Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2080(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0165/2020

Ingivna texter :

A9-0165/2020

Debatter :

PV 19/10/2020 - 21
CRE 19/10/2020 - 21

Omröstningar :

PV 20/10/2020 - 8
PV 20/10/2020 - 21

Antagna texter :

P9_TA(2020)0278

Antagna texter
PDF 147kWORD 55k
Tisdagen den 20 oktober 2020 - Bryssel
Rekommendation till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende genomförandet och styrningen av det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco)
P9_TA(2020)0278A9-0165/2020

Europaparlamentets rekommendation av den 20 oktober 2020 till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende genomförandet och styrningen av det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) (2020/2080(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 36, 42.6 och 46, och protokoll nr 10 om det permanenta strukturerade samarbetet,

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2017/2315 av den 11 december 2017 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater(1),

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2018/340 av den 6 mars 2018 om fastställande av förteckningen över projekt som ska utarbetas inom ramen för permanent strukturerat samarbete(2),

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2018/909 av den 25 juni 2018 om fastställande av en gemensam uppsättning styrningsregler för projekt inom ramen för permanent strukturerat samarbete(3),

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2018/1797 av den 19 november 2018 om ändring och uppdatering av beslut (Gusp) 2018/340 om fastställande av förteckningen över projekt som ska utarbetas inom ramen för permanent strukturerat samarbete(4),

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2019/1909 av den 12 november 2019 om ändring och uppdatering av beslut (Gusp) 2018/340 om fastställande av förteckningen över projekt som ska utarbetas inom ramen för permanent strukturerat samarbete(5),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 13 november 2017 om säkerhet och försvar inom ramen för EU:s globala strategi,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 19 november 2018 om säkerhet och försvar inom ramen för EU:s globala strategi,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2019 om säkerhet och försvar inom ramen för EU:s globala strategi,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 15 oktober 2018 om ordningsföljden för fullgörandet av de mer bindande åtaganden som gjorts inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) och om fastställande av mer exakta mål (2018/C374/01)(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2017 om konstitutionella, rättsliga och institutionella följder av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik: de möjligheter som Lissabonfördraget erbjuder(7),

–  med beaktande av det vapenhandelsfördrag som trädde i kraft i december 2014,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens översikt nr 09/2019 från september 2019 om europeiskt försvar,

–  med beaktande av artikel 118 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0165/2020), och av följande skäl:

A.  I artikel 42.2 i EU-fördraget anges att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) omfattar en gradvis utformning av en gemensam försvarspolitik för EU, som kommer att leda till att ett gemensamt försvar inrättas när Europeiska rådet fattar enhälligt beslut om detta. Det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) är ett viktigt steg mot att uppnå detta mål.

B.  Det permanenta strukturerade samarbetet bör användas för att ytterligare operationalisera och utveckla den skyldighet som fastställs i artikel 42.7 i EU-fördraget om ömsesidigt stöd och bistånd, vilken åberopades i det gemensamma meddelande av den 13 november 2017 om Pesco som 23 medlemsstater undertecknade och sände till rådet och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i syfte att förbättra medlemsstaternas beredskap att visa en annan medlemsstat solidaritet om denna skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium.

C.  Enligt artikel 1 a i protokoll nr 10 om det permanenta strukturerade samarbete som fastställs i artikel 42 i EU-fördraget, är ett av målen för Pesco att medlemsstaterna ska utveckla sin försvarskapacitet mer intensivt genom att utveckla sina nationella bidrag och sitt deltagande, i förekommande fall, i multinationella styrkor, i de viktigaste europeiska försvarsmaterielprogrammen och i Europeiska försvarsbyråns verksamhet.

D.  I artikel 1 b i protokoll nr 10 anges att medlemsstaterna ska ha kapacitet att senast 2010, antingen nationellt eller som en del av multinationella styrkor, tillhandahålla särskilda stridsenheter för de planerade uppdragen, sammansatta på taktisk nivå som en stridsgrupp med stödelement, inklusive transport och logistik, som inom 5–30 dagar kan genomföra de uppdrag som avses i artikel 43 i EU-fördraget, särskilt för att tillmötesgå framställningar från Förenta nationerna, och som kan underhållas under en inledande period på 30 dagar, med möjlighet till förlängning upp till minst 120 dagar. Artikel 1 b måste ses över för att på lämpligt sätt anpassas efter den utmanande geopolitiska miljön. Medlemsstaterna har fortfarande långt kvar till det angivna målet.

E.  Det är nu mer nödvändigt än någonsin att inrätta en gemensam försvarsstrategi för EU, mot bakgrund av alla befintliga och framväxande hot.

F.  I ambitionsnivån för EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet ingår krishantering och kapacitetsuppbyggnad i partnerländer i syfte att skydda Europa och dess medborgare. Ingen medlemsstat kan ensam skydda sig själv, eftersom de säkerhets- och försvarshot som EU möter, och som riktas mot unionens medborgare, territorier och infrastruktur, är gemensamma mångfacetterade hot som inte kan hanteras av en enskild medlemsstat på egen hand. Ett verkningsfullt EU-system för effektiv, sammanhängande, strategisk och gemensam användning av resurser skulle vara fördelaktigt för EU:s övergripande säkerhets- och försvarsnivå, och är nu mer än någonsin tidigare nödvändigt i en säkerhetsmiljö som snabbt försämras. Det behövs ökade insatser för samarbete om it-försvar, såsom informationsutbyte, utbildning och operativt stöd, för att på ett bättre sätt bekämpa hybridhot.

G.  Huvudaktörerna i det permanenta strukturerade samarbetet är de deltagande medlemsstaterna, som tillhandahåller resurser för genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (artikel 42.1 och 42.3 i EU-fördraget) och som använder sina resurser i EU-insatser och EU-uppdrag när rådet anförtror dem utförandet av en uppgift, inom unionens ram (artiklarna 42.1, 42.4, 42.5, 43 och 44 i EU-fördraget), samt om så är lämpligt utvecklar sin försvarsförmåga inom ramen för Europeiska försvarsbyrån (artiklarna 42.3 och 45 i EU-fördraget).

H.  Den långsiktiga visionen för det permanenta strukturerade samarbetet är att förse unionen med operativ kapacitet som utnyttjar militära resurser kompletterade med civila medel för att uppnå ett sammanhängande styrkepaket som omfattar hela spektrumet och är tillgängligt för medlemsstaterna för militär gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Det permanenta strukturerade samarbetet bör stärka EU:s förmåga att agera som en internationell säkerhetsgarant för att effektivt och trovärdigt bidra till internationell, regional och europeisk säkerhet, även genom att förhindra att otrygghet importeras, och för att öka interoperabiliteten i syfte att skydda EU:s medborgare och maximera försvarsutgifternas effektivitet genom att minska dubbelarbete, överkapacitet och osamordnad upphandling.

I.  Enligt rådets beslut 2017/2315/Gusp om inrättande av Pesco, kommer medlemsstaternas förstärkta försvarsförmåga även att gynna Nato, enligt principen om en enda uppsättning styrkor, under förutsättning att dubbelarbete undviks och interoperabilitet prioriteras, samtidigt som detta stärker den europeiska pelaren inom alliansen och svarar på de upprepade önskemålen om en bättre transatlantisk fördelning av bördorna. Nato förblir grundbulten i många medlemsstaters säkerhetsarkitektur.

J.  Det permanenta strukturerade samarbetet skapar en bindande ram mellan de deltagande medlemsstaterna, som åtagit sig att gemensamt investera, planera, utveckla och driva försvarskapacitet inom unionens ramar på ett varaktigt och strukturerat sätt genom att förbinda sig till 20 obligatoriska åtaganden på fem områden som fastställs i EU‑fördraget. Dessa åtaganden bör utgöra ett steg från ett vanligt försvarssamarbete i riktning mot fullständig interoperabilitet och förbättring av medlemsstaternas försvarsstyrkor genom bilaterala ömsesidigt fördelaktiga partnerskap. De bindande åtagandena utvärderas årligen i de nationella genomförandeplanerna av Pesco-sekretariatet, som kan konsulteras av de deltagande medlemsstaterna. Trots dessa bindande åtaganden finns det ingen effektiv efterlevnadsmekanism för det permanenta strukturerade samarbetet. Pesco-projekten bör genomföras på ett sätt som återspeglar de deltagande medlemsstaternas industriella kapacitet, oro för dubbelarbete eller budgetrestriktioner. Efterlevnadsmekanismen för det permanenta strukturerade samarbetet bör förbättras.

K.  De deltagande medlemsstaterna bör visa fullständigt politiskt engagemang för de 20 bindande åtaganden som de lovat att uppfylla. De militära kapacitetsplaneringscyklerna är vanligtvis längre än tre år. De pågående nationella militära kapacitetsplaneringscyklerna drivs till största del av Natos tidigare försvarsplaneringsprocess. Ytterligare framsteg bör göras när det gäller att i betydande del integrera det permanenta strukturerade samarbetet i de nationella försvarsplaneringsprocesserna, för att säkerställa de deltagande medlemsstaternas förmåga att slutföra Pesco-projekten.

L.  Det permanenta strukturerade samarbetet utformades ursprungligen som en nyskapande föregångsmodell, och omfattade de medlemsstater som ville och kunde lyfta sitt försvarssamarbete till en ny ambitionsnivå. Att det finns 25 deltagande medlemsstater får inte leda till att det permanenta strukturerade samarbetet hämmas genom tillämpning av en metod med ”minsta gemensamma nämnare”. Antalet deltagande medlemsstater tyder på en vilja till närmare samarbete inom säkerhet och försvar.

M.  Arbetet med de första tre omgångarna av Pesco-projekt har lett till inrättande och antagande av 47 projekt. Fram till i dag har inget av dem burit frukt. Projekten i den första vågen har i huvudsak varit projekt för kapacitetsuppbyggnad, som har inkluderat så många medlemsstater som möjligt. Önskan om en bred medverkan i Pesco-projekten får inte leda till att ambitionerna sänks från de deltagande medlemsstaternas sida. Det är mycket viktigt att det permanenta strukturerade samarbetet koncentreras till projekt som tillför ett verkligt mervärde.

N.  Det verkar inte finnas någon övergripande gemensam logik mellan de 47 Pesco-projekten. I den nuvarande förteckningen över projekt saknas konsekvens, syfte och strategisk ambition, vilket gör att de mest uppenbara kapacitetsluckorna inte kommer att fyllas, och det visas inte tillräckligt eller helhjärtat intresse för de brister som bör prioriteras och som identifierats genom förmågeutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten. Ett av dessa projekt har stoppats för att undvika onödigt dubbelarbete. Andra projekt har inte gjort tillräckliga framsteg eller löper risk att stoppas, och omkring 30 projekt befinner sig fortfarande på idéstadiet och håller på att utformas. Det kan ta upp till tio år att utveckla ambitiösa projekt för militär kapacitet. Det stora flertalet Pesco-projekt sammanfaller med brister inom Europeiska försvarsfonden och Nato.

O.  Den andra etappen av det permanenta strukturerade samarbetet ska inledas 2021. Denna andra etapp kommer att leverera konkreta och betydande resultat, vilket innebär att projekt måste prioriteras.

P.  Vissa Pesco-projekt är inriktade på operativa insatser i fält, såsom Eufor-centrum för krishanteringsinsatser (Eufor Croc), militär rörlighet och nätverk av logistiknav, medan andra är mer fokuserade på utveckling av militär kapacitet, såsom enheter för snabba cyberinsatser och ömsesidigt bistånd på it-säkerhetsområdet. Båda dessa inriktningar behövs för att på ett avgörande sätt bidra till utvecklingen av en gemensam integrerad säkerhets- och försvarsstrategi för EU.

Q.  Några av de mest strategiska projekten inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet har potential att på ett avgörande sätt bidra till EU:s strategiska självständighet och till att skapa ett sammanhängande och heltäckande styrkepaket.

R.  Viktiga europeiska försvarsprojekt som det framtida luftstridssystemet och huvudsystemet för markstrider ligger för närvarande utanför det permanenta strukturerade samarbetet.

S.  Det är helt avgörande att prioritera och åtgärda de kapacitetsbrister som identifierats i förmågeutvecklingsplanen, och att utgå från den samordnade årliga försvarsöversikten i syfte att öka Europas strategiska autonomi.

T.  Det är endast vissa av de nuvarande Pesco-projekten som i tillräckligt hög grad tar upp de kapacitetsbrister som identifieras i förmågeutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten, eller redan tar tillräcklig hänsyn till de förmågemål med hög påverkansgrad som följer av förmågeutvecklingsplanen och bör ges prioritet.

U.  Samstämdheten, konsekvensen och den ömsesidiga förstärkningen mellan det permanenta strukturerade samarbetet, den samordnade årliga försvarsöversikten, de nationella genomförandeplanerna och förmågeutvecklingsplanen måste förbättras ytterligare.

V.  Natos försvarsplaneringsprocess bidrar till nationella försvarsplaneringsprocesser i 21 deltagande EU-medlemsstater som även är medlemmar i Nato.

W.  Samverkan och samspel mellan medlemsstaternas nationella prioriteringar, EU:s prioriteringar och Natos prioriteringar bör äga rum i ett så tidigt skede som möjligt, när så är lämpligt och relevant. EU:s och Natos prioriteringar bör harmoniseras bättre för att EU:s kapacitetsmål ska uppnås.

X.  Det permanenta strukturerade samarbetet bör, samtidigt som de två organisationernas olika karaktär och deras respektive ansvarsområden beaktas, vara ett effektivt och kompletterande verktyg för att hantera förmågeutvecklingsprioriteringarna och tillhandahålla den militära kapacitet som identifierats i EU, och kan utgöra ett bidrag till Natos mål.

Y.  Tillsammans med EU:s globala strategi skulle en särskild försvars- och säkerhetsstrategi, såsom den EU-vitbok om säkerhet och försvar som föreslagits i ett stort antal parlamentsbetänkanden, kunna underlätta en gemensam förståelse av aktuella och framtida utmaningar och ge viktig vägledning till det permanenta strukturerade samarbetet och förmågeutvecklingsplanen, med utgångspunkt i en förståelse av strategiska ambitioner och åtgärder som bör vidtas på lång sikt.

Z.  För närvarande är Pesco-projekten beroende av de 25 deltagande medlemsstaternas finansiella bidrag. Till följd av covid-19-pandemin väntas de nationella försvarsbudgetarna minska. Paradoxalt nog skulle flera av de nuvarande 47 Pesco-projekten, om de finansieras i enlighet med vad som bestämts, kunna stärka medlemsstaternas beredskap om ytterligare en allvarlig folkhälsokris skulle inträffa, till exempel följande: militär rörlighet, det europeiska sjukvårdskommandot och många andra projekt på områden som rör logistik och transport, hälso- och sjukvård, katastrofhjälp, beredskap mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen (CBRN) och bekämpning av skadlig it-verksamhet och fientliga desinformationskampanjer. Att skära ned finansieringen av den strategiska förmåga som EU och dess medlemsstater för närvarande saknar skulle också försvaga deras förmåga att agera gemensamt mot framtida pandemier, CBRN-hot och andra oförutsägbara risker med stor internationell påverkan.

AA.  Om man finansierar transportinfrastruktur med dubbla användningsområden gynnas både civil och militär rörlighet, och harmoniserade administrativa förfaranden skulle kunna leda till att resurser flyttas längs med lämpliga försörjningsvägar i hela EU och bidra till att bygga en gemensam säkerhets- och försvarsmiljö.

AB.  Det permanenta strukturerade samarbetet och den framtida europeiska försvarsfonden måste ömsesidigt förstärka varandra, och kopplingarna mellan dem måste utvecklas ytterligare i syfte att tillhandahålla avgörande kapacitet som identifierats inom ramen för förmågeutvecklingsplanen.

AC.  Möjligheten att via den framtida europeiska försvarsfonden få samfinansiering för forsknings- och utvecklingskapacitet som följer av vissa Pesco-projekt har gjort att de deltagande medlemsstaterna mångfaldigat sina förslag, och har främjat utbyten och samarbete. Alla förslag måste ha EU:s bästa gemensamma strategiska intresse som ledstjärna.

AD.  I vissa särskilda fall kan det ligga i EU:s intresse att tredjeländer medverkar i enskilda Pesco-projekt, under förutsättning att ett antal överenskomna politiska, materiella och rättsliga villkor är uppfyllda, särskilt när det gäller tillhandahållande av teknisk expertis eller extra kapacitet och när det är strategiska partner som avses. Tredjeländers deltagande i Pesco-projekt får inte underminera målet att främja EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.

AE.  Tredjeländers deltagande kan endast utgöra ett undantag och beslutas om från fall till fall samt ske på inbjudan från EU:s medlemsstater. Varje sådant deltagande bör ge mervärde till vissa projekt och bidra till att stärka det permanenta strukturerade samarbetet och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken samt till att uppfylla mer krävande åtaganden, enligt mycket strikta villkor och på grundval av fastställd och effektiv ömsesidighet.

AF.  En överenskommelse om tredjeländers deltagande i Pesco-projekt är sedan länge emotsedd.

AG.  När det gäller den nuvarande rollen för kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) i samband med permanent strukturerat samarbete och förmågeutveckling, har parlamentet redan begärt att det mandat för Kusp som avses i artikel 38 i EU-fördraget ska ges en snäv tolkning.

AH.  Det permanenta strukturerade samarbetet styrs av de deltagande medlemsstaterna. Pesco-sekretariatet bör fortsätta att underlätta kontakter med andra EU-aktörer avseende möjliga synergieffekter med andra EU-instrument och EU-initiativ för att säkerställa transparens och delaktighet samt undvika onödigt dubbelarbete.

AI.  Ett fördjupat försvarssamarbete mellan medlemsstaterna på EU-nivå bör gå hand i hand med en förstärkning av de kontrollbefogenheter som tillkommer medlemsstaternas parlament och Europaparlamentet.

AJ.  Fonden för ett sammanlänkat Europa bör fokusera på projekt som rör militär rörlighet och interoperabilitet, som är avgörande när det gäller oväntade konflikter och kriser. Det permanenta strukturerade samarbetet bör bidra till att skapa ett effektivt Schengenområde för militär rörlighet med målet att minska förfarandena vid gränserna och minimera infrastrukturbördorna. Rail Baltica-projektet, som är avgörande för de baltiska ländernas integration i det europeiska järnvägsnätet, bör i detta avseende välkomnas, och dess fulla effektivitet bör säkerställas.

AK.  Här kan det permanenta strukturerade samarbetet bidra till ökad enhetlighet, samordning och interoperabilitet inom säkerhet och försvar, och till att konsolidera unionens solidaritet, sammanhållning och motståndskraft.

AL.  Europaparlamentet bör, tillsammans med rådet, stifta lagar och fastställa budgeten samt utöva politisk kontroll och ha en rådgivande funktion i enlighet med vad som fastställs i fördragen.

AM.  Vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik uppmanas att vidarebefordra sin årliga rapport om genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet till Europaparlamentet.

AN.  De deltagande medlemsstaternas gemensamma forsknings- och utvecklingsinsatser inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet kommer att bana väg för avgörande tekniska genombrott, vilket i sin tur ger unionen en konkurrensfördel inom området modern försvarsförmåga.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

   a) att informera och samråda med parlamentet om översynen av Pesco, och att säkerställa att parlamentets synpunkter vederbörligen beaktas, i linje med artikel 36 i EU-fördraget, i synnerhet i samband med den pågående strategiska översynen av den första Pesco-etappen som avslutas 2020, i syfte att säkerställa förstärkt ansvarsskyldighet, öppenhet och tillsyn,
   b) att betona vikten av att eftersträva konfliktlösning som en prioritet,
   c) att genomföra unionens strategiska vision och definiera gemensamma hot, bland annat genom att genomföra den ambitionsnivå som angavs i EU:s globala strategi 2016, även i det pågående arbetet med den strategiska kompassen, vilket måste göras i samarbete med alla berörda parter och institutioner, och stärka den operativa dimensionen i det permanenta strukturerade samarbetet,
   d) att så snart som möjligt och på grundval av resultaten av diskussionerna om den strategiska kompassen utarbeta en fullfjädrad vitbok om EU:s säkerhet och försvar, och notera att de första resultaten av den strategiska kompassen förväntas under första halvan av 2022,
   e) att säkerställa synergieffekter och konsekvens mellan EU:s olika försvarsinitiativ och försvarsinsatser,
   f) att uppmuntra de deltagande medlemsstaterna, genom fokuserade förslag och lämplig kommunikation, att övergå från en strikt nationell försvarsinriktning till ett starkare europeiskt fokus och att genomföra strukturerade insatser för att öka användningen av en europeisk samarbetsstrategi i första hand, eftersom ingen av de deltagande medlemsstaterna ensam klarar att åtgärda de kapacitetsbrister som identifierats, och uppmuntra de deltagande medlemsstaterna och medlemsstaterna i allmänhet att inte minska sina försvarsutgifter under de kommande åren, och särskilt inte sin ekonomiska medverkan i europeiska samarbetsprojekt,
   g) att öka EU:s budgetambition för starkare försvarsförmåga, främst genom tillräcklig finansiering av den framtida europeiska försvarsfonden och militär rörlighet i den kommande fleråriga budgetramen,
   h) att säkerställa att Pesco verkligen används som ett instrument för att uppnå ett hållbart och effektivt försvarssamarbete inom EU, med förbättringar av de deltagande medlemsstaternas försvarskapacitet och interoperabilitet som ett gemensamt mål, särskilt när det gäller styrkornas tillgänglighet, interoperabilitet, flexibilitet och insatsförmåga, i linje med ambitionen att öka EU:s strategiska oberoende, samtidigt som man upprätthåller ett nära samarbete mellan de deltagande medlemsstater som så önskar, ökar samarbetet mellan EU och Nato när det gäller EU- och Nato-medlemmar och upprätthåller ett nära samarbete med andra internationella partner,
   i) att säkerställa att Europeiska försvarsfondens finansiering av kapacitet som härrör från Pesco-projekt inriktas på ett antal strategiska nyckelprojekt, i linje med prioriteringarna i förmågeutvecklingsplanen, för att maximera dess inverkan, och säkerställa att urvalet av Pesco-projekt är i linje med förmågeutvecklingsplanens förmågemål med hög påverkansgrad,
   j) att erkänna att Europaparlamentet, tillsammans med rådet, stiftar lagar och fastställer budgeten samt utövar politisk kontroll och har en rådgivande funktion i enlighet med vad som fastställs i fördragen,
   l) att direkt i projektcykeln för det permanenta strukturerade samarbetet införliva kopplingen mellan Pesco och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och Europeiska försvarsfonden, i syfte att mer effektivt bidra till att unionens ambitioner uppnås på området säkerhet och försvar, och kräva dokumentation för varje projekt innan urvalet sker på budgetsidan,
   l) att inrikta Pesco-insatserna på sådana projekt för att systematiskt stärka den militära gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken som
   i) bidrar till att avhjälpa betydande kapacitetsbrister med ett mer operativt fokus, i direkt svar på behoven hos europeiska arméer som deltar i insatser,
   ii) har en strategisk och integrerande dimension, såsom Eufor Croc, militär rörlighet, nätverket av logistiknav eller snabbinsatsstyrkorna för cybersäkerhet, eller
   iii) skapar ytterligare synergieffekter och stordriftsfördelar när så är lämpligt,
   m) att inrikta det permanenta strukturerade samarbetet på konstruktiva projekt med en verkligt europeisk strategisk dimension, så att det europeiska försvarets industriella och tekniska bas förstärks,
   n) att betona vikten av ett litet antal strategiska projekt, i synnerhet strategiska stödresurser (kommando och kontroll, transport, underrättelser), som bör prioriteras eftersom de lägger grunden till ett mer integrerat europeiskt försvar,
   o) att notera att skapandet av Pesco inom ramen för Lissabonfördraget sågs som etablering av en förtrupp av medlemsstater som ville slå samman sina resurser och sin kapacitet för att uppnå ambitiösa gemensamma mål på säkerhets- och försvarsområdet, och beakta unionens behov av att successivt utveckla en gemensam ram under ansvar av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, inom vilken medlemsstaterna kan göra egna översyner av sin nationella försvarspolitik, utbyta resultat och samla underrättelser som ett sätt att lägga grunden till ett verkligt europeiskt försvar,
   p) att i detta avseende erkänna värdet i kommissionens politiska riktlinjer för försvarspolitiken, särskilt vad gäller behovet av djärva steg mot en verklig europeisk försvarsunion och en integrerad och övergripande strategi för EU:s säkerhet, och inta ståndpunkten att inrättandet av ett nytt generaldirektorat för försvarsindustri och rymdfrågor inom kommissionen skulle fungera som en katalysator för ökad konsekvens, lojalt samarbete och integrerad samordning vid skapandet av försvarskapacitet i medlemsstaterna, och även för att stärka EU:s militära infrastruktur och förbättra effektiviteten inom EU:s industri och den inre marknaden,
   q) att erkänna att Europaparlamentet bör spela en framträdande roll i tillsynen och övervakningen av genomförandet och utvärderingen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, ge parlamentet full information och höra dess åsikt i samband med den pågående strategiska översynen av den första Pesco-etappen som avslutas 2020, och inta ståndpunkten att ett ökat försvarssamarbete mellan medlemsstaterna på EU-nivå bör gå hand i hand med en förstärkning av parlamentets kontrollbefogenheter,
   r) att sträva efter att säkerställa att central kapacitet såsom framtida land-, sjö-, luft- eller cyberbaserade plattformar eller andra plattformar för medlemsstaternas väpnade styrkor ska placeras under det permanenta strukturerade samarbetet, eller åtminstone ha nära koppling till det, i syfte att
   i) öka de militära GSFP-uppdragens operativa beredskap, och
   ii) säkerställa att Pesco-insatserna kompletterar befintlig förmåga och används på ett sätt som avhjälper befintliga brister och uppväger de allmänna omkostnaderna,
   s) att ta fram nyskapande incitament för att förbättra interoperabiliteten och användningen av uppdrag och insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken,
   t) att öka investeringarna i sammanlänkande civil transportinfrastruktur som är kompatibel med planeringen för militär rörlighet,
   u) att undersöka, som en del av reformen av EU:s stridsgruppssystem, om man ska låta detta system ingå i det permanenta strukturerade samarbetet i syfte att öka dess operativa kapacitet, modularitet och smidighet, genom inrättande av stående multinationella enheter som har i uppgift att utföra militära uppdrag enligt artikel 43 i EU-fördraget och förbättra EU:s förmåga att leda krishanteringsinsatser, inbegripet de mest krävande såsom fredsskapande, och använda detta som strategiska förband utanför operationsområdet,
   v) att, när så är lämpligt, stödja och främja gruppering av Pesco-projekt i förmågekluster och bedöma deras strategiska relevans utan att glömma bort målet om ett heltäckande styrkepaket samt fokusera insatserna på sådana projekt som har störst potential att ge EU strategisk autonomi, och se över den aktuella förteckningen med 47 projekt och antingen slå ihop eller stryka projekt som inte gör tillräckliga framsteg eller som uppvisar otillräcklig ömsesidig nytta och vinst för EU,
   w) att främja efterlevnaden av de tjugo Pesco-åtagandena genom att fastställa en klar och tydlig definition av riktmärken för efterlevnad och genom att se till att framtida projektförslag inriktas på en särskild prioritering i förmågeutvecklingsplanen, säkerställa att eventuella översyner av projektens framsteg baseras på tydliga och insynsvänliga kriterier, även när de är samfinansierade inom ramen för det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet/den framtida europeiska försvarsfonden, säkerställa att kriterierna tjänar som riktmärken för alla medlemsstater som deltar i Pesco-projekt och säkerställa att de deltagande medlemsstaterna ytterligare ökar kvaliteten på och uppdelningen av den information som de ger i sina nationella genomförandeplaner, där de beskriver hur de avser att uppfylla sina 20 Pesco-åtaganden,
   x) att förbättra samstämmigheten i EU:s verktyg och initiativ för försvarsplanering och försvarsutveckling, utnyttja synergierna mellan Pesco-projektcykeln och andra processer avseende försvarsförmågan, såsom processen med förmågemål, förmågeutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten, för att göra det möjligt att få in förslag på mer fokuserade, mogna, välutvecklade och strukturerade projekt, och säkerställa att perioden för inlämning av förslag möjliggör ett synkroniserat genomförande av flera europeiska initiativ, inbegripet Europeiska försvarsfonden,
   y) att uppmuntra de deltagande medlemsstaterna att integrera förmågeutvecklingsplanen i sina planeringsprocesser för det nationella försvaret, i syfte att hjälpa dem att komma till rätta med kapacitetsbrister,
   z) att bekräfta den centrala roll som Pesco-sekretariatet har som en enda kontaktpunkt för alla projekt, och uppmana sekretariatet att ge Europaparlamentet regelbundna lägesbeskrivningar av hur projekten framskrider, vilka även kan vara till nytta för alla berörda parter, genom att använda information som samlas in från den eller de medlemsstater som ansvarar för projektsamordningen, och uppmuntra de deltagande medlemsstaterna att föra en mer effektiv dialog med Pesco-sekretariatet om översynen och uppdateringen av de nationella genomförandeplanerna,
   aa) att uppmana de deltagande medlemsstaterna att säkerställa konkreta framsteg i genomförandet av de pågående Pesco-projekten,
   ab) att klargöra den roll som kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik har i Pesco-processen, vilket inte anges i EU-fördraget, och i detta sammanhang säkerställa den viktiga roll som Europeiska unionens militära kommitté (EUMC) spelar när det gäller att tillhandahålla militär ad hoc-rådgivning till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,
   ac) att se till att EUMC deltar i arbetet med att fastställa ett heltäckande styrkepaket,
   ad) att undersöka inrättande av ett EU-försvarsråd baserat på det befintliga utrikesrådet i försvarsministerformat, som även är Europeiska försvarsbyråns ministerstyrelse och Pesco-formatet för EU:s försvarsministrar, i syfte att garantera prioritering av resurserna och ett effektivt samarbete samt verklig integration mellan medlemsstaterna, när så är lämpligt,
   ae) att förtydliga eller definiera kopplingen mellan styrningen av Pesco respektive av Europeiska försvarsfonden, och informera Europaparlamentet i processen för efterhandskontroll när det gäller Europeiska försvarsfondens finansiering av Pesco-projekt,
   af) att, som några deltagande medlemsstater begärt, ändra tidscykeln för inlämning av Pesco-projekt i syfte att öka projektens fokus och mognad samt förbättra deras struktur,
   ag) att klargöra reglerna för tredje parts deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet, och då beakta vikten av självständighet i EU:s beslutsprocess och av fullständig ömsesidighet, med förståelse för att en bedömning från fall till fall är mest fördelaktigt för EU, och ta hänsyn till
   i) behovet av att utarbeta och anta ett övergripande och grundläggande dokument för att reglera framtida samarbete med deltagande av tredje part i Pesco-projekt, och
   ii) det faktum att beslutsprocessen avseende en tredje parts deltagande bör ske på respektive Pesco-projekts nivå,
   ah) att uppmuntra att ”framtida hot” används som grund för kommande Pesco-projektförslag, stärka partnerskapen med Nato, FN, Afrikanska unionen med flera, och säkerställa att medverkan och involvering av små och medelstora företag beaktas i alla relevanta aspekter av Pesco-projekt,
   ai) att säkerställa att Pesco-projekt ytterligare utvecklar och ökar de deltagande medlemsstaternas industriella kapacitet avseende nanoteknik, superdatorer, artificiell intelligens, drönarteknik, robotteknik med flera områden, vilket i sin tur säkerställer EU:s självständighet och oberoende i förhållande till utländsk import på dessa områden samt underlättar skapandet av nya arbetstillfällen,
   aj) att notera att covid-19-pandemin har visat att EU inte har tillräckliga befogenheter när det gäller hälso- och sjukvård, och erkänna att det på samma sätt behövs en gemensam försvarsstrategi för EU om man ska kunna reagera på en attack mot unionens gränser och territorier samt inse att det permanenta strukturerade samarbetet är ett positivt steg mot detta mål,
   ak) att erkänna den avgörande roll som de europeiska väpnade styrkorna spelar för att hantera de utmaningar som covid-19-pandemin medför, både när det gäller hantering av den hälsorelaterade nödsituationen och stöd till civila uppdrag och insatser, och det faktum att styrkorna också har en gränsöverskridande dimension och en solidaritetsfunktion, och se de potentiella fördelarna med nya ambitiösa Pesco-projekt för utveckling av gemensam europeisk kapacitet på detta område, så att arbetet inom tidigare projekt utvidgas, särskilt det militära förmågepaketet för katastrofhjälpinsatser och det europeiska sjukvårdskommandot,
   al) att uppmana rådet och de deltagande medlemsstaterna att fokusera på cyberresiliens och utarbeta en kollektiv strategi och förfaranden för att hantera cyberincidenter genom Pesco-projekt i syfte att skapa en mer motståndskraftig miljö i medlemsstaterna,
   am) att notera Europaparlamentets ståndpunkt avseende konferensen om Europas framtid, sådan den uttrycktes i parlamentets resolution av den 15 januari 2020(8), nämligen att säkerhet och EU:s roll i världen bör vara något som fastställs bland på förhand definierade men icke uttömmande politiska prioriteringar, och erkänna att detta kan vara ett tillfälle att involvera medborgarna i debatten om att stärka Pesco som ett sätt att göra framsteg i riktning mot en autonom gemensam säkerhets- och försvarspolitik för vår union.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

(1) EUT L 331, 14.12.2017, s. 57.
(2) EUT L 65, 8.3.2018, s. 24.
(3) EUT L 161, 26.6.2018, s. 37.
(4) EUT L 294, 21.11.2018, s. 18.
(5) EUT L 293, 14.11.2019, s. 113.
(6) EUT C 374, 16.10.2018, s. 1.
(7) EUT C 263, 25.7.2018, s. 125.
(8) Antagna texter, P9_TA(2020)0010..

Senaste uppdatering: 22 januari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy