Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 4, 16, 26, 114 och 118,

–  med beaktande av Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(1) och kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning (COM(2015)0215),

–  med beaktande av Wipos (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten) fördrag om upphovsrätt, Wipos fördrag om framföranden och fonogram och Wipos reviderade sammanfattande dokument av den 29 maj 2020 om politik rörande immateriella rättigheter och artificiell intelligens,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1807 av den 14 november 2018 om en ram för det fria flödet av andra data än personuppgifter i Europeiska unionen(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 av den 20 juni 2019 om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster(9),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 19 februari 2020 Om artificiell intelligens – en EU-strategi för spetskompetens och förtroende (COM(2020)0065),

–  med beaktande av det arbete som utförts av den högnivåexpertgrupp för artificiell intelligens som kommissionen inrättat,

–  med beaktande av kommissionens meddelanden En EU-strategi för data (COM(2020)0066) och En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102),

–  med beaktande av riktlinjerna från november 2019 för granskning vid Europeiska patentverket,

–  med beaktande av arbetsdokument 2016/05 om den digitala ekonomin från kommissionens gemensamma forskningscentrum och dess institut för framtidsstudier An Economic Policy Perspective on Online Platforms,

–  med beaktande av de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (2019–2024) – En ambitiösare union – Min agenda för Europa,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 med rekommendationer till kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik(10),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism och utskottet för kultur och utbildning,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A9-0176/2020), och av följande skäl:

A.  Unionens rättsliga ram för immateriella rättigheter syftar till att säkerställa främjande av innovation, kreativitet och tillgång till kunskap och information.

B.  I artikel 118 i EUF-fördraget fastställs att unionens lagstiftare ska föreskriva åtgärder för att skapa europeiska rättigheter som säkerställer ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i unionen. Den inre marknaden främjar den starkare ekonomiska tillväxt som krävs för att säkerställa unionsmedborgarnas välstånd.

C.  Den senaste tidens utveckling inom artificiell intelligens (AI) och liknande ny teknik utgör ett betydande tekniskt framsteg som skapar möjligheter och utmaningar för unionens medborgare, företag, offentliga förvaltningar och upphovsmän samt försvarssektorn.

D.  På grund av AI-tekniken kan det vara svårt att spåra och tillämpa immateriella rättigheter på AI-genererat material, vilket gör att mänskliga upphovsmän vars originalverk används för att driva sådan teknik inte får någon skälig ersättning.

E.  Målet att göra unionen till den globala ledaren inom AI-teknik måste inbegripa insatser för att återupprätta och säkerställa unionens digitala och industriella suveränitet, säkerställa dess konkurrenskraft och främja och skydda innovation, samt måste kräva en strukturreform av unionens industripolitik så att den kan ligga i framkant när det gäller AI-teknik samtidigt som den kulturella mångfalden respekteras. Unionens globala ledarskap inom AI kräver ett effektivt immaterialrättsligt system som är anpassat till den digitala tidsåldern, så att det blir möjligt för innovatörer att släppa ut nya produkter på marknaden. Starka skyddsmekanismer är avgörande för att man ska kunna skydda unionens patentsystem mot missbruk, som är till skada för innovativa AI-utvecklare. Det behövs en människocentrerad AI-strategi som är förenlig med etiska principer och mänskliga rättigheter för att tekniken ska fortsätta att vara ett verktyg som tjänar såväl människor som det gemensamma bästa.

F.  AI-tekniken bör regleras på unionsnivå för att förhindra såväl en fragmentering av den inre marknaden som skillnader mellan olika nationella bestämmelser och riktlinjer. Ett helt harmoniserat unionsregelverk på AI-området kommer att kunna utgöra ett rättsligt riktmärke på internationell nivå. Nya gemensamma regler för AI-system bör anta formen av en förordning som syftar till att fastställa likvärdiga standarder i hela unionen. Dessutom måste lagstiftningen framtidssäkras så att den kan hålla jämna steg med den snabba utvecklingen av denna teknik, och den måste följas upp genom ingående konsekvensbedömningar. Rättslig förutsebarhet bidrar till teknisk utveckling, och allmänhetens förtroende för den nya tekniken är avgörande för sektorns utveckling, eftersom unionens konkurrensfördelar stärks därigenom. AI-regelverket bör därför bidra till att skapa förtroende för AI-teknikens säkerhet och tillförlitlighet samt en balans mellan å ena sidan offentligt skydd och å andra sidan incitament för företagen att investera i innovation.

G.  AI och tillhörande teknik grundas på datormodellering och algoritmer, som i sig betraktas som matematiska metoder i den mening som avses i den europeiska patentkonventionen och därför inte är patenterbara. Matematiska metoder och datorprogram är patenterbara på grundval av artikel 52.3 i den europeiska patentkonventionen när de används som en del av ett AI-system som bidrar till att skapa en ytterligare teknisk effekt. Det bör göras en ingående bedömning av konsekvenserna av ett sådant potentiellt patentskydd.

H.  AI och tillhörande teknik bygger på skapande och exekvering av datorprogram som i sig omfattas av specifika upphovsrättsliga bestämmelser. Därvid kan inte de idéer, metoder och principer som ligger bakom innehållet i ett datorprogram, utan endast datorprogrammets uttrycksform skyddas.

I.  Det beviljas allt fler AI-relaterade patent.

J.  Utvecklingen av AI och tillhörande teknik väcker frågor om skyddet av innovationer som sådana och om tillämpningen av immateriella rättigheter på material, innehåll och data som genererats av AI och tillhörande teknik och som kan vara av industriell eller konstnärlig karaktär och ger upphov till olika kommersiella möjligheter. I detta sammanhang är det viktigt att göra åtskillnad mellan å ena sidan mänskligt skapande som stöds av AI och å andra sidan skapande som genereras autonomt av AI.

K.  AI och tillhörande teknik är i mycket hög grad beroende av redan befintligt innehåll och stora mängder data. Ökad, transparent och öppen tillgång till vissa icke-personuppgifter och databaser i unionen, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag, samt datainteroperabilitet, som begränsar inlåsningseffekterna, kommer att vara avgörande inte bara för den fortsatta utvecklingen av den europeiska AI-industrin, utan även som stöd för de europeiska företagens konkurrenskraft globalt sett. Insamling av personuppgifter måste ske i enlighet med grundläggande rättigheter och gällande dataskyddsbestämmelser, och detta förutsätter skräddarsydd styrning, närmare bestämt när det gäller datahantering och transparens med avseende på data som används vid utveckling och användning av AI-teknik, under hela livscykeln för AI-baserade system.

1.  Europaparlamentet noterar kommissionens vitbok Om artificiell intelligens – en EU‑strategi för spetskompetens och förtroende och EU-strategin för data. Parlamentet framhåller att resonemangen i dem sannolikt kommer att bidra till att potentialen i människocentrerad AI i EU frigörs. Parlamentet konstaterar emellertid att kommissionen inte tar upp frågan om skyddet av immateriella rättigheter i samband med utvecklingen av AI och tillhörande teknik, trots den stora betydelsen av dessa rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att skapa ett gemensamt europeiskt dataområde och anser att användningen av detta kommer att spela en viktig roll för innovation och kreativitet i unionens ekonomi, vilket bör uppmuntras. Parlamentet betonar att unionen bör spela en avgörande roll när det gäller att fastställa grundläggande principer för utveckling, införande och användning av AI, utan att hindra dess fortsatta utveckling eller hämma konkurrensen.

2.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av AI och tillhörande teknik inom transport och turism kommer att medföra innovation, forskning, investeringsmobilisering och betydande fördelar för ekonomin, samhället, miljön, allmänheten och säkerheten, och samtidigt göra dessa sektorer mer attraktiva för yngre generationer och skapa nya sysselsättningsmöjligheter och mer hållbara affärsmodeller, men betonar samtidigt att den inte bör medföra skada för människor eller samhället.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av att skapa ett fungerande och fullständigt harmoniserat regelverk på området AI-teknik. Parlamentet föreslår att en sådan ram utformas som en förordning snarare än ett direktiv i syfte att undvika en fragmentering av den europeiska digitala inre marknaden samt främja innovation.

4.  I sitt meddelande av den 8 april 2019(11) välkomnade kommissionen de sju centrala kraven i högnivåexpertgruppens riktlinjer, och Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa krav och vederbörligen genomföra dem i all lagstiftning som berör AI.

5.  Europaparlamentet framhåller att utvecklingen, införandet och användningen av AI-teknik samt den globala dataekonomins tillväxt innebär att viktiga tekniska, sociala, ekonomiska, etiska och rättsliga frågor måste dryftas inom olika politikområden, bland annat immateriella rättigheter och hur de påverkar politikområdena i fråga. Parlamentet betonar att det, för att frigöra AI-teknikens potential, är nödvändigt att avlägsna onödiga rättsliga hinder för att inte hämma vare sig tillväxt eller innovation med avseende på den datadrivna ekonomi som fortfarande är under utveckling i unionen. Parlamentet efterlyser en konsekvensbedömning av skyddet av immateriella rättigheter i samband med utvecklingen av AI-teknik.

6.  Europaparlamentet framhåller den avgörande betydelsen av såväl ett balanserat skydd av de immateriella rättigheterna i samband med AI-teknik som detta skydds flerdimensionella karaktär, och betonar samtidigt vikten av att säkerställa en hög skyddsnivå för immateriella rättigheter, skapa rättslig förutsebarhet och få till stånd det förtroende som krävs för att uppmuntra investeringar i sådan teknik samt säkerställa både teknikens överlevnad på lång sikt och konsumenternas användning av tekniken i fråga. Parlamentet anser att unionen har potential att gå i täten för skapandet av AI-teknik genom att anta ett operativt regelverk som regelbundet utvärderas mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och genom att bedriva en proaktiv offentlig politik, i synnerhet när det gäller utbildningsprogram och ekonomiskt stöd till forskning och samarbeten mellan den offentliga och den privata sektorn. Parlamentet framhåller på nytt behovet av att säkerställa tillräckligt handlingsutrymme för att möjliggöra utveckling av ny teknik, nya produkter och nya tjänster. Parlamentet betonar att inrättandet av en miljö som främjar kreativitet och innovation genom att uppmuntra användning av AI-teknik inte får ske på bekostnad av vare sig de mänskliga upphovsmännens intressen eller unionens etiska principer.

7.  Europaparlamentet anser också att unionen måste fånga AI-teknikens olika dimensioner med hjälp av definitioner som är teknikneutrala och flexibla nog att omfatta framtida teknisk utveckling samt efterföljande användning. Parlamentet anser att det är nödvändigt med fortsatt reflektion kring samverkan mellan AI och immateriella rättigheter, såväl ur immaterialrättsmyndigheternas perspektiv som ur ett användarperspektiv. Parlamentet anser att bedömningen av AI-tillämpningar är en utmaning som förutsätter såväl transparenskrav som framtagande av nya metoder, med tanke på att exempelvis anpassningsbara inlärningssystem kan omkalibrera sig efter varje inmatning, så att vissa förhandsupplysningar förblir utan verkan.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av transparens och ansvar när det gäller strömningstjänsternas användning av algoritmer, så att tillgången till kulturellt och kreativt innehåll i olika former och på olika språk samt opartisk tillgång till europeiska verk kan garanteras på ett bättre sätt.

9.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att det görs en bedömning uppdelad per sektor och per typ av konsekvenser som AI-tekniken får för de immateriella rättigheterna. Parlamentet anser att en sådan bedömning till exempel bör ta hänsyn till graden av mänsklig inverkan, den artificiella intelligensens autonomi och vikten av den roll som använda data och upphovsrättsskyddade material spelar samt deras ursprung liksom eventuella andra faktorer som är av relevans. Parlamentet påminner om att varje form av strategi måste skapa rätt balans mellan behovet att skydda investeringar av både resurser och insatser och behovet att skapa incitament för skapande och delning. Parlamentet anser att det krävs mer ingående undersökningar om hur det mänskliga bidraget till data i AI-algoritmer ska bedömas. Parlamentet anser att omstörtande teknik som AI erbjuder både små och stora företag möjlighet att utveckla marknadsledande produkter. Parlamentet anser att alla företag bör åtnjuta ett lika starkt och effektivt immaterialrättsligt skydd. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att erbjuda stöd till nystartade företag och små och medelstora företag genom programmet för den inre marknaden och digitala innovationsknutpunkter för att skydda deras produkter.

10.  Europaparlamentet föreslår att nämnda bedömning inriktas i synnerhet på AI-teknikens och den tillhörande teknikens inverkan och konsekvenser inom ramen för rådande regelverk för patenträtt, skydd av varumärken och formgivning samt upphovsrätt och närstående rättigheter, inbegripet tillämpligheten hos det rättsliga skyddet för databaser och datorprogram och skyddet mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs. Parlamentet erkänner den potential som AI-tekniken har när det gäller att förbättra efterlevnaden av immateriella rättigheter, trots behovet av mänsklig kontroll och översyn, särskilt när det gäller rättsliga konsekvenser. Parlamentet betonar också att man måste göra en bedömning av huruvida avtalsrätten bör uppdateras i syfte att på bästa sätt skydda konsumenterna och huruvida konkurrensreglerna behöver anpassas för att åtgärda marknadsmisslyckanden och missbruk i den digitala ekonomin, och att man måste utarbeta en mer fullständig rättslig ram för de ekonomiska sektorer som påverkas av AI, så att de europeiska företagen och berörda parter kan expandera. Parlamentet framhåller även behovet att skapa rättslig förutsebarhet. Parlamentet betonar att skyddet av immateriella rättigheter under alla omständigheter måste göras förenligt med andra grundläggande rättigheter och friheter.

11.  Europaparlamentet erinrar om att matematiska metoder som sådana inte kan patentskyddas, såvida de inte används för tekniska ändamål i samband med tekniska uppfinningar, som i sig kan patentskyddas endast om de tillämpliga kriterierna för uppfinningar är uppfyllda. Om en uppfinning avser antingen en metod som inbegriper tekniska lösningar eller en teknisk anordning påpekar parlamentet också att syftet med uppfinningen, i dess helhet, de facto är av teknisk karaktär, vilket innebär att den kan komma i fråga för patentskydd. Parlamentet understryker i detta sammanhang patentskyddsramens roll när det gäller att stimulera AI-uppfinningar och främja spridningen av dem, samt behovet att skapa möjligheter för europeiska företag och nystartade företag att bidra till utvecklingen och användningen av AI i Europa. Parlamentet påpekar att standardessentiella patent spelar en avgörande roll för utveckling och spridning av ny AI och tillhörande teknik och för säkerställande av interoperabilitet. Kommissionen uppmanas att stödja framtagande av branschstandarder och uppmuntra formell standardisering.

12.  Europaparlamentet konstaterar att patentskydd kan ges under förutsättning att uppfinningen är ny och inte ligger nära till hands och att den har uppfinningshöjd. Parlamentet konstaterar dessutom att patenträtten kräver en fullständig beskrivning av den bakomliggande tekniken, vilket kan ställa till med problem för viss AI-teknik med tanke på hur komplex den är. Parlamentet framhåller också de rättsliga utmaningar som är förknippade med bakåtkompilering, som utgör ett undantag från det upphovsrättsliga skyddet för datorprogram och skyddet av företagshemligheter, som i sin tur är av central betydelse för innovation och forskning och som bör beaktas till fullo i samband med utvecklingen av AI-teknik. Kommissionen uppmanas att göra en bedömning av möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt testa produkter, till exempel på ett modulärt sätt, utan att det medför risker för innehavare av immateriella rättigheter eller företagshemligheter till följd av ett omfattande offentliggörande av produkter som lätt kan kopieras. Parlamentet betonar att AI-tekniken bör vara öppet tillgänglig för utbildnings- och forskningsändamål, exempelvis för effektivisering av inlärningsmetoderna.

13.  Europaparlamentet konstaterar att den allt större autonomin i den kreativa processen med att generera innehåll av konstnärlig karaktär kan ge upphov till frågor kring äganderätten till de immateriella rättigheter som omfattar innehållet i fråga. Parlamentet anser i detta hänseende att AI-teknik inte bör ges status som juridisk person och pekar på de negativa effekter som en sådan möjlighet skulle kunna ha på incitamenten för mänskliga upphovsmän.

14.  Europaparlamentet framhåller skillnaden mellan å ena sidan mänskligt skapande som stöds av AI och å andra sidan AI-genererat skapande, med tanke på att det sistnämnda ger upphov till nya lagstiftningsutmaningar i fråga om immaterialrättsligt skydd, till exempel frågor om ägarskap, uppfinnarskap och skälig ersättning, liksom frågor med anknytning till potentiell marknadskoncentration. Parlamentet anser vidare att immateriella rättigheter för utveckling av AI-teknik bör åtskiljas från immateriella rättigheter som eventuellt beviljas för AI-genererat skapande. Parlamentet betonar att det nuvarande regelverket om immateriella rättigheter är fortsatt tillämpligt på AI som används bara som ett verktyg till stöd för en upphovsman i skapandeprocessen.

15.  Europaparlamentet anser att tekniskt skapande som genereras av AI-teknik måste skyddas enligt regelverket om immateriella rättigheter för att uppmuntra investeringar i denna form av skapande och öka den rättsliga förutsebarheten för medborgare, företag och – eftersom de för närvarande hör till de flitigaste användarna av AI-teknik – uppfinnare. Parlamentet anser att verk som producerats autonomt av artificiella agenter och robotar eventuellt inte kan omfattas av upphovsrättsligt skydd, i syfte att respektera originalitetsprincipen, som är kopplad till en fysisk person, och eftersom begreppet ”intellektuellt skapande” avser upphovsmannens personlighet. Kommissionen uppmanas att att stödja en övergripande, evidensbaserad och teknikneutral strategi för gemensamma, enhetliga upphovsrättsliga bestämmelser som är tillämpliga på AI-genererade verk i unionen, om det fastställs att sådana verk skulle kunna omfattas av upphovsrättsligt skydd. Parlamentet rekommenderar att eventuell äganderätt bör tillkomma endast fysiska eller juridiska personer som skapat verket på laglig väg, och endast efter tillstånd från upphovsrättsinnehavaren om upphovsrättsskyddat material används, såvida inte undantag från eller inskränkningar i upphovsrätten gäller. Parlamentet betonar vikten av att underlätta tillgången till data och datadelning, öppna standarder och teknik med öppen källkod, samtidigt som investeringar uppmuntras och innovation främjas.

16.  Europaparlamentet konstaterar att AI gör det möjligt att behandla stora mängder data avseende tidigare känd teknik eller förekomsten av immateriella rättigheter. Parlamentet konstaterar samtidigt att AI eller tillhörande teknik som används för registreringsförfarandet för beviljande av immateriella rättigheter och fastställande av ansvar vid överträdelser av immaterialrättsregler inte kan ersätta mänsklig granskning som utförs från fall till fall, för att kvaliteten och rättvisan i besluten ska kunna säkerställas. Parlamentet noterar att AI successivt får ökad kapacitet att ta över uppgifter som normalt sett utförts av människor, och betonar därför behovet att införa adekvata skyddsåtgärder, inbegripet designsystem som fortlöpande involverar människor i processerna för kontroll och översyn samt transparens, ansvarsskyldighet och kontroll av beslut som fattas inom ramen för AI.

17.  Europaparlamentet konstaterar, när det gäller AI-teknikens användning av icke-personuppgifter, att den lagliga användningen av upphovsrättsskyddade verk och andra alster samt tillhörande data, däribland redan befintligt innehåll, högkvalitativa dataset och metadata, måste utvärderas mot bakgrund av de gällande reglerna om undantag från och inskränkningar i det upphovsrättsliga skyddet, till exempel det undantag avseende text- och datautvinning som föreskrivs i direktivet om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Parlamentet efterlyser ytterligare klargöranden när det gäller dataskyddet enligt upphovsrättslagstiftningen och det potentiella skyddet av varumärken och industriell formgivning för verk som genererats autonomt genom AI-tillämpningar. Parlamentet anser att frivillig delning av icke-personuppgifter mellan företag och sektorer bör främjas och baseras på rättvisa avtal, inklusive licensavtal. Parlamentet framhåller de immaterialrättsliga utmaningar som uppstår när deepfake framställs med hjälp av vilseledande, manipulerade data eller data som helt enkelt är av dålig kvalitet, oavsett om sådan deepfake innehåller data som kan vara upphovsrättsskyddade. Parlamentet är oroat över risken för massmanipulering av människor i syfte att destabilisera demokratier och efterlyser såväl ökad medvetenhet och mediekompetens som åtgärder för att snarast möjligt tillgängliggöra AI-teknik för verifiering av fakta och information. Parlamentet anser att granskningsbara register med icke-personuppgifter som används genom hela livscykeln för AI-baserad teknik i överensstämmelse med gällande dataskyddsbestämmelser skulle kunna underlätta spårning av användning av upphovsrättsskyddade verk och därigenom bättre skydda rättsinnehavarna och bidra till integritetsskyddet. Parlamentet betonar att AI-tekniken skulle kunna vara användbar när det gäller att kontrollera efterlevnaden av immateriella rättigheter, men att den samtidigt skulle förutsätta mänsklig granskning och en garanti för full transparens i alla AI-drivna beslutssystem. Parlamentet betonar att framtida AI-ordningar inte får kringgå eventuella krav på teknik med öppen källkod vid offentliga upphandlingar eller förhindra möjligheter att sammankoppla digitala tjänster. AI-system är programvarubaserade och bygger på statistiska modeller, som kan innehålla fel. Parlamentet betonar att AI-genererat material inte får vara diskriminerande och att ett av de effektivaste sätten att minska förekomsten av snedvridning i AI-system är att – i den mån det är möjligt enligt unionsrätten – säkerställa att största möjliga mängd icke-personuppgifter är tillgänglig för utbildningsändamål och maskininlärning. Kommissionen uppmanas att reflektera över användningen av allmänt tillgängliga data för sådana ändamål.

18.  Europaparlamentet framhåller vikten av att strategin för den digitala inre marknaden genomförs fullt ut, så att såväl tillgången till icke-personuppgifter samt uppgifternas interoperabilitet ökar inom EU. Parlamentet betonar att EU-strategin för data måste säkerställa en balans mellan å ena sidan främjande av dataflöden samt allmän tillgång till och användning och delning av data och å andra sidan skyddet av immateriella rättigheter och företagshemligheter, samtidigt som bestämmelserna om dataskydd och integritet respekteras. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att utvärdera huruvida unionens bestämmelser om immateriella rättigheter är ett adekvat verktyg för att skydda data, inbegripet sektorsdata som behövs för utvecklingen av AI, och påminner om att strukturerade data – till exempel databaser – som åtnjuter immaterialrättsligt skydd kanske inte vanligtvis betraktas som data. Parlamentet anser att det måste tillhandahållas fullständig information om användningen av immaterialrättsligt skyddade data, i synnerhet inom ramen för förbindelserna mellan plattformar och företag. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att skapa ett gemensamt europeiskt dataområde.

19.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen funderar över huruvida det vore lämpligt med lagstiftning om frågor som påverkar förbindelserna mellan ekonomiska aktörer vars mål är att använda icke-personuppgifter, och välkomnar en eventuell översyn av databasdirektivet och ett eventuellt förtydligande av hur direktivet om skydd av företagshemligheter ska tillämpas som allmän ram. Parlamentet ser med intresse fram emot resultaten av det offentliga samråd som sjösatts av kommissionen om EU-strategin för data.

20.  Europaparlamentet framhåller att kommissionen måste sträva efter att tillhandahålla ett balanserat och innovationsdrivet immaterialrättsligt skydd till förmån för de europeiska utvecklarna av AI-teknik, för att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft, också gentemot eventuellt rättegångsmissbruk, och sträva efter att rättsligt sett säkerställa så stor förutsebarhet som möjligt för användarna, särskilt vid internationella förhandlingar, i synnerhet vad gäller de pågående diskussionerna om AI och datarevolutionen inom Wipo. Parlamentet välkomnar att kommissionen nyligen lämnat unionens synpunkter till Wipos allmänna samråd om Wipos utkast till sammanfattande dokument om politik rörande immateriella rättigheter och artificiell intelligens. Parlamentet påminner i detta avseende om unionens etiska skyldighet att stödja utvecklingen runt om i världen genom att underlätta gränsöverskridande samarbete om AI, bland annat genom inskränkningar och undantag för gränsöverskridande forskning och text- och datautvinning, i enlighet med direktivet om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden.

21.  Europaparlamentet är fullt medvetet om att framsteg på AI-området måste kombineras med offentliga infrastrukturinvesteringar, digital kompetenshöjning och stora förbättringar vad gäller konnektivitet och interoperabilitet om man ska kunna utnyttja AI fullt ut. Parlamentet betonar därför vikten av säkra och hållbara 5G-nät för att AI-teknik ska kunna användas på bred front, men framför allt det arbete som krävs för infrastruktur och dess säkerhet i hela unionen. Parlamentet noterar att det pågår intensiv patenteringsverksamhet inom transportsektorn när det gäller AI. Parlamentet uttrycker sin oro över att detta kan leda till rättstvister i stor skala, till skada för branschen som helhet, och eventuellt också för trafiksäkerheten, om vi inte snarast lagstiftar om utvecklingen av AI-relaterad teknik på unionsnivå.

22.  Europaparlamentet ger sitt stöd till kommissionens beredvillighet att uppmana centrala aktörer i tillverkningsindustrin – transporttillverkare, AI- och konnektivitetsinnovatörer, tjänsteleverantörer i turismsektorn och andra aktörer i bilbranschen – att enas om på vilka villkor de är beredda att dela med sig av sina data.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. (2) EUT L 130, 17.5.2019, s. 92. (3) EGT L 77, 27.3.1996, s. 20. (4) EUT L 111, 5.5.2009, s. 16. (5) EUT L 157, 15.6.2016, s. 1. (6) EUT L 172, 26.6.2019, s. 56. (7) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1. (8) EUT L 303, 28.11.2018, s. 59. (9) EUT L 186, 11.7.2019, s. 57. (10) EUT C 252, 18.7.2018, s. 239. (11) Att skapa förtroende för människocentrerad artificiell intelligens (COM(2019)0168).