Antagna texter - Den gemensamma jordbrukspolitiken – stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta och som finansieras av EGFJ och Ejflu ***I

Choisissez la langue de votre document :

Index

Föregående

Nästa

All text

Förfarande : 2018/0216(COD)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång : A8-0200/2019
Ingivna texter : A8-0200/2019		Debatter : PV 20/10/2020 - 5 CRE 20/10/2020 - 5 PV 23/11/2021 - 2 CRE 23/11/2021 - 2		Omröstningar : PV 20/10/2020 - 21 PV 21/10/2020 - 9 PV 21/10/2020 - 17 PV 22/10/2020 - 2 PV 22/10/2020 - 12 PV 22/10/2020 - 16 CRE 22/10/2020 - 2 PV 23/10/2020 - 3 PV 23/10/2020 - 11 PV 23/11/2021 - 6		Antagna texter : P9_TA(2020)0287 P9_TA(2021)0456

Antagna texter

999k

345k

Fredagen den 23 oktober 2020 - Bryssel

Den gemensamma jordbrukspolitiken – stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta och som finansieras av EGFJ och Ejflu ***I

P9_TA(2020)0287

A8-0200/2019

Europaparlamentets ändringar(1) antagna den 23 oktober 2020 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler för stöd till strategiska planer som ska utarbetas av medlemsstaterna enligt den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken) och finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (COM(2018)0392 – C8-0248/2018 – 2018/0216(COD))(2)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag

Ändring

Ändring ar 776 och 847
Förslag till förordning
Skäl 1

(1) I kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén av den 29 november 2017 med titeln Framtiden för livsmedel och jordbruk fastställs utmaningar, mål och inriktning för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020. Bland målen ingår bland annat att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) måste bli mer resultatinriktad och marknadsinriktad, förstärka åtgärder för modernisering och hållbarhet, även den ekonomiska, sociala, demografiska, miljömässiga och klimatrelaterade hållbarheten inom jord- och skogsbruket och i landsbygdsområden, samt bidra till att minska den administrativa bördan för stödmottagare. Den nya politiken bör även innebära en förenkling för stödmottagarna, som bör få rimliga inkomster. Om den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna uppnå dessa mål är det av största vikt att finansieringen i den fleråriga budgetramen 2021–2027 ligger kvar på samma nivå som för 2014–2020.

Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)

(1a) Den gemensamma jordbrukspolitiken fortsätter att spela en central roll i utvecklingen av unionens landsbygdsområden. Man måste därför försöka bromsa den gradvisa nedläggningen av jordbruksverksamhet genom att bibehålla en stark gemensam jordbrukspolitik med tillräckliga medel, så att man kan minska avfolkningen av landsbygden och fortsätta att tillmötesgå konsumenternas krav i frågor som rör miljö, livsmedelssäkerhet och djurskydd. Med tanke på de utmaningar som producenterna i unionen står inför till följd av nya lagstiftningskrav och en mer uttalad miljöambition, mot bakgrund av prisvolatilitet och unionens öppnare gränser för import från tredjeländer, bör budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken bibehållas på åtminstone samma nivå som under perioden 2014–2020.

Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1b (nytt)

(1b) För att hantera den gemensamma jordbrukspolitikens globala dimension och konsekvenser bör kommissionen säkerställa konsekvens och kontinuitet i förhållande till unionens övriga externa politikområden och instrument, särskilt på områdena för utvecklingssamarbete och handel. Unionens engagemang för en konsekvent politik för utveckling innebär att man måste beakta utvecklingsmål och utvecklingsprinciper när man utformar politiken.

Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2

(2) Eftersom den gemensamma jordbrukspolitiken måste kunna reagera bättre på de utmaningar och möjligheter som uppkommer på unionsnivå, nationell, regional och lokal nivå, och på jordbruken, måste förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken förenklas och i sina resultat bättre anpassas till unionens mål, samtidigt som den administrativa bördan minskas avsevärt, i synnerhet för de slutliga stödmottagarna. Att grunda den gemensamma jordbrukspolitiken på prestation (genomförandemodellen) innebär att unionen bör ställa upp de grundläggande politiska parametrarna, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitikens mål och grundläggande regler, samtidigt som medlemsstaterna bör ha större ansvar för hur de uppfyller målen, i kombination med att man säkerställer politisk och finansiell säkerhet för sektorn. Genom stärkt subsidiaritet är det möjligt att ta större hänsyn till lokala villkor och behov och skräddarsy stöden så att de så mycket som möjligt bidrar till att unionens mål uppnås. För att säkerställa att denna subsidiaritet inte utgör en ”åternationalisering” av den gemensamma jordbrukspolitiken bör denna förordning emellertid innehålla en tydlig uppsättning unionsregler som syftar till att förhindra en snedvridning av konkurrensen och säkerställa icke-diskriminerande behandling av alla unionsjordbrukare på unionens hela territorium.

Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3

(3) Användningen av gemensamma definitioner som uteslutande fastställts på unionsnivå har orsakat vissa svårigheter för medlemsstaterna att ta hänsyn till sina egna särdrag på nationell, regional och lokal nivå. Medlemsstaterna bör därför ges möjlighet att precisera vissa definitioner i sina strategiska planer. För att säkerställa gemensamma likvärdiga förutsättningar måste vissa ramar dock fastställas på unionsnivå och utgöra nödvändiga grundläggande delar som ska ingå i dessa definitioner (ramdefinitioner).

(3) Medlemsstaterna bör ges möjlighet att precisera vissa definitioner i sina strategiska planer. För att säkerställa gemensamma likvärdiga förutsättningar måste vissa ramar dock fastställas på unionsnivå och utgöra nödvändiga gemensamma delar som ska ingå i dessa definitioner (ramdefinitioner).

Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4

(4) I syfte att säkerställa att unionen kan uppfylla sina internationella förpliktelser om internt stöd som anges i WTO-avtalet om jordbruk, och i synnerhet att det grundläggande inkomststödet för hållbarhet och därtill hörande interventioner fortsätter att anmälas som gröna boxen, dvs. stöd som inte har några, eller endast minimala, handelsstörande effekter eller effekter på produktionen, måste ramdefinition av ”jordbruksverksamhet” omfatta både produktion av jordbruksprodukter och underhåll av jordbruksarealer. För att anpassa detta till lokala förhållanden bör medlemsstaterna fastställa själva definitionen av jordbruksverksamhet i sina strategiska planer ör den gemensamma jordbrukspolitiken.

(4) I syfte att säkerställa att unionen kan uppfylla sina internationella förpliktelser om internt stöd som anges i WTO-avtalet om jordbruk, och i synnerhet att det grundläggande inkomststödet för hållbarhet och därtill hörande interventioner fortsätter att anmälas som gröna boxen, dvs. stöd som inte har några, eller endast minimala, handelsstörande effekter eller effekter på produktionen, måste ramdefinitionen av ”jordbruksverksamhet” omfatta både produktion av jordbruksprodukter och underhåll av jordbruksarealer. För att anpassa detta till lokala förhållanden bör medlemsstaterna fastställa definitionen av jordbruksverksamhet i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken, i förenlighet med de gemensamma delarna i unionens ramdefinition.

Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 5

(5) För att bevara de väsentliga unionsomfattande element som säkerställer jämförbarhet mellan medlemsstaterna, dock utan att begränsa medlemsstaterna i deras strävan att uppnå unionens mål, bör en definition av ”jordbruksareal” fastställas. De relaterade definitionerna av ”åkermark”, ”permanenta grödor” och ”permanent gräsmark” bör anges i allmänna ordalag så att medlemsstaterna får möjlighet att ytterligare specificera definitionerna i enlighet med lokala villkor. Ramdefinitionen av ”åkermark” bör fastställas på ett sätt som gör det möjligt för medlemsstaterna att täcka olika produktionsformer, inbegripet system för trädjordbruk och odlingsbara områden med buskar och träd, och som omfattar mark i träda för att säkerställa interventionernas frikopplade karaktär. Ramdefinitionen av ”permanenta grödor” bör omfatta både areal som faktiskt används för produktion och sådan som inte används, samt plantskolor och skottskog med kort omloppstid, enligt medlemsstaternas egna definitioner. Ramdefinitionen av ”permanent gräsmark” bör ge medlemsstaterna möjlighet att ange ytterligare kriterier och ta med andra arter än gräs eller annat örtartat foder som kan användas för bete eller som kan producera foder, oavsett om de används för faktisk produktion eller inte.

(5) För att bevara gemensamma väsentliga unionsomfattande element i syfte att säkerställa jämförbarhet mellan medlemsstaternas beslut och likabehandling av europeiska jordbrukare, dock utan att begränsa medlemsstaterna i deras strävan att uppnå unionens mål, bör en ramdefinition av ”jordbruksareal” fastställas. De relaterade definitionerna av ”åkermark”, ”permanenta grödor” och ”permanent gräsmark” bör anges i allmänna ordalag så att medlemsstaterna får möjlighet att ytterligare specificera definitionerna i enlighet med lokala villkor och traditionella metoder. Ramdefinitionen av ”åkermark” bör fastställas på ett sätt som gör det möjligt för medlemsstaterna att täcka olika produktionsformer, inbegripet system för trädjordbruk och odlingsbara områden med buskar och träd, och som omfattar mark i träda för att säkerställa interventionernas frikopplade karaktär. Ramdefinitionen av ”permanenta grödor” bör omfatta både areal som faktiskt används för produktion och sådan som inte används, samt plantskolor och skottskog med kort omloppstid, enligt medlemsstaternas egna definitioner. Ramdefinitionen av ”permanent gräsmark” bör ge medlemsstaterna möjlighet att ange ytterligare kriterier och ta med andra arter än gräs eller annat örtartat foder som uteslutande eller ej kan användas för bete, eller som kan producera foder, oavsett om de används för faktisk produktion eller inte.

Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)

(5a) I det framtida jordbruket bör fokus ligga på att producera livsmedel av hög kvalitet, eftersom det är där som unionen har en konkurrensfördel. Unionens normer bör bibehållas och stärkas där så är möjligt. Dessutom bör åtgärder vidtas för att ytterligare öka livsmedelsindustrins produktivitet och konkurrenskraft på lång sikt och för att införa ny teknik och effektivare resursanvändning, och därigenom stärka unionens ledande roll i världen.

Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 8

(8) När det gäller arealer som används för produktion av hampa bör krav på användning av hampfrösorter med en tetrahydrokannabinolhalt som är lägre än 0,2 % ingå i definitionen av stödberättigande hektar, i syfte att skydda folkhälsan och säkerställa samstämmighet med annan lagstiftning.

(8) När det gäller arealer som används för produktion av hampa bör krav på användning av hampfrösorter med en tetrahydrokannabinolhalt som är lägre än 0,3 % ingå i definitionen av stödberättigande hektar, i syfte att skydda folkhälsan och säkerställa samstämmighet med annan lagstiftning.

Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 9

(9) I syfte att ytterligare förbättra den gemensamma jordbrukspolitikens prestation bör inkomststöd riktas till riktiga jordbrukare. För att säkerställa en gemensam strategi på EU-nivå för sådant riktat stöd, bör en ramdefinition av ”riktiga jordbrukare” med de väsentliga dragen fastställas. På grundval av denna ramdefinition bör medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken definiera vilka jordbrukare som inte ska anses vara riktiga jordbrukare, på grundval av villkor som inkomstprövning, arbetskraftsinsats på gården, företagets målsättningar och förekomst i register. Detta bör inte heller utesluta stöd till jordbrukare med flera sysslor, som aktivt utövar jordbruk, men som också är engagerade i annan verksamhet än jordbruksverksamhet utanför jordbruksföretaget, eftersom deras diversifierade verksamheter ofta förbättrar den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområdena.

(9) I syfte att ytterligare förbättra den gemensamma jordbrukspolitikens prestation bör inkomststöd riktas till aktiva jordbrukare. För att säkerställa en gemensam strategi på EU-nivå för sådant riktat stöd, bör en ramdefinition av ”aktiva jordbrukare” med de gemensamma dragen fastställas. Stöd till jordbrukare med flera sysslor, som aktivt utövar jordbruk men som också är engagerade i annan verksamhet än jordbruksverksamhet utanför jordbruksföretaget, bör inte uteslutas, eftersom deras diversifierade verksamheter ofta förbättrar den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområdena. Ramdefinitionen bör under alla omständigheter bidra till att bevara den modell med familjejordbruk som finns i unionen.

Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)

(9a) Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundprincip för unionen, och jämställdhetsintegrering är ett viktigt verktyg för att integrera denna princip i den gemensamma jordbrukspolitiken. Man bör därför särskilt fokusera på att främja kvinnors deltagande i den socioekonomiska utvecklingen i landsbygdsområden. De gårdar som drivs av kvinnor tenderar att vara mindre till sin storlek, och det arbete som utförs av kvinnor, i egenskap av jordbrukares makor, är inte alltid erkänt och synligt, vilket har konsekvenser för deras ekonomiska oberoende . Denna förordning bör bidra till att säkerställa att kvinnors arbete blir mer synligt och uppskattat, och att det i högre grad beaktas i de särskilda mål som medlemsstaterna ska föreslå inom ramen för sina strategiska planer. Jämställdhet och principer om icke-diskriminering bör ingå som en grundläggande del i utformningen, genomförandet och utvärderingen av interventionerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsstaterna bör även stärka sin kapacitet när det gäller jämställdhetsintegrering och insamling av könsuppdelade uppgifter.

Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 10

(10) I syfte att säkerställa samstämmighet mellan direktstöd och landsbygdsutvecklingsinterventioner när det gäller målet att bidra till generationsskifte bör en ramdefinition av ”unga jordbrukare” med de väsentliga dragen fastställas på unionsnivå.

Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)

(10a) I syfte att säkerställa att interventionstyperna för direktstöd och interventionstyperna för landsbygdsutveckling bidrar till uppnåendet av målet att underlätta affärsutveckling i landsbygdsområden på ett samstämt sätt, bör en ramdefinition av ”nya jordbrukare” med gemensamma delar fastställas på unionsnivå.

Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 11

(11) För att förverkliga den gemensamma jordbrukspolitikens mål enligt artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), samt för att se till att unionen på lämpligt sätt hanterar nya utmaningar, är det lämpligt att föreskriva ett antal allmänna mål som återspeglar de riktlinjer som ges i meddelandet Framtiden för livsmedel och jordbruk. Ett antal särskilda mål bör definieras ytterligare på unionsnivå och tillämpas av medlemsstaterna i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Samtidigt som man uppnår balans mellan olika aspekter av hållbar utveckling, i enlighet med konsekvensbedömningen, bör dessa särskilda mål omsätta de allmänna målen för den gemensamma jordbrukspolitiken till mer konkreta prioriteringar och ta hänsyn till relevant unionslagstiftning, särskilt när det gäller klimat, energi och miljö.

(11) För att eftersträva den gemensamma jordbrukspolitikens mål enligt artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), samt för att se till att unionen på lämpligt sätt hanterar nya utmaningar, är det lämpligt att föreskriva ett antal allmänna mål som återspeglar de riktlinjer som ges i meddelandet Framtiden för livsmedel och jordbruk. Ett antal särskilda mål bör definieras mer noggrant på unionsnivå och eftersträvas av medlemsstaterna i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Samtidigt som de säkerställer balans mellan olika aspekter av hållbar utveckling, i enlighet med konsekvensbedömningen, bör dessa särskilda mål omsätta de allmänna målen för den gemensamma jordbrukspolitiken till mer konkreta prioriteringar, såväl på det ekonomiska och sociala området som på miljöområdet.

Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 13

(13) Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens genomförandemodell är det unionen som ska fastställa unionens mål och definiera vilka interventionstyper som ska göras och unionens grundläggande krav som medlemsstaterna måste uppfylla, medan medlemsstaterna ansvarar för att omsätta unionens regelverk i konkreta stödarrangemang för bidragsmottagarna. Därvid bör medlemsstaterna följa stadgan om de grundläggande rättigheterna och de allmänna principerna i unionsrätten, och se till att den rättsliga ramen för beviljandet av unionens stöd till bidragsmottagare grundar sig på deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken och är förenlig med principerna och kraven i denna förordning och [den övergripande förordningen].

(13) Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens genomförandemodell är det unionen som ska fastställa unionens mål och definiera vilka interventionstyper som ska göras samt de gemensamma unionskrav som medlemsstaterna måste uppfylla, medan medlemsstaterna ansvarar för att omsätta unionens regelverk i konkreta stödarrangemang för bidragsmottagarna. Därvid bör medlemsstaterna följa stadgan om de grundläggande rättigheterna och de allmänna principerna i unionsrätten, och se till att den rättsliga ramen för beviljandet av unionens stöd till bidragsmottagare grundar sig på deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken och är förenlig med principerna och kraven i denna förordning och [den övergripande förordningen].

Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)

(13a) De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EU-fördraget, bör iakttas vid genomförandet av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsstaterna och kommissionen bör också uppfylla skyldigheterna enligt Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i konventionen och med unionslagstiftningen om harmonisering av tillgänglighetskrav för varor och tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt jämställdhetsintegrering, och att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering, diskriminering eller utestängning. Målen för dessa fonder bör eftersträvas mot bakgrund av en hållbar utveckling och i linje med det syfte som förespråkas inom ramen för Århuskonventionen och av unionen, att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet och bekämpa klimatförändring, enligt vad som anges i artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, i kombination med tillämpningen av principen att förorenaren betalar.

Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 13b (nytt)

(13b) Genomförandemodellen bör inte leda till en situation där det finns 27 olika nationella typer av jordbrukspolitik som riskerar att skada gemenskapsandan i den gemensamma jordbrukspolitiken och leda till snedvridningar. Medlemsstaterna bör ges viss flexibilitet inom ramen för ett starkt gemensamt regelverk.

Ändring ar 17 och 779
Förslag till förordning
Skäl 15

(15) Inom ramen för ökad marknadsorientering för den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom föreskrivs i kommissionens meddelande Framtiden för livsmedel och jordbruk, kan marknadsexponering, klimatförändring och den därmed sammanhängande ökade frekvensen och förstörelsekraften av allvarliga extrema klimathändelser, samt sanitära och fytosanitära kriser leda till risk för prisvolatilitet och ökat tryck på inkomsterna. Även om jordbrukarna ytterst är ansvariga för att utforma sina företagsstrategier bör en stabil ram inrättas för att säkerställa lämplig riskhantering. Därför kan medlemsstaterna och jordbrukarna få tillgång till ett unionsplattform för riskhantering för kapacitetsuppbyggnad i syfte att ge jordbrukarna lämpliga finansiella instrument för investeringar och tillgång till rörelsekapital, fortbildning, kunskapsöverföring och rådgivning.

(15) Inom ramen för ökad marknadsorientering för den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom föreskrivs i kommissionens meddelande Framtiden för livsmedel och jordbruk, kan marknadsexponering, avsaknad av klausuler om ömsesidighet i handelsavtal med tredjeländer, klimatförändringar och den därmed sammanhängande ökade frekvensen och förstörelsekraften av allvarliga extrema klimathändelser, samt sanitära och fytosanitära kriser leda till risk för prisvolatilitet och ökat tryck på inkomsterna. Obalanser i livsmedelskedjan som i första hand missgynnar primärsektorn, som är den svagaste länken, påverkar också producenternas inkomster negativt. Även om jordbrukarna ytterst är ansvariga för att utforma sina företagsstrategier och för att förbättra sina jordbruksföretags motståndskraft, bör en stabil ram inrättas för att säkerställa lämplig riskhantering. Därför kan medlemsstaterna och jordbrukarna få tillgång till en unionsplattform för riskhantering för kapacitetsuppbyggnad i syfte att ge jordbrukarna lämpliga finansiella instrument för investeringar och tillgång till rörelsekapital, fortbildning, kunskapsöverföring och rådgivning.

Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 16

(16) Förstärkta miljö- och klimatåtgärder och bidrag till uppnåendet av unionens mål på miljö- och klimatområdena har en mycket hög prioritet i framtiden inom unionens jordbruk och skogsbruk. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör därför avspegla en högre ambitionsnivå när det gäller dessa mål. I enlighet med genomförandemodellen bör de åtgärder som vidtas för att ta itu med miljöförstöring och klimatförändringar vara resultatinriktade, och artikel 11 i EUF-fördraget bör därför i detta sammanhang betraktas som en skyldighet att nå resultat.

(16) Stöd till och förbättring av miljöskyddet, den biologiska mångfalden och den genetiska mångfalden i jordbrukssystemet samt klimatåtgärder och bidrag till uppnåendet av unionens mål på miljö- och klimatområdena har en mycket hög prioritet i framtiden inom unionens jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör därför avspegla en högre ambitionsnivå när det gäller dessa mål, samtidigt som den på lämpligt sätt bör avspegla den större bördan och de striktare kraven för producenterna. I enlighet med genomförandemodellen bör de åtgärder som vidtas för att ta itu med miljöförstöring och klimatförändringar vara resultatinriktade, och artikel 11 i EUF-fördraget bör därför i detta sammanhang betraktas som en skyldighet att nå resultat.

Eftersom många landsbygdsområden i unionen lider av strukturella problem som t.ex. brist på attraktiva arbetstillfällen, kompetensbrist, brist på investeringar i konnektivitet, infrastruktur och grundläggande tjänster, liksom ungdomsflykt, är det viktigt att förstärka den socioekonomiska strukturen i dessa områden, i linje med Cork 2.0-deklarationen. Detta kan ske genom sysselsättningsskapande åtgärder och generationsförnyelse, genom att bringa kommissionens tillväxt- och sysselsättningspakt till landsbygden, genom främjande av social integration, generationsförnyelse och upprättande av smarta byar över hela EU:s landsbygd. Som framgår av meddelandet Framtiden för livsmedel och jordbruk kan nya värdekedjor på landsbygden, till exempel ren energi, den nya bioekonomin, den cirkulära ekonomin och ekoturism ge tillväxt- och sysselsättningspotential i landsbygdsområden. I detta sammanhang kan finansiella instrument och användningen av InvestEU-garantin spela en avgörande roll för att garantera tillgången till finansiering och stärka odlingsanläggningars och andra företags tillväxtpotential. Det finns potential för sysselsättningsmöjligheter i landsbygdsområden för tredjelandsmedborgare som vistas i EU legalt, vilket främjar deras sociala och ekonomiska integration, särskilt inom ramen för gemenskapsledda lokala utvecklingsstrategier.

Eftersom många landsbygdsområden i unionen lider av strukturella problem som t.ex. brist på attraktiva arbetstillfällen, kompetensbrist, brist på investeringar i bredband och konnektivitet, infrastruktur och grundläggande tjänster, liksom ungdomsflykt, är det viktigt att förstärka den socioekonomiska strukturen i dessa områden, i linje med Cork 2.0-deklarationen. Detta kan ske genom sysselsättningsskapande åtgärder och generationsförnyelse, genom att bringa kommissionens tillväxt- och sysselsättningspakt till landsbygden, och genom främjande av social integration, stöd till unga, ett ökat kvinnligt deltagande i landsbygdsekonomin, generationsförnyelse och upprättande av smarta byar över hela EU:s landsbygd. För att stabilisera och diversifiera ekonomin på landsbygden bör stöd till företagsutveckling, grundande av nya företag och säkring av företags ekonomiska framtid även gälla andra företag än jordbruksföretag. Som framgår av meddelandet Framtiden för livsmedel och jordbruk kan nya värdekedjor på landsbygden, till exempel förnybar energi, den framväxande bioekonomin, den cirkulära ekonomin och ekoturism erbjuda tillväxt- och sysselsättningspotential i landsbygdsområden, samtidigt som naturresurserna bevaras. I detta sammanhang kan finansiella instrument spela en avgörande roll för att säkerställa tillgången till finansiering och stärka jordbruksföretags och andra företags tillväxtpotential. Det finns potential för sysselsättningsmöjligheter i landsbygdsområden för tredjelandsmedborgare som vistas i EU legalt, vilket främjar deras sociala och ekonomiska integration, särskilt inom ramen för gemenskapsledda lokala utvecklingsstrategier.

Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 16a (nytt)

(16a) För att gynna den socioekonomiska hållbarheten i landsbygdsområden bör kommissionen kontrollera att medlemsstaterna i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken säkerställer att det råder samstämmighet mellan tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU1a och den långsiktiga strategin för utnyttjande av medel för landsbygdsutveckling.

____________________

1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG (EUT L 180, 15.7.2010, s. 1).

Ändring 853
Förslag till förordning
Skäl 16b (nytt)

(16b) Jordbruket kan vara en viktig drivkraft för tillväxt och fattigdomsminskning. I många länder är jordbruket dock ineffektivt, vilket delvis beror på att kvinnor, som ger stora bidrag till landsbygdsekonomin, möter begränsningar. Medlemsstaterna bör verkningsfullt stödja kvinnors centrala roll för landsbygdens utveckling och bevarande.

Ändringar 20 och 781
Förslag till förordning
Skäl 17

(17) Den gemensamma jordbrukspolitiken bör även fortsättningsvis garantera tryggad livsmedelsförsörjning, vilket innebär tillräcklig tillgång till säker och näringsrik mat vid alla tidpunkter. Dessutom bör den bidra till att förbättra unionsjordbrukets förmåga att reagera på nya samhällskrav på livsmedel och hälsa, inbegripet hållbar jordbruksproduktion, hälsosammare näringsintag, livsmedelsavfall och djurskydd. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör fortsätta att stödja produktion med specifika och värdefulla egenskaper, och samtidigt hjälpa jordbrukare att anpassa sin produktion efter marknadens signaler och konsumenternas efterfrågan.

(17) Den gemensamma jordbrukspolitiken bör även fortsättningsvis garantera tryggad livsmedelsförsörjning, vilket innebär tillräcklig tillgång till säker, sund och näringsrik mat vid alla tidpunkter. Dessutom bör den bidra till att förbättra unionsjordbrukets förmåga att reagera på nya samhällskrav på livsmedel och hälsa, inbegripet hållbar jordbruksproduktion, hälsosammare näringsintag, produktion av hög kvalitet och kvalitetsdifferentiering, livsmedelsavfall och djurskydd. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör fortsätta att stödja hållbar produktion med specifika och värdefulla egenskaper, såsom jordbrukssystem med högt naturvärde, och samtidigt hjälpa jordbrukare att aktivt anpassa sin produktion efter marknadens signaler och konsumenternas efterfrågan.

Ändring 782
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)

(17a) I linje med engagemanget för Agenda 2030 och Parisavtalet, slutsatserna från den internationella studien av hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till utveckling och FN:s särskilda rapportörs rekommendationer om rätten till mat, bör unionen och dess medlemsstater gå över till ett hållbart europeiskt livsmedels- och jordbrukssystem. Denna övergång bör åstadkommas med hjälp av åtgärder för att främja ett diversifierat, hållbart och motståndskraftigt jordbruk som bidrar till skydd och förbättring av naturresurserna, starkare ekosystem samt anpassning till och begränsning av klimatförändringarna, genom att anpassa animalieproduktionen till ekologisk belastningsförmåga, minimera beroendet av ohållbara insatsvaror, inklusive fossila energikällor, och gradvis förbättra den biologiska mångfalden och markkvaliteten.

Ändringar 21 och 783
Förslag till förordning
Skäl 17b (nytt)

(17b) Medan One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens anser vaccinering en kostnadseffektiv folkhälsoåtgärd i kampen mot antimikrobiell resistens, gör de relativt sett högre kostnaderna för diagnostik, antimikrobiella alternativ och vaccination jämfört med vanlig antibiotika det svårt att få till stånd fler vaccineringar av djur.

Ändring 784
Förslag till förordning
Skäl 17c (nytt)

(17c) För att uppfylla miljömålen i den gemensamma jordbrukspolitiken men också samhällskrav i form av ökad livsmedelssäkerhet, bör användning av gödningsmedel med mycket lågt innehåll av tungmetaller främjas.

Ändring 1100
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)

(19a) För att säkerställa jordbrukarnas och deras familjers välbefinnande, och med hänsyn till att stress är en viktig orsak till jordbruksolyckor, ska medlemsstaterna säkerställa politikens sociala hållbarhet genom att minimera regelbördan och den administrativa bördan, möjliggöra en sund balans mellan arbete och privatliv för jordbrukarna och säkerställa ett livskraftigt jordbruk i Europa.

Ändring 728 och 785
Förslag till förordning
Skäl 21

(21) Det nya systemet med villkor, som bygger på det tidigare systemet med tvärvillkor som tillämpas till år 2020, innebär att en förutsättning för att man ska kunna få hela stödet från den gemensamma jordbrukspolitiken är att bidragsmottagaren lever upp till grundläggande normer i fråga om miljö, klimatförändringar, folkhälsa, tillämpliga arbets- och anställningsvillkor, djurhälsa, växtskydd och djurskydd. De grundläggande normerna omfattar, i en förenklad form, en förteckning över föreskrivna verksamhetskrav (SMR) och normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC). Dessa grundläggande normer bör ta större hänsyn till miljö- och klimatpolitiska utmaningar och den gemensamma jordbrukspolitikens nya miljörelaterade struktur, för att tillhandahålla en högre ambitionsnivå i fråga om miljö och klimat, såsom kommissionen tillkännagav i sitt meddelande Framtiden för livsmedel och jordbruk och den fleråriga budgetramen. Dessutom är det särskilt viktigt att medlemsstaterna vidtar relevanta åtgärder för att säkerställa att arbetsgivare får tillgång till direktstöd endast om de uppfyller tillämpliga arbets- och anställningsvillkor och/eller arbetsgivarskyldigheter som följer av alla relevanta kollektivavtal och social- och arbetsmarknadslagstiftning på nationell nivå och unionsnivå, bland annat avseende medvetenhet om villkor för anställning, ersättning, arbetstid, hälsa och säkerhet, bostäder, jämställdhet, fri rörlighet för arbetstagare, lika behandling, utstationering av arbetstagare, villkor för tredjelandsmedborgares vistelse, personaluthyrning och samordning mellan medlemsstaterna av socialt skydd och social trygghet.
Villkoren har som syfte att bidra till utvecklingen av ett hållbart jordbruk genom att göra bidragsmottagarna mer medvetna om behovet av att följa dessa grundläggande normer. Stödmottagare bör också på lämpligt sätt kompenseras för att de följer dessa normer. De har också som syfte att bättre harmonisera den gemensamma jordbrukspolitiken med samhällets förväntningar genom att förbättra överensstämmelsen mellan jordbrukspolitiken och målen för miljö, arbetsnormer, folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och djurskydd. Villkor bör utgöra en integrerad del av den gemensamma jordbrukspolitikens miljörelaterade och sociala struktur, som en del av utgångspunkten för mer ambitiösa miljö-, social- och klimatåtaganden, och villkoren bör tillämpas i hela unionen. Medlemsstaterna bör införa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för de jordbrukare som inte uppfyller dessa krav, i enlighet med [den övergripande förordningen].

Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 22

(22) Ramverket med normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden syftar till att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, hantering av vattenproblem, skydd och förbättring av mark samt av den biologiska mångfalden. Ramen måste anpassas för att särskilt beakta de metoder som fastställts fram till 2020 inom ramen för miljöanpassning av direktstöden, begränsning av klimatförändringar och behovet av att öka jordbrukens hållbarhet, och i synnerhet näringsämneshushållning. Det noteras att varje norm för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden bidrar till flera mål. För att genomföra denna ram bör medlemsstaterna fastställa en nationell standard för var och en av de normer som fastställts på unionsnivå, och därvid beakta de särskilda förhållandena i det berörda området, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, växelbruk, jordbruksmetoder och jordbrukets struktur. Medlemsstaterna får dessutom också fastställa andra nationella standarder för de huvudsakliga mål som fastställs i bilaga III i syfte att förbättra miljö- och klimatresultaten för ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. I syfte att stödja jordbruksföretagens odlingsutfall och miljöprestationer kommer gödslingsplaner att fastställas med hjälp av ett särskilt elektroniskt verktyg, ett verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk, som medlemsstaterna ska ställa till de enskilda jordbrukarnas förfogande, som en del av ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Verktyget bör tillhandahålla beslutsstöd för jordbruksföretaget, exempelvis minimifunktioner för hantering av näringsämnen. Omfattande interoperabilitet och modularitet bör också göra det möjligt att lägga till andra elektroniska tillämpningar för jordbruksföretag och e-förvaltning. I syfte att säkerställa lika spelregler mellan jordbrukare och över hela EU kan kommissionen ge stöd till medlemsstaterna vid utformningen av verktyget samt för de tjänster för bearbetning och lagring av uppgifter som krävs.

Ändring 1127
Förslag till förordning
Skäl 22a (nytt)

(22a) För att den unionsomfattande tillbakagången för biologisk mångfald ska kunna åtgärdas måste det i alla medlemsstater säkerställas att en minimiareal av jordbruksmark tas ur produktion och att den omfattas av villkorlighetsordningar och miljösystem. I det sammanhanget bör medlemsstaterna i sina strategiska planer syfta till att ha en areal på minst 10 % där det finns landskapsinslag som är till nytta för den biologiska mångfalden. Bland dessa bör märkas erosionsskyddande vegetationsremsor, trädesmark antingen inom växelbruket eller utanför det, häckar, icke-produktiva träd, terrassväggar och vattensamlingar, vilka alla bidrar till att förbättra koldioxidbindningen, förebygga markerosion och utarmning av marken, filtrera luft och vatten och stödja anpassningen till klimatförändringarna.

Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 23

(23) Föreskrivna verksamhetskrav måste genomföras fullt ut av medlemsstaterna så att de kan integreras i jordbruksföretagens drift och säkerställa likabehandling av jordbrukarna. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av reglerna om villkor när det gäller att förbättra politikens hållbarhet bör föreskrivna verksamhetskrav omfatta den viktigaste unionslagstiftningen om miljö, folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och djurskydd vars genomförande på nationell nivå förutsätter konkreta skyldigheter för enskilda jordbrukare, inklusive skyldigheter enligt rådets direktiv 92/43/EEG11 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG12 eller rådets direktiv 91/676/EEG13. I syfte att följa upp det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet och rådet i den form som bifogats Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/201314 ingår de relevanta bestämmelserna ur Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG15 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG16 som föreskrivna verksamhetskrav i villkoren, och förteckningen över normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden anpassas i enlighet med detta.

(23) Föreskrivna verksamhetskrav måste genomföras fullt ut av medlemsstaterna så att de kan integreras i jordbruksföretagens drift och säkerställa likabehandling av jordbrukarna. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av reglerna om villkor när det gäller att förbättra politikens hållbarhet bör föreskrivna verksamhetskrav omfatta den viktigaste unionslagstiftningen om miljö, folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och djurskydd vars genomförande på nationell nivå förutsätter konkreta skyldigheter för enskilda jordbrukare, inklusive skyldigheter enligt rådets direktiv 92/43/EEG11 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG12 eller rådets direktiv 91/676/EEG13. I syfte att följa upp det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet och rådet i den form som bifogats Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/201314 ingår de relevanta bestämmelserna ur Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG15 (ramdirektivet för vatten) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG16 som föreskrivna verksamhetskrav i villkoren, och förteckningen över normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden anpassas i enlighet med detta.

____________________

11 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7):

13 Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).

14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71):

Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 24

(24) Medlemsstaterna bör införa jordbruksrådgivningstjänster för att förbättra jordbruks- och landsbygdsföretagens hållbara förvaltning och övergripande prestation. Dessa tjänster ska omfatta de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna och kartlägga nödvändiga förbättringar av alla åtgärder på gårdsnivå som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Rådgivningstjänsterna bör göra jordbrukarna och andra GJP-bidragsmottagare mer medvetna om förhållandet mellan jordbruksdrift och markanvändning, å ena sidan, och vissa normer, krav och uppgifter (bland annat i fråga om miljö och klimat), å andra sidan. Förteckningen över dessa senare omfattar normer som gäller för eller är nödvändiga för jordbrukare och andra GJP-bidragsmottagare och som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, liksom sådana som härrör från lagstiftningen om vatten, hållbar användning av bekämpningsmedel, liksom initiativ för att bekämpa antimikrobiell resistens och för hanteringen av risker. För att främja rådgivningens kvalitet och ändamålsenlighet bör medlemsstaterna integrera rådgivare i kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) så att de kan tillhandahålla aktuell teknisk och vetenskaplig information som tagits fram genom forskning och innovation.

(24) Medlemsstaterna bör tillhandahålla jordbruksrådgivningstjänster av hög kvalitet för att förbättra jordbruks- och landsbygdsföretagens hållbara förvaltning och övergripande prestation. Dessa tjänster ska omfatta de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna och kartlägga nödvändiga förbättringar av alla åtgärder på gårdsnivå som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Rådgivningstjänsterna bör göra jordbrukarna och andra GJP-bidragsmottagare mer medvetna om förhållandet mellan jordbruksdrift och markanvändning, å ena sidan, och vissa normer, krav och uppgifter (bland annat i fråga om miljö och klimat), å andra sidan. Förteckningen över dessa senare omfattar normer som gäller för eller är nödvändiga för jordbrukare och andra GJP-bidragsmottagare och som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, liksom sådana som härrör från lagstiftningen om vatten, hållbar användning av bekämpningsmedel, liksom initiativ för att bekämpa antimikrobiell resistens och för hanteringen av risker. För att främja rådgivningens kvalitet och ändamålsenlighet bör medlemsstaterna integrera rådgivare i kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) så att de kan tillhandahålla aktuell teknisk och vetenskaplig information som tagits fram genom forskning och innovation. Alla unionsinitiativ som avser rådgivningstjänster och innovationssystem bör i den mån det är möjligt bygga på redan befintliga initiativ på medlemsstatsnivå.

Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 26

(26) Unionslagstiftningen bör föreskriva att medlemsstaterna i sina strategiska planer fastställer krav i fråga om minsta areal för frikopplat stöd. Sådana krav bör kopplas till behovet att undvika alltför stora administrativa bördor till följd av förvaltningen av många betalningar av små belopp, och att se till att stödet på ett ändamålsenligt sätt bidrar till de mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som det frikopplade direktstödet bidrar till. I syfte att garantera en miniminivå av inkomststöd inom jordbruket för alla riktiga jordbrukare, samt att efterleva fördragets mål att tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard för jordbruksbefolkningen, bör ett årligt arealbaserat frikopplat stöd inrättas som interventionstypen ”grundläggande inkomststöd för hållbarhet”. För att bättre rikta detta stöd kan stödbeloppen differentieras efter grupper av territorier, utgående från socioekonomiska och/eller odlingsförhållanden. I syfte att undvika störande effekter på jordbrukarnas inkomster kan medlemsstaterna välja att införa grundläggande inkomststöd för hållbarhet på grundval av stödrätt. I sådana fall bör stödrätternas värde före ytterligare konvergens stå i proportion till deras värde så som det fastställts inom ramen för grundstödordningar enligt förordning (EU) nr 1307/2013, med beaktande även av stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön. Medlemsstaterna bör också uppnå ytterligare konvergens i syfte att fortsätta att gradvis fjärma sig från historiska värden.

(26) Unionslagstiftningen bör föreskriva att medlemsstaterna i sina strategiska planer fastställer krav i fråga om minsta areal för frikopplat stöd. Sådana krav bör kopplas till behovet att undvika alltför stora administrativa bördor till följd av förvaltningen av många betalningar av små belopp, och att se till att stödet på ett ändamålsenligt sätt bidrar till de mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som det frikopplade direktstödet bidrar till. I syfte att garantera en miniminivå av inkomststöd inom jordbruket för alla aktiva jordbrukare, samt att efterleva fördragets mål att tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard för jordbruksbefolkningen, bör ett årligt arealbaserat frikopplat stöd inrättas som interventionstypen ”grundläggande inkomststöd för hållbarhet”. För att bättre rikta detta stöd kan stödbeloppen differentieras efter grupper av territorier, utgående från socioekonomiska förhållanden, miljöförhållanden och/eller odlingsförhållanden. I syfte att undvika störande effekter på jordbrukarnas inkomster kan medlemsstaterna välja att införa grundläggande inkomststöd för hållbarhet på grundval av stödrätt. I sådana fall bör stödrätternas värde före ytterligare konvergens stå i proportion till deras värde så som det fastställts inom ramen för grundstödordningar enligt förordning (EU) nr 1307/2013, med beaktande även av stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön. Medlemsstaterna bör också uppnå ytterligare konvergens i syfte att gradvis röra sig mot full konvergens senast 2026.

Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 26a (nytt)

(26a) Inkomststöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken är en viktig bidragande faktor till stabilitet och hållbarhet för många små jordbruk och familjejordbruk i hela Europa, och trots att förväntningarna på jordbrukarna har ökat så har de ekonomiska fördelarna inte gjort det. Den gemensamma jordbrukspolitikens totala andel av unionens budget minskar, samtidigt som marknadskriser inom sektorn och allt färre aktiva jordbrukare fortsätter att hota sektorns överlevnad. Modellen med familjejordbruk bör skyddas som ett allmänt mål för den gemensamma jordbrukspolitiken och genom medlemsstaternas strategiska planer, så att rätt utrymme ges åt den viktiga roll som modellen spelar genom dess bidrag till den sociala strukturen på landsbygden, och tillhandahållandet av en livsstil för många människor som bor i landsbygdsområden. Familjejordbruk bidrar till hållbar livsmedelsproduktion, bevarande av naturresurser, diversifieringsbehov och säkerställande av livsmedelstrygghet. De första jordbrukarna som drabbas av den enorma pressen från globaliseringen blir de som driver små familjejordbruk. En sådan situation skulle utgöra ett uppenbart misslyckande med att uppfylla målen i den gemensamma jordbrukspolitiken, och den skulle undergräva argumentet för att stödja den gemensamma jordbrukspolitiken i framtiden. Därför bör de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken genom sina särskilda mål sträva efter att bevara skyddet av den jordbruksmodellen.

Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 28

(28) Små jordbruk förblir en hörnsten i det europeiska jordbruket eftersom de spelar en avgörande roll för att stödja sysselsättningen på landsbygden och bidra till territoriell utveckling. För att främja en jämnare fördelning av stödet och för att minska den administrativa bördan för mottagare av små stödbelopp bör medlemsstaterna ha möjlighet att erbjuda små jordbrukare en möjlighet att ersätta direktstöd genom att tillhandahålla ett schablonbelopp för små jordbrukare. I syfte att ytterligare minska den administrativa bördan bör medlemsstaterna emellertid tillåtas att i början automatiskt inkludera vissa jordbrukare i det förenklade systemet, och ge dem möjlighet att gå ur systemet inom en viss tidsperiod. Med beaktande av proportionalitetsprincipen bör medlemsstaterna ges möjlighet att införa ett reducerat system med kontroller av villkorligheten för småbrukare som deltar i det förenklade systemet.

Ändringar 28 och 791
Förslag till förordning
Skäl 30a (nytt)

(30a) Ekologiskt jordbruk utvecklas i många medlemsstater och har en bevisad historia av att leverera kollektiva nyttigheter, bevara ekosystemtjänster och naturresurser, minska mängden insatsvaror, locka framför allt unga jordbrukare och kvinnor, skapa arbetstillfällen, experimentera med nya verksamhetsmodeller, bemöta samhällsbehov och ge nytt liv åt landsbygdsområden. Ändå fortsätter efterfrågan på ekologiska produkter att öka snabbare än produktionstillväxten. Medlemsstaterna bör säkerställa att deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken inbegriper mål för att öka andelen jordbruksmark som används för ekologiskt jordbruk för att tillgodose den ökande efterfrågan på ekologiska produkter och utveckla hela den ekologiska försörjningskedjan. Medlemsstaterna bör kunna finansiera omställning till och underhåll av ekologiska jordbruk genom antingen landsbygdsutvecklingsåtgärder eller miljösystem, eller genom en kombination av båda, och säkerställa att budgetanslagen motsvarar den förväntade tillväxten i ekologisk produktion.

Ändringar 29 och 792
Förslag till förordning
Skäl 31

(31) Den gemensamma jordbrukspolitiken bör säkerställa att medlemsstaterna ökar sina miljömässiga resultat genom att respektera de lokala behoven och jordbrukarnas faktiska villkor. Medlemsstaterna bör inom ramen för direktstöd i den strategiska planen för jordbrukspolitiken på grundval av en förteckning från kommissionen över jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön inrätta frivilliga miljösystem för jordbrukare, som bör vara helt samordnade med de andra berörda interventionerna. Medlemsstaterna kan definiera dem antingen som en utbetalning för att uppmuntra och ge ersättning för tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter genom jordbruksmetoder som gynnar miljön och klimatet, och de bör syfta till att förbättra den gemensamma jordbrukspolitikens miljö- och klimatprestationer och bör följaktligen gå utöver de obligatoriska krav som redan föreskrivs enligt systemet med villkor. Medlemsstaterna bör avsätta en viss procentandel av sitt anslag för direktstöd till miljösystemen. Medlemsstaterna får besluta att inrätta miljösystem för att främja produktionsmodeller som är gynnsamma för miljön, särskilt extensiv djuruppfödning, och alla sorters jordbruksmetoder såsom förbättrad hantering av permanent betesmark och permanenta landskapselement, och inrätta miljöcertifieringssystem, såsom ekologiskt jordbruk, integrerad produktion eller bevarande jordbruk. Sådana system kan också omfatta andra sorters åtgärder än åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk inom landsbygdsutveckling, liksom åtgärder av samma art som kan klassificeras som ”stödordningar på basnivå”, som kan vara en förutsättning för mer ambitiösa åtaganden för landsbygdsutveckling.

Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 33

(33) Det bör säkerställas att det kopplade inkomststödet är förenligt med unionens internationella åtaganden. Detta omfattar särskilt kraven i samförståndsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Förenta staterna om oljeväxter inom ramen för GATT17, beroende på vad som är tillämpligt efter ändringar av EU:s separata basareal för oljeväxter till följd av ändringar av EU:s sammansättning. I detta syfte bör kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa detaljerade regler om detta.

utgår

_________________

17 Samförståndsavtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Förenta staterna om oljeväxter inom ramen för Gatt (EGT L 147, 18.6.1993).

Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 35

(35) Sektorsvisa interventionstyper behövs för att bidra till målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och stärka synergierna med andra instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken. I enlighet med genomförandemodellen bör det på unionsnivå upprättas minimikrav för innehållet i och målen för sådana sektorsvisa interventioner för att säkerställa lika villkor på den inre marknaden och undvika ojämlik och illojal konkurrens. Medlemsstaterna bör motivera minimikravens införande i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken och säkerställa samstämmighet med andra interventioner på sektorsnivå. De interventionstyper som ska inrättas på unionsnivå bör omfatta sektorerna för frukt och grönsaker, vin, biodlingsprodukter, olivolja och bordsoliver, humle och andra produkter som definieras i denna förordning, för vilka inrättandet av sektoriella program anses ha gynnsamma effekter på uppnåendet av vissa eller alla de allmänna och särskilda mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som eftersträvas genom denna förordning.

(35) Sektorsvisa interventionstyper behövs för att bidra till målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och stärka synergierna med andra instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken. I enlighet med genomförandemodellen bör det på unionsnivå upprättas minimikrav för innehållet i och målen för sådana sektorsvisa interventioner för att säkerställa lika villkor på den inre marknaden och undvika ojämlik och illojal konkurrens. Medlemsstaterna bör motivera minimikravens införande i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken och säkerställa samstämmighet med andra interventioner på sektorsnivå. De interventionstyper som ska inrättas på unionsnivå bör omfatta sektorerna för frukt och grönsaker, vin, biodlingsprodukter, olivolja och bordsoliver, humle och andra produkter som definieras i artikel 39, för vilka inrättandet av sektoriella program anses ha gynnsamma effekter på uppnåendet av vissa eller alla de allmänna och särskilda mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som eftersträvas genom denna förordning.

Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 35a (nytt)

(35a) Med beaktande av de ökade anslagen till biodlingssektorn, och som ett erkännande av den betydelse som denna sektor har för bevarandet av den biologiska mångfalden och produktionen av livsmedel, bör också taket för unionens medfinansieringsgrad höjas, och nya stödberättigande åtgärder som gynnar utvecklingen av sektorn bör läggas till.

Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 37

(37) För interventioner för landsbygdsutveckling definieras principer på unionsnivå, med beaktande av bland annat de grundläggande kraven för medlemsstaterna att tillämpa urvalskriterier. Medlemsstaterna bör ha stort utrymme för skönsmässig bedömning så att de kan definiera specifika villkor i enlighet med sina behov. Interventionstyperna för landsbygdsutveckling inbegriper bidrag för miljö-, klimat- och andra åtaganden som medlemsstaterna bör främja inom sina respektive territorier, i enlighet med deras specifika nationella, regionala eller lokala behov. Medlemsstaterna bör bevilja stöd till jordbrukare och andra markförvaltare som på frivillig basis gör förvaltningsåtaganden som bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt till skydd och förbättring av miljön, inklusive vattenkvalitet och vattenkvantitet, luftkvalitet, mark, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, inklusive frivilliga åtaganden i Natura 2000 och stöd för den genetiska mångfalden. Stöd inom ramen för bidrag för förvaltningsåtaganden får också beviljas i form av lokala, integrerade eller kooperativa strategier och resultatbaserade interventioner.

(37) För interventioner för landsbygdsutveckling definieras principer på unionsnivå, med beaktande av bland annat de grundläggande kraven för medlemsstaterna att tillämpa urvalskriterier. Medlemsstaterna bör ha stort utrymme för skönsmässig bedömning så att de kan definiera specifika villkor i enlighet med sina behov. Interventionstyperna för landsbygdsutveckling inbegriper bidrag för miljö-, klimat- och andra åtaganden som medlemsstaterna bör främja inom sina respektive territorier, i enlighet med deras specifika nationella, regionala eller lokala behov. Medlemsstaterna bör bevilja stöd till jordbrukare, grupper av jordbrukare och andra markförvaltare som på frivillig basis gör förvaltningsåtaganden som bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt till skydd och förbättring av miljön, inklusive vattenkvalitet och vattenkvantitet, luftkvalitet, mark, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, inklusive frivilliga åtaganden i Natura 2000 och i områden med högt naturvärde samt stöd för den genetiska mångfalden. Stöd inom ramen för bidrag för förvaltningsåtaganden får också beviljas i form av lokala, integrerade, kollektiva eller kooperativa strategier och resultatbaserade interventioner.

Ändring 729
Förslag till förordning
Skäl 37a (nytt)

(37a) I syfte att säkerställa att unionens ekosystem är resilienta och att den biologiska mångfalden främjas bör medlemsstaterna tillåtas att bevilja stöd till hållbara miljövänliga jordbruksmetoder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och för skydd och förbättring av genetiska resurser, särskilt genom traditionella avelsmetoder.

Ändringar 34, 794 och 856
Förslag till förordning
Skäl 38

(38) Stöd för förvaltningsåtaganden kan inbegripa premier för ekologiskt jordbruk för underhåll av och omställning till ekologisk mark, betalningar för andra interventionstyper som främjar miljövänliga produktionssystem, såsom agroekologi, bevarande jordbruk och integrerad produktion, tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd, premier för skogar och inrättande av system för trädjordbruk, djurskydd, bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser. Medlemsstaterna får utarbeta andra system enligt denna interventionstyp, på grundval av de egna behoven. Denna typ av stöd bör endast täcka extra kostnader och inkomstbortfall till följd av åtaganden som går utöver de grundläggande obligatoriska normer och krav som fastställs i unionslagstiftning och nationell lagstiftning samt de villkor som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Åtaganden relaterade till denna interventionstyp kan ingås för en i förväg fastställd årlig eller flerårig tidsfrist och kan löpa längre än i sju år i vederbörligen motiverade fall.

(38) Stöd för förvaltningsåtaganden ska inbegripa premier för ekologiskt jordbruk för omställning till ekologisk mark, och kan inbegripa stöd till underhåll av sådan mark, betalningar för andra interventionstyper som främjar miljövänliga produktionssystem, såsom jordbruk med högt naturvärde, agroekologi och integrerad produktion, tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd, premier för skogar och inrättande av system för trädjordbruk, skydd av traditionella jordbrukslandskap, djurs välbefinnande och djurhälsa , bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser och biologisk mångfald. Medlemsstaterna får utarbeta andra system enligt denna interventionstyp, på grundval av de egna behoven, och de får stärka de jordbruksmiljöåtgärder som är specifika för biodlingssektorn och som redan finns i vissa av unionens regioner, samt utveckla ytterligare åtgärder. Denna typ av stöd bör endast täcka extra kostnader, ekonomiska incitament och inkomstbortfall till följd av åtaganden som går utöver de grundläggande obligatoriska normer och krav som fastställs i unionslagstiftning och nationell lagstiftning samt de villkor som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsstaterna bör också tillhandahålla ekonomiska incitament för stödmottagare. Åtaganden relaterade till denna interventionstyp kan ingås för en i förväg fastställd årlig eller flerårig tidsfrist och kan löpa längre än i sju år i vederbörligen motiverade fall.

Ändringar 35 och 795
Förslag till förordning
Skäl 39

(39) Skogsbruksåtgärder bör bidra till att unionens skogsbruksstrategi genomförs, och baseras på medlemsstaternas nationella eller subnationella skogsprogram eller jämförbara instrument, som bör bygga på de åtaganden som härrör från förordningen om införande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk [LULUCF-förordningen] och från ministerkonferenserna om skydd av skogarna i Europa. Interventioner bör grunda sig på skogsbruksplaner eller motsvarande instrument och kan omfatta utveckling av skogsområden och hållbart skogsbruk, inbegripet beskogning av mark och inrättande och regenerering av system för trädjordbruk, skydd, återställande och förbättring av skogens resurser, med beaktande av anpassningsbehov, investeringar för att förbättra och stärka skogens bevarande och motståndskraft, och tillhandahållande av tjänster som har att göra med skogens ekosystem och klimatrelaterade tjänster samt åtgärder och investeringar till stöd för förnybar energi och bioekonomin.

(39) Skogsbruksåtgärder bör bidra till en ökad tillämpning av skogsbrukssystem och till genomförandet av unionens skogsbruksstrategi, och baseras på medlemsstaternas nationella eller subnationella skogsprogram eller jämförbara instrument, som bör bygga på de åtaganden som härrör från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/8411a och från ministerkonferenserna om skydd av skogarna i Europa. Interventioner bör grunda sig på hållbara skogsbruksplaner eller motsvarande instrument som åstadkommer verklig koldioxidbindning från atmosfären och samtidigt stimulerar den biologiska mångfalden, och kan omfatta utveckling av skogsområden och hållbart skogsbruk, inbegripet beskogning av mark, förebyggande av bränder och inrättande och regenerering av system för trädjordbruk, skydd, återställande och förbättring av skogens resurser, med beaktande av anpassningsbehov, investeringar för att förbättra och stärka skogens bevarande och motståndskraft, och tillhandahållande av tjänster som har att göra med skogens ekosystem och klimatrelaterade tjänster samt åtgärder och investeringar till stöd för förnybar energi och bioekonomin.

_____________________

1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 40

(40) I syfte att säkerställa en rättvis inkomst och en motståndskraftig jordbrukssektor över hela unionens territorium får medlemsstaterna bevilja stöd till jordbrukare i områden med naturliga och andra områdesspecifika begränsningar. När det gäller betalningar för områden med naturliga begränsningar bör politiken för landsbygdsutveckling för perioden 2014–2020 fortsätta att gälla. För att den gemensamma jordbrukspolitiken ska ge ökat mervärde för unionen och stärka dess synergier med finansiering av investeringar i natur och biologisk mångfald är det nödvändigt att behålla en separat åtgärd som syftar till att kompensera bidragsmottagare för nackdelar i samband med genomförandet av Natura 2000 och ramdirektivet om vatten. För att bidra till att Natura 2000-områdena förvaltas på ett effektivt sätt bör det därför även i fortsättningen ges stöd för att hjälpa jordbrukarna och skogsägarna att klara av särskilda olägenheter till följd av genomförandet av direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG. Stöd bör också göras tillgängligt för jordbrukare för att bistå dem för de nackdelar i avrinningsområden som följer av genomförandet av ramdirektivet för vatten. Stödet bör kopplas till särskilda krav som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och som går utöver tillämpliga bindande normer och krav. Medlemsstaterna bör också se till att stöden till jordbrukarna inte leder till dubbelfinansiering från miljösystem. Medlemsstaterna bör dessutom beakta de specifika behoven inom Natura 2000-områdena vid den övergripande utformningen av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

(40) I syfte att säkerställa en rättvis inkomst och en motståndskraftig jordbrukssektor över hela unionens territorium får medlemsstaterna bevilja stöd till jordbrukare i områden med naturliga och andra områdesspecifika begränsningar, inklusive bergsområden och öregioner. När det gäller betalningar för områden med naturliga begränsningar bör politiken för landsbygdsutveckling för perioden 2014–2020 fortsätta att gälla. För att den gemensamma jordbrukspolitiken ska ge ökat mervärde för unionen och stärka dess synergier med finansiering av investeringar i natur och biologisk mångfald är det nödvändigt att behålla en separat åtgärd som syftar till att kompensera bidragsmottagare för nackdelar i samband med genomförandet av Natura 2000 som infördes genom rådets direktiv 92/43/EEG1a och ramdirektivet för vatten. För att bidra till att Natura 2000-områdena förvaltas på ett effektivt sätt bör det därför även i fortsättningen ges stöd för att hjälpa jordbrukarna och skogsägarna att klara av särskilda olägenheter till följd av genomförandet av direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG. Stöd bör också göras tillgängligt för jordbrukare för att bistå dem för de nackdelar i avrinningsområden som följer av genomförandet av ramdirektivet för vatten. Stödet bör kopplas till särskilda krav som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och som går utöver tillämpliga bindande normer och krav. Medlemsstaterna bör också se till att stöden till jordbrukarna inte leder till dubbelfinansiering från miljösystem, samt säkerställa tillräcklig flexibilitet i de strategiska planerna för att underlätta för olika interventioner att komplettera varandra. Medlemsstaterna bör dessutom beakta de specifika behoven inom Natura 2000-områdena vid den övergripande utformningen av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

____________________

1a Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 41

(41) Den gemensamma jordbrukspolitikens mål bör även eftersträvas genom stöd till investeringar, produktiva liksom icke-produktiva, och på eller utanför gårdarna. Sådana investeringar kan bland annat avse infrastruktur för utveckling, modernisering eller anpassning till klimatförändringar av jordbruk och skogsbruk, inbegripet tillgång till jord- eller skogsbruksmark, arrondering och markförbättring, trädjordbruk och försörjning med och besparing av energi och vatten. För att säkerställa bättre överensstämmelse mellan de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens strategiska mål, samt för att skapa lika villkor mellan medlemsstaterna, ingår en negativ förteckning över investeringsområden i denna förordning.

(41) Den gemensamma jordbrukspolitikens mål bör även eftersträvas genom stöd till investeringar, produktiva liksom icke-produktiva, som syftar till att göra jordbruksföretagen mer motståndskraftiga. Sådana investeringar kan bland annat avse infrastruktur för utveckling, modernisering eller anpassning till klimatförändringar av jordbruk och skogsbruk, inbegripet tillgång till jord- eller skogsbruksmark, arrondering och markförbättring, trädjordbruk och försörjning med och besparing av energi och vatten. För att säkerställa bättre överensstämmelse mellan de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens strategiska mål, samt för att skapa lika villkor mellan medlemsstaterna, ingår en negativ förteckning över investeringsområden i denna förordning.

Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 42

(42) Mot bakgrund av behovet att åtgärda bristen på investeringar i unionen och öka tillgången till finansieringsinstrument för prioriterade grupper, särskilt unga jordbrukare och nya aktörer med högre riskprofil, bör användning av InvestEU-garantin och en kombination av bidrag och finansieringsinstrument uppmuntras. Eftersom användningen av finansiella instrument i medlemsstaterna varierar betydligt till följd av skillnader i fråga om tillgång till finansiering och banksektorns utveckling, förekomsten av riskkapital och de offentliga myndigheternas och de potentiella bidragsmottagarnas kunskap om sådana instrument, bör medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken fastställa lämpliga mål, bidragsmottagare och förmånliga villkor, och andra möjliga regler för stödberättigande.

(42) Mot bakgrund av behovet att åtgärda bristen på investeringar i unionen och öka tillgången till finansieringsinstrument för prioriterade grupper, särskilt unga jordbrukare och nya aktörer med högre riskprofil, bör en kombination av bidrag och finansieringsinstrument uppmuntras. Eftersom användningen av finansiella instrument i medlemsstaterna varierar betydligt till följd av skillnader i fråga om tillgång till finansiering och banksektorns utveckling, förekomsten av riskkapital och de offentliga myndigheternas och de potentiella bidragsmottagarnas kunskap om sådana instrument, bör medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken fastställa lämpliga mål, bidragsmottagare och förmånliga villkor, och andra möjliga regler för stödberättigande.

Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 43

(43) Unga jordbrukare och nya aktörer möter fortfarande avsevärda hinder när det gäller tillgång till mark, höga priser och tillgång till krediter. Deras företag är mer utsatta för prisvolatiliteten (både för insatsvaror och produkter) och deras behov i fråga om utbildning i entreprenörskap och riskhanteringskompetens är stora. Det är därför viktigt att fortsätta att stödja inrättandet av nya företag och nya anläggningar. Medlemsstaterna bör föreskriva en strategi och fastställa klara och konsekventa interventioner för generationsförnyelsen inom det särskilda mål som avser denna fråga. I detta syfte kan medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken fastställa förmånliga villkor för finansiella instrument för unga jordbrukare och nya deltagare. De bör också i dessa strategiska planer öronmärka ett belopp motsvarande minst 2 % av det årliga anslaget för direktstöd. En ökning av det maximala beloppet för stöd för unga jordbrukare och nyetablerade företag, upp till 100,000 euro, som kan utnyttjas även genom eller i kombination med stöd i form av finansiella instrument, bör fastställas.

(43) Unga jordbrukare och nya jordbrukare möter fortfarande avsevärda hinder när det gäller tillgång till mark, höga priser och tillgång till krediter. Deras företag är mer utsatta för prisvolatiliteten (både för insatsvaror och produkter) och deras behov i fråga om utbildning i entreprenörskap, riskförebyggande och riskhanteringskompetens är stora. Det är därför viktigt att fortsätta att stödja inrättandet av nya företag och nya anläggningar. Medlemsstaterna bör föreskriva en strategi och fastställa klara och konsekventa interventioner för generationsförnyelsen inom det särskilda mål som avser denna fråga. I detta syfte kan medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken fastställa förmånliga villkor för finansiella instrument för unga jordbrukare och nya aktörer. De bör också i dessa strategiska planer öronmärka ett belopp motsvarande minst 2 % av det årliga anslaget för direktstöd under den första pelaren. En ökning av det maximala beloppet för stöd för unga jordbrukare och nyetablerade företag, upp till 100,000 euro, som kan utnyttjas även genom eller i kombination med stöd i form av finansiella instrument, bör fastställas.

Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 44

(44) Med hänsyn till behovet av att garantera lämpliga riskhanteringsverktyg bör försäkringspremier och gemensamma fonder inrättas, finansierade genom Ejflu. Kategorin gemensamma fonder omfattar både sådana som är kopplade till produktionsförluster och allmänna och sektorsspecifika inkomststabiliserande verktyg, med koppling till inkomstförluster. I syfte att anpassa riskhanteringsverktygen till de utmaningar som jordbrukarna står inför, bland annat klimatförändringarna, bör den gemensamma jordbrukspolitikens verktygslåda inbegripa ersättning för kostnader och förluster för jordbrukare i samband med åtgärder för att bekämpa djursjukdomar och växtskadegörare, eller förluster för jordbrukare som bedriver ekologiskt jordbruk till följd av en extern förorening som de inte har något ansvar för. Det bör dock säkerställas att de interventioner som finansieras genom Ejflu är förenliga med nationella riskhanteringssystem.

Ändringar 41 och 796
Förslag till förordning
Skäl 45

(45) Stödet bör möjliggöra inrättande och genomförande av samarbete mellan minst två enheter för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Stöd kan omfatta alla aspekter av sådant samarbete, till exempel inrättande av kvalitetssystem, kollektiva miljö- och klimatåtgärder, främjande av korta leveranskedjor och lokala marknader, pilotprojekt, operativa grupprojekt inom det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket, smarta byar, lokala utvecklingsprojekt, köparklubbar och maskinringar, gårdspartnerskap, skogsbruksplaner, nätverk och kluster, socialt hållbart jordbruk, jordbruk med stöd från gemenskapen, åtgärder inom ramen för Leader, och inrättandet av producentgrupper och producentorganisationer samt andra former av samarbete som anses vara nödvändiga för att uppnå de särskilda målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(45) Stödet bör möjliggöra inrättande och genomförande av samarbete mellan minst två enheter för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Stöd kan omfatta alla aspekter av sådant samarbete, till exempel inrättande, främjande och underhåll av kvalitetssystem samt kostnader för certifiering av dem, kollektiva miljö- och klimatåtgärder, främjande av korta leveranskedjor och lokala marknader, pilotprojekt, operativa grupprojekt inom det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket, smarta byar, lokala utvecklingsprojekt, köparklubbar och maskinringar, gårdspartnerskap, skogsbruksplaner, inbegripet trädjordbruk, nätverk och kluster, socialt hållbart jordbruk, jordbruk med stöd från gemenskapen, åtgärder inom ramen för Leader, och inrättandet av producentgrupper och producentorganisationer, inbegripet producentgrupper som erkänns enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/20121a, samt andra former av samarbete som anses vara nödvändiga för att uppnå de särskilda målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Som ett sätt att främja generationsskifte bör man överväga att bevilja särskilt stöd till jordbrukare som vill upphöra med sin jordbruksverksamhet innan de uppnår lägsta pensionsålder och avser att överlämna sitt jordbruksföretag till en yngre jordbrukare som vill ta över.
________________________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 47

(47) EGFJ bör fortsätta att finansiera interventionstyper i form av direktstöd och sektorsvisa insatser, medan Ejflu bör fortsätta att finansiera åtgärder för landsbygdsutveckling i enlighet med denna förordning. Detaljerade regler för den ekonomiska förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör fastställas separat för de båda fonderna och för den verksamhet som stöds genom var och en av dem, med beaktande av att den nya genomförandemodellen ger medlemsstaterna mer flexibilitet och subsidiaritet för att uppnå sina mål. Interventionstyperna enligt denna förordning bör omfatta perioden från och med den 1 januari 2021 och den 31 december 2027.

Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 48

(48) Stöd för direktstöd inom ramen för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör beviljas inom nationella anslag som fastställs genom denna förordning. Dessa nationella anslag bör återspegla en fortsättning på de ändringar som innebär att anslagen för medlemsstaterna med den lägsta stödnivån per hektar gradvis ökas till att stänga 50 % av klyftan till 90 % av genomsnittet för unionen. I syfte att ta hänsyn till minskningen av betalningsmekanismen och användningen av dess avkastning i den berörda medlemsstaten bör de sammanlagda vägledande finansiella anslagen per år i medlemsstatens strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken tillåtas att överskrida det nationella anslaget.

(48) EGFJ bör inte stödja verksamhet som är skadlig för miljön, eller som inte är förenlig med klimat- och miljömål i linje med principer för hållbar jordbruksförvaltning. Stöd för direktstöd inom ramen för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör beviljas inom nationella anslag som fastställs genom denna förordning. Dessa nationella anslag bör återspegla en fortsättning på de ändringar som innebär att anslagen för medlemsstaterna med den lägsta stödnivån per hektar gradvis ökas till att stänga 50 % av klyftan till 90 % av genomsnittet för unionen. I syfte att ta hänsyn till minskningen av betalningsmekanismen och användningen av dess avkastning i den berörda medlemsstaten bör de sammanlagda vägledande finansiella anslagen per år i medlemsstatens strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken tillåtas att överskrida det nationella anslaget.

Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 49

(49) För att underlätta förvaltningen av Ejflu-medel bör det fastställas en enda bidragsnivå för stöd från Ejflu i förhållande till de offentliga utgifterna i medlemsstaterna. För att ta hänsyn till deras särskilda betydelse eller art bör särskilda bidragsnivåer anges i förhållande till vissa typer av insatser. När det gäller mindre utvecklade regioner, de yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget och de mindre Egeiska öarna bör en lämplig bidragsnivå för Ejflu fastställas i syfte att mildra effekterna av de särskilda hinder som uppstår till följd av utvecklingsnivån, den avlägsna belägenheten och ökaraktären.

(49) För att underlätta förvaltningen av Ejflu-medel bör det fastställas en allmän bidragsnivå för stöd från Ejflu i förhållande till de offentliga utgifterna i medlemsstaterna. För att ta hänsyn till deras särskilda betydelse eller art bör särskilda bidragsnivåer anges i förhållande till vissa typer av insatser. I syfte att mildra effekterna av de särskilda nackdelar som är en följd av utvecklingsnivån, den avlägsna belägenheten och ökaraktären i de yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget och de mindre Egeiska öarna enligt definitionen i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/20131a, bör en högre Ejflu-bidragsnivå fastställas för dessa regioner.
___________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 49a (nytt)

(49a) Objektiva kriterier bör fastställas för att klassificera regioner och områden på unionsnivå för stöd från Ejflu. I detta syfte bör fastställandet av regioner och områden på unionsnivå baseras på det gemensamma klassificeringssystem för regioner som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/20031a. De senaste klassificeringarna och uppgifterna bör användas för att säkerställa lämpligt stöd, särskilt för att åtgärda eftersläpande regioner och skillnader mellan regioner inom en medlemsstat.

___________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

Ändringar 46 och 797
Förslag till förordning
Skäl 50

(50) Ejflu bör inte ge stöd till investeringar som skulle skada miljön. Det är därför nödvändigt att i denna förordning föreskriva ett antal regler för uteslutning samt möjligheten att vidareutveckla dessa garantier i delegerade akter. I synnerhet bör Ejflu inte finansiera investeringar i bevattning som inte bidrar till att uppnå eller bevara en god status för det eller de berörda vattenförekomsterna, eller investeringar i beskogning som inte är förenliga med klimat- och miljömålen enligt principerna om hållbar skogsförvaltning.

(50) Ejflu bör i första hand stödja investeringar som ger upphov till såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar, och samtidigt avstå från att stödja investeringar som skulle skada miljön miljön eller som inte är förenliga med klimat-, miljö- och djurskyddsmålen respektive målen för biologisk mångfald. Investeringar som genererar både ekonomiska och miljömässiga fördelar bör betonas. Det är därför nödvändigt att i denna förordning föreskriva ett antal mer specifika regler för uteslutning samt möjligheten att vidareutveckla dessa garantier i delegerade akter. I synnerhet bör Ejflu inte finansiera investeringar i beskogning som inte är förenliga med klimat- och miljömål i linje med principerna om hållbar skogsförvaltning. Ejflu bör inte heller omfatta investeringar i bevattning som inte bidrar till uppnåendet eller bevarandet av en god status för den eller de berörda vattenförekomsterna. Medlemsstaterna bör säkerställa att myndigheter spelar en aktiv roll vad gäller ekologi och hantering av skogsbränder i alla åtgärder för beskogning eller återbeskogning av skog och stärka rollen för mjuka förebyggande åtgärder och förvaltning av markanvändning.

Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 51a (nytt)

(51a) För att unionen ska kunna bli oberoende av import av vegetabiliskt protein syftar den gemensamma jordbrukspolitiken till att, i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG1a (direktivet om förnybar energi), främja användningen av biobränsle som framställs av oljeväxtbiprodukter från proteingrödor.
___________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användning av energi och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

Ändring 858
Förslag till förordning
Skäl 51b (nytt)

(51b) EGFJ och Ejflu bör inte ge stöd till jordbrukare vars verksamhet inbegriper uppfödning av tjurar som ska delta i tjurfäktning. Sådan finansiering är en tydlig överträdelse av Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur.

Ändring 798
Förslag till förordning
Skäl 52

(52) För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör detta program bidra till att integrera klimatfrågor i unionens politik och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen. Verksamheter inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken förväntas bidra till klimatmål med 40 % av den totala GJP-finansieringsramen. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(52) För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör detta program bidra till att integrera klimatfrågor och fasa ut miljöskadliga bidrag i unionens politik och till uppnåendet av det övergripande målet att minst 30 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen. Verksamheter inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör bidra till klimatmål med minst 40% av den totala GJP-finansieringsramen. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 54

(54) För att öka mervärdet för unionen och bevara en fungerande inre marknaden för jordbruksprodukter samt för att uppnå ovannämnda allmänna och särskilda mål bör medlemsstaterna inte fatta beslut enligt denna förordning i isolation, utan inom ramen för en strukturerad process som bör återspeglas i en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken. EU:s toppstyrda bestämmelser bör fastställa specifika EU-omfattande mål för den gemensamma jordbrukspolitiken, de viktigaste interventionstyperna, prestationsramen och förvaltningsstrukturen. En sådan fördelning av uppgifter syftar till att säkerställa full överensstämmelse mellan ekonomiska resurser som investerats och de resultat som uppnås.

(54) För att öka mervärdet för unionen och bevara en fungerande inre marknad för jordbruksprodukter samt för att uppnå ovannämnda allmänna och särskilda mål bör medlemsstaterna inte fatta beslut enligt denna förordning i isolation, utan inom ramen för en strukturerad process som bör återspeglas i en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken. EU:s toppstyrda bestämmelser bör fastställa specifika unionsomfattande mål för den gemensamma jordbrukspolitiken, de viktigaste interventionstyperna, prestationsramen och förvaltningsstrukturen. En sådan fördelning av uppgifter syftar till att säkerställa full överensstämmelse mellan ekonomiska resurser som investerats och de resultat som uppnås.

Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 55

(55) För att säkerställa att dessa strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken får en tydlig strategisk karaktär, och för att underlätta kopplingarna till unionens övriga politik, och inte minst till etablerade långsiktiga nationella mål som följer av unionslagstiftningen eller internationella avtal (t.ex. de som gäller klimatförändringar, skog, biologisk mångfald och vatten) är det lämpligt att endast ha en enda strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken per medlemsstat.

Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 55a (nytt)

(55a) Det är av yttersta vikt att de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken har en tydlig, enkel och otvetydig ram, så att överreglering av politiken på nationell, regional eller lokal nivå kan undvikas.

Ändring 51
Förslag till förordning
Skäl 55b (nytt)

(55b) Den nya genomförandemodellen bör inte äventyra den inre marknadens integritet eller den gemensamma jordbrukspolitikens historiskt sett europeiska karaktär, eftersom denna politik bör fortsätta att vara genuint gemensam så att ett unionstillvägagångssätt och lika villkor för alla kan säkerställas.

Ändring 730
Förslag till förordning
Skäl 55c (nytt)

(55c) I enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget bör unionen och medlemsstaterna säkerställa att målen för utvecklingssamarbetet beaktas i alla interventioner inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, och att rätten till livsmedel och rätten till utveckling respekteras. Medlemsstaterna bör också säkerställa att de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken i så hög utsträckning som möjligt bidrar till uppnåendet i tid av målen i 2030-agendan för hållbar utveckling och i Parisavtalet, samt av den europeiska gröna givens mål, unionens miljö- och klimatåtaganden och tillämplig lagstiftning som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av strategin Från jord till bord och strategin för biologisk mångfald.

Ändring 52
Förslag till förordning
Skäl 56

(56) När de utarbetar sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör medlemsstaterna analysera sin specifika situation och sina behov, sätta upp mål som är realistiska, kopplade till uppnåendet av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och utforma interventioner som gör det möjligt att uppnå dessa mål och erbjuda säkerhet för de slutliga stödmottagarna, samtidigt som de anpassas till nationella och regionala sammanhang, bland annat i de yttersta randområdena i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget. Detta bör främja mer subsidiaritet inom en gemensam unionsram, samtidigt som efterlevnaden av de allmänna unionsrättsliga principerna och målen för den gemensamma jordbrukspolitiken säkerställs. Det är därför lämpligt att fastställa regler om strukturen och innehållet i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. För att säkerställa att de mål som medlemsstaterna fastställer och utformningen av deras interventioner är ändamålsenliga och optimerar bidraget till målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, samtidigt som politikens gemensamma karaktär bibehålls, behöver strategin i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken baseras på en förhandsanalys av lokala förhållanden och en bedömning av behoven i förhållande till målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Vid genomförandet av strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken behöver man säkerställa jordbrukarnas och jordbrukarorganisationernas deltagande.

Ändring 53
Förslag till förordning
Skäl 57

(57) För att säkerställa att de mål som medlemsstaterna fastställer och utformningen av deras interventioner är ändamålsenliga och optimerar bidraget till målen för den gemensamma jordbrukspolitiken är det nödvändigt att basera strategin i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken på en förhandsanalys av lokala förhållanden och göra en bedömning av behoven i samband med målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(57) De strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken behöver också på ett tillfredsställande sätt kunna beakta förändringar i medlemsstaternas förhållanden, strukturer (både interna och externa) och marknadssituationer, och behöver därför kunna justeras för att avspegla dessa förändringar över tiden.

Ändring 54
Förslag till förordning
Skäl 58

(58) De strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör syfta till att säkerställa en ökad enhetlighet mellan de olika verktygen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, eftersom planen bör omfatta alla typer av stöd i form av direkta utbetalningar, sektorsspecifika interventionstyper och interventionstyper för landsbygdsutveckling. De bör också garantera och visa att de val som medlemsstaterna gör är ändamålsenliga och överensstämmer med unionens prioriteringar och mål. Det är därför lämpligt att de innehåller en resultatinriktad interventionsstrategi som byggs upp kring de särskilda målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, inklusive kvantifierade mål i förhållande till dessa. För att göra det möjligt att övervaka målen på årsbasis är det lämpligt att de grundas på resultatindikatorer.

(58) De strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör syfta till att säkerställa en ökad enhetlighet mellan de olika verktygen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, eftersom planen bör omfatta alla typer av stöd i form av direkta utbetalningar, sektorsspecifika interventionstyper och interventionstyper för landsbygdsutveckling. De bör också garantera och visa att de val som medlemsstaterna gör är ändamålsenliga och överensstämmer med unionens prioriteringar och mål. Det är därför lämpligt att de innehåller en resultatinriktad interventionsstrategi som byggs upp kring de särskilda målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, inklusive kvantifierade mål i förhållande till dessa. För att göra det möjligt att övervaka målen är det lämpligt att de grundas på resultatindikatorer.

Ändring 800
Förslag till förordning
Skäl 58a (nytt)

(58a) Den befintliga kunskapsbasen varierar stort när det gäller den tillgängliga informationens kvantitet och kvalitet vid övervakningen av de särskilda mål som föreskrivs i artikel 6 i denna förordning. För vissa särskilda mål, särskilt för övervakningen av biologisk mångfald, är kunskapsbasen för närvarande svag eller otillräckligt anpassad när det gäller att skapa robusta effektindikatorer, t.ex. för pollinatörer och biologisk mångfald för grödor. Särskilda mål och indikatorer som fastställs för unionen som helhet i artikel 6 respektive bilaga I bör baseras på en gemensam eller jämförbar kunskapsbas och gemensamma och jämförbara metoder i alla medlemsstater. Kommissionen bör identifiera områden där det finns kunskapsbrister eller där kunskapsbasen är otillräckligt anpassad när det gäller att övervaka den gemensamma jordbrukspolitikens effekter. Den bör använda unionens budget för att ge ett gemensamt svar på de kunskapsrelaterade hinder och övervakningshinder som hör samman med alla särskilda mål och indikatorer i artikel 6. Den bör framställa en rapport i denna fråga och offentliggöra sina rön.

Ändring 801
Förslag till förordning
Skäl 59

(59) Strategin bör också lyfta fram komplementariteten både mellan den gemensamma jordbrukspolitikens verktyg och med unionens övriga politik. I synnerhet bör varje enskild strategisk plan i förekommande fall beakta miljö- och klimatlagstiftning, och nationella planer som härrör från denna lagstiftning bör beskrivas inom ramen för analysen av den nuvarande situationen (nedan kallad swot-analysen). Det är lämpligt att upprätta en förteckning över de rättsakter som uttryckligen bör beaktas i den strategiska planen.

(59) Strategin bör också lyfta fram komplementariteten både mellan den gemensamma jordbrukspolitikens verktyg och med unionens övriga politik, inbegripet sammanhållningspolitiken. I synnerhet bör varje enskild strategisk plan beakta miljö- och klimatlagstiftning, unionens åtaganden för en konsekvent politik för utveckling och nationella planer som härrör från denna lagstiftning bör beskrivas inom ramen för analysen av den nuvarande situationen (nedan kallad swot-analysen). Det är lämpligt att upprätta en förteckning över de rättsakter som uttryckligen bör beaktas i den strategiska planen.

Ändring 55
Förslag till förordning
Skäl 59a (nytt)

(59a) Eftersom systemet med inkomststöd spelar en viktig roll för att garantera jordbrukens ekonomiska livskraft finns det skäl att beakta de sociala effekter som den gemensamma jordbrukspolitiken har i fråga om att erbjuda arbetstillfällen i landsbygdsområden. Därför bör medlemsstaterna i upprättandet av sina strategiska planer också beakta den sysselsättningseffekt som ett nytt företag kommer att få på ett visst område. Åtgärder och verksamheter som skapar fler arbetsplatser bör prioriteras vid utarbetandet och genomförandet av respektive politiskt verktyg.

Ändring 56
Förslag till förordning
Skäl 60

(60) Det är lämpligt att de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller en beskrivning av samspelet mellan nationella och regionala interventioner, med tanke på att medlemsstaterna bör ha flexibilitet att välja att delegera en del av genomförandet av den strategiska planen på regional nivå, på grundval av en nationell ram, för att underlätta samordningen mellan regionerna när det gäller att hantera landsomfattande utmaningar.

(60) Det är lämpligt att de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller en beskrivning av samspelet mellan nationella och regionala interventioner, med tanke på att medlemsstaterna bör ha flexibilitet att välja att delegera en del av utformningen och genomförandet av den strategiska planen på regional nivå genom program för interventioner för landsbygdsutveckling i överensstämmelse med den nationella ramen, för att underlätta samordningen mellan regionerna när det gäller att hantera landsomfattande utmaningar.

Ändring 802
Förslag till förordning
Skäl 68a (nytt)

(68a) Vatten är en grundläggande produktionsfaktor för jordbruket. Vattenförvaltning är därför en fundamental utmaning och det behövs bättre former av vattenförvaltning. Dessutom kommer klimatförändringarna att få stora konsekvenser för vattenresurserna med intensivare och oftare förekommande torrperioder, men också perioder med kraftig nederbörd. Att lagra vatten under hösten och vintern är en lösning som baseras på sunt förnuft. Dessutom bidrar vattenförekomsterna till att skapa miljöer som gynnar stor biologisk mångfald. Tack vare dem kan man även hålla en levande jordmån och bevara tillräckliga flöden i vattendragen, vilket gynnar vattenlevande djur och växter.

Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 69

(69) En förvaltningsmyndighet bör ansvara för förvaltningen och genomförandet av varje enskild strategisk plan. Myndighetens uppgifter bör fastställas i denna förordning. Förvaltningsmyndigheten bör ha möjlighet att delegera delar av sina uppgifter, samtidigt som den har kvar ansvaret för att förvaltningen utförs på ett effektivt och korrekt sätt. Medlemsstaterna bör se till att man vid förvaltning och genomförande av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken skyddar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med [Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) X] [den nya budgetförordningen] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) X [den nya övergripande förordningen].

(69) En förvaltningsmyndighet bör ansvara för förvaltningen och genomförandet av varje enskild strategisk plan. Om delar som rör landsbygdsutvecklingspolitiken hanteras på regional nivå bör medlemsstaterna emellertid kunna inrätta regionala förvaltningsmyndigheter. Deras uppgifter bör fastställas i denna förordning. Förvaltningsmyndigheterna bör ha möjlighet att delegera delar av sina uppgifter, samtidigt som de har kvar ansvaret för att förvaltningen utförs på ett effektivt och korrekt sätt. Medlemsstaterna bör se till att man vid förvaltning och genomförande av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken skyddar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med [Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) X] [den nya budgetförordningen] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) X [den nya övergripande förordningen].

Ändring 58
Förslag till förordning
Skäl 70

(70) I enlighet med principen om delad förvaltning bistås kommissionen av kommittéer bestående av företrädare för medlemsstaterna i genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. I syfte att förenkla och rationalisera medlemsstaternas ståndpunkt inrättas endast en övervakningskommitté för genomförandet av denna förordning, dvs. en sammanslagning av kommittéerna för landsbygdsutveckling respektive direktstöd, som infördes under programperioden 2014–2020. Ansvaret för att bistå medlemsstaterna i genomförandet av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken delas mellan förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén. Kommissionen bör också biträdas av kommittén för den gemensamma jordbrukspolitiken, i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

(70) I enlighet med principen om delad förvaltning bistås kommissionen av kommittéer bestående av företrädare för medlemsstaterna i genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. I syfte att förenkla och rationalisera medlemsstaternas ståndpunkt inrättas endast en övervakningskommitté för genomförandet av denna förordning, dvs. en sammanslagning av kommittéerna för landsbygdsutveckling respektive direktstöd, som infördes under programperioden 2014–2020. Ansvaret för att bistå medlemsstaterna i genomförandet av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken delas mellan förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén. Om delar som rör landsbygdsutvecklingspolitiken hanteras på regional nivå bör medlemsstaterna emellertid kunna inrätta regionala förvaltningsmyndigheter. Kommissionen bör också biträdas av kommittén för den gemensamma jordbrukspolitiken, i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Ändring 59
Förslag till förordning
Skäl 71

(71) Ejflu bör via tekniskt bistånd på kommissionens initiativ främja åtgärder knutna till fullgörandet av de uppgifter som avses i [artikel 7 i den övergripande förordningen]. Tekniskt bistånd kan också, på initiativ av medlemsstaterna, ges för fullgörandet av de uppgifter som är nödvändiga för en effektiv förvaltning och effektivt genomförande av stöd i förhållande till den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. En ökning av det tekniska biståndet på initiativ av medlemsstaterna är endast tillgängligt för Malta.

Ändringar 60 och 803
Förslag till förordning
Skäl 74

(74) Genomförandemodellens resultatinriktning förutsätter en stabil prestationsram, särskilt eftersom de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken skulle bidra till allmänna mål för andra gemensamma strategier. En prestationsbaserad politik förutsätter årliga och fleråriga bedömning på grundval av utvald output, samt resultat- och effektindikatorer, så som fastställs i ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens resultat, övervakning och utvärdering. För detta ändamål bör en begränsad och riktad uppsättning indikatorer väljas på ett sätt som så exakt som möjligt visar huruvida den intervention som får stöd bidrar till att uppnå de uppställda målen. Resultat- och outputindikatorer i samband med klimat- och miljörelaterade mål får bland annat omfatta interventioner i nationella miljö- och klimatplaneringsinstrument som inrättats i enlighet med unionslagstiftningen.

(74) Genomförandemodellens resultatinriktning förutsätter en stabil prestationsram, särskilt eftersom de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken skulle bidra till allmänna mål för andra gemensamma strategier. En prestationsbaserad politik förutsätter bedömningar på grundval av utvald output, samt resultat- och effektindikatorer, så som fastställs i ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens resultat, övervakning och utvärdering. För detta ändamål bör en begränsad och riktad uppsättning indikatorer väljas på ett sätt som så exakt som möjligt visar huruvida den intervention som får stöd bidrar till att uppnå de uppställda målen. Resultat- och outputindikatorer i samband med klimat- och miljörelaterade mål, t.ex. vattenkvalitet och vattenkvantitet, får bland annat omfatta interventioner i nationella miljö- och klimatplaneringsinstrument som inrättats i enlighet med unionslagstiftningen.

Ändring 61
Förslag till förordning
Skäl 75

(75) Som en del av ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens prestationer, övervakning och utvärdering bör medlemsstaterna övervaka de framsteg som gjorts, och årligen rapportera till kommissionen om detta. Informationen från medlemsstaterna utgör grunden för kommissionens rapport om framstegen mot att uppnå de specifika målen under hela programperioden med hjälp av en uppsättning centrala indikatorer.

(75) Som en del av ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens prestationer, övervakning och utvärdering bör medlemsstaterna övervaka de framsteg som gjorts och rapportera om detta. Informationen från medlemsstaterna utgör grunden för kommissionens rapport om framstegen mot att uppnå de specifika målen under hela programperioden med hjälp av en uppsättning centrala indikatorer.

Ändring 62
Förslag till förordning
Skäl 76

(76) Mekanismer bör inrättas för att skydda unionens ekonomiska intressen om den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken avviker väsentligt från de mål som satts upp. Medlemsstaterna kan således komma att uppmanas att lämna in handlingsplaner i händelse av betydande och omotiverad undermåliga prestationer. Detta skulle kunna leda till frysningar och, i slutändan, minskningar av unionens medel om de planerade resultaten inte uppnås. Dessutom införs en prestationsbaserad bonus som del av incitamentmekanismen, på grundval av fördelningen av den prestationsbaserade bonusen i syfte att uppmuntra goda miljömässiga och klimatmässiga resultat.

Ändring 1144
Förslag till förordning
Skäl 78a (nytt)

(78a) Den bedömning som avses i artikel 106 bör genomföras på grundval av de kvantifierade målen i strategin Från jord till bord och strategin för biologisk mångfald.

Ändring 63
Förslag till förordning
Skäl 80a (nytt)

(80a) Handelsavtal som ingåtts med tredjeländer och som avser jordbrukssektorn bör innehålla mekanismer och skyddsklausuler för att säkerställa lika villkor för jordbrukare i och utanför unionen och för att skydda konsumenterna.

Ändring 64
Förslag till förordning
Skäl 81

(81) Personuppgifter som samlas in för tillämpningen av någon bestämmelse i denna förordning bör behandlas på ett sätt som är förenligt med dessa ändamål. De bör även avidentifieras, aggregeras om de används i övervaknings- eller utvärderingssyfte, och skyddas i överensstämmelse med unionsrätten rörande skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/200119 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67920. De registrerade bör underrättas om sådan behandling och om sina rättigheter vad gäller uppgiftsskydd.

(81) Personuppgifter som samlas in för tillämpningen av någon bestämmelse i denna förordning bör behandlas på ett sätt som är förenligt med dessa ändamål. De bör även avidentifieras, aggregeras om de används i övervaknings- eller utvärderingssyfte, och skyddas i överensstämmelse med unionsrätten rörande skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172519 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67920. De registrerade bör underrättas om sådan behandling och om sina rättigheter vad gäller uppgiftsskydd.

_________________

19 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

Ändring 65
Förslag till förordning
Skäl 83

(83) I syfte att garantera rättslig säkerhet, skydda jordbrukarnas rättigheter och garantera att interventionstyperna i form av direktstöd fungerar smidigt, samstämmigt och effektivt, bör kommissionen delegeras befogenheten att anta vissa akter för att fastställa regler om att stöd endast kan beviljas på villkor att certifierat utsäde av vissa hampsorter används, och att förfarandet för fastställande av hampsorter och verifiering av deras tetrahydrokannabinolhalt används, regler för goda jordbruks- och miljövillkor och vissa relaterade aspekter i samband med behörighetskraven; regler om innehållet i deklarationen och kraven för aktivering av stödrättigheterna; regler för miljösystem, åtgärder för att undvika att de som mottar kopplat inkomststöd drabbas av strukturella marknadsobalanser inom någon sektor, inbegripet beslutet att sådant stöd kan fortsätta att betalas ut fram till 2027 på grundval av de produktionsenheter för vilka det beviljats i en tidigare referensperiod samt regler och villkor för beviljande av mark och sorter för det grödspecifika stödet för bomull samt regler för hur detta stöd ska beviljas.

(83) I syfte att garantera rättslig säkerhet, skydda jordbrukarnas rättigheter och garantera att interventionstyperna i form av direktstöd fungerar smidigt, samstämmigt och effektivt, bör kommissionen delegeras befogenheten att anta vissa akter för att fastställa regler om att stöd endast kan beviljas på villkor att certifierat utsäde av vissa hampsorter används, och att förfarandet för fastställande av hampsorter och verifiering av deras tetrahydrokannabinolhalt används, regler för goda jordbruks- och miljövillkor och vissa relaterade aspekter i samband med behörighetskraven, fastställande av kriterier för beslut om likvärdiga åtgärder och lämpliga krav på de nationella eller regionala certifieringssystemen, upprättande av en förteckning över exempel på jordbruksmetoder som har en gynnsam inverkan på klimatet, miljön och djurs välbefinnande, åtgärder för att undvika att de som mottar kopplat inkomststöd drabbas av strukturella marknadsobalanser inom någon sektor, inbegripet beslutet att sådant stöd kan fortsätta att betalas ut fram till 2027 på grundval av de produktionsenheter för vilka det beviljats i en tidigare referensperiod samt regler och villkor för beviljande av mark och sorter för det grödspecifika stödet för bomull samt regler för hur detta stöd ska beviljas.

Ändring 66
Förslag till förordning
Skäl 84

(84) I syfte att garantera att de sektorsspecifika interventionstyperna bidrar till målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och leder till synergieffekter med andra instrument inom den politiken, och för att säkerställa lika villkor på den inre marknaden och undvika ojämn eller orättvis konkurrens, bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på kriterier för godkännande av branschorganisationer och regler för situationer när godkända branschorganisationer inte lever upp till de kriterier och skyldigheter som gäller för producenter, regler för väl fungerande sektorsåtgärder, grunderna för hur unionens ekonomiska stöd beräknas, inbegripet referensperioder och beräkningen av värdet på saluförd produktion samt maximinivån för unionens ekonomiska stöd till återtag; regler för utgiftstak för återplantering av vingårdar; regler om att producenterna ska dra tillbaka biprodukter från vinframställning samt om undantag från detta krav för att undvika ytterligare administrativa bördor, regler om frivillig certifiering av destillerier och regler för prestation, övervakning och utvärdering. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter med avseende på tillfälliga undantag från reglerna om villkorlighet vid mycket ogynnsamma förhållanden, såsom katastrofer eller epidemier. Kommissionen bör också ges befogenhet att fastställa likvärdiga metoder för jordbruksmetoder och miljöpraxis och nationella eller regionala miljöcertifieringssystem. För att garantera ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av unionens medel för interventioner inom biodlingssektorn bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på ytterligare krav avseende anmälningsskyldigheten och inrättandet av ett minsta bidrag från unionen för utgifter för genomförandet dessa interventionstyper. I syfte att utarbeta de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör befogenheten att anta akter delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av en uppförandekod för inrättande av ett partnerskap mellan medlemsstaten och behöriga regionala och lokala myndigheter och andra partner.

Ändring 67
Förslag till förordning
Skäl 85

(85) I syfte att säkerställa rättssäkerheten och garantera att interventioner för landsbygdsutveckling uppnår sina mål bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på stöd för administrativa åtaganden, investeringar och samarbete.

(85) I syfte att säkerställa rättssäkerheten och garantera att interventioner för landsbygdsutveckling uppnår sina mål bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på tillägg till de lägsta och högsta stödbeloppen för vissa interventionstyper.

Ändring 68
Förslag till förordning
Skäl 86

(86) I syfte att ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på medlemsstaternas anslag för interventionstypger i form av direktstöd och bestämmelser om innehållet i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 69
Förslag till förordning
Skäl 87

(87) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och undvika illojal konkurrens eller diskriminering mellan jordbrukare bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller fastställande av referensarealer för oljeväxtfrön, regler för tillståndsgivningen för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull och underrättelser i samband därmed, vidare när det gäller beräkningen av minskningen när den stödberättigande bomullsarealen överskrider basarealen, unionens ekonomiska stöd för destillation av biprodukter från vinframställning, den årliga fördelningen per medlemsstat av det totala beloppet för unionens stöd för interventionstyper för landsbygdsutveckling, regler om presentationen av de uppgifter som ska ingå i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, regler för förfarande och tidsfrister för godkännande av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och inlämning och godkännande av ansökningar om ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, enhetliga villkor för tillämpningen av informations- och offentlighetskraven om de möjligheter som erbjuds genom den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, regler för prestation, övervakning och utvärdering, regler för presentationen av innehållet i den årliga prestationsrapporten, regler om de uppgifter som av medlemsstaterna ska överlämnas till kommissionen för bedömning av prestanda, och regler om uppgiftsbehoven och synergier mellan potentiella uppgiftskällor, samt arrangemang för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt för att fastställa tilldelningen av prestationsbaserad bonus till medlemsstaterna. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201122.

(87) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och undvika illojal konkurrens eller diskriminering mellan jordbrukare bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller fastställande av referensarealer för oljeväxtfrön, regler för tillståndsgivningen för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull och underrättelser i samband därmed, vidare när det gäller beräkningen av minskningen när den stödberättigande bomullsarealen överskrider basarealen, unionens ekonomiska stöd för destillation av biprodukter från vinframställning, den årliga fördelningen per medlemsstat av det totala beloppet för unionens stöd för interventionstyper för landsbygdsutveckling, standardiserade former för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, regler för förfarande och tidsfrister för godkännande av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och inlämning och godkännande av ansökningar om ändring av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, enhetliga villkor för tillämpningen av informations- och offentlighetskraven om de möjligheter som erbjuds genom de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, regler för presentationen av innehållet i den årliga prestationsrapporten. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201122.

_________________

22 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Ändring 70
Förslag till förordning
Skäl 92a (nytt)

(92a) Unionens öregioner ställs inför särskilda svårigheter när det gäller att bedriva jordbruksverksamhet och utveckla landsbygdsområden. Det bör göras en utvärdering av effekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken i dessa regioner, och möjligheten att utöka åtgärderna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 till att omfatta alla öregioner i unionen bör undersökas.

Ändring 71
Förslag till förordning
Skäl 93

(93) För att trygga den rättsliga säkerheten och kontinuiteten bör de särskilda bestämmelserna för Kroatien om det gradvisa införandet av direktstöd och kompletterande nationellt direktstöd inom ramen för infasningsmekanismen fortsätta att tillämpas. Kroatien kommer att vara berättigat till ett belopp i enlighet med anslutningsfördraget år 2022, inklusive ett ytterligare belopp för den nationella reserven för minröjd mark i Kroatien, och denna rätt bör inkluderas i beräkningen av det nationella anslaget för 2022.

Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led b

(b) interventionstyper och gemensamma krav för medlemsstaterna för uppnåendet av dessa mål samt de relaterade finansiella arrangemangen,

(b) interventionstyper och gemensamma krav för medlemsstaterna för uppnåendet av dessa mål genom säkerställande av lika villkor för alla samt de relaterade finansiella arrangemangen,

Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led c

(c) strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som medlemsstaterna ska upprätta, där mål och interventioner fastställs och medel tilldelas i linje med de särskilda målen och identifierade behoven,

(c) strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som medlemsstaterna ska upprätta, i vilka de, om lämpligt i samarbete med sina regioner, fastställer mål och interventioner och tilldelar medel i linje med de särskilda målen och identifierade behoven och i överensstämmelse med den inre marknaden,

Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2

2. Denna förordning är tillämplig på unionsstöd som finansieras av EGFJ och Ejflu för interventioner som anges i en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som upprättas av medlemsstaterna och godkänns av kommissionen och som omfattar perioden 1 januari 2021 till 31 december 2027.

Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2

2. Avdelning II kapitel III, avdelning III kapitel II och artiklarna 41 och 43 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [CPR]26 ska gälla för stöd som finansieras av Ejflu enligt denna förordning.

2. För att säkerställa samstämmighet mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska avdelning II kapitel III, avdelning III kapitel II och artiklarna 41 och 43 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [CPR]26 gälla för stöd som finansieras av Ejflu enligt denna förordning.

__________________

26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) […/…] [datum] [fullständig titel] (EUT L ).

Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 3 – led a

(a) jordbrukare: fysisk eller juridisk person eller grupp fysiska eller juridiska personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars rättsliga ställning enligt nationell lagstiftning, vars jordbruksföretag ligger inom det territoriella tillämpningsområdet för fördragen enligt artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen jämförd med artiklarna 349 och 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som bedriver jordbruksverksamhet enligt medlemsstaternas definition.

Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 3 – led ba (nytt)

(ba) kollektiva nyttigheter: varor och tjänster för vilka ersättning inte fås via marknaden och som ger miljömässiga och samhälleliga resultat som är större än vad som krävs enligt den lagstadgade miljö-, klimat- och djurskyddslagstiftningen.

Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 3 – led bb (nytt)

(bb) Europeiska kollektiva nyttigheter: kollektiva varor eller tjänster som endast kan tillhandahållas effektivt på unionsnivå genom interventioner för att säkerställa samordning mellan medlemsstaterna och lika villkor på unionens jordbruksmarknad; europeiska kollektiva nyttigheter omfattar särskilt vattenskydd, skydd av den biologiska mångfalden, skydd av markens bördighet, skydd av pollinerare samt djurskydd.

Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 3 – led e

(e) gemensam fond: system som ackrediteras av medlemsstaten i enlighet med dess nationella rätt och vars anslutna jordbrukare är försäkrade via fonden varvid fonden betalar ut ersättning till dem för ekonomiska förluster.

(e) gemensam fond: system som ackrediteras av medlemsstaten i enlighet med dess nationella rätt och som gör det möjligt för anslutna jordbrukare att vidta åtgärder för att skydda sig mot risker och få ersättning för ekonomiska förluster eller sänkta inkomster.

Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 3 – led f – led i

i) ett projekt, ett kontrakt, en åtgärd eller en grupp projekt som valts ut inom de berörda programmen,

i) ett projekt, ett kontrakt, en åtgärd eller en grupp projekt som valts ut enligt den berörda strategiska planen,

Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 3 – led f – led ii

ii) när det gäller finansieringsinstrument: ett programs bidrag till ett finansieringsinstrument och det ekonomiska stöd som finansieringsinstrumentet sedan ger till slutmottagarna.

ii) när det gäller finansieringsinstrument: en strategisk plans bidrag till ett finansieringsinstrument och det ekonomiska stöd som finansieringsinstrumentet sedan ger till slutmottagarna.

Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 3 – led h – led i

i) ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ, en fysisk person, en juridisk person eller en enhet utan status som juridisk person med ansvar för att inleda eller för att både inleda och genomföra insatser,

i) ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ, en enhet med eller utan status som juridisk person, en fysisk person eller en grupp fysiska eller juridiska personer med ansvar för att inleda eller för att både inleda och genomföra insatser,

Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 3 – led h – led ii

ii) när det gäller statliga stödordningar: det organ som tar emot stödet,

ii) när det gäller statliga stödordningar: den enhet som tar emot stödet,

Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 3 – led i

(i) mål: på förhand överenskomna värden som ska uppnås i slutet av perioden i förhållande till de resultatindikatorer som ingår i ett särskilt mål.

(i) mål: på förhand överenskomna värden som ska uppnås senast i slutet av perioden för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken i förhållande till de resultatindikatorer som ingår i ett särskilt mål.

Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 3 – led j

(j) delmål: mellanliggande mål som ska nås vid en viss tidpunkt under programperioden i förhållande till de indikatorer som ingår i ett särskilt mål.

(j) delmål: mellanliggande mål som ska nås av en medlemsstat vid en viss tidpunkt under perioden för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, i syfte att säkerställa framsteg i rätt tid i förhållande till de resultatindikatorer som ingår i ett särskilt mål.

Ändringar 86 och 1148cp1
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – inledningen

1. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken ange definitioner för jordbruksverksamhet, jordbruksareal, stödberättigande hektar, riktig jordbrukare och ung jordbrukare på följande sätt:

1. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken ange definitioner för jordbruksverksamhet, jordbruksareal, stödberättigande hektar, aktiv jordbrukare, ung jordbrukare och ny jordbrukare på följande sätt:

Ändringar 866 och 1185
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a

(a) Jordbruksverksamhet ska definieras så att det omfattar både produktionen av de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, inbegripet bomull och skottskog med kort omloppstid, och underhåll av jordbruksareal i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver sedvanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner.

(a) Jordbruksverksamhet ska definieras så att det omfattar både produktionen av de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, inbegripet bomull och skottskog med kort omloppstid och våtmarksslåtter, och underhåll av jordbruksareal i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver sedvanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner, inbegripet inom trädjordbruk.

Ändringar 87 och 1148cp2
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b – inledningen

(b) Jordbruksareal ska definieras så att det omfattar åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark. Termerna åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark ska specificeras närmare av medlemsstaterna inom följande ram:

(b) Jordbruksareal ska definieras så att det omfattar åkermark, permanenta grödor, permanent gräsmark och trädjordbrukssystem. Landskapselement ska ingå som komponenter i jordbruksarealen. Termerna åkermark, permanenta grödor, permanent gräsmark och trädjordbrukssystem ska specificeras närmare av medlemsstaterna inom följande ram:

Ändring 1148cp3
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b – led i

i) åkermark: mark som utnyttjas för vegetabilieproduktion eller areal som är tillgänglig för vegetabilieproduktion men som ligger i träda, inbegripet areal uttagen i enlighet med artiklarna 22, 23 och 24 i rådets förordning (EG) nr 1257/199928, artikel 39 i rådets förordning (EG) nr 1698/200529 och artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 65 i den här förordningen.

i) åkermark: mark som utnyttjas för vegetabilieproduktion eller areal som är tillgänglig för vegetabilieproduktion men som ligger i träda, och den får inbegripa en kombination av grödor med träd och/eller buskar som bildar trädjordbrukssystem, och inbegripa areal uttagen i enlighet med artiklarna 22, 23 och 24 i rådets förordning (EG) nr 1257/199928, artikel 39 i rådets förordning (EG) nr 1698/200529 och artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 65 i den här förordningen.

_________________

28 Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar (EGT L 160, 26.6.1999, s. 80).

29 Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) till utveckling av landsbygden (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1).

Ändring 1148cp4
Förslag till förordning
Artikel 4– punkt 1 – led b – led ii

ii) permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent gräsmark och permanent betesmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, inbegripet plantskolor, även – om medlemsstaten har föreskrivit detta – när grödorna står i planteringsbehållare på folie, samt skottskog med kort omloppstid.

Ändringar 1148cp5, 1148cp6, 1148cp7, 89cp2 och 804cp3
Förslag till förordning
Artikel 4– punkt 1 – led b – led iii

iii) permanent gräsmark och permanent betesmark (nedan gemensamt kallade permanent gräsmark): mark som inte har ingått i växelbruket på jordbruksföretaget under fem år eller mer, och som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd). Andra arter, såsom buskar och/eller träd som kan betas eller ger djurfoder, får ingå.

iii)  permanent gräsmark och permanent betesmark (nedan gemensamt kallade permanent gräsmark): mark som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mer samt, när medlemsstaterna så beslutar, som inte har plöjts under fem år eller mer. Andra arter, såsom buskar och/eller träd som kan betas och, när medlemsstaterna så beslutar, andra arter, såsom buskar och/eller träd som ger djurfoder, får ingå, under förutsättning att den övervägande andelen utgörs av gräs och annat örtartat foder.
Om medlemsstaterna så beslutar, ska växelbruk också vara när grönfoderarterna ändras om den nya sådden består av en annan blandning av arter än den föregående sådden.
Som permanent gräsmark får medlemsstaterna även betrakta
i)  mark som kan betas, där enligt etablerade lokala sedvänjor gräs och annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten på betesmarken, och/eller
ii)  mark som kan betas där gräs och annat örtartat foder inte utgör den dominerande växtligheten eller saknas på betesmarker, som får inbegripa buskar och/eller träd och andra resurser som äts av djur (blad, blommor, stjälkar, frukter).

Ändringar 90 och 1148cp8
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b – led iiia (nytt)

iiia) trädjordbrukssystem: markanvändningssystem där träd odlas på samma mark som används för jordbruk.

Ändring 1148cp9
Förslag till förordning
Artikel 4– punkt 1 – led b – led iiib (nytt)

iiib) tillfällig gräsmark: gräs- eller örtarter som odlas på åkermark (dvs. i växelbruk) under mindre än fem år i följd, eller längre än fem år om plöjning och omsådd sker.

Ändringar 91 och 1148cp10
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led c – inledningen

(c) stödberättigande hektar ska när det gäller interventioner med direktstöd definieras så att det omfattar all jordbruksareal i jordbruksföretaget,

(c) stödberättigande hektar ska när det gäller interventioner med direktstöd definieras så att det omfattar all jordbruksareal i jordbruksföretaget, inbegripet mobila eller stationära tillfälliga tekniska anläggningar, särskilt gårdsinterna traktorvägar och vattentråg samt ensilagebalar och återställd våtmark som används för våtmarksslåtter,

Ändringar 1148cp11 och 1148cp12
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led c – leden i, ia (nytt) och ii

i) som, under det år för vilket stödet söks, används för jordbruksverksamhet eller, om arealen även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet, och som jordbrukaren förfogar över; stödberättigande hektar får också inbegripa vissa arealer som används till jordbruksverksamhet vartannat år, om detta är vederbörligen motiverat av miljöskäl,

i) som, under det år för vilket stödet söks, används för jordbruksverksamhet eller, om arealen även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet, och som jordbrukaren förfogar över; stödberättigande hektar får också inbegripa vissa arealer som används till jordbruksverksamhet vart tredje år, om detta är vederbörligen motiverat av miljöskäl eller skäl som har koppling till den biologiska mångfalden och klimatet,

ia) som, om medlemsstaten så beslutar, får inbegripa landskapselement, inklusive biotoper såsom träd, buskar, skogsdungar och våtmarker, under förutsättning att de inte täcker mer än en tredjedel av varje jordbruksskifte enligt definitionen i artikel 63.4 i förordning (EU) .../... [den övergripande förordningen],

ii) som berättigade till utbetalningar enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 2 i denna förordning eller inom ramen för den ordning för grundstöd eller det system för enhetlig arealersättning som föreskrivs i avdelning III i förordning (EU) nr 1307/2013, och som

ii) alla arealer i jordbruksföretaget som berättigade till utbetalningar enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 2 i denna förordning eller inom ramen för den ordning för grundstöd eller det system för enhetlig arealersättning som föreskrivs i avdelning III i förordning (EU) nr 1307/2013, och som

– inte längre är förenlig med definitionen av stödberättigande hektar i led a i förordning (EU) nr 1307/2013 till följd av genomförandet av direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG eller direktiv 2000/60/EG,

– inte är en ”stödberättigande hektar” enligt definitionen av medlemsstaterna på grundval av leden i och ia i detta led

– till följd av genomförandet av direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG eller direktiv 2000/60/EG

– som ett resultat av arealrelaterade mätningar som bidrar till begränsning av och anpassning av klimatförändringarna, målen för miljö och biologisk mångfald som fastställs i artikel 6.1 d, e och f i denna förordning. Sådana arealer får användas för odling av våtmarker,

– under den tid som den enskilde jordbrukarens aktuella åtagande varar, har beskogats i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999, artikel 43 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 22 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller inom ramen för en nationell ordning vars villkor är förenliga med artikel 43.1, 43.2 och 43.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 22 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artiklarna 65 och 67 i denna förordning. Medlemsstaterna får fastställa lämpliga villkor för att inkludera beskogning av mark genom privat eller nationell finansiering som bidrar till ett eller flera av de särskilda målen för miljö, biologisk mångfald och klimat.

– under den tid som den enskilde jordbrukarens aktuella åtagande varar har legat i träda enligt artiklarna 22, 23 och 24 i förordning (EG) nr 1257/1999 eller artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005 och artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 65 i denna förordning.

Ändringar 93 och 1148cp13
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led c – stycke 2

Arealer som används för produktion av hampa ska endast vara stödberättigande hektar om de sorter som används har en tetrahydrokannabinolhalt på högst 0,2 %.

Arealer som används för produktion av hampa ska endast vara stödberättigande hektar om de sorter som används har en tetrahydrokannabinolhalt på högst 0,3 %.

Ändring 1148cp14
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led d

(d) Riktiga jordbrukare ska definieras så att det säkerställs att inget stöd beviljas dem vars jordbruksverksamhet endast utgör en obetydlig del av deras samlade ekonomiska verksamhet eller vars huvudsakliga affärsverksamhet inte gäller jordbruk, utan att jordbrukare med flera verksamheter förhindras stöd. Definitionen ska göra det möjligt att avgöra vilka jordbrukare som inte ska anses vara riktiga jordbrukare, på grundval av villkor som inkomstprövning, arbetskraftsinsats på gården, mål med företaget och/eller förekomst i register.

(d)  Aktiva jordbrukare ska definieras så att det säkerställs att stöd beviljas enbart fysiska eller juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer som bedriver åtminstone ett minimum av jordbruksverksamhet och tillhandahåller kollektiva nyttigheter i enlighet med målen i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, utan att jordbrukare med flera verksamheter förhindras stöd, särskilt deltidsjordbrukare, delvis självhushållande jordbrukare och jordbruk med högt naturvärde.
Definitionen ska under alla omständigheter bevara unionens modell för familjejordbruk, såväl enskilda som i grupper, oberoende av storlek, och får vid behov ta hänsyn till särdragen i de regioner som anges i artikel 349 i EUF-fördraget. Definitionen ska säkerställa att inget stöd beviljas fysiska eller juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer som driver flygplatser, tillhandahåller järnvägstjänster eller driver vattenverk, fastighetsföretag eller permanenta sport- och rekreationsanläggningar. Medlemsstaterna får besluta att till denna förteckning lägga till andra liknande företag som inte är jordbruksföretag eller verksamheter som inte är jordbruksverksamhet, eller ta bort sådana tillägg, och får från denna definition undanta enskilda personer eller företag som utför storskalig bearbetning av jordbruksprodukter, med undantag för grupper av jordbrukare som är involverade i sådan bearbetning.
Om ett jordbruksföretag som får stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i en större, i första hand annan struktur än jordbruk, måste detta vara transparent.
När medlemsstaterna utarbetar definitionen ska de
i)  på grundval av objektiva och icke-diskriminerande tillämpa en eller flera faktorer, såsom inkomstprövning, arbetskraftsinsats på gården, mål med företaget, minimikriterier för jordbruksverksamhet, lämplig erfarenhet, utbildning och/eller kompetens och/eller förekomst av deras jordbruksverksamhet i nationella register,
ii)  på grundval av sina nationella eller regionala särdrag fastställa ett direktstöd som inte får överstiga 5 000 EUR, enligt vilket jordbrukare som bedriver åtminstone ett minimum av jordbruksverksamhet och tillhandahåller kollektiva nyttigheter under alla omständigheter ska anses vara” aktiva jordbrukare”.

Ändringar 95 och 1148cp15
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led e – inledningen

(e) Ung jordbrukare ska definieras så att följande innefattas:

(e) Ung jordbrukare ska definieras på ett sätt som omfattar en åldersgräns på 40 år samt följande:

Ändringar 96 och 1148cp16
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led e – led i

i) En övre åldersgräns på 40 år.

utgår

Ändringar 97 och 1148cp16
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led e – led iii

iii) Den utbildning eller de yrkesfärdigheter som krävs.

iii) Lämplig utbildning och/eller lämpliga yrkesfärdigheter.

Ändringar 98 och 1148cp16
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led e – stycke 1a (nytt)

Vid bedömningen av huruvida villkoren för att vara ansvarig för jordbruksföretaget är uppfyllda ska medlemsstaterna beakta särdragen i partnerskapsformer.

Ändringar 99 och 1148cp16
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led ea (nytt)

(ea) Ny jordbrukare ska definieras så att följande innefattas:

i) Villkoren för att vara ansvarig för jordbruksföretaget.

ii) Lämplig utbildning och/eller lämpliga yrkesfärdigheter.

iii) En lägsta åldersgräns på 40 år.

En ny jordbrukare enligt denna definition ska inte anses vara en ung jordbrukare enligt definitionen i led e.

Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med regler som innebär att stöd endast kan beviljas på villkor att certifierat utsäde av vissa hampsorter används, och förfarandet för fastställande av hampsorter och verifiering av deras tetrahydrokannabinolhalt som avses i punkt 1 c för att bevara folkhälsan.

Ändring ar 101 och 1149cp1
Förslag till förordning
Artikel 5 – inledningen

Stöd från EGFJ och Ejflu ska syfta till att ytterligare förbättra den hållbara utvecklingen av jordbruk, livsmedel och landsbygdsområden, och ska bidra till uppnåendet av följande allmänna mål:

I överensstämmelse med målen för den gemensamma jordbrukspolitiken i artikel 39 i EUF-fördraget ska stöd från EGFJ och Ejflu syfta till att ytterligare förbättra den hållbara utvecklingen av jordbruk, livsmedel och landsbygdsområden, och bidra till uppnåendet av följande allmänna mål på det ekonomiska, miljörelaterade och sociala området:

Ändring ar 102 och 1149cp1
Förslag till förordning
Artikel 5 – led a

(a) Främja en smart, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor för livsmedelstryggheten.

(a) Främja en modern, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor för långsiktig livsmedelstrygghet, samtidigt som familjejordbruksmodellen skyddas.

Ändring 1149cp2
Förslag till förordning
Artikel 5 – led b

(b) Stödja miljövård och klimatåtgärder och bidra till unionens miljö- och klimatrelaterade mål.

(b) Stödja och förbättra miljöskyddet, den biologiska mångfalden och klimatåtgärder och förverkliga unionens miljö- och klimatrelaterade mål.

Ändringar 104 och 1149cp3
Förslag till förordning
Artikel 5 – led c

(c) Förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden i syfte att bidra till fler och varaktiga arbetstillfällen genom att garantera inkomster som jordbrukarna kan leva på, eftersträva en rättvis levnadsstandard för hela jordbruksbefolkningen och motverka avfolkningen av landsbygden, särskilt i mer glesbefolkade och mindre utvecklade regioner, samt en balanserad territoriell utveckling.

Ändringar 105 och 1149cp4
Förslag till förordning
Artikel 5 – stycke 2

Dessa mål ska kompletteras av det övergripande målet att modernisera sektorn genom att främja och utbyta kunskap, innovation och digitalisering i jordbruket och landsbygdsområden samt uppmuntra sektorn att ta till sig dessa saker.

Dessa mål ska kompletteras av och kopplas samman med det övergripande målet att modernisera sektorn genom att säkerställa att jordbrukare har tillgång till forskning, utbildning och utbyte av kunskap samt tjänster för att överföra kunskap, innovation och digitalisering i jordbruket och landsbygdsområden, samt uppmuntra sektorn att ta till sig dessa saker.

Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led a

(a) Stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukets motståndskraft i unionen för att förbättra livsmedelstryggheten.

(a) Säkerställa jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukssektorns motståndskraft i hela unionen för att förbättra den långsiktiga livsmedelstryggheten och jordbrukets mångfald, samt tillhandahållandet av säkra livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser, så att trenden med allt färre jordbrukare kan vändas och en ekonomiskt hållbar jordbruksproduktion i unionen kan säkerställas.

Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led b

(b) Öka konkurrenskraften och marknadsorienteringen, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering.

(b) Öka marknadsorienteringen på lokala, nationella och internationella marknader samt på unionens marknader, liksom marknadsstabiliteten, risk- och krishanteringen, jordbrukets långsiktiga konkurrenskraft samt jordbruksprodukters bearbetnings- och saluföringsförmåga, med ett större fokus på kvalitativ differentiering, forskning, innovation, teknik, kunskapsöverföring, kunskapsutbyte och digitalisering, och underlätta jordbrukarnas tillgång till den cirkulära ekonomins dynamik.

Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led c

(c) Förbättra jordbrukarnas förhandlingsposition i värdekedjorna genom att uppmuntra till sammanslutningar, producentorganisationer och kollektivförhandlingar, och främja korta leveranskedjor och ökad marknadstransparens.

Ändring 1150cp1
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led d

(d) Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt till hållbar energi

(d) Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar genom att minska utsläppen av växthusgaser, inbegripet genom att förbättra kolsänkor och öka bindningen och lagringen av koldioxid inom jordbruks- och livsmedelssektorn, samt genom att införliva hållbar energi, samtidigt som livsmedelstryggheten och en hållbar förvaltning och ett hållbart skydd av skogen säkerställs, i linje med Parisavtalet.

Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led e

(e) Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft.

(e) Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft, och samtidigt minska beroendet av kemikalier för att uppnå de mål som fastställs i relevanta lagstiftningsinstrument och belöna jordbruksmetoder och jordbrukssystem som genererar flera miljömässiga fördelar såsom motverkande av ökenspridning.

Ändring 1150cp3
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led f

(f) Bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap.

(f) Stärka ekosystemtjänster och bidra till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, bland annat genom att skydda nyttoväxter, nyttodjur och pollinerande arter, främja biologisk mångfald i jordbruket, naturskydd och trädjordbruk, bidra till en större resiliens, återställa och bevara mark, vattenförekomster, livsmiljöer och landskap, samt stödja jordbruk med högt naturvärde.

Ändringar 112 och 1150cp4
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led g

(g) Locka unga jordbrukare och underlätta affärsutveckling i landsbygdsområden.

(g) Locka och stödja unga jordbrukare och nya jordbrukare, främja kvinnors deltagande i jordbrukssektorn, särskilt i de mest glesbefolkade områdena och i områden med naturliga begränsningar, underlätta utbildning och erfarenheter i hela unionen, en hållbar affärsutveckling och jobbskapande i landsbygdsområden.

Ändring 1150cp5
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led h

(h) Främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet bioekonomin och hållbart skogsbruk.

(h) Främja social och territoriell sammanhållning i landsbygdsområden, inbegripet genom skapande av sysselsättning, tillväxt och investeringar, social delaktighet, bekämpande av fattigdom på landsbygden och genom lokal utveckling, inbegripet lokala tjänster av hög kvalitet för landsbygdssamhällen, med inriktning framför allt på områden med naturliga begränsningar; främja anständiga livs- och arbetsvillkor samt ekonomiska villkor; diversifiering av verksamheter och inkomster, inbegripet landsbygdsturism, hållbar bioekonomi, cirkulär ekonomi, hållbart bruk och skydd av skogen, samtidigt som jämställdhet säkerställs; främja lika möjligheter på landsbygden genom särskilda stödåtgärder och erkännande av kvinnors arbete inom jordbruk, hantverk, turism och närservice.

Ändring 1150cp6
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led i

(i) Se till att EU:s jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra, näringsrika och hållbara livsmedel, matsvinn samt djurskydd.

(i) Se till att unionens jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra, näringsrika, högkvalitativa och hållbara livsmedel, jordbruk med begränsad användning av insatsmedel, ekologiskt jordbruk, minskat matsvinn, bekämpning av antimikrobiell resistens och bättre djurhälsa och djurskydd, och öka medvetenheten i samhället om jordbrukets och landsbygdsområdenas betydelse, samtidigt som man bidrar till genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2

2. Medlemsstaterna ska vid förverkligandet av de särskilda målen se till att stödet inom den gemensamma jordbrukspolitiken förenklas och ger resultat.

2. Medlemsstaterna och kommissionen ska i syfte att uppnå särskilda mål se till att stödet inom den gemensamma jordbrukspolitiken och förenklingen ger resultat för slutliga stödmottagare genom att minska den administrativa bördan, samtidigt som det säkerställs att inga stödmottagare diskrimineras.

Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – inledningen

Förverkligandet av de mål som anges i artiklarna 5 och 6.1 ska utvärderas på grundval av gemensamma indikatorer för output, resultat och effekt. De gemensamma indikatorerna inbegriper

Förverkligandet av de mål som anges i artiklarna 5 och 6.1 ska utvärderas på grundval av gemensamma indikatorer för output, resultat och effekt och ska bygga på officiella informationskällor. De gemensamma indikatorerna inbegriper

Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – led b

(b) resultatindikatorer som rör de särskilda målen och används för kvantifierade delmål och mål i förhållande till de särskilda målen i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt för att bedöma de framsteg som gjorts för att nå målen; de indikatorer som rör miljö- och klimatspecifika mål får omfatta interventioner som ingår i de relevanta nationella planeringsinstrument för miljön och klimatet som härrör ur unionsrätten och som förtecknas i bilaga XI,

(b) resultatindikatorer som rör de särskilda målen och används för kvantifierade delmål och mål i förhållande till de särskilda målen i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt för att bedöma de framsteg som gjorts för att nå målen; de indikatorer som rör miljö- och klimatspecifika mål får omfatta interventioner som bidrar till de åtaganden som härrör ur unionsrätten och som förtecknas i bilaga XI,

Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – led c

(c) effektindikatorer som rör målen i artiklarna 5 och 6.1 och används i samband med de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken.

(c) effektindikatorer som rör målen i artiklarna 5 och 6.1 och som används i samband med de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, med beaktande av externa faktorer utanför den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)

Medlemsstaterna får göra en mer detaljerad uppdelning av de outputindikatorer och resultatindikatorer som fastställs i bilaga I med avseende på särskilda nationella och regionala inslag i sina strategiska planer.

Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att ändra bilaga I i syfte att anpassa de gemensamma indikatorerna för output, resultat och effekt för att beakta erfarenheterna av deras tillämpning eller för att vid behov lägga till nya indikatorer.

2. Kommissionen ska senast i slutet av det tredje tillämpningsåret för de strategiska planerna göra en fullständig bedömning av hur ändamålsenliga output-, resultat- och effektindikatorerna i bilaga I är.

Kommissionen ska efter denna bedömning ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att ändra bilaga I i syfte att vid behov anpassa de gemensamma indikatorerna för att beakta erfarenheterna av genomförandet av politiken i denna förordning.

Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 8

Medlemsstaterna ska uppnå målen i avdelning II genom att fastställa interventioner på grundval av de interventionstyper som anges i kapitlen II, III och IV i denna avdelning i enlighet med de gemensamma krav som anges i detta kapitel.

Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall deras regioner, ska uppnå målen i avdelning II genom att fastställa interventioner på grundval av de interventionstyper som anges i kapitlen II, III och IV i denna avdelning i enlighet med de gemensamma krav som anges i detta kapitel.

Ändring ar 122 och 1117cp1
Förslag till förordning
Artikel 9 – stycke 1

Medlemsstaterna ska utforma interventionerna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de allmänna principerna i unionsrätten.

Medlemsstaterna ska, i tillämpliga fall i samarbete med sina regioner, utforma interventionerna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de allmänna principerna i unionsrätten.

Ändring 1104
Förslag till förordning
Artikel 9 – stycke 1a (nytt)

Medlemsstaterna ska, i tillämpliga fall i samarbete med sina regioner, när de utarbetar de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ta hänsyn till de särskilda principer som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget, dvs. jordbruksverksamhetens särskilda karaktär, som är en följd av jordbrukets sociala struktur och strukturella och naturbetingade skillnader mellan de olika jordbruksregionerna, nödvändigheten av att gradvis genomföra lämpliga anpassningsåtgärder och det faktum att jordbruket i medlemsstaterna utgör en sektor som är nära förbunden med ekonomin i dess helhet.

Ändringar 123 och 1117cp2
Förslag till förordning
Artikel 9 – stycke 2

Medlemsstaterna ska säkerställa att interventionerna fastställs på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, att de är förenliga med den inre marknaden och att de inte snedvrider konkurrensen.

Medlemsstaterna ska, i tillämpliga fall i samarbete med sina regioner, säkerställa att interventionerna fastställs på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, och inte utgör ett hinder för en välfungerande inre marknad.

Ändring 1117cp3
Förslag till förordning
Artikel 9 – stycke 2a (nytt)

I fråga om juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer får medlemsstaterna tillämpa den minskning som avses i artikel 15 och de stöd som avses i artiklarna 26, 27, 29, 66, 67 och 68 enligt definitionerna i sina strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken på dessa juridiska personer eller grupper, i de fall där nationell lagstiftning föreskriver att de enskilda medlemmarna kan ta på sig rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med dem som tillerkänns enskilda aktiva jordbrukare som har ställning som driftsledare, i synnerhet vad gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, förutsatt att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstrukturer.

Ändringar 124 och 1117cp4
Förslag till förordning
Artikel 9 – stycke 3

Medlemsstaterna ska upprätta det regelverk som styr beviljandet av unionsstöd till stödmottagare på grundval av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och i enlighet med de principer och krav som fastställs i denna förordning och förordning (EU) [HZR].

Medlemsstaterna ska, i tillämpliga fall tillsammans med sina regioner, upprätta det regelverk som styr beviljandet av unionsstöd till stödmottagare på grundval av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och i enlighet med de principer och krav som fastställs i denna förordning och förordning (EU) [den övergripande förordningen].

Ändringar 731 och 807
Förslag till förordning
Artikel 9a (ny)

Artikel 9a

Hållbar utveckling

Målen för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska eftersträvas i linje med principen om hållbar utveckling och med syftet att bevara, skydda och förbättra miljön enligt artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med beaktande av principen om att förorenaren betalar. Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att miljöskyddskrav, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald, katastrofresiliens samt riskminskning och riskförebyggande främjas vid utarbetandet och genomförandet av särskilda mål för den gemensamma jordbrukspolitiken. Interventioner ska planeras och genomföras i enlighet med principen om en konsekvent politik för utveckling enligt artikel 208 i EUF-fördraget. Denna strategiska konsekvens ska kontrolleras av kommissionen i linje med det förfarande som beskrivs i kapitel III i avdelning V.

Ändring 808
Förslag till förordning
Artikel 9b (ny)

Artikel 9b

Överensstämmelse med Parisavtalet

Målen för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska eftersträvas i enlighet med Parisavtalet och i syfte att nå de övergripande mål som anges i avtalet och de åtaganden som beskrivs i unionens och medlemsstaternas nationellt fastställda bidrag.

Kommissionen ska innan den godkänner strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken säkerställa att de samlade målen och åtgärderna i alla de strategiska planerna tillsammans gör det möjligt att uppnå de klimatmål som avses i denna artikel.

Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 9c (ny)

Artikel 9c

Integrering av ett jämställdhetsperspektiv

Medlemsstaterna ska säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv integreras i hela utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken, i syfte att främja jämställdhet och bekämpa könsdiskriminering.

Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt -1 (ny)

-1. Kommissionen ska säkerställa att medlemsstaternas strategiska planer är förenliga med åtagandena inom Världshandelsorganisationen (WTO).

Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1

Medlemsstaterna ska säkerställa att de interventioner som grundas på de interventionstyper som förtecknas i bilaga II till denna förordning, inbegripet definitionerna i artikel 3 och definitionerna som ska formuleras i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken i artikel 4, följer bestämmelserna i punkt 1 i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal.

De interventioner som grundas på de interventionstyper som förtecknas i bilaga II till denna förordning, inbegripet definitionerna i artikel 3 och definitionerna som ska formuleras i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken i artikel 4, ska följa bestämmelserna i punkt 1 i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal.

Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de interventioner som grundas på det grödspecifika stöd för bomull som anges i kapitel II avsnitt 3 underavsnitt 2 i denna avdelning följer bestämmelserna i artikel 6.5 i WTO:s jordbruksavtal.

utgår

Ändring 809
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)

Artikel 10a

Den gemensamma jordbrukspolitikens globala dimension

1. I enlighet med artikel 208 i EUF‑fördraget ska unionen och medlemsstaterna säkerställa att målen för utvecklingssamarbetet beaktas i alla interventioner inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, och att rätten till livsmedel och rätten till utveckling respekteras.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken i så stor utsträckning som möjligt bidrar till att målen i såväl Parisavtalet som i 2030‑agendan för hållbar utveckling, framför allt mål 2, 10, 12 och 13, uppnås i tid. Interventioner inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska därför

(i) bidra till att utveckla ett diversifierat och hållbart jordbruk och motståndskraftiga agroekologiska metoder, både i unionen och i partnerländer,

(ii) bidra till att bevara den genetiska mångfalden hos utsäde, odlade växter, produktionsdjur och domesticerade djur och deras besläktade vilda arter i unionen och i partnerländer,

(iii) fullständigt integrera åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar,

3. Den gemensamma jordbrukspolitikens överensstämmelse med en konsekvent politik för utveckling ska bedömas regelbundet, bland annat med hjälp av uppgifter från den övervakningsmekanism som fastställs i artikel 119a. Kommissionen ska rapportera till rådet och Europaparlamentet om resultaten av bedömningen och unionens politiska respons.

Ändring 1151cp1
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – inledningen

1. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken inbegripa ett system med villkor, enligt vilket administrativa sanktioner ska åläggas stödmottagare som tar emot direktstöd enligt kapitel II i denna avdelning eller årliga bidrag enligt artiklarna 65, 66 och 67 och som inte uppfyller de föreskrivna verksamhetskraven enligt unionsrätten och de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga III, med avseende på följande specifika områden:

1. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken inbegripa ett system med villkor, enligt vilket stödmottagare som tar emot direktstöd enligt kapitel II i denna avdelning eller årliga bidrag enligt artiklarna 65, 66 och 67 ska åläggas administrativa sanktioner om de inte uppfyller de föreskrivna verksamhetskraven enligt unionsrätten och de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga III, med avseende på följande specifika områden:

Ändringar 810cp2, 887 och 1151cp2
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – led a

(a) Klimatet och miljön.

(a) Klimatet och miljön, däribland vatten, luft, jord, biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Ändring 1151cp3
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2

2. Reglerna för de administrativa sanktioner som ska ingå i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska följa de krav som anges i avdelning IV kapitel IV i förordning (EU) [HZR].

2. Reglerna för ett verksamt och proportionellt system med administrativa sanktioner som ska ingå i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska följa de krav som anges i avdelning IV kapitel IV i förordning (EU) [HZR].

Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2a (ny)

2a. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på en komplettering av denna förordning när det gäller tillfälliga undantag från reglerna om villkorlighet vid sjukdomsepidemier, ogynnsamma väderförhållanden, naturkatastrofer och andra katastrofer.

Ändring 732
Förslag till förordning
Artikel 11a (ny)

Artikel 11a

Principen om och omfattningen av de sociala villkoren

1. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken inbegripa ett villkorssystem enligt vilket stödmottagare som får direktstöd enligt kapitlen II och III i denna avdelning eller årliga bidrag enligt artiklarna 65, 66 och 67 ska vara föremål för en administrativ sanktion om de inte uppfyller de tillämpliga arbets- och anställningsvillkor och/eller arbetsgivarskyldigheter som följer av alla relevanta kollektivavtal och social- och arbetsmarknadslagstiftning på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå.

2. Reglerna för ett verksamt och proportionellt system med administrativa sanktioner som ska ingå i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska uppfylla de krav som anges i avdelning IV kapitel IV i förordning (EU) [HZR].

Ändring 1128
Förslag till förordning
Artikel 12

Artikel 12

Medlemsstaternas skyldigheter med avseende på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att all jordbruksareal, inbegripet mark som inte längre används för produktion, hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Medlemsstaterna ska på nationell eller regional nivå fastställa miniminormer för stödmottagare med avseende på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i linje med det huvudsakliga målet med de normer som anges i bilaga III, med beaktande av särskilda förhållanden i de områden som berörs, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, växelbruk, jordbruksmetoder och jordbrukets struktur.

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att all jordbruksareal, inbegripet mark som inte längre används för produktion, hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Medlemsstaterna ska, i samråd med alla relevanta berörda parter på nationell eller, om så är lämpligt, på regional nivå, fastställa miniminormer för stödmottagare med avseende på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i linje med det huvudsakliga målet med de normer som anges i bilaga III, med beaktande av särskilda förhållanden i de områden som berörs, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, växelbruk, jordbruksmetoder och jordbrukets struktur, och på det sättet säkerställa att marken bidrar till de särskilda målen i artikel 6.1 d, e och f.

2. När det gäller de huvudsakliga mål som anges i bilaga III får medlemsstaterna föreskriva ytterligare normer utöver dem som fastställs i den bilagan som är inriktade mot samma huvudsakliga mål. Medlemsstaterna får inte definiera miniminormer för andra huvudsakliga mål än de huvudsakliga mål som anges i bilaga III.

2. För att värna den gemensamma jordbrukspolitikens enhetlighet och säkerställa lika villkor när det gäller de huvudsakliga mål som anges i bilaga III får medlemsstaterna inte föreskriva ytterligare normer utöver dem som fastställs i den bilagan som är inriktade mot samma huvudsakliga mål, inom villkorsordningen. Dessutom får medlemsstaterna inte definiera miniminormer för andra huvudsakliga mål än de huvudsakliga mål som anges i bilaga III.

Medlemsstaterna ska förse de berörda stödmottagarna med en förteckning över vilka krav och normer som ska tillämpas på gårdsnivå, om så är lämpligt i elektronisk form, samt tydlig och exakt information om dessa.

2a. De jordbrukare som uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/8481a om ekologiskt jordbruk ska därigenom automatiskt anses uppfylla norm 8 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i bilaga III till den här förordningen.

2b. Unionens yttersta randområden, enligt definitionen i artikel 349 i EUF-fördraget och de mindre Egeiska öarna enligt definitionen i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 229/2013, ska undantas från kraven enligt normerna 1, 2, 8 och 9 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i bilaga III till denna förordning.

2c. De jordbrukare som deltar i frivilliga system för klimatet och miljön i enlighet med artikel 28 och tillämpar jordbruksmetoder som är likvärdiga med normerna 1, 8, 9 eller 10 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, ska automatiskt anses uppfylla motsvarande normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i bilaga III till den här förordningen, förutsatt att dessa system är gynnsammare för klimatet och miljön än de ovannämnda normerna 1, 8, 9 eller 10. Metoder av detta slag ska bedömas i enlighet med avdelning V i denna förordning.

3. Medlemsstaterna ska upprätta ett system för tillhandahållande av det verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk som avses i bilaga III, tillsammans med de minimikrav på ingående delar och funktioner som fastställs i bilagan, till de stödmottagare som ska använda verktyget.

Kommissionen får stödja medlemsstaterna när det gäller utformningen av detta verktyg och med kraven på tjänster för datalagring och databearbetning.

4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, bland annat genom att fastställa delarna i det system för andelen permanent gräsmark, referensår och omställningsgrad enligt norm 1 som avses i bilaga III samt formatet och minimikraven på ingående delar och funktioner i verktyget för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk.

4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med regler med avseende på ytterligare delar i det system för andelen permanent gräsmark, referensår och omställningsgrad enligt norm 1 som avses i bilaga III.
___________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1).

Ändring 1129
Förslag till förordning
Artikel 13

Artikel 13

Jordbruksrådgivning

1. Medlemsstaterna ska i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken inbegripa tjänster där jordbrukare och andra stödmottagare inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken kan få råd om förvaltning av mark och jordbruksföretag (nedan kallat jordbruksrådgivning).

1. Medlemsstaterna ska i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken inbegripa oberoende tjänster av god kvalitet där jordbrukare och andra stödmottagare inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken kan få råd om förvaltning av mark och jordbruksföretag (nedan kallat jordbruksrådgivning), varvid tjänsterna om så är lämpligt ska bygga på system som eventuellt redan finns på medlemsstatsnivå. Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig budget för att finansiera dessa tjänster, och en kort beskrivning av tjänsterna ska ingå i de nationella strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Medlemsstaterna ska avsätta minst 30 % av budgetanslagen med anknytning till denna artikel till rådgivningstjänster och tekniskt bistånd som bidrar till de mål som avses i artikel 6.1 d, e och f

2. Jordbruksrådgivningen ska omfatta den ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionen och tillhandahålla aktuella tekniska och vetenskapliga uppgifter som tagits fram genom forskning och innovation. De ska integreras i de sammanhängande tjänster med jordbruksrådgivare, forskare, jordbruksorganisationer och andra relevanta berörda parter som utgör kunskaps- och innovationssystemen inom jordbruket.

2. Jordbruksrådgivningen ska omfatta den ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionen och tillhandahålla aktuella tekniska och vetenskapliga uppgifter som tagits fram genom forskning och innovation, varvid hänsyn ska tas till traditionella jordbruksmetoder och traditionell jordbruksteknik. De ska integreras i de sammanhängande tjänster med jordbruksrådgivningsnätverk, jordbruksrådgivare, forskare, jordbruksorganisationer, kooperativ och andra relevanta berörda parter som utgör kunskaps- och innovationssystemen inom jordbruket.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att jordbruksrådgivningen är opartisk och att rådgivarna inte har några intressekonflikter.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att jordbruksrådgivningen är opartisk, anpassad till mångfalden av produktionsmedel och jordbruksföretag och att rådgivarna inte har några intressekonflikter.

3a. Medlemsstaterna ska säkerställa att jordbruksrådgivningstjänster är utrustade för att ge rådgivning om både produktion och tillhandahållande av kollektiva nyttigheter.

4. Jordbruksrådgivningen ska åtminstone omfatta

4. Den av medlemsstaten inrättade jordbruksrådgivningen ska åtminstone omfatta

a) alla de krav, villkor och förvaltningsåtaganden som gäller jordbrukare och andra stödmottagare och som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet krav och normer under villkor, villkor för stödordningar samt information om finansieringsinstrument och affärsplaner som upprättats enligt den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken,

a) alla de krav, villkor och förvaltningsåtaganden som gäller jordbrukare och andra stödmottagare och som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet krav och normer under villkor, miljösystem, miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden enligt artikel 65 och villkor för stödordningar samt information om finansieringsinstrument och affärsplaner som upprättats enligt den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken,

b) de krav som definieras av medlemsstaterna för genomförandet av direktiv 2000/60/EG, direktiv 92/43/EEG, direktiv 2009/147/EG, direktiv 2008/50/EG, direktiv (EU) 2016/2284, förordning (EU) 2016/2031, förordning (EU) 2016/429, artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/200930 samt direktiv 2009/128/EG,

c) jordbruksmetoder som förhindrar utvecklingen av antimikrobiell resistens i enlighet med meddelandet En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens31,

d) riskhantering enligt artikel 70,

d) riskförebyggande och riskhantering,

e) innovationsstöd, i synnerhet för utarbetande och genomförande av operativa grupprojekt inom det europeiska innovationspartnerskap för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som avses i artikel 114,

f) utveckling av digital teknik inom jordbruket och landsbygdsområden enligt artikel 102 b.

fa) teknik för att optimera produktionssystemens ekonomiska resultat, samt för förbättrad konkurrenskraft, marknadsorientering, korta leveranskedjor samt främjande av entreprenörskap,

fb) särskild rådgivning för jordbrukare som etablerar sig för första gången,

fc) säkerhetsnormer och psykosocial omsorg i jordbrukssamhällen,

fd) hållbar hantering av näringsämnen, bland annat genom användning av verktyget för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk,

fe) förbättring av agroekologiska metoder och teknik samt metoder och teknik för skogsjordbruk, både på jordbruks- och skogsmark,

ff) koncentration på producentorganisationer och andra jordbrukargrupper,

fg) bistånd till jordbrukare som vill ställa om sin produktion, i synnerhet på grund av ändrad efterfrågan bland konsumenterna, med rådgivning om den nya kompetens och utrustning som krävs,

fh) rörlighet för jordbrukare och generationsväxlingstjänster,

fi) alla jordbruksmetoder som gör det möjligt att minska användningen av gödselmedel och växtskyddsmedel genom att främja naturliga metoder för att förbättra markbördigheten och bekämpa skadedjur,

fj) ökad motståndskraft och anpassning till klimatförändringar. samt

fk) bättre djurskydd.

4a. Utan att det påverkar tillämpningen av nationell rätt eller andra relevanta bestämmelser i unionsrätten får personer och enheter med ansvar för rådgivningstjänster inte till någon annan person än den jordbrukare eller stödmottagare som får rådgivning lämna personliga uppgifter eller företagsuppgifter som rör den berörda jordbrukaren eller stödmottagaren, som har förvärvats inom ramen för deras rådgivningsuppdrag, med undantag för överträdelser som obligatoriskt måste anmälas till offentliga myndigheter enligt nationell rätt eller unionsrätten.

4b. Medlemsstaterna ska även genom ett lämpligt offentligt förfarande säkerställa att rådgivare som arbetar inom systemet för jordbruksrådgivning har lämpliga kvalifikationer och får regelbunden utbildning.

__________________

30. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

31.En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens (COM(2017)0339).

Ändring 811
Förslag till förordning
Avdelning III – Kapitel I – Avsnitt 3a (nytt)

Avdelning 3a
Ekologiskt jordbruk

Artikel 13a

Ekologiskt jordbruk

Ekologiskt jordbruk, så som det definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848, är ett certifierat jordbrukssystem som kan bidra till många särskilda mål i den gemensamma jordbrukspolitiken såsom de fastställs i artikel 6.1 i den här förordningen. Mot bakgrund av fördelarna med ekologiskt jordbruk och även efterfrågan på ekologiska produkter, som ökar snabbare än produktionen, ska medlemsstaterna bedöma hur mycket stöd som behövs för jordbruksmark som förvaltas enligt ekologisk certifiering. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken inkludera en analys av den ekologiska sektorns produktion, av den förväntade efterfrågan, och av dess potential att uppfylla målen i den gemensamma jordbrukspolitiken, och ska sätta upp mål för att såväl öka andelen ekologiskt förvaltad jordbruksmark som utveckla hela den ekologiska leveranskedjan. På basis av denna bedömning ska medlemsstaterna fastställa den lämpliga nivån på stöd till omställning till och bibehållande av ekologiskt jordbruk genom landsbygdsutvecklingsåtgärder enligt artikel 65 och ska säkerställa att budgetanslagen är i linje med den förväntade ökningen av ekologisk produktion.

Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – led d

(d) Systemen för klimatet och miljön.

(d) Systemen för klimatet, miljön och djurskyddet.

Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – led da (nytt)

(da) Systemen för att stärka konkurrenskraften.

Ändringar 163, 733cp2, 765, 897, 1118cp2, 1126cp2 och 1207cp2
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – stycke 1 – inledningen

Innan medlemsstaterna tillämpar punkt 1 ska de, från det direktstöd som ska beviljas jordbrukaren enligt detta kapitel under ett visst kalenderår, dra av

Innan medlemsstaterna tillämpar punkt 1 får de, från det direktstöd som ska beviljas jordbrukaren enligt detta kapitel under ett visst kalenderår, dra av

Ändringar 164, 733cp3, 766, 1118cp3, 1126cp3 och 1207cp3
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – stycke 1 – led a

(a) de löner som har koppling till jordbruksverksamhet och som redovisats av jordbrukaren, inbegripet skatter och sociala avgifter relaterade till anställning, och

(a) 50 % av de löner som har koppling till jordbruksverksamhet och som redovisats av jordbrukaren, inbegripet skatter och sociala avgifter relaterade till anställning, och

Ändringar 165, 733cp4, 899, 1118cp4, 1126cp4 och 1207cp4
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – stycke 1 – led b

(b) den motsvarande kostnad för avlönat och oavlönat arbete som har koppling till jordbruksverksamhet som har utförts av personer som arbetar på det berörda jordbruksföretaget och som inte erhåller lön, eller som erhåller en lön som är lägre än det belopp som vanligtvis betalas ut för de utförda tjänsterna, men som ersätts genom det ekonomiska resultatet från jordbruksverksamheten.

utgår

Ändringar 166, 767, 900, 1118cp5 och 1126cp5
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – stycke 1 – led ba (nytt)

(ba) sådant direktstöd som avses i artiklarna 27 och 28.

Ändring 167, 768, 1118cp6 och 1126cp6
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – stycke 2

För att beräkna de belopp som avses i leden a och b ska medlemsstaterna använda de genomsnittliga standardlöner som har koppling till jordbruksverksamhet på nationell eller regional nivå multiplicerade med det antal årsarbetsenheter som deklarerats av den berörda jordbrukaren.

För att beräkna de belopp som avses i första stycket led a ska medlemsstaterna använda de verkliga lönekostnaderna eller de genomsnittliga standardlöner som har koppling till jordbruksverksamhet och därmed sammanhängande verksamhet på nationell eller regional nivå multiplicerade med det antal årsarbetsenheter som deklarerats av den berörda jordbrukaren. Medlemsstaterna får använda indikatorer för standardlönekostnader för olika typer av jordbruksföretag eller referensvärden för skapande av sysselsättning per typ av jordbruksföretag.

Ändringar 1096 och 1126cp7
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2a (ny)

2a. Kommissionen ska samla in information om alla bidrag som mottagits från den gemensamma jordbrukspolitikens första och andra pelare och lägga ihop det totala belopp som en fysisk person erhåller antingen direkt i form av direktstöd eller indirekt som den faktiska betalningsmottagaren för juridiska personer som är mottagare av stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken (direktstöd och stöd för landsbygdsutveckling). Kommissionen ska hålla följa upp i realtid och stoppa betalningar som överstiger ett belopp av

a) 500 000 EUR inom den första pelaren för direktstöd,

b) 1 000 000 EUR för investeringar inom den andra pelaren. Kommissionen ska underrättas om taket överskrids. Kommissionen ska utvärdera från fall till fall om ett undantag kan beviljas i vederbörligen motiverade fall. Kommissionen ska utarbeta tydligt definierade och objektiva kriterier, som utan onödigt dröjsmål ska offentliggöras i form av riktlinjer till medlemsstaternas myndigheter.

Betalningar till projekt som gynnar den breda befolkningen och som genomförs av regionala och lokala myndigheter, kommuner eller städer bör undantas från dessa tak.

Kommissionen ska inrätta ett informations- och övervakningssystem i realtid genom en anpassning och utvidgning av Arachne-systemet eller andra lämpliga it-verktyg. Medlemsstaterna ska vara skyldiga att i realtid föra in alla relevanta uppgifter (såsom projektet, betalningar, juridiska personer, fysiska personer, faktiska betalningsmottagare osv.) i detta system som ett villkor för att erhålla medel inom ramen för denna förordning. Kommissionen ska använda detta informations- och övervakningssystem i realtid för att möjliggöra en exakt översikt över fördelningen och en rättvis allokering av unionsmedlen och för att ha möjlighet att spåra och slå samman de fördelade finansiella medlen.

Ändringar 168, 733cp7, 769, 1118cp7, 1126cp8 och 1207cp7
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3 – stycke 1

Det beräknade resultatet av minskningen av stöden ska användas till att bidra till finansieringen av det kompletterande omfördelningsinkomststödet för hållbarhet och därefter av de övriga interventioner som hör till frikopplat direktstöd.

Det beräknade resultatet av minskningen av stöden ska prioriteras för att finansiera det kompletterande omfördelningsinkomststödet för hållbarhet och därefter av de övriga interventioner som hör till frikopplat direktstöd.

Ändringar 169, 733cp8, 770, 1118cp8, 1126cp9 och 1207cp8
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3 – stycke 2

Medlemsstaterna får också använda hela eller delar av resultatet till att finansiera interventionstyper inom ramen för Ejflu enligt kapitel IV genom en överföring. En sådan överföring till Ejflu ska ingå i finansieringstabellerna i den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken och får ses över 2023 i enlighet med artikel 90. Den ska inte omfattas av den maximigräns för överföringar av medel från EGFJ till Ejflu som fastställs enligt artikel 90.

Ändring ar 170, 733cp9, 771, 1118cp9, 1126cp10 och 1207cp9
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3a (ny)

3a. När det gäller juridiska personer eller en grupp fysiska eller juridiska personer får medlemsstaterna tillämpa den minskning som avses i punkt 1 på medlemmarna i dessa juridiska personer eller grupper i de fall där nationell lagstiftning föreskriver att de enskilda medlemmarna har rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med dem som tillerkänns enskilda jordbrukare som är ansvariga för jordbruksföretag, i synnerhet vad gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, under förutsättning att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstruktur.

Ändring ar 773cp, 772, 1118cp10 och 1126cp11
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3b (ny)

3b. Om en medlemsstat tillhandahåller kompletterande omfördelningsinkomststöd till jordbrukare i enlighet med artikel 26 och använder minst 12 % av sina tilldelade medel för direktstöd enligt bilaga IV till detta, kan den välja att inte tillämpa denna artikel.

Ändringar 172, 773, 903, 1118cp11 och 1126cp12
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3c (ny)

3c. Inga förmåner som består i att undvika minskningar av stödet ska beviljas jordbrukare för vilka det har fastställts att de på ett konstlat sätt har skapat förutsättningar för att undgå effekterna av denna artikel.

Ändringar 173, 775, 1118cp12 och 1126cp13
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4

4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med regler som fastställer en enhetlig grund för beräkning av den minskning av stöd som anges i punkt 1 för att säkerställa rätt fördelning av medlen till de stödberättigade stödmottagarna.

utgår

Ändringar 174, 1208 och 1213cp1
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1

1. Medlemsstaterna ska bevilja frikopplat direktstöd enligt de villkor som anges i detta avsnitt och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. Medlemsstaterna ska bevilja frikopplat direktstöd till aktiva jordbrukare enligt de villkor som anges i detta avsnitt och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – stycke 1

Medlemsstaterna ska fastställa en arealtröskel och endast bevilja frikopplat direktstöd till riktiga jordbrukare vars stödberättigande areal inom det jordbruksföretag för vilket frikopplat direktstöd söks överstiger denna arealtröskel.

Medlemsstaterna ska fastställa en arealtröskel och/eller en minimigräns för direktstöd och endast bevilja frikopplat direktstöd till aktiva jordbrukare vars direktstödsberättigande areal och/eller volym uppgår till eller överstiger dessa tröskelvärden.

Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – stycke 2 – inledningen

Vid fastställandet av arealtröskeln ska medlemsstater syfta till att säkerställa att det frikopplade direktstödet endast får beviljas riktiga jordbrukare om

Vid fastställandet av arealtröskeln eller minimigränsen för stöd ska medlemsstater syfta till att säkerställa att direktstödet endast får beviljas aktiva jordbrukare om

Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – stycke 2 – led a

(a) förvaltningen av det motsvarande stödet inte orsakar alltför stor administrativ börda, och

(a) förvaltningen av det motsvarande stödet som uppgår till eller överstiger dessa tröskelvärden inte orsakar alltför stor administrativ börda, och

Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – stycke 2 – led b

(b) de motsvarande beloppen utgör ett verkningsfullt bidrag till målen i artikel 6.1 till vilka frikopplat direktstöd bidrar.

(b) de belopp som erhålls över det fastställda tröskelvärdet utgör ett verkningsfullt bidrag till målen i artikel 6.1 till vilka frikopplat direktstöd bidrar.

Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 3

3. De berörda medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa punkt 1 på de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna.

3. De berörda medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa denna artikel på de yttersta randområdena, de mindre Egeiska öarna och de Baleariska öarna.

Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2a (ny)

2a. I särskilda situationer där jordbrukarna på grund av jordbrukssystemets karaktär inte har någon mark men ändå har beviljats stöd i form av grundstöd vid denna förordnings ikraftträdande, kommer det grundläggande inkomststödet att bestå av ett belopp per jordbruksföretag.

Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3

3. Utan att det påverkar artiklarna 19–24 ska det grundläggande inkomststödet beviljas för varje stödberättigande hektar som deklareras av en riktig jordbrukare.

3. Utan att det påverkar artiklarna 19–24 ska det grundläggande inkomststödet beviljas för varje stödberättigande hektar som deklareras av en aktiv jordbrukare.

Ändring 1119
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkterna 2 och 2a (ny)

2. Medlemsstaterna får besluta att dela upp beloppet för det grundläggande inkomststödet per hektar på olika grupper av territorier med liknande socioekonomiska förhållanden eller jordbruksförhållanden.

2. Medlemsstaterna får besluta att dela upp beloppet för det grundläggande inkomststödet per hektar på olika grupper av områden, utgående från socioekonomiska förhållanden, miljöförhållanden eller jordbruksförhållanden. Medlemsstaterna får besluta att öka beloppen för regioner med naturgivna eller områdesspecifika nackdelar, liksom också för avfolkningsbygder samt till stöd för permanenta gräsmarker. För områden som av medlemsstaterna definieras som bergsbetesmarker med traditionell fäboddrift får beloppet för det grundläggande inkomststödet per hektar minskas, oavsett jordbruksföretagens ekonomiska situation.

2a. Medlemsstaterna får inrätta mekanismer som begränsar antalet stödberättigande hektar som kan få stöd, på grundval av en referensperiod som fastställs av medlemsstaten.

Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2

2. Om medlemsstater som har tillämpat den ordning för grundstöd som anges i avdelning III kapitel I avsnitt 1 i förordning (EU) nr 1307/2013 beslutar att inte bevilja grundläggande inkomststöd grundat på stödrätter, ska de stödrätter som tilldelats enligt förordning (EU) nr 1307/2013 upphöra att gälla den 31 december 2022. Medlemsstater som redan har avslutat den interna justeringsprocessen för stödrätter kan besluta att avstå från stödrätter tidigare än så.

Ändring 1120
Förslag till förordning
Artikel 20

Artikel 20

Värdet av stödrätter och konvergens

1. Medlemsstaterna ska i enlighet med denna artikel fastställa stödrätternas enhetsvärde innan konvergens uppnås, genom att justera stödrätternas värde proportionellt till det värde som fastställs i enlighet med förordning (EU) nr 1307/2013 för ansökningsåret 2020 och det relaterade stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön som anges i avdelning III kapitel III i den förordningen för ansökningsåret 2020.

1. Medlemsstaterna ska i enlighet med denna artikel fastställa stödrätternas enhetsvärde innan konvergens uppnås, genom att justera stödrätternas värde proportionellt till det värde som fastställs i enlighet med förordning (EU) nr 1307/2013 för ansökningsåret 2023 och det relaterade stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön som anges i avdelning III kapitel III i den förordningen för ansökningsåret 2023.

2. Medlemsstaterna får besluta att dela upp stödrätternas värde i enlighet med artikel 18.2.

3. Medlemsstaterna ska senast ansökningsåret 2026 fastställa en högsta nivå för stödrätternas värde för den medlemsstat eller för varje grupp av territorier som fastställs i enlighet med artikel 18.2.

4. Om stödrätternas värde som fastställs i enlighet med punkt 1 inte är enhetligt i en medlemsstat eller i en grupp av territorier som definieras i enlighet med artikel 18.2 ska medlemsstaterna säkerställa att stödrätternas värde konvergerar mot ett enhetligt enhetsvärde senast ansökningsåret 2026.

4. Om stödrätternas värde som fastställs i enlighet med punkt 1 inte är enhetligt i en medlemsstat eller i en grupp av territorier som definieras i enlighet med artikel 18.2 ska medlemsstaterna säkerställa att stödrätternas värde fullt ut konvergerar mot ett enhetligt enhetsvärde senast ansökningsåret 2026.

5. Vid tillämpningen av punkt 4 ska medlemsstaterna, senast för ansökningsåret 2026, säkerställa att alla stödrätter har ett värde på minst 75 % av det genomsnittliga planerade enhetsbeloppet för det grundläggande inkomststödet för ansökningsåret 2026 enligt den strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som lämnas in i enlighet med artikel 106.1 för den medlemsstat eller för de territorier som fastställs i enlighet med artikel 18.2.

5. Vid tillämpningen av punkt 4 ska medlemsstaterna, senast för ansökningsåret 2024, säkerställa att alla stödrätter har ett värde på minst 75 % av det genomsnittliga planerade enhetsbeloppet för det grundläggande inkomststödet för ansökningsåret 2024 enligt den strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som lämnas in i enlighet med artikel 106.1 för den medlemsstat eller för de territorier som fastställs i enlighet med artikel 18.2.

5a. Vid tillämpningen av punkt 4 ska medlemsstaterna, senast för programperiodens sista ansökningsår, säkerställa att alla stödrätter har ett värde på 100 % av det genomsnittliga planerade enhetsbeloppet för det grundläggande inkomststödet för ansökningsåret 2026 enligt den strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som lämnas in i enlighet med artikel 106.1 för den medlemsstat eller för de territorier som fastställs i enlighet med artikel 18.2.

6. Medlemsstaterna ska finansiera den höjning av stödrätternas värde som krävs för att uppfylla kraven i punkterna 4 och 5 genom att använda alla potentiella resultat som uppstår vid tillämpning av punkt 3 och vid behov genom att minska skillnaden mellan det enhetsvärde på stödrätterna som fastställs i enlighet med punkt 1 och det genomsnittliga planerade enhetsbeloppet för det grundläggande inkomststödet för ansökningsåret 2026 enligt den strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som lämnas in i enlighet med artikel 106.1 för den medlemsstat eller för de territorier som fastställs i enlighet med artikel 18.2.

Medlemsstaterna får besluta att tillämpa minskningen på alla eller vissa av stödrätterna med ett värde som fastställs i enlighet med punkt 1 och som överstiger det genomsnittliga planerade enhetsbeloppet för det grundläggande inkomststödet för ansökningsåret 2026 enligt den strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som lämnas in i enlighet med artikel 106.1 för den medlemsstat eller för de territorier som fastställs i enlighet med artikel 18.2.

7. De minskningar som avses i punkt 6 ska grundas på objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Utan att det påverkar den minsta gräns som fastställs i enlighet med punkt 5 får det i sådana kriterier ingå en fastställd högsta minskning som inte får vara lägre än 30 %.

Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1

1. Medlemsstaterna ska bevilja riktiga jordbrukare som innehar ägda eller hyrda stödrätter grundläggande inkomststöd vid aktivering av dessa stödrätter. För aktivering av stödrätter ska medlemsstaterna säkerställa att riktiga jordbrukare deklarerar de stödberättigande hektar som omfattas av varje stödrättighet.

1. Medlemsstaterna ska bevilja jordbrukare som innehar ägda eller hyrda stödrätter grundläggande inkomststöd vid aktivering av dessa stödrätter. För aktivering av stödrätter ska medlemsstaterna säkerställa att aktiva jordbrukare deklarerar de stödberättigande hektar som omfattas av varje stödrättighet.

Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1

1. Varje medlemsstat som beslutar att bevilja grundläggande inkomststöd grundat på stödrätter ska förvalta en nationell reserv.

1. Varje medlemsstat som beslutar att bevilja grundläggande inkomststöd grundat på stödrätter ska upprätta en nationell reserv som motsvarar högst 3 % av de anslag som anges i bilaga VII.

Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 2a (ny)

2a. Medlemsstaterna får överskrida den procentsats som avses i punkt 1 om detta är nödvändigt för att täcka tilldelningsbehoven enligt punkt 4 a och b och punkt 5.

Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 3

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att stödrätter ur reserven endast tilldelas riktiga jordbrukare.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att stödrätter ur reserven endast tilldelas aktiva jordbrukare.

Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 4 – led a

(a) Unga jordbrukare som nyligen startat ett jordbruksföretag för första gången.

(a) Unga jordbrukare som nyligen startat ett jordbruksföretag för första gången, eller

Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 4 – led b

(b) Jordbrukare som nyligen startat ett jordbruksföretag för första gången och som är ansvariga för jordbruksföretaget och har den utbildning eller de yrkesfärdigheter som medlemsstaterna kräver att unga jordbrukare ska ha.

(b) jordbrukare som nyligen startat ett jordbruksföretag för första gången och som är ansvariga för jordbruksföretaget och har den utbildning eller de yrkesfärdigheter och kunskaper som behövs.

Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 4 – led ba (nytt)

(ba) Avseende första stycket leden a och b i denna punkt får medlemsstaterna prioritera kvinnor i syfte att bidra till målet i artikel 6.1 h.

Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 4a (ny)

4a. Medlemsstaterna får även med hjälp av objektiva och icke-diskriminerande kriterier fastställa andra fall som, enligt den behovsbedömning som beskrivs i artikel 96, är mer utsatta eller mer relevanta för att uppnå de särskilda målen i artikel 6, samt jordbrukare som nyligen har tagit gemensamt förvaltade områden i bruk.

Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 5

5. Medlemsstaterna ska tilldela stödrätter till eller öka värdet på befintliga stödrätter som innehas av de riktiga jordbrukare som har rätt att erhålla stöd enligt ett definitivt domstolsavgörande eller ett definitivt administrativt avgörande fattat av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Medlemsstaterna ska säkerställa att dessa riktiga jordbrukare erhåller det antal stödrätter och det värde på stödrätterna som fastställs i domstolsavgörandet eller det administrativa avgörandet vid en tidpunkt som ska fastställas av medlemsstaten.

5. Medlemsstaterna ska tilldela stödrätter till eller öka värdet på befintliga stödrätter som innehas av de aktiva jordbrukare som har rätt att erhålla stöd enligt ett definitivt domstolsavgörande eller ett definitivt administrativt avgörande fattat av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Medlemsstaterna ska säkerställa att dessa aktiva jordbrukare erhåller det antal stödrätter och det värde på stödrätterna som fastställs i domstolsavgörandet eller det administrativa avgörandet vid en tidpunkt som ska fastställas av medlemsstaten.

Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 5a (ny)

5a. Medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att öka basinkomststödet linjärt eller för att uppnå särskilda mål i artikel 6.1 på grundval av icke-diskriminerande kriterier, under förutsättning att det fortfarande finns tillräckliga medel för anslagen enligt punkterna 4 och 5 i denna artikel.

Ändring 200
Förslag till förordning
Artikel 23

Artikel 23

utgår

Delegerade befogenheter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera den här förordningen med regler om

(a) inrättandet av reserven,

(b) tillträde till reserven,

Ändring 201
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1

1. Med undantag för överlåtelse genom faktiskt eller förtida arv ska stödrätter endast överlåtas till riktiga jordbrukare.

1. Med undantag för överlåtelse genom faktiskt eller förtida arv ska stödrätter endast överlåtas till aktiva jordbrukare.

Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1a (ny)

1a. Stödrätterna får inte tilldelas ett marknadsvärde.

Ändring 203
Förslag till förordning
Artikel 25 – rubriken

Utbetalning av enhetsbelopp till småbrukare

Förenklat system för småbrukare

Ändring 204
Förslag till förordning
Artikel 25

Medlemsstaterna får bevilja stöd till småbrukare enligt medlemsstaternas definition i form av enhetsbelopp, vilket ersätter direktstöd enligt detta avsnitt och avsnitt 3 i detta kapitel. Medlemsstaterna ska i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken utforma den motsvarande interventionen så att den blir frivillig för jordbrukarna.

Medlemsstaterna ska införa ett förenkla system för de småbrukare som ansöker om stöd till ett värde av högst 1 250 EUR. Detta system kan bestå av enhetsbelopp som ersätter direktstöd enligt detta avsnitt och avsnitt 3 i detta kapitel, eller av stödbelopp per hektar som får vara olika för olika territorier, i enlighet med artikel 18.2. Medlemsstaterna ska i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken utforma den motsvarande interventionen så att den blir frivillig för jordbrukarna.

Ändring 205
Förslag till förordning
Artikel 25 – stycke 1a (nytt)

1a. De jordbrukare som vill delta i det förenklade systemet ska lämna in en ansökan senast ett datum som ska fastställas av medlemsstaten, utan att detta påverkar medlemsstaternas möjlighet att automatiskt inkludera de jordbrukare som uppfyller villkoren och ge dem möjlighet att inom en särskild tidsfrist lämna systemet.

Ändring 206
Förslag till förordning
Artikel 25 – stycke 1b (nytt)

1b. För de jordbrukare som deltar i det förenklade systemet får medlemsstaterna tillämpa förenklade kontroller av villkorligheten i enlighet med artikel 84 i förordning (EU) [den övergripande förordningen].

Ändring 207
Förslag till förordning
Artikel 25 – stycke 1c (nytt)

1c. Medlemsstaterna får upprätta regler och tjänster för att minska de administrativa kostnaderna, och därmed hjälpa småbrukare att samarbeta.

Ändring 208
Förslag till förordning
Artikel 25 – stycke 1d (nytt)

1d. Medlemsstaterna ska säkerställa att inga förmåner som föreskrivs i denna artikel ges till jordbrukare om det fastställs att de, efter den 1 juni 2018, på ett konstlat sätt har skapat förutsättningar för att erhålla stöd för småbrukare.

Ändring 209
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2

2. Medlemsstaterna ska säkerställa omfördelning av stöd från stora till små eller medelstora jordbruksföretag genom att tillhandahålla ett omfördelningsinkomststöd i form av ett årligt frikopplat stöd per stödberättigande hektar till jordbrukare som har rätt till stöd enligt det grundläggande inkomststöd som avses i artikel 17.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa en rättvis omfördelning av stöd från stora till små eller medelstora jordbruksföretag genom att tillhandahålla ett omfördelningsinkomststöd i form av ett årligt frikopplat stöd per stödberättigande hektar till jordbrukare som har rätt till stöd enligt det grundläggande inkomststöd som avses i artikel 17.

Ändring 210
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 3

3. Medlemsstaterna ska fastställa ett belopp per hektar eller olika belopp för olika intervall av hektar samt det högsta antal hektar per jordbrukare för vilket omfördelningsinkomststödet ska betalas.

3. Medlemsstaterna ska fastställa ett stöd som motsvarar ett belopp per hektar eller olika belopp för olika intervall av hektar. De får differentiera dessa belopp efter de områden som fastställs i enlighet med artikel 18.2.

Ändringar 1158cp3 och 211
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 3a (ny)

3a. Beloppet för omfördelningsstödet per hektar ska inte vara högre än 65 % av det grundläggande inkomststödet för hållbarhet, i överensstämmelse med det nationella eller territoriella genomsnittet, multiplicerat med antalet stödberättigande hektar.

Ändring 212
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 3b (ny)

3b. Antalet stödberättigande hektar per jordbrukare ska inte vara högre än den nationella genomsnittliga storleken på jordbruksföretag eller den genomsnittliga storleken på jordbruksföretag i de områden som har fastställts i enlighet med artikel 18.2. Medlemsstaterna ska bevilja tillgång till detta stöd utifrån jordbruksföretagets första stödberättigande hektar.

Ändring 213
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 3c (ny)

3c. Medlemsstaterna ska fastställa dels icke-diskriminerande kriterier, med det mål som anges i artikel 6.1 a, för att beräkna det belopp som ska beviljas för kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet inom ramen för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, dels ett finansiellt tak, över vilket jordbruksföretag inte ska ha rätt till omfördelningsstödet. Medlemsstaterna ska ta hänsyn till jordbruksföretagens genomsnittliga inkomstnivå på nationell eller regional nivå. I omfördelningskriterierna ska de även ta hänsyn till de naturliga och specifika begränsningar som vissa regioner, bland annat öregioner, har i utvecklingen av sin jordbruksverksamhet.

Ändring 214
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 4

4. Det planerade beloppet per hektar för ett givet ansökningsår får inte överstiga det nationella genomsnittliga beloppet för direktstöd per hektar för det ansökningsåret.

utgår

Ändring 215
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 5

5. Det nationella genomsnittliga beloppet för direktstöd per hektar definieras som förhållandet mellan det nationella taket för direktstöd för ett givet ansökningsår enligt bilaga IV och total planerad output för det grundläggande inkomststödet för det ansökningsåret, uttryckt i antal hektar.

utgår

Ändring 216
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 5a (ny)

5a. När det gäller en juridisk person eller en grupp fysiska eller juridiska personer får medlemsstaterna tillämpa det högsta antal hektar som avses i punkt 3 på medlemmarna i dessa juridiska personer eller grupper i de fall där nationell lagstiftning föreskriver att de enskilda medlemmarna har rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med de som tillerkänns enskilda jordbrukare som är ansvariga för jordbruksföretag, i synnerhet vad gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, under förutsättning att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstruktur.

Ändringar 217, 743, 1158cp5 och 1219
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 5b (ny)

5b. Medlemsstaterna ska säkerställa att ingen förmån som fastställs i detta kapitel beviljas jordbrukare för vilka det har fastställts att de har delat sitt jordbruksföretag i enda syfte att dra nytta av omfördelningsstödet. Detta ska även gälla jordbrukare vars jordbruksföretag är ett resultat av sådan delning.

Ändring ar 218 och 1161cp1
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1

1. Medlemsstaterna får tillhandahålla kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare i enlighet med de villkor som anges i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. Medlemsstaterna får tillhandahålla kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare, definierade i enlighet med kriterierna i artikel 4.1 d, enligt de villkor som anges i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 1159
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2

2. Som en del av skyldigheterna att bidra till det särskilda mål att locka unga jordbrukare och underlätta affärsutvecklingen i landsbygdsområden som anges i artikel 6.1 g och att avsätta minst 2 % av sina tilldelade direktstöd för detta mål i enlighet med artikel 86.4 får medlemsstaterna tillhandahålla ett kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare som nyligen har startat affärsverksamhet för första gången och som är berättigade till stöd inom ramen för det grundläggande inkomststöd som avses i artikel 17.

2. Som en del av skyldigheterna att locka unga jordbrukare i enlighet med det mål som anges i artikel 6.1 g och att avsätta minst 4 % av sina tilldelade direktstöd för detta mål i enlighet med artikel 86.4 får medlemsstaterna tillhandahålla ett kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare som nyligen har startat affärsverksamhet för första gången såsom ansvariga för ett jordbruksföretag och som är berättigade till stöd inom ramen för det grundläggande inkomststöd som avses i artikel 17.

Ändring 1161cp3
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3

3. Det kompletterande inkomststödet för unga jordbrukare ska tillhandahållas i form av ett årligt och frikopplat stöd per stödberättigande hektar.

3. Det kompletterande inkomststödet för unga jordbrukare ska tillhandahållas under högst sju år, beräknat från datumet för ansökan om stöd för unga jordbrukare, och ska tillhandahållas i form av antingen ett enhetsbelopp per aktiv jordbrukare eller ett årligt och frikopplat stöd per stödberättigande hektar. I det fallet får det beräknas på nationell nivå eller på basis av de territorier som definierats i enlighet med artikel 18.2.

Ändring 221
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3a (ny)

3a. Unga jordbrukare som under det sista tillämpningsåret för förordning (EU) nr 1307/2013 har fått stöd enligt artikel 50 i den förordningen kan få det stöd som avses i denna artikel under högst den tidsperiod som avses i punkt 3.

Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3b (ny)

3b. Stödet ska beviljas för ett antal hektar som högst motsvarar den genomsnittliga storleken på jordbruksföretag på nationell nivå eller med utgångspunkt i de territorier som anges i artikel 18.2.

Ändring 223
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3c (ny)

3c. Medlemsstaterna får fastställa särskilda regler för unga jordbrukare som är anslutna till grupper av jordbrukare, producentorganisationer eller kooperativ, så att dessa inte går miste om stödet enligt denna artikel när de ansluter sig till sådana enheter.

Ändring 1160
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3d (ny)

3d. I fråga om juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer får medlemsstaterna tillämpa stödet på unga jordbrukare som är medlemmar i dessa juridiska personer eller grupper i de fall där nationell lagstiftning föreskriver att de enskilda medlemmarna kan ta på sig rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med dem som tillerkänns enskilda jordbrukare som är ansvariga för ett jordbruksföretag, i synnerhet när det gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, förutsatt att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstrukturer.

Ändring 1130
Förslag till förordning
Artikel 28

Artikel 28

System för klimatet och miljön

System för klimatet, miljön och djurskydd

1. Medlemsstaterna ska tillhandahålla stöd för system för klimatet och miljön (nedan kallade miljösystem) enligt de villkor som anges i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. Medlemsstaterna ska inrätta och tillhandahålla stöd för system för klimatet, miljön och djurskyddet (nedan kallade miljösystem) enligt de villkor som anges i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Miljösystemen inom ett område ska stå i konsekvens med målen i ett annat område.

Medlemsstaterna ska erbjuda en stor mångfald av miljösystem för att säkerställa att jordbrukarna kan delta och för att belöna olika ambitionsnivåer. Medlemsstaterna ska ordna med system som ger sidovinster, främjar synergieffekter och lägger tonvikt vid ett integrerat arbetssätt. För att underlätta samstämmiga och effektivt belönande system ska medlemsstaterna inrätta poängsystem eller graderingssystem.

2. Medlemsstaterna ska inom ramen för denna interventionstyp stödja riktiga jordbrukare som gör åtaganden om att beakta jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön för stödberättigande hektar.

2. Medlemsstaterna ska inom ramen för denna interventionstyp stödja aktiva jordbrukare eller jordbrukargrupper som gör åtaganden om att bevara och bedriva jordbruksmetoder med gynnsam inverkan samt om att övergå till metoder och teknik och certifierade system som mera kraftfullt kan bidra till klimatet, miljön och djurskyddet, och som införts i enlighet med artikel 28a och tagits med i den förteckning som avses i artikel 28b och anpassats för att kunna tillgodose särskilda nationella eller regionala behov.

3. Medlemsstaterna ska fastställa förteckningen med jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön.

3. Stödet för miljösystem ska tillhandahållas i form av ett årligt stöd per stödberättigande hektar och/eller ett stöd per jordbruksföretag, och ska beviljas som incitamentpåverkande stöd utöver ersättning för uppkomna merkostnader och inkomstbortfall, och kan bestå av ett enhetsbelopp. Stödnivån ska variera, utgående från respektive ambitionsnivå i varje miljösystem, och grunda sig på icke-diskriminerande kriterier.

4. Dessa jordbruksmetoder ska utformas så att de uppfyller ett eller flera av de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som anges i artikel 6.1 d, e och f.

5. Enligt denna interventionstyp ska medlemsstaterna endast tillhandahålla stöd som täcker åtaganden som

a) går utöver de relevanta föreskrivna verksamhetskrav och normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i kapitel I avsnitt 2 i denna avdelning,

b) går utöver de tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel, djurskydd och andra bindande krav som fastställs i nationell rätt och unionsrätten,

c) går utöver de villkor som fastställts för underhåll av jordbruksarealer i enlighet med artikel 4.1 a i denna förordning,

d) skiljer sig från åtaganden för vilka stöd beviljas enligt artikel 65.

6. Stödet för miljösystem ska tillhandahållas i form av ett årligt stöd per stödberättigande hektar och ska beviljas som antingen

a) stöd som tillhandahålls utöver det grundläggande inkomststöd som anges i underavsnitt 2 i detta avsnitt, eller

b) stöd som ersätter stödmottagare för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall som uppstått till följd av de åtaganden som fastställs i enlighet med artikel 65.

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att interventionerna enligt denna artikel är samstämmiga med dem som beviljas enligt artikel 65.

8. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera den här förordningen med ytterligare regler för miljösystemen.

Ändring 238
Förslag till förordning
Artikel 28a (ny)

Artikel 28a

System för att stärka konkurrenskraften

1. Medlemsstaterna ska tillhandahålla stöd för frivilliga system för förstärkning av konkurrenskraften (nedan kallade förstärkningssystem) enligt de villkor som anges i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

2. Medlemsstaterna ska inom ramen för denna interventionstyp stödja aktiva jordbrukare som gör åtaganden om utgifter som är gynnsamma för att stärka jordbrukarens jordbruksmässiga konkurrenskraft.

3. Medlemsstaterna ska fastställa en förteckning över kategorier av stödberättigande utgifter som är gynnsamma för att stärka jordbrukarens konkurrenskraft.

4. Dessa metoder ska utformas så att de uppfyller ett eller flera av de särskilda ekonomiska mål som anges i artikel 6.1 a, b och c, och bidrar till det övergripande målet enligt artikel 5.

5. Enligt denna interventionstyp ska medlemsstaterna endast tillhandahålla stöd som täcker åtaganden som inte medför dubbel finansiering sett till denna förordning.

6. Stödet för förstärkningssystem ska tillhandahållas i form av ett årligt stöd och ska beviljas som antingen

(a) stöd baserat på stödberättigande hektar utöver det grundläggande inkomststöd som anges i underavsnitt 2 i detta avsnitt, eller

(b) stöd som ersätter stödmottagarna för alla eller en del av de kostnader som uppstått, eller

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att interventionerna enligt denna artikel är samstämmiga med de som beviljas enligt artiklarna 27, 28, 65, 68, 69, 70, 71 och 72.

8. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på en komplettering av den här förordningen med ytterligare regler för förstärkningssystemen.

Ändring 1131
Förslag till förordning
Artikel 28b (ny)

Artikel 28b

Metoder som är stödberättigade enligt systemen för klimatet, miljön och djurskyddet

1. De jordbruksmetoder som omfattas av denna interventionstyp ska bidra till uppnåendet av ett eller flera av de särskilda målen i artikel 6.1 d, e, f och i och samtidigt bevara och förbättra jordbrukarnas ekonomiska resultat i enlighet med de särskilda målen i artikel 6.1 a och b.

2. De jordbruksmetoder som avses i punkt 1 i denna artikel ska omfatta minst två av följande områden av klimat- och miljöåtgärder:

a) Åtgärder mot klimatförändringarna, också åtgärder för minskning av jordbrukets växthusgasutsläpp och/eller för bevarad eller förbättrad koldioxidbindning.

b) Åtgärder för minskning av utsläpp av annat än växthusgaser.

c) Skydd och förbättring av vattenkvaliteten i jordbruksområden och minskad belastning på vattentillgångarna.

d) Åtgärder för att minska markerosionen och för att förbättra markbördigheten och hanteringen av näringsämnen, samt för att bevara och återupprätta biota i marken.

e) Skydd av biologisk mångfald, bevarande eller återställande av livsmiljöer och arter, skydd av pollinatörer samt landskapsvård, även landskapsomformning.

f) Åtgärder för hållbar och minskad användning av bekämpningsmedel, särskilt sådana bekämpningsmedel som är en fara för människors hälsa eller för biologisk mångfald.

g) Uttag av områden ur jordbruksproduktionen eller utlysande av dem till områden där varken bekämpningsmedel eller gödselmedel används.

h) Åtgärder för att förbättra djurskyddet och motverka antimikrobiell resistens.

i) Åtgärder för minskat bruk av insatsvaror och mera hållbar hantering av naturtillgångar, till exempel i form av precisionsjordbruk.

j) Åtgärder för ökad mångfald bland djur och växter, av omsorg om bättre motståndskraft mot sjukdomar och klimatförändringar.

3. De jordbruksmetoder som avses i punkt i i denna artikel ska

a) gå utöver de relevanta föreskrivna verksamhetskrav och normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i kapitel I avsnitt 2 i denna avdelning,

b) gå utöver de minimikrav för djurskydd samt för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel och andra bindande krav som fastställs i unionsrätten,

c) gå utöver de villkor som fastställs för underhåll av jordbruksarealer i enlighet med artikel 4.1 a i denna förordning,

d) skilja sig från eller komplettera åtaganden för vilka stöd beviljas enligt artikel 65.

4. Kommissionen ska senast ... [två månader efter denna förordnings ikraftträdande] anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på en komplettering av den här förordningen genom att fastställa en vägledande och icke uttömmande förteckning över exempel på metoder som överensstämmer med punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel.

Ändring 1132
Förslag till förordning
Artikel 28c (ny)

Artikel 28c

Nationella förteckningar över metoder som är stödberättigade enligt systemen för klimatet, miljön och djurskyddet

Medlemsstaterna ska, i samarbete med berörda parter på nationell, regional och lokal nivå, upprätta de nationella förteckningarna över metoder som är stödberättigade enligt de system för klimat, miljö och djurskydd som avses i artikel 28, varvid de ska kunna ta exempel från den vägledande och icke uttömmande förteckning som avses i artikel 28b eller införa ytterligare metoder som uppfyller villkoren i artikel 28b och ta hänsyn till sina specifika nationella eller regionala behov i enlighet med artikel 96.

De nationella förteckningarna ska bestå av olika åtgärder av annat slag än de som omfattas av artikel 65 eller åtgärder av samma slag, men med olika ambitionsnivå, i enlighet med artikel 28.

Medlemsstaterna ska i dessa förteckningar ta med åtminstone miljösystem avsedda att inrätta ett verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk, och, i förekommande fall, för lämplig vård av våtmarker och torvmarker.

Områden som utsetts vid tillämpningen av direktiv 92/43/EEG eller 2009/147/EG och där likvärdiga åtgärder genomförs ska automatiskt anses som stödberättigade enligt systemet.

De nationella förteckningarna ska godkännas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artiklarna 106 och 107.

Kommissionen ska ge medlemsstaterna nödvändig vägledning inför sammanställandet av de nationella förteckningarna, vilket ska ske i samordning med det europeiska och de nationella nätverken för den gemensamma jordbrukspolitiken vilka föreskrivs i artikel 113 och ha som syfte att underlätta utbytet av bästa praxis och förbättra kunskapsunderlaget och finna fram till lösningar.

Vid bedömningen av de nationella förteckningarna ska kommissionen särskilt ta hänsyn till deras utformning, sannolika verkan och genomslag, förhandenvaron av alternativ och systemens bidrag till de särskilda mål som avses i artikel 28a.

Kommissionen ska bedöma de nationella förteckningarna vartannat år. Bedömningarna ska göras allmänt tillgängliga, och i händelse av brister eller negativ bedömning ska medlemsstaterna föreslå ändrade nationella förteckningar och system i enlighet med förfarandet i artiklarna 106 och 107.

Ändring 239
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1

1. Medlemsstaterna får bevilja kopplat inkomststöd till riktiga jordbrukare i enlighet med de villkor som anges i detta underavsnitt och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. Medlemsstaterna får bevilja kopplat inkomststöd till aktiva jordbrukare i enlighet med de villkor som anges i detta underavsnitt och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändringar 240 och 1162
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 2

2. Medlemsstaternas interventioner ska hjälpa de sektorer som stöds och de produktioner eller särskilda typer av jordbruk som ingår i dem och som anges i artikel 30, med att komma till rätta med de problem de har genom att förbättra deras konkurrenskraft, strukturering, hållbarhet eller kvalitet. Genom undantag från föregående stycke får medlemsstaterna stödja proteingrödor och baljväxter som är upptagna i förteckningen i artikel 30 för att förbättra deras konkurrenskraft, hållbarhet eller kvalitet. Dessutom måste dessa interventioner vara samstämmiga med relevanta särskilda mål i artikel 6.1.

Ändring 241
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 3

3. Det kopplade inkomststödet ska tillhandahållas i form av ett årligt stöd per hektar eller djur.

3. Kopplat stöd är ett system för produktionsbegränsning som ska tillhandahållas i form av ett årligt stöd på grundval av fastställda arealer och avkastningar eller på ett fastställt antal djur och som ska iaktta de finansiella tak som ska fastställas av medlemsstaterna för varje åtgärd och anmälas till kommissionen.

Ändring 242
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 3a (ny)

3a. Medlemsstaterna får besluta att rikta eller öka det kopplade stödet i förhållande till stödmottagarens engagemang för att förbättra sin konkurrenskraft eller kvalitet eller struktureringen av sektorn.

Ändring 1163
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 3b (ny)

3b. I fråga om juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer får medlemsstaterna tillämpa stödet på medlemmarna i dessa juridiska personer eller grupper i de fall där nationell lagstiftning föreskriver att de enskilda medlemmarna kan ta på sig rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med dem som tillerkänns enskilda jordbrukare som är ansvariga för ett jordbruksföretag, i synnerhet när det gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, förutsatt att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstrukturer.

Ändring 243
Förslag till förordning
Artikel 30

Kopplat inkomststöd får endast beviljas följande sektorer och de produktioner eller särskilda typer av jordbruk som ingår i sektorerna och som är särskilt viktiga av ekonomiska, sociala eller miljömässiga skäl: spannmål, oljeväxter, proteingrödor, trindsädesslag, lin, hampa, ris, nötter, stärkelsepotatis, mjölk och mjölkprodukter, utsäde, får- och getkött, nöt- och kalvkött, olivolja, silkesmaskar, torkat foder, humle, sockerbetor, sockerrör och cikoria, frukt och grönsaker, skottskog med kort omloppstid och andra energi- och industrigrödor, med undantag för träd, som används för produktion av produkter som kan ersätta fossila material.

Kopplat inkomststöd får endast beviljas följande sektorer och produktioner eller särskilda typer av jordbruk: spannmål, oljeväxter, proteingrödor, trindsädesslag, lin, hampa, ris, nötter, stärkelsepotatis, mjölk och mjölkprodukter, utsäde, får- och getkött, nöt- och kalvkött, olivolja, silkesmaskar, torkat foder, humle, sockerbetor, sockerrör och cikoria, frukt och grönsaker, skottskog med kort omloppstid.

Ändring 244
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1a (ny)

1a. Genom undantag från punkt 1 får kopplat stöd också beviljas till jordbrukare som inte förfogar över stödberättigande hektar.

Vid beviljande av kopplat stöd ska medlemsstaterna säkerställa att följande villkor är uppfyllda:

(a) Det finns ett tydligt behov eller en tydlig fördel av miljömässigt eller socioekonomiskt slag.

(b) Stödet skapar inte någon betydande snedvridning på den inre marknaden.

Ändringar 1229 och 1353
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1b (ny)

1b. Det kopplade inkomststödet kommer proportionellt att utesluta antalet djur vars slutdestination är försäljning för tjurfäktningsverksamhet, både genom direktförsäljning eller via mellanhänder.

Ändring 245
Förslag till förordning
Artikel 33

[...]

utgår

Ändring 246
Förslag till förordning
Artikel 34

Medlemsstaterna ska bevilja ett grödspecifikt stöd för bomull till riktiga jordbrukare som producerar bomull enligt KN-nummer 5201 00 enligt de villkor som anges i detta underavsnitt.

Medlemsstaterna ska bevilja ett grödspecifikt stöd för bomull till aktiva jordbrukare som producerar bomull enligt KN-nummer 5201 00 enligt de villkor som anges i detta underavsnitt.

Ändring 247
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 3 – strecksats 1

– Bulgarien: 624,11 euro

– Bulgarien: X euro

Ändring 248
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 3 – strecksats 2

– Grekland: 225,04 euro

– Grekland: X euro

Ändring 249
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 3 – strecksats 3

– Spanien: 348,03 euro

– Spanien: X euro

Ändring 250
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 3 – strecksats 4

– Portugal: 219,09 euro

– Portugal: X euro

Ändringar 251 och 1042
Förslag till förordning
Artikel 39 – led a

(a) Den sektor för frukt och grönsaker som avses i artikel 1.2 i i förordning (EU) nr 1308/2013.

(a) Den sektor för frukt och grönsaker som avses i artikel 1.2 led i i förordning (EU) nr 1308/2013 och sådana produkter som är öronmärkta för bearbetning.

Ändring 252
Förslag till förordning
Artikel 39 – led f

(f) De övriga sektorer som avses i artikel 1.2 a–h, k, m, o–t och w i förordning (EU) nr 1308/2013.

(f) De övriga sektorer som avses i artikel 1.2 a–h, k, m, o–t och w i förordning (EU) nr 1308/2013, samt proteingrödor.

Ändring 253
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 3

3. Medlemsstaterna får i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja att genomföra de sektorsspecifika interventionstyper som avses i artikel 39 d, e och f.

3. Medlemsstaterna får i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja att genomföra de sektorsspecifika interventionstyper som avses i artikel 39 d, e och f, och de ska motivera sina val av sektorer och interventionstyper.

Ändring 254
Förslag till förordning
Artikel 41 – led a

(a) säkerställande av att de interventionstyper som fastställs i detta kapitel fungerar väl,

(a) säkerställande av att de interventionstyper som fastställs i detta kapitel fungerar väl, i synnerhet för att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden,

Ändring 255
Förslag till förordning
Artikel 41 – led aa (nytt)

(aa) tillhandahållande av stöd till producentorganisationer i samband med fullgörande av deras särskilda uppgifter enligt detta kapitel,

Ändring 256
Förslag till förordning
Artikel 41 – led c

(c) den högsta nivån av ekonomiskt stöd från unionen för de tillbakadraganden från marknaden som avses i artikel 46.4 a och de interventionstyper som avses i artikel 52.3,

(c) den högsta nivån av ekonomiskt stöd från unionen för de tillbakadraganden från marknaden som avses i artikel 46.4 a och de interventionstyper som avses i artikel 52.3, såväl som fasta avgifter för förpackning och transport av den tillbakadragna produkten för gratisutdelning och de kostnader som hänger ihop med bearbetningen av produkten innan den ska delas ut gratis,

Ändring 257
Förslag till förordning
Artikel 41 – led ca (nytt)

(ca) fastställande av villkoren för att upprätta och förvalta driftsfonden samt för ansökningar om stöd och förskottsbetalningar,

Ändring 258
Förslag till förordning
Artikel 42 – inledningen

Följande mål ska eftersträvas inom sektorn för frukt och grönsaker:

I enlighet med artiklarna 5 och 6 ska följande mål eftersträvas inom sektorn för frukt och grönsaker:

Ändring 259
Förslag till förordning
Artikel 42 – led b

(b) Koncentration av utbudet och utsläppande av produkterna från sektorn för frukt och grönsaker på marknaden, bland annat genom direktmarknadsföring; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a och c.

(b) Koncentration av utbudet och utsläppande av produkterna från sektorn för frukt och grönsaker på marknaden, bland annat genom direktmarknadsföring och korta leveranskedjor, samt främjande av kollektiva avtalsförhandlingar; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, b och c.

Ändring 260
Förslag till förordning
Artikel 42 – led c

(c) Forskning om och utveckling av hållbara produktionsmetoder, inbegripet motståndskraft mot skadegörare, och innovativa metoder som stärker ekonomisk konkurrenskraft och marknadsutveckling; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, c och i.

(c) Tillämpning av, forskning om och utveckling av hållbara produktionsmetoder, inbegripet motståndskraft mot skadegörare, och innovativa metoder som stärker ekonomisk konkurrenskraft och marknadsutveckling; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, b, c och i.

Ändring 261
Förslag till förordning
Artikel 42 – led d

(d) Utveckla, genomföra och främja produktionsmetoder som tar hänsyn till miljön, miljövänliga odlings- och produktionsmetoder, hållbart nyttjande av naturresurser för att särskilt skydda vatten, mark, luft, biologisk mångfald och andra naturresurser; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 e och f.

Ändring 262
Förslag till förordning
Artikel 42 – led f

(f) Främja produkters kommersiella värde och kvalitet, bland annat genom att förbättra produktkvaliteten och utveckla produkter som har skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning eller som omfattas av ett nationellt kvalitetssystem; dessa mål rör det särskilda mål som anges i artikel 6.1 b.

(f) Främja produkters kommersiella värde och kvalitet, bland annat genom att förbättra produkter för bearbetning, och utveckla produkter som har skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, eller som omfattas av andra offentliga eller privata kvalitetssystem; dessa mål rör det särskilda mål som anges i artikel 6.1 b.

Ändring 263
Förslag till förordning
Artikel 42 – led g

(g) Främja och marknadsföra produkter inom sektorn för frukt och grönsaker, i färsk eller bearbetad form; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 b och c.

(g) Främja och marknadsföra produkter inom sektorn för frukt och grönsaker, i färsk eller bearbetad form; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 b, c och i.

Ändring 264
Förslag till förordning
Artikel 42 – led i

(i) Krisförebyggande och krishantering som syftar till att undvika samt hantera kriser på frukt- och grönsaksmarknaderna; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, b och c.

(i) Krisförebyggande, riskreducering och riskhantering, även med växtskyddsaspekter, som syftar till att undvika samt hantera kriser på frukt- och grönsaksmarknaderna; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, b och c.

Ändring 265
Förslag till förordning
Artikel 42 – led ia (nytt)

(ia) Hantera och minska biprodukter och avfall.

Ändring 266
Förslag till förordning
Artikel 42 – led ib (nytt)

(ib) Främjande av genetisk mångfald.

Ändringar 267 och 819cp2
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led a

(a) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, särskilt med fokus på vattenbesparing, energibesparing, ekologiska förpackningar och avfallsreducering.

(a) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, inbegripet de med fokus på vattenbesparing och vattenkvalitet, energiproduktion och energibesparing, ekologiska förpackningar, avfallsreducering, övervakning av avfallsflöden och produktionsövervakning.

Ändring 268
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led aa (nytt)

(aa) Åtgärder för att planera och anpassa produktionen till efterfrågan, särskilt i fråga om kvalitet och kvantitet, när det gäller produkter inom sektorn för frukt och grönsaker.

Ändring 269
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led ab (nytt)

(ab) Åtgärder för att höja produkternas kommersiella värde.

Ändring 270
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led ac (nytt)

(ac) Gemensam lagring av produkter som producerats av producentorganisationen eller av producentorganisationens medlemmar.

Ändring 271
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led b

(b) Forskning och experimentell produktion, särskilt med fokus på vattenbesparing, energibesparing, ekologiska förpackningar och avfallsreducering, motståndskraft mot skadegörare, begränsning av risker och effekter från användning av bekämpningsmedel, förhindrande av skador som orsakas av ogynnsamma väderförhållanden och främjad användning av frukt- och grönsakssorter som är anpassade till förändrade klimatförhållanden.

(b) Forskning och experimentell produktion, med fokus på åtgärder såsom vattenbesparing och vattenkvalitet, energiproduktion och energibesparing, ekologiska förpackningar, avfallsreducering, motståndskraft mot skadegörare, integrerat växtskydd (IPM), begränsning av risker och effekter från användning av bekämpningsmedel, bevarande av pollinerare, förhindrande av skador som orsakas av ogynnsamma väderförhållanden och främjad användning av frukt- och grönsakssorter som är anpassade till förändrade klimatförhållanden.

Ändring 272
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led ca (nytt)

(ca) Åtgärder som syftar till miljöförbättringar och till en begränsning av och en anpassning till klimatförändringarna.

Ändring 273
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led d

(d) Integrerad produktion.

(d) Integrerad produktion, där man främjar hållbar användning av naturresurser, samtidigt som beroendet av bekämpningsmedel och andra insatsmedel minskas.

Ändring 274
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led e

(e) Åtgärder för att bevara mark och öka markens kolinnehåll.

(e) Åtgärder för att bevara och återställa markstrukturen och öka markens kolinnehåll, inbegripet för att undvika markförsämring.

Ändring 275
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led h

(h) Åtgärder för att öka motståndskraften mot skadegörare.

(h) Åtgärder för att öka motståndskraften mot skadegörare och för att minska skador orsakade av skadegörare, bland annat genom att främja principen om integrerat växtskydd.

Ändring 276
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led ha (nytt)

(ha) Åtgärder för att införa produktionssystem som särskilt gynnar biologisk och strukturell mångfald.

Ändring 277
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led k

(k) Åtgärder för att öka hållbarheten och effektiviteten när det gäller transporter och lagring av produkter inom sektorn för frukt och grönsaker.

(k) Åtgärder för att öka hållbarheten och effektiviteten när det gäller transporter och lagring av produkter inom sektorn för frukt och grönsaker och för att främja korta leveranskedjor.

Ändring 279
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led n

(n) Främjande åtgärder och kommunikation, inbegripet åtgärder och verksamhet som syftar till diversifiering och konsolidering av marknaderna för frukt och grönsaker och till information om hälsofördelarna med konsumtion av frukt och grönsaker.

(n) Främjande åtgärder och kommunikation, inbegripet åtgärder och verksamhet som syftar till diversifiering och konsolidering av marknaderna för frukt och grönsaker, sökande efter nya avsättningsmöjligheter och information om hälsofördelarna med konsumtion av frukt och grönsaker.

Ändring 280
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led o

(o) Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd, särskilt med avseende på hållbara metoder för skadedjursbekämpning, hållbar användning av bekämpningsmedel samt anpassning till och begränsning av klimatförändringar.

(o) Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd, inbegripet med avseende på hållbara metoder för skadedjursbekämpning, hållbar respektive minskad användning av bekämpningsmedel, integrerat växtskydd, anpassning till och begränsning av klimatförändringar, agroekologiska metoder, förbättrad produktkvalitet, bättre marknadsförings- och förhandlingsvillkor samt tillämpning av växtskyddsprotokoll för export till tredjeländer.

Ändring 281
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led p

(p) Utbildning och utbyte av bästa praxis, särskilt med avseende på hållbara metoder för skadedjursbekämpning, hållbar användning av bekämpningsmedel samt bidragande till anpassning till och begränsning av klimatförändringarna.

(p) Utbildning och utbyte av bästa praxis, bland annat med avseende på hållbara metoder för skadedjursbekämpning, alternativ till bekämpningsmedel, hållbar respektive minskad användning av bekämpningsmedel samt bidragande till anpassning till och begränsning av klimatförändringarna.

Ändring 282
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led pa (nytt)

(pa) Åtgärder för att förbättra kvaliteten genom innovation.

Ändring 283
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – led pb (nytt)

(pb) Inrättande av spårbarhets-/certifieringssystem.

Ändring 284
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2 – led b

(b) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden.

(b) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden, inbegripet för gemensam lagring.

Ändring 285
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2 – led d

(d) Tillbakadragande från marknaden för gratisutdelning eller annat ändamål.

(d) Tillbakadragande från marknaden för gratisutdelning, inbegripet kostnaderna för bearbetning av de tillbakadragna produkterna före gratisutdelningen, eller annat ändamål.

Ändring 286
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2 – led g

(g) Skördeförsäkring som bidrar till att trygga producenternas intäkter vid förluster förorsakade av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, sjukdomar eller skadedjursangrepp, samtidigt som det säkerställs att stödmottagarna vidtar nödvändiga riskförebyggande åtgärder.

(g) Skördeförsäkring, inbegripet indexbaserade försäkringar som täcker en mätbar fara, som bidrar till att trygga producenternas intäkter vid förluster förorsakade av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, sjukdomar eller skadedjursangrepp, samtidigt som det säkerställs att stödmottagarna vidtar nödvändiga riskförebyggande åtgärder.

Ändring 287
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2 – led h

(h) Handledning till andra producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 eller till enskilda producenter.

(h) Utbytesverksamhet och/eller handledning till andra producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 eller till enskilda producenter.

Ändring 288
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2 – led ha (nytt)

(ha) Marknadsföring av produkter och information om hälsofördelarna med konsumtion av frukt och grönsaker som en reaktion på marknadskriser.

Ändring 289
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2 – led i

(i) Genomförande och förvaltning av tredjeländers växtskyddsprotokoll på unionens territorium för att underlätta tillträdet till tredjelandsmarknader.

(i) Förhandling, genomförande och förvaltning av tredjeländers växtskyddsprotokoll på unionens territorium för att möjliggöra tillträdet till tredjelandsmarknader, inbegripet marknadsstudier.

Ändring 290
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2 – led ia (nytt)

(ia) Förebyggande och hantering av fytosanitära kriser.

Ändring 291
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2 – led k

(k) Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd, särskilt med avseende på hållbara metoder för skadedjursbekämpning och hållbar användning av bekämpningsmedel.

(k) Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd, bland annat med avseende på hållbara metoder för skadedjursbekämpning, exempelvis integrerat växtskydd, och hållbar respektive minskad användning av bekämpningsmedel.

Ändring 292
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2 – led ka (nytt)

(ka) Utbildningsåtgärder och utbyte av bästa praxis.

Ändring 293
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2

2. De operativa programmen ska ha en minsta varaktighet på tre år och en högsta varaktighet på sju år. De ska eftersträva de mål som anges i artikel 42 d och e, och minst två andra mål som anges i den artikeln.

2. De operativa programmen ska ha en minsta varaktighet på tre år och en högsta varaktighet på sju år. De ska eftersträva de mål som anges i artikel 42 b, d och e, och minst två andra mål som anges i den artikeln.

Ändring 294
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 5a (ny)

5a. De operativa programmen för sammanslutningar av producentorganisationer får vara antingen partiella operativa program eller fullständiga operativa program. De fullständiga operativa programmen måste rätta sig efter samma förvaltningsregler och villkor som producentorganisationernas operativa program.

Ändring 295
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 6 – stycke 1

Operativa program för sammanslutningar av producentorganisationer får inte omfatta samma interventioner som medlemsorganisationernas operativa program. Medlemsstaterna ska beakta de operativa programmen för sammanslutningar av producentorganisationer tillsammans med medlemsorganisationernas operativa program.

Operativa program för sammanslutningar av producentorganisationer får inte omfatta samma insatser som medlemsorganisationernas operativa program. Medlemsstaterna ska beakta de operativa programmen för sammanslutningar av producentorganisationer tillsammans med medlemsorganisationernas operativa program. Sammanslutningar av producentorganisationer får lämna in partiella operativa program som består av åtgärder som fastslagits, men inte genomförts, av medlemsorganisationerna i deras operativa program.

Ändring 296
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 6 – stycke 2 – led a

(a) interventioner inom ramen för de operativa programmen för en sammanslutning av producentorganisationer helt och hållet finansieras genom bidrag från den sammanslutningens medlemsorganisationer och att sådan finansiering tas från dessa medlemsorganisationers driftsfonder,

(a) insatser inom ramen för de operativa programmen för en sammanslutning av producentorganisationer helt och hållet finansieras genom bidrag från den sammanslutningens medlemsorganisationer och att sådan finansiering tas från dessa medlemsorganisationers driftsfonder,

Ändring 298
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 7 – led aa (nytt)

(aa) de operativa programmen omfattar tre eller fler åtgärder som är kopplade till de mål som anges i artikel 42 d och e,

Ändring 300
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 7a (ny)

7a. Operativa program som har godkänts före ... [den dag då denna förordning träder i kraft] ska regleras i enlighet med de förordningar enligt vilka de godkänts tills de löper ut, såvida inte producentorganisationen eller sammanslutningen av producentorganisationer frivilligt beslutar att anta denna förordning.

Ändring 301
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1 – led a

(a) ekonomiska bidrag från

utgår

i) medlemmar i producentorganisationen och/eller själva producentorganisationen, eller

ii) sammanslutningar av producentorganisationer genom medlemmarna i dessa sammanslutningar,

Ändring 302
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1 – inledningen

1. Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker och/eller deras sammanslutningar får inrätta driftsfonder. Fonderna ska finansieras genom

1. Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker och/eller deras sammanslutningar får inrätta en driftsfond för att finansiera de operativa program som medlemsstaterna godkänt. Fonden ska finansieras genom bidrag från producentorganisationen själv eller sammanslutningen av producentorganisationer och/eller dess partner, tillsammans med det ekonomiska stöd som avses i artikel 46.

Ändring 303
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 2 – led b

(b) 4,5 % av värdet av den saluförda produktionen för varje sammanslutning av producentorganisationer,

(b) 4,5 % av värdet av den saluförda produktionen för varje sammanslutning av producentorganisationer och

Ändring 304
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 2 – led ba (nytt)

(ba) 5 % av värdet av den saluförda produktionen för

– producentorganisationer vars saluförda produktion och antal medlemmar under det år som det operativa programmet läggs fram är 25 % högre än den genomsnittliga saluförda produktionen och det genomsnittliga antalet registrerade medlemmar under deras föregående operativa program,

– det första operativa programmet för en producentorganisation som tillkommit genom en sammanslagning,

– varje gränsöverskridande producentorganisation eller gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer.

Ändring 305
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 2 – stycke 1 – led c

(c) 5 % av värdet av den saluförda produktionen för varje gränsöverskridande producentorganisation eller gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer.

utgår

Ändring 306
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 2 – stycke 2 – inledningen

Genom undantag från första stycket får det ekonomiska stödet från unionen ökas på följande sätt:

Genom undantag från första stycket får det ekonomiska stöd från unionen som föreskrivs i led a, b och ba ökas med 0,5 % av värdet av den saluförda produktionen, förutsatt att denna procentsats endast används för en eller flera interventioner som är knutna till de mål som anges i artikel 42 c, d, e, g, h och i.

(a) När det gäller producentorganisationer får procentsatsen ökas till 4,6 % av värdet av den saluförda produktionen under förutsättning att det belopp som överstiger 4,1 % av värdet av den saluförda produktionen endast används för en eller flera interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 42 c, d, e, g, h och i.

(b) När det gäller sammanslutningar av producentorganisationer får procentsatsen ökas till 5 % av värdet av den saluförda produktionen under förutsättning att det belopp som överstiger 4,5 % av värdet av den saluförda produktionen endast används för en eller flera interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 42 c, d, e, g, h och i och som genomförs av sammanslutningen av producentorganisationer på medlemmarnas vägnar.

(c) När det gäller gränsöverskridande producentorganisationer eller gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer får procentsatsen ökas till 5,5 % av värdet av den saluförda produktionen under förutsättning att det belopp som överstiger 5 % av värdet av den saluförda produktionen endast används för en eller flera interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 42 c, d, e, g, h och i och som genomförs av sammanslutningen av producentorganisationer på medlemmarnas vägnar.

Ändring 307
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 3 – led a

(a) Producentorganisationer verkar i olika medlemsstater och genomför gränsöverskridande interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 42 b och e.

(a) Producentorganisationerna och sammanslutningarna av producentorganisationer verkar i olika medlemsstater och genomför gränsöverskridande interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 42 b och e.

Ändring 308
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 3 – led d

(d) Det operativa programmet genomförs för första gången av en sammanslutning av producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013.

(d) Det operativa programmet genomförs för första gången av en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer som är aktiv i en medlemsstat eller en sammanslutning av producentorganisationer som verkar i olika medlemsstater och som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013.

Ändring 309
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 3 – led fa (nytt)

(fa) Producentorganisationerna verkar i bergsområden och öregioner.

Ändring 310
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 1

1. I de regioner i medlemsstaterna där andelen organiserade producenter inom sektorn för frukt och grönsaker ligger betydligt under unionsgenomsnittet, får medlemsstaterna bevilja de producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 ett nationellt ekonomiskt stöd på högst 80 % av de ekonomiska bidrag som avses i artikel 45.1 a och högst 10 % av värdet av den saluförda produktionen för producentorganisationen i fråga. Det nationella ekonomiska stödet ska komplettera driftsfonden.

1. I de regioner i medlemsstaterna där andelen organiserade producenter inom sektorn för frukt och grönsaker ligger betydligt under unionsgenomsnittet samt i öregioner och perifera regioner får medlemsstaterna bevilja de producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 ett nationellt ekonomiskt stöd på högst 80 % av de ekonomiska bidrag som avses i artikel 45.1 a och högst 10 % av värdet av den saluförda produktionen för producentorganisationen i fråga. Det nationella ekonomiska stödet ska komplettera driftsfonden.

Ändring 311
Förslag till förordning
Artikel 48

Medlemsstaterna ska eftersträva minst ett av de särskilda mål som anges i artikel 6.1 inom biodlingssektorn.

Medlemsstaterna ska eftersträva de relevanta särskilda mål som anges i artikel 6.1 inom biodlingssektorn.

Ändring 312
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – inledningen

1. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken för varje mål i artikel 6.1 välja en eller flera av följande interventionstyper inom biodlingssektorn:

1. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av följande interventionstyper inom biodlingssektorn:

Ändring 313
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led a

(a) Tekniskt bistånd till biodlare och biodlarorganisationer.

(a) Tekniskt bistånd till biodlare och biodlarorganisationer, inbegripet främjande av god praxis, information och publicitet samt grundutbildning och fortbildning.

Ändring 314
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led b

(b) Åtgärder för bekämpning av angrepp på bibestånd och sjukdomar som drabbar bibestånd, särskilt varroasjukan.

(b) Åtgärder för bekämpning och förebyggande av angrepp på bibestånd och sjukdomar som drabbar bibestånd, särskilt varroasjukan, samt åtgärder för att öka motståndskraften mot epidemier.

Ändring 315
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led ba (nytt)

(ba) Inrättande och/eller vidareutveckling av nationella bihälsonätverk.

Ändring 316
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led d

(d) Åtgärder till stöd för laboratorier som utför analyser av biodlingsprodukter.

(d) Åtgärder till stöd för nationella, regionala eller lokala laboratorier som utför analyser av biodlingsprodukter, förluster av bin eller produktivitetsminskning samt ämnen som kan vara giftiga för bin.

Ändring 317
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led e

(e) Utökning av bibestånden i unionen.

(e) Åtgärder för att bevara eller öka det befintliga antalet bipopulationer.

Ändring 318
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led f

(f) Samarbete med specialiserade organ för genomförandet av forskningsprogram om biodling och biodlingsprodukter.

(f) Samarbete med specialiserade organ för tillämpning av forskningsinriktade och experimentella program om biodling och biodlingsprodukter.

Ändring 319
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led ha (nytt)

(ha) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar.

Ändring 320
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led hb (nytt)

(hb) Åtgärder för att planera produktionen och anpassa utbudet till efterfrågan.

Ändring 321
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led hc (nytt)

(hc) Förebyggande åtgärder i samband med ogynnsamma väderförhållanden.

Ändring 322
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led hd (nytt)

(hd) Åtgärder för anpassning till klimatförändringar och ogynnsamma väderförhållanden.

Ändring 323
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led he (nytt)

(he) Åtgärder för att främja samarbetet mellan biodlare och jordbrukare, särskilt i syfte att minska konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel.

Ändring 324
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led hf (nytt)

(hf) Energibesparingar, ökad energieffektivitet och ekologiska förpackningar.

Ändring 325
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led hg (nytt)

(hg) Minskad avfallsproduktion och förbättrad användning och hantering av biprodukter och avfall.

Ändring 326
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led hh (nytt)

(hh) Åtgärder för att förbättra honungsbins pollinering och deras samexistens med vilda pollinerare, inbegripet genom att skapa och bevara gynnsamma livsmiljöer.

Ändring 327
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led hi (nytt)

(hi) Åtgärder för att öka den genetiska mångfalden.

Ändring 328
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led hj (nytt)

(hj) Åtgärder för att stödja unga eller nya biodlare.

Ändring 329
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 4

4. Det ekonomiska stödet från unionen till de interventioner som avses i punkt 2 ska utgöra högst 50 % av utgifterna. Den återstående delen av utgifterna ska bäras av medlemsstaterna.

4. Det ekonomiska stödet från unionen till de interventioner som avses i punkt 2 ska utgöra högst 75 % av utgifterna, utom för de yttersta randområdena, där taket ska vara 85 %. Den återstående delen av utgifterna ska bäras av medlemsstaterna.

Ändring 330
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 5

5. Medlemsstaterna ska vid utarbetandet av sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken rådgöra med företrädare för organisationer inom biodlingssektorn.

5. Medlemsstaterna ska vid utarbetandet av sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken rådgöra med företrädare för organisationer inom biodlingssektorn och de behöriga myndigheterna.

Ändring 331
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 6

6. Medlemsstaterna ska varje år meddela kommissionen om antalet bikupor i deras territorium.

6. Medlemsstaterna ska varje år meddela kommissionen antalet bikupor och/eller bisamhällen på deras territorium.

Ändring 332
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 6a (ny)

6a. Alla nationella program som godkänts före ... [den dag då denna förordning träder i kraft] ska regleras i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 fram till det datum då de ska avslutas.

Ändring 333
Förslag till förordning
Artikel 50 – inledningen

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med ytterligare krav än de som fastställs i detta avsnitt avseende

Ändring 334
Förslag till förordning
Artikel 50 – led a

(a) medlemsstaternas skyldighet att varje år meddela kommissionen om antalet bikupor i deras territorium i enlighet med artikel 49.6,

(a) medlemsstaternas skyldighet att varje år meddela kommissionen antalet bikupor och/eller bisamhällen på deras territorium i enlighet med artikel 49.6,

Ändring 335
Förslag till förordning
Artikel 50 – led b

(b) definitionen av en bikupa och metoder för beräkning av antalet bikupor,

(b) definitionen av en bikupa och metoder för beräkning av antalet bikupor och bisamhällen,

Ändring 336
Förslag till förordning
Artikel 51 – inledningen

Medlemsstaterna ska eftersträva ett eller flera av följande mål inom vinsektorn:

I enlighet med artiklarna 5 och 6 ska medlemsstaterna eftersträva ett eller flera av följande mål inom vinsektorn:

Ändring 337
Förslag till förordning
Artikel 51 – led a

(a) Förbättra konkurrenskraften hos unionens vinproducenter, inbegripet att bidra till förbättring av hållbara produktionssystem och minskning av miljöpåverkan från unionens vinsektor; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 b–f och h.

(a) Förbättra den ekonomiska hållbarheten och konkurrenskraften för unionens vinproducenter, i enlighet med artikel 6.1 a, b och c.

Ändring 338
Förslag till förordning
Artikel 51 – led aa (nytt)

(aa) Bidra till en begränsning av och en anpassning till klimatförändringarna, till en förbättring av hållbara produktionssystem och till en minskning av miljöpåverkan från unionens vinsektor, inbegripet genom att hjälpa vinodlarna att minska användningen av insatsvaror, införa miljövänligare tekniker och odlingsmetoder samt bevara mångfalden av traditionella europeiska sorter; dessa mål är kopplade till de särskilda mål som anges i artikel 6.1 d, e och f.

Ändringar 339 och 820cp3
Förslag till förordning
Artikel 51 – led b

(b) Förbättra resultaten hos unionens vinföretag och deras anpassning till marknadens krav och förbättra deras konkurrenskraft avseende produktion och saluföring av vinprodukter, inbegripet energibesparing, global energieffektivitet och hållbara processer; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a–e, g och h.

(b) Förbättra resultaten hos unionens vinföretag och deras anpassning till marknadens krav och förbättra deras långsiktiga konkurrenskraft avseende produktion och saluföring av vinprodukter, inbegripet energibesparing, global energieffektivitet och hållbara processer; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a–e, g och h.

Ändring 340
Förslag till förordning
Artikel 51 – led ca (nytt)

(ca) Öka utbudskoncentrationen i syfte att främja ekonomiska resultat och strukturera sektorn, i enlighet med det mål som fastställs i artikel 6.1 b.

Ändring 341
Förslag till förordning
Artikel 51 – led f

(f) Använda biprodukter från vinframställning för industriella och energirelaterade ändamål för att säkerställa vinkvaliteten och samtidigt skydda miljön; detta mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 d och e.

(f) Använda biprodukter och restprodukter från vinframställning för industriella, energirelaterade eller jordbruksrelaterade ändamål för att säkerställa vinkvaliteten och samtidigt skydda miljön; detta mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 d och e.

Ändring 342
Förslag till förordning
Artikel 51 – led h

(h) Öka konkurrenskraften hos unionens vinprodukter i tredjeländer; detta mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 b och h.

(h) Öka konkurrenskraften för unionens vinprodukter i tredjeländer, inbegripet att öppna, diversifiera och konsolidera vinmarknaderna; detta mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 b och h.

Ändring 343
Förslag till förordning
Artikel 51 – led ia (nytt)

(ia) Säkerställa vinsektorns ekonomiska hållbarhet och lönsamhet i områden med väsentliga naturliga begränsningar, branta områden och mindre utvecklade områden i enlighet med de särskilda mål som fastställs i artikel 6.1 a, b och h.

Ändring 820cp7
Förslag till förordning
Artikel 51 – led ib (nytt)

(ib) Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar; detta mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 d.

Ändring ar 344 och 1122cp1
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led a

(a) Omstrukturering och omställning av vinodlingar, inbegripet återplantering av vinodlingar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet, men undantaget normal förnyelse av uttjänta vinodlingar som innebär återplantering av samma skifte med samma druvsort enligt samma vinodlingsmetod.

(a) Omstrukturering och omställning av vinodlingar, inbegripet återplantering av vinodlingar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet, eller efter frivillig röjning för återplantering för att åstadkomma en anpassning till klimatförändringarna och öka den genetiska mångfalden, men undantaget normal förnyelse av uttjänta vinodlingar som innebär återplantering av samma skifte med samma druvsort enligt samma vinodlingsmetod.

Ändring ar 345 och 1122cp2
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led aa (nytt)

(aa) Plantering av vinstockar på mark som beviljats tillstånd enligt den tillståndsordning som fastställs i kapitel III avsnitt 1 i förordning (EU) nr 1308/2013 i traditionella vinodlingsområden som löper risk att försvinna, vilka ska fastställas av medlemsstaterna, som en åtgärd för att skydda mångfalden inom vintillverkningen.

Ändringar 346 och 1122cp2
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led ab (nytt)

(ab) Forskning och experimentell produktion samt andra åtgärder, framför allt avseende bevarande, studier och förstärkning av mångfalden inom och mellan de europeiska vinsorterna, och åtgärder för att främja deras ekonomiska nytta.

Ändringar 347 och 1122cp2
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led ac (nytt)

(ac) Åtgärder för att minska användningen av bekämpningsmedel.

Ändringar 348 och 1122cp2
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led ad (nytt)

(ad) Åtgärder för att minska risktagande för vinodlare som åtar sig att i grunden förändra sina produktionsmetoder och sitt produktsystem för att göra produktionen mer hållbar, inbegripet åtgärder för att öka den strukturella och biologiska mångfalden.

Ändring 349 och 1122cp2
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led b

(b) Materiella och immateriella investeringar i bearbetningsanläggningar och infrastruktur för vinframställning samt strukturer och verktyg för saluföring.

(b) Materiella och immateriella investeringar i vinodlingsföretag, inbegripet i branta och terrasserade områden, med undantag för insatser som kan knytas till den interventionstyp som beskrivs i led a, och i bearbetningsanläggningar och infrastruktur för vinframställning samt strukturer och verktyg för saluföring. Sådana investeringar kan syfta till att skydda vinodlingar mot klimatrelaterade risker och anpassa företagen till nya rättsliga EU-krav.

Ändringar 350 och 1122cp2
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led d

(d) Skördeförsäkring mot förluster förorsakade av ogynnsamma väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer, djur, växtsjukdomar eller skadedjursangrepp.

(d) Skördeförsäkring mot förluster förorsakade av ogynnsamma väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer, djur, växtsjukdomar eller skadedjursangrepp, samtidigt som det säkerställs att stödmottagarna vidtar nödvändiga riskförebyggande åtgärder.

Ändring ar 351 och 1122cp2
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led e

(e) Materiella och immateriella investeringar i innovation som utgörs av utveckling av innovativa produkter och biprodukter från vinframställning, processer och innovativ teknik samt andra investeringar som skapar värde i något skede av försörjningskedjan, inbegripet inslag som avser kunskapsöverföring.

(e) Materiella och immateriella investeringar i digitalisering och innovation som utgörs av utveckling av innovativa produkter och tekniska processer med koppling till de produkter som avses i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 eller till biprodukter från vinframställning, processer och innovativ teknik samt andra investeringar som skapar värde i något skede av försörjningskedjan, inbegripet inslag som avser kunskapsöverföring, och/eller som bidrar till anpassningen till klimatförändringarna.

Ändringar 353 och 1122cp3
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led g

(g) Informationsåtgärder som utförs i medlemsstaterna avseende unionens vin och som uppmuntrar till ansvarsfull vinkonsumtion eller främjar unionens kvalitetssystem för skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning.

(g) Informationsåtgärder som utförs i medlemsstaterna avseende unionens vin och som uppmuntrar till ansvarsfull vinkonsumtion.

Ändringar 354 och 1122cp4
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led ga (nytt)

(ga) Åtgärder som syftar till att skapa en bättre marknadskännedom genom att t.ex. genomföra studier av ekonomin och regleringarna på de befintliga marknaderna, liksom åtgärder för att främja vinturismen för att öka de europeiska vinodlingarnas anseende.

Ändring ar 355 och 1122cp5
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led h – inledningen

(h) Främjande åtgärder som utförs i tredjeländer och som utgörs av en eller flera av följande saker:

(h) Främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder som utförs i tredjeländer och som utgörs av en eller flera av följande åtgärder och verksamheter som syftar till att öka vinsektorns konkurrenskraft samt till att öppna, diversifiera eller konsolidera marknaderna:

Ändringar 356 och 1122cp5
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led h – led iv

(iv) Undersökningar om nya marknader som är nödvändiga för att utöka avsättningsmöjligheterna.

(iv) Undersökningar om nya eller befintliga marknader som är nödvändiga för att utöka och konsolidera avsättningsmöjligheterna.

Ändring ar 357 och 1122cp5
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led h – led vi

(vi) Utarbetande av tekniska dokument, inbegripet laboratorieprovningar och laboratoriebedömningar, avseende oenologiska metoder, fytosanitära och hygieniska regler samt andra tredjelandskrav för import av produkter inom vinsektorn för att underlätta tillträdet till tredjelandsmarknader.

Ändringar 358 och 1122cp6
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led ia (nytt)

(ia) Åtgärder för att förbättra vattenanvändningen och vattenförvaltningen.

Ändringar 359 och 1122cp6
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led ib (nytt)

(ib) Ekologisk produktion.

Ändring ar 360 och 1122cp6
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led ic (nytt)

(ic) Integrerad produktion.

Ändring ar 361 och 1122cp6
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led id (nytt)

(id) Precisionsproduktion eller digitaliserad produktion.

Ändringar 362 och 1122cp6
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led ie (nytt)

(ie) Markvård och åtgärder för att öka markens kolinnehåll.

Ändringar 363 och 1122cp6
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led if (nytt)

(if) Skapande eller bevarande av livsmiljöer som verkar gynnsamt för den biologiska mångfalden eller för landskapets bevarande, inbegripet bevarandet av historiska inslag i landskapet.

Ändringar 364 och 1122cp6
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led ig (nytt)

(ig) Ökning av motståndskraften mot skadegörare och sjukdomar som angriper vindruvor.

Ändringar 365 och 1122cp6
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – led ih (nytt)

(ih) Åtgärder för att minska avfallsproduktionen och förbättra avfallshanteringen.

Ändringar 366 och 1122cp6
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)

De främjande åtgärder som avses i led h i första stycket ska endast gälla vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning och vin med uppgift om vindruvssort.

Ändring 367
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 2

2. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken motivera sina val av mål och interventionstyper inom vinsektorn. Medlemsstaterna ska definiera interventionerna för de valda interventionstyperna. Medlemsstaterna får föreskriva särskilda bestämmelser för de informations- och marknadsföringsåtgärder som förvaltningsorganen för skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar vidtar för alla berörda företags räkning, särskilt med avseende på den maximala tid som dessa åtgärder tillämpas.

Ändring 368
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 1 – stycke 1

Det ekonomiska stödet från unionen för den omstrukturering och omställning av vinodlingar som avses i artikel 52.1 a får inte överstiga 50 % av de faktiska kostnaderna för omstrukturering och omställning av vinodlingar eller 75 % av de faktiska kostnaderna för omstrukturering och omställning av vinodlingar i mindre utvecklade regioner.

Det ekonomiska stödet från unionen för den omstrukturering och omställning av vinodlingar som avses i artikel 52.1 a får inte överstiga 50 % av de faktiska kostnaderna för frivillig omstrukturering och omställning av vinodlingar eller 75 % av de faktiska kostnaderna för obligatorisk omstrukturering och omställning av vinodlingar.

Ändring 369
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 2 – stycke 1 – led a

(a) 50 % av stödberättigande investeringskostnader i mindre utvecklade regioner.

(a) 50 % av stödberättigande investeringskostnader i mindre utvecklade regioner, för vinodlingar i områden med branta sluttningar och i andra öregioner än de som avses i led c och d i detta stycle.

Ändring 370
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 2 – stycke 1 – led c

Ändring 371
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 3a (ny)

3a. Det ekonomiska stödet från unionen till de mål som avses i artikel 52.1 aa, ab, ac, fa, ia, ib, ic, id, ie, if, ig och ih får inte överstiga 50 % av de direkta eller stödberättigande kostnaderna.

Ändring 372
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 5 – stycke 1 – led a

(a) 50 % av stödberättigande investeringskostnader i mindre utvecklade regioner.

Ändring 373
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 5 – stycke 1 – led c

Ändring 374
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 5 – stycke 2

Den högsta nivå för det ekonomiska stödet från unionen som anges i första stycket får endast beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Det får dock gälla för alla företag i de yttersta randområdena enligt artikel 349 i EUF-fördraget och på de mindre Egeiska öarna enligt definitionen i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013.

utgår

Ändring 375
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 5 – stycke 3

För företag som inte omfattas av artikel 2.1 i avdelning I i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som har färre än 750 anställda eller en omsättning som understiger 200 miljoner euro ska den högsta stödnivå som anges i första stycket halveras.

De högsta nivåer som anges i första stycket får sänkas när det gäller investeringar som gjorts av andra företag än mikroföretag eller små och medelstora företag. De får dock gälla för alla företag i de yttersta randområdena enligt artikel 349 i EUF-fördraget och på de mindre Egeiska öarna enligt definitionen i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013.

Ändring 376
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 6

6. Det ekonomiska stödet från unionen för de informationsåtgärder och främjande åtgärder som avses i artikel 52.1 g och h får inte överskrida 50 % av de stödberättigande utgifterna.

6. Det ekonomiska stödet från unionen för de informationsåtgärder och främjande åtgärder som avses i artikel 52.1 g och h får inte överskrida 50 % av de stödberättigande utgifterna. Medlemsstaterna får fastställa en differentiering utifrån företagens storlek, i syfte att maximera stödet till små och medelstora företag.

Ändring 377
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 4

4. De berörda medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken fastställa en minsta procentandel av utgifter för åtgärder som syftar till skydd av miljön, anpassning till klimatförändringar, förbättrad hållbarhet i produktionssystem och produktionsprocesser, minskad miljöpåverkan från unionens vinsektor, energibesparingar och förbättrad global energieffektivitet inom vinsektorn.

4. De berörda medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken säkerställa att minst 5 % av utgifterna öronmärks eller att åtminstone en åtgärd genomförs för att uppfylla de mål som syftar till skydd av miljön, anpassning till klimatförändringar, förbättrad hållbarhet i produktionssystem och produktionsprocesser, minskad miljöpåverkan från unionens vinsektor, energibesparingar och förbättrad global energieffektivitet inom vinsektorn, i enlighet med de mål som fastställs i artikel 51 aa, b och f.

Ändring 378
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 4a (ny)

4a. Alla program som godkänts före ... [den dag då denna förordning träder i kraft] ska regleras i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 fram till det datum då de ska avslutas.

Ändring 379
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 2

2. Den medlemsstat som anges i artikel 82.3 ska i sin strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken definiera en eller flera av de interventionstyper som anges i artikel 60 i syfte att uppnå de mål i punkt 1 som valts. Den ska definiera interventionerna för de valda interventionstyperna. Den medlemsstat som anges i artikel 82.3 ska i sin strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken motivera valet av mål, interventionstyper och interventioner för uppnåendet av de målen.

Ändring 380
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 1 – led c

(c) Minska miljöpåverkan från och bidra till klimatåtgärder genom olivodling; detta mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 d och e.

(c) Minska miljöpåverkan från och bidra till klimatåtgärder samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar genom olivodling; detta mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 d och e.

Ändring 381
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 1 – led d

(d) Förbättra kvaliteten på olivolja och bordsoliver; detta mål rör det särskilda mål som anges i artikel 6.1 f.

(d) Förbättra kvaliteten på olivolja och bordsoliver; detta mål rör det särskilda mål som anges i artikel 6.1 b och f.

Ändring 382
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 1 – led f

(f) Krisförebyggande och krishantering som syftar till att förbättra motståndskraften mot skadegörare samt undvika och hantera kriser på marknaderna för olivolja och bordsoliver; detta mål rör det särskilda mål som anges i artikel 6.1 h.

(f) Krisförebyggande och krishantering som syftar till att förbättra motståndskraften mot skadegörare samt undvika och hantera kriser på marknaderna för olivolja och bordsoliver, inbegripet att förbättra förebyggandet av och motståndskraften mot skadegörare; detta mål rör det särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, b och c.

Ändring 1241
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 1 – led fa (nytt)

(fa) Skydd och förstärkning av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster, inbegripet markens bindningsförmåga.

Ändring 383
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 1

1. Den medlemsstat som anges i artikel 82.4 ska i sin strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av de interventionstyper som anges i artikel 60 i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 56. Medlemsstaterna ska definiera interventionerna för de valda interventionstyperna.

1. Den medlemsstat som anges i artikel 82.4 ska i sin strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av de interventionstyper som anges i artikel 60, vilka ska fastställas på medlemsstatsnivå, i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 56. Medlemsstaterna ska definiera interventionerna för de valda interventionstyperna.

Ändring 384
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 2

2. De interventioner som fastställs av de medlemsstater som anges i artikel 82.4 ska genomföras genom godkända operativa program av de producentorganisationer och/eller sammanslutningar av producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013. Artiklarna 61 och 62 i denna förordning ska gälla för detta ändamål.

2. De interventioner som fastställs av de medlemsstater som anges i artikel 82.4 ska genomföras genom godkända operativa program av de producentorganisationer och/eller sammanslutningar av producentorganisationer och/eller branschorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013. Artiklarna 61 och 62 i denna förordning ska gälla för detta ändamål.

Ändring 385
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 2a (ny)

2a. Genom undantag från punkt 2 kan de medlemsstater som anges i artikel 82.4 överlåta genomförandet av de operativa programmen på branschorganisationer som erkänts i enlighet med artikel 157 i förordning (EU) nr 1308/2013 om sådana organisationer redan har genomfört ett liknande program enligt förordning (EU) nr 1308/2013.

Ändring 386
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 1 – led d

(d) 75 % av de faktiska utgifterna för de interventionstyper som anges i artikel 60.1 f och h om det operativa programmet genomförs i minst tre tredjeländer eller icke-producerande medlemsstater av producentorganisationer från minst två producerande medlemsstater; 50 % av de faktiska utgifterna om detta villkor inte uppfylls för denna interventionstyp.

(d) 85 % av de faktiska utgifterna för de interventionstyper som anges i artikel 60.1 f och h om det operativa programmet genomförs i minst tre tredjeländer eller icke-producerande medlemsstater av producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer från minst två producerande medlemsstater; 50 % av de faktiska utgifterna om detta villkor inte uppfylls för denna interventionstyp.

Ändring 387
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 1 – led da (nytt)

(da) För öregioner ska de procentsatser som avses i leden a–d ökas med 10 %.

Ändring 388
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 3

3. Medlemsstaterna ska säkerställa kompletterande finansiering med upp till 50 % av de kostnader som inte täcks av det ekonomiska stödet från unionen.

utgår

Ändringar 824 och 1242
Förslag till förordning
Avdelning III – kapitel III – avsnitt 6a (nytt)

AVSNITT 6a

SEKTORN FÖR BALJVÄXTER

Artikel 58a

Mål inom sektorn för baljväxter

Utan att det påverkar de allmänna mål som avses i av artiklarna 5 och 6 ska medlemsstaterna eftersträva följande mål inom sektorn för baljväxter:

(a) Systemet ska öka den hållbara produktionen och konsumtionen av baljväxter i unionen, i syfte att öka självförsörjningen av livsmedel och djurfoder i enlighet med målen i bilaga I.

(b) Beroendet av koncentrerad foderblandning innehållande soja, särskilt importerad soja från mark som nyligen har avskogats eller omvandlats, ska minskas i enlighet med mål 15 för hållbar utveckling, dvs. unionens löfte om noll avskogning och befintliga åtaganden från privata företag om noll avskogning.

(c) Näringsämnens kretslopp ska slutas och kopplas till lokala och regionala avrinningsområden i enlighet med direktiv 2000/60/EG.

(d) De lokala och regionala marknaderna för livsmedel och djurfoder och lokalt anpassade insatssnåla frövarianter ska stärkas.

De åtgärder som finansieras i denna sektor ska vara förenliga med unionens åtaganden och lagstiftning på klimat- och miljöområdet och får inte orsaka direkta eller indirekta ändringar av markanvändningen, och de ska ha en genuint positiv inverkan på de globala utsläppen av växthusgaser i enlighet med Globiom.

Artikel 58b

Interventionstyper

När det gäller de mål som avses i artikel 58a ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av följande interventionstyper:

(a) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar. Forskning och experimentell produktion samt andra åtgärder, inbegripet åtgärder för

i) markvård, inbegripet verklig och påvisad ökning av markens kolinnehåll utan systemiskt beroende av bekämpningsmedel,

ii) effektivare vattenanvändning och vattenförvaltning, även vattenbesparing,

iii) främjad användning av sorter och förvaltningsmetoder som är anpassade till förändrade klimatförhållanden,

iv) bättre förvaltningsmetoder för att öka grödornas motståndskraft mot skadegörare och minska mottagligheten för skadegörare,

v) minskad användning av och minskat beroende av bekämpningsmedel,

vi) skapande och bevarande av livsmiljöer inom jordbruket som gynnar den biologiska mångfalden utan användning av bekämpningsmedel.

(b) Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd, särskilt när det gäller anpassning till och begränsning av klimatförändringar men också jordbrukarens val av den lämpligaste växtföljden.

(d) Ekologisk produktion och ekologiska metoder.

(e) Åtgärder för att öka hållbarheten och effektiviteten när det gäller transporter och lagring av produkter.

Ändring 389
Förslag till förordning
Artikel 59 – inledningen

Medlemsstaterna ska eftersträva ett eller flera av följande mål inom de övriga sektorer som avses i artikel 39 f:

I enlighet med artiklarna 5 och 6 ska medlemsstaterna eftersträva ett eller flera av följande mål inom de övriga sektorer som avses i artikel 39 f:

Ändring 390
Förslag till förordning
Artikel 59 – led a

(a) Planera produktionen, anpassa produktionen till efterfrågan, särskilt vad gäller kvalitet och kvantitet, optimera produktionskostnaderna och avkastningen på investeringar samt stabilisera producentpriserna; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, b, c och i.

(a) Planera produktionen, anpassa produktionen till efterfrågan, särskilt vad gäller kvalitet, kvantitet och mångfald, optimera produktionskostnaderna och avkastningen på investeringar samt stabilisera producentpriserna; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, b, c och i.

Ändring 391
Förslag till förordning
Artikel 59 – led b

(b) Främja koncentrationen av utbudet och utsläppandet av de berörda produkterna på marknaden; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a och c.

(b) Främja koncentrationen av utbudet och utsläppandet av de berörda produkterna på marknaden, samt främja kollektiva avtalsförhandlingar; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a och c.

Ändring 392
Förslag till förordning
Artikel 59 – led c

(c) Forskning om och utveckling av hållbara produktionsmetoder, inbegripet motståndskraft mot skadegörare, samt innovativa metoder och produktionsteknik som stärker ekonomisk konkurrenskraft och marknadsutveckling; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, c och i.

(c) Tillämpning av, forskning om och utveckling av hållbara produktionsmetoder, inbegripet motståndskraft mot skadegörare och djursjukdomar samt klimatresiliens, genetisk mångfald, markskydd, förbättring av biosäkerheten och minskning av antimikrobiella ämnen, samt innovativa metoder och produktionsteknik som stärker långsiktig ekonomisk konkurrenskraft och marknadsutveckling; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, c, d, e, f och i.

Ändring 393
Förslag till förordning
Artikel 59 – led d

(d) Främja, utveckla och genomföra produktionsmetoder som tar hänsyn till miljön och djurskyddsnormer; miljövänliga odlingsmetoder, produktionsmetoder och produktionstekniker som är motståndskraftiga mot skadegörare; miljövänlig användning och hantering av biprodukter och avfall samt hållbart nyttjande av naturresurser för att särskilt skydda vatten, mark och andra naturresurser; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 e och f.

(d) Främja, utveckla och genomföra produktionsmetoder som tar hänsyn till miljön och djurskyddsnormer; miljövänliga odlingsmetoder, produktionsmetoder och produktionstekniker som är motståndskraftiga mot skadegörare och djursjukdomar; miljövänlig användning och hantering av biprodukter och avfall samt hållbart nyttjande av naturresurser för att särskilt skydda vatten, mark och andra naturresurser; minskade utsläpp och ökad energieffektivitet; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 e och f.

Ändring 394
Förslag till förordning
Artikel 59 – led e

(e) Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar enligt artikel 6.1 d.

(e) Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, inbegripet förebyggande och hantering av tropiska och zoonotiska sjukdomar, enligt artikel 6.1 d.

Ändring 395
Förslag till förordning
Artikel 59 – led f

(f) Främja produkters kommersiella värde och kvalitet, bland annat genom att förbättra produktkvaliteten och marknadssegmenteringen, och utveckla produkter som har skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning eller som omfattas av ett nationellt kvalitetssystem; dessa mål rör det särskilda mål som anges i artikel 6.1 b.

Ändring 396
Förslag till förordning
Artikel 59 – led g

(g) Främja och marknadsföra produkter inom en eller flera av de sektorer som avses i artikel 40 f; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 b och c.

(g) Främja och marknadsföra produkter inom en eller flera av de sektorer som avses i artikel 39 f; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 b och c.

Ändring 397
Förslag till förordning
Artikel 59 – led h

(h) Krisförebyggande och krishantering som syftar till att undvika samt hantera kriser på marknaderna inom en eller flera av de sektorer som avses i artikel 39 f; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, b och c.

(h) Krisförebyggande, riskreducering och riskhantering som syftar till att undvika samt hantera kriser på marknaderna inom en eller flera av de sektorer som avses i artikel 39 f; dessa mål rör de särskilda mål som anges i artikel 6.1 a, b och c.

Ändring 398
Förslag till förordning
Artikel 59 – led ha (nytt)

(ha) Förebyggande av rovdjursangrepp på djurbesättningar.

Ändring 399
Förslag till förordning
Artikel 59 – led hb (nytt)

(hb) Bidrag till unionens strategi för att främja proteingrödor, särskilt foder och baljväxter.

Ändringar 400 och 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – inledningen

1. När det gäller de mål som anges i artikel 59 a–g ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av följande interventionstyper:

1. När det gäller de mål som anges i artikel 56 a–fa och artikel 59 a–g ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja två eller flera av följande interventionstyper:

Ändring ar 401 och 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led i

i) markvård, inbegripet åtgärder för att öka markens kolinnehåll,

i) markvård och återställande av jordens bördighet och struktur, inbegripet förebyggande av markförsämring och åtgärder för att öka markens koldioxidbindning och minska de förorenande ämnena i gödningsmedel,,

Ändring 402
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led ii

ii) förbättrad vattenanvändning och vattenförvaltning, inbegripet vattenbesparing och dränering,

ii) förbättrad vattenanvändning och sund vattenförvaltning, inbegripet vattenbesparing och dränering, som bidrar till vattenförekomsternas goda status,

Ändring 403
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led iv

iv) ökade energibesparingar och ökad energieffektivitet,

iv) ökade energibesparingar och ökad energieffektivitet, inbegripet användning av förnybara energikällor, exempelvis hållbar användning av restprodukter från jordbruket,

Ändring 404
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led iva (nytt)

iva) minskning av utsläppen av förorenande gaser och växthusgaser,

Ändringar405 och 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led v

v) ekologiska förpackningar,

v) ekologiska förpackningar och minskning av förpackningsavfall,

Ändringar 406 och 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led vi

vi) djurhälsa och djurskydd,

vi) biosäkerhet, djurhälsa och djurskydd, inbegripet hållbar hantering och förebyggande av tropiska och zoonotiska sjukdomar,

Ändring 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led vii

vii) minskad avfallsproduktion och förbättrad användning och hantering av biprodukter och avfall,

vii) minskad utsläpps- och avfallsproduktion och förbättrad användning och hantering av biprodukter och avfall,

Ändring 407
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led viia (nytt)

viia) förebyggande och hantering av tropiska och zoonotiska sjukdomar,

Ändring ar 408 och 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led viii

viii) ökad motståndskraft mot skadegörare,

viii) ökad grödomotståndskraft mot skadegörare genom att främja integrerat växtskydd, inklusive lämpliga förvaltnings- och odlingsmetoder och bekämpning av djursjukdomar,

Ändring ar 409 och 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led ix

ix) minskade risker och effekter från användning av bekämpningsmedel,

ix) klart minskad användning av bekämpningsmedel samt klart minskat beroende av bekämpningsmedel,

Ändring 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led ixa

ixa) förbättrad motståndskraft mot djursjukdomar och minskad användning av antibiotika,

Ändring 410
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led x

x) skapande och bevarande av livsmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden.

x) skapande och bevarande av livsmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden och främjande av lokala sorter,

Ändring 411
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led xa (nytt)

xa) minskad användning av antimikrobiella ämnen,

Ändring 412
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led xb (nytt)

xb) förbättrade villkor för odling, skörd och transport av produkterna,

Ändring 413
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led xc (nytt)

xc) marknadsuppföljning, marknadskännedom och marknadsövervakning,

Ändring 414
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a – led xd (nytt)

xd) förebyggande av rovdjursangrepp på djurbesättningar.

Ändringar 415 och 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led b

(b) Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd, särskilt med avseende på anpassning till och begränsning av klimatförändringar.

(b) Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd, särskilt med avseende på produktionskvalitet, biologisk mångfald, och miljön, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, bekämpning av och ökad motståndskraft mot skadegörare och djursjukdomar samt ökad produktkvalitet.

Ändring 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60– punkt 1 – led c

(c) Utbildningsåtgärder, inbegripet handledning och utbyte av bästa praxis, i synnerhet avseende ekologiskt jordbruk, kurser om utformning av permakultur samt koldioxidförbättrande metoder.

Ändring 416
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led da (nytt)

(da) Integrerad produktion.

Ändring 417
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led e

(e) Åtgärder för att öka hållbarheten och effektiviteten när det gäller transporter och lagring av produkter inom en eller flera av de sektorer som avses i artikel 40 f.

(e) Åtgärder för att öka hållbarheten och effektiviteten när det gäller transporter och lagring av produkter inom en eller flera av de sektorer som avses i artikel 39 f.

Ändring 418
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led h

(h) Åtgärder för spårbarhet- och certifieringssystem, särskilt kontroll av kvaliteten på produkter som säljs till slutkonsumenter.

(h) Åtgärder för spårbarhet längs hela produktionskedjan och certifieringssystem, särskilt kontroll av kvaliteten på produkter som säljs till slutkonsumenter, inbegripet möjligheten att spåra olivers och oljors ursprung i produktionskedjans olika stadier samt information om produktionsmetoder.

Ändring 419
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led ha (nytt)

(ha) Genomförande av tredjeländers protokoll om växtskyddsfrågor och veterinära frågor.

Ändring 420
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 2 – inledningen

2. När det gäller det mål som anges i artikel 59 h ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av följande interventionstyper:

2. När det gäller det mål som anges i artikel 56 f och i artikel 59 h ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av följande interventionstyper:

Ändring 421
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 2 – led b

(b) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden.

(b) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden samt bättre anpassning till utbudet och efterfrågan.

Ändring 422
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 2 – led c

(c) Gemensam lagring av produkter som producerats av producentorganisationen eller av producentorganisationens medlemmar.

(c) Gemensam lagring av produkter som producerats av producentorganisationen eller av producentorganisationens medlemmar liksom behandling av produkter för att underlätta lagringen av dem.

Ändringar 423 och 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 2 – led d

(d) Återplantering av fruktträdgårdar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet eller för anpassning till klimatförändringar.

(d) Återplantering av fruktträdgårdar eller olivlundar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet eller för anpassning till klimatförändringar.

Ändring 424
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 2 – led da (nytt)

(da) Stödåtgärder för att skydda djurs hälsa och välbefinnande.

Ändring 425
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 2 – led db (nytt)

(db) Återställande av djurbeståndet efter obligatorisk nödslakt som föranletts av sanitära skäl eller efter förluster till följd av naturkatastrofer.

Ändring 426
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 2 – led dc (nytt)

(dc) Ökning av de genetiska resurserna.

Ändring 427
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 2 – led dd (nytt)

(dd) Förlängning av det obligatoriska sanitära uppehållet på gårdar på grund av utbrott av en djursjukdom.

Ändring 826cp
Förslag till förordning
Artikel 60– punkt 2 – led h

(h) Skörde- och produktionsförsäkring som bidrar till att trygga producenternas intäkter vid förluster förorsakade av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, sjukdomar eller skadedjursangrepp, samtidigt som det säkerställs att stödmottagarna vidtar nödvändiga riskförebyggande åtgärder.

(h) Skörde- och produktionsförsäkring som bidrar till att trygga producenternas intäkter vid förluster förorsakade av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, sjukdomar eller skadedjursangrepp, samtidigt som det säkerställs att alla stödmottagarna vidtar nödvändiga riskförebyggande åtgärder. Inga försäkringar ska ges om inte producenterna aktivt vidtar åtgärder för att minska sina risker.

Ändring 428
Förslag till förordning
Artikel 61 – punkt 7

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att de interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 59 h inte överstiger en tredjedel av de totala utgifterna inom operativa program för producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer.

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att de interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 59 h inte överstiger 50 % av de totala utgifterna inom operativa program för producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer.

Ändring 429
Förslag till förordning
Artikel 62 – rubriken

Driftsfonder

Producentorganisationers driftsfonder

Ändring 430
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 1a (ny)

1a. Begränsningen på 50 % i punkt 1 ska höjas till 60 % för de producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 under de fem första åren efter det år då erkännandet skedde, och för de producentorganisationer som endast är verksamma i områden med naturliga begränsningar.

Ändring 431
Förslag till förordning
Artikel 64 – led a

(a) Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden.

(a) Miljömässig hållbarhet inom jordbruket, åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och andra förvaltningsåtaganden.

Ändring 432
Förslag till förordning
Artikel 64 – led e

(e) Etablering av unga jordbrukare och jordbruksföretag.

(e) Etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare samt etablering och utveckling av hållbara jordbruksföretag.

Ändring 433
Förslag till förordning
Artikel 64 – led ea (nytt)

(ea) Kvinnor på landsbygden.

Ändring 434
Förslag till förordning
Artikel 64 – led h

(h) Kunskapsutbyte och information.

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändringar 435, 1123cp2 och 1165cp2
Förslag till förordning
Artikel 64 – led ha (nytt)

(ha) Installation av digital teknik.

Ändring 1133
Förslag till förordning
Artikel 65

Artikel 65

Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden

Åtaganden till förmån för miljömässig hållbarhet inom jordbruket, åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och andra förvaltningsåtaganden till nytta för miljön

1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden i enlighet med de villkor som anges i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för miljömässigt hållbara metoder inom jordbruket, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, inklusive hantering av naturbetingade risker, och andra förvaltningsåtaganden, såsom skogsbruk, skydd och förbättring av genetiska resurser samt djurhälsa och djurskydd, i enlighet med de villkor som anges i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

2. Medlemsstaterna ska innefatta åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

3. Medlemsstaterna får göra stöd enligt denna interventionstyp tillgängligt inom sina respektive territorier, i enlighet med nationella, regionala eller lokala specifika behov.

3. Medlemsstaterna ska göra stöd enligt denna interventionstyp tillgängligt inom sina respektive territorier, i enlighet med nationella, regionala eller lokala specifika behov. Stödet ska begränsas till de högsta belopp som fastställs i bilaga IXaa.

4. Medlemsstaterna får endast bevilja stöd till jordbrukare och andra stödmottagare som frivilligt gör förvaltningsåtaganden som anses vara gynnsamma när det gäller att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 6.1.

4. Medlemsstaterna får endast bevilja stöd till jordbrukare, grupper av jordbrukare och andra markförvaltare som frivilligt gör förvaltningsåtaganden, såsom lämpligt skydd av våtmarker och organiska jordar, som anses vara gynnsamma när det gäller att uppnå de relevanta särskilda mål som anges i artikel 6.1. Prioritet får ges till system som är särskilt riktade mot att bemöta lokala miljöförhållanden och behov, och vid behov bidrar till att uppnå de mål som anges i den lagstiftning som förtecknas i bilaga XI.

5. Enligt denna interventionstyp ska medlemsstaterna endast tillhandahålla stöd som täcker åtaganden som

a) går utöver de relevanta föreskrivna verksamhetskrav och normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i kapitel I avsnitt 2 i denna avdelning,

b) går utöver de tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel, djurhälsa och andra bindande krav som fastställs i nationell rätt och unionsrätten,

b) går utöver de relevanta, tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel, djurhälsa, förebyggande av antimikrobiell resistens och andra relevanta, bindande krav som fastställs i unionsrätten,

c) går utöver de villkor som fastställts för underhåll av jordbruksarealer i enlighet med artikel 4.1 a i denna förordning,

d) skiljer sig från åtaganden för vilka stöd beviljas enligt artikel 28.

d) skiljer sig från eller kompletterar åtaganden för vilka stöd beviljas enligt artikel 28, samtidigt som man säkerställer att dubbelfinansiering inte förekommer.

6. Medlemsstaterna ska kompensera stödmottagarna för de kostnader och inkomstbortfall som de gjorda åtagandena har gett upphov till. Vid behov får de även täcka transaktionskostnader. I vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna bevilja stöd som ett schablonbelopp eller ett engångsstöd per enhet. Stöden ska beviljas årligen.

6. Medlemsstaterna ska kompensera stödmottagarna för de kostnader och inkomstbortfall som de gjorda åtagandena har gett upphov till. Medlemsstaterna ska också ge ett ekonomiskt incitament till stödmottagarna, och vid behov får de även täcka transaktionskostnader. I vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna bevilja stöd som ett schablonbelopp eller ett engångsstöd per enhet, antingen per hektar markyta eller en annan fastställd enhet beroende på det gjorda åtagandets karaktär. Medlemsstaterna får bevilja årligt stöd till program för jordbruksföretag som helhet som är inriktade på en enhetlig omställning av jordbrukssystem för uppnåendet av målen i denna punkt. Stöden ska beviljas årligen.

6a. Stödet ska variera efter nivån på hållbarhetsambitionen för varje metod eller för samtliga metoder som medger ändringar av produktionsmodellerna, på grundval av icke-diskriminerande kriterier, för att erbjuda ett effektivt incitament för deltagande. Medlemsstaterna får även variera stödet med beaktande av karaktären på de svårigheter som påverkar jordbruksverksamheten till följd av gjorda åtaganden, och med utgångspunkt i de olika jordbrukssystemen.

7. Medlemsstaterna får främja och stödja gemensamma system och resultatbaserat stöd för att uppmuntra jordbrukare att få till stånd en väsentlig höjning av miljöns kvalitet, i större skala och på ett mätbart sätt.

7. Medlemsstaterna får främja och stödja frivilliga gemensamma system, och en kombination av förvaltningsåtaganden i form av lokalt ledda system, och resultatbaserat stöd, även genom en territoriell strategi, för att uppmuntra jordbrukare och grupper av jordbrukare att få till stånd en väsentlig höjning av miljöns kvalitet, i större skala och på ett mätbart sätt. De ska vidta alla nödvändiga åtgärder i fråga om rådgivning, fortbildning och kunskapsöverföring för att hjälpa jordbrukare som förändrar sina produktionssystem.

8. Åtaganden ska göras för en period på mellan fem och sju år. Om det är nödvändigt för att uppnå eller bibehålla vissa eftersträvade miljövinster får dock medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken besluta om en längre period för särskilda typer av åtaganden, vilket inbegriper möjligheten att bevilja förlängning med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats. I vederbörligen motiverade undantagsfall, och för nya åtaganden som följer direkt på de åtaganden som utfördes under den inledande perioden, får medlemsstaterna fastställa en kortare period i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

8. Åtaganden ska vanligtvis göras för en period på mellan fem och sju år. Om det är nödvändigt för att uppnå eller bibehålla vissa eftersträvade miljövinster, även genom att ta hänsyn till skogsbrukets långsiktiga karaktär, får dock medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken besluta om en längre period för särskilda typer av åtaganden, vilket inbegriper möjligheten att bevilja förlängning med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats. I vederbörligen motiverade undantagsfall, och för nya åtaganden som följer direkt på de åtaganden som utfördes under den inledande perioden, får medlemsstaterna fastställa en kortare period i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

9. Om stöd enligt denna interventionstyp beviljas för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk, åtaganden om att ställa om till eller bibehålla ekologiska odlingsmetoder enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 834/2007 samt tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk, ska medlemsstaterna fastställa ett stöd per hektar.

9. Om stöd enligt denna interventionstyp beviljas för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk, inbegripet åtaganden om att ställa om till eller bibehålla ekologiska odlingsmetoder enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 834/2007, integrerat växtskydd, skydd av trädjordbrukssystem samt tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk, ska medlemsstaterna fastställa ett stöd per hektar, antingen per hektar markyta eller en annan fastställd enhet beroende på åtagandets karaktär.

10. Medlemsstaterna ska säkerställa att de personer som gör insatser inom ramen för denna interventionstyp har tillgång till den kunskap och den information som krävs för att genomföra sådana insatser.

10. Medlemsstaterna ska säkerställa att de personer som gör insatser inom ramen för denna interventionstyp har den relevanta kunskap och information som krävs för att genomföra sådana insatser och att lämplig utbildning görs tillgänglig för dem som behöver det samt att tillgång till expertis ges för att hjälpa jordbrukare som åtar sig att förändra sina produktionssystem.

11. Medlemsstaterna ska säkerställa att interventionerna enligt denna artikel är samstämmiga med dem som beviljas enligt artikel 28.

Ändringar 448 och 1166cp1
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 1

1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar enligt villkoren i denna artikel och som anges närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att bidra till att de särskilda målen i artikel 6.1 uppnås.

1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar, inbegripet bergsområden och öregioner, enligt villkoren i denna artikel och som anges närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att bidra till att de relevanta särskilda målen i artikel 6.1 uppnås.

Ändringar 449 och 1166cp2
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 2

2. Dessa stöd ska beviljas riktiga jordbrukare för de områden som anges i enlighet med artikel 32 i förordning (EU) nr 1305/2013.

2. Dessa stöd ska beviljas aktiva jordbrukare för de områden som anges i enlighet med artikel 32 i förordning (EU) nr 1305/2013 och för krigsdrabbade områden i Republiken Kroatien.

Ändringar 450 och 1166cp2
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 2a (ny)

2a. I fråga om juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer får medlemsstaterna tillämpa stödet på medlemmarna i dessa juridiska personer eller grupper i de fall där nationell lagstiftning föreskriver att de enskilda medlemmarna ska ha rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med dem som tillerkänns enskilda jordbrukare som har ställning som ansvariga för jordbruksföretaget, i synnerhet vad gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, under förutsättning att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstrukturer.

Ändring 451
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 3

3. Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna interventionstyp i syfte att kompensera stödmottagare för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall som uppkommer i samband med de naturliga eller andra områdesspecifika begränsningarna inom det berörda området. De får också ge ett ekonomiskt incitament till stödmottagarna för att fortsätta att bedriva jordbruk i dessa områden. Stödbeloppet kan anpassas i syfte att ta hänsyn till hur allvarliga de naturliga begränsningar är som påverkar jordbruksverksamheten och jordbrukssystemen. Stödet kan också, i tillämpliga fall, beakta socioekonomiska och miljömässiga faktorer. Medlemsstaterna ska säkerställa att beräkningarna är adekvata, exakta och fastställda i förväg på grundval av en rättvis beräkningsmetod.

Ändring 1166cp3
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 4

4. De merkostnader och det inkomstbortfall som avses i punkt 3 ska beräknas med beaktande av naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar, i jämförelse med de områden som inte påverkas av naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar.
Stödbeloppet får anpassas i syfte att ta hänsyn till hur allvarliga de begränsningar är som påverkar jordbruksverksamheten i de olika produktionssystemen.
Medlemsstaterna får fastställa en lägsta tröskel för stöd under vilken stöd inte beviljas.
Stöd som beviljas får också, där så är relevant, ta hänsyn till socioekonomiska och miljömässiga kriterier.

Ändring 452
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 5

5. Stöd ska beviljas årligen per hektar areal.

5. Stöd ska beviljas årligen per hektar areal och ska begränsas till de lägsta och högsta belopp som fastställs i bilaga IXa a.

Ändring 1124
Förslag till förordning
Artikel 67

Artikel 67

Områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav

1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för områdesspecifika nackdelar som uppkommit på grund av krav som införts genom genomförandet av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG eller direktiv 2000/60/EG enligt villkoren i denna artikel och som anges närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att bidra till att de särskilda målen i artikel 6.1 uppnås.

2. Dessa stöd får beviljas jordbrukare, skogsägare och andra markförvaltare för de områden med nackdelar som avses i punkt 1.

2. Dessa stöd får beviljas jordbrukare, grupper av jordbrukare, skogsförvaltare och grupper av skogsförvaltare, skogsägare och grupper av skogsägare. I vederbörligen motiverade fall får stöden även beviljas andra markförvaltare.

2a. I fråga om juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer får medlemsstaterna tillämpa stödet på medlemmarna i dessa juridiska personer eller grupper i de fall där nationell lagstiftning föreskriver att de enskilda medlemmarna kan ta på sig rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med dem som tillerkänns enskilda jordbrukare som är driftsledare, i synnerhet vad gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, förutsatt att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstrukturer.

3. Medlemsstaterna får innefatta följande områden vid definitionen av områden med nackdelar:

(a) Jordbruks- och skogsområden inom Natura 2000 som utsetts enligt direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.

(b) Andra avgränsade naturskyddsområden med miljöbegränsningar för jordbruk eller skogar som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG under förutsättning att dessa områden inte överskrider 5 % av de utsedda Natura 2000-områden som omfattas av det territoriella tillämpningsområdet inom varje strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

4. Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna interventionstyp i syfte att kompensera stödmottagare för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall som uppkommer i samband med de områdesspecifika nackdelarna inom det berörda området.

5. De merkostnader och det inkomstbortfall som avses i punkt 4 ska beräknas på följande sätt:

(a) När det gäller begränsningar som följer av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG: i förhållande till nackdelar som uppstår till följd av krav som går utöver de relevanta normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i kapitel I avsnitt 2 i denna avdelning i denna förordning och de villkor som fastställs för bibehållande av jordbruksareal i enlighet med artikel 4.1 a i denna förordning.

(b) När det gäller begränsningar som följer av direktiv 2000/60/EG: i förhållande till nackdelar som uppstår till följd av krav som går utöver de relevanta föreskrivna verksamhetskraven, med undantag för det föreskrivna verksamhetskrav 2 som avses i bilaga III, de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i kapitel I avsnitt 2 i denna avdelning i denna förordning och de villkor som fastställs för bibehållande av jordbruksareal i enlighet med artikel 4.1 a i denna förordning.

(b) När det gäller begränsningar som följer av direktiv 2000/60/EG: i förhållande till nackdelar som uppstår till följd av krav som går utöver de relevanta föreskrivna verksamhetskraven, med undantag för det föreskrivna verksamhetskrav 1 som avses i bilaga III, de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i kapitel I avsnitt 2 i denna avdelning i denna förordning och de villkor som fastställs för bibehållande av jordbruksareal i enlighet med artikel 4.1 a i denna förordning.

6. Stöd ska beviljas årligen per hektar areal.

6. Stöd ska beviljas årligen per hektar areal och får inte överskrida de högsta belopp som anges i bilaga IXaa.

Ändring 1139
Förslag till förordning
Artikel 68

Artikel 68
Investeringar

1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för investeringar enligt de villkor som anges i detta avsnitt och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1a. För att investeringsinsatser ska kunna få stöd från Ejflu måste de föregås av en bedömning av den förväntade miljöpåverkan i enlighet med den specifika lagstiftningen för den typen av investeringar, i de fall investeringen troligen kommer att påverka miljön negativt.

2. Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna interventionstyp för materiella och/eller immateriella investeringar som bidrar till att uppnå de särskilda målen i artikel 6. Stöd till skogbrukssektorn ska grundas på en skogsförvaltningsplan eller liknande instrument.

2. Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna interventionstyp för materiella och/eller immateriella investeringar, även i kollektiv form, som bidrar till att uppnå de relevanta särskilda målen i artikel 6. Stöd till skogbrukssektorn ska grundas på en skogsförvaltningsplan som omfattar kravet på att plantera arter som är anpassade till de lokala ekosystemen, eller liknande instrument för jordbruksföretag över en viss storlek, som fastställs av medlemsstaten.

2a. Medlemsstaterna ska avsätta minst 30 % av det stöd som avses i denna artikel till investeringar för miljö- och klimatrelaterade ändamål som bidrar till de mål som avses i artikel 6.1 d, e och f. Medlemsstaterna ska fastställa prioriteringar för dessa investeringar genom högre stöd, högre poäng och andra objektiva kriterier med liknande verkan.

Medlemsstaterna får även prioritera investeringar som görs av unga jordbrukare i enlighet med denna artikel.

3. Medlemsstaterna ska fastställa en förteckning med icke stödberättigande investeringar och kategorier av utgifter, inbegripet minst följande:

(a) Köp av jordbruksproduktionsrättigheter.

(b) Köp av stödrätter.

(c) Köp av mark med undantag för markköp i miljöbevarande syfte eller mark som köps av unga jordbrukare genom användning av finansieringsinstrument.

(d) Köp av djur samt köp av ettåriga växter och plantering av dessa i andra syften än för att återställa jordbruks- eller skogsbrukspotential efter naturkatastrofer och andra katastrofer.

(d) Köp av djur, förutom dem som används i stället för maskiner för landskapsvård eller som skydd mot stora rovdjur.

(da) Köp av ettåriga växter och plantering av dessa i andra syften än för att återställa jordbruks- eller skogsbrukspotential efter naturkatastrofer och andra katastrofer.

(e) Skuldräntor, förutom avseende bidrag som ges i form av räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter.

(f) Investeringar i bevattning som inte är enhetliga med uppnåendet av god status i vattenförekomster såsom anges i artikel 4.1 i direktiv 2000/60/EG, inbegripet utökning av bevattning som påverkar vattenförekomster som i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsdistriktet bedömts inte nå god status.

(g) Investeringar i större infrastruktur som inte ingår i lokala utvecklingsstrategier.

(g) Investeringar i större infrastruktur som inte ingår i lokala utvecklingsstrategier. Medlemsstaterna får även införa särskilda undantag för investeringar i bredband när tydliga kriterier som säkerställer förenlighet med stöd inom ramen för andra unionsinstrument anges.

(h) Investeringar i beskogning som inte är förenliga med klimat- och miljömålen enligt de principer om hållbar skogsförvaltning som utvecklats i de europeiska riktlinjerna för beskogning och återbeskogning.

(ha) Investeringar som inte överensstämmer med lagstiftning om djurhälsa och djurskydd eller med direktiv 91/676/EEG.

(hb) Investeringar i produktion av bioenergi som inte överensstämmer med hållbarhetskriterierna i direktivet om förnybar energi.

Leden a, b, d och g i första stycket ska inte gälla om stöd tillhandahålls genom finansieringsinstrument.

Genom undantag från första stycket leden a–h får medlemsstaterna införa undantag i öregioner, inbegripet de yttersta randområdena, för att hantera de nackdelar som är knutna till ökaraktären och det avlägsna läget.

4. Medlemsstaterna ska begränsa stödet till högst 75 % av de stödberättigande kostnaderna.

4. Medlemsstaterna ska begränsa stödet till den högsta procentsatsen av de stödberättigande kostnaderna enligt bilaga IXaa.

Den högsta stödnivån kan ökas för följande investeringar:

Den högsta stödnivån får ökas för följande investeringar:

a) Investeringar i beskogning och icke-produktiva investeringar som är kopplade till de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som anges i artikel 6.1 d, e och f.

a) Investeringar i beskogning, inrättande av trädjordbrukssystem och icke-produktiva investeringar, inklusive arrondering, som är kopplade till de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som anges i artikel 6.1 d, e och f.

b) Investeringar i grundläggande tjänster i landsbygdsområden.

c) Investeringar i återställning av jordbruks- eller skogsbrukspotential efter naturkatastrofer och andra katastrofer samt investeringar i lämpliga förebyggande åtgärder i skogar och i landsbygdsmiljön.

c) Investeringar i återställning av jordbruks- eller skogsbrukspotential som skadats till följd av bränder och andra naturkatastrofer och katastrofer, inbegripet stormar, översvämningar, skadegörare och sjukdomar, och återställande av skogar genom minröjning, samt investeringar i lämpliga förebyggande åtgärder i skogar och i landsbygdsmiljön och investeringar i upprätthållandet av skogars hälsa.

ca) Investeringar i innovativa produktionstekniker och produktionssystem som samtidigt bidrar till de mål som avses i artikel 6.1 a, b, d, e och f.

cb) Investeringar i skydd av besättningar mot rovdjur.

cc) Investeringar i de yttersta randområdena och områden med naturliga begränsningar, inbegripet bergs- och öregioner.

cd) Investeringar som är kopplade till djurskydd.

Ändring 475
Förslag till förordning
Artikel 68a (ny)

Artikel 68a

Investeringar i bevattning

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 68 i denna förordning, ska i fråga om bevattning inom nya eller befintliga bevattnade arealer och torrlagda arealer endast investeringar som uppfyller villkoren i denna artikel anses vara stödberättigande utgifter.

2. En förvaltningsplan för avrinningsdistrikt ska i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG ha anmälts till kommissionen för hela det område där investeringen är tänkt att äga rum samt för alla andra områden där miljön kan påverkas av investeringen. De åtgärder som får verkan enligt förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt i enlighet med artikel 11 i det direktivet och som är av relevans för jordbrukssektorn ska ha angetts i det tillämpliga åtgärdsprogrammet.

3. Vattenmätare som gör det möjligt att mäta vattenanvändningen för den investering som får stöd ska finnas eller installeras som en del av investeringen.

4. En investering i en förbättring av en befintlig bevattningsanläggning eller en del av en bevattningsinfrastruktur ska anses vara stödberättigande endast om den på förhand bedömts kunna leda till vattenbesparingar på minst 5–25 % beroende på den befintliga anläggningens eller infrastrukturens tekniska parametrar.

Om investeringen påverkar grund- eller ytvattenförekomster som i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsdistriktet bedömts ha en otillfredsställande status enbart på grund av vattenmängden

(a) ska investeringen säkerställa en faktisk, till investeringen hänförbar, minskning av vattenanvändningen på minst 50 % av den potentiella vattenbesparing som investeringen möjliggör,

(b) ska investeringen, när den avser ett enskilt jordbruksföretag, också leda till en minskning av jordbruksföretagets samlade vattenanvändning på minst 50 % av den potentiella vattenbesparing som investeringen möjliggör. Jordbruksföretagets samlade vattenanvändning ska inbegripa vatten som sålts av jordbruksföretaget.

Inget av villkoren i punkt 4 ska vara tillämpligt på en investering i en befintlig anläggning som endast påverkar energieffektivitet eller på en investering i uppförandet av ett vattenmagasin eller på en investering som avser återanvändning av vatten och som inte påverkar en grund- eller ytvattenförekomst.

5. En investering som medför en nettoutvidgning av den bevattnade arealen som påverkar en viss grund- eller ytvattenförekomst ska endast anses vara stödberättigande om

(a) vattenförekomsten i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet inte har bedömts ha en otillfredsställande status enbart på grund av vattenmängden, och

(b) en på förhand genomförd miljöanalys visar att investeringen inte kommer att ha någon avsevärt negativ miljöpåverkan; en sådan miljökonsekvensanalys ska antingen genomföras av eller godkännas av den behöriga myndigheten och får även avse grupper av jordbruksföretag.

Arealer som inte är bevattnade men där en bevattningsanläggning tidigare var i drift, vilka ska fastställas och motiveras i programmet, får betraktas som bevattnade arealer när det gäller att fastställa nettoutvidgningen av den bevattnade arealen.

6. Genom undantag från punkt 5 a får investeringar som medför en nettoutvidgning av den bevattnade arealen ändå anses vara stödberättigande om

(a) investeringen kombineras med en investering i en befintlig bevattningsanläggning eller del av en bevattningsinfrastruktur som på förhand bedömts kunna leda till vattenbesparingar på minst 5–25 % beroende på den befintliga anläggningens eller infrastrukturens tekniska parametrar, och

(b) investeringen säkerställer en faktisk minskning av vattenanvändningen, hänförbar till investeringen som helhet, på minst 50 % av den potentiella vattenbesparing som möjliggörs av investeringen i den befintliga bevattningsanläggningen eller infrastrukturdelen.

7. Medlemsstaterna ska begränsa stödet till högst 75 % av de stödberättigande kostnaderna. Den högsta stödnivån kan ökas för investeringar i de yttersta randområdena och områden med naturliga begränsningar, inbegripet bergs- och öregioner.

Ändring 1168
Förslag till förordning
Artikel 68b (ny)

Artikel 68b

Installation av digital teknik

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 68 i denna förordning får medlemsstaterna bevilja stöd för installation av digital teknik i landsbygdsområden enligt villkoren i denna artikel och som anges närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att bidra till att det övergripande målet i artikel 5 och de särskilda målen i artikel 6 uppnås.

2. Medlemsstaterna får bevilja stöd enligt denna interventionstyp för att bistå vid installationen av digital teknik till stöd för bland annat precisionsjordbruk, smarta byar, landsbygdsföretag samt utveckling av IKT-infrastruktur på jordbruksföretagsnivå.

3. Medlemsstaterna ska begränsa stödet för installation av digital teknik till högst 30 % av de stödberättigande kostnaderna.

Ändring 477
Förslag till förordning
Artikel 69 – rubriken

Etablering av unga jordbrukare och jordbruksföretag

Etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare samt etablering och utveckling av hållbara jordbruksföretag

Ändring 478
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 1

1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för etablering av unga jordbrukare och jordbruksföretag enligt villkoren i denna artikel och som anges närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att bidra till att de särskilda målen i artikel 6 uppnås.

1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för etablering av unga jordbrukare eller integreringen av dem i befintliga jordbruksföretag, nya jordbrukare samt etablering och utveckling av jordbruksföretag , inbegripet för diversifiering av jordbruksverksamhet, enligt villkoren i denna artikel och som anges närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att bidra till att de särskilda målen i artikel 6 uppnås. Villkoret för stöd enligt denna artikel ska vara att det läggs fram en affärsplan.

Ändring 479
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 2 – inledningen

2. Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna interventionstyp för att bidra till

2. Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna artikel för att bidra till

Ändring 480
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 2 – led aa (nytt)

(aa) etablering av nya jordbrukare,

Ändring 481
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 2 – led b

(b) etablering av jordbruksföretag med koppling till jordbruk och skogsbruk eller diversifiering av inkomster för jordbrukshushåll,

(b) etablering och utveckling av jordbruksföretag med koppling till jordbruk, skogsbruk, bioekonomi, den cirkulära ekonomin och landsbygdsturism eller inkomstdiversifiering,

Ändring 482
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 2 – led c

(c) företagsetablering inom annan verksamhet än jordbruk i landsbygdsområden som ingår i lokala utvecklingsstrategier som görs av jordbrukare som diversifierar sin verksamhet samt mikroföretag och fysiska personer i landsbygdsområden.

Ändring 483
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 2a (ny)

2a. Medlemsstaterna får fastställa särskilda bestämmelser för att säkerställa att unga jordbrukare och nya jordbrukare som ansluter sig till grupper av jordbrukare, producentorganisationer eller kooperativa strukturer inte går miste om etableringsstödet. Dessa bestämmelser ska vara förenliga med proportionalitetsprincipen och ska identifiera de unga jordbrukarnas och de nya jordbrukarnas deltagande inom strukturen.

Ändring 484
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 4

4. Medlemsstaterna ska bevilja stöd i form av enhetsbelopp. Stödet ska begränsas till ett högsta belopp på 100 000 euro och får kombineras med finansieringsinstrument.

4. Medlemsstaterna ska bevilja stöd i form av enhetsbelopp som kan differentieras i enlighet med objektiva kriterier. Stödet ska begränsas till ett högsta belopp som fastställs i bilaga IXa a och får kombineras med finansieringsinstrument.

Ändring 485
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 4a (ny)

4a. Utbetalningen av stöd enligt denna artikel får delas upp i flera delbetalningar.

Ändringar 486, 1152cp1 och 1063
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 1

1. Medlemsstaterna ska bevilja stöd för riskhanteringsverktyg enligt de villkor som anges i detta avsnitt och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för riskhanteringsverktyg, med beaktande av sina behov och swot-analyser, enligt de villkor som anges i detta avsnitt och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsstaterna ska säkerställa att denna bestämmelse inte inverkar negativt på privata eller offentliga nationella riskhanteringsverktyg.

Ändring 487
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 2

2. Medlemsstaterna ska bevilja stöd enligt denna interventionstyp i syfte att främja riskhanteringsverktyg som hjälper riktiga jordbrukare att hantera de produktions- och inkomstrisker med koppling till deras jordbruksverksamhet som ligger utanför deras kontroll, och som bidrar till att uppnå de särskilda målen i artikel 6.

2. Stöd enligt denna interventionstyp kan beviljas för att främja riskhanteringsverktyg som hjälper aktiva jordbrukare att hantera de produktions- och inkomstrisker med koppling till deras jordbruksverksamhet som ligger utanför deras kontroll, och som bidrar till att uppnå de relevanta särskilda målen i artikel 6. Dessa instrument kan bestå av system för hantering av flera olika risker.

Dessutom ska riskreduceringsstrategier uppmuntras för att öka jordbruksföretagens motståndskraft mot naturbetingade och klimatrelaterade risker samt minska exponeringen för inkomstinstabilitet.

Ändringar 488, 1065 och 1152cp3
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 3 – led a

(a) Ekonomiska bidrag till premier för försäkringssystem.

(a) Ekonomiska bidrag till premier för försäkringssystem som täcker förluster som orsakats av ogynnsamma väderförhållanden, naturkatastrofer eller andra katastrofer, utbrott av djur- eller växtsjukdomar, en miljöolycka, kontaminering av ekologiska grödor eller en åtgärd som antagits i enlighet med direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa spridningen av en växtsjukdom eller en skadegörare.

Ändringar 489, 1067 och 1152cp4
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 3 – led b

(b) Ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, inbegripet administrativa utgifter för inrättandet av dem.

(b) Ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, inbegripet administrativa utgifter för inrättandet av dem, för att ge jordbrukare ekonomisk ersättning för förluster som orsakats av ogynnsamma väderförhållanden, naturkatastrofer eller andra katastrofer, utbrott av djur- eller växtsjukdomar, en miljöolycka, kontaminering av ekologiska grödor eller en åtgärd som antagits i enlighet med direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa spridningen av en växtsjukdom eller en skadegörare.

Ändring 490, 1068 och 1152cp5
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 3 – led ba (nytt)

(ba) Ekonomiska bidrag till ett inkomststabiliseringsverktyg som utgörs av en gemensam fond som betalar ut

i) ersättning till jordbrukare inom alla sektorer i händelse av en kraftig inkomstminskning,

ii) ersättning till jordbrukare inom en specifik sektor i händelse av en kraftig inkomstminskning.

Ändringar 948 och 1270
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 3 – led bb (nytt)

bb) Ekonomiska bidrag till riskreducerande åtgärder, t.ex. skydd av landskapselement och mark som bidrar till att minska riskerna för exempelvis torka, översvämningar och bränder.

Ändringar 491 och 1152cp6
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 3a (ny)

3a. Medlemsstaterna ska begränsa de ekonomiska bidrag till gemensamma fonder som avses i punkt 3 b och ba till följande:

(a) De administrativa kostnaderna för att inrätta den gemensamma fonden, fördelade över högst en treårsperiod med en gradvis minskning.

(b) De belopp som betalas ut från den gemensamma fonden som ekonomisk ersättning till jordbrukare. Det ekonomiska bidraget får dessutom avse ränta på kommersiella lån som den gemensamma fonden tagit för att betala ut den ekonomiska ersättningen till jordbrukare i samband med en krissituation.

(d) Den gemensamma fondens grundläggande kapital.

Ändringar 492 och 1152cp7
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 4 – led a

(a) Typerna av stödberättigande försäkringssystem och gemensamma fonder, och vad de omfattar.

(a) Typerna av stödberättigande försäkringssystem och gemensamma fonder och verktyg för inkomststabilisering, och vad de omfattar.

Ändringar 493, 1071, 1152cp8 och 1272
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 4 – led b

(b) Metoder för beräkning av förluster och de faktorer som ligger till grund för kompensation.

(b) Metoder för beräkning av förluster och de faktorer som ligger till grund för kompensation, däribland genom användning av biologiska, klimatrelaterade eller ekonomiska index som fastställts på det enskilda jordbruksföretaget eller på lokal, regional eller nationell nivå.

Ändring 1152cp9
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 5

5. Medlemsstaterna ska säkerställa att stöd endast beviljas för att täcka förluster på minst 20 % av den genomsnittliga årsproduktionen eller årsinkomsten för en jordbrukare under den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre år baserat på den föregående femårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte ska medräknas.

5. Medlemsstaterna ska säkerställa att stöd endast beviljas för att täcka följande: Förluster på minst 20 % av den genomsnittliga årsproduktionen av den berörda produkten eller årsinkomsten för en jordbrukare under den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre år baserat på den föregående femårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte ska medräknas. För produktionsförluster får denna period förlängas till en fyraårsperiod eller ett genomsnitt baserat på den föregående åttaårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte ska medräknas.

Ändring ar 494, 1074 och 1152cp10
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 6

6. Medlemsstaterna ska begränsa stödet till högst 70 % av de stödberättigande kostnaderna.

6. Medlemsstaterna ska begränsa stödet till den högsta procentsats av de stödberättigande kostnaderna som fastställs i bilaga IXa a.

Ändringar 1152cp11 och 1276
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 7

7. Medlemsstaterna ska se till att undvika överkompensation till följd av att interventionerna enligt denna artikel kombineras med andra offentliga eller privata riskhanteringssystem.

7. Medlemsstaterna ska se till att riskreduceringsstrategier införs för att öka jordbruksföretagens resiliens motståndskraft mot naturliga och klimatförändringsrelaterade risker och minska exponeringen för inkomstinstabilitet, och de ska dessutom se till att undvika överkompensation till följd av att interventionerna enligt denna artikel kombineras med andra offentliga eller privata riskhanteringssystem.

Ändring ar 495, 1076 och 1152cp12
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 7a (ny)

7a. Medlemsstater som inför nationella riskhanteringssystem eller redan hade sådana system före ... [den dag då denna förordning träder i kraft] får använda de instrument som anges i denna artikel för att täcka de risktyper som inte omfattas av sådana system.

Ändring 496
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 1

1. Medlemsstaterna får enligt villkoren i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken bevilja stöd för samarbete kring utarbetande och genomförande av operativa grupprojekt inom det europeiska innovationspartnerskap för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som avses i artikel 114 och Leader, som benämns som lokalt ledd utveckling i artikel 25 i förordning (EU) [CPR], och att främja kvalitetssystem, producentorganisationer eller producentgrupper, eller andra former av samarbete.

1. Medlemsstaterna får enligt villkoren i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken bevilja stöd för samarbete kring utarbetande och genomförande av operativa grupprojekt inom det europeiska innovationspartnerskap för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som avses i artikel 114 och Leader, som benämns som lokalt ledd utveckling i artikel 25 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser], och kring främjande av kvalitetssystem, producentorganisationer eller producentgrupper, eller andra former av samarbete, inklusive de vars produkter omfattas av förordning (EU) nr 1151/2012.

Ändringar 497 och 1170cp2
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 2

2. Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna interventionstyp för att främja samarbetsformer som omfattar minst två enheter och som bidrar till att uppnå de särskilda målen i artikel 6.

2. Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna interventionstyp för att främja samarbetsformer och upprätthålla befintliga sådana som omfattar minst två enheter, av vilka minst en är involverad i jordbruksproduktion, och som bidrar till att uppnå de särskilda målen i artikel 6.

Ändringar 498 och 1170cp2
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 2a (ny)

2a. Genom undantag från punkt 2 får medlemsstaterna bevilja stöd från Ejflu till lokala aktionsgrupper som genomför en lokal utvecklingsstrategi som bidrar till att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 6.

Ändringar 499 och 1170cp2
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 3

3. Enligt denna interventionstyp får medlemsstaterna täcka kostnaderna för alla aspekter av samarbetet.

3. Enligt denna interventionstyp får medlemsstaterna täcka kostnaderna för alla nödvändiga aspekter av samarbetet, inklusive certifieringskostnader i samband med deltagande i ett EU-kvalitetssystem.

Ändringar 500 och 1170cp2
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)

Medlemsstaterna får bevilja stöd för att främja kvalitetssystem, producentorganisationer eller producentgrupper eller andra former av samarbete, i form av ett enhetsbelopp.

Ändring 1170cp3
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 7

7. När det gäller samarbete inom ramen för överlåtelse av gårdar får medlemsstaterna endast bevilja stöd till jordbrukare som har uppnått pensionsålder enligt nationell lagstiftning.

7. När det gäller samarbete inom ramen för överlåtelse av gårdar och för att främja generationsskifte på jordbruksföretagsnivå får medlemsstaterna endast bevilja stöd till jordbrukare som har högst fem år kvar till pensionsålder enligt nationell lagstiftning.

Ändringar 501 och 830cp1
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 8

8. Medlemsstaterna ska begränsa stödet till högst sju år, med undantag för gemensamma miljö- och klimatåtgärder i vederbörligen motiverade fall i syfte att uppnå de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som anges i artikel 6.1 d, e och f.

8. Medlemsstaterna ska begränsa stödet till högst sju år, med undantag för gemensamma miljö- och klimatåtgärder i vederbörligen motiverade fall i syfte att uppnå de särskilda miljö- och klimatmål som anges i artikel 6.1 d, e och f. Medlemsstaterna får inte stödja interventioner som inverkar negativt på miljön.

Ändringar 502 och 1170cp4
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 8a (ny)

8a. Lokala aktionsgrupper får begära en förskottsbetalning från det behöriga utbetalande organet om en sådan möjlighet anges i den strategiska planen. Förskottsbeloppet får inte överskrida 50 % av det offentliga stödet för löpande kostnader och ledningskostnader.

Ändring 503
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 8b (ny)

8b. Stöd för kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel, inbegripet informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder, och stöd för inrättande av producentgrupper och producentorganisationer ska begränsas till det högsta belopp som fastställs i bilaga IXaa.

Ändring 830cp2
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 8c (ny)

8c. Leader-initiativet, som benämns som lokalt ledd utveckling enligt vad som avses i punkt 1, ska medföra ett aktivt och huvudsakligt deltagande av jord- och/eller skogsbruksföretag.

Ändring 504
Förslag till förordning
Artikel 71a (ny)

Artikel 71a

Tematiska delprogram för kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel

Medlemsstaterna får införa ett tematiskt delprogram för de kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel som avses i förordning (EU) nr 1151/2012 och som uppnår de särskilda mål som anges i artikel 6.1.

Ändring 505
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 1

1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för kunskapsutbyte och information inom jordbruk, skogsbruk och landsbygdsföretagande i enlighet med de villkor som anges i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för kunskapsutbyte och information på enskild eller gemensam basis i enlighet med de villkor som anges i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken för jordbruk, skogsbruk, inklusive trädjordbruk, miljö- och klimatskydd, landsbygdsföretag, smarta byar och interventioner inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 506
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 2

2. Enligt denna interventionstyp får medlemsstaterna täcka kostnaderna för alla relevanta åtgärder för främjande av innovation, tillgång till utbildning och rådgivning samt spridning av kunskap och information som bidrar till att uppnå de särskilda målen i artikel 6.

2. Enligt denna interventionstyp får medlemsstaterna och unionen täcka kostnaderna för alla relevanta åtgärder för främjande av innovation, tillgång till utbildning och rådgivning, utarbetande av planer och studier samt utbyte och spridning av kunskap och information som bidrar till att uppnå de särskilda målen i artikel 6.

Ändring 507
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 3 – stycke 1

Medlemsstaterna ska begränsa stödet till högst 75 % av de stödberättigande kostnaderna.

Medlemsstaterna får ge stöd upp till den högsta procentsats som fastställs i bilaga IXa a.

Ändring 508
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 3 – stycke 2

Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna i fråga om inrättande av jordbruksrådgivning bevilja stöd i form av ett fast belopp på högst 200 000 euro.

Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna i fråga om inrättande av jordbruksrådgivning bevilja stöd upp till det högsta belopp som fastställs i bilaga IXa a.

Ändring 509
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 4

4. Genom undantag från punkt 3 får medlemsstaterna i yttersta randområden och i andra vederbörligen motiverade fall tillämpa en högre procentsats eller ett högre belopp än det som anges i den punkten för att uppnå de särskilda målen i artikel 6.

utgår

Ändring 510
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 6a (ny)

6a. Stöd inom ramen för denna artikel får inte avse kurser eller praktik som är en del av den lagstadgade normala utbildningen på högstadie- och gymnasienivå eller högre nivå.

Ändring 511
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 6b (ny)

6b. Organ som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationstjänster ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och utbildning för att kunna utföra denna uppgift.

Ändring 512
Förslag till förordning
Artikel 72a (ny)

Artikel 72a

Åtgärder till förmån för kvinnor på landsbygden

1. Medlemsstaterna ska vidta särskilda åtgärder som är inriktade på att främja ökad integration av kvinnor i landsbygdsekonomin genom interventioner i enlighet med gällande förordning, i syfte att bidra till de mål som avses i artikel 6.1.

2. Medlemsstaterna får i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken bevilja stöd för att främja kvinnors medverkan, bland annat i kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, rådgivningstjänster, investeringar i fysiska tillgångar, etablering och utveckling av jordbruks- och landsbygdsföretag, installation av digital teknik och samarbete.

Ändring 513
Förslag till förordning
Artikel 72b (ny)

Artikel 72b

Utveckling av strategin för smarta byar

1. För att främja digitalisering och innovation samt underlätta företagsutveckling, social integration och sysselsättning i landsbygdsområden ska medlemsstaterna utveckla och genomföra strategin för smarta byar i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken, med beaktande av de interventionstyper som anges i artikel 64 a, b, d, e, g och h och de delar i artikel 102 som säkerställer modernisering och strategier.

2. Utöver de interventionstyper som anges i punkt 1 bör medlemsstaterna ta särskild hänsyn till åtgärder som tar upp följande frågor i landsbygdsområden:

(a) Digitalisering av landsbygdsekonomin.

(b) Precisionsjordbruk.

(d) Rörlighet på landsbygden.

(e) Social innovation.

(f) Utveckling av smarta energisystem, smarta nät och smart lagring på lokal nivå samt stöd till etablering av energikooperativ.

3. Medlemsstaterna ska ta särskild hänsyn till samordningen mellan Ejflu och andra europeiska struktur- och investeringsfonder, i enlighet med artikel 98 d iii.

4. Medlemsstaterna får inkludera sin strategi för smarta byar i de integrerade strategierna för lokalt ledd utveckling enligt artikel 25 c i förordning (EU) 2018/xxxx [den nya förordningen om gemensamma bestämmelser].

Ändring 514
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 1 – stycke 1

Den förvaltande myndigheten för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller andra utsedda förmedlande organ ska fastställa urvalskriterierna för interventioner som är kopplade till följande interventionstyper: Investeringar, etablering av unga jordbrukare och jordbruksföretag, samarbete, kunskapsutbyte och information, efter samråd med den övervakningskommitté som avses i artikel 111. Syftet med urvalskriterierna ska vara att säkerställa likabehandling av sökande, bättre användning av medel och inriktning av stödet i enlighet med interventionernas syfte.

Den förvaltande myndigheten för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, eller i tillämpliga fall de regionala förvaltande myndigheterna, eller andra utsedda förmedlande organ ska fastställa urvalskriterierna för interventioner som är kopplade till följande interventionstyper: Investeringar, etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare, jordbruksföretag, samarbete, kunskapsutbyte och information, särskilda åtgärder till förmån för kvinnor på landsbygden och installation av digital teknik efter samråd med den övervakningskommitté som avses i artikel 111. Syftet med urvalskriterierna ska vara att säkerställa likabehandling av sökande, bättre användning av medel och inriktning av stödet i enlighet med interventionernas syfte.

Ändring 515
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 1 – stycke 2

Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa urvalskriterierna för investeringsinterventioner med tydliga miljösyften eller som genomförs i samband med återställande verksamhet.

Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa urvalskriterierna för investeringar i samband med återställande verksamhet efter katastrofer.

Ändring 516
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 4

4. Urvalskriterier får inte fastställas för insatser som har tilldelats en spetskompetensstämpel inom ramen för Horisont 2020 eller Horisont Europa, eller som har valts ut inom ramen för Life+, under förutsättning att sådana insatser är samstämmiga med den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

utgår

Ändring 1173
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 5

5. Insatser ska inte väljas ut för stöd om de har byggts färdigt eller genomförts fullt ut innan ansökan om stöd inom den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken lämnades in till den förvaltande myndigheten, oavsett om alla relaterade utbetalningar har gjorts.

Genom undantag från första stycket får insatser i samband med förtida skötsel av frötäktsbestånd och skötsel av unga bestånd med ekologiska mål respektive skydds- och rekreationsmål väljas ut för stöd om de fysiskt har slutförts innan ansökan om stöd lämnas in till myndigheten.

Sådana insatser får inte krävas ha eller anses ha en stimulanseffekt om

(i) stödordningen fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten; ett villkor för beviljande av stöd är att stödordningens budget inte är uttömd,

(ii) stödordningen har antagits och trätt i kraft innan stödmottagaren ådragit sig stödberättigande kostnader,

(iii) stödordningen endast omfattar sådana områden där ny skog har anlagts i enlighet med nationell lagstiftning och anläggningen har anmälts till den behöriga myndigheten, och

(iv) stödordningen endast omfattar sådana åtgärder som grundar sig på en skogsbruksplan eller motsvarande.

Ändring 517
Förslag till förordning
Artikel 74 – punkt 5 – stycke 1a (nytt)

När det gäller jordbrukare som drabbats av svåra klimatförhållanden och/eller marknadskriser kan betalningar enligt led a i denna punkt motsvarande rörelsekapitalet garanteras.

Ändring 518
Förslag till förordning
Artikel 74 – punkt 5a (ny)

5a. Om medel enligt denna artikel inte används eller återlämnas från det finansiella instrumentet bör de behållas för att användas i den del av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avser landsbygdsutveckling.

Ändring 519
Förslag till förordning
Artikel 75

[...]

utgår

Ändring 520
Förslag till förordning
Artikel 78 – inledningen

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med ytterligare krav än de som fastställs i detta kapitel avseende villkoren för beviljande av stöd för följande interventionstyper för landsbygdsutveckling:

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera bilaga IXa när det gäller de lägsta och högsta beloppen för utbetalningar enligt detta kapitel.

(a) Förvaltningsåtaganden enligt artikel 65.

(b) Investeringar enligt artikel 68.

Ändring 521
Förslag till förordning
Artikel 79 – rubriken

EGFJ -och Ejflu-utgifter

Ekonomiska anslag från EGFJ och Ejflu

Ändring 522
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 1 – inledningen

1. EGFJ ska finansiera de interventionstyper som avser

1. Finansieringsramen för EGFJ för perioden 2021–2027 ska vara 286 143 miljoner EUR i 2018 års priser (322 511 miljoner EUR i löpande priser).

Inom denna finansieringsram och utan hinder av bestämmelserna i avdelning II kapitel I i förordning (EU) [den övergripande förordningen] ska EGFJ finansiera de interventionstyper som avser

Ändring 523
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 2

2. Ejflu ska finansiera de interventionstyper som avses i avdelning III kapitel IV.

2. Finansieringsramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för perioden 2021–2027 ska vara 96 712 miljoner EUR i 2018 års priser (109 000 miljoner EUR i löpande priser).

Ejflu ska finansiera de interventionstyper som avses i avdelning III kapitel IV, sådant tekniskt bistånd på medlemsstaternas initiativ som avses i artikel 112 och sådant tekniskt bistånd på kommissionens initiativ som avses i artikel 83.2.

Ändring 524
Förslag till förordning
Artikel 80 – punkt 1

1. Utgifter berättigar till stöd från EGFJ och Ejflu från den 1 januari det år som följer på det år då kommissionen godkänner de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. Utgifter berättigar till stöd från EGFJ och Ejflu efter det att kommissionen har godkänt de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 525
Förslag till förordning
Artikel 80 – punkt 2 – stycke 1

Utgifter som blir stödberättigande till följd av en ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara berättiga till bidrag från Ejflu från och med den dag då begäran om ändring lämnas in till kommissionen.

Utgifter som blir stödberättigande till följd av en ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara berättiga till bidrag från Ejflu och EGFJ från och med den dag då begäran om ändring lämnas in till kommissionen.

Ändring 526
Förslag till förordning
Artikel 80 – punkt 2 – stycke 2

Genom undantag från artikel 73.5 första stycket får det i händelse av nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, andra katastrofer eller allvarliga klimathändelser eller en betydande och plötslig förändring i de socioekonomiska villkoren i medlemsstaten eller regionen fastställas, i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken att Ejflu-finansierade utgifter som beror på ändringar av planen kan berättiga till stöd från och med den dag då händelsen inträffade.

Genom undantag från artikel 73.5 första stycket får det i händelse av nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, andra katastrofer, inbegripet bränder, torka och översvämningar, eller allvarliga klimathändelser, epidemier eller en betydande och plötslig förändring i de socioekonomiska villkoren i medlemsstaten eller regionen fastställas, i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, att Ejflu-finansierade utgifter som beror på ändringar av planen kan berättiga till stöd från och med den dag då händelsen inträffade.

Ändring 527
Förslag till förordning
Artikel 80 – punkt 3

3. Utgifter ska berättiga till bidrag från Ejflu om stödmottagaren har ådragit sig dessa och de har betalats ut före den 31 december [2029]. Dessutom ska utgifter berättiga till bidrag från Ejflu endast om stödet i fråga de facto betalats ut av det utbetalande organet före den 31 december [2029].

3. Utgifter ska berättiga till bidrag från Ejflu om stödmottagaren har ådragit sig dessa och de har betalats ut före den 31 december [2030]. Dessutom ska utgifter berättiga till bidrag från Ejflu endast om stödet i fråga de facto betalats ut av det utbetalande organet före den 31 december [2030].

Ändring 528
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 3

3. Ekonomiskt stöd från unionen för interventionstyper inom humlesektorn i Tyskland ska vara 2 188 000 euro per år.

3. Ekonomiskt stöd från unionen för interventionstyper inom humlesektorn i Tyskland ska vara X EUR per år.

Ändring 529
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 4 – led a

(a) 10 666 000 euro per år till Grekland,

(a) X EUR per år till Grekland,

Ändring 530
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 4 – led b

(b) 554 000 euro per år till Frankrike, och

(b) X EUR per år till Frankrike, och

Ändring 531
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 4 – led c

Ändring 532
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 7

7. Medlemsstaterna får 2023 se över sina beslut som avses i punkt 6 som en del av en begäran om ändring av sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 107.

7. Två år efter den dag då deras strategiska planer börjar tillämpas får medlemsstaterna se över sina beslut som avses i punkt 6 som en del av en begäran om ändring av deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 107.

Ändring 533
Förslag till förordning
Artikel 83 – punkt 1

1. Unionens totala stöd för interventionstyper för landsbygdsutveckling enligt denna förordning för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 ska uppgå till 78 811 miljoner euro i i löpande priser i enlighet med den fleråriga budgetramen för åren 2021–202738.

1. Unionens totala stöd för interventionstyper för landsbygdsutveckling enligt denna förordning för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 ska uppgå till 109 000 miljoner EUR i löpande priser i enlighet med den fleråriga budgetramen för åren 2021–202738.

__________________

38 Förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén, COM(2018)0322.

Ändring 534
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 1

1. De strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska fastställa en enda Ejflu-bidragsnivå för samtliga interventioner.

1. De strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska fastställa ett enda Ejflu-bidrag för att stödja interventioner i regioner som motsvarar nivå 2 i den gemensamma klassificeringen av statistiska territoriella enheter (Nuts 2-regioner) som fastställs i förordning (EG) nr 1059/2003.

Ändring 535
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 1a (ny)

1a. Medel från Ejflu ska fördelas mellan följande tre kategorier av Nuts 2-regioner:

(a) Mindre utvecklade regioner, vars BNP per capita är längre än 75 % av genomsnittligt BNP i EU-27 (”mindre utvecklade regioner”).

(b) Övergångsregioner, vars BNP per capita är mellan 75 % och 100 % av genomsnittligt BNP i EU-27 (”övergångsregioner”).

(c) Mer utvecklade regioner, vars BNP per capita är högre än 100 % av genomsnittligt BNP i EU-27 (”mer utvecklade regioner”).

Klassificeringen av regioner i en av de tre kategorierna ska fastställas utifrån hur varje regions BNP per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknat på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2014–2016, förhåller sig till genomsnittligt BNP i EU-27 under samma referensperiod.

Ändring 536
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 2 – stycke 1 – led a

(a) 70 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EU) nr 229/2013,

(a) 85 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EU) nr 229/2013,

Ändring 537
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 2 – stycke 1 – led b

(b) 70 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de mindre utvecklade regionerna,

(b) 85 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de mindre utvecklade regionerna,

Ändring 538
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 2 – stycke 1 – led ba (nytt)

(ba) 65 % i övergångsregioner,

Ändring 539
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 2 – stycke 1 – led c

Ändring 540
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 2 – stycke 1 – led d

(d) 43 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de övriga regionerna.

(d) 53 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de övriga regionerna.

Ändring 541
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 3 – led a

(a) 80 % för förvaltningsåtaganden som avses i artikel 65 i denna förordning, för stöd enligt artikel 67 i denna förordning, för icke-produktiva investeringar som avses i artikel 68 i denna förordning, för stöd till det europeiska innovationspartnerskapet enligt artikel 71 i denna förordning och för Leader som kallas lokalt ledd utveckling i artikel 25 i förordning (EU) [CPR],

(a) 90 % för förvaltningsåtaganden som avses i artikel 65 i denna förordning, för stöd enligt artikel 67 i denna förordning, för icke-produktiva investeringar som avses i artikel 68 i denna förordning, och som är kopplade till återbeskogning och de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som avses i artikel 6.1 d, e och f, för insatser som avses i artikel 69.2 a, för stöd till det europeiska innovationspartnerskapet enligt artikel 71 i denna förordning och för Leader som kallas lokalt ledd utveckling i artikel 25 i förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser], för insatser enligt artikel 72, för insatser som stöds via finansieringsinstrument, för åtgärder enligt artikel 72a och för avfolkade regioner,

Ändring 542
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 3 – led b

(b) 100 % för insatser som erhåller finansiering genom medel som överförs till Ejflu enligt artiklarna 15 och 90 i denna förordning.

(b) 100 % för insatser som erhåller finansiering genom medel som överförs till Ejflu i enlighet med artikel 90 i denna förordning, när dessa insatser är inriktade på de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som avses i artikel 6.1 d, e och f.

Ändring 1134
Förslag till förordning
Artikel 86

Artikel 86

Lägsta och högsta nivå på finansiella anslag

1. Minst 5 % av Ejflu:s totala bidrag till den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga IX ska reserveras för Leader som kallas lokalt ledd utveckling i artikel 25 i förordning (EU) [CPR].

2. Minst 30 % av Ejflu:s totala bidrag till den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga IX ska reserveras för interventioner för särskilda miljö- och klimatmål i artikel 6.1 d, e och f i denna förordning, utom för interventioner enligt artikel 66.

2. Minst 35 % av Ejflu:s totala bidrag till den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga IX ska reserveras för alla typer av interventioner för särskilda miljö- och klimatmål i artikel 6.1 d, e, f och i i denna förordning.

Högst 40 % av de betalningar som beviljats i enlighet med artikel 66 får beaktas vid beräkningen av det totala Ejflu-bidrag som avses i första stycket.

Första stycket ska inte tillämpas på de yttersta randområdena.

2a. Minst 30 % av Ejflu:s totala bidrag till den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga IX ska reserveras för interventioner enligt artiklarna 68, 70, 71 och 72 för särskilda mål som syftar till att främja utvecklingen av en smart, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor i enlighet med artikel 6.1 a, b och c i denna förordning.

3. Högst 4 % av Ejflu:s totala bidrag till den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken i bilaga IX får användas för att finansiera åtgärder för tekniskt bistånd på medlemsstaternas initiativ som avses i artikel 112.

Ejflu-bidraget får ökas till 6 % för strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken om unionens totala stöd för landsbygdsutveckling är högst 90 miljoner euro.

Tekniskt bistånd ska ersättas som schablonfinansiering enligt artikel 125.1 e i förordning (EU/Euratom …/…[new Financial Regulation] inom ramen för mellanliggande betalningar enligt artikel 30 i förordning (EU) [HZR]. Detta schablonbelopp ska utgöra den procentsats i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken för tekniskt bistånd av de totala deklarerade utgifterna.

4. För varje medlemsstat ska det minimibelopp i bilaga X reserveras för bidrag till det särskilda mål att locka unga jordbrukare och underlätta affärsutvecklingen som anges i artikel 6.1 g. På grundval av en analys av situationen med avseende på starka och svaga sidor samt möjligheter och hot (swot-analys) samt en förteckning över vilka behov som måste tillgodoses ska beloppet användas för följande interventionstyper:

4. Medlemsstaterna ska reservera åtminstone beloppen i bilaga X för det kompletterande inkomststödet för unga jordbrukare enligt artikel 27.

a) Kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare i artikel 27.

b) Unga jordbrukares etablering som avses i artikel 69.

4a. Medlemsstaterna ska reservera minst 60 % av de belopp som anges i bilaga VII för

a) det grundläggande inkomststöd för hållbarhet som avses i avdelning III kapitel II underavsnitt 2,

b) det omfördelningsstöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitten 3,

c) interventioner för kopplat inkomststöd enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1,

d) interventionstyper i andra sektorer som avses i avdelning III kapitel III avsnitt 7.

Genom undantag får en medlemsstat, om den utnyttjar möjligheten i artikel 90.1 första stycket a, från det belopp som reserverats enligt första stycket, minska det minimibelopp som den har fastställt enligt första stycket med det förhöjda beloppet.

4b. Minst 6 % av de belopp som anges i bilaga VII ska reserveras för stöd till det omfördelningsstöd som avses i artikel 26.

4c. Minst 30 % av de totala anslag som anges i bilaga VII för perioden 2023–2027 ska reserveras för klimat-, miljö- och djurskyddsprogram i enlighet med artikel 28c.

Medlemsstaterna får reservera olika belopp för varje kalenderår, under eller över den procentsats som medlemsstaten fastställt enligt första meningen, förutsatt att summan av alla årliga belopp motsvarar den procentsatsen.

Genom undantag får en medlemsstat, om den utnyttjar möjligheten i artikel 90.1 första stycket a, från det belopp som reserverats enligt artikel 28, minska det minimibelopp som den har fastställt enligt första stycket med det förhöjda beloppet.

5. De vägledande ekonomiska anslagen för det kopplade inkomststöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1 ska begränsas till högst 10 % av de belopp i bilaga VII.

5. De vägledande ekonomiska anslagen för det kopplade inkomststöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1 ska begränsas till högst 10 % av de belopp i bilaga VII. Medlemsstaterna får överföra en del av dem för att öka det högsta anslaget enligt artikel 82.6 om detta anslag är otillräckligt för att finansiera de interventioner som omfattas av avdelning III kapitel III avsnitt 7.

Genom undantag från det första stycket får medlemsstater som enligt artikel 53.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 använt mer än 13 % av sitt årliga nationella tak enligt bilaga II till denna förordning besluta att för kopplat inkomststöd använda mer än 10 % av det belopp som anges i bilaga VII. Motsvarande procentsats får inte överstiga den procentsats som kommissionen har godkänt för frivilligt kopplat stöd för ansökningsår 2018.

Den procentsats som avses i första stycket får höjas med högst 2 % under förutsättning att det belopp som motsvarar den procentsats som överstiger 10 % tilldelas för stöd till produktion av proteingrödor enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1.

Det belopp som ingår i den godkända strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som följer av tillämpningen av första och andra stycket ska vara bindande.

6. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15 i förordning (EU) [HzR] får det högsta belopp som kan beviljas i en medlemsstat före tillämpningen av artikel 15 i denna förordning enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1 i denna förordning under ett kalenderår inte överskrida den medlemsstatens de belopp som fastställts i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt punkt 6.

7. Medlemsstaterna får besluta att i sin strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken använda en viss andel av Ejflu-anslaget som finansiell hävstång för stöd och vidareutveckling av strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt enligt definitionerna i [Life-förordningen] och finansiera åtgärder för gränsöverskridande rörlighet för personer inom jordbruk och landsbygdsutveckling med inriktning på unga jordbrukare i enlighet med [Erasmusförordningen].

7. Medlemsstaterna får besluta att i sin strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken använda en viss andel av Ejflu-anslaget som finansiell hävstång för stöd och vidareutveckling av strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt enligt definitionerna i [Life-förordningen] när jordbrukssamhällen är involverade och finansiera åtgärder för gränsöverskridande rörlighet för personer inom jordbruk och landsbygdsutveckling med inriktning på unga jordbrukare i enlighet med [Erasmusförordningen], och på kvinnor på landsbygden.

Ändring 1135
Förslag till förordning
Artikel 87

Artikel 87

Spårning av klimatutgifter

1. På grundval av den information som medlemsstaterna lämnar ska kommissionen utvärdera hur politiken har bidragit till klimatförändringsmålen med hjälp av en enkel och gemensam metod.

1. På grundval av den information som medlemsstaterna lämnar ska kommissionen utvärdera hur politiken har bidragit till klimatförändringsmålen med hjälp av en internationellt erkänd gemensam metod.

2. Bidraget till utgiftsmålet ska uppskattas genom tillämpning av särskild viktning som differentieras med utgångspunkt i huruvida stödet bidrar väsentligt eller måttligt till klimatförändringsmålen. Viktningen ska vara följande:

a) 40 % för utgifterna för grundläggande inkomststöd för hållbarhet och kompletterande inkomststöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt II underavsnitt 2 och 3.

b) 100 % för utgifter för systemet för klimatet och miljön som avses i avdelning III kapitel II avsnitt II underavsnitt 4.

c) 100 % för utgifter för interventioner som avses i artikel 86.2 första stycket.

d) 40 % för utgifter för naturliga begränsningar eller andra särskilda begränsningar som avses i artikel 66.

2a. Kommissionen ska utveckla en vetenskapligt baserad och internationellt erkänd gemensam metod för en mer exakt spårning av utgifterna för klimat- och miljömål, inbegripet biologisk mångfald, och utvärdera hur mycket olika typer av interventioner bidragit som en del av den halvtidsöversyn som avses i artikel 139a.

Ändring 1175
Förslag till förordning
Artikel 88 – punkt 1a (ny)

1a. De planerade enhetsbelopp som avses i punkt 1 ska vara enhetliga eller genomsnittliga i enlighet med vad medlemsstaterna fastställer.

Ändring 554
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 1 – stycke 2

Variationens procentsats är den procentsats med vilken det genomförda genomsnittliga eller enhetliga enhetsbeloppet får överstiga det planerade genomsnittliga eller enhetliga enhetsbelopp som avses i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Variationens procentsats är den procentsats med vilken det genomförda genomsnittliga eller enhetliga vägledande enhetsbeloppet får överstiga det planerade genomsnittliga eller enhetliga vägledande enhetsbelopp som avses i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 555
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 1 – stycke 3

För varje intervention i form av direkdirektstöd ska det genomförda genomsnittliga eller enhetliga enhetsbeloppet aldrig vara lägre än det planerade enhetsbeloppet, utom om den genomförda outputen överstiger den planerade outputen som fastställts i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

För varje intervention i form av direktstöd ska det genomförda genomsnittliga eller enhetliga vägledande enhetsbeloppet aldrig vara lägre än det planerade vägledande enhetsbeloppet, utom om den genomförda outputen överstiger den planerade outputen som fastställts i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 556
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 1 – stycke 4

Om olika enhetsbelopp har fastställts inom en intervention ska detta stycke gälla för varje enhetligt eller genomsnittligt enhetsbelopp i den interventionen.

Om olika vägledande enhetsbelopp har fastställts inom en intervention ska detta stycke gälla för varje enhetligt eller genomsnittligt vägledande enhetsbelopp i den interventionen.

Ändring 557
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 2a (ny)

2a. Medlemsstaterna får omfördela belopp inom interventionstyper.

Ändring 1136
Förslag till förordning
Artikel 90

Artikel 90

Flexibilitet mellan anslag för direktstöd och Ejflu-anslag

1. Som en del av sitt förslag till strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 106.1 får medlemsstaterna besluta att överföra

a) högst 15 % av medlemsstatens anslag för direktstöd som anges i bilaga IV, efter avdrag för de anslag för bomull som anges i bilaga VI för kalenderåren 2021–2026 av medlemsstatens anslag för Ejflu under räkenskapsåren 2022–2027, eller

a) högst 12 % av medlemsstatens totala anslag för direktstöd som anges i bilaga IV, efter avdrag för de anslag för bomull som anges i bilaga VI för kalenderåren 2023–2026 och överförs till medlemsstatens anslag för Ejflu under räkenskapsåren 2024–2027, förutsatt att medlemsstaterna använder motsvarande höjning för de jordbruksmiljöinterventioner som anges i artikel 65 och vars stödmottagare är jordbrukare, eller

b) högst 15 % av medlemsstatens anslag för Ejflu under räkenskapsåren 2022–2027 till medlemsstatens anslag för direkstöd i bilaga IV för kalenderåren 2021–2026.

b) högst 5 % av medlemsstatens anslag för Ejflu under räkenskapsåren 2024–2027 till medlemsstatens anslag för direkstöd i bilaga IV för kalenderåren 2023–2026, förutsatt att motsvarande höjning fördelas till insatser som omfattas av artikel 28.

Procentsatsen för överföring från medlemsstatens anslag för direktstöd till dess anslag för Ejflu som avses i första stycket kan höjas med

Genom undantag från led b i första stycket får medlemsstater vars nationella genomsnittliga belopp per hektar är lägre än unionsgenomsnittet överföra upp till 12 % av Ejflu-anslagen till sina anslag för direktstöd. Överföringen får dock inte överstiga det belopp som krävs för att deras nationella genomsnittsbelopp per hektar ska överensstämma med unionsgenomsnittet. Det ska i sin helhet anslås till de interventioner som avses i artikel 28.

a) upp till 15 procentenheter förutsatt att medlemsstaterna använder motsvarande höjning av Ejflu-finansierade interventioner för särskilda miljö- och klimatmål som avses i artikel 6.1 d, e och f,

b) upp till 2 procentenheter förutsatt att medlemsstaterna använder motsvarande höjning enligt artikel 86.4 b.

De anslag för direktstöd som överförs i enlighet med led a i första stycket får dras av från andelen av bidraget enligt antingen artikel 86.4 a eller 86.4 c eller en kombination av båda.

2. De beslut som avses i punkt 1 ska fastställa den procentsats som avses i det första stycket och som får skilja sig åt under olika kalenderår.

3. Medlemsstaterna får 2023 se över sina beslut som avses i punkt 1 som en del av en begäran om ändring av sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 107.

3. Medlemsstaterna får 2024 se över sina beslut som avses i punkt 1 som en del av en begäran om ändring av sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 107.

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen sina beslut som avses i punkt 1 tillsammans med sitt beslut om tillämpningen av artiklarna 15 och 26 senast den 31 december 2021.

Ändring 562
Förslag till förordning
Artikel 91 – stycke 1

Medlemsstaterna ska upprätta strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt denna förordning för att genomföra unionens stöd som finansieras ur EGFJ och Ejflu för uppfyllelse av de särskilda mål i artikel 6.

Medlemsstaterna ska, i tillämpliga fall tillsammans med regionerna, upprätta strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med denna förordning för att genomföra det unionsstöd som finansieras ur EGFJ och Ejflu för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 6.1.

Ändring 563
Förslag till förordning
Artikel 91 – stycke 2

På grundval av den swot-analys som avses i artikel 103.2 och en behovsbedömning som avses i artikel 96 ska medlemsstaterna i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrätta en interventionsstrategi som avses i artikel 97 där kvantitativa mål och delmål ska fastställas för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 6. Målen ska definieras med hjälp av gemensamma resultatindikatorer i bilaga I.

På grundval av den swot-analys som avses i artikel 103.2 och en behovsbedömning som avses i artikel 96 ska medlemsstaterna, i tillämpliga fall tillsammans med regionerna, i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrätta en interventionsstrategi som avses i artikel 97 där kvantitativa mål och delmål ska fastställas för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 6. Målen ska definieras med hjälp av gemensamma resultatindikatorer i bilaga I.

Ändring 564
Förslag till förordning
Artikel 91 – stycke 4

Varje strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska omfatta perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2027.

Varje strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska omfatta perioden från den 1 januari 2022 till den 31 december 2027.

Ändring 565
Förslag till förordning
Artikel 91 – stycke 4a (nytt)

Medlemsstaternas godkännande och genomförande av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken får inte orsaka några förseningar för mottagarna vad gäller ansökningsperioden för stöd eller leda till förseningar i utbetalningen av stödet till mottagarna.

Ändring 832cp1
Förslag till förordning
Artikel 92 – rubriken

Högre ambition vad gäller miljö- och klimatmål

Högre ambition vad gäller miljö- och klimatmål samt mål i fråga om djurens välbefinnande

Ändring 567
Förslag till förordning
Artikel 92 – punkt 1

1. Medlemsstaterna ska syfta till att genom sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken och särskilt genom de inslag i den interventionsstrategi som avses i artikel 97.2 a i högre grad bidra till att uppnå de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som anges i artikel 6.1 d, e och f jämfört med det övergripande bidrag till uppnåendet av det mål i artikel 110.2 första stycket b i förordning (EU) nr 1306/2013 genom stöd ur EGFJ och Ejflu under perioden 2014–2020.

1. Medlemsstaterna ska sträva efter att genom sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken och särskilt genom inslagen i den interventionsstrategi som avses i artikel 97.2 a avsätta en totalt sett större andel av budgeten för att uppnå de särskilda mål avseende miljövänligt jordbruk och klimat som anges i artikel 6.1 d, e och f jämfört med den totala andel av budgeten som avsatts för uppnåendet av målet i artikel 110.2 första stycket b i förordning (EU) nr 1306/2013 genom stöd ur EGFJ och Ejflu under perioden 2014–2020.

Ändring 832cp4
Förslag till förordning
Artikel 92 – punkt 2

2. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken förklara på grundval av tillgänglig information hur de avser att uppnå det större övergripande bidrag som anges i punkt 1. Den förklaringen ska baseras på relevant information, såsom uppgifter som avses i artikel 95.1 a–f och artikel 95.2 b.

2. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken, på grundval av den senaste och mest tillförlitliga informationen, förklara vilka miljö- och klimateffekter de eftersträvar för perioden 2021–2027 och hur de avser att uppnå det större övergripande bidrag som anges i punkt 1, inbegripet hur de tänker säkerställa att de mål som fastställs på grundval av effektindikatorerna i bilaga I kommer att leda till förbättringar av den nuvarande situationen. Den förklaringen ska baseras på relevant information, såsom uppgifter som avses i artikel 95.1 a–f och artikel 95.2 a och b.

Ändring 1177
Förslag till förordning
Artikel 92a (ny)

Artikel 92a

Förebyggande åtgärder för riskhantering

Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken, på grundval av tillgänglig information och swot-analys, förklara hur de avser att tillhandahålla tillräckliga och relevanta riskhanteringslösningar för att hjälpa jordbrukare att hantera klimatmässiga, sanitära och ekonomiska faror. De riskhanteringslösningar som avses i denna artikel kan inbegripa riskhanteringsverktyg som förtecknas i artikel 70 eller andra befintliga nationella lösningar för riskhantering.

Ändring 569
Förslag till förordning
Artikel 93 – stycke 1

Varje medlemsstat ska upprätta en enda strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken för hela landets territorium.

Varje medlemsstat ska, i tillämpliga fall tillsammans med regionerna, upprätta en enda strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken för hela sitt territorium.

Ändring 570
Förslag till förordning
Artikel 93 – stycke 2

I de fall då delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrättas på regional nivå ska medlemsstaten säkerställa samstämmighet och konsekvens med den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken på nationell nivå.

I de fall då delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrättas och/eller genomförs på regional nivå via regionala interventionsprogram ska medlemsstaten säkerställa samstämmighet och konsekvens med den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken på nationell nivå.

Ändringar 571 och 734cp2
Förslag till förordning
Artikel 94 – punkt 2

2. Det organ i medlemsstaten som ansvarar för att utarbeta den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska se till att behöriga myndigheter för miljö och klimat medverkar i utformningen av planens miljö- och klimatrelaterade aspekter.

2. Det organ i medlemsstaten som ansvarar för att utarbeta den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska se till att behöriga offentliga myndigheter för miljö och klimat medverkar fullt ut i utformningen av planens miljö- och klimatrelaterade aspekter.

Ändringar 572 och 734cp3
Förslag till förordning
Artikel 94 – punkt 3 – stycke 1 – inledningen

Varje medlemsstat ska organisera ett partnerskap med behöriga regionala och lokala myndigheter. Åtminstone följande parter ska ingå:

Varje medlemsstat ska organisera ett partnerskap med behöriga regionala och lokala myndigheter samt andra parter. Åtminstone följande parter ska ingå:

Ändringar 573 och 734cp5
Förslag till förordning
Artikel 94 – punkt 3 – stycke 1 – led b

(b) Näringslivets och arbetsmarknadens parter.

(b) Näringslivets och arbetsmarknadens parter, i synnerhet företrädare för jordbrukssektorn, inbegripet lokala aktionsgrupper inom Leader-program.

Ändringar 574 och734cp6
Förslag till förordning
Artikel 94 – punkt 3 – stycke 1 – led c

(c) Relevanta organ som företräder civilsamhället och, i tillämpliga fall, organ som främjar social inkludering, grundläggande rättigheter, jämställdhet och icke-diskriminering.

(c) Relevanta organ som företräder civilsamhället och som har anknytning till alla mål som fastställs i artiklarna 5 och 6.1 och, i tillämpliga fall, organ som främjar social inkludering, grundläggande rättigheter, jämställdhet och icke-diskriminering.

Ändringar 575 och 734cp7
Förslag till förordning
Artikel 94 – punkt 3 – stycke 2

Medlemsstaten ska göra parterna delaktiga i förberedelserna inför de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Medlemsstaten ska göra parterna helt delaktiga i förberedelserna inför de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändringar 576 och 734cp9
Förslag till förordning
Artikel 94 – punkt 4

4. Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta för att säkerställa en effektiv samordning av genomförandet av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken med hänsyn till principerna för proportionalitet och delad förvaltning.

Ändringar 577, 970 och 1312cp7
Förslag till förordning
Artikel 94 – punkt 4a (ny)

4a. Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 138 för att upprätta en uppförandekod till stöd för medlemsstaterna vid organiseringen av det partnerskap som avses i punkt 3. Uppförandekoden ska beskriva den ram inom vilken medlemsstaterna, i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina regionala befogenheter, ska fullfölja genomförandet av partnerskapsprincipen.

Ändring 578
Förslag till förordning
Artikel 95 – punkt 1 – led e

(e) Plan för mål och finansiella planer.

(e) Plan för mål och finansiella planer, i förekommande fall inbegripet de för de regionala interventionsprogrammen.

Ändring 579
Förslag till förordning
Artikel 95 – punkt 2 – led c

(c) Bilaga III om samråd med berörda parter och en sammanfattning av de synpunkter som lämnats in av de behöriga regionala och lokala myndigheter och parter som avses i artikel 94.3.

Ändring 580
Förslag till förordning
Artikel 95 – punkt 2 – led d

(d) Bilaga IV om grödspecifikt stöd för bomull.

(d) Bilaga IV om grödspecifikt stöd för bomull, i tillämpliga fall.

Ändring 581
Förslag till förordning
Artikel 95 – punkt 2 – led e

(e) Bilaga V om ytterligare nationell finansiering som ges inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

(e) Bilaga V om statligt stöd för den strategiska planen som inte är undantaget från tillämpningen av artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget, i enlighet med artikel 131.4 och om ytterligare nationell finansiering som ges för samtliga utvecklingsinterventioner inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 582
Förslag till förordning
Artikel 95 – punkt 2 – led ea (nytt)

(ea) Bilaga VI om de system för klimatet, miljön och djurskyddet som avses i artikel 28.

Ändring 583
Förslag till förordning
Artikel 95 – punkt 2 – led eb (nytt)

(eb) Bilaga VII om de regionala interventionsprogrammen.

Ändring 584
Förslag till förordning
Artikel 95 – punkt 2 – led ec (nytt)

(ec) Bilaga VIII om de delar av de strategiska planerna som bidrar till att öka konkurrenskraften.

Ändring 585
Förslag till förordning
Artikel 96 – stycke 1 – led b

(b) Kartläggning av behoven för varje särskilt mål i artikel 6 på grundval av swot-analysen. Alla behov ska beskrivas, oavsett om de kommer att tas upp i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller inte.

(b) Kartläggning av behoven för varje särskilt mål i artikel 6, inbegripet djurskydd, på grundval av swot-analysen. Alla behov ska beskrivas, oavsett om de kommer att tas upp i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller inte.

Ändring 586
Förslag till förordning
Artikel 96 – stycke 1 – led d

(d) I tillämpliga fall, en analys av de särskilda behoven i utsatta geografiska områden, såsom de yttersta randområdena.

(d) I tillämpliga fall, en analys av de särskilda behoven i isolerade eller utsatta geografiska områden, såsom de yttersta randområdena, bergsregioner och öregioner.

Ändring 587
Förslag till förordning
Artikel 96 – stycke 1 – led e

(e) Prioritering eller rangordning av behov, inklusive en välgrundad motivering till gjorda val och i relevanta fall, varför vissa identifierade behov inte beaktas eller beaktas endast delvis i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

(e) Prioritering eller rangordning av behov i enlighet med gjorda val och, i relevanta fall, en motivering till varför vissa identifierade behov inte beaktas eller beaktas endast delvis i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 588
Förslag till förordning
Artikel 96 – stycke 1 – led ea (nytt)

(ea) En sammanfattning av de områden där grundläggande information saknas eller inte är tillräcklig för att ge en fullständig beskrivning av den aktuella situationen med avseende på de särskilda mål som anges i artikel 6 och för att följa upp dessa mål.

Ändring 589
Förslag till förordning
Artikel 96 – stycke 3

Medlemsstaterna ska använda de senaste och mest tillförlitliga data för denna bedömning.

Medlemsstaterna ska använda de senaste och mest tillförlitliga uppgifterna för denna bedömning och ska där så är relevant använda könsuppdelade uppgifter.

Ändring 590
Förslag till förordning
Artikel 97 – punkt 2 – led aa (nytt)

(aa) En förklaring av den sociala och ekonomiska utformningen av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, med en beskrivning av komplementariteten mellan och grundförutsättningarna för de olika interventionerna för de särskilda mål för ekonomisk utveckling inom jordbruket och för landsbygdsområden som anges i artikel 6.1 a, b, c, g, h och i.

Ändring 591
Förslag till förordning
Artikel 97 – punkt 2 – led ba (nytt)

(ba) I tillämpliga fall, en översikt över hur man i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken hanterar de behov som uppvisas av jordbrukssystem med högt naturvärde, inklusive aspekter som rör deras socioekonomiska bärkraft.

Ändring 592
Förslag till förordning
Artikel 97 – punkt 2 – led c

(c) I förhållande till det särskilda målet att locka unga jordbrukare och underlätta affärsutvecklingen som anges i artikel 6.1 g ska en översikt lämnas över interventioner av betydelse för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken och särskilda villkor, såsom de som anges i artiklarna 22.4, 27, 69 och 71.7. Medlemsstaterna ska särskilt hänvisa till artikel 86.5 då de lägger fram finansieringsplanen i förhållande till de interventionstyper som avses i artiklarna 27 och 69. Översikten ska även innehålla en redogörelse av samspelet med nationella instrument i syfte att förbättra samstämmigheten mellan EU:s och medlemsstaternas åtgärder på detta område.

(c) I förhållande till målet att locka unga jordbrukare och underlätta deras affärsutveckling enligt artikel 6.1 g ska en översikt lämnas över interventioner och särskilda villkor av betydelse för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom de som anges i artiklarna 22.4, 27, 69 och 71.7. Medlemsstaterna ska särskilt hänvisa till artikel 86.5 då de lägger fram finansieringsplanen i förhållande till de interventionstyper som avses i artiklarna 27 och 69. Översikten ska även innehålla en redogörelse av samspelet med nationella instrument i syfte att förbättra samstämmigheten mellan EU:s och medlemsstaternas åtgärder på detta område.

Ändring 593
Förslag till förordning
Artikel 97 – punkt 2 – led f

(f) En beskrivning av samspelet mellan nationella och regionala interventioner, inklusive fördelningen av ekonomiska bidrag per intervention och per fond.

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändring 594
Förslag till förordning
Artikel 97 – punkt 2 – led fa (nytt)

(fa) En förklaring av hur den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken avser att bidra till målet om att förbättra djurhälsan och djurskyddet samt minska den antimikrobiella resistensen. Medlemsstaterna ska i synnerhet hänvisa till de interventionstyper som omfattas av artiklarna 28 och 65.

Ändring 1112
Förslag till förordning
Artikel 97 – punkt 2 – led fb (nytt)

(fb) En förklaring av hur interventionerna för vart och ett av de särskilda mål som anges i artikel 6.1 bidrar till en förenkling för de slutliga stödmottagarna och minskar den administrativa bördan.

Ändring 595
Förslag till förordning
Artikel 98 – rubriken

Delar som är gemensamma för flera interventioner

Delar som är gemensamma för flera interventioner i strategiska planer

Ändring 1113
Förslag till förordning
Artikel 98 – stycke 1 – led b – led iia (nytt)

(iia) En beskrivning av det totala bidraget till förenkling och minskad regelbörda och administrativ börda för de slutliga stödmottagarna.

Ändring 835
Förslag till förordning
Artikel 98 – stycke 1 – led ba (nytt)

(ba) En förklaring till hur den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att stödja ekologiskt jordbruk för att bidra till att matcha produktionen mot den ökade efterfrågan på ekologiska jordbruksprodukter, såsom anges i artikel 13a.

Ändring 596
Förslag till förordning
Artikel 98 – punkt 1 – led c

(c) En beskrivning av användningen av tekniskt bistånd som avses i artiklarna 83.2, 86.3 och 112 och de nätverk inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 113.

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändring 597
Förslag till förordning
Artikel 99 – punkt 1 – led c

(c) Interventionens särskilda utformning eller krav i den som säkerställer att den på ett meningsfullt sätt bidrar till uppnåendet av det/de särskilda målen i artikel 6.1. När det gäller miljö- och klimatinterventioner ska samordning av att villkoren uppfylls visa att olika praxis inte överlappar varandra.

(c) Interventionens särskilda utformning eller krav i den som säkerställer att den på ett meningsfullt sätt bidrar till uppnåendet av det/de relevanta särskilda målen i artikel 6.1. När det gäller miljö- och klimatinterventioner ska samordning av att villkoren uppfylls visa att olika praxis inte överlappar varandra.

Ändring 598
Förslag till förordning
Artikel 99 – punkt 1 – led d

(d) Villkoren för stödberättigande.

(d) Villkoren för stödberättigande i enlighet med denna förordning.

Ändring 599
Förslag till förordning
Artikel 99 – punkt 1 – led h

(h) Den tilldelning av medel för interventionen som följer av tillämpningen av artikel 88. I tillämpliga fall, en uppdelning ska lämnas över de belopp som planerats för bidrag och de belopp som planerats för finansieringsinstrument.

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändring 600
Förslag till förordning
Artikel 99 – punkt 1 – led i

(i) Angivande om interventionen inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 FEUF och att den därför är föremål för en statsstödsgranskning.

(i) Angivande av om interventionen inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i FEUF och därför är föremål för en statsstödsgranskning, i enlighet med kommissionens anvisningar i riktlinjerna för statligt stöd.

Ändring 601
Förslag till förordning
Artikel 100 – punkt 1

1. Den plan för mål som avses i artikel 95.1 e ska bestå av en sammanfattande tabell som visar de mål som avses i artikel 97.1 a med en uppdelning i årliga delmål.

1. Den plan för mål som avses i artikel 95.1 e ska bestå av en sammanfattande tabell som visar de mål som avses i artikel 97.1 a med en uppdelning i årliga eller, i tillämpliga fall, fleråriga delmål, och vid behov delvis uppdelad efter region.

Ändring 602
Förslag till förordning
Artikel 100 – punkt 2 – led e

(e) En uppdelning av de anslag för sektorsspecifika interventionstyper som avses i avdelning III kapitel III avsnitt VII per intervention och med angivande av den planerade outputen och det genomsnittliga enhetspriset.

(e) En uppdelning av de anslag för sektorsspecifika interventionstyper som avses i avdelning III kapitel III per intervention och med angivande av den planerade outputen och det genomsnittliga enhetspriset.

Ändring 603
Förslag till förordning
Artikel 100 – punkt 2 – led f

(f) En uppdelning av medlemsstaternas anslag för interventionstyper i form av landsbygdsutveckling efter överföringar till och från direktstöd enligt punkt b, per interventionstyp och per intervention, inbegripet totalsummor för perioden, inbegripet också den tillämpliga Ejflu-bidragsnivån, uppdelade per intervention och per typ av region i tillämpliga fall. Om medel överförs från direktstöd ska interventionen/interventionerna eller en del av en intervention som finansieras med överföringen anges. I denna tabell ska man också specificera planerade output per intervention och genomsnittliga eller enhetliga enhetsbelopp, samt i tillämpliga fall, en uppdelning av de belopp som planerats för bidrag och de belopp som planerats för finansieringsinstrument. Beloppen för tekniskt bistånd ska också specificeras.

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändring 604
Förslag till förordning
Artikel 100 – punkt 2 – stycke 2

De uppgifter som avses i denna artikel ska fastställas per år.

De uppgifter som avses i denna artikel ska vid behov fastställas per år och kan i tillämpliga fall inbegripa regionala tabeller.

Ändring 605
Förslag till förordning
Artikel 100a (ny)

Artikel 100a

Regionala interventionsprogram

Varje regionalt interventionsprogram ska åtminstone innehålla följande delar:

(a) En sammanfattning av swot-analysen.

(b) En sammanfattning av behovsbedömningen.

(d) En verksamhetsbeskrivning för de interventioner som förvaltas och genomförs på regional nivå i enlighet med den nationella strategiska planen enligt artikel 99. Mer konkret ska varje intervention som specificeras i strategin i led c i denna artikel innehålla följande delar:

i) En beskrivning av interventionen.

ii) Villkoren för stödberättigande.

iii) Stödnivån.

iv) En beräkning av stödets enhetsbelopp.

v) Finansieringsplanen.

vi) Resultatindikatorer.

vii) Mål.

viii) En förklaring av hur målen ska uppnås.

(e) Den fleråriga finansieringsplanen.

(f) En beskrivning av styrnings- och samordningssystemen.

Ändring 606
Förslag till förordning
Artikel 102 – inledningen

En beskrivning av de inslag som säkerställer en modernisering av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 95.1 g ska belysa de delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som stöder en modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken och ska särskilt innehålla följande:

En beskrivning av de inslag som säkerställer en modernisering av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 95.1 g ska belysa de delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som stöder en modernisering av jordbrukssektorn och den gemensamma jordbrukspolitiken för att möta nya utmaningar, inbegripet en övergång till hållbarare modeller, och ska särskilt innehålla följande:

Ändring 607
Förslag till förordning
Artikel 102 – led a – inledningen

(a) En översikt över hur den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att bidra till det övergripande målet att modernisera sektorn genom att främja och utbyta kunskap, innovation och digitalisering och att uppmuntra sektorn att ta till sig dessa saker enligt artikel 5 andra stycket, särskilt följande:

(a) En översikt över hur den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att bidra till det övergripande målet att modernisera sektorn genom att främja och utbyta kunskap, innovation och digitalisering inom jordbruket och i landsbygdsområden, genom att uppmuntra sektorn att ta till sig dessa saker enligt artikel 5 andra stycket, särskilt följande:

Ändring 836
Förslag till förordning
Artikel 102 –led a – led iia (nytt)

iia) Samstämdhet med uppnåendet av målen för hållbar utveckling och internationella klimatavtal.

Ändring 608
Förslag till förordning
Artikel 102 – led b

(b) En beskrivning av strategin för utveckling av digital teknik inom jordbruket och landsbygdsområden och för användning av dessa tekniker för att göra interventioner inom den gemensamma jordbrukspolitiken mera ändamålsenliga och effektiva.

(b) En beskrivning av strategin för utveckling av digital teknik inom jordbruket och landsbygdsområden, smarta byar och för villkoren för användning av dessa tekniker – villkor som ska innehålla information till jordbrukare om deras rättigheter när det gäller skydd och användning av deras personuppgifter – för att göra interventioner inom den gemensamma jordbrukspolitiken mer ändamålsenliga och effektiva.

Ändring 609
Förslag till förordning
Artikel 103 – punkt 2 – stycke 3 – led e

(e) Om det är relevant, en analys av territoriella aspekter, med betoning på de territorier som interventionerna är speciellt inriktade på.

(e) Om det är relevant, en analys av territoriella aspekter, med betoning på de territorier som interventionerna är speciellt inriktade på, inbegripet jordbruksområden med högt naturvärde.

Ändring 610
Förslag till förordning
Artikel 103 – punkt 2 – stycke 5

För det särskilda målet att locka unga jordbrukare i artikel 6.1 g ska swot-analysen innehålla en kort analys av tillgång till mark, mobilitet inom markägande och omarrondering, tillgång till finansiering och krediter samt tillgång till kunskap och rådgivning.

Ändring 611
Förslag till förordning
Artikel 103 – punkt 5 – led a

(a) En kort beskrivning av ytterligare nationell finansiering som beviljas inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet beloppen per åtgärd och angivelse av överensstämmelsen med kraven i denna förordning.

(a) En kort beskrivning av ytterligare nationell finansiering som beviljas inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet beloppen per intervention och angivelse av överensstämmelsen med kraven i denna förordning.

Ändring 612
Förslag till förordning
Artikel 103 – punkt 5a (ny)

5a. Bilaga VI till den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska innehålla en beskrivning av de system för klimatet, miljön och djurskyddet som avses i artikel 28.

Ändring 613
Förslag till förordning
Artikel 103 – punkt 5b (ny)

5b. Bilaga VII till den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska innehålla en beskrivning av de regionala interventionsprogrammen.

Ändring 615
Förslag till förordning
Artikel 104

Artikel 104

utgår

Delegerade befogenheter för innehållet i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 om ändring av detta kapitel vad gäller innehållet i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken och dess bilagor.

Ändring 616
Förslag till förordning
Artikel 105 – rubriken

Genomförandebefogenheter för innehållet i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken

Genomförandebefogenheter för utformningen av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken

Ändring 617
Förslag till förordning
Artikel 105

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om presentationen av de delar som beskrivs i artiklarna 96–103 i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 139.2.

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa ett standardformulär och regler om presentationen av de delar som beskrivs i artiklarna 96–103 i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 139.2.

Ändring 1153cp1
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 1

1. Varje medlemsstat ska till kommissionen skicka in ett förslag till strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken med den information som avses i artikel 95 senast den 1 januari 2020.

1. Varje medlemsstat ska till kommissionen skicka in ett förslag till strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken med den information som avses i artikel 95 senast den …[ett år efter den dag då denna förordning träder i kraft]. Kommissionen ska uppmuntra medlemsstaterna att utbyta information och bästa praxis med varandra när de utarbetar sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 619
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 2

2. Kommissionen ska bedöma förslagen till strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken på grundval av planernas fullständighet, konsekvens och överensstämmelse med de allmänna principerna i unionsrätten, med denna förordning och de bestämmelser som antas i enlighet med den och med den horisontella förordningen, hur effektivt de bidrar till de särskilda målen i artikel 6.1, deras inverkan på den inre marknadens funktion och snedvridning av konkurrensen, graden av administrativa börda för stödmottagarna och förvaltningen. Kommissionen ska särskilt bedöma hur adekvat den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, motsvarande specifika mål, allmänna mål, interventioner och tilldelning av budgetmedel uppfyller målen specifikt för den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken genom den föreslagna uppsättningen interventioner på grundval av SWOT-analysen och förhandsbedömningen.

2. Kommissionen ska bedöma förslagen till strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken på grundval av planernas fullständighet, konsekvens och överensstämmelse med de allmänna principerna i unionsrätten, med denna förordning och de bestämmelser som antas i enlighet med den och med den horisontella förordningen, hur effektivt de bidrar till de särskilda målen i artikel 6.1, deras inverkan på den inre marknadens funktion och snedvridning av konkurrensen, graden av administrativa börda för stödmottagarna och förvaltningen. Kommissionen ska särskilt bedöma hur adekvat den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet kvaliteten på de uppgifter som används, motsvarande specifika mål, allmänna mål, interventioner och tilldelning av budgetmedel uppfyller målen specifikt för den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken genom den föreslagna uppsättningen interventioner på grundval av SWOT-analysen och förhandsbedömningen.

Ändring 1153cp2
Förslag till förordning
Artikel 106– punkt 5 – stycke 1

Varje strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska godkännas senast åtta månader efter att medlemsstaten lämnade in den.

Varje strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska godkännas senast sex månader efter att medlemsstaten lämnade in den.

Ändringar 620, 1153cp3 och 1331
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 5 – stycke 2

Godkännande ska inte omfatta de uppgifter som avses i artikel 101 c och i bilagorna I–IV till den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 95.2 a–d.

utgår

Ändring 1153cp4
Förslag till förordning
Artikel 106– punkt 5 – stycke 3

I vederbörligen motiverade fall kan medlemsstaten begära att kommissionen godkänner en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som inte innehåller alla delar. I sådant fall ska den berörda medlemsstaten ange vilka delar i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som saknas och ange vägledande mål och finansiella planer som avses i artikel 100 för hela den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att påvisa den övergripande konsekvensen och enhetligheten i planen. De delar som saknas i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska lämnas till kommissionen som en ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 107.

Ändringar 621, 983, 1153cp5 och 1333
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 7a (ny)

7a. Kommissionen ska för Europaparlamentet och rådet lägga fram en sammanfattande rapport om de nationella strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken inom sex månader efter deras godkännande, tillsammans med tydligt angivna utvärderingar, i syfte att ge upplysningar om de beslut som medlemsstaterna har fattat för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 6.1.

Ändring 1153cp6
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 7b (ny)

7b. Kommissionen ska översätta de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken till engelska och offentliggöra dem på ett sätt som säkerställer offentlighet och öppenhet på unionsnivå.

Ändringar 623, 985 och 1153cp7
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 7c (ny)

7c. Godkännandet av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och medlemsstaternas genomförande av dem får inte orsaka några förseningar i mottagarnas stödansökningsperiod eller i utbetalningen av stödet, särskilt under det första året av genomförandet.

Ändring 735cp1
Förslag till förordning
Artikel 107 – punkt 1

1. Medlemsstaterna får lämna en begäran om ändring av sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken till kommissionen.

1. Medlemsstaterna får lämna en begäran om ändring av sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken till kommissionen, inbegripet, i tillämpliga fall, eventuella ändringar av de regionala interventionsprogrammen, i samförstånd med regionala förvaltande myndigheter.

Ändringar 625 och 735cp2
Förslag till förordning
Artikel 107 – punkt 2

2. En begäran om ändring av strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska vederbörligen motiveras och ska särskilt ange vilka konsekvenser ändringen av planen väntas ha på att de särskilda målen som avses i artikel 6.1 uppnås. De ska åtföljas av den ändrade planen och uppdaterade bilagor när så är lämpligt.

2. En begäran om ändring av strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska innehålla en förklaring som anger vilka konsekvenser ändringen av planen väntas ha på att de särskilda målen som avses i artikel 6.1 uppnås. De ska åtföljas av den ändrade planen och uppdaterade bilagor när så är lämpligt.

Ändringar 626 och 735cp3
Förslag till förordning
Artikel 107 – punkt 7

7. En begäran om ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken får inte lämnas in mer än en gång per kalenderår med möjliga undantag som fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 109.

7. En begäran om ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken får inte lämnas in mer än en gång per kalenderår med möjliga undantag som fastställs i denna förordning samt av kommissionen i enlighet med artikel 109.

Ändringar 627 och 735cp4
Förslag till förordning
Artikel 107 – punkt 8

8. Varje ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska godkännas av kommissionen genom ett genomförandebeslut utan tillämpning av det kommittéförfarande som avses i artikel 139.

Ändringar 628 och 735cp5
Förslag till förordning
Artikel 107 – punkt 9

9. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 80 ska ändringar i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ha rättslig verkan först efter godkännande av kommissionen.

9. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 80 ska ändringar i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ha rättslig verkan först efter godkännande av kommissionen, och de ska offentliggöras.

Ändring 1137
Förslag till förordning
Artikel 107a (ny)

Artikel 107a

Översyn av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken

Senast den 31 december 2025 ska medlemsstaterna se över sina strategiska planer för att säkerställa att de är anpassade till tillämplig unionslagstiftning om klimat och miljö och lämna in en begäran till kommissionen om att deras strategiska planer ska ändras i enlighet med detta.

Ändring 629
Förslag till förordning
Artikel 108 – stycke 2

Denna tidsfrist ska inte omfatta den tidsperiod som inleds dagen efter den dag då kommissionen skickar sina synpunkter eller en begäran om reviderade handlingar till medlemsstaten och som löper ut den dag då medlemsstaten svarar kommissionen.

utgår

Ändring 630
Förslag till förordning
Artikel 109 – punkt 1 – led c

(c) den frekvens för hur ofta strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska lämnas in under programperioden, däribland fastställande av undantagsfall där det högsta antalet ändringar enligt artikel 107.7 inte beaktas.

(c) den frekvens för hur ofta ändringar av strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska lämnas in under tillämpningsperioden för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, däribland fastställande av undantagsfall där det högsta antalet ändringar enligt artikel 107.7 inte beaktas.

Ändring 631
Förslag till förordning
Artikel 110 – punkt 1a (ny)

1a. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 första stycket får medlemsstaterna också inrätta regionala myndigheter för att genomföra och förvalta de interventioner som finansieras av Ejflu inom ramen för sina nationella strategiska planer, om sådana interventioner har ett regionalt tillämpningsområde. I sådana fall ska den nationella förvaltande myndigheten utse ett nationellt samordningsorgan för Ejflu som ska se till att EU:s regler tillämpas på ett enhetligt sätt, och på detta sätt säkerställa konsekvens med de delar av den strategiska planen som fastställs på nationell nivå, i enlighet med artikel 93 andra stycket.

Ändring 736cp2
Förslag till förordning
Artikel 110– punkt 2 – inledningen

2. Den förvaltande myndigheten ska ansvara för att de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken förvaltas och genomförs på ett effektivt, ändamålsenligt och korrekt sätt och, när så är lämpligt, tillsammans med de regionala förvaltningsmyndigheterna för regionala interventionsprogram. De ska särskilt se till att

Ändringar 632 och 736cp3
Förslag till förordning
Artikel 110 – punkt 2 – led g

(g) en årlig prestationsrapport utarbetas som inbegriper sammanfattande övervakningstabeller och som, efter samråd med övervakningskommittén, skickas in till kommissionen,

(g) en prestationsövervakningsrapport och sammanfattande övervakningstabeller utarbetas, som efter samråd med övervakningskommittén skickas in till kommissionen,

Ändringar 633 och 736cp4
Förslag till förordning
Artikel 110 – punkt 2 – led h

(h) relevanta uppföljningsåtgärder på kommissionens synpunkter om de årliga prestationsrapporterna vidtas,

(h) relevanta uppföljningsåtgärder på kommissionens synpunkter om prestationsrapporterna vidtas,

Ändring 736cp5
Förslag till förordning
Artikel 110 – punkt 3

3. Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten får utse en eller flera mellanhänder, såsom lokala myndigheter, regionala utvecklingsorgan eller icke-statliga organisationer, för förvaltning och genomförande av interventioner i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

3. Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten eller, i lämpliga fall, de regionala förvaltningsmyndigheterna, får utse en eller flera mellanhänder, såsom lokala myndigheter, regionala utvecklingsorgan eller icke-statliga organisationer, för förvaltning och genomförande av interventioner i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändringar 634 och 736cp6
Förslag till förordning
Artikel 110 – punkt 5 – stycke 1

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med utförliga regler om tillämpningen av informations-, offentlighets- och synlighetskraven enligt punkt 2 j och k.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med utförliga regler om tillämpningen av informations-, offentlighets- och synlighetskraven enligt punkt 2 j och k.

Ändringar 635 och 736cp7
Förslag till förordning
Artikel 110 – punkt 5 – stycke 2

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 139.2.

utgår

Ändring 636
Förslag till förordning
Artikel 110a (ny)

Artikel 110a

Medlingsorgan

Utan att det påverkar tillämpningen av nationella regler om administrativ och rättslig prövning ska medlemsstaterna utse ett funktionellt oberoende medlingsorgan med ansvar för omprövning av beslut som fattats av de behöriga myndigheterna. Dessa organ ska på begäran av stödmottagarna sträva efter att finna lösningar som de berörda parterna kan enas om. De ska tillhandahålla den nödvändiga expertisen och representationen av myndigheter och intressenter.

Ändring 637
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 1 – stycke 1

Medlemsstaten ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken (nedan kallad övervakningskommitté) före inlämnandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Medlemsstaten ska inrätta en nationell kommitté som ska övervaka genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken (nedan kallad övervakningskommitté) och i tillämpliga fall regionala övervakningskommittéer.

Ändring 638
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 1 – stycke 2

Varje övervakningskommitté ska själv anta sin arbetsordning.

Varje övervakningskommitté ska själv anta sin arbetsordning. Den nationella övervakningskommittén ska anta sina egna regler i samarbete med de regionala övervakningskommittéerna.

Ändring 639
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 1 – stycke 3

Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska alla frågor som påverkar den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken framsteg på vägen mot dess målen.

Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska inom ramen för sin behörighet, granska alla frågor som påverkar den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken framsteg på vägen mot dess mål.

Ändring 640
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 1 – stycke 4

Medlemsstaten ska offentliggöra övervakningskommitténs arbetsordning samt alla uppgifter och all information som delas med övervakningskommittén på övervakningskommitténs webbplats.

Medlemsstaten ska offentliggöra övervakningskommittéernas arbetsordningar och yttranden samt överlämna dem till kommissionen.

Ändring 641
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 2 – stycke 1

Medlemsstaten ska besluta om övervakningskommitténs sammansättning och ska säkerställa en balanserad representation av relevanta offentliga myndigheter och förmedlande organ och av företrädare för de partner som avses i artikel 94.3.

Medlemsstaten, och i tillämpliga fall regionerna, ska besluta om övervakningskommittéernas sammansättning, med vederbörlig hänsyn till förebyggande av intressekonflikter, och ska säkerställa en balanserad representation av offentliga myndigheter och förmedlande organ och av företrädare för de partner som avses i artikel 94.3 som är relevanta för genomförandet av alla mål i artikel 6.1.

Ändring 642
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 2 – stycke 3

Medlemsstaten ska offentliggöra en förteckning över medlemmarna i övervakningskommittén på internet.

Medlemsstaten ska offentliggöra en förteckning över medlemmarna i övervakningskommittén på internet och underrätta kommissionen om denna.

Ändring 643
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 3 – inledningen

3. Övervakningskommittén ska i synnerhet granska

3. Övervakningskommittéerna ska i synnerhet granska

Ändring 645
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 3 – led da (nytt)

(da) relevant information från det nationella nätverket för den gemensamma jordbrukspolitiken,

Ändring 646
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 3 – led fa (nytt)

(fa) prestationsrapporterna,

Ändring 647
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 3 – led fb (nytt)

(fb) utvecklingen mot en förenkling och minskning av den administrativa bördan för de slutgiltiga stödmottagarna.

Ändring 648
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 4 – led a

(a) Utkastet till strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

utgår

Ändring 649
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 4 – led c

Ändring 650
Förslag till förordning
Artikel 111 – punkt 4a (ny)

4a. Övervakningskommittéerna får begära upplysningar och analyser relaterade till särskilda interventioner från det nationella nätverket för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 651
Förslag till förordning
Artikel 113 – punkt 1

1. Varje medlemsstat ska inrätta ett nationellt nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken (nationella nätverket inom den gemensamma jordbrukspolitiken) för nätverksamarbete mellan organisationer och förvaltningar, rådgivare, forskare och andra innovativa aktörer inom jordbruk och landsbygdsutveckling på nationell nivå senast tolv månader efter det att kommissionen har godkänt den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. Varje medlemsstat ska inrätta ett nationellt nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken (nationella nätverket inom den gemensamma jordbrukspolitiken) för nätverkssamarbete mellan organisationer, företrädare för jordbrukssektorer och förvaltningar, rådgivare, forskare, andra innovativa aktörer och andra aktörer inom jordbruk och landsbygdsutveckling på nationell nivå senast tolv månader efter det att kommissionen har godkänt den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Det nationella nätverket inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska bygga på de befintliga nätverksstrukturerna i medlemsstaterna.

Ändring 652
Förslag till förordning
Artikel 113 – punkt 4 – led j

(j) När det gäller nationella nätverk inom den gemensamma jordbrukspolitiken, deltagande i och bidrag till den verksamhet som bedrivs i det europeiska nätverket inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändring 653
Förslag till förordning
Artikel 113 – punkt 4 – led ja (nytt)

(ja) När det gäller de europeiska nätverken inom den gemensamma jordbrukspolitiken, deltagande i och bidrag till den verksamhet som bedrivs i de nationella nätverken.

Ändring 654
Förslag till förordning
Artikel 113 – punkt 4 – led jb (nytt)

(jb) Tillhandahållande av de uppgifter som begärs av de övervakningskommittéer som avses i artikel 111.

Ändring 655
Förslag till förordning
Artikel 114 – punkt 2

2. Syftet med EIP är att stimulera innovation och förbättra kunskapsutbyte.

2. Syftet med EIP är att stimulera hållbar innovation och förbättra kunskapsutbyte.

Ändring 656
Förslag till förordning
Artikel 114 – punkt 4 – stycke 1 – led c

(c) Främja en snabbare och mer omfattande omvandling av innovativa lösningar till praktiska metoder, inbegripet utbyten mellan jordbrukare och

Ändring 657
Förslag till förordning
Artikel 114 – punkt 4 – stycke 1 – led d

(d) Informera vetenskapssamhället om vilka forskningsbehov som finns när det gäller dagens jordbruksmetoder.

(d) Informera vetenskapssamhället om vilka forskningsbehov som finns när det gäller dagens jordbruksmetoder och jordbrukare.

Ändring 658
Förslag till förordning
Artikel 114 – punkt 4 – stycke 2 – inledningen

Det europeiska innovationspartnerskapets operativa grupper ska utgöra en del av EIP. De ska utarbeta en plan för innovativa projekt som ska utvecklas, testas, anpassas eller genomföras och grundas på en interaktiv innovationsmodell som har följande huvudprinciper:

Det europeiska innovationspartnerskapets operativa grupper ska bildas för att genomföra EIP och kan bildas av bland annat producent- och branschorganisationer och bestå av medlemmar från olika medlemsstater. De ska utarbeta en plan för innovativa projekt som ska utvecklas, testas, anpassas eller genomföras och grundas på en interaktiv innovationsmodell som har följande huvudprinciper:

Ändring 659
Förslag till förordning
Artikel 114 – punkt 4 – stycke 2 – led a

(a) Utveckla innovativa lösningar som är inriktade på jordbrukarnas och skogsbrukarnas behov och samtidigt behandla samspelet i hela leveranskedjan, i de fall det bedömdes lämpligt.

(a) Utveckla innovativa lösningar som är inriktade på jordbrukarnas och skogsbrukarnas behov och samtidigt behandla samspelet i hela leveranskedjan, i de fall det bedömdes lämpligt, och också med hänsyn till konsumenternas intressen.

Ändring 660
Förslag till förordning
Artikel 114 – punkt 4 – stycke 3

Den planerade innovationen kan grunda sig på både nya och traditionella metoder i nya geografiska och miljömässiga sammanhang.

Den planerade innovationen kan grunda sig på både nya och traditionella och agroekologiska metoder i nya geografiska och miljömässiga sammanhang.

Ändring 661
Förslag till förordning
Artikel 114 – punkt 4 – stycke 4

De operativa grupperna ska sprida sina planer och resultaten av sina projekt, särskilt via nätverken inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

De operativa grupperna ska sprida sina planer och resultaten av sina projekt, särskilt via nätverken inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och ska kunna ha medlemmar från mer än en medlemsstat.

Ändring 662
Förslag till förordning
Artikel 115 – punkt 2 – led a

(a) En uppsättning gemensamma output-, resultat- och effektindikatorer, däribland de som avses i artikel 7, som kommer att användas som grund för övervakning, utvärdering och årlig prestationsrapportering.

(a) En uppsättning gemensamma output-, resultat- och effektindikatorer, enligt vad som avses i artikel 7, som kommer att användas som grund för övervakning, utvärdering och prestationsrapportering.

Ändring 663
Förslag till förordning
Artikel 115 – punkt 2 – led b

(b) Mål och årliga delmål som fastställts i förhållande till de relevanta särskilda målen med hjälp av resultatindikatorer.

(b) Mål och årliga, eller i förekommande fall fleråriga, delmål som fastställts i förhållande till de relevanta särskilda målen med hjälp av resultatindikatorer.

Ändring 664
Förslag till förordning
Artikel 115 – punkt 3

3. Prestationsramen ska omfatta följande:

3. Prestationsramen ska omfatta innehållet i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet, i förekommande fall, de regionala interventionsprogrammen.

(a) Innehållet i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

(b) De marknadsåtgärder och andra interventioner som föreskrivs i förordning (EU) nr 1308/2013.

Ändring 665
Förslag till förordning
Artikel 116 – led a

(a) bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens konsekvenser, effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde för EU,

(a) bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens konsekvenser, effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde för EU samt förenkla förfarandena för stödmottagarna,

Ändring 666
Förslag till förordning
Artikel 116 – led e

(e) stödja en gemensam läroprocess med avseende på övervakning och utvärdering.

(e) stödja en gemensam läroprocess med avseende på övervakning och utvärdering, genom att beakta områden där grundläggande data saknas eller är otillräckliga och för vilka mer relevanta och exakta indikatorer kan utvecklas.

Ändring 667
Förslag till förordning
Artikel 117 - stycke 1

Medlemsstaterna ska inrätta ett elektroniskt informationssystem i vilket de ska registrera och lagra centrala uppgifter om genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som krävs för övervakning och utvärdering, särskilt om varje intervention som valts ut för finansiering och om genomförda interventioner, inbegripet uppgifter om varje stödmottagare och insats.

Medlemsstaterna ska inrätta ett elektroniskt informationssystem eller använda ett befintligt, i vilket de ska registrera och lagra centrala uppgifter om genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som krävs för övervakning och utvärdering, särskilt om varje intervention som valts ut för finansiering och om genomförda interventioner, inbegripet uppgifter om varje stödmottagare och insats.

Ändring 668
Förslag till förordning
Artikel 118 – stycke 1

Medlemsstaterna ska se till att stödmottagare som får stöd för interventioner inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken och lokala aktionsgrupper ska åta sig att tillhandahålla den förvaltande myndigheten eller andra organ till vilka den förvaltande myndigheten delegerat funktioner all information som behövs för övervakning och utvärdering av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Medlemsstaterna ska se till att stödmottagare som får stöd för interventioner inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken och lokala aktionsgrupper ska åta sig att tillhandahålla den förvaltande myndigheten, eller de regionala förvaltande myndigheterna, eller andra organ till vilka den förvaltande myndigheten delegerat funktioner all information som behövs för övervakning och utvärdering av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 669
Förslag till förordning
Artikel 118 – stycke 2

Medlemsstaterna ska se till att heltäckande, fullständiga, aktuella och tillförlitliga datakällor inrättas som möjliggör en effektiv uppföljning av framstegen mot att uppnå de fastställda målen med hjälp av politiska output-, resultat- och effektindikatorer.

Medlemsstaterna ska se till att heltäckande, aktuella och tillförlitliga datakällor, däribland databaser, inrättas som möjliggör en effektiv uppföljning av framstegen mot att uppnå de fastställda målen med hjälp av politiska output-, resultat- och effektindikatorer.

Ändring 670
Förslag till förordning
Artikel 119

Den förvaltande myndigheten och övervakningskommittén ska övervaka genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken och de framsteg som gjorts mot de mål som anges i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken på grundval av output- och resultatindikatorer.

Både den förvaltande myndigheten och övervakningskommittén ska övervaka genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken och de framsteg som gjorts mot de mål som anges i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken på grundval av output- och resultatindikatorer, i tillämpliga fall i samarbete med de regionala förvaltande myndigheterna och de regionala övervakningskommittéerna.

Ändring 671
Förslag till förordning
Artikel 120 – rubriken

Genomförandebefogenheter för resultatramen

Delegerade befogenheter för prestationsramen

Ändring 672
Förslag till förordning
Artikel 120 – stycke 1

Kommissionen ska anta genomförandeakter för resultatramen. Sådana akter ska innehålla en förteckning över kontextindikatorer, andra indikatorer som behövs för lämplig övervakning och utvärdering av politiken, metoderna för beräkning av indikatorerna och nödvändiga bestämmelser som ser till att de uppgifter som medlemsstaterna samlar in är korrekta och tillförlitliga. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 139.2.

Kommissionen ska anta delegerade akter som kompletterar denna förordning genom att fastställa innehållet i prestationsramen. Sådana akter ska innehålla en förteckning över kontextindikatorer, andra indikatorer som behövs för lämplig övervakning och utvärdering av politiken, metoderna för beräkning av indikatorerna och nödvändiga bestämmelser som ser till att de uppgifter som medlemsstaterna samlar in är korrekta och tillförlitliga. Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med artikel 138.

Ändring 673
Förslag till förordning
Artikel 121 – rubriken

Årliga resultatrapporter

Prestationsrapporter

Ändring 674
Förslag till förordning
Artikel 121 – punkt 1

1. Senast den 15 februari 2023 och därefter senast den 15 februari varje år till och med 2030 ska medlemsstaterna till kommissionen skicka in en årlig resultatrapport om genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken under det föregående budgetår. Den rapport som lämnas in 2023 ska omfatta budgetåren 2021 och 2022. För direktstöd som avses i avdelning III kapitel II ska rapporten omfatta endast budgetåret 2022.

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen skicka in prestationsrapporter om genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) [den övergripande förordningen].

Ändring 675
Förslag till förordning
Artikel 121 – punkt 2

2. Den sista årliga resultatrapport som ska skickas in senast den 15 februari 2030 ska omfatta en sammanfattning av de utvärderingar som gjorts under genomförandeperioden.

2. Den sista prestationsrapporten som ska skickas in ska omfatta en sammanfattning av de utvärderingar som gjorts under genomförandeperioden.

Ändring 676
Förslag till förordning
Artikel 121 – punkt 3

3. För att vara giltig ska den årliga resultatrapporten innehålla all den information som krävs enligt punkterna 4, 5 och 6. Kommissionen ska inom 15 arbetsdagar från mottagandet av den årliga resultatrapporten informera medlemsstaten om rapporten inte är godtagbar, och om detta inte sker ska den anses godtagbar.

3. För att vara giltig ska prestationsrapporten innehålla all den information som krävs enligt punkterna 4, 5 och 6. Kommissionen ska inom 15 arbetsdagar från mottagandet av prestationsrapporten informera medlemsstaten om rapporten inte är godtagbar, och om detta inte sker ska den anses godtagbar.

Ändring 677
Förslag till förordning
Artikel 121 – punkt 4 – stycke 1

I de årliga resultatrapporterna anges central kvalitativ och kvantitativ information om genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken med hänvisning till ekonomiska data samt output- och resultatindikatorer i enlighet med artikel 118 andra stycket. De ska också innehålla information om genomförd output, genomförda utgifter, genomförda resultat och avståndet till respektive mål.

I prestationsrapporterna anges central kvalitativ och kvantitativ information om genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken med hänvisning till ekonomiska data samt output- och resultatindikatorer i enlighet med artikel 118 andra stycket. De ska också innehålla information om genomförd output, genomförda utgifter, genomförda resultat och avståndet till respektive mål.

Ändring 678
Förslag till förordning
Artikel 121 – punkt 4 – stycke 2

För alla interventionstyper som inte omfattas av artikel 89 i denna förordning och där genomförd output och genomförda utgifter avviker med 50 % från den årliga planerade outputen och utgifterna ska medlemsstaten lämna en motivering för denna avvikelse.

utgår

Ändring 679
Förslag till förordning
Artikel 121 – punkt 5

5. De överförda uppgifterna ska baseras på de värden som uppnåtts för indikatorerna för delvis och fullständigt genomförda interventioner. De ska också ange en sammanfattning av läget i genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken under föregående budgetår, frågor som påverkar prestationen när det gäller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt vad gäller avvikelser från delmål med förklaringar och i relevanta fall med en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits.

5. De överförda uppgifterna ska baseras på de värden som uppnåtts för indikatorerna för delvis och fullständigt genomförda interventioner. De ska också ange en sammanfattning av läget i genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, frågor som påverkar prestationen när det gäller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt vad gäller avvikelser från delmål med förklaringar och i relevanta fall med en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits.

Ändring 680
Förslag till förordning
Artikel 121 – punkt 7

7. Kommissionen ska göra en årlig prestationsöversyn och ett årligt prestationsavslut som avses i artikel 52 i förordning (EU) [HzR] på grundval av den information som ges i de årliga prestationsrapporterna.

utgår

Ändring 681
Förslag till förordning
Artikel 121 – punkt 8 – stycke 1

I den årliga resultatöversynen kan kommissionen lämna synpunkter på de årliga resultatrapporterna inom en månad efter det att de överlämnats. Om kommissionen inte lämnar synpunkter inom denna tidsfrist ska rapporterna anses vara godkända.

Kommissionen ska utarbeta en prestationsöversyn på grundval av den information som ges i prestationsrapporterna och får lämna synpunkter senast inom en månad efter det att de fullständiga rapporterna överlämnats. Om kommissionen inte lämnar synpunkter inom denna tidsfrist ska rapporterna anses vara godkända.

Ändring 682
Förslag till förordning
Artikel 121 – punkt 9

9. Om det rapporterade värdet på en eller flera resultatindikatorer visar en skillnad på mer än 25 % från respektive delmål för det aktuella rapporteringsåret får kommissionen uppmana den medlemsstaten att lägga fram en handlingsplan i enlighet med artikel 39.1 i förordning (EU) [HzR] där man beskriver avsedda korrigerande åtgärder och den förväntade tidsramen.

9. Om det rapporterade värdet på en eller flera resultatindikatorer visar en skillnad på mer än 25 % från respektive delmål för det aktuella rapporteringsåret ska medlemsstaterna lämna in motiveringar till denna skillnad. Vid behov får kommissionen uppmana den medlemsstaten att lägga fram en handlingsplan som ska utarbetas i samråd med kommissionen i enlighet med artikel 39.1 i förordning (EU) [den övergripande förordningen] där man beskriver avsedda korrigerande åtgärder och den förväntade tidsramen för dess genomförande.

Ändring 683
Förslag till förordning
Artikel 121 – punkt 10

10. De årliga resultatrapporterna och en sammanfattning av innehållet ska göras tillgängliga för allmänheten.

10. En sammanfattning av innehållet i prestationsrapporterna ska utarbetas och göras tillgänglig för allmänheten.

Ändring 684
Förslag till förordning
Artikel 121 – punkt 11

11. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om presentationen av de årliga genomföranderapporterna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 139.2.

11. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om presentationen av prestationsrapporterna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 139.2.

Ändring 685
Förslag till förordning
Artikel 122 – rubriken

Årliga översynsmöten

Översynsmöten

Ändring 686
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 1

1. Medlemsstaterna ska varje år anordna ett årligt översynsmöte med kommissionen där ordförandeskapet innehas gemensamt eller av kommissionen, och det äger rum tidigast två månader efter inlämnandet av den årliga resultatrapporten.

1. Medlemsstaterna ska varje år anordna ett översynsmöte med kommissionen där ordförandeskapet innehas gemensamt eller av kommissionen, och det äger rum tidigast två månader efter inlämnandet av prestationsrapporten.

Ändring 687
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 2

2. Syftet med det årliga översynsmötet är att undersöka resultatet av varje plan, inbegripet de framsteg som gjorts för att uppnå fastställda mål, frågor som påverkar resultatet och tidigare eller framtida åtgärder som ska vidtas för att ta itu med dem.

2. Syftet med översynsmötet är att undersöka resultatet av varje plan, inbegripet de framsteg som gjorts för att uppnå fastställda mål, frågor som påverkar resultatet och tidigare eller framtida åtgärder som ska vidtas för att ta itu med dem. Dessa möten ska när så är möjligt användas för att undersöka planernas effekter.

Ändring 688
Förslag till förordning
Artikel 123

Artikel 123

utgår

Prestationsbonus

1. Prestationsbaserad bonus kan tilldelas medlemsstater 2026 för att belöna goda resultat när det gäller miljö- och klimatmål förutsatt att den berörda medlemsstaten har uppfyllt det villkor som anges i artikel 124.1.

2. Prestationsbonusen ska motsvara 5 % av beloppet per medlemsstat för budgetåret 2027 enligt bilaga IX.

Medel som överförts mellan EGFJ och Ejflu enligt artiklarna 15 och 90 ska undantas vid beräkningen av prestationsbonus.

Ändring 689
Förslag till förordning
Artikel 124

Artikel 124

utgår

Tilldelning av prestationsbonus

1. På grundval av resultatöversynen 2026 ska prestationsbonus som hålls inne från en medlemsstats anslag enligt artikel 123 andra stycket tilldelas denna medlemsstat om de resultatindikatorer som tillämpas på särskilda miljö- och klimatmål i artikel 6.1 d, e och f i dess strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken har uppnått minst 90 % av målvärdet för 2025.

2. Kommissionen ska inom två månader efter mottagandet av den årliga resultatrapporten 2026 anta en genomförandeakt, utan att tillämpa det kommittéförfarande som avses i artikel 139, för att besluta huruvida varje medlemsstat enligt sin strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken har uppnått de målvärden som avses i punkt 1 i denna artikel.

3. Om de målvärdena som avses i punkt 1 uppnås ska kommissionen bevilja beeloppet för resultatbonus till de berörda medlemsstaterna, och det anses vara definitivt tilldelat budgetår 2027 på grundval av det beslut som avses i punkt 2.

4. Om de målvärden som avses i punkt 1 inte uppnås ska kommissionen inte bevilja åtagandena för budgetår 2027 avseende resultatbonus åt de berörda medlemsstaterna.

5. Vid tilldelningen av resultatbonus kan kommissionen ta hänsyn till fall av force majeure och svåra socioekonomiska kriser som hindrar att delmålen uppnås.

6. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa närmare bestämmelser för att säkerställa en enhetlig metod för att fastställa hur medlemsstaterna ska tilldelas resultatbonus. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 139.2.

Ändring 690
Förslag till förordning
Artikel 125 – punkt 1

1. Medlemsstaterna ska genomföra förhandsutvärderingar för att förbättra kvaliteten på utformningen av sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. Medlemsstaterna, och i förekommande fall regionerna, ska genomföra förhandsutvärderingar för att förbättra kvaliteten på utformningen av sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 691
Förslag till förordning
Artikel 125 – punkt 3 – led g

(g) om förfarandena för övervakning av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken och för insamling av de uppgifter som behövs för utvärderingarna är lämpliga,

(g) om förfarandena för övervakning av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken och för insamling av de uppgifter, samt i tillämpliga fall de könsuppdelade uppgifter, som behövs för utvärderingarna är lämpliga,

Ändring 692
Förslag till förordning
Artikel 126 – punkt 1

1. Medlemsstaterna ska utvärdera de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att förbättra kvaliteten på utformningen och genomförandet av planerna och för att bedöma effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde för EU och följderna av bidraget för den gemensamma jordbrukspolitikens allmänna och särskilda mål i artiklarna 5 och 6.1.

1. Medlemsstaterna, och i förekommande fall regionerna, ska utvärdera de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att förbättra kvaliteten på utformningen och genomförandet av planerna och för att bedöma effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde för EU och följderna av bidraget för den gemensamma jordbrukspolitikens allmänna och särskilda mål i artiklarna 5 och 6.1.

Ändring 693
Förslag till förordning
Artikel 126 – punkt 2

2. Medlemstaterna ska låta funktionellt oberoende experter göra utvärderingarna.

2. Medlemsstaterna, och i förekommande fall regionerna, ska låta funktionellt oberoende experter göra utvärderingarna.

Ändring 694
Förslag till förordning
Artikel 126 – punkt 3

3. Medlemsstaterna ska se till att det finns förfaranden som gör det möjligt att ta fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna.

3. Medlemsstaterna, och i förekommande fall regionerna, ska se till att det finns förfaranden som gör det möjligt att ta fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna.

Ändring 695
Förslag till förordning
Artikel 126 – punkt 4

4. Medlemsstaterna ska ansvara för utvärderingen av hur ändamålsenliga interventionerna inom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken är för uppnåendet av de särskilda målen i artikel 6.1.

4. Medlemsstaterna, och i förekommande fall regionerna, ska ansvara för utvärderingen av hur ändamålsenliga interventionerna inom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken är för uppnåendet av de särskilda målen i artikel 6.1.

Ändring 696
Förslag till förordning
Artikel 126 – punkt 5

5. Medlemsstaterna ska utarbeta en utvärderingsplan med uppgifter om planerade utvärderingar under genomförandeperioden.

5. Medlemsstaterna, och i förekommande fall regionerna, ska utarbeta en utvärderingsplan med uppgifter om planerade utvärderingar under genomförandeperioden.

Ändring 697
Förslag till förordning
Artikel 126 – punkt 6

6. Medlemsstaterna ska lägga fram utvärderingsplanen för övervakningskommittén senast ett år efter det att den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken har godkänts.

6. Medlemsstaterna, och i förekommande fall regionerna, ska lägga fram utvärderingsplanen för övervakningskommittén senast ett år efter det att den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken har godkänts.

Ändringar 987 och 1335
Förslag till förordning
Artikel 127 – punkt 1a (ny)

1a. Så snart alla de nationella strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken har godkänts kommer kommissionen att beställa en oberoende utvärdering av deras sammanlagda förväntade effekt. Om denna analys visar på en otillräcklig samlad insats i förhållande till ambitionen i den europeiska gröna given kommer kommissionen att vidta lämpliga åtgärder, vilket kan innebära att medlemsstaterna uppmanas att ändra de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller att ändringsförslag till denna förordning läggs fram.

Ändringar 988 och 1336
Förslag till förordning
Artikel 127 – punkt 2

2. Kommissionen genomföra en halvtidsöversyn för att granska effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde för EU av EGFJ och Ejflu före slutet av det tredje året efter att genomförandet av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken inleddes med hänsyn till de indikationer som anges i bilaga I. Kommissionen får använda all relevant information som redan finns tillgänglig i enlighet med artikel [128] i [New Financial Regulation].

2. Kommissionen ska genomföra och offentliggöra en halvtidsöversyn för att granska effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde för EU av EGFJ och Ejflu före slutet av det tredje året efter att genomförandet av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken inleddes med hänsyn till de indikationer som anges i bilaga I. Kommissionen får använda all relevant information som redan finns tillgänglig i enlighet med artikel [128] i [New Financial Regulation]. Om halvtidsöversynen visar på en otillräcklig samlad insats i förhållande till ambitionen i den europeiska gröna given och till unionens miljö- och klimatlagstiftning ska kommissionen att utfärda rekommendationer till medlemsstaterna för att säkerställa att målen i den europeiska gröna given och i den lagstiftning som anges i bilaga XI uppnås. I sina årliga resultatrapporter ska medlemsstaterna redogöra för hur rekommendationerna har beaktats eller förklara varför rekommendationerna, eller en del av dem, inte har genomförts.

Ändring 698
Förslag till förordning
Artikel 127 – punkt 4a (ny)

4a. Kommissionen ska i sina utvärderingsrapporter ta hänsyn till de indikatorer som anges i bilaga I till denna förordning samt de faktorer utanför den gemensamma jordbrukspolitiken som påverkat de uppnådda resultaten.

Ändring 699
Förslag till förordning
Artikel 129 – punkt 2

2. Data som behövs för kontext- och effektindikatorer ska i möjligaste mån grundas på etablerade informationskällor, t.ex. informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter och Eurostat. Om data för dessa indikatorer inte är tillgängliga eller inte är fullständiga ska bristerna åtgärdas enligt programmet för europeisk statistik som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/200940, den rättsliga ramen för Informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) eller genom formella avtal med andra dataleverantörer, såsom gemensamma forskningscentrumet (JRC) och Europeiska miljöbyrån.

2. Data som behövs för kontext- och effektindikatorer ska i möjligaste mån grundas på etablerade informationskällor, t.ex. informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter och Eurostat. Om data för dessa indikatorer inte är tillgängliga eller inte är fullständiga ska kommissionen åtgärda bristerna enligt programmet för europeisk statistik som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/200940, den rättsliga ramen för Informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) eller genom formella avtal med andra dataleverantörer, såsom gemensamma forskningscentrumet (JRC) och Europeiska miljöbyrån.

__________________

40 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

Ändring 1340
Förslag till förordning
Artikel 129 – punkt 2a (ny)

2a. Medlemsstaterna ska förbättra kvaliteten på och frekvensen i insamlingen av uppgifter för de viktigaste jordbruksmålen i den europeiska gröna given, motsvarande effekt- och kontextindikatorerna I.10, I.15, I.18, I.19, I.20, I.26, I.27 och C.32. Dessa uppgifter ska offentliggöras och lämnas till kommissionen i god tid, för att den gemensamma jordbrukspolitikens effektivitet ska kunna bedömas och det ska vara möjligt att övervaka framstegen mot de mål som satts på unionsnivå.

Ändring 700
Förslag till förordning
Artikel 129 – punkt 3

3. Befintliga administrativa register såsom IACS, LPIS, djurregister och vinodlingsregister ska bibehållas. IACS och LPIS ska utvecklas vidare så att de i högre grad kan tillgodose den gemensamma jordbrukspolitikens behov. Data från administrativa register ska i så hög grad som möjligt användas för statistiska ändamål, i samarbete med medlemsstaternas statistikmyndigheter och Eurostat.

3. Befintliga uppdaterade administrativa register såsom IACS, LPIS, djurregister och vinodlingsregister ska bibehållas. IACS och LPIS ska utvecklas vidare så att de i högre grad kan tillgodose den gemensamma jordbrukspolitikens behov. Data från administrativa register ska i så hög grad som möjligt användas för statistiska ändamål, i samarbete med medlemsstaternas statistikmyndigheter och Eurostat.

Ändring 701
Förslag till förordning
Artikel 129 – punkt 4

4. Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om de uppgifter som ska överlämnas av medlemsstaterna, med beaktande av behovet av att undvika onödiga administrativa bördor, och om uppgiftsbehoven och synergieffekterna av potentiella uppgiftskällor. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 139.2.

utgår

Ändring 702
Förslag till förordning
Artikel 130 –stycke 1

Stöd till former av samarbete mellan företag enligt avdelning III i denna förordning får endast beviljas sådana former av samarbete som följer konkurrensreglerna enligt artiklarna 206–209 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Stöd till former av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden mellan företag enligt avdelning III i denna förordning får endast beviljas sådana former av överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som följer konkurrensreglerna enligt artiklarna 206–209 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Ändringar 1092, 1146 och 1179
Förslag till förordning
Artikel 132a (ny)

Artikel 132a

Nationellt övergångsstöd

1. Medlemsstaterna får fortsätta att bevilja nationellt övergångsstöd till jordbrukare inom de sektorer som kommissionen godkänt i enlighet med artikel 132.7 eller artikel 133a.5 i förordning (EG) nr 73/2009 år 2013.

2. Totalbeloppet för det nationella övergångsstöd som får beviljas jordbrukare ska begränsas till 50 % av varje sektorsspecifik finansieringsram som kommissionen godkänt i enlighet med artikel 132.7 eller artikel 133a.5 i förordning (EG) nr 73/2009 år 2013.

3. Medlemsstaterna får på grundval av objektiva kriterier och inom de gränser som fastställs i punkt 2 besluta vilka belopp som ska beviljas som nationellt övergångsstöd.

4. Medlemsstaterna får besluta att anpassa referensperioden för systemen för frikopplat nationellt övergångsstöd. Den anpassade referensperioden kan inte infalla senare än den 1 juni 2018.

Ändring 703
Förslag till förordning
Artikel 133

Artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på nationella skatteåtgärder då medlemsstaterna beslutar att avvika från allmänna beskattningsregler genom att tillåta att beskattningsunderlaget för jordbrukares inkomstskatt beräknas på grundval av en flerårig period.

För att begränsa svängningarna i inkomsterna och uppmuntra jordbrukarna att spara under goda tider för att klara av dåliga, ska artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget inte tillämpas på nationella skatteåtgärder då medlemsstaterna beslutar att avvika från allmänna beskattningsregler genom att tillåta att beskattningsunderlaget för jordbrukares inkomstskatt beräknas på grundval av en flerårig period, också genom att skjuta upp en del av beskattningsunderlaget eller genom att undanta belopp som placerats på särskilda jordbrukssparkonton.

Ändringar 1097, 1125 och 1180
Förslag till förordning
Artikel 134a (ny)

Artikel 134a

Klagomålsmekanism för jordbrukare och små och medelstora företag

1. Kommissionen ska inrätta en mekanism varigenom jordbrukare eller små och medelstora företag kan lämna in klagomål direkt till kommissionen

– vid markrofferi eller allvarliga hot därom,

– vid allvarliga fel som begåtts av nationella myndigheter,

– vid felaktig eller partisk behandling i samband med anbud eller fördelning av subventioner,

– vid påtryckningar eller hot från kriminella strukturer, organiserad brottslighet eller oligarkiska strukturer,

– vid allvarlig kränkning av deras grundläggande rättigheter.

2. Kommissionen ska inom sin institution inrätta en kontaktpunkt där dessa klagomål kan behandlas.

3. Kommissionen ska utveckla och säkerställa transparens i förfarandet för inlämning av klagomål och bedömningskriterierna.

4. Kommissionen ska garantera lämpligt skydd för personer eller företag efter det att ett klagomål har lämnats in.

5. Kommissionen bör avgöra om information som mottagits genom denna mekanism ska behandlas direkt i deras revisioner eller överlämnas direkt till den europeiska åklagaren eller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Ändring 704
Förslag till förordning
Artikel 135 – punkt 1

1. För direktstöd som beviljas i de yttersta randområdena i unionen enligt kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 ska endast artikel 3.2 a, b, artikel 4.1 a, b och d, avdelning III kapitel I avsnitt 2, artikel 16 och avdelning IX i denna förordning gälla. Artikel 4.1 a, b och d, avdelning III kapitel I avsnitt 2, artikel 16 och avdelning IX ska gälla utan några skyldigheter avseende den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. För direktstöd som beviljas i de yttersta randområdena i unionen enligt kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 ska endast artikel 3 a och b, artikel 4.1 a, b och d, avdelning III kapitel I avsnitt 2, artikel 16 och avdelning IX i denna förordning gälla. Artikel 4.1 a, b och d, avdelning III kapitel I avsnitt 2, artikel 16 och avdelning IX ska gälla utan några skyldigheter avseende den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 705
Förslag till förordning
Artikel 135 – punkt 2

2. För direktstöd som beviljas i de mindre Egeiska öarna enligt kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013 ska endast artikel 3.2 a, b, artikel 4, avdelning III kapitel I avsnitt 2, avdelning III kapitel II avsnitten 1 och 2 och avdelning IX i denna förordning gälla. Artikel 4, avdelning III kapitel I avsnitt 2, avdelning III kapitel II avsnitten 1 och 2 och avdelning IX ska gälla utan några skyldigheter avseende den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

2. För direktstöd som beviljas i de mindre Egeiska öarna enligt kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013 ska endast artikel 3 a och b, artikel 4, avdelning III kapitel I avsnitt 2, avdelning III kapitel II avsnitten 1 och 2 och avdelning IX i denna förordning gälla. Artikel 4, avdelning III kapitel I avsnitt 2, avdelning III kapitel II avsnitten 1 och 2 och avdelning IX ska gälla utan några skyldigheter avseende den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändring 706
Förslag till förordning
Artikel 138 – punkt 2

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4, 7, 12, 15, 23, 28, 32, 36, 37, 41, 50, 78, 81, 104 och 141 ska ges till kommissionen för en period av sju år från och med det datum då denna förordning träder i kraft. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på sju år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4, 7, 11, 12, 28, 32, 35, 36, 37, 41, 50,78, 81, 83, 94, 110, 120 och 141 ska ges till kommissionen för en obestämd period från och med det datum då denna förordning träder i kraft.

Ändring 707
Förslag till förordning
Artikel 138 – punkt 3

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4, 7, 12, 15, 23, 28, 32, 35, 36, 37, 41, 50, 78, 81, 104 och 141 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4, 7, 11, 12, 28, 32, 35, 36, 37, 41, 50, 78, 81, 83, 94, 110, 120 och 141 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Ändring 708
Förslag till förordning
Artikel 138 – punkt 6

6. En delegerad akt som antagits enligt artiklarna 4, 7, 12, 15, 23, 28, 32, 35, 36, 37, 41, 50, 78, 81, 104 och 141 ska endast träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet inom en period på två månader från delgivningsdagen har invänt mot den delegerade akten eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av denna period har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

6. En delegerad akt som antagits enligt artiklarna 4, 7, 11, 12, 28, 32, 35, 36, 37, 41, 50, 78, 81, 83, 94, 110, 120 och 141 ska endast träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet inom en period på två månader från delgivningsdagen har invänt mot den delegerade akten eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av denna period har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Ändring 1138
Förslag till förordning
Artikel 139a (ny)

Artikel 139a

Halvtidsöversyn

1. Senast den 30 juni 2025 ska kommissionen genomföra en halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet i syfte att utvärdera hur den nya genomförandemodellen fungerar i medlemsstaterna, justera viktningen för klimatspårning enligt den nya metod som avses i artikel 87.3, och vid behov lägga fram lagstiftningsförslag.

2. För att säkerställa att medlemsstaternas strategiska planer är anpassade till unionens klimat- och miljölagstiftning ska den halvtidsöversyn som avses i punkt 1 beakta den relevanta lagstiftning som då är i kraft.

Ändring 710
Förslag till förordning
Artikel 140 – punkt 1 – stycke 1

Förordning (EU) nr 1305/2013 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021.

Förordning (EU) nr 1305/2013 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2022.

Utan att det påverkar tillämpningen av bilagorna IX och IXa till denna förordning ska dock förordning (EU) nr 1305/2013 fortsätta att tillämpas fram till den 31 december 2022 för

(a) insatser som genomförs enligt de program för landsbygdsutveckling som godkänts av kommissionen i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013, och

(b) program för landsbygdsutveckling som godkänts i enlighet med artikel 10.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 före den 1 januari 2022.

Ändring 711
Förslag till förordning
Artikel 140 – punkt 2 – stycke 1

Förordning (EU) nr 1307/2013 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021.

Förordning (EU) nr 1307/2013 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2022.

Ändring 712
Förslag till förordning
Artikel 140 – punkt 2 – stycke 2

Den ska emellertid fortsätta att tillämpas på stödansökningar som avser ansökningsår som inleds före den 1 januari 2021.

Den ska emellertid fortsätta att tillämpas på stödansökningar som avser ansökningsår som inleds före den 1 januari 2022.

Ändring 713
Förslag till förordning
Artikel 140 – punkt 2 – stycke 3

Artiklarna 17 och 19 i förordning (EU) nr 1307/2013 samt bilaga I till den förordningen ska där det är relevant för Kroatien fortsätta att gälla till den 31 december 2021.

Artiklarna 17 och 19 i förordning (EU) nr 1307/2013 samt bilaga I till den förordningen ska där det är relevant för Kroatien fortsätta att gälla till den 31 december 2022.

Ändring 714
Förslag till förordning
Artikel 141

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 genom komplettering av denna förordning med åtgärder för att skydda bidragsmottagarnas förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar i den mån de är nödvändiga för övergången från de arrangemang i förordningarna (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1307/2013 till dem i denna förordning. Dessa övergångsregler ska särskilt fastställa de villkor enligt vilka de stöd som kommissionen har godkänt enligt förordning (EU) nr 1305/2013 får integreras i de stöd som föreskrivs i den här förordningen, inbegripet tekniskt bistånd och stöd för utvärderingar i efterhand.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 genom komplettering av denna förordning med åtgärder för att skydda bidragsmottagarnas förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar i den mån de är nödvändiga för övergången från de arrangemangen i förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 till dem i denna förordning. Dessa övergångsregler ska särskilt fastställa de villkor enligt vilka de stöd som kommissionen har godkänt enligt förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 får integreras i de stöd som föreskrivs i den här förordningen, inbegripet tekniskt bistånd och stöd för utvärderingar i efterhand.

Ändring 715
Förslag till förordning
Artikel 141a (ny)

Artikel 141a

Rapporter

Senast den 31 december 2025 ska kommissionen lägga fram en rapport om den gemensamma jordbrukspolitikens inverkan på andra öregioner än de som avses i artikel 135. Denna rapport ska åtföljas av förslag om att anpassa de strategiska planerna för att ta hänsyn till dessa regioners särdrag och förbättra de förväntade resultaten i överensstämmelse med de mål som fastställs i artikel 6.1.

Ändring 1154
Förslag till förordning
Bilaga I

Kommissionens förslag

BILAGA I

INDIKATORER FÖR EFFEKT, RESULTAT OCH OUTPUT I ENLIGHET MED ARTIKEL 7

Prestationsbedömning av politiken (flerårig) – EFFEKT	Årlig prestationsöversyn – RESULTAT*		Årligt prestationsavslut – OUTPUT
Mål och deras respektive effektindikatorer.*			Övergripande interventionstyper och deras outputintikatorer.*

EU-övergripande mål: Modernisering	Indikator	Resultatindikatorer (endast på grundval av interventioner som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken)	Kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis)	Outputindikatorer
Främja kunskap, innovation och digitalisering i jordbruket och landsbygdsområden samt uppmuntra sektorn att ta till sig dessa saker	I.1 Utbyte av kunskap och innovation: Andel av den gemensamma jordbrukspolitikens budget till utbyte av kunskap och innovation	R.1 Förbättrad prestation genom kunskap och innovation: Andel jordbrukare som får stöd för rådgivning, fortbildning, kunskapsutbyte eller deltagande i operativa grupper för förbättrad ekonomisk, miljömässig, klimatmässig och resurseffektiv prestation.	Europeiska innovationspartnerskapet för kunskap och innovation inom jordbruket (EIP)**	O.1 Antal operativa grupper inom EIP
	R.2 Kopplingar mellan rådgivnings- och kunskapssystem: antal rådgivare integrerade inom Akis (jämfört med det totala antalet jordbrukare)		O.2 Antal rådgivare som inrättar eller deltar i operativa grupper inom EIP
		R.3 Digitalisering av jordbruket: Andel jordbrukare som får stöd till precisionsteknik inom jordbruket genom den gemensamma jordbrukspolitiken

Särskilda mål inom EU	Effektindikatorer	Resultatindikatorer (endast på grundval av interventioner som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken)		Övergripande interventionstyper	Outputindikatorer (per intervention)
Stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukets motståndskraft i unionen för att förbättra livsmedelstryggheten	I.2 Minska inkomstskillnader: Utveckling av inkomster i jordbruket jämfört med den allmänna ekonomin	R.4 Koppling av inkomststöd till normer och god praxis: Andel utnyttjad jordbruksareal som omfattas av inkomststöd och är underställd villkor		Stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken	O.3 Antal mottagare av stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken
I.3 Minska svängningarna i jordbruksinkomsterna: Utveckling av inkomster i jordbruket	R.5 Riskhantering: Andel jordbruk med riskhanteringsverktyg inom den gemensamma jordbrukspolitiken		Frikopplat direktstöd	O.4 Antal ha för frikopplat direktstöd
I.4 Stöd till jordbruksinkomster som det går att leva på Utveckling av inkomstnivåerna i jordbruket per sektor (jämfört med genomsnittet inom jordbruket)	R.6 Omfördelning till mindre jordbruksföretag: Procent ytterligare stöd per hektar för berättigade jordbruksföretag som är mindre (jämfört med genomsnittet)			O.5 Antal stödmottagare för frikopplat direktstöd
I.5 Bidra till territoriell balans: Utveckling av inkomstnivåerna i jordbruket i områden med naturliga begränsningar (jämfört med genomsnittet inom jordbruket)	R.7 Ökat stöd till jordbruksföretag i områden med särskilda behov: Procent ytterligare stöd per hektar i områden med större behov (jämfört med genomsnittet)			O.6 Antal ha som omfattas av ökat inkomststöd till unga jordbrukare
					O.7 Antal stödmottagare som omfattas av ökat inkomststöd till unga jordbrukare
Öka konkurrenskraften och marknadsorienteringen, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering.	I.6 Öka jordbruksföretagens produktivitet Total faktorproduktivitet	R.8 Riktat stöd till jordbruksföretag inom sektorer med problem: Andel jordbrukare som får kopplat stöd för ökad konkurrenskraft, hållbarhet eller kvalitet		Riskhanteringsverktyg	O.8 Antal jordbrukare som omfattas av riskhanteringsinstrument som får stöd
I.7 Främja handel med jordbruksprodukter: Importer och exporter inom handeln med jordbruksprodukter	R.9 Modernisering av jordbruksföretag: Andel jordbrukare som får investeringsstöd för att omstrukturera och modernisera, även för förbättrad resurseffektivitet		Kopplat stöd	O.9 Antal ha som får kopplat stöd
Förbättra jordbrukarnas position i värdekedjan	I.8 Förbättra jordbrukarnas position i värdekedjan: Mervärde för primärproducenter i livsmedelskedjan	R.10 Bättre organiserade leveranskedjor: Andel jordbrukare som deltar i understödda producentsammanslutningar, producentorganisation, lokala marknader, kort leveranskedjecirklar och kvalitetssystem			O.10 Antal personer som får kopplat stöd
	R.11 Koncentration av utbudet: Andel av värdet på saluförd produktion hos producentorganisationer med operativa program		Stöd för områden med naturliga begränsningar och andra regionsspecifika begränsningar	O.11 Antal ha som får tillägg som område med naturliga begränsningar (3 kategorier)
Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt till hållbar energi	I.9 Öka jordbrukets motståndskraft Index	R.12 Anpassning till klimatförändringarna: Andel jordbruksmark under åtagande att förbättra anpassningen till klimatförändringar			O.12 Antal ha som får stöd inom ramen för Natura 2000 eller vattendirektivet
I.10 Bidra till begränsning av klimatförändringar: Minska växthusgasutsläpp från jordbruket I.11 Öka koldioxidbindningen: Öka organiskt kolinnehåll i marken I.12 Öka andelen hållbar energi inom jordbruket: Produktion av förnybar energi från jord- och skogsbruket	R.13 Minska utsläpp från djuruppfödningssektorn: Andel djurenheter med stöd för att minska utsläppen av växthusgas och/eller ammoniak, inklusive gödselhantering R.14 Lagring av koldioxid i mark och biomassa: Andel jordbruksmark under åtagande att minska utsläpp och bibehålla och/eller öka lagring av koldioxid (permanent betesmark, jordbruksmark i torvmark, skog, etc.) R.15 Grön energi från jordbruk och skogsbruk: Investeringar i produktionskapaciteten av förnybar energi, inklusive biobaserad (MW) R.16 Öka energieffektiviteten: Energibesparingar inom jordbruket R 17 Beskogad mark: Område om får stöd för beskogning och skapande av skogsområden, inklusive trädjordbruk		Stöd för förvaltningsåtaganden (miljö-klimat, djurs välbefinnande, genetiska resurser)	O.13 Antal ha (jordbruk) som omfattas av miljö/klimat-åtaganden utöver de obligatoriska kraven

Särskilda mål inom EU	Effektindikatorer	Resultatindikatorer (endast på grundval av interventioner som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken)	Övergripande interventionstyper	Outputindikatorer (per intervention)
Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft.	I.13 Minska markerosion: Procent mark i måttlig till svår markerosion på jordbruksmark	R.18 Förbättra marken: Andel jordbruksmark under förvaltningsåtaganden gynnsamma för markförvaltning		O.14 Antal ha (jordbruk) som omfattas av miljö/klimat-åtaganden utöver de obligatoriska kraven
I.14 Förbättra luftkvaliteten: Minska ammoniakutsläpp från jordbruket	R.19 Förbättra luftkvaliteten: Andel jordbruksmark under åtagande att minska ammoniakutsläppen		O.15 Antal ha med stöd för ekologiskt jordbruk
I.15 Förbättra vattenkvaliteten: Näringsämnesbalans brutto i jordbruksmark	R.20 Skydda vattenkvaliteten: Andel jordbruksmark under förvaltningsåtaganden för vattenkvalitet		O.16 Antal djurenheter som omfattas av stöd för djurs välbefinnande, hälsa eller ökade åtgärder för biosäkerhet
	I.16 Minska läckage av näringsämnen: Nitrat i grundvatten – Procent grundvattenstationer med koncentrationer av N över 50 mg/l enligt nitratdirektivet	R.21 Hållbar näringsämneshantering Andel jordbruksmark under åtagande rörande förbättrad näringsämneshantering		O.17 Antal projekt till stöd för genetiska resurser
	I.17 Minska trycket på vattenresurserna: Vattenexploateringsindex (WEI+)	R.22 Hållbar vattenanvändning: Andel bevattnat land under åtagande att förbättra vattenbalansen	Investeringar	O.18 Antal produktiva investeringar på jordbruksföretag som får stöd
		R.23 Miljö-/klimatprestation genom investeringar: Andel jordbrukare med stöd i investeringar rörande miljövård eller klimatåtgärder		O.19 Antal lokala infrastrukturer som får stöd
		R.24 Miljö-/klimatprestation genom kunskap: Andel jordbrukare som får stöd för rådgivning/fortbildning som rör miljö-/klimatprestation		O.20 Antal icke-produktiva investeringar som får stöd O.21 Antal produktiva investeringar utanför jordbruksföretag

Särskilda mål inom EU	Effektindikatorer	Resultatindikatorer (endast på grundval av interventioner som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken)		Övergripande interventionstyper	Outputindikatorer (per intervention)
Bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap.	I.18 Öka fågelpopulationer på jordbruksmarker: Index över odlingslandskapets fåglar	R.25 Främja hållbar skogsförvaltning: Andel skogsmark under förvaltningsåtaganden till stöd för skogsskydd och skogsförvaltning		Etableringsstöd	O.22 Antal jordbrukare som får etableringsstöd
I.19 Ökat skydd av biologisk mångfald: Procent arter och livsmiljöer av gemenskapsintresse kopplade till jordbruk med stabil eller ökande trend	R.26 Skydda skogens ekosystem: Andel skogsmark under förvaltningsåtaganden för stöd till landskap, biologisk mångfald och ekosystemtjänster			O.23 Antal företagare på landsbygden som får etableringsstöd
I.20 Stärka tillhandahållande av skogens ekosystemtjänster: Andel utnyttjad jordbruksareal med landskapselement	R.27 Bevara livsmiljöer och arter: Andel jordbruksmark under förvaltningsåtaganden till stöd för bevarande eller återställande av biologisk mångfald		Samarbete	O.24 Antal producentsammanslutningar/producentorganisationer som får stöd O.25 Antal jordbrukare som får stöd för att delta i EU:s kvalitetsordningar
	R.28 Främja Natura 2000: Areal i Natura 2000-områden under åtaganden för skydd, underhåll och återställande			O.26 Antal projekt för generationsskifte (unga/icke-unga jordbrukare)
	R.29 Bevara landskapselement: Andel jordbruksmark under åtaganden för förvaltning av landskapselement, inklusive buskvallar			O.27 Antal lokala utvecklingsstrategier (Leader)
					O.28 Antal andra samarbetsgrupper (exklusive grupper inom EIP som rapporteras under O.1)
Locka unga jordbrukare och underlätta affärsutveckling i landsbygdsområden	I.21 Locka unga jordbrukare: Utveckling av antalet nya jordbrukare	R.30 Generationsskifte: Antal unga jordbrukare som startar jordbruksföretag med stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken		Kunskapsutbyte och information	O.29 Antal jordbrukare som fått fortbildning/rådgivning

Särskilda mål inom EU	Effektindikatorer	Resultatindikatorer (endast på grundval av interventioner som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken)		Övergripande interventionstyper	Outputindikatorer (per intervention)
Främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet bioekonomin och hållbart skogsbruk	I.22 Bidra till arbetstillfällen i landsbygdsområden: Utveckling av sysselsättningsgraden i områden med övervägande landsbygd	R.31 Tillväxt och sysselsättning i landsbygdsområden: Nya arbetstillfällen inom projekt som får stöd			O.30 Antal icke-jordbrukare som fått fortbildning/rådgivning
I.23 Bidra till tillväxt i landsbygdsområden: Utveckling av BNP per capita i områden med övervägande landsbygd	R.32 Utveckla bioekonomin på landsbygden: Antal bioekonomiföretag som utvecklats med stöd		Horisontella indikatorer	O.31 Antal ha brukade med miljövänliga metoder (samlingsindikator för fysisk areal som omfattas av villkor, miljösystem, miljö- och klimatvänligt jordbruk, skogsbruksåtgärder, ekologiskt jordbruk)
I.24 Rättvisare gemensam jordbrukspolitik: Förbättra fördelningen av stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken	R.33 Digitalisering av ekonomin på landsbygden: Befolkningen på landsbygden omfattas av en strategi som rör smarta byar och som får stöd			O.32 Antal ha som omfattas av villkor (uppdelat per god jordbruks- och miljöpraxis)
I.25 Främja landsbygdens delaktighet: Utveckling av fattigdomsindex för landsbygden	R.34 Sammanlänkning av landsbygden i Europa: Andel av befolkningen på landsbygden som får ta del av förbättrade tjänster och bättre infrastruktur genom stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken		Sektorsspecifika program	O.33 Antal producentorganisationer som startar operativa fonder/program
	R.35 Främja social delaktighet: Antal personer från minoriteter och/eller utsatta grupper som får ta del av projekt som rör social delaktighet och som får stöd			O.34 Antal informations- och säljfrämjande åtgärder, samt marknadsövervakning
Se till att EU:s jordbruk bättre tillmötesgår samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra, näringsrika och hållbara livsmedel samt djurs välbefinnande	I.26 Begränsa användningen av antibiotika inom jordbruket: försäljning/användning för livsmedelsproducerande djur	R.36 Begränsa användningen av antibiotika: Andel djurenheter som berörs av åtgärder som får stöd för att begränsa användningen av antibiotika (förebygga/minska)			O.35 Antal åtgärder för bevarande/förbättringar för biodling
I.27 Hållbar användning av bekämpningsmedel: Minskade risker och effekter från användning av bekämpningsmedel**	R.37 Hållbar användning av bekämpningsmedel: Andel jordbruksmark som berörs av särskilda åtgärder som får stöd och leder till hållbar användning av bekämpningsmedel för att minska risker och effekter från bekämpningsmedel
I.28 Tillmötesgå konsumenternas efterfrågan på kvalitativa livsmedel: Värdet på produktion inom ramen för EU:s kvalitetsordningar (inkl. ekologiskt)	R.38 Förbättra djurs välbefinnande: Andel djurenheter som berörs av insatser som får stöd för att förbättra djurs välbefinnande
De flesta effektindikatorerna samlas redan in via andra kanaler (europeisk statistik, JRC, EEA) och används inom ramen för annan EU-lagstiftning eller mål för hållbar utveckling. Uppgifterna samlas inte alltid in varje år och det kan uppstå 2-3 års eftersläpning. Direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel.	* Riktmärken för resultat. Uppgifter lämnas in årligen av medlemsstaterna för bevakning av framstegen mot de mål som de har fastställt i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.	Uppgifter för deras deklarerade utgifter lämnas in årligen. *Stöd till operativa grupper inom EIP omfattas av bestämmelserna om samarbete.

Ändring

BILAGA I

INDIKATORER FÖR EFFEKT, RESULTAT OCH OUTPUT I ENLIGHET MED ARTIKEL 7

Prestationsbedömning av politiken (flerårig) – EFFEKT	Årlig prestationsöversyn – RESULTAT*		Årligt prestationsavslut – OUTPUT
Mål och deras respektive effektindikatorer.*			Övergripande interventionstyper och deras outputintikatorer.*

EU-övergripande mål: Modernisering	Indikator	Resultatindikatorer (endast på grundval av interventioner som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken)	Kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis)	Outputindikatorer
Modernisera sektorn genom att säkerställa att jordbrukare har tillgång till forskning, utbildning och utbyte av kunskap samt tjänster för kunskapsöverföring, innovation och digitalisering i jordbruket och landsbygdsområden samt uppmuntra sektorn att ta till sig dessa saker	I.1 Utbyte av kunskap och innovation: Andel av den gemensamma jordbrukspolitikens budget till utbyte av kunskap och innovation	R.1 Förbättrad prestation genom kunskap och innovation: Andel jordbrukare som får stöd för rådgivning, fortbildning, kunskapsutbyte eller deltagande i operativa grupper för förbättrad hållbar ekonomisk, miljömässig, klimatmässig och resurseffektiv prestation.	Europeiska innovationspartnerskapet för kunskap och innovation inom jordbruket (EIP)**	O.1 Antal operativa grupper inom EIP
	R.2 Kopplingar mellan rådgivnings- och kunskapssystem: antal rådgivare integrerade inom Akis (jämfört med det totala antalet jordbrukare)		O.2 Antal rådgivare som inrättar eller deltar i operativa grupper inom EIP
		R.3 Digitalisering av jordbruket: Andel jordbrukare som får stöd till precisionsteknik och smart teknik inom jordbruket som kan minska användningen av insatsvaror och öka hållbarheten och miljöprestandan genom den gemensamma jordbrukspolitiken

Särskilda mål inom EU	Effektindikatorer	Resultatindikatorer (endast på grundval av interventioner som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken)		Övergripande interventionstyper	Outputindikatorer (per intervention)
Stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukssektorns motståndskraft i unionen för att förbättra den långsiktiga livsmedelstryggheten och jordbrukets mångfald, samtidigt som det tillhandahålls säkra livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser, i syfte att vända trenden med förlust av jordbrukare och säkerställa jordbruksproduktionens ekonomiska hållbarhet i unionen.	I.2 Minska inkomstskillnader: Utveckling av inkomster i jordbruket jämfört med den allmänna ekonomin	R.4 Koppling av inkomststöd till normer och god praxis: Andel utnyttjad jordbruksareal som omfattas av inkomststöd och är underställd villkor		Stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken	O.3 Antal mottagare av stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet en uppdelning efter interventionstyp
I.3 Minska svängningarna i jordbruksinkomsterna: Utveckling av inkomster i jordbruket	R.5 Riskhantering: Andel jordbruk med riskhanteringsverktyg inom den gemensamma jordbrukspolitiken		Frikopplat direktstöd	O.4 Antal ha för frikopplat direktstöd
I.4 Stöd till jordbruksinkomster som det går att leva på Utveckling av inkomstnivåerna i jordbruket per sektor (jämfört med genomsnittet inom jordbruket)	R.6 Omfördelning till mindre jordbruksföretag: Procent ytterligare stöd per hektar för berättigade jordbruksföretag som är mindre (jämfört med genomsnittet)			O.5 Antal stödmottagare för frikopplat direktstöd O.5a Antal stödmottagare för grundläggande inkomststöd O.6 Antal ha som omfattas av ökat inkomststöd till unga jordbrukare O.7 Antal stödmottagare som omfattas av ökat inkomststöd till unga jordbrukare O.7b Antal stödmottagare som får stöd för miljösystem
I.4a Undvika en minskning av antalet jordbrukare: Utveckling av antalet jordbrukare och jordbruksarbetare per sektor jämfört med det senaste året före tillämpningen av den strategiska planen
I.5 Bidra till territoriell balans: Utveckling av inkomstnivåerna i jordbruket i områden med naturliga begränsningar (jämfört med genomsnittet inom jordbruket)	R.7 Ökat stöd till jordbruksföretag i områden med särskilda behov: Procent ytterligare stöd per hektar i områden med större behov (jämfört med genomsnittet)
Öka marknadsorienteringen lokalt, nationellt, internationellt och i unionen, liksom marknadsstabiliteten, risk- och krishanteringen, jordbrukets långsiktiga konkurrenskraft samt bearbetnings- och saluföringsförmågan för jordbruksprodukter, med ett större fokus på kvalitativ differentiering, forskning, innovation, teknik, kunskapsöverföring, kunskapsutbyte och digitalisering, samt underlätta jordbrukarnas tillgång till den cirkulära ekonomins dynamik	I.6 Öka jordbruksföretagens produktivitet Total faktorproduktivitet	R.8 Riktat stöd till jordbruksföretag inom sektorer med problem: Andel jordbrukare som får kopplat stöd för ökad konkurrenskraft, hållbarhet eller kvalitet		Riskhanteringsverktyg	O.8 Antal jordbrukare som omfattas av riskhanteringsinstrument som får stöd
I.7 Främja handel med jordbruksprodukter: Importer och exporter inom handeln med jordbruksprodukter	R.9 Modernisering av jordbruksföretag: Andel jordbrukare som får investeringsstöd för att omstrukturera och modernisera, även för förbättrad resurseffektivitet		Kopplat stöd	O.9 Antal ha som får kopplat stöd
Förbättra jordbrukarnas förhandlingsposition i värdekedjorna genom att uppmuntra sammanslutningar, producentorganisationer och kollektiva förhandlingar samt främja korta leveranskedjor	I.8 Förbättra jordbrukarnas position i värdekedjan: Mervärde för primärproducenter i livsmedelskedjan	R.10 Bättre organiserade leveranskedjor: Andel jordbrukare som deltar i understödda producentsammanslutningar, producentorganisation, lokala marknader, kort leveranskedjecirklar och kvalitetssystem			O.10 Antal personer som får kopplat stöd
				O.10a Antal ha som omfattas av åtaganden gällande odling av baljväxter
	R.11 Koncentration av utbudet: Andel av värdet på saluförd produktion hos producentorganisationer med operativa program		Stöd för områden med naturliga begränsningar och andra regionsspecifika begränsningar	O.11 Antal ha som får tillägg som område med naturliga begränsningar (3 kategorier)
Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar genom att minska utsläppen av växthusgaser, inbegripet genom att förbättra kolsänkor och öka bindningen och lagringen av koldioxid inom jordbruks- och livsmedelssektorn, samt genom att införliva hållbar energi, samtidigt som livsmedelstryggheten, en hållbar förvaltning och ett hållbart skydd av skogen säkerställs, i linje med Parisavtalet	I.9 Öka jordbrukets motståndskraft Index	R.12 Anpassning till klimatförändringarna: Andel jordbruksmark under åtagande att förbättra anpassningen till klimatförändringar R.12a Öka motståndskraften med ökad genetisk mångfald: Andel jordbruksmark som får stöd för metoder och alternativ som gynnar den genetiska mångfalden			O.12 Antal ha som får stöd inom ramen för Natura 2000 eller vattendirektivet
I.10 Bidra till begränsning av klimatförändringar: Minska växthusgasutsläpp från jordbruket I.11 Öka koldioxidbindningen: Öka organiskt kolinnehåll i marken I.12 Säkerställa produktion och användning av hållbar energi inom jordbruket: Produktion och användning av förnybar energi från jord- och skogsbruket som visar nettokoldioxibindning och nettominskningar av utsläppen av växthusgaser utan förändrad markanvändning	R.13 Minska utsläpp från djuruppfödningssektorn: Andel djurenheter med stöd för att minska utsläppen av växthusgas och/eller ammoniak, inklusive näringsämneshantering R.14 Lagring av koldioxid i mark och biomassa: Andel mark under åtagande att minska utsläpp, bibehålla och/eller öka lagring av koldioxid (permanent betesmark, permanenta grödor med permanent vegetationstäckning, jordbruksmark i våtmark och torvmark, skog, etc.) R.15 Förnybar energi från jordbruk och skogsbruk: Investeringar i produktionskapaciteten av förnybar energi, inklusive biobaserad (MW) R.16 Öka energieffektiviteten: Energibesparingar inom jordbruket R