Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2844(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B9-0355/2020

Debatter :

PV 24/11/2020 - 13
CRE 24/11/2020 - 13

Omröstningar :

PV 26/11/2020 - 2
PV 26/11/2020 - 16

Antagna texter :

P9_TA(2020)0332

Antagna texter
PDF 130kWORD 47k
Torsdagen den 26 november 2020 - Bryssel
Ökande spänningar i Varosha efter Turkiets olagliga agerande och det brådskande behovet av återupptagna samtal
P9_TA(2020)0332RC-B9-0355/2020

Europaparlamentets resolution av den 26 november 2020 om ökande spänningar i Varosha efter Turkiets olagliga agerande och det brådskande behovet av återupptagna samtal (2020/2844(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet, särskilt resolutionerna av den 13 mars 2019 om kommissionens rapport för 2018 om Turkiet(1) och av den 17 september 2020 om förberedelse av Europeiska rådets extra möte med fokus på den farliga upptrappningen och Turkiets roll i östra Medelhavet(2),

–  med beaktande av sin förklaring av den 14 februari 2012 om återbördande av den avstängda delen av Famagusta till dess rättmätiga invånare(3),

–  med beaktande av rapporterna från utskottet för framställningar av den 17 juli 2008 efter undersökningsresan till Famagusta på Cypern den 25–28 november 2007 och av den 21 november 2018 efter undersökningsresan till Famagusta på Cypern den 7−8 maj 2018 med anledning av framställning 733/2004, ingiven av Loizos Afxentiou för Famagusta Refugee Movement,

–  med beaktande av sina resolutioner om överläggningarna i utskottet för framställningar av den 23 september 2008(4), den 22 april 2009(5) och den 13 februari 2018(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2020 om EU:s utvidgningspolitik (COM(2020)0660) och den åtföljande rapporten för 2020 om Turkiet,

–  med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet av den 3 oktober 2005,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 och 16 oktober 2020 samt av tidigare relevanta slutsatser från rådet och Europeiska rådet,

–  med beaktande av uttalandet av den 13 oktober 2020 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, om utvecklingen kring Varosha,

–  med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, på Europeiska unionens vägnar, av den 6 oktober 2020 om utvecklingen kring Varosha och av den 15 november 2020 om Varosha,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 20 oktober 2020 från vice ordföranden/den höga representanten och kommissionsledamot Ferreira om valprocessen i den turkcypriotiska befolkningsgruppen,

–  med beaktande av de grundläggande principerna i internationell rätt och FN-stadgan, 1979 års högnivåavtal mellan ledarna för de två befolkningsgrupperna samt relevanta resolutioner om Cypern från FN:s säkerhetsråd, däribland resolutionerna 541 (1983), 550 (1984), 789 (1992) och 2537 (2020),

–  med beaktande av uttalandena från ordföranden för FN:s säkerhetsråd av den 9 oktober 2019 och den 9 oktober 2020 om situationen på Cypern,

–  med beaktande av uttalandet från FN:s generalsekreterare efter hans möte med de två ledarna i Berlin i november 2019,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Turkiet är ett kandidatland och en viktig partner till EU. I egenskap av kandidatland förväntas Turkiet upprätthålla högsta standarder i fråga om demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, bl.a. genom att efterleva internationella konventioner.

B.  Turkiet är medlem i Nato och bör erinras om sitt ansvar att spela en konstruktiv roll i nedtrappningen av spänningarna.

C.  Turkiet reagerade på den misslyckade kuppen 1974, som understöddes av den grekiska juntan, genom att invadera Cypern med sina militära styrkor. Även staden Famagusta invaderades i augusti 1974 och har sedan dess varit olagligt ockuperad.

D.  En del av Famagusta stängdes då av och har förblivit obebodd, under direkt kontroll av den turkiska militären.

E.  FN anser att det är Turkiet som har ansvaret för status quo i Varosha och att Turkiet därför också bär ansvaret för eventuella försök att ändra Varoshas status i strid med högnivåavtalet från 1979 och FN:s säkerhetsråds resolutioner 550 (1984) och 789 (1992).

F.  I FN:s säkerhetsråds resolution 550 (1984) anges det att alla försök att låta andra människor än Varoshas tidigare invånare bosätta sig i någon del av staden är oacceptabla och att förvaltningen av detta område bör överföras till FN. I FN:s säkerhetsråds resolution 789 (1992) framhålls att Varosha, som en förtroendeskapande åtgärd och i syfte att genomföra resolution 550 (1984), bör återlämnas till sina rättmätiga invånare under kontroll av FN:s fredsbevarande styrka på Cypern.

G.  Återbördandet av den avstängda delen av Famagusta till dess rättmätiga invånare skulle underlätta ansträngningarna att nå en övergripande lösning på Cypernproblemet.

H.  Den 8 oktober 2020 – efter tillkännagivandet i Ankara den 6 oktober 2020 – förklarades ett område i Varosha vara delvis ”öppet” i samarbete med den nuvarande turkcypriotiske ledaren Ersin Tatar. Detta strider mot tidigare avtal och relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd.

I.  I början av september 2019 företog Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu ett besök i Varosha och tillkännagav ”öppnandet” av ett turkiskt ”generalkonsulat” i Varoshaområdet. I början av februari 2020 företog Turkiets vicepresident Fuat Oktay ett besök i Varosha för att hålla ett ”toppmöte” om de ”rättsliga, politiska och ekonomiska aspekterna av att på nytt öppna den övergivna staden Varosha”.

J.  Turkiet har förklarat att landet ensidigt kommer att gå vidare med olika projekt i Varosha och hotar med att förbereda området för en olaglig bosättning.

K.  Den turkcypriotiska befolkningsgruppen har en ny ledare, Ersin Tatar, sedan den 18 oktober 2020. Den tidigare turkcypriotiske ledaren, Mustafa Akıncı, spelade en viktig, positiv och historisk roll genom att verka för fred och dialog mellan de båda befolkningsgrupperna på ön.

L.  Den 10 november 2020 protesterade tusentals turkcyprioter, ett rekordstort antal, i de norra delarna av Cypern mot Turkiets inblandning i Cypern, bl.a. i Varosha, och krävde frihet, demokrati och respekt för rättigheterna för cyprioter från Varosha. I protesterna deltog även de främsta oppositionsledarna, bl.a. den tidigare turkcypriotiske ledaren Mustafa Akinci.

M.  Det besök som Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan företog i det ockuperade området på Cypern för att ”ha picknick” i Varosha den 15 november 2020 var en provokativ handling som utlöste extrema reaktioner bland turkcyprioter.

N.  I alla tidigare förhandlingar, bland annat vid den senaste konferensen om Cypern i Crans-Montana 2017, har Varosha inkluderats bland de områden som skulle återgå till grekcypriotisk förvaltning efter en övergripande lösning på Cypernproblemet på den överenskomna grundvalen med en federation bestående av två befolkningsgrupper och två områden.

O.  Den nuvarande turkcypriotiske ledaren Ersin Tatar motsätter sig den övergripande lösningen på Cypernproblemet baserad på en federation av två befolkningsgrupper och två områden, som är det som föreskrivs av FN-parametrarna. Den 15 november 2020 manade president Erdoğan till samtal i syfte att skapa ”två separata stater” på Cypern.

P.  Turkiet fortsätter med sina pågående olagliga, unilaterala militära insatser i östra Medelhavet, i strid med EU-medlemsstaterna Greklands och Cyperns suveränitet. Turkiets direkta engagemang till stöd för Azerbajdzjan i samband med konflikten i Nagorno-Karabach går bortom dess geoekonomiska intressen och speglar en ambitiösare geopolitisk agenda, i likhet med Turkiets insatser i Libyen och Syrien. Det är oroväckande att Turkiets fortsatta och tilltagande distansering från europeiska värden och normer har lett till att förbindelserna mellan EU och Turkiet nått en historiskt låg nivå.

1.  Europaparlamentet fördömer Turkiets olagliga verksamhet i Varosha, särskilt det partiella ”öppnandet” av staden. Parlamentet betonar att ett nytt fullbordat faktum undergräver det ömsesidiga förtroendet och utsikterna till en övergripande lösning på Cypernproblemet genom att ändra situationen på plats i negativ riktning, fördjupa splittringen och förankra en permanent delning av Cypern. Parlamentet varnar för varje förändring av status quo i Varosha i strid med ovannämnda resolutioner från FN:s säkerhetsråd.

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Turkiets regering att upphäva detta beslut och undvika alla unilaterala åtgärder som skulle kunna ge upphov till ytterligare spänningar på ön, i enlighet med uppmaningen nyligen från FN:s säkerhetsråd. Parlamentet uppmanar Turkiet att dra tillbaka sina styrkor från Cypern, att överföra Varosha-området till dess rättmätiga invånare under tillfällig FN-förvaltning i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550 (1984) och att avstå från alla åtgärder som ändrar befolkningsbalansen på ön genom en politik med olagliga bosättningar. Parlamentet betonar att EU:s regelverk måste tillämpas på hela ön när Cypernproblemet har lösts.

3.  Europaparlamentet är fast övertygat om att en hållbar lösning på konflikten endast kan nås genom dialog, diplomati och förhandlingar i en anda av god vilja och i enlighet med folkrätten. Parlamentet upprepar sin åsikt att en hållbar lösning på Cypernproblemet skulle vara till gagn för alla länder i regionen, i första hand Cypern, Grekland och Turkiet. Parlamentet uppmanar rådet att hålla fast vid sin enhetliga ståndpunkt gentemot unilaterala och olagliga åtgärder av Turkiet samt att vidta åtgärder och införa kännbara sanktioner som svar på Turkiets olagliga åtgärder. Parlamentet erinrar om att ytterligare sanktioner endast kan undvikas genom dialog, uppriktigt samarbete och konkreta framsteg på fältet.

4.  Europaparlamentet framhåller uppmaningen från FN:s generalsekreterare om ett återupptagande av förhandlingarna där de avbröts i Crans-Montana 2017 och betonar att detta bör ske på grundval av de två ledarnas gemensamma förklaring av den 11 februari 2014, FN:s generalsekreterares sexpunktsram av den 30 juni 2017 och den i slutet av konferensen uppnådda konvergensen. Parlamentet beklagar att de turkiska myndigheterna på högsta nivå har godkänt tvåstatslösningen och uppmanar med kraft Turkiet att konkret förbinda sig till uppmaningen från FN:s generalsekreterare.

5.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för en rättvis, övergripande och genomförbar lösning som bygger på en federation av två befolkningsgrupper och två områden med en enda internationell rättskapacitet, en enda suveränitet och ett enda medborgarskap och med politisk jämbördighet mellan de båda befolkningsgrupperna enligt definitionen i de relevanta resolutionerna från FN:s säkerhetsråd, i överensstämmelse med folkrätten och EU:s regelverk samt på grundval av respekt för de principer som unionen vilar på.

6.  Europaparlamentet uttrycker oro över att det olagliga ”öppnandet” av Varosha syftar till att ändra statusen beträffande egendomsägande i området och därigenom undergräva utsikterna till ett återbördande av Varosha enligt vad som föreskrivs i relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd eller genom en övergripande lösning på Cypernproblemet. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att avstå från att olagligen befolka Varosha med andra människor än dess rättmätiga invånare eller uppmana de rättmätiga invånarna att återvända till sin egendom under förhållanden med militär ockupation.

7.  Europaparlamentet understryker att direkta samtal under FN:s ledning och på den överenskomna grundvalen förblir det enda alternativet för att nå en lösning som återförenar ön och dess folk, vilket bland annat skulle leda till en normalisering av förbindelserna mellan Cypern och Turkiet, förbättra utsikterna till en avgränsning av den exklusiva ekonomiska zonen mellan Cypern och Turkiet och stärka förbindelserna mellan EU och Turkiet. Parlamentet begär att förhandlingarna om Cyperns återförening under ledning av FN:s generalsekreterare ska återupptas på den överenskomna grundvalen så snart som möjligt.

8.  Europaparlamentet stöder både den turkcypriotiska och den grekcypriotiska befolkningsgruppen i deras strävan efter fred och stabilitet och uppmanar kommissionen att skyndsamt genomföra det andra årliga handlingsprogrammet för bistånd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen, som har till syfte att stödja projekt som främjar försoning och förbättrar infrastruktur, miljöskydd och ekonomisk utveckling. Parlamentet efterlyser i synnerhet fortsatt och ökat stöd till det civila samhället i såväl den turkcypriotiska som den grekcypriotiska befolkningsgruppen, både genom EU:s stödprogram och mer strukturellt som en del av den nya fleråriga budgetramen, särskilt genom programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

9.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att spela en mer aktiv roll när det gäller att framgångsrikt slutföra de FN-ledda förhandlingarna, bland annat genom att utse en representant till FN:s förmedlingsuppdrag, och att samordna sina insatser med parlamentet för att övertyga Turkiet om att upphöra med sin olagliga verksamhet i Varosha.

10.  Europaparlamentet understryker sitt stöd för Cyperns territoriella integritet och uppmanar EU:s medlemsstater att motsätta sig alla försök av tredjeländer att erkänna en annan stat än Republiken Cypern på ön Cypern.

11.  Europaparlamentet beklagar djupt den turkiske presidentens uttalanden under besöket i Varosha den 15 november 2020, som tydligt avslöjade Ankaras ”färdplan” för att olagligen befolka den avstängda staden och presidentens stöd för en permanent delning av Cypern.

12.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att avstå från att gå vidare med all unilateral verksamhet, såsom olaglig provborrning, som ytterligare kränker Republiken Cyperns suveränitet och suveräna rättigheter, riskerar att skapa nya fullbordade faktum i strid med havsrätten, undergräver återupptagandet av substantiella förhandlingar och utsikterna till en övergripande lösning utifrån den överenskomna grundvalen och inte främjar goda grannförbindelser i regionen.

13.  Europaparlamentet uppmanar FN:s uppdrag på Cypern att öka ansträngningarna för att övervaka utvecklingen i Varosha.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Turkiets president, regering och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2019)0200.
(2) Antagna texter, P9_TA(2020)0230.
(3) EUT C 249 E, 30.8.2013, s. 1.
(4) EUT C 8 E, 14.1.2010, s. 41.
(5) EUT C 184 E, 8.7.2010, s. 12.
(6) Antagna texter, P8_TA(2019)0114.

Senaste uppdatering: 26 februari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy