Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2076(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0197/2020

Ingivna texter :

A9-0197/2020

Debatter :

PV 23/11/2020 - 20
CRE 23/11/2020 - 20

Omröstningar :

PV 25/11/2020 - 14

Antagna texter :

P9_TA(2020)0321

Antagna texter
PDF 203kWORD 72k
Onsdagen den 25 november 2020 - Bryssel
En ny industristrategi för EU
P9_TA(2020)0321A9-0197/2020

Europaparlamentets resolution av den 25 november 2020 om en ny industristrategi för EU (2020/2076(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 9, 151, 152, 153.1 och 153.2 samt artikel 173, vilken handlar om EU:s industripolitik och bland annat hänvisar till unionsindustrins konkurrensförmåga,

–  med beaktande av artiklarna 14, 27 och 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EUF-fördraget och fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 5.3 i det sistnämnda och protokoll nr 2 till detta om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artikel 3.3 i EU-fördraget, som avser den inre marknaden, hållbar utveckling och social marknadsekonomi,

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

–  med beaktande av resultaten i indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle 2020, som offentliggjordes den 11 juni 2020,

–  med beaktande av kommissionens dokument av den 2 juni 2020 om färdplanen för läkemedelsstrategin – snabb tillgång till läkemedel till rimliga priser för patienterna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 maj 2020 EU vid ett vägskäl: bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020)0456),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 maj 2020 Kommissionens justerade arbetsprogram för 2020 (COM(2020)0440),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 En EU-strategi för data (COM(2020)0066),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 19 februari 2020 om artificiell intelligens: en EU-strategi för spetskompetens och förtroende (COM(2020)0065),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 19 februari 2020 Konsekvenser för säkerhet och ansvar när det gäller artificiell intelligens, sakernas internet och robotteknik (COM(2020)0064),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen(1),

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska vårprognos 2020,

–  med beaktande av sammanfattningen av den 23 april 2020 av Europeiska rådets ordförande efter videokonferensen med Europeiska rådets medlemmar,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(2),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och den höga representanten av den 8 april 2020 om EU:s globala svar på covid-19-pandemin (JOIN(2020)0011),

–  med beaktande av sammanfattningen av den 17 mars 2020 av Europeiska rådets ordförande efter videokonferensen med Europeiska rådets medlemmar om covid-19,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 mars 2020 Samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet (COM(2020)0112),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098), slutsatserna om ökad cirkularitet – övergång till ett hållbart samhälle, som antogs av rådet vid dess 3716:e möte den 4 oktober 2019 (12791/19), samt kommissionens slutsatser av den 2 december 2015 Att sluta kretsloppet – En EU‑handlingsplan för den cirkulära ekonomin (COM(2015)0614),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (COM(2020)0103),

–  med beaktande av kommissionens förslag till förordning av den 4 mars 2020 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (COM(2020)0080),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 Att forma EU:s digitala framtid (COM(2020)0067),

–  med beaktande av kommissionens arbetsprogram 2020 En ambitiösare union (COM(2020)0037),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 januari 2020 Investeringsplanen för ett hållbart Europa (COM(2020)0021),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 28 november 2019 Vägledning till en omvandling av EU:s energiintensiva industrier som stärker konkurrenskraften och möjliggör en klimatneutral kretsloppsekonomi senast 2050 (rapport från högnivågruppen för energiintensiva industrier),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 december 2019 om rättvis beskattning i en digitaliserad och globaliserad ekonomi: BEPS 2.0(4),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 12 december 2019 (EUCO 29/19),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 juni 2019 om en ny strategisk agenda för EU 2019–2024 (EUCO 9/19),

–  med beaktande av slutsatserna om en framtida strategi för EU:s industripolitik, som antogs av rådet vid dess 3655:e möte den 29 november 2018 (14832/2018),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 En ny europeisk agenda för kultur (COM(2018)0267),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 september 2017 Investera i en smart, innovativ och hållbar industri – En förnyad strategi för EU:s industripolitik (COM(2017)0479),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2017 om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin(6),

–  med beaktande av frågan för muntligt besvarande till kommissionen om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa (O-000047/2017),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180),

–  med beaktande av Parisavtalet, som Europarlamentet ratificerade den 4 oktober 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2016 om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom(8),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 15 december 2016 och den 23 juni 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn(9),

–  med beaktande av rådets slutsatser om agendan för industriell konkurrenskraft, om den digitala omvandlingen av den europeiska industrin och om paketet om teknik inom den digitala inre marknaden och moderniseringen av offentliga tjänster,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet(10),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 22 maj 2013 och den 22 mars 2019 (EUCO 1/19),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för internationell handel, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för rättsliga frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från fiskeriutskottet,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0197/2020), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen behöver en ny industristrategi som är förenlig med målet att nå klimatneutralitet senast 2050 och som skapar förutsättningar för ett innovativt, inkluderande, motståndskraftigt och digitaliserat samhälle och lämnar ett betydande bidrag till den europeiska industrins konkurrensförmåga. En sådan strategi bör bevara hög sysselsättning och högkvalitativa arbetstillfällen och inte lämna någon utanför. Strategin måste säkra en dubbel omställning till en europeisk industribas som är modern och digitaliserad och som utnyttjar den fulla potentialen i förnybara energikällor och är mycket energi- och resurseffektiv och klimatneutral. Strategin bör även stärka Europas globala ledarskap och göra unionen mindre beroende av andra delar av världen i strategiska värdekedjor genom att diversifiera dem och göra dem mer hållbara, undvika utlokalisering av europeiska industrier och samtidigt bevara en öppen marknad.

B.  Covid-19-pandemin och dess återverkningar har skapat en ekonomisk nedgång utan motstycke i Europa som riskerar att förvärra orättvisorna och de sociala spänningarna i unionen, i synnerhet bland de mest utsatta.

C.  Industrins konkurrenskraft och klimatpolitiken är ömsesidigt förstärkande, och en innovativ och klimatneutral återindustrialisering kommer att skapa arbetstillfällen lokalt och säkra den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Ett sådant synsätt bör anläggas i all politik med anknytning till den gröna och digitala omställningen.

D.  Unionen behöver ta till vara den outnyttjade företagarpotentialen i särskilda samhällsgrupper där den behöver utvecklas till fullo, t.ex. bland unga, migranter, äldre och kvinnor. Unionens industristrategi kan vara ett tillfälle att främja företagarkulturen i underrepresenterade eller missgynnade grupper och göra det möjligt för dem att till fullo bidra till den digitala och gröna omställningen.

E.  Alla ekonomiska sektorer, i synnerhet små och medelstora företag, har påverkats av covid-19-pandemin och den oerhörda ekonomiska nedgång den orsakat, och vissa sektorer har stannat upp helt. Här kommer man inte att få en snabb och rättvis återhämtning genom att bara köra på som vanligt, och en framtidsinriktad industristrategi bör börja med att ta tag i den industriella återhämtningen och den långsiktiga globala konkurrensförmågan, särskilt i tillväxtsektorer och i de sektorer som drabbats hårdast av covid-19-nedstängningarna.

F.  Nya skulder som företag ådragit sig för att överleva den ekonomiska nedgången kommer sannolikt att ge dem en bräckligare ekonomisk struktur och leda till en trög tillväxt och bristande investeringskapacitet på kort, medellång och lång sikt när det gäller att klara den dubbla omställningen till en ekonomi som är både digitaliserad och klimatneutral, resurseffektiv och cirkulär.

G.  Under dessa omständigheter behöver unionen en industristrategi som består av två åtskilda faser – den ena inriktad på återhämtning, den andra på återuppbyggnad och motståndskraft. Den ekonomiska återhämtningen bör utgå från en stark social och miljömässigt hållbar strategi och stödja industrins återuppbyggnad för en lyckad digital och grön omvandling med en kvalificerad arbetskraft som underbygger omvandlingen och säkerställer en rättvis och jämlik omställning.

H.  Europas industrisektor är i hög grad sammanflätad, och det finns starka ömsesidiga band mellan medlemsstaterna och olika förhållningssätt till företag i olika storlekar. En samordnad europeisk politik som gynnar hela produktionskedjan, från storföretagen till de små och medelstora, kommer därför att ha större framgång med att stärka Europas globala konkurrensförmåga och hållbarhet.

I.  Unionen bör fortsätta att sträva efter ambitiösa handelsavtal, både multilateralt och bilateralt. Den europeiska industrin var fortsatt unionsekonomins stöttepelare och sysselsatte runt 32 miljoner människor men stod ändå vid ett vägskäl redan före covid-19-krisen, och dess bidrag till EU:s BNP hade fallit från 23 % till 19 % under de senaste 20 åren. Den är i dag utsatt för intensiv internationell konkurrens och påverkas ofta av alltmer protektionistiska handelsåtgärder från tredjeländer som inte tillämpar höga miljömässiga och sociala standarder.

J.  Den nya europeiska industristrategin måste säkra en dubbel omställning till en europeisk industribas som är både konkurrenskraftig och hållbar. Denna omställning är ett tillfälle för Europa att modernisera sina industriella grundvalar, bevara och flytta tillbaka arbetstillfällen och viktig industriproduktion samt bygga upp den kompetens och kapacitet som är avgörande för de globala ansträngningarna att klara målen i klimatlagen och målen för hållbar utveckling.

K.  Strategin måste erbjuda det nödvändiga regelverket för att klara den dubbla omställningen, samt den nödvändiga infrastrukturen och de nödvändiga finansiella resurserna, och inriktas på principen om energieffektivitet främst, energi- och resursbesparingar, teknik för förnybar energi, koldioxidfri och koldioxidsnål energiteknik, cirkularitet och frihet från gifter.

L.  Bortom covid-19-krisen är klimatförändringar och miljöförstöring fortsatt bland de största utmaningarna och kräver ett gemensamt helhetsgrepp. EU:s industriutsläpp bidrar till Europas totala utsläpp av växthusgaser. Utfasning av fossila bränslen i den energiintensiva industrin är fortsatt en av de största utmaningarna på vägen mot att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Alla sektorer bör bidra till att nå unionens klimatmål.

M.  Covid-19-krisen har belyst vilken avgörande roll digitala tillgångar, t.ex. konnektivitet och nätverk, och digital kompetens har som verktyg som gör det möjligt för arbetstagare och företag att anpassa sitt arbetssätt och sin verksamhet till en nödsituation. Den digitala infrastrukturens motståndskraft och höjningen av arbetskraftens digitala kompetens är prioriterade områden för att främja konkurrenskraften hos Europas företag, särskilt de små och medelstora.

N.  Unionens nya energistrategi bör inriktas på ökad konnektivitet, förbättrade digitala skikt, sakernas internet för industrin, artificiell intelligens, teknik för digitala liggare, högpresterande datorsystem och kvantdatorteknik. Den digitala sektorn kommer även att bidra till den europeiska gröna given och industrins omställning till klimatneutralitet, både som en källa till tekniska lösningar och optimering av industriprocesser och genom att energieffektiviteten och cirkulariteten blir bättre i den digitala sektorn som sådan.

O.  Unionens suveränitet och strategiska oberoende kräver en självständig och konkurrenskraftig industribas och massiva investeringar i forskning och innovation för att utveckla en ledande ställning inom viktig möjliggörande teknik och innovativa lösningar och säkerställa global konkurrenskraft. Unionens industristrategi bör innehålla en handlingsplan för att stärka, förkorta och diversifiera den europeiska industrins leveranskedjor och göra dem mer hållbara för att minska det alltför stora beroendet av ett fåtal marknader och stärka motståndskraften. Det bör även finnas en strategi för smart återflytt för att omdisponera industrierna i Europa samt öka produktionen och investeringarna och omlokalisera industriproduktionen i sektorer av strategisk betydelse för unionen.

1.  Europaparlamentet anser att omställningen till ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt motståndskraftigt samhälle, strategiskt ledarskap och oberoende samt en välfungerande inre marknad bör stå i centrum för alla unionsstrategier. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att tillhandahålla en fullt fungerande och framåtblickande rättslig och politisk ram som grundar sig på en förståelse av dynamiken mellan återhämtningsplanen, våra klimatmässiga och digitala mål och en effektiv industristrategi som integrerar de olika angreppssätten och målen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fast en heltäckande reviderad industristrategi som erbjuder en tydlig politisk ram och säkerhet angående rättsläget och som bland annat

   a) skapar förutsättningar för långsiktig tillväxt, förbättrar unionens innovationsbaserade välstånd och globala konkurrenskraft och åstadkommer klimatneutralitet,
   b) uppbådar lämpliga ekonomiska resurser, inklusive återhämtningsåtgärder,
   c) stöder och hanterar den dubbla gröna och digitala omställningen samt bibehåller och skapar högkvalitativa arbetstillfällen,
   d) bidrar till den europeiska gröna given,
   e) säkrar, diversifierar och digitaliserar strategiska värdekedjor och gör dem mer hållbara, bland annat genom att främja och stödja regelbaserad internationell handel,
   f) stärker företagarandan, skapar en företagsvänlig miljö, stöder små och medelstora företag samt uppmuntrar nybildning och expandering av företag, även uppstartsföretag,
   g) förbättrar unionens strategiska motståndskraft och oberoende, bland annat i fråga om råvaror, och stärker teknikledarskapet,
   h) skapar förutsättningar för jämlik utveckling och uppmuntrar detta i alla unionens regioner utan att lämna någon utanför.

2.  Europaparlamentet efterlyser en inkluderande industristrategi vars utveckling och genomförande involverar alla industriella ekosystem, små och medelstora företag, regioner, lokalsamhällen och arbetstagare. Parlamentet anser att en stark industristrategi kan hjälpa till att överbrygga klyftorna och göra det möjligt att gripa de möjligheter som den dubbla omställningen skapar. Parlamentet är övertygat om att unionens industristrategi måste kunna förlita sig på en stark social pelare och hantera strukturförändringarnas sociala konsekvenser i god tid.

3.  Europaparlamentet anser det angeläget att investera i aktiva arbetsmarknader och tillhandahålla utbildningsprogram avsedda att tillgodose ekonomins behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en unionspolitik där antalet arbetstillfällen som kan gå förlorade i traditionella industrier matchar behovet av arbetskraft i den digitala och gröna omvandlingens industrier. Eftersom dessa nya arbetstillfällen sannolikt inte kommer att skapas i samma regioner som blir av med traditionella industrier, eller inte kommer att komma samma arbetstagare till del, uppmuntrar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att underlätta ekonomisk och social vitalisering av områden som riskerar avfolkning och utarmning, med särskild hänsyn till de könsmässiga klyftorna.

4.  Europaparlamentet anser att denna dubbla omställning är en möjlighet för fossildominerade områden att röra sig mot innovationens frontlinjer och ett produktionssystem som är förenligt med klimatneutralitetsmålen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att omställningen främjar förutsättningar för jobbskapande som är rättvisa och socialt jämlika i enlighet med principen om att ingen får lämnas utanför och går hand i hand med ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, förbättrade sociala villkor och levnadsvillkor och goda arbetsförhållanden. Här understryker parlamentet behovet av att varje åtgärd som påskyndar den dubbla omställningen motsvaras av politiska strategier och konkreta insatser avsedda att bekämpa de negativa effekterna för såväl regioner som de mest utsatta människorna.

5.  Europaparlamentet framhåller i detta syfte att fokus måste läggas på regional och social sammanhållning och på att förutse och hantera en omstrukturering som är skräddarsydd efter den lokala arbetsmarknadens specifika särdrag och behov för att vitalisera de drabbade regionerna ekonomiskt och även bekämpa arbetslöshet och främja användningen av offentliga investeringar, även i samhällsviktiga sektorer som drabbats särskilt hårt av pandemin, i syfte att stödja arbetstillfällen av hög kvalitet i hela unionen. Parlamentet framhåller vikten av att arbetstagarna deltar i förvaltningen och ledningen av företag.

6.  Europaparlamentet trycker på behovet av att peka ut framtidskompetens och satsa mer på mänskliga resurser, utbildning, riktad yrkesutbildning, kompetenshöjning och livslångt lärande för att ge människor och regioner framtidsutsikter och inkomster och förse industrin med kvalificerad arbetskraft. Parlamentet konstaterar att en konkurrenskraftig industri är starkt beroende av att man lyckas rekrytera och behålla kvalificerad arbetskraft med nödvändiga färdigheter inom hållbarhet och digital omvandling för företag och att detta bör understödjas med adekvat finansiering från programmet för ett digitalt Europa och programmet för den inre marknaden.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att agera för att stärka samordningen av utbildningspolitiken, med massiva offentliga investeringar i denna över hela Europa. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att inrätta en grupp av sakkunniga intressenter med uppgift att förutse framtida kompetensklyftor och kompetensbrister inom industrin med hjälp av AI och digitala resurser, särskilt stordatakapacitet.

8.  Europaparlamentet anser att den nya långsiktiga strategin för Europas industriella framtid bör bidra till att bekämpa de löne- och pensionsskillnader mellan könen som fortfarande påverkar den europeiska arbetsmarknaden och det europeiska samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen att vederbörligen beakta jämställdhetsdimensionen i genomförandet av den europeiska industristrategin, såväl i återhämtningsfasen som i återuppbyggnads- och omvandlingsfaserna, bland annat användningen av jämställdhetsbudgeteringsverktyg vid fastställandet av de finansieringsinstrument som ska stödja unionens industriella och ekonomiska tillväxt.

9.  Europaparlamentet framhåller den nyckelroll som den europeiska industrin kan spela genom att aktivt engagera sig för ambitiösa miljömässiga, sociala och ekonomiska mål, även på människorättsområdet. Parlamentet anser att detta förutsätter att unionen förser sig själv med en övergripande ram för tillbörlig aktsamhet inom industrin för att identifiera, spåra, förebygga, lindra och redovisa miljömässiga och sociala risker, konsekvenser, övergrepp och skador i den inhemska och globala verksamheten och i leveranskedjorna, i akt och mening att säkerställa minimistandarder och skapa lika konkurrensvillkor.

10.  Europaparlamentet anser att unionen behöver en industristrategi som bidrar till industrins återhämtning från den rådande ekonomiska krisen, drar till sig investeringar, underlättar tillgång till kapital och stimulerar effektiv konkurrens. Parlamentet anser därför att en uppdaterad strategi bör beakta två sammanlänkade huvudfaser: en som är inriktad på att konsolidera arbetstillfällen, få fart på produktionen och anpassa den till ”det nya normalläget” efter covid-19-krisen och en andra som är inriktad på återuppbyggnad och omvandling.

11.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att skärpa befintlig och kommande lagstiftning på området för att prioritera den gröna och digitala omställningen och samtidigt stärka konkurrenskraften på lång sikt och samhällets och ekonomins motståndskraft genom bägge faserna. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att stimulera den interna efterfrågan och långsiktiga tillväxten i unionen genom att locka mer offentliga och privata investeringar i forskning och innovation, utveckling av ny hållbar och digital teknik, även i den arbetsintensiva industrin, nya infrastrukturnät och projekt förenliga med målen i den europeiska gröna given, energi- och resurseffektivitet samt den cirkulära ekonomin.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en heltäckande rapport med en bedömning av tillståndet i unionens ekonomi och möjligheten att genomföra de båda omställningarna, med beaktande av industrins och de små och medelstora företagens möjligheter att dra nytta av synergierna och minimera de risker de kan utgöra för varandra samt maximera fördelarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av sina slutsatser anpassa den i mars 2020 offentliggjorda strategin till den nuvarande situationen och ta itu med båda faserna, och att samtidigt behålla fokus på en grön, digital, rättvis och jämlik omställning som stärker unionens suveränitet och strategiska oberoende.

13.  Europaparlamentet understryker att unionens industristrategi måste ha väldefinierade syften. Av omsorg om fullständig öppenhet uppmanas kommissionen att fastställa tydliga, explicita och konkreta definitioner av ”strategisk”, ”oberoende”, ”strategiskt oberoende”, ”motståndskraft”, ”strategisk motståndskraft” och andra relaterade begrepp för att se till att de åtgärder som vidtas med hänvisning till dessa begrepp är specifika och inriktade på EU:s prioriteringar och mål.

14.  Europaparlamentet anser att traditionella försäkringsinstrument inte räcker till för att täcka de förluster som en pandemi orsakar på grund av avbruten affärsverksamhet och att det behövs en ambitiös EU-omfattande lösning för att förutsäga och hantera de negativa effekterna av en framtida pandemi eller systemkris för människor, företag och ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för en ram som involverar institutionella investerare, medlemsstater och EU för att täcka förlusterna på grund av avbruten affärsverksamhet vid en framtida pandemi.

15.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att skapa ett nytt återhämtningsinstrument, Next Generation EU, på 750 miljarder euro. Parlamentet beklagar de av Europeiska rådet i juli 2020 föreslagna nedskärningarna i framtidsorienterade program, både i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och i Next Generation EU, och vill att klimatsatsningarna ökar till minst 30 % av EU-budgeten. Parlamentet anser att nedskärningarna kommer att rubba grundvalarna för unionsindustrins hållbara och motståndskraftiga återhämtning och få negativa sidoeffekter för uppnåendet av unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 samt för den sociala rättvisan och globala konkurrenskraften. Parlamentet vill därför se en ambitiös och starkare EU-långtidsbudget för 2021–2027 som inte ligger under kommissionens förslag. Här lyfter parlamentet fram sin egen ståndpunkt kring reformen av systemet med EU:s egna medel, däribland införandet av nya medel som ligger mer i linje med och stimulerar framsteg beträffande viktiga EU-politiska prioriteringar.

16.  Europaparlamentet välkomnar unionens åtgärder mot covid-19-krisen, ECB:s likviditetstillskott, ökningen av EIB:s kapital för små och medelstora företag samt SURE-initiativet för att hjälpa medlemsstaterna att finansiera förkortad arbetstid, hålla sysselsättningen uppe och skydda arbetstagarna. Parlamentet välkomnar även de extraordinära finansiella medlen inom regelverket för statligt stöd för att hjälpa annars solventa företag och arbetstagare att motverka pandemins ekonomiska effekter. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att se till att det stöd som beviljas under den akuta fasen motiveras av pandemins konsekvenser och inte leder till avsaknad av effektiv konkurrens på den inre marknaden och att ingen strategisk sektor försummas. Parlamentet ser vidare fram emot en revidering i god tid av unionens statsstödsregler för att ge medlemsstaterna det nödvändiga manöverutrymmet för riktat stöd i syfte att driva på industrins fossilutfasning och digitalisering, i synnerhet riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi. Parlamentet poängterar härvidlag att varje revidering av statsstödsreglerna bör utgå från en konsekvensbedömning av den europeiska industrins konkurrenskraft, beakta eventuella snedvridningar på global nivå och vara fullt förenlig med klimatneutralitetsmålen för 2050 och miljömålen enligt överenskommelsen i EU:s klimatlag.

17.  Europaparlamentet understryker att statligt stöd endast bör beviljas företag som känner av de omedelbara ekonomiska effekterna av covid-19-krisen och att lättnaderna i statsstödsreglerna bör vara tidsbegränsade. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att föreslå en särskild statsstödsordning inriktad på att stödja de sektorer som drabbats hårdast av nödåtgärderna till följd av covid-19-krisen, såsom fordonsindustrin, turismen, luftfarten och stål- och metallindustrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa gemensamma minimikrav för företag som tar emot ekonomiskt stöd för att undvika att de olika nationella kriterierna skiljer sig åt och ger upphov till ytterligare diskrepans. Parlamentet understryker att det offentliga stöd som tas emot bör värna arbetstillfällen och användas för att anpassa de berörda företagens verksamhet till unionens klimatneutralitets- och miljömål.

18.  Europaparlamentet framhåller med anledning av krisstödet att det är viktigt att stödet ges till företag som respekterar gällande kollektivavtal och inte är registrerade i skatteparadis.

19.  Europaparlamentet framhåller vidare att statligt stöd som ges inom ramen för industripolitiken eller någon annan politik bör följa den gemensamma ”principen om balans” för att säkerställa lika villkor och undvika varje form av skattedumpning inom EU och snedvridningar av konkurrensen.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa ett tydligt, konsekvent och lättillgängligt förhållningssätt till definitionen av marknad i konkurrensmål i olika industrinäringar. Parlamentet understryker vidare behovet av tillräcklig snabbhet, insyn och proportionalitet i den administrativa och procedurmässiga ramen för konkurrensförfaranden i EU, särskilt i kontrollen av företagskoncentrationer.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att inrätta ett system för rapportering om hur utländsk protektionism påverkar unionens industri samt regelbunden bedömning av konkurrenskraften hos de olika industrisektorerna i unionen jämfört med dess globala huvudkonkurrenter, och att agera snabbt om anpassningar krävs av unionens regler.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i skenet av en radikalt förändrad global ekonomisk kontext se över unionens antitrustregler och sträva efter balans mellan behovet av att klara den globala konkurrensen och skydda leveranskedjan och konsumenterna mot de potentiella negativa konsekvenserna av en mer koncentrerad inre marknad.

23.  Europaparlamentet anser att de ekonomiska ordningar som införts av enskilda medlemsstater för att hjälpa små och medelstora företag, uppstartsföretag och andra företag att klara de kortsiktiga likviditetsproblemen är till nytta men att de i vissa fall kan höja deras skuldnivåer. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att stödja EU-program och nationella program som stimulerar kapitalökningar och att underlätta en återhämtning.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att återuppliva och förnya andan i småföretagsakten genom initiativ som särskilt syftar till att stödja mikro- och småföretag, eftersom åtgärder som bygger på att samma lösningar fungerar för alla ofta inte passar mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet anser att små och medelstora företag har störst nytta av specialutformade stödåtgärder som undviker byråkratiska hinder och säkerställer att den nödvändiga likviditeten når företagen genom effektiva och tillgängliga verktyg och snabba, smidiga och småföretagsvänliga förfaranden. Parlamentet betonar att många små och medelstora företag inte kommer att ha likviditet för att investera i en hållbar digital omvandling.

25.  Europaparlamentet understryker att EU:s finansieringsprogram påverkar den långsiktiga tillväxtökningen för de stödmottagande företagen men att särskilt små och medelstora företag har betydande svårigheter att komma åt EU-medel. Parlamentet ber därför även kommissionen att följa den redan beprövade vägen med samfinansiering av nationella provisoriska skatteavdragsordningar avsedda att främja investeringar i digital teknik och miljöteknik.

26.  Europaparlamentet upprepar vikten av specialutformade stödåtgärder för små och medelstora företag genom ett sunt ekonomiskt stöd i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att överväga ett voucherprogram för små och medelstora företag till stöd för deras insatser, bland annat insatser för att uppgradera föråldrad utrustning, förbättra kunskapsöverföring, peka ut de effektivaste användningsområdena för teknik som t.ex. industriell AI och kompetensutveckla arbetsstyrkan med de färdigheter som är omedelbart nödvändiga för att möjliggöra fjärrstyrning av tillgångar, produktionsövervakning och personalsamarbete samt miljömässigt hållbara affärsmodeller, cirkulärekonomiska metoder och energi- och resurseffektivitet, områden där digital kompetens ofta är avgörande och gör det möjligt för små och medelstora företag att förbli konkurrenskraftiga.

27.  Europaparlamentet beklagar den fortsatt stora klyftan mellan större företag och små och medelstora företag när det gäller integrering av digital teknik i affärsverksamheten, liksom även klyftan mellan dem som går före och dem som släpar efter med innovation. Parlamentet framhåller behovet av att öka de små och medelstora företagens möjligheter och kapacitet att tillägna sig innovativ teknik och att minska den digitala obalansen vad gäller infrastrukturen i mindre städer, på landsbygden och i avlägsna områden. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ytterligare stödja de europeiska centrumen för digital innovation, som tack vare kunskapen i lokala ekosystem erbjuder ett potentiellt effektivt sätt att minska den digitala klyftan.

28.  Europaparlamentet anser att företag i den sociala ekonomin bör göras fullt delaktiga i industristrategins slutprodukt, eftersom de tillför värde för allmänheten och även bidrar till utvecklingen i de lokala miljöer där de är förankrade. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i utformningen av finansieringsinstrumenten och arbetsprogrammen beakta särdragen hos denna typ av företag för att stödja deras tillgång till finansiering.

29.  Europaparlamentet understryker att det finns särskilda egenskaper som gör en ekonomiskt hållbar omställning till en klimatneutral och helt digital ekonomi särskilt väl lämpad för återhämtningsåtgärder som syftar till att snabbt få igång konsumenternas efterfrågan och sysselsättningen. Parlamentet betonar att evidensen visar att gröna och digitala projekt skapar fler arbetstillfällen, ger högre avkastning på kort tid per spenderad euro och leder till ökade kostnadsbesparingar på lång sikt jämfört med traditionella finanspolitiska stimulansåtgärder, eftersom de snabbt kan skalas upp i och med att tekniken redan finns tillgänglig (t.ex. förnybara energikällor) och eftersom de tenderar att involvera små och medelstora företag och gynna de lokala ekonomierna genom stora effekter på sysselsättningen och en snabb ökning av konsumenternas disponibla inkomst (t.ex. energieffektivitet) samt är mindre utsatta för externa chocker och därmed kommer att bidra till en mer motståndskraftig social och ekonomisk återhämtning.

30.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s taxonomi, för att hjälpa till att peka ut investeringar med hög positiv miljöpåverkan och social påverkan, i förkommande fall lägger fast ramen för att fastställa i vad mån en investering är miljömässigt hållbar och se till att miljömålen och de sociala målen inte tar betydande skada.

31.  Europaparlamentet anser att unionen behöver en innovativ industristrategi som skyndar på digitaliseringen av våra industrier och små och medelstora företag, inklusive de traditionella, stärker unionens industriella förmåga i fråga om kritiskt viktig digital infrastruktur och kapacitet och stärker den inre digital- och datamarknaden. Parlamentet anser att unionen måste stödja företag i automatiseringen och digitaliseringen av deras kunskap och utbildning och i investeringarna i digital utrustning (maskinvara och programvara), med särskild hänsyn till att uppmuntra kvinnors deltagande i digitaliseringsprocessen och till att modernisera och förbättra utbildnings- och fortbildningssystemen. Parlamentet framhåller betydelsen av programmet för ett digitalt Europa och av att få industrin att snabbare anamma möjliggörande och framväxande teknik. Parlamentet uppmuntrar inrättandet av digitala innovationsknutpunkter i hela EU.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bland annat investera i dataekonomi, människocentrerad artificiell intelligens, smart produktion, sakernas internet, mobilitet, superdatorer, programvaruutveckling, programvaruteknik, datormoln, kvantteknik, motståndskraftiga, ekonomiskt överkomliga och säkra 5G- och 6G-höghastighetsnät, teknik för distribuerade liggare, robotteknik, batterier och satellitinternet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa ett genomförande i god tid av de relevanta centrala åtgärderna enligt rekommendationerna i verktygslådan för 5G-cybersäkerhet och i synnerhet att vid behov tillämpa relevanta begränsningar på högriskleverantörer när det gäller nyckeltillgångar som definieras som kritiska och känsliga i unionens samordnade riskbedömningar.

33.  Europaparlamentet understryker den digitala sektorns viktiga bidrag till industrisektorns omvandling, både som en källa till lösningar för ren teknik och som ett sätt att optimera industriprocesser och minimera deras miljöpåverkan. Med tanke på den höga förbrukningen av energi och resurser med IKT-uppkoppling uppmanar parlamentet kommissionen att bedöma den potentiella miljöpåverkan av massutveckling av digitala lösningar och att samtidigt säkra Europas ledarskap inom mycket energieffektiva och cirkulära digitala tekniker och datacentraler. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta sätt att med hjälp av digitala lösningar stödja den ekologiska omställningen samt att fastställa en metod för att övervaka och kvantifiera den digitala teknikens växande miljöpåverkan.

34.  Europaparlamentet understryker att data spelar en nyckelroll i omvandlingen av Europas industrier och framhåller betydelsen av smart tillväxt inom tillverkning samt digitalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en inre europeisk digital- och datamiljö och att säkerställa och främja driftskompatibilitet samt tillgången till och flödet av säkra data och säker programvara inom unionen och mellan sektorer, inom företag av alla storlekar och bland offentliga institutioner. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att säkra europeiskt ledarskap när det gäller att fastställa framtidsinriktade standarder och skapa framtidsinriktade verktyg och infrastrukturer för datalagring och databehandling och sammanslagning av europeiska data inom nyckelsektorer, med unionsomfattande gemensamma och driftskompatibla dataområden. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att särskilt rikta in sig på projekt för datahantering och datamärkning, dataformatsstandardisering och datasäkerhet, att utveckla och behandla data på europeisk mark, särskilt data från offentliga organ, att bygga upp ett bättre beskattningssystem för den digitala ekonomin där vinster beskattas där företagen har betydande samverkan med användarna och att vidareutveckla europeiska standarder och europeisk certifiering för cybersäkerhet och på så vis säkerställa ökad konkurrenskraft och främja banbrytande teknik, särskilt för kritisk infrastruktur, bland annat genom att revidera nätverks- och informationssäkerhetsdirektivet och inrätta ett nätverk av kompetenscentrum för cybersäkerhet. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att säkerställa en rättvis plattform för företagsförbindelser som gör att företagen i EU, särskilt de små och medelstora, effektivt kan använda data som genererats på plattformar.

35.  Europaparlamentet inser betydelsen av ett europeiskt angreppssätt på dataekonomin som är öppet för insyn, tillförlitligt, driftskompatibelt och människocentrerat. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att successivt minska fragmenteringen av de olika nationella strategierna och ta itu med obalanser i marknadsstyrka i syfte att stödja ett unionsomfattande flöde av data, driftskompatibilitet, datahantering, dataskydd och (åter)användning av data.

36.  Europaparlamentet framhåller behovet av en europeisk rättslig ram för AI, robotteknik och relaterad teknik som behandlar etiska principer och grundläggande rättigheter i samband med dess utveckling, spridning och användning samt säkerhets- och ansvarsfrågor. Parlamentet framhåller att den europeiska industrins innovationsförmåga och konkurrenskraft kommer att behöva en övergripande ram som speglar unionens värderingar och principer för att ge konkret vägledning och rättslig säkerhet för både människor och företag, även utanför unionen.

37.  Europaparlamentet anser att alla eventuella lagstiftningsåtgärder i samband med en revidering av det nu gällande immaterialrättsliga regelverket måste övervägas noga eftersom detta kan få betydande inverkan på EU:s dataekonomi, som alltjämt är bräcklig och under utveckling. Parlamentet anser inte att det bör finnas någon äganderätt baserad på immateriella rättigheter till icke-personuppgifter som används och produceras av teknik såsom artificiell intelligens.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta in konkreta åtgärder i återhämtningsplanen för att locka industrier till Europa, öka, stärka och främja en omlokalisering och diversifiering av Europas industrier utifrån deras strategiska betydelse samt förkorta och diversifiera leveranskedjorna av klimatneutralitetshänsyn. I detta sammanhang lyfter parlamentet fram betydelsen av att se till att unionen producerar tillräckligt med strategiska varor, såsom medicinsk utrustning och hälso- och sjukvårdsutrustning, för att vara självförsörjande i kristider, och uppmuntrar till incitament för att åstadkomma detta, t.ex. krav på att köpa mer lokalproducerat (EU/EES) i sektorer som får tillfälligt stöd.

39.  Europaparlamentet inser risken för att covid-19-krisen kommer att leda till ökad ekonomisk nationalism och protektionism och allvarligt utmana den regelbaserade frihandeln och de globala värdekedjorna när produktionen åternationaliseras och kedjorna bryts. Parlamentet uppmanar därför berörda parter att diversifiera och förkorta sina leveranskedjor och göra dem mer hållbara för att minska sårbarheten.

40.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att stå upp för ett öppet och regelbaserat multilateralt handelssystem som går i takt med de globala insatserna för att hejda klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald och med EU:s höga miljömässiga och sociala standarder, förbättrar EU-företagens tillgång till internationella marknader och hindrar starka internationella aktörer från att missbruka sin marknadsstyrka. Parlamentet anser att unionen i detta sammanhang bör använda konkurrenspolitiken gentemot företag i tredjeländer på lämpligt sätt, tillämpa handelspolitiska skyddsinstrument mer beslutsamt för att systematiskt bekämpa orättvisa dumpnings- och subventionsmetoder och stärka det befintliga systemet för handelspolitiska skyddsinstrument.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart föreslå ett tillfälligt förbud mot utländskt övertagande av europeiska företag i strategiska sektorer genom statsägda företag eller företag med kopplingar till regeringar i tredjeländer. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att reflektera kring ömsesidigt marknadstillträde, stärka och systematiskt genomlysa unionens ram för granskning av utländska direktinvesteringar för att skydda åtkomsten till strategiska industrier, infrastrukturer, möjliggörande tekniker och andra säkerhets- och cybersäkerhetstillgångar samt blockera fientliga uppköp för att värna konkurrensen och minska snedvridningen på den inre marknaden. Parlamentet välkomnar i det avseendet vitboken om att skapa lika villkor vad gäller utländska subventioner. Parlamentet vill se en avsevärd skärpning och ett snabbt antagande av förordning (EU) nr 654/2014 (genomdrivandeförordningen). Parlamentet betonar att detta är ett viktigt verktyg för att skydda unionens intressen när tredjeländer vidtar olagliga åtgärder som påverkar EU-företag negativt.

42.  Europaparlamentet uppmanar rådet att göra vidare framsteg i förhandlingarna om instrumenten för internationell upphandling, som sörjer för ömsesidighet och gemensamma standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpliga rättsliga instrument som tar itu med snedvridningen på den inre marknaden, bland annat i offentliga upphandlingar. Parlamentet uppmanar härvidlag kommissionen att överväga att prioritera företag som har och bibehåller sina huvudkontor, sin produktion och sin sysselsättning inom unionen. I avsaknad av ett starkt instrument för internationell upphandling och verkningsfulla globala regler för tillträde till offentlig upphandling ber parlamentet kommissionen att undersöka åtgärder till stöd för europeiska tillverkare, särskilt små och medelstora företag, som möts av en hårdnande konkurrens från tillväxtländer som inte följer gemensamma internationella handelsregler eller sociala och miljömässiga standarder.

43.  Europaparlamentet anser att en helhetssyn på industristrategin som omfattar alla EU:s politikområden kan vara viktig i den ekonomiska och ”industriella” diplomatin. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att aktivt utnyttja nätet av europeiska handelskamrar i tredjeländer för att upprätta nya handelsförbindelser.

44.  Europaparlamentet välkomnar ambitionen att skapa pionjärmarknader inom miljömässigt hållbar och digital teknik och innovativa lösningar. Parlamentet anser att finansiering av forskning och innovation är väsentligt för innovativa industriprojekt och digital kapacitet och anser att detta bör gå hand i hand med kommissionens aktuella analys av riktlinjerna för ”viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse”. Parlamentet anser att motståndskraft och strategiskt oberoende bör betraktas som avgörande kriterier och att viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse bör vara förenliga med unionens klimatneutralitetsmål och digitala mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra insynen i genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och att säkerställa små och medelstora företags deltagande. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att gå snabbare fram med europeiska ledare och/eller ekosystem i strategiska industrisektorer som kan konkurrera globalt och kommer att bidra till en klimatneutral ekonomi och digitalt ledarskap utan att snedvrida konkurrensen i unionen eller urholka tilltron till marknadens öppenhet och marknadstillträdet.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med värdekedjor genom att säkerställa en lämplig uppföljning av de föreslagna åtgärderna för de sex strategiska värdekedjor som pekats ut av det strategiska forumet för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) och att skapa transparenta och för alla medlemsstater enhetliga ansökningsvillkor för gemensamma IPCEI-projekt för att förvissa sig om att de gynnar unionen i dess helhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att under den rådande krisen investera i projekt som har ett tydligt europeiskt mervärde och att förenkla de administrativa förfarandena, utvidga kriterierna för stödberättigande kostnader och öka finansieringen.

46.  Europaparlamentet anser att initiativet Next Generation EU är stöttepelaren i den första fasen av EU:s återhämtning från covid-19-krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att fonden genomförs snabbt och begär att bli fullt ut involverat i besluts- och genomförandeprocessen för att säkerställa demokratiskt ansvarsutkrävande och maximera insynen och den parlamentariska kontrollen. För en effektiv tidigareläggning av beloppet på 750 miljarder euro begär parlamentet att Next Generation EU ska

   a) föreskriva mål för sociala, hållbara och digitala investeringar i syfte att minimera de skadliga konsekvenserna och maximera fördelarna för klimatet, miljön och den sociala dimensionen,
   b) ha ett särskilt fokus på små och medelstora företag, som har drabbats hårdast av covid-19-krisen, och stödja deras tillgång till finansiering,
   c) förvaltas direkt av kommissionen, när detta är möjligt, i nära samarbete med medlemsstaterna och via europeiska program för att fortskrida på ett mer samordnat sätt och på så vis få bättre genomslag på den globala marknaden och maximera insynen och den parlamentariska kontrollen samt undvika intern och extern snedvridning och störningar på den inre marknaden,
   d) beakta särdragen hos medlemsstaterna, som har drabbats av krisen på olika sätt,
   e) fördela det ekonomiska stödet mellan de olika industriella ekosystemen, inklusive mikroföretag och små och medelstora företag, utifrån hur stor skada de lidit, hur de sociala konsekvenserna ser ut, vilka utmaningar de står inför och hur mycket ekonomiskt stöd de redan fått via nationella stödordningar, med beaktande av det strukturella ömsesidiga beroendet mellan de olika värdekedjorna, beakta lärdomarna från tidigare offentliga stödåtgärder mot ekonomi- och finanskrisen 2008–2009 och konsekvenserna för motståndskraften och den långsiktiga ekonomiska och sociala återhämtningen samt ta hänsyn till att fonden måste villkoras av kriterier som säkerställer att finansieringen inte används till att betala tillbaka gamla skulder eller hålla fast vid föråldrad teknik och att företag som bidrar till långsiktig tillväxt ges stöd och har stor potential att blåsa liv i ekonomin, ta hänsyn till att återhämtningsrelaterade utgifter även bör styras till klimat- och innovationsvänliga sektorer med stora multiplikatoreffekter som kommer att bidra till EU:s framtida ekonomiska motståndskraft,
   f) stödja nationella skatteordningar som ger incitament till kapitalinvesteringar i den privata sektorn och som gör det möjligt för företag att omvandla en del av lånen från fonden till eget kapital,
   g) avsätta särskild finansiering till företag, särskilt små och medelstora företag, mikroföretag och uppstartsföretag, som har affärsplaner och verksamheter som inbegriper viktiga innovationer, tekniker och tjänster, bland annat för att driva på den digitala och gröna omvandlingen, eller vars verksamheter är nödvändiga för unionens strategiska oberoende i kritiska sektorer, med särskild hänsyn till förbättrad cirkularitet, resurs- och energieffektivitet och -besparingar samt byte till förnybara energikällor, samt bidra till att göra våra leveranskedjor mer motståndskraftiga och mindre beroende genom att flytta hem, diversifiera och stärka dem och samtidigt undvika diskriminering av nödställda företag som behöver hjälp med omställningen,
   h) avsätta finansiering till stora företag som har trovärdiga planer på att ställa om till en klimatneutral affärsmodell,
   i) förstärka EIB:s garantiprogram och göra det till ett komplement till nationella program, så att det kan fungera som ett värdefullt tillägg och stärka deras genomslagskraft på fältet,
   j) ge förtur åt företag som förbinder sig till öppenhet och insyn, synliggör EU-finansieringen, inför system som uppmuntrar arbetstagarna att delta i företagsinterna frågor och fullgör sina skyldigheter i fråga om icke-finansiell rapportering.

47.  Europaparlamentet lyfter fram behovet att stödja en hållbar och rättvis återhämtning och säkerställa medborgarnas välfärd efter covid-19-krisen. Parlamentet anser att fonden bör främja europeiska industriers hållbarhet och konkurrenskraft samt garantera att den gröna och digitala omställningen blir rättvis.

48.  Europaparlamentet anser att unionen jämsides med den nuvarande krisen bör förbereda och ställa sig in på en andra fas av sin industristrategi som säkerställer att dess industrier får konkurrenskraft och miljöhållbarhet och blir digitaliserade och ger dem långsiktig motståndskraft på socialt hållbar grund. Parlamentet erinrar om att medlemsstaternas roll för mobilisering av EU:s begränsade resurser kommer att vara avgörande för en framgångsrik återhämtning, och att industripolitiken bör bli en övergripande uppgift för kommissionen.

49.  Europaparlamentet anser att unionen behöver en industristrategi som också innefattar skyddet av miljöhälsa och biologisk mångfald och håller fast vid att vi måste påskynda omställningen av vår industri i klimatneutral riktning. Parlamentet betonar att investeringarna måste vara förenliga med klimatneutralitetsmålen för 2050, eftersom det i annat fall uppkommer en risk för strandade tillgångar och effekter av inlåsning i fossilbaserad och miljöskadlig teknik.

50.  Europaparlamentet understryker att en verkligt effektiv europeisk industristrategi med därtill hörande industripolitik måste bygga på ambitiösa klimatåtgärder och klimatmål som har sin utgångspunkt i klimatlagen och tillhandahålla en färdplan för att forma framtidens industri där alla sektorer bidrar till att uppnå klimatneutralitetsmålet så tidigt som möjligt och senast 2050.

51.  Europaparlamentet betonar behovet av att anpassa den nya industristrategin till målet om en klimatneutral ekonomi senast 2050, och betonar samtidigt att Europas klimatpolitik måste vara evidensbaserad.

52.  Europaparlamentet understryker att det finns en betydande potential på inhemska och globala marknader för utsläppsfri och utsläppssnål teknik, förnybar energi jämte hållbara produkter, processer och tjänster genom hela värdekedjan, från råvaror till energiintensiva industrier, tillverkning och sektorn för industriella tjänster. Parlamentet anser dessutom att klimatlagen kommer att ge ett stort bidrag till effektivare insatser för att målet om klimatneutralitet senast 2050 ska uppnås, i och med att klimatmålen för 2030 och 2050 där fastställs i unionslagstiftningen. Parlamentet anser att det också behövs en mer helhetsbetonad och systematisk politisk ram för att säkerställa konsekvensen i all unionspolitik, tillsammans med långsiktig säkerhet för investerarna och rättslig förutsebarhet och en enhetlig, insynsvänlig och inkluderande styrmetod på alla politikområden som banar väg för en tydlig och förutsägbar strategi för Europas industrier.

53.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om ett industriforum. Parlamentet uppmanar kommissionen att gå vidare med att inrätta det och att inom denna ram få till stånd en dialog där alla relevanta vetenskapliga experter, organisationer och berörda parter, bland dem också civilsamhällesorganisationer, konsumentorganisationer och fackföreningar ska vara företrädda på ett väl avvägt sätt, varvid dialogen ska ha som syfte dels att fortlöpande övervaka vilka framsteg med att uppnå de klimatneutralitetsmål som ska uppnås senast 2050 som görs inom de enskilda industrisektorerna på EU-nivå och regelbundet rapportera om dessa framsteg, dels att, i enlighet med förordningen om styrningen av energiunionen, ge kommissionen råd om vilka bidrag investeringarna ger till EU:s miljö- och klimatmål och hur konsekventa de är med dessa mål.

54.  Europaparlamentet anser att alla sektorer bör bidra till att nå unionens klimatmål och understryker härvidlag betydelsen av att kommissionen utvecklar sektorsspecifika strategier där man fastställer vilka åtgärder som krävs för att nå dessa mål och säkerställa en konsekvent politik. Parlamentet uppmanar med kraft till snabb utfasning av fossila bränslen och betonar att vi måste få ett högeffektivt och klimatneutralt energisystem, med globalt konkurrenskraftiga priser för industrin. Parlamentet framhåller vilken roll ren, hållbar och överkomligt prissatt energi och råvaror spelar för omställningen till mycket energieffektiva och klimatneutrala ekonomier. Parlamentet betonar behovet att se till att användningen av energikällor som naturgas endast blir av övergående natur, med tanke på målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet understryker att en fortsatt integrering av EU:s energimarknad kommer att bli viktig för överkomliga priser och för en trygg energiförsörjning. Parlamentet understryker här att vi snabbare måste utveckla kapaciteter för förnybar energi och integrera dem i energimixen och underlätta utbyggnaden av väteproduktion utgående från förnybar energi, eftersom detta kan bli en banbrytande teknik i sektorer där det är svårt att minska utsläppen. Parlamentet välkomnar lanseringen av en allians för ren vätgas och en allians av koldioxidsnåla industrier. Parlamentet betonar att vi måste påskynda forskningsarbetet kring storskalig produktion av väte och gröna bränslen samt kring teknik för utfasning av fossila bränslen, exempelvis i form av infrastruktur för avskiljning och lagring av koldioxid inom industriprocesser, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar som främjar energiomställningen, och därvid också se efter hur jordvärme eventuellt skulle kunna bli en energikälla. Parlamentet påpekar än en gång att detta kräver en omfattande tillgång till överkomligt prissatt och ren energi och infrastrukturer till stöd för den, i linje med behoven av utfasning av fossila bränslen inom energiintensiva industrier.

55.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner, medlemsstaterna, regionerna, industrin samt alla övriga relevanta aktörer att arbeta tillsammans för att förbättra Europas energieffektivitet, att i unionen skapa pionjärmarknader för klimatrelevant teknik med tillhörande innovationer samt att prioritera investeringar i energiinfrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en bättre användning av EIB som unionens ”klimatbank” för att förstärka den hållbara finansieringen av de offentliga och privata sektorerna och hjälpa företagen att fasa ut fossila bränslen.

56.  Europaparlamentet betonar att storskalig utbyggnad av kostnadskonkurrenskraftiga kapaciteter för förnybar energi krävs i alla sektorer av ekonomin. Parlamentet erkänner att EU innehar 40 procent av alla patent för förnybar energi i världen och betonar att unionen bör fortsätta att vara ledande inom banbrytande förnybar teknik. Parlamentet betonar här att det ofrånkomligen måste utvecklas en robust industripolitik för förnybar energi som omfattar både utbudspolitik och efterfrågepolitik och möjliggör en integration av sektorn för förnybar energi för att säkerställa Europas långsiktiga energiförsörjningstrygghet, tekniska ledarskap och strategiska oberoende. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att erkänna teknik för förnybar energi som en viktig strategisk värdekedja och ett viktigt industriellt ekosystem, som har rätt att få finansiering från faciliteten för strategiska investeringar och representeras på ett adekvat sätt i det kommande industriforumet. Parlamentet betonar att det behövs stödåtgärder för utvecklingen i Europa av teknik för förnybar energi, tillsammans med likvärdiga förutsättningar för tillverkare från unionen och från tredjeländer.

57.  Europaparlamentet framhåller att om den europeiska industrin ska bli konkurrenskraftig, då måste den stödjas av ett ändamålsenligt, hållbart och fullständigt sammanlänkat nät för transportinfrastruktur, digital infrastruktur, och energiinfrastruktur. Parlamentet efterlyser en långsiktig investeringspolitik för att utrusta och renovera infrastruktur och för att minska de administrativa hinder som hämmar den snabba utvecklingen av de transeuropeiska näten. Parlamentet efterlyser mer finansiering för de tre sektorerna inom Fonden för ett sammanlänkat Europa för att öka sådana investeringar i infrastruktur, sammanlänkningar, digitalisering och smarta nät som är förenliga med målen för den europeiska gröna given. Parlamentet understryker dessutom behovet av att skynda på projekt av gemensamt intresse och se över förordningen om transeuropeiska energinät snarast möjligt.

58.  Europaparlamentet framhåller vilka möjligheter den cirkulära och föroreningsfria ekonomin innebär för att vi ska kunna modernisera unionens ekonomi, minska dess energi- och resursförbrukning, prioritera avfallsförebyggande, ge innovationsfrämjande incitament och omvandla hela industrisektorer och deras värdekedjor, produkter, produktionsprocesser och företagsmodeller, såsom bidrag till att unionens ekonomi blir mindre materialbaserad och mera giftfri och Europas beroende av råvaruämnen minskar, samtidigt som det ges innovationsfrämjande incitament, bland annat i form av att det skapas marknader för utsläppsfria, utsläppssnåla och förnybara lösningar som träder i stället för fossilbaserade produkter och material, och sporras till utveckling av ny teknik och nya lösningar med ekodesign, till förhindrande av miljöpåverkan. Parlamentet framhåller de starka synergierna mellan klimatåtgärder och den cirkulära ekonomin, framför allt inom energi- och resursintensiva industrier och industrier i renoveringsbranschen, och betonar att utfasning av fossila bränslen sker på olika sätt i olika sektorer, som också har olika utgångslägen. Parlamentet understryker den cirkulära bioekonomins och den skogsbaserade industrins potential att främja en konkurrenskraftig och hållbar industri.

59.  Europaparlamentet erinrar om att den europeiska klimat- och energipolitiken kommer att kräva stora mängder metaller och mineraler för sin strategiska teknik. Parlamentet uttrycker oro över att Europa är väldigt beroende av andra områden i världen för sin försörjning med många av dessa metaller och mineraler, och gradvis förlorar sin globala andel även för de material som Europa har industriell kapacitet för. Parlamentet betonar att Europas oberoende i strategiska sektorer inte kan åstadkommas utan konkurrenskraftiga och hållbara EU-ekosystem för basmaterial, ädelt material och material av avgörande betydelse från primära och sekundära källor. Parlamentet understryker i detta avseende betydelsen av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, men betonar att Europa måste stärka sin kapacitet för alla etapper av värdekedjan för råvaror: utvinning, materialåtervinning och smältning, raffinering och omvandling. Parlamentet anser att omfattningen av handlingsplanen för råvaror av avgörande betydelse och av alliansen inte bör begränsas till råvaror av avgörande betydelse och bör syfta till utvecklingen av ett integrerat ekosystem för hela den mängd material, metaller och mineraler som krävs för omställningen av industrin.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en europeisk export- och importstrategi för förnybar och resurs- och energieffektiv teknik.

61.  Europaparlamentet understryker potentialen hos sektorsintegration och sammanlänkning av energiintensiva sektorer såsom bygg- och transportsektorn och välkomnar här kommissionens meddelande om integrering av energisystemet.

62.  Europaparlamentet efterlyser en omfattande finansiering av energirenoveringar av byggnader för att stödja det planerade initiativet ”renoveringsvågen” med nödvändiga finansiella medel inom ramen för återhämtningsplanen. Parlamentet betonar att i det kommande förslaget om ”renoveringsvågen” och medlemsstaternas skyldighet att lägga fram långsiktiga strategier för att uppnå ett mycket energieffektivt och fossilbränslefritt byggnadsbestånd bör principen om att sätta energieffektivitet främst prioriteras fullständigt och detta bör därmed skynda på totalrenoveringar och ersättning av ineffektiva uppvärmnings- och kylsystem baserade på fossila bränslen. Parlamentet understryker att integrerade totalrenoveringsprogram som omfattar hela kommuner eller stadsdelar kan genomföras förmånligare och snabbare, vilka blir till nytta för konsumenterna och sänker energikostnaderna.

63.  Europaparlamentet påpekar att uppvärmning och kylning i industriprocesser fortsätter att vara några av de mest betydande energianvändningarna inom industrisektorn. Parlamentet understryker därför att en snabbare minskning av växthusgasutsläppen inom industrin kräver ett fullständigt tillvaratagande av den befintliga energieffektivitetspotentialen inom industriell uppvärmning och kylning, genom ökad användning av förnybar energi med hjälp av elektrifiering, värmepumpar, bättre användning av industriella kluster samt symbioser som erbjuder betydande minskningspotentialer inom många sektorer.

64.  Europaparlamentet framhåller hur grön mobilitet kan skapa nya arbetstillfällen, stimulera den europeiska industrin och stödja investeringar som syftar till att utvidga den hållbara transportinfrastrukturen, vilket skulle göra det möjligt att uppnå en multiplikatoreffekt genom att ingå med beställningar till ett brett spektrum av aktörer – entreprenörer, underentreprenörer, leverantörer och deras underleverantörer – och att minska utsläppen från transportsektorn. Parlamentet understryker behovet av att skynda på genomförandet av den europeiska batterialliansen för att frigöra potentialen i dess strategiska värdekedja, öka möjligheterna till innovativa, lokalt producerade batterier och materialåtervinningen av metall i Europa, skapa EU-mervärde, bidra till konkurrenskraften hos EU:s fordonsindustri och underlätta övergången till ett fossilbränslefritt elsystem. Parlamentet efterlyser mer investeringar i höghastighetståg och renovering av intercity-järnvägsnät samt mer investeringar i utsläppsfri och utsläppssnål kollektivtrafik. Parlamentet understryker behovet av att främja grön rörlighet genom att investera i bättre infrastruktur såsom flera laddningsstationer. Parlamentet anser att ett tätare nät av laddningsstationer gör att marknaden för elfordon kommer att kunna utvidgas betydligt mera och snabbare, vilket blir till nytta för vårt miljöavtryck och koldioxidavtryck. Parlamentet uppmanar därför kommissionen dels att lägga fram en storskalig strategi för införande av infrastruktur för snabbladdning av elfordon så att konsumenterna säkert börjar använda dem, blir övertygade om elfordonens möjligheter och får tillgång till ett tätt nätverk av förenlig laddningsinfrastruktur, dels att stödja Europabaserad biltillverkning.

65.  Europaparlamentet anser att för en framgångsrik energiomställning kommer Europa att behöva en betydande mängd utsläppsfri/utsläppssnål och överkomligt prissatt förnybar energi, inbegripet från tredjeländer, tillsammans med infrastruktur till stöd för den. Parlamentet efterlyser strategiska initiativ inom EU och vill att energipolitiken ställs i brännpunkten för unionens utrikespolitik och grannskapspolitik, varjämte parlamentet också uppmanar till ekonomiskt stöd till allianser för väte baserat på förnybara energikällor och grön el. Parlamentet anser att dessa allianser även bör ingå i handelsavtal. Parlamentet betonar att det är viktigt med starka allianser för att hantera bristen på resurser och råmaterial samt för att dessa ska komma från hållbara källor.

66.  Europaparlamentet påminner om EU:s översiktsplan från 2019 för en konkurrenskraftig omvandling av energiintensiva industrier, där omvandlingen handhas, samtidigt som de europeiska industrierna hålls konkurrenskraftiga, och uppmanar kommissionen att genomföra sin rekommendation om att hjälpa till att ersätta tredjelandsimport som inte uppfyller miljönormerna tillräckligt väl och uppmuntra till högre klimatambitioner bland EU:s globala handelspartner.

67.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av EU:s utsläppshandelssystem i linje med klimatmålen och en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna för att bidra till en smart hemflytt av tillverkningsindustrin och kortare värdekedjor. Parlamentet framhåller den potentiellt viktiga roll som en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna kan spela när det gäller att undvika koldioxidläckage.

68.  Parlamentet påpekar att mer än hälften av världens BNP är beroende av naturen och de tjänster som den tillhandahåller, i och med att många sektorer är mycket beroende av naturen. Parlamentet noterar att mer än 90 % av förlusten av biologisk mångfald och av vattenstressen beror på resursutvinning och resursbearbetning. Parlamentet betonar att den europeiska industripolitiken bör ligga i linje med målen i EU:s strategi för biologisk mångfald 2030.

69.  Europaparlamentet betonar att baserat på One health-modellen är bevarande av naturliga ekosystem avgörande för att säkerställa mänsklighetens grundläggande behov, såsom dricksvatten, ren luft och bördiga jordar. Parlamentet vill att det snabbt tas fram robusta indikatorer för att bedöma påverkan på den biologiska mångfalden och säkerställa en gradvis minskning av föroreningarna i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald.

70.  Europaparlamentet poängterar att industrin fortfarande är en stor bidragande faktor till miljöföroreningar med utsläpp av föroreningar i luften, vattnet och marken. Parlamentet understryker den roll som direktivet om industriutsläpp spelar när det gäller att fastställa skyldigheter för stora anläggningar att minimera utsläppen av föroreningar. Parlamentet ser fram emot den kommande nollutsläppsplanen för luft, vatten och mark samt översynen av direktivet om industriutsläpp, som bör leda till en avsevärd minskning av industriföroreningarna.

71.  Europaparlamentet betonar betydelsen av den regionala dimensionen i industripolitiken, eftersom ekonomiska skillnader mellan regioner är bestående och riskerar att bli större på grund av coronaviruskrisens effekter. Parlamentet betonar att ett förebyggande och en begränsning av regionernas nedgång kräver att det i regionala omstruktureringsplaner utvecklas hållbara omvandlingsstrategier och att ekonomiska förnyelseprogram förenas med aktiva arbetsmarknadsprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta nära med medlemsstaterna för att ta fram prognoser på medellång och lång sikt om de kompetenser som krävs på arbetsmarknaden.

72.  Europaparlamentet framhåller här vikten av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) såsom stöd till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet med skäliga löner, konkurrenskraftiga företag, hållbar ekonomisk utveckling, samt modernisering och förbättring av systemen för utbildning samt hälso- och sjukvård.

73.  Europaparlamentet framhåller här behovet dels av stöd till en rättvis och inkluderande omställning, dels av åtgärder mot sociala och ekonomiska orättvisor, varvid åtgärderna måste gå längre än till omskolning och skapande av nya arbetstillfällen i nya ekonomiska sektorer, för att ingen ska lämnas på efterkälken och ingen arbetstagare bli utestängd från arbetsmarknaden. Parlamentet anser att en välutformad mekanism för rättvis omställning, inklusive en fond för rättvis omställning, kommer att bli ett viktigt verktyg för att underlätta den gröna och digitala omställningen och uppnå ambitiösa mål i fråga om klimatneutralitet. Parlamentet betonar att alla berörda parter på det lokala planet, bland dem också företrädare för civilsamhället och lokalsamhället, bör få vara med i arbetet med att förbereda och genomföra planerna för en rättvis omställning för att garantera en mer inkluderande omställning och åtgärda omställningens sociala konsekvenser. Parlamentet betonar att investeringar i hållbar teknik här är viktiga som stöd till den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i regionala ekonomier. Parlamentet betonar att en robust finansiering av fonden för rättvis omställning, också med hjälp av ytterligare omfattande budgetmedel, skulle vara en avgörande faktor för att den europeiska gröna given ska lyckas.

74.  Parlamentet anser att interregionalt samarbete inför den hållbara och den digitala omställningen, liksom i strategierna för smart specialisering, behöver stärkas för att stimulera regionala ekosystem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja utvecklingen av verktyg som kan ge en tydlig färdplan för regionerna med en skräddarsydd strategi för att säkerställa industriellt ledarskap.

75.  Europaparlamentet anser att den industriella omvandlingen kräver betydande stimulans till forsknings- och utvecklingsinsatser och att ny kunskap och innovation byggs in i befintliga marknader och används vid utvecklingen av nya marknader. Parlamentet påminner om att innovation är en av drivkrafterna bakom ledande industriella ekosystem och detta bör komma till synes i form av starkare stöd till innovation och entreprenörskap i varje skede i innovationsprocessen. Parlamentet understryker behovet av att öka utgifterna för forskning (särskilt offentlig forskning av hög kvalitet), utveckling och innovation, eftersom de är avgörande för att vi ska kunna förverkliga den gröna och digitala omställningen, förbättra unionens strategiska oberoende och öka konkurrenskraften på lång sikt. Parlamentet uppmanar här medlemsstaterna att hålla fast vid sin utfästelse om att investera 3 % av BNP i forskning och utveckling, för att unionen ska kunna kvarstå som ledande bland globala konkurrenter. Parlamentet beklagar dagens brist på innovationskapacitet i de små och medelstora företagen, vilken beror på att det fattas nödvändigt riskkapital, de administrativa förfarandena är dyra och krångliga och det råder brist på lämpliga färdigheter och tillgång till information.

76.  Europaparlamentet understryker att det behövs utökade budgetanslag till program som stöder unionens industriella omvandling och påminner därför om parlamentets ställningstagande till förmån dels för att budgeten för Horisont Europa ska ökas till 120 miljarder euro och det ska säkerställas att programmet är konsekvent med unionens mål om klimatneutralitet, dels för att InvestEU och programmet för ett digitalt Europa ska få stöd via lämpliga finansieringsinstrument med tanke på marknadsutvecklingen av banbrytande teknik och innovationer, där det också sporras till synergier mellan regionala, nationella, europeiska och privata finansieringskällor. Parlamentet efterlyser ett effektivt stöd till Europeiska innovationsrådet (EIC) och Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), tillsammans med en förstärkning av deras uppdrag. Parlamentet håller fast vid att en avsevärd del av anslagen till små och medelstora företag via Horisont Europa bör genomföras via EIC och programmets samverkansdelar, för att nya lösningar ska tillskapas och för att det ska stimuleras till innovation, både av gradvis fortskridande och av disruptivt slag. Parlamentet stöder inrättandet av partnerskap via Horisont Europa för mobilisering av privatsektorsinvesteringar till stöd för överföring av kunskap, teknik och innovation från forskningscentrum och universitet till näringslivet, varvid man bör dra nytta av upplägget med industriella ekosystem och syftet bör vara att stödja återhämtningen och den gröna och digitala omställningen. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att säkerställa att dessa partnerskap blir insynsvänliga och inkluderande under hela den tid de genomförs, framför allt i fråga om sin strategiska forskningsagenda och sitt årliga arbetsprogram. Parlamentet betonar tillika att inga intressekonflikter bör få förekomma i partnerskapen och att de bör garantera ett verkligt mervärde för samhället.

77.  Europaparlamentet anser på den här punkten dessutom att vi måste skapa ett bättre förberett och mer motståndskraftigt samhälle för att kunna hantera omvälvande händelser i Europa eller världen och för att kunna vidta genomgripande politiska åtgärder, och att samordnade investeringar i forskning och utveckling är av yttersta vikt härvidlag. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja inrättandet av ett särskilt instrument för pandemiberedskap och samhällsskydd, eftersom detta skulle ge förutsättningar för bättre samordning på EU-nivå, identifiera prioriterade områden och inleda åtgärder som kräver medicinsk spetsforskning och samordnade investeringar i forskning och utveckling.

78.  Europaparlamentet påminner om att en forskningsbaserad läkemedelsindustri är viktig dels för att slå vakt om tillverkning av överkomligt prissatta läkemedel av hög kvalitet för alla patienter som behöver dem, dels för att stärka framtida innovation och stödja unionens innovativitet, motståndskraft, försörjning och svarstid och hjälpa den att komma till rätta med framtida utmaningar. Parlamentet upprepar att det måste införas en plan för att begränsa riskerna för läkemedelsbrist för att hantera eventuella sårbarheter och risker i försörjningskedjan för livsviktiga läkemedel, säkerställa framtida innovation för att åtgärda aktuella behov som ännu inte tillgodosetts och för att stödja hälso- och sjukvårdssystemens motståndskraft, svarstid och beredskap och ta itu med framtida utmaningar, inbegripet pandemier.

79.  Europaparlamentet understryker den roll som viktig möjliggörande teknik spelar när det gäller att utveckla tekniska och innovativa kapaciteter i hela EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att anpassa Horisont Europa och dess industristrategi till utvecklingen, expansionen och kommersialiseringen av banbrytande teknik och innovationer i unionen för att minska avståndet mellan innovation och marknadsspridning med hjälp dels av att projekt för teknik och demonstration får riskfinansiering på ett tidigt stadium, dels av att det inrättas tidiga värdekedjor för stöd alltifrån första början till teknik, produkter, processer, tjänster och företagsmodeller som nått kommersiell skala och kan få marknadsgenomslag och som är utsläppsfria eller utsläppssnåla, bygger på förnybar energi, är energi- och resurseffektiva och följer den cirkulära ekonomins principer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla gemensamma kontaktpunkter med välorganiserad information om finansieringsmöjligheter för industriella demonstrationsprojekt för banbrytande teknik.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man skulle kunna motverka den eventuella förlusten av kunskaper och innovation under den aktuella krisen, bland annat genom instrument för stöd till företag som tillfälligt delar kunskapsarbetare med offentliga forskningsinstitutioner och universitet, för att möjliggöra offentlig-privat forskning kring offentligt prioriterade frågor och för att kapacitet för sysselsättning och innovation ska kunna finnas kvar i kristider.

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna ta fram potentiella skatteincitament för att få i gång investeringarna i forskning och utveckling, som minskat på grund av covid-19-krisen.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja de europeiska företagens innovationsförmåga på grundval av ett heltäckande system för immateriella rättigheter som ger ökad flexibilitet att bevilja licenser, för att företagen också i fortsättningen ska få ett effektivt skydd för sina investeringar i forskning och utveckling, tillförsäkra skälig avkastning och samtidigt fortsätta med utvecklingen av öppna teknikstandarder som främjar dels konkurrens och valfrihet, dels EU:s industris deltagande i utvecklingen av viktig teknik.

83.  Europaparlamentet förstår att ett starkt och väl avvägt immaterialrättsligt regelverk är en avgörande faktor för Europas konkurrenskraft, i och med att man med ett sådant kan bekämpa industrispionage och förfalskning, och uppmanar därför kommissionen att bevara och stärka detta regelverk. Parlamentet betonar att Europa måste ligga i nivå med Förenta staterna och Kina vad gäller immaterialrättsliga incitament inom livsvetenskaperna för att fortsätta vara ett attraktivt mål för FoU-investeringar och industriell utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätthålla och utveckla Europas världsledande immaterialrättssystem genom att främja ett starkt immaterialrättsligt skydd liksom incitament och belöningsmekanismer för FoU i syfte att dra till sig investeringar i utveckling av framtida innovation till gagn för samhället. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet av en handlingsplan för immaterialrätt som skulle kunna underlätta ett europeiskt bidrag till normutvecklingen. Parlamentet stöder dels utvecklingen av hållbar produktion och hållbara arbetstillfällen, dels arbetet med att ge EU:s tillverkning av högkvalitetsprodukter ökad attraktivitet och bättre anseende över hela världen. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra överföringar av viktig miljö- och klimatteknik till utvecklingsländer genom att bevilja öppna licenser för sådan teknik.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt införa det europeiska patentet med enhetlig verkan i enlighet med avtalet om en enhetlig patentdomstol från den 19 februari 2013.

85.  Europaparlamentet understryker vikten av en omfattande och effektiv övergripande styrning för den industriella omvandlingen som säkerställer konsekvens med relevant unionslagstiftning och relevanta unionsstrategier, framför allt målen för den europeiska gröna given, något som är avgörande för att den ska lyckas. Parlamentet välkomnar att kommissionen fastställt 14 ekosystem och den inkluderande strategin för att föra samman alla aktörer som är verksamma i en värdekedja i syfte att främja det europeiska ledarskapet i strategiska sektorer och konkurrenskraft på den globala arenan. Parlamentet understryker att man måste säkerställa att det går bra för små och medelstora företag i varje ekosystem. Parlamentet påpekar att insyn måste säkerställas i de industriella ekosystem som har fastställts, i synnerhet i vilka kriterier en aktör ska uppfylla för att kunna anses som en del av ett ekosystem, samt i den exakta uppdelningen per typ av aktör i varje fastställt ekosystem, varjämte information om resultat och ämnen som diskuterats måste tillhandahållas, samt om industriforumets och alliansernas roll i förhållande till dessa ekosystem. Parlamentet betonar att civilsamhället, konsumentorganisationer och fackföreningar i lämplig utsträckning bör delta i arbetet med att fastställa både de övergripande och de sektorsvisa industristrategierna och prioriteringarna. Parlamentet betonar att ekosystemen bör innefatta alla kopplingar till värdekedjan, också små och medelstora företag, och framhåller att små och medelstora företag spelar en integrerad roll vid tillskapandet av industriallianser och deras produktionskedjor. Parlamentet betonar behovet av lämpliga finansieringsinstrument för allianserna.

86.  Europaparlamentet anser att ekosystemen kommer att bli nyckelkomponenter i nästa industriella revolution genom att mobilisera en avancerad och smart produktion och erbjuda överkomligt prissatt, ren, hållbar och säker energi liksom den energiinfrastruktur som behövs, och omvälvande tillverknings- och tjänstemetoder. Parlamentet efterlyser en analys av ekosystemen, där man tar reda på vilka behoven för omställningen är i de olika sektorerna och som kan ligga till grund för en omställningsplan. Parlamentet tror vidare att stöd till samarbete mellan industrin, den akademiska världen, små och medelstora företag, uppstartsföretag, expanderande företag, fackföreningar, civilsamhället, slutanvändarorganisationer och alla andra berörda parter kommer att vara centralt för att marknadsmisslyckanden ska kunna avhjälpas och klyftan mellan idé och förverkligande överbryggas, samtidigt som arbetarskyddet säkerställs, även inom områden som ännu inte är av intresse för näringslivet, men där det finns stort mervärde för samhället. Parlamentet anser att dessa ekosystem bör styras på ett sätt som inbegriper alla berörda parter från de industrisektorer som är centrala för den gröna och digitala omställningen. Parlamentet anser att ekosystemen bör medverka vid utformningen av lösningar och åtgärder som ska vidtas för att förverkliga den europeiska industristrategin och för att stödja gedigna europeiska värdekedjor, som är av utslagsgivande betydelse för den gröna och digitala omställningen.

87.  Europaparlamentet framhåller att investeringar i viktiga värdekedjor kommer att vara avgörande för bevarandet av vårt framtida strategiska oberoende. Parlamentet anser att man måste prioritera investeringar i sådana industrisektorer som är livsviktiga för vårt strategiska oberoende, såsom säkerhet, försvar, klimatrelevant teknik, livsmedelssuveränitet och hälsa. Parlamentet upprepar framför allt läkemedelsindustrins betydelse för säkerställandet av framtida innovationer som svar på aktuella behov som ännu inte tillgodosetts samt för att stödja hälso- och sjukvårdssystemens motståndskraft, svarstid och beredskap och ta itu med framtida utmaningar, inbegripet pandemier

88.  Europaparlamentet understryker vikten av industrin för förnybar energi, såsom en strategisk sektor som ökar EU:s konkurrensfördelar, ger motståndskraft på lång sikt och säkerställer en trygg energiförsörjning, samtidigt som den förbättrar vår industriella styrka. Parlamentet framhåller ytterligare hur sektorn för förnybar energi bidragit till att skapa nya lokala arbetstillfällen och affärsmöjligheter, och stimulera tillverkningen av utrustning, tillsammans med att minska energikostnaderna och förbättra kostnadskonkurrenskraften.

89.  Europaparlamentet framhåller att fordonsindustrin har drabbats hårt av covid-19-krisen som tvingat företag och arbetstagare att anpassa sig snabbt till förändringarna i försörjningskedjan samt nya hälso- och säkerhetskrav, förutom den omvandlingsprocess sektorn redan befann sig i före pandemin. Parlamentet anser att vi måste övergå till smart och renare rörlighet i takt med att vi utvecklar oss i riktning mot en klimatneutral, digital och mera motståndskraftig ekonomi och att detta också bör ses som en möjlighet att skapa grön tillväxt och rena arbetstillfällen, utgående från den globala konkurrensfördel som den europeiska industrin har på fordonsteknikens område. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa prioriteringar för forskning och innovation, digitalisering och stöd för uppstartsföretag, mikroföretag och små och medelstora företag, inklusive inom fordonssektorn.

90.  Europaparlamentet betonar att turismen också drabbats hårt av covid-19-krisen och uppmanar kommissionen att fastställa prioriteringar för stöd till denna sektor och främjande av dess återhämtning, med tanke på vilket bidrag den ger till EU:s BNP och till unionens konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja samarbete mellan medlemsstater och regioner för att skapa möjligheter till nya investeringar och ytterligare innovationer, för att vi ska få ett europeiskt ekosystem för turism som är hållbart, innovativt och motståndskraftigt och skyddar arbetstagarnas och konsumenternas rättigheter.

91.  Europaparlamentet understryker potentialen hos de kulturella och kreativa näringarna när det gäller att främja innovation, driva på förändringar i andra sektorer och stimulera uppfinnande och utveckling. Parlamentet noterar att innovativa ekonomiska sektorer blir alltmer beroende av kreativitet för att behålla sin konkurrensfördel. Parlamentet noterar även att uppkomsten av alltmer komplexa, kreativa och sammanlänkade affärsmodeller gör att de kulturella och kreativa näringarna mer och mer blir en avgörande del av nästan alla produkter och tjänster. Parlamentet anser därför att Europa bör bygga vidare på sina kreativa och kulturella tillgångar och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fästa tillräcklig uppmärksamhet vid de kulturella och kreativa näringarna vid utarbetandet av en omfattande, sammanhängande och långsiktig industripolitisk ram, inklusive när det gäller tillgång till finansiering och finansieringsprogram.

92.  Europaparlamentet understryker vikten av unionens rymdpolitik, särskilt att förbättra EU:s industriella rymdkapacitet och att frigöra den potential som finns i synergierna med andra viktiga sektorer och politikområden, i synnerhet för att utveckla spetsteknologi och åtfölja den industriella omvandlingen.

93.  Europaparlamentet noterar att den kemiska industrin bidrar till många strategiska värdekedjor och till att producera koldioxidneutrala, resurseffektiva och cirkulära tekniker och lösningar. Parlamentet efterlyser en hållbar kemikaliepolitik som är anpassad till industristrategin.

94.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska miljöbyrån att tillsammans med Europeiska kemikaliemyndigheten ta fram en rapport om kemikalier i miljön i Europa. Parlamentet anser att den här rapporten bör bedöma om farliga kemikalier är systeminbyggda i Europas tillverknings- och konsumtionssystem, tillsammans med deras användning i produkter, deras förekomst i Europas miljö och den skada de orsakar på människors hälsa och ekosystemen.

95.  Europaparlamentet understryker att en välfungerande och konkurrenskraftig läkemedelssektor och sektor för medicintekniska produkter är central för att säkerställa hållbar tillgång till läkemedel för patienter och garantera en hög hälso- och sjukvårdsnivå för patienter i EU. Parlamentet anser att kommissionen bör underlätta dialogen med medlemsstaterna och alla relevanta berörda aktörer genom att skapa ett läkemedelsforum, under tillsyn av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), för att möjliggöra en omfattande diskussion om frågor avseende bland annat läkemedels miljöhållbarhet och införandet av ny teknik i hälso- och sjukvårdssystemen. Parlamentet betonar att det här forumet bör beakta de olika nationella systemen för prissättning och ersättning, samt olikheterna när det gäller investeringar i hälso- och sjukvården och hur den är organiserad.

96.  Europaparlamentet anser att offentlig upphandling är en viktig motor för den industriella omvandlingen. Parlamentet uppmanar kommissionen att studera hur offentliga utgifter och investeringar kan utnyttjas till fullo som hävstång för att nå politiska mål, också genom att förstärka hållbarheten och göra offentlig upphandling till en central del i EU:s plan för ekonomisk återhämtning genom att prioritera och främja efterfrågan på miljöinnovativa, kostnadseffektiva och hållbara varor och tjänster, göra det möjligt att omlokalisera viktiga strategiska sektorer, som sektorn för hälso- och sjukvårdsrelaterade produkter, jordbruket jämte teknik för förnybara energikällor, samt främja kortare och mer hållbara leveranskedjor. Parlamentet uppmanar kommissionen och de offentliga myndigheterna att undersöka på vilka villkor man inom offentlig upphandling skulle kunna göra det obligatoriskt med hållbarhet som bygger på miljökriterier samt på sociala och etiska kriterier, bland annat koldioxidavtrycket, samt öka medvetenheten om dagens system för främjande av gröna tjänster och få dem att användas bättre. Parlamentet håller fast vid att små och medelstora företag bör få en rättvis chans att delta i offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar upphandlande myndigheter att systematiskt tillämpa ett system där man tar hänsyn till bästa förhållande mellan pris och kvalitet under hela varans eller tjänstens livslängd. Parlamentet uppmanar dem att använda den föreskrift (artikel 85 i försörjningsdirektivet), enligt vilken de får förkasta anbud om andelen varor med ursprung i tredjeländer uppgår till mer än 50 % av det totala värdet av de varor som anbudet omfattar.

97.  Europaparlamentet erkänner hur standardiseringen bidragit till den europeiska inre marknaden och till ökad välfärd på ekonomi-, samhälls- och miljöområdet, inbegripet skydd för konsumenter och arbetstagare. Parlamentet understryker behovet av att utarbeta, bedöma och använda harmoniserade standarder i syfte att hjälpa industrin att tillverka produkter med hjälp av metoder som är effektiva, säkra, förenliga med den cirkulära ekonomin, miljöhållbara, reproducerbara och säkerställer hög kvalitet.

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta ett kraftfullt system för nyckelutförandeindikatorer för förhandskonsekvensanalys av unionens bestämmelser och instrument och av vilka investeringar som kan behövas, samt att övervaka framstegen och resultaten med hänsyn tagen till små och medelstora företag. Parlamentet understryker att ovannämnda system bör innehålla mål som är specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsinriktade.

99.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sina konsekvensbedömningsrutiner och säkerställa att den gör en ingående konsekvensbedömning av de potentiella efterlevnadskostnaderna, sysselsättningskonsekvenserna, jämte bördorna och de eventuella fördelarna för europeiska medborgare, sektorer och företag, även små och medelstora, innan den lägger fram några nya lagstiftningsförslag eller antar några nya åtgärder. Parlamentet anser att man vid utvärderingen av unionens lagstiftning och åtgärder starkare bör fokusera på genomförandet i medlemsstaterna, och undersöka vad som händer ifall unionslagstiftningen genomförs och tolkas på ett sätt som ger upphov till onödiga och oförutsedda lagstiftningshinder för små och medelstora såväl som större företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja ett konsekvent regelverk och erkänna att det behövs smart lagstiftning som ska göra byråkratin mindre betungande, utan att lagstiftningen för den skull blir mindre effektiv och utan att det görs avkall på sociala normer och miljönormer, särskilt när den traditionella industrin genom lagstiftningsbeslut tvingas till anpassningar. Parlamentet anser att åtgärder för digitalisering och utfasning av fossila bränslen bör utformas på ett sätt som innebär möjligheter för industrin, inbegripet små och medelstora företag, och minimerar bördan för sektorer som redan drabbats.

100.  Europaparlamentet förväntar sig att industristrategin inte ska skapa onödiga regelbördor för företag, särskilt inte för små och medelstora företag, och att den ska tillämpa regeln om ”in med det ena, ut med det andra”, så att man, när nya bestämmelser för med sig efterlevnadskostnader, ska kunna se efter vilka nuvarande bestämmelser som behöver upphävas eller ses över, så att det säkerställs att efterlevnadskostnaderna i någon sektor inte ökar, vilket dock inte bör påverka medlagstiftarnas befogenheter. Parlamentet anser att förslag i ovan angivna riktning måste vara evidensbaserade, bli föremål för ett brett samråd, säkerställa att både lagstiftningen och sociala normer och miljönormer fungerar effektivt, och låta det framgå att det är till klar nytta med EU-åtgärder. Parlamentet anser att EU måste stärka sina principer om att vara ”stort i det stora och litet i det lilla” i syfte att bättre säkerställa proportionalitet.

101.  Europaparlamentet betonar att den offentliga förvaltningen bör inta en central plats inom arbetet med att säkerställa en företagspositiv verksamhetsmiljö och minska företagens administrativa bördor och samtidigt säkerställa en oinskränkt tillämpning av unionens etiska och sociala normer, samt dess miljönormer och öppenhetsnormer. Parlamentet anser att e-förvaltningsverktyg, åtgärder för digital innovation och förbättring av digitala färdigheter bör främjas inom den offentliga sektorn och bland de offentliganställda. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa nationellt och regionalt utbyte av bästa praxis inom området, med särskild hänvisning till det offentligas hantering av ekonomisk konkurrenskraft.

102.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0124.
(2) Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
(3) Antagna texter, P9_TA(2020)0005.
(4) Antagna texter, P9_TA(2019)0102.
(5) EUT C 334, 19.9.2018, s. 124.
(6) EUT C 307, 30.8.2018, s. 163.
(7) EUT C 11, 12.1.2018, s. 55.
(8) EUT C 215, 19.6.2018, s. 21.
(9) EUT C 238, 6.7.2018, s. 28.
(10) EUT C 482, 23.12.2016, s. 89.

Senaste uppdatering: 26 februari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy