Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rapporten från högnivågruppen Next CMU från oktober 2019,

–  med beaktande av rapporten av den 10 juni 2020 från högnivåforumet om kapitalmarknadsunionen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (COM(2020)0103),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 juli 2020 Att göra sig redo för kommande förändringar: Meddelande om beredskapen i slutet av Europeiska unionens och Förenade kungarikets övergångsperiod (COM(2020)0324),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2018 Handlingsplanen för fintech – ett viktigt steg mot en mer konkurrenskraftig europeisk finanssektor (COM(2018)0109),

–  med beaktande av det återhämtningspaket för kapitalmarknaderna som kommissionen föreslog den 24 juli 2020,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om att bygga en kapitalmarknadsunion(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om lägesbedömning och utmaningar – EU:s lagstiftning om finansiella tjänster: konsekvenser och vägen mot en effektivare och mer ändamålsenlig EU-ram för finansiell reglering och en kapitalmarknadsunion(2),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens enkät om tillgång till finansiering för företag,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska prognos sommaren 2020,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0155/2020), och av följande skäl:

A.  Alla åtgärder som vidtas för att skapa en kapitalmarknadsunion bör ha som sitt främsta mål att förbättra utbudet av attraktivare, stabilare och mer hållbara finansieringsalternativ för företag och privatpersoner, samtidigt som ekonomisk stabilitet säkras, den finansiella risken minimeras och icke professionella investerares, pensionärers och konsumenters intressen skyddas, i syfte att främja finansiellt deltagande och göra sparare till investerare. Tillgången till egetkapitalfinansiering för små och medelstora företag (SMF), entreprenörer och den sociala ekonomin har blivit ännu viktigare med tanken på covid-19-återhämtningen.

B.  EU:s inre marknad kännetecknas av öppen konkurrens, ett regelverk, tillämpning av internationella standarder och tillsynssamarbete. Strategin för kapitalmarknadsunionen bör därför grundas på samma principer.

C.  Den finansieringsnivå som krävs för att EU:s ekonomi ska återhämta sig innebär att det är absolut nödvändigt att investera klokt och hållbart för framtida generationer. Kapitalmarknadsunionen bör vara en viktig bidragande faktor till omställningen till en hållbar, konkurrenskraftig och resilient ekonomi för att komplettera offentliga investeringar, i linje med EU:s gröna giv. Ett ramverk för att underlätta hållbara investeringar håller på att tas fram. Detta ramverk utgör en integrerad del av EU:s insatser inom ramen för kapitalmarknadsunionen för att koppla samman finanser med ekonomins behov och EU:s agenda för hållbar utveckling.

D.  EU:s kapitalmarknader skulle kunna gynna ekonomin och den välbehövliga ekonomiska återhämtningen om de är transparenta, konkurrenskraftiga, resilienta, centralt clearade och stöds av rättvis reglering.

E.  Vissa investerare har högre risktolerans än andra och inte alla företag har tillgång till och kan dra fördel av kapitalmarknadsfinansiering.

F.  En säker tillgång för euroområdet är avgörande för den finansiella integreringen och utvecklingen av en kapitalmarknadsunion. En säker tillgång i EU är nödvändig för att skapa en integrerad, fördjupad och likvid europeisk obligationsmarknad som en central del av kapitalmarknadsunionen, som skulle kunna fungera som ett prissättningsriktmärke i euroområdet för värdering av obligationer, aktier och andra tillgångar, och även som säkerhet i hela euroområdet.

G.  De flesta åtgärder som hittills vidtagits för att förverkliga kapitalmarknadsunionen går i rätt riktning trots att flera mål inte har uppnåtts, och betydelsen av bankutlåning jämfört med egetkapitalfinansiering har faktiskt ökat under de senaste åren. Mycket arbete återstår dock när det gäller konvergens, precision, effektivitet och förenkling av de antagna åtgärderna. En ambitiös vision för kapitalmarknadsunionsprojektet är avgörande för att övervinna nationella känsliga frågor och bygga upp momentum för att fullborda kapitalmarknadsunionen i syfte att göra EU till en attraktiv marknad för utländska kapitalinvesteringar och öka dess konkurrenskraft på de globala marknaderna.

H.  Utvecklingen av en kapitalmarknadsunion går hand i hand med fördjupningen av den ekonomiska och monetära unionen, och i synnerhet med fullbordandet av bankunionen. I sin resolution av den 19 juni 2020 om bankunionen – årsrapport 2019(3) efterlyser parlamentet ett fullbordande av bankunionen genom inrättandet av ett fullt genomfört europeiskt insättningsgarantisystem. Bankunionen kommer också att förbli ofullständig så länge den saknar en trovärdig säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden. Parlamentet efterlyser vidare en diskussion om behovet av att inrätta och skapa en mekanism för finanspolitisk stabilisering för euroområdet som helhet. Kapitalmarknadsunionen måste kompletteras med kontracykliska politiska åtgärder för att säkerställa lika tillgång till finansiering och investeringsmöjligheter i hela EU.

I.  Budgetbestämmelserna, särskilt när det gäller bankverksamhet och revision, har nyligen ändrats till följd av covid-19. Kapitalmarknadsfinansiering behövs för att öka den övergripande finansieringskapaciteten och minska beroendet av bankutlåning i EU. En välkapitaliserad banksektor kommer att fortsätta att spela en viktig roll i finansieringen av företag, särskilt små och medelstora företag.

J.  Avsaknaden av en centraliserad mekanism med lättillgänglig, tillförlitlig, lättförståelig och jämförbar offentlig information är ett av skälen till att företag har svårt att hitta investerare. Investerare upplever att det är svårt att utvärdera nya och små företag med kort verksamhetshistoria, vilket hämmar innovativa öppningar, i synnerhet från unga entreprenörers sida.

K.  Samförstånd har uppnåtts utifrån erfarenheterna av den stora recessionen om att euroområdets institutionella arkitektur behöver förändras för att förbättra dess kapacitet att klara stora ekonomiska chocker. I detta hänseende anses det i den ekonomiska litteraturen oftast att den högre chockabsorberingen i Förenta staterna främst beror på mer effektiv privat riskdelning via kredit- och kapitalmarknader.

L.  Små och medelstora företag utgjorde 99,8 % av alla företag inom den icke-finansiella sektorn i EU-28, genererade 56,4 % av mervärdet och stod för 66,6 % av sysselsättningen i den icke-finansiella sektorn. Mikroföretag stod för 93 % av sektorn, små företag för 5,9 % och medelstora företag för endast 0,9 %(4).

M.  Den sociala och ekonomiska krisen till följd av covid-19 och nedstängningsåtgärderna kommer att få särskilt negativa konsekvenser för små och medelstora företag och kan drabba småsparare på liknande sätt. EU:s svar på covid-19 genom den europeiska återhämtningsplanen bör skapa en stor kapitalinjektion och kompletteras med incitament för att främja marknadsbaserad finansiering och minska de europeiska företagens beroende av banklån, så att europeiska företags tillgång till finansiering förbättras och en resilient EU-ekonomi kan skapas, för att bevara arbetstillfällen och medlemsstaternas produktionskapacitet.

N.  Med tanke på komplexiteten i skandalen med den tyska betaltjänstleverantören Wirecard, ett DAX30-företag som ansökte om konkurs den 24 juni 2020, och de brister i det europeiska regelverket som därmed röjdes, krävs en noggrann bedömning för att avgöra vad som gick så fel att ett sådant bedrägligt beteende kunde fortsätta obemärkt under så lång tid. Anpassningarna till den europeiska tillsynsarkitekturen för finansiell rapportering, finansiell innovation, betalningar och relaterade områden, inbegripet revision och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, har återigen lyfts fram som något akut nödvändigt mot bakgrund av den senaste skandalen.

O.  Kapitalmarknadsunionen behöver mobilisera efterfrågan från icke-professionella aktörer. För att uppnå detta mål måste icke-professionella investerare uppleva en förändring i investeringskulturen. En sådan förändring kommer först att ske när icke‑professionella investerare övertygas om att investeringar på kapitalmarknaderna är önskvärda då man omfattas av risker som är godtagbara och tydligt avgränsade. Kommissionen bör undersöka ytterligare möjligheter för att informera om fördelarna med kapitalmarknadsunionsprojektet, t.ex. genom att ändra namnet för att återspegla den direkta kopplingen mellan EU-medborgarnas besparingar och investeringar i den ekonomiska tillväxten och återhämtningen efter covid-19, såsom högnivågruppen Next CMU har föreslagit.

P.  Enligt nya rapporter och konsumentinriktade enkäter(5) har de flesta europeiska icke‑professionella investerare hållbarhetspreferenser och vill ta hänsyn till risker och faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i sina investeringsbeslut, men de erbjuds sällan produkter som tillgodoser dessa preferenser.

Q.  Marknadsrörelserna till följd av covid-19 har fungerat som ett ”stresstest” under verkliga förutsättningar för hela det finansiella ekosystemets robusthet och bör följas upp av en utförlig bedömning av fördelarna och bristerna i EU:s befintliga regelbok om finansiell stabilitet och finansiell tillsyn.

R.  Förenade kungarikets utträde ur EU medför strukturella förändringar av EU:s finansiella system. EU:s kapitalmarknader efter brexit kommer att vara av en polycentrisk karaktär och löpa större risker för fragmentering i EU. Parlamentet understryker vikten av att främja strategier och åtgärder, inbegripet en robust strategi för tredjeländers tillträde till EU:s marknad och ett dynamiskt övervakningssystem för likvärdighetsordningar, som säkerställer resiliensen, konnektiviteten och konkurrenskraften på EU:s finansmarknader samt deras stabilitet och lika spelregler. Likvärdighet kan endast uppnås om kommissionen anser att de relevanta tredjeländernas regulatoriska och tillsynsmässiga ordningar och standarder anses uppfylla relevanta krav i EU:s lagstiftning för att säkerställa lika spelregler.

S.  Fintech skulle kunna passa vissa behov bland små och medelstora företag och icke‑professionella investerare genom att möjliggöra decentraliserade sätt att driva på och skapa förbättringar när det gäller effektivitet.

Finansieringsverksamhet

1.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande av den 24 september 2020 En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan (COM(2020)0590). Parlamentet insisterar på behovet av att fullborda kapitalmarknadsunionen för att bidra till den ekonomiska och sociala återhämtningen efter covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra större åtaganden för att uppnå verkliga framsteg i frågor såsom tillsyn, beskattning och insolvenslagstiftning som fortfarande utgör stora hinder för en verklig integrering av EU:s kapitalmarknader.

2.  Europaparlamentet efterlyser ett undanröjande av hinder och byråkrati där så behövs, inbegripet förenkling och proportionerlig tillämpning av lagstiftningen när så är relevant och det främjar den finansiella stabiliteten, i syfte att diversifiera finansieringskällorna för europeiska företag, med särskilt fokus på små och medelstora företag, inbegripet startup-företag och midcap-företag, för att främja deras tillgång till aktiemarknaderna, och ge tillgång till mer diversifierade, långsiktiga och konkurrenskraftigare investeringsmöjligheter för icke-professionella och stora investerare. Parlamentet betonar behovet av att minska den snedvridning till förmån för skuldfinansiering som råder idag. Parlamentet påpekar att den nuvarande situationen gör europeiska företag, och i synnerhet små och medelstora företag, skörare och sårbarare. Parlamentet efterlyser ett SMF-test för konsekvensbedömning av varje initiativ inom ramen för kapitalmarknadsunionen.

3.  Europaparlamentet noterar att de nödvändiga åtgärderna för att se till att små och medelstora företag, inbegripet startup-företag och midcap-bolag, hittar sin väg till finansmarknaderna inbegriper främjande av investeringsforskning, harmonisering av definitionen av små och medelstora företag i relevant EU-lagstiftning och lättnader i emissionskraven. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att återställa balansen i snedvridningen mellan beskattning av skuld- och egetkapitalfinansiering. Parlamentet stöder översynen av direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID II) när det gäller incitament till forskning om SMF-investeringar.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett lagförslag om europeiska säkrade obligationer (ESN) som ett nytt finansieringsinstrument med dubbel regressrätt för banker som skulle kunna bidra till att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag i hela EU. Parlamentet påminner om att europeiska säkrade obligationer skulle kunna inriktas mot specifika mål, såsom stöd till små och medelstora företag i omställningen till en mer konkurrenskraftig och hållbar ekonomi och kanaliseringen av finansiering till realekonomin.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka den obligatoriska återkopplingen från bankerna vid avslag på kreditansökningar från små och medelstora företag, eftersom mer omfattande återkoppling skulle kunna ge små och medelstora företag som har fått avslag på sina ansökningar möjlighet att anpassa sin affärsinriktning och dra lärdomar.

6.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare integration och förbättring av de europeiska kapitalmarknaderna för att göra dem så attraktiva, konkurrenskraftiga och resilienta som möjligt, inte minst i samband med Förenade kungariket utträde ur EU.

7.  Europaparlamentet betonar den grundläggande vikten av att förbättra euroområdets riskabsorptionsförmåga.

8.  Europaparlamentet betonar att länderna i euroområdet kan förbättra sin interna kapacitet att hantera makroekonomiska chocker, i synnerhet genom att effektivt minska sårbarheten i sina ekonomier, banksektorer och offentliga finanser. Parlamentet anser vidare att den ekonomiska resiliensen behöver förbättras genom strukturreformer som stöder potentiell tillväxt och ökar flexibiliteten.

9.  Europaparlamentet betonar att effektiva och integrerade finansmarknader är en central förutsättning för effektiv privat riskdelning i euroområdet. Parlamentet anser att en genuin kapitalmarknadsunion skulle kunna bidra avsevärt till att diversifiera och minska riskerna.

10.  Europaparlamentet noterar de nedgående marknaderna för börsnoteringar (IPO) i EU, som avspeglar deras begränsade attraktionskraft för i synnerhet mindre företag. Parlamentet betonar i detta hänseende att små och medelstora företag står inför oproportionerliga administrativa bördor och efterlevnadskostnader när det gäller kraven inför notering. Parlamentet anser att de finansiella marknadernas effektivitet och stabilitet bör förbättras och att börsnotering av företag bör underlättas. Parlamentet begär att en stor privat paneuropeisk fond, en IPO-fond, inrättas och prioriteras, för att stödja små och medelstora företag. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa en mer attraktiv miljö före och efter börsnotering för små och medelstora företag.

11.  Europaparlamentet välkomnar högnivåforumets idé om att inrätta en enda europeisk kontaktpunkt (ESAP) för att samla information om företag i EU genom att sammankoppla befintliga register och databaser med företagsuppgifter på nationell nivå och EU-nivå som ett sätt att hjälpa företag, i synnerhet i mindre medlemsstater, att attrahera investerare. Parlamentet betonar att företagen bör kunna kontrollera tillgången till sina uppgifter i den enda europeiska kontaktpunkten. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett lagförslag om en enda europeisk kontaktpunkt för finansiell och icke-finansiell information med avseende på börsnoterade och icke-börsnoterade EU-företag, samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras när så är relevant. Parlamentet uppmanar kommissionen att anpassa transparenskraven inom ramen för direktivet om icke‑finansiell rapportering (NFRD) till dem i taxonomiförordningen och förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn.

12.  Europaparlamentet begär att man undersöker om behandlingen enligt kapitalkravsförordningen av minoritetsintressen i dotterbolag kan avskräcka notering på aktiemarknaderna, med beaktande av finansiella stabilitetshänsyn och mervärdet för finansieringen av realekonomin.

13.  Europaparlamentet efterlyser en snabbare utveckling av riskkapital- och private equity‑marknaderna i EU inom ramen för ett gemensamt och transparent regelverk för europeiska riskkapitalföretag (EuVECA)(6), genom att öka tillgången till finansiering för riskkapitalinvesteringar och utveckla större riskkapitalfonder i ett tidigt och sent skede, system för skatteincitament för investeringar av riskkapital och affärsänglar, samt aktiva IPO-marknader för riskkapitalstödda företag. Parlamentet understryker att dessa system för skatteincitament bör utformas så att de är ekonomiskt och socialt lönsamma och ansvariga samt omfattas av systematisk övervakning och utvärdering.

14.  Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att öka transparensen och minska fragmenteringen på de europeiska riskkapitalmarknaderna. Parlamentet betonar behovet av att stärka de europeiska långsiktiga investeringsfonderna (ELTIF), EuVECA‑fonderna och de europeiska fonderna för socialt företagande (EuSEF), i syfte att utveckla paneuropeiska private equity-instrument. Parlamentet stöder översynen av förordning (EU) 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder(7), inbegripet en analys av möjliga riktade justeringar av relaterade tillsynskalibreringar i bank- och försäkringsregelverket, samtidigt som finansiell stabilitet säkerställs, som ett sätt att göra det möjligt för icke-professionella investerare att delta i långsiktig finansiering av onoterade företag, infrastrukturprojekt och hållbara investeringar, så att ELTIF‑fondernas fulla potential kan utnyttjas.

15.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att blåsa nytt liv i värdepapperiseringsmarknaderna i Europa genom att göra dem attraktiva för emittenter och investerare. Parlamentet uppmanar ESA-myndigheterna och kommissionen att färdigställa alla tekniska tillsynsstandarder. Parlamentet efterlyser en förenkling och effektivisering av tillsynskraven för offentliggörande och enkla, transparenta och standardiserade kriterier, liksom kontroll av efterlevnaden av dessa kriterier, och tillhandahållande av enkla och riskkänsliga parametrar för bedömning av betydande risköverföring.

16.  Europaparlamentet noterar de förslag om värdepapperisering som lades fram den 24 juli 2020 inom ramen för återhämtningspaketet för kapitalmarknaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur riktade ändringar av värdepapperiseringsförordningen skulle kunna frigöra finansieringskapaciteten, för att undvika en minskning av den europeiska bankutlåningen samtidigt som man tar itu med problemen med den finansiella stabiliteten, med tanke på att viss syntetisk värdepapperisering kan skapa specifika tillsynsrisker och systemrisker. Parlamentet anser att en sådan riktad bedömning skulle kunna inkludera att behandlingen av kontantbaserade och syntetiska balansräkningsbaserade värdepapperiseringar och av lagstadgat kapital och likviditet ska anpassas till säkerställda obligationer och lån, samt att kraven på offentliggörande och due diligence-granskningar för säkerställda obligationer och enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS‑värdepapperisering) ska ses över.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur potentiella riktade åtgärder påverkar den finansiella stabiliteten genom att anpassa och förenkla värdepappersmarknadslagstiftning, underlätta en snabb återhämtning efter covid-19-krisen, underlätta investeringar i realekonomin, särskilt i små och medelstora företag, och tillåta nya aktörer och nya produkter att komma in på marknaderna, samtidigt som konsumentskydd och marknadsintegritet bevaras och gränsöverskridande aktieinvesteringar och handel uppmuntras. Parlamentet uppmuntrar dessutom kommissionen att bedöma huruvida det är nödvändig att se över aktiehandelskravet och derivathandelskravet i förordningen om marknader för finansiella instrument (MiFIR) för att undanröja spänningar som kan påverka möjligheten för EU:s företag att ta in kapital vid den här tidpunkten, i synnerhet inför utgången av övergångsperioden mellan EU och Förenade kungariket.

18.  Europaparlamentet beklagar att EU-marknaden är underutvecklad när det gäller gräsrotsfinansiering jämfört med andra stora ekonomier. Parlamentet välkomnar den nya enhetliga uppsättning kriterier för EU-omfattande regler som man enades om i december 2019 (2018/0048(COD) för att bidra till att lösa denna situation och främja gränsöverskridande företagsfinansiering. Parlamentet uppmanar Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och kommissionen att noga övervaka genomförandet av de nya reglerna för att reagera och föreslå ändringar om inga betydande förbättringar konstateras när det gäller gräsrotsfinansiering som alternativ finansiering för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt informera små och medelstora företag om de alternativa finansieringsinstrument som finns tillgängliga för dem.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka initiativ för att stimulera anställdas aktieinnehav för att främja småsparares direkta deltagande i finansieringen av ekonomin, och också som ett verktyg för att förbättra bolagsstyrningen och bidra till att utveckla en aktiekultur.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja småsparares direkta deltagande i finansieringen av ekonomin med tanke på möjligheten till investeringsavkastning för sådana investerare.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över systemet för avvecklingsdisciplin inom ramen för förordningen om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler mot bakgrund av covid-19-krisen och brexit.

Främja långsiktiga och gränsöverskridande investeringar och finansiella produkter

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ändra sina nationella skatteregler för att minska skattehindren för gränsöverskridande investeringar, inbegripet förfaranden för gränsöverskridande återbetalning till investerare, även till icke-professionella investerare, av källskatt på utdelning när det är fråga om dubbelbeskattning. Parlamentet anser att sådana förfaranden bör hanteras på ett transparent sätt på en paneuropeisk digital plattform och bör göra det möjligt för investerare att se avkastningen på sina investeringar i realtid. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ha ett nära samarbete med OECD och dess projekt för skattelättnader och efterlevnadsåtgärder (Tax Relief and Compliance Enhancement, TRACE), för att åtgärda snedvridningen mellan egetkapital- och skuldfinansiering som idag missgynnar finansiering av innovation genom privata investeringar och för att ge incitament till långsiktiga investeringsmöjligheter för investerare för att hjälpa EU-medborgarna att få bättre avkastning på sina långsiktiga besparingar.

23.  Europaparlamentet anser att en ensidig ändring av de nationella skattesystemen i EU för att minska skattehindren för gränsöverskridande investeringar kommer att ytterligare förvärra lapptäcket av skatteregler som företag måste följa när de bedriver verksamhet över gränserna, med stora kostnader, och dessutom skapa ytterligare möjligheter till skatteflykt. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att godkänna antagandet av förslagen om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen samtidigt, med beaktande av parlamentet yttrande, som redan inbegriper begreppet virtuellt fast driftställe och fördelningsformler. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överbrygga sina meningsskiljaktigheter när det gäller den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, med tanke på hur viktigt detta instrument är för att upprätta en ram som främjar säkerhet, förhindrar dubbelbeskattning, minskar de administrativa kostnaderna och därmed ökar de gränsöverskridande investeringarna.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka rättssäkerheten för gränsöverskridande investeringar genom att göra nationella insolvensförfaranden mer effektiva och ändamålsenliga och genom ytterligare harmonisera reglerna om verksamhetsstyrning, inklusive en gemensam definition av aktieägare för att underlätta utnyttjandet av aktieägares rättigheter och deltagandet i investeringsobjekt i hela EU. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa en sund rättslig skyddsram för gränsöverskridande investeringar i EU efter att bilaterala investeringsavtal inom EU har löpt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov föreslå lagstiftningsinitiativ och/eller utfärda rekommendationer till medlemsstaterna.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av finansmarknadsaktörers långsiktiga kapitalinvesteringar till stöd för oberoende europeiska företag i unionen, starka och resilienta strategiska sektorer, hållbar ekonomisk tillväxt och välstånd till förmån för EU:s medborgare.

26.  Europaparlamentet betonar behovet av att gå vidare med genomförandet och tillämpningen av en verkligt enhetlig regelbok för finansiella tjänster på den inre marknaden, där fortsatt utveckling av de gemensamma definitionerna och standarderna beträffande hållbar finansiering bör prioriteras. Parlamentet uppmanar kommissionen och ESA-myndigheterna att fokusera på användningen av verktyg för tillsynskonvergens och att öka deras effektivitet.

27.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja pensionssparande, i synnerhet när det gäller pensioner inom ramen för den andra och tredje pelaren, med tanke på de enorma demografiska förändringar som unionen står inför. Parlamentet välkomnar den europeiska privata pensionsprodukten (PEPP). Parlamentet noterar att PEPP-produkten är en frivillig pensionsprodukt som kompletterar de nationella offentliga pensionssystemen. Parlamentet påminner om att den skattemässiga behandlingen kommer att vara en huvudfaktor när det gäller användningen av framtida PEPP‑produkter. Parlamentet påminner om kommissionens rekommendation av den 26 juni 2017, där medlemsstaterna uppmanades att säkerställa att PEPP-produkter omfattas av samma skattemässiga behandling som nationella pensionsprodukter så att de blir ett alternativ för sparare. Parlamentet efterlyser en grundlig evidensbaserad utvärdering av PEPP-marknadens utveckling, även när det gäller lika spelregler, före nästa lagstiftningsöversyn av PEPP-förordningen.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja fonderade pensionssystem som ett sätt att fördjupa de europeiska kapitalpooler som är tillgängliga för långsiktiga investeringar och att förbättra marknadsdynamiken och incitamenten att investera. Parlamentet anser att fonderade pensioner bör ges nytt liv och göras mer attraktiva. Parlamentet efterlyser åtgärder för att ta itu med hindren för offentliga och privata pensionssystems samexistens. Parlamentet uppmuntrar till att investerare går in i långsiktiga produkter genom en skatteincitamentspolitik som är utformad för att skapa gynnsamma ekonomiska och sociala effekter och som främjar lika spelregler för olika leverantörer och produkttyper.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa ett EU-system för undantag eller ”de minimis” för fördelningen till professionella och/eller semiprofessionella investerare i UCITS-ramverket (företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper)

30.  Europaparlamentet påminner om att det i Solvens II-direktivet krävs en översyn före utgången av 2020 och att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) ska ge teknisk rådgivning till kommissionen, inbegripet i form av lärdomar från covid-19-utbrottet, särskilt täckningen av pandemirelaterade risker, efter samråd med olika intressenter. Parlamentet uppmanar kommissionen och Eiopa att på grundval av en riktad konsekvensbedömning utvärdera de potentiella fördelarna och tillsynsskälen för att anpassa kapitalkraven för investeringar i eget kapital och privata lån, särskilt för små och medelstora företag, eventuellt även genom internmodellmetoden, för att säkerställa att kapitalkraven för försäkringsgivare och pensionsfonder inte avskräcker från långsiktiga investeringar. Parlamentet efterlyser en snabb utfasning av nationella undantag och en minskning av överregleringen (”goldplating”) i de nationella genomförandena av Solvens II.

31.  Europaparlamentet understryker behovet av att skapa och främja tillgång till lämpliga hållbara tillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsinitiativ för en EU-standard för gröna obligationer. Parlamentet efterlyser vidare diskussioner om inrättandet av en europeisk säker tillgång, baserat på en utvärdering som kommissionen ska genomföra med avseende på förslaget om värdepapper med statsobligationer som säkerhet och eventuell utveckling för att stärka eurons internationella ställning, stabilisera de finansiella marknaderna och göra det möjligt för banker att diversifiera sina portföljer.

32.  Europaparlamentet betonar att lämpliga tillsynsregler som ger förlustabsorberingskapacitet är grundläggande för att bevara den finansiella stabiliteten, samtidigt som balans måste eftersträvas för att säkerställa att finansinstitutens förmåga att investera och låna ut till realekonomin stärks och att EU:s globala konkurrenskraft förbättras. I samband med genomförandet av slutförandet av Basel III-standarderna uppmanas kommissionen att ägna vederbörlig uppmärksamhet åt riskvikter för bankernas egetkapitalinvesteringar, särskilt långsiktigt kapital för små och medelstora företag.

33.  Europaparlamentet betonar att kapitalmarknadsunionen bör vara konsekvent och samstämmig med den europeiska gröna given, särskilt investeringsplanen för ett hållbart Europa och EU:s taxonomi för hållbar verksamhet. Parlamentet anser att kapitalmarknadsunionen bör syfta till att styra investeringar till miljövänliga projekt och därmed bidra till EU:s hållbarhetsagenda.

Marknadsarkitektur

34.  Europaparlamentet betonar behovet av att de europeiska och nationella tillsynsmyndigheterna samarbetar effektivt och ändamålsenligt för att skapa genuin tillsynskonvergens och för att främja en gemensam europeisk modell för tillsyn och genomförande, styrd av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), i syfte att minska de befintliga hindren för gränsöverskridande finansiella transaktioner. Parlamentet noterar att Esma, Eiopa och Europeiska bankmyndigheten (EBA) är viktiga i denna process, samtidigt som nationella behöriga myndigheters roll enligt vad som fastställs i den nyligen godkända översynen av det europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS) respekteras. Parlamentet påminner dessutom om behovet av att reformera ESA-myndigheternas styrningsstruktur för att göra dem verkligt oberoende av nationella tillsynsmyndigheter.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med tanke på eventuella effektivitetsvinster överväga att gradvis ge Esma direkta tillsynsbefogenheter, inbegripet direkt tillsyn över vissa marknadssegment, såsom EU:s centrala motparter och värdepapperscentraler och den enda europeiska kontaktpunkten, samt större befogenheter när det gäller produktingripanden. Parlamentet betonar också behovet av att utse en gemensam europeisk tillsynsmyndighet, i samarbete med relevanta nationella konkurrensmyndigheter, på grundval av en gemensam regelbok och befogenheter för produktingripande för övervakning av kryptotillgångsrelaterad verksamhet med ett betydande gränsöverskridande inslag i EU.

36.  Europaparlamentet är bekymrat över den aktuella skandalen med det tyska fintechföretaget Wirecard. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och EU:s behöriga myndigheter att bedöma i vilken utsträckning denna skandal kan tillskrivas brister i EU:s regelverk på området för revision och tillsyn, och huruvida tillsynsmyndigheter på nationell nivå och EU-nivå är tillräckligt rustade för att effektivt kunna övervaka stora gränsöverskridande finansinstitut med komplexa affärsmodeller som involverar olika tredjeländers jurisdiktioner och flera företagsnivåer. Parlamentet undrar vilka lärdomar som kan dras från det här fallet i förhållande till den fortsatta utvecklingen av EU:s reglerings- och tillsynsram, i synnerhet när det gäller åtgärdsplanen för kapitalmarknadsunionen. Parlamentet anser att dessa slutsatser bör ta upp frågan om huruvida direkt tillsyn på EU-nivå på specifika områden skulle ha kunnat förhindra detta misslyckande och huruvida en ambitiös reform av ESA-myndigheternas styrning, med en starkare roll för att minska de befintliga hindren för gränsöverskridande finansiella transaktioner, skulle vara motiverad. Parlamentet upprepar särskilt sin uppmaning till kommissionen att undersöka olika sätt att förbättra redovisningssektorns funktion, bland annat genom gemensamma revisioner.

37.  Europaparlamentet framhåller att konkurrens, valfrihet och tillträde till marknadsinfrastrukturer i hela EU är grundläggande principer för mångfalden av handelsmekanismer i kapitalmarknadsunionen, utom när sådant tillträde skulle äventyra den finansiella stabiliteten. Parlamentet noterar bekymrat att en ökande andel av handelsflödena under de senaste åren har gått till handelsplatser med begränsade transparenskrav och påpekar att sådan handel inte bidrar till prisbildningen på ett meningsfullt sätt. Parlamentet noterar att nivåerna på den bilaterala handeln utanför handelsplatser fortfarande är höga. Parlamentet efterlyser en verklig omställning till konkurrenskraftig börshandel på europeiska aktie- och derivatmarknader, samtidigt som lika spelregler säkerställs mellan olika handelsplatser.

38.  Europaparlamentet anser att väl finansierade civilsamhällesaktörer och företrädare för konsumenter på finanstjänsteområdet kan erbjuda ovärderliga insikter och oberoende bedömning för beslutsfattare och lagstiftare.

39.  Europaparlamentet understryker, för att minska risken för fragmentering till följd av tillämpningen av nationella alternativ och handlingsutrymmen, behovet av framsteg när det gäller de gemensamma europeiska standarderna.

40.  Europaparlamentet konstaterar att regleringen av finansiella tjänster är mycket komplex, med reglering på internationell, europeisk och nationell nivå. Parlamentet uppmanar alla berörda aktörer att åtgärda denna komplexitet för att säkerställa att den finansiella regleringen är proportionerlig samt att undanröja onödiga administrativa bördor. Parlamentet noterar att proportionaliteten när det gäller finansiell reglering ibland kan leda till ökad komplexitet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att åta sig att genomföra betydande åtgärder för att rationalisera och harmonisera befintliga och framtida regler genom att fasa ut nationella undantag enligt vad som är tillämpligt och genom att förhindra överreglering av EU-lagstiftningen på nationell nivå. Parlamentet betonar att föreskrifter med tydligare tidsscheman för införlivande och utfasning av befintliga system kan skapa en smidig och stadig väg mot konvergens i lagstiftningen.

41.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen i sin resolution av den 19 januari 2016 Lägesbedömning av och utmaningar för EU:s lagstiftning om finansiella tjänster att i samarbete med ESA-myndigheterna, den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och Europeiska systemrisknämnden (ESRB), vart femte år göra en genomgripande kvantitativ och kvalitativ bedömning av den kumulativa verkan av EU:s reglering av finansiella tjänster på finansmarknaderna och dess aktörer, både på EU-nivå och medlemsstatsnivå, för att identifiera brister och kryphål, för att bedöma hur resultatrik, effektiv och ändamålsenlig denna reglering är och för att se till att den inte hindrar den lojala konkurrensen och ekonomins utveckling, och att rapportera om detta till Europaparlamentet. Parlamentet beklagar att ingen sådan bedömning har gjorts hittills.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en utförlig färdplan för att stärka det finansiella ekosystemets robusthet och dra lärdomar av de fördelar och brister i den befintliga EU-regelboken om finansiell stabilitet och finansiell tillsyn som har upptäckts under covid-19-krisen. Parlamentet noterar de nya rekommendationerna från Europeiska systemrisknämnden, i synnerhet om likviditetsrisker till följd av marginalsäkerhetskrav och likviditetsrisker i investeringsfonder.

Icke-professionella investerare

43.  Europaparlamentet understryker att det inte finns någon sund marknad utan en bred investerarbas. Parlamentet är bekymrat över att icke-professionella investerares engagemang på finansmarknaderna fortfarande är lågt. Parlamentet betonar behovet av att utöka portföljen med lämpliga investeringsalternativ för icke-professionella investerare. I ljuset av de demografiska utmaningar som EU står inför efterlyser parlamentet åtgärder för att främja investeringar från sådana investerare och öka deras deltagande på kapitalmarknaderna genom mer attraktiva, transparenta och lämpliga personliga pensionsprodukter. Parlamentet efterlyser initiativ som är specifikt inriktade på icke-professionella investerare, inbegripet underlättande av framtagningen av oberoende webbaserade EU-verktyg för jämförelse, för att hjälpa icke-professionella investerare att välja de lämpligaste produkterna med hänsyn till risk, avkastning på investeringar och värde för deras särskilda behov och främja incitamenten för konkurrenskraftiga miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsprodukter (ESG) och produkter som typiskt förknippas med mer valuta för pengarna.

44.  Europaparlamentet beklagar oroat att bestämmelserna om investerarskydd i flera sektoriella delar av EU:s lagstiftning om finansiella tjänster rimmar illa med varandra, vilket medför omotiverad komplexitet för både finansiella mellanhänder och icke-professionella kunder. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en mer övergripande och harmoniserad strategi för konsument- och investerarskydd i EU:s lagstiftning om finansiella tjänster, anpassad till den gröna och digitala omvandlingen, för att säkerställa effektiva och konsekventa skyddsnivåer för alla finansiella produkter och leverantörer.

45.  Europaparlamentet understryker vikten av att öka investerarnas förtroende för kapitalmarknaderna, vilket främjas genom sunt investerarskydd och stöds av finansiellt utbildade marknadsaktörer.

46.  Europaparlamentet betonar behovet av lika spelregler mellan finanstjänsteföretag och digitalteknikföretag så länge en universallösning inte tillämpas. Parlamentet betonar att tillträde till finansmarknaderna bör vara möjligt för alla företag inom ramen för principen ”samma verksamhet, samma regler”. Parlamentet noterar att denna princip är särskilt relevant på fintechområdet och området för finansiell innovation, och att ömsesidigt tillträde till finansiella uppgifter bör vägas mot behovet av lika spelregler för alla leverantörer och produkttyper.

47.  Europaparlamentet betonar att den inre marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner är mycket underutvecklad. Parlamentet noterar att gränsöverskridande köp av finansprodukter för privatpersoner, såsom hypotekslån och försäkringsprodukter, är mycket ovanligt och förknippat med många hinder. Parlamentet anser att aktörer på marknaden för privatpersoner enkelt bör kunna utnyttja den inre marknaden fullt ut för att få tillgång till finansiella tjänsteprodukter på gränsöverskridande basis för att få större valmöjligheter och bättre produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en ny åtgärdsplan för finansiella tjänster till privatpersoner med en ambitiös strategi för att undanröja hinder för gränsöverskridande finansiella tjänster till privatpersoner och avskaffa onödiga och höga avgifter för sådana tjänster.

48.  Europaparlamentet efterlyser en förbättring när det gäller offentliggörandet av viktig information och dess jämförbarhet i lagstiftningen om paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip‑produkter) som bör åtgärdas i nästa översyn. Parlamentet förväntar sig att Priip‑lagstiftningen på nivå 2 om basfaktadokumentet för investerare ska respektera nivå 1-lagstiftning, särskilt när det gäller att tillhandahålla korrekt, rättvis, tydlig och icke vilseledande information före ingående av avtal och om de metoder som är kopplade till resultatscenarierna, och säkerställa jämförbarhet mellan olika investeringsprodukter. Parlamentet noterar vikten av att säkerställa att investerare har tillgång till information om tidigare resultat, samtidigt som man säkerställer att tidigare resultat inte kan användas som en indikator för att förutse framtida avkastning. Parlamentet beklagar förseningarna i antagandet av Priip-lagstiftningen på nivå 2 som innebär att denna kommer att överlappa den första Priip-översynen och som ökar den rättsliga osäkerheten och de berörda parternas kostnader. Parlamentet insisterar på att det i den kommande översynen bör föreskrivas standardiserade och maskinläsbara upplysningsdokument, vilket skulle tillhandahålla jämförbarhet på ett digitalvänligt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och ESA-myndigheterna att samordna sina respektive förslag för nivå 1 och 2 på ett sätt som säkerställer en hög grad av förutsägbarhet för både mellanhänder och icke-professionella kunder.

49.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra en tydlig åtskillnad mellan professionella och icke-professionella investerare på alla nivåer i MiFID så att behandlingen av kunder kan skräddarsys efter deras kunskaper om och erfarenheter av marknaden. Parlamentet anser att det är viktigt att tillåta att icke-professionella investerare på begäran kan låta sig betraktas som professionella investerare enligt tydliga kriterier. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga om införandet av en kategori av semiprofessionella investerare skulle ge bättre rättvisa åt det verkliga deltagandet på finansmarknaderna och, på grundval av sina resultat, bedöma om införandet av en sådan kategori skulle behövas. Som alternativ uppmanas kommissionen att överväga det verkliga deltagandet på finansmarknaderna genom att ge utrymme för mer flexibilitet i kundkategoriseringen, närmare bestämt genom optout-alternativ för vissa obligationer och optin-alternativ för vissa kunder eller att sänka de befintliga kriterierna för professionella investerare.

50.  Europaparlamentet anser att den nuvarande rapporteringsramen inom MiFID II och förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (Emir) är mycket kostsam och komplex och att den hämmar systemets effektivitet. Parlamentet anser att en förenkling bör övervägas samtidigt som man tar fullständig hänsyn till de nuvarande erfarenheterna och analyserar möjligheterna till förenkling av lagstiftningen och säkerställer att detta på intet sätt undergräver de mål som fastställs för MiFID II och Emir och inte utgör ett hinder för marknadsintegriteten, transparensen, konsumentskyddet och den finansiella stabiliteten.

51.  Europaparlamentet efterlyser ändringar av lagstiftningen för att säkerställa tillgång till oberoende rådgivning från finansiella mellanhänder, utan att internt framtagna finansiella produkter främjas på ett otillbörligt sätt, och med en grundlig bedömning av produkter från en rad andra framtagarna och för att säkerställa en rättvis och transparent saluföring av finansiella produkter. Parlamentet noterar att Esma har intagit en nyanserad ståndpunkt när det gäller ett potentiellt förbud mot incitament och uppmanar kommissionen att undersöka alternativa strategier med liknande effekter för att få intressena att sammanfalla i hela distributionskedjan. Parlamentet håller med om att incitament i samband med förmedling och distribution bör undersökas ytterligare för att säkerställa att inga intressekonflikter uppstår och att investerare tillhandahålls finansiell rådgivning på ett rättvist, transparent och lämpligt sätt.

52.  Europaparlamentet understryker att kontroller med mystery shopping-metoden är ett viktigt tillsynsverktyg som kan förbättra konsekvensen och effektiviteten i EU:s konsumentskydd avsevärt. Parlamentet uppmanar Esma att fullt ut utnyttja sin nya samordningsbefogenhet genom att främja EU-omfattande mystery shopping-kontroller för att upptäcka vilseledande försäljning och säkerställa att upptäckter av bristande efterlevnad av konsumentskydds- och uppföranderegler följs upp med lämpliga verkställighetsåtgärder.

53.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen undersöker möjligheten att som ett komplement till nationella system skapa ett individuellt EU-sparkonto som kan överbrygga fragmenteringen mellan de nationella marknaderna genom att fungera på ett enhetligt sätt och på alla heterogena marknader för att säkerställa besparingarnas överförbarhet och säkerhet.

54.  Europaparlamentet insisterar på att icke-professionella investerare kommer att utgöra en integrerad del av den hållbara finansieringsagendan och EU:s agenda för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att taxonomimärkningsmetoden är tydlig och att icke-professionella investerare förstår den.

Finansiell utbildning

55.  Europaparlamentet noterar att bristande förmåga att förstå finansiell information och bristande tillgång till bred offentlig information om finansmarknaderna är ett av skälen till avsaknaden av en aktiekultur i EU. Parlamentet understryker att finansiell utbildning behövs för att konsumenterna ska känna till sina rättigheter och förstå de risker som är förknippade med deltagande på finansmarknaderna, i syfte att påskynda icke‑professionella investerares engagemang på finansmarknaderna på grundval av ökad kunskap, tillit och riskmedvetenhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda och stödja offentliga program i medlemsstaterna för att främja finansiell och digital kompetens med hjälp av många olika instrument, inbegripet digitala och sociala medier, för att involvera medborgare och företag, närmare bestämt genom offentliga organ som har inrättats för detta. Parlamentet uppmanar leverantörer av finansiella tjänster att på ett bättre sätt underlätta icke-professionella investerares deltagande på kapitalmarknaderna och hjälpa dem att övervinna sin förkärlek för sparande genom att skapa en aktiekultur i enlighet med deras riskprofil.

56.  Europaparlamentet betonar dock att finansiell utbildning är ett verktyg på medellång sikt vars effekter är begränsade i och med den oundvikliga kognitiva partiskheten, de snabba förändringarna på finansmarknaderna och deras komplexitet. Parlamentet betonar att finansiell utbildning inte kan ersätta tillgången till tillförlitlig och opartisk professionell finansiell rådgivning. Parlamentet noterar att program för anställdas aktieinnehav är ett av de viktigaste medlen för att öka medvetenheten om och förmågan att förstå finansiell information bland EU:s vuxna invånare.

57.  Europaparlamentet anser att mer medvetna och välutbildade medborgare när det gäller finansiella frågor är positivt för demokratiska system, bidrar till finansiella systems stabilitet och främjar finansinstituts transparens och informationsskyldigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en översyn av rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, i syfte att göra förmågan att förstå finansiell information till en enskild nyckelkompetens. Parlamentet uppmuntrar finansinstitut att ta fram och genomföra program som syftar till att öka de finansiella kunskaperna och förmågorna och skapa möjligheter för finansiell inkludering för alla medborgare.

58.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna, och i förekommande fall behöriga regionala, lokala eller andra offentliga myndigheter, att inkludera finansiell kunskap i alla läroplaner på alla nivåer från skola till universitet, med utvecklingsprogram anpassade till elevers och studenters behov så att autonomin i finansiella frågor kan utvecklas. Parlamentet föreslår att sådana program åtminstone bör inkludera grundläggande finansiella begrepp, såsom ränta på ränta, avkastning och annuitetsbetalningar och skillnaden mellan obligationer och aktier. Parlamentet föreslår att finansiell kunskap tas med i programmet för internationell utvärdering av elevprestationer (Pisa).

Digitalisering och data

59.  Europaparlamentet anser att digitaliseringen av finansiella tjänster kan fungera som en katalysator för mobiliseringen av kapital och skulle kunna bidra till att åtgärda fragmenteringen av de finansiella marknaderna i EU och samtidigt öka tillsynens effektivitet. Parlamentet understryker att digitaliseringen inte får leda till regleringsarbitrage eller till lägre konsumentskydd, minskad säkerhet eller risker för den finansiella stabiliteten. Parlamentet betonar att en EU-ram med höga standarder för cybersäkerhet, inbegripet skyddet av privatliv och uppgiftsskydd, skulle kunna bidra till kapitalmarknadsunionen. Parlamentet påpekar att digitala finanser har starka kapitalflödeselement som attraherar gränsöverskridande investeringar. Parlamentet noterar att en sådan EU-ram främst bör vara anpassad till den digitala tidsåldern och teknikneutral.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter att genomföra handlingsplanen för digitala finanser för bättre tillgång till finansiella tjänster för att ge verksamheter tillgång till större valmöjligheter och ökad effektivitet.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av de kommande översynerna av förordningarna om finansiella tjänster för att främja investerares och aktieägares engagemang genom digitala verktyg.

62.  Europaparlamentet betonar att de europeiska marknaderna måste kunna konkurrera globalt. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa en gynnsam miljö för innovativa och konkurrenskraftiga finansiella produkter från EU, med global räckvidd för att attrahera utländskt kapital och utländska investeringar och främja EU:s konkurrenskraft på de globala marknaderna, samtidigt som man upprätthåller en hög nivå av tillsyn och finansiell stabilitet. Parlamentet upprepar behovet av att EU representeras på ett mer samordnat och kodifierat sätt i multilaterala organisationer och organ, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 12 april 2016 om EU:s roll inom ramen för internationella finansiella, monetära och tillsynsmässiga institutioner och organ(8).

63.  Europaparlamentet betonar att kryptotillgångar håller på att bli en icke-traditionell finansieringskanal för små och medelstora företag, särskilt IPO-erbjudanden som har potential att finansiera innovativa startup- och scaleup-företag. Parlamentet insisterar i detta hänseende på att tydlig och konsekvent vägledning behövs för tillämpningen av befintliga reglerings- och tillsynsprocesser på kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument enligt EU:s lagstiftning, i syfte skapa regleringssäkerhet och undvika ojämlika spelregler, forumshopping och regleringsarbitrage på den inre marknaden.

64.  Europaparlamentet noterar att vissa oligopolistiska strukturer har utvecklats på finanstjänsteområdet och att vissa stora teknikföretag har blivit viktiga aktörer på finanstjänstemarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och undersöka hur de konkurrensfördelar som dessa aktörer ofrånkomligen har skulle kunna snedvrida konkurrensen på marknaden och skada konsumenternas intressen och innovationen. Parlamentet betonar att det inte bör skapas några negativa incitament över huvud taget för att tillhandahålla marknadsdata och att en omfattande översyn av kostnaderna för och tillgången till marknadsdata för alla marknadsaktörer bör genomföras.

65.  Europaparlamentet betonar att ”sandlådor” kan vara ett lämpligt verktyg för att främja innovation och konkurrenskraft inom sektorn för finansiella tjänster. Parlamentet betonar att varje ”sandlåda”, även en paneuropeisk sandlåda, bör sträva efter att skapa balans mellan målet att främja innovation och finansiell stabilitet och investerar- och konsumentskydd, samtidigt som de berörda företagens storlek, systembetydelse och gränsöverskridande verksamhet tas i beaktande. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja erfarenheterna från det europeiska forumet för innovationsfrämjare för att bedöma huruvida en paneuropeisk ”sandlåda” för finansiella tjänster skulle tillhandahålla ytterligare fördelar för finansiell innovation.

66.  Europaparlamentet efterlyser insatser med fokus på att upprätthålla lika spelregler på grundval av gränsöverskridande dataåtkomst och en hög nivå av uppgiftsskydd och skydd av personlig integritet för konsumenterna, som skulle göra EU till en ram med höga standarder för cybersäkerhet, vilket i sin tur skulle bidra till kapitalmarknadsunionen.

EU:s roll på de globala marknaderna

67.  Europaparlamentet påpekar att Europa konkurrerar om kapital på en global marknad och att mer integrerade, väl reglerade, stabila, effektiva och resilienta europeiska kapitalmarknader därför är av avgörande betydelse för att skydda Europas ekonomiska suveränitet för att uppmuntra användningen av euron i tredjeländer och för att attrahera utländska investerare. Parlamentet anser att Förenade kungarikets utträde ur EU gör detta mål ännu viktigare och att det bör eftersträvas i enlighet med transparenta regelbaserade kriterier och inte från fall till fall.

68.  Europaparlamentet upprepar att EU-lagstiftningen föreskriver en möjlighet att betrakta tredjeländers regler som likvärdiga på grundval av en teknisk, proportionerlig och riskbaserad analys, och att sådana beslut bör fattas genom en delegerad akt. Parlamentet påminner om att EU ensidigt kan dra tillbaka alla beslut om likvärdighet och att alla avvikelser från EU:s regleringsstandarder ska övervakas noga. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med ESA-myndigheterna, och när så är relevant med de nationella behöriga myndigheterna, inrätta ett dynamiskt övervakningssystem för likvärdighetssystem i händelse av avvikelser i reglering och tillsyn med avseende på tredjeländer, som skulle kunna innebära potentiella risker för EU med avseende på finansiell stabilitet, marknadstransparens, marknadsintegritet, investerar- och konsumentskydd och lika spelregler. Parlamentet betonar att kommissionen bör införa nödförfaranden för att återkalla likvärdighetsbeslut om det krävs snabba åtgärder, med hänsyn till de potentiella konsekvenserna av återkallande av ett likvärdighetsbeslut i nödsituationer. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa att EU:s tillsynsmyndigheter har befogenheter att utöva direkt tillsyn i fall då verksamheter som bedrivs av företag i tredjeländer som erkänns inom ramen för EU:s likvärdighetsram kan påverka den finansiella stabiliteten, de välfungerande marknaderna eller investerarskyddet.

69.  Europaparlamentet påminner om behovet av att säkerställa interoperabilitet mellan EU:s regelverk och de internationellt godkända principerna från Baselkommittén för banktillsyn och rådet för finansiell stabilitet.

70.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att stärka eurons internationella roll och användning genom att fullborda den ekonomiska och monetära unionen, kapitalmarknadsunionen och bankunionen, stödja utvecklingen av euroreferensvärden för råvarumarknader och stärka eurons roll som referensvaluta.

71.  Europaparlamentet anser att lika spelregler bör garanteras i framtida relationer med Förenade kungariket efter övergångsperioden och därmed främja stabiliteten för EU:s finansiella marknader.

72.  Europaparlamentet uppmanar EU:s finanssektor att vara förberedd på de många tekniska utmaningar som de kommer att ställas inför när det gäller att flytta handeln från London till EU. Parlamentet påminner om att ECB, ESRB, ESA-myndigheterna och kommissionen dragit slutsatsen att många marknadsaktörer skulle behöva minst 18 månader för att i någon betydande grad minska sin exponering mot centrala motparter i Förenade kungariket. Parlamentet noterar i detta sammanhang kommissionens beslut att bevilja Förenade kungariket likvärdighetsstatus i 18 månader i händelse av en brexit utan avtal. Parlamentet påminner om att likvärdighetsbeslut när som helst kan återkallas ensidigt av kommissionen, särskilt om tredjeländers regelverk avviker och villkoren för likvärdighet inte längre är uppfyllda.

o
o   o

73.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, ESA-myndigheterna samt Europeiska centralbanken.

(1) EUT C 265, 11.8.2017, s. 76. (2) EUT C 11, 12.1.2018, s. 24. (3) Antagna texter, P9_TA(2020)0165. (4) Europeiska kommissionens Årsrapport om europeiska små och medelstora företag 2018/2019. (5) Se till exempel följande: https://2degrees-investing.org/wp-content/uploads/2020/03/A-Large-Majority-of-Retail-Clients-Want-to-Invest-Sustainably.pdf (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder, (EUT L 115, 25.4.2013, s. 1). (7) EUT L 123, 19.5.2015, s. 98. (8) EUT C 58, 15.2.2018, s. 76.