Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/0036(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0162/2020

Ingivna texter :

A9-0162/2020

Debatter :

PV 06/10/2020 - 11
CRE 06/10/2020 - 11
PV 24/06/2021 - 2
PV 24/06/2021 - 4
CRE 24/06/2021 - 2
CRE 24/06/2021 - 4

Omröstningar :

PV 07/10/2020 - 2
PV 07/10/2020 - 11
PV 08/10/2020 - 2
PV 24/06/2021 - 11

Antagna texter :

P9_TA(2020)0253
P9_TA(2021)0309

Antagna texter
PDF 301kWORD 100k
Torsdagen den 8 oktober 2020 - Bryssel
Europeisk klimatlag ***I
P9_TA(2020)0253A9-0162/2020

Europaparlamentets ändringar antagna den 8 oktober 2020 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag) (COM(2020)0080 – COM(2020)0563 – C9-0077/2020 – 2020/0036(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Förslag till lagstiftningsresolution   Ändring
Ändring 1
Förslag till lagstiftningsresolution
Beaktandeled 5a (nytt)
–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, däribland mål 3 om global hälsa och välbefinnande,
Ändring 2
Förslag till lagstiftningsresolution
Beaktandeled 5b (nytt)
–  med beaktande av de dramatiska konsekvenserna för människors hälsa av luftföroreningar, som enligt Europeiska miljöbyrån orsakar 400 000 förtida dödsfall varje år,
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl -1 (nytt)
(-1)   Med det hot som klimatförändringarna utgör mot vår existens behöver ambitionsnivån höjas och fler klimatåtgärder vidtas av unionen och medlemsstaterna. Unionen har åtagit sig att trappa upp sina insatser för att bekämpa klimatförändringarna och nå resultat i fråga om genomförandet av 2015 års Parisavtal om klimatförändringar från den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (Parisavtalet)1a, baserat på rättvisa och på bästa tillgängliga vetenskap, och att ta sin del av de globala ansträngningarna för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå.
_________________
1a EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  I sitt meddelande av den 11 december 2019 om den gröna given19 lade kommissionen fram en ny tillväxtstrategi som ska ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. Den syftar också till att skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Samtidigt måste omställningen vara rättvis och inkluderande, och ingen får lämnas utanför.
 (1)  I sitt meddelande av den 11 december 2019 om den gröna given19 lade kommissionen fram en ny strategi för hållbar tillväxt som ska ställa om EU till ett sundare samt rättvist och välmående samhälle med en modern, hållbar, resurseffektiv och internationellt konkurrenskraftig ekonomi och med arbetstillfällen av hög kvalitet, där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. Den syftar också till att skydda, bevara, återställa och förbättra EU:s naturkapital, dess marina och terrestra ekosystem och dess biologiska mångfald och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter. Omställningen måste bygga på de senaste oberoende vetenskapliga bevisen. Samtidigt måste den vara socialt rättvis och inkluderande och bygga på solidaritet och samarbete på unionsnivå, där ingen får lämnas utanför, och på samma gång syfta till att skapa ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen av hög kvalitet och förutsägbara villkor för investeringar samt följa principen om att inte vålla skada.
_________________
 _________________
19 Meddelande från kommissionen – Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final av den 11 december 2019.
 19 Meddelande från kommissionen – Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final av den 11 december 2019.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Specialrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om effekterna av en global uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella nivåer och relaterade banor för globala växthusgasutsläpp20 ger en stark vetenskaplig grund för att bekämpa klimatförändringarna och visar på behovet av att intensifiera klimatinsatserna. Rapporten bekräftar att växthusgutsläppen snabbt måste minskas och att klimatförändringarna måste begränsas till 1,5 °C, särskilt för att minska sannolikheten för extrema väderhändelser. I sin globala utvärderingsrapport från 2019 visade den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) att den biologiska mångfalden i världen utarmas och att klimatförändringarna är den tredje viktigaste orsaken till förlust av biologisk mångfald22 .
 (2)  Specialrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om effekterna av en global uppvärmning på 1,5 °C över förindustriella nivåer och relaterade banor för globala växthusgasutsläpp20 ger en stark vetenskaplig grund för att bekämpa klimatförändringarna och visar på behovet av att snabbt intensifiera klimatinsatserna och av att ställa om till en klimatneutral ekonomi. Rapporten bekräftar att växthusgutsläppen snabbt måste minskas och att klimatförändringarna måste begränsas till 1,5 °C, särskilt för att minska sannolikheten att extrema väderhändelser ska inträffa och brytpunkter uppnås. I sin globala utvärderingsrapport från 2019 visade den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) att den biologiska mångfalden i världen utarmas och att klimatförändringarna är den tredje viktigaste orsaken till förlust av biologisk mångfald22 .Den visade också att naturbaserade lösningar kommer att stå för uppskattningsvis 37 % av begränsningen av klimatförändringarna fram till 2030. Klimatförändringarna slår hårt mot marina och terrestra ekosystem, som är viktiga sänkor för antropogena koldioxidutsläpp och har ett bruttoupptag på omkring 60 % av de globala antropogena utsläppen per år.
_________________
 _________________
20 IPCC, 2018: Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, H.-O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Connors, J.B.R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M.I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, and T. Waterfield (eds.)].
 20 IPCC, 2018: Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, H.-O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Connors, J.B.R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M.I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, and T. Waterfield (eds.)].
21 IPBES 2019: Global Assessment on Biodiversity and Ecosystem Services.
 21 IPBES 2019: Global Assessment on Biodiversity and Ecosystem Services.
22 Europeiska miljöbyrån: The European environment – state and outlook 2020 (Europas miljö – tillstånd och utblick 2020) (Luxemburg: EU:s publikationsbyrå, 2019).
 22 Europeiska miljöbyrån: The European environment – state and outlook 2020 (Europas miljö – tillstånd och utblick 2020) (Luxemburg: EU:s publikationsbyrå, 2019).
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Det är nödvändigt med ett fast, långsiktigt mål för att bidra till ekonomisk och samhällelig omvandling, sysselsättning, tillväxt och uppnående av FN:s mål för hållbar utveckling, samt för att på ett rättvist och kostnadseffektivt gå mot det temperaturmål som fastställdes i Parisavtalet om klimatförändringar från 2015 vid den 21:a partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallat Parisavtalet).
 (3)  Det är nödvändigt med ett fast, långsiktigt mål för att bidra till rättvis ekonomisk och samhällelig omvandling, arbetstillfällen av hög kvalitet, social välfärd, hållbar tillväxt och uppnående av FN:s mål för hållbar utveckling, samt för att på ett snabbt, rättvist, effektivt, kostnadseffektivt och socialt jämlikt sätt, där ingen lämnas utanför, nå det temperaturmål som fastställdes i Parisavtalet om klimatförändringar från 2015 vid den 21:a partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallat Parisavtalet).
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 3a (nytt)
(3a)   Vetenskapen har bevisat sambanden mellan hälso-, miljö- och klimatkriser, särskilt kopplat till klimatförändringarnas konsekvenser och förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Hälsokriser och sanitära kriser som covid-19 kan bli mycket vanligare under kommande årtionden och kräver att unionen som global aktör genomför en global strategi i syfte att förhindra sådana händelser genom att angripa problemens grundorsaker och främja ett integrerat tillvägagångssätt baserat på målen för hållbar utveckling.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 3b (nytt)
(3b)   Enligt WHO påverkar klimatförändringarna de sociala och miljömässiga bestämningsfaktorerna för hälsa – ren luft, säkert dricksvatten, tillräckligt med mat och säkra bostäder. Ytterligare 250 000 människor väntas dö varje år mellan 2030 och 2050 av undernäring, malaria, diarré och värmestress, med extremt höga lufttemperaturer som direkt bidrar till dödsfall, särskilt bland äldre och utsatta personer. Översvämningar, värmeböljor, torka och bränder gör att klimatförändringarna har en betydande inverkan på folkhälsan, bland annat i form av undernäring, hjärt-kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar samt vektorburna infektioner.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 3c (nytt)
(3c)   I Parisavtalets ingress erkänns rätten till hälsa som en central rättighet. Enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar ska alla konventionsparter utnyttja lämpliga metoder, till exempel konsekvensbedömningar, nationellt formulerade och fastställda, i syfte att minimera skadliga effekter på ekonomin, folkhälsan och miljöns kvalitet av projekt eller åtgärder som de vidtar för att motverka eller anpassa sig till klimatförändring.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 3d (nytt)
(3d)   Denna förordning bidrar till att skydda unionsmedborgarnas oförytterliga rättigheter till liv och en trygg miljö, vilka erkänns både i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och ålägger de relevanta unionsinstitutionerna och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder på unionsnivå respektive nationell nivå för att ta itu med de verkliga och omedelbara risker som det globala klimatnödläget medför, såväl för människors liv och välfärd som för den natur som de är beroende av. Denna förordning bör sätta människan i centrum och syfta till att skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och konsekvenser.
Ändring 153
Förslag till förordning
Skäl 3e (nytt)
(3e)  Klimatskydd bör vara en möjlighet för Europas ekonomi och bör hjälpa till att säkerställa dess industriella ledarskap inom global innovation. Hållbar produktionsinnovation kan främja Europas industriella styrka inom viktiga marknadssegment och därmed skydda och skapa arbetstillfällen. För att nå det rättsligt bindande klimatmålet för 2030 och klimatneutralitetsmålet för 2050 genom att minska utsläppen till netto noll senast 2050 bör kommissionen underlätta sektorsspecifika ”klimatpartnerskap” på unionsnivå genom att sammanföra nyckelaktörer (t.ex. från industrin, icke-statliga organisationer, forskningsinstitutioner, små och medelstora företag, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer). Klimatpartnerskapen bör fungera som en sektorsspecifik dialog, underlätta utbyte av bästa praxis bland europeiska ”koldioxidminskningspionjärer” och fungera som det centrala rådgivningsorganet för kommissionen när den antar sina framtida klimatrelaterade lagstiftningsförslag.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Parisavtalet fastställer ett långsiktigt mål om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå23, och framhåller vikten av att anpassa sig till de skadliga effekterna av klimatförändringen24 och göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling25.
 (4)  Parisavtalet fastställer ett långsiktigt mål om att göra ansträngningar för att begränsa ökningen i den globala medeltemperaturen till 1,5 °C över förindustriell nivå23, öka förmågan att anpassa sig till de skadliga effekterna av klimatförändringen24 och göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling25. Som den övergripande ramen för unionens bidrag till Parisavtalet bör denna förordning säkerställa att såväl unionen som medlemsstaterna till fullo bidrar till uppnåendet av dessa tre mål i Parisavtalet.
_________________
 _________________
23 Artikel 2.1.a i Parisavtalet.
 23 Artikel 2.1.a i Parisavtalet.
24 Artikel 2.1.b i Parisavtalet.
 24 Artikel 2.1.b i Parisavtalet.
25 Artikel 2.1.a i Parisavtalet.
 25 Artikel 2.1.a i Parisavtalet.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Unionens och medlemsstaternas klimatarbete syftar till att skydda jorden och människorna, välfärd, välstånd, hälsa, livsmedelssystem, ekosystemens integritet och den biologiska mångfalden mot hotet från klimatförändringarna, inom ramen för Agenda 2030 för hållbar utveckling och med sikte på att uppnå målen i Parisavtalet, samt att maximera välståndet inom planetens gränser och stärka samhällets motståndskraft mot klimatförändringar och minska dess sårbarhet.
 (5)  Unionens och medlemsstaternas klimatarbete syftar till att skydda jorden och människorna, välfärd, välstånd, ekonomi, hälsa, livsmedelssystem, ekosystemens integritet och den biologiska mångfalden mot hotet från klimatförändringarna, inom ramen för Agenda 2030 för hållbar utveckling och med sikte på att uppnå målen i Parisavtalet, samt att maximera välståndet inom planetens gränser och stärka samhällets motståndskraft mot klimatförändringar och minska dess sårbarhet. Mot denna bakgrund bör unionens och medlemsstaternas åtgärder vägledas av försiktighetsprincipen, principen om att förorenaren betalar, principen om att sätta energieffektivitet främst och principen om att inte vålla skada.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)  Med unionens regelverk och den europeiska industrins insatser som drivkrafter minskade utsläppen av växthusgaser i unionen med 23 % mellan 1990 och 2018 samtidigt som ekonomin växte med 61 % under samma period, vilket visar att det är möjligt att frikoppla ekonomisk tillväxt från utsläpp av växthusgaser.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  För att uppnå klimatneutralitet bör det krävas att alla ekonomiska sektorer bidrar. Med tanke på energiproduktionens och energianvändningens betydelse för växthusgasutsläppen är det av högsta vikt att övergå till ett hållbart energisystem med överkomliga priser och försörjningstrygghet, som vilar på en välfungerande inre energimarknad. Den digitala omvandlingen, teknisk innovation, och forskning och utveckling är också viktiga för att ge draghjälp på vägen mot klimatneutralitetsmålet.
 (6)  För att uppnå klimatneutralitet krävs det att alla ekonomiska sektorer, inklusive luft- och sjöfarten, snabbt minskar sina utsläpp till nära noll. Principen om att förorenaren betalar bör vara central i detta sammanhang. Med tanke på energiproduktionens och energianvändningens betydelse för växthusgasutsläppen är det av högsta vikt att ställa om till ett mycket energieffektivt, hållbart energisystem med överkomliga priser och försörjningstrygghet som bygger på förnybar energi, minskar energifattigdomen och vilar på en välfungerande inre energimarknad. Den cirkulära ekonomins bidrag till klimatneutralitet bör utökas genom förbättrad energieffektivitet och ökad användning av koldioxidsnåla material, samtidigt som man främjar avfallsförebyggande och materialåtervinning. Den digitala omvandlingen, teknisk innovation samt forskning och utveckling, som kommer att kräva ytterligare finansiering, är också viktiga för att ge draghjälp på vägen mot klimatneutralitetsmålet. Unionen och medlemsstaterna måste anta ambitiösa och sammanhängande regelverk för att säkerställa att alla sektorer i ekonomin bidrar till unionens klimatmål.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)  De ackumulerade totala antropogena växthusgasutsläppen över tid och motsvarande koncentration av växthusgaser i atmosfären är av särskild relevans för klimatsystemet och temperaturhöjningarna. IPCC:s särskilda rapport om en global uppvärmning på 1,5 °C och dess underliggande scenariodatabas ger de bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga bevisen om den återstående globala växthusgasbudgeten för att den globala temperaturökningen under 2000-talet ska kunna begränsas till 1,5 °C över förindustriell nivå. För att hålla sig till sina åtaganden att göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå är det nödvändigt att unionen fastställer sin skäliga andel av den återstående globala växthusgasbudgeten. Växthusgasbudgeten är också ett viktigt verktyg för att öka insynen och ansvarsutkrävandet i unionens klimatpolitik. I sin djupanalys till stöd för sitt meddelande av den 28 november 2018 En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi anger kommissionen att en koldioxidbudget för EU-28 under perioden 2018–2050 som är förenlig med 1,5-gradersmålet skulle uppgå till 48 gigaton koldioxid. Kommissionen bör fastställa en nettoväxthusgasbudget för EU-27, uttryckt i koldioxidekvivalenter på grundval av de senaste vetenskapliga beräkningar som används av IPCC, vilken utgör unionens skäliga andel av de återstående globala utsläppen i linje med målen i Parisavtalet. Unionens växthusgasbudget bör vara vägledande vid fastställandet av unionens utvecklingsbana på väg mot nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, särskilt dess framtida växthusgasmål för 2030 och 2040.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Unionen har bedrivit en ambitiös klimatpolitik och upprättat ett regelverk för att uppnå sitt 2030-mål för minskade växthusgasutsläpp. Den lagstiftning som ska bidra till att uppfylla målet utgörs bland annat av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG26 genom vilket ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser införs inom unionen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84227 som inför nationella mål för minskning av växthusgasutsläppen senast 2030, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84128 genom vilken medlemsstaterna åläggs att balansera växthusgasutsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.
 (7)  Unionen har upprättat ett regelverk för att uppnå sitt nuvarande 2030-mål för minskade växthusgasutsläpp, som antogs innan Parisavtalet trädde i kraft. Den lagstiftning som ska bidra till att uppfylla målet utgörs bland annat av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG26 genom vilket ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser införs inom unionen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84227 som inför nationella mål för minskning av växthusgasutsläppen senast 2030, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84128 genom vilken medlemsstaterna åläggs att balansera växthusgasutsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.
__________________
 __________________
26 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).
 26 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).
27 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).
 27 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).
28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).
 28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)   Utsläppshandelssystemet är en hörnsten i unionens klimatpolitik och dess viktigaste verktyg för att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Genom åtgärdspaketet om ren energi för alla i EU29 har unionen arbetat med en ambitiös agenda för minskade koldioxidutsläpp, särskilt genom att skapa en robust energiunion där mål för 2030 för energieffektivitet och användning av förnybar energi fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU30 och (EU) 2018/200131, och genom att skärpa relevant lagstiftning, bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU32.
 (9)  Genom åtgärdspaketet om ren energi för alla i EU29 har unionen arbetat med en agenda för minskade koldioxidutsläpp, särskilt genom att skapa en robust energiunion där mål för 2030 för energieffektivitet och användning av förnybar energi fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU30 och (EU) 2018/200131, och genom att skärpa relevant lagstiftning, bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU32.
__________________
 __________________
29 COM(2016) 860 final av den 30 november 2016.
 29 COM(2016) 860 final av den 30 november 2016.
30 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
 30 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
31 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
 31 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).
 32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)   Kommissionen har utarbetat och antagit flera lagstiftningsinitiativ på energiområdet, särskilt om förnybar energi och energieffektivitet, inklusive byggnaders energiprestanda. Dessa initiativ utgör ett paket med det övergripande temat ”energieffektivitet främst” och unionens globala ledarskap inom förnybar energi. Initiativen bör beaktas i det långsiktiga nationella arbetet med klimatneutralitetsmålet för 2050 för att säkerställa ett mycket energieffektivt energisystem som bygger på förnybara energikällor, samt utveckling av förnybara energikällor inom unionen.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 9b (nytt)
(9b)   Omställningen till ren energi kommer att resultera i ett energisystem där primärenergiförsörjningen till största del kommer från förnybara energikällor, vilket i betydande grad kommer att förbättra försörjningstryggheten, minska energiberoendet och främja inhemska arbetstillfällen.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 9c (nytt)
(9c)   Energiomställningen förbättrar energieffektiviteten och minskar unionens och medlemsstaternas energiberoende. Denna strukturella förändring mot en effektivare ekonomi som bygger på förnybar energi i alla sektorer kommer inte bara att gynna handelsbalansen utan även stärka energitryggheten och bekämpa energifattigdomen.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 9d (nytt)
(9d)   För att säkerställa solidaritet och möjliggöra en effektiv energiomställning måste unionens klimatpolitik staka ut en tydlig bana för att nå klimatneutralitet senast 2050. Unionen bör förhålla sig realistiskt till kostnadseffektivitet och tekniska utmaningar och säkerställa att dirigerbara energikällor för att balansera maximal och minimal efterfrågan i energisystemen, såsom vätgasteknik, är tillgängliga och prismässigt överkomliga.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 9e (nytt)
(9e)  Klimatskydd är ett tillfälle för unionens ekonomi att öka ansträngningarna och utnyttja fördelarna med att vara först ut och ledande inom ren teknik. Det kan hjälpa till att säkerställa dess industriella ledarskap inom global innovation. Hållbar produktionsinnovation kan främja unionens industriella styrka inom viktiga marknadssegment och därmed skydda och skapa arbetstillfällen.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 9f (nytt)
(9f)  Det behövs stöd till nödvändiga investeringar i ny hållbar teknik, som är av väsentlig betydelse för att nå klimatneutralitetsmålet. I det sammanhanget är det viktigt att respektera teknikneutralitet och samtidigt undvika inlåsningseffekter. Som kommissionen skriver i sitt meddelande av den 8 juli 2020 En vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa kan vätgas också spela en roll för att stödja unionens åtagande att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050, särskilt i energiintensiva sektorer.
Ändring 154
Förslag till förordning
Skäl 9g (nytt)
(9g)  Kommissionen bör öka ansträngningarna för att bygga europeiska allianser, särskilt i batteri- och vätebranschen, eftersom dessa är av största betydelse. Om de samordnas på europeisk nivå erbjuder de stora möjligheter för regionala återhämtningsprocesser efter covid-19 och för lyckade strukturförändringar. De lagstadgade kraven bör skapa en ram för innovation inom klimatvänlig mobilitet och energiframställning. Allianserna bör ta emot adekvat stöd, och finansiering bör även vara en del av den framtida utrikes- och grannskapspolitiken och av handelsavtal.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Unionen är en global ledare i omställningen till klimatneutralitet och är fast besluten att bidra till att höja den globala ambitionsnivån och att stärka de globala insatserna mot klimatförändringar med alla medel som står till dess förfogande, inbegripet klimatdiplomati.
 (10)  Unionen har både ett ansvar och resurser att fortsätta att vara en global ledare i omställningen till klimatneutralitet och är fast besluten att uppnå detta på ett rättvist, socialt jämlikt och inkluderande sätt och att bidra till att höja den globala ambitionsnivån och att stärka de globala insatserna mot klimatförändringar med alla medel som står till dess förfogande, inbegripet klimatdiplomati och handels-, investerings- och industripolitik. Unionen bör stärka sin miljödiplomati i alla internationella forum av relevans för att nå de internationella klimatmålen i linje med Parisavtalet.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Europaparlamentet har efterlyst en nödvändig omställning till ett klimatneutralt samhälle senast 2050 och att detta ska bli en europeisk framgångssaga33,och har även utlyst ett klimat- och miljönödläge34. I sina slutsatser av den 12 december 201935 enades Europeiska rådet om målet att uppnå en klimatneutral union senast 2050, i överensstämmelse med målen i Parisavtalet, samtidigt som man konstaterar att det är nödvändigt att upprätta ett stödjande ramverk och att omställningen kommer att kräva betydande offentliga och privata investeringar. Europeiska rådet uppmanade också kommissionen att utarbeta ett förslag till långsiktig strategi för unionen snarast möjligt under 2020 så att det kan antas av rådet och läggas fram för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.
 (11)  Europaparlamentet har uppmanat kommissionen och medlemsstaterna att stärka klimatarbetet för att underlätta den nödvändiga omställningen till ett klimatneutralt samhälle så snart som möjligt och senast 2050 och att detta ska bli en europeisk framgångssaga33, och har även utlyst ett klimat- och miljönödläge34. Parlamentet har även vid upprepade tillfällen uppmanat unionen att höja sitt klimatmål för 2030 och begärt att det höjda målet ska ingå i den europeiska klimatlagen34a. I sina slutsatser av den 12 december 201935 enades Europeiska rådet om målet att uppnå en klimatneutral union senast 2050, i överensstämmelse med målen i Parisavtalet, som grundar sig på en rättvis och rättfärdig omställning med beaktande av medlemsstaternas olika utgångspunkter, och konstaterade att det är nödvändigt att upprätta ett stödjande ramverk och att omställningen kommer att kräva betydande offentliga och privata investeringar. Europeiska rådet uppmanade också kommissionen att utarbeta ett förslag till långsiktig strategi för unionen snarast möjligt under 2020 så att det kan antas av rådet och läggas fram för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.
_________________
 _________________
33 Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (2019/2956(RSP)).
 33 Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (2019/2956(RSP)).
34 Europaparlamentets resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget (2019/2930(RSP)).
 34 Europaparlamentets resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget (2019/2930(RSP)).
34a Europaparlamentets resolution av den 28 november 2019 om FN:s klimatkonferens 2019 i Madrid, Spanien (COP25) (2019/2712(RSP)).
35 Slutsatser som antogs av Europeiska rådet vid dess möte den 12 december 2019, EUCO 29/19, CO EUR 31, CONCL 9.
 35 Slutsatser som antogs av Europeiska rådet vid dess möte den 12 december 2019, EUCO 29/19, CO EUR 31, CONCL 9.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  Unionen bör sträva efter att uppnå en balans i hela ekonomin mellan antropogena växthusgasutsläpp och växthusgasupptag genom naturliga och tekniska lösningar, inom unionen senast 2050. Det unionsomfattande målet om klimatneutralitet 2050 bör eftersträvas av alla medlemsstater gemensamt, och medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen bör vidta de åtgärder som krävs för att göra det möjligt att uppnå detta mål. Av dessa åtgärder kommer unionsåtgärder att utgöra en viktig del.
 (12)  Unionen och medlemsstaterna bör sträva efter att uppnå en balans i hela ekonomin mellan antropogena växthusgasutsläpp och växthusgasupptag genom naturliga och tekniska lösningar inom unionen och på medlemsstatsnivå senast 2050. Det unionsomfattande målet om klimatneutralitet 2050 bör uppnås av alla medlemsstater, och medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen bör vidta de åtgärder som krävs för att göra det möjligt att uppnå detta mål. Av dessa åtgärder kommer unionsåtgärder att utgöra en viktig del. Efter 2050 bör unionen och alla medlemsstater fortsätta att minska utsläppen för att säkerställa att upptaget av växthusgaser överstiger de antropogena utsläppen.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  Varje medlemsstat har ett ansvar att nå klimatneutralitet individuellt senast 2050. Av rättvise- och solidaritetsskäl, och för att hjälpa till med energiomvandlingen i medlemsstater med olika utgångspunkter, behövs tillräckliga stödmekanismer och tillräcklig finansiering från unionen, såsom Fonden för en rättvis omställning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/…1a, och andra relevanta finansieringsmekanismer.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… av den ... om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT ...).
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 12b (nytt)
(12b)   I Parisavtalets ingress erkänns vikten av att säkerställa skyddet av ekosystemens orubbade tillstånd, inklusive oceanerna. I Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar framhålls att alla parter ska främja hållbar skötsel samt bevarande och ökning av sänkor och reservoarer för alla växthusgaser, inklusive biomassa, skogar och oceaner, såväl som andra ekosystem på land, vid kuster och i vatten. Om målen i Parisavtalet inte uppnås kan temperaturen komma att överskrida en brytpunkt bortom vilken oceanerna inte längre kan ta upp lika mycket koldioxid och bidra till att begränsa klimatförändringarna.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 12c (nytt)
(12c)  Naturliga kolsänkor spelar en viktig roll i omställningen till ett klimatneutralt samhälle. Kommissionen utforskar utvecklingen av ett regelverk för certifiering av upptag av koldioxid i enlighet med sin handlingsplan för den cirkulära ekonomin och strategin Från jord till bord. EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 och initiativen i denna kommer att spela en viktig roll för att återställa skadade ekosystem, särskilt sådana som har störst potential att fånga in och lagra koldioxid och att förebygga och minska konsekvenserna av naturkatastrofer. Återställandet av ekosystem skulle bidra till bevarandet, skötseln och ökningen av naturliga sänkor och främja biologisk mångfald samtidigt som klimatförändringarna bekämpas.
Ändring 144
Förslag till förordning
Skäl 12 d (nytt)
(12d)  Kommissionen bör undersöka möjligheten att införa system för koldioxidkrediter, inbegripet certifiering av upptag av växthusgaser genom koldioxidbindning i samband med markanvändning, mark och biomassa inom jordbruket i syfte att uppnå unionens klimatneutralitetsmål och möjliggöra en utveckling av en separat marknad för upptag av koldioxid för markbaserad växthusbindning. En sådan ram bör baseras på bästa tillgängliga vetenskap och på ett system för bedömning och godkännande av kommissionen, samtidigt som det inte får förekomma några negativa effekter på miljön, särskilt den biologiska mångfalden, folkhälsan eller på de sociala eller ekonomiska målen. Kommissionen bör redogöra för resultaten av denna bedömning senast den 30 juni 2021.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 12e (nytt)
(12e)   För att öka tydligheten bör kommissionen lägga fram en definition av naturliga och andra kolsänkor.
Ändring 156
Förslag till förordning
Skäl 12f (nytt)
(12f)  I omställningen till klimatneutralitet bör unionen bevara konkurrenskraften för sin industri, särskilt den energiintensiva industrin, bland annat genom att utveckla effektiva åtgärder för att hantera koldioxidläckage på ett sätt som är förenligt med WTO:s regler och skapa lika villkor mellan unionen och tredjeländer för att undvika orättvis konkurrens orsakad av att klimatpolitik som är förenlig med Parisavtalet inte genomförs.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Unionen bör fortsätta sitt klimatarbete och sitt internationella klimatledarskap efter 2050 för att skydda jorden och människorna mot hotet från farliga klimatförändringar, med sikte på de temperaturmål som fastställs i Parisavtalet och i enlighet med IPCC:s vetenskapliga rekommendationer.
 (13)  Unionen bör fortsätta sitt klimatarbete och sitt internationella klimatledarskap efter 2050, särskilt genom att hjälpa de mest utsatta befolkningsgrupperna, via sina yttre åtgärder och sin utvecklingspolitik för att skydda jorden och människorna mot hotet från farliga klimatförändringar, med sikte på de temperaturmål som fastställs i Parisavtalet och i enlighet med vetenskapliga rekommendationer från IPCC, FN:s miljöprogram (Unep), IPBES och Europeiska klimatförändringsrådet (ECCC).
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  Ekosystem, människor och ekonomier i unionen kommer att utsättas för betydande konsekvenser av klimatförändringarna om inte utsläppen av växthusgaser omedelbart begränsas eller om ingen anpassning till klimatförändringarna sker. Anpassning till klimatförändringarna skulle ytterligare minska de oundvikliga konsekvenserna på ett kostnadseffektivt sätt, med betydande sidofördelar från användningen av naturbaserade lösningar.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 13b (nytt)
(13b)   De negativa effekterna av klimatförändringarna kan möjligen överstiga medlemsstaternas anpassningsförmåga. Därför bör medlemsstaterna och unionen arbeta tillsammans för att undvika, minimera och avhjälpa förluster och skador, såsom föreskrivs i artikel 8 i Parisavtalet, bland annat genom Internationella Warszawamekanismen.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Anpassningsåtgärder är en viktig del av de långsiktiga globala åtgärderna i samband med klimatförändringarna. Medlemsstaterna och unionen bör därför öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna, i enlighet med artikel 7 i Parisavtalet, samt maximera sidofördelarna med annan miljöpolitik och miljölagstiftning. Medlemsstaterna bör anta heltäckande nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner.
 (14)  Anpassningsåtgärder är en viktig del av de långsiktiga globala åtgärderna i samband med klimatförändringarna. Medlemsstaterna och unionen bör därför öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna, i enlighet med artikel 7 i Parisavtalet, samt maximera sidofördelarna med annan miljöpolitik och miljölagstiftning. Medlemsstaterna bör anta heltäckande nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner, och kommissionen bör hjälpa till med att övervaka hur det går med anpassningen genom utvecklingsindikatorer.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)   När medlemsstaterna antar sina anpassningsstrategier och anpassningsplaner bör de särskilt uppmärksamma de mest drabbade områdena. Dessutom är det angeläget att förbättra, bevara och återställa den biologiska mångfalden för att utnyttja dess fulla potential i fråga om klimatreglering och klimatanpassning. Anpassningsstrategier och anpassningsplaner bör därför uppmuntra till naturbaserade lösningar och ekosystembaserad anpassning som bidrar till återställande och bevarande av den biologiska mångfalden, ta vederbörlig hänsyn till områdenas särdrag och lokal kunskap och fastställa konkreta åtgärder för att skydda marina och kustnära ekosystem. Vidare bör man få bort verksamhet som hindrar ekosystemens förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna för att säkerställa den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas motståndskraft.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 14b (nytt)
(14b)   Anpassningsstrategier bör även uppmuntra till ett modellskifte i drabbade områden baserat på miljövänliga och naturbaserade lösningar. De bör säkerställa hållbara försörjningsmöjligheter för att erbjuda bättre levnadsvillkor, till exempel hållbart och lokalt jordbruk, hållbar vattenförvaltning och förnybar energi, i linje med målen för hållbar utveckling, och på så vis främja deras motståndskraft och skyddet av deras ekosystem.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  När de vidtar relevanta åtgärder på unionsnivå och nationell nivå för att uppnå klimatneutralitetsmålet bör medlemsstaterna och Europaparlamentet, rådet och kommissionen beakta hur omställningen till klimatneutralitet bidrar till medborgarnas välbefinnande, samhällets välstånd och ekonomins konkurrenskraft, energi- och livsmedelsförsörjning och överkomliga priser, rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna med tanke på deras ekonomiska möjligheter, nationella förhållanden och behovet av konvergens över tiden, behovet av att göra omställningen rättvis och socialt jämlik, bästa tillgängliga vetenskapliga bevis, särskilt rön som rapporteras av IPCC, behovet av att integrera klimatrelaterade risker i investerings- och planeringsbeslut, kostnadseffektivitet och teknikneutralitet för att uppnå minskningar och upptag av växthusgaser samt ökad motståndskraft, och ökad miljöintegritet och ambitionsnivå över tiden.
 (15)  När de vidtar relevanta åtgärder på unionsnivå och nationell nivå för att uppnå klimatneutralitetsmålet bör medlemsstaterna och Europaparlamentet, rådet och kommissionen beakta hur omställningen till klimatneutralitet bidrar till medborgarnas hälsa, livskvalitet och välbefinnande, social jämlikhet, samhällets välstånd och ekonomins konkurrenskraft, bland annat rättvis konkurrens och lika villkor globalt. Medlemsstaterna och Europaparlamentet, rådet och kommissionen bör även beakta eventuell byråkrati eller andra lagstiftningshinder som möjligen hindrar ekonomiska aktörer eller sektorer från att nå klimatmålen, de sociala, ekonomiska och miljömässiga kostnaderna vid uteblivna eller otillräckliga åtgärder , klimatförändringarnas oproportionerligt stora påverkan på kvinnor och behovet av att stärka jämställdheten, behovet av att främja hållbara livsstilar, maximering av energi- och resurseffektivitet, energi- och livsmedelsförsörjning och överkomliga priser, med särskilt beaktande av behovet av att energifattigdom bekämpas, rättvisa och solidaritet och lika villkor mellan och inom medlemsstaterna med tanke på deras ekonomiska möjligheter, nationella förhållanden och olika utgångspunkter och behovet av konvergens över tiden, behovet av att göra omställningen rättvis och socialt jämlik i enlighet med Internationella arbetsorganisationens riktlinjer från 2015 för en rättvis omställning till miljömässigt hållbara ekonomier och samhällen för alla, bästa tillgängliga vetenskapliga bevis, särskilt rön som rapporteras av IPCC och IPBES, behovet av att integrera klimatrelaterade risker och bedömningar av sårbarhet för och anpassning till klimatförändringar i investerings- och planeringsbeslut och samtidigt säkerställa att unionens politik är klimatsäkrad, kostnadseffektivitet och teknikneutralitet för att uppnå minskningar och upptag av växthusgaser och ökad motståndskraft på en rättvis grundval, behovet av att förvalta, bevara och återställa marina och terrestra ekosystem och biologisk mångfald, nuvarande infrastrukturstatus och eventuella behov av att uppdatera och investera i unionens infrastruktur, ökad miljöintegritet och ambitionsnivå över tiden, de olika aktörernas förmåga att investera i omställningen på ett socialt bärkraftigt sätt samt den potentiella risken för koldioxidläckage och åtgärder för att förebygga den.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Omställningen till klimatneutralitet kräver förändringar inom samtliga politikområden och gemensamma insatser inom alla sektorer i ekonomin och samhället, vilket kommissionen framhåller i sitt meddelande om den gröna given. I sina slutsatser av den 12 december 2019 konstaterade Europeiska rådet också att all relevant EU-lagstiftning och EU-politik måste vara förenlig med och bidra till uppfyllandet av klimatneutralitetsmålet, samtidigt som hänsyn tas till lika villkor, och uppmanade kommissionen att undersöka huruvida detta kräver en anpassning av de gällande bestämmelserna.
 (16)  Omställningen till klimatneutralitet kräver omvälvande förändringar inom samtliga politikområden, ambitiös och varaktig finansiering och gemensamma insatser inom alla sektorer i ekonomin och samhället, inklusive luft- och sjöfarten, vilket kommissionen framhåller i sitt meddelande om den gröna given. I sina slutsatser av den 12 december 2019 konstaterade Europeiska rådet också att all relevant EU-lagstiftning och EU-politik måste vara förenlig med och bidra till uppfyllandet av klimatneutralitetsmålet, samtidigt som hänsyn tas till lika villkor, och uppmanade kommissionen att undersöka huruvida detta kräver en anpassning av de gällande bestämmelserna.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 16a (nytt)
(16a)   Alla ekonomiska nyckelsektorer kommer att behöva arbeta tillsammans för att nå klimatneutralitet: energi-, industri-, transport-, värme- och kyl-, bygg-, jordbruks- och avfallssektorn samt sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Alla sektorer bör göra jämförbara insatser för att nå unionens klimatneutralitetsmål, vare sig de omfattas eller inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen. För att situationen ska vara förutsägbar för alla ekonomiska aktörer, däribland företag, arbetstagare, investerare och konsumenter, och för att de ska känna förtroende och göras delaktiga, bör kommissionen fastställa riktlinjer för de ekonomiska sektorer som kan bidra mest till uppnåendet av klimatneutralitetsmålet. Riktlinjerna bör innehålla vägledande utvecklingsbanor för växthusgasminskningar i de sektorerna på unionsnivå. Detta skulle ge dem säkerhet att vidta lämpliga åtgärder och planera för nödvändiga investeringar och skulle på så vis hjälpa dem att hålla sig kvar på vägen mot omställning. Samtidigt skulle det fungera som en mekanism för att engagera sektorerna i arbetet med klimatneutralitetslösningar.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 16b (nytt)
(16b)   Omställningen till klimatneutralitet kräver att alla sektorer gör sin del. Unionen bör fortsätta med ansträngningarna att stärka och främja den cirkulära ekonomin och ytterligare stödja förnybara lösningar och alternativ som kan ersätta fossilbaserade produkter och material. Ytterligare användning av förnybara produkter och material kommer att göra stor nytta för att begränsa klimatförändringarna och gynnar många olika sektorer.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 16c (nytt)
(16c)   Med tanke på risken för koldioxidläckage bör omställningen till och det kontinuerliga arbetet med att upprätthålla klimatneutralitet innebära en verklig grön omställning, leda till faktiska utsläppsminskningar och inte skapa ett falskt unionsresultat till följd av att produktion och utsläpp har förlagts utanför unionen. För att uppnå detta bör unionspolitik utformas för att minimera risken för koldioxidläckage och utforska tekniska lösningar.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 16d (nytt)
(16d)   Omställningen till klimatneutralitet får inte ske utan jordbruket, den enda produktionssektor som kan lagra koldioxid. Långsiktig lagring garanteras i synnerhet av skogsbruk, permanenta ängsmarker och fleråriga grödor i allmänhet.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 16e (nytt)
(16e)   För att klimatneutralitet ska uppnås måste jord- och skogsbrukets särskilda roll beaktas, eftersom endast ett livskraftigt och produktivt jord- och skogsbruk klarar av att förse befolkningen med säkra livsmedel av hög kvalitet, i tillräckliga mängder och till överkomliga priser och med förnybara råvaror för bioekonomins alla ändamål.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 16f (nytt)
(16f)   Skogen spelar en avgörande roll i omställningen till klimatneutralitet. Ett hållbart och naturnära skogsbruk är avgörande för fortlöpande upptag av växthusgaser från atmosfären och gör det också möjligt att tillhandahålla förnybart och klimatvänligt råmaterial till träprodukter, som lagrar koldioxid och kan fungera som ersättning för fossilbaserade material och bränslen. Skogarnas ”tredubbla roll” (sänka, lagring och ersättning) bidrar till minskade koldioxidutsläpp i atmosfären och säkerställer samtidigt att skogarna kan fortsätta att växa och erbjuda många andra tjänster.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 16g (nytt)
(16g)   Unionsrätten bör främja beskogning och hållbar skogsförvaltning i medlemsstater som inte har betydande skogsresurser genom utbyte av bästa praxis och industriell know-how.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Såsom kommissionen angav i sitt meddelande Den europeiska gröna given har den bedömt unionens 2030-mål för minskning av växthusgasutsläppen, i sitt meddelande Höjning av Europas klimatambition för 2030 – Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare9, på grundval av en heltäckande konsekvensbedömning och med beaktande av sin analys av de integrerade nationella energi- och klimatplaner som lämnats in till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/199910. Mot bakgrund av klimatneutralitetsmålet för 2050 bör utsläppen av växthusgaser minskas och upptagen förbättras till 2030, så att nettoutsläppen av växthusgaser, det vill säga utsläpp efter avdrag för upptag, minskar med minst 55 % i hela ekonomin och inom EU fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Detta nya klimatmål för unionen för 2030 är ett senare mål med avseende på tillämpningen av artikel 2.11 i förordning (EU) 2018/1999 och ersätter därför det unionsomfattande mål för växthusgasutsläpp för 2030 som anges i den punkten. Dessutom bör kommissionen senast den 30 juni 2021 bedöma hur den unionslagstiftning som är relevant för att uppnå klimatmålet för 2030 skulle behöva ändras för att uppnå dessa nettoutsläppsminskningar.
 (17)  I meddelandet om den gröna given angav kommissionen sin avsikt att bedöma och lägga fram förslag för att höja unionens 2030-mål för minskade växthusgasutsläpp för att säkerställa att det är förenligt med klimatneutralitetsmålet för 2050. I sitt meddelande betonade kommissionen att all unionspolitik bör bidra till klimatneutralitetsmålet och att alla sektorer bör bidra. Med tanke på unionens mål att nå klimatneutralitet senast 2050 är det angeläget att klimatåtgärderna skärps ytterligare och särskilt att unionens klimatmål för 2030 höjs till en utsläppsminskning på 60 % jämfört med 1990 års nivåer. Därför bör kommissionen senast den 30 juni 2021 bedöma hur den unionslagstiftning som är relevant för att uppnå detta höjda mål samt annan relevant unionslagstiftning som bidrar till att minska växthusgasutsläppen och främjar den cirkulära ekonomin skulle behöva ändras på motsvarande sätt.
__________________
9 COM(2020)0562.
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)  För att säkerställa att unionen och alla medlemsstater är på rätt spår mot att uppnå klimatneutralitetsmålet, och för att säkerställa förutsägbarhet för och förtroende hos alla ekonomiska aktörer, däribland företag, arbetstagare, fackföreningar, investerare och konsumenter, bör kommissionen utforska olika alternativ för fastställande av ett klimatmål för unionen för 2040 och vid behov lägga fram lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 17b (nytt)
(17b)   Senast den 30 juni 2021 bör kommissionen se över och vid behov föreslå revideringar av all politik och alla instrument av relevans för uppnåendet av unionens klimatmål för 2030 och av klimatneutralitetsmålet i artikel 2.1. I detta sammanhang kräver de skärpta unionsmålen att EU:s utsläppshandelssystem är ändamålsenligt. Kommissionen bör därför skyndsamt se över Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG1a och stärka den tillhörande innovationsfonden för att skapa ytterligare ekonomiska incitament för ny teknik och främja tillväxt, konkurrenskraft och stöd till ren teknik, och bör samtidigt säkerställa att förstärkningen av innovationsfonden bidrar till en rättvis omställningsprocess.
_____________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).
Ändring 51
Förslag till förordning
Skäl 17c (nytt)
(17c)   För att signalera klimatpolitikens betydelse och vikt och ge de politiska aktörerna den information som krävs i lagstiftningsprocessen bör kommissionen bedöma all framtida lagstiftning genom en ny lins, där klimatet och konsekvenserna för klimatet ingår, och fastställa hur all föreslagen lagstiftning kommer att inverka på klimat och miljö, och detta på samma nivå som när kommissionen bedömer rättslig grund, subsidiaritet och proportionalitet.
Ändring 52
Förslag till förordning
Skäl 17d (nytt)
(17d)   Kommissionen bör vidare säkerställa att industrin har tillräckliga möjligheter att klara den omfattande omställningen till klimatneutralitet och de mycket ambitiösa målen för 2030 och 2040 genom ett grundligt regelverk och finansiella resurser som står i proportion till utmaningarna. Denna rättsliga och finansiella ram bör bedömas regelbundet och anpassas vid behov för att förhindra koldioxidläckage, nedläggning av industrier, förlust av arbetstillfällen och orättvis internationell konkurrens.
Ändring 53
Förslag till förordning
Skäl 17e (nytt)
(17e)   Kommissionen bör bedöma sysselsättningsbehoven, inklusive kraven på utbildning, ekonomins utveckling och inrättandet av en jämlik och rättvis omställning.
Ändring 157
Förslag till förordning
Skäl 17f (nytt)
(17f)  För att unionen ska nå klimatneutralitetsmålet senast 2050 samt de mellanliggande klimatmålen för 2030 och 2040 bör unionsinstitutionerna och alla medlemsstater så snart som möjligt, och senast 2025, fasa ut alla direkta och indirekta fossilsubventioner. Utfasningen av dessa subventioner bör inte påverka insatserna för att bekämpa energifattigdom och bör beakta naturgasens överbryggande roll i omställningen till en koldioxidneutral ekonomi.
Ändring 55
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  För att säkerställa att unionen och medlemsstaterna är på rätt spår mot att uppnå klimatneutralitetsmålet och går framåt med klimatanpassningsarbetet bör kommissionen regelbundet bedöma framstegen. Om medlemsstaternas gemensamma framsteg mot att uppnå klimatneutralitetsmålet eller med klimatanpassningsarbetet inte är tillräckliga eller om unionsåtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet eller olämpliga för att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften eller minska sårbarheten, bör kommissionen vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med fördragen. Kommissionen bör också regelbundet bedöma relevanta nationella åtgärder och utfärda rekommendationer om den anser att en medlemsstats åtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet eller otillräckliga för att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna.
 (18)  För att säkerställa att unionen och alla medlemsstater är på rätt spår mot att uppnå unionens klimatmål och går framåt med klimatanpassningsarbetet bör kommissionen regelbundet bedöma framstegen. Om varje enskild medlemsstats framsteg och medlemsstaternas gemensamma framsteg mot att uppnå unionens klimatmål eller med klimatanpassningsarbetet inte är tillräckliga eller om någon unionsåtgärd inte är förenlig med unionens klimatmål eller är olämplig för att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften eller minska sårbarheten, bör kommissionen vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med fördragen. Kommissionen bör också regelbundet bedöma relevanta nationella åtgärder och utfärda rekommendationer om den anser att en medlemsstats åtgärder inte är förenliga med unionens klimatmål eller otillräckliga för att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna. Kommissionen bör offentliggöra bedömningen och dess resultat samtidigt som den antas.
Ändring 56
Förslag till förordning
Skäl 18a (nytt)
(18a)   Att uppnå klimatneutralitet är möjligt endast om alla medlemsstater delar på bördan och fullt ut åtar sig att ställa om till klimatneutralitet. Varje medlemsstat är skyldig att uppnå delmålen och slutmålen, och om kommissionen anser att dessa skyldigheter inte har fullgjorts bör kommissionen ges befogenhet att vidta åtgärder mot medlemsstater. Åtgärderna bör vara proportionerliga, lämpliga och fördragsenliga.
Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 18b (nytt)
(18b)   Vetenskaplig sakkunskap och bästa tillgängliga aktuella bevis, tillsammans med saklig och öppet redovisad information om klimatförändringarna, är en absolut nödvändighet och måste underbygga unionens klimatåtgärder och insatser för att nå klimatneutralitet senast 2050. Nationella oberoende klimatrådgivningsorgan spelar en viktig roll för att informera allmänheten och bidra till den politiska debatten om klimatförändringarna i de medlemsstater där sådana finns. Medlemsstater som ännu inte har gjort det uppmuntras därför att inrätta ett nationellt klimatrådgivningsorgan bestående av forskare som valts ut för sin sakkunskap inom klimatförändringar och andra ämnesområden av relevans för uppnåendet av målen i denna förordning. I samarbete med dessa nationella klimatrådgivningsorgan bör kommissionen tillsätta en oberoende vetenskaplig rådgivningspanel för klimatförändringar, Europeiska klimatförändringsrådet (ECCC), som bör komplettera arbetet i Europeiska miljöbyrån (EEA) och unionens befintliga forskningsinstitutioner och forskningsorgan. Dess uppdrag bör inte överlappa IPCC:s uppdrag på internationell nivå. ECCC bör utgöras av en vetenskaplig kommitté bestående av utvalda erfarna experter och understödjas av en styrelse som sammanträder två gånger om året. ECCC har till uppgift att varje år förse unionsinstitutionerna med bedömningar av i vad mån unionens åtgärder för att minska växthusgasutsläppen är förenliga med unionens klimatmål och dess internationella klimatåtaganden. ECCC bör även bedöma åtgärder och utvecklingsbanor för att minska växthusgasutsläppen och kartlägga potential för koldioxidbindning.
Ändring 58
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Kommissionen bör säkerställa en robust och objektiv bedömning som bygger på de senaste vetenskapliga, tekniska och socioekonomiska rönen, och där ett brett spektrum av oberoende sakkunskap representeras, och grunda sin bedömning på relevant information, bland annat uppgifter som lämnats och rapporterats av medlemsstaterna, rapporter från Europeiska miljöbyrån och bästa tillgängliga vetenskapliga bevis, inbegripet IPCC:s rapporter. Med tanke på att kommissionen har åtagit sig att undersöka hur EU:s taxonomi kan användas av den offentliga sektorn inom ramen för den europeiska gröna given, bör detta omfatta information om miljömässigt hållbara investeringar, från unionen och medlemsstaterna, som överensstämmer med förordning (EU) 2020/... [taxonomiförordningen] när sådan information blir tillgänglig. Kommissionen bör använda europeisk statistik och data om sådana finns att tillgå och använda sig av expertgranskning. Europeiska miljöbyrån bör bistå kommissionen när så är lämpligt och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram.
 (19)  Kommissionen bör säkerställa en robust och objektiv bedömning som bygger på de senaste vetenskapliga, tekniska och socioekonomiska rönen, och där ett brett spektrum av oberoende sakkunskap representeras, och grunda sin bedömning på relevant information, bland annat uppgifter som lämnats och rapporterats av medlemsstaterna, rapporter från Europeiska miljöbyrån och bästa tillgängliga vetenskapliga bevis, inbegripet rapporter från IPCC, UNEP, IPBES, ECCC och, där så är möjligt, medlemsstaternas nationella oberoende klimatrådgivningsorgan. Med tanke på att kommissionen har åtagit sig att undersöka hur EU:s taxonomi kan användas av den offentliga sektorn inom ramen för den europeiska gröna given, bör detta omfatta information om miljömässigt hållbara investeringar, från unionen och medlemsstaterna, som överensstämmer med förordning (EU) 2020/... [taxonomiförordningen] när sådan information blir tillgänglig. Kommissionen bör använda europeisk statistik och data om sådana finns att tillgå och använda sig av expertgranskning. Europeiska miljöbyrån bör bistå kommissionen när så är lämpligt och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram.
Ändring 59
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Eftersom medborgare och lokalsamhällen spelar en viktig roll när det gäller att driva på omställningen till klimatneutralitet bör man göra det lättare att uppbåda ett starkt allmänt och socialt engagemang för klimatåtgärder. Kommissionen bör därför samverka med alla delar av samhället för att stärka deras ställning och möjligheter i arbetet mot ett klimatneutralt och klimattåligt samhälle, bland annat genom att lansera en europeisk klimatpakt.
 (20)  Eftersom medborgare, lokalsamhällen och regioner spelar en viktig roll när det gäller att driva på omställningen till klimatneutralitet bör man både uppmuntra och underlätta ett starkt allmänt och socialt engagemang för klimatåtgärder på lokal, regional och nationell nivå. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför samverka med alla delar av samhället på ett fullständigt öppet sätt för att stärka deras ställning och möjligheter i arbetet med att skapa ett socialt rättvist, könsbalanserat, klimatneutralt och klimattåligt samhälle, bland annat genom att lansera en europeisk klimatpakt.
Ändring 60
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  För att situationen ska vara förutsägbar för alla ekonomiska aktörer, inbegripet företag, arbetstagare, investerare och konsumenter, och för att de ska känna förtroende, för att säkerställa att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig, för att säkerställa en gradvis minskning över tiden och som hjälp vid bedömningen av om åtgärderna och framstegen är förenliga med klimatneutralitetsmålet, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att fastställa en utvecklingsbana mot att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i unionen senast 2050. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201637. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
 (21)  För att situationen ska vara förutsägbar för alla ekonomiska aktörer, inbegripet företag, små och medelstora företag, arbetstagare, fackföreningar, investerare och konsumenter, och för att de ska känna förtroende, för att säkerställa att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig, för att säkerställa en gradvis minskning över tiden och som hjälp vid bedömningen av om åtgärderna och framstegen är förenliga med klimatneutralitetsmålet, bör kommissionen bedöma de olika alternativen för fastställandet av en utvecklingsbana mot att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i unionen senast 2050 och bör vid behov lägga fram lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.
Ändring 61
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  I enlighet med kommissionens åtagande i fråga om principerna om bättre lagstiftning bör man sträva efter samstämmighet mellan unionens olika instrument för minskning av växthusgasutsläppen. Systemet för att mäta framstegen mot att uppnå klimatneutralitetsmålet och bedöma om vidtagna åtgärder är förenliga med det målet bör bygga på och vara förenligt med den styrningsram som fastställs i förordning (EU) 2018/1999. I synnerhet bör systemet för regelbunden rapportering och ordningsföljden för kommissionens bedömning och åtgärder på grundval av rapporteringen anpassas till kraven på medlemsstaterna att överlämna information och rapporter i förordning (EU) 2018/1999. Förordning (EU) 2018/1999 bör därför ändras så att klimatneutralitetsmålet inkluderas i de relevanta bestämmelserna.
 (22)  I enlighet med kommissionens åtagande i fråga om principerna om bättre lagstiftning bör man sträva efter samstämmighet mellan unionens olika instrument för minskning av växthusgasutsläppen. Systemet för att mäta framstegen mot att uppnå unionens klimatmål och bedöma om vidtagna åtgärder är förenliga med det målet bör bygga på och vara förenligt med den styrningsram som fastställs i förordning (EU) 2018/1999. I synnerhet bör systemet för regelbunden rapportering och ordningsföljden för kommissionens bedömning och åtgärder på grundval av rapporteringen anpassas till kraven på medlemsstaterna att överlämna information och rapporter i förordning (EU) 2018/1999. Förordning (EU) 2018/1999 bör därför ändras så att klimatneutralitetsmålet inkluderas i de relevanta bestämmelserna.
Ändring 62
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Klimatförändringarna är till sin natur en gränsöverskridande utmaning och det behövs samordnade åtgärder på unionsnivå som på ett effektivt sätt kompletterar och stärker den nationella politiken. Eftersom målet för denna förordning – att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050 – inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av sin omfattning och sina verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
 (23)  Klimatförändringarna är till sin natur en gränsöverskridande utmaning och det behövs samordnade åtgärder på unionsnivå som på ett effektivt sätt kompletterar och stärker den nationella politiken. Eftersom målet för denna förordning – att uppnå klimatneutralitet i unionen och i alla medlemsstater senast 2050 – inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av sin omfattning och sina verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändring 63
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
(23a)   Unionen svarar för närvarande för 10 % av världens utsläpp av växthusgaser. Klimatneutralitetsmålet är begränsat till utsläpp från unionens produktion. En sammanhängande klimatpolitik inbegriper även kontroll av utsläppen från konsumtion och från import av energi och resurser.
Ändring 64
Förslag till förordning
Skäl 23b (nytt)
(23b)   Klimatavtrycket för konsumtionen i unionen är ett viktigt verktyg som behöver utvecklas för att förbättra den övergripande förenligheten med unionens klimatmål.
Ändring 65
Förslag till förordning
Skäl 23c (nytt)
(23c)   En fullt effektiv klimatpolitik för unionen bör ta itu med koldioxidläckage och utveckla lämpliga verktyg, såsom en koldioxidjusteringsmekanism, för att hantera detta och skydda unionens standarder och de industrier i unionen som ligger i framkant.
Ändring 66
Förslag till förordning
Skäl 23d (nytt)
(23d)   Importen av jordbruksprodukter och livsmedel från tredjeländer har ökat stadigt under de senaste åren. Denna trend innebär att det bör göras en bedömning av vilka av de produkter som importerats från tredjeländer som ska omfattas av krav som är jämförbara med de som gäller för jordbrukare i unionen om utgångspunkten för dessa krav är målen i unionens politik för att minska klimatförändringarnas effekter. Kommissionen bör lägga fram en rapport och ett meddelande om detta ämne för Europaparlamentet och rådet senast den 30 juni 2021.
Ändring 67
Förslag till förordning
Skäl 23e (nytt)
(23e)  I sitt meddelande om den europeiska gröna given betonade kommissionen att en ökad takt i omställningen till hållbar och smart mobilitet är en prioriterad politik på vägen mot klimatneutralitet. För att säkerställa omställningen till hållbar och smart mobilitet har kommissionen meddelat att den under 2020 kommer att anta en heltäckande strategi för hållbar och smart mobilitet med ambitiösa åtgärder som syftar till att kraftigt minska utsläppen av koldioxid och föroreningar från alla transportsätt, även genom att uppmuntra användningen av rena fordon och alternativa bränslen inom väg-, sjö- och flygtrafiken, genom att öka andelen mer hållbara transportsätt såsom järnväg och inre vattenvägar och effektivisera hela transportsystemet, genom att skapa incitament för mer hållbara konsumentval och utsläppssnåla alternativ samt investera i utsläppssnåla och utsläppsfria lösningar, inklusive infrastruktur.
Ändring 68
Förslag till förordning
Skäl 23f (nytt)
(23f)  Transportinfrastrukturen skulle kunna spela en nyckelroll för att påskynda omställningen till hållbar och smart mobilitet genom att stödja en trafikomställning till mer hållbara transportsätt, framför allt inom godstransport. Samtidigt kan händelser relaterade till klimatförändringar, till exempel stigande havsnivåer, extrema väderförhållanden, torka och stigande temperaturer, leda till slitage på infrastrukturen, driftsstörningar, påfrestningar på leveranskedjans kapacitet och effektivitet, och därmed till negativa följder för den europeiska mobiliteten. Därför är det ytterst viktigt att de transeuropeiska transportnätens stomnät slutförs senast 2030 och att det kompletterande nätet förverkligas senast 2040, varvid hänsyn bör tas till den i unionen lagfästa skyldigheten att åtgärda växthusgasutsläppen från projekt under hela deras livscykel. Dessutom bör kommissionen överväga att föreslå en lagstiftningsram för att förbättra riskhanteringen, motståndskraften och klimatanpassningen inom transportinfrastrukturen.
Ändring 69
Förslag till förordning
Skäl 23g (nytt)
(23g)   Unionens lagstiftningsåtgärder bör lägga tyngdpunkten dels på förbindelserna inom det europeiska järnvägsnätet, särskilt internationella förbindelser, för att persontrafik på järnväg ska bli ett mer attraktivt alternativ för längre och medellånga resor, dels på en förbättrad kapacitet för godstransporter på järnvägar och inre vattenvägar.
Ändring 70
Förslag till förordning
Skäl 23h (nytt)
(23h)   Det är viktigt att säkerställa tillräckliga investeringar för att utveckla lämplig infrastruktur för utsläppsfri mobilitet, bl.a. intermodala plattformar, och för att stärka den roll som Fonden för ett sammanlänkat Europa har när det gäller att stödja omställningen till smart, hållbar och säker mobilitet i unionen.
Ändring 71
Förslag till förordning
Skäl 23i (nytt)
(23i)   I linje med unionens ansträngningar att övergå från väg- till järnvägstransporter för att prioritera det mest koldioxideffektiva transportsättet och samtidigt beakta det kommande Europaåret för järnvägen 2021, bör särskild tonvikt i lagstiftningen läggas på att skapa ett verkligt gemensamt europeiskt järnvägsområde genom att avlägsna alla administrativa bördor och alla protektionistiska nationella lagar fram till 2024.
Ändring 72
Förslag till förordning
Skäl 23j (nytt)
(23j)   För att uppnå målet om klimatneutralitet senast 2050 bör kommissionen också stärka den specifika lagstiftningen om normer för koldioxidutsläpp från personbilar, lätta lastbilar och lastbilar, utarbeta särskilda åtgärder för att bana väg för en elektrifiering av vägtransporterna och ta initiativ för att öka produktionen och användningen av hållbara alternativa bränslen.
Ändring 73
Förslag till förordning
Skäl 23k (nytt)
(23k)  I sin resolution av den 28 november 2019 om FN:s klimatkonferens 2019 i Madrid, Spanien (COP25) konstaterade Europaparlamentet att de nuvarande globala målen och de åtgärder som Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) planerar inte skulle vara tillräckliga för att åstadkomma de nödvändiga utsläppsminskningarna, även om de genomfördes fullt ut, och att det krävs ytterligare genomgripande åtgärder på både europeisk och global nivå, som är förenliga med målet om nettonollutsläpp av växthusgaser för hela ekonomin1a.
Ändring 158
Förslag till förordning
Skäl 23l (nytt)
(23l)  Kommissionens bör öka ansträngningarna för en välfungerande inre energimarknad, eftersom det är en viktig del av energiomställningen och kommer att hjälpa till att göra den ekonomiskt bärkraftig. Utvecklingen av smarta och digitala el- och gasnät bör därför ges högsta prioritet i den fleråriga budgetramen. Återhämtningsprogram avseende covid-19 bör även stödja utvecklingen av transnationella energinät. Effektiva och snabba beslutsprocesser behövs för att stödja transnationell nätutveckling, särskilt i framtidsorienterad och vätekompatibel gasinfrastruktur.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 1
Artikel 1
 Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
 Syfte och tillämpningsområde
I denna förordning fastställs en ram för en oåterkallelig och gradvis minskning av växthusgasutsläpp och förbättrade upptag genom naturliga eller andra sänkor i unionen.
 I denna förordning fastställs en ram för en oåterkallelig, förutsägbar och snabb minskning av växthusgasutsläpp och förbättrade upptag genom naturliga eller andra sänkor i unionen, i överensstämmelse med unionens klimat- och miljömål.
I denna förordning fastställs ett bindande mål om klimatneutralitet i unionen senast 2050, med sikte på att uppnå det långsiktiga temperaturmål som anges i artikel 2 i Parisavtalet, och skapas en ram för att göra framsteg mot det globala klimatanpassningsmål som fastställs i artikel 7 i Parisavtalet. Förordningen fastställer också ett bindande mål för unionen om nettominskning av växthusgasutsläppen till 2030.
 I denna förordning fastställs ett bindande mål om klimatneutralitet i unionen senast 2050, med sikte på att uppnå det långsiktiga temperaturmål som anges i artikel 2 i Parisavtalet, och skapas en ram för att göra framsteg mot det globala klimatanpassningsmål som fastställs i artikel 7 i Parisavtalet.
Denna förordning ska tillämpas på antropogena utsläpp och upptag genom naturliga eller andra sänkor av de växthusgaser som förtecknas i del 2 i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999.
 Denna förordning ska tillämpas på antropogena utsläpp och upptag genom naturliga eller andra sänkor av de växthusgaser som förtecknas i del 2 i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999.
Ändringar 75 och 159
Förslag till förordning
Artikel 2
Artikel 2
 Artikel 2
Mål om klimatneutralitet
 Mål om klimatneutralitet
1.  Utsläpp och upptag i hela unionen av växthusgaser som omfattas av unionsrätten ska vara i balans senast 2050 så att utsläppen därmed vid den tidpunkten minskar till netto noll.
 1.  Antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor i hela unionen av växthusgaser som omfattas av unionsrätten ska vara i balans i unionen senast 2050 för att därmed åstadkomma nettonollutsläpp av växthusgaser vid den tidpunkten. Varje medlemsstat ska uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050.
2.  De relevanta unionsinstitutionerna och medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder på unionsnivå respektive nationell nivå för att möjliggöra ett gemensamt uppnående av det klimatneutralitetsmål som anges i punkt 1, med beaktande av vikten av att främja rättvisa och solidaritet mellan medlemsstaterna.
 2.  De relevanta unionsinstitutionerna och medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder baserade på den bästa tillgängliga och senaste vetenskapen och ge stöd på unionsnivå och på nationell, regional och lokal nivå för att möjliggöra ett uppnående i unionen och i alla medlemsstater av det klimatneutralitetsmål som anges i punkt 1, med beaktande av vikten av att främja rättvisa och solidaritet samt en rättvis omställning mellan medlemsstaterna, social och ekonomisk sammanhållning, skyddet av sårbara unionsmedborgare och vikten av att förvalta, återställa, skydda och stärka den biologiska mångfalden, ekosystemen och kolsänkorna i haven och på land.
2a.  Från och med den 1 januari 2051 ska upptagen av växthusgaser i sänkor överstiga de antropogena utsläppen i unionen och i alla medlemsstater.
2b.  Senast den 31 maj 2023 ska kommissionen, efter en detaljerad konsekvensbedömning och med beaktande av den växthusgasbudget som avses i artikel 3.2a, undersöka olika alternativ för att fastställa unionens mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2040 jämfört med 1990 års nivåer, och ska i tillämpliga fall lägga fram lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.
När kommissionen undersöker alternativen för ett klimatmål för 2040 ska den samråda med ECCC och beakta kriterierna i artikel 3.3.
2c.  Senast 12 månader efter det att klimatmålet för 2040 har antagits ska kommissionen bedöma hur all unionslagstiftning av relevans för uppnåendet av det målet skulle behöva ändras och överväga nödvändiga åtgärder, däribland antagandet av lagstiftningsförslag, i enlighet med fördragen.
2d.  Senast i december 2020 ska kommissionen utarbeta en plan med åtgärder som ska vidtas på unionsnivå för att säkerställa att lämpliga resurser mobiliseras så att de nödvändiga investeringarna kan göras för att få till stånd en klimatneutral unionsekonomi. Planen ska se över de nuvarande kompensationsmekanismerna för låginkomstmedlemsstater, med beaktande av ökad börda till följd av höjd klimatambition, samt stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens, InvestEU-programmen och Fonden för en rättvis omställning.
Ändringar 100, 148 och 150
Förslag till förordning
Artikel 2a
Artikel 2a
 Artikel 2a
Klimatmål för 2030
 Klimatmål för 2030
1.  För att uppnå det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 ska det bindande klimatmålet för unionen för 2030 vara att uppnå en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer fram till 2030.
 1.  Unionens klimatmål för 2030 ska vara en utsläppsminskning på 60 % jämfört med 1990 års nivåer.
2.  Senast den 30 juni 2021 ska kommissionen se över relevant unionslagstiftning för att göra det möjligt att uppnå målet i punkt 1 i den här artikeln och klimatneutralitetsmålet i artikel 2.1, och överväga nödvändiga åtgärder, däribland antagande av lagstiftningsförslag, i enlighet med fördragen.
 2.  Senast den 30 juni 2021 ska kommissionen bedöma hur all unionslagstiftning av relevans för uppnåendet av unionens klimatmål för 2030, och annan relevant unionslagstiftning som främjar den cirkulära ekonomin och bidrar till minskade växthusgasutsläpp, skulle behöva ändras för att uppnå det mål för utsläppsminskningar som anges i punkt 1 i denna artikel och för att uppnå det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1, och vidta nödvändiga åtgärder, däribland antagande av lagstiftningsförslag, i enlighet med fördragen. Kommissionen ska framför allt utvärdera möjligheterna att anpassa utsläppen från alla sektorer, även från luft- och sjöfart, till klimatmålet för 2030 och klimatneutralitetsmålet för 2050 för att minska dessa utsläpp till netto noll senast 2050, och ska vid behov lägga fram lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet. Kommissionen ska mobilisera tillräckliga resurser för alla investeringar som krävs för att uppnå de mål som avses i denna punkt.
2a.  Kommissionen ska grunda sina förslag enligt punkt 2 på en heltäckande konsekvensbedömning som omfattar miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter, speglar den ekonomiska situationen efter covid-19 och särskilt uppmärksammar den sektorsspecifika minsknings- och upptagspotentialen samt konsekvenserna av brexit för unionens utsläpp. Kommissionen ska bedöma de samlade konsekvenserna för olika industrisektorer av ändringar i den unionslagstiftning som ska bidra till att uppnå unionens 2030-mål enligt punkt 1.
2b.  När kommissionen lägger fram förslag enligt punkt 2 för att revidera relevant klimat- och energilagstiftning för 2030 ska den säkerställa en kostnadseffektiv och rättvis balans mellan utsläppshandelssektorn och ansvarsfördelningssektorn, och mellan nationella mål i ansvarsfördelningssektorn, och ska under alla omständigheter inte bara utgå från ytterligare insatser för varje medlemsstat som motsvarar 15 % högre ambitionsnivå. Kommissionen ska bedöma konsekvenserna av införandet av fler europeiska åtgärder som kan komplettera befintliga åtgärder, såsom marknadsbaserade åtgärder som inbegriper en stark solidaritetsmekanism.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 2b (ny)
Artikel 2b
Medlemsstaternas klimatrådgivningsorgan och Europeiska klimatförändringsrådet
1.   Senast den 30 juni 2021 ska alla medlemsstater underrätta kommissionen om sitt nationella oberoende klimatrådgivningsorgan med ansvar för, bland annat vetenskaplig rådgivning om nationell klimatpolitik. Om inget sådant organ finns ska medlemsstaterna uppmuntras att inrätta ett.
För att stödja det oberoende nationella klimatrådgivningsorganets vetenskapliga oberoende ska medlemsstaterna uppmuntras att vidta lämpliga åtgärder som gör det möjligt för organet att arbeta på ett fullständigt öppet sätt med offentliggörande av sina resultat, och anmäla dessa åtgärder till kommissionen.
2.   Senast den 30 juni 2022 ska kommissionen, i samarbete med dessa nationella klimatrådgivningsorgan, inrätta Europeiska klimatförändringsrådet (ECCC) som en permanent, oberoende och tvärvetenskaplig vetenskaplig rådgivningspanel för klimatförändringar, som ska vägledas av de senaste vetenskapliga rönen från IPCC. ECCC ska komplettera det arbetet i Europeiska miljöbyrån och unionens befintliga forskningsinstitutioner och forskningsorgan. För att undvika dubbelarbete ska Europeiska miljöbyrån fungera som sekretariat för ECCC, samtidigt som ECCC:s budgetmässiga och administrativa oberoende bevaras.
3.   ECCC:s ledamöter ska tjänstgöra under en femårsperiod, med möjlighet till förlängning en gång. ECCC ska bestå av en vetenskaplig kommitté med högst 15 erfarna experter som tillsammans har all den sakkunskap som krävs för de verksamheter som anges i punkt 4. Den vetenskapliga kommittén ska självständigt ansvara för att utarbeta ECCC:s vetenskapliga utlåtanden.
4.   Den vetenskapliga kommitténs verksamheter ska omfatta följande:
a)   Att bedöma huruvida unionens befintliga och föreslagna utvecklingsbanor, växthusgasbudgetar och klimatmål är förenliga med unionens klimatåtaganden och internationella klimatåtaganden.
b)  Att bedöma sannolikheten för att unionens växthusgasbudget efterlevs och att klimatneutralitet uppnås med hjälp av befintliga och planerade åtgärder.
c)   Att bedöma huruvida unionens åtgärder för att minska växthusgasutsläppen är förenliga med de mål som anges i artikel 2.
d)   Att kartlägga åtgärder och möjligheter för att minska växthusgasutsläppen och öka potentialen för koldioxidbindning.
e)   Att identifiera konsekvenserna av uteblivna eller otillräckliga åtgärder.
5.   Vid genomförandet av de verksamheter som avses i punkt 4 ska ECCC säkerställa att de nationella oberoende klimatrådgivningsorganen rådfrågas på lämpligt sätt.
6.   En styrelse ska stödja den vetenskapliga kommitténs arbete. Styrelsen ska bestå av en ledamot från varje nationellt oberoende klimatrådgivningsorgan som anmälts till kommissionen i enlighet med punkt 1, två företrädare som väljs ut av kommissionen, två företrädare som väljs ut av Europaparlamentet samt sekretariatets ordförande som ska utses av Europeiska miljöbyrån.
Styrelsen ska sammanträda två gånger om året och ansvara för inrättandet och övervakningen av ECCC:s verksamhet. Europaparlamentet och rådet ska utse styrelsen i samförstånd på grundval av ett förslag från kommissionen. Styrelsens ordförande väljs bland dess ledamöter.
Styrelsen har följande ansvarsområden:
a)   Anta det årliga arbetsprogrammet på förslag av den vetenskapliga kommittén och säkerställa att det är förenligt med ECCC:s mandat.
b)   Utse ledamöterna i den vetenskapliga kommittén och säkerställa att den vetenskapliga kommitténs sammansättning har all den sakkunskap som krävs för verksamheten i arbetsprogrammet.
c)   Godkänna ECCC:s budget.
d)   Samordna arbetet med nationella klimatrådgivningsorgan.
7.   Ledamöterna i den vetenskapliga kommittén ska utses personligen av styrelsen. Ordföranden för den vetenskapliga kommittén väljs bland dess medlemmar. Den vetenskapliga kommittén ska med två tredjedelars majoritet anta sin arbetsordning, som ska säkerställa dess fullständiga vetenskapliga oberoende och självständighet.
Kandidater till medlemskap i den vetenskapliga kommittén ska utses i en öppen utvärderingsprocess. Yrkeserfarenheten hos de sökande till den vetenskapliga kommittén som uppfyller de behörighetskrav som anges i inbjudan ska vara föremål för en jämförande utvärdering på grundval av följande urvalskriterier:
a)   Vetenskaplig excellens.
b)   Erfarenhet av att utföra vetenskapliga bedömningar och/eller tillhandahålla vetenskapliga utlåtanden inom sina kompetensområden.
c)   Bred sakkunskap inom klimat- och miljövetenskap eller andra vetenskapliga områden som är relevanta för uppnåendet av unionens klimatmål.
d)   Erfarenhet av sakkunnigbedömning av vetenskapligt arbete.
e)   Yrkeserfarenhet från en tvärvetenskaplig miljö i ett internationellt sammanhang.
Sammansättningen av den vetenskapliga kommittén ska säkerställa en jämn könsfördelning, vetenskaplig och sektorsspecifik sakkunskap samt regional spridning.
8.   ECCC ska årligen rapportera sina iakttagelser enligt punkt 4 till kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Vid behov ska ECCC utfärda rekommendationer till kommissionen för att säkerställa att målen i denna förordning uppnås. ECCC ska säkerställa att arbetet sker fullständigt öppet och att dess rapporter görs tillgängliga för allmänheten. Kommissionen ska beakta rapporterna och eventuella rekommendationer och utfärda ett formellt svar till ECCC senast tre månader efter mottagandet. Svaret med avseende på dessa rapporter och rekommendationer ska göras tillgängligt för allmänheten.
Ändringar 77, 123 och 145
Förslag till förordning
Artikel 3
Artikel 3
 Artikel 3
Utvecklingsbana för att uppnå klimatneutralitet
 Utvecklingsbana för att uppnå klimatneutralitet
1.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 9 för att komplettera denna förordning genom att fastställa en utvecklingsbana på unionsnivå för att fram till 2050 uppnå det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1. Senast inom sex månader efter varje sådan global översyn som avses i artikel 14 i Parisavtalet ska kommissionen se över utvecklingsbanan.
 1.  Senast den 31 maj 2023 ska kommissionen bedöma alternativen för att fastställa en vägledande utvecklingsbana på unionsnivå för att uppnå det mål som anges i artikel 2.1, med utgångspunkt i unionens klimatmål för 2030 som avses i artikel 2a.1 och med beaktande av det mellanliggande bindande klimatmål för 2040 som avses i artikel 2.2b, och ska vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag i detta syfte.
1a.  När den utvecklingsbana som avses i punkt 1 är fastställd ska kommissionen se över utvecklingsbanan senast inom sex månader efter varje sådan global översyn som avses i artikel 14 i Parisavtalet, med utgångspunkt i den globala översynen 2028. Kommissionen ska lägga fram ett lagstiftningsförslag för att anpassa utvecklingsbanan om den anser att en sådan anpassning är lämplig till följd av översynen.
2.   Utvecklingsbanan ska utgå från unionens klimatmål för 2030 som anges i artikel 2a.1.
 2.   När kommissionen lägger fram lagstiftningsförslag för att fastställa en utvecklingsbana i enlighet med punkt 1, ska den ta hänsyn till unionens växthusgasbudget som anger den totala återstående mängden växthusgasutsläpp i form av koldioxidekvivalenter som kan släppas ut fram till 2050 utan att äventyra unionens åtaganden enligt Parisavtalet.
2a.   Kommissionen ska fastställa unionens växthusgasbudget i en rapport och lägga fram denna rapport för parlamentet och rådet senast den 31 december 2021. Kommissionen ska offentliggöra denna rapport och den metod som ligger till grund för den.
3.  När kommissionen fastställer en utvecklingsbana i enlighet med punkt 1 ska den beakta följande:
 3.  När kommissionen lägger fram lagstiftningsförslag för att fastställa eller anpassa utvecklingsbanan i enlighet med punkterna 1 och 1a ska den beakta följande kriterier:
-a)  Bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga bevis, däribland de senaste rapporterna från IPCC, IPBES, ECCC och om möjligt medlemsstaternas oberoende klimatrådgivningsorgan.
-aa)  De sociala, ekonomiska och miljömässiga kostnaderna vid uteblivna eller otillräckliga åtgärder.
-ab)  Behovet av att säkerställa en rättvis och socialt jämlik omställning för alla.
(a)  Kostnadseffektivitet och energieffektivitet.
(b)  Konkurrenskraften hos unionens ekonomi.
 (b)  Konkurrenskraften hos unionens ekonomi, i synnerhet små och medelstora företag och de sektorer som är mest utsatta för koldioxidläckage.
ba)   Koldioxidavtrycket från slutprodukter och konsumtion i unionen.
(c)  Bästa tillgängliga teknologi.
 (c)  Bästa tillgängliga teknologier som är kostnadseffektiva, säkra och skalbara, under iakttagande av begreppet teknikneutralitet och med undvikande av eventuella inlåsningseffekter.
(d)  Energieffektivitet, överkomliga energipriser och försörjningstrygghet.
 (d)  Energieffektivitet och principen om att sätta energieffektivitet främst, överkomliga energipriser, minskad energifattigdom och försörjningstrygghet.
da)  Behovet av att fasa ut fossila bränslen och säkerställa att de ersätts med förnybar energi, material och produkter som producerats på ett hållbart sätt.
(e)  Rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna.
 (e)  Rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna och regionerna.
(f)  Behovet av att säkerställa miljöeffektivitet och höjd ambitionsnivå över tiden.
 (f)  Behovet av att säkerställa miljöeffektivitet och höjd ambitionsnivå över tiden.
(fa)  Behovet av att säkerställa miljömässig hållbarhet, inbegripet behovet av att bekämpa krisen för den biologiska mångfalden samtidigt som skadade ekosystem återställs och oåterkalleliga skador på ekosystem undviks för att uppnå unionens mål för biologisk mångfald.
fb)   Säkerställande av stabila, långvariga och klimateffektiva naturliga sänkor över tiden.
(g)  Investeringsbehov och investeringsmöjligheter.
 (g)  Investeringsbehov och investeringsmöjligheter för innovation i enlighet med förordning (EU) 2020/... [taxonomiförordningen], samtidigt som risken för strandade tillgångar beaktas.
(h)  Behovet av att säkerställa en rättvis och socialt jämlik omställning.
(i)  Internationell utveckling och insatser som gjorts för att uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet och det slutliga målet i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.
(j)  Bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga bevis, däribland de senaste rapporterna från IPCC.
3a.  Senast den ... [1 år efter denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen, efter en ingående dialog med alla relevanta intressenter inom en relevant sektor, utfärda en sektoriell färdplan för minskade koldioxidutsläpp för att senast 2050 uppnå klimatneutralitet för den berörda sektorn.
Ändring ar 78 och 146
Förslag till förordning
Artikel 4
Artikel 4
 Artikel 4
Anpassning till klimatförändringarna
 Anpassning till klimatförändringarna
-1a.   Kommissionen ska, senast den 31 januari 2021 och vart femte år därefter, anta en uppdaterad EU-strategi för klimatanpassning. Den uppdaterade EU-strategin ska syfta till att säkerställa att anpassningspolitiken prioriteras, integreras och genomförs på ett enhetligt sätt överallt i unionens politik och i dess internationella åtaganden, handelsavtal och internationella partnerskap.
1.  De relevanta unionsinstitutionerna och medlemsstaterna ska säkerställa löpande framsteg med att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna i enlighet med artikel 7 i Parisavtalet.
 1.  De relevanta unionsinstitutionerna och medlemsstaterna ska sträva efter att uppfylla nationella mål och unionens mål för klimatanpassning i enlighet med EU:s strategi för klimatanpassning och ska säkerställa löpande framsteg med att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna, bland annat för både marina och terrestra ekosystem, i enlighet med artikel 7 i Parisavtalet, och införliva anpassning i relevanta socioekonomiska och miljörelaterade politiska strategier och åtgärder. De ska framför allt fokusera på de mest sårbara och drabbade befolkningsgrupperna och ekonomiska sektorerna, identifiera brister i samråd med det civila samhället, och genomföra korrigerande åtgärder.
2.  Medlemsstaterna ska utarbeta och genomföra anpassningsstrategier och anpassningsplaner med heltäckande riskhanteringsramar som grundar sig på robusta referensvärden för klimat och sårbarhet samt bedömningar av framstegen.
 2.  Medlemsstaterna ska, senast den 31 december 2021 och därefter vart femte år, anta och genomföra anpassningsstrategier och anpassningsplaner på nationell och regional nivå med heltäckande lokala riskhanteringsramar och med hänsyn till lokala behov och särdrag, som grundar sig på robusta referensvärden och indikatorer för klimat och sårbarhet samt bedömningar av framstegen, vägledda av bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga bevis. Dessa strategier och planer ska innefatta åtgärder i linje med nationella mål och unionsmål för klimatanpassning. Strategierna ska särskilt ta hänsyn till sårbara och drabbade grupper, samhällen och ekosystem och inbegripa åtgärder för förvaltning, återställande och skydd av marina och terrestra ekosystem för att öka deras motståndskraft. Medlemsstaterna ska i sina strategier ta hänsyn till jordbruks- och livsmedelssystemens särskilda sårbarhet, livsmedelstryggheten och främja naturbaserade lösningar och ekosystembaserad anpassning.
2a.  Kommissionen ska uppmana mottagare av unionens finansieringsinstrument, inbegripet projekt som stöds av Europeiska investeringsbanken, att genomföra ett stresstest för klimatanpassning för projekt som anses vara särskilt sårbara för klimatförändringseffekter. Senast den ... [sex månader efter denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen anta delegerade akter för att komplettera denna förordning som fastställer detaljerade kriterier för stresstestet, inbegripet en förteckning över berörda sektorer, projekt och regioner, och tröskelvärdet för mottagarnas omsättning, samtidigt som man säkerställer att ingen orimlig administrativ börda uppstår. Kommissionen ska ge vägledning till stödmottagare, grundat på EU-strategin för klimatanpassning och på uppgifter från Europeiska miljöbyrån om hur ett investeringsprojekt ska anpassas till klimatanpassningskraven.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 4a (ny)
Artikel 4a
Finansiella flödens förenlighet med en väg mot ett klimatneutralt och motståndskraftigt samhälle
1.  De relevanta unionsinstitutionerna och medlemsstaterna ska säkerställa kontinuerliga framsteg för att göra offentliga och privata finansiella flöden förenliga med en väg mot ett klimatneutralt och motståndskraftigt samhälle i enlighet med artikel 2.1 c i Parisavtalet, med beaktande av unionens klimatmål som fastställs i artikel 2 i denna förordning.
2.  Senast den 1 juni 2021 och därefter med jämna mellanrum ska kommissionen, som en del av de bedömningar som avses i artikel 5, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av hur all relevant unionslagstiftning, inbegripet unionens fleråriga budgetramar och alla särskilda förordningar om fonder och instrument inom ramen för unionens budget, skulle behöva ändras så att bindande och verkställbara bestämmelser ingår för att säkerställa att offentliga och privata finansiella flöden är förenliga med unionens klimatmål som anges i artikel 2 i denna förordning. Denna bedömning ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.
3.  Kommissionen ska årligen offentliggöra vilken del av unionens utgifter som överensstämmer med de taxonomikategorier som fastställs i förordning (EU) 2020/... [taxonomiförordningen].
4.  För att uppnå unionens klimatmål enligt artikel 2 ska unionsinstitutionerna och samtliga medlemsstater fasa ut alla direkta och indirekta subventioner av fossila bränslen och mobilisera hållbara investeringar i enlighet därmed. Utfasningen av dessa subventioner ska inte påverka insatserna för att bekämpa energifattigdom.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 5
Artikel 5
 Artikel 5
Bedömning av unionens framsteg och åtgärder
 Bedömning av unionens framsteg och åtgärder
1.  Senast den 30 september 2023 och därefter vart femte år ska kommissionen, tillsammans med den bedömning som avses i artikel 29.5 i förordning (EU) 2018/1999, bedöma följande:
 1.  Senast den 30 september 2023 och därefter vartannat år ska kommissionen, tillsammans med den bedömning som avses i artikel 29.5 i förordning (EU) 2018/1999, bedöma följande:
(a)  Alla medlemsstaters gemensamma framsteg mot att uppnå det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1, uttryckt genom den utvecklingsbana som avses i artikel 3.1.
 (a)  Varje enskild medlemsstats framsteg och alla medlemsstaters gemensamma framsteg mot att uppnå unionens klimatmål som anges i artikel 2, uttryckt genom den utvecklingsbana som ska fastställas enligt artikel 3.1. Om utvecklingsbanan inte är tillgänglig ska bedömningen göras utifrån kriterierna i artikel 3.3 och klimatmålet för 2030.
(b)  De gemensamma framsteg som gjorts av alla medlemsstater i fråga om klimatanpassning enligt vad som avses i artikel 4.
 (b)  Varje enskild medlemsstats framsteg och de gemensamma framsteg som gjorts av alla medlemsstater i fråga om klimatanpassning enligt vad som avses i artikel 4.
Kommissionen ska överlämna slutsatserna av den bedömningen till Europaparlamentet och rådet, tillsammans med rapporten om tillståndet i energiunionen som utarbetats under respektive kalenderår i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) 2018/1999.
 Kommissionen ska överlämna bedömningarna och deras slutsatser till Europaparlamentet och rådet, tillsammans med rapporten om tillståndet i energiunionen som utarbetats under respektive kalenderår i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) 2018/1999, och ska göra dem tillgängliga för allmänheten.
2.  Senast den 30 september 2023 och därefter vart femte år ska kommissionen se över följande:
 2.  Senast den 30 september 2023 och därefter vartannat år ska kommissionen se över följande:
(a)  Om unionens åtgärder är förenliga med det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1, uttryckt genom den utvecklingsbana som avses i artikel 3.1.
 (a)  Om unionens åtgärder och politiska strategier, däribland sektorsspecifik lagstiftning, unionens yttre åtgärder och unionens budget, är förenliga med unionens klimatmål som anges i artikel 2, uttryckt genom den utvecklingsbana som ska fastställas enligt artikel 3.1. Om utvecklingsbanan inte är tillgänglig ska bedömningen göras utifrån kriterierna i artikel 3.3 och klimatmålet för 2030.
(b)  Om unionsåtgärderna är lämpliga för att säkerställa framsteg med klimatanpassningen enligt artikel 4.
 (b)  Om unionsåtgärderna och unionens politiska strategier, däribland sektorsspecifik lagstiftning, unionens yttre åtgärder och unionens budget, är lämpliga för att säkerställa framsteg med klimatanpassningen enligt artikel 4.
3.  Om kommissionen, på grundval av den bedömning som avses i punkterna 1 och 2, finner att unionsåtgärder inte är förenliga med det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 eller inte är lämpliga för att säkerställa framsteg med klimatanpassningen enligt artikel 4, eller att framstegen med antingen klimatneutralitetsmålet eller klimatanpassningen enligt artikel 4 är otillräckliga, ska den vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med fördragen, samtidigt med översynen av den utvecklingsbana som avses i artikel 3.1.
 3.  Om kommissionen, på grundval av den bedömning som avses i punkterna 1 och 2, finner att unionsåtgärder och unionsstrategier inte är förenliga med unionens klimatmål som anges i artikel 2 eller inte är lämpliga för att säkerställa framsteg med klimatanpassningen enligt artikel 4, eller att framstegen antingen med unionens klimatmål enligt artikel 2 eller med klimatanpassningen enligt artikel 4 är otillräckliga, ska den så fort som möjligt vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med fördragen för att korrigera detta, eller allra senast samtidigt med översynen av den utvecklingsbana som avses i artikel 3(1a).
4.  Kommissionen ska före antagandet bedöma alla utkast till åtgärder eller förslag till lagstiftning mot bakgrund av det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1, uttryckt genom den utvecklingsbana som avses i artikel 3.1, ta med analysen i alla eventuella konsekvensbedömningar som åtföljer dessa åtgärder eller förslag, och offentliggöra resultatet av bedömningen vid tidpunkten för antagandet.
 4.  Kommissionen ska före antagandet bedöma huruvida ett utkast till åtgärder, bland annatlagstiftnings- och budgetförslag, är förenligt med unionens klimatmål som anges i artikel 2 och anpassa utkastet till åtgärder till dessa mål före antagandet. Denna analys ska ingå i alla eventuella konsekvensbedömningar som åtföljer dessa åtgärder eller förslag. När den utvecklingsbana som avses i artikel 3.1 och den växthusgasbudget som avses i artikel 3.2a har fastställts ska de ligga till grund för bedömningen. Kommissionen ska göra bedömningen och dess resultat direkt tillgängliga för allmänheten så snart bedömningen är avslutad och under alla omständigheter innan den tillhörande åtgärden eller förslaget antas.
4a.   Kommissionen ska använda den bedömning som avses i punkt 4 för att främja utbyte av bästa praxis och för att identifiera åtgärder för att bidra till att uppnå målen i denna förordning.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 6
Artikel 6
 Artikel 6
Bedömning av nationella åtgärder
 Bedömning av nationella åtgärder
1.  Senast den 30 september 2023 och därefter vart femte år ska kommissionen bedöma följande:
 1.  Senast den 30 september 2023 och därefter vartannat år ska kommissionen bedöma följande:
(a)  Om de nationella åtgärder som identifierats, på grundval av de nationella energi- och klimatplaner eller tvååriga lägesrapporter som lämnats in i enlighet med förordning (EU) 2018/1999, är förenliga där det är relevant med uppnåendet av det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 varvid målet är uttryckt genom den utvecklingsbana som avses i artikel 3.1.
 (a)  Om de nationella åtgärder som identifierats, på grundval av de nationella energi- och klimatplaner, de nationella långsiktiga strategier eller de lägesrapporter som lämnats in i enlighet med förordning (EU) 2018/1999, är förenliga där det är relevant med uppnåendet av unionens klimatmål som anges i artikel 2, varvid dessa mål är uttryckta genom den utvecklingsbana som ska fastställas enligt artikel 3.1. Om utvecklingsbanan inte är tillgänglig ska bedömningen göras utifrån kriterierna i artikel 3.3 och klimatmålet för 2030.
(b)  Om de relevanta nationella åtgärderna är lämpliga för att säkerställa framsteg med klimatanpassningen enligt artikel 4.
 (b)  Om de relevanta nationella åtgärderna är lämpliga och ändamålsenliga för att säkerställa framsteg med klimatanpassningen enligt artikel 4.
Kommissionen ska överlämna slutsatserna av den bedömningen till Europaparlamentet och rådet, tillsammans med rapporten om tillståndet i energiunionen som utarbetats under respektive kalenderår i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) 2018/1999.
 Kommissionen ska överlämna bedömningarna och deras slutsatser till Europaparlamentet och rådet, tillsammans med rapporten om tillståndet i energiunionen som utarbetats under respektive kalenderår i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) 2018/1999, och ska göra dem tillgängliga för allmänheten.
2.  Om kommissionen, efter att vederbörligen ha beaktat de gemensamma framsteg som bedömts i enlighet med artikel 5.1, finner att en medlemsstats åtgärder inte är förenliga med målet, uttryckt genom den utvecklingsbana som avses i artikel 3.1, eller inte är tillräckliga för att säkerställa framsteg med klimatanpassningen enligt artikel 4, får den utfärda rekommendationer till den medlemsstaten. Kommissionen ska göra sådana rekommendationer allmänt tillgängliga.
 2.  Om kommissionen, efter att vederbörligen ha beaktat varje medlemsstats framsteg som bedömts i enlighet med artikel 5.1, finner att en medlemsstats åtgärder inte är förenliga med unionens klimatmål, uttryckta genom den utvecklingsbana som avses i artikel 3.1 när utvecklingsbanan har fastställts, eller inte är tillräckliga för att säkerställa framsteg med klimatanpassningen enligt artikel 4, ska den utfärda rekommendationer till den medlemsstaten. Kommissionen ska göra sådana rekommendationer allmänt tillgängliga.
2b.   Kommissionen ska i den rekommendation som avses i punkt 2 i denna artikel inkludera förslag för att säkerställa framsteg med anpassningen enligt artikel 4. Dessa förslag kan, när så är lämpligt, omfatta eventuellt ytterligare tekniskt stöd, innovationsstöd eller kunskapsrelaterat, finansiellt eller annat nödvändigt stöd.
3.  Om en rekommendation har utfärdats i enlighet med punkt 2 ska följande principer gälla:
 3.  Om en rekommendation har utfärdats i enlighet med punkt 2 ska följande principer gälla:
(a)  Den berörda medlemsstaten ska ta vederbörlig hänsyn till rekommendationen i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna och unionen och mellan medlemsstaterna.
 (a)  Den berörda medlemsstaten ska, senast sex månader efter att ha tagit emot rekommendationen, meddela kommissionen vilka åtgärder den tänker vidta för att ta vederbörlig hänsyn till rekommendationen i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna och unionen och mellan medlemsstaterna och enligt d principen om lojalt samarbete.
(b)  Året efter det år då rekommendationen utfärdades ska den berörda medlemsstaten i sin första lägesrapport som lämnas in i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999 redogöra för hur den har tagit vederbörlig hänsyn till rekommendationen. Om den berörda medlemsstaten beslutar att inte följa en rekommendation eller en väsentlig del av den ska denna medlemsstat lämna en motivering till kommissionen.
 (b)  Den berörda medlemsstaten ska inom 18 månader efter att ha tagit emot rekommendationen redogöra för hur den har tagit vederbörlig hänsyn till rekommendationen och vilka åtgärder den har vidtagit som svar på den. Denna information ska ingå i den lägesrapport som lämnas in det året i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999.
(c)  Rekommendationerna bör utgöra ett komplement till de senaste landspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
 (c)  Rekommendationerna bör utgöra ett komplement till de senaste landspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
3a.   Inom tre månader efter det att den lägesrapport som avses i punkt 3 b har lämnats in ska kommissionen bedöma om de åtgärder som antagits av medlemsstaten i tillräcklig grad hanterar de problem som tagits upp i rekommendationen. Bedömningen och dess resultat ska offentliggöras vid tidpunkten för antagandet.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 7
Artikel 7
 Artikel 7
Gemensamma bestämmelser för kommissionens bedömning
 Gemensamma bestämmelser för kommissionens bedömning
1.  Utöver de nationella åtgärder som avses i artikel 6.1 a ska kommissionen grunda sin bedömning enligt artiklarna 5 och 6 på minst följande:
 1.  Utöver de nationella åtgärder som avses i artikel 6.1 a ska kommissionen grunda sin bedömning enligt artiklarna 5 och 6 på minst följande:
(a)  Information som lämnats in och rapporterats enligt förordning (EU) 2018/1999.
 (a)  Information som lämnats in och rapporterats enligt förordning (EU) 2018/1999.
(b)  Rapporter från Europeiska miljöbyrån.
 (b)  Rapporter från Europeiska miljöbyrån och det gemensamma forskningscentrumet (JRC).
(c)  Europeisk statistik och data, inklusive uppgifter om förluster från skadliga klimateffekter, om detta finns.
 (c)  Europeisk och global statistik och data, inklusive uppgifter om konstaterade och förväntade förluster från skadliga klimateffekter och uppskattade kostnader för uteblivna åtgärder eller försenade åtgärder, om detta finns.
(d)  Bästa tillgängliga vetenskapliga bevis, däribland de senaste rapporterna från IPCC.
 (d)  Bästa tillgängliga och aktuella vetenskapliga bevis, däribland de senaste rapporterna från IPCC, Unep, IPBES, ECCC och om möjligt medlemsstaternas oberoende nationella klimatrådgivningsorgan.
(e)  Kompletterande information om miljömässigt hållbara investeringar från unionen och medlemsstaterna, bland annat om investeringar som överensstämmer med förordning (EU) 2020/... [taxonomiförordningen] när sådan information finns tillgänglig.
 (e)  Kompletterande information om miljömässigt hållbara investeringar från unionen och medlemsstaterna, bland annat om investeringar som överensstämmer med förordning (EU) 2020/... [taxonomiförordningen] när sådan information finns tillgänglig.
2.  Europeiska miljöbyrån ska bistå kommissionen i arbetet med den bedömning som avses i artiklarna 5 och 6, i enlighet med sitt årliga arbetsprogram.
 2.  Europeiska miljöbyrån ska bistå kommissionen i arbetet med den bedömning som avses i artiklarna 5 och 6, i enlighet med sitt årliga arbetsprogram.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 8
Artikel 8
 Artikel 8
Allmänhetens deltagande
 Allmänhetens deltagande och insyn
Kommissionen ska samverka med alla delar av samhället för att stärka deras ställning och möjligheter för att arbeta mot ett klimatneutralt och klimattåligt samhälle. Kommissionen ska underlätta en inkluderande och tillgänglig process på alla nivåer, även nationellt, regionalt och lokalt och med arbetsmarknadens parter, medborgarna och det civila samhället, för utbyte av bästa praxis och för att identifiera åtgärder som bidrar till att målen i denna förordning uppnås. Dessutom får kommissionen använda sig av de klimat- och energidialoger på flera nivåer som inrättats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2018/1999.
 1.  Kommissionen och medlemsstaterna ska samverka med alla delar av samhället, inklusive lokala och regionala myndigheter, för att stärka deras ställning och möjligheter att arbeta för ett socialt rättvist, klimatneutralt och klimattåligt samhälle, bland annat genom den europeiska klimatpakt som avses i punkt 2. Kommissionen och medlemsstaterna ska underlätta en inkluderande, tillgänglig och öppen process på alla nivåer, även nationellt, regionalt och lokalt och med arbetsmarknadens parter, den akademiska världen, medborgarna och det civila samhället, för utbyte av bästa praxis och för att identifiera åtgärder som bidrar till att målen i denna förordning uppnås. Dessutom får kommissionen använda sig av de klimat- och energidialoger på flera nivåer som inrättats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2018/1999.
2.   Kommissionen ska upprätta en europeisk klimatpakt i syfte att involvera medborgare, arbetsmarknadens parter och intressenter i utformningen av unionens klimatpolitik, främja dialog och spridning av vetenskapligt baserad information om klimatförändringar och deras sociala aspekter och jämställdhetsaspekter, och utbyta bästa praxis för klimatinitiativ.
3.   Medlemsstaterna ska, när de vidtar åtgärder för att uppnå klimatneutralitetsmålet som fastställs i artikel 2.1, säkerställa att det ges information till och hålls samråd med medborgarna, det civila samhället och arbetsmarknadens parter under hela lagstiftningsprocessen. Medlemsstaterna ska således arbeta på ett öppet sätt.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 8a (ny)
Artikel 8a
I detta sammanhang ska unionen upphöra med skyddet av investeringar i fossila bränslen inom ramen för moderniseringen av energistadgefördraget.
Ändringar 84 och 175/rev
Förslag till förordning
Artikel 9
Artikel 9
 utgår
Utövande av delegeringen
1.  Befogenheten att anta delegerade akter enligt artikel 3.1 ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3.1 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den ….[Publikationsbyrån: dagen för denna förordnings ikraftträdande].
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 9a (ny)
Artikel 9a
Översyn
Sex månader efter varje sådan global översyn som avses i artikel 14 i Parisavtalet ska kommissionen göra en översyn av alla delar av denna förordning mot bakgrund av bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga bevis, inklusive de senaste resultaten och rekommendationerna från IPCC och ECCC, den internationella utvecklingen och de internationella insatser som gjorts för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C, samt överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet, om lämpligt åtföljd av lagstiftningsförslag.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 1
Förordning (EU) 2018/1999
Artikel 1 – punkt 1 – led a
(a)  genomföra strategier och åtgärder som är utformade för att uppnå unionens klimatneutralitetsmål som fastställs i artikel 2 i förordning .../... [klimatlag], målsättningarna och målen för energiunionen samt vad gäller den första tioårsperioden 2021–2030 särskilt unionens energi- och klimatmål för 2030,”.
 (a)  genomföra strategier och åtgärder som är utformade för att uppnå energiunionens mål samt unionens långsiktiga åtaganden i fråga om växthusgasutsläpp, i enlighet med Parisavtalet, i synnerhet unionens klimatmål som fastställs i artikel 2 i förordning .../... [klimatlag] samt, vad gäller den första tioårsperioden 2021–2030, särskilt unionens energi- och klimatmål för 2030,”.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 2a (nytt)
Förordning (EU) 2018/1999
Artikel 2 – led 11
(2a)   I artikel 2 ska punkt 11 ersättas med följande:
(11)  unionens energi- och klimatmål för 2030: det unionsomfattande bindande målet om att fram till 2030 minska växthusgasutsläppen från hela ekonomin med minst 40 % jämfört med 1990, det bindande målet på unionsnivå om att minst 32 % av den energi som används i unionen ska vara förnybar 2030, det överordnade målet på unionsnivå om att förbättra energieffektiviteten med minst 32,5 % fram till 2030, och ett elsammanlänkningsmål på 15 % för 2030 eller eventuella senare mål för 2030 i detta avseende som Europeiska rådet, eller Europaparlamentet och rådet, enas om,
 ‘(11) unionens energi- och klimatmål för 2030: det unionsomfattande bindande målet om att fram till 2030 minska växthusgasutsläppen från hela ekonomin, i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EU).../... [klimatlag], det bindande målet på unionsnivå om den andel energi som används i unionen som ska vara förnybar 2030, i enlighet med artikel 3.1 i direktiv (EU) 2018/2001, det överordnade målet på unionsnivå om att förbättra energieffektiviteten fram till 2030, enligt artikel 1.1 i direktiv 2012/27/EU, och ett elsammanlänkningsmål på 15 % för 2030,”.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 2b (nytt)
Förordning (EU) 2018/1999
Artikel 2 – led 62a (nytt)
(2b)   I artikel 2 ska följande led läggas till:
(62a)  ”berörd allmänhet: den allmänhet som berörs eller kan antas bli berörd av, eller som har ett intresse av, de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i kapitel 2 och 3; icke-statliga miljöskyddsorganisationer som uppfyller kraven i nationell rätt ska enligt denna definition anses ha ett sådant intresse,”.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 3
Förordning (EU) 2018/1999
Artikel 3 – punkt 2 – led f
f)  En bedömning av konsekvenserna av de planerade styrmedlen och åtgärderna för att nå de mål som avses i led b, inbegripet deras förenlighet med unionens klimatneutralitetsmål som fastställs i artikel 2 i förordning .../... [klimatlag], de långsiktiga målen för minskning av växthusgasutsläppen inom ramen för Parisavtalet och de långsiktiga strategier som avses i artikel 15.
 (f)  En bedömning av konsekvenserna av de planerade styrmedlen och åtgärderna för att nå de mål som avses i led b, inbegripet deras förenlighet med unionens klimatmål som fastställs i artikel 2 i förordning .../... [klimatlag], de långsiktiga målen för minskning av växthusgasutsläppen inom ramen för Parisavtalet och de långsiktiga strategier som avses i artikel 15..
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 3a (nytt)
Förordning (EU) 2018/1999
Artikel 4 – stycke 1 – led a – led 1 – inledningen
3a.  I artikel 4.1 ska inledningen till led a led 1 ersättas med följande:
(1)  Vad gäller utsläpp och upptag av växthusgaser, i syfte att bidra till uppnåendet av unionens mål att minska utsläppen av växthusgaser i hela ekonomin:
 Vad gäller utsläpp och upptag av växthusgaser, i syfte att bidra till uppnåendet av unionens klimatmål som fastställs i artikel 2 i förordning .../... [klimatlag].”.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 4
Förordning (EU) 2018/1999
Artikel 8 – punkt 2 – led e
e)  Hur befintliga och planerade styrmedel och åtgärder bidrar till att uppnå unionens klimatneutralitetsmål som fastställs i artikel 2 i förordning.../... [klimatlag].”.
 e)  Hur befintliga och planerade styrmedel och åtgärder bidrar till att uppnå unionens klimatmål som fastställs i artikel 2 i förordning.../... [klimatlag].”.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 5a (nytt)
Förordning (EU) 2018/1999
Artikel 11a (ny)
5a.  Följande artikel ska införas:
Artikel 11a
Tillgång till rättslig prövning
1.  Medlemsstaterna ska, i enlighet med sin nationella rätt, säkerställa att den berörda allmänhet som har ett tillräckligt intresse, eller som hävdar att en rättighet kränks, när detta utgör en förutsättning enligt en medlemsstats förvaltningsprocessrätt, har rätt till ett prövningsförfarande inför en domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag, i syfte att bestrida den materiella och formella giltigheten i ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av artikel 10 i förordning (EU) 2018/1999.
2.  Medlemsstaterna ska fastställa i vilket skede ett beslut, en handling eller en underlåtenhet kan prövas.
3.  Medlemsstaterna ska fastställa vad som utgör ett tillräckligt intresse och kränkning av en rättighet, i överensstämmelse med målet att ge den berörda allmänheten omfattande tillgång till rättslig prövning. I detta syfte ska icke-statliga organisationer som omfattas av definitionen i artikel 2.62a anses ha ett tillräckligt intresse eller rättigheter som kan kränkas i enlighet med punkt 1 i denna artikel.
4.  Denna artikel ska inte utesluta möjligheten till ett preliminärt prövningsförfarande inför en förvaltningsmyndighet och ska inte påverka kravet att de administrativa prövningsförfarandena ska vara uttömda innan rättsliga prövningsförfaranden får användas, om detta krav finns i den nationella lagstiftningen. Sådana förfaranden ska vara rättvisa, snabba och inte orimligt kostsamma.
5.  Medlemsstaterna ska se till att praktisk information om tillgången till rättslig prövning i domstol och i administrativ ordning görs tillgänglig för allmänheten.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 5b (nytt)
Förordning (EU) 2018/1999
Artikel 15 – punkt 1
(5b)  I artikel 15 ska punkt 1 ersättas med följande:
1.   Varje medlemsstat ska senast den 1 januari 2020, därefter senast den 1 januari 2029 och därefter vart tionde år, sammanställa och till kommissionen rapportera sin långsiktiga strategi med ett perspektiv på minst 30 år. Medlemsstaterna bör vid behov uppdatera dessa strategier vart femte år.
 ‘1. Varje medlemsstat ska senast den 1 januari 2020, därefter senast den 1 januari 2029 och därefter vart tionde år, sammanställa och till kommissionen rapportera sin långsiktiga strategi med ett perspektiv fram till 2050 och ett perspektiv på 30 år. Medlemsstaterna bör vid behov uppdatera dessa strategier vart femte år.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 6
Förordning (EU) 2018/1999
Artikel 15 – punkt 3 – led c
c)  uppnå långsiktiga minskningar av utsläppen av växthusgaser och förbättringar av upptag i sänkor inom alla sektorer i enlighet med unionens klimatneutralitetsmål som fastställs i artikel 2 i förordning .../... [klimatlag].”.
 c)  uppnå långsiktiga minskningar av utsläppen av växthusgaser inom alla sektorer i ekonomin och förbättringar av upptag i sänkor, mot bakgrund av behovet, enligt den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), att på ett kostnadseffektivt sätt minska unionens växthusgasutsläpp och förbättra upptaget i sänkor, såsom ett led i strävan att uppnå Parisavtalets temperaturmål, för att senast 2050 uppnå balans mellan antropogena utsläpp från källor och upptag av växthusgaser i sänkor inom unionen, och uppnå negativa utsläpp därefter, enligt vad som avses i artikel 2 i förordning .../... [klimatlag].
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 7 – led a
Förordning (EU) 2018/1999
Bilaga I – Del I – Avsnitt A – punkt 3.1.1. – led i
i)  Styrmedel och åtgärder för att uppnå det mål som fastställts enligt förordning (EU) 2018/842 och som avses i punkt 2.1.1 och styrmedel och åtgärder för att följa förordning (EU) 2018/841, som omfattar alla viktiga utsläppssektorer och sektorer för att öka upptagen, med sikte på det klimatneutralitetsmål som fastställs i artikel 2 i förordning.../... [klimatlag].”.
 i)  Styrmedel och åtgärder för att uppnå det mål som fastställts enligt förordning (EU) 2018/842 och som avses i punkt 2.1.1 och styrmedel och åtgärder för att följa förordning (EU) 2018/841, som omfattar alla viktiga utsläppssektorer och sektorer för att öka upptagen, med sikte på unionens klimatmål som fastställs i artikel 2 i förordning.../... [klimatlag].
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 7 – led b
Förordning (EU) 2018/1999
Bilaga I – del I – avsnitt B – punkt 5.5
5.5.  Bidrag från planerade styrmedel och åtgärder till att uppnå unionens klimatneutralitetsmål som fastställs i artikel 2 i förordning.../... [klimatlag].”.
 5.5.  Bidrag från planerade styrmedel och åtgärder till att uppnå unionens klimatmål som fastställs i artikel 2 i förordning.../... [klimatlag].
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 7a (nytt)
Förordning (EU) 2018/1999
Bilaga IV – punkt 2.1.1
(7a)   Punkt 2.1.1 i bilaga IV ska ersättas med följande:
2.1.1.  Förväntade utsläppsminskningar och ökade upptag i sänkor fram till 2050
 ‘2.1.1. Förväntade kumulativa utsläpp för perioden 2021–2050, i syfte att bidra till att nå unionens växthusgasbudget som anges i artikel 3.2a i förordning .../... [klimatlag].”.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 8
Förordning (EU) 2018/1999
Bilaga VI – led c – led viii
viii)  En utvärdering av i vilken utsträckning styrmedlet eller åtgärden kommer att bidra till att uppnå unionens klimatneutralitetsmål som fastställs i artikel 2 i förordning.../... [klimatlag] och den långsiktiga strategi som avses i artikel 15.”.
 viii)  En utvärdering av i vilken utsträckning styrmedlet eller åtgärden kommer att bidra till att uppnå unionens klimatmål som fastställs i artikel 2 i förordning.../... [klimatlag] och den långsiktiga strategi som avses i artikel 15.”.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Ändringar av förordning (EU) 2018/842
I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 1a ska följande punkter införas i artikel 5:
”5a. Vid alla transaktioner som görs enligt den bestämmelse som avses i artikel 5.5 sätts minimipriset för årliga utsläppstilldelningar till 100 EUR för varje ton koldioxidekvivalent.
5b.   Medlemsstaterna ska informera kommissionen om alla åtgärder som vidtas enligt denna punkt, och senast den 31 mars 2025 meddela sin avsikt att tillämpa de bestämmelser som avses i artikel 5.5.
5c.   Senast den 30 juni 2025 ska kommissionen bedöma varje medlemsstats avsikt att tillämpa de bestämmelser som avses i artikel 5.5, och offentliggöra de budgetkonsekvenser som tillämpningen av sådana bestämmelser medför.”
____________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 56, 19.6.2018, s. 26).

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0162/2020).

Senaste uppdatering: 13 januari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy