Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s globala mål för hållbar utveckling, särskilt mål 5 och 16,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av det strategiska partnerskapet mellan FN och EU för fredsfrämjande insatser och krishantering: prioriteringar 2019–2021, som godkändes av rådet den 18 september 2018, med kvinnor, fred och säkerhet som övergripande prioritet,

–  med beaktande av Pekingdeklarationen från 1995 och handlingsplanen från den fjärde internationella kvinnokonferensen samt resultaten från konferenserna för översyn av dessa,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet av den 31 oktober 2000 och dess uppföljningsresolutioner 1820 (19 juni 2008), 1888 (30 september 2009), 1889 (5 oktober 2009), 1960 (16 december 2010), 2106 (24 juni 2013), 2122 (18 oktober 2013), 2242 (13 oktober 2015), 2467 (23 april 2019) och 2493 (29 oktober 2019),

–  med beaktande av Parisavtalet, som antogs vid den 21:a partskonferensen (COP21) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) den 12 december 2015,

–   med beaktande av den gemensamma förklaringen om handel och kvinnors ekonomiska egenmakt, som utfärdades vid Världshandelsorganisationens (WTO) ministerkonferens i Buenos Aires i december 2017,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer, och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF(1), och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi, och om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF(2),

–  med beaktande av FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och protokollen till denna, särskilt protokollet om att förebygga, bekämpa och bestraffa handel med människor, särskilt kvinnor och barn,

–  med beaktande av EU:s och FN:s Spotlight-initiativ,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2018 om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet och EU:s handlingsplan 2019–2024,

–  med beaktande av riktlinjerna för att främja och skydda homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och intersexuellas (hbti-personers) åtnjutande av alla mänskliga rättigheter, vilka antogs av Europeiska unionens råd vid mötet den 24 juni 2013,

–  med beaktande av åtgärdslistan för främjande av lika möjligheter för hbti-personer, som offentliggjordes av kommissionen i december 2015,

–  med beaktande av EU:s andra handlingsplan för jämställdhet 2016–2020, som antogs av rådet den 26 oktober 2015, och de årliga genomföranderapporterna om denna,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 31 maj 2018 om genomförandet av det gemensamma arbetsdokumentet från avdelningarna (SWD(2015)0182) – Jämställdhet och kvinnors egenmakt: förändring av flickors och kvinnors liv med hjälp av EU:s yttre förbindelser 2016–2020(3) och av den 25 november 2010 om tioårsdagen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet(4),

–  med beaktande av det europeiska samförståndet om utveckling av den 19 maj 2017,

–  med beaktande av kommissionens EU-strategi för jämställdhet av den 5 mars 2020 (COM(2020)0152),

–  med beaktande av Europeiska utrikestjänstens civila insatschefs operativa riktlinjer om jämställdhetsintegrering för uppdragets ledning och personal av den 8 oktober 2018,

–  med beaktande av dokumentet om tillämpningen av FN:s säkerhetsråds resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet inom ramen för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, vilket antogs av rådet den 22 mars 2012,

–  med beaktande av de uppgraderade allmänna uppförandenormerna för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser av den 22 januari 2018,

–  med beaktande av utrikestjänstens strategi för jämställdhet och lika möjligheter 2018–2023 från november 2017,

–  med beaktande av utrikestjänstens rapport av den 10 november 2016 om referensstudien om integrering av mänskliga rättigheter och jämställdhet i Europeiska unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik,

–  med beaktande av utrikestjänstens globala strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från juni 2016,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3.5 och 21.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för utrikesfrågor,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A9-0145/2020), och av följande skäl:

A.  Principen om jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av EU:s grundläggande värden och fastställs i Europeiska unionens fördrag och i dess stadga om de grundläggande rättigheterna. Jämställdhetsintegrering bör därför genomföras och inlemmas som en övergripande princip i all EU:s verksamhet och politik. EU bör bidra till en värld där alla människor, oavsett kön, ras, hudfärg, etniska eller sociala ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning eller könsidentitet, kan leva i fred och åtnjuta lika rättigheter och möjligheter att uppnå sin potential.

B.  Det femte målet för hållbar utveckling (mål 5) är att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor i hela världen. Ingen utvecklingsstrategi kan vara effektiv om inte kvinnor och flickor kan spela en central roll, och mål 5 måste integreras horisontellt i de olika politikområden där EU har behörighet att agera.

C.  I flera länder, t.ex. Sverige, Danmark, Schweiz och Norge, har man antagit ramar för att främja en utrikespolitik med stark inriktning på jämställdhet. Frankrike, Spanien, Luxemburg, Irland, Cypern och Tyskland m.fl. har meddelat sin avsikt att prioritera jämställdhet i sin utrikespolitik. En sådan politik bör främja en genusförändrande vision av utrikespolitiken som prioriterar jämställdhet, skyddar och främjar kvinnors och andra traditionellt marginaliserade gruppers mänskliga rättigheter, garanterar deras rättvisa tillgång till sociala, ekonomiska och politiska resurser och deras deltagande på alla nivåer, anslår tillräckliga resurser för att uppnå denna vision och tar hänsyn till kvinnliga människorättsförsvarare och det civila samhället. Dessa mål bör eftersträvas i all framtida utrikes- och säkerhetspolitik för EU.

D.  Kvinnor och flickor är särskilt utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, fattigdom, väpnade konflikter och konsekvenserna av klimat- och hälsokrisen och andra nödlägen, och deras egenmakt är avgörande för att dessa problem ska kunna åtgärdas. Det har uppstått en motreaktion mot kvinnors och hbtqi-personers rättigheter. All tolkning av säkerhet måste ha en tydlig inriktning på de mänskliga rättigheterna för att det ska vara möjligt att främja åtgärder som leder till fred. Rådets hbti-riktlinjer är ett effektivt verktyg för att främja ett fullständigt åtnjutande av mänskliga rättigheter för hbti-personer och en god utgångspunkt att bygga på för att uppnå en ambitiös kommande jämställdhetsstrategi för hbti-personer.

E.  Utrikes- och säkerhetspolitik som inte företräder kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter och inte tar upp pågående orättvisor ökar obalansen ytterligare. Var och en som vill sätta stopp för dessa orättvisor måste erkänna den ojämlika maktbalansen mellan könen.

F.  Den dominerande synen på kvinnor och flickor är att de skildras som offer, vilket berövar dem deras delaktighet och utplånar deras kapacitet som aktörer för positiv förändring. En ökande bevismängd visar att kvinnors och flickors meningsfulla deltagande i förebyggande och lösning av konflikter, liksom fredsbyggande och återuppbyggnad efter konflikter ökar hållbarheten, kvaliteten och varaktigheten för fredens del och för lokalsamhällenas motståndskraft samt bidrar till att förhindra alla former av könsrelaterat våld. Trots att kvinnor spelar en sådan avgörande roll för att uppnå varaktig fred utgjorde de bara 13 procent av förhandlarna i de större fredsprocesserna mellan 1992 och 2018, och bara 4 procent av signatärerna och 3 procent av medlarna var kvinnor.

G.  Kvinnor och flickor kan utsättas för många olika former av diskriminering. Till diskrimineringen och marginaliseringen bidrar könsrelaterat våld, inbegripet tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, otillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning, rent vatten, sanitet och kosthållning, begränsat tillträde till tjänster med anknytning till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt ojämlik delaktighet i politiskt beslutsfattande, liksom i offentliga och privata institutioner. Det är särskilt viktigt att skydda flickor mot våld och diskriminering, framför allt när det gäller utbildning, information och hälso- och sjukvård, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, för att de ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter helt och fullt. Flickor som är flyktingar och migranter befinner sig i en särskilt utsatt situation.

H.  Dagens flickor är de som i framtiden måste hantera följderna av konflikter och nödlägen, och i utdragna konflikter växer de upp under skadliga förhållanden som har långvariga effekter. Flickor har särskilda behov och ställs inför särskilda utmaningar som är annorlunda än vuxna kvinnors, vilket de bredare kategorierna ”barn” eller ”kvinnor” ofta inte tar hänsyn till.

I.  Under 2020 infaller flera viktiga årsdagar för olika ramverk för kvinnors rättigheter och jämställdhet, bland annat Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking från 1995 och FN:s säkerhetsråds resolution nr 1325 om kvinnor, fred och säkerhet från 2000.

J.  EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet innebär betydande framsteg när det gäller EU:s engagemang för agendan för kvinnor, fred och säkerhet. I den understryks behovet av konkreta åtaganden och insatser, liksom behovet av att involvera, skydda och stödja kvinnor och flickor för att skapa varaktig fred och säkerhet. Trots att EU:s handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet antogs 2019 för att genomföra denna strategi, är det fortfarande en utmaning att omsätta detta politiska åtagande i handling. Det är ytterst viktigt att EU:s personal ökar sina insatser för att integrera kvinnor, fred och säkerhet i sitt arbete, inte bara för att förbättra uppdragens effektivitet utan också för att garantera kvinnors rättigheter och jämställdhet i sig.

K.  Den andra handlingsplanen för jämställdhet hade sin utgångspunkt i parlamentets rekommendationer med inriktning på att ändra EU:s institutionell kultur vid högkvarter och delegationer för att få en systematisk förändring av EU:s sätt att hantera principen om jämställdhet, liksom på att förändra kvinnors och flickors liv inom fyra centrala områden. Integrering och främjande av jämställdhet i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik är starkt beroende av att den andra handlingsplanen för jämställdhet genomförs och utvärderas på ett framgångsrikt sätt, för att man ska kunna rekommendera åtgärder för ett bättre ramverk för en framtida handlingsplan för jämställdhet (en ny, tredje EU-handlingsplan för jämställdhet 2020).

L.  Den ursprungliga, första handlingsplanen gav upphov till vissa framsteg, men kännetecknades också av ett antal brister. Hit hör en begränsad omfattning, avsaknad av jämställdhetsbudgetering, bristfälliga kunskaper i EU:s delegationer om ramen för jämställdhet, brist på åtagande inom EU:s ledarskap och avsaknad av institutionell struktur och stimulans för att motivera och stödja personalen på ett lämpligt sätt. Den andra handlingsplanen var ett viktigt steg framåt när det gäller att främja jämställdhet i EU:s yttre förbindelser, inklusive ett antal positiva trender, men det krävs fullständigt medvetande och ständigt engagemang från EU:s och dess medlemsstaters sida, dels som skydd mot eventuella försämringar, dels för att påskynda framsteg. I den andra handlingsplanen för jämställdhet förekommer fortfarande ett antal brister när det gäller genomförandet av centrala prioriteringar och jämställdhetsrelaterade mål för hållbar utveckling, utmaningar som avser korrekt rapportering av framsteg i fråga om alla mål och kvalitativa uppgifter samt integrering av ett jämställdhetsperspektiv i de politiska dialogerna. Det krävs ytterligare att man utökar dess tillämpningsområde, genomför jämställdhetsbudgetering på lämpligt sätt och anpassar tidsramarna mellan programplanering och budgetcykler. För att uppnå konkreta resultat i fråga om ökad jämställdhet i hela världen är det avgörande att EU:s ledare engagerar sig mer och att man genomför den institutionella strukturen och incitamenten för att motivera och stödja och utbilda personalen på lämpligt sätt.

M.  EU:s andra handlingsplan för jämställdhet har satt som mål att integrera jämställdhetsåtgärder i över 85 procent av alla nya EU-initiativ senast 2020. Trots de framsteg som gjorts ingick jämställdhet endast i mellan 55 och 68 procent av de nya programmen 2018.

N.  EU:s delegationer och uppdrag står i främsta led när det gäller att genomföra den andra handlingsplanen för jämställdhet i partnerländerna, och ledarskap och kunskap bland delegationernas och uppdragens ledare och personal spelar en avsevärd roll för att säkerställa att den andra handlingsplanen för jämställdhet genomförs på ett lyckat sätt. Det rekommenderas att flera kvinnor ges tillgång till ledarskaps- och förvaltningsposter i EU:s delegationer.

O.  Kvinnor är fortfarande i stor utsträckning underrepresenterade och underskattade inom politiken och beslutsprocesserna, bland annat på området för utrikespolitik och internationell säkerhet i EU och resten av världen. Inom EU innehar 6 kvinnor posten som försvarsminister och endast 3 av 27 utrikesministrar är kvinnor. Könsbalanserade utnämningar ger beslutsprocesserna ett stort mervärde.

P.  Jämställdhetsstrategin för perioden 2020–2024 har som mål att uppnå en jämn könsfördelning på 50 procent av alla nivåer i kommissionens förvaltning före utgången av 2024.

Q.  I EU:s utrikestjänst innehar män 75 procent av tjänsterna på mellanchefsnivå och 87 procent av de högre chefstjänsterna. Kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har åtagit sig att uppnå målet om en andel av 40 procent kvinnliga chefer innan hans mandatperiod är över. Hans senaste utnämningar har resulterat i en struktur med enbart manliga vice generalsekreterare.

R.  I EU:s politik är tendensen den att kvinnor presenteras som offer för sexuellt och könsrelaterat våld, och att man i första hand har tagit itu med skyddet av dem efter det att sådant våld förekommit. En mer kraftfull politik och en operativ inriktning på skydd mot människorättskränkningar, där man tar upp ojämlika maktrelationer mellan könen, skulle förbättra EU:s politik på detta område.

S.  Framsteg har uppnåtts i genomförandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter världen över, men det finns fortfarande avsevärda brister i fråga om tillhandahållande av och tillgång till dessa rättigheter. Oroväckande bakslag för kvinnors och hbtqi-personers rättigheter har konstaterats runtomkring i världen, där man begränsat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt förbjudit sexualundervisning och genusforskning. 2018 minskade antalet EU-åtgärder för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och det lägsta antalet globala åtgärder från kommissionens avdelningar för jämställdhet avsåg just sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det finns ett starkt behov av att bekräfta EU:s engagemang för främjandet, skyddet och förverkligandet av alla individers rätt att utöva fullständig kontroll över frågor som rör deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, utan diskriminering eller våld.

T.  Det arbete som utförs av jämställdhetsrådgivare och kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor är viktigt för att omsätta EU:s politik för jämställdhet samt kvinnor, fred och säkerhet i analys, planering, genomförande och utvärdering, liksom för att underlätta integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i den dagliga verksamheten. Jämställdhetsrådgivare och kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor spelar en viktig roll för att integrera jämställhetsrelaterad politik horisontellt. Det krävs ökad jämställdhetsprioritering ínom EU:s delegationer och tillräckligt med tid för jämställdhetsintegrering och projektledare som åtar sig att i tillräcklig utsträckning ta hänsyn till könsaspekter i sitt arbete, för att säkerställa att kontaktpunkterna kan utveckla sina plikter på ett tillfredsställande sätt. Det krävs ytterligare insatser för att se till att arbetsbeskrivningen för kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor innefattar deras arbetsuppgifter som ansvariga för jämställdhetsintegrering och främjande av jämställdhet.

U.  Endast en tredjedel av alla EU:s delegationer arbetar med hbtqi-personers rättigheter. EU:s hbtqi-riktlinjer tillämpas inte enhetligt, och genomförandet av dem är mycket beroende av de kunskaper och det intresse som delegationens ledning har snarare än respekten för någon strukturell strategi.

V.  Kvinnogrupper i civilsamhället och aktivister spelar en viktig roll för att främja agendan för fred och säkerhet, och deras medverkan är avgörande för att integrera jämställdhetsfrågor. Det civila samhällets utrymme krymper på många områden, bland annat när det gäller kvinnoorganisationer och kvinnliga människorättsförsvarare, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt hbtqi-personers rättigheter. Kvinnliga människorättsförsvarare ställs ofta inför ytterligare och annorlunda risker och hinder som är överlappande och har uppstått ur inrotade könsstereotyper. Konsekvent samarbete med kvinnoorganisationer och kvinnliga människorättsförsvarare måste säkerställas under hela cykeln för planering, genomförande, övervakning och utvärdering av den tredje handlingsplanen, Det behövs mer ambitiösa interna och externa åtgärder för att aktivt åtgärda alla former av bakslag och för att fortsätta arbetet i riktning mot jämställda samhällen.

W.  Begränsade medel och underbemanning är grundläggande hinder för genomförandet av EU:s jämställdhetsmål. Det saknas också politisk samstämmighet på jämställdhetsområdet, och det finns ännu inget enhetligt system som gör att jämställdhetsintegreringen i EU:s institutioner lättare kan tolkas och genomföras på samma sätt.

X.  Att inkludera jämställdhetsperspektivet i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik innebär också att erkänna och bekämpa de särskilda aspekter och effekter som globala fenomen som klimatförändringar, migration, handel och säkerhet innebär ur ett jämställdhetsperspektiv, och att sätta erfarenheterna och behoven bland kvinnor och grupper som utsätts för flera och överlappande former av diskriminering och marginalisering i centrum för beslutsprocessen.

1.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta främja kvinnors och flickors rättigheter och att arbeta för en utrikes- och säkerhetspolitik som integrerar en genusförändrande vision. Parlamentet betonar att en sådan politik bör grundas på konsekvent jämställdhetsintegrering, jämställdhetsanalys med köns- och åldersuppdelade data och jämställdhetsindikatorer, och systematiska könsspecifika konsekvensbedömningar för identifiering, utarbetande och övervakning av åtgärder inom alla sektorer för att öka jämställdheten och för att kvinnor och människor med olika bakgrund ska få en meningsfull och rättvis position i beslutsfattandet. Parlamentet uppmuntrar EU att utforska möjligheter att dela, förvalta och uppdatera jämställdhetsanalyser på ett systematiskt sätt.

2.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen, den höga representanten och medlemsstaterna att ytterligare stärka sitt stöd för jämställdhet, alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter och egenmakt i hela världen och att spela en central och växande roll för att integrera och optimera resurser i detta syfte.

3.  Europaparlamentet välkomnar de tre tematiska pelarna i den andra handlingsplanen för jämställdhet, nämligen 1) säkerställande av flickors och kvinnors fysiska och psykiska integritet, 2) främjande av ekonomiska och sociala rättigheter samt flickors och kvinnors egenmakt och 3) stärkande av flickors och kvinnors inflytande och deltagande. Parlamentet konstaterar att framstegen varit ojämna sett till de olika tematiska prioriteringarna och mellan olika EU-aktörer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, den höga representanten och alla medlemsstater att öka insatserna för att man fullt ut ska kunna genomföra EU:s jämställdhetspolitik och uppnå de standarder för prestanda som anges i denna. Parlamentet beklagar att målet med det lägsta antalet rapporterade åtgärder inom ramen för den andra handlingsplanen för jämställdhet 2018 var att bekämpa handeln med kvinnor och flickor för alla former av utnyttjande, och att detta var det enda mål där antalet rapporterade åtgärder minskade jämfört med 2017.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att under 2020 genomföra en översyn och lägga fram en ny tredje EU-handlingsplan för jämställdhet för perioden 2021–2025. Parlamentet understryker att den tredje handlingsplanen för jämställdhet bör bygga på och utvidga den grund som skapats genom den nuvarande andra handlingsplanen samt beakta de lärdomar som dragits av dess aktuella genomförande. Parlamentet understryker att detta dokument måste utformas som ett officiellt meddelande för att säkerställa effektivt genomförande av det. Parlamentet påminner om att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska följa särskilda regler och förfaranden och att medlemsstaternas och unionens politik för utvecklingssamarbete bör komplettera och stärka varandra, med fullständig respekt för EU:s principer och fördrag, däribland artiklarna 2, 3 och 5 i EU-fördraget. Parlamentet välkomnar kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna angående deras jämställdhetsstrategier via yttre åtgärder för att följa de politiska målen i linje med handlingsplanen för jämställdhet inom sina behörighetsområden.

5.  Parlamentet välkomnar EU:s handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet, och vill att den genomförs på ett kraftfullt sätt. Parlamentet välkomnar att främjandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet inkluderats i EU:s och Natos gemensamma förklaring om samarbete från 2018. Parlamentet välkomnar beslutet att förnya EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati samt vill att jämställdhetsintegrering och riktade åtgärder för jämställdhet och kvinnors rättigheter inkluderas i handlingsplanen, medräknat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet välkomnar dessutom den nya EU-strategin för utrotande av människohandel som planeras för 2021.

6.  Europaparlamentet efterlyser större politisk samstämmighet och samordning i samband med uppfyllandet av de många åtaganden om jämställdhet som ingår i EU:s yttre åtgärder. Parlamentet understryker att EU:s strategi bör knytas till och synkroniseras med den nya tredje handlingsplanen för jämställdhet och anser att EU-handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet för 2019 ska ingå i den tredje handlingsplanen för jämställdhet som ett separat kapitel. Parlamentet betonar vikten av den befintliga normativa ramen för agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet understryker att denna ram bör utgöra grundvalen för alla åtgärder på EU-nivå och internationell nivå och att varje försök att ge upp eller återkalla åtaganden som ingåtts inom detta område beslutsamt måste förkastas.

7.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att anta en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik som tar upp hindren för kvinnors tillgång till och bibehållande av inte enbart ledarroller på hög nivå och nyckelposter som ambassadörer och medlare i internationella fredssamtal och fredsförhandlingar, utan även positioner på ingångsnivå. Parlamentet påminner om att det är viktigt att beakta faktorer som kan avskräcka kvinnor från att delta, exempelvis avsaknad av politiska strategier för att uppnå balans mellan arbete och privatliv, ojämlik fördelning av familjeansvar och förväntningar att kvinnor ska vara de primära vårdgivarna, som ofta medför att kvinnor gör uppehåll i karriären eller börjar arbeta deltid, liksom den globala allmänna uppfattningen av kvinnors ledarskap. Parlamentet understryker vidare att principen om lika lön för likvärdigt arbete är en av EU:s grundläggande principer som bidrar till målen att främja kvinnors ledarskap i agendan för kvinnor, fred och säkerhet, och att den bör integreras genom främjandet av kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter såväl inom som utanför EU. Parlamentet framhåller att medlemsstaterna har en skyldighet att avskaffa diskriminering på grund av kön när det gäller alla aspekter och villkor som avser lika lön för samma eller likvärdigt arbete.

Jämställdhet som en vägledande princip för EU:s yttre åtgärder

8.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, berörda avdelningar inom kommissionen, de europeiska byråer som arbetar utanför Europeiska unionens gränser och medlemsstaterna att systematiskt integrera ett jämställdhetsperspektiv och ett intersektionellt perspektiv i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, utvidgning, handelspolitik och utvecklingspolitik, inbegripet i multilaterala forum och i all politik, politiska och strategiska dialoger, offentliga uttalanden, global rapportering om och övervakning av de mänskliga rättigheterna samt processer för övervakning, utvärdering och rapportering. Parlamentet insisterar på att jämställdhet bör vara ett centralt värde i alla EU:s yttre åtgärder.

9.  Europaparlamentet understryker att det behövs ytterligare analys av den inneboende maktdynamiken i EU:s politik och praxis och i den nuvarande programplaneringen för att analysera och hantera effekterna på jämställdheten.

10.  Europaparlamentet påminner om vikten av att integrera ett intersektionellt perspektiv i alla EU:s yttre åtgärder och om att alla EU:s åtgärder bör ta hänsyn till erfarenheterna från kvinnor med olika bakgrunder och särskilt kvinnor som möter flera och överlappande former av diskriminering och marginalisering på grund av ålder, kön, ras, religion, socioekonomisk och juridisk status, förmåga, sexuell läggning och könsidentitet. Parlamentet påminner om att kvinnor inte är en homogen grupp och att inte alla kvinnor talar med samma röst.

11.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa fortsatt engagemang för genomförandet av den tredje handlingsplanen på högsta politiska nivå. Parlamentet begär att man i den tredje handlingsplanen klargör att 85 procent av det offentliga utvecklingsbiståndet bör gå till program där jämställdhet är ett viktigt eller primärt mål och att en avsevärd del av det offentliga utvecklingsbiståndet inom detta bredare åtagande bör anslås till program där jämställdhet, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, är ett primärt mål. Parlamentet efterlyser ytterligare riktade åtgärder för att uppnå jämställdhet. Parlamentet vill dessutom att man i den nya handlingsplanen ska stärka den solida evidensbaserade strategin i den andra handlingsplanen med kvalitativa analyser för att utvärdera de verkliga effekter som sådana program har på främjandet av jämställdhet. Parlamentet efterlyser bättre rapportering av den EU-finansiering för jämställdhet som avsatts för och betalats ut i partnerländerna genom den tredje handlingsplanen för jämställdhet.

12.  Europaparlamentet rekommenderar att den tredje handlingsplanen för jämställdhet ska åtföljas av tydliga, mätbara och tidsbundna framgångsindikatorer för att övervaka förändringar på kort, medellång och lång sikt, fördelning av ansvar till olika aktörer samt tydliga mål för varje partnerland, vilka utarbetas i nära samarbete med det berörda partnerlandet och aktiv involvering av organisationer i det civila samhället, andra berörda civilsamhälleliga aktörer samt lokala små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och EU:s medlemsstater att genom den nya handlingsplanen för jämställhet bekräfta åtagandet om att integrera jämställdhet i alla sektorer. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, de berörda avdelningarna inom kommissionen och EU:s medlemsstater att föreslå ytterligare jämställdhetsinriktade åtgärder.

13.  Europaparlamentet vill att den tredje handlingsplanen för jämställdhet ska avvärja bakslagen i fråga om kvinnors rättigheter genom att stärka tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för kvinnor och flickor, och att säkerställa skyddet av dem mot tvång, våld, diskriminering och övergrepp. Parlamentet understryker även att EU:s nya handlingsplan för jämställdhet uttryckligen bör omfatta att skydda, engagera och främja kvinnor och deras rättigheter i alla sammanhang och att inkludera känsliga stater och konfliktrelaterade sammanhang.

14.  Europaparlamentet anser att utbildning är avgörande för att uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor. Parlamentet uppmanar därför EU att öka sitt engagemang för att främja jämställdhet och bekämpa könsstereotyper i och via utbildningssystemen i sin kommande tredje handlingsplan för jämställdhet. Parlamentet vill i detta sammanhang att man beaktar en rad möjligheter inom områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

15.  Europaparlamentet välkomnar EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet och EU:s handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet som antogs 2019 och kräver att den genomförs på ett kraftfullt sätt. Parlamentet beklagar dock att det trots tydliga mål och indikatorer fortfarande är en utmaning att omsätta detta politiska åtagande i handling och kräver fortsatta insatser. Parlamentet betonar vikten av nationella handlingsplaner för genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet välkomnar att nästan alla EU-medlemsstater kommer att anta nationella handlingsplaner för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 i slutet av året. Parlamentet beklagar dock att endast en av dem har anslagit en budget för genomförandet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anslå en sådan budget och att utveckla nationella mekanismer för parlamentarisk tillsyn samt att införa kvoter för kvinnors deltagande i mekanismer för kontroll, utvärdering och tillsyn. Parlamentet beklagar att många EU-tjänstemän inte har integrerat frågor om kvinnor, fred och säkerhet i sitt arbete och att denna agenda betraktas som något man kan tillämpa efter eget gottfinnande och med målet att effektivisera uppdrag, men inte som ett sätt att säkerställa kvinnors rättigheter och jämställdhet i sig.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina insatser för att genomföra en strukturerad jämställdhetsbaserad budgetstrategi för att korrekt följa alla relaterade utgifter, även på området yttre åtgärder, och att organisera förhands- och efterhandsbedömningar av könsspecifika konsekvensbedömningar av de olika program som finansieras av EU samt att rapportera om detta till Europaparlamentet. Parlamentet betonar att denna utvärdering bör baseras på köns- och åldersuppdelade uppgifter och att resultatet bör integreras i programcykeln. Parlamentet betonar att jämställdhetsanalysens tillförlitlighet måste förbättras genom att man harmoniserar de uppgifter som samlats in av EU:s delegationer på ett sätt som gör dem jämförbara. Parlamentet anser att jämställdhetsanalyser bör spela en roll vid fastställandet av landspecifika strategiska mål, program, projekt och dialoger.

17.  Europaparlamentet efterlyser stöd för fördelning av 85 procent av den särskilda finansiering som öronmärkts för program med jämställdhet som ett viktigt eller huvudsakligt mål inom ramen för den föreslagna förordningen om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, samt minskade administrativa hinder så att lokala och små civilsamhälleliga organisationer får tillgång till finansiering. Parlamentet betonar vikten av att göra ytterligare jämställdhetsintegrering och riktade åtgärder till tydliga mål i enlighet med förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och se till att partnerna kan räkna med tillräckligt politiskt och ekonomiskt stöd för att genomföra förordningen. Parlamentet vill att det används könsspecifika indikatorer under etapperna projektval, övervakning och utvärdering i alla åtgärder inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som får finansiering från EU:s budget. Parlamentet betonar behovet av att öka den effektiva användningen av befintliga och framtida EU-resurser genom jämställdhetsbudgetering, särskilt i tider av utmaningar såsom nästa fleråriga budgetram, budgetbegränsningar och konsekvenserna efter covid-19-krisen.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och EU-delegationerna att erkänna flickor och unga kvinnor som drivkrafter för förändring och stödja att de på ett tryggt, meningsfullt och inkluderande sätt kan medverka i det civila och offentliga livet, inklusive genom att beakta återkopplingen från ungdomsledda organisationer och ge dem stöd genom kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet understryker den positiva roll som flickor, unga kvinnor och kvinnor har för att åstadkomma varaktig fred och social sammanhållning, bland annat genom lokala initiativ för konfliktförebyggande och fredsbyggande som drivs av flickor och kvinnor. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att säkerställa en tillräcklig budget för utbildning i nödsituationer så att varje flicka kan lyckas, trots situationer som beror på konflikter och naturkatastrofer.

19.  Europaparlamentet erkänner att humanitära kriser intensifierar de utmaningar som är relaterade till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och påminner om att kvinnor och flickor i krisområden, inbegripet i särskilt utsatta grupper som flyktingar och migranter, är särskilt utsatta för sexuellt våld, sexuellt överförbara sjukdomar, sexuellt utnyttjande, våldtäkt som vapen i krig och oönskade graviditeter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samband med sitt humanitära bistånd ge hög prioritet åt frågor som gäller jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, liksom ansvarighet och tillgång till domstolsprövning och möjligheter att överklaga när det gäller brott mot sexuella och reproduktiva rättigheter och könsrelaterat våld, även i samband med utbildning av humanitära aktörer samt nuvarande och framtida finansiering. Parlamentet framhåller vikten av rekommendationen från OECD:s biståndskommitté (DAC) om upphörande av sexuellt utnyttjande, övergrepp och trakasserier i samband med utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att aktörer som är verksamma på området för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd fokuserar på att bekämpa övergrepp och trakasserier i konfliktrelaterade situationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förespråka inkludering av kvinnorättsorganisationer, liksom kvinnoledda organisationer och försvarare av kvinnors mänskliga rättigheter, i strukturerna för samordning och beslutsfattande i humanitära frågor.

20.  Europaparlamentet förespråkar granskning av synergieffekterna mellan dessa interna och externa EU-program för att säkerställa en konsekvent och kontinuerlig strategi gällande politiken inom och utanför unionen, såsom är fallet när det gäller kvinnlig könsstympning.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en värdebaserad EU-handelspolitik som säkerställer en hög skyddsnivå för arbetstagarrättigheter och miljömässiga rättigheter samt respekten för de grundläggande friheterna och mänskliga rättigheterna, inbegripet jämställdhet. Parlamentet påminner om att alla EU:s handels- och investeringsavtal måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och inkludera ett ambitiöst och verkställbart kapitel om handel och hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att förhandlingar om handelsavtal skulle kunna utgöra ett viktigt verktyg för att främja jämställdhet och stärka kvinnors egenmakt i tredjeländer, och efterlyser könsuppdelade uppgifter om handelns effekter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att inkludera de landspecifika och sektorsspecifika jämställdhetseffekterna av EU:s handelspolitik och handelsavtal i förhands- och efterhandsbedömningar. Parlamentet betonar att resultaten av den könsinriktade analysen bör beaktas i handelsförhandlingarna – med hänsyn till både deras positiva och negativa effekter under hela processen, från förhandlingsstadiet till genomförandet – och bör åtföljas av åtgärder för att förebygga eller kompensera för eventuella negativa effekter. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att för första gången för EU:s del se till att ett särskilt jämställdhetskapitel införs i det moderniserade associeringsavtalet mellan Chile och EU, och efterlyser främjande av och stöd för införandet av sådana kapitel i alla EU:s framtida handels- och investeringsavtal, med utgångspunkt i befintliga internationella exempel och på grundval av deras mervärde enligt de bedömningar som gjorts.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut efterleva den gemensamma ståndpunkten om vapenexport, och uppmanar särskilt medlemsstaterna att beakta risken för att exporterat material används för, eller underlättar, könsrelaterat våld eller våld mot kvinnor eller barn. Parlamentet betonar att ett könsmedvetet tillvägagångssätt innebär en människocentrerad säkerhetsstrategi som syftar till att förbättra kvinnors trygghet, inbegripet ekonomisk, social och hälsorelaterad trygghet.

Fokus på jämställdhet och mångfald i EU:s institutionella kultur inom högkvarter och delegationer

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta en formell arbetsgrupp för jämställdhet. Parlamentet efterlyser en ny rådskonstellation som samlar EU:s ministrar och statssekreterare med ansvar för jämställdhetsfrågor i syfte att underlätta jämställdhetsintegrering i all EU-politik, inbegripet utrikes- och säkerhetspolitiken.

24.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av utrikestjänstens chefsrådgivare för jämställdhet och av EU:s informella arbetsgrupp för kvinnor, fred och säkerhet hittills, även för att säkerställa att berörda organisationer i det civila samhället deltar i diskussionerna. Parlamentet beklagar däremot den begränsade kapaciteten vad gäller personal och resurser som har tilldelats uppdraget för chefsrådgivaren för jämställdhet samt uppmanar chefsrådgivaren att rapportera direkt till vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet betonar behovet av en ännu mer effektiv användning av de resurser som avsatts för detta ändamål. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att fortsätta sina insatser för jämställdhetsintegrering, utse en heltidsanställd jämställdhetsrådgivare vid varje direktorat inom utrikestjänsten som rapporterar direkt till chefsrådgivaren och att uppmuntra sin personal att samarbeta nära med Europeiska jämställdhetsinstitutet. Parlamentet betonar att kunskapsdelning mellan EU:s institutioner och byråer är ett betydande och mycket effektivt verktyg för att undvika höga administrativa kostnader och onödig ökning av byråkratin.

25.  Europaparlamentet välkomnar utrikestjänstens strategi för jämställdhet och lika möjligheter för 2018–2023 och vill att den uppdateras så att den omfattar konkreta, mätbara och bindande politiska åtaganden om kvinnors deltagande i ledande befattningar. Parlamentet yrkar på att målet om 50 procent kvinnor i ledande befattningar ska uppnås, bland annat som delegationschefer och ledare för uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Parlamentet välkomnar kommissionens framsteg i detta avseende i och med att kvinnor utgör 41 procent av cheferna på alla nivåer. Parlamentet beklagar att utrikestjänsten långt ifrån att nå detta mål, eftersom bara två av EU:s åtta särskilda representanter är kvinnor, och kvinnor endast innehar 31,3 procent av befattningarna som chefer på mellannivå och 26 procent av befattningarna på högsta ledningsnivå. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att vidta nödvändiga åtgärder för att råda bot på denna situation, och uppmanar medlemsstaterna att föreslå fler kvinnor till ledande befattningar.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av principen om icke-diskriminering och mångfald inom EU:s institutioner, i enlighet med artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet framhåller att utrikestjänsten måste anpassa sina rekryterings- och anställningsprocesser för att beakta mångfald och inkludering i högre grad. Parlamentet betonar behovet av jämställdhetsmedvetna rekryteringsförfaranden, inbegripet av Europeiska rekryteringsbyrån. Parlamentet vill att ett jämställdhetsmedvetet ledarskap ska ingå i arbetsbeskrivningarna för chefer på mellannivå och högre nivå.

27.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att se till att cheferna för EU:s delegationer utomlands har ett formellt ansvar för att se till att jämställdhet integreras i alla delar av delegationernas arbete och att de är skyldiga att rapportera om detta. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att se till att det finns särskilda kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor i EU:s delegationer för att säkerställa smidiga arbetsflöden och minimera byråkratin. Parlamentet betonar behovet av att kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor har tillräckliga resurser och tillräckligt med tid för att utföra sina uppgifter samt arbetsbeskrivningar som anger deras ansvarsområden. Parlamentet betonar att de bör rapportera direkt till delegationschefen/avdelningschefen, ha tillgång till alla relevanta handlingar och all relevant utbildning som behövs för att de ska kunna utföra sina uppgifter och ha ledningsansvar när så är lämpligt. Parlamentet efterlyser riktlinjer för jämställdhet för alla EU-delegationer och i detta sammanhang utveckling av onlinerapportering, tydliga mallar och en handbok för att underlätta delegationernas arbete.

28.  Europaparlamentet understryker att det inte är möjligt att uppnå jämställdhet utan en jämställdhetsinriktad ledning. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang obligatorisk och skräddarsydd utbildning om jämställdhet och jämställdhetsintegrering för alla chefer inom utrikestjänsten, all personal vid EU:s diplomatiska beskickningar samt alla chefer eller befälhavare för uppdrag och insatser inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Parlamentet framhåller att uppdragsbeskrivningar och arbetsbeskrivningar för de nya EU-delegationscheferna måste innefatta särskilda hänvisningar till jämställdhet. Parlamentet understryker att deras utvärderingar måste innefatta särskilda kriterier för åtgärder som vidtagits för att garantera jämställdhetsintegrering. Parlamentet betonar att främjandet av kvinnors rättigheter och jämställdhet bör vara övergripande prioriteringar för alla EU:s särskilda representanter och utgöra en hörnsten i deras mandat, särskilt för EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter.

29.  Europaparlamentet betonar att kvinnors deltagande i GSFP-uppdrag bidrar till uppdragets effektivitet och är en drivkraft för EU:s trovärdighet som förespråkare för lika rättigheter för kvinnor och män i hela världen. Parlamentet välkomnar att alla civila GSFP-uppdrag nu har utsett en jämställdhetsrådgivare och uppmanar de militära GSFP-uppdragen att göra detsamma. Parlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att föreslå kvinnliga kandidater för de befintliga lediga befattningarna. Parlamentet vill att all EU-utplacerad militär och civil personal är tillräckligt utbildad i fråga om jämställdhet samt kvinnor, fred och säkerhet, särskilt när det gäller hur ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i deras uppgifter. Parlamentet beklagar att antalet kvinnor som arbetar inom GSFP-uppdrag och särskilt inom de militära uppdragen fortfarande är mycket lågt. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att främja behovet av ett konkret mål och politiska åtaganden för att utöka antalet kvinnor i EU:s krishanteringsuppdrag och -insatser. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att undersöka olika sätt att stärka politiken för rekrytering och bibehållande av personal samt främja kvinnors medverkan i fredsbyggande och fredsbevarande uppdrag.

30.  Europaparlamentet beklagar att bara ett fåtal av EU:s GSFP-uppdrag tillhandahåller utbildning om sexuella och könsrelaterade trakasserier och uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att tillhandahålla obligatorisk utbildning om sådana trakasserier i alla uppdrag och insatser samt säkerställa att visselblåsare och offer får verkligt skydd. Parlamentet vill att de uppgraderade allmänna uppförandenormerna för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser uppdateras så att de inbegriper principen om nolltolerans mot att EU:s ledare och chefer underlåter att vidta åtgärder i samband med sexuellt och könsrelaterat våld.

31.  Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att inkludera hänvisningar till FN:s säkerhetsråds resolution 1325 och uppföljningsresolutioner i rådsbeslut och uppdragsbeskrivningar som avser GSFP-uppdrag, och att se till att GSFP-uppdrag och GSFP-insatser har en årlig handlingsplan för hur de mål som anges i den framtida tredje handlingsplanen för jämställdhet och EU:s handlingsplan om kvinnor, fred och säkerhet ska genomföras. Parlamentet efterlyser en jämställdhetsanalys i nya GSFP-instrument, inbegripet Europeiska försvarsfonden och den föreslagna europeiska fredsfaciliteten.

32.  Europaparlamentet välkomnar det växande nätverket av kontaktpersoner för jämställdhet, med ledningsstöd och tillgång till utbildning. Parlamentet noterar i detta avseende att ett regionalt möte för kontaktpunkter för jämställdhet på västra Balkan och i Turkiet anordnades i syfte att stärka jämställdhetsarbetet och jämställdhetsintegreringen. Parlamentet välkomnar det förbättrade samarbetet med länderna på västra Balkan inom ramen för G7-partnerskapsinitiativet, där EU enades om att samarbeta med Bosnien och Hercegovina för att stärka agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

33.  Europaparlamentet understryker vikten av att främja jämställdhet i EU:s utrikespolitik, även genom parlamentets förbindelser med tredjeländer. Parlamentet välkomnar i detta avseende parlamentsdelegationernas beslut att utse en företrädare för jämställdhetsfrågor i varje delegation. Parlamentet understryker behovet av att främja jämlikhet och mångfald i delegationernas hela verksamhet, även under officiella parlamentariska möten med tredjeländer.

Prioritering av skydd och främjande av kvinnors och flickors rättigheter och deras deltagande

34.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att uppfylla alla internationella åtaganden som rör den globala jämställdhetsagendan. Parlamentet uppmanar dem vidare att uppmuntra och stödja partnerstater att återkalla sina reservationer mot konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt att genomföra deklarationen och handlingsplanen från FN:s fjärde internationella kvinnokonferens i Peking 1995, bland annat genom lagstiftning.

35.  Europaparlamentet påminner om kvinnors viktiga uppgift som fredsbyggare och betonar vikten av kvinnors roll för att främja dialog och fredsbyggande och för att få olika perspektiv på fredens och säkerhetens betydelse. Parlamentet påpekar att säkerställandet av kvinnors meningsfulla och likvärdiga delaktighet i EU:s utrikespolitiska förhandlingar och processer för fred och säkerhet hänger ihop med ökad ekonomisk tillväxt, färre människorättsbrott och främjande av global säkerhet, demokrati och hållbar fred. Parlamentet noterar att främjandet av kvinnors rättigheter i kris- och konfliktdrabbade länder skapar starkare och motståndskraftigare samhällen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten och medlemsstaterna att skydda flickors och kvinnors rättigheter och säkerställa deras fullständiga och meningsfulla medverkan inom alla stadier av konfliktcykeln i samband med EU:s insatser för konfliktförebyggande och medling.

36.  Europaparlamentet påpekar den centrala betydelsen av åtaganden om att förebygga, bekämpa och lagföra alla former av sexuellt och könsrelaterat våld, däribland våld i nära relationer, våld på nätet och skadliga sedvänjor såsom kvinnlig könsstympning och barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld samt konfliktrelaterat sexuellt och könsbaserat våld, människohandel, sexuellt utnyttjande, sexuella övergrepp och trakasserier. Parlamentet betonar behovet av stöd till efterlevande i detta sammanhang. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas kvinnor och flickor som utsätts för flera olika överlappande former av diskriminering. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ratificera Istanbulkonventionen, som är det första rättsligt bindande internationella instrumentet för att förhindra och bekämpa våld mot kvinnor, och därmed föregå med gott exempel överallt i världen och skapa trovärdighet för EU:s engagemang att utplåna detta våld i samband med sina yttre förbindelser. Parlamentet efterlyser en översyn och uppdatering av EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor, och kräver att alla former av diskriminering av dem bekämpas.

37.  Europaparlamentet understryker att det inte är möjligt att uppnå jämställdhet utan att män och pojkar inkluderas. Parlamentet anser att män och pojkar måste inbjudas att delta i processen för att främja jämställdhet och aktivt delta som aktörer för förändring för att på så sätt åtgärda könsstereotyper. Parlamentet påminner i synnerhet om den roll och det ansvar män och pojkar har för att bekämpa sexuellt och könsrelaterat våld.

38.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten och medlemsstaterna att säkerställa att EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare genomförs fullt ut och att det antas en bilaga som syftar till att erkänna och utveckla ytterligare strategier och verktyg för att bättre och mer effektivt hantera och förebygga de specifika situationer, hot och riskfaktorer som försvarare av kvinnors mänskliga rättigheter, bland annat flickor och unga kvinnliga aktivister, ställs inför. Parlamentet efterlyser omedelbart införande av ett jämställdhetsperspektiv och särskilda åtgärder för att stödja kvinnliga människorättsförsvarare i alla program och styrmedel som syftar till att skydda människorättsförsvarare.

39.  Parlamentet understryker att kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter i många delar av världen inte garanteras helt och fullt, och att det civila samhällets organisationer, däribland organisationer för kvinnors och flickors rättigheter, konfronteras med allt större utmaningar i det krympande demokratiska utrymmet i världen. Parlamentet påminner om det väsentliga arbete som utförs av civilsamhälleliga organisationer på plats för att upprätthålla fred och främja kvinnors engagemang i fredsprocesser, politik, samhällsstyrning, institutionsuppbyggnad, rättsstaten och säkerhetssektorn. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer att övervaka bakslag för jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt tendenser att krympa utrymmet för det civila samhället och att vidta särskilda åtgärder för att skydda dem mot hot, trakasserier, våld och hatpropaganda. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen, utrikestjänsten, medlemsstaterna och cheferna för EU:s delegationer att säkerställa stöd till lokala organisationer i det civila samhället, bland annat kvinnoorganisationer och människorättsförsvarare, genom att främja en lämplig nivå av kapacitetsuppbyggnad, samt att göra samarbete och samråd med dem till ett standardinslag i deras arbete. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att stödja initiativ som syftar till att utmana och förändra negativa könsnormer och stereotyper i alla sammanhang.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att systematiskt stödja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, vilket kommer att bidra till uppnåendet av alla hälsorelaterade globala mål för hållbar utveckling, såsom mödravård och åtgärder för att undvika högriskförlossningar och minska spädbarns- och barnadödligheten. Parlamentet betonar behovet av att stödja tillgång till familjeplanering och mödravård, omfattande åldersanpassad sexualundervisning, preventivmedel, säker och laglig abort samt respekt för kvinnors rätt att själva bestämma över sina kroppar och skyddas mot alla former av diskriminering, tvång eller våld i detta hänseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att motverka effekterna av den så kallade ”globala munkavleregeln” genom att på ett betydande sätt stödja finansiering av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, bland annat genom de finansieringsinstrumentet som finns tillgängliga för EU:s yttre förbindelser.

41.  Europaparlamentet påminner om att kvinnor och flickor drabbas oproportionerligt hårt av klimatförändringarna till följd av kulturell och strukturell bristande jämställdhet. Parlamentet erkänner att jämställdhet är avgörande för att uppnå fred, säkerhet och hållbar utveckling och hantera klimatutmaningarna effektivt, och att en rättvis och jämlik övergång där ingen lämnas utanför förutsätter att alla klimatåtgärder innefattar ett intersektionellt jämställdhetsperspektiv. Parlamentet beklagar att bara 30 procent av klimatförhandlarna är kvinnor och påminner om att kvinnors meningsfulla och jämlika medverkan i beslutsorgan på EU-nivå samt nationell och lokal nivå vid fastställandet av klimatpolitik och klimatåtgärder är av central betydelse för att de långsiktiga klimatmålen ska uppnås. Parlamentet rekommenderar med kraft att den tredje handlingsplanen för jämställdhet ska innehålla tydliga kopplingar till Parisavtalet, och uppmanar EU och dess medlemsstater att se till att kvinnoorganisationer får tillgång till internationella klimatfonder.

42.  Europaparlamentet beklagar att kvinnor och flickor runtom i världen fortfarande utsätts för systematisk diskriminering som antar många former. Parlamentet noterar behovet av att bekämpa fattigdom bland kvinnor genom att säkerställa deras lika tillgång till ekonomiska resurser. Parlamentet påminner om att ökad inkludering av kvinnor på arbetsmarknaden, bättre stöd till kvinnors entreprenörskap, skydd av lika möjligheter och lika lön för kvinnor och män samt främjande av balans mellan arbete och privatliv är centrala faktorer för att åstadkomma ett hållbart och inkluderande ekonomiskt välstånd på lång sikt, bekämpa orättvisor och stimulera kvinnors ekonomiska oberoende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att i detta avseende öka tillgången till finansiering, även genom mikrokrediter, och att samarbeta med partnerländer för att främja kvinnors ställning, inbegripet på områden som arvsrätt till egendom och mark, tillgång till rättslig status och finansiell och digital kompetens samt skydd mot barnarbete och andra former av utnyttjande.

43.  Europaparlamentet understryker behovet av att genomföra ett jämställdhetsperspektiv inom EU:s migrationspolitik som garanterar kvinnor och flickor som är asylsökande och flyktingar deras rättigheter, och av att omedelbart införa asyl- och migrationsförfaranden som tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet, samt utöka arbetet för att säkerställa korrekt identifiering och skydd mot eventuellt våld, trakasserier, våldtäkter och handel med kvinnor vid mottagningscenter i hela Europa.

44.  Europaparlamentet fördömer alla former av våld mot kvinnor och flickor, inbegripet människohandel. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka samarbetet med tredjeländer för att bekämpa alla former av människohandel, med särskild hänsyn till könsdimensionen i människohandeln för att specifikt bekämpa barnäktenskap, sexuellt utnyttjande av kvinnor och flickor samt sexturism. Parlamentet kräver att man inför en genusmedveten strategi mot människohandeln som på ett omfattande sätt behandlar dess konsekvenser för åtnjutandet av en bred uppsättning mänskliga rättigheter.

45.  Europaparlamentet insisterar på att flickor och kvinnor som är offer för våldtäkt i krig ska ha rätt till icke-diskriminerande vård och i synnerhet till omfattande medicinsk vård. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att säkerställa skyddet av rätten till liv och värdighet för alla kvinnor och flickor genom att aktivt bekämpa skadlig praxis. Parlamentet framhåller att bruket av våldtäkter som vapen i krig och förtryck måste undanröjas, och att EU måste sätta press på tredjeländers regeringar och alla berörda aktörer i regioner där sådana former av könsrelaterat våld förekommer, i syfte att sätta stopp för det, lagföra förövarna och arbeta med överlevare, drabbade kvinnor och samhällen för att hjälpa dem att läka och återhämta sig.

46.  Europaparlamentet noterar de fortsatta framstegen i genomförandet av EU:s och FN:s Spotlight-initiativ för att undanröja våld mot kvinnor och flickor i hela världen, som omfattade 270 miljoner euro i åtaganden för program i Afrika och Latinamerika 2018. Parlamentet efterlyser ett kraftfullt EU-ledarskap när det gäller uppmaningen till insatser mot könsrelaterat våld i krissituationer och det stöd som ges personer som överlevt konfliktrelaterat sexuellt och könsrelaterat våld. I detta sammanhang påminner parlamentet kommissionen och EU:s medlemsstater om betydelsen av resultatet av Oslokonferensen om upphörande av sexuellt och könsbaserat våld vid humanitära kriser.

47.  Europaparlamentet noterar att EU och FN under 2018 enades om en ny uppsättning framåtblickande prioriteringar för samarbete om fredsinsatser och krishantering 2019–2021. Parlamentet betonar behovet av att göra inrättandet av en samarbetsplattform för EU och FN som avser kvinnor, fred och säkerhet till en viktig del av den utrikes- och säkerhetspolitiska agendan.

48.  Europaparlamentet noterar att FN har varnat för att covid-19-pandemin exponerar och förvärrar alla typer av ojämlikhet, inbegripet ojämlikhet mellan könen. Parlamentet är djupt oroat över den ojämlika fördelningen av både hushållsarbete och arbete inom den offentliga omsorgen, där kvinnor utgör omkring 70 procent av den globala arbetskraften inom hälso- och sjukvården, den oroväckande ökningen av könsrelaterat våld, delvis på grund av förlängda perioder av isolering, och begränsad tillgång till reproduktiv hälso- och sjukvård samt mödrahälsovård. Parlamentet efterlyser därför utveckling av riktade och specifika åtgärder för att hantera covid-19-pandemins socioekonomiska konsekvenser för kvinnor och flickor. Parlamentet betonar att tillräcklig finansiering snarast måste göras tillgänglig för att säkerställa att kvinnoorganisationer, människorättsförsvarare och fredsbyggare har fullständig och obehindrad tillgång till högkvalitativ teknik för att göra det möjligt för dem att på ett meningsfullt sätt delta i beslutsprocesserna under covid-19-krisen. Parlamentet betonar att vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen måste erkänna behovet av människors säkerhet, vilket omfattar alla aspekter av EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet betonar att man måste se till att genomförandet av EU:s globala svar på covid-19 tar hänsyn till jämställdhet och att kvinnors och andra marginaliserade gruppers specifika behov hanteras på lämpligt sätt samt att deras deltagande i hela programplaneringscykeln säkerställs.

o
o   o

49.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 101, 15.4.2011, s. 1. (2) EUT L 335, 17.12.2011, s. 1. (3) EUT C 76, 9.3.2020, s. 168. (4) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 56.