Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2780(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B9-0257/2020

Debatter :

PV 15/09/2020 - 11
CRE 15/09/2020 - 11

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0240

Antagna texter
PDF 157kWORD 48k
Torsdagen den 17 september 2020 - Bryssel Preliminär utgåva
Covid-19: EU-samordning av hälsobedömningar och riskklassificering samt konsekvenserna för Schengen och den inre marknaden
P9_TA-PROV(2020)0240RC-B9-0257/2020

Europaparlamentets resolution av den 17 september 2020 om covid-19: EU-samordning av hälsobedömningar och riskklassificering samt konsekvenserna för Schengen och den inre marknaden (2020/2780(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget), samt artiklarna 4, 6, 9, 21, 67, 114, 153, 169 och 191,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 35 och 45,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer(1) (kodex om Schengengränserna),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier(2) (direktivet om fri rörlighet), och principen om icke-diskriminering som fastslås i detta,

–  med beaktande av kommissionens riktlinjer för gränsförvaltningsåtgärder för att skydda folkhälsan och säkerställa tillgången på varor och viktiga tjänster(3) och avseende fri rörlighet för arbetstagare under utbrottet av covid-19(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 maj 2020 Med sikte på ett stegvist och samordnat återställande av den fria rörligheten och avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna – Covid-19(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juni 2020 om den tredje bedömningen av tillämpningen av de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU (COM(2020)0399),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om situationen i Schengenområdet efter covid‑19-utbrottet(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2020 om EU:s hälsoberedskap i närtid inför covid-19-utbrott (COM(2020)0318),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 4 september 2020 till rådets rekommendation om en samordnad strategi för inskränkningar i den fria rörligheten med anledning av covid-19-pandemin (COM(2020)0499),

–  med beaktande av de senaste rapporterna om hoten från smittsamma sjukdomar (CDTR) från Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och ECDC:s folkhälsoriktlinjer och rapporteringsprotokoll avseende covid-19,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91(9),

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Covid-19-pandemin har övergått från en akut till en kronisk riskhanteringsfas. Det förefaller troligt att viruset kommer att förbli aktivt tills ett effektivt och säkert vaccin har tagits fram och tillhandahållits i tillräckligt stora mängder för att säkerställa ett fullgott skydd för en mycket stor del av världens befolkning. Detta innebär att vi kommer att fortsätta att leva under svåra förhållanden under minst flera månader framöver.

B.  Förekomsten av covid-19 och spridningens intensitet och varaktighet skiljer sig mycket mellan olika medlemsstater och mellan olika regioner inom samma medlemsstat.

C.  Flera vaccin befinner sig i en långt framskriden testfas, men ännu har inget vaccin genomgått EU:s hela förfarande för marknadsgodkännande.

D.  Den regelbundna influensasäsongen kommer sannolikt att öka antalet personer med milda symtom som bör testas.

E.  I vissa medlemsstater är testkapaciteten fortfarande otillräcklig. Ibland får människor vänta i flera dagar för att få resultaten av sina covid-19-tester. Detta påverkar i hög grad deras förmåga att arbeta och resa.

F.  Vissa medlemsstater vägrar att erkänna covid-19-tester som har utförts i en annan medlemsstat. Denna misstro komplicerar i hög grad människors liv.

G.  Skillnader i hur uppgifter om covid-19 samlas in i EU gör dem svåra att jämföra.

H.  Det finns fortfarande ingen harmoniserad metod för insamling och utvärdering av uppgifterna om antalet smittade personer eller någon harmoniserad metod för så kallade trafikljusmodeller för covid-19. På grund av denna bristfälliga harmonisering tolkas uppgifterna om smittade personer mycket olika i olika medlemsstater, vilket kan leda till att medborgare från andra medlemsstater utsätts för otillbörlig diskriminering.

I.  EU:s insatser mot covid-19-pandemin har hittills visat på bristande samordning mellan medlemsstaterna sinsemellan och med EU:s institutioner när det gäller samordning av folkhälsoåtgärder, däribland restriktionerna i människors rörlighet inom och över gränserna.

J.  Under den senaste tidens ökning av nya covid-19-fall i EU har medlemsstaterna återigen tagit till skiftande och icke samordnade åtgärder avseende den fria rörligheten för personer som reser från andra EU-länder och i vissa fall stängt sina gränser. Varje medlemsstat har tagit fram sina egna nationella åtgärder utan samordning på EU-nivå, exempelvis obligatorisk eller rekommenderad karantän (med olika längd), negativa polymeraskedjereaktionstester (PCR) vid ankomst med olika giltighetsperiod, användning av olika nationella formulär för lokalisering av resenärer, olika tillämpning av kriterier för att definiera riskområden och olika krav för användning av munskydd.

K.  Många människor i Europa har ålagts att följa olika regler inte bara beroende på sin nationalitet eller bosättningsort utan även beroende på vart de har rest. Denna brist på samordning under sommarperioden ledde till oorganiserade kontroller och åtgärder vid gränserna samt på flygplatser och järnvägsstationer.

L.  Covid-19-krisen har fått enorma hälsokonsekvenser och i många fall också mycket stora negativa konsekvenser för grundläggande rättigheter och för ekonomiska, vetenskapliga, sociala, turistmässiga och kulturella utbyten.

M.  Hälso- och sjukvård är framför allt en nationell fråga, men folkhälsa är ett område där medlemsstaterna och unionen har delad behörighet.

N.  Det finns fortfarande utrymme för EU att åstadkomma mer inom folkhälsopolitiken inom ramen för de befintliga parametrarna i fördragen. Fördragens folkhälsobestämmelser underutnyttjas fortfarande i hög grad när det gäller de åtaganden för vilka de skulle kunna användas. Parlamentets uppmaning om att inrätta en europeisk hälsounion i resolutionen av den 10 juli 2020 förtjänar att upprepas i detta sammanhang.

O.  Gränsöverskridande hot kan endast bemötas gemensamt och kräver därför samarbete och solidaritet inom unionen och en gemensam europeisk strategi.

P.  Sedan den allmänna spridningen av covid-19 tog fart i EU har parlamentet upprepade gånger uppmanat kommissionen och medlemsstaterna att vidta samordnade åtgärder för den fria rörligheten för personer, varor och tjänster på den inre marknaden. Fri rörlighet för personer, varor och tjänster är tre av de grundläggande pelarna i de fyra friheterna, som ligger till grund för en välfungerande inre marknad.

Q.  Medlemsstaternas åtgärder, däribland återinförandet av inre gränskontroller, påverkar de i unionsrätten förankrade rättigheterna och friheterna för personer. Åtgärder som vidtas av medlemsstaterna eller unionen bör alltid respektera de grundläggande rättigheterna. Åtgärderna bör vara nödvändiga, proportionella, tillfälliga och begränsade i omfattning.

R.  Solidaritet mellan medlemsstaterna är inte något som är valfritt utan en fördragsenlig skyldighet och ingår i vår europeiska värdegrund.

S.  Icke samordnade begränsningar av den fria rörligheten för personer inom EU leder till en kraftig fragmentering av den inre marknaden.

T.  Kommissionen har redan tagit olika initiativ för att förbättra samordningen, t.ex. i form av riktlinjer, meddelanden och administrativa skrivelser samt ett förslag till rådets rekommendation om en samordnad strategi för inskränkningar i den fria rörligheten med anledning av covid-19-pandemin.

U.  Rådet bör ställa sig bakom denna rekommendation och fastställa de åtgärder som krävs för att säkerställa att medlemsstaterna samordnar sina beslut och åtgärder i avsikt att stoppa eller begränsa spridningen av viruset.

V.  En återgång till ett fullt fungerande Schengenområde är av yttersta vikt för att slå vakt om principen om fri rörlighet och en fungerande inre marknad, som är två av den europeiska integrationens största landvinningar och en grundförutsättning för EU:s ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin.

W.  De skiftande reserestriktionerna har lett till att många människor fått sina flyg inställda utan att ännu ha fått någon ersättning.

X.  Som medlagstiftare och enda institution som är direktvald av EU-medborgarna måste parlamentet inkluderas som en integrerad och väsentlig del i alla diskussioner om EU:s samordning för att hantera denna hälsokris.

Y.  Medlemsstaterna verkar inte ha dragit lärdom av krisens början. Det finns ingen gemensam europeisk hälsopolitik utan bara en mängd olika nationella strategier.

Z.  EU måste planera framåt för att hantera en eventuell fortsättning på covid-19-pandemin och/eller andra eventuella kriser av liknande slag.

1.  Europaparlamentet uttrycker oro över covid-19-utbrottets konsekvenser och långsiktiga följder för människors välbefinnande i världen, särskilt för de mest utsatta grupperna och människor i utsatta situationer, såsom äldre och personer som redan lider av dålig hälsa.

2.  Europaparlamentet uttrycker oro över det ökande antalet fall av covid-19 i flera medlemsstater sedan juni och framhåller bestämt att det behövs en gemensam och samordnad hälsohantering för att bekämpa denna pandemi effektivt.

3.  Europaparlamentet påpekar vikten av att försäkra medborgarna om att de åtgärder som vidtas är konsekventa från en medlemsstat till en annan, vilket kommer att hjälpa till att övertyga medborgarna om att följa dessa åtgärder.

4.  Europaparlamentet påminner om att fri rörlighet för unionsmedborgare är en grundläggande rättighet som fastslås i EU-fördragen och i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

5.  Europaparlamentet understryker att denna rättighet endast får inskränkas av specifika och avgränsade skäl som rör allmänintresset, nämligen skyddet av den allmänna ordningen och den allmänna säkerheten. Parlamentet insisterar på att sådana inskränkningar bör tillämpas i enlighet med kodexen om Schengengränserna och de allmänna principerna i EU-rätten, särskilt proportionalitetsprincipen och principen om icke-diskriminering.

6.  Europaparlamentet påpekar att kontroller vid de inre gränserna är en sista utväg, och påminner om att medlemsstaterna bör kontrollera om andra åtgärder kan vara lika eller bättre lämpade att uppnå samma mål. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att se möjligheten att införa minimihälsokontroller och/eller proportionerliga poliskontroller som ett bättre alternativ till att införa inre gränskontroller och att endast vidta åtgärder som är absolut nödvändiga, samordnade och proportionerliga.

7.  Europaparlamentet anser det mycket angeläget att EU:s inre gränser hålls öppna för varor och tjänster inom EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eftersom en stängning av de inre gränserna skulle kunna inverka negativt på den inre marknaden. Parlamentet påpekar hur angeläget det är med ett åtagande om att vidta harmoniserade åtgärder som kan återskapa förtroendet mellan medlemsstaterna, så att den fria rörligheten för varor och tjänster kan återupptas på den inre marknaden.

8.  Europaparlamentet upprepar sin enträgna uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna om att bedriva särskilt, strukturerat och effektivt samarbete i detta sammanhang för att fastställa och föregripa behovet av gemensamma åtgärder.

9.  Europaparlamentet påpekar att Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) fortsatt påtalar skillnader i medlemsstaternas insamling och rapportering av uppgifter. Parlamentet beklagar att denna brist på harmonisering hindrar oss från att få en tydlig och fullständig bild av virusets spridning i Europa vid en given tidpunkt.

10.  Europaparlamentet betonar att ECDC utför ett ovärderligt arbete och omedelbart bör ges mer resurser, inbegripet mer fast personal, för att fortsätta sitt arbete med covid-19 och samtidigt kunna fortsätta och återuppta sitt arbete med andra sjukdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett reviderat mandat för ECDC som betydligt ökar dess budget, personal och befogenheter på lång sikt så att ECDC alltid kan tillhandahålla ett folkhälsoskydd i världsklass, även under pandemier.

11.  Europaparlamentet noterar att varje medlemsstat har följt rekommendationerna från sitt eget vetenskapliga råd med endast begränsad samordning med övriga medlemsstater eller med kommissionen.

12.  Europaparlamentet anser att ECDC bör ha möjlighet att på ett adekvat och effektivt sätt bedöma risken för spridning av viruset och offentliggöra en veckovis uppdaterad riskkarta som bygger på en gemensam färgkod och som har upprättats utifrån information från medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet stöder färgkoden i kommissionens senaste förslag till rådets rekommendation. Parlamentet anser att de föreslagna kategorierna (grönt, orange, rött och grått) kommer att underlätta rörligheten inom EU och ge medborgarna mer transparent information.

14.  Europaparlamentet uppmanar därför eftertryckligen rådet att omgående anta och genomföra kommissionens förslag till rådsrekommendation om en samordnad strategi för inskränkningar i den fria rörligheten med anledning av covid-19-pandemin. Parlamentet insisterar på att en sådan gemensam ram är avgörande för att undvika störningar på den inre marknaden, inte minst genom att det fastställs tydliga regler för resenärer med samhällsviktiga uppgifter, till exempel transportarbetare, leverantörer av gränsöverskridande tjänster såsom sjukvård och äldrevård och säsongsarbetare.

15.  Europaparlamentet understryker att de gemensamma metoder och kriterier som antagits och de kartor som utarbetats av ECDC bör underlätta en samordnad strategi för medlemsstaternas egna beslutsprocesser och säkerställa att alla beslut av medlemsstaterna är konsekventa och väl samordnade.

16.  Europaparlamentet erkänner vikten av kumulativa incidenstal och andel positiva testresultat för att utvärdera virusets spridning, men anser att andra kriterier såsom antalet sjukhusinläggningar och antalet intensivvårdsfall också bör beaktas.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja en gemensam metod för att samla in hälsouppgifter och för att räkna och rapportera antalet dödsfall.

18.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att fastställa gemensamma definitioner för vad som utgör ett positivt covid-19-fall och ett covid-19-dödsfall samt för vad som utgör ett tillfrisknande efter infektion.

19.  Europaparlamentet understryker att gemensamma definitioner, hälsokriterier och metoder kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att genomföra en gemensam analys av den epidemiologiska risken på EU-nivå.

20.  Europaparlamentet välkomnar helhjärtat den regionala strategi som föreslagits av kommissionen. Parlamentet anser att ECDC:s riskkartläggning bör göras på regional nivå och inte bara på nationell nivå. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förse ECDC med uppgifter som samlats in av de regionala myndigheterna.

21.  Europaparlamentet påminner om att ECDC har rekommenderat medlemsstaterna att följa minimireferensåtgärder för att undvika virusspridning, såsom hygienåtgärder, fysisk distansering och begränsning av sammankomster, användning av munskydd i särskilda miljöer, distansarbete, omfattande testning, isolering av fall, karantän för dem som varit i nära kontakt med sjuka och skydd av utsatta befolkningsgrupper.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa ECDC:s ovannämnda rekommendationer och att fastställa en gemensam ram för hälsoåtgärder som myndigheterna i drabbade områden bör anta för att hejda spridningen av pandemin.

23.  Europaparlamentet konstaterar att ytterligare åtgärder bör övervägas och delas av myndigheterna om smittspridningstakten ökar, däribland insatser som innebär att man begränsar befolkningsrörelserna, minskar antalet kontakter per person och förbjuder massammankomster, med särskild hänsyn ägnad åt högriskområden.

24.  Europaparlamentet anser att en sådan ram skulle stärka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna och mellan de berörda områdena och göra det möjligt att undvika restriktiva responsåtgärder.

25.  Europaparlamentet påpekar att ekonomin och människors vardagsliv i gränsregioner har påverkats negativt av gränsstängningar och att flera medlemsstater har infört särskilda undantag och anpassningar av reglerna för dessa regioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt ta hänsyn till särdragen i gränsregioner, där gränspendling är vanlig, och att poängtera behovet av samarbete på lokal och regional nivå i sådana områden, gemensamt inrätta hälsomekanismer för samordning och informationsutbyte i realtid och införa så kallade gröna filer för samhällsviktiga arbetstagare.

26.  Europaparlamentet vill att det antas och genomförs en gemensam teststrategi där testresultaten erkänns i alla medlemsstater och tillräcklig testkapacitet tillhandahålls så att alla som behöver testa sig kan göra det utan orimliga väntetider. Parlamentet anser att tester inför en resa där detta är nödvändigt helst bör göras i ursprungslandet. Parlamentet anser också att medlemsstaterna och kommissionen bör upprätta en förteckning över myndigheter som kan utfärda testcertifikat för detta syfte, så att förfarandet inte kan missbrukas.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och ECDC att utvärdera möjligheten att använda tillförlitliga men billiga 15-minuterstester.

28.  Europaparlamentet påminner om att de flesta medlemsstater har utvecklat smittspårningsappar för covid-19 med hjälp av samma decentraliserade arkitektur. Parlamentet förväntar sig att dessa appar ska vara driftskompatibla på EU-nivå senast i oktober så att det blir möjligt med EU-omfattande spårning av covid-19. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare uppmuntra allmänheten att använda dessa appar och att göra detta i full överenstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att, med beaktande av ECDC:s yttrande, enas om en gemensam karantänperiod vid nödvändiga och icke nödvändiga resor inom EU samt nödvändiga och icke nödvändiga resor till EU från tredjeländer.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta ett gemensamt protokoll för övervakning av asymtomatiska patienter samt isoleringsåtgärder för patienter som testats positivt för covid-19 och för personer som varit i kontakt med dessa patienter.

31.  Europaparlamentet välkomnar medborgarnas användning av formulär för lokalisering av passagerare. Parlamentet anser att en harmoniserad version av detta informationsformulär bör användas företrädesvis i digitalt format för att förenkla behandlingen och att även ett analogt format bör tillhandahållas för att garantera alla européer tillgång. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett harmoniserat formulär för lokalisering av passagerare för att skapa tilltro till ett EU-omfattande övervakningssystem.

32.  Europaparlamentet betonar att alla åtgärder som begränsar vår integritet och dataskyddet måste vara lagliga, effektiva när det gäller att hantera risker för liv och folkhälsa och strikt proportionerliga samt att de endast får användas för folkhälsoändamål och måste omfattas av strikta tidsfrister. Parlamentet betonar att nödåtgärder inte får leda till massövervakning efter krisen och kräver garantier i detta avseende.

33.  Europaparlamentet insisterar på att formuläret för lokalisering av passagerare och dess användning till fullo bör överensstämma med dataskyddsreglerna, särskilt om integritet och konfidentialitet. Parlamentet insisterar på att de registrerade uppgifterna endast får användas för kontaktspårning av covid-19 och inte för något annat ändamål, i enlighet med principen om ändamålsbegränsning. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att uppdatera sin lagstiftning på området i enlighet med detta.

34.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning från resolutionen om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19 om att kommissionen bör föreslå inrättandet av en europeisk mekanism för hälsoinsatser (EHRM) för att man ska kunna reagera på alla typer av hälsokriser, stärka insatssamordningen på EU-nivå samt övervaka inrättandet och ibruktagandet av den strategiska reserven av läkemedel och medicinsk utrustning och säkerställa att den fungerar ordentligt. Parlamentet anser att denna mekanism bör formalisera de arbetsmetoder som införts under covid-19-krisen genom att ta fasta på de metoder som föreskrivs i direktivet om gränsöverskridande hälsovård, beslutet om gränsöverskridande hot mot människors hälsa(10) och unionens civilskyddsmekanism.

35.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en arbetsgrupp för covid-19 inom ramen för EHRM och under ledning av kommissionen. Parlamentet anser att varje medlemsstat bör ha en företrädare i den arbetsgruppen och utse en av sina nationella myndigheter till kontaktpunkt. Parlamentet föreslår att huvudsyftet med denna arbetsgrupp bör vara att regelbundet sprida de rekommendationer som förmedlas på europeisk och nationell nivå. Parlamentet bör ha ett permanent utvärderingsmandat för att bedöma arbetsgruppens arbete.

36.  Europaparlamentet påminner om att tydlig, aktuell och heltäckande information till allmänheten är avgörande för att begränsa effekterna av eventuella inskränkningar i den fria rörligheten och för att säkerställa förutsägbarhet, rättssäkerhet och efterlevnad från medborgarnas sida.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av tydlig, tillgänglig och begriplig information om europeiska, nationella, regionala och lokala smittal, hälso- och sjukvårdssystem, befintliga åtgärder och reserestriktioner. Parlamentet betonar att denna viktiga information måste finnas tillgänglig på alla officiella språk och på språk som används av betydande delar av befolkningen, så att man inkluderar personer med invandrarbakgrund.

38.  Europaparlamentet betonar att all information måste vara lättbegriplig för hela befolkningen, inbegripet personer med låg läskunnighet, med hjälp av tydliga, harmoniserade färger och begripliga symboler i offentlig information, och att informationen också bör lämnas i analogt format på lämpliga ställen så att personer som saknar eller har begränsad tillgång till internet också blir inkluderade.

39.  Europaparlamentet uppmanar flygbolagen att så snart som möjligt ersätta passagerare som fått sina flygningar inställda på grund av pandemin och uppfylla sina skyldigheter enligt förordning (EG) nr 261/2004. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda överträdelser av passagerarnas rättigheter under denna pandemi.

40.  Europaparlamentet påminner om att flera kritiska sektorer, såsom livsmedelssektorn, läkemedelssektorn och hälso- och sjukvårdssektorn, och deras leveranskedjor, har drabbats av stora störningar under covid-19-pandemin.

41.  Europaparlamentet understryker behovet av att säkerställa en effektiv, motståndskraftig och framtidssäkrad inre marknad där nödvändiga varor och tjänster för människor fortsätter att levereras i hela EU och görs tillgängliga för alla människor.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna genomföra en omfattande och sektorsövergripande analys av ekonomierna inom EU för att förstå hur allvarliga konsekvenserna av covid-19-pandemin är och för att bedöma omfattningen av störningarna i de gränsöverskridande värdekedjorna. Parlamentet anser att en sådan analys är ett viktigt underlag för att kommissionen ska kunna utfärda uppdaterade rekommendationer och fastställa de centrala politiska åtgärder som kommer att stärka en kollektiv och långsiktig återhämtning av den inre marknaden där ingen lämnas utanför.

43.  Europaparlamentet upprepar att det är avgörande för människors vardag att nödvändiga varor som livsmedel, medicintekniska produkter och skyddsutrustning alltid levereras i hela EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ett uppgraderat direktiv om kritisk infrastruktur för att säkerställa fortsatt fri rörlighet för nödvändiga varor och tjänster på den inre marknaden i kristider såsom en pandemi.

44.  Europaparlamentet anser att det bör tas fram en övergripande strategi i detta avseende för att alltid garantera den fria rörligheten för varor och undvika unilaterala restriktiva åtgärder, med samtidigt beaktande av åtgärder för allmän säkerhet och folkhälsa, och för att uppmuntra ekonomisk återhämtning så att man kan stärka den inre marknadens motståndskraft och förbereda sig för en ny kris.

45.  Europaparlamentet stöder kraftfullt kommissionens uppmaning till medlemsstaterna att avstå från nationella åtgärder som förbjuder export inom EU av personlig skyddsutrustning eller andra viktiga medicinska instrument eller läkemedel.

46.  Europaparlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna kan samordna resurser, inbegripet tillverkningskapacitet, för att kunna tillgodose den ökade efterfrågan i EU på personlig skyddsutrustning, respiratorer och annan medicinsk utrustning, laboratorieutrustning och desinfektionsmedel, vilket även skulle bidra till att stärka det strategiska rescEU-beredskapslagret.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja den nuvarande lagstiftningen om offentlig upphandling för att maximera de befintliga flexibilitetsbestämmelsernas potential att åstadkomma enklare, snabbare och flexiblare upphandlingar. Parlamentet betonar vikten av gemensam upphandling av läkemedel, medicinsk utrustning och personlig skyddsutrustning för att säkra tillgången i alla regioner, även på landsbygden och i avlägsna områden och yttersta randområden.

48.  Europaparlamentet påminner om att covid-19-krisen har visat på brister i konsumentskyddet på grund av det ökade antalet bedrägerier och osäkra produkter, särskilt på nätet. Parlamentet framhåller behovet av att ta tag i dessa brister och se till att den digitala inre marknaden är rättvis och säker för alla via den kommande rättsakten om digitala tjänster genom att onlineplattformar tvingas vidta lämpliga åtgärder mot sådana produkter.

49.  Europaparlamentet betonar att konsumenterna måste vara väl informerade om sina rättigheter och om de alternativ de har när de köper varor eller tjänster, särskilt i kristider. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att tillhandahålla tillförlitlig och adekvat information på ett sätt som är lättillgängligt för konsumenter i hela unionen.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att genomföra åtgärderna i Next Generation EU fullt ut och så snabbt som möjligt genom att göra de nödvändiga nationella förfarandena så enkla och obyråkratiska som möjligt så att EU:s ekonomiska återhämtning på ett effektivt sätt kan hantera den djupaste kris EU ställts inför på senare tid. Parlamentet understryker att covid-19-krisen inte bör användas som en ursäkt för att skjuta upp, försvaga eller avskaffa tillämpningen av olika produkt- och industristandarder, inbegripet dem som syftar till att främja hållbarhet, utan snarare bör ses som ett tillfälle att förbättra den inre marknaden på ett sätt som främjar hållbar produktion och konsumtion.

51.  Europaparlamentet anser att en snabb återgång till ett fullt fungerande Schengenområde är av yttersta vikt, och betonar att det är mycket angeläget att medlemsstaterna, tillsammans med parlamentet, rådet och kommissionen, diskuterar en återhämtningsplan för Schengen, inklusive metoder och medel för att så snabbt som möjligt återgå till ett fullt fungerande Schengenområde utan inre gränskontroller och beredskapsplaner, för att inte tillfälliga kontroller vid de inre gränserna ska bli halvpermanenta på medellång sikt.

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka ansträngningarna för att fullborda integreringen av alla EU-medlemsstater i Schengenområdet och vill att samordnade och harmoniserade åtgärder ska tillämpas på samma sätt i hela unionen och gynna alla medborgare som bor där i lika utsträckning.

53.  Europaparlamentet påminner om att det har införts tillfälliga reserestriktioner för alla icke nödvändiga resor från tredjeländer till Schengenområdet. Parlamentet understryker att alla beslut om nekad inresa vid de yttre gränserna måste ske i enlighet med bestämmelserna i kodexen om Schengengränserna, särskilt respekten för de grundläggande rättigheterna, i enlighet med artikel 4 i kodexen.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella myndigheterna att proaktivt övervaka marknaden under och efter krisen för att förhindra att konsumenterna skadas på grund av covid-19-situationen och hjälpa dem att hävda sina rättigheter enligt EU-rätten.

55.  Europaparlamentet understryker att alla covid-19-betingade restriktioner som utfärdas av nationella myndigheter per definition bör vara tidsbegränsade eftersom den enda anledningen till att de vidtas är att motverka pandemin. Parlamentet förväntar sig att kommissionen noggrant ser till att tillfälliga åtgärder inte omvandlas till omotiverade långvariga hinder för den fria rörligheten för varor, tjänster och personer på den inre marknaden.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en strategi för ett ”motståndskraftigt Europa”, bestående av en riskkartläggning och alternativ för en sund förvaltning och investeringar i hälso- och sjukvårdssystem samt åtgärder mot pandemier på EU-nivå, inklusive motståndskraftiga leveranskedjor i EU, för att på så vis säkra produktionen av nyckelprodukter som läkemedelsingredienser, läkemedel och medicinsk utrustning.

57.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 77, 23.3.2016, s. 1.
(2) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.
(3) EUT C 86 I, 16.3.2020, s. 1.
(4) EUT C 102 I, 30.3.2020, s. 12.
(5) Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
(6) EUT C 169, 15.5.2020, s. 30.
(7) Antagna texter, P9_TA(2020)0175.
(8) Antagna texter, P9_TA(2020)0205.
(9) EUT L 46, 17.2.2004, s. 1.
(10) EUT L 293, 5.11.2013, s. 1.

Senaste uppdatering: 18 september 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy