Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2019/2157(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0154/2020

Ingivna texter :

A9-0154/2020

Debatter :

PV 06/10/2020 - 7
CRE 06/10/2020 - 7

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0257

Antagna texter
PDF 202kWORD 62k
Torsdagen den 8 oktober 2020 - Bryssel Preliminär utgåva
Den europeiska skogsstrategin – vägen framåt
P9_TA-PROV(2020)0257A9-0154/2020

Europaparlamentets resolution av den 8 oktober 2020 om den europeiska skogsstrategin – vägen framåt (2019/2157(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av kommissionens meddelanden av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640) och av den 20 maj EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 (COM(2020)0380), och av sina resolutioner av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(1) och av den 16 januari 2020 om det 15:e mötet i partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald(2),

–  med beaktande av New York-deklarationen om skogar, som EU ratificerade den 23 juni 2014,

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 7 december 2018 Framsteg i genomförandet av EU:s skogsstrategi – En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (COM(2018)0811),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2015 om en ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 23 juli 2019 Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar (COM(2019)0352),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 april 2019 om framstegen i genomförandet av EU:s skogsstrategi och om en ny strategisk ram för skogar (08609/2019),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter och de därpå följande genomförandeförordningarna med uppdateringar av förteckningen över invasiva arter(4), som även innefattar trädarter,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 30 oktober 2019 över kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 7 december 2018 Framsteg i genomförandet av EU:s skogsstrategi – En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn,

–  med beaktande av den globala bedömningsrapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster som den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster offentliggjorde den 31 maj 2019,

–  med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport The European environment – state and outlook 2020: knowledge for transition to a sustainable Europe, som offentliggjordes den 4 december 2019,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 10–11 april 2019 om genomförandet av EU:s skogsstrategi,

–  med beaktande av halvtidsöversynen av strategin för biologisk mångfald fram till 2020,

–  med beaktande av EU:s uppdaterade bioekonomistrategi,

–  med beaktande av klimatstrategin för 2050,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 29 november 2019 om EU:s uppdaterade bioekonomistrategi(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2018 En ren jord åt alla: En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 16 maj 2018 Halvtidsöversyn av EU:s skogsstrategi(6),

–  med beaktande av Europa 2020-strategin, inklusive initiativen Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för industrifrågor, forskning och energi.

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A9-0154/2020),

–  med beaktande av EU-medlemsstaternas ansvar enligt konventionen om biologisk mångfald (CBD), Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCC) och Förenta nationernas konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD), och av följande skäl:

A.  EU:s interna och internationella åtaganden, såsom den europeiska gröna given, FN:s mål för hållbar utveckling, Kyotoprotokollet, Parisavtalet och övergången till ett utsläppsfritt samhälle, kommer inte att kunna uppnås utan de klimatfördelar och andra ekosystemtjänster som skogen och den skogsbaserade sektorn erbjuder.

B.  I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt står det inget om en gemensam skogspolitik för EU, och ansvaret för skog ligger hos medlemsstaterna. EU har dock en lång tradition av att genom sin politik och sina riktlinjer, inbegripet artikel 4 i EUF‑fördraget avseende energi, miljö och jordbruk, bidra till ett hållbart skogsbruk och till medlemsstaternas beslut om skog.

C.  Skogen och hela den skogsbaserade värdekedjan är grundläggande för vidareutvecklingen av den cirkulära bioekonomin, eftersom de skapar arbetstillfällen, säkerställer ekonomisk välfärd i landsbygds- och stadsområden, bidrar till begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna, erbjuder hälsomässiga fördelar, värnar om den biologiska mångfalden och framtidsutsikterna i bergs-, ö- och landsbygdsregioner och motverkar ökenspridning.

D.  Ordentligt finansierad högkvalitativ forskning, innovation, insamling av information, underhåll och utveckling av databaser samt utbyte av bästa praxis och kunskap är av stor vikt för framtidsutsikterna för EU:s mångfunktionella skogar och hela den skogsbaserade värdekedjan, mot bakgrund av de allt högre krav som ställs på dem och behovet av att hantera de olika möjligheter och utmaningar som samhället står inför.

E.  Skogen är en del av vårt naturarv som vi måste bevara och underhålla. För att detta arv ska kunna blomstra och vara en källa till biologisk mångfald och ekonomiskt välstånd samt till turism- och samhällsresurser behöver det förvaltas väl.

F.  Fonden för landsbygdsutveckling har inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tillhandahållit verktyg och resurser till stöd för skogsbrukssektorn och bör fortsätta göra det inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020, med ett starkt fokus på hållbart skogsbruk.

G.  Det finns 16 miljoner privata skogsägare i EU som tillsammans äger omkring 60 % av EU:s skogar. Den genomsnittliga privatägda skogen är på 13 hektar, och omkring två tredjedelar av de privata skogsägarna äger mindre än 3 hektar skog.

H.  Hållbart brukade skogar är enormt viktiga för att garantera sysselsättning på landsbygden, de gynnar människors hälsa och bidrar samtidigt i avgörande grad till miljön och den biologiska mångfalden.

I.  Åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar i skogen hänger samman eftersom olika aspekter måste balanseras och samverkanseffekter mellan dem uppmuntras, i synnerhet inom ramen för medlemsstaternas strategier och planer för anpassning.

J.  De europeiska skogarna och deras situation skiljer sig från varandra och måste därför hanteras olika, men alltid med syftet att förbättra deras ekonomiska, sociala och miljömässiga funktioner.

K.  I unionens yttersta randområden finns mycket rika källor till biologisk mångfald, och det är av grundläggande betydelse att de bevaras.

L.  Förlust av biologisk mångfald i skogen får stora miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser.

M.  Jordens kvalitet spelar en avgörande roll för tillhandahållandet av ekosystemtjänster såsom filtrering och lagring av vatten – vilket ger skydd mot översvämningar och torka –, koldioxidbindning, biologisk mångfald och tillväxt av biomassa. En förbättring av jordkvaliteten, som exempelvis då man i en del regioner växlar från barrskog till lövskog, är en ekonomiskt påfrestande process som tar flera årtionden.

N.  Det europeiska samhället, som blir alltmer bortkopplat från skogen och skogsbruket, bör informeras om hur viktigt det är med ett hållbart skogsbruk, med betoning på de många fördelar som skogen tillhandahåller ur såväl ekonomiska, sociala och miljömässiga som kulturella och historiska perspektiv.

O.  Vid sidan av koldioxidbindningen har skogarna även en gynnsam inverkan på klimatet, atmosfären, bevarandet av den biologiska mångfalden och förvaltningen av floder och vattenvägar. De skyddar dessutom marken från erosion orsakad av vatten och vind, och har även andra användbara naturliga egenskaper.

P.  Nästan 23 % av Europas skog finns i Natura 2000-områden. I vissa medlemsstater överstiger andelen 50 %, och nästan hälften av de naturliga livsmiljöerna i Natura 2000-områdena utgörs av skog.

Q.  Skogen kan både vara en källa till primära skogsprodukter såsom trä, och tillhandahålla värdefulla sekundära produkter såsom svamp, tryffel, örter, honung och bär, som är väldigt viktiga för den ekonomiska verksamheten i vissa av unionens regioner.

R.  Den europeiska skogen har en viktig roll att spela när det gäller att förbättra miljön, utveckla ekonomin, tillfredsställa medlemsstaternas behov av träprodukter och öka befolkningens välmående.

S.  Skogsjordbruk, definierat som markanvändningssystem där träd odlas i kombination med jordbruk på samma mark, är en uppsättning markförvaltningssystem som främjar produktiviteten överlag, genererar mer biomassa, bevarar och återställer jord och tillhandahåller ett antal värdefulla ekosystemtjänster.

T.  Med beaktande av skogens mångfunktionella roll, den långa tid som det tar för skog att etablera sig och betydelsen av att säkerställa en god artrikedom är ett hållbart bruk, bevarande och mångfaldigande av skogsresurserna en viktig europeisk uppgift.

U.  Socialt och miljömässigt ansvarsfull jakt spelar också en viktig roll i skogsregioner och delvis skogbeklädda regioner, genom att den håller nere antalet vilda djur och kontrollerar spridningen av sjukdomar, såsom afrikansk svinpest.

V.  Skogen spelar en avgörande roll i kampen mot markerosion och ökenspridning över stora landområden. Studier visar att träd i parker och stadsmiljöer har en positiv effekt genom att de upprätthåller lägre temperaturer jämfört med trädlösa områden.

W.  Det finns i den nuvarande programperioden (2014–2020) åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken som syftar till att hjälpa ekonomiska aktörer att bygga upp en större kapacitet i fråga om skogsbruk.

X.  Vissa skogsregioner har drabbats hårt av skadedjur och insekter såsom dödsur och olika sorters svampar. Naturligt förekommande kastanjeskogar har invaderats av kastanjekräfta (Cryphonectria parasitica), som är ett allvarligt hot mot dessa skogars överlevnad, men som på lång sikt också hotar mänsklig aktivitet kopplad till dessa skogar, till exempel odling och insamling av kastanjer.

Y.  De uppgifter om skog som finns tillgängliga på EU-nivå är ofullständiga och av varierande kvalitet, vilket hämmar kapaciteten till samordning på EU-nivå i fråga om skogsbruk.

Z.  Olaglig skogsavverkning förekommer också i EU.

En tillbakablick – nyligen gjorda framsteg och uppkomna utmaningar i samband med genomförandet

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport Framsteg i genomförandet av EU:s skogsstrategi – En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (COM(2018)0811).

2.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som medlemsstaterna och kommissionen har vidtagit för att uppnå målen i EU:s skogsstrategi, och det faktum att den ständiga kommittén för skogsbruk, gruppen för civil dialog om skogsbruk och kork, expertgruppen för skogsbränder, expertgruppen för skogsbaserad industri och sektorsrelaterade frågor samt berörda aktörer har varit involverade i den fleråriga genomförandeplanen för EU:s skogsstrategi (Forest MAP).

3.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sin rapport från 2018 om framstegen i genomförandet av EU:s nuvarande skogsstrategi anger att strategin har varit användbar som ett samordningsinstrument och att de åtta plus ett prioriterade områdena i strategin i allmänhet har genomförts med relativt få hinder, med undantag av de stora utmaningar som ska hanteras genom politiken för biologisk mångfald och pågående utmaningar på områdena ”Hur ser våra skogar ut och hur förändras de?”, i synnerhet vad gäller allmänhetens medvetenhet och kunskap om skogsbrukssektorn, och ”Att främja samordning och kommunikation”, i synnerhet vad gäller skogsrelaterad politik.

4.  Europaparlamentet framhåller att man inom ramen för den alleuropeiska processen Forest Europe har enats på internationell nivå om en definition av hållbart skogsbruk. Definitionen har införlivats i nationell lagstiftning och i frivilliga system, såsom skogscertifiering, som finns i medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet betonar att främjandet av ett hållbart skogsbruk i EU, som en del av EU:s skogsstrategi och de åtgärder för landsbygdsutveckling som har genomförts inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, har haft en mestadels positiv inverkan på skogarna och skogarnas tillstånd, försörjningsmöjligheterna i landsbygdsområden och den biologiska mångfalden i EU:s skogar, och har stärkt de klimatfördelar som den skogsbaserade sektorn erbjuder. Man måste dock fortsätta att stärka det hållbara skogsbruket på ett balanserat sätt för att säkerställa att skogens ekologiska status förbättras, göra ekosystem friskare och mer resilienta och se till att de i högre grad kan anpassa sig till föränderliga klimatförhållanden, minska riskerna för och effekterna av naturliga störningar och säkra möjligheterna för nuvarande och framtida generationer att bruka skogarna, exempelvis på ett sätt som möjliggör för skogsägare och små och medelstora företag att uppnå sina mål, samt att se till att kvaliteten på befintlig skog och skogsmark förbättras. Parlamentet anser att EU:s skogsstrategi bör innehålla instrument som är lämpliga för detta syfte. Parlamentet påpekar att medlemsstaterna är skyldiga att genomföra ett hållbart skogsbruk på ett exemplariskt sätt. Parlamentet anser att skogsbruksmodellerna bör inkludera miljömässig, samhällelig och ekonomisk hållbarhet, vilket innebär en förvaltning och användning av skogar och trädbevuxen mark som upprätthåller den biologiska mångfalden, produktiviteten, återväxtförmågan, livskraften och potentialen att nu och i framtiden tillhandahålla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå, och som inte skadar andra ekosystem. Parlamentet betonar att äganderätten måste erkännas och skyddas om man ska kunna få till stånd ett långsiktigt åtagande om hållbart skogsbruk. Parlamentet noterar att våra skogar måste bevaras och brukas på ett hållbart sätt, eftersom de är centrala för vårt allmänna välbefinnande, då skogen är en plats för allmännyttiga fritids-, hälso- och utbildningsaktiviteter, och parlamentet konstaterar att ett hållbart skogsbruk främjar skyddet av biologisk mångfald i de europeiska skogarna. Parlamentet efterlyser skydd av primärskogar med bevarad struktur, artrikedom och ett tillräckligt stort område där sådana skogar fortfarande finns kvar. Parlamentet noterar att det saknas en EU-definition av urskogar och uppmanar kommissionen att införa en sådan definition, som ska tas fram av den ständiga skogsbrukskommittén, vid utarbetandet av EU:s kommande skogsstrategi. Parlamentet betonar att åsikterna kan gå isär om olika skogars koldioxidupptagningsförmåga, och anser därför att EU:s nya skogsstrategi bör främja ett hållbart skogsbruk. Parlamentet beklagar de ohållbara metoder och den olagliga avverkning som förekommer i vissa medlemsstater trots EU:s timmerförordning, och uppmanar vidare medlemsstaterna att göra mer för att sätta stopp för sådana företeelser, och även att vid behov förbättra eller stärka sin nationella lagstiftning. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att omgående åtgärda detta problem med hjälp av noggrann övervakning och kontroll av efterlevnaden av befintliga EU-regler, och uppmanar kommissionen att snabbt inleda överträdelseförfaranden när brott mot reglerna förekommer, samt att följa upp fall av olaglig avverkning via alla behöriga organ. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål slutföra kontrollen av ändamålsenligheten för EU:s regler mot olaglig avverkning.

6.  Europaparlamentet drar slutsatsen att skillnaderna mellan medlemsstaterna, inklusive skillnaderna mellan regioner inom medlemsstaterna, har varit en viktig faktor för övervägandet av åtgärder på EU-nivå.

7.  Europaparlamentet ser med stor oro på att bristfälligt genomförande av befintlig EU-lagstiftning och misstankar om korruption i vissa delar av unionen har lett till olaglig avverkning och ett ohållbart skogsbruk. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa korruption och fullt ut genomföra den befintliga lagstiftningen.

I dag – lägesrapport om EU:s skogar

8.  Europaparlamentet framhåller att EU:s skogar, tillsammans med skogarna i de utomeuropeiska territorierna och yttersta randområdena, är mångfunktionella och karaktäriseras av stor mångfald i fråga om bland annat ägandemönster, storlek, struktur, biologisk mångfald, resiliens och utmaningar. Parlamentet påpekar att skogen, särskilt blandskog, ger samhället en mängd olika ekosystemtjänster, bland annat livsmiljöer för olika arter, koldioxidbindning, råmaterial, förnybar energi, förbättrad luftkvalitet, rent vatten, grundvattenbildning, erosionskontroll och skydd mot torka, översvämningar och laviner, och tillhandahåller ingredienser till läkemedel, och spelar också en viktig roll för kultur och rekreation. Allt detta tycks inte längre vara helt skyddat, eftersom skogsägare inte längre kan återinvestera i skogen på grund av den svåra ekonomiska situationen till följd av klimatförändringarna och andra bidragande faktorer. Parlamentet noterar att enligt de senaste uppskattningarna har endast 26 % av skogsarterna och 15 % av livsmiljöerna i skogen en gynnsam bevarandestatus. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att ekosystemen skyddas och att vid behov utveckla och förbättra riktlinjerna för andra skogsprodukter än timmer.

9.  Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts när det gäller att värdera ekosystemtjänster inom ramen för initiativet för kartläggning och bedömning av ekosystem och ekosystemtjänster. Parlamentet betonar emellertid att det för närvarande inte ges adekvat ersättning för tillhandahållande av ekosystemtjänster såsom koldioxidbindning, främjande av biologisk mångfald eller markförbättring, och att skogsbrukare som fokuserar på att omvandla sina skogar på detta sätt för närvarande riskerar att bruka sina skogar med förlust trots att de tillhandahåller viktiga ekosystemtjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka alternativ för att stimulera och ge skälig ersättning för åtgärder som främjar klimatet, den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster, för att möjliggöra en ekonomiskt genomförbar skogsomvandling.

10.  Europaparlamentet noterar att EU:s skogsresurser under de senaste årtiondena har ökat mätt i skogsareal och volym, och att skog och annan trädbevuxen mark nu täcker omkring 43 % av EU:s yta, uppgår till minst 182 miljoner hektar och utgör 5 % av världens totala skogar tack vare beskogning och naturlig föryngring. Parlamentet noterar att halva Natura 2000-nätverket utgörs av skogsområden (det vill säga 37,5 miljoner hektar) och att 23 % av alla skogar i Europa ingår i Natura 2000-områden, medan vissa medlemsstater har territorier som till drygt hälften täcks av skog och är beroende av skogsbruk. Parlamentet påpekar hur viktigt det är att öka kunskaperna om Natura 2000 och dess inverkan på biologisk mångfald, skogsbruk och annan markanvändning i hela EU. Parlamentet noterar att 60 % av EU:s skogar är privatägda, med en stor andel små skogsföretag (mindre än 3 hektar), och att 40 % är offentligt ägda. Parlamentet påpekar att över 60 % av de produktiva skogarna i EU och över 20 % på global nivå är certifierade enligt frivilliga standarder för hållbart skogsbruk. Parlamentet noterar också att andelen rundvirke från certifierade skogar som bearbetas av de träbaserade industrierna globalt sett är större än 20 % och att denna andel är så hög som 50 % i EU. Parlamentet påpekar att sektorn sysselsätter minst 500 000 personer direkt(7) och 2,6 miljoner indirekt i EU(8), och att det krävs kontinuerliga ansträngningar för att locka kompetenta och utbildade arbetstagare till sektorn och säkerställa att arbetstagare har ordentlig tillgång till socialt stöd och hälso- och sjukvård, så att denna sysselsättningsnivå och sektorns långsiktiga konkurrenskraft kan upprätthållas. Parlamentet konstaterar att dessa arbetstillfällen är beroende av långsiktigt resilienta och välskötta skogsekosystem. Parlamentet framhåller den mycket viktiga roll som skogsägarna spelar i genomförandet av ett hållbart skogsbruk och den viktiga roll som skogen spelar för skapandet av gröna arbetstillfällen och tillväxt i landsbygdsområden. Parlamentet understryker vidare att EU:s skogsägare och skogsbrukare har en lång tradition och erfarenhet av att bruka mångfunktionella skogar. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera behovet av stöd till skogsägare, även ekonomiskt stöd, i EU:s nya skogsstrategi. Parlamentet anser att ett sådant stöd bör ges på villkor att skogsägaren tillämpar ett hållbart skogsbruk, för att kunna säkerställa fortsatta investeringar i modern teknik och i miljö- och klimatåtgärder som stärker skogens mångfunktionella roll, med ett särskilt finansieringsinstrument för förvaltning av Natura 2000-områden, samt etablering av anständiga arbetsvillkor. Enligt parlamentet bör ett sådant ekonomiskt stöd vara resultatet av en kraftfull kombination av finansieringsinstrument, nationell finansiering och finansiering från den privata sektorn. Parlamentet understryker att man måste förhindra en avfolkning av landsbygden och anser att det är mycket viktigt att investera i ekosystem. Parlamentet välkomnar nybeskogning och återbeskogning som lämpliga verktyg för att utöka skogsarealen, särskilt på övergiven mark som inte lämpar sig för livsmedelsproduktion, nära stadsområden och i stadsnära områden samt, i tillämpliga fall, i bergsområden. Parlamentet uppmuntrar till ekonomiskt understödda åtgärder för att använda avverkat timmer i proportion till det hållbara skogsbeståndet och för att öka skogsareal och annan trädbevuxen mark där så är relevant, särskilt i de medlemsstater som har en liten skogsareal, och samtidigt uppmuntra andra medlemsstater att bevara skogsarealer i områden med förstärkta ekologiska funktioner. Skogen är hemvist för en betydande del av Europas landbaserade biologiska mångfald.

11.  Europaparlamentet påpekar att skogsarealen i unionen ökar, bland annat som ett resultat av beskogning, och att brukad ekonomiskog inte bara binder kol bättre än skog som inte brukas, utan också minskar utsläpp och problem som orsakas av ett försämrat tillstånd i skogen. Parlamentet noterar att ett hållbart skogsbruk i ekonomiskog ger den absolut bästa miljöeffekten, och att länder som förvaltar sina skogar väl bör belönas för detta.

12.  Europaparlamentet konstaterar att långsiktiga offentliga och privata investeringar i ett förstärkt hållbart skogsbruk som lägger lika stor vikt vid skogens sociala, miljömässiga och ekonomiska fördelar som vid lämpliga finansierings- och ersättningsmekanismer inte bara kan hjälpa till att säkerställa skogens resiliens och anpassningsförmåga och hjälpa skogssektorn att förbli ekonomiskt lönsam och miljömässigt sund, utan även bidra till många EU-mål, bland annat ett framgångsrikt genomförande av den europeiska gröna given och övergången till en cirkulär bioekonomi samt främjandet av biologisk mångfald. Parlamentet lyfter också fram behovet av andra lättillgängliga, väl samordnade och relevanta EU-finansieringsmekanismer, såsom finansieringsinstrument eller stöd från Europeiska investeringsbanken för att understödja investeringar i skogsbruksprojekt med fokus på ett hållbart skogsbruk och förebyggande och begränsning av skogsbränder, samt strukturfonderna och medel från Horisont-, Erasmus+- och Life+-programmen, som kan ge ett viktigt stöd till investeringar och tjänster för lagring och bindning av koldioxid som en del av ett hållbart skogsbruk, och också säkerställa överensstämmelse med den gröna given.

13.  Europaparlamentet konstaterar att skogen och den skogsbaserade sektorn erbjuder mycket viktiga klimatfördelar. Parlamentet påminner om att skogens och skogsbrukets miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter måste främjas på ett balanserat sätt, samtidigt som man stärker skogens och den skogsbaserade värdekedjans övergripande klimatfördelar, nämligen bindning och lagring av koldioxid i träprodukter och materialersättning. Parlamentet lyfter fram behovet av att bibehålla, ytterligare främja och om möjligt öka koldioxidbindningen i skogen till en nivå som möjliggör hållbar förvaltning av skogens alla funktioner, koldioxidlagring på plats, inbegripet i skogsjordbruk, död ved och skogsmark och träbaserade produkter genom ett aktivt hållbart skogsbruk. Parlamentet påpekar att mer än 10 % av EU:s växthusgasutsläpp absorberas av skogen. Parlamentet menar att vi måste främja användningen av trä som ett hållbart byggmaterial eftersom detta hjälper oss att uppnå en mer hållbar ekonomi. Kommissionen uppmuntras att undersöka olika marknadsbaserade mekanismer för att ge incitament till ersättning av fossila bränslen med förnybara råvaror som erbjuder klimatfördelar. Parlamentet framhåller att träbaserade material är mycket viktiga alternativ till fossilbaserade material och material som har ett större miljöavtryck i till exempel byggindustrin, textilindustrin, den kemiska industrin och förpackningsindustrin, och betonar att de klimat- och miljöfördelar som denna materialersättning ger behöver beaktas till fullo. Parlamentet belyser vidare de hittills underutnyttjade fördelarna med att ersätta produkter för engångsbruk, särskilt plastprodukter, med hållbara träbaserade produkter. Parlamentet betonar att en cirkulär användning av träbaserade produkter också bör utökas för att förbättra användningen av våra hållbara resurser, främja resurseffektivitet, minska avfallet och förlänga kolets livscykel i syfte att utveckla en hållbar och lokal cirkulär bioekonomi.

14.  I fråga om ersättningen av fossilbaserade råvaror och energi välkomnar Europaparlamentet det fortsatta arbetet med att främja den effektivaste användningen av trä enligt kaskadprincipen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att gå vidare med genomförandet av hållbarhetskriterier för biomassa i samband med omarbetningen av direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, och att på bästa sätt utnyttja ersättningseffekten genom att ersätta koldioxidintensiva fossilbaserade material och koldioxidintensiv fossilbaserad energi. Parlamentet konstaterar dock att man måste se till så att inte stödprogram för bioenergi leder till onödiga marknadssnedvridningar för träbaserade råmaterial. Parlamentet vill uppmärksamma att en förutsebar ökning av efterfrågan på trä och biomassa måste åtföljas av ett hållbart skogsbruk. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att öka finansieringen till forskning om ersättandet av fossila bränslen och fossilbaserade material. Parlamentet noterar att överblivet material i slutet av trävärdekedjan med fördel kan användas som biomassa för att ersätta fossilbaserad uppvärmning, men att virke i möjligaste mån bör vara reserverat för användningsområden där det har en längre livscykel i syfte att öka den globala koldioxidlagringen.

15.  Europaparlamentet belyser de gynnsamma effekterna av läplanteringar av skog, både för att skydda jordbruksmark och för att öka jordbruksproduktionen. Parlamentet förespråkar starkt metoder för att uppmuntra jordbrukare att införa läplanteringar av skog.

16.  Europaparlamentet betonar den avgörande roll som blommande träd och buskar i naturliga ekosystem spelar för biodlingssektorn och genom att bidra till den naturliga pollineringsprocessen och förbättra konsolidering och skydd av förstörd och/eller lågavkastande mark. Parlamentet begär med eftertryck att sådana träd och buskar ska inkluderas i EU:s stödprogram, med beaktande av regionala särdrag.

17.  Europaparlamentet beklagar att trots att skog i EU brukas enligt den allmänt vedertagna principen om hållbart skogsbruk och EU:s skogsareal har ökat under de senaste årtiondena, så har ett annat tillvägagångssätt för hållbart skogsbruk utvecklats inom ramen för Europaparlamentets och rådets nyligen antagna förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088(9).

18.  Europarlamentet framhåller betydelsen av resilienta och friska skogsekosystem, inbegripet djur och växter, för att upprätthålla och förbättra tillhandahållandet av de många olika ekosystemtjänster som skogen erbjuder, såsom biologisk mångfald, ren luft, vatten, frisk jord, trä och andra råvaror. Parlamentet betonar att frivilliga verktyg och befintlig lagstiftning, såsom EU:s fågeldirektiv och habitatdirektiv, påverkar markförvaltningsbeslut och måste respekteras och genomföras på lämpligt sätt.

19.  Europaparlamentet noterar att jordbrukare och skogsägare är nyckelaktörer i landsbygdsområdena. Parlamentet välkomnar det erkännande som skogsbruket, skogsjordbruket och de skogsbaserade industrierna ges i landsbygdsutvecklingsprogrammet i den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014–2020, och de förbättringar som har införts genom omnibusförordningen. Parlamentet anser att detta erkännande bör bibehållas i den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2021–2027 och vid genomförandet av den europeiska gröna given.

20.  Europarlamentet framhåller lämpligheten och bärkraftigheten i den tvåstegsstrategi för att kontrollera om skogsbiomassa är hållbar som fastställs i det omarbetade direktivet om el från förnybara energikällor. Parlamentet noterar att detta bör göras genom att den ständiga kommittén för skogsbruk och kommissionen återupptar det avstannade arbetet med att ta fram icke-slutanvändningsspecifika hållbarhetskriterier.

21.  Europaparlamentet är medvetet om den roll som skogen spelar för tillhandahållandet av rekreationsvärden och utrymme för skogsrelaterade aktiviteter, såsom insamling av andra skogsprodukter än trä, till exempel svamp och bär. Parlamentet noterar möjligheterna att genom bete avlägsna mer biomassa för att förebygga skogsbränder, men noterar också att vilda djurs betande inverkar negativt på småplantor och att det därför krävs en hållbar förvaltning av betande djur.

Framtiden – EU:s skogsstrategi för perioden efter 2020 och den europeiska gröna given spelar en avgörande roll för uppnåendet av målen i Parisavtalet och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nyligen offentliggjorda europeiska gröna giv och ser fram emot EU:s skogsstrategi för perioden efter 2020, som bör anpassas till den europeiska gröna given och EU-strategin för biologisk mångfald. Vidare anser parlamentet att en förstärkning av den cirkulära bioekonomin är ett viktigt angreppssätt för att få till stånd ett koldioxidsnålt samhälle i genomförandet av den gröna given. Parlamentet påpekar att man behöver stärka skogens potential ytterligare för att kunna uppnå målen i den europeiska gröna given och utveckla den cirkulära bioekonomin samtidigt som andra ekosystemtjänster, inklusive biologisk mångfald, garanteras.

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbetsprogram för 2020 och främst erkännandet av det bidrag som EU:s nya skogsstrategi ger till den 26:e sessionen i partskonferensen (COP 26) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Parlamentet betonar i detta sammanhang att man i framtiden inte bör betrakta skogen som den enda typen av koldioxidsänka, eftersom andra sektorer då blir mindre benägna att minska sina egna utsläpp. Parlamentet påpekar också att det behövs konkreta och effektiva åtgärder i strategier och planer för klimatanpassning som införlivar samverkanseffekterna mellan begränsning och anpassning, vilket kommer att vara avgörande för att minska klimatförändringarnas skadliga effekter på störningar såsom skogsbränder och deras negativa effekter på landsbygdsekonomin, den biologiska mångfalden och tillhandahållandet av ekosystemtjänster. Parlamentet understryker att det behövs mer resurser och en större utveckling av en vetenskapsbaserad hantering av bränder för att handskas med effekterna av klimatförändringarna i skogen. Parlamentet noterar att död ved i skogen tillhandahåller mikrolivsmiljöer som många arter är beroende av för att skogarnas biologiska mångfald och funktionalitet ska kunna bevaras tillsammans med en nödvändig begränsning och anpassning till klimatförändringarna, vilket även erkänns i förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

24.  Europaparlamentet upprepar att skogen och den skogsbaserade sektorn i hög grad bidrar till utvecklingen av lokala cirkulära biobaserade ekonomier i EU. Parlamentet betonar att skogen, den skogsbaserade sektorn och bioekonomin är avgörande för uppnåendet av målen i den europeiska gröna given och klimatneutralitet till 2050. Parlamentet betonar att bioekonomin år 2015 utgjorde en marknad med ett beräknat värde på över 2,3 biljoner euro och tillhandahöll 20 miljoner arbetstillfällen samt stod för 8,2 % av den totala sysselsättningen i EU. Parlamentet noterar att varje euro som investeras i forskning och innovation inom bioekonomi inom ramen för Horisont 2020 kommer att generera omkring 10 EUR i mervärde. Parlamentet understryker att vi aldrig kommer att kunna uppnå EU:s miljö- och klimatmål och mål för biologisk mångfald om vi inte har långsiktigt mångfunktionella, friska och hållbart brukade skogar samt bärkraftiga skogsbaserade industrier. Parlamentet betonar att det under vissa omständigheter krävs avvägningar mellan att skydda klimatet och att skydda den biologiska mångfalden i bioekonomisektorn och särskilt inom skogsbruket, som spelar en viktig roll i omställningen till en klimatneutral ekonomi. Parlamentet är oroat över att dessa avvägningar inte har behandlats tillräckligt i den senaste tidens politiska diskussioner. Parlamentet påpekar att man behöver utveckla en konsekvent strategi för att förena skyddet av biologisk mångfald och klimatskyddet i en välmående skogsbaserad sektor och bioekonomi. Parlamentet betonar vikten av att utveckla och säkerställa en marknadsbaserad bioekonomi i EU, till exempel med incitament till innovationer och framtagande av nya biobaserade produkter med en leveranskedja som utnyttjar biomassamaterialen på ett effektivt sätt. Parlamentet anser att EU bör uppmuntra till användning av virke, produkter tillverkade av avverkat trä samt skogsbiomassa för att stimulera hållbar produktion och sysselsättning. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att främja ett återinförande av biologiska material, däribland träavfall, i värdekedjan genom att uppmuntra till ekodesign, ytterligare öka återvinningen och främja användningen av returråvaror av trä för produkter innan de eventuellt bränns när de är uttjänta.

25.  Europaparlamentet framhåller att skogssektorn behöver ges ett fullständigt och genuint politiskt stöd, och betonar i detta avseende att EU behöver en ambitiös, oberoende och självständig skogsstrategi för perioden efter 2020, parallellt med andra relevanta sektorsstrategier. Parlamentet noterar att eftersom skogsjordbruket kan ha drag av både jordbruk och skogsbruk måste EU:s skogsstrategi samordnas med strategin Från jord till bord. Parlamentet begär att EU:s nya skogsstrategi ska bygga på ett holistiskt synsätt på hållbart skogsbruk, med beaktande av den skogsbaserade värdekedjans alla ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter, samt säkerställa skogens fortsatta mångfunktionella och mångdimensionella roll. Parlamentet framhåller att det behöver utarbetas en skogsstrategi för EU som är samordnad, balanserad, enhetlig och bättre integrerad med relevant EU-lagstiftning om skogen, den skogsbaserade sektorn, inbegripet de personer som direkt eller indirekt arbetar och bor i skogen och skogsbrukssektorn, och de många tjänster som de tillhandahåller, med tanke på att allt fler nationella och europeiska strategier direkt eller indirekt påverkar skogen och skogsbruket i EU.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt som står i dess makt för att se till att man vid genomförandet av den regionala utvecklingsfonden främjar framför allt initiativ som syftar till att motverka förlust av biologisk mångfald i skogar, främja plantering av blandade och inhemska trädarter och förbättra skogsbruket, och att projekt genomförs och medel används på ett riktat sätt.

27.  Europaparlamentet anser att EU:s skogsstrategi bör fungera som en bro mellan nationella skogsstrategier och skogsjordbruksstrategier och EU:s mål för skogen och skogsjordbruken, med beaktande av behovet av att dels respektera nationella befogenheter, dels bidra till mer övergripande EU-mål, samtidigt som särdragen hos både privatägda och offentligägda skogar beaktas på ett enhetligt sätt. Parlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa långsiktig stabilitet och förutsägbarhet för skogsbrukssektorn och hela bioekonomin.

28.  Europaparlamentet betonar att man behöver tillämpa ett evidensbaserat beslutsfattande med avseende på EU:s strategier för skogen och den skogsbaserade sektorn och för dess värdekedjor. Parlamentet begär att alla skogsrelaterade aspekter av den europeiska gröna given och strategin för biologisk mångfald ska ha samma ambitionsnivå som EU:s skogsstrategi för perioden efter 2020, framför allt för att se till att det hållbara skogsbruket inverkar positivt på samhället, inbegripet sammanbundna och representativa skogsekosystem, och säkerställa långvariga och stabila fördelar för klimatet och miljön, och samtidigt bidra till det hållbara skogsbruket. Parlamentet framhåller att eventuella EU-riktlinjer avseende hållbart skogsbruk bör tas fram inom ramen för EU:s skogsstrategi för perioden efter 2020.

29.  Europaparlamentet betonar att man måste ta hänsyn till dels kopplingarna mellan den skogsbaserade sektorn och andra sektorer, såsom jordbruk, och samordningen av dem inom den cirkulära bioekonomin, dels vikten av digitalisering och investeringar i utbildning, forskning och innovation samt i bevarande av den biologiska mångfalden, som på ett positivt sätt kan bidra till ytterligare lösningar för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och till skapandet av nya arbetstillfällen. Parlamentet noterar att skogen är en viktig del av en hållbar utveckling.

30.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är för landsbygden med skogsjordbruk, som är mycket lågintensivt och knappt ekonomiskt lönsamt, med beaktande av att årsinkomsten kompletteras med annan verksamhet, exempelvis djuruppfödning, turism och jakt, och som behöver tillräcklig finansiering för att förebygga ökenspridning och överexploatering.

31.  Europaparlamentet understryker att vi till följd av klimatförändringarna och effekterna av mänsklig aktivitet redan idag ser naturliga störningar, såsom bränder, torka, översvämningar, stormar, skadedjursangrepp, sjukdomar och erosion, och att dessa störningar kommer att bli allt vanligare och allt kraftigare i framtiden med skador på EU:s skogar som följd, vilket kommer att kräva en risk- och krishantering som är anpassad till varje situation. Parlamentet betonar i detta sammanhang att man behöver utarbeta en robust EU-skogsstrategi för perioden efter 2020 samt riskhanteringsåtgärder, såsom att stärka den europeiska katastrofresiliensen och verktyg för tidig varning, i syfte att vara bättre förberedd och bättre kunna förebygga sådana händelser, öka skogarnas resiliens och i högre grad klimatsäkra dem, till exempel genom att stärka genomförandet av hållbart och aktivt skogsbruk och genom forskning och innovation, som kommer att göra det möjligt att optimera skogarnas anpassningsförmåga. Parlamentet påminner om att de största påfrestningarna på skogarna i EU enligt Europeiska miljöbyrån beror på växande stadsområden och klimatförändringar. Parlamentet betonar också att man behöver erbjuda skogsägare bättre stödmekanismer och finansiella resurser och instrument så att de kan vidta förebyggande åtgärder och återställa drabbade områden, till exempel återbeskogning av förstörd mark som inte lämpar sig för jordbruk, även med hjälp av särskilda katastroffonder, bland annat genom extraordinära insatser, såsom Europeiska unionens solidaritetsfond. Parlamentet anser att EU:s skogsstrategi och den europeiska civilskyddsmekanismen måste vara samstämda. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta en mekanism för nödsituationer, och anser att stöd till betesskogsbruk behöver inkluderas i skogsjordbruksåtgärderna och att medlemsstaterna bör uppmuntras att genomföra det i nästa program för landsbygdsutveckling. Parlamentet understryker att det behövs mer resurser och utveckling av vetenskapsbaserad hantering av bränder och riskbaserat beslutsfattande, med beaktande av de socioekonomiska, klimatmässiga och miljömässiga orsakerna till skogsbränder. Parlamentet efterlyser en insatskomponent för de gemensamma utmaningar som är ett resultat av klimatförändringarna.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta initiativ för att bevara och vid behov trygga skogar med högt bevarandevärde, med de mekanismer och instrument som krävs för att ge incitament till och, i tillämpliga fall, kompensera skogsägare, så att man kan förbättra kunskapen och avancera vetenskapen om dessa skogar, jämsides med bevarandet av naturliga livsmiljöer.

33.  Europaparlamentet konstaterar att biologisk mångfald är viktig för att säkerställa friska och resilienta skogsekosystem. Parlamentet framhåller betydelsen av Natura 2000-områdena, som möjliggör ett bredare utbud av ekosystemtjänster till samhället, inbegripet råmaterial, men konstaterar samtidigt att förvaltningen av dessa områden kräver teknisk rådgivning och nya tillräckliga ekonomiska resurser. Parlamentet understryker att ekonomiska förluster orsakade av skyddsåtgärder bör ges lämplig kompensation. Parlamentet betonar att naturskydd behöver integreras i det hållbara skogsbruket på ett pragmatiskt sätt, utan att detta för den skull leder till att skyddade områden utvidgas och till ökade administrativa och ekonomiska bördor. Parlamentet stöder inrättandet av nätverk på grundval av medlemsstatsdrivna initiativ i detta syfte. Parlamentet uppmanar statliga och regionala aktörer att förhandla om ett återställande av skogar längs vattendrag, i tillämpliga fall tillsammans med specialiserade berörda parter, i syfte att skapa livsmiljöer med stor biologisk mångfald, som sedan tillhandahåller ekosystemtjänster, såsom absorption av skadliga ämnen som kan spridas via grundvattnet. Parlamentet framhåller resultatet av den utvärdering av effekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken som visar var den gemensamma jordbrukspolitikens instrument och åtgärder har potential att i högre grad bidra till målen för biologisk mångfald, och vill se en undersökning av hur man kan förbättra de befintliga verktygen. Parlamentet uppmuntrar även till ytterligare forskning om kopplingen mellan biologisk mångfald och resiliens,

34.  Europaparlamentet noterar att nästan 25 % av den totala skogsarealen i EU hör till Natura 2000-nätverket.

35.  Europaparlamentet noterar att de förhandlingar som genomförs av FN:s ekonomiska kommission för Europa med stöd av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har misslyckats med att ta fram ett rättsligt bindande alleuropeiskt avtal, eftersom Ryska federationen lämnade förhandlingarna. Parlamentet fortsätter dock att stödja kraftfulla instrument för att främja ett hållbart skogsbruk på alleuropeisk och global nivå.

36.  Europaparlamentet understryker att allt fler EU-strategier behandlar skogen ur olika perspektiv. Parlamentet uppmuntrar till ett slutförande av den pågående process som inleddes på grundval av EU:s nuvarande skogsstrategi för att utveckla en icke-slutanvändningsbaserad hållbarhetsstrategi i nära samarbete med den ständiga kommittén för skogsbruk och medlemsstaterna på grundval av tvåstegsstrategin i det omarbetade direktivet om el från förnybara energikällor. Parlamentet anser att tvåstegsstrategin skulle kunna användas även i andra strategier som syftar till att säkerställa att skogsbiomassa är hållbar och att EU-strategier är samstämda på ett sektorsövergripande sätt samt belöna ekosystemrelaterade resultat, särskilt skogens samhällsviktiga klimatrelaterade resultat. Parlamentet är samtidigt medvetet om att skogsbruket i EU redan arbetar enligt strängast möjliga hållbarhetsnormer. Parlamentet konstaterar att hållbarhetsstrategin för skogsbiomassa måste beakta att träets konkurrenskraft behöver bibehållas i förhållande till andra råvaror. Parlamentet understryker betydelsen av marknadsutvecklade verktyg, såsom befintliga system för skogscertifiering, och uppmuntrar till användning av dem som ett lämpligt medel för att kontrollera skogsresursernas hållbarhet.

37.  Europaparlamentet betonar att skogs- och skogsjordbruksåtgärder inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken liksom andra skogsbruksåtgärder, samt säkerställandet av rättvisa och konkurrenskraftiga marknadsvillkor inom EU, är avgörande för att en hållbar cirkulär bioekonomi ska kunna utvecklas på ett framgångsrikt sätt i samband med att EU:s skogsstrategi genomförs. Parlamentet påminner om behovet av kontinuitet och av uttryckliga och förbättrade skogsbruks- och skogsjordbruksåtgärder inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2021–2027, och påpekar att ytterligare nedskärningar i budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken skulle ha en negativ inverkan på investeringar i hållbart skogsbruk och på uppnåendet av målen för EU:s skogssektor. Enligt parlamentet bör ett hållbart skogsbruk ges en framträdande plats i de nya strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet understryker att de administrativa bördorna i samband med EU:s skogsbruksåtgärder och med statligt stöd i allmänhet behöver minskas, till exempel för att stimulera främjandet och bevarandet av vedartad vegetation med koppling till landskapselement och politik i samband med stöd inom den första och andra pelaren, och genom att tillåta gruppundantag som gör det möjligt att snabbt reagera på utmaningar för skogarna. Parlamentet är samtidigt oroat över att horisontella åtgärder inom programmet för landsbygdsutveckling, såsom ”Unga jordbrukare”, inte omfattar skogsbruksverksamhet, åtminstone inte i vissa medlemsstater.

38.  Europaparlamentet framhåller de fördelar som kopplingen mellan bete och skogsbruk ger, nämligen minskad risk för bränder och lägre kostnader för skogsbruk. Parlamentet anser att överföring till yrkesverksamma av forskningsresultat och kunskaper i detta avseende är avgörande. Parlamentet belyser värdet av traditionella system för extensivt skogsjordbruk och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Parlamentet uppmanar kommissionen att samordna EU:s skogsstrategi med strategin Från jord till bord för att uppnå dessa mål och främja EU-omfattande specialiserade utbildningsprogram, i syfte att göra jordbrukarna medvetna om fördelarna med och metoden för att integrera vedartad vegetation i jordbruket. Parlamentet noterar det låga utnyttjandet av de många åtgärder i förordningen om landsbygdsutveckling 2014–2020 som syftar till att stödja en aktiv integrering av vedartad växtlighet i jordbruket. Parlamentet konstaterar att skogsjordbruket har kapacitet att öka den totala biomassaproduktiviteten i specifika områden, och understryker att blandade ekosystem producerar mer biomassa och absorberar mer koldioxid från atmosfären.

39.  Europaparlamentet betonar att unionen bör anslå tillräckliga medel till åtgärder inom den skogsbaserade sektorn utifrån de nya förväntningar som ställs på sektorn, inbegripet investeringar i utveckling av skogsområden och förbättring av skogarnas livskraft, upprätthållande av skogsvägnät, skogsbruksteknik, innovation samt bearbetning och användning av skogsbruksprodukter.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att harmonisera sina olika strategier och planer för skogsbruk, så att målen kan följas upp och korrigeras allt eftersom, i stället för att skapa ett administrativt lapptäcke som sedan äventyrar uppnåendet av målen i deras strategiska dokument.

41.  Europaparlamentet beklagar att skogsjordbruk har utelämnats i förslaget till gemensam jordbrukspolitik för programperioden 2021–2027. Parlamentet anser att nästa förordning om den gemensamma jordbrukspolitiken absolut bör framhålla fördelarna med skogsjordbruk och fortsätta att främja och stödja inrättande, förnyelse, återställande och underhåll av skogsjordbrukssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att införa stödåtgärder för skogsjordbruk i sina strategiska planer.

42.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ Farm Carbon Forest, som syftar till att belöna jordbrukare som engagerar sig i projekt avsedda att minska koldioxidutsläpp eller öka koldioxidlagring i syfte att bidra till målet om nollutsläpp av koldioxid till 2050, inom ramen för den nya gröna given.

43.  Europaparlamentet lyfter fram den mycket viktiga roll som forskning och innovation på hög nivå spelar för att öka skogens, skogsjordbrukets och den skogsbaserade sektorns bidrag till hanteringen av vår tids utmaningar. Parlamentet betonar betydelsen av EU:s forsknings- och innovationsprogram efter 2020, med erkännande av den roll som Ständiga kommittén för jordbruksforskning spelar, och konstaterar att forskning och teknik har kommit långt sedan EU:s skogsstrategi infördes 2013. Parlamentet understryker att man måste stimulera fortsatt forskning om bland annat skogarnas ekosystem, biologisk mångfald, hållbar ersättning av fossilbaserade råmaterial och energikällor, koldioxidlagring, träbaserade produkter och hållbara skogsbruksmetoder. Parlamentet begär fortsatt finansiering till forskning om jord och dess betydelse för skogens resiliens mot och anpassning till klimatförändringarna, skyddet och ökningen av den biologiska mångfalden samt tillhandahållandet av andra ekosystemtjänster och ersättningseffekter, och till insamling av data om innovativa metoder för att skydda skogen och göra den mer resilient. Parlamentet noterar med oro att uppgifterna om primärskogar fortfarande är ofullständiga. Parlamentet betonar att mer forskning och finansiering skulle bidra positivt till begränsningen av klimatförändringarna, bevarandet av skogens ekosystem och främjandet av biologisk mångfald, hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning, framför allt i landsbygdsområden. Parlamentet noterar kommissionens rekommendation om att ett stort utnyttjande av innovation utmed värdekedjan skulle bidra till den skogsbaserade sektorns konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar i detta avseende EIB:s nya klimatambition att finansiera projekt som kan skapa nya möjligheter för den skogsbaserade sektorn, som spelar en viktig roll i ersättningen av fossila material och energikällor. Parlamentet lovordar den skogsrelaterade forskning och innovation som redan har gjorts, i synnerhet inom ramen för programmen Horisont 2020 och Life+. Parlamentet hyllar de fall där resultatet bidrar till utvecklingen av den hållbara bioekonomin och där man försöker uppnå balans mellan olika aspekter av hållbart skogsbruk och lyfta fram skogens mångfunktionella roll. Parlamentet uppmanar kommissionen att investera i och vid behov intensifiera forskningen för att finna en lösning på spridningen av skadegörare och sjukdomar i skogen.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samråd med tillverkare av skogsbruksmaskiner ta initiativ för att få fram skogsbruksmaskiner med en bättre ekodesign, i syfte att förena en hög skyddsnivå för arbetstagarnas säkerhet med minsta möjliga inverkan på mark och vattendrag i skogen.

45.  Europaparlamentet är oroat över att världens totala skogsareal har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Parlamentet understryker att avskogning och skogsförstörelse runtom i världen är allvarliga problem, och att EU:s skogsstrategi bör utöva inflytande på den globala politiska scenen och inkludera EU:s externa mål och åtgärder för främjande av hållbart skogsbruk i hela världen, både bilateralt och genom multilaterala skogsrelaterade processer, med betoning på åtgärder för att stoppa avskogning runtom i världen, inklusive skydd av produktion och leveranskedjor som är lagliga, hållbara och avskogningsfria och som inte leder till kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och för att säkerställa att skogsresurser brukas på ett hållbart sätt. Parlamentet påpekar att politiska initiativ bör tas fram för att hantera frågor utanför EU, med fokus på tropikerna – med beaktande av den varierande ambitionsnivån i olika tropiska länders miljöpolitik – och på de drivkrafter utanför sektorn som ligger bakom ohållbara metoder i skogen. Parlamentet betonar att man behöver vidta spårbarhetsåtgärder för import och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja samarbete med tredjeländer i syfte att befästa högre hållbarhetsstandarder. Parlamentet betonar att genomförandet av EU:s timmerförordning och handlingsplanen Flegt (skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog) måste främjas så att trä som har avverkats olagligt eller som har ett olagligt ursprung inte kommer in på EU-marknaden, eftersom detta utgör illojal konkurrens för den europeiska skogsbrukssektorn och på EU-marknaden. Parlamentet upprepar att det behövs ett certifieringssystem och att särskilda bestämmelser om hållbart skogsbruk behöver inkluderas i handelsavtal. Parlamentet efterlyser en sammanhängande och systematisk tolkning av systemet för tillbörlig aktsamhet i timmerförordningen.

46.  Europaparlament understryker vikten av utbildning och kunnig och välutbildad arbetskraft för ett framgångsrikt praktiskt genomförande av ett hållbart skogsbruk. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att genomföra åtgärder och använda befintliga europeiska instrument såsom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och de europeiska utbildningsprogrammen (Utbildning 2020) för att stödja generationsväxling och kompensera för bristen på utbildad arbetskraft i sektorn.

47.  Europaparlamentet begär att import av trä som erhållits genom olaglig avverkning ska omfattas av handelsavtal, med sanktioner vid överträdelser.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och virkesindustrin att i stor utsträckning bidra till ett säkerställande av att avverkade ytor kompenseras för med ett lika stort antal beskogade ytor.

49.  Europaparlamentet betonar att det EU-omfattande skogsinformationssystemet för Europa (FISE) behöver vidareutvecklas med beaktande av befintliga system, och att alla kommissionens berörda generaldirektorat som arbetar med olika ämnen som omfattas av FISE bör ha ett delat ansvar för det. Parlamentet anser att samordningen av detta instrument bör ske inom ramen för EU:s skogsstrategi. Parlamentet understryker att all skogsrelaterad EU-politik måste bygga på jämförbar, vetenskapsbaserad och balanserad realtidsinformation om europeiska skogsresurser, övervakning av huruvida skogar och naturresurser förvaltas väl och, i tillämpliga fall, bevaras, och en strävan efter att kunna förutse effekterna och följderna av sådana naturliga störningar som är en konsekvens av klimatförändringarna, med miljöindikatorer och socioekonomiska indikatorer. Parlamentet noterar att nationella skogsinventeringar är ett heltäckande övervakningsverktyg för att bedöma skogsbestånd och beakta regionala förutsättningar. Parlamentet uppmanar EU att inrätta ett övervakningsnätverk för europeiska skogar som ska samla in information på lokal nivå och vara kopplat till Copernicus jordobservationsprogram.

50.  Europaparlamentet välkomnar digitaliseringstrenden i sektorn och uppmanar kommissionen att överväga att införa en EU-omfattande digital träspårningsmekanism för datainsamling och konsekvent transparens, och att säkerställa lika villkor och mindre konkurrensbegränsande beteenden och avsiktliga otillbörligheter i virkeshandeln, både i och utanför EU, med hjälp av ett kontrollsystem. Parlamentet anser också att man genom ett sådant kontrollsystem skulle kunna förbättra regelefterlevnaden, begränsa och bekämpa ekonomiska bedrägerier och samtidigt förhindra kartellmetoder och stoppa logistisk verksamhet och förflyttningar i samband med olaglig avverkning. Parlamentet uppmuntrar vidare till utbyte av bästa praxis med medlemsstater som redan har genomfört sådana reformer på nationell nivå.

51.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna har kompetens för och spelar en central roll i utarbetandet och genomförandet av EU:s skogsstrategi för perioden efter 2020, och uppmanar kommissionens ständiga kommitté för skogsbruk att stödja medlemsstaterna i denna uppgift. Parlamentet betonar att informationsutbytet och det parallella deltagandet av berörda aktörer, såsom skogsägare och skogsförvaltare, i gruppen för civil dialog om skogsbruk och kork är viktigt, och att gruppens regelbundna möten måste upprätthållas och samordningen och samverkanseffekterna med den ständiga kommittén för skogsbruk stärkas. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att involvera parlamentet i genomförandet av EU:s skogsstrategi, åtminstone på årsbasis. Parlamentet anser att den ständiga kommittén för skogsbruk bör ges en större roll så att samordningen mellan berörda intressenter och politikområden på EU-nivå kan säkerställas. Parlamentet betonar vidare att lokala och regionala myndigheter har en viktig roll att spela när det gäller att stärka en hållbar användning av skogen och framför allt landsbygdsekonomin. Parlamentet framhåller vikten av ett utökat samarbete mellan medlemsstaterna för att stärka fördelarna med den nya skogsstrategin. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och dess generaldirektorat med befogenheter kopplade till skog att arbeta strategiskt för att säkerställa enhetlighet i allt skogsrelaterat arbete och utöka det hållbara skogsbruket.

52.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att prioritera upprätthållandet av yrkesutbildning av hög kvalitet inom sektorn för miljöeffektivt byggande och trärelaterade näringar, samt att tillhandahålla nödvändiga offentliga medel och investeringar i syfte att förutse framtida behov inom EU:s träindustri.

53.  Europaparlamentet påminner om kommissionens åtagande om nolltolerans för regelbrott, och betonar att flera överträdelseförfaranden som för närvarande pågår mot medlemsstater avser oersättliga värden i europeiska skogsekosystem, och uppmanar med eftertryck kommissionen att agera skyndsamt i dessa fall.

54.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i samordning med medlemsstaternas arbetsinspektioner kontrollera att maskiner som släpps ut på marknaden och används av företag inom träindustrin uppfyller kraven i maskindirektiv 2006/42/EG och har ett system för åtskiljning och uppsamling av trädamm.

55.  Europaparlamentet är övertygat om att EU:s skogsstrategi bör främja och stödja utbyte av bästa praxis i fråga om genomförandet av hållbart skogsbruk, yrkesutbildning för skogsarbetare och skogsförvaltare, resultat inom skogssektorn och förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller gränsöverskridande åtgärder och informationsutbyte, i syfte att säkerställa friska europeiska skogar. Parlamentet betonar dessutom att det behövs bättre kommunikation om betydelsen av ett hållbart skogsbruk, samt möjlighet till förlängning, genomförande och samordning av informationskampanjer om skogens mångfunktionella karaktär och de många ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelarna med skogsbruk på alla relevanta nivåer i EU, i syfte att göra alla medvetna om rikedomen i detta arv och om behovet av att förvalta, bevara och hållbart bruka våra resurser för att förebygga eventuella konflikter i samhället.

56.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att med kraft uppmana sina skogsaktörer att nå ut till en större andel av befolkningen med hjälp av utbildningsverktyg och utbildningsprogram, både för skolelever och för personer i andra åldersgrupper, med betoning på skogens viktiga roll både för mänsklig aktivitet och för att bevara den biologiska mångfalden och varierade ekosystem.

57.  Europaparlamentet konstaterar att digitalisering och hållbar teknik tillför ett viktigt mervärde i den fortsatta utvecklingen av den skogsbaserade sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra till kunskaps- och teknikutbyte och utbyte av bästa praxis i fråga om exempelvis hållbart och aktivt skogsbruk.

o
o   o

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0005.
(2) Antagna texter, P9_TA(2020)0015.
(3) EUT C 346, 21.9.2016, s. 17.
(4) EUT C 317, 4.11.2014, s. 35.
(5) https://ec.europa.eu/knowledge4policy/publication/council-conclusions-updated-eu-bioeconomy-strategy-29-november-2019_en
(6) EUT C 361, 5.10.2018, s. 5.
(7) Eurostats databas om skogsbruk: https://ec.europa.eu/eurostat/web/forestry/data/database
(8) Europaparlamentets faktablad från maj 2019 EU och skogarna.
(9) EUT C 198, 22.6.2020, s. 13.

Senaste uppdatering: 8 oktober 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy