Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 8 april 2020 om EU:s globala svar på covid-19-pandemin (JOIN(2020)0011),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förslag till beslut av den 22 april 2020 om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapsländer med anledning av den kris som uppstått till följd av covid-19-pandemin (COM(2020)0163),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2020 om stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin – Kommissionens bidrag inför mötet mellan ledarna för EU och västra Balkan den 6 maj 2020 (COM(2020)0315),

–  med beaktande av uttalandet av EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell på Europeiska unionens vägnar den 5 maj 2020 om mänskliga rättigheter under coronapandemin,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2532 (2020) om upphörande av fientligheter med anledning av coronaviruset (covid-19) och till stöd för FN:s generalsekreterare António Guterres,

–  med beaktande av uppmaningen från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, att på nytt utvärdera påverkan av omfattande ekonomiska sanktionssystem i samband med covid-19-pandemin,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 10 juni 2020 Gripa in mot covid-19-desinformation – Kolla fakta (JOIN(2020)0008),

–  med beaktande av utrikestjänstens särskilda rapportuppdatering: kort utvärdering av budskap och desinformation runt covid-19-pandemin av den 1 april 2020 och den 20 maj 2020,

–  med beaktande av det tal om tillståndet i unionen som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll den 16 september 2020,

–  med beaktande av kommissionens riktlinjer av den 25 mars 2020 om att skydda kritiska europeiska tillgångar och europeisk teknik under den pågående krisen,

–  med beaktande av kommissionens samrådsmeddelande av den 16 juni 2020 om en förnyad handelspolitik för ett starkare Europa,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 8 juni 2020 om Team Europes globala svar på covid-19-pandemin,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17–21 juli 2020 om återhämtningsplanen och den fleråriga budgetramen för 2021–2027,

–  med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik av den 28 juni 2016,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 13 juli 2020 om EU:s prioriteringar i FN och FN:s 75:e generalförsamling på temat ”Verka för multilateralism och ett starkt och effektivt FN som gynnar alla”,

–  med beaktande av deklarationen av den 30 mars 2020 från medordförandena för den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika (EuroLat) om covid-19-pandemin,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om samordnade EU-åtgärder för att bekämpa covid-19-pandemin och dess konsekvenser(1),

–  med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015, och målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 med rekommendationer till kommissionen om humanitära visum(2),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer av den 8 december 2008 om våld mot kvinnor och kampen mot alla former av diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av Venedigkommissionens uppförandekod i valfrågor,

–  med beaktande av årsrapporterna från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0204/2020), och av följande skäl:

A.  Covid-19 har orsakat en global pandemi som påverkar miljontals människoliv och har lett till den största globala hälsomässiga, ekonomiska, sociala och humanitära krisen någonsin, vilket har utlöst systemiska spänningar i den globala styrningen med omfattande och långsiktiga konsekvenser för de internationella förbindelserna, vilket påverkar viktiga delar av EU:s utrikespolitik samt säkerhet och försvar, både inom och utanför Europeiska unionen. EU har varit föremål för desinformation, it-angrepp och annan skadlig inblandning från tredje part i syfte att destabilisera EU:s institutioner och medlemsstater.

B.  Pandemin drabbar de mest sårbara länderna oproportionerligt hårt, och vissa länder i världen har inte reagerat och inte vidtagit snabba och adekvata säkerhetsåtgärder för att hejda epidemin. Den kinesiska regeringen tonade ner det första utbrottet av covid-19. Narrativ som betonar geografi snarare än medicinsk terminologi vid hänvisning till covid-19 är stigmatiserande. Viruset har dödat omkring en miljon människor i världen och visat att det endast är genom samordning och solidaritet mellan länder som det går att kontrollera och begränsa viruset.

C.  EU har ett ansvar att vara en global aktör och anpassa sina prioriteringar och sin politik, inbegripet utrikespolitiken, efter den ändrade geopolitiska situationen i världen och den globala kampen mot covid-19. EU måste leda på ett förutsägbart sätt, och med respekt för sitt åtagande avseende grundläggande friheter och rättsstatsprincipen som en del av multilaterala och internationella insatser, och i enlighet med sin ställning i den globala ekonomin. Covid-19-krisen har ännu en gång visat på behovet av att stärka multilateralismen och den regelbaserade ordningen för att bättre komma tillrätta med globala utmaningar.

D.  Pandemin och dess ekonomiska och sociala effekter kan bidra ytterligare till politiskt missnöje beroende på upplevd ojämlikhet och marginalisering. Den globala ekonomiska nedgången har haft särskilt allvarliga konsekvenser för de mest sårbara ekonomierna. Covid-19-utbrottet har förvärrat de ihållande problemen med läkemedelsbrister globalt, vilket får akuta konsekvenser för utvecklingsländer.

E.  Pandemin har förvärrat den allvarliga humanitära situationen för utsatta människor, särskilt i konfliktzoner, flyktingläger och sårbara stater samt bland ursprungsbefolkningar. EU har upprepat FN:s vädjan om ett omedelbart globalt eldupphör och om att lätta på sanktionerna mot bakgrund av pandemin, för att se till att nödvändig utrustning och nödvändiga förnödenheter för att bekämpa viruset tillhandahålls. Vi bevittnar följaktligen en försämring avseende de globala friheterna och demokratin, vilket sätter ytterligare press på en multilateral ordning som redan befinner sig i kris.

F.  Kvinnor över hela världen som lever i våldsamma relationer har tvingats stanna hemma och blivit exponerade för sina förövare under längre tidsperioder. Hjälplinjer och skyddade boenden för offer för våld i nära relationer över hela världen rapporterar om ökande antal nödsamtal, och i ett antal länder har rapporter om våld och nödsamtal ökat med 25 % sedan åtgärderna för social distansering infördes.

1.  Europaparlamentet bekräftar att det globala utbrottet av covid-19-pandemin har vänt upp och ner på den internationella miljön, multiplicerar riskerna och är en katalysator för förändring av den globala ordningen. Parlamentet betonar den fundamentala betydelsen av att stärka EU:s inre motståndskraft, utveckla nya partnerskap och stärka dess multilaterala vision på global nivå, med beslutsamma och samordnade utrikespolitiska åtgärder.

2.  Europaparlamentet välkomnar stödinitiativen Team Europe och Coronavirus Global Response, som hjälper partnerländerna att hantera coronavirusets effekter på den gränsöverskridande samordningen. Parlamentet välkomnar EU:s samordning med G7, G20, FN, Världshälsoorganisationen (WHO), Världslivsmedelsprogrammet och andra internationella partner, som syftar till att främja en samstämmig och inkluderande global reaktion på pandemin, mildra den bredare inverkan på samhällen och ekonomier och minska risken för destabilisering.

3.  Europaparlamentet beklagar bristen på globalt ledarskap och samordnade internationella insatser under covid-19-krisens inledningsskede. Parlamentet fördömer undanhållandet av viktig information. Parlamentet förkastar strävan efter isolationistiska lösningar. Parlamentet fördömer starkt ökningen av auktoritär nationalism, statsstödda desinformationskampanjer och främjandet av falska nyheter, som underblåser misstro, undergräver demokratiska samhällen och internationellt samarbete samt väcker frågor om EU:s roll i världen. Parlamentet betonar att globalt samarbete, en vidlyftig global strategi och samordning är nödvändigt för att hantera den globala hälsokrisen och andra globala hot på ett effektivt sätt.

4.  Europaparlamentet understryker att EU:s partnerländer trots covid-19-krisen bör fortsätta sitt reformarbete under lagstiftningsprocessen, ta kampen mot korruption på allvar och åta sig att respektera och genomföra grundläggande mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter i enlighet med sina internationella skyldigheter och åtaganden.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt att ett antal regeringar och politiska ledare i värden drar nytta av krisen för att tillskansa sig överdriven makt och driva igenom sina egna politiska agendor genom att begränsa mänskliga rättigheter, undergräva demokratiska normer, försvaga rättsstatsprincipen, minska parlamentens roll, begränsa mediefriheten, inleda hatkampanjer mot minoriteter, inleda desinformationskampanjer riktade mot EU‑vänliga reformer och värderingar och skada det internationella samarbetet. Parlamentet insisterar på att undantagstillstånd måste innehålla en klausul om upphörande. Parlamentet är bekymrat över att de demonstrationer mot coronavirusrestriktioner som äger rum i olika städer i världen ofta infiltreras och manipuleras av extremistgrupper, som kallar viruset för en bluff.

6.  Europaparlamentet beklagar djupt att covid-19-pandemin har förvärrat de globala socioekonomiska ojämlikheterna och på ett oproportionerligt sätt drabbar de fattigaste och personer som tillhör de mest missgynnade, marginaliserade och oskyddade sociala kategorierna, bland annat migranter. Parlamentet fördömer alla former av utestängning och diskriminering av personer som smittats av covid-19 och uppmanar tredjeländer och EU:s medlemsstater att mildra pandemins sociala effekter.

7.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att se över 2016 års globala strategi mot bakgrund av krisens globala effekter, för att fånga upp dessa geopolitiska förändringar, säkerställa mer strategiska EU-åtgärder och se till att EU gör sitt för att försvara den regelbaserade multilaterala världsordning som har skapats efter andra världskriget, och att inkludera demokratistöd och skydd för mänskliga rättigheter som en Team Europe-prioritet, samt involvera parlamentet i den här uppgiften via sina befintliga stödverktyg och stödmekanismer för demokrati och rättsstatsprincipen.

En förändrad geopolitisk balans efter covid-19

8.  Europaparlamentet noterar med oro att den geopolitiska konkurrensen och spänningarna efter utbrottet av covid-19 har ökat, och erkänner att EU fortfarande måste positionera sig i den nya världsordningen. Parlamentet håller med om att världen efter covid-19 kommer att se fundamentalt annorlunda ut, vilket får långtgående konsekvenser för EU:s utrikespolitik, och anser att covid-19 har bekräftat behovet av en starkare och effektivare utrikes- och säkerhetspolitik för EU.

9.  Europaparlamentet insisterar på att det transatlantiska partnerskapet bör återupplivas för att man mer effektivt ska kunna hantera pandemin och andra stora internationella utmaningar, såsom klimatförändringarna. Parlamentet ser behovet av att hitta en ny grund för samarbete mellan EU och Förenta staterna, baserad på ömsesidig respekt och en gemensam agenda som upprätthåller multilateralism, internationell rätt, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter mot nationalistiska, auktoritära och hegemoniska ambitioner.

10.  Europaparlamentet anser att EU i detta föränderliga sammanhang måste kliva fram och föregå med gott exempel genom att förespråka multilaterala lösningar, samarbeta med internationella organisationer, särskilt FN och dess organ, WHO, Världsbanken, Internationella valutafonden och internationella regionala organisationer, som Nato, för att försöka stärka samarbetet med likasinnade länder, även från södra halvklotet, främja samarbete mellan demokratiska regimer och stärka demokratiska värderingar. Parlamentet påminner om att pandemin har visat på behovet av att arbeta tillsammans för att hitta gemensamma lösningar på problem som rör hela mänskligheten.

Förenta staterna

11.  Europaparlamentet oroar sig över Förenta staternas bristande samarbetsvilja, ovilja att inta en ledande roll i kampen mot covid-19 och brist på deltagande i gemensamma vaccininitiativ. Parlamentet anser att alternativa fakta och desinformation som förnekar allvaret i pandemin har varit mycket vilseledande i den gemensamma kampen mot viruset. Parlamentet uppmanar både EU och Förenta staterna att stärka samarbetet och solidariteten på grundval av en vetenskapsinriktad strategi i den gemensamma kampen mot covid-19-pandemin, inbegripet ett snabbt utbyte av information, forskning om och utveckling av vaccin och strategisk medicinsk utrustning, samt att tillsammans ta itu med andra globala utmaningar.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att införliva god praxis från Venedigkommissionens uppförandekod för valfrågor vilken även innehåller riktlinjer för att organisera val under pandemin.

13.  Europaparlamentet påminner om att transatlantiskt samarbete förblir en viktig pelare i EU:s utrikespolitik och att det är av största vikt för EU:s och Förenta staternas ömsesidiga säkerhets- och handelsintressen. Parlamentet uttrycker fortsatt stöd för den transatlantiska alliansen och ett närmare strategiskt transatlantiskt samarbete. Parlamentet beklagar de ensidiga åtgärder som vidtagits under covid-19-krisen, såsom reserestriktioner från EU:s Schengenområde till Förenta staterna utan föregående samråd med EU.

14.  Europaparlamentet beklagar minskningen av USA:s engagemang globalt och den amerikanska regeringens beslut att dra tillbaka finansieringen av Världshälsoorganisationen (WHO) och dra sig ur fördraget om observationsflygningar, och den nuvarande amerikanska administrationens allmänna tendens att hålla sig utanför flera multilaterala organisationer som inrättats för att etablera en regelbaserad liberal världsordning, eller att undergräva dem (som i fallet med Internationella brottmålsdomstolen).

15.  Europaparlamentet ser behovet av att befästa och förbättra samarbetet mellan EU och Förenta staterna, grundat på ömsesidig respekt och en gemensam agenda för att försvara multilateralismen, internationell rätt, gemensamma demokratiska värden, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet konstaterar att i en värld präglad av konkurrens mellan stormakterna delar Europeiska unionen och Förenta staterna gemensamma värderingar kopplade till befintliga internationella strukturer och förblir oumbärliga partner i den nuvarande instabila internationella miljön.

Kina

16.  Europaparlamentet noterar förstärkningen av Kinas målmedvetna offentliga diplomati globalt efter utbrottet av covid-19, där Kina strävar efter att fylla det politiska vacuum som ett mer isolationistiskt USA lämnat efter sig i det multilaterala systemet och försöker positionera sig som den dominerande globala aktören med en alternativ styrningsmodell. Parlamentet är bekymrat över Kinas ansträngningar för att uppnå en starkare maktprojektion i regionen, vilket leder till gränstvister med många av dess grannländer, samt landets främjande av nationella strategiska intressen via multilaterala organisationer. Parlamentet är oroat över ett möjligt maktskifte i den globala politiken på grund av Kinas förändrade ledarskap. Parlamentet invänder mot att den kinesiska regeringen har utnyttjat den dynamik som pandemins utbrott skapade för att införa nationell säkerhetslagstiftning och repressiva åtgärder mot den demokrativänliga rörelsen i Hongkong, öka hoten mot Taiwan och öka sin verksamhet i Tibet och Sydkinesiska havet, samt mot de brutala förföljelserna av uigurer i Xinyang, och fördömer de upprepade attackerna och påtryckningarna från kinesiska företrädare på medlemsstaternas regeringar och demokratiskt valda politiker i EU, såsom den tjeckiska senatens president och Sveriges kulturminister.

17.  Europaparlamentet noterar att Kina efter utbrottet av covid-19 bidrog med nödhjälp i kampen mot viruset, och beklagar att en del utrustning var bristfällig eller av sämre kvalitet. Parlamentet erkänner dock även geopolitiskt och geoekonomiskt motiverade insatser som underbyggs av vargkrigardiplomati, desinformationskampanjer och aggressiv propaganda. Parlamentet fördömer Kinas försök att använda denna ”virusdiplomati” mot EU med ambitionen att forma sin globala image som en välvillig makt. Parlamentet beklagar Kinas isolering av Taiwan i WHO. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förespråka Taiwans anslutning som observatör till WHO/WHA och andra internationella organisationer, med tanke på hur effektivt landet hanterat viruset nationellt utan att ges möjlighet att bidra med sin sakkunskap till de internationella åtgärderna i hanteringen av den rådande hälsokrisen. Parlamentet lovordar hjälpen från de taiwanesiska myndigheterna.

18.  Europaparlamentet oroas över flera misstag och en brist på insyn i samband med Kinas initiala reaktion på covid-19-pandemins globala utbrott, bland annat försök att dölja problemets omfattning, försök att förvränga och undanhålla information, dålig kommunikation med WHO, censur, förtryck, hot, förföljelser och påtvingade försvinnanden av visselblåsare, människorättsaktivister och medborgarjournalister, och skapandet av tvivel angående de officiella dödssiffrorna för covid-19-offren, vilket har haft en skadlig inverkan på EU:s förmåga att förutse, förbereda sig för och hantera covid-19-krisen, och kostat människoliv. Parlamentet uppmanar därför den kinesiska regeringen att samarbeta fullt ut med en oberoende internationell utredning av covid‑19‑pandemins ursprung, och uppmanar medlemsstaterna att utveckla en genomgripande strategi för ett växande Kina och att skydda EU:s strategiska oberoende.

19.  Europaparlamentet efterlyser ett svar från EU på Kinas intensifierade expansion mot de mest utsatta medlemsstaterna och EU:s grannländer. Parlamentet påpekar att brådskan att begränsa de ekonomiska konsekvenserna av pandemin kommer att innebära en möjlighet för kinesiska strategiska investeringar i nyckelsektorer såsom telekommunikation, transporter och teknik.

20.  Europaparlamentet är bekymrat över den potentiella skuldfälla som de afrikanska länderna kan fastna i som ett resultat av covid-19, liksom över det faktum att tredjeländer blir allt mer ekonomiskt och politiskt beroende av Kina, eftersom den ekonomiska nedgången kommer att göra det svårt för dem att återbetala de kinesiska lån som ingår i initiativet ”Ett bälte, en väg”. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att främja sökandet inom internationella forum av bärkraftiga lösningar i fråga om skuldlättnader för tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa att humanitära undantag från sanktionerna får en omedelbar och praktisk effekt när det gäller snabb leverans av medicinsk utrustning, förnödenheter och annan form av hjälp till de länder som drabbats.

21.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att erkänna dessa farhågor, se över förbindelserna mellan EU och Kina och samtidigt skapa en atmosfär av dialog, engagemang och genuint samarbete och verklig konkurrens, på grundval av en ny, konsekvent och mer självsäker strategi anpassad till det förändrade geopolitiska och geoekonomiska landskapet samt en långsiktig strategi gentemot Kina, där EU och medlemsstaterna samarbetar när så är möjligt, konkurrerar vid behov och konfronterar när det är nödvändigt att försvara europeiska värden och intressen. Parlamentet anser att EU som en del av denna nya strategi bör eftersträva ett närmare samarbete med likasinnade länder i regionen och andra demokratier, däribland Indien, Australien, Nya Zeeland, Japan och Sydkorea, och arbeta för en europeisk strategi för Indiska oceanen/Stilla havet, för vilken EU:s strategi för konnektivitet bör användas fullt ut.

Indien

22.  Europaparlamentet noterar med oro att parallellt med ett nytt utbrott av covid-19 i Indien, med fler än 90 000 rapporterade döda i dagsläget, fortgår det politiska förtrycket av människorättsförsvarare och individuella friheter mot bakgrund av spänningar bland minoriteter, och anser att detta ämne måste tas upp vid nästa högnivådialog mellan EU och Indien.

23.  Europaparlamentet understryker betydelsen av det strategiska partnerskapet mellan EU och Indien samt behovet av att främja det och arbeta tillsammans för stabilitet och säkerhet, i synnerhet i Indiska oceanen och Stilla havet.

Ryssland

24.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över Ryska federationens systematiska försök att undergräva EU:s enighet och krishantering, skapa misstro mellan EU och länderna på västra Balkan och länderna i det östliga partnerskapet genom intensifierade desinformationskampanjer sedan början av covid-19-pandemin och it-angrepp mot forskningsorganisationer samt politiseringen av det humanitära biståndet. Parlamentet lovordar utrikestjänsten och StratCom East för deras insatser för att upptäcka och undertrycka desinformationskampanjer från ryskrelaterade medier i flera medlemsstater, och uppmanar kommissionen att öka sina insatser och sin finansiering för att bekämpa ryska falska nyheter.

25.  Europaparlamentet erkänner en tydlig geopolitisk och geoekonomisk dimension i det som erbjöds av Ryssland, som förstärks av landets ”virusdiplomati” och en kamp mellan olika narrativ. Parlamentet konstaterar med oro att Ryssland vidtar vissa beslutsamma åtgärder på den internationella arenan i syfte att främja sin egen geopolitiska agenda. Parlamentet uppmanar EU att inte bortse från detta och att hålla ögonen på de konflikter som Ryssland har ett intresse i, såsom konflikterna med Belarus, Ukraina, Georgien, Krim, Syrien och Libyen.

26.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över ryska försök att utnyttja pandemin för att ytterligare minska utrymmet för mänskliga rättigheter i landet, stödja auktoritära regimer och fortsätta att driva sin aggressiva utrikespolitik. Parlamentet betonar att vi inte får låta länder som Ryssland utnyttja krisen för att avleda uppmärksamheten från sina egna avsevärda nationella problem. Parlamentet oroas över den konstitutionella folkomröstning som Rysslands president utnyttjade, under den rådande krisen, för att anta viktiga konstitutionella ändringar som förlänger och främjar hans auktoritära styre i Ryssland.

27.  Europaparlamentet fördömer mordförsöket på Aleksej Navalnyj och efterlyser en oberoende och transparent utredning av förgiftningen av honom utan dröjsmål.

28.  Europaparlamentet uppmanar Ryssland att på ett meningsfullt sätt bidra till ett globalt svar på krisen, i god tro och som en del av den internationella regelbaserade ordningen. Parlamentet ifrågasätter om det ryska vaccin som nu används är effektivt och säkert. Parlamentet påminner om att de medicinska produkter som Ryssland har tillhandahållit i vissa fall har hållit mycket låg kvalitet och därmed varit ineffektiva.

En mer självsäker EU-politik för att försvara Europas intressen, dess värderingar och den multilaterala världsordningen

29.  Europaparlamentet är medvetet om de globala säkerhetsmässiga, socioekonomiska och politiska risker som covid-19-pandemin skulle kunna leda till, och är oroat över att globala makter som Kina och Ryssland är beredda att skickligt utnyttja krisen för att omintetgöra den regelbaserade världsordning som underbyggs av multilaterala organisationer.

30.  Europaparlamentet betonar att den multilaterala regelbaserade världsordningen är avgörande för global fred, rättsstatsprincipen och demokratin. Parlamentet anser att ett geopolitiskt EU, tillsammans med likasinnade partner, måste spela en mer framträdande roll när det gäller att försvara och återuppbygga denna. Parlamentet anser att EU måste sträva efter att minska spänningarna mellan makter, särskilt när dessa spänningar hindrar multilaterala insatser. Parlamentet noterar att covid-19-krisen har visat att det multilaterala samarbetet behöver stärkas, särskilt i fråga om global hälsoförvaltning, och att det krävs reformer av internationella institutioner. Parlamentet uppmanar EU-medlemsstaterna och vice ordföranden/den höga representanten att utarbeta en EU-färdplan för multilateralism för att främja och inleda strukturreformer av multilaterala organisationer.

31.  Europaparlamentet begär att man undersöker möjligheten att skapa ett nytt forum för multilateralt samarbete mellan västallierade, bland annat EU, USA, Japan, Kanada, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland, som bygger på erfarenheterna från samordningskommittén för multilaterala strategiska exportkontroller. Parlamentet begär att det nya forumet bör ansvara för att övervaka och kontrollera exporten av teknik, handelsflöden och känsliga investeringar till problematiska stater.

32.  Europaparlamentet noterar att EU:s geopolitiska ambitioner måste understödjas av tillräckliga budgetanslag via den kommande multilaterala budgetramen, och beklagar att Europeiska rådet har föreslagit nedskärningar i budgetposterna för utrikespolitiska instrument. Parlamentet begär att EU:s budget för yttre åtgärder i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 ska stärkas och vara tillräckliga för att säkerställa att EU har de medel som behövs för att ta itu med utmaningarna i sitt grannskap och de geopolitiska konsekvenserna av covid-19 samt kan leva upp till sin ambition att bli en ansvarsfull geopolitisk aktör.

33.  Europaparlamentet betonar att endast ett starkt och mer enat EU med öppet strategiskt oberoende och uppbackat av tillräcklig och trovärdig militär kapacitet samt verktyg och mekanismer för att stödja partner kommer att kunna spela en viktig roll i den nya geopolitiska miljön och föra en stark utrikespolitik, och anser att medlemsstaterna bör ge vice ordföranden/den höga representanten ett starkare och tydligt definierat mandat att tala på EU:s vägnar, till exempel genom att inrätta ett europeiskt säte i multilaterala organ. Parlamentet välkomnar därför slutsatsen från ordförande Charles Michel att ”det är av yttersta betydelse att man ökar unionens strategiska oberoende”.

34.  Europaparlamentet anser att avskaffandet av enhällighetsregeln inom vissa utrikespolitiska områden skulle hjälpa EU att bedriva en effektivare och mer proaktiv utrikespolitik, som kan svara bättre och snabbare på nödsituationer. Parlamentet uppmanar rådet eller Europeiska rådet att följa kommissionens och parlamentets uppmaning att övergå till omröstning med kvalificerad majoritet, åtminstone avseende mänskliga rättigheter eller sanktioner, genom att aktivera övergångsklausulen. Parlamentet betonar att EU:s inflytande är som störst när medlemsstaterna agerar tillsammans.

35.  Europaparlamentet understryker de väpnade styrkornas viktiga roll under covid‑19‑pandemin. Parlamentet välkomnar militärt stöd till civila stödinsatser, särskilt användningen av fältsjukhus, patienttransporter och tillhandahållande och distribution av utrustning, och anser att en mer djupgående gemensam insats och samordning av medlemsstaternas väpnade styrkor inom befintliga ramar, såsom Pesco-projektet och det europeiska sjukvårdskommandot, eller nya ramar, såsom militära sjukhuståg, skulle kunna leda till ökad effektivitet och bidra till EU:s beredskap att bekämpa pandemier. Parlamentet betonar att militär personal måste vara tillräckligt utbildad, förberedd och utrustad för att kunna hantera dessa viktiga uppgifter till stöd för medborgarna.

36.  Europaparlamentet erkänner behovet av att se över EU:s säkerhets- och försvarsstrategier för att utveckla strategiskt oberoende, bland annat inom hälso- och sjukvårdssektorn, och bli bättre rustade för och mer motståndskraftiga mot nya hybrida hot och tekniker som har bidragit till en mer okonventionell krigföring och utmanar militärens traditionella roll, samt för en framtid där Ryssland och Kina blir alltmer självsäkra. Parlamentet betonar att militär rörlighet måste stärkas för att hjälpa medlemsstaterna att agera snabbare och effektivare i samband med eventuella framtida konflikter. Parlamentet betonar att den framtida strategiska kompassen om säkerhet och försvar bör återspegla denna utveckling, ta hänsyn till de bredare geopolitiska konsekvenserna av covid-19 och ta itu med hela spektrumet av hot såsom en ny pandemi, kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) hot och utländsk inblandning, inbegripet desinformation eller it-angrepp. Parlamentet anser att EU:s försvarsbudgetar i allmänhet och budgeten för militär rörlighet i synnerhet inte får skäras ned med tanke på den nya politiska balansen och den eventuella försämringen av den internationella säkerhetsmiljön efter covid-19.

37.  Europaparlamentet stöder behovet av att fortsätta och förstärka samarbetet och, när det behövs, samordningen mellan EU och Nato, bland annat det euroatlantiska samordningscentrumet för katastrofinsatser (EADRCC) och Natos kompetenscentrum för militärmedicin, samt behovet av att motverka covid-19-relaterad desinformation och it-angrepp. Parlamentet efterlyser stark samordning med och stöd från Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa) och samarbete när det gäller planering och utveckling av militär kapacitet.

38.  Europaparlamentet efterlyser en ny institutionell strategi för strategisk kommunikation som kan hantera de utmaningar och risker som liberala demokratier i väst står inför, samt en utvidgning och modernisering av EU:s kommunikationsstrategier så att EU:s åtgärder blir tillräckligt synliga både inom och utanför EU, särskilt i angränsande regioner. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att ytterligare stärka sin kapacitet för att bekämpa försåtlig utländsk inblandning och desinformation, hybridkrigföring, propaganda och spionage, däribland genom inrättandet av särskilda StratCom-arbetsgrupper, som ska fokusera på den desinformation som kommer från a) Kina och b) Mellanöstern, i synnerhet Iran, och påföra kostnader för de länder och icke‑statliga aktörer som avsiktligt sprider desinformation för att splittra och skada EU och dess medlemsstater. Parlamentet bekräftar sitt engagemang för att utveckla rättsliga och andra samordnade ramar och förbättra samordningen och informationsutbytet mellan medlemsstaterna på EU-nivå för att motverka desinformation.

39.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförs av EUvsDisinfo och betydelsen av det civila samhället, gräsrotsorganisationer, oberoende journalister och medieorganisationer i kampen mot desinformation. Parlamentet understryker vikten av EU:s principiella hållning att bekämpa desinformation om spridningen av covid‑19‑viruset och it-angrepp mot viktig infrastruktur. Parlamentet uppmanar sociala medieplattformar att agera proaktivt och vidta åtgärder för att förhindra spridning av desinformation och hatpropaganda om covid-19-viruset, och betonar behovet av att de investerar i kampen mot it-brott och ökar medvetenheten om detta växande hot.

40.  Europaparlamentet betonar att EU har världens största konsumentmarknad med nära 500 miljoner människor, vilket ger EU inflytande på den internationella arenan, och anser att en geopolitisk kommission bör använda denna hävstång, inbegripet genom sin handelspolitik, för att försvara EU:s intressen när andra länder inte är beredda att respektera mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen eller internationella fördrag.

41.  Europaparlamentet konstaterar att covid-19-pandemin har visat på behovet av att minska EU:s beroende av tredjeländer inom vissa strategiska och existentiella sektorer såsom hälsa och uttrycker starkt stöd för diversifieringen och omlokaliseringen av dess viktigaste leveranskedjor. Parlamentet påpekar att covid-19 har avslöjat svagheterna i sammanlänkningarna och det ömsesidiga beroendet och lett till ökad protektionism. Parlamentet understryker därför vikten av att hitta rätt balans mellan att förbättra motståndskraften i våra värdekedjor för att uppnå strategiskt oberoende, stärka EU:s globala konkurrenskraft och upprätthålla så öppna handelsförbindelser som möjligt.

42.  Europaparlamentet påminner om sin begäran om en stark mekanism för globala sanktioner för att ta itu med allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna före utgången av 2020, vilket skulle vara EU:s motsvarighet till den så kallade Magnitskijlagen. Parlamentet betonar att korruption på hög nivå bör ingå som ett sanktionskriterium. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet från ordförande Ursula von der Leyen om att kommissionen snart kommer att lägga fram ett förslag och uppmanar Europeiska rådet att anta EU:s globala sanktionsmekanism mot människorättskränkningar som ett beslut som rör unionens strategiska intressen och mål enligt artikel 22.1 i EU-fördraget.

43.  Europaparlamentet är djupt oroat över den oproportionella negativa inverkan som covid-19-pandemin har på migranter och flyktingar. Parlamentet uppmanar regeringarna att i sin utrikespolitik engagera sig i insatser som baseras på respekten för mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet samt lösningar som beaktar migranternas och flyktingarnas utsatthet och behov av skydd, i enlighet med solidaritetsprincipen och principen om partnerskap, och som möjliggör lämpliga och tillgängliga lagliga migrationsvägar. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla asylrätten i hela världen.

44.  Europaparlamentet uppmanar EU att delta i en global kampanj för att främja FN:s rekommendationer om att minska antalet intagna på fängelser genom att införa system för tidig eller tillfällig frigivning av förövare med låg risk. Parlamentet kräver i synnerhet att alla personer som frihetsberövats för att ha uttryckt kritiska eller avvikande åsikter eller för sin människorättsverksamhet ska friges, och förespråkar en minskning av användningen av förvar för migranter och stängda flyktingläger.

45.  Europaparlamentet erkänner den avgörande roll som kvinnor har haft i hanteringen av covid-19-krisen och pandemins könsrelaterade effekter. Parlamentet är djupt oroat över den ojämförbara påverkan som covid-19-krisen har haft på jämställdheten världen över i fråga om den ojämlika fördelningen av omsorgsarbetet, både i hemmet och inom den offentliga sektorn, då kvinnor globalt utgör omkring 70 % av arbetskraften inom hälso- och sjukvård. Man behöver beakta kvinnors och marginaliserade gruppers behov i de globala insatserna mot pandemin, eftersom de sällan finns representerade vid förhandlingsborden, där besluten om krishanteringsåtgärder fattas.

46.  Europaparlamentet är övertygat om att ett människorättsbaserat svar på covid‑19‑pandemin utgör det mest effektiva, inkluderande och hållbara tillvägagångssättet för att hantera den rådande krisen. Parlamentet påminner om att tredjeländers svar på covid-19-krisen inte får kränka de mänskliga rättigheterna eller internationell rätt och måste begränsas till strikt nödvändiga och proportionella åtgärder som omfattas av regelbunden granskning och är tidsbundna. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer att noga övervaka situationen för mänskliga rättigheter globalt, urskilja tendenser och ge stöd till internationella, regionala och lokala organisationer, medborgare och civilsamhället i deras strävanden att vända covid-19-krisens negativa inverkan på mänskliga rättigheter globalt. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att konsekvenserna av covid-19-krisen inte undergräver genomförandet av EU:s värderingar och åtaganden gällande mänskliga rättigheter som redan är fastställda i EU:s åtgärdsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024.

47.  Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av EU:s ledarskap och stöd i grannskapet, både i öster, söder och i den arktiska regionen, genom hjälp till grannländerna i deras kamp mot covid-19-pandemin. Parlamentet efterlyser ökat stöd för demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och reformer i grannskapet.

48.  Europaparlamentet betonar att EU måste ge de länder på västra Balkan som ännu inte är en del av EU en rättvis chans att ansluta sig till EU, och att EU måste fortsätta att samordna sina insatser för att investera i regionen. Parlamentet betonar att EU:s utvidgningsprocess och EU:s fokus på att stödja reformprocesser i västra Balkan fortsätter trots pågående pandemi. Parlamentet lovordar kommissionens initiativ om ekonomiskt bistånd och inkluderandet i EU:s gemensamma upphandling av medicinsk utrustning till stöd för västra Balkans hantering av covid-19-pandemin. Parlamentet begär att alla länder på västra Balkan ska ingå i EU:s solidaritetsfond och upprepar att stödet till våra partner måste åtföljas av en kraftfull kommunikationskampanj.

49.  Europaparlamentet betonar att covid-19-krisen skulle kunna destabilisera länder i Afrika som ofta har en bräcklig hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och omfattande skuldsättning, vilket kan förvärra konflikter. Parlamentet efterlyser ett förstärkt och mer effektivt samordnat samarbete mellan EU och Afrika, utökade privata investeringar, främjande av ekonomiskt stöd och återhämtningsplaner samt ett alternativ till kinesiska investeringar. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta en förstärkt dialog inför toppmötet mellan EU och Afrika och för att göra Afrika till en långsiktig, tillförlitlig och nära partner till EU.

50.  Europaparlamentet understryker att sanktioner inte ska utgöra något hinder för omfattande åtgärder i kampen mot covid-19-pandemin. Parlamentet betonar i det specifika fallet med Iran att tillämpningsområdet för instrumentet till stöd för handelsutbyten (Instex) måste utvidgas och att denna mekanism bör användas för att stärka våra humanitära insatser.

51.  Europaparlamentet understryker att EU:s partner i Sahel-Sahara-regionen och Afrikas horn måste hantera konsekvenserna av covid-19-pandemin, som helt saknar motstycke, och dessutom den ständiga kampen mot väpnade terroristgrupper, däribland jihadister.

52.  Europaparlamentet anser att förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Västindien är av strategisk och avgörande betydelse. Parlamentet betonar att Latinamerika har varit en av de regioner som drabbats värst av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta samarbetet med latinamerikanska länder, inleda ett fördjupat samarbete för att bekämpa covid-19, hjälpa till med återhämtningsplanerna och stödja dessa länder politiskt i syfte att förhindra att de blir alltför beroende av stöd från andra geopolitiska aktörer. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen och dess medlemsstater att införa Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling som en färdplan för återhämtning.

53.  Europaparlamentet noterar att den nuvarande covid-19-pandemin har haft en negativ inverkan på de befintliga uppdragen inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, särskilt på EU:s utbildningsuppdrag på platser som Mali, Somalia och Centralafrikanska republiken. Parlamentet påminner om att en europeisk närvaro och trovärdiga åtaganden är avgörande i att begränsa de humanitära och socioekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. Parlamentet begär att de uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken som har till uppgift att förebygga eller lindra konflikter ska stärkas, särskilt insatser i EU:s omedelbara grannskap, för att bidra till att stabilisera områden som redan är sårbara och förhindra att konflikter och våld återupptas på grund av ytterligare spänningar orsakade av covid-19. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer civil och militär personal tillgänglig för sådana uppdrag och insatser, och efterlyser dessutom i detta avseende ett snabbt antagande av den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att arbeta med resiliens och hållbarhet i uppdrag och insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken under kriser som covid-19-pandemin. Parlamentet betonar vikten av att bibehålla kontinuiteten i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens uppdrag och insatser under sådana omständigheter. Parlamentet uppmanar till en fullständig översyn av vilken inverkan covid-19 har haft på beredskap, styrkebidrag, personalsäkerhet och kontinuitet i insatser och uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

54.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och EU:s medlemsstater att integrera jämställdhet, jämställdhetsintegrering och ett intersektionellt perspektiv, inbegripet jämlik och bred representation i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, samt uppmärksamma de olika negativa erfarenheterna av pandemin från kvinnor och andra marginaliserade grupper.

55.  Europaparlamentet är fast övertygat om att ett samarbete om klimatförändringar skulle kunna utgöra grunden för ett bredare globalt samarbete när det gäller covid-19-åtgärder, som kan stärka det multilaterala systemet och återuppbygga förtroendet för ett regelbaserat system.

56.  Europaparlamentet anser att covid-19-krisen har blottlagt vissa svagheter i vår union och visat hur angeläget det är med en ändamålsenlig, effektiv och oberoende union, både internt och på världsarenan, med mekanismer för att förebygga och bekämpa kriser, även med finansieringsinstrument. Parlamentet anser att konferensen om Europas framtid kommer att utgöra en bra plattform för att skapa effektivare beslutsfattande i EU:s utrikespolitik, och parlamentet är därför fast beslutet att inleda konferensen snarast möjligt.

57.  Europaparlamentet noterar den inverkan som covid-19 har haft på mer sårbara regioner, inbegripet konfliktregioner och de minst utvecklade länderna. Parlamentet uppmanar med eftertryck vice ordföranden/den höga representanten att verka för lokala och regionala eldupphör och avtal om vapenvila och att stödja FN:s generalsekreterare António Guterres initiativ om ett globalt eldupphör. Parlamentet påminner om behovet av att följa de humanitära principerna om opartiskhet och neutralitet vid tillhandahållande av bistånd, även för covid-19-relaterade behov. Parlamentet uppmanar EU att försvara tillträdet för humanitärt bistånd till avlägsna konfliktområden och främja humanitära korridorer, samt understryker att alla yttre åtgärder i konfliktdrabbade länder måste baseras på en konfliktkänslig risk- och sårbarhetsbedömning, inbegripet ett kvinnoperspektiv och med ett speciellt fokus på fredsbyggande.

58.  Europaparlamentet välkomnar EU:s avvisande av nationella vaccin. Parlamentet upprepar att EU har en ledande roll att spela när det gäller att underlätta åtkomsten till vaccin på ett jämlikt sätt för alla människor över hela världen. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med sina internationella partner för att säkerställa att ingen lämnas utanför när ett vaccin blir tillgängligt.

o
o   o

59.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordföranden för Europeiska rådet, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till medlemsstaterna.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0054. (2) EUT C 388, 13.11.2020, s. 11.