Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2708(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B9-0246/2020

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0239

Antagna texter
PDF 147kWORD 52k
Torsdagen den 17 september 2020 - Bryssel Slutlig utgåva
Kulturell återhämtning i Europa
P9_TA(2020)0239RC-B9-0246/2020

Europaparlamentets resolution av den 17 september 2020 om kulturell återhämtning i Europa (2020/2708(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av ingressen samt artiklarna 2, 3 och 4 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 6 och 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, särskilt artikel 19,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 22,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 Ett starkare Europa byggs upp: ungdoms-, utbildnings- och kulturpolitikens roll (COM(2018)0268),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 En ny europeisk agenda för kultur (COM(2018)0267),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 november 2017 Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur (COM(2017)0673),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om transport och turism under 2020 och framåt(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG(4) (”förordningen”),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17, 18, 19, 20 och 21 juli 2020,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 november 2018 om arbetsplanen för kultur 2019–2022 (2018/C 460/10),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Identifying Europe’s recovery needs som åtföljer kommissionens meddelande av den 27 maj 2020 EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020)0456),

–  med beaktande av 2015 års rapport Cultural Heritage Counts for Europe,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Kulturen är en strategisk sektor för EU, och är inte bara en viktig del av vår ekonomi, utan bidrar även till demokratiska, hållbara, fria och inkluderande samhällen och återspeglar samtidigt våra europeiska värderingar, vår europeiska historia, våra friheter och vår livsstil.

B.  Kulturen och den konstnärliga friheten bidrar avsevärt till ett samhälles livskraft och gör det möjligt för alla delar av samhället att uttrycka sin identitet, vilket bidrar till social sammanhållning och interkulturell dialog och banar väg för en allt mer sammansvetsad europeisk union.

C.  Kulturen har ett inneboende värde som ett uttryck för mänsklighet, demokrati och samhällsengagemang, vilket kan vara avgörande för att främja hållbar utveckling.

D.  Kulturen stärker samhällets sociala kapital, underlättar demokratiskt medborgarskap, främjar kreativitet, välbefinnande och kritiskt tänkande, främjar integration och sammanhållning samt främjar mångfald, jämlikhet och pluralism.

E.  Kulturellt deltagande har erkänts som en av de viktigaste drivkrafterna bakom sociala förändringar och skapandet av inkluderande och motståndskraftiga samhällen.

F.  Kulturen och de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna är ett viktigt verktyg i kampen mot alla former av diskriminering, inbegripet rasism och främlingsfientlighet, och är en plattform för yttrandefrihet.

G.  Pandemin har visat på det verkliga sociala värdet av det europeiska samhället samt de kulturella och kreativa sektorernas och näringarnas ekonomiska betydelse. Kulturens ekonomiska del är en strategisk sektor för Europeiska unionen och dess ekonomi som säkerställer meningsfulla arbetstillfällen för miljontals européer och hållbar finansiering av den europeiska mångfalden, samtidigt som den återspeglar våra europeiska värden, vår europeiska historia och våra friheter.

H.  Europeiska kulturella och kreativa aktörer bevarar och främjar kulturell och språklig mångfald i Europa och bidrar till att bygga upp en starkare europeisk identitet på alla nivåer. Dessa aktörer utgör en ovärderlig kraft för social sammanhållning, hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt i Europeiska unionen och dess medlemsstater och är en viktig källa till global konkurrenskraft.

I.  De kulturella och kreativa sektorerna och näringarna i Europa står för omkring 4 % av EU:s bruttonationalprodukt, vilket motsvarar siffrorna för IKT- och hotell- och restaurangbranschen. Under 2019 var 7,4 miljoner människor sysselsatta inom kultursektorn i EU-27, vilket motsvarar 3,7 % av den totala sysselsättningen i EU-27. Andelen egenföretagare inom kultursektorn i EU-27 under 2019 var mer än dubbelt så stor som genomsnittet för ekonomin som helhet(5).

J.  Enligt kommissionens egna beräkningar tros de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna – som står för 509 miljarder euro i mervärde till BNP – ha förlorat 80 % av sin omsättning under det andra kvartalet 2020 på grund av covid-19-krisen och restriktionerna i samband med denna kris.

K.  Över 300 000 människor i Europa är anställda inom kulturarvssektorn, och 7,8 miljoner arbetstillfällen i Europa är indirekt kopplade till den. Den europeiska kreativa arbetskraften inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna är för närvarande underrepresenterad i statistiksystem.

L.  De kulturella och kreativa sektorerna och näringarna är starkt sammanlänkade och har visat sig vara till nytta för andra sektorer såsom turism och transport. Enligt Världsturismorganisationen väljer fyra av tio turister sitt resmål utifrån det kulturella utbudet, och två tredjedelar av européerna anser att förekomsten av kulturarv påverkar deras val av semesterdestination. Europa är fortfarande det populäraste och viktigaste kulturresmålet i världen.

M.  Europas mångsidiga kulturella landskap är hårt drabbat av covid-19-pandemin, och många aktörer i de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna går omkull utan offentliga investeringar och offentligt stöd. Nedstängningen av denna sektor har haft spridningseffekter på andra sektorer såsom transport, turism och utbildning.

N.  De kulturella och kreativa sektorerna och näringarna är en atypisk sektor, som har sina egna särdrag i fråga om ekonomisk modell, behov och dimensioner, men de består främst av småskaliga strukturer (små och medelstora företag, mikroorganisationer och egenföretagare) med ingen eller liten tillgång till finansmarknaderna och ofta med oregelbundna och blandade inkomster från olika källor, såsom offentligt stöd, privat sponsring, publikbaserade intäkter eller upphovsrätt.

O.  Covid-19-pandemin har också belyst de kulturella och kreativa sektorernas och näringarnas redan befintliga sårbarhet, bland annat de osäkra försörjningsmöjligheterna för konstnärer och kulturarbetare, samt många kulturinstitutioners snäva budgetar.

P.  Konsekvenserna av covid-19-pandemin för de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna håller just på att bli uppenbara, medan de övergripande effekterna på medellång och lång sikt fortfarande är okända. Detta påverkar de sociala rättigheterna för konstnärer och kulturarbetare, som har rätt till skälig ekonomisk ersättning för sitt arbete, och skyddet för mångfalden av kulturyttringar.

Q.  Covid-19-krisen har redan haft och kommer att fortsätta att ha en varaktig negativ inverkan på produktionen, spridningen och inkomsterna från de kulturella och kreativa sektorerna och därför även på den kulturella mångfalden i Europa.

R.  Teatrar, operahus, biografer, konserthus, museer, kulturarvsplatser och andra kulturinrättningar var bland de första att stänga på grund av restriktionerna, och är bland de sista att öppna på nytt. Många kulturevenemang som marknader, festivaler, konserter och uppträdanden har ställts in eller skjutits upp till ett långt senare datum. De hälso- och säkerhetsåtgärder som införts för att förhindra ett nytt utbrott gör det omöjligt för evenemangen att genomföras med full kapacitet inom överskådlig framtid.

S.  Eftersom många européer var isolerade under pandemin, blev spridningen av kulturellt och kreativt innehåll ett stöd för många medborgare. Möjligheterna att få tillgång till kulturellt innehåll på nätet har mångfaldigats och gjort kulturellt innehåll mer tillgängligt, ofta kostnadsfritt, tack vare författare, konstnärer, artister och andra upphovsmän. Detta minskar ytterligare inkomsterna för upphovsmän. Tillgången till kulturellt innehåll på nätet har inte lett till ökade inkomster för rättighetsinnehavare och artister.

T.  Skillnaderna i tillgången till digital infrastruktur har inskränkt de grundläggande rättigheterna till tillgång till kultur, rätten att delta i kultur och rätten att uttrycka konst.

U.  De ingivna budgetförslagen för programmet Kreativa Europa under nästa fleråriga budgetram lever inte alls upp till förväntningarna, varken från sektorn eller från parlamentet, vilket var tydligt redan före covid-19-krisen, och parlamentet har krävt en nödvändig fördubbling av medlen jämfört med vad som anslogs i den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

V.  Kommissionens förslag till reviderad flerårig budgetram innehåller en nedskärning på 20 % för Europeiska solidaritetskåren, en nedskärning på 13 % för Kreativa Europa och en nedskärning på 7 % för Erasmus +, jämfört med kommissionens förslag till flerårig budgetram från 2018. Europeiska rådets ståndpunkt av den 17 juli 2020 överensstämmer endast med kommissionens förslag från 2018. Kreativa Europa är det enda EU-programmet som ger direkt stöd till de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna i hela Europa. Varken de initiativ som Kreativa Europa förväntas täcka eller dess budget ger det stöd som krävs av ett redan övertecknat och underfinansierat program.

W.  Pandemin utgör en möjlighet att ompröva kulturens framtid, och skapandet av ett mer motståndskraftigt kulturekosystem kräver en bredare reflektion om planetens framtid och det brådskande behovet av att reagera på klimatkrisen.

X.  De kulturella och kreativa sektorerna och näringarna är centrala för att uppnå miljömässig hållbarhet. De måste fortsätta att få tillräcklig finansiering och betraktas som säkra investeringar för att vara redo för övergången till en koldioxidneutral ekonomi, i enlighet med vad som föreskrivs i den europeiska gröna given och målen för hållbar utveckling.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa solidaritet med artister, konstnärer, upphovsmän, författare, förläggare och deras företag samt alla andra upphovsmän och arbetstagare inom kultursektorn, inbegripet amatörer, som alla har drabbats hårt av covid‑19‑pandemin, och hyllar deras insatser under de svåra tider som miljoner människor i Europa nu upplever.

2.  Europaparlamentet understryker att återhämtningen efter pandemin och förnyelsen av den europeiska kulturpolitiken har en nära koppling till de andra utmaningar som Europeiska unionen och världen står inför, till att börja med klimatkrisen. Parlamentet är övertygat om att den framtida kulturpolitiken måste vara nära kopplad till sociala utmaningar samt till den gröna och digitala omställningen.

3.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna öronmärks för en betydande del av de åtgärder för ekonomisk återhämtning som planeras av EU-institutionerna och att detta kombineras med omfattande och snabba åtgärder till förmån för Europas kulturella och kreativa krafter, så att de kan fortsätta sitt arbete under de kommande månaderna och överleva dessa kristider och skapa motståndskraft inom sektorn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att samordna sina insatser för att stödja de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens och Europeiska rådets insatser för att utarbeta återhämtningsplanen ”Next Generation EU”. Parlamentet är dock oroat över att inget specifikt belopp tydligt har öronmärkts för att direkt gynna de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att kulturella och kreativa aktörer tydligt bör stå i centrum för medlemsstaternas riktade åtgärder, och att de snabbt och i stor omfattning bör få ta del av alla återhämtningsmedel.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avsätta minst 2 % av faciliteten för återhämtning och resiliens till de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, beroende på deras specifika behov. Parlamentet betonar att denna procentandel bör återspegla de kulturella och kreativa sektorernas och näringarnas betydelse för EU:s BNP, med tanke på att de står för 7,8 miljoner arbetstillfällen och 4 % av BNP. Parlamentet upprepar att det behövs exakta program- och finansieringsplaner som är utformade för att säkerställa kontinuitet i de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna och för att skapa förutsägbarhet för de människor som är verksamma inom dessa.

6.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av React-EU som en direkt handlingsplan i syfte att tillhandahålla ytterligare finansiering till svårt drabbade regioner och ekonomiska sektorer. Parlamentet välkomnar att kulturen har fastställts som en viktig sektor som har påverkats av krisen. Parlamentet är emellertid oroat över att inga åtgärder har vidtagits för att se till att de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna drar nytta av detta initiativ. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att betrakta de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna som strategiska sektorer och en prioritering inom ramen för EU:s återhämtningsplan, och att fastställa en tydlig budget kopplad till snabba och konkreta åtgärder för dessa aktörers återhämtning, vilket bör gynna alla berörda parter, inbegripet oberoende konstnärer, och som inte bara syftar till deras ekonomiska återhämtning utan även till att förbättra arbetsvillkoren för de personer som arbetar inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna.

7.  Europaparlamentet beklagar att Kreativa Europa inte fick någon ytterligare finansiering från fonden Next Generation EU, och efterlyser en ökning av den totala budgeten för Kreativa EU till 2,8 miljarder EUR.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att tillämpningsområdet för de särskilda nationella sociala, skattemässiga och ekonomiska regler, som vanligtvis tillämpas på aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna, kan utvidgas under krisen och efter den. Parlamentet önskar att medlemsstaterna ska låta de små och medelstora företag som är verksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna omfattas av de särskilda återhämtningsplaner som de redan har infört. Parlamentet vill att medlemsstaterna ska överväga att erbjuda ekonomiskt stöd till kulturinrättningar och kulturevenemang när nya åtgärder vidtas för hälsa och säkerhet.

9.  Europaparlamentet efterlyser mer samordning för att identifiera bästa praxis och konkreta lösningar som kan stödja de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna under den nuvarande situationen och när verksamheten eventuellt inleds på nytt. Parlamentet välkomnar sektorns kampanjer #saveEUculture och #double4culture samt kommissionens insatser för att främja de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna genom kampanjen #CreativeEuropeAtHome.

10.  Europaparlamentet noterar med oro att sociala skyddsnät ofta har varit otillgängliga för kreativt yrkesverksamma personer med atypiska anställningsformer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillgång till sociala förmåner för alla kreativt yrkesverksamma, även för personer med atypiska anställningsformer.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en europeisk ram för arbetsvillkor inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna på EU-nivå, som återspeglar sektorns särdrag och som inför riktlinjer och principer i syfte att förbättra arbetsvillkoren, med särskild uppmärksamhet på gränsöverskridande sysselsättning.

12.  Europaparlamentet noterar att reserestriktionerna fortsätter att hindra europeiskt kulturellt samarbete och har allvarligt påverkat den internationella rörligheten och de internationella turnéerna, som utgör en viktig inkomstkälla för kulturaktörer. Parlamentet noterar att medel till internationellt samarbete, turnéverksamhet och samproduktion ofta har skurits ned och riktats till krisfinansiering i samband med pandemin. Parlamentet är oroat över de negativa effekterna av dessa åtgärder på det europeiska kulturella samarbetet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avhålla sig från omotiverade Schengenrestriktioner, och uppmanar kommissionen att utarbeta riktlinjer för medlemsstaterna om säkra gränsöverskridande turnéer, livekulturuppträdanden och kulturevenemang.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja konstnärers rörlighet, så att de kan utbyta praxis och teknik, och att avsevärt främja deras integrering på arbetsmarknaden. Parlamentet stöder helhjärtat det ömsesidiga erkännandet av konstnärlig kompetens.

14.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av EU:s instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE), som är avsett att stödja de åtgärder för arbetstidsförkortning som införts av medlemsstaterna, särskilt när det gäller små och medelstora företag och egenföretagare. Parlamentet anser att detta instrument, genom att det omfattar så många kulturella aktörer som möjligt, bland annat frilansande författare, utövande konstnärer, artister och andra kulturarbetare, kan göra det möjligt för kulturella och kreativa aktörer att stanna kvar inom sitt verksamhetsområde, samtidigt som deras inkomstbortfall kompenseras och deras expertis inte går förlorad. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att ge tillräckliga garantier så att SURE snabbt är färdigt att tas i bruk och stå till förfogande för alla juridiska personer, däribland informella enheter i de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna.

15.  Europaparlamentet anser att den nuvarande pandemin och dess inverkan på våra ekonomier inte bör användas som ett argument för att ytterligare minska de nationella eller europeiska offentliga utgifterna för kultur. Parlamentet betonar den avgörande roll som programmet Kreativa Europa och dess delprogram Media och Kultur samt dess sektorsövergripande programområden spelar för att säkerställa europeisk samordning och en rimlig grad av stabilitet i sektorn genom tillgång till EU-finansiering, som ger projekt möjlighet att utveckla långsiktiga partnerskap. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna ingå som en viktig del genom hela den fleråriga budgetramen. Parlamentet erinrar i detta sammanhang att det har krävt en nödvändig fördubbling av budgeten för programmet Kreativa Europa för nästa fleråriga budgetram, och bekräftar eftertryckligen sin ståndpunkt när det gäller att stödja de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna och deras arbetstagare. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att programmen slutförs och godkänns så snart som möjligt, så att en smidig övergång från de föregående programmen kan säkerställas. Parlamentet betonar att om inledningen av den nya finansieringsperioden försenas måste kommissionen säkerställa en övergång för att överbrygga klyftan mellan det nuvarande programmet Kreativa Europa och det nya programmet.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga och tydligt informera om ett brett spektrum av blandade finansieringskällor som de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna kan dra nytta av. Parlamentet insisterar på att den framtida kunskaps- och innovationsgruppen som ska arbeta med de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna inom Europeiska institutet för innovation och teknik bör spela en ledande roll i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera finansiering från Horisont Europa för kulturella och kreativa aktörer som är verksamma inom kulturexperiment, kulturell innovation och konstnärlig forskning. Parlamentet upprepar behovet av ökade synergier på europeisk nivå samtidigt som man främjar nya innovativa och digitala lösningar som kan hjälpa sektorn nu och i framtiden.

17.  Europaparlamentet erkänner digitaliseringens betydelse för skapande, produktion, spridning och tillgänglighet av kulturella och kreativa verk och uppmanar kommissionen att ytterligare fastställa finansiering för digitaliseringen av europeiska kulturella verk och att underlätta små och medelstora företags och organisationers tillgång till digitala färdigheter och digital infrastruktur.

18.  Europaparlamentet noterar att de flesta stödåtgärder som hittills utformats har varit skuldbaserade, ett alternativ som inte är hållbart för alla aktörer i de kulturella ekosystemen. Parlamentet efterlyser omfattande och i första hand bidragsbaserat stöd till de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna för att säkerställa lokalsamhällenas försörjning.

19.  Europaparlamentet välkomnar de nya stödåtgärderna inom ramen för lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna, som syftar till att förbättra tillgången till överkomlig skuldfinansiering för små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna. Parlamentet understryker att den måste göras mer allmänt tillgänglig och bör omfatta alla medlemsstater och regioner samt små och medelstora företag av alla storlekar. Parlamentet önskar en förstärkt användning av lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna inom ramen för programmet InvestEU, för att ge de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna mer flexibilitet.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att små och medelstora företag inom kultur- och kreativitetsområdet får ökat stöd i form av skuldfinansiering via de framtida garantiinstrumenten inom InvestEU-programmet för 2021–2027.

21.  Europaparlamentet beklagar att det inte skedde någon ytterligare utveckling för att göra det möjligt för icke-statliga organisationer och mindre organisationer att få tillgång till finansiella resurser. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att se över sina nuvarande kriterier och strategier när det gäller garantier, särskilt för de små och medelstora företag som har högre riskprofiler med sämre eller ingen tillgång till finansmarknaderna och som genererar immateriella tillgångar.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att mildra krisens allt svårare inverkan på de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, nu när festivaler och kulturevenemang fortsätter att ställas in, vilket får katastrofala konsekvenser särskilt för musik- och scenkonstsektorn samt för oberoende konstnärer. Parlamentet anser att det bör inrättas europeiska digitala plattformar avsedda för scenkonst i syfte att dela så mycket europeiskt kulturinnehåll och kreativa produktioner som möjligt. När dessa plattformar byggs upp bör rättvisa inkomster för konstnärer, upphovsmän och företag vara utgångspunkten. Parlamentet begär att tillsammans med relevanta aktörer involveras mer i arbetet med att identifiera lösningar som stöder verksamheten och särskilt de konstnärer och upphovsmän som påverkas av att större festivaler och kulturevenemang inställs.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa huruvida de nationella metoderna för fördelning av kulturfinansiering är tillgängliga för alla upphovsmän och om tilldelningen är oberoende, fri och rättvis. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta bättre kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att säkerställa ett tillförlitligt och kontinuerligt flöde av data om de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna.

24.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att andra åtgärder kan vidtas för att hjälpa de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna att återhämta sig från krisen, såsom sänkta mervärdesskattesatser för alla kulturella varor och tjänster, bättre värdering av immateriella tillgångar och skattelättnader för kulturproduktion.

25.  Europaparlamentet påpekar att turismen står för 10,3 procent av EU:s bruttonationalprodukt, varav mer än 40 procent har koppling till kulturutbudet. Parlamentet anser att en gradvis återhämtning av turismen ger möjlighet att aktivt främja den europeiska kulturen och kulturarvet och samtidigt lägga grunden till en hållbar europeisk turism. Parlamentet vill i detta sammanhang se en lansering av ett årligt program för värdesättande av den europeiska kulturen och det europeiska kulturarvet, som återspeglar den kulturella mångfalden i Europa. Parlamentet begär att strukturfonderna så långt som möjligt ska inbegripa kulturellt bevarande och konstnärligt skapande i de projekt som får stöd. Parlamentet understryker det viktiga mervärdet av historisk och kulturell turism. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa en integrerad politik för att stödja återupplivandet av denna sektor.

26.  Europaparlamentet anser att vi bör ta tillfället i akt att främja europeiskt kulturellt innehåll i hela världen genom att uppmuntra europeisk produktion och utveckla europeiska radio- och tv-nätverk. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna så att den berörda lagstiftningen kan införlivas så smidigt som möjligt, såsom översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster(6), direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden(7) och direktivet om satellitsändningar och vidaresändning via kabel(8). Parlamentet betonar film- och videoindustrins potential och efterlyser ett paneuropeiskt partnerskap för att stödja europeiska upphovsmän på området. Parlamentet understryker att man genom genomförandet av dessa direktiv och kommande lagstiftningsförslag måste bevara och främja kollektiva mekanismer, för att säkerställa tillräckligt skydd för enskilda upphovsmän.

27.  Europaparlamentet erkänner den försvagade situationen för det mediala ekosystemet och den svåra situationen för lokala och regionala nyhetsmedier samt för dem som är verksamma på mindre marknader. Parlamentet anser att fria, oberoende och tillräckligt finansierade medier också motverkar spridningen av och genomslagskraften för desinformation, och att kommissionen därför bör lägga fram strategier på medellång och lång sikt i detta avseende, inbegripet särskilda initiativ för att stödja lokala och regionala medier och medier som är verksamma på små marknader. Parlamentet anser att man bör överväga att inrätta en fond för nyhetsmedier, som baseras på armlängdsprincipen. Parlamentet stöder kommissionens kommande förslag om paketet för digitala tjänster, särskilt dess nya och reviderade regler om onlineplattformar och onlinereklam. Parlamentet anser att man bör uppmärksamma koncentrationen av medieägandet, som ofta minskar nyheternas pluralism och mångfald och även kan ha en negativ inverkan på informationsmarknaden. Parlamentet stöder den planerade handlingsplanen för medier och audiovisuella medier och dess uttalade mål att öka konkurrenskraften och bidra till en digital omvandling av sektorn.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och främja konstnärliga uttryck, vilket är avgörande för att främja demokratin och för en sund återhämtning av samhället från denna kris utan motstycke. Parlamentet betonar vikten av EU-finansiering för att främja och upprätthålla den kulturella och mediala friheten och mångfalden. Parlamentet anser att de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna hör till de mest dynamiska sektorerna i ekonomin, och att de bör främja jämställdhet och skulle kunna fungera som en stark katalysator för hållbar utveckling och rättvis omställning.

29.  Europaparlamentet understryker den kulturella mångfaldens potential när det gäller att nå ut till europeiska kulturella och kreativa sektorer och näringar på global nivå, och efterlyser en balanserad strategi som integrerar ett brett spektrum av aktörer från olika regioner och av olika storlek. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att göra en ordentlig utvärdering av befintliga program och EU-åtgärder, såsom det europeiska kulturarvsmärket, och att integrera en finansiell utvärdering för att möjliggöra bättre kommunikation om kulturarv och kulturvägar, så att medborgarna kan få bättre förståelse för EU:s åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ambitiös och inkluderande kommunikations- och marknadsföringspolitik för kultur i Europa, som skulle göra det möjligt för europeiskt kulturellt innehåll samt europeiska kulturevenemang och kulturinrättningar att få en verklig europeisk och global räckvidd.

30.  Europaparlamentet anser att de åtgärder som medlemsstaterna och kommissionen har vidtagit för att hjälpa de kulturella och kreativa aktörerna i Europa bör stödja aktörer och initiativ som återspeglar den kulturella och språkliga mångfalden i Europa, inbegripet minoritetsspråk och små språk.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med de europeiska kulturhuvudstäderna när det gäller att identifiera praktiska lösningar för att hjälpa dem att så långt möjligt begränsa de störningar som pandemin orsakar, särskilt med de städer som är kulturhuvudstäder 2020 och 2021, genom en djupgående dialog med organisatörerna. Parlamentet betonar vikten av att göra fler stödmekanismer och finansiella lösningar tillgängliga för dem. Parlamentet upprepar att tidsplanen för de europeiska kulturhuvudstäderna har ändrats på grund av de rådande omständigheterna, och uppmanar beslutsfattarna att bedöma huruvida det är möjligt att förlänga de städers period som kulturhuvudstad, som står följande i turen.

32.  Europaparlamentet efterlyser ökade insatser för att bygga vidare på Europaåret för kulturarv i syfte att utveckla det till ett hållbart politiskt arv. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inta en mer integrerad hållning till kulturarvet genom att behandla det materiella, immateriella, naturliga och digitala kulturarvet så att det är sammanhängande och oskiljbart. Parlamentet betonar behovet av att inrätta en bestående plattform där det organiserade civila samhället står i centrum för samarbete och samordning av kulturarvspolitiken på EU-nivå. Parlamentet efterlyser också en övergripande ram för det digitala kulturarvet, med särskild inriktning på digitalisering av det befintliga kulturarvet och en utbredd tillgång till digitaliserat kulturellt material. Parlamentet noterar i detta sammanhang vikten av interoperabilitet och standarder. Parlamentet efterlyser en grundlig översyn av kommissionens rekommendation av den 27 oktober 2011 om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande(9).

33.  Europaparlamentet understryker att många kulturarvsplatser lämnades utan övervakning och utan ordentligt underhåll under nedstängningen, vilket ledde till skador på dessa platser, som redan är utsatta för miljöförstöring, naturkatastrofer och klimatförändringar samt olagliga utgrävningar och olaglig handel. Parlamentet betonar behovet av att skydda sysselsättningen inom kulturarvssektorn, stödja restauratörer och kulturarvsexperter och tillhandahålla de verktyg som de behöver för att skydda europeiska kulturarvsplatser.

34.  Europaparlamentet anser att den kulturella dimensionen bör ingå i dialogen med medborgarna, särskilt under den kommande konferensen om Europas framtid.

35.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 238, 6.7.2018, s. 28.
(2) Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
(3) Antagna texter, P9_TA(2020)0169.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 221.
(5) https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Culture_statistics_-_cultural_employment#Self-employment
(6) EUT L 303, 28.11.2018, s. 69.
(7) EUT L 130, 17.5.2019, s. 92.
(8) EGT L 248, 6.10.1993, s. 15.
(9) EUT L 283, 29.10.2011, s. 39.

Senaste uppdatering: 12 januari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy