Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2814(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B9-0317/2020

Debatter :

PV 08/10/2020 - 8.2
CRE 08/10/2020 - 8.2

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0259

Antagna texter
PDF 130kWORD 47k
Torsdagen den 8 oktober 2020 - Bryssel
Lagen om ”utländska agenter” i Nicaragua
P9_TA(2020)0259RC-B9-0317/2020

Europaparlamentets resolution av den 8 oktober 2020 om lagen om ”utländska agenter” i Nicaragua (2020/2814(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nicaragua, särskilt av den 31 maj 2018(1), 14 mars 2019(2) och 19 december 2019(3),

–  med beaktande av avtalet av den 29 juni 2012 om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan(4),

–  med beaktande av EU:s landstrategidokument och fleråriga vägledande program 2014–2020 för Nicaragua,

–  med beaktande av rådets slutsatser om Nicaragua,

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2019/1716 av den 14 oktober 2019, genom vilken det inrättas en ram för riktade sanktioner i Nicaragua(5), samt rådets genomförandeförordning (EU) 2020/606 av den 4 maj 2020, genom vilken sex nicaraguanska tjänstemän läggs till förteckningen över riktade sanktioner, inklusive frysning av tillgångar och reseförbud(6),

–  med beaktande av förklaringarna från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på Europeiska unionens vägnar om situationen i Nicaragua, särskilt av den 20 november 2019 och den 4 maj 2020,

–  med beaktande av uttalandet av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet vid det 45:e sammanträdet i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 14 september 2020 samt rapporten från FN:s råd för mänskliga rättigheter om Nicaragua av den 19 juni 2020,

–  med beaktande av nyhetsbreven från den särskilda övervakningsmekanismen för Nicaragua, som inrättats av den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare samt om yttrandefrihet online och offline,

–  med beaktande av Nicaraguas författning,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 22 september 2020 lade ledamöterna för det styrande partiet Alianza Frente Sandinista de Liberación Nacional i Nicaraguas nationalförsamling fram en lag om reglering av utländska agenter, med den ryska lagen från 2012 om utländska agenter som förebild. Om lagen antas kommer varje person, organisation eller institution, däribland medier och icke-statliga organisationer som tar emot pengar från utlandet, att bli tvungen att registrera sig hos inrikesministeriet och underkasta sig finansiell övervakning av finansanalysenheten.

B.  Varje person och enhet som registrerats som ”utländsk agent” av inrikesministeriet skulle bli föremål för sträng övervakning och tvingas ”avstå från att blanda sig i inrikespolitiska affärer eller frågor”, som det heter i artikel 12, som därigenom inskränker deras medborgerliga och politiska rättigheter och möjliggör förföljelse, trakasserier och åtal mot dem. Ett antagande av lagen skulle få negativa följder för rätten till lika deltagande i politik och samhällsliv, även för oppositionen, och därmed snedvrida det politiska systemet i Nicaragua ytterligare. Detta kan leda till otillåten kriminalisering av civilsamhällesorganisationer, aktivister och människorättsförsvarare.

C.  Lagen om reglering av utländska agenter skulle om den godkändes användas som ett repressivt instrument mot människor och människorättsorganisationer som tar emot resurser från internationella partner i Nicaragua. Ett antagande av lagen skulle kunna få direkta konsekvenser för EU:s samarbete i landet och för personer med kopplingar till europeiska intressen.

D.  Flera medlemmar av Alianza Frente Sandinista de Liberación Nacional har också föreslagit en speciallag om it-brottslighet som syftar till att censurera digitala medier, samt en ny lag om hatbrott som skulle reformera strafflagen för att möjliggöra livstids fängelsestraff för politiskt oliktänkande, utan någon tydlig definition av vilket beteende som kan ge en så sträng dom, och som skulle kunna användas för att straffa dem som höjer rösten mot regeringens repressiva politik.

E.  Dessa föreslagna lagar är uppenbart ämnade att begränsa grundläggande friheter såsom yttrandefriheten (både online och offline), föreningsfriheten och religionsfriheten för att ytterligare begränsa det demokratiska utrymmet för Nicaraguas medborgare och utöva totalitär kontroll över landets medborgare, medier, civilsamhälle och människorättsorganisationer, utan några kontroller och motvikter och med stor skönsmässig bedömning i tillämpningen genom övervakning av all deras verksamhet, företrädesvis i den politiska, yrkesmässiga och ekonomiska sfären. Skulle lagarna antas skulle de kränka ett antal rättigheter och grundläggande friheter som är förankrade i Nicaraguas författning och som alla erkänns i de internationella avtal, konventioner och fördrag som Nicaragua har anslutit sig till.

F.  Dessa initiativ är de senaste exemplen på sådana kränkningar och bekräftar ett större mönster av förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Företrädare för det civila samhället, miljöaktivister, journalister, den politiska oppositionen, medlemmar av religiösa samfund, särskilt den katolska kyrkan, studenter, före detta politiska fångar och deras familjer är fortsatt måltavlor för säkerhetsstyrkor och regeringstrogna väpnade grupper genom gripanden, kriminalisering, övervåld, tillslag i deras hem, polistrakasserier, sexuella övergrepp och tilltagande våld och hot mot kvinnliga aktivister, dödshot, vandalism, offentligt förtal och smutskastningskampanjer på nätet.

G.  Enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter syns inga ”framsteg i människorättssituationen eller tecken på att regeringen konstruktivt försöker göra någonting åt de spänningar och strukturproblem som utlöste den sociopolitiska krisen i april 2018”. Organisationer i det civila samhället rapporterar att 94 personer som uppfattas som regeringsmotståndare fortfarande sitter godtyckligt frihetsberövade, de flesta efter påhittade anklagelser om ovidkommande förseelser.

1.  Europaparlamentet fördömer försöken att anta den författningsvidriga lagen om reglering av utländska agenter, speciallagen om it-brottslighet och lagen mot hatbrott och uppmanar nationalförsamlingen att avvisa dessa och alla andra lagar som skulle begränsa det nicaraguanska folkets grundläggande friheter. Parlamentet framhåller att dessa lagar om de godkänns kommer att förse Daniel Ortegas regering med ett nytt repressivt verktyg för att tysta inte bara sina kritiker utan varje person eller organisation som tar emot utländsk finansiering, vilket kommer att leda till fler offer för sådant förtryck och ytterligare förvärra det allmänna klimatet av skrämsel och hot med oacceptabla människorättsbrott i Nicaragua som följd.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med det nicaraguanska folket och fördömer alla repressiva åtgärder av Nicaraguas regering, särskilt de dödsfall som dessa orsakat. Parlamentet fördömer förtrycket mot civilsamhällesaktivister, företrädare för den politiska oppositionen, studenter, journalister, urbefolkningar, medlemmar av religiösa samfund, särskilt den katolska kyrkan, och människorättsförsvarare. Parlamentet begär att alla politiska fångar som frihetsberövats på godtyckliga grunder omedelbart ska släppas, att samtliga åtalspunkter mot dem ska läggas ned och att deras grundläggande rättsskydd ska respekteras.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den nicaraguanska regeringen att sluta kriminalisera yttrandefriheten och att avstå från alla försök att kontrollera och begränsa det arbete som bedrivs av civilsamhälles- och människorättsorganisationer, företrädare för den politiska oppositionen, medier och journalister. Parlamentet uppmanar med kraft den nicaraguanska regeringen att återlämna konfiskerad egendom till nyhetsföretag, återställa deras verksamhetstillstånd och återupprätta icke-statliga organisationers rättskapacitet. Parlamentet vill se ett fullständigt samarbete med internationella organisationer och begär att de ska få återvända till landet, däribland den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, den särskilda övervakningsmekanismen för Nicaragua (Meseni) och Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) internationella grupp av oberoende experter. Parlamentet välkomnar resolutionen från FN:s människorättsråd från juni 2020 som bemyndigade kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att utöka övervakningen av situationen i Nicaragua, och välkomnar EU:s stöd till antagandet av resolutionen.

4.  Europaparlamentet framhåller att varje begränsning av åtnjutandet av rätten till åsikts- och yttrandefrihet, både online och offline, friheten att delta i fredliga sammankomster och föreningsfriheten samt rätten att försvara de mänskliga rättigheterna är oförenlig med Nicaraguas författning och dess internationella skyldigheter enligt avtal om mänskliga rättigheter.

5.  Europaparlamentet förkastar den auktoritära nicaraguanska regeringens oegentliga användning av institutioner och lagar med syftet att kriminalisera civilsamhällesorganisationer och politiska motståndare för politiska och olagliga ändamål. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Nicaraguas regering att fullgöra alla åtaganden som gjordes i avtalen från mars 2019 tillsammans med oppositionsgrupperna och Alianza Cívica por la Justicia y la Democracia (Medborgaralliansen för rättvisa och demokrati), som nu ingår i Nationella koalitionen, i syfte att nå en demokratisk och fredlig förhandlingslösning på den politiska krisen i Nicaragua.

6.  Europaparlamentet erinrar den nicaraguanska regeringen om att fria, trovärdiga, inkluderande och transparenta val endast kan ske utan förtryck, med ett återställande av rättsstatsprincipen och med respekt för alla nicaraguaners författningsenliga rättigheter, däribland yttrande-, mötes-, tros- och demonstrationsfriheten. Parlamentet uppmanar Nicaraguas regering att nå en uppgörelse med demokratiska och fredliga medel genom förhandlingar med oppositionsgrupperna, däribland Nationella koalitionen, om val- och institutionsreformer som krävs för att garantera trovärdiga, inkluderande och transparanta val, som för närvarandet är satta till november 2021. Detta ska ske i full överensstämmelse med internationella normer, även genom tillämpning av rekommendationerna från EU:s valövervakningsuppdrag från 2011 och från OAS. Parlamentet anser därför att valen måste övervakas av vederbörligen ackrediterade nationella och internationella observatörer.

7.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de senaste rapporterna från nicaraguanska organisationer om att myndigheterna har beordrat den nationella polisen att begå människorättskränkningar och att de i sitt förtryck får hjälp av civila regeringstrogna grupper och det styrande partiets organisationer ute i landet, varav en del är väpnade och fungerar som paramilitära grupper. Parlamentet begär att regeringen avväpnar dessa paramilitära grupper och att de ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och för urholkningen av demokratin och rättsstatsprincipen ställs till svars. Parlamentet begär även en omprövning av den kontroversiella amnestilagen, som kan förhindra åtal mot de ansvariga för allvarliga människorättskränkningar.

8.  Europaparlamentet begär mot bakgrund av de fortsatta allvarliga övergreppen och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna att rådet skyndsamt lägger till personer och enheter till sin sanktionsförteckning, däribland presidenten och vice presidenten, och samtidigt vinnlägger sig om att undvika negativa konsekvenser för det nicaraguanska folket, om den föreslagna lagen om utländska agenter, speciallagen om it-brottslighet och lagen mot hatbrott antas, om den nicaraguanska regeringen fortsätter att visa bristande vilja att inleda en nationell dialog om en verklig valreform och om förtrycket mot civilsamhället och den demokratiska oppositionen i Nicaragua fortsätter. Parlamentet upprepar sin enträgna begäran om en global EU-mekanism för mänskliga rättigheter. Rådet uppmanas att anta denna mekanism genom ett beslut som rör unionens strategiska intressen och mål enligt artikel 22.1 i fördraget om Europeiska unionen.

9.  Europaparlamentet begär att en delegation från Europaparlamentet så snart som möjligt ska skickas till Nicaragua för att återuppta övervakningen av situationen i landet, och uppmanar eftertryckligen de nicaraguanska myndigheterna att inte sätta några käppar i hjulet för delegationens möjlighet att resa in i landet samt att låta den få träffa alla samtalspartner och få tillgång till alla lokaler.

10.  Europaparlamentet erinrar om sin begäran i resolutionen av den 14 mars 2019 om att Alessio Casimirri, som alltjämt bor i Managua under den nicaraguanska regeringens beskydd, omedelbart ska utlämnas till Italien, där han ska avtjäna sex slutligt fastställda livstidsstraff för bevisad inblandning i bortrövandet av och mordet på Aldo Moro, f.d. premiärminister och ledare för Kristdemokratiska partiet, och för mordet på dennes vakter den 16 mars 1978 i Rom.

11.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, tillsammans med EU:s särskilda sändebud för mänskliga rättigheter, att fortsätta med, och även öka, sitt materiella och tekniska stöd till människorättsförsvarare och oberoende medieföretag i Nicaragua. Parlamentet uppmanar Europeiska unionens Nicaraguadelegation och de medlemsstater som har diplomatiska uppdrag på plats att fullt ut tillämpa EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare.

12.  Europaparlamentet påminner om att Nicaragua, mot bakgrund av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika, måste respektera och befästa principerna för rättsstaten, demokratin och de mänskliga rättigheterna, och upprepar sin begäran om aktivering av associeringsavtalets demokratiklausul, med tanke på de rådande omständigheterna.

13.  Europaparlamentet betonar att EU:s bistånd till det civila samhällets organisationer bör upprätthållas och förstärkas för att mildra effekterna av covid-19.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, generalsekreteraren för Amerikanska samarbetsorganisationen, Parlamentariska församlingen EU–Latinamerika, det centralamerikanska parlamentet, Limagruppen samt Nicaraguas regering och parlament.

(1) EUT C 76, 9.3.2020, s. 164.
(2) Antagna texter, P8_TA(2019)0219.
(3) Antagna texter, P9_TA(2019)0111.
(4) EUT L 346, 15.12.2012, s. 3.
(5) EUT L 262, 15.10.2019, s. 1.
(6) EUT L 139 I , 4.5.2020, s. 1.

Senaste uppdatering: 13 januari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy