Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 8 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21, 22, 36 och 37, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan, vilket inkluderar ett djupgående och omfattande frihandelsområde och fullt ut trädde i kraft den 1 juli 2016,

–  med beaktande av inrättandet i mars 2014 av en viseringsfri ordning för medborgare i Republiken Moldavien, till följd av Europaparlamentets och rådets ändringar av rådets förordning (EG) nr 539/2001(1),

–  med beaktande av undertecknandet i november 2017 av ett samförståndsavtal, ett lånefacilitetsavtal och ett bidragsavtal om mikroekonomiskt bistånd värt 100 miljoner EUR för perioden 2017–2018,

–  med beaktande av Republiken Moldaviens nationella handlingsplan för genomförandet av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien under perioden 2017–2019,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Republiken Moldavien, särskilt den tidigare resolutionen av den 14 november 2018 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien(2), dess resolution av den 5 juli 2018 om den politiska krisen i Republiken Moldavien efter ogiltigförklarandet av borgmästarvalen i Chișinău(3), av den 15 november 2017 om det östliga partnerskapet inför toppmötet i november 2017(4), av den 4 juli 2017 om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien(5) och av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina(6),

–  med beaktande av EU:s beslut från juli 2018 om att frysa utbetalningen av den första delen av det makroekonomiska stödet, efter Högsta domstolens avgörande om borgmästarvalet i Chișinău, och dess beslut i november 2018 om att skära ned det ekonomiska stödet, med anledning av oron över tillämpningen av rättsstatsprincipen och den demokratiska tillbakagången i landet,

–  med beaktande av det efterföljande EU-beslutet från juli 2019 att återuppta utbetalningarna av budgetstöd mot bakgrund av Republiken Moldaviens åtagande att reformera rättsväsendet,

–  med beaktande av EU:s beslut från oktober 2019 om utbetalning av en första del av det makroekonomiska stödet till ett värde av 30 miljoner EUR, till följd av genomförandet av viktiga reformer för att förbättra demokratiska standarder och skydda rättsstatsprincipen,

–  med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument om rapporten om genomförandet av Republiken Moldaviens associering av den 11 september 2019,

–  med beaktande av resultatet från det femte mötet i associeringsrådet mellan EU och Republiken Moldavien den 30 september 2019,

–  med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet, senast det som hölls den 24 november 2017 i Bryssel,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Republiken Moldavien av den 26 februari 2018,

–  med beaktande av resolution 2308 av den 3 oktober 2019 från Europarådets parlamentariska församling om demokratiska institutioners funktion i Republiken Moldavien,

–  med beaktande av Transparency Internationals korruptionsindex från 2019, där Republiken Moldavien hamnar på 120:e plats av de 180 länder och territorier som bedöms (första plats är bäst), medan landet var på 117:e plats i Transparency Internationals korruptionsindex från 2018,

–  med beaktande av demokratiindex för 2019 från The Economist Intelligence Unit, som klassificerar Republiken Moldavien som en hybridregim,

–  med beaktande av Freedom Houses rapport Freedom in the world från 2020, där Republiken Moldavien bedöms vara delvis fritt, och dess rapport Nations in Transit från 2020, där Republiken Moldavien bedöms vara en övergångs- eller hybridregim,

–  med beaktande av Republiken Moldaviens nationella handlingsplan för genomförandet av associeringsavtalet mellan EU och Moldavien, den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter för 2018–2022 och den nationella strategin för förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet för 2018–2023, som uttryckligen nämner ratificeringen av Istanbulkonventionen,

–  med beaktande av analyser och rekommendationer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), särskilt rapporten av den 8 mars 2018 om Young Moldova: Problems, Values and Aspirations (Unga Moldavien: problem, värderingar, framtidsdrömmar) och av den 20 april 2018 om Youth Well-being Policy Review of Moldova (”Översyn av politiken för ungdomars välbefinnande i Moldavien”),

–  med beaktande av yttrandena och rekommendationerna från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och Europarådets Venedigkommission, särskilt av den 15 mars 2018 om reformen av valsystemet i Moldavien, av den 24 juni 2019 om den konstitutionella situationen, särskilt möjligheten att upplösa parlamentet, och av den 14 oktober 2019 om lagförslaget om reform av Högsta domstolen och åklagarmyndigheten,

–  med beaktande av kommissionens gemensamma meddelande ”Det östliga partnerskapet efter 2020: Ökad resiliens – ett östligt partnerskap som fungerar för alla” av den 18 mars 2020,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2020 om det östliga partnerskapet efter 2020,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 8 april 2020 om EU:s globala svar på covid-19-pandemin och Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/701 av den 25 maj 2020 om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapsländer i samband med covid-19-pandemin(7),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet, tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar, och det åtföljande arbetsdokumentet av den 10 juli 2020,

–  med beaktande av sin rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det östliga partnerskapet inför toppmötet i juni 2020,

–  med beaktande av rekommendationerna från och verksamheten i den parlamentariska associeringskommittén EU–Moldavien, Parlamentariska församlingen Euronest, forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet, plattformen för det civila samhället EU–Moldavien samt andra företrädare för det civila samhället i Republiken Moldavien,

–  med beaktande av uttalandet och rekommendationerna som antogs vid det sjunde mötet i den parlamentariska associeringskommittén EU–Moldavien den 18 och 19 december 2019 i Strasbourg,

–  med beaktande av slutsatserna från Europaparlamentets valobservatörsuppdrag till parlamentsvalet i Republiken Moldavien den 24 februari 2019, som integrerades i det internationella valobservatörsuppdrag som leddes av OSSE/ODIHR,

–  med beaktande av kommissionens paket för ekonomiskt stöd som antogs den 29 mars 2020 för att hjälpa Republiken Moldavien, bland andra länder, i dess kamp mot covid-19-pandemin, som omfattade en omläggning av de befintliga instrumenten för att mildra de socioekonomiska effekterna av krisen,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för internationell handel,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0166/2020), och av följande skäl:

A.  Genom associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet åtog sig EU och Republiken Moldavien att främja politisk associering och uppnå ekonomisk integration, och Republiken Moldavien åtog sig att införliva EU:s regelverk i sin egen lagstiftning och praxis på ett stort antal områden. För att stödja dessa ansträngningar åtog sig EU att tillhandahålla Republiken Moldavien ett omfattande finansiellt stöd och budgetstöd, på villkor att grundläggande europeiska värden och principer – såsom rättsstatsprincipen och mänskliga och demokratiska rättigheter – respekteras, och att man säkerställer kampen mot korruption, organiserad brottslighet, penningtvätt, oligarkiska strukturer och nepotism. Vid allvarliga bakslag kan samarbetet upphävas.

B.  Den 13 september 2017 antog Europaparlamentet och rådet ett beslut om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien till ett värde av 100 miljoner EUR inom ramen för IMF-programmet till stöd för landets ekonomiska och finansiella reformer.

C.  EU uttryckte vid upprepade tillfällen sin oro över tillämpningen av rättsstatsprincipen, bristen på framsteg när det gäller att åtala de ansvariga för de bankbedrägerier som uppdagades 2014 samt de fortsatta kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.

D.  Transparency Internationals korruptionsindex från 2018 och Freedom Houses rapporter från 2020 visar vissa framsteg i Republiken Moldavien under den allra senaste tiden, medan den allmänna tendensen i dessa index, liksom i demokratiindex, visar en långsiktig nedåtgående trend när det gäller demokratin, korruptionen, de politiska rättigheterna och de medborgerliga friheterna i Republiken Moldavien.

E.  Trots regeringsskiften är Republiken Moldaviens statliga institutioner fortfarande svaga, och landet fortsätter att kämpa mot problemet med ”State capture”, dvs. att staten tas över av politiska intressen, eftersom det inte har skett någon betydande minskning av koncentrationen av makt och kontroll över alla viktiga sektorer och institutioner på högsta regeringsnivå.

F.  På grund av allvarliga kränkningar av rättsstatsprincipen och den demokratiska processen avbröt EU 2018 utbetalningarna av de sista två delbetalningarna inom ramen för budgetstödprogrammet för reformer av rättsväsendet.

G.  Den 11 juni 2019 fann Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (i fallet Ozdil m.fl. mot Republiken Moldavien) att Republiken Moldavien kränkt rätten till frihet, säkerhet, privatliv och familjeliv, när landets underrättelse- och säkerhetstjänst (SIS) i september 2018 höll i förvar fem turkiska medborgare som ansökt om asyl och sedan tvingade dem att återvända till Turkiet. Denna förklädda utlämning är bara ett exempel på ett systematiskt mönster av påtvingade och ofrivilliga försvinnanden, olaga frihetsberövanden och deportering till Turkiet av turkiska medborgare i dussintals länder runtom i världen.

H.  Efter bildandet i juni 2019 av en regering som åtog sig att genomföra ambitiösa reformer med ett program fokuserat på en reform av rättsväsendet betalade kommissionen ut den första delen av det makroekonomiska stödet och återupptog utbetalningarna till program för sektorsuppdelat budgetstöd. Samtidigt förklarade kommissionen att den skulle fortsätta att tillämpa stränga villkor. Kommissionen godkände den 10 juli 2020 utbetalningen av den andra och sista delbetalningen på 30 miljoner EUR från dess makroekonomiska stödprogram.

I.  Republiken Moldavien har inte kunnat få tillgång till resten av de medel som ställts till förfogande inom ramen för detta program, som löpte ut i juli 2020. Detta stöd är alltjämt beroende av att tidigare överenskomna reformer genomförs, särskilt reformer som syftar till att stärka rättsstatsprincipen och de demokratiska standarderna och åstadkomma konkreta resultat för medborgarna.

J.  I november 2019 antog det moldaviska parlamentet ett misstroendevotum mot den regering som bildats i juni 2019. Sedan dess har en minoritetsregering och därefter en ny koalitionsregering bildats. Företrädare för unionens institutioner har uttryckt oro över hur den gamla regeringen har ersatts och över den reformprocess som Republiken Moldavien inlett genom associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

K.  Den nya koalitionsregeringens majoritet i Republiken Moldaviens parlament har sjunkit konstant eftersom ledamöter hoppat av den styrande alliansen. Republiken Moldavien kommer att hålla presidentval i höst och står för närvarande inför en period av stor politisk instabilitet. President Igor Dodon har betonat att parlamentet måste upplösas och att extra val måste hållas så snart som möjligt. Den 7 juli 2020 fastställde Republiken Moldaviens författningsdomstol att extra val endast kan hållas efter presidentvalet.

L.  Den 17 april 2020 tecknade Moldaviens och Rysslands regeringar ett avtal om ett lån på 200 miljoner EUR som Ryska federationen skulle ställa till Republiken Moldaviens förfogande, med en förmånlig räntesats på 2 %, som förhandlades fram av de båda ländernas presidenter. Avtalet ratificerades den 23 april. Samma dag, efter att oppositionsledamöter i parlamentet lämnat in en överklagan, avbröt Republiken Moldaviens författningsdomstol tillfälligt tillämpningen av lagen om ratificering av låneavtalet tills den skulle slutföra undersökningen av dess förenlighet med författningen. Den 6 maj rapporterade författningsdomstolens ordförande om att de moldaviska myndigheterna utövat påtryckningar på författningsdomstolen och försökt att misskreditera dess domare. Den 7 maj 2020 fastställde författningsdomstolen att låneavtalet var författningsstridigt. Förhandlingar pågår för närvarande om ett nytt låneavtal med Ryska federationen.

M.  Covid-19-krisen har visat det ökande behovet av samordning mellan unionen och grannländerna när det gäller att hantera gemensamma hot. Unionen har reagerat på detta behov genom att bland annat ta fram ett ekonomiskt stödpaket för sina grannar.

N.  Under covid-19-krisen är solidaritet med länderna inom det östliga partnerskapet av avgörande betydelse, och EU har tillhandahållit omfattande stöd för att hantera följderna av utbrottet i regionen. I detta sammanhang kommer Republiken Moldavien att få 87 miljoner EUR i omdirigerat bilateralt stöd.

O.  EU ställer också ytterligare makroekonomiska stödlån på 100 miljoner EUR till Republiken Moldaviens förfogande, som en del av beslutet att tillhandahålla makroekonomiskt stöd till tio partnerländer i grannskapet för att hjälpa dem att begränsa de ekonomiska följderna av coronaviruspandemin. Den första delen av det exceptionella makroekonomiska stödpaketet kommer att betalas ut så snart som möjligt efter att samförståndsavtalet med Republiken Moldavien har ratificerats. För att ta emot den andra delbetalningen, som ska betalas ut inom ett år från det att samförståndsavtalet undertecknats, måste landet respektera vissa villkor. Ett viktigt förhandsvillkor för beviljande av detta makroekonomiska stöd är att landet respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen samt garanterar respekten för de mänskliga rättigheterna. Ingåendet av samförståndsavtalet bör välkomnas, och genomförandet av de åtaganden som gjorts bör garanteras.

P.  Republiken Moldavien har gjort internationella och nationella åtaganden för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt. Landet har antagit åtgärder för att främja den politiska representationen av kvinnor, bland annat genom att anta en obligatorisk könskvot på 40 % för de politiska partiernas kandidatlistor. Det behövs ytterligare insatser för att främja målen i den nationella jämställdhetsstrategin för 2017–2021, inbegripet lämplig finansiering och starkare genomförandemekanismer.

Q.  Trots alla ekonomiska framsteg har effekten av det ekonomiska stödet och reforminsatserna varit tämligen marginell. Republiken Moldavien är fortfarande ett av Europas fattigaste länder och står inför en negativ social situation med avfolkade byar och extrem fattigdom. År 2018 var 38,5 % av arbetstagarna i Republiken Moldavien informellt anställda och utan tillgång till någon form av socialt skydd.

R.  Sedan 1989 har Republiken Moldaviens befolkning krympt med nästan en tredjedel. I demografiska termer är detta de sämsta siffrorna i hela Europa. Moldaver lämnar landet för högre lön, bättre utbildning och faciliteter. En sådan utveckling har djupa och bestående politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. Republiken Moldavien står inför arbetskraftsbrist och brist på yrkesutövare såsom sjuksköterskor och läkare. De äldre, av vilka en stor andel är beroende av penningförsändelser, är Republiken Moldaviens mest utsatta människor och sårbara för fattigdom.

S.  Republiken Moldaviens problem kan inte lösas utanför landet, och det är nödvändigt att stärka det moldaviska folkets egenansvar för att möta landets utmaningar. Det är fortsättningsvis viktigt att hantera de största utmaningarna, såsom kampen mot korruption och oligarkiska strukturer, efterlevnaden av demokratiska standarder, behovet av att lösa de mångfasetterade sociala problemen, säkerställa mediemångfalden och att ta itu med fattigdom och utvandring.

Gemensamma värden och allmänna principer

1.  Europaparlamentet påminner om att de gemensamma värderingar som EU bygger på – nämligen demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen – också ligger till grund för den politiska associeringen och den ekonomiska integrationen mellan EU och Republiken Moldavien. Parlamentet bekräftar på nytt unionens åtagande att stödja Republiken Moldaviens väg mot EU-medlemskap genom politisk associering, ekonomisk integration och respektive reformer. Parlamentet noterar att associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet fortfarande är av största vikt för utvecklingen av Republiken Moldavien, särskilt i dessa exceptionella tider, och berömmer det moldaviska samhällets och de moldaviska myndigheternas varaktiga engagemang i denna process. Parlamentet påminner dock om att ytterligare framsteg måste göras när det gäller genomförandet av avtalet för att uppnå dess fulla potential och fördelar, särskilt genom att fokusera på de statliga institutionernas oberoende, deras motståndskraft mot oligarkers inflytande, korruptionsbekämpningen, rättskipningen och stärkandet av rättsstatsprincipen och på förbättringar av medborgarnas levnadsstandard. Parlamentet understryker att associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet var det huvudsakliga verktyget för att uppmuntra och stödja processen för strukturreformer, demokrati och rättsstatsprincipen.

2.  Europaparlamentet välkomnar alla avsikter i riktning mot en närmare politisk, mänsklig och ekonomisk integration med unionen i linje med principen om differentiering och i enlighet med de resultat som Republiken Moldaviens myndigheter och samhälle uppnått, liksom deras ambitioner.

3.  Europaparlamentet noterar slutsatserna från IMF:s artikel IV-samråd i mars 2020 och IMF-styrelsens sjätte och slutliga översyn av Republiken Moldaviens ekonomiska resultat inom ramen för den utvidgade kreditfaciliteten och den utvidgade finansieringsfaciliteten, med särskild hänsyn till återställandet av Republiken Moldaviens banksystem och förstärkningen av styrningen av finanssektorn.

4.  Europaparlamentet välkomnar utbetalningen av den andra delbetalningen av unionens makroekonomiska stöd. Parlamentet erkänner Republiken Moldaviens reforminsatser inom bland annat kampen mot korruption, stärkandet av regelverket för penningtvättsbekämpning och antagandet av en ny lag om icke-statliga organisationers verksamhet, och noterar att Republiken Moldavien har gått med i OECD:s program för inbördes utvärdering inom korruptionsbekämpning (Istanbulhandlingsplanen).

5.  Europaparlamentet anser att utbetalningen av den andra delen av EU:s makroekonomiska stödprogram för 2017–2020 bör följas av ansträngningar från de moldaviska myndigheternas sida, för att uppfylla de relevanta villkoren inom områden som rör förstärkning av regelverket för penningtvättsbekämpning, där man bör åstadkomma konkreta och bestående resultat, och när det gäller en förstärkning av oberoendet för landets centralbank.

6.  Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen och EU att samarbeta för att motverka covid-19-krisens negativa konsekvenser för den sociala och ekonomiska utvecklingen.

7.  Europaparlamentet välkomnar resultatet av förhandlingarna om samförståndsavtalet om EU:s nya program för exceptionellt makroekonomiskt stöd som syftar till att motverka de negativa ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin.

Vikten av genomförandet av associeringsavtalet för den pågående politiska utvecklingen och inför presidentvalet den 1 november

8.  Europaparlamentet noterar att Republiken Moldaviens verksamhetsprogram från november 2019 är mindre ambitiöst än den tidigare regeringens globala agenda för 2030, och är bekymrat över att politisk instabilitet och ständiga regeringsskiften påverkar genomförandet av bestämmelserna i associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och bromsar reformtakten. Parlamentet stöder kopplingen mellan nästa associeringsagenda och det nya associeringsavtalet och betonar vikten av ett snabbt antagande av den nya agendan som ett instrument för att påskynda genomförandet av associeringsavtalet och uppdatera dess prioriteringar med aktivt parlamentariskt deltagande och bidrag från det civila samhället och andra berörda parter i EU och Republiken Moldavien. Parlamentet insisterar på att fortsatt politiskt och ekonomiskt stöd från EU:s sida ska fortsätta att vara beroende av konkreta reformer, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen och rättsväsendet. Parlamentet upprepar här vikten av att genomföra alla prioriterade reformer som avtalats i associeringsagendan och att uppfylla de villkor som avtalats för utbetalningen av andra och tredje delen av det makroekonomiska stödet.

9.  Europaparlamentet välkomnar Republiken Moldaviens konstruktiva bidrag till samarbetet inom det östliga partnerskapet, och uppmuntrar till ett permanent och intensifierat politiskt utbyte mellan de länder som ingått associeringsavtal/djupgående och omfattande frihandelsavtal och kommissionen om associeringsrelaterade reformer. Kommissionen uppmanas att på rätt sätt använda de befintliga mekanismerna för att fortsätta att övervaka det konkreta genomförandet av reformer och ta fram en villkorsmekanism, inklusive tydliga riktmärken, med ett meningsfullt deltagande av det civila samhället, särskilt på lokal nivå. Parlamentet anser i detta sammanhang att det är ytterst viktigt att öka det ekonomiska stödet till det civila samhällets organisationer, som spelar en avgörande roll när det gäller att främja deltagande i offentliga debatter och övervaka såväl de moldaviska myndigheternas åtgärder som effektiviteten i unionens politik gentemot landet. Parlamentet föreslår dessutom att man utnyttjar erfarenheterna från stödgruppen för Ukraina för att skapa en liknande struktur för Republiken Moldavien, i syfte att göra unionens stöd effektivare och synligare.

10.  Europaparlamentet understryker att situationen i Republiken Moldavien bör övervakas noga på lång sikt, också under perioden före valet, i enlighet med OSSE/ODIHR:s normala praxis och standarder, särskilt under innevarande krisperiod, eftersom det kommande presidentvalet kommer att sätta demokratin och rättsstatsprincipen på prov i landet.

11.  Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att säkerställa ett fritt och rättvist presidentval den 1 november 2020, och uppmanar eftertryckligen de moldaviska myndigheterna att ytterligare förbättra vallagstiftningen för att säkerställa en effektiv rösträtt, rättvisa valkampanjer, insyn i lagstiftningsprocessen och demokratisk tillsyn, så att en adekvat offentlig granskning av regeringens och parlamentets verksamhet möjliggörs. Parlamentet kräver att de moldaviska myndigheterna avstår från att ändra regler och föreskrifter för politisk vinning. Sådana ändringar kommer nämligen alltid att resultera i politisk oro och instabilitet som påverkar engagemanget för strukturreformer. Parlamentet understryker, med tanke på framtida val, vikten av regeringens demokratiska legitimitet, transparens vid koalitionsbyggen, respekt för väljarnas vilja, och vikten av att en regeringsmajoritet speglar folkets röst.

12.  Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att stärka de demokratiska mekanismerna, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem, och att säkerställa fria, oberoende och pluralistiska medier samt rättvis tillgång till finansiering och medier. Parlamentet kräver i detta sammanhang att de moldaviska myndigheterna stärker motståndskraften mot desinformation och informationsmanipulation från inhemska och utländska aktörers sida, både på och utanför internet, och vidtar åtgärder för att tillgodose det ännu mer akuta behovet av att ta itu med röstköp, hot mot valobservatörer, mutor i samband med val och annan korruption samt missbruk av statliga resurser, eftersom dessa metoder undergräver och förstör alla demokratiska insatser som görs av politiska aktörer i Republiken Moldavien.

13.  Europaparlamentet understryker behovet av en stark och rättvis politisk rivalitet mellan presidentkandidaterna, och påpekar att en sådan rivalitet inte skulle vara möjlig utan ett sunt och öppet system för partifinansiering och kampanjfinansiering för presidentval.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Republiken Moldaviens regering att införa alla nödvändiga åtgärder för att se till att moldaviska medborgare bosatta i Transnistrien och utanför Republiken Moldavien kan delta i val på ett inkluderande, transparent och rättvist sätt, fritt från utländsk inblandning.

Reformer och institutionell ram

15.  Europaparlamentet välkomnar de reformer som lett till införandet av en viseringsfri ordning med unionen. Programmet har använts i stor utsträckning av Republiken Moldaviens medborgare och är ett mycket gott exempel på hur genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet berör medborgarnas liv genom att främja direkta personkontakter med andra européer. Parlamentet uppmanar unionen och Republiken Moldavien att ytterligare förbättra kontakter och utbyten mellan människor i syfte att skapa ömsesidigt positiva bilder av varandra bland befolkningen.

16.  Europaparlamentet välkomnar att mer än 2,3 miljoner moldaviska medborgare har utnyttjat den viseringsfria ordningen sedan 2014, och noterar att kommissionens senaste rapport anger att Republiken Moldavien fortsätter att uppfylla viseringsliberaliseringens krav, och att viseringsfri rörlighet alltjämt medför ekonomiska, sociala och kulturella fördelar både för unionen och för Republiken Moldavien. Parlamentet uppmuntrar båda sidor att upprätthålla den fria rörligheten för personer även under kriser.

17.  Europaparlamentet erkänner de åtgärder som de moldaviska myndigheterna vidtagit för att genomföra rekommendationerna i de årliga rapporterna om upphävandemekanismen för viseringar. Parlamentet rekommenderar ett fortsatt genomförande av riktmärkena i samband med politiken för viseringsliberalisering, och uppmanar myndigheterna att fullfölja dessa ansträngningar för att uppfylla riktmärkena för viseringsliberalisering, särskilt inom korruptionsbekämpning, att stärka rättsväsendet, tillämpa lagstiftningen mot penningtvätt samt att vidta konkreta åtgärder för att ta itu med det ökande antalet ogrundade asylansökningar. Parlamentet är här bekymrat över ökningen av antalet moldaviska medborgare som befunnits vistas olagligt i Schengen+-området (en ökning på 47 %) och över ökningen av antalet asylansökningar (en ökning på 48 %). Parlamentet uppmanar eftertryckligen de moldaviska myndigheterna att fortsätta att genomföra de åtaganden som gjorts i samband med den liberaliserade viseringsordningen för Schengenområdet inom området effektiv migrationshantering och säkerställa asylrättigheter för sökande från tredjeländer i Republiken Moldavien.

18.  Europaparlamentet gläds åt att Republiken Moldaviens parlament har antagit många rättsakter i linje med landets åtaganden enligt associeringsavtalet, nämligen i fråga om offentlig förvaltning, förvaltning av de offentliga finanserna samt reformer av rättsväsendet. Parlamentet understryker vikten av ett fullständigt genomförande av dessa rättsakter, bland annat genom antagande av sekundärlagstiftning.

19.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller förvaltningen av de offentliga finanserna, och uppmanar de moldaviska myndigheterna att påskynda genomförandet av andra reformer av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet som bygger på en förbättring av rättsstatsprincipen.

20.  Europaparlamentet erkänner Republiken Moldaviens viktiga åtgärder för att få den offentliga förvaltningen att prestera bättre. Parlamentet uppmanar i detta syfte den moldaviska regeringen att säkerställa att reformen av den offentliga förvaltningen för 2016–2020 genomförs fullständigt och i enlighet med de principer för offentlig förvaltning som fastställts av OECD/Sigma. Parlamentet uppmuntrar dessutom de moldaviska myndigheterna att öka insynen och bekämpa den utbredda korruptionen inom den offentliga förvaltningen samt att inrätta en nationell skola för offentlig förvaltning.

21.  Europaparlamentet understryker att ett mer effektivt och hållbart genomförande av associeringsavtalet är hänger samman med en opartisk och professionell förvaltning av statliga institutioner och organ. Parlamentet upprepar här sin oro över bristen på kontinuerligt engagemang för förbättringar i den offentliga sektorn, vilket avskräcker kompetenta människor från att skapa sig en karriär inom offentlig förvaltning. Parlamentet betonar behovet av att utveckla en professionell offentlig förvaltning och uppmuntra unga människor att satsa på en karriär inom offentlig sektor, för att skapa en mer öppen förvaltning där nepotism och favorisering inte leder till kronisk politisering.

22.  Europaparlamentet är mycket angeläget om att det så snart som möjligt ska inledas en mer omfattande decentraliseringsreform, inbegripet reformen av Republiken Moldaviens administrativ-territoriala system, regionala utveckling och administrativa decentralisering, med möjlighet att generera lokala skatter. Parlamentet understryker här att det behövs ett mer djupgående och bredare samarbete mellan lokala myndigheter, och att antalet lokala myndigheter bör minska. Parlamentet anser att det behöver vidtas fler åtgärder för att säkerställa deras större oberoende och minska deras driftkostnader. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att upprätthålla principerna för lokal demokrati och lokal autonomi i enlighet med den europeiska stadgan om lokalt självstyre genom att tillhandahålla rätt kompetenser och tillräcklig finansiering för de lokala myndigheterna och genom att säkerställa att de fungerar effektivt.

23.  Europaparlamentet är bekymrat över att medie- och reklamsektorerna är mycket koncentrerade och politiserade, vilket medför att allmänhetens förtroende för medierna är lågt. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att fortsätta reformen av mediesektorn och att i högre grad involvera det civila samhället i processen. Republiken Moldavien uppmanas särskilt att se över den audiovisuella koden och liberalisera reklammarknaden i enlighet med europeiska standarder för mediefrihet och mediepluralism, något som rekommenderats av kommissionen och Venedigkommissionen, för att säkerställa full insyn i ägandet i medierna och reklammarknaden.

24.  Europaparlamentet anser att insatser för att stärka mediernas mångfald och oberoende bör vara en prioritet för unionen och Republiken Moldavien i deras partnerskapsförbindelser, och att detta bör avspeglas på lämpligt sätt också i de finansiella anslagen. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka stödet till oberoende medier, även i regionerna. Parlamentet uppmanar med kraft de moldaviska myndigheterna att avstå från att utnyttja covid-19-pandemin för att vidta åtgärder som inskränker yttrandefriheten och begränsar mediernas möjligheter att rapportera om den fulla dimensionen av coronakrisens konsekvenser för samhället på ett oberoende och opartiskt sätt. Parlamentet uttrycker oro över spridningen av falska nyheter och desinformation i Republiken Moldavien under coronakrisen, och påpekar behovet av att både de lokala myndigheterna och unionen utvecklar särskilda program som främjar mediekompetens, bekämpar desinformation och stöder faktagranskat medieinnehåll av god kvalitet.

25.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de moldaviska myndigheterna att främja fria och oberoende medier och säkerställa, bland annat genom att utföra en oberoende revision, att det audiovisuella rådet fungerar effektivt som en oberoende tillsynsmyndighet och bekämpar de pågående hoten mot journalister, politiseringen av och bristen på transparens i offentliga institutioner och tillsynsinstitutioner och allmänhetens bristfälliga tillgång till information och medieinnehåll av hög kvalitet samt säkerställer insyn i medieägandet.

26.  Europaparlamentet understryker att EU är den största givaren av bistånd till Republiken Moldavien. Parlamentet noterar med stor oro de styrande politikernas kontinuerliga propaganda, desinformationskampanjer och nedvärderande budskap mot unionen, vilka målar upp en förvrängd och orealistisk bild på public service-tv och i medierna. Parlamentet beklagar sådana offentliga attacker mot unionens stöd och anseende, eftersom de undergräver genomförandet av associeringsavtalet och förbindelserna mellan EU och Republiken Moldavien. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att upphöra med de desinformationskampanjer och EU-fientliga propagandakampanjer som de moldaviska medborgarna i allmänhet är exponerade för, och att öka stödet i kampen mot falska nyheter, hybridkrigföring i kommunikation, riktade desinformationskampanjer och försämringen av medieprogram. Parlamentet understryker att politisk inblandning i massmedier strukturellt undergräver grundläggande friheter och tillgång till information.

27.  Europaparlamentet beklagar djupt att den nuvarande regeringen i Chișinău successivt fjärmar sig från Europa, vilket hotar landets demokratiska strävanden, och uppmanar med kraft alla proeuropeiska politiska partier att finna lösningar genom dialog, för att säkerställa kontinuiteten i Republiken Moldaviens europeiska integrationsprocess, och till fullo dra nytta av alla fördelar med associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

28.  Europaparlamentet uppmanar Republiken Moldaviens myndigheter att öka sina ansträngningar för att säkerställa att de möjligheter som härrör från associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet samt EU:s stöd och program når den lokala nivån, också i avlägsna delar av landet, i synnerhet på landsbygden, så att det blir möjligt för invånarna att verka för positiva förändringar i sina samhällen, särskilt de som är mer sårbara för postsovjetiska attityder och rysk manipulation.

29.  Europaparlamentet anser att myndigheterna bör lämna transparent information om det externa stöd som de har för avsikt att ansöka om, och att finansiering från Ryska federationen bör diskuteras öppet i parlamentet och med sakkunniga och det civila samhället, inbegripet när det gäller de geostrategiska villkor och de långsiktiga konsekvenser för ekonomin som denna typ av finansiering medför. Parlamentet anser att myndigheterna också bör ge allmänheten nödvändiga förklaringar när det gäller villkor i samband med ekonomiskt stöd från EU. Parlamentet understryker att EU:s villkor är att betrakta som möjligheter att genomföra nödvändiga reformer.

30.  Europaparlamentet understryker behovet av att bekämpa rysk desinformation genom faktabaserad och tillgänglig kvalitetsinformation, samt genom offentliga kampanjer som syftar till att öka allmänhetens medvetenhet. Parlamentet uppmuntrar Republiken Moldaviens myndigheter att sträva efter att fördjupa samarbetet med unionen och dess medlemsstater för att förbättra genomförandet av god praxis och lösningar för att motverka desinformation, propaganda, manipulation och fientligt inflytande av externa krafter med syfte att splittra, destabilisera och undergräva integriteten för de interna politiska processerna och för förbindelserna med EU.

31.  Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts när det gäller det moldaviska parlamentets antagande av den nya lagen om icke-kommersiella organisationer, som ett led i villkoren för att erhålla makroekonomiskt stöd från EU. Parlamentet förväntar sig att ett snabbt och effektivt genomförande kommer att främja full respekt för det civila samhällets och de icke-statliga organisationernas rättigheter och friheter samt föreningsfriheten, och efterlyser mer stöd från den moldaviska regering i utvecklingen av det civila samhället. Parlamentet påpekar de icke-statliga organisationernas centrala roll i varje demokratiskt samhälle, och hoppas att den nya lagen kommer att öka insynen i det offentliga beslutsfattandet och ge ett moderniserat regelverk för det civila samhällets funktion i landet. De moldaviska myndigheterna uppmanas med kraft att avstå från att utöva påtryckningar på icke-statliga organisationer och andra samhällsaktörer. Parlamentet beklagar att politiska tjänstemän generellt visar misstro och fientlighet mot det civila samhället. Parlamentet uppmanar med kraft till ett mer meningsfullt och aktivt deltagande från det civila samhällets sida i beslutsfattandet och genomförandeprocessen, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. På detta område skulle icke-statliga organisationer kunna fungera som väktare och ställa respektive statliga institutioner till svars. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att ge det civila samhället politiskt, tekniskt och ekonomiskt stöd, och uppmanar eftertryckligen EU-institutionerna att fastställa tydliga regler som bidrar till att undvika att bidrag beviljas till icke-statliga organisationer som inrättats av och finansieras av stater genom informella kanaler.

32.  Europaparlamentet uppmanar Republiken Moldaviens myndigheter att främja öppenhet i det offentliga beslutsfattandet och säkerställa ett lämpligt deltagande av och samråd med berörda parter och det civila samhället i alla faser, vilket också kommer att öka den offentliga granskningen och den samhälleliga acceptansen av de reformer som genomförs.

33.  Europaparlamentet välkomnar de ändringar av vallagstiftningen som antogs i augusti 2019 och den moldaviska författningsdomstolens avgörande från februari 2020 om territoriella krav för bildande av politiska partier.

34.  Europaparlamentet påpekar att covid-19-krisen har belyst det faktum att hälso- och sjukvårdssystemet i Republiken Moldavien är underutvecklat och har svårt att klara av den senaste tidens ökning av antalet fall. Kommissionen, medlemsstaterna och Republiken Moldavien uppmanas eftertryckligen att utöka samarbetet kring folkhälsans motståndskraft, utbyta bästa praxis och samarbeta med det civila samhället, näringslivet och små och medelstora företag för att inrätta epidemistrategier som är inriktade på samhällets mest utsatta grupper. Parlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att stärka hälso- och sjukvårdssystemet, förbättra sanitetsstandarden, särskilt på sjukhus, samt att på ett öppet och inkluderande sätt ge sin befolkning all relevant information om pandemin.

Samarbete på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och framsteg när det gäller att lösa konflikten i Transnistrien

35.  Europaparlamentet välkomnar Republiken Moldaviens deltagande i uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), utredningar när det gäller it-säkerhet och it-brottslighet samt Republiken Moldaviens samarbete med Nato och anpassning till EU:s förklaringar i Gusp-frågor. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att inkludera Republiken Moldavien i nya former för samarbete när det gäller it-säkerhet, hybridhot och it-brottsutredningar.

36.  Europaparlamentet inser vikten av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina (EU BAM) för att harmonisera systemet för gränsförvaltning och tullar med EU:s system, även när det gäller lösningen av frågan om Transnistrien.

37.  Europaparlamentet erkänner Republiken Moldaviens unika erfarenhet och sakkunskap och dess bidrag till unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, och uppmuntrar till ett fördjupat samarbete inom EU-relaterad försvarspolitik, inbegripet deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet så snart frågan om tredjeländers deltagande har klargjorts.

38.  Europaparlamentet vidhåller EU:s stöd för Republiken Moldaviens suveränitet och territoriella integritet och för ansträngningarna inom ramen för 5+2-förhandlingsprocessen för att nå en fredlig, varaktig, övergripande och politisk lösning av konflikten i Transnistrien, grundad på respekt för Republiken Moldaviens suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser, med en särskild status för Transnistrien som säkerställer skyddet av de mänskliga rättigheterna även på de territorier som för närvarande inte kontrolleras av konstitutionella myndigheter. Parlamentet påminner om att FN:s generalförsamling den 22 juni 2018 antog en resolution där Ryska federationen uppmanas att ovillkorligen dra tillbaka sina styrkor och sin krigsmateriel från Republiken Moldaviens territorium, och bekräftar än en gång sitt stöd för omedelbart genomförande av resolutionen.

39.  Europaparlamentet uppmuntrar den moldaviska regeringen att fortsätta att främja en gynnsam miljö för konfliktlösning, och stödja verksamheter som ökar förtroendet och de direkta personkontakterna bland samhällen som splittrats av konflikter.

40.  Europaparlamentet erkänner det ökade ömsesidiga beroendet mellan Republiken Moldavien och dess region Transnistrien i fråga om säkerhet, och bådas stabilitet, som den viktigaste faktorn för att förebygga och lösa säkerhetsutmaningar såsom hybridhot, cyberangrepp, valinblandning på nätet, desinformations- och propagandakampanjer, och inblandning av tredje part i politiska processer, valprocesser och andra demokratiska processer.

41.  Europaparlamentet välkomnar den moldaviska regeringens ansträngningar för att utvidga fördelarna med det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och det viseringsfria systemet till regionen Transnistrien, vilket möjliggjorde en betydande ökning av rörligheten och handeln med regionen samt all verksamhet som stärker det ekonomiska samarbetet och ökar utbytet av varor och tjänster mellan Republiken Moldavien och Transnistrien.

42.  Europaparlamentet anser att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet resulterade i en massiv svängning av handelns riktning från Eurasiska ekonomiska unionen till EU, genom att garantera tullfri tillgång till EU:s marknad för transnistriska företag som är registrerade på den västra stranden av floden Dniester och som omfattas av kontroller av moldaviska tulltjänstemän. Parlamentet uppmuntrar de moldaviska myndigheterna att gå vidare mot handel och samarbete med EU-marknaden, för att förbättra marknadstillträdet, öppenheten och goda affärsmetoder, samt minska oligarkernas möjligheter till marknadsmanipulation och monopolisering.

43.  Europaparlamentet understryker att varje lösning på frågan om Transnistrien måste respektera Republiken Moldaviens suveräna rätt att välja sin egen försvars- och utrikespolitik.

44.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Republiken Moldaviens myndigheter att utveckla och genomföra det lagstiftningspaket om konfliktförebyggande och krishantering som ingick i associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Moldavien under perioden 2017–2019.

Rättsstatliga principer och god samhällsstyrning

45.  Europaparlamentet är oroat över den långsamma takten i fråga om reformer som rör rättsstatsprincipen och de demokratiska institutionerna. Parlamentet uppmanar med kraft Republiken Moldaviens regering att utan dröjsmål slutföra de rättsliga reformerna för att säkerställa rättsväsendets oberoende, opartiskhet och effektivitet samt specialiserade korruptionsbekämpande institutioner. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Republiken Moldaviens regering att säkerställa en öppen process för utarbetandet av ändringarna av den moldaviska författningen avseende högsta rättsrådet och för deras antagande, med hjälp av internationella prejudikat och god praxis, i överensstämmelse med Venedigkommissionens rekommendationer och i samråd med experter från Europarådet och EU, det civila samhället och andra berörda aktörer. Parlamentet beklagar att ändringsförslagen om utnämning av medlemmar av högsta rättsrådet har behandlats i all hast av parlamentet. Parlamentet understryker behovet av att garantera högsta rättsrådets oberoende, och uppmanar de moldaviska myndigheterna att säkerställa att domare väljs och befordras utifrån sina meriter.

46.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att fortsätta de verkningsfulla samråden för att anta ett koncept och en handlingsplan för reform av rättsväsendet utifrån en omfattande analys, i brett samförstånd med berörda aktörer och i full överensstämmelse med den moldaviska författningen och europeiska normer.

47.  Europaparlamentet är oroat över den låga nivån på förtroendet för rättsväsendets integritet och effektivitet, och över den dömande maktens mottaglighet för politiska påtryckningar som hindrar dess oberoende. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Republiken Moldavien att säkerställa öppenhet under utnämningsförfaranden inom rättsväsendet och att se till att riksåklagaren, hans personal och allmänna åklagare i allmänhet arbetar självständigt och iakttar de högsta standarderna för professionalism och integritet.

48.  Europaparlamentet påpekar i detta avseende att bristen på resurser och bristande kunskap om god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter genomsyrar och inverkar negativt på den moldaviska förvaltningens effektiva funktion. Kommissionen uppmanas att öka finansieringen genom de tillgängliga instrumenten för budgetstöd och tekniskt stöd för att stärka rättsliga och brottsbekämpande myndigheters kapacitet och effektivitet, med beaktande av de framsteg som gjorts med genomförandet av reformerna.

49.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Republiken Moldaviens myndigheter att stärka författningsdomstolens fulla oberoende och att säkerställa att den inte blir föremål för någon politisk inblandning. Parlamentet förkastar med eftertryck varje försök till hotelser eller påtryckningar riktade mot författningsdomstolens domare, och fördömer de enorma påtryckningar, utpressningsförsök och trakasserier som domstolens domare fick utstå innan de meddelade avgörandet om det ryska lånet. Parlamentet beklagar djupt försöken att politisera författningsdomstolen, och den passivitet som åklagarväsendet och centrumet för korruptionsbekämpning visat i fråga om att försvara författningsdomstolens oberoende.

50.  Europaparlamentet är oroat över den ihållande långsiktiga trenden av bristande framsteg beträffande korruption i Republiken Moldavien, och uppmanar därför eftertryckligen regeringen att intensifiera kampen mot korruption och state capture, liksom mot penningtvätt, smuggling och organiserad brottslighet, inklusive människohandel. Republiken Moldaviens regering uppmanas att vidta konkreta åtgärder för att stärka oberoendet, integriteten och effektiviteten för det nationella centrumet för korruptionsbekämpning och åklagarmyndigheten för korruptionsfrågor, samt säkerställa avpolitiseringen av offentliga korruptionsbekämpande institutioner och brottsbekämpande organ. Parlamentet påpekar behovet av varaktiga och konsekventa ansträngningar för att förebygga och lagföra organiserad brottslighet och korruption på hög nivå. Parlamentet anser att detta är det enda sättet att återupprätta de moldaviska medborgarnas förtroende och säkerställa att varaktiga reformer genomförs i Republiken Moldavien. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge mycket mer konsekvent stöd till de civilsamhällesorganisationer som övervakar bedrägerier och penningtvätt.

51.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att utöka sitt arbete med att bekämpa organiserad brottslighet och upplösa kriminella arrangemang.

52.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av lagen om påföljder för penningtvätt den 21 maj 2020 och efterlyser ett snabbt utarbetande av riktlinjer för tillämpning av den nya lagstiftningen, samt specialiserad utbildning för de berörda myndigheterna. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att upprätthålla konsekventa insatser för att bekämpa smuggling och penningtvätt, upplösa kriminella nätverk och minska oligarkernas inflytande. Parlamentet efterlyser ett utökat samarbete med Europol, Interpol och tullorganisationer såsom Världstullorganisationen och OECD:s nätverk för korruptionsbekämpning.

53.  Europaparlamentet noterar med oro slutsatserna i kommissionens och Europeiska utrikestjänstens rapport från 2019 om genomförandet av Moldaviens associering, där det framgår att arbetet med att inrätta instrument och organ för att förhindra bedrägerier och penningtvätt har gått trögt. Parlamentet förväntar sig att den nya regeringen ska bygga vidare på de åtgärder som nyligen vidtagits av den föregående regeringen i fråga om att bekämpa korruption och avslöja kriminella arrangemang och arrangemang för penningtvätt.

54.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som vidtagits för att lagföra det omfattande bankbedrägeri som uppdagades 2014 och andra penningtvättsfall. Parlamentet upprepar dock sin oro över det fortsatta misslyckandet med att på ett transparent sätt åtala alla ansvariga för det bankbedrägeri som uppdagades 2014, liksom över den långsamma återvinningen av stulna tillgångar. Parlamentet upprepar sin oro över att ingen betydande återvinning av tillgångar hittills har gjorts, och betonar att ytterligare åtgärder behöver vidtas i denna riktning. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att påskynda lagföringsprocessen, att utan ytterligare dröjsmål ställa alla ansvariga inför rätta, och att återvinna förskingrade medel. Medlemsstaterna uppmanas att erbjuda Republiken Moldaviens myndigheter ett starkt stöd i utredningen av fallet om de efterfrågar detta.

55.  Europaparlamentet välkomnar antagandet den 18 juni 2020 av den nya lagen om att avskaffa programmet för medborgarskap för investerare från och med den 1 september 2020, dvs. i slutet av det nuvarande moratoriet. Parlamentet anser att detta är ett viktigt steg för att minska risken för korruption, skatteundandragande och penningtvätt i Republiken Moldavien. Parlamentet noterar att endast de redan inkomna ansökningarna kommer att behandlas tills programmet är avskaffat, och uppmanar kommissionen att noga övervaka hur detta görs.

56.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Republiken Moldaviens myndigheter att öka insynen i finansieringen av politiska partier och att undersöka alla oegentligheter på ett rättvist och opartiskt sätt. Parlamentet betonar behovet av att bekämpa korruption i Moldaviens politiska klass. Parlamentet är djupt oroat över den senaste tidens misstankar om att parlamentsledamöter mutats att byta politisk tillhörighet, liksom över misstankarna om kidnappning, hotelser och påtryckningar mot valda företrädare. Parlamentet påpekar att dessa misstankar måste undersökas och att sådant beteende inte är förenligt med de värden som ligger till grund för associeringsavtalet med Republiken Moldavien. Parlamentet framhåller också de politiska partiernas ansvar att bekämpa korruption inom de egna leden. Parlamentet uppmanar dessutom myndigheterna att se till att inga medel från välgörenhetsorganisationer används för valkampanjer. Parlamentet kräver att myndigheterna förbjuder användning av anslag för administration till gagn för den styrande politiska klassen under valkampanjen.

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

57.  Europaparlamentet erkänner att lagstiftningen om skydd av mänskliga rättigheter har förbättrats, särskilt till följd av den nya handlingsplanen för mänskliga rättigheter 2018–2022. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att avsevärt öka insatserna och anta genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för att upprätthålla dessa rättigheter och grundläggande friheter, särskilt för minoriteter och utsatta grupper, såsom kvinnor och barn som utnyttjas av människohandlare, språkliga minoriteter, personer med funktionsnedsättning, romer och hbt+-personer, och därmed erkänna respekten för mänskliga rättigheter som ett avgörande kriterium och en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Parlamentet är bekymrat över att betydande människorättsproblem fortfarande är olösta och ostraffade, såsom påtryckningar och politiskt motiverade åtal och frihetsberövanden, tortyr, godtyckliga frihetsberövanden, hårda och livshotande fängelseförhållanden, godtycklig eller olaglig inblandning i privatlivet, användning av tvångsarbete eller obligatoriskt barnarbete.

58.  Europaparlamentet ser med djup oro på situationen för de moldaver som fastnat i EU:s medlemsstater på grund av covid-19-krisen utan något socialt skydd. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samband med covid-19 se till att säsongsarbetare från tredjeländer behandlas på samma sätt som EU-medborgare i enlighet med direktiv 2014/36/EU(8), och erinrar om att sådana arbetstagare har samma arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter som EU-medborgare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa kvalitetsboende för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare utan koppling till deras lön och att säkerställa anständiga faciliteter, skydd av hyrestagarens privatliv och skriftliga hyresavtal vars efterlevnad kontrolleras av yrkesinspektionerna, samt att fastställa standarder i detta avseende.

59.  Europaparlamentet konstaterar med oro det begränsade genomförandet av åtagandena enligt associeringsavtalet på det sociala området, särskilt vad gäller arbetsplatsinspektioner, åtgärder mot diskriminering samt social dialog. Parlamentet är bekymrat över att framstegen i fråga om att hantera makroekonomiska brister fortfarande inte är tillräckliga för att i någon betydande omfattning förbättra levnadsstandarden, och nu äventyras av covid-19-krisens konsekvenser. Parlamentet insisterar på obligatoriskt deltagande av fackföreningar, liksom det civila samhällets organisationer, när associeringsavtalen genomförs.

60.  Europaparlamentet understryker att unionen bör kunna avkräva Republiken Moldavien räkenskap för dess åtaganden med tanke på den sociala dimensionen i associeringsavtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram årliga detaljerade lägesrapporter om genomförandet av sociala och arbetsrelaterade frågor gällande associeringsavtalet, som inte endast analyserar införlivandet av relevanta unionsdirektiv och normer, utan också det faktiska genomförandet av dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta till sig arbetsmarknadsexperters förslag att införa en mekanism för att beivra överträdelser av avtalade standarder. Parlamentet föreslår att utbetalningen av makroekonomiskt stöd ska användas som en hävstång eller ett villkor för att tvinga Republiken Moldavien att förbättra arbetsvillkoren för sin arbetskraft.

61.  Europaparlamentet uttrycker sin oro för respekten för mänskliga rättigheter i Transnistrien, särskilt mot bakgrund av covid-19-pandemin.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppgradera försummade områden av associeringsavtalen, vilka inbegriper viktiga politikområden, såsom jämställdhet, den gröna given och förebyggande av hälsokriser.

63.  Europaparlamentet understryker att jämställdhet är en central förutsättning för en hållbar och inkluderande utveckling. Parlamentet uppmanar med kraft den moldaviska regeringen och de moldaviska myndigheterna att genomföra åtgärder för att ytterligare stärka kvinnors representation och lika behandling av kvinnor på alla nivåer i politiken och samhället. Parlamentet begär att kommissionen ska integrera jämställdhetsfrågorna i alla sina policyer, program och verksamheter som har att göra med Republiken Moldavien. Parlamentet uppmuntrar Republiken Moldaviens myndigheter att främja program som innefattar en konsekvent jämställdhetsdimension, erbjuda mer stöd till samhällets mest missgynnade och utsatta grupper, och genomföra lagstiftning för att bekämpa hatpropaganda och fysiskt våld mot de mer utsatta grupperna.

64.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de moldaviska myndigheterna att ratificera Istanbulkonventionen, som Republiken Moldavien undertecknade den 6 februari 2017, men som inte har ratificerats trots att denna ratificering nämns som ett uttryckligt mål för den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter för 2018–2022 och den nationella strategin för förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet för 2018–2023. Parlamentet påminner om att våld mot kvinnor och flickor är vanligt i Republiken Moldavien och att två av fem kvinnor har upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld från en partners eller icke-partners sida efter 15 års ålder.

65.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att genomföra den nationella lagstiftningen om förebyggande och bekämpande av människohandel och en betydande ökning av kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls offren samt mer skydd, stöd och stöd till brottsoffer, särskilt barn, under utredningar och efter det rättsliga förfarandet. Parlamentet efterlyser dessutom mer stöd under den sociala återintegreringen av offren. Parlamentet efterfrågar ökat samarbete mellan de rättsliga myndigheterna och de brottsbekämpande organen i Republiken Moldavien och medlemsstaterna, för att minska den gränsöverskridande brottsligheten, särskilt människohandel och smuggling av olagliga droger.

66.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att garantera rätten till en rättvis rättegång och respekten för mänskliga rättigheter i häkten och fängelser, bland annat genom att ta itu med otillräckligt tillhandahållande av hälso- och sjukvård. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att tillhandahålla en säker miljö för fångar. Parlamentet efterlyser därutöver åtgärder för att undvika selektiv och politiskt motiverad rättskipning.

67.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de moldaviska myndigheterna att säkerställa att alla begäranden om utlämning från tredjeländer handläggs på ett öppet sätt och efter juridiska förfaranden helt i linje med europeiska principer och standarder.

68.  Europaparlamentet uppmanar till konkreta åtgärder för att förbättra häktningsförhållandena och sätta stopp för att personer med funktionsnedsättning interneras på mentalsjukhus mot sin vilja. Parlamentet efterlyser ett fullständigt avskaffande av tortyr och misshandel i fängelser som en metod för att utöva påtryckningar på fängslade eller häktade politiska motståndare.

69.  Europaparlamentet erkänner de åtgärder som vidtagits på nationell nivå för att förhindra och bekämpa tortyr, men understryker att Republiken Moldavien fortfarande ofta fördöms i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna för tortyr och misshandel. Parlamentet begär därför eftertryckligen att man inrättar ett helt oberoende organ särskilt för utredning av anklagelser om tortyr och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av polis och andra brottsbekämpande tjänstemän.

70.  Europaparlamentet är oroat över att hatpropaganda fortsatt förekommer i den offentliga debatten, också från politiker, lokala beslutsfattare och religiösa ledare. Parlamentet betonar i detta sammanhang att i synnerhet kvinnor och hbt+-personer angripits. Parlamentet uppmanar offentliga tjänstemän att avstå från att ägna sig åt hatpropaganda och att offentligt ta avstånd från hatpropaganda när det än förekommer, och uppmanar myndigheterna att finjustera den rättsliga och institutionella ramen för bekämpning av hatpropaganda, för att motverka fenomenet med alla tillgängliga mekanismer.

71.  Europaparlamentet påminner om att ett lagförslag som inrättar lagstiftning av Magnitskijtyp redan införts i det moldaviska parlamentet. Parlamentet uppmuntrar den lagstiftande församlingen att gå vidare med undersökningen av denna lag som, om den antas, skulle bidra till att bekämpa kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt korruption och penningtvätt.

Handel och ekonomiskt samarbete

72.  Europaparlamentet anser att EU-stödet till Republiken Moldavien bör fortsätta att prioritera förbättringar av medborgarnas levnadsstandard, och inrikta sig på sådana områden som att underlätta utvecklingen av små och medelstora företag, hjälpen till de unga, samt den allmänna reformen av sektorerna för utbildning och hälso- och sjukvård.

73.  Europaparlamentet välkomnar entreprenörsinitiativ som syftar till att utveckla det lokala nyföretagandet i Moldavien. Parlamentet är dock medvetet om att det behövs ytterligare reformer av den offentliga sektorn, samt ekonomiskt stöd, för att skapa fler sysselsättningsmöjligheter och därigenom locka tillbaka unga människor och kvalificerade arbetstagare till ursprungslandet.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bidra till att ta itu med de ekonomiska utmaningar som unga i Republiken Moldavien står inför, genom att investera i program som gynnar ungdomar och socialt entreprenörskap, och stärka sambandet mellan reformen av utbildningssystemet och arbetsmarknadens efterfrågan. Parlamentet understryker vikten av att satsa på program som riktar in sig på unga människor från landsbygden, eftersom denna kategori är en av de mest sårbara och saknar socioekonomiska möjligheter, i jämförelse med unga från stadsområden.

75.  Europaparlamentet konstaterar att fenomenet ”kompetensflykt” – som ofta orsakas av bristande förtroende för rättsväsendet, nepotism och avsaknad av ordentliga reformer i landet – utgör ett allvarligt hot mot Republiken Moldaviens framtid, och är bekymrat över den storskaliga utvandringen av moldaviska medborgare, vilken accentuerar de negativa demografiska trenderna. Den moldaviska regeringen uppmuntras att vidta ytterligare åtgärder för att förebygga och motverka ett sådant fenomen, särskilt genom att skapa möjligheter och förbättra villkoren och lönerna för unga arbetstagare i hemlandet, så att de kan återvända hem efter att ha studerat eller utbildat sig utomlands, och genom att stödja ungt företagande. Kommissionen uppmanas att fokusera på denna fråga i sina program.

76.  Europaparlamentet välkomnar diversifieringen av den moldaviska ekonomin och den betydande ökningen av handeln mellan Republiken Moldavien och EU samt det faktum att EU är den största investeraren i landet. Parlamentet välkomnar också det faktum att unionen under 2018 stod för 70 % av Republiken Moldaviens totala export och 56 % av landets sammanlagda handel. Parlamentet uppmuntrar ytterligare framsteg inom områden såsom tullkoden, skydd av immateriella rättigheter inklusive geografiska beteckningar, förbättring av sanitära och fytosanitära standarder, förbättring av marknadsvillkoren inom områdena energi, offentlig upphandling och tillgången till finansiering för små och medelstora företag.

77.  Europaparlamentet uppmuntrar till ett fullständigt genomförande av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet för att ytterligare öka de bilaterala handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och Republiken Moldavien, bland annat genom att undanröja icke-tariffära handelshinder, underlätta tillträdet till den inre marknaden och göra framsteg när det gäller att integreras i denna marknad. Parlamentet påminner om att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet med Republiken Moldavien måste respektera reglerna i kapitlen om hållbar utveckling, i överensstämmelse med internationella åtaganden, särskilt Parisavtalet, och WTO:s regler.

78.  Europaparlamentet välkomnar det moldaviska parlamentets antagande av den europeiska Leadermodellen som grund för landets nationella landsbygdspolitik. Parlamentet uppmuntrar emellertid Republiken Moldavien att, bland annat genom särskilda åtgärder i nästa nationella strategi för jordbruk och landsbygdsutveckling, till fullo utnyttja tillfällen till förmånsexport till EU genom mer effektiv och hållbar odling av jordbruksmark, liksom mer demokratisk tillgång till och användning av mark, och på så sätt producera jordbruksprodukter som förstärker Republiken Moldaviens relativa fördelar i fråga om jordbruk.

79.  Europaparlamentet välkomnar lagstiftningens tillnärmning till EU:s regelverk, och uppmuntrar kommissionen att tillhandahålla Republiken Moldaviens institutioner och offentliga förvaltning tekniskt och ekonomiskt stöd för denna strävan och det efterföljande genomförandet. Parlamentet betonar att sådant stöd bör användas för att öka kunskapen om mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, och uppmanar de moldaviska myndigheterna att göra snabbare framsteg när det gäller tillnärmningen till associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, även när det gäller standarder för djurhälsa och livsmedelssäkerhet.

80.  Europaparlamentet välkomnar den nationella strategin Digitala Moldavien 2020, men kräver att kommissionen stöder och bidrar till program och reformer som gäller medie- och informationskompetens för att spegla den digitala tidsåldern och uppgradera det sektorsvisa samarbetet i den digitala ekonomin. Republiken Moldavien uppmanas att bygga upp en tillförlitlig digital marknadsekonomi som ökar behovet av framsteg när det gäller öppna data, utvidgar tillträdet till digitala system och ökar medborgarnas tillgång till elektroniska tjänster och olika kommunikationslösningar.

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja investeringar i sektorer med potential för utveckling, tillväxt och konkurrenskraft i EU, särskilt inom de tre sektorerna av strategisk betydelse (dvs. hållbar energi och klimat, den digitala inre marknaden och it-säkerhet samt transport).

82.  Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att även fokusera på handelns sociala dimension och på hållbar utveckling genom att respektera och verkställa arbetsnormer, ratificera och fullt ut genomföra alla ILO-konventioner, och avskaffa kvarstående brister i yrkesinspektionssystemet. och genom att åtgärda begränsningarna och bristerna i yrkesinspektionssystemet och problemen med rättsväsendet, vilka har en negativ inverkan på tillämpningen av arbetsnormerna.

83.  Europaparlamentet uppmanar Moldaviens myndigheter att anta och genomföra en politik som syftar till att reglera deltagande av enheter från jurisdiktioner som inte tillämpar internationella öppenhetsstandarder (offshorejurisdiktioner) eller företag som direkt eller indirekt kontrolleras av sådana företag genom handel med offentliga myndigheter (offentlig upphandling, privatisering, koncessioner och offentlig-privata partnerskap).

84.  Europaparlamentet uppmanar EU att överväga möjligheten för länder med associeringsavtal/djupgående och omfattande frihandelsavtal med EU att ansluta sig till det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa), eftersom detta skulle gynna medborgarna och skapa nya utvecklingsmöjligheter för små och medelstora företag.

Energi, miljö och klimatförändringar

85.  Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att genomföra ytterligare reformer av energisektorn för att öka motståndskraften, öka öppenheten i fråga om kostnader och avtal inom sektorn, och stärka energioberoendet och energieffektiviteten, i synnerhet genom att öka energisammanlänkningen med unionen, diversifiera energikällorna, och minska beroendet av fossila bränslen. Parlamentet betonar att alla dessa aspekter är av central betydelse för att förbättra landets energisäkerhet.

86.  Europaparlamentet välkomnar åtgärder för att stärka den institutionella kapaciteten och oberoendet för energitillsynsmyndigheten och uppmuntrar till vidtagande av nödvändiga och brådskande åtgärder för genomförandet av det tredje energipaketet, i synnerhet inom området naturgas, och för att säkerställa full efterlevnad av energigemenskapens regelverk. Parlamentet uppmanar särskilt Republiken Moldaviens nationella byrå för energireglering att godkänna energimarknadens regler som bygger på rättvis konkurrens och säkerställa att alla marknadsaktörer, även statsägda handlare, följer dem.

87.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka infrastruktursamarbetet i regionen, också i syfte att diversifiera Republiken Moldaviens energiförsörjning, och förbättra anslutningsbarheten i Republiken Moldaviens energisektor och samtidigt säkerställa miljömässig hållbarhet.

88.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med en diversifiering av Republiken Moldaviens elsystem. Parlamentet uppmanar med kraft de moldaviska myndigheterna att se till att projektet för sammanlänkning av Republiken Moldaviens och Rumäniens elsystem genomförs i rätt tid, genom att tillhandahålla det stöd och de resurser som behövs.

89.  Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att fortsätta insatserna för att stärka landets energisäkerhet, och välkomnar färdigställandet av gasledningen från Ungheni till Chișinău före utgången av 2020. Kommissionen uppmanas dessutom att inkludera Republiken Moldavien i de stresstester som utförs för den inre energimarknaden.

90.  Europaparlamentet berömmer de arrangemang som Republiken Moldavien, Ukraina och Rumänien enades om i december 2019 för att möjliggöra överföring av gas till Ukraina och Republiken Moldavien via Transbalkan-ledningen, och lovordar handlingsplanen från februari 2020 för att säkerställa oberoendet för den systemansvarige för överföringssystemet Moldovatransgaz.

91.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits för att asynkront sammanlänka Republiken Moldaviens elsystem med EU genom Rumänien, eftersom detta är ett stort steg på vägen mot att stärka och diversifiera Republiken Moldaviens energiinfrastruktur. Parlamentet uppmanar alla myndigheter att uppfylla målet att ansluta Republiken Moldavien till Rumäniens elnät senast 2024 med stöd från EU.

92.  Europaparlamentet välkomnar Republiken Moldaviens paket från februari 2019 om klimat och miljö, och dess nationella svar, vilket innebar att Moldavien som fjärde land i världen lämnade in sitt uppdaterade nationellt fastställda bidrag, inbegripet höjda ambitioner att minska växthusgasutsläppen, till sekretariatet för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Parlamentet efterlyser ökade insatser för de nationella åtagandena i samband med Parisavtalet från 2015 för att bekämpa klimatförändringarna, och genomförande av integrering av klimatfrågor inom alla områden för beslutsfattande.

93.  Europaparlamentet uppmanar Republiken Moldavien att ytterligare stärka sitt engagemang i kampen mot klimatförändringar, framför allt vid avfallshantering och förvaltningen av vattnet i floden Nistru, och uppmanar kommissionen att underlätta Republiken Moldaviens deltagande i den europeiska gröna given och se till att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet inte strider mot de miljömål och initiativ som där fastställs.

94.  Europaparlamentet erkänner vikten av att ytterligare modernisera utbildningssystemet i Republiken Moldavien, liksom av den allt större rollen som ungdomarna spelar i alla sektorer av livet, och uppmanar EU att erbjuda ytterligare stöd, särskilt inom yrkesutbildning, för att tillgodose arbetsmarknadens behov. Parlamentet understryker behovet av att främja möjligheter till frivilligarbete och medborgarengagemang för ungdomar, och satsa mer på unga människor genom att öka finansieringen till och deltagandet i de befintliga rörlighetsprogrammen, såsom Erasmus+, Kreativa Europa och Horisont 2020.

95.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att genomföra ett samråd och att förbereda och skapa skräddarsydda program för medborgare, inklusive direkt kontakt med mottagarna genom internetplattformen för att lämna ansökningar och rapportera om hur medlen i programmen använts. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till att man ska beakta ändamålet med den gröna given samt de dagliga behoven för medborgarna i Republiken Moldavien.

Institutionella bestämmelser

96.  Europaparlamentet betonar att ingen verklig och bestående utveckling är möjlig om inte den politiska klassen är fast besluten om att reformera landet och verkligen genomföra associeringsavtalet med EU. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende alla landets politiska aktörer och politiska krafter att bidra och inleda format med flera parter och samarbete i god tro kring Republiken Moldaviens strategiska mål och på det sättet bidra till demokratins kvalitet och förbättrade levnadsvillkor för människorna. Med detta i åtanke uppmuntrar parlamentet de moldaviska myndigheterna att använda en Jean Monnet-dialog för att stödja dialogen mellan partierna och den parlamentariska kapacitetsuppbyggnaden.

97.  Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner och medlemsstaterna att i nära samarbete med Republiken Moldaviens myndigheter bättre informera medborgarna i Republiken Moldavien om fördelarna med associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och med EU:s bistånd.

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka Europeiska unionens delegation i Republiken Moldavien, förbättra övervakningen och stärka projektgruppen i Chișinău för att hjälpa Moldavien att på ett effektivt sätt förmedla sin tillnärmning till EU-lagstiftningen, bekämpa desinformation och främja positiva bilder av EU och Republiken Moldavien till alla berörda parter.

o
o   o

99.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Republiken Moldaviens president, regering och parlament.

(1) Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EGT L 81, 21.3.2001, s. 1). (2) Antagna texter, P8_TA(2018)0458. (3) EUT C 118, 8.4.2020, s. 109. (4) EUT C 356, 4.10.2018, s. 130. (5) EUT C 334, 19.9.2018, s. 199. (6) EUT C 11, 12.1.2018, s. 82. (7) EUT L 165, 27.5.2020, s. 31. (8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/36/EU av den 26 februari 2014 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning (EUT L 94, 28.3.2014, s. 375).