Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 114,

—  med beaktande av artiklarna 169, 191, 192 och 193 i EUF-fördraget,

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden(1),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter(2),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor(3),

—  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 7 juni 2018 om inrättande av programmet för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, och europeisk statistik (COM(2018)0441),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter(4),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 om en EU‑strategi för data (COM(2020)0066),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020 om en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – för ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098),

—  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2017 om en längre livstid för produkter: fördelar för konsumenter och företag(5),

—  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av paketet om den cirkulära ekonomin: åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall(6),

—  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(7),

—  med beaktande av kommissionens publikation från oktober 2018 Behavioural Study on Consumers' Engagement in the Circular Economy (Beteendestudie om konsumenters engagemang i den cirkulära ekonomin),

—  med beaktande av gemensamma forskningscentrumets rapport från 2019 Analysis and development of a scoring system for repair and upgrade of products (Analys och utveckling av ett poängsystem för reparation och uppgradering av produkter),

—  med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport av den 4 december 2019 The European environment ‒ state and outlook 2020 (Europas miljö – tillstånd och utblick 2020),

—  med beaktande av den studie om en längre livstid för produkter som togs fram i mars 2020 på begäran av Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd,

—  med beaktande av den djupgående analys som togs fram i april 2020 på begäran av Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd med titeln Sustainable Consumption and Consumer Protection Legislation (Lagstiftning för hållbar konsumtion och konsumentskydd),

—  med beaktande av rapporten från den europeiska konsumentorganisationen (BEUC) av den 18 augusti 2015 med titeln Durable goods: More sustainable products, better consumer rights — Consumer expectations from the EU’s ressource efficiency and circular economy agenda,

—  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—  med beaktande av yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

—  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A9-0209/2020), och av följande skäl:

A.  I och med de minskande naturresurserna och den ökande mängden avfall är det absolut nödvändigt med hållbara produktions- och konsumtionsmönster som tar hänsyn till planetens begränsningar och prioriterar effektivare och hållbarare resursanvändning.

B.  Krisen till följd av covid-19-pandemin har visat på att det behövs nya och mer motståndskraftiga affärsmodeller och att europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, mikroföretag och egenföretagare behöver stöd.

C.  En hållbar inre marknad måste återspegla parlamentets uppmaning(8) om antagandet av en ambitiös europeisk grön giv. Det är därför mycket viktigt att utveckla en forskningsbaserad strategi för att öka produkternas hållbarhet, återanvändbarhet, uppgraderbarhet och reparerbarhet. Denna strategi bör skapa arbetstillfällen, tillväxt och innovationsmöjligheter för europeiska företag, stödja deras konkurrenskraft på global nivå och säkerställa en hög konsumentskyddsnivå.

D.  En gemensam och övergripande strategi är inte detsamma som en modell för alla. En differentierad strategi baserad på varje produktkategoris och sektors särdrag samt på marknaden och den tekniska utvecklingen vore lämpligare. Att befintliga regler verkligen genomförs och efterlevs är avgörande för en välfungerande hållbar inre marknad.

E.  Det är mycket viktigt att mobilisera tillräcklig finansiering via finansieringsprogram såsom programmet för den inre marknaden för en omställning till klimatneutralitet och den cirkulära ekonomin, i syfte att finansiera forskning och utveckling inom området hållbara produkter samt informationskampanjer riktade till företag och konsumenter.

F.  Konsumenterna är enligt kommissionens beteendestudie från 2018 beredda att engagera sig för en cirkulär ekonomi och är tre gånger mer benägna att köpa en produkt om den är märkt som mer hållbar och reparerbar, men hinder kvarstår, bland annat informationsasymmetri. Det behövs tydlig, tillförlitlig och transparent information om en produkts egenskaper, inbegripet uppskattad livslängd och reparerbarhet, för konsumentupplysning och rättvis konkurrens mellan företagen. Befintlig information måste därför förbättras, samtidigt som man undviker alltför mycket information.

G.  En produkts livslängd och åldrande är beroende av olika naturliga och artificiella aspekter, t.ex. materialsammansättning, funktionalitet, reparationskostnader, konsumtionsmönster och slitage. En produkts uppskattade livslängd måste bedömas på grundval av objektiva tester och kriterier som återspeglar verkliga användningsförhållanden och fastställas innan produkten släpps ut på marknaden.

H.  Direktiv (EU) 2019/771 ska ses över senast 2024. Ett antal åtgärder som syftar till att skapa de rätta förutsättningarna för ökad produkthållbarhet och en hög konsumentskyddsnivå samt ett konkurrenskraftigt företagsklimat bör utvärderas inför denna översyn. Den tvååriga lagstadgade garantiperioden är kanske inte lämplig för alla produktkategorier med en längre förväntad livslängd.

I.  I en tidigare resolution(9) efterlyste Europaparlamentet åtgärder för att åtgärda problemet med varors och programvarors planerade åldrande, inbegripet framtagande av en gemensam definition för testning och upptäckt av tvivelaktiga metoder. Det är nödvändigt med en gemensam strategi för den inre marknaden och att skapa rättssäkerhet och förtroende för både företag och konsumenter.

J.  Programvarans livslängd är avgörande för de elektroniska apparaternas livslängd. Eftersom programvaran blir föråldrad allt snabbare måste de elektroniska apparaterna vara anpassningsbara för att kunna konkurrera på marknaden(10).

K.  79 procent av EU-medborgarna anser att tillverkarna bör åläggas att göra det enklare att reparera digitala enheter eller byta ut enskilda delar i dem(11). Produkter av hög kvalitet ökar de europeiska företagens konkurrenskraft.

L.  En undersökning som genomfördes i december 2015(12) visade att 59 procent av konsumenterna inte visste att den lagstadgade garantiperioden i EU är minst två år. Konsumenternas kunskap om de befintliga långtgående rättigheterna avseende lagstadgad garanti skulle kunna förbättras och en sådan förbättring skulle bidra till en mer hållbar användning av varor.

M.  Den ökade e-handeln har lett till ett behov av bättre kontroll av att varor och tjänster från tredjeländer efterlever EU:s miljö- och säkerhetsstandarder samt konsumenträttigheter.

N.  En hållbar inre marknad kräver effektiv marknadskontroll för att säkerställa en korrekt efterlevnad av dessa regler, där marknadskontroll och tullmyndigheter spelar en viktig roll.

O.  Att uppmuntra reparation och återanvändning och ett ökat förtroende för andrahandsmarknaden kan skapa nya ekonomiska och sociala möjligheter och arbetstillfällen och, under vissa omständigheter, främja den industriella konkurrenskraften. Vissa saker kan göra att konsumenterna avstår från reparation, såsom bristande tillgång till reservdelar, bristande standardisering och driftskompatibilitet samt bristande tillgång till reparationstjänster. Detta påverkar reparationssektorn negativt.

P.  Enligt en Eurobarometerundersökning(13) skulle 77 procent av EU-medborgarna hellre reparera sina apparater än byta ut dem. Reparationsföretag skulle kunna vara en källa till lokala arbetstillfällen och specifik know-how i Europa.

Q.  Att förlänga livslängden för en produkttyp som är på väg att avsevärt förbättra sin miljöeffektivitet bör vägas mot användningen av dessa förbättrade produkter och bör därför inte leda till förseningar i införandet av innovativ teknik som kan leda till betydande miljövinster.

R.  Den ökande digitaliseringen ger våra samhällen nya kanaler för informationsutbyte och bidrar till att skapa en hållbar marknad som bygger på ansvar, transparens, informationsutbyte och effektivare resursanvändning.

S.  Onlineplattformar skulle kunna ta större ansvar för att förse konsumenterna med tillförlitlig information om de produkter och tjänster de erbjuder.

T.  Den digitala sektorn bidrar till innovation och främjandet av en hållbar ekonomi. Infrastrukturens miljöpåverkan i form av energi- och resursförbrukning bör angripas. Hållbarare förpackningar och leveranser är avgörande för en cirkulär ekonomi.

U.  Grön och hållbar offentlig upphandling är ett strategiskt verktyg som jämte andra viktiga politikområden kan användas för att bidra till Europas industriella omställning och stärka dess motståndskraft och öppna strategiska oberoende. En strategisk användning av hållbar upphandling kan gynna både företag och konsumenter genom att efterfrågan på och utbudet av hållbara varor ökar och genom att dessa produkter blir kostnadseffektiva och attraktiva för konsumenterna.

V.  Vilseledande miljöpåståenden och grönmålning måste angripas med effektiva metoder, bland annat hur sådana påståenden ska styrkas.

W.  Reklam påverkar konsumtionsnivåerna och konsumtionsmönstren. Reklam kan hjälpa konsumenterna att fatta välgrundade hållbara val.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin och den uttalade avsikten att främja hållbara produkter som är lättare att reparera och som kan återanvändas och återvinnas, samtidigt som stöd ges till konsumenterna i denna omställning.

2.  Europaparlamentet betonar att varje strategi för en hållbar inre marknad på ett rättvist, balanserat och proportionerligt sätt bör kombinera principerna om hållbarhet, konsumentskydd och en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft. Alla eventuella regleringsåtgärder bör utgå från dessa principer, vara miljömässigt kostnadseffektiva och vara till fördel för både företag och konsumenter så att de kan välkomna den gröna omställningen på den inre marknaden. Regleringsåtgärderna bör skapa konkurrensfördelar för europeiska företag, inte lägga en oproportionerlig ekonomisk börda på dem, leda till innovation, uppmuntra investeringar i hållbar teknik och stärka den europeiska konkurrenskraften och i slutändan konsumentskyddet. Alla planerade regleringsåtgärder bör åtföljas av konsekvensbedömningar och alltid ta hänsyn till marknadsutvecklingen och konsumenternas behov.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att visa stark politisk ambition när den utformar, antar och genomför relevanta kommande förslag, till exempel om att öka konsumenternas makt över den gröna omställningen och policyinitiativ för hållbara produkter, som bör vara helt i linje med EU:s klimatmål och andra miljömål för att förbättra värdekedjornas cirkularitet, resurseffektiviteten och användningen av returråvaror, minimera avfallsgenereringen och uppnå en giftfri cirkulär ekonomi. Parlamentet betonar vikten av ett snabbt genomförande och efterlevnad av befintliga skyldigheter och standarder, och uppmanar kommissionen att inte skjuta upp dem ytterligare.

4.  Europaparlamentet betonar att en välfungerande inre marknad är ett kraftfullt verktyg för EU:s gröna och digitala omställning, även med avseende på dess roll i en globaliserad ekonomi. Fullbordandet och fördjupandet av den inre marknaden, bl.a. genom ett effektivt genomförande av den befintliga lagstiftningen och genom att ta itu med de återstående omotiverade och oproportionerliga hindren, är en förutsättning för att uppnå en mer hållbar produktion och konsumtion i EU. Parlamentet uppmanar till transparent styrning av den inre marknaden och en effektivare och bättre övervakning. Den rättsliga ramen för en mer hållbar inre marknad bör främja innovation och utveckling av hållbar teknik, uppmuntra företag att gå över till mer hållbara affärsmodeller och på så sätt bidra till en hållbar ekonomisk återhämtning.

5.  Europaparlamentet påpekar att hållbar konsumtion går hand i hand med hållbar produktion och att ekonomiska aktörer bör uppmuntras att beakta produkters och tjänsters hållbarhet redan när dessa utformas och när de släpps ut eller tillhandahålls på den inre marknaden, för att säkerställa ett säkert, hållbart, kostnadseffektivt och attraktivt utbud för konsumenterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder som skiljer mellan produktkategorier och sektorer med betydande miljöpåverkan, och som ska förbättra produkternas hållbarhet, inklusive deras beräknade livslängd, återanvändbarhet, uppgraderbarhet, reparerbarhet och återvinningsbarhet.

Konsumenträttigheter och bekämpning av planerat åldrande

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samråd med berörda parter utarbeta en övergripande strategi med åtgärder som skiljer mellan olika produktkategorier och tar hänsyn till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen, för att uppmuntra både företag och konsumenter till hållbar produktion och hållbara konsumtionsmönster. Strategin bör omfatta åtgärder för att

7.  Europaparlamentet betonar att varor med digitala delar kräver särskild uppmärksamhet och att följande faktorer bör beaktas vid den översyn av direktiv (EU) 2019/771 som ska genomföras senast 2024:

8.  Europaparlamentet betonar behovet av enkla, effektiva och tillämpliga reklamationsförfaranden för konsumenter och företag. Konsumenterna i hela EU bör informeras om sina rättigheter och möjligheter till prövning. Parlamentet efterlyser finansiering inom ramen för inremarknadsprogrammet inom den fleråriga budgetramen av åtgärder för att komma till rätta med informationsklyftan och stödja konsument-, företags- och miljöorganisationers initiativ. Parlamentet menar att medlemsstaterna bör genomföra informationskampanjer för att öka konsumentskyddet och konsumenternas förtroende, särskilt bland utsatta grupper, och uppmanar kommissionen att ge konsumenterna adekvat information om deras rättigheter genom den gemensamma digitala ingången. Parlamentet betonar att små och medelstora företag behöver särskilt stöd, inklusive ekonomiskt stöd, för att förstå och uppfylla sina rättsliga skyldigheter i fråga om konsumentskydd.

9.  Europaparlamentet konstaterar att många produkter som släpps ut på den inre marknaden, särskilt produkter som säljs på e-marknadsplatser och importeras från länder utanför EU, inte uppfyller EU:s lagstiftning om produktsäkerhet och hållbarhetskrav. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast vidta åtgärder för att säkerställa lika spelregler för EU-företag och internationella konkurrenter samt att säkerställa säkra och hållbara produkter för konsumenterna genom förbättrad marknadskontroll och likvärdiga tullkontrollstandarder i hela EU för både traditionella företag och onlineföretag. För att utföra detta uppdrag måste marknadskontrollmyndigheterna få lämpliga ekonomiska, tekniska och mänskliga resurser och adekvat information i enlighet med förordning (EU) 2019/1020. Medlemsstaterna bör ombesörja detta och kommissionen bör se till att förordningen genomförs korrekt. Interaktionen mellan Rapex-systemet och e-marknadsplatser och onlineplattformar bör förbättras avsevärt.

Underlättande av reparationer

10.  Europaparlamentet begär att följande information om tillgången till reservdelar, programvaruuppdateringar och reparerbarhet för en produkt ska göras tillgänglig på ett tydligt och lättläst sätt vid inköpstillfället: beräknad tillgänglighetsperiod från inköpsdatum, genomsnittligt pris på reservdelar vid inköpstillfället, rekommenderade ungefärliga leverans- och reparationstider samt information om reparations- och underhållstjänster, i förekommande fall. Parlamentet begär vidare att denna information ska tillhandahållas i produktdokumentationen tillsammans med en sammanfattning av de vanligaste felen och hur de kan repareras.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa konsumenternas ”rätt till reparation” i syfte att göra reparationer systematiska, kostnadseffektiva och attraktiva, med beaktande av olika produktkategoriers särdrag i linje med de åtgärder som redan vidtagits för flera hushållsapparater enligt ekodesigndirektivet genom att

En övergripande strategi för att främja återanvändning

12.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen överväger bindande åtgärder för att förhindra destruering av osålda eller oförstörda varor i funktionsdugligt skick, så att de i stället kan återanvändas, och kvantifierade mål för återanvändning, bland annat genom införande av pantsystem i linje med ramdirektivet om avfall och direktivet om förpackningar och förpackningsavfall. Parlamentet betonar att nya hållbara affärsmodeller ska få prioriterad tillgång till avfallsdeponier och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare främja hållbar avfallshantering. Parlamentet betonar behovet av en strategi för att bedöma och ta itu med de rättsliga hindren för reparation, återförsäljning, återanvändning och donation för att säkerställa en effektivare och mer hållbar resursanvändning samt för att stärka den inre marknaden för returråvaror, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall, bland annat genom ökad standardisering.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja den cirkulära ekonomin och hållbara affärsmodeller för att minimera förstöring av varor och främja reparation och återanvändning. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra användningen av sådana modeller samtidigt som de förblir kostnadseffektiva och attraktiva och garanterar en hög konsumentskyddsnivå, och att uppmuntra medlemsstaterna att öka medvetenheten om dessa modeller genom informationskampanjer och utbildning för både konsumenter och företag. Parlamentet betonar vikten av FoU-investeringar på detta område.

14.  Europaparlamentet påpekar att företag tillämpar metoder för att avskräcka från reparation, vilket utgör en begränsning av rätten till reparation och påverkar konsumenternas möjligheter till reparation. Parlamentet efterfrågar en strategi som säkerställer både skyddet för immateriella rättigheter och effektivt stöd till oberoende reparatörer i syfte att främja valmöjligheter för konsumenterna och uppnå en alltigenom hållbar inre marknad.

15.  Europaparlamentet betonar behovet att skapa incitament för konsumenter att köpa begagnade varor. Överlåtelse av garantier vid återförsäljning av en vara som ännu omfattas av en sådan skulle kunna öka konsumenternas förtroende för denna marknad. Kommissionen uppmanas i detta avseende att undersöka i vilken utsträckning den första köparens garanti skulle kunna överlåtas till ytterligare köpare vid en efterföljande försäljning, särskilt i samband med ett digitalt produktpass. Dessutom bör det göras en bedömning av om det finns ett behov av att se över undantagsklausulen för begagnade produkter enligt det lagstadgade garantisystem som föreskrivs i direktiv (EU) 2019/771 när direktivet ses över, efter en konsekvensbedömning av de möjliga effekterna för affärsmodellerna som bygger på begagnade varor och återanvändning.

16.  Europaparlamentet efterlyser tydliga definitioner av renoverade varor och menar att det bör införas ett omfattande frivilligt system med utvidgade köpgarantier för sådana varor för att komplettera de ursprungliga lagstadgade garantierna och för att förhindra missbruk.

17.  Europaparlamentet poängterar att ett fullbordande av den inre marknaden för tjänster på ett avgörande sätt kommer att bidra till omställningen till en mer hållbar inre marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för en välfungerande inre marknad för tjänster och att satsa mer på att stärka upprätthållandet av befintlig lagstiftning.

18.  Europaparlamentet betonar tjänstesektorns roll för att öka tillgången till reparationer och andra nya affärsmodeller. Parlamentet välkomnar särskilt utvecklingen av affärsmodeller där konsumtion frikopplas från fysiskt ägande, där det är produktens funktion som säljs, och menar att det behövs en grundlig bedömning av funktionsekonomins inverkan och möjliga bieffekter samt inverkan på konsumenterna och deras ekonomiska intressen, men också sådana modellers miljöpåverkan. Utvecklingen av internetbaserade tjänster, nya former av marknadsföring (hyra, leasing, produkt som tjänst osv.) och tillgången till reparationstjänster kan bidra till att förlänga produkters livslängd och öka konsumenternas medvetenhet om och förtroende för sådana produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja utvecklingen av dessa nya affärsmodeller genom riktat ekonomiskt stöd inom ramen för inremarknadsprogrammet och andra relevanta program inom den fleråriga budgetramen.

19.  Parlamentet efterlyser nationella kampanjer och relevanta mekanismer för att uppmuntra konsumenterna att förlänga produkters livslängd genom reparation och användning av begagnade varor och öka medvetenheten om mervärdet av hållbar innovativ teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen och de nationella myndigheterna att bistå och stödja behöriga myndigheter på nationell och lokal nivå samt företag och sammanslutningar, både tekniskt och ekonomiskt, inom ramen för inremarknadsprogrammet inom den fleråriga budgetramen i samband med genomförandet av sådana informationskampanjer.

20.  Europaparlamentet uppmanar alla företag och organisationer att registrera sig i EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) för att förbättra sin miljöprestanda. Parlamentet ser fram emot den kommande översynen av direktivet om icke-finansiell rapportering, som avsevärt bör förbättra tillgången till information om företagens miljöprestanda.

En digital agenda för en hållbar marknad

21.  Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet av ett gemensamt europeiskt dataområde för smarta cirkulära tillämpningar och kommissionens ambition att utveckla ett digitalt ”produktpass” för att förbättra spårbarheten och tillgången till information om en produkts produktionsvillkor, hållbarhet, sammansättning, återanvändning, reparation, demonteringsmöjligheter och bortskaffande, med beaktande av proportionalitetsprincipen och kostnaderna för företagen och med särskild hänsyn till små och medelstora företags, mikroföretags och egenföretagares behov. Dessa verktyg måste utvecklas i nära samarbete med industrin och relevanta aktörer.

22.  Europaparlamentet noterar den digitala teknikens bidrag till innovation och en mer cirkulär ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla standarder och protokoll för tillgång till och användning av interoperabla uppgifter för ett effektivt utbyte av uppgifter mellan företag, investerare och myndigheter och för nya uppgiftsdrivna cirkulära affärsmöjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom den nya fleråriga budgetramen öka finansieringen till forskning och innovation inom området hållbar teknik.

23.  Europaparlamentet betonar att den digitala sektorn och onlinekonsumtionen har ett miljöavtryck, både vad gäller tillverkning av varor och tillhandahållande av tjänster, och uppmanar kommissionen att utvärdera hur ett EU-index för digital hållbarhet baserat på en analys av produkters livscykel skulle kunna främja hållbar produktion och konsumtion inom digital teknik. Parlamentet påpekar att metoder för att minska sådan miljöpåverkan, såsom att dra ner på förpackningar och utveckla mer hållbara förpackningar, bör ingå i en strategi för en hållbar inre marknad.

24.  Europaparlamentet tillägger att medvetenheten bör öka om att onödiga data, såsom oanvända appar, filer, videor, foton och skräppost, har ett potentiellt miljöavtryck. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera hur digitala rutiner och digital infrastruktur påverkar koldioxid- och miljöavtrycket samt konsumentbeteenden, och att överväga lämpliga åtgärder för att minska det.

25.  Europaparlamentet begär att kommissionen beaktar parlamentets beslut i fråga om inrättandet av ett gemensamt laddningssystem för att minska produktionsvolymen och det elektroniska avfallet.

Myndigheternas nödvändiga övergång

26.  Europaparlamentet anser att offentlig upphandling bör vara central i EU:s ekonomiska återhämtningsplan, i överensstämmelse med den europeiska gröna given, genom att stödja den privata sektorns innovationsinsatser och digitaliseringen av offentliga upphandlingar och skapa de rätta incitamenten för att främja hållbar produktion och konsumtion. Man bör prioritera att stimulera efterfrågan på miljövänliga varor och tjänster med ett mindre miljöavtryck och främja sociala och miljömässiga kriterier.

27.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa användningen av miljöanpassad, social och innovativ offentlig upphandling vid omställningen till en hållbar och klimatneutral ekonomi genom att införa kriterier och mål för hållbarhet i offentliga upphandlingar. Parlamentet påminner i detta sammanhang om kommissionens åtagande att agera genom sektorsspecifika åtgärder och vägledning om miljöanpassad offentlig upphandling, samtidigt som den nuvarande rättsliga ramen för offentlig upphandling bibehålls, och uppmanar kommissionen att vara ambitiös och göra hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling till standardval. Parlamentet betonar vikten av att stödja begagnade, återanvända, återvunna och renoverade produkter och programvara med låg energiförbrukning genom att fastställa mål för offentliga inköp. Parlamentet betonar de potentiella fördelarna med ett instrument för granskning av hållbarheten i offentliga upphandlingar för att säkerställa att de är förenliga med EU:s klimatåtaganden och motverka grönmålning.

28.  Europaparlamentet framhåller den roll som grön och social upphandling kan spela för att korta leveranskedjorna, minska beroendet av tredjeländer och främja hållbarhet inom viktiga sektorer såsom produktion av läkemedel, energi och livsmedel. Parlamentet efterlyser en verklig ömsesidighet i offentlig upphandling med tredjeländer och en adekvat tillgång till offentlig upphandling för små och medelstora företag samt företag inom den sociala ekonomin bör säkerställas, bl.a. genom förmånliga tilldelningskriterier.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda befintliga EU-system för upphandling på ett hållbart sätt, och uppmanar i detta avseende kommissionen att förbättra sina riktlinjer och föregå med gott exempel genom att offentliggöra mål och statistik om deras inköps miljöpåverkan. Parlamentet efterlyser dessutom rapporteringsskyldigheter för EU-institutionerna och medlemsstaterna när det gäller deras hållbara offentliga upphandlingar, utan att skapa en omotiverad administrativ börda och med respekt för subsidiaritetsprincipen.

Ansvarsfull marknadsföring och reklam

30.  Europaparlamentet påminner om att konsumenterna möts av vilseledande påståenden om en varas eller tjänsts miljökvaliteter, både på och utanför nätet. Parlamentet rekommenderar därför en effektiv kontroll av tillverkarnas och distributörernas miljöpåståenden innan en produkt eller tjänst släpps ut på marknaden och att direktiv 2005/29/EG som nyligen ändrades efterlevs genom proaktiva åtgärder mot vilseledande metoder. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta uppdaterade riktlinjer för ett enhetligt genomförande av detta direktiv avseende miljöpåståenden och att ge vägledning för marknadskontroll.

31.  Europaparlamentet begär att det utarbetas tydliga riktlinjer och normer för miljöpåståenden och miljöåtaganden som omsätts i förstärkta miljömärkningscertifieringar och välkomnar det aviserade lagstiftningsförslaget om styrkande av miljöpåståenden. Parlamentet rekommenderar en analys av om det behövs ett offentligt europeiskt register över godkända och förbjudna miljöpåståenden samt villkoren och åtgärderna för att hävda ett påstående. Transparent, ansvarsfull och korrekt information kommer att öka konsumenternas förtroende för produkter och marknader, vilket i slutändan kommer att leda till en mer hållbar konsumtion.

32.  Europaparlamentet betonar att reklam påverkar konsumtionsnivåerna och konsumtionsmönstren och bör uppmuntra företag och konsumenter att göra hållbara val. Parlamentet betonar vikten av ansvarsfull reklam som respekterar offentliga miljönormer och konsumenternas hälsa. Det nuvarande regelverket mot vilseledande reklam skulle kunna stärka konsumentskyddet, särskilt för vissa konsumentkategorier som betraktas som sårbara, och uppmuntra hållbar produktion och konsumtion.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 149, 11.6.2005, s. 22. (2) EUT L 304, 22.11.2011, s. 64. (3) EUT L 136, 22.5.2019, s. 28. (4) EUT L 169, 25.6.2019, s. 1. (5) EUT C 334, 19.9.2018, s. 60. (6) EUT C 433, 23.12.2019, s. 146. (7) Antagna texter, P9_TA(2020)0005. (8) Antagna texter, P9_TA(2020)0005. (9) EUT C 334, 19.9.2018, s. 60. (10) EUT C 334, 19.9.2018, s. 60. (11) Särskild Eurobarometerundersökning 503 från december 2019 Attitudes towards the impact of digitalisation on Daily life. (12) Undersökning genomförd i december 2015 på uppdrag av kommissionen Consumer market study on the functioning of legal and commercial guarantees for consumers in the EU. (13) Flash Eurobarometer 388 från juni 2014 Attitude of Europeans towards waste management and resource efficiency.