Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/0102(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0196/2020

Ingivna texter :

A9-0196/2020

Debatter :

PV 12/11/2020 - 5
CRE 12/11/2020 - 5
PV 09/03/2021 - 5
CRE 09/03/2021 - 5

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0304
P9_TA(2021)0069

Antagna texter
PDF 328kWORD 113k
Fredagen den 13 november 2020 - Bryssel
Program för unionens åtgärder på hälsoområdet för perioden 2021–2027 (programmet EU för hälsa) ***I
P9_TA(2020)0304A9-0196/2020

Europaparlamentets ändringar antagna den 13 november 2020 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet för perioden 2021–2027 och om upphävande av förordning (EU) nr 282/2014 (programmet EU för hälsa) (COM(2020)0405 – C9-0152/2020 – 2020/0102(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Enligt artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen i all sin verksamhet syfta till att undanröja ojämlikheter mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem, och därmed fastställa principen om jämställdhetsintegrering.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  I enlighet med artiklarna 9 och 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 9 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.
(2)  I enlighet med artiklarna 9, 114, 168 och 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  I enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget ska unionen komplettera och stödja nationell hälso- och sjukvårdspolitik, främja samarbete mellan medlemsstaterna och samordning mellan deras program, med full respekt för medlemsstaternas ansvar när det gäller såväl utformningen av nationell hälso- och sjukvårdspolitik som organisation och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster samt medicinsk vård.
(3)  I enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget ska unionen komplettera och stödja nationell hälso- och sjukvårdspolitik, främja samarbete mellan medlemsstaterna, särskilt i gränsregioner, och samordning mellan deras program, med full respekt för varje medlemsstats ansvar att utforma sin egen nationella hälso- och sjukvårdspolitik samt att organisera, tillhandahålla och hantera hälso- och sjukvårdstjänster samt medicinsk vård.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Den 11 mars 2020 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) att utbrottet av det nya coronaviruset (Covid-19) utgör en global pandemi. Denna pandemi har orsakat en global hälsokris utan motstycke som fått allvarliga socioekonomiska följder och orsakat mänskligt lidande.
(5)  Den 11 mars 2020 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) att utbrottet av covid-19 (sjukdomen man får till följd av det nya coronaviruset SARS-CoV2) och den därmed förknippade luftvägssjukdomen, på grund av en exponentiell ökning av antalet fall, utgör en global pandemi. Covid-19-pandemin och i synnerhet de medelsvåra till svåra fallen av sjukdomen som kräver intermediär vård och intensivvård, har pressat hälso- och sjukvårdssystemen till bristningsgränsen, både inom och utanför unionen, och orsakat en global hälsokris utan motstycke som fått allvarliga socioekonomiska följder och orsakat mänskligt lidande, vilket i synnerhet påverkar människor med kroniska sjukdomar och leder till både för tidig död och kroniska tillstånd, och drabbar de mest sårbara, patienter, kvinnor, barn, vårdgivare och äldre hårdast. Krisens allvar visar också på vikten av åtgärder på unionsnivå och av lämpliga insatser mot hot som beror på infektionssjukdomar, och rent generellt av stärkta insatser på unionsnivå för att komplettera den nationella politiken på folkhälsoområdet.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)  Den hälso- och sjukvårdspersonal, som har varit avgörande under covid-19-krisen, består främst av kvinnor vilka har utsatts för större hälsorisker under krisen.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 5b (nytt)
(5b)  Med tanke på att sjukdomar kan påverka män och kvinnor olika, vilket verkar uppenbart med covid-19 som har en högre dödlighet bland män, bör programmet undersöka orsakerna till sjukdomars beteende för att man ska kunna gå framåt inom patologi, behandling och botemedel.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Medlemsstaterna ansvarar för sin hälso- och sjukvårdspolitik men de förväntas också skydda folkhälsan i en anda av europeisk solidaritet8. Den pågående Covid-19-krisen har visat att det fortsatt behövs kraftfulla åtgärder på unionsnivå för att stödja samarbete och samordning mellan medlemsstaterna, att man bättre kan förebygga och motverka gränsöverskridande spridning av allvarliga sjukdomar hos människor, bekämpa andra allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och skydda människors hälsa och välbefinnande i unionen.
(6)  Medlemsstaterna ansvarar för sin hälso- och sjukvårdspolitik men de förväntas också skydda folkhälsan i en anda av europeisk solidaritet8. Den pågående covid-19-krisen har visat att det fortsatt behövs kraftfulla åtgärder på unionsnivå för att stödja samarbete och samordning mellan medlemsstaterna, särskilt mellan angränsande gränsregioner och mellan myndigheter och berörda aktörer. Detta samarbete bör innebära att man bättre kan förbereda sig på, förebygga och motverka gränsöverskridande spridning av allvarliga infektioner och sjukdomar hos människor för att utveckla och tillgängliggöra produkter som förebygger och behandlar sjukdomar, bekämpa andra allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, och skydda och förbättra alla människors hälsa och välbefinnande i unionen. Beredskap är centralt för att öka resiliensen mot framtida hot, och med tanke på medlemsstaternas ansvar att tillhandahålla hälso- och sjukvård bör de genomföra stresstester på sina hälso- och sjukvårdssystem för att identifiera svagheter och kontrollera att de är förberedda på eventuella framtida hälsokriser.
__________________
__________________
8 Meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken och eurogruppen, Samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet, COM(2020)0112, 13.3.2020.
8 Meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken och eurogruppen, Samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet, COM(2020)0112, 13.3.2020.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Unionens åtgärder på hälsoområdet är begränsade, men unionen bör driva en enhetlig folkhälsostrategi som en reaktion på pågående epidemier, med beaktande av regionala och nationella särdrag, och ha förmåga att hantera framtida oroande förhållanden och hälsohot, såsom pandemier och gränsöverskridande hot, inbegripet antimikrobiell resistens, miljöhälsa och klimatförändringarnas hälsopåverkan. Unionen bör stödja medlemsstaterna när det gäller att minska ojämlikhet i hälsa och uppnå allmän hälso- och sjukvård, inbegripet tillhandahållande av tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, komma till rätta med vårdrelaterade infektioner, ta itu med de utmaningar som rör utsatta grupper, t.ex. barn, spädbarns- och mödravård, en åldrande befolkning, kroniska sjukdomar och sjukdomsförebyggande, och när det gäller att främja en hälsosam livsstil, förebyggande tjänster och förbereda sina hälso- och sjukvårdssystem för ny teknik för att fullt ut dra nytta av den digitala revolutionen, samtidigt som man söker synergier med andra relevanta unionsprogram såsom programmet Horisont Europa, det digitala Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa eller unionens rymdprogram.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Därför bör det inrättas ett nytt program för unionens åtgärder på hälsoområdet, benämnt programmet EU för hälsa (nedan kallat programmet), för perioden 2021–2027. I enlighet med målen för unionens åtgärder och befogenheter på folkhälsoområdet bör programmets tyngdpunkt ligga på åtgärder där samarbete på unionsnivå och åtgärder som påverkar den inre marknaden kan ge fördelar och effektivitetsvinster.
(7)  Därför bör det inrättas ett nytt program för unionens åtgärder på folkhälsoområdet, benämnt programmet EU för hälsa (nedan kallat programmet), för perioden 2021–2027. I enlighet med målen för unionens åtgärder och befogenheter på folkhälsoområdet bör programmets tyngdpunkt ligga på åtgärder där samarbete på unionsnivå samt gränsöverskridande samarbete på regional nivå och åtgärder som påverkar den inre marknaden kan ge fördelar och effektivitetsvinster. Det krävs en helhetssyn för att förbättra hälsoresultaten och EU:s beslutsfattare bör säkerställa att principen om hälsa inom alla politikområden tillämpas i allt beslutsfattande.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Eftersom gränsöverskridande hot mot människors hälsa är allvarliga bör programmet stödja samordnade folkhälsoåtgärder på unionsnivå för att hantera olika aspekter av dessa hot. För att stärka beredskapen i unionen och förmågan att reagera på och hantera hälsokriser bör programmet stödja de åtgärder som vidtas inom ramen för de mekanismer och strukturer som fastställts genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU10 och andra relevanta mekanismer och strukturer som inrättats på unionsnivå. Det kan inbegripa strategisk lagring av viktiga medicinska förnödenheter eller kapacitetsuppbyggnad för krishantering, förebyggande åtgärder i samband med vaccinering och immunisering samt program för skärpt övervakning. I detta sammanhang bör programmet främja unionstäckande och sektorsövergripande krisförebyggande, beredskap, övervakning, hantering och insatsförmåga hos aktörer på unionsnivå samt nationell, regional och lokal nivå, inklusive beredskapsplanering och beredskapsövningar, i enlighet med One health-modellen. Det bör underlätta inrättandet av en integrerad, övergripande ram för riskkommunikation som täcker alla skeden i en hälsokris – förebyggande, beredskap och insatser.
(10)  Eftersom gränsöverskridande hot mot människors hälsa är allvarliga bör programmet stödja samordnade folkhälsoåtgärder på unionsnivå och mellan grannregioner för att hantera olika aspekter av dessa hot. För att stärka beredskapen i unionen och förmågan att reagera på och hantera eventuella framtida hälsokriser bör programmet stödja de åtgärder som vidtas inom ramen för de mekanismer och strukturer som fastställts genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU10 och andra relevanta mekanismer och strukturer som inrättats på unionsnivå. Det kan inbegripa kapacitetsuppbyggnad för krishantering, förebyggande åtgärder i samband med vaccinering och immunisering samt program för skärpt övervakning, hälsoinformation och plattformar för utbyte av bästa praxis. I detta sammanhang bör programmet främja unionstäckande och sektorsövergripande krisförebyggande, beredskap, övervakning, hantering och insatsförmåga hos aktörer på unionsnivå samt nationell, regional och lokal nivå, inklusive beredskapsplanering och beredskapsövningar, i enlighet med One health-modellen och principen om hälsa inom alla politikområden. Det bör underlätta inrättandet av en integrerad, övergripande ram för riskkommunikation som täcker alla skeden i en hälsokris – förebyggande, beredskap och insatser.
__________________
__________________
10 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1).
10 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1).
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Vid en hälsokris kan utvärderingar av medicinska metoder liksom kliniska prövningar bidra till en snabb utveckling av medicinska motåtgärder, och därför bör programmet ge stöd för att underlätta sådana åtgärder. Kommissionen har antagit ett förslag11 om utvärdering av medicinsk teknik för att stödja samarbete om utvärdering av medicinska metoder på unionsnivå.
(11)  I samband med en folkhälsokris kan utvärderingar av medicinska metoder och kliniska prövningar bidra till en snabb utveckling, kartläggning och tillgänglighet av medicinska motåtgärder. Kommissionen har antagit ett förslag11 om utvärdering av medicinsk teknik för att stödja samarbete om utvärdering av medicinska metoder på unionsnivå. Programmet bör ge stöd för att underlätta sådana åtgärder.
__________________
__________________
11 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU, COM(2018)0051, 31.1.2018.
11 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU, COM(2018)0051, 31.1.2018.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  För att skydda människor i utsatta situationer, även personer som lider av psykiska sjukdomar och kroniska sjukdomar, bör programmet också främja åtgärder som tar itu med hälsokrisens sidoeffekter på människor som tillhör sådana sårbara grupper.
(12)  För att skydda människor i utsatta situationer, även personer som lider av psykiska sjukdomar, lever med eller drabbas mest av överförbara eller icke-överförbara sjukdomar och kroniska sjukdomar såsom fetma, cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt neurologiska störningar, bör programmet också främja åtgärder som tar itu med hälsokrisens sidoeffekter på människor som tillhör sådana sårbara grupper. I syfte att garantera fortsatta höga standarder för grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster, inbegripet förebyggande åtgärder, bör programmet, i synnerhet i kris- och pandemitider, uppmuntra en övergång till tillgänglig och överkomlig telemedicin, administrering av medicin i hemmet och genomförande av förebyggande planer och egenvårdsplaner, om så är möjligt och lämpligt, samtidigt som man säkerställer att hälso- och sjukvård och förebyggande tjänster tillhandahålls kroniskt sjuka patienter och patienter i riskzonen.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Covid-19-krisen har visat att vi står inför många utmaningar när det gäller att säkerställa tillgången på läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning som behövs i unionen under pandemier. Programmet bör därför ge stöd till åtgärder som främjar produktion, upphandling och hantering av krisnödvändiga produkter, och komplettera andra unionsinstrument.
(13)  Covid-19-krisen har visat att vi står inför många utmaningar, inbegripet unionens beroende av tredjeländer när det gäller att säkerställa tillgången på kemiska råvaror och utgångsmaterial, aktiva farmaceutiska substanser, läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning som behövs i unionen under pandemier. Programmet bör därför ge stöd till åtgärder som ger en tryggare produktion, upphandling, hantering samt distribution av läkemedel och medicintekniska produkter i unionen och minskar beroendet av tredjeländer genom att uppmuntra en diversifiering av leveranskedjor, främja produktion i unionen och gemensam upphandling och hantering av krisnödvändiga produkter, och komplettera andra unionsinstrument för att minska risken för att brister uppstår, särskilt under hälsokriser.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  För att minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa bör åtgärder som stöds av programmet kunna omfatta samordning av den verksamhet som stärker driftskompatibilitet och samstämmighet mellan medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem genom benchmarking, samarbete och utbyte av bästa praxis och som säkerställer att de har förmåga att reagera på hälsokriser, vilket inkluderar beredskapsplanering, beredskapsövningar och kompetenshöjning för vårdpersonal och personal inom folkhälsa samt inrättande av mekanismer för effektiv övervakning och behovsbaserad fördelning eller tilldelning av varor och tjänster som behövs i kristider.
(14)  För att minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa bör åtgärder som stöds av programmet kunna omfatta samordning av den verksamhet som stärker driftskompatibilitet och samstämmighet mellan medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem genom benchmarking, samarbete och utbyte av bästa praxis, även genom fler gemensamma åtgärder och som säkerställer att de har förmåga att reagera på hälsokriser, vilket inkluderar beredskapsplanering, beredskapsövningar och kompetenshöjning för vårdpersonal och personal inom folkhälsa samt inrättande av mekanismer för effektiv övervakning och behovsbaserad fördelning eller tilldelning av varor och tjänster som behövs i kristider, vilket skulle vara särskilt fördelaktigt i ett gränsöverskridande sammanhang.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)  Inrättandet av en kommunikationsportal för allmänheten skulle göra det möjligt för unionen att dela kontrollerad information, sända ut varningar till de europeiska medborgarna och bekämpa desinformation. Den skulle kunna innehålla olika slags information, förebyggande kampanjer och utbildningsprogram för ungdomar. Portalen skulle, i samarbete med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), också kunna användas för att propagera för starkt vaccinationsskydd på europeisk nivå.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Covid-19-krisen har visat att det finns ett allmänt behov av stöd för strukturomvandlingar och systemreformer av hälso- och sjukvårdssystemen i hela unionen för att göra dem mer effektiva, tillgängliga och resilienta. I anslutning till sådana omvandlingar och reformer bör programmet, tillsammans med programmet för ett digitalt Europa, främja åtgärder som driver på den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvårdstjänster och ökar driftskompatibiliteten mellan dem, bidra till att öka hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet att förebygga sjukdomar och främja hälsa, tillhandahålla ny vårdmodeller och leverera integrerade tjänster, från närvård och primärvård till högt specialiserade tjänster på grundval av människors behov samt säkerställa en effektiv folkhälsopersonal med rätt kompetens, inklusive digital kompetens. Utvecklingen av ett europeiskt hälsodataområde skulle ge hälso- och sjukvårdssystemen, forskarna och myndigheterna möjlighet att förbättra tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvården. Med tanke på den grundläggande rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård som fastställs i artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem som fastställs i rådets slutsatser av den 2 juni 200612, bör programmet stödja åtgärder som säkerställer en allmän hälso- och sjukvård för alla, dvs. att ingen nekas tillgång till hälso- och sjukvård, och att patienternas rättigheter, inklusive skydd av deras personuppgifter, tillvaratas.
(15)  Covid-19-krisen har visat att det finns ett allmänt behov av stöd för strukturomvandlingar och systemreformer av hälso- och sjukvårdssystemen i hela unionen för att göra dem mer effektiva, tillgängliga, hållbara och resilienta. I anslutning till sådana omvandlingar och reformer bör programmet, tillsammans med programmet för ett digitalt Europa, främja åtgärder som driver på den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvårdstjänster och ökar driftskompatibiliteten mellan dem, bidra till att öka hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet att primordialt, primärt, sekundärt, tertiärt och kvartärt förebygga sjukdomar och främja hälsa, tillhandahålla nya resultatbaserade vårdmodeller och leverera integrerade tjänster, från närvård och primärvård till högt specialiserade tjänster på grundval av människors behov och förbättra medborgarnas hälsokompetens och digitala hälsokompetens samt säkerställa en effektiv folkhälsopersonal med rätt kompetens, inklusive digital kompetens, som regelbundet uppdateras mot bakgrund av vetenskapliga och tekniska framsteg i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG11a. Synergin mellan det europeiska hälsoprogrammet och programmet för ett digitalt Europa bör bidra till genomförandet och utvidgningen av e-hälsa och minska onödigt resande och icke tillgodosedda vårdbehov. Utvecklingen av ett europeiskt hälsodataområde och ett europeiskt system för elektroniska patientjournaler skulle ge hälso- och sjukvårdssystemen, forskarna och myndigheterna möjlighet att förbättra tillgängligheten och den ekonomiska överkomligheten för, tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvården, samt öka mängden data som finns tillgängliga för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal och därmed förbättra hälso- och sjukvårdens kvalitet och patienternas fria rörlighet i unionen. Med tanke på den grundläggande rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård som fastställs i artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem som fastställs i rådets slutsatser av den 2 juni 200612, bör programmet stödja åtgärder som säkerställer en allmän hälso- och sjukvård för alla, dvs. att ingen nekas tillgång till hälso- och sjukvård, och att patienternas rättigheter, inklusive skydd av deras personuppgifter, tillvaratas. Programmet bör underlätta tillgång till och delning av personliga hälsouppgifter, utan att det påverkar tillämpningen av GDPR, och öka patienternas digitala kompetens.
__________________
__________________
12 Rådets slutsatser om gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem (EUT C 146, 22.6.2006, s. 1).
11a Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22).
12 Rådets slutsatser om gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem (EUT C 146, 22.6.2006, s. 1).
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 15a (nytt)
(15a)  Medvetenheten och kunskapen om genus och kön måste öka i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal, i forskningen, diagnosen och behandlingen, och i fråga om läkemedels och terapiers inverkan, för att bättre förstå och behandla båda könen.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 15b (nytt)
(15b)  I enlighet med artikel 153 i EUF-fördraget ska unionen understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet när det gäller att förbättra arbetsmiljön samt skydda arbetstagarnas hälsa, säkerhet och arbetsvillkor. Det är viktigt att beakta den långa tid som arbetstagare vistas på sina arbetsplatser och den potentiella hälsorisk som de kan utsättas för, såsom hälsofarliga och cancerframkallande ämnen samt repetitiva rörelser, vilket leder till en stor börda i form av nedsatt arbetsförmåga och förlorade arbetsdagar, som i sin tur får följder för individen, familjen och samhället. Programmet bör också återspegla vikten av hälsa på arbetsplatsen och dess påverkan på hälso- och sjukvårdspersonal och samhällen. Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna för att ta fram ny lagstiftning i syfte att förbättra arbetstagarnas hälsotillstånd, deras arbetsvillkor och balansen mellan arbetsliv och privatliv, främja välbefinnande och bättre psykisk hälsa samt förhindra förtidspensionering på grund av dålig hälsa och dålig hantering av hälsa.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 15c (nytt)
(15c)  Programmet bör underlätta översynen av EU-Oshas mandat att främja hälsosamma och säkra arbetsplatser i hela unionen och att stödja byråns verksamhet och analys avseende arbetsmiljön. Kommissionen bör föreslå en ny strategisk EU-ram för arbetsmiljön för perioden 2021–2027 och fortsätta att uppdatera Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG12a. Programmet bör också stödja åtgärder för att underlätta människors återgång till arbetet efter längre sjukfrånvaro och för att bättre inkludera människor som är kroniskt sjuka eller har en funktionsnedsättning i arbetslivet.
12a Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker kopplade till carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50).
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa kommer det att få positiva hälsoeffekter, öka jämlikheten i hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktighet, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt mål 3 för hållbar utveckling, ”säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar”13. Programmet bör därför bidra till de åtgärder som vidtas för att uppnå dessa mål.
(16)  Hälsa är en investering och detta bör vara programmets kärna. Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa genom att förbättra sin hälsokompetens kommer det att få positiva hälsoeffekter, öka jämlikheten i hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktighet, samtidigt som trycket på de nationella hälsosystemen och budgetarna minskar. Programmet bör dessutom stödja åtgärder för att minska ojämlikhet i tillhandahållandet av hälso- och sjukvård i landsbygdsområden och avlägsna områden, inbegripet de yttersta randområdena, i syfte att uppnå tillväxt för alla. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt mål 3 för hållbar utveckling, ”säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar”13. Programmet bör därför bidra till de åtgärder som vidtas för att uppnå målen för hållbar utveckling och som därmed förbättrar bestämningsfaktorerna för hälsa och unionsmedborgarnas hälsa.
__________________
__________________
13 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Smart lagstiftning i Europeiska unionen. EU-åtgärder för hållbarhet (COM(2016)0739) av den 22 november 2016.
13 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Smart lagstiftning i Europeiska unionen. EU-åtgärder för hållbarhet (COM(2016)0739) av den 22 november 2016.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Icke-överförbara sjukdomar beror på en kombination av genetiska, fysiologiska, miljömässiga och beteendemässiga faktorer. Icke-överförbara sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, kroniska luftvägssjukdomar och diabetes är några av de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa, sjukpensionering och för tidig död i unionen, och innebär stora sociala och ekonomiska konsekvenser. För att minska effekterna av icke-överförbara sjukdomar på enskilda personer och samhället i unionen och senast 2030 uppnå mål 3.4 i målen för hållbar utveckling, att minska antalet för tidiga dödsfall i icke-överförbara sjukdomar med en tredjedel, är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och fokusera på förebyggande åtgärder i alla sektorer och politikområden, tillsammans med insatser för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen.
(17)  Icke-överförbara sjukdomar beror på en kombination av genetiska och hälsomässiga bestämningsfaktorer (fysiologiska, beteendemässiga och miljömässiga). Icke-överförbara sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, fetma, kroniska luftvägssjukdomar, diabetes, psykiska sjukdomar och neurologiska störningar är några av de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa, sjukpensionering och för tidig död i unionen, medan icke-överförbara sjukdomar stod för 87 % av de funktionsjusterade levnadsåren i unionen 2017, och innebär stora affektiva, sociala och ekonomiska konsekvenser. För att minska effekterna av icke-överförbara sjukdomar på enskilda personer och samhället i unionen och senast 2030 uppnå, i synnerhet men inte enbart, mål 3.4 i målen för hållbar utveckling, och för att minska antalet för tidiga dödsfall i icke-överförbara sjukdomar med en tredjedel, är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och fokusera på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder i alla sektorer, specialområden och politikområden, med beaktande av de flesta icke-överförbara sjukdomars sammanhängande karaktär, tillsammans med insatser för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen samt tillhandahållandet av relevanta läkemedel, och på ett stärkt genomförande av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll som är avgörande för att åstadkomma en effektiv och hållbar minskning av icke-överförbara sjukdomar som kan förebyggas. Programmet bör stödja åtgärder som syftar till att integrera psykisk hälsa i alla områden, även på arbetsplatsen och i skolor, och främja åtgärder för att bekämpa depression och självmord och få till stånd en integrativ psykvård.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  Programmet bör därför bidra till att förebygga sjukdomar under en persons hela livstid och att främja hälsa genom att ta itu med hälsoriskfaktorer, t.ex. användning av tobaksvaror och relaterade produkter, passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion och konsumtion av olaglig narkotika. Programmet bör också bidra till minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, ohälsosamma kostvanor och fysisk inaktivitet samt exponering för miljöföroreningar, och verka för miljöer som stöder en hälsosam livsstil för att komplettera medlemsstaternas åtgärder på dessa områden. Programmet bör därför bidra till målen för den europeiska gröna given, från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald.
(18)  Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är betydligt mer kostnadseffektivt än behandling, både sett till pengar och kvalitetsjusterade levnadsår, och därför bör programmet bidra till att förebygga sjukdomar under en persons hela livstid och att främja hälsa genom att ta itu med bestämningsfaktorer för hälsa, t.ex. användning av tobaksvaror och relaterade produkter, passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion, en osund matkultur, och konsumtion av olaglig narkotika och psykoaktiva substanser. För att uppnå bästa möjliga hälsostatus bör programmet ta itu med alla bestämningsfaktorer för hälsa. Hälsofrämjande, hälsoskydd och förebyggande av sjukdomar under en persons hela livstid bör utgöra programmets kärna genom att ta itu med hälsoriskfaktorer och psykiska riskfaktorer, t.ex. användning av tobaksvaror och relaterade produkter, passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion och konsumtion av narkotika och andra beroendeframkallande beteenden. Programmet bör också bidra till minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, fetma och ohälsosamma kostvanor, fysisk inaktivitet samt exponering för miljöföroreningar, och verka för miljöer som stöder en hälsosam livsstil för att komplettera medlemsstaternas åtgärder på dessa områden. Programmet bör därför bidra till en hög nivå av hälsoskydd och förebyggande under en persons hela livstid, bland annat genom att främja fysisk aktivitet, hälsosamma kostvanor och hälsoutbildning. Programmet bör också stärka och stödja genomförandet av unionens hälsorelaterade lagstiftning, inbegripet inom området miljöhälsa, och främja strategin om hälsa inom alla politikområden. Programmet bör även bidra till målen för den europeiska gröna given, från jord till bord-strategin, strategin för biologisk mångfald och kemikaliestrategin för hållbarhet.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 18a (nytt)
(18a)  Programmet bör fortsatta att stödja åtgärder på området för att minska och förebygga alkoholrelaterade skador inför en reviderad alkoholstrategi för unionen. En av programmets prioriteringar bör vara att skydda barn från alkohol.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 18b (nytt)
(18b)  Kroniska sjukdomar utgör fortfarande en stor börda för unionen. Kroniska sjukdomar utvecklas långsamt, är långvariga och ofta obotliga. Kroniska sjukdomar är i många fall kopplade till fler än en samsjuklighet, vilket gör dem ännu svårare att behandla och hantera. De har orsakat stort mänskligt lidande och också inneburit en stor börda för hälso- och sjukvårdssystemen. Många kroniska sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes, skulle dock kunna förebyggas genom hälsosamma livsstilsval, medan andra sjukdomar, till exempel neurologiska sjukdomar, kan hanteras genom att insjuknandet bromsas upp om de upptäcks tidigt eller genom att man hjälper patienter att må så bra som möjligt och vara aktiva längre. Unionen och medlemsstaterna kan därför avsevärt minska medlemsstaternas börda genom att samarbeta för att uppnå en bättre och mer effektiv hantering av sjukdomar, och programmet bör stödja åtgärder inom detta område. Programmet bör stödja utvecklingen av specifika europeiska riktlinjer för förebyggande och hantering av sjukdom vad gäller både överförbara och icke-överförbara sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar, luftvägssjukdomar och diabetes.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i medlemsstaterna efter hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorerna är desamma som för många andra icke-överförbara sjukdomar, och de flesta skulle må bra av att förebygga och begränsa dessa faktorer. Kommissionen har 2020 tillkännagivit en europeisk plan för cancerbekämpning som omfattar hela sjukdomsförloppet från förebyggande och tidig behandling till behandling och livskvalitet för patienter och överlevare. Åtgärderna bör omfattas av programmet och av forskningsuppdraget om cancer i Horisont Europa.
(19)  Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i medlemsstaterna efter hjärt- och kärlsjukdomar. Cancer orsakas av många faktorer och kräver därför ett nytt förebyggande paradigm som tar itu med individuella bestämningsfaktorer för hälsa (genetik, livsstil) och bredare bestämningsfaktorer (på befolkningsnivå) som är kopplade till yrkes- och miljöfaktorer samt faktorer relaterade till social exponering. Riskfaktorerna är desamma som för många andra icke-överförbara sjukdomar, och de flesta skulle må bra av att förebygga och begränsa dessa faktorer. Näringsfattig kost, brist på fysisk aktivitet, fetma, tobak och alkohol är riskfaktorer för flera andra kroniska sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, och därför bör cancerförebyggande program genomföras inom ramen för ett integrerat program för förebyggande av kroniska sjukdomar. Kommissionen har 2020 tillkännagivit en europeisk plan för cancerbekämpning som omfattar varje viktigt stadium av sjukdomen: förebyggande, diagnos, behandling, livet som canceröverlevare, återintegrering och palliativ vård och smärtlindring. Programmet bör främja åtgärder som kompletterar den europeiska planen för cancerbekämpning och därigenom förbättrar cancerpatienternas livskvalitet. Åtgärderna bör omfattas av programmet och av forskningsuppdraget om cancer i Horisont Europa, i synnerhet av initiativ som stöder planens mål på medellång och lång sikt, och hanterar cancerns gemensamma riskfaktorer och synergier med andra icke-överförbara sjukdomar.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Programmet kommer att samverka med och komplettera annan EU-politik och andra EU-program och EU-fonder, t.ex. åtgärder som genomförs inom ramen för programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, rescEU-reserven inom ramen för unionens civilskyddsmekanism, instrumentet för krisstöd, Europeiska socialfonden + (ESF +, inklusive när det gäller synergieffekter för att bättre skydda miljontals arbetstagares hälsa och säkerhet i EU), inklusive delen för sysselsättning och social innovation (EaSI), InvestEU-fonden, programmet för den inre marknaden, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), faciliteten för återhämtning och resiliens inklusive reformverktyget, Erasmus, Europeiska solidaritetskåren, stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) och EU:s instrument för yttre åtgärder, såsom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen. När så är lämpligt kommer gemensamma regler att fastställas för att säkerställa att fonderna är samstämmiga och kompletterar varandra, samtidigt som man ser till att särdragen i dessa politikområden respekteras, och med avseende på en anpassning till dessa politikområdens och fonders strategiska krav, t.ex. de nödvändiga villkoren i Eruf och ESF+.
(20)  Programmet kommer att samverka med och komplettera annan EU-politik och andra EU-program och EU-fonder, t.ex. åtgärder som genomförs inom ramen för programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, rescEU-reserven inom ramen för unionens civilskyddsmekanism, instrumentet för krisstöd, Europeiska socialfonden + (ESF +, inklusive när det gäller synergieffekter för att bättre skydda miljontals arbetstagares hälsa och säkerhet i EU), inklusive delen för sysselsättning och social innovation (EaSI), InvestEU-fonden, programmet för den inre marknaden, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), inklusive Interreg, faciliteten för återhämtning och resiliens inklusive reformverktyget, Erasmus, Europeiska solidaritetskåren, stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) och EU:s instrument för yttre åtgärder, såsom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen. När så är lämpligt kommer gemensamma regler att fastställas för att säkerställa att fonderna är samstämmiga och kompletterar varandra, och undvika överlappningar eller dubbelfinansiering, samtidigt som man ser till att särdragen i dessa politikområden respekteras, och med avseende på en anpassning till dessa politikområdens och fonders strategiska krav, t.ex. de nödvändiga villkoren i Eruf och ESF+
Ändring 249
Förslag till förordning
Skäl 20a (nytt)
(20a)   Programmet bör bidra till inrättandet av en reserv för hälsokrisnödvändiga produkter, såsom viktiga läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter, i synergi och komplementaritet med rescEU, instrumentet för krisstöd, resiliensinstrumentet och med unionens övriga politik, program och fonder.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  I enlighet med artikel 114 i EUF-fördraget bör en hög hälsoskyddsnivå säkerställas genom den lagstiftning som unionen antar för att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. På grundval av artikel 114 och artikel 168.4 c i EUF-fördraget har ett omfattande unionsregelverk utarbetats som garanterar höga kvalitets- och säkerhetsnormer för läkemedel och medicintekniska produkter. Med tanke på det ökande vårdbehovet har medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem problem när det gäller tillgången till ekonomiskt överkomliga läkemedel och medicintekniska produkter. För att säkerställa ett bättre folkhälsoskydd och säkerhet och egenmakt för patienterna i unionen är det viktigt att patienter och hälso- och sjukvårdssystem har tillgång till högkvalitativa hälso- och sjukvårdsprodukter och kan dra full nytta av dem.
(21)  I enlighet med artikel 114 i EUF-fördraget bör en hög hälsoskyddsnivå säkerställas genom den lagstiftning som unionen antar för att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. På grundval av artikel 114 och artikel 168.4 c i EUF-fördraget har ett omfattande unionsregelverk utarbetats som garanterar höga kvalitets- och säkerhetsnormer för läkemedel och medicintekniska produkter. Med tanke på det ökande vårdbehovet har medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem problem när det gäller tillgången till ekonomiskt överkomliga läkemedel och medicintekniska produkter. För att säkerställa ett bättre folkhälsoskydd och säkerhet och egenmakt för patienterna i unionen är det viktigt att patienter och hälso- och sjukvårdssystem har tillgång till hållbara, effektiva, jämlika och högkvalitativa hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet i ett gränsöverskridande sammanhang, och kan dra full nytta av dem, baserat på transparent, konsekvent, patientorienterad läkemedelsinformation.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Programmet bör därför stödja åtgärder för att övervaka brister på läkemedel, medicintekniska produkter och andra hälso- och sjukvårdsprodukter och för att säkerställa ökad tillgång till dessa produkter till överkomligt pris, och samtidigt begränsa leveranskedjornas beroende av tredjeländer. För att hantera ej tillgodosedda medicinska behov bör programmet särskilt ge stöd till kliniska prövningar för att påskynda utveckling, godkännande och tillgång till innovativa och effektiva läkemedel, främja incitament för att utveckla sådana läkemedel som antimikrobiella läkemedel och främja en digital omvandling av hälsovårdsprodukter och plattformar för övervakning och insamling av läkemedelsinformation.
(22)  Programmet bör stödja utvecklingen av ett europeiskt övervaknings-, rapporterings- och notifieringssystem för brister på läkemedel, medicintekniska produkter, vacciner, diagnosverktyg och andra hälso- och sjukvårdsprodukter, för att undvika fragmentering av den inre marknaden och för att säkerställa ökad tillgång till dessa produkter till överkomligt pris, och samtidigt begränsa leveranskedjornas beroende av tredjeländer. Programmet bör därför uppmuntra produktion av läkemedel och medicintekniska produkter inom unionen. För att hantera ej tillgodosedda medicinska behov bör programmet särskilt ge stöd till klinisk och verklig evidensgenerering för att möjliggöra utveckling, godkännande, utvärdering av och tillgång till innovativa och effektiva läkemedel, inbegripet generiska läkemedel och biosimilarer, medicintekniska produkter och behandling, främja forskning och utveckling av nya läkemedel, med särskild tonvikt på antimikrobiella läkemedel och vacciner för att bekämpa antimikrobiell resistens och sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination, främja incitament för att öka produktionskapaciteten för antimikrobiella läkemedel, individanpassad behandling och vaccinering, och främja en digital omvandling av hälsovårdsprodukter och plattformar för övervakning och insamling av läkemedelsinformation. Programmet bör också stärka beslutsfattandet om läkemedel genom att möjliggöra tillgång till och analys av verkliga hälso- och sjukvårdsuppgifter från lagstiftare och organ för utvärdering av medicinska metoder. Programmet bör också bidra till att säkerställa att forskningsresultat används på bästa sätt och till att underlätta användning, utökning och spridning av hälsoinnovation inom hälso- och sjukvårdssystem och klinisk praxis.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 22a (nytt)
(22a)   Det bör fastställas en harmoniserad definition på unionsnivå av termerna ”brist”, ”spänning”, ”försörjningsavbrott”, ”lagerbrist” och ”hamstring”. Kommissionen bör sträva efter att utveckla sådana harmoniserade definitioner i nära samarbete med medlemsstaterna och alla berörda parter, inbegripet patientorganisationer. Dessutom bör kommissionen framför allt stärka den definition av ”brist” som föreslogs 2019 av den gemensamma arbetsgruppen från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och cheferna för läkemedelsmyndigheterna.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Eftersom en optimal användning av läkemedel, i synnerhet antimikrobiella läkemedel, gagnar både patienter och hälso- och sjukvårdssystemen bör programmet främja en återhållsam och effektiv användning av dem. I överensstämmelse med den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens14 som antogs i juni 2017 på medlemsstaternas begäran och med tanke på erfarenheterna av sekundära bakterieinfektioner med anknytning till covid-19 är det viktigt att programmet stöder åtgärder för återhållsam användning av antimikrobiella läkemedel till människor, djur och grödor, inom ramen för en integrerad strategi för patientsäkerhet och för att förebygga felbehandling.
(23)  Eftersom en optimal användning av läkemedel, i synnerhet antimikrobiella läkemedel, gagnar både patienter och hälso- och sjukvårdssystemen bör programmet främja en återhållsam och effektiv användning av dem. I överensstämmelse med den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens14 som antogs i juni 2017 på medlemsstaternas begäran och med tanke på att infektioner och sepsis orsakade av antibiotikaresistenta bakterier ligger bakom en stor del av dödstalen i unionen är det viktigt att programmet stöder åtgärder för återhållsam användning av antimikrobiella läkemedel till människor, djur och grödor, och åtgärder som inbegriper användning av antibiotikafria integrativa behandlingar, inom ramen för en integrerad strategi för patientsäkerhet och för att förebygga felbehandling. Programmet bör stödja övervakningsprogram avseende användningen av antimikrobiella läkemedel och antimikrobiell resistens och stödet till genomförandet av lokala, regionala och nationella planer för att bekämpa antimikrobiell resistens med stöd av evidensbaserade strategier och delning av god praxis inom unionen.
__________________
__________________
14 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens, COM(2017)0339, 29.6.2017.
14 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens, COM(2017)0339, 29.6.2017.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Eftersom miljöföroreningar som orsakas av humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel är ett växande miljöproblem som kan påverka folkhälsan, bör programmet främja åtgärder för att stärka bedömning och lämplig hantering av miljörisker i samband med tillverkning, användning och bortskaffande av läkemedel i enlighet med Europeiska unionens strategi för läkemedel i miljön15.
(24)  Eftersom föroreningar som orsakas av humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel är ett växande miljöproblem som kan påverka folkhälsan, bör programmet främja åtgärder för att stärka bedömning och lämplig hantering av miljörisker i samband med tillverkning, användning och bortskaffande av läkemedel i enlighet med Europeiska unionens strategi för läkemedel i miljön15.
__________________
__________________
15 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska unionens strategi om läkemedel i miljön, COM(2019)0128, 11.3.2019.
15 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska unionens strategi om läkemedel i miljön, COM(2019)0128, 11.3.2019.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Unionens hälsoskyddslagstiftning har en omedelbar inverkan på folkhälsan, människors vardag, hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och resiliens samt en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (läkemedel, medicintekniska produkter och ämnen av mänskligt ursprung), för tobak, för patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård och för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Programmet bör därför stödja utveckling, genomförande och efterlevnad av unionens hälsoskyddslagstiftning och tillhandahålla jämförbara och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet till grund för beslutsfattande och övervakning.
(25)  Unionens hälsoskyddslagstiftning har en omedelbar inverkan på folkhälsan och säkerheten, människors vardag, hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och resiliens samt en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (läkemedel, medicintekniska produkter och ämnen av mänskligt ursprung), för tobak, för patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård och för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Programmet bör därför stödja utveckling, genomförande och efterlevnad av unionens hälsoskyddslagstiftning och, tillsammans med viktiga partner som EMA och ECDC, tillhandahålla opartiska, jämförbara och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet, inbegripet reella hälso- och sjukvårdsuppgifter som samlas in lokalt i Europa genom en väldefinierad homogen metod, för att stödja beslutsfattande och övervakning, fastställa mål och utveckla verktyg för att mäta framsteg.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  Samarbetet över gränserna om tillhandahållande av hälso- och sjukvård till patienter som förflyttar sig mellan medlemsstaterna, samarbetet om utvärdering av medicinska metoder och de europeiska referensnätverken är exempel på områden där integrerat arbete mellan medlemsstaterna har visat sig ha ett starkt mervärde och stor potential att öka effektiviteten i hälso- och sjukvårdssystemen och därigenom förbättra hälsan i allmänhet. Programmet bör därför stödja verksamhet som möjliggör sådant integrerat och samordnat arbete, som också syftar till att främja genomförandet av verksamhet med stor genomslagskraft som syftar att på effektivast möjliga sätt fördela de tillgängliga resurserna till den berörda befolkningen och de berörda områdena för att maximera effekterna av dem.
(26)  Samarbetet över gränserna om tillhandahållande av hälso- och sjukvård till patienter som förflyttar sig mellan medlemsstaterna eller bor i gränsregioner, samarbetet om utvärdering av medicinska metoder och de europeiska referensnätverken är exempel på områden där integrerat arbete mellan medlemsstaterna har visat sig ha ett starkt mervärde och stor potential att öka effektiviteten i hälso- och sjukvårdssystemen och därigenom förbättra hälsan i allmänhet. Programmet bör därför syfta till att säkerställa att sådant integrerat och samordnat arbete utvecklas och genomförs till sin fulla potential inom områden såsom utvärderingar av medicinska metoder och de europeiska referensnätverken. Målet med detta arbete skulle vara att främja genomförandet av verksamhet med stor genomslagskraft som syftar till att på effektivast möjliga sätt fördela de tillgängliga resurserna till relevanta grupper i befolkningen och relevanta områden för att maximera effekterna av dem.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 26a (nytt)
(26a)  Solidaritet och enhet tillhör unionens principer, och programmet bör säkerställa att unionen har en enhetlig strategi för att bekämpa gränsöverskridande hälsohot. För att reagera på hot mot folkhälsan bör programmet enligt artikel 168 i EUF-fördraget stödja inrättandet av en europeisk mekanism för hälsoinsatser, som samordnas av ECDC och leds av kommissionsledamoten med ansvar för hälsofrågor och kommissionsledamoten med ansvar för krishantering, i full samordning med EU:s övriga hälso- och sjukvårdsmyndigheter. Denna mekanism med sina egna medicinska resurser från unionens förstärkta civilskyddsmekanism bör vara utrustad med en beredskapsplan för pandemier, för att åstadkomma en samordnad insats och ha kapacitet att snabbt utöka insatsen vid framtida hälsokriser, baserat på standardiserad information.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  De europeiska referensnätverken, som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU16, är virtuella nätverk som omfattar vårdgivare i hela EU. Syftet är att underlätta diskussioner om svåra eller sällsynta sjukdomar och tillstånd som kräver specialistvård och omfattande kunskap och resurser. Eftersom nätverken kan förbättra tillgången till diagnoser och tillhandahållandet av högkvalitativ hälso- och sjukvård till patienter med sällsynta tillstånd och kan fungera som kontaktpunkter för medicinsk utbildning och forskning och spridning av information, bör programmet bidra till att öka nätverksarbetet genom de europeiska referensnätverken och andra gränsöverskridande nätverk. Man bör överväga att utvidga de europeiska referensnätverken att de förutom sällsynta sjukdomar också omfattar överförbara och icke-överförbara sjukdomar som cancer.
(27)  De europeiska referensnätverken, som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU16, är virtuella nätverk som omfattar vårdgivare i hela EU. Syftet är att underlätta diskussioner om svåra eller sällsynta sjukdomar och tillstånd som kräver specialistvård och omfattande kunskap och resurser. De europeiska referensnätverken är en banbrytande plattform som erbjuder en unik möjlighet och som, baserat på innovativ användning och utbyte av kunskap och hälsouppgifter över gränserna, syftar till att förbättra diagnosen och vården av personer som lever med sällsynta eller komplexa sjukdomar. Programmet bör därför tillhandahålla tillräcklig finansiering för att stödja samordning och samarbete mellan både befintliga och framtida europeiska referensnätverk genom bidrag eller andra ändamålsenliga instrument. Det bör öka den nuvarande finansieringen för att säkerställa att de europeiska referensnätverken uppfyller de mål som anges i deras uppdrag. Eftersom nätverken kan förbättra tillgången till diagnoser och tillhandahållandet av högkvalitativ hälso- och sjukvård till patienter med sällsynta tillstånd och kan fungera som kontaktpunkter för medicinsk utbildning och forskning och spridning av information, bör programmet dessutom bidra till att öka nätverksarbetet genom de europeiska referensnätverken och andra gränsöverskridande nätverk. Man bör överväga att stärka de europeiska referensnätverken, stödja inrättandet av nya europeiska referensnätverk för att täcka infektionssjukdomar, komplicerade graviditeter samt sällsynta och komplexa psykiska sjukdomar. Stärkta europeiska referensnätverk kan spela en viktig roll när det gäller att stödja antagandet av en gemensam nyligen utvecklad ram för screening på unionsnivå, med utgångspunkt i kriterier och mekanismer för urval av sjukdomar, i syfte att överbrygga befintliga ojämlikheter i fråga om screeningtäckning i medlemsstaterna. Programmet bör också beakta utvecklingen av expertnätverk på området överförbara och icke-överförbara sjukdomar, inbegripet cancer och barncancer, hjärt- och kärlsjukdomar, kroniska luftvägssjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa, neurodegenerativa sjukdomar och andra allvarliga kroniska sjukdomar, samt på området för hantering av hälsokriser.
__________________
__________________
16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 4.4.2011, s. 45).
16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 4.4.2011, s. 45).
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
(27a)  De europeiska referensnätverken står inför stora utmaningar när det gäller att säkerställa att de är ekonomiskt hållbara och kan drivas effektivt inom och mellan nationella hälso- och sjukvårdssystem, vilket Europeiska revisionsrätten betonar i sin särskilda rapport nr 07/2019: ”EU:s åtgärder för gränsöverskridande hälso- och sjukvård”16a.
___________________
16a EUT C 192, 7.6.2019, s. 5.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  För att optimera mervärdet och effekterna av investeringar som helt eller delvis finansieras genom unionens budget bör synergieffekter eftersträvas i synnerhet mellan programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram, även program med delad förvaltning. För att maximera dessa synergieffekter bör man säkerställa att det finns viktiga möjliggörande mekanismer, t.ex. kumulativa finansiering inom en åtgärd från programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram, förutsatt att den kumulativa finansieringen inte överstiger de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden. För detta ändamål bör det i denna förordning fastställas lämpliga regler, särskilt avseende möjligheten att redovisa samma kostnad eller utgifter proportionellt för programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram.
(30)  För att optimera mervärdet och effekterna av investeringar som helt eller delvis finansieras genom unionens budget bör synergieffekter eftersträvas i synnerhet mellan programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram, även program med delad förvaltning, i synnerhet Interreg-programmet som redan hanterar gränsöverskridande samarbete på hälsoområdet och bidrar till att underlätta gränsöverskridande rörlighet för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal och till att utveckla tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet genom användning av gemensam utrustning, delade tjänster och gemensamma anläggningar i gränsöverskridande områden. För att maximera dessa synergieffekter och undvika dubbelarbete bör man säkerställa att det finns viktiga möjliggörande mekanismer, t.ex. kumulativa finansiering inom en åtgärd från programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram, förutsatt att den kumulativa finansieringen inte överstiger de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden. För detta ändamål bör det i denna förordning fastställas lämpliga regler, särskilt avseende möjligheten att redovisa samma kostnad eller utgifter proportionellt för programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram, vilket garanterar detaljerad och transparent rapportering.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  Med tanke på särdragen hos de mål och åtgärder som omfattas av programmet är de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i vissa fall bäst lämpade att genomföra verksamhet med anknytning till programmet. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel 195 i budgetförordningen, och bidrag bör beviljas till sådana myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.
(31)  Med tanke på särdragen hos de mål och åtgärder som omfattas av programmet är de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i vissa fall bäst lämpade att genomföra verksamhet med anknytning till programmet. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel 195 i budgetförordningen, och bidrag bör beviljas till sådana myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs. Investeringar från programmet bör genomföras i nära samarbete med medlemsstaterna, i synnerhet inom områden som hör till medlemsstaternas befogenheter.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 31a (nytt)
(31a)  För att säkerställa att vart och ett av dessa mål genomförs på unionsnivå bör kommissionen öka budgeten och lägga fram ett förslag för att stärka mandaten för EDCD och EMA, som redan arbetar för att nå vissa av målen i programmet EU för hälsa på sin nivå, och de bör ha en större roll i genomförandet av programmet.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  Med tanke på unionens gemensamma solidariska värderingar om rättvis och allmän tillgång till bra hälso- och sjukvård som grund för unionens politik på detta område, och eftersom unionen har en central roll för att påskynda framstegen när det gäller globala hälsoutmaningar19, bör programmet stödja unionens bidrag till internationella och globala hälsoinitiativ för en bättre hälsa, minskad ojämlikhet och ökat skydd mot globala hot mot hälsan.
(33)  Med tanke på unionens gemensamma solidariska värderingar om tillgänglig, rättvis och allmän tillgång till bra hälso- och sjukvård, inbegripet i ett gränsöverskridande sammanhang, som grund för unionens politik på detta område, och eftersom unionen har en central roll för att påskynda framstegen när det gäller globala hälsoutmaningar19, bör programmet stödja unionens bidrag till internationella och globala hälsoinitiativ för en bättre hälsa, minskad ojämlikhet och ökat skydd mot globala hot mot hälsan.
__________________
__________________
19 Rådets slutsatser om EU:s roll i det globala hälsoarbetet från det 3011:e mötet i rådet (utrikes frågor) den 10 maj 2010 i Bryssel.
19 Rådets slutsatser om EU:s roll i det globala hälsoarbetet från det 3011:e mötet i rådet (utrikes frågor) den 10 maj 2010 i Bryssel.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 34
(34)  För att man ska kunna maximera ändamålsenligheten och effektiviteten för åtgärder på unionsnivå och internationell nivå bör det utvecklas samarbete med relevanta internationella organisationer, såsom FN och dess specialiserade organ, i synnerhet WHO, och Världsbanken samt med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att genomföra programmet. I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU20 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.
(34)  För att man ska kunna maximera ändamålsenligheten och effektiviteten för åtgärder på unionsnivå och internationell nivå bör det utvecklas samarbete med medlemsstaterna och med relevanta internationella organisationer, såsom FN och dess specialiserade organ, i synnerhet WHO, och Världsbanken samt med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att genomföra programmet. I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU20 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.
__________________
__________________
20 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
20 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 34a (nytt)
(34a)  Programmet bör garantera ett starkt deltagande från det civila samhället, i synnerhet patientorganisationer, och akademiker, i synnerhet hälso- och sjukvårdspersonalens föreningar, för att säkerställa en balanserad representation och deltagande i uppnåendet av folkhälsomål. Europeiska hälsoorganisationer bör bidra till genomförandet och utvärderingen av programmet.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 34b (nytt)
(34b)  För att få till stånd ett enhetligt genomförande av åtgärderna i programmet bör en styrgrupp för EU för hälsa inrättas.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 39a (nytt)
(39a)  Enligt WHO påverkar klimatförändringarna de sociala och miljömässiga bestämningsfaktorerna för hälsa, inbegripet ren luft, säkert dricksvatten, tillräckligt med mat och säkra bostäder, och mellan 2030 och 2050 förväntas ytterligare 250 000 människor att dö per år av undernäring, malaria, diarré och värmestress, med extremt höga lufttemperaturer som direkt bidrar till dödsfall, särskilt bland äldre och sårbara individer. Översvämningar, värmeböljor, torka och bränder gör att klimatförändringar har en betydande inverkan på folkhälsan, bland annat i form av undernäring, hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar samt vektorburna infektioner.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  Programmet kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av det.
(40)  Programmet kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 30 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av det.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 40a (nytt)
(40a)  Med tanke på betydelsen av att uppnå jämställdhet bör detta program bidra till att integrera jämställdhet i unionens politik. Det bör använda verktyg för jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering för att säkerställa att hälsokriser bemöts på ett genusmedvetet och genusförändrande sätt och att kvinnors och flickors särskilda hälsobehov tillgodoses under och efter en hälsokris.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 43
(43)  Med tanke på arten och den potentiella omfattningen av gränsöverskridande hot mot människors hälsa kan målet att skydda människor i unionen mot sådana hot och att öka krisförebyggande och krisberedskap inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand. I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen kan åtgärder på unionsnivå också vidtas för att stödja medlemsstaternas insatser för att uppnå en hög skyddsnivå för folkhälsan, förbättra tillgången i unionen till ekonomiskt överkomliga läkemedel, medicintekniska produkter och andra krisnödvändiga produkter, stödja innovation och stödja integrerat och samordnat arbete och genomförande av bästa praxis bland medlemsstaterna samt öka jämlikheten i fråga om tillgång till hälso- och sjukvård i hela EU på ett sätt som skapar effektivitetsvinster och mervärde som inte kan uppnås genom åtgärder på nationell nivå, samtidigt som medlemsstaternas behörighet och ansvar på de områden som omfattas av programmet respekteras. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(43)  Med tanke på arten och den potentiella omfattningen av gränsöverskridande hot mot människors hälsa kan målet att skydda människor i unionen mot sådana hot och att öka krisförebyggande och krisberedskap inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand. I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen bör åtgärder på unionsnivå också vidtas för att stödja medlemsstaternas insatser för att uppnå en hög skyddsnivå för folkhälsan, förbättra tillgången i unionen på mer hållbara, accepterade, åtkomliga, säkra och ekonomiskt överkomliga läkemedel, medicintekniska produkter och andra hälsokrisnödvändiga produkter och tjänster, stödja innovation och stödja integrerat och samordnat arbete och genomförande av bästa praxis bland medlemsstaterna och bland deras regioner samt åtgärda ojämlikhet och orättvisor i fråga om tillgång till hälso- och sjukvård i hela EU på ett sätt som skapar effektivitetsvinster och mervärde som inte kan uppnås genom åtgärder på nationell nivå, samtidigt som medlemsstaternas behörighet och ansvar på de områden som omfattas av programmet respekteras. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 3
3.  hälsokris: kris eller allvarlig incident till följd av ett hot som har mänskligt, animaliskt, vegetabiliskt, livsmedelsmässigt eller miljömässigt ursprung som har en hälsodimension och som kräver omedelbara åtgärder från myndigheternas sida.
3.   hälsokris: kris eller allvarlig incident till följd av ett hot som har mänskligt, animaliskt, vegetabiliskt, livsmedelsmässigt, kemiskt, biologiskt, radiologiskt, nukleärt, miljömässigt eller okänt ursprung, som har en hälsodimension och som kräver omedelbara åtgärder från myndigheternas sida.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 4
4.  krisnödvändiga produkter: produkter och substanser som i samband med en hälsokris är nödvändiga för att förebygga, diagnosticera eller behandla en sjukdom och dess konsekvenser, inklusive men inte begränsat till läkemedel, inklusive vacciner, och deras intermediärer, aktiva farmaceutiska substanser och insatsvaror, medicintekniska produkter, sjukhusutrustning, medicinsk utrustning (såsom respiratorer, skyddskläder, skyddsutrustning samt material och verktyg för diagnos), personlig skyddsutrustning, desinfektionsmedel och deras intermediärer och insatsvaror som är nödvändiga för att framställa dem.
4.  krisnödvändiga produkter: produkter, verktyg och substanser som i samband med en hälsokris är nödvändiga för att förebygga, diagnosticera eller behandla en sjukdom och dess konsekvenser samt för monitorering och epidemiologisk övervakning av sjukdomar och infektioner, inklusive men inte begränsat till läkemedel, inklusive vacciner, och deras intermediärer, aktiva farmaceutiska substanser och insatsvaror, medicintekniska produkter, sjukhusutrustning, medicinsk utrustning (såsom respiratorer, skyddskläder, skyddsutrustning samt material och verktyg för diagnos), personlig skyddsutrustning, desinfektionsmedel och deras intermediärer och insatsvaror som är nödvändiga för att framställa dem.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 5
5.  One health-modell: modell som utgår från att människors och djurs hälsa är sammankopplade, att sjukdomar kan överföras mellan människor och djur och därför måste hanteras hos båda och att miljön är den sammankopplande länken mellan människor och djur.
5.  One health-modell: modell som utgår från att människo-, djur- och miljösfären är sammankopplade och att sjukdomar kan överföras från en pelare till en annan och därför måste hanteras utifrån en helhetssyn.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9
9.  allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa: en livshotande eller i andra avseenden allvarlig fara för hälsan av biologiskt, kemiskt, miljömässigt eller okänt ursprung som sprids eller medför en betydande risk för spridning över medlemsstaternas nationella gränser, och som kan kräva samordning på unionsnivå för att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska kunna säkerställas.
9.  allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa: en livshotande eller i andra avseenden allvarlig fara för hälsan av biologiskt, kemiskt, radiologiskt, nukleärt, miljömässigt eller okänt ursprung som sprids eller medför en betydande risk för spridning över medlemsstaternas nationella gränser, och som kan kräva samordning på unionsnivå för att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska kunna säkerställas.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9a (nytt)
9a.  hälsa inom alla politikområden: en modell för utveckling, genomförande och översyn av offentlig politik, oavsett sektor, genom vilken man beaktar beslutens hälsoeffekter och strävar efter att uppnå synergier och undvika skadliga hälsokonsekvenser av sådan politik i syfte att förbättra befolkningens hälsa och jämlikheten i fråga om hälsa.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9b (nytt)
9b.  bestämningsfaktorer för hälsa: en rad faktorer, såsom beteendemässiga, biologiska, socioekonomiska och miljömässiga, som påverkar en persons hälsotillstånd.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 3 – inledningen
Programmet ska uppnå följande allmänna mål, i förekommande fall i enlighet med One health-modellen:
Programmet ska uppnå följande allmänna mål, i förekommande fall i enlighet med modellen ”hälsa inom alla politikområden”:
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1
1.  Skydda människor i unionen mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
1.  Förbättra och främja hälsan i unionen genom att stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, minska ojämlikheten i fråga om hälsa och säkerställa jämlik och fullständig tillgång till hälsa.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1a (ny)
1a.   Skydda människor i unionen mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot samt stödja utveckling och genomförande av beredskaps- och samordningsinsatser inom och mellan medlemsstaterna i samband med hälsokriser.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2
2.  Förbättra tillgången i unionen till läkemedel, medicintekniska produkter och andra krisnödvändiga produkter, bidra till att göra dem överkomliga i pris samt stödja innovation.
2.  Stödja befintlig och framtida unionslagstiftning och unionspolitik för att bland annat återupprätta oberoendet på läkemedelsområdet, åtgärda brister, göra hälso- och sjukvård och tillhörande tjänster i unionen mer tillgängliga, åtkomliga och ekonomiskt överkomliga och stödja forskning och innovation samt utveckling inom hälsa och hälso- och sjukvård utan att skapa dubbelarbete inom andra program, däribland Horisont Europa.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 3
3.  Stärka hälso- och sjukvårdssystemen och hälso- och sjukvårdspersonalen, bl.a. genom digital omvandling och ett mer integrerat och samordnat arbete mellan medlemsstaterna, kontinuerlig tillämpning av bästa praxis och utbyte av uppgifter, för att öka den allmänna nivån på folkhälsan.
3.  Stärka hälso- och sjukvårdssystemen och deras hållbarhet samt hälso- och sjukvårdspersonalen, bl.a. genom digital omvandling och ett mer integrerat och samordnat arbete mellan medlemsstaterna, bl.a. på nationell, regional och lokal nivå, genom kontinuerlig tillämpning av bästa praxis och genom utbyte av jämförbara och samkörbara uppgifter, i syfte att öka den allmänna nivån på folkhälsan och hälsokompetensen och göra hälso- och sjukvårdssystemen mer motståndskraftiga och reaktiva.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 4 – inledningen
De allmänna mål som avses i artikel 3 ska uppnås genom följande särskilda mål, i förekommande fall i enlighet med One health-modellen:
De allmänna mål som avses i artikel 3 ska uppnås genom följande särskilda mål, i förekommande fall i enlighet med modellen ”hälsa inom alla politikområden”:
Ändring 226
Förslag till förordning
Artikel 4 – led 1
1.  Förstärka unionens förmåga att förebygga, ha beredskap inför och reagera på allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och att hantera hälsokriser, t.ex. genom samordning, tillhandahållande och utnyttjande av hälso- och sjukvårdskapacitet i krissituationer, insamling av uppgifter och övervakning.
1.  Förstärka unionens förmåga att förebygga, ha beredskap inför och snabbt reagera på allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och att hantera hälsokriser, t.ex. genom samordning, tillhandahållande och utnyttjande av hälso- och sjukvårdskapacitet i krissituationer, insamling av uppgifter och övervakning, samordning av stresstester för de nationella hälso- och sjukvårdssystemen samt utveckling av standarder för högkvalitativ hälso- och sjukvård.
Ändring 250
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1– led 2
(2)  Säkerställa att det i unionen finns tillgång till reserver eller lager av krisnödvändiga produkter och en reserv av hälso- och sjukvårdspersonal och stödpersonal som kan mobiliseras vid en kris.
(2)  I synergi med unionens övriga instrument, program och fonder, stödja åtgärder som gör att hälso- och sjukvårdspersonal och stödpersonal kan mobiliseras vid en kris, såsom personal vid Europeiska sjukvårdsstyrkan, bland annat genom att förbättra personalutbildningen och uppdatera personalens kunskaper, och stödja åtgärder som bidrar till att det i unionen, under en kris, finns tillgång till hälsokrisnödvändiga produkter, såsom viktiga läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3
3.  Stödja åtgärder för att säkerställa adekvat tillgång och åtkomst till ekonomiskt överkomliga krisnödvändiga produkter och andra nödvändiga hälso- och sjukvårdsartiklar.
3.  Stärka den europeiska läkemedelsmarknaden för att på ett hållbart sätt säkerställa tillgång och åtkomst till ekonomiskt överkomliga läkemedel, e-hälsolösningar, medicintekniska produkter och andra nödvändiga hälso- och sjukvårdsrelaterade artiklar och krisnödvändiga medicinska produkter.
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led 4
(4)  Stärka hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet, tillgänglighet, hållbarhet och resiliens, t.ex. genom stöd till digital omvandling, användning av digitala verktyg och tjänster, systemreformer, genomförande av nya vårdmodeller och allmän hälso- och sjukvård samt ökad jämlikhet i hälsa.
(4)  Stärka hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet, tillgänglighet, hållbarhet och resiliens, t.ex. genom stöd till digital omvandling, däribland upprättande och förverkligande av ett europeiskt hälsodataområde, systemreformer, genomförande av nya vårdmodeller, förbättra den jämlika tillgången i god tid till högkvalitativ, hållbar, ekonomiskt överkomlig, personcentrerad, resultatbaserad hälso- och sjukvård och relaterade vårdtjänster, åstadkomma en allmän hälso- och sjukvård som omfattar tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och därtill hörande rättigheter, och minska ojämlikheter och orättvisor i fråga om hälsa.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4a (ny)
4a.  Stärka innovationen i unionen för att säkerställa utveckling och användning av nästa generations läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter för att möta växande hälso- och sjukvårdsrelaterade utmaningar och förväntningar.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5
5.  Stödja åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att förebygga sjukdomar, att främja hälsa, patienternas rättigheter och gränsöverskridande hälso- och sjukvård samt att främja spetskompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal.
5.  Stödja åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att främja sjukdomsförebyggande arbete, screening och tidig diagnos, genomföra hälsofrämjande åtgärder, ta itu med bestämningsfaktorer för hälsa samt förbättra hälsokompetensen, patienternas rättigheter, patientsäkerheten och den gränsöverskridande hälso- och sjukvården.
Ändring 245
Förslag till förordning
Artikel 4 – led 6
(6)  Stödja åtgärder för övervakning, förebyggande, diagnos och behandling och vård av icke-överförbara sjukdomar, särskilt cancer.
(6)  Stödja åtgärder för övervakning, förebyggande, diagnos och behandling och vård av icke-överförbara sjukdomar, tidig diagnos av neurogenerativa sjukdomar och andra hjärnsjukdomar, och särskilt cancer.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 6a (ny)
6a.  Stärka unionens kamp mot cancer, i synergi med den europeiska planen för cancerbekämpning, bl.a. genom att stödja åtgärder för övervakning, förebyggande, tidig diagnos samt behandling och vård av cancer, däribland barncancer, och genom att stödja inrättandet av Europeiska cancerinstitutet.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 6b (ny)
6b.  Stärka kampen mot överförbara sjukdomar och hälsohot.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 6c (ny)
6c.  Ta itu med vaccinationsmotstånd och stödja åtgärder för att utrota sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination, däribland cancer.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 7
7.  Främja och stödja återhållsam och effektiv användning av läkemedel, särskilt antimikrobiella läkemedel, och miljövänligare produktion och bortskaffande av läkemedel och medicintekniska produkter.
7.  Främja och stödja välinformerad, återhållsam och effektiv användning av läkemedel, särskilt antimikrobiella läkemedel, utveckling av läkemedel som på grund av sina egenskaper är mindre skadliga för miljön, miljövänligare produktion av läkemedel och miljövänligt bortskaffande av läkemedel och medicintekniska produkter.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 8
8.  Stödja utveckling, genomförande och efterlevnad av unionens hälsoskyddslagstiftning, tillhandahålla jämförbara och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet till grund för beslutsfattande och övervakning samt främja användningen av hälsokonsekvensbedömningar av relevanta politiska strategier.
8.  Stödja utveckling, genomförande, efterlevnad och vid behov revidering av unionens hälsoskyddslagstiftning, tillhandahålla jämförbara, och tillförlitliga, uppgifter av hög kvalitet till grund för beslutsfattande och övervakning, stödja tillhandahållande av vård och bemöta icke tillgodosedda medicinska behov samt främja användningen av hälsokonsekvensbedömningar av annan relevant unionspolitik.
Ändringar 246 och 71
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 9
9.  Stödja integrerat arbete mellan medlemsstaterna, särskilt deras hälso- och sjukvårdssystem, bl.a. tillämpning av förebyggande rutiner med stort genomslag, och utöka nätverksarbetet genom de europeiska referensnätverken och andra gränsöverskridande nätverk.
9.  Stödja integrerat arbete mellan medlemsstaterna, särskilt deras hälso- och sjukvårdssystem, bl.a. tillämpning av förebyggande rutiner med stort genomslag, stödja identifieringen av medicinsk teknik som behöver genomgå unionsbedömning, stärka och utöka nätverksarbetet genom de europeiska referensnätverken, utveckla och införa expertnätverk för överförbara och icke överförbara sjukdomar med hög prevalens samt andra gränsöverskridande nätverk, inklusive nätet Orphanet, i fullständig synergi med Horisont Europa och dess uppdrag och partnerskap, samt sträva efter att öka patienttäckningen och insatserna mot fler sjukdomar och hälsoproblem.
Ändring 223
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led 10
(10)  Stödja unionens bidrag till internationella och globala hälsoinitiativ.
(10)  Stödja unionens bidrag till internationella och globala åtaganden och initiativ på hälsoområdet, inklusive tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 1 946 614 000 EUR i löpande priser.
1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 10 398 000 000 EUR i löpande priser (9 370 000 000 EUR i fasta priser).
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
2.  Det belopp som avses i punkt 1 får användas för tekniskt och administrativt stöd till genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma informationstekniska system.
2.  Det belopp som avses i punkt 1 får även användas för tekniskt och administrativt stöd till genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma informationstekniska system. De administrativa kostnaderna med anknytning till indirekta åtgärder får inte överstiga 5 % av programmets totala belopp.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 6
Artikel 6
utgår
Resurser från Europeiska unionens återhämtningsinstrument
De åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [Europeiska unionens återhämtningsinstrument] ska genomföras inom ramen för programmet med ett belopp på upp till 8 451 000 000 EUR i löpande priser enligt artikel 3.2 a iii i den förordningen, med förbehåll för artikel 5.4 och 5.8 i samma förordning.
Dessa belopp ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1a (ny)
1a.  Samtliga associerade länders bidrag ska inbegripas i programmets relevanta delar. Kommissionen ska under det årliga budgetförfarandet avge rapport till rådet och parlamentet om den totala budgeten för varje del av programmet, med angivande av varje associerat land, individuella bidrag samt deras finansiella balans.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046 eller indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.
1.  Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046 eller indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 för att säkerställa att det inte sker några överlappningar eller dubbletter med andra finansieringsprogram på unionsnivå.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, särskilt bidrag, priser och upphandling.
2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, särskilt bidrag, priser och upphandling. Kommissionen ska försöka få till stånd en effektiv och balanserad geografisk täckning i hela unionen, bland annat genom att hjälpa medlemsstaterna att höja kvaliteten på projekten genom kapacitetsuppbyggnad.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4a (ny)
4a.  Kommissionen ska underlätta ett konsekvent genomförande av programmet och samtidigt sträva efter största möjliga administrativa förenkling. Kommissionen och medlemsstaterna ska, i överensstämmelse med sina respektive ansvarsområden, främja synergier och säkerställa en effektiv samordning mellan programmet och övriga unionsprogram och unionsfonder.
För detta ändamål ska de
a)  säkerställa komplementaritet, synergier, samstämmighet och konsekvens mellan olika instrument på unionsnivå, nationell nivå och i förekommande fall regional nivå, särskilt när det gäller åtgärder som finansieras av unionsfonder, både i planeringsfasen och under genomförandet,
b)  optimera samordningsmekanismer för att undvika dubbelarbete,
c)  säkerställa nära samarbete mellan de ansvariga för genomförandet på unionsnivå, nationell nivå och i förekommande fall regional nivå, så att stödåtgärderna inom instrumentet blir samstämmiga och effektiva.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4b (ny)
4b.   Kommissionen ska vid genomförandet av programmet utveckla samarbete med relevanta internationella organisationer, såsom Förenta Nationerna och dess specialiserade organ, i synnerhet Världshälsoorganisationen (WHO), samt med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), så att åtgärderna på unionsnivå och internationell nivå kan bli så ändamålsenliga och effektiva som möjligt.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4c (ny)
4c.   Kommissionen ska i alla skeden av programmets genomförande samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av icke-överförbara sjukdomar eller i andra relevanta kommissionsexpertgrupper samt med berörda aktörer, särskilt yrkesorgan inom hälso- och sjukvårdssektorn och icke-statliga organisationer verksamma på området.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 9a (ny)
Artikel 9a
Tilldelningskriterier
Tilldelningskriterierna ska fastställas i de arbetsprogram som avses i artikel 18 och i ansökningsomgångarna, med beaktande av följande element i den mån det är tillämpligt:
a)  Förenligheten med de särskilda mål som anges i artikel 4.
b)  Bidraget till hälso- och sjukvårdssystemets tillgänglighet och ekonomiska överkomlighet.
c)  Den gränsöverskridande dimensionen.
d)  Bidraget till den digitala omvandlingen.
e)  De sociala effekterna (vinster och kostnader).
f)  Förenligheten med bestämmelserna i bilaga I.
g)  Förebyggandet av sjukdomar, särskilt cancer.
h)  Bidraget till läkemedelstillgången.
i)  Åtgärdens mognadsgrad i projektutvecklingen.
j)  Den föreslagna genomförandeplanens sundhet.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3a (ny)
En tillförlitlig och effektiv mekanism ska inrättas för att undvika dubbelfinansiering och säkerställa synergier mellan de olika unionsprogram och unionsstrategier som eftersträvar hälsomål. Alla uppgifter om finansieringen av verksamheter och åtgärder som får medel från unionens olika program och fonder ska centraliseras inom den mekanismen. Den ska följa principerna om insyn och ansvarsskyldighet och möjliggöra bättre övervakning och utvärdering av åtgärder som eftersträvar hälsomål.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led b
b)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.
b)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje berörd internationell organisation, såsom offentliga myndigheter, organ inom den offentliga sektorn, hälso- och sjukvårdsinrättningar, forskningsinstitut, universitet och högskolor och patientorganisationer.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3
3.  Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet bör i princip bära kostnaderna för sitt deltagande.
3.  Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet bör bära kostnaderna för sitt deltagande.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 5
5.  Inom ramen för programmet får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång för finansiering av åtgärder som har ett tydligt mervärde för unionen och som samfinansieras av de behöriga myndigheter som ansvarar för hälso- och sjukvård i medlemsstaterna eller i de tredjeländer som är associerade till programmet, av berörda internationella hälsoorganisationer eller av organ inom den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer som agerar enskilt eller som ett nätverk på uppdrag av dessa behöriga myndigheter.
5.  Inom ramen för programmet får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång för finansiering av åtgärder om dessa bidrag är vederbörligen motiverade, om de har ett tydligt mervärde för unionen och om detta samfinansieras av de lokala, regionala eller nationella behöriga myndigheter som ansvarar för hälso- och sjukvård i medlemsstaterna eller i de tredjeländer som är associerade till programmet, av berörda internationella hälsoorganisationer eller av Interregprogram, organ inom den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer som agerar enskilt eller som ett nätverk på uppdrag av dessa behöriga myndigheter.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6
6.  Inom ramen för programmet får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång till europeiska referensnätverk. Direkta bidrag får också beviljas till andra gränsöverskridande nätverk som inrättats i enlighet med EU:s regler.
6.  Inom ramen för programmet ska direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång till europeiska referensnätverk med ett förenklat finansiellt och tekniskt rapporteringssystem. Direkta bidrag får också beviljas till andra gränsöverskridande nätverk, däribland Interregprogram, som inrättats i enlighet med unionsrätten.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6a (ny)
6a.  Tillräcklig finansiering ska säkerställas för att befästa och utvidga modellen med europeiska referensnätverk för gränsöverskridande hälso- och sjukvård genom att säkerställa ett antal kliniska tjänster genom olika kanaler, t.ex. ett andra läkarutlåtande på nätet och specialistråd på nätet för patienter om behandling och hantering och ”öppenvårdskliniker” på nätet.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 16 – stycke 1
När det gäller den arbetsplan som fastställts för programmet och dess prioriteringar, strategiska riktlinjer och genomförande ska kommissionen samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av icke-överförbara sjukdomar.
Kommissionen ska samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av icke-överförbara sjukdomar om de årliga arbetsplaner som fastställts för programmet och dess prioriteringar, strategiska riktlinjer och genomförande och om eventuella synergier med medlemsstaternas egna resurser för att säkerställa åtgärdernas långsiktiga effektivitet och hållbarhet.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 16 – stycke 1a (nytt)
Kommissionen ska samråda med styrgruppen för EU för hälsa om de årliga arbetsplaner som fastställts för programmet, om programmets prioriteringar, strategiska riktlinjer och genomförande och om eventuella synergier med europeiska medel för att säkerställa åtgärdernas långsiktiga effektivitet och hållbarhet.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 16 – stycke 1b (nytt)
Kommissionen ska även samråda med unionens berörda decentraliserade byråer och med berörda parter, såsom företrädare för civilsamhällets organisationer, särskilt patientorganisationer, om de årliga arbetsplaner som fastställts för programmet och om programmets prioriteringar, strategiska riktlinjer och genomförande.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 16 – stycke 1c (nytt)
Kommissionen ska anta de årliga arbetsplanerna genom delegerade akter. Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med artikel 24 i denna förordning.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 16a (ny)
Artikel 16a
Inrättande av en styrgrupp för EU för hälsa
1.  Kommissionen ska inrätta en styrgrupp för EU för hälsa (nedan kallad styrgruppen).
2.  Styrgruppen ska
i)  tillhandahålla underlag, i form av en heltäckande strategi och styrning, och bidra till programmets årliga arbetsplaner,
ii)  utarbeta en modell för att styra samordningen, samarbetet och synergierna mellan programmet och andra program där en hälsodimension är integrerad,
iii)  tillhandahålla värdeorienterade hälsoåtgärder, hållbarhet och bättre hälsolösningar, främja tillgång till hälsa och minska ojämlikheten i fråga om hälsa samt främja patienternas och samhällets delaktighet.
3.  Styrgruppen ska vara en oberoende intressentgrupp sammansatt av aktörer inom folkhälsa, såsom företrädare för Europaparlamentet, oberoende hälsoexperter och patientföreträdare.
4.  Styrgruppen ska vara sammansatt av 20 högt uppsatta personer, under iakttagande av principen om jämn geografisk och könsmässig fördelning, hämtade från olika ämnes- och verksamhetsområden enligt punkt 3.
5.  Styrgruppens ledamöter ska utses av kommissionen i samråd med parlamentet efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar eller anmäla intresse.
Ledamöterna ska utses för den period som avses i artikel 1.2. Kommissionen ska även utse en ordförande bland ledamöterna.
6.  Styrgruppen ska sammanträda minst tre gånger om året, vilket medger regelbundna diskussioner med insyn.
Modellen för att styra samordningen, samarbetet och synergierna ska göra det lättare att synliggöra och samordna alla befintliga hälsorelaterade finansieringsmekanismer och ska hjälpa till att styra samordningen och samarbetet.
Kommissionen får samråda med styrgruppen i andra frågor än de som avses i punkt 2.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 18
Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammen.
Programmet ska genomföras med hjälp av sådana årliga arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammen.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 18 – stycke 1a (nytt)
Arbetsprogrammen ska bygga på en konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1
1.  Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de allmänna och särskilda målen i artiklarna 3 och 4 fastställs i bilaga II.
1.  Indikatorer, även program- och åtgärdsspecifika sådana, för rapportering om programmets uppfyllelse av de allmänna och särskilda målen i artiklarna 3 och 4 fastställs i bilaga II.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1a (ny)
1a.  Kommissionen ska kontinuerligt övervaka förvaltningen och genomförandet av programmet. För att förbättra insynen ska de ständigt uppdaterade uppgifterna om förvaltningen och genomförandet offentliggöras på ett tillgängligt sätt på kommissionens webbplats.
Framför allt ska uppgifter om finansierade projekt ingå i samma databas. Dessa uppgifter ska innehålla
a)  information om typ av finansiering och typ av stödmottagare, som gör det möjligt att spåra de finansiella anslagen med öppenhet och insyn, och en detaljerad översikt över synergierna med andra unionsprogram, däribland verksamheten inom unionens byråer, som gör det möjligt att korrekt analysera komplementariteten mellan olika typer av verksamhet som ska bedrivas,
b)  utgiftsnivåer uppdelade projektvis för att möjliggöra en specifik analys, även per insatsområde enligt artikel 13 och bilaga I.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 24 med avseende på ändringar av bilaga II för att vid behov ändra och komplettera indikatorerna.
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 24 med avseende på ändringar av bilaga II för att vid behov ändra och komplettera indikatorerna, även de program- och åtgärdsspecifika indikatorerna.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2a (ny)
2a.  Indikatorerna ska i förekommande fall samlas in könsuppdelade.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 3
3.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifterna för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.
3.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifterna för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i tid, utan att öka den administrativa bördan för stödmottagarna. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 4
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
4.  Kommissionen ska offentliggöra och meddela slutsatserna från både interims- och slututvärderingarna tillsammans med sina egna kommentarer samt överlämna dem till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1a (nytt)
Revisionssystemet för programmet ska säkerställa en lämplig balans mellan tillit och kontroll och beakta administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, särskilt för stödmottagarna. Revisionsreglerna ska vara tydliga, konsekventa och samstämda genom hela programmet.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1b (nytt)
Revisionsstrategin för programmet ska utgå från en finansiell revision av ett representativt urval av utgifter inom programmet som helhet. Det representativa urvalet ska kompletteras med ett urval baserat på en bedömning av de risker som är förknippade med utgifterna. Åtgärder som får gemensam finansiering från olika unionsprogram ska bli föremål för en enda revision som ska omfatta alla berörda program och deras respektive bestämmelser.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1c (nytt)
Kommissionen eller finansieringsorganet får tillämpa kombinerade systemkontroller på stödmottagarnivå. Sådana kombinerade kontroller ska vara frivilliga för vissa typer av stödmottagare och ska bestå av en system- och processrevision som kompletteras med en revision av transaktioner och som utförs av en oberoende revisor som är kvalificerad att utföra lagstadgad revision av räkenskaper i enlighet med direktiv 2006/43/EG1a. Kommissionen eller finansieringsorganet får använda dem för att kontrollera övergripande försäkran om en sund ekonomisk förvaltning av utgifter och för omprövning av omfattningen av efterhandsrevisioner och intyg om redovisningen.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1d (nytt)
Revisioner kan genomföras upp till två år efter utbetalningen av återstoden.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1e (nytt)
Kommissionen ska offentliggöra riktlinjer för revision i syfte att säkerställa att det finns en tillförlitlig och enhetlig tillämpning och tolkning av revisionsförfaranden och revisionsregler under programmets hela löptid.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 19.2 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 19.2 ska ges till kommissionen för en period av tre år från och med den [den dag då denna förordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av treårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
Ändring 108
Förslag till förordning
Bilaga I – led a – led ii
ii)  kritisk hälso- och sjukvårdsinfrastruktur som är relevant i samband med hälsokriser, verktyg, strukturer, processer, produktions- och laboratoriekapacitet, inbegripet verktyg för övervakning, modellering, prognostisering, förebyggande och hantering av utbrott,
ii)  samordnade åtgärder som är relevanta i samband med hälsokriser, verktyg, mekanismer, strukturer, processer, produktions- och laboratoriekapacitet, inbegripet verktyg för övervakning, modellering, prognostisering, förebyggande och hantering av utbrott,
Ändring 109
Förslag till förordning
Bilaga I – led b
b)  Överföring, anpassning och spridning av bästa praxis och innovativa lösningar med fastställt mervärde på unionsnivå mellan medlemsstaterna, samt landspecifikt skräddarsytt stöd till länder eller grupper av länder med de största behoven, genom finansiering av särskilda projekt, bland annat partnersamverkan, expertrådgivning och ömsesidigt stöd.
b)  Överföring, anpassning och spridning av bästa praxis och innovativa lösningar med fastställt mervärde på unionsnivå mellan medlemsstater eller regioner, samt landspecifikt skräddarsytt stöd till regioner eller länder, eller grupper av regioner eller länder, med de största behoven, genom finansiering av särskilda projekt, bland annat partnersamverkan, expertrådgivning och ömsesidigt stöd.
Ändring 110
Förslag till förordning
Bilaga I – led c – led i
i)  Undersökningar, studier, insamling av uppgifter och statistik, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, indikatorer, kunskapsförmedling och benchmarking.
i)  Undersökningar, studier, insamling av jämförbara uppgifter och statistik, uppdelat på kön och ålder i förekommande fall, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, pilotstudier, indikatorer, kunskapsförmedling och benchmarking.
Ändring 111
Förslag till förordning
Bilaga I – led c – led iii
iii)  Expertgrupper och paneler som tillhandahåller rådgivning, data och information för att stödja utvecklingen och genomförandet av hälsopolitiken.
iii)  Expertgrupper och paneler, i förekommande fall med företrädare för berörda parter, som tillhandahåller rådgivning, utvärdering, data och information för att stödja utvecklingen och genomförandet av hälsopolitiken, inklusive uppföljande utvärderingar av hälsopolitikens genomförande.
Ändring 112
Förslag till förordning
Bilaga I – led c – led iv
iv)  Studier, analyser och vetenskaplig rådgivning för att stödja beslutsfattande, och stöd till vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet och vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker.
iv)  Studier, analyser, systematisk hälsokonsekvensbedömning av unionens övriga politiska åtgärder och vetenskaplig rådgivning för att stödja evidensbaserat beslutsfattande, och stöd till vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet och vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker samt expertgruppen för resultatutvärdering av hälso- och sjukvården.
Ändring 113
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – inledningen
d)  Utveckling och genomförande av unionens lagstiftning och åtgärder på hälsoområdet, särskilt genom stöd till följande:
d)  Utveckling, genomförande och utvärdering av unionens lagstiftning och åtgärder på hälsoområdet, särskilt genom stöd till följande:
Ändring 114
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – led i
i)  Genomförande, kontroll av efterlevnaden och övervakning av unionens lagstiftning och åtgärder på hälsoområdet, och tekniskt stöd till genomförandet av rättsliga krav.
i)  Genomförande, kontroll av efterlevnaden och övervakning av unionens lagstiftning och åtgärder på hälsoområdet, inklusive hälsofrämjande, och tekniskt stöd till ett fullständigt genomförande av rättsliga och operativa krav i alla medlemsstater.
Ändring 115
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – led iv
iv)  Utveckling och drift av databaser och digitala verktyg och deras driftskompatibilitet, i förekommande fall även med annan fjärranalysteknik, t.ex. rymdbaserad teknik.
iv)  Utveckling, drift och underhåll av databaser och digitala verktyg och deras driftskompatibilitet – inklusive redan etablerade projekt – i förekommande fall även med annan fjärranalysteknik, t.ex. rymdbaserad teknik och artificiell intelligens.
Ändring 116
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – led v
v)  Revision och bedömning i enlighet med unionslagstiftningen.
v)  Revision, bedömning och inspektion i enlighet med unionslagstiftningen.
Ändring 117
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – led x
x)  Nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av unionens hälsoskyddslagstiftning och av programmet.
x)  Nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med främjande och genomförande av unionens hälsoskyddslagstiftning och av programmet.
Ändring 118
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – led xi
xi)  Berörda parter, med avseende på samarbete över gränserna.
xi)  Berörda parter, med avseende på transnationellt och regionalt samarbete.
Ändring 119
Förslag till förordning
Bilaga I – led e
e)  Strukturell beredskapslagring och krisförberedelser
utgår
i)  Upprättande av och stöd till en mekanism för att utveckla, upphandla och hantera krisnödvändiga produkter.
ii)  Inrättande och förvaltning av EU-reserver och lager av krisnödvändiga produkter som ett komplement till andra unionsinstrument.
iii)  Inrättande av och stöd till mekanismer för effektiv övervakning och tilldelning av tillgängliga vårdplatser (såsom sjukhussängar och platser på intensivvårdsavdelningar), för distribution eller fördelning av de varor och tjänster som behövs vid en hälsokris, och för att säkerställa tillgång till och säker användning av läkemedel, prövningsläkemedel och medicintekniska produkter.
iv)  Upphandling av de varor och tjänster som är nödvändiga för att förebygga och hantera hälsokriser och åtgärder för att säkerställa tillgången till dessa nödvändiga varor och tjänster.
v)  Upprättande och förvaltning av en unionsreserv av hälso- och sjukvårdspersonal och experter samt av en mekanism för utplacering av sådan personal och sådana experter som behövs för att förhindra eller reagera på en hälsokris i hela unionen. Upprättande och förvaltning av en krisgrupp för hälsofrågor inom unionen som ska ge expertrådgivning och tekniskt stöd på begäran av kommissionen i händelse av en hälsokris.
Ändring 227
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led i
i)  Åtgärder för att främja aktörernas unionstäckande och sektorsövergripande förmåga att förebygga, ha beredskap inför, hantera och reagera på hälsokriser på unionsnivå och nationell, regional och lokal nivå, inklusive beredskapsplanering och beredskapsövningar samt kompetenshöjning av hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa.
i)  Åtgärder för att främja aktörernas unionstäckande och sektorsövergripande förmåga att förebygga, ha beredskap inför, hantera och reagera på hälsokriser på unionsnivå och nationell, regional och lokal nivå, inklusive stresstester, beredskapsplanering och beredskapsövningar, utveckling av standarder för högkvalitativ hälso- och sjukvård samt kompetenshöjning av hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa.
Ändring 121
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led ia (nytt)
ia)  Inrättande av en europeisk mekanism för hälsoinsatser för att bemöta alla typer av hälsohot och hälsokriser och stärka den operativa samordningen på europeisk nivå, varvid ECDC svarar för samordningen med bistånd av berörda byråer.
Ändring 251
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led ib (nytt)
ib)   Bidra till inrättandet av reserven för hälsokrisnödvändiga produkter i komplementaritet med rescEU, instrumentet för krisstöd, resiliensinstrumentet och unionens övriga instrument, program och fonder, och säkerställa tillgången till sådana produkter i kristider,
Ändring 122
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led iii
iii)  Stöd och/eller upphandling i krissituationer av medicinska motåtgärder, inklusive nödvändiga kemikalier och aktiva substanser, och finansiering av samarbete om utvärdering av medicinska metoder och kliniska prövningar.
utgår
Ändring 123
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led iv
iv)  Förebyggande åtgärder för att skydda sårbara grupper mot hälsohot och åtgärder för att anpassa reaktionen på och hanteringen av kriser till dessa gruppers behov.
iv)  Förebyggande åtgärder för att skydda alla människor, i synnerhet sårbara grupper, mot hälsohot och åtgärder för att anpassa reaktionen på och hanteringen av kriser till dessa gruppers behov, t.ex. säkerställa grundläggande vård för patienter med kroniska sjukdomar som behöver palliativ vård och smärtbehandling.
Ändring 124
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led iva (nytt)
iva)  Åtgärder till stöd för e-hälsa, såsom omställning till telemedicin, administrering av läkemedel i hemmet och genomförande av förebyggande planer/egenvårdsplaner, om så är möjligt och lämpligt.
Ändring 125
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led ivb (nytt)
ivb)  Åtgärder till stöd för gränsöverskridande samarbete för att säkerställa tillgång till snabb behandling för alla patienter i hela unionen, särskilt sådana som lider av en sällsynt sjukdom.
Ändring 126
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led v
v)  Åtgärder för att hantera konsekvenserna av en hälsokris, särskilt för psykisk hälsa, för patienter som lider av kroniska sjukdomar och andra sårbara grupper.
v)  Åtgärder för att hantera och ta itu med konsekvenserna av en hälsokris, särskilt för den psykiska hälsan, för patienter som lider av kroniska sjukdomar och befinner sig i andra utsatta situationer, t.ex. personer med missbruk, hiv/aids eller tuberkulos.
Ändring 127
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led viiia (nytt)
viiia)  Stödåtgärder för epidemiologisk övervakning, med fokus på nationella hälso- och sjukvårdsinrättningar, för att bidra till bedömningen av faktorer som påverkar eller bestämmer människors hälsa.
Ändring 128
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led viiib (nytt)
viiib)  Åtgärder för att säkerställa oavbruten tillgång till läkemedel och kontinuerlig vård och behandling, särskilt för patienter med kroniska besvär.
Ändring 129
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – inledningen
g)  Förstärkning av de nationella hälso- och sjukvårdssystemen
g)  Förstärkning av de nationella hälso- och sjukvårdssystemen, främjande och skydd av hälsan och förebyggande av sjukdomar
Ändring 130
Förslag till förordning
Bilaga I – led g– led i
i)  Stödja åtgärder för kunskapsöverföring och samarbete på unionsnivå för att bistå nationella reformprocesser för att öka effektivitet, tillgänglighet, hållbarhet och resiliens, särskilt för att hantera de utmaningar som identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen och för att stärka primärvården, stärka integreringen av vården och sträva efter allmän hälso- och sjukvård samt lika tillgång till hälso- och sjukvård.
i)  Stödja åtgärder för kunskapsöverföring och samarbete på unionsnivå för att bistå nationella reformprocesser för att öka effektivitet, tillgänglighet, hållbarhet och resiliens, och samtidigt koppla ihop tillgänglig unionsfinansiering, särskilt för att hantera de utmaningar som identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen och i landsspecifika hälsorekommendationer, och för att stärka primärvården, stärka integreringen av vården, sträva efter allmän hälso- och sjukvård och få till stånd lika tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet.
Ändring 131
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led ia (nytt)
ia)  Stödja genomförandestrategier och åtgärder för att minska ojämlikheten och orättvisorna i fråga och hälso- och sjukvård.
Ändring 132
Förslag till förordning
Bilaga I – led g– led ii
ii)  Utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal samt program för tillfälligt personalutbyte.
ii)  Stöd, i synergi med andra program, till utbildnings- och mobilitetsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal, även program på nätet, samt program för tillfälligt personalutbyte, särskilt för att förbättra deras utbildningsplaner och digitala färdigheter.
Ändring 133
Förslag till förordning
Bilaga I – led g– led iii
iii)  Stöd för att förbättra hälso- och sjukvårdspersonalens geografiska fördelning och för att undvika ”medicinska öknar”.
iii)  Stöd, i synergi med andra program, för att förbättra hälso- och sjukvårdspersonalens geografiska fördelning, och samtidigt säkerställa att en sådan personalfördelning även står i proportion till befolkningen i området eller regionen i fråga, för att på så vis undvika ”medicinska öknar” och främja och genomföra en politik för att få personalen att stanna.
Ändring 134
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led iv
iv)  Stödja inrättande och samordning av unionens referenslaboratorier och referenscentrum och av kompetenscentrum.
iv)  Stödja inrättande, samordning och utnyttjande av unionens referenslaboratorier och referenscentrum, kompetenscentrum och sjukdomsspecifika EU-plattformar för utbyte, jämförelse och benchmarking av bästa praxis mellan medlemsstaterna.
Ändring 135
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led v
v)  Revision av medlemsstaternas beredskap och insatser (t.ex. krishantering, antimikrobiell resistens och vaccinering).
v)  Revision av medlemsstaternas beredskap och insatser (t.ex. krishantering, antimikrobiell resistens och vaccinering) och genomförandet av deras nationella strategier eller program för främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar.
Ändring 136
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led viiia (nytt)
viiia)  Stödja en unionsram och tillhörande driftskompatibla digitala verktyg för att stärka samarbetet om utvärdering av medicinsk teknik mellan medlemsstaterna och i nätverk, inbegripet nätverk som är nödvändiga för att medlemsstaterna ska kunna genomföra och utbyta snabba, tillförlitliga och högkvalitativa gemensamma kliniska granskningar och gemensamma vetenskapliga samråd och annan relevant verksamhet för att hjälpa beslutsfattare att utbyta resultat om HTA-samarbetet.
Ändring 137
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led ix
ix)  Stöd till inrättande och genomförande av program som bistår medlemsstaterna och deras åtgärder för att förbättra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet (när det gäller överförbara och icke-överförbara sjukdomar).
ix)  Stöd till inrättande och genomförande av nationella och europeiska program, inbegripet digitala och evidensbaserade program, som bistår medlemsstaterna och deras åtgärder för att förbättra hälsofrämjande, hälsolitteracitet och sjukdomsförebyggande verksamhet (när det gäller överförbara och icke-överförbara sjukdomar) i hälso- och sjukvårdsenheter och samhällen, och begränsa de huvudsakliga riskfaktorerna för kroniska sjukdomar.
Ändring 138
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led ixa (nytt)
ixa)  Stödja inrättande och drift av sjukdomsspecifika unionsplattformar för utbyte, jämförelse och benchmarking av bästa praxis mellan medlemsstaterna, i form av expertnätverk på området överförbara och icke-överförbara sjukdomar, särskilt kroniska sjukdomar.
Ändring 139
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led ixb (nytt)
ixb)  Stödja utarbetandet av riktlinjer för förebyggande och hantering av sjukdomar för både överförbara och icke-överförbara sjukdomar.
Ändring 140
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led x
x)  Stödja medlemsstaternas åtgärder för att skapa sunda och säkra stads-, arbets- och skolmiljöer, för att möjliggöra hälsosamma livsval och främja en sund kosthållning, med beaktande av sårbara gruppers behov.
x)  Stödja medlemsstaternas åtgärder för att skapa sunda och säkra stads-, arbets- och skolmiljöer, för att främja psykisk hälsa, hälsoundervisning, möjliggöra hälsosamma livsval och främja regelbunden fysisk aktivitet och en sund kosthållning, med beaktande av människors behov i alla skeden av livet i syfte att främja livslång hälsa.
Ändring 141
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xa (nytt)
xa)  Stödja medlemsstaternas åtgärder för att ta itu med bestämningsfaktorer för hälsa, bland annat att minska alkoholrelaterade skador och tobaksanvändning.
Ändring 142
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xb (nytt)
xb)  Stödja medlemsstaternas åtgärder för att säkerställa tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande läkemedel och stödja integrerade och intersektionella strategier för förebyggande, diagnos, behandling och vård.
Ändring 143
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xc (nytt)
xc)  Åtgärder för att främja vård och stöd för offer för könsrelaterat våld.
Ändring 144
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xd (nytt)
xd)  Åtgärder för att främja lika tillgång till hälso- och sjukvård och tillhörande tjänster och omsorg för personer med funktionsnedsättning.
Ändring 145
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xia (nytt)
xia)  Stödja medlemsstaterna i översynen av deras nationella planer för sällsynta sjukdomar för att införa de ekonomiska och organisatoriska arrangemang som krävs för att effektivt integrera de europeiska referensnätverken i de nationella hälso- och sjukvårdssystemen genom att även stödja utarbetandet och genomförandet av den uppsättning politiska åtgärder, bestämmelser och förfaranden som krävs för att förankra systemet med europeiska referensnätverk på nationell nivå.
Ändring 146
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xib (nytt)
xib)  Stödja genomförandet av systemet med europeiska referensnätverk för fortlöpande bedömning, övervakning, utvärdering och kvalitetsförbättring.
Ändring 147
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xic (nytt)
xic)  Öronmärka medel för att skapa effektiva och permanenta mekanismer för samarbete mellan de europeiska referensnätverken för att hantera de multisystemiska behov som uppstår till följd av sjukdomar med låg prevalens och sällsynta sjukdomar och för att underlätta diagonalt nätverkssamarbete mellan olika specialiteter och discipliner.
Ändring 148
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xid (nytt)
xid)  Stödja medlemsstaterna med att stärka sina expertcentrum för sällsynta sjukdomar för att öka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet att diagnostisera, behandla och hantera sådana sjukdomar, transnationellt samarbete om kodifiering, information och kunskap om sällsynta sjukdomar, särskilt databasen Orphanet.
Ändring 149
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xiia (nytt)
xiia)  Stödja samarbete och samordning mellan medlemsstaterna för inrättande av ett europeiskt nätverk av sjukhus med hög kompetens, för att förbättra den gränsöverskridande behandlingen av sällsynta sjukdomar och öka tillgången till behandling för alla unionsmedborgare.
Ändring 150
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – inledningen
h)  Åtgärder mot cancer
h)  Åtgärder mot cancer, inklusive barncancer
Ändring 151
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led i
i)  Stöd till medlemsstater och icke-statliga organisationer för främjande och genomförande av rekommendationerna i den europeiska kodexen mot cancer.
i)  Stöd till medlemsstater, IARC och icke-statliga organisationer för främjande och genomförande av rekommendationerna i den europeiska kodexen mot cancer. Stöd till översynen och den kontinuerliga uppdateringen av den nuvarande upplagan av den europeiska kodexen mot cancer.
Ändring 152
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led ia (nytt)
ia)  Stödja inrättandet av ett europeiskt cancerinstitut som en plattform för genomförande av europeiska cancerreferensnätverk, insamling av kliniska data bland centrum från alla deltagande länder i unionen samt prioritering av akademiska och kliniska forskningsprogram med hög kompetens på området för cancer, inklusive barncancer.
Ändring 153
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led iii
iii)  Stöd till program för förebyggande av de främsta riskfaktorerna för cancer.
iii)  Stöd till program för förebyggande av de främsta riskfaktorerna för cancer som har bevisats vara effektiva och understöds av fastställda belägg.
Ändring 154
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led iva (nytt)
iva)  Åtgärder för att stödja genomförandet av cancerregister i alla medlemsstater.
Ändring 155
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led v
v)  Åtgärder till stöd för tillgång till cancertjänster och innovativa läkemedel mot cancer.
v)  Åtgärder till stöd för genomförande av politiska åtgärder, nationella program och riktlinjer, i linje med den europeiska planen för cancerbekämpning, för att minska ojämlikheterna och ge tillgång till cancertjänster, stödjande och palliativ vård och till innovativa, tillgängliga och effektiva screeningundersökningar, behandlingar och läkemedel mot cancer i alla medlemsstater, i full synergi med Horisont Europa och dess uppdrag och partnerskap.
Ändring 156
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led va (nytt)
va)  Åtgärder till stöd för lika och snabb tillgång till nya och innovativa läkemedel och behandlingar, inbegripet vid stödjande och palliativ vård och pediatriska maligniteter, i hela Europa, och åtgärder för att främja tillgången till sådana läkemedel och behandlingar till ett överkomligt pris i barnvänliga doser och sammansättningar.
Ändring 157
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led vb (nytt)
vb)  Åtgärder för att ta itu med de behov som inte tillgodosetts hos barn och ungdomar med cancer, och hos patienter som överlevt cancer, genom särskilda program och planer som möjliggör de europeiska referensnätverken, bland annat på barncancerområdet.
Ändring 158
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led vii
vii)  Åtgärder till stöd för förebyggande åtgärder och cancervård av god kvalitet, inklusive diagnos och behandling.
vii)  Åtgärder till stöd för förebyggande åtgärder och cancervård av god kvalitet, inklusive diagnos och behandling, uppföljning och stödjande och palliativ vård.
Ändring 159
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led viii
viii)  Åtgärder till stöd för canceröverlevares och anhörigvårdares livskvalitet.
viii)  Åtgärder till stöd för canceröverlevares och anhörigvårdares livskvalitet, inbegripet tillhandahållande av psykologiskt stöd, smärtlindring och yrkesmässig återintegrering.
Ändring 160
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led ix
ix)  Stöd till genomförandet av unionens politik för och lagstiftning om tobakskontroll.
ix)  Stöd till genomförandet av unionens politik för och lagstiftning om tobakskontroll och annan relaterad lagstiftning när det gäller förebyggande och hälsofrämjande, bland annat i syfte att minska alkoholrelaterade skador.
Ändring 161
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led x
x)  Inrättande av och stöd till mekanismer för specialitetsöverskridande kapacitetsuppbyggnad och kontinuerlig utbildning på området för cancervård.
x)  Inrättande av och stöd till mekanismer för specialitetsöverskridande kapacitetsuppbyggnad och kontinuerlig utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och anhörigvårdare på området för cancervård, screening och tidig diagnos, särskilt på barncancerområdet, i syfte att förbättra vårdkvaliteten.
Ändring 162
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led xa (nytt)
xa)  Åtgärder till stöd för en integrerad, samordnad, tvärvetenskaplig och patientcentrerad strategi för cancerpatienter och canceröverlevare.
Ändring 163
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led ii
ii)  Stöd till åtgärder för att övervinna vaccinationsmotstånd.
ii)  Stöd till åtgärder för att övervinna vaccinationsmotstånd och bekämpa desinformation samt främja immunisering under alla skeden av en persons liv.
Ändring 164
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iia (nytt)
iia)  Stödja verktyg och plattformar för att samla in verkliga bevis om vacciners säkerhet, effektivitet och effekter efter användning, utan att detta påverkar genereringen av robusta bevis i förhandsgodkännandefasen.
Ändring 165
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iib (nytt)
iib)  Stöd till åtgärder för att utrota sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination.
Ändring 166
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iii
iii)  Stöd till kliniska prövningar för att påskynda utveckling och godkännande av och tillgång till innovativa, säkra och effektiva läkemedel och vacciner.
iii)  Stöd till kliniska prövningar och användning av verkliga data, inklusive prövningar som involverar ökad samordning på unionsnivå och med EMA, för att påskynda utveckling och godkännande av och tillgång till innovativa, säkra och effektiva läkemedel och vacciner.
Ändring 167
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iiia (nytt)
iiia)  Stöd till åtgärder som syftar till att skapa och utveckla en europeisk digital mekanism för bättre rapportering, anmälan och övervakning av potentiella brister, i form av en unionsplattform för brist på läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter, baserad på en harmoniserad och driftskompatibel modell för datainsamling och nationella rapporteringssystem för brister, inbegripet ett fullständigt genomförande av unionsinfrastruktur för telematik som sammankopplar data om läkemedel och leveranskedjor.
Ändring 168
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iiib (nytt)
iiib)  Stöd till åtgärder som syftar till att stimulera en ökad produktion av viktiga aktiva farmaceutiska substanser och läkemedel i unionen, bland annat genom att diversifiera leveranskedjeproduktionen av aktiva substanser och generiska läkemedel inom unionen för att minska medlemsstaternas beroende av vissa tredjeländer.
Ändring 169
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iv
iv)  Stöd till åtgärder för att säkerställa ökad tillgänglighet i unionen till läkemedel och medicintekniska produkter och bidra till att de blir överkomliga i pris för patienterna och hälso- och sjukvårdssystemen.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 170
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led v
v)  Stöd till åtgärder för att uppmuntra utvecklingen av innovativa produkter och kommersiellt mindre intressanta produkter, t.ex. antimikrobiella medel.
v)  Stöd till åtgärder för att uppmuntra upptäckten och utvecklingen av innovativa läkemedel och vacciner för att möta de ökande utmaningarna inom hälso- och sjukvården och patienternas behov.
Ändring 171
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led va (nytt)
va)  Stöd till åtgärder för att främja innovation i fråga om nya användningsområden, ny sammansättning och kombinering av patentfria läkemedel som ger relevanta förbättringar för patienter, hälso- och sjukvårdspersonal och hälso- och sjukvårdssystem.
Ändring 172
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led vb (nytt)
vb)  Åtgärder för att hantera marknadsmisslyckanden i fråga om antibiotika och uppmuntra hållbara investeringar för upptäckt och utveckling av nya antimikrobiella medel, läkemedel mot sällsynta sjukdomar och läkemedel för att bekämpa överförbara sjukdomar, samtidigt som lika tillgång säkerställs.
Ändring 173
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led vi
vi)  Stöd till åtgärder för att övervaka brist på läkemedel och medicintekniska produkter på sjukhus och apotek, för att komma till rätta med sådan brist och öka försörjningstryggheten.
vi)  Stöd till åtgärder för att övervaka, förebygga, hantera, rapportera och anmäla brist på läkemedel och medicintekniska produkter på sjukhus och apotek, för att samla rapporterade brister i en centraliserad databas, som kan samköras med databaser som innehåller regleringsdata om läkemedel, och komma till rätta med sådan brist och öka försörjningstryggheten.
Ändring 174
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led viii
viii)  Åtgärder för att stärka miljöriskbedömningar av läkemedel.
viii)  Åtgärder för att stärka miljöriskbedömningar av läkemedel och medicintekniska produkter.
Ändring 175
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led ix
ix)  Åtgärder för att främja återhållsam användning och bortskaffande av antimikrobiella läkemedel.
ix)  Åtgärder för att främja återhållsam användning och bortskaffande av läkemedel, särskilt antimikrobiella läkemedel, och för att minska den totala användningen av läkemedel, åtgärder för att stödja övervakningen av användningen av antimikrobiella läkemedel och för att stödja kampen mot antimikrobiell resistens.
Ändring 176
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led x
x)  Stöd till åtgärder för att främja internationell konvergens i lagstiftningen om läkemedel och medicintekniska produkter.
x)  Stöd till åtgärder för att främja internationell konvergens i lagstiftningen om och tillit till läkemedel och medicintekniska produkter och för att förbättra tillsynen i unionen.
Ändring 177
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led i
i)  Stöd till utbyggnad, drift och underhåll av fullt utvecklade driftskompatibla infrastrukturer för digitala tjänster och kvalitetssäkringsprocesser för utbyte, åtkomst, användning och vidareutnyttjande av data. Stöd till gränsöverskridande nätverk, t.ex. genom användning av elektroniska patientjournaler, register och andra databaser.
i)  Stöd till utbyggnad, drift och underhåll av fullt utvecklade driftskompatibla infrastrukturer för digitala tjänster och datasäkerhet och kvalitetssäkringsprocesser för utbyte, åtkomst, användning och vidareutnyttjande av data. Stöd till gränsöverskridande nätverk, t.ex. genom förbättring och bättre användning av elektroniska patientjournaler, register och andra databaser.
Ändring 178
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led ia (nytt)
ia)  Inrätta det europeiska programmet för elektroniska patientjournaler och stödja genomförandet av det i medlemsstaterna för att öka användningen av e-hälsa och förbättra hälso- och sjukvårdssystemens hållbarhet och resiliens.
Ändring 179
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led ib (nytt)
ib)  Stöd till medlemsstaterna för att förbättra, vidareutveckla och genomföra de europeiska referensnätverken.
Ändring 180
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led ii
ii)  Stöd till digital omvandling av hälso- och sjukvårdssystem, t.ex. genom benchmarking och kapacitetsuppbyggnad för användning av innovativa verktyg och innovativ teknik, samt ökad digital kompetens hos vårdpersonal.
ii)  Stöd till digital omvandling av hälso- och sjukvårdssystem, t.ex. genom benchmarking och kapacitetsuppbyggnad för användning av innovativa verktyg och innovativ teknik och stärkande av säker användning och återanvändning av hälsodata, i linje med GDPR, samt stöd till och genomförande av ökad digital kompetens hos vårdpersonal och allmänheten, genom förbättrad utbildning och åtgärder för (digital) hälsolitteracitet.
Ändring 181
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led iii
iii)  Stöd till utbyggnad och driftskompatibilitet för digitala verktyg och infrastrukturer inom och mellan medlemsstaterna och med unionens institutioner och organ. Utveckling av lämpliga förvaltningsstrukturer och hållbara, driftskompatibla hälsoinformationssystem i unionen, som en del av det europeiska hälsodataområdet, och förstärkning av allmänhetens tillgång till och kontroll över de egna hälsouppgifterna.
iii)  Stöd till utbyggnad och driftskompatibilitet för digitala verktyg och infrastrukturer inom och mellan medlemsstaterna och med unionens institutioner, byråer och organ. Utveckling av lämpliga förvaltningsstrukturer och hållbara, driftskompatibla hälsoinformationssystem i unionen, som en del av det europeiska hälsodataområdet, och i syfte att få en säker och effektiv användning av artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården som stärker och underlättar allmänhetens tillgång till och kontroll över de egna hälsouppgifterna. Stöd till användning och bredare genomförande av befintliga framgångsrika initiativ och projekt om personcentrerad digital hälsa och personcentrerade hälsodata.
Ändring 182
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led iv
iv)  Stödja optimal användning av telemedicin/telehälsa, t.ex. genom satellitkommunikation för avlägsna områden, främja digital organisationsinnovation inom vårdinrättningar och främja digitala verktyg till stöd för medborgarinflytande och personcentrerad vård.
iv)  Stödja tillgång till och optimal användning av telemedicin/telehälsa, t.ex. genom satellitkommunikation för avlägsna områden, främja digital organisationsinnovation inom vårdinrättningar och främja digitala verktyg till stöd för medborgarinflytande och personcentrerad vård. Främja patienters och vårdpersonals deltagande i samutformning och samutveckling av användarvänliga, tillgängliga, säkra och effektiva lösningar för telemedicin/telehälsa och andra digitala lösningar.
Ändring 183
Förslag till förordning
Bilaga I – led k – led iii
iii)  Information för att främja sjukdomsförebyggande verksamhet och en hälsosam livsstil, i samarbete med alla berörda aktörer på internationell nivå, unionsnivå och nationell nivå.
iii)  Information för att främja hälsa, en hälsosam livsstil och sjukdomsförebyggande verksamhet, i samarbete med alla berörda aktörer på internationell nivå, unionsnivå, nationell och regional nivå.
Ändring 184
Förslag till förordning
Bilaga I – led k – led iiia (nytt)
iiia)  Informationskampanjer riktade till befolkningen i allmänhet samt till målgrupper och intressentledda projekt, inklusive förebyggande och bekämpning av desinformation.
Ändring 185
Förslag till förordning
Bilaga I – led k – led iiib (nytt)
iiib)  Kommunikationsverksamhet för att bekämpa felaktig information och desinformation, t.ex. falska nyheter, om läkemedel, vacciner, hälsoprodukter, sjukdomsorsaker och behandling av sjukdomar.
Ändring 186
Förslag till förordning
Bilaga I – led k – led iiic (nytt)
iiic)  Information till allmänheten om hälsorisker och bestämningsfaktorer för hälsa.
Ändring 187
Förslag till förordning
Bilaga I – led k – led iiid (nytt)
iiid)  Kommunikationskampanjer, informationskampanjer och medvetandehöjande kampanjer om donation av blodkomponenter, organ, vävnader och celler, som gör allmänheten medveten om vikten av sådan donation, i fråga om solidaritet, hälsopolitik och terapeutiska fördelar.
Ändring 188
Förslag till förordning
Bilaga II – del A – punkt I
I.  Kvaliteten och fullständigheten i EU:s och medlemsstaternas beredskaps- och insatsplanering när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
I.  Kvaliteten och fullständigheten i EU:s och medlemsstaternas beredskaps- och insatsplanering när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, inbegripet resiliensbedömningsindikatorer i hela unionen.
Ändring 189
Förslag till förordning
Bilaga II – del A – punkt II
II.  Tillgången till centralt godkända läkemedel, t.ex. antalet godkännanden av särläkemedel, läkemedel för avancerad terapi, läkemedel för pediatrisk användning eller vaccin, för behov som inte tillgodosetts.
II.  Tillgången till centralt godkända läkemedel och medicintekniska produkter, t.ex. antalet befintliga och nya godkännanden av särläkemedel, läkemedel för avancerad terapi, läkemedel för pediatrisk användning eller vaccin, för behov som inte tillgodosetts.
Ändring 190
Förslag till förordning
Bilaga II – del A – punkt III
III.  Antal åtgärder och bästa praxis som direkt bidrar till målen för hållbar utveckling 3.4/medlemsstat.
III.  Antal åtgärder och bästa praxis som direkt bidrar till att uppnå allmän hälso- och sjukvård/medlemsstat.
Ändring 191
Förslag till förordning
Bilaga II – del A – punkt IV
IV.  Medlemsstaternas genomförande av bästa praxis.
IV.  Medlemsstaternas genomförande av hälsoprogram som främjar hälsa, förebygger sjukdomar och åtgärdar ojämlikhet i hälsa.
Ändring 192
Förslag till förordning
Bilaga II – del A – punkt IVa (ny)
IVa.  Genomförande av det europeiska hälsodataområdet.
Ändring 193
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 1a (ny)
1a.  Antal nya förfaranden för påskyndad utveckling och bedömning av läkemedel för stora folkhälsobehov, i förekommande fall med beaktande av ny teknik.
Ändring 194
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 1b (ny)
1b.  Antalet medlemsstater med en adekvat nivå av infrastruktur för digital hälsa.
Ändring 195
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 1c (ny)
1c.  Antalet medlemsstater som genomförde det europeiska systemet för elektroniska patientjournaler.
Ändring 196
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 1d (ny)
1d.  Andel av medlemsstaternas befolkning med tillgång till sina uppgifter i det europeiska hälsodataområdet, per medlemsstat.
Ändring 197
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 3
3.  Antal distribuerade vaccindoser.
3.  Antal vaccindoser som tillhandahålls, efter typ och medlemsstat.
Ändring 198
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 3a (ny)
3a.  Vaccinationstäckning, efter ålder, och efter sjukdom som kan förebyggas genom vaccination.
Ändring 199
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 6
6.  Åldersstandardiserad femårsöverlevnad för livmoderhals-, bröst- och tjock- och ändtarmscancer.
6.  Åldersstandardiserad femårsöverlevnad för cancer, efter typ, ålder, kön och medlemsstat.
Ändring 200
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – led 6a (nytt)
6a.  Åldersstandardiserad femårsöverlevnad för barncancer, efter typ, ålder, kön och medlemsstat.
Ändring 201
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 6b (ny)
6b.  Screeningtäckning för screeningprogram för bröst-, livmoderhals- och tjock- och ändtarmscancer, efter typ, ålder, kön och medlemsstat.
Ändring 202
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7
7.  Förhållandet mellan cancerregister och antalet medlemsstater som rapporterar information om stadiet för livmoderhals-, bröst- och tjock- och ändtarmscancer vid diagnosticering.
7.  Förhållandet mellan cancerregister och antalet medlemsstater som rapporterar information om cancerstadiet vid diagnosticering.
Ändring 203
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7a (ny)
7a.  Förhållandet mellan intagningar till palliativ vård och resultat för cancer och barncancer, efter typ, ålder, kön och medlemsstat.
Ändring 204
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7b (ny)
7b.  Förhållandet mellan barncancerregister/medlemsstat och antalet medlemsstater som rapporterar information om barncancerstadiet vid diagnosticering.
Ändring 205
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7c (ny)
7c.  Förekomsten av viktiga kroniska sjukdomar per medlemsstat, efter sjukdom, kön och ålder.
Ändring 206
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7d (ny)
7d.  Åldersstandardiserad dödlighet till följd av icke-överförbara sjukdomar (per 100 000 personer), efter sjukdom.
Ändring 207
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7e (ny)
7e.  Procentandel hiv/aids-patienter med tillgång till adekvat behandling, efter medlemsstat, kön och ålder.
Ändring 208
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7f (ny)
7f.  Andel tuberkulospatienter med tillgång till adekvat behandling, efter medlemsstat, kön och ålder.
Ändring 209
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 8
8.  Andelen rökare.
8.  Åldersstandardiserad förekomst av tobaksanvändning, efter kön.
Ändring 228
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 8a (ny)
8a.  Åldersstandardiserad förekomst av skadlig alkoholkonsumtion, efter kön och ålder.
Ändring 210
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 9
9.  Antalet restnoterade läkemedel i SPOC-nätverket (Single Point of Contact).
9.  Antalet restnoterade läkemedel i medlemsstaterna.
Ändring 211
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 9a (ny)
9a.  Åtgärder som syftar till att stimulera produktionen av viktiga aktiva farmaceutiska substanser och läkemedel i EU.
Ändring 212
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 12a (ny)
12a.  Antimikrobiell användning per ATC-typ och medlemsstat.
Ändring 213
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 12b (ny)
12b.  Dödlighet som kan knytas till vårdrelaterade infektioner, efter ålder, kön och medlemsstat.
Ändring 214
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 12c (ny)
12c.  Undvikbara dödsfall till följd av hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, DALYs (funktionsjusterade levnadsår) som kan knytas till icke-överförbara sjukdomar och QALYs (funktionsjusterade levnadsår), kronisk luftvägssjukdom, för personer under 75 år, efter ålder och medlemsstat.
Ändring 215
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 13
13.  Antalet sjukhusenheter som deltar i de europeiska referensnätverken och antalet patienter som diagnostiserats och behandlats av nätverksmedlemmar.
13.  Antalet hälso- och sjukvårdsenheter som deltar i de europeiska referensnätverken och antalet patienter som diagnostiserats och behandlats av nätverksmedlemmar.
Ändring 216
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 14a (ny)
14a.  Antalet hälsokonsekvensbedömningar av unionens politik.
Ändring 217
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 14b (ny)
14b.  Åldersstandardiserad förekomst av fetma, efter kön, ålder och medlemsstat.
Ändring 218
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 14c (ny)
14c.  Mödradödlighet, efter ålder och medlemsstat.
Ändring 219
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 14d (ny)
14d.  Spädbarnsdödlighet efter medlemsstat.
Ändring 229
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 14e (ny)
14e.  Åldersstandardiserade dödsfall på grund av miljöföroreningar (per 100 000 personer), efter kön och ålder.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0196/2020).

Senaste uppdatering: 1 februari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy