Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2782(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B9-0290/2020

Debatter :

PV 17/09/2020 - 11.1
CRE 17/09/2020 - 11.1

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0233

Antagna texter
PDF 132kWORD 49k
Torsdagen den 17 september 2020 - Bryssel
Situationen i Filippinerna, inklusive fallet Maria Ressa
P9_TA(2020)0233RC-B9-0290/2020

Europaparlamentets resolution av den 17 september 2020 om situationen i Filippinerna, inklusive fallet Maria Ressa (2020/2782(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Filippinerna, särskilt av den 15 september 2016(1), av den 16 mars 2017(2) och av den 19 april 2018(3),

–  med beaktande av de diplomatiska förbindelser mellan Filipperna och EU (dåvarande Europeiska ekonomiska gemenskapen) som inleddes den 12 maj 1964,

–  med beaktande av ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Filippinerna, å andra sidan,

–  med beaktande av att Filippinerna är en grundande medlem av Sydostasiatiska nationers förbund (Asean),

–  med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet av den 10 februari 2020 från avdelningarna om bedömningen av läget i Filippinerna under perioden 2018–2019 inom ramen för den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (nedan kallad GSP-plus) (SWD(2020)0024),

–  med beaktande av uttalandet av den 16 juni 2020 från utrikestjänstens talesperson om domen mot Maria Ressa och Reynaldo Santos,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av den resolution som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 11 juli 2019 om främjande och skydd av mänskliga rättigheter i Filipperna,

–  med beaktande av rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet, av den 30 juni 2020, om människorättssituationen i Filippinerna,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av Republiken Filippinernas lag nr 11479 av den 3 juli 2020, även känd som antiterroristlagen,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Filippinerna och EU har långvariga diplomatiska, ekonomiska, kulturella och politiska förbindelser. Genom att ratificera partnerskaps- och samarbetsavtalet har Europeiska unionen och Filippinerna än en gång bekräftat sin gemensamma uppslutning bakom principerna om god samhällsstyrning, demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, främjande av social och ekonomisk utveckling, liksom också fred och säkerhet i regionen.

B.  I rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter av den 30 juni 2020 om människorättssituationen i Filippinerna konstaterades att morden i samband med regeringens kampanj mot narkotika var ”utbredda och systematiska” och att minst åtta människor hade dödats enligt uppgifter från regeringen. Det finns uppskattningar på upp till tre gånger detta antal. President Duterte har uttryckligen uppmanat polisen att göra utomrättsliga avrättningar och lovat dem immunitet, samtidigt som poliser som har varit inblandade i sådana handlingar har blivit befordrade. President Duterte har lovat att fortsätta sin kampanj mot narkotika till slutet av sin nuvarande ämbetsperiod 2022. Majoriteten av offren kommer från fattiga och marginaliserade samhällsgrupper.

C.  Utrymmet för det civila samhället blir hela tiden mindre. Människorättsförsvarare, journalister och aktivister utsätts regelbundet för hot, trakasserier, skrämseltaktik och våld för att de försöker föra fram i offentligheten påståenden om utomrättsliga avrättningar och andra brott mot de mänskliga rättigheterna i landet. Enligt kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) likställs förespråkande av mänskliga rättigheter rutinmässigt med uppror. Enligt OHCHR har minst 208 människorättsförsvarare, journalister och fackföreningsmedlemmar, däribland 30 kvinnor, dödats mellan januari 2015 och december 2019.

D.  Maria Ressa, en filippinsk journalist och medgrundare av och verkställande direktör för nyhetswebbplatsen Rappler, har länge varit måltavla på grund av sin kritik mot regeringens ”krig mot narkotika” och för Rapplers kritiska rapportering om de utomrättsliga avrättningarna. Maria Ressa och Reynaldo Santos Jr, en undersökande journalist vid Rappler, åtalades för ”cyberförtal”, och dömdes av en regional domstol i Manila den 15 juni 2020 till ett obestämt straff, och riskerar ett fängelsestraff på upp till sex år. Maria Ressa och Rappler står åtalade i minst sex andra mål.

E.  I början av juli 2020 röstade den filippinska kongressen mot att tillåta en förlängning av ABS-CBN:s sändningsfranchise, som är landets största tv- och radionät. President Dutertes vägran att förnya sändningslicensen ses som en repressalieåtgärd mot mediernas bevakning av kampanjen mot narkotika och de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.

F.  Den 19 september 2016 avsattes senator Leila de Lima, som är den mest prominenta kritikern mot president Dutertes kampanj mot narkotika, från sin ställning som ordförande för senatens utskott för rättvisa och mänskliga rättigheter, och har suttit häktad sedan hennes gripande den 24 februari 2017. Det befaras allvarligt att de brott som senator Leila de Lima står anklagad för är uppdiktade och politiskt motiverade.

G.  Enligt Global Witness dödades minst 43 markrättsförsvarare under 2019. De flesta av dem var samhällsledare och aktiva deltagare i kampanjer mot gruvprojekt och jordbruksindustrin.

H.  Urbefolkningarna i Filippinerna utgör 10–20 % av hela befolkningen. 2018 fastställde FN:s särskilda rapportör för urbefolkningars rättigheter Filippinerna som ett av de länder i världen där kriminalisering och angrepp mot försvarare av urbefolkningars mänskliga rättigheter är mest utbredda. FN har varnat för att militariseringen av urbefolkningars territorier och begränsningar av mötes- och yttrandefriheten ökar, och att denna utveckling är nära kopplad till näringslivets intressen. Den ihållande bristen på säkerhet och ekonomisk utveckling på ön Mindanao samt de rapporterade kränkningarna av internationell humanitär rätt och bristen på framsteg när det gäller övergångsrättvisa och försoning ger fortfarande anledning till allvarlig oro.

I.  Zara Alvarez, en rättsarbetare för människorättsgruppen Karapatan, sköts till döds den 17 augusti 2020. Zara Alvarez hade utsatts för upprepade hot och var föremål för trakasserier på grund av sitt människorättsarbete, och hon var den 13:e medlemmen av sin organisation som dödats sedan mitten av 2016. Randall ”Randy” Echanis, fredsförespråkare, markrättsaktivist och medlem av Karapatan, torterades och dödades den 10 augusti 2020. Enligt OHCHR blev både Randall Echanis och Zara Alvarez upprepade gånger beskyllda för att vara terrorister eller kommunister, och deras namn fanns med på en lista över minst 600 personer, vilka Filippinernas justitieministerium 2018 begärde en domstol förklara som ”terrorister”.

J.  OHCHR och FN:s särskilda rapportörer har uttryckt oro över vad som verkar vara ett ”mönster av hotelser” av oberoende nyhetskällor. Filippinerna kommer på 136:e plats bland 180 länder på den förteckning över pressfrihet som årligen offentliggörs av Reporters Without Borders. 16 journalister har blivit mördade sedan Duterte sitter vid makten.

K.  Filippinerna drog sig ur Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i mars 2018 efter det att ICC hade inlett sin ”preliminära undersökning” av det klagomål som lämnats in mot Duterte i samband med det stora antalet mord under kampanjen mot narkotika.

L.  2017 godkände Filippinernas representanthus en lag om återinförande av dödsstraffet. Denna lag kräver ett förhandsgodkännande från senaten innan president Duterte – som aktivt kämpar för dess återinförande – kan sätta den i kraft. Att återinföra dödsstraffet vore ett flagrant brott mot det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, till vilket Filippinerna har anslutit sig till.

M.  De filippinska myndigheterna antog den nya lagen mot terrorism den 3 juli 2020. Enligt lokala grupper i det civila samhället försvagar lagen skyddet av de mänskliga rättigheterna på ett oroväckande sätt, gör definitionen av terrorism bredare och utvidgar förvarsperioden utan en arresteringsorder från 3 dagar till 14 dagar, och gör därmed de viktiga skillnaderna mellan kritik, brottslighet och terrorism otydliga, vilket väcker frågor om lagligheten och ytterligare ökar risken för människorättskränkningar.

N.  President Duterte har upprepade gånger uttalat och betett sig på ett sexistiskt och kvinnofientligt sätt. Enligt lokala icke-statliga organisationer har våld och sexuella övergrepp mot kvinnor, däribland kvinnliga människorättsförsvarare, ökat under Dutertes administration. Kvinnliga människorättsförsvarare utsätts för förnedrande och sexuellt laddade kommentarer, våldtäktshot och angrepp.

O.  Enligt Internationella fackliga samorganisationens (IFS) rapport från 2020 hör Filippinerna till ett av de tio farligaste länderna i världen för arbetstagare. Den filippinska fackföreningsrörelsen har klagat över förtrycket av arbetstagarnas rättigheter, bland annat genom beskyllningar om terrorism och kommunism, försvinnanden och mord på arbetsledare och fackföreningsmedlemmar.

P.  Hbtqi-personer utsätts ständigt för trakasserier. President Duterte har upprepade gånger hänvisat till politiska motståndares sexuella läggning och förödmjukat dem, och gjorde i maj 2019 offentliga uttalanden som antydde att homosexualitet är en sjukdom. I juni 2020 slog polisen ned på en pridefestival för hbtqi-personer och rapporteras ha gripit 20 personer.

Q.  Det finns uppskattningsvis 60 000–100 000 barn i Filippinerna som är med i prostitutionsringar. Ett obestämt antal barn tvingas arbeta under exploaterande arbetsförhållanden. Unicef har uttryckt allvarlig oro över den sänkta åldern för straffrättsligt ansvar.

R.  2019 kom Filippinerna på 113:e plats bland 180 länder på den förteckning över korruption som årligen offentliggörs av Transparency International.

S.  Sedan den 25 december 2014 har Filippinerna åtnjutit utökade handelsförmåner inom ramen för EU:s allmänna preferenssystem (GSP-plus). Denna status är beroende av att landet ratificerar och genomför 27 internationella konventioner om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och god samhällsstyrning. 25 % av den totala filippinska exporten till EU (nästan 2 miljarder euro) fick förmånsbehandling inom ramen för detta system 2019. Trots en betydande tillbakagång i landets människorättssituation har EU hittills inte utlöst den mekanism som skulle kunna leda till att dessa handelsförmåner upphävs.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro över den snabbt försämrade människorättssituationen i Filippinerna under president Duterte. Parlamentet erkänner offentliggörandet av rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter från juni 2020, och uppmanar Filippinernas regering att anta och genomföra alla de rekommendationer som anges i rapporten.

2.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt de tusentals utomrättsliga avrättningarna och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med det så kallade kriget mot narkotika. Parlamentet uppmanar Filippinernas regering att omedelbart upphöra med allt våld mot misstänkta narkotikabrottslingar och att upplösa privata och statsstödda paramilitära grupper. Parlamentet insisterar på att kampen mot olaglig narkotika måste bedrivas i full överensstämmelse med ett korrekt rättsförfarande, i enlighet med nationell och internationell rätt och med tonvikt på folkhälsan.

3.  Europaparlamentet fördömer alla hot, trakasserier, skrämseltaktik, våldtäkter och våld mot dem som försöker föra fram i offentligheten påståenden om utomrättsliga avrättningar och andra brott mot de mänskliga rättigheterna i landet, däribland människorätts- och miljöaktivister, fackföreningsmedlemmar och journalister. Parlamentet fördömer missbruket av rättssystemet och det juridiska systemet som ett sätt att tysta kritiska röster.

4.  Europaparlamentet uppmanar Filippinernas myndigheter att omedelbart genomföra opartiska, transparenta, oberoende och meningsfulla utredningar av alla utomrättsliga avrättningar, inklusive morden på Jory Porquia, Randall ”Randy” Echanis och Zara Alvarez, samt av andra påstådda kränkningar.

5.  Europaparlamentet är oroat över den allt sämre pressfriheten i Filippinerna. Parlamentet fördömer alla hot, trakasserier, skrämseltaktik, orättvisa rättegångar och våld mot journalister, bland annat fallet Maria Ressa. Parlamentet kräver att alla politiskt motiverade anklagelser mot henne och hennes kolleger ska dras tillbaka. Parlamentet påminner om att pressfrihet och yttrandefrihet är grundläggande inslag i demokratin. Parlamentet uppmanar Filippinernas myndigheter att förnya sändningslicensen för den främsta audiovisuella gruppen ABS-CBN. Parlamentet uppmanar EU:s delegation och EU-medlemsstaternas representationer i Manila att noga övervaka fallen mot Maria Ressa och Reynaldo Santos Jr och att tillhandahålla allt nödvändigt stöd.

6.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Filippinernas myndigheter att dra tillbaka alla politiskt motiverade anklagelser mot senator Leila de Lima, att frige henne medan hon väntar på rättegång, att låta henne fritt utöva sina rättigheter och skyldigheter som folkvald och att ge henne lämpliga säkerhetsförhållanden och sanitära förhållanden under frihetsberövandet. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att noga följa hennes fall.

7.  Europaparlamentet påminner om sitt starka stöd för alla människorättsförsvarare och miljöförsvarare i Filippinerna och deras arbete. Parlamentet uppmanar EU:s delegation och medlemsstaternas representationer i landet att stärka sitt stöd till det civila samhället i sina kontakter med filippinska myndigheter och att använda alla tillgängliga instrument för att öka sitt stöd till arbete som utförs av människorättsförsvarare och miljöförsvarare och, när så är lämpligt, underlätta utfärdandet av nödviseringar och tillhandahålla tillfälligt skydd i EU:s medlemsstater.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de filippinska myndigheterna att erkänna att människorättsförsvarare spelar en legitim roll när det gäller att garantera fred, rättvisa och demokrati. Parlamentet uppmanar de filippinska myndigheterna att garantera, under alla omständigheter, den fysiska och psykiska integriteten för alla människorättsförsvarare och journalister i landet, och se till att de kan utföra sitt arbete i en gynnsam miljö och utan rädsla för repressalier. Parlamentet välkomnar att Filippinernas representanthus enhälligt godkänt lagen om skydd av människorättsförsvarare, och uppmanar senaten och presidenten att skyndsamt sätta den i kraft.

9.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över den nyligen antagna lagen mot terrorism, och påminner om att förespråkande, protester, avvikande åsikter, strejker och annat liknande utövande av medborgerliga och politiska rättigheter under inga omständigheter kan betraktas som terroristhandlingar.

10.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt EU och dess medlemsstater att stödja antagandet av en resolution vid det pågående 45:e sammanträdet i FN:s råd för mänskliga rättigheter om att inleda en oberoende internationell utredning av människorättskränkningar som begåtts i Filippinerna sedan 2016.

11.  Europaparlamentet beklagar djupt Filippinernas regerings beslut att frånträda Romstadgan, och uppmanar regeringen att upphäva detta beslut. Parlamentet uppmanar Internationella brottmålsdomstolen att fortsätta sin utredning av påståendena om brott mot mänskligheten i samband med att människor dödats under ”kriget mot narkotika”. Parlamentet uppmanar Filippinernas regering att fullständigt samarbeta med åklagarämbetet vid Internationella brottmålsdomstolen, i samband med dess preliminära undersökning av situationen i Filippinerna.

12.  Europaparlamentet uppmanar än en gång Filippinernas myndigheter att omedelbart inställa de förfaranden som pågår för att återinföra dödsstraffet. Parlamentet påminner om att EU anser dödsstraffet vara ett grymt och omänskligt straff som inte avskräcker från kriminellt beteende,

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Filippinerna att respektera sina folkrättsenliga skyldigheter att skydda urbefolkningarnas mänskliga rättigheter, även då det råder väpnad konflikt. Parlamentet uppmanar regeringen att upprätthålla deras rättigheter, ge dem egenmakt och anta en effektiv politik för att förbättra deras levnadsvillkor.

14.  Europaparlamentet fördömer allt våld mot kvinnor och erinrar om att detta våld är en allvarlig kränkning av kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och människovärde. Parlamentet fördömer kraftfullt president Dutertes upprepade kvinnofientliga uttalanden. Parlamentet uppmanar presidenten att behandla kvinnor med respekt och att inte uppvigla till kvinnovåld.

15.  Europaparlamentet fördömer allt våld mot hbtqi-personer och erinrar om att detta våld är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och människovärdet. Parlamentet fördömer kraftfullt president Dutertes förnedrande och sexistiska uttalanden om personer som identifierar sig som hbtqi-personer.

16.  Europaparlamentet är bestört över att korruptionen breder ut sig alltmer under Filippinernas nuvarande styre. Parlamentet uppmanar Filippinernas myndigheter att ta i med större kraft för att effektivt komma åt korruptionen. Parlamentet understryker här vikten av respekt för grundläggande principer om demokrati och rättsstat.

17.  Europaparlamentet påminner om att de åtgärder som regeringarna vidtar med anledning av pandemin bör skydda och inte undergräva medborgarnas mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att dessa åtgärder bör vara nödvändiga, proportionerliga och icke-diskriminerande, uppfylla internationella skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter och nationell lagstiftning, och bör bibehållas endast så länge de är absolut nödvändiga och inte användas som förevändning för att begränsa det demokratiska och medborgerliga utrymmet, de grundläggande friheterna och respekten för rättsstatsprincipen.

18.  Europaparlamentet är bestört över praxisen med människohandel, militärrekrytering och inblandningen av barn i konflikter i landet, och kräver att den filippinska regeringen upphör med sådan verksamhet. Parlamentet uppmanar regeringen att öka sina ansträngningar för att skydda alla barn från övergrepp och att upprätthålla deras rättigheter, inbegripet rätten till utbildning för barn från urbefolkningar. Parlamentet motsätter sig bestämt alla förslag om att ytterligare sänka åldern för straffrättsligt ansvar.

19.  Europaparlamentet fördömer de hot, den skrämseltaktik och de personliga angrepp som riktas mot mandatinnehavarna för FN:s särskilda förfaranden. Parlamentet uppmanar med kraft Filippinernas myndigheter att samarbeta med OHCHR och FN:s alla människorättsmekanismer, bland annat genom att underlätta landsbesök och avstå från hot eller vedergällning mot dem.

20.  Europaparlamentet uppmanar, med tanke på de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i landet, kommissionen att omedelbart inleda ett förfarande som kan leda till ett tillfälligt upphävande av GSP+-preferenssystemet, om de filippinska myndigheterna inte gör påtagliga förbättringar och är villiga att samarbeta.

21.  Europaparlamentet uppmanar Filippinernas myndigheter att stödja genomförandet av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och säkerställa effektiva förfaranden för tillbörlig aktsamhet på området för mänskliga rättigheter för investerings-, utvecklings- och affärsprojekt, särskilt när det gäller storskaliga förvärv av jordbruksföretag, utvinningsindustrier, infrastrukturprojekt och samarbete som involverar säkerhetssektorn. Parlamentet uppmanar företag som är etablerade i eller verksamma inom EU att strikt följa FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och både internationell och nationell människorättslagstiftning, samt att genomföra ett omsorgsfullt och heltäckande förfarande avseende tillbörlig aktsamhet i samband med all affärsverksamhet och alla förbindelser inom landet.

22.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/ unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att noga övervaka situationen i Filipperna och regelbundet rapportera till Europaparlamentet.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar, Filippinernas president, regering och kongress, regeringarna i medlemsstaterna i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s generalsekreterare och generalsekreteraren för Sydostasiatiska nationers förbund (Asean).

(1) EUT C 204, 13.6.2018, s. 123.
(2) EUT C 263, 25.7.2018, s. 113.
(3) EUT C 390, 18.11.2019, s. 104.

Senaste uppdatering: 12 januari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy