kapacitetsuppbyggnad för alla aktörer som är inblandade i styrning och genomförande av politik inriktad mot romer på EU-nivå och nationell nivå, på ett påtagligt, värdigt, opartiskt, inkluderande och insynsvänligt sätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra detsamma när de skapar sina egna nationella strategier för integrering av romer för perioden efter 2020. Parlamentet betonar att lokala och regionala aktörer, däribland icke-statliga organisationer, aktivister, lokala experter, regionala experter, medlemmar från lokalsamhällena, människor som drabbas av antiziganism, måste ha en betydande medverkan i utarbetandet, genomförandet och övervakningen av de nationella strategierna för integrering och annan offentlig politik som riktar sig till romer, så att romers deltagande blir en bindande gemensam kvalitetsnorm för den framtida ramen och de nationella strategierna.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla nationella strategier för perioden efter 2020 för inkludering av romer åtföljda av en heltäckande gemensam bedömningsram och med en tillräcklig och på förhand fastställd budget, som införlivas i de nationella, regionala och lokala budgetarna och är föremål för en periodisk översyn och utvärdering och som återspeglar omfattningen av romers behov av social inkludering. Parlamentet betonar att när lokala, regionala och nationella budgetar tas fram måste integreringen av romer vara en av prioriteringarna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella strategier för integrering inbegripa kampen mot antiziganism på ett övergripande plan och inom alla offentliga områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i de landsspecifika rekommendationerna inkludera en bedömning av de framsteg som gjorts för att uppnå målen i de nationella strategierna för integrering.

Antiziganism och diskriminering på flera grunder

15.  Europaparlamentet upprepar den ståndpunkt och de rekommendationer som parlamentet framförde i sin resolution av den 25 oktober 2017 om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism. Eftersom de vidtagna åtgärderna hittills har varit begränsade, uppmanar parlamentet kommissionen att införliva dessa rekommendationer i sitt förslag för romers jämlikhet, inkludering och deltagande samt kampen mot antiziganism efter 2020, särskilt de rekommendationer som rör antiziganism och sanning och försoning eftersom dessa är hörnstenarna för ett starkt och inkluderande samhälle. Parlamentet avvisar bestämt den politiska idén och populismen om att bygga regeringspolitik på att uppmana till antiziganism, peka ut romer som syndabockar och direkt eller indirekt främja diskriminering eller segregering. Parlamentet anser att sådana politiska handlingar strider mot inte bara de nationella författningarna utan även de grundläggande rättigheterna och värdena i EU-fördragen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta omedelbara åtgärder genom att öppna överträdelseförfaranden när det finns en risk för överträdelse av EU-rätten.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att officiellt erkänna antiziganism som en särskild form av rasism mot romer.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med antiziganism inom de viktigaste områdena i förslaget om romer efter 2020, och begär effektiva lagstiftningsåtgärder och politiska åtgärder på EU-nivå och nationell nivå för att hantera denna företeelse i både medlemsstaterna och utvidgningsländerna. Parlamentet anser att kampen mot antiziganism är en övergripande fråga som bör beaktas inom alla områden av unionens politik, särskilt när det gäller ny teknik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att ny teknik som utformats och används av brottsbekämpande myndigheter inte ger upphov till risk för diskriminering av etniska minoriteter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i utarbetandet och genomförandet av den framtida politiska ramen ytterligare integrera det arbete som gjorts av nationella organ för främjande av likabehandling. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att utveckla starkare synergier mellan de nationella organen för likabehandling och nationella kontaktpunkter för integrering av romer för att bekämpa antiziganism. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera jämställdhetsorganens effektiva oberoende, mandat och nödvändiga resurser så att de kan utföra sina uppgifter när det gäller att främja och skydda grundläggande rättigheter även för romer. Parlamentet anser att jämställdhetsorgan är rätt institutioner för att samla in uppgifter och skönja trender om antiziganism och att kanalisera detta till den europeiska nivån.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att romer åtnjuter lika tillgång till rättslig prövning och likhet inför lagen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skydda romer mot hot från högerextrema grupper, undersöka incidenter av polismisshandel och säkerställa romskt deltagande i brottsbekämpande styrkor och säkerhetsstyrkor.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att anta riktlinjer och ta fram fortbildningar för poliskårerna mot oproportionell kriminalisering av romer, etnisk profilering, överdrivna procedurer för att stoppa och kroppsvisitera personer, omotiverade räder mot romska bosättningar, godtycklig konfiskering och förstörelse av egendom, överdriven våldsanvändning vid gripanden, överfall, hot, förödmjukande behandling, fysiska övergrepp och nekande av rättigheter under polisförhör och frihetsberövande och bristande polisarbete vid brott som begås mot romer genom att tillhandahålla litet eller inget stöd eller skydd (t.ex. vid människohandel eller våld i hemmet) eller obefintlig utredning vid brott som rapporteras av romer (i synnerhet hatbrott). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att de behöriga myndigheterna till fullo utreder sådana fall. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla lämpliga rättsmedel.

20.  Europaparlamentet välkomnar Europarådets yttrande om att företeelsen med hatpropaganda på internet kräver ytterligare analys och åtgärder för att reglera och hitta nya sätt att bekämpa denna typ av retorik såsom alternativa narrativ och teknik för faktagranskning.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att direktivet om likabehandling oavsett ras verkligen genomförs och efterlevs och att säkerställa effektiv tillämpning av rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet för att bekämpa ihållande antiziganism. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att återuppta förhandlingar om det övergripande antidiskrimineringsdirektivet eftersom det är en förutsättning för att uppnå jämlikhet i EU.

22.  Europaparlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att förstärka sina insatser för att bekämpa diskriminering, hatpropaganda och hatbrott inom nationell och europeisk antidiskrimineringslagstiftning, särskilt när det gäller att övervaka och bistå romska offer.

23.  Europaparlamentet påminner om medlemsstaternas skyldighet enligt direktivet om likabehandling oavsett ras att utse ett specialiserat organ för främjande av likabehandling av alla personer utan diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung.

24.  Europaparlamentet anser att EU och medlemsstaterna bör vidta åtgärder i fråga om situationen och rättigheterna för personer som befinner sig i skärningspunkten för olika diskrimineringsgrunder i EU, i synnerhet kvinnor, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning.

25.  Europaparlamentet påminner om mediernas avgörande roll för att minska antiziganistiska attityder genom icke-diskriminerande rapportering om minoriteter.

Hälsa

26.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att ta fram åtgärder för att förbättra tillgången till överkomlig förebyggande och kurativ hälso- och sjukvård av god kvalitet för romer, däribland sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, och i synnerhet för kvinnor, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet upprepar att en viktig aspekt i detta avseende är att förbättra tillgången till hälsotjänster, både den fysiska tillgången och genom att undanröja de abstrakta barriärer som fördomar och rasism utgör.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anslå tillräckliga medel för att förbättra det allmänna hälsotillståndet hos romska befolkningsgrupper genom hälso- och sexualundervisning, genom mobil hälsoscreeningsverksamhet i segregerade områden, genom hälsoundervisningskampanjer om förebyggande vård och genom mångfaldsutbildning för hälso- och socialarbetare, vilket bidrar till att anpassa EU:s hälso- och sjukvårdssystem till mångfald.

28.  Europaparlamentet fördömer starkt den etniska segregeringen av romska kvinnor inom mödra- och förlossningsvården. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart förbjuda alla former av etnisk segregering i vårdinrättningar, inbegripet inom mödra- och förlossningsvården.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa effektiva och skyndsamt vidtagna åtgärder för alla som överlevt tvångssterilisering, bland annat genom att inrätta effektiva system för gottgörelse.

Lika och rättvis tillgång till utbildning, romsk konst, språk och kultur

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma nya finansieringsverktyg eller delprogram för att komplettera medlemsstaternas åtgärder för riktat och skräddarsytt stöd till utbildning av god kvalitet från tre års ålder för romska elever som lever i extrem fattigdom och inte har tillgång till befintliga och framtida EU-initiativ för finansiering av utbildning och social inkludering, såsom Erasmus+, barngarantin eller Europeiska socialfonden+.

31.  Europaparlamentet noterar att man i vissa medlemsstater under de gångna åren endast har gjort begränsade framsteg med utbildningen av socialt missgynnande romska barn, vilket framför allt beror på bristen på politisk vilja samt antiziganism, och därför är gapet fortfarande stort mellan romska och icke-romska elevers och studenters studieresultat. Parlamentet påminner om att det är mycket viktigt att ge romska barn en likvärdig start i livet för att bryta den cirkel som skapas då fattigdom överförs från en generation till en annan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ha en helhetssyn inom alla politikområden och se till att utbildning av romska barn blir en prioriterad fråga på regeringarnas dagordningar.

32.  Europaparlamentet rekommenderar att utsatta romska elevers utbildning påbörjas så tidigt som möjligt, med hänsyn till de särskilda förhållandena i varje medlemsstat, genom att låta dem omfattas av förskoleverksamhet och barnomsorg som är jämlik, ekonomiskt överkomlig, tillgänglig och inkluderande. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utveckla och genomföra strategier och program som syftar till att underlätta romers tillgång till barnomsorg, skolor och universitet, vilket är en förutsättning för personlig utveckling och karriärutveckling, och påminner om att fritidsaktiviteter, såsom idrott eller konstnärlig verksamhet, är ett utmärkt sätt för att åstadkomma inkludering.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa adekvat finansiering för icke-statliga organisationer som tillhandahåller sådana aktiviteter, eftersom dessa aktiviteter är avgörande för att skapa en miljö och förhållanden där barn från alla bakgrunder har lika möjligheter. Parlamentet anser att utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna också är av avgörande vikt på detta område.

34.  Europaparlamentet är särskilt bekymrat över den höga graden av segregering av romska barn i skolor och det diskriminerande bruket att placera romska barn i skolor för barn med psykisk funktionsnedsättning, vilket fortfarande förekommer i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att sätta stopp för sådan praxis i enlighet med tillämplig lagstiftning mot diskriminering. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att prioritera åtgärder för att undanröja alla former av skol- eller klassegregation av romska elever, i överensstämmelse med rådets rekommendation 2013, genom att genomföra ett flertal åtgärder som aktivt involverar lokala berörda parter, särskilt romska föräldrar och barn, samt lokala samhällsorganisationer, och genom att ta fram åtgärder för att öka medvetenheten.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att alla skolor och inspektionsorgan faktiskt uppfyller sin rättsliga skyldighet att avskaffa segregeringen i skolorna och även att förbinda sig att varje år samla in uppgifter om och offentliggöra situationen när det gäller skolsegregation på alla nivåer, inbegripet genom att införa påföljder för dem som brister i efterlevnaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta god praxis, om t.ex. att inrätta och tilldela kapacitet och resurser till en ministerkommitté för minskad segregering, för att ge stöd till skolor som vill minska segregeringen och utdöma påföljder för dem som brister i efterlevnaden. Parlamentet påminner om att kommissionen inlett tre överträdelseförfaranden angående segregering av romska barn. Parlamentet anser att de senaste åren inte har visat någon förbättring trots kommissionens ansträngningar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta ytterligare åtgärder och hänskjuta dessa fall till Europeiska unionens domstol om det är nödvändigt.

36.  Europaparlamentet påminner om det akuta behovet av att romska föräldrar involveras i sina barns skolgång, på varje utbildningsnivå. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att utarbeta program som syftar till att göra romska föräldrar delaktiga i sina barns skolgång och utbildningsmässiga och personliga utveckling. Parlamentet betonar att medlemsstaternas möjlighet att säkerställa romska föräldrars delaktighet är starkt beroende av flera både samhälleliga och ekonomiska faktorer, och begär särskilt stöd – när det gäller hälsointegritet, skolmat och kläder – för romska familjer som är drabbade av ekonomiska, sociala och medicinska problem eller bostadsproblem. Parlamentet anser att man för barn som har hoppat av skolan och/eller saknar läs- och skrivkunskaper och grundläggande färdigheter bör utforma nya möjligheter för att de ska kunna fortsätta sin utbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta avseende till fullo utnyttja fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead).

37.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att säkerställa lika tillgång för romska barn till högkvalitativ utbildning, inklusive genom samhällspraktik och möjligheter till livslångt lärande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på en strukturell nivå ta itu med respekten för mångfald, interkulturell förståelse och mänskliga rättigheter i skolornas normala läroplaner och i medierna, och att i sina läroplaner inbegripa utbildning i mänskliga rättigheter, ledarskap och demokratiskt medborgarskap, liksom romsk historia, samt sprida och utvidga romska universitetsprogram på europeisk nivå.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma lagar och politiska åtgärder som syftar till att säkerställa rättsmedel för alla romska barn som feldiagnosticerats och placerats i specialskolor eller i klasser och skolor endast för romer baserat på deras etniska ursprung och som följaktligen har förnekats grundläggande rättigheter och möjligheter till en utbildning av god kvalitet och till goda arbetstillfällen.

39.  Europaparlamentet anser att covid-19 gjorde det nödvändigt att aktivt använda informations- och kommunikationsteknik (IKT) och tillhörande metoder. Parlamentet betonar dock att pandemin blottlade en otillräcklig beredskap för den digitala omvandlingen eftersom många familjer med romsk bakgrund och deras skolor inte är utrustade med lämpliga IKT-verktyg och digitala färdigheter och ofta inte har råd med el och digital anslutning. Parlamentet anser att innehav av IKT-utrustning är avgörande för digital utbildning och uppmanar därför kommissionen att skapa en pool av IKT-verktyg och fördela den bland de mest utsatta familjerna och barnen för att ge dem grundläggande verktyg för distansundervisning och förbereda dem för den digitala tidsåldern. Parlamentet anser att internettillgång och digitala färdigheter är en hörnsten för den kommande digitala tidsåldern för alla medborgare och därför även avgörande för att stärka romers egenmakt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att införa bestämmelserna om internettillgång i förslaget för perioden efter 2020. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa digitala färdigheter i sina läroplaner från tidig ålder och att investera i program för digital kompetens som kan stödja romska barn.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja romernas språk, kultur och historia i läroplaner, museer och andra former av kulturella och historiska uttryck, och ge den romska kulturens bidrag erkännande som en del av det europeiska kulturarvet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta samstämda och konsekventa åtgärder, med lämpliga budgetar, för att stimulera, stödja och främja romsk konst och kultur, forska om och bevara det materiella och immateriella kulturarvet från den traditionella romska kulturen samt återuppliva och främja traditionella romska hantverk.

Bostäder av god kvalitet till ett överkomligt pris, miljömässig rättvisa

41.  Europaparlamentet betonar att en bostad inte är en handelsvara utan en nödvändighet, utan vilken medborgarna inte kan delta fullt ut i samhället och ha tillgång till grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i sin politik integrera rekommendationerna i rapporten från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter ECSR The Right to affordable housing, Europe's neglected duty, särskilt i syfte att säkerställa att alla medlemsstater skyndsamt godtar att vara bundna av artikel 31 i den reviderade europeiska sociala stadgan angående rätten till bostad, och att öka sina investeringar i socialt och överkomligt boende för att få ett slut på de alltför höga boendekostnaderna i förhållande till människors inkomster, särskilt bland marginaliserade grupper.

42.  Europaparlamentet uppmuntrar kraftfullt medlemsstaterna att säkerställa att romer registreras korrekt med id-handlingar och födelseattest och att deras egendom (mark och bostad) registreras korrekt, och att säkerställa mer flexibla rättsliga och administrativa förfaranden för framtiden.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att minimera effekterna av covid‑19‑pandemin i romernas överbefolkade och omänskliga bostadsförhållanden, och att legalisera deras informella bosättningar, genom investeringar i infrastruktur och förbättrade bostäder inom nyligen legaliserade informella bosättningar.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta en omfattande mekanism för att säkerställa att diskriminering och övergrepp mot romer i bostadsfrågor förebyggs och bestraffas, att ta itu med hemlöshetsfrågan och att tillhandahålla icke bofasta romer med lägerplatser som är adekvata och lämpliga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förhindra ytterligare tvångsavhysningar av romer genom att säkerställa att sådana metoder alltid sker i full överensstämmelse med internationell, europeisk och nationell rätt, och uppmanar medlemsstaterna att se till att de berörda personerna ges besked i rimlig tid och tillräcklig information, och påpekar att inga avhysningar bör ske utan att det tillhandahålls likvärdiga alternativa bostäder av god kvalitet till ett överkomligt pris i en miljö utan segregering och med tillgång till offentliga tjänster. Parlamentet betonar det akuta behovet av offentliga investeringar för att komma till rätta med segregeringen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att motverka rumslig segregering och påpekar att geografisk isolering och bostadssegregering håller medlemmar av etniska minoriteter borta från anständigt arbete, oavsett vilka kvalifikationer de har. Parlamentet konstaterar att det är av central betydelse att hitta lösningar på problemet med avhysningar genom att engagera olika institutioner, samtidigt som åtgärder för att ta itu med bostadsfrågan för romer bör integreras i mer omfattande nationell verksamhet och i lagstiftningsinitiativ som är inriktade på subventionerat boende eller stödprogram.

45.  Europaparlamentet påminner om att effekterna av covid-19-pandemin runt om i EU drabbar dem hårdast som har det sämst ställt, däribland romerna, och beklagar djupt att romerna diskrimineras och marginaliseras ytterligare på grund av covid-19-pandmein. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att under covid-19-krisen anta åtgärder för att motverka brist på vatten, lämplig sanitet, elektricitet och välbehövd infrastruktur i fattiga romska samhällen. Medlemsstaterna uppmanas att till fullo inkludera romska bosättningar i desinfektionsåtgärder, att förbjuda att grundläggande allmännyttiga tjänster dras in under pandemin, att överväga att subventionera konsumtionskostnaderna för de mest utsatta och dem som har förlorat sina inkomster, eller att frysa betalningar fram till dess att perioden för återhämtningsplanen är över, att ge ekonomiskt stöd till ensamstående föräldrar/ensamstående mödrar för barnomsorg, hyra och andra hushållsutgifter, för att mildra den ekonomiska påfrestningen, särskilt mot bakgrund av förlorade arbetstillfällen.

46.  Europaparlamentet efterfrågar ett EU-omfattande genomförande av Århuskonventionen, som sammankopplar miljömässiga rättigheter och mänskliga rättigheter. Parlamentet rekommenderar att miljömässiga orättvisor integreras i förslaget för tiden efter 2020, och uppmanar kommissionen att ta itu med de olika formerna av diskriminering på miljöområdet.

Romska kvinnor och flickor

47.  Europaparlamentet betonar behovet av att prioritera ett jämställdhetsperspektiv och en jämställdhetsmedveten politik och bekämpa våld (inbegripet människohandel). Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen de medlemsstater som ännu inte har ratificerat Istanbulkonventionen att göra det skyndsamt. Parlamentet noterar att framtida strategier måste erkänna dessa skillnader och ta itu med dem genom att tillhandahålla romska kvinnor särskilda insatser och former av stöd. Parlamentet betonar att eftersom romska kvinnor och flickor ofta utsätts för diskriminering på flera grunder bör särskilda åtgärder för att stärka romska kvinnors och flickors egenmakt planeras.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar, de lokala myndigheterna och, i förekommande fall, EU:s institutioner att göra romska kvinnor delaktiga, genom kvinnoorganisationer och relevanta berörda aktörer, i utarbetandet, genomförandet, utvärderingen och övervakningen av de nationella strategierna för integrering och skapa kopplingar mellan jämställdhetsorgan, kvinnorättsorganisationer och strategier för social inkludering, för att bygga upp förtroendet med lokalsamhällena och säkerställa lyhördhet för lokala förhållanden.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att ett särskilt kapitel om kvinnors rättigheter och jämställdhet införs i de nationella strategierna för integrering och att åtgärder för jämställdhetsintegrering som är avsedda att främja kvinnors rättigheter och jämställdhetsperspektivet tillämpas i varje avsnitt, särskilt i fråga om fördelningen av medel, i enlighet med rådets slutsatser om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer som betonar behovet av att ”ett jämställdhetsperspektiv tillämpas inom all politik och alla åtgärder för att främja romers sociala delaktighet”. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma om politiska strategier leder till önskade förbättringar för romska kvinnor och flickor och att vidta åtgärder om inga framsteg sker.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma åtgärder för att hjälpa romska kvinnor att till fullo uppfylla sin potential och sina möjligheter att agera som självständiga, självsäkra och fria aktiva medborgare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvidga hälso- och skolmedlingssystemen för romer, som är obligatoriska för alla romska befolkningsgrupper, att säkerställa en medlare per femhundrade person och att finansiera och stödja systemen ordentligt så att medlarna ges en mer central roll i integreringsprocessen.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mer explicit inkludera romska flickor och kvinnor i arbetsmarknadspolitiken, inbegripet ungdomsgarantin.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att de grundläggande rättigheterna för romska kvinnor och barn respekteras, och att romska kvinnor och flickor – även med hjälp av olika metoder såsom informationskampanjer – är medvetna om sina rättigheter enligt befintlig nationell lagstiftning om jämställdhet och diskriminering, och att ytterligare bekämpa patriarkala och sexistiska traditioner.

Arbetsförmedling av hög kvalitet

53.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla arbetsförmedlingstjänster av god kvalitet för romska ungdomar, även för dem som varken arbetar eller studerar och som kämpar med extrem fattigdom.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande om riktlinjer och standarder för en diskrimineringsfri rekryteringspolicy för medlemsstater och arbetsgivare, inbegripet rekommendationer om att anta jämlikhetsplaner på företagsnivå och i kollektivavtal på sektorsnivå, och att införa arbetsgrupper för mångfald på arbetsplatserna, bland annat för att motverka stereotyper, fördomar och negativa attityder, samt förebygga diskriminering i samband med rekrytering, befordran, lön och tillgång till utbildning. Parlamentet understryker att dessa handlingsplaner för jämlikhet även bör användas för att främja etnisk och kulturell mångfald på arbetsplatsen, utveckla interna bestämmelser mot rasism, rasismrelaterad diskriminering och rasismrelaterade trakasserier på arbetsplatsen, övervaka och granska rekryteringar, karriärsutveckling och bevarande av arbetskraft genom jämlikhetsarbete för att identifiera direkt eller indirekt diskriminerande praxis och anta korrigerande åtgärder för att minska ojämlikheten inom vart och ett av dessa områden, samt i detta syfte samla in jämlikhetsdata beträffande standarder för personlig integritet och grundläggande rättigheter.

55.  Europaparlamentet betonar att de mest avgörande frågorna när det gäller romers sysselsättning är en effektiv övergång från utbildning till en öppen arbetsmarknad. Parlamentet betonar hur viktigt det är att få bukt med olika former av odeklarerat arbete och diskriminering från arbetsgivarnas sida och att matcha efterfrågan på arbetskraft mot arbetskraftsutbudet.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att leva upp till sitt åtagande att anta en handlingsplan för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och införliva integrering av romer som en indikator i den sociala resultattavlan. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att se till att romer har tillgång till anständiga arbetstillfällen samt skäliga löner och arbetsvillkor, och säkerställa att system för socialt skydd och sociala tjänster är adekvata och tillgängliga och att de faktiskt utnyttjas av alla potentiella mottagare, och inkluderar allmän hälso- och sjukvård utan diskriminering, system för minimiinkomst och pensionsrättigheter.

o
o   o

57.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, medlemsstaternas och kandidatländernas subnationella parlament och råd, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Europeiska regionkommittén, Europarådet och Förenta nationerna.

(1) EUT L 180, 19.7.2000, s. 22. (2) EUT L 303, 2.12.2000, s. 16. (3) EUT L 328, 6.12.2008, s. 55. (4) EUT L 264, 25.9.2006, s. 13. (5) EUT C 378, 24.12.2013, s. 1. (6) EUT C 328, 6.9.2016, s. 4. (7) EUT C 346, 27.9.2018, s. 171. (8) Antagna texter, P8_TA(2019)0032. (9) Antagna texter, P8_TA(2019)0075. (10) EUT C 463, 21.12.2018, s. 21. (11) EUT C 162, 10.5.2019, s. 24. (12) Antagna texter, P8_TA(2018)0428. (13) Antagna texter, P8_TA(2018)0447. (14) Europeiska kommissionen, Rapport om genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer – 2019. (15) Europeiska kommissionen, ”Mid-term evaluation of the EU framework for NRIS”. (16) * Ö.a. Den svenska vedertagna termen "romer" har inte samma vardagsspråkliga status som engelskans Roma och påverkas inte av det nya engelska begreppet Romani people utan används här ”i enlighet med bruket inom EU:s institutioner och internationella organisationer för att beteckna flera olika grupper (t.ex. romer, sinter, kalé, gypsies, romanichal, boyash, ashkali, egyptier, yenish, dom, lom, rom och abdal) och omfattar även resande, utan att detta innebär ett förnekande av dessa gruppers särdrag” (COM(2018)0785). (17) FRA, Europeiska unionens andra undersökning av minoriteter och diskriminering. Romer – resultat i urval, 2016. (18) FRA, Europeiska unionens andra undersökning av minoriteter och diskriminering. Romer – resultat i urval, 2016.