Index 
Antagna texter
Onsdagen den 7 oktober 2020 - Bryssel
Godkännande av tilldelningen av nya ansvarsområden till kommissionens verkställande vice ordförande, Valdis Dombrovskis
 Godkännande av utnämningen av Mairead McGuinness till ledamot av Europeiska kommissionenv
 Inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter
 Genomförandet av den gemensamma handelspolitiken – årsrapport 2018

Godkännande av tilldelningen av nya ansvarsområden till kommissionens verkställande vice ordförande, Valdis Dombrovskis
PDF 108kWORD 42k
Europaparlamentets beslut av den 7 oktober 2020 om tilldelningen av nya ansvarsområden till kommissionens verkställande vice ordförande, Valdis Dombrovskis (2020/2203(INS)
P9_TA(2020)0249

Europaparlamentet fattar detta beslut,

–  med beaktande av artikel 17.6 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 248 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av punkt 7 i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(1),

–  med beaktande av skrivelsen av den 14 september 2020 från Europeiska kommissionens ordförande,

–  med beaktande av utfrågningen av Valdis Dombrovskis den 2 oktober 2020, under ledning av utskottet för internationell handel, i samarbete med utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor och den bedömningsskrivelse som upprättades efter den utfrågningen,

–  med beaktande av utskottsordförandekonferensens behandling vid dess sammanträde den 5 oktober 2020, och talmanskonferensens behandling vid dess sammanträde den 6 oktober 2020,

–  med beaktande av artikel 125 i arbetsordningen och bilaga VII till densamma,

1.  Europaparlamentet godkänner tilldelningen av nya ansvarsområden till kommissionens verkställande vice ordförande, Valdis Dombrovskis under kommissionens återstående mandattid till den 31 oktober 2024.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.


Godkännande av utnämningen av Mairead McGuinness till ledamot av Europeiska kommissionenv
PDF 110kWORD 42k
Europaparlamentets beslut av den 7 oktober 2020 om utnämningen av Mairead McGuinness till ledamot av kommissionen (C9-0295/2020 - 2020/0803(NLE)
P9_TA(2020)0250

Europaparlamentet fattar detta beslut,

–  med beaktande av artikel 246 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av punkt 6 i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(1),

–  med beaktande av Phil Hogans avgång som ledamot av kommissionen,

–  med beaktande av rådets skrivelse av den 14 september 2020, varigenom rådet hörde parlamentet om ett beslut, som ska fattas i samförstånd med kommissionens ordförande, om utnämningen av Mairead McGuinness till ledamot av kommissionen (C9-0295/2020),

–  med beaktande av skrivelsen av den 14 september 2020 från Europeiska kommissionens ordförande,

–  med beaktande av utfrågningen av Mairead McGuinness den 2 oktober 2020, under ledning av utskottet för ekonomi och valutafrågor, och den bedömning som upprättades efter den utfrågningen,

–  med beaktande av utskottsordförandekonferensens behandling vid dess sammanträde den 5 oktober 2020, och talmanskonferensens behandling vid dess sammanträde den 6 oktober 2020,

–  med beaktande av artikel 125 i arbetsordningen och bilaga VII till densamma,

1.  Europaparlamentet godkänner utnämningen av Mairead McGuinness till ledamot av kommissionen under kommissionens återstående mandattid till den 31 oktober 2024.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.


Inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter
PDF 187kWORD 60k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 7 oktober 2020 om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (2020/2072(INI))
P9_TA(2020)0251A9-0170/2020

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av artikel 295 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med särskilt beaktande av artiklarna 2, 3.1, 3.3 andra stycket, 4.3, 5, 6, 7 och 11 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av de artiklar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som handlar om att respektera, skydda och främja demokratin, rättsstatligheten och de grundläggande rättigheterna i unionen, däribland artiklarna 70, 258, 259, 260, 263 och 265,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen och protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, fogade till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols rättspraxis,

–  med beaktande av Köpenhamnskriterierna och den uppsättning EU-regler som ett kandidatland måste uppfylla om det önskar bli medlem i unionen (EU:s regelverk),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s instrument för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, av FN:s rekommendationer och rapporter i samband med allmänna återkommande utvärderingar och av FN:s konventionsorgans rättspraxis samt människorättsrådets särskilda förfaranden,

–  med beaktande av FN:s förklaring om människorättsförsvarare av den 8 mars 1999,

–  med beaktande av rekommendationer och rapporter från kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, högkommissarien för nationella minoriteter, representanten för mediefrihet och andra organ inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den europeiska sociala stadgan, rättspraxis i Europadomstolen och Europeiska kommittén för sociala rättigheter, samt konventionerna, rekommendationerna, resolutionerna och rapporterna från Europarådets parlamentariska församling, ministerkommitté, kommissarie för mänskliga rättigheter, europeiska kommission mot rasism och intolerans, styrkommitté för antidiskriminering, mångfald och integration, Venedigkommission och övriga organ,

–  med beaktande av samförståndsavtalet mellan Europarådet och Europeiska unionen av den 23 maj 2007,

–  med beaktande av FN:s konvention mot korruption,

–  med beaktande av avtalet om inrättandet av gruppen av stater mot korruption,

–  med beaktande av den checklista för rättsstatlighet som Venedigkommissionen antog vid sin 106:e plenarsession den 18 mars 2016,

–  med beaktande av Europarådets verktygslåda för medlemsstaterna avseende respekten för demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna i samband med covid-19-krisen, av den 7 april 2020,

–  med beaktande av partnerorganisationernas årsrapport för 2020 till Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och säkerheten för journalister,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juli 2019 Att stärka rättsstatsprincipen inom unionen – En åtgärdsplan (COM(2019)0343),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 januari 2020 med kommissionens arbetsprogram 2020 (COM(2020)0037) och kommissionens justerade arbetsprogram av den 27 maj 2020 (COM(2020)0440),

–  med beaktande av resultattavlan för rättskipningen i EU 2020,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 19 juni 2019 Att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom unionenLäget i dag och vägar framåt, i vilket det föreslås att det ska inrättas ett årligt forum för grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen,

–  med beaktande av rapporten från Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs grupp för grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen i juni 2020 om den nationella utvecklingen ur civilsamhällets perspektiv (National developments from a civil society perspective 2018-2019),

–  med beaktande av rapporten av den 17 januari 2018 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter om utmaningar för civilsamhällesorganisationer som arbetar med människorättsfrågor i EU (Challenges facing civil society organisations working on human rights in the EU) och av andra rapporter och uppgifter från byrån,

–  med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets rapport om den femte översynen av genomförandet i medlemsstaterna av handlingsplanen från Peking (Beijing +25: the fifth review of the implementation of the Beijing Platform for Action in the EU Member States) av den 5 mars 2020,

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska unionens råd och medlemsstaterna, församlade i rådet, om att säkerställa respekt för rättsstatsprincipen av den 16 december 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 april 2018 om behovet av att inrätta ett instrument för europeiska värden till stöd för civilsamhällesorganisationer som på lokal och nationell nivå främjar grundläggande värden inom Europeiska unionen(2),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 17 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för rättigheter och värden(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 november 2018 om behovet av en övergripande EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2019 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2017(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2019 om bakslag för kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 mars 2019 om situationen avseende rättsstaten och kampen mot korruption inom EU, särskilt i Malta och Slovakien(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 december 2019 om allmän diskriminering och hatpropaganda som drabbar hbti-personer samt ”hbti-fria zoner”(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området – årsrapport 2018(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2020 om de pågående utfrågningarna inom ramen för artikel 7.1 i EU-fördraget: Polen och Ungern(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(11),

–  med beaktande av de gemensamma rekommendationerna från det civila samhällets organisationer om hur medierna kan skyddas From blueprint to footprint: Safeguarding media freedom and pluralism through the European Rule of Law Mechanism, från april 2020,

–  med beaktande av rapporten från det europeiska nätverket av nationella människorättsinstitutioner om rättsstatsprincipen i Europeiska unionen, av den 11 maj 2020,

–  med beaktande av de uppgifter som arbetsgruppen för nätverket för mänskliga rättigheter och demokrati om EU:s interna människorättspolitik lämnade den 4 maj 2020 till Europeiska kommissionen inom ramen för samrådet med berörda parter inför rapporten om rättsstatsprincipen,

–  med beaktande av sin bedömning av det europeiska mervärdet, som åtföljde lagstiftningsinitiativbetänkandet om en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter från oktober 2016,

–  med beaktande av sin preliminära bedömning av det europeiska mervärdet av en EU‑mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter från april 2020,

–  med beaktande av artiklarna 46, 54 och 148 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för rättsliga frågor och utskottet för konstitutionella frågor,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0170/2020), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, enligt vad som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna och medlemsstaterna har av fri vilja ställt sig bakom dem. Demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter är ömsesidigt förstärkande värden.

B.  Unionen har i sina anslutningskriterier kodifierat att unionsmedlemskap kräver att ett kandidatland har uppnått stabilitet inom institutioner som garanterar demokrati, rättsstatlighet, mänskliga rättigheter och respekt för samt skydd av minoriteter. Unionen saknar emellertid effektiva verktyg för att driva igenom tillämpning av dessa kriterier när ett land väl har blivit en del av unionen.

C.  Under de senaste tio åren har unionens värden angripits helt ogenerat i flera medlemsstater. Europaparlamentet har sedan 2011 upprepade gånger tagit upp denna oroväckande utveckling i sina resolutioner, inbegripet aktiveringen 2018 av artikel 7 i EU-fördraget. Sedan 2016 har Europaparlamentet efterlyst en omfattande, förebyggande och evidensbaserad övervakning på detta område via en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

D.  Utsatta grupper såsom kvinnor, personer med funktionsnedsättning, romer, hbti-personer och äldre personer fortsätter att inte få sina rättigheter respekterade fullt ut i vissa medlemsstater och har heller inte ett fullgott skydd mot hat och diskriminering, vilket bryter mot unionens värden enligt artikel 2 i EUF-fördraget och rätten till icke-diskriminering enligt artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Medlemsstaternas nödåtgärder som svar på covid-19-pandemin har ytterligare frestat på grundläggande rättigheter och demokratiska kontroller och motvikter.

E.  Ungefär tio procent av EU-medborgarna tillhör en nationell minoritet. Att respektera minoriteters rättigheter är en integrerad del av de unionsvärden som anges i artikel 2 i EU-fördraget. Minoriteterna bidrar till EU:s kulturella och språkliga mångfald. I dagsläget finns ingen rättslig unionsram för att garantera och övervaka minoriteters rättigheter.

F.  Brott mot de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget utan lämpliga motåtgärder eller konsekvenser på EU-nivå försvagar det europeiska projektets sammanhållning, de rättigheter som tillkommer alla unionsmedborgare och det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna.

G.  Korruption utgör ett allvarligt hot mot demokrati, rättsstatlighet och likabehandling av alla medborgare.

H.  Oberoende journalistik och tillgång till pluralistisk information är hörnstenar i en demokrati. Det oroväckande tillståndet för mediefriheten och mediepluralismen i unionen har inte tagits upp med tillräcklig kraft. Det civila samhället är avgörande för att en demokrati ska kunna blomstra. Det minskade utrymmet för civilsamhället bidrar till kränkningar av demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. EU-institutionerna måste föra en öppen, insynsvänlig och regelbunden dialog med representativa sammanslutningar och civilsamhälle på samtliga nivåer.

I.  De nationella rättssystemens oberoende, kvalitet och effektivitet är avgörande för att uppnå verkningsfull rättskipning. Tillgången till rättshjälp och domstolsavgifternas storlek kan ha stor inverkan på människors möjlighet till rättslig prövning. Stadgan har samma rättsliga värde som fördragen. I överensstämmelse med Europeiska unionens domstols vägledning tillämpar medlemsstaternas rättsliga myndigheter stadgan endast när de genomför EU:s lagstiftning, men för att främja en gemensam rättskultur, domstolskultur och rättsstatskultur är det ändå viktigt att de rättigheter som fastställs i stadgan alltid beaktas.

J.  Kommissionen offentliggjorde sin årliga rapport om rättsstaten den 30 september 2020 (COM(2020)0580), som kommer att följas av en förnyad strategi för genomförandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna och den europeiska handlingsplanen för demokrati.

K.  En förordning om skydd av unionens budget vid generella brister avseende rättsstatens principer i medlemsstaterna skulle, när den väl antagits, bli ett oumbärligt verktyg för att skydda rättsstatsprincipen inom unionen.

L.  Varje övervakningsmekanism måste på ett betydelsefullt sätt involvera aktörer som arbetar för att skydda och främja demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna, inbegripet det civila samhället, Europarådet och FN:s organ, Organisationen för säkerhet och samarbete, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, nationella institutioner för mänskliga rättigheter, berörda myndigheter och yrkessammanslutningar som stöder domstolsväsendets arbete att utifrån en oberoende ställning skipa rättvisa. Det behövs därför lämplig EU-finansiering till det civila samhället, framför allt genom programmet för rättsliga frågor och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

M.  Det är nödvändigt att förstärka och strömlinjeforma de befintliga mekanismerna och utveckla en effektiv mekanism för att säkerställa att de fördragsstadgade principerna och värdena upprätthålls överallt i unionen.

N.  Parlamentet, kommissionen och rådet (nedan kallade de tre institutionerna) delar det politiska ansvaret för att unionens värden upprätthålls, inom ramen för de befogenheter som de har tilldelats genom fördragen. Ett interinstitutionellt avtal som grundar sig på artikel 295 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) skulle säkerställa nödvändiga arrangemang för att underlätta samarbetet mellan de tre institutionerna i detta avseende. Enligt artikel 295 i EUF-fördraget får var och en av de tre institutionerna föreslå ett sådant avtal.

1.  Europaparlamentet betonar att unionen snarast måste utveckla en stabil, övergripande och positiv agenda för att effektivt skydda och stärka demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna för alla sina medborgare. Parlamentet insisterar på att unionen måste förbli en förkämpe för frihet och rättvisa i Europa och världen.

2.  Europaparlamentet varnar för att en aldrig tidigare skådad och eskalerande kris äventyrar unionen och dess grundläggande värden och hotar dess långsiktiga överlevnad som ett demokratiskt fredsprojekt. Parlamentet är djupt oroat över att autokratiska och icke-liberala tendenser ökar och befästs, vilket förvärras av covid-19-pandemin och den ekonomiska tillbakagången, men även av korruption, desinformation och så kallad state capture, vilket innebär att staten beslagtas för egna syften, i flera medlemsstater. Parlamentet understryker farorna med denna trend för sammanhållningen i unionens rättsordning, skyddet av de grundläggande rättigheterna för alla medborgare, den inre marknadens funktion, den gemensamma politikens effektivitet och EU:s internationella trovärdighet.

3.  Europaparlamentet påminner om att unionen fortfarande är strukturellt dåligt utrustad för att hantera bakslag och överträdelser avseende demokrati, grundläggande rättigheter och rättsstatlighet i medlemsstaterna. Parlamentet beklagar rådets oförmåga att göra meningsfulla framsteg när det gäller att driva igenom tillämpning av unionens värden i förfaranden som pågår i enlighet med artikel 7 i EU-fördraget. Parlamentet konstaterar att rådets underlåtenhet att effektivt tillämpa artikel 7 i EU-fördraget faktiskt möjliggör fortsatta avvikelser från de värden som föreskrivs i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet noterar med oro att unionens verktygslåda inte duger på detta område, och efterlyser funktionsdugliga verktyg som kan säkra regelefterlevnaden.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete med dess årliga rapport om rättsstatsprincipen. Parlamentet välkomnar att korruption och mediefrihet ingår i den årliga bedömningen. Parlamentet noterar dock att rapporten brister när det gäller belysandet av demokrati och grundläggande rättigheter. Parlamentet beklagar särskilt att föreningsfriheten och det minskade utrymmet för det civila samhället inte ingår i den årliga bedömningen. Parlamentet understryker med oro att utsatta grupper, bland annat kvinnor, funktionsnedsatta, romer, hbti-personer och äldre människor, fortsätter att se sina rättigheter ringaktas i vissa medlemsstater, och att dessa grupper inte är helt skyddade mot hat och diskriminering, vilket bryter mot unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet påminner om sina upprepade önskemål om en övervakningsmekanism som omfattar hela tillämpningsområdet för artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet upprepar behovet av en objektiv och evidensbaserad övervakningsmekanism som fastställs i en bindande rättsakt, så att de tre institutionerna måste följa en transparent och reglerad process med tydligt definierade ansvarsområden, så att skyddet och främjandet av alla unionens värden blir en bestående och synlig del av unionens agenda.

5.  Europaparlamentet föreslår inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (nedan kallad mekanismen), som ska bygga på parlamentets förslag från 2016 och kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen och regleras genom ett interinstitutionellt avtal mellan de tre institutionerna, bestående av en årlig cykel för övervakning av unionens värden som omfattar alla aspekter av artikel 2 i EU-fördraget och som på ett likvärdigt, objektivt och rättvist sätt tillämpas på alla medlemsstater, samtidigt som subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras.

6.  Europaparlamentet understryker att den årliga övervakningscykeln måste innehålla landsspecifika tydliga rekommendationer med tidsfrister och mål för genomförandet, som ska följas upp i efterföljande årliga eller brådskande rapporter. Parlamentet betonar att underlåtenhet att genomföra rekommendationerna måste få till följd att unionen vidtar konkreta åtgärder, inbegripet förfaranden i enlighet med artikel 7 i EU-fördraget, överträdelseförfaranden och budgetvillkor från och med ikraftträdandet. Parlamentet påpekar att rekommendationerna inte enbart bör syfta till att avhjälpa kränkningar, utan även främja politik som ger medborgarna möjlighet att dra nytta av unionens rättigheter och värden.

7.  Europaparlamentet påpekar att mekanismen bör befästa och ersätta befintliga instrument för att undvika dubbelarbete, särskilt kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen, kommissionens ram för rättsstatsprincipen, kommissionens årsrapport om tillämpning av stadgan, rådets rättsstatsdialog och samarbets- och kontrollmekanismen, och samtidigt öka komplementförmågan och samstämdheten med andra tillgängliga verktyg, till exempel förfaranden enligt artikel 7 i EU-fördraget, överträdelseförfaranden och budgetvillkor som trätt i kraft. Parlamentet anser att de tre institutionerna bör använda resultaten från den årliga övervakningscykeln i sin bedömning i syfte att utlösa artikel 7 i EU-fördraget och budgetvillkor när de väl har trätt i kraft. Parlamentet betonar att rollerna och befogenheterna för var och en av de tre institutionerna måste respekteras.

8.  Europaparlamentet understryker att rättsväsendets oberoende är absolut nödvändigt för det rättsliga beslutsfattandet och ett krav som följer av principen om effektivt domstolsskydd enligt artikel 19 i EU-fördraget. Parlamentet är oroat över att den senaste tidens attacker mot rättsstatsprincipen främst har bestått i försök att äventyra rättsväsendets oberoende, och parlamentet betonar att varje nationell domstol även är en europeisk domstol. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att använda alla instrument som står till dess förfogande mot varje försök från medlemsstaternas regeringar att äventyra de nationella domstolarnas oberoende, och att i god tid informera parlamentet om alla sådana situationer.

9.  Europaparlamentet påminner om att unionens anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är en rättslig skyldighet som föreskrivs i artikel 6.2 i EU-fördraget. Parlamentet upprepar behovet av ett snabbt slutförande av denna anslutningsprocess för att säkerställa en enhetlig ram för skyddet av de mänskliga rättigheterna i hela Europa och för att ytterligare stärka skyddet av grundläggande rättigheter och friheter inom EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka sina ansträngningar för att fullt ut genomföra fördragens bestämmelser och slutföra anslutningsprocessen utan onödigt dröjsmål.

10.  Europaparlamentet påminner om den oumbärliga roll som det civila samhället, nationella institutioner för mänskliga rättigheter, jämställdhetsorgan och andra relevanta aktörer spelar i alla faser av den årliga övervakningscykeln genom att komma med bidrag eller underlätta genomförandet och övervakningen. Parlamentet understryker behovet av att ge människorättsförsvarare och de som rapporterar oegentligheter skydd såväl på nationell nivå som på unionsnivå, i förekommande fall även mot missbruk av domstolsåtgärder, tillsammans med tillräcklig finansiering på alla nivåer. Parlamentet efterlyser i detta hänseende inrättande, efter en grundlig konsekvensanalys, av en stadga för europeiska gränsöverskridande föreningar och icke-statliga organisationer. Parlamentet betonar visselblåsares bidrag till att värna rättsstatsprincipen och bekämpa korruption. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka införlivandet och tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten(12). Parlamentet påpekar att de nationella människorättsorganens ackrediteringsstatus och utrymmet för det civila samhället i sig kan fungera som indikatorer för bedömningsändamål. Parlamentet uppmanar de nationella parlamenten att hålla offentliga debatter och ta ställning till övervakningscykelns resultat. Parlamentet framhåller att utbildning för yrkesverksamma inom rättsväsendet är av avgörande betydelse för ett korrekt genomförande och en korrekt tillämpning av unionsrätten och därmed för stärkandet av en gemensam rättskultur inom hela unionen. Parlamentet anser att den kommande strategin för europeisk juridisk utbildning måste lägga extra fokus på att främja rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende samt inbegripa utbildning i kompetens och icke-rättsliga frågor så att domarna förbereds bättre för att stå emot otillbörliga påtryckningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare främja och underlätta dialogen mellan domstolar och rättstillämpare genom att stödja ett regelbundet utbyte av information och bästa praxis för att stärka och främja ett EU-område med rättvisa på grundval av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för det sektorsspecifika programmet för rättsliga frågor och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden i den kommande fleråriga budgetramen, eftersom dessa program syftar till att skydda och främja unionens värden och utveckla ett unionsområde med rättvisa som bygger på rättsstatsprincipen samt att stödja det civila samhället.

11.  Europaparlamentet pekar på den komplementaritet som bör finnas mellan resultattavlan för rättskipningen i EU, vilken möjliggör en övergripande jämförelse mellan medlemsstaternas rättssystem, och mekanismen. Parlamentet konstaterar att det enligt resultattavlan för rättskipningen i EU 2020 fortfarande finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller antalet pågående mål och att eftersläpningen har ökat i vissa medlemsstater, att inte alla medlemsstater erbjuder utbildning i digitala färdigheter som syftar till att anpassa sig till digitaliseringen och underlätta tillgången till rättslig prövning, att rättshjälp har blivit mindre tillgänglig i vissa medlemsstater under årens lopp och att jämställdhet ännu inte har säkerställts i de flesta medlemsstaters rättssystem.

12.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sin roll, i enlighet med artikel 7 i EU-fördraget, när det gäller att övervaka efterlevnaden av unionens värden. Parlamentet upprepar sin begäran om att kunna förelägga rådet sitt motiverade förslag och få närvara vid sådana utfrågningar som avses i artikel 7 när förfarandet har inletts av parlamentet, med respekt för de befogenheter som var och en av de tre institutionerna har och principen om lojalt samarbete. Rådet uppmanas att hålla parlamentet regelbundet informerat och nära delaktigt samt att arbeta på ett sätt som möjliggör insyn. Parlamentet anser att mekanismen, om den har sin utgångspunkt i ett interinstitutionellt avtal, kommer att erbjuda den ram som behövs för bättre samordning.

13.  Europaparlamentet menar att det på lång sikt kan krävas fördragsändringar för att stärka unionens förmåga att främja och försvara sin konstitutionella kärna. Parlamentet ser fram emot diskussionerna och slutsatserna vid konferensen om Europas framtid i detta avseende. Parlamentet betonar att effektiviteten i förfarandet enligt artikel 7 bör ökas genom att man förändrar den majoritet som krävs för vidtagande av åtgärder och förstärker sanktionsmekanismen. Parlamentet uppmanar konferensen om Europas framtid att överväga att stärka Europeiska unionens domstols roll när det gäller att skydda unionens grundläggande värden. Parlamentet efterlyser en översyn av rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter(13), efter en grundlig konsekvensanalys, i syfte att stärka och bredda byråns mandat till att omfatta alla de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget

14.  Europaparlamentet är fast övertygat om att det är en förutsättning att man tar sig an krisen avseende unionens värden, även genom den föreslagna mekanismen, för att det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna ska kunna återupprättas och unionen som helhet därigenom ska kunna upprätthålla och främja all gemensam politik.

15.  Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådet i sina slutsatser av den 21 juli 2020 försvagade den mekanism för budgetvillkor som kommissionen föreslagit. Parlamentet upprepar sin uppmaning att man ska säkerställa att systematiska överträdelser av de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget görs oförenliga med EU-finansiering. Parlamentet betonar behovet av att använda omvänd kvalificerad majoritet för att skydda unionens budget, eftersom effektiviteten i den nya mekanismen för budgetvillkor annars skulle hotas. Parlamentet begär att tillämpningen av budgetvillkor åtföljs av åtgärder som syftar till att motverka alla potentiella följder för enskilda stödmottagare av EU-medel, inklusive civilsamhällesorganisationer. Parlamentet understryker att mekanismen för budgetvillkor inte kan ersättas av enbart den föreslagna årliga övervakningscykeln. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådet att infria sitt löfte i Sibiuförklaringen av den 9 maj 2019 om att skydda demokratin och rättsstaten.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utan dröjsmål inleda förhandlingar med parlamentet om ett interinstitutionellt avtal i enlighet med artikel 295 i EUF-fördraget. Parlamentet anser att förslaget i bilagan utgör en lämplig grund för sådana förhandlingar.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade förslag till kommissionen och rådet.

BILAGA TILL RESOLUTIONEN

Förslag till interinstitutionellt avtal om en förstärkning av unionens värden

EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN INGÅR FÖLJANDE AVTAL

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 295, och

av följande skäl:

(1)  Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter (nedan kallade unionens värden).

(2)  Enligt artikel 49 i EU-fördraget är respekt för och ett åtagande om att främja unionens värden ett grundläggande villkor för medlemskap i unionen. I enlighet med artikel 7 i EU-fördraget kan en medlemsstats allvarliga och ihållande åsidosättande av unionens värden leda till att rösträtten i rådet för företrädaren för den medlemsstatens regering tillfälligt upphävs. Respekten för unionens värden utgör grunden för en hög grad av tillit och ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna.

(3)  Europaparlamentet, rådet och kommissionen (nedan kallade de tre institutionerna) erkänner betydelsen av att unionens värden respekteras. Respekten för unionens värden är nödvändig för att unionen ska fungera väl och för att de mål som anges i artikel 3 i EU-fördraget ska uppnås. De tre institutionerna åtar sig att samarbeta lojalt med varandra i syfte att främja och säkerställa respekten för unionens värden.

(4)  De tre institutionerna erkänner behovet av att finslipa och stärka effektiviteten i befintliga verktyg som är utformade för att främja överensstämmelse med unionens värden. En övergripande och evidensbaserad interinstitutionell mekanism som respekterar principerna om subsidiaritet och proportionalitet bör därför inrättas för att förbättra samordningen mellan de tre institutionerna och konsolidera tidigare initiativ. I enlighet med slutsatserna från mötet i rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 6 och 7 juni 2013 bör en sådan mekanism fungera på ett öppet sätt och grundas på fakta som sammanställs, jämförs och analyseras objektivt och på grundval av lika behandling av alla medlemsstater.

(5)  De tre institutionerna är överens om att en årlig cykel för övervakning av unionens värden är nödvändig för att stärka främjandet av och respekten för unionens värden. Den årliga övervakningscykeln bör vara övergripande, objektiv, opartisk och evidensbaserad samt tillämpas likvärdigt och rättvist på alla medlemsstater. Det främsta målet för den årliga övervakningscykeln bör vara att förhindra överträdelser och bristande efterlevnad av unionens värden, lyfta fram positiv utveckling och skapa utbyten av bästa praxis, samtidigt som den erbjuder en gemensam grund för andra åtgärder av de tre institutionerna. De tre institutionerna är också eniga om att använda detta interinstitutionella avtal för att integrera befintliga instrument och initiativ som rör främjandet av och respekten för unionens värden, särskilt kommissionens årliga rapport om rättsstaten, rådets årliga dialog om rättsstatsprincipen och kommissionens ram för rättsstatsprincipen, för att undvika dubbelarbete och stärka den övergripande effektiviteten.

(6)  Den årliga övervakningscykeln bör bestå av en förberedande fas, offentliggörande av en årlig övervakningsrapport om efterlevnaden av unionens värden, med landsspecifika rekommendationer, och en uppföljningsfas som inbegriper genomförandet av rekommendationer. Den årliga övervakningscykeln bör genomföras i en anda av insyn och öppenhet under deltagande av medborgare och det civila samhället, och bör skyddas från desinformation.

(7)  De tre institutionerna delar uppfattningen att den årliga övervakningscykeln bör ersätta kommissionens beslut 2006/928/EG(14) och 2006/929/EG(15), och uppfylla bland annat målen för dessa beslut. Detta interinstitutionella avtal påverkar inte tillämpningen av 2005 års anslutningsakt, särskilt artiklarna 37 och 38.

(8)  Den årliga övervakningscykeln bör också komplettera och överensstämma med andra instrument som syftar till att främja och stärka unionens värden. De tre institutionerna åtar sig särskilt att använda sig av resultaten från de årliga övervakningsrapporterna vid sin bedömning av huruvida det finns en tydlig risk för att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter unionens värden inom ramen för artikel 7 i EU-fördraget. På samma sätt har kommissionen åtagit sig att använda resultaten av den årliga övervakningsrapporten som en del av sin bedömning av huruvida ett överträdelseförfarande ska inledas och huruvida det föreligger generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2020/xxxx(16). De tre institutionerna är eniga om att de årliga övervakningsrapporterna i allmänhet bör vara vägledande för deras åtgärder i fråga om unionens värden.

(9)  I enlighet med artikel 295 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) fastställs i detta interinstitutionella avtal arrangemang endast för att underlätta samarbetet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och i enlighet med artikel 13.2 i EU-fördraget ska dessa institutioner handla inom ramen för de befogenheter som de har tilldelats genom fördragen och i enlighet med de förfaranden, villkor och mål som anges där. Detta interinstitutionella avtal påverkar inte Europeiska unionens domstols befogenhet att göra en bindande tolkning av unionsrätten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

I.  MÅL

1.  Härmed åtar sig de tre institutionerna att främja, förstärka och genomdriva respekten för unionens grundläggande värden, i överensstämmelse med artikel 2 i EU-fördraget, genom samordning och samarbete.

II.  ÅRLIG ÖVERVAKNINGSCYKEL

2.  De tre institutionerna är eniga om att i lojalt och ömsesidigt samarbete organisera en årlig övervakningscykel för unionens värden, som omfattar frågor och bästa praxis på alla områden som berör unionens värden. Den årliga övervakningscykeln ska bestå av en förberedande fas, offentliggörande av en årlig övervakningsrapport om unionens värden (nedan kallad årsrapporten), med rekommendationer, och en uppföljningsfas.

3.  De tre institutionerna är eniga om att inrätta en permanent interinstitutionell arbetsgrupp för unionens värden (nedan kallad arbetsgruppen). Arbetsgruppen ska underlätta samordning och samarbete mellan de tre institutionerna i den årliga övervakningscykeln. Arbetsgruppen ska regelbundet informera allmänheten om sitt arbete.

4.  En panel bestående av oberoende experter ska bistå arbetsgruppen och de tre institutionerna med råd. I samarbete med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter ska panelen med oberoende experter på ett opartiskt sätt identifiera den viktigaste positiva och negativa utvecklingen i varje medlemsstat och bidra till utarbetandet av metoder för årsrapporten. De tre institutionerna får rådgöra med panelen när som helst under den årliga övervakningscykeln.

Förberedande fas

5.  Varje år ska kommissionen anordna ett riktat samråd med berörda aktörer för att samla in information till årsrapporten. Samrådet med de berörda parterna ska äga rum under det första kvartalet varje år. Samrådet ska vara insynsvänligt och bygga på klara och tydliga metoder som arbetsgruppen enats om. Metoderna ska under alla omständigheter och i lämplig form omfatta riktmärken, såsom de som anges i bilagorna till kommissionens beslut 2006/928/EG och 2006/929/EG.

6.  Samrådet med berörda parter ska vara ett tillfälle för organisationer i det civila samhället, nationella människorättsinstitutioner och jämställdhetsorgan, yrkessammanslutningar och nätverk, organ inom Europarådet och andra internationella organisationer, EU:s institutioner, organ och byråer samt medlemsstaterna, inklusive berörda nationella myndigheter, att bidra till årsrapporten. Kommissionen ska införliva den information som lämnats av berörda parter i årsrapporten. Kommissionen ska offentliggöra bidrag till samrådet på sin webbplats innan årsrapporten offentliggörs.

7.  Kommissionen ska utnyttja all information som står till dess förfogande vid utarbetandet av årsrapporten, på grundval av de metoder som arbetsgruppen enats om. Av särskild betydelse i detta avseende är rapporter och uppgifter från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och andra EU-organ och EU-byråer, Europarådet, inbegripet Venedigkommissionen och gruppen av stater mot korruption, och andra internationella organisationer som producerar relevanta studier. Om den årsrapport som utarbetats av kommissionen avviker från slutsatserna från panelen med oberoende experter, får Europaparlamentet och rådet begära att kommissionen förklarar sina skäl för arbetsgruppen.

8.  Personer som de tre institutionerna utsett som sina företrädare ska efter samordning med arbetsgruppen ha möjlighet att genomföra undersökningsresor till medlemsstaterna i syfte att erhålla ytterligare information och klargöranden avseende situationen för unionens värden i de berörda medlemsstaterna. Kommissionen ska införliva deras slutsatser i årsrapporten.

9.  Kommissionen ska regelbundet informera arbetsgruppen om de framsteg som gjorts under den förberedande fasen.

Årsrapport och rekommendationer

10.  Kommissionen ska utarbeta årsrapporten på grundval av information som samlats in under den förberedande fasen. Årsrapporten bör omfatta både positiv och negativ utveckling avseende unionens värden i medlemsstaterna. Årsrapporten ska vara opartisk, baseras på objektivt sammanställda uppgifter och grundas på lika behandling av alla medlemsstater. Hur allvarlig situationen är bör återspeglas av rapporteringens omfattning. Årsrapporten ska inbegripa ett avsnitt om överträdelseförfaranden avseende unionens värden.

11.  Årsrapporten ska innehålla rekommendationer som är specifika för varje medlemsstat och syfta till att stärka skyddet och främjandet av unionens värden. Rekommendationerna ska ange konkreta mål och tidsramar för genomförandet, och ta vederbörlig hänsyn till eventuella farhågor som uttrycks i motiverade förslag som antagits i enlighet med artikel 7.1 i EU‑fördraget. Rekommendationerna ska ta hänsyn till skillnaderna mellan medlemsstaternas politiska och rättsliga system. Genomförandet av rekommendationerna ska bedömas i efterföljande årsrapporter eller brådskande rapporter, beroende på vad som är lämpligt.

12.  Årsrapporten med rekommendationer ska offentliggöras i september varje år. Datumet för offentliggörandet ska samordnas mellan de tre institutionerna i arbetsgruppen. Innan årsrapporten offentliggörs ska kommissionen lägga fram sitt förslag till årsrapport i arbetsgruppen.

Uppföljning

13.  Senast två månader efter dagen för offentliggörandet ska Europaparlamentet och rådet diskutera innehållet i årsrapporten. Diskussionerna ska offentliggöras. Parlamentet och rådet ska anta ståndpunkter om årsrapporten genom resolutioner och slutsatser. Som en del av uppföljningen ska Europaparlamentet och rådet bedöma och reflektera över i vilken utsträckning tidigare rekommendationer har genomförts av medlemsstaterna, inbegripet genomförande av relevanta avgöranden av Europeiska unionens domstol. De tre institutionerna ska använda sig av sina respektive befogenheter enligt fördragen i syfte att bidra till en effektiv uppföljning. De tre institutionerna ska sträva efter att främja en debatt om årsrapporten i medlemsstaterna vid lämplig tidpunkt, särskilt i de nationella parlamenten.

14.  På grundval av slutsatserna i årsrapporten ska kommissionen, antingen på eget initiativ eller på begäran av Europaparlamentet eller rådet, inleda en dialog med en eller flera medlemsstater, inklusive berörda myndigheter, i syfte att underlätta genomförandet av rekommendationerna. Kommissionen ska regelbundet rapportera till Europaparlamentet och till rådet om hur dialogen fortskrider. Kommissionen får när som helst, och även på begäran av berörd medlemsstat, ge medlemsstaterna tekniskt stöd genom olika verksamheter. Europaparlamentet ska i samarbete med de nationella parlamenten anordna en interparlamentarisk debatt om årsrapportens innehåll och slutsatser.

15.  De tre institutionerna ska beakta resultaten i årsrapporten vid fastställandet av finansieringsprioriteringar. Kommissionen bör i synnerhet inbegripa riktat stöd till nationella aktörer som bidrar till att skydda och främja unionens värden, såsom civilsamhälles- och medieorganisationer, när den upprättar relevanta årliga arbetsprogram för utbetalning av EU-medel under såväl delad som direkt förvaltning.

16.  Utan att det påverkar kommissionens befogenheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget och artikel 5 i förordning (EU) 2020/xxxx och den rättighet som tillkommer en tredjedel av medlemsstaterna, Europaparlamentet och kommissionen att förelägga rådet ett motiverat förslag i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget, är de tre institutionerna eniga om att årsrapporterna bör vägleda deras åtgärder avseende unionens värden.

17.  Europaparlamentet och rådet får begära att kommissionen utarbetar extra riktlinjer och indikatorer för att hantera relevanta horisontella frågor som uppkommer på grund av den årliga övervakningscykeln.

Brådskande rapport

18.  Om situationen i en eller flera medlemsstater varslar om överhängande och allvarlig skada för unionens värden, får kommissionen undantagsvis, antingen på eget initiativ eller på begäran av Europaparlamentet eller rådet utarbeta en brådskande rapport om situationen. Kommissionen ska utarbeta rapporten i samråd med arbetsgruppen. Kommissionen ska utan dröjsmål utarbeta den brådskande rapporten och offentliggöra den senast två månader efter en begäran från Europaparlamentet eller rådet. Slutsatserna i den brådskande rapporten ska tas med i nästa årsrapport. Den brådskande rapporten får innehålla rekommendationer som syftar till att motverka det överhängande hotet mot unionens värden.

III.  KOMPLEMENTARITET MED ANDRA INSTRUMENT

19.  De tre institutionerna erkänner den årliga övervakningscykelns kompletterande karaktär och andra mekanismer för att skydda och främja unionens värden, särskilt det förfarande som fastställs i artikel 7 i EU-fördraget, överträdelseförfaranden och förordning (EU) 2020/xxxx. De tre institutionerna förbinder sig att beakta målen för detta interinstitutionella avtal i unionens politik.

20.  Om det i årsrapporten konstateras systematiska brister i fråga om ett eller flera av unionens värden, åtar sig de tre institutionerna att utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder inom ramen för sina respektive befogenheter enligt fördragen. De tre institutionerna är eniga om att årsrapportens resultat ska utgöra underlag för beslut huruvida det förfarande som föreskrivs i artikel 7 i EU-fördraget ska aktiveras och överträdelseförfaranden inledas rörande skyddet av unionens värden. De tre institutionerna ska bland annat överväga huruvida unionspolitik som kräver en hög grad av ömsesidigt förtroende kan upprätthållas mot bakgrund av systembrister som konstateras i årsrapporten.

21.  Den årliga övervakningscykel som inrättas genom detta avtal ska ersätta den mekanism för samarbete och kontroll av Rumäniens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption som inrättades genom kommissionens beslut 2006/928/EG och den mekanism för samarbete och kontroll av Bulgariens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption och organiserad brottslighet som inrättades genom kommissionens beslut 2006/929/EG, och ska bland annat uppfylla de mål som eftersträvas genom dessa beslut. Kommissionen förbinder sig därför att upphäva dessa båda beslut vid lämplig tidpunkt.

Gemensamma arrangemang för artikel 7 i EU-fördraget

22.  De tre institutionerna är eniga om att använda resultaten från de årliga övervakningsrapporterna vid sin bedömning av huruvida det finns en tydlig risk för att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter unionens värden enligt artikel 7 i EU-fördraget.

23.  För att stärka insynen och effektiviteten i det förfarande som föreskrivs i artikel 7 i EU-fördraget är de tre institutionerna eniga om att säkerställa att den institution som tar initiativ till ett förslag enligt artikel 7 i EU-fördraget ska kunna lägga fram förslaget i rådet och hållas fullständigt informerad och delaktig under alla faser i förfarandet. De tre institutionerna är eniga om att regelbundet samråda med varandra i arbetsgruppen om befintliga och potentiella förfaranden som inletts enligt artikel 7 i EU-fördraget.

24.  De tre institutionerna är eniga om att utarbeta metoder som syftar till att effektivisera det förfarande som fastställs i artikel 7 i EU-fördraget. Sådana nya bestämmelser kan inbegripa en reglerad tidsplan för utfrågningar och lägesrapporter, rekommendationer som syftar till att åtgärda de farhågor som framförts i det motiverade förslaget och tidsfrister för genomförandet.

Gemensamma arrangemang för budgetvillkor

25.  De tre institutionerna är eniga om att använda resultaten av den årliga övervakningsrapporten vid sin bedömning av huruvida det föreligger generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/xxxx, samt vid varje annan relevant bedömning som avser befintliga och framtida budgetverktyg. Om det i årsrapporten konstateras att en generell brist när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens ekonomiska intressen, ska kommissionen sända en skriftlig underrättelse till den medlemsstaten i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) 2020/xxxx.

IV.  SLUTBESTÄMMELSER

26.  De tre institutionerna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de har de medel och resurser som krävs för ett korrekt genomförande av detta interinstitutionella avtal.

27.  De tre institutionerna ska tillsammans och regelbundet följa upp genomförandet av detta avtal, både på politisk nivå genom regelbundna samtal och på teknisk nivå i arbetsgruppen.

28.  Detta avtal träder i kraft den dag då det undertecknas.

(1) EUT C 215, 19.6.2018, s. 162.
(2) EUT C 390, 18.11.2019, s. 117.
(3) Antagna texter, P8_TA(2019)0407.
(4) Antagna texter, P8_TA(2018)0456.
(5) Antagna texter, P8_TA(2019)0032.
(6) Antagna texter, P8_TA(2019)0111.
(7) Antagna texter, P8_TA(2019)0328.
(8) Antagna texter, P9_TA(2019)0101.
(9) Antagna texter, P9_TA(2020)0007.
(10) Antagna texter, P9_TA(2020)0014.
(11) Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
(12) EUT L 305, 26.11.2019, s. 17.
(13) EUT L 53, 22.2.2007, s. 1.
(14) Kommissionens beslut av den 13 december 2006 om inrättande av en mekanism för samarbete och kontroll av Rumäniens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption (EUT L 354, 14.12.2006, s. 56).
(15) Kommissionens beslut av den 13 december 2006 om inrättande av en mekanism för samarbete och kontroll av Bulgariens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption och organiserad brottslighet (EUT L 354, 14.12.2006, s. 58).
(16) [I stället för xxxx införs numret för 2018/136(COD) i texten (även i punkterna 16, 19 och 25) och fotnoten och korrekt hänvisning till EUT anges i fotnoten] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, EUT C … s. ...


Genomförandet av den gemensamma handelspolitiken – årsrapport 2018
PDF 202kWORD 66k
Europaparlamentets resolution av den 7 oktober 2020 om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken – årsrapport 2018 (2019/2197(INI))
P9_TA(2020)0252A9-0160/2020

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 14 oktober 2019 om genomförandet av frihandelsavtalen 1 januari 2018–31 december 2018 (COM(2019)0455),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 14 oktober 2019 (SWD(2019)0370), som åtföljer kommissionens rapport om genomförandet av frihandelsavtalen 1 januari 2018–31 december 2018 (COM(2019)0455),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 januari 2020 Kommissionens arbetsprogram 2020 – En ambitiösare union (COM(2020)0037),

–  med beaktande av de politiska riktlinjerna för Europeiska kommissionen 2019–2024 av den 16 juli 2019,

–  med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 8 april 2020 om EU:s globala svar på covid-19-pandemin, (JOIN(2020)0011),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 november 2018 om WTO: vägen framåt(2),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 9 mars 2020 Mot en övergripande strategi för Afrika (JOIN(2020)0004),

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) gemensamma uttalande av den 25 januari 2019 om elektronisk handel,

–  med beaktande av uttalandena från G20-ländernas handelsministrar av den 30 mars och den 14 maj 2020,

–  med beaktande av USA:s och EU:s gemensamma uttalande av den 25 juli 2018,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 14 januari 2020 vid trepartsmötet med Japans, Förenta staternas och Europeiska unionens handelsministrar,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 20 december 2019 om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer (SWD(2019)0452),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport av den 27 mars 2019 om handelspolitiska skyddsinstrument (COM(2019)0158),

–  med beaktande av den särskilda Eurobarometer som offentliggjordes i november 2019 om européernas inställning till handel och EU:s handelspolitik (Europeans’ attitude on Trade and EU trade policy),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet EU och Kina – En strategisk hållning, som antogs av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten den 12 mars 2019 (JOIN(2019)0005),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet Förbindelserna mellan Europa och Asien – byggstenar för en EU-strategi, som antogs av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten den 19 september 2018 (JOIN(2018)0031),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 26 juni 2019 om hinder för handel och investeringar,

–  med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2017 om genomförandet av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Korea,(3)

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar(4),

–  med beaktande av den resolution som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 med titeln Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar(5),

–  med beaktande av artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget), av kapitel V avdelning II i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och av artikel 218 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal(7),

–  med beaktande av kommissionens jämställdhetsstrategi från mars 2020,

–  med beaktande av kommissionens rapport om det allmänna preferenssystemet för perioden 2018–2019(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2018 Den inre marknaden i en värld som förändras: En unik tillgång som kräver ett nytt politiskt åtagande (COM(2018)0772),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A9-0160/2020), och av följande skäl:

A.  Parlamentets resolution av den 30 maj 2018 om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken fick brett stöd för sin strategi avseende ett regel- och värdebaserat och förutsägbart handelssystem. Med tanke på utvecklingen sedan 2018, i synnerhet genomförandet av handelsavtalet mellan EU och Kanada och nu senast covid-19-pandemins konsekvenser för handeln, krävs det en grundlig uppdatering av den förra rapporten.

B.  EU är världens främsta handelsmakt och största handelsblock och är en viktig drivkraft för ekonomiskt välstånd. EU är också den största handelsaktören för tillverkade varor och tjänster. De senaste indikatorerna visar att EU:s varuexport ökade till 2 132,3 miljarder EUR 2019, vilket motsvarar en ökning med 3,5 % jämfört med föregående år. Trots de nuvarande globala utmaningarna är USA och Kina EU:s viktigaste handelspartner. Mellan 2007 och 2017 ökade den globala BNP:n med mer än 70 %. Om man jämför EU:s ökning på 17 % med siffrorna för länder som USA (60 %), Indien (80 %) och Kina (315 %) står det klart att EU halkar efter när det gäller global konkurrenskraft.

C.  Den 14 oktober 2019 offentliggjorde kommissionen sin tredje rapport om genomförandet av EU:s frihandelsavtal, som visar att 33 % av EU:s export och 29 % av EU:s import under 2018 skedde med frihandelsavtalspartner. 2018 hade EU ett överskott på 84,6 miljarder EUR från handeln med frihandelsavtalspartner, jämfört med dess totala handelsunderskott på 24,6 miljarder EUR. Enligt en ny rapport från kommissionen ökade exporten till EU från utvecklingsländerna på grundval av särskilda handelsförmåner med 16,2 % mellan 2016 och 2018, och dess värde ökade från 158 miljarder EUR för 2016 till 183,6 miljarder EUR för 2018. Världshandeln förväntas minska med mellan 13 och 32 % under 2020 till följd av covid-19-pandemins effekter: Exporten av varor och tjänster till länder utanför EU-27 förväntas minska med 9,2 % och importen från länder utanför EU-27 förväntas minska med 8,8 %, medan IMF förväntar sig att EU:s BNP minskar med 7,5 %.

D.  Unionen har exklusiv befogenhet för den gemensamma handelspolitiken som genomförs av kommissionen, rådet och parlamentet, vilket kräver att unionen talar med en röst i handelsfrågor, med kommissionen som förhandlare. 2015 antog kommissionen ett meddelande med titeln Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik. Kommissionen har inlett en översyn av handelspolitiken i syfte att förbättra verktygslådan för handel efter covid-19-krisen.

E.  Enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen ska den gemensamma handelspolitiken föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder, inbegripet främjande av de mänskliga rättigheterna, demokrati, rättsstaten och hållbar utveckling. Europeiska kommissionen antog i december 2019 den europeiska gröna given, där det föreskrivs att ”alla EU:s åtgärder och politiska strategier måste bidra till den europeiska gröna givens mål”.

F.  EU:s handels- och investeringspolitik ger även investerare marknadstillträde och investeringsskydd genom rättssäkerhet och ett stabilt, förutsägbart och väl reglerat klimat där de kan bedriva sin ekonomiska verksamhet.

G.  Den senaste Eurobarometern visar att omkring 60 % av EU-medborgarna anser att de gynnas av internationell handel. En del av allmänheten har mycket god kännedom om handelspolitiken och handelsavtal. Hälften av dem som deltog i undersökningen anser att prioriteringarna för EU:s handelspolitik bör vara att skapa arbetstillfällen i EU och att försvara miljö- och hälsonormerna. Kommissionen och medlemsstaterna måste fortsätta att ta fram en ordentlig strategi för information om handelspolitiken och handelsavtalen, för att motverka falska nyheter om handel och lämna så mycket information som möjligt, samtidigt som man inriktar sig på specifika aktörer och ökar de ekonomiska aktörernas medvetenhet om handelsavtal.

H.  Den gemensamma handelspolitiken, som består av handelsavtal och lagstiftningsåtgärder, bör syfta till att skapa ett stabilt, förutsägbart och rättvist handelsklimat där EU-företag kan blomstra och EU-medborgarnas intressen skyddas, och den bör säkerställa att EU fortsätter att värna om sin befintliga sociala modell och regleringsmodell, samtidigt som handelspolitiken används för att främja dess värden runt om i världen. EU bör göra mer för att främja rättvis konkurrens, säkerställa lika villkor och ta itu med befintliga handelsproblem. För att dessa mål ska kunna uppnås måste unionens handelspolitik ha en sund inriktning, och den måste genomföras fullständigt och effektivt samt övervakas, på ett mer rättvist och transparent sätt. EU:s handelsavtal bör leda till tillväxtmöjligheter till följd av marknadstillträde och undanröjandet av handelshinder. Det är avgörande att förhandlingarna förs i en anda av ömsesidig nytta i syfte att åtgärda otillbörliga handelsmetoder och garantera överensstämmelse med EU:s regler och normer.

I.  Den 30 april 2020 anmälde EU tillsammans med 18 WTO-medlemmar formellt det tillfälliga flerpartsarrangemanget till WTO. Detta innebär att arrangemanget börjar tillämpas på tvister som uppstår mellan de deltagande WTO-medlemmarna, mot bakgrund av överprövningsorganets dödläge.

J.  Covid-19-utbrottet har orsakat en mångfasetterad kris med långsiktiga konsekvenser och har blottlagt de globala värdekedjornas bristande motståndskraft för vissa viktiga produkter, däribland medicinsk utrustning och medicintekniska produkter. Krisen har visat att det behövs mer robusta och motståndskraftiga produktionskedjor liksom investeringar inom strategiska områden för att öka motståndskraften hos EU:s leveranskedjor. Vetenskapliga rapporter pekar på en växande risk för världsomspännande pandemier och för klimatförändringsrelaterade företeelser som påverkar de internationella förbindelserna. G20-ländernas handelsministrar har åtagit sig att begränsa covid-19-pandemins konsekvenser för den internationella handeln och de internationella investeringarna genom att fortsätta att samarbeta för att skapa ett fritt, rättvist, icke-diskriminerande, transparent, förutsägbart och stabilt handels- och investeringsklimat och genom att hålla våra marknader öppna så att det fortsatta gränsöverskridande flödet av viktig medicinsk utrustning och viktiga medicintekniska produkter, jordbruksprodukter och andra väsentliga varor och tjänster säkerställs.

K.  Den 14 mars 2020 antog kommissionen genomförandeförordning (EU) 2020/402(9) inom ramen för ett skyndsamt förfarande i syfte att göra export av personlig skyddsutrustning till föremål för exporttillstånd i enlighet med förordning (EU) 2015/479 som en tillfällig åtgärd som hjälper EU att möta den ökade efterfrågan och förbereda EU:s operativa kapacitet att hjälpa tredjeländer.

L.  EU har förhandlat fram omfattande avtal för handelsförbindelserna med nästan hela Latinamerika och Västindien, med undantag för Bolivia, Kuba och Venezuela.

M.  Europaparlamentet betonade 2015(10) behovet av ett jämställdhetsperspektiv i EU:s internationella handelspolitik och 2018 behovet av jämställdhet i handelsavtal(11). 36 miljoner arbetstillfällen i EU, varav 13,7 miljoner innehas av kvinnor, är beroende av export till länder utanför EU. Kvinnor är i hög grad underrepresenterade i handeln med länder utanför EU inom jordbruks- och tillverkningssektorerna. Endast ett av fem exporterande företag i EU leds (dvs. ägs och/eller styrs) av en kvinna och kvinnor utgör 30 % eller mindre av den totala arbetskraften inom exportsektorn.

N.  Många länder tar ut tullar på medicintekniska produkter, inbegripet patientmonitorer, diagnostisk utrustning och vanliga läkemedel såsom antibiotika, smärtstillande och insulin, och praktiskt taget alla länder tar ut importtullar på tvål. Tullarna har höjts i och med USA:s beslut att införa tilläggstullar på import från Kina till ett värde på 370 miljarder US-dollar, vilket inbegriper vissa aspekter av personlig skyddsutrustning.

O.  Vetenskapliga rapporter pekar på en växande risk för världsomspännande pandemier och för klimatförändringsrelaterade företeelser som påverkar de internationella förbindelserna, med slutsatsen att våra ekonomiska modeller måste reformeras på djupet, bland annat i enlighet med Parisavtalet om klimatet.

Det globala sammanhanget

1.  Europaparlamentet konstaterar att viktiga aspekter av det globala sammanhanget har förändrats och visat sig vara oförutsägbara och att spänningar har uppstått de senaste två åren. Parlamentet uttrycker på nytt sitt stöd för ett öppet, fritt, regelbaserat, förutsägbart och rättvist multilateralt handelssystem som måste skyddas och främjas. Parlamentet påpekar att EU trots det hårda globala ekonomiska klimatet noterade ett överskott på 84,6 miljarder EUR (under 2018) från varuhandeln med sina handelsavtalspartner jämfört med dess totala handelsunderskott med resten av världen på cirka 24,6 miljarder EUR. Parlamentet erinrar om att över 36 miljoner arbetstillfällen är beroende av export till länder utanför EU.

2.  Europaparlamentet noterar att sedan kommissionen antog sin senaste handelsstrategi 2015, med titeln Handel för alla, har EU ingått och börjat tillämpa ett antal nya handelsavtal, i synnerhet det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta), det ekonomiska partnerskapsavtalet (EPA) mellan EU och Japan och frihandelsavtalen mellan EU och Singapore och EU och Vietnam.

3.  Europaparlamentet insisterar på att EU:s handelsstrategi måste fortsätta att främja unionens intressen och värden när den står inför nya globala utmaningar, öka EU-industrins konkurrenskraft och skapa ekonomisk tillväxt i linje med målen för den europeiska gröna given. Parlamentet anser därför att en ambitiös, multilateral, plurilateral och bilateral agenda, ingåendet av rättvisa handelsavtal som gynnar båda parter och säkerställer strikt ömsesidighet och respekterar EU:s höga normer och standarder inom känsliga sektorer, mänskliga rättigheter och det effektiva skyddet av dessa, undanröjandet av omotiverade handelshinder samt vid behov tillämpningen av handelspolitiska skyddsverktyg utgör bästa sättet att göra EU mer konkurrenskraftig i en globaliserad värld.

4.  Europaparlamentet betonar att våra förbindelser med de två andra handelssupermakterna, Kina och USA, som står för omkring 30 % av våra handelsutbyten, är avgörande för EU:s handelspolitik. Parlamentet insisterar dock på att EU bör stärka sina förbindelser med andra delar av världen, diversifiera och förbättra sina handelsförbindelser med alla partner, inbegripet utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna, och arbeta för en multipolär världsordning. Parlamentet understryker att EU:s ekonomi inte får bli alltför beroende av några få stora handelspartners leveranskedjor.

5.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser ett ökat utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen, så att synergieffekter och bättre resultat uppnås. Parlamentet betonar i detta sammanhang också behovet av att förbättra bedömningsstrategierna för avtal, och anser att kommissionen bör säkerställa en bättre konsekvensbedömning för varje handelsavtal, som ska utföras i god tid av oberoende organ.

6.  Europaparlamentet välkomnar den ökade transparensen när det gäller handelspolitik. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 19 december 2019 om ändring av förhandlingsdirektiven för förhandlingar om avtal om ekonomiskt partnerskap med länderna och regionerna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, i den mån de omfattas av unionens befogenhet. Parlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med att den nya kommissionen på senare tid har ansträngt sig för att mer regelbundet informera Europaparlamentet om läget i de pågående förhandlingarna, vilket gör kommissionens arbete mer transparent, såsom tillgängliggörandet av detaljerade rapporter om de specialiserade kommittéer som inrättats inom ramen för Ceta och avtalet med Sydkorea.

7.  Europaparlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna måste arbeta för att ta fram en bättre kommunikationsstrategi när det gäller nyttan av EU:s handelspolitik och öka medvetenheten i syfte att på ett effektivt sätt samverka med samhället och berörda parter. Parlamentet erinrar om att färdplaner ger kommissionen möjlighet att informera om och förklara skälen till ett särskilt initiativ och dess mål samt att samverka med samhället och berörda parter och få återkoppling. Parlamentet anser att kommissionen bör säkerställa fullständig transparens avseende färdplanerna och annan samrådsverksamhet för att maximera deras effekt och säkerställa berörda parters medverkan.

8.  Europaparlamentet beklagar de allvarliga konsekvenserna av covid-19-viruset och den efterföljande nedstängningen av ekonomierna när det gäller den globala handeln, där både importen till och exporten från EU har minskat och värdekedjorna brutits och stoppats. Parlamentet betonar att EU måste dra lärdom av den nuvarande pandemin för att minska sin sårbarhet, särskilt för vissa strategiska sektorer. Parlamentet anser att EU och dess medlemsstater måste agera snabbt för att använda handelspolitiken som ett verktyg för att möjliggöra återhämtning av den globala ekonomin och mildra recessionen. Parlamentet är fast övertygat om att EU måste förbättra sitt öppna strategiska oberoende och samtidigt säkerställa regelbaserad handel i kristider, samt måste undvika åtgärder som begränsar och/eller snedvrider handeln och även ifrågasätta sådana åtgärder från tredjeländer; alla dessa åtgärder bör specifikt diskuteras i samband med översynen av handelspolitiken.

9.  Europaparlamentet efterlyser framsteg i de pågående förhandlingarna och i synnerhet en förnyelse av förhandlingarna så att man snabbt kan ingå ett plurilateralt avtal om fri rörlighet för medicinsk utrustning. Parlamentet uppmanar med kraft alla länder att ansluta sig till WTO:s avtal om tullfri behandling av farmaceutiska produkter och anser att dess tillämpningsområde bör utvidgas till att inkludera alla farmaceutiska produkter och läkemedel för att säkerställa en världsomspännande och gränsöverskridande handel. Parlamentet uppmanar WTO-medlemmarna att prioritera denna fråga på dagordningen för WTO:s nästa ministermöte och anser att handelsavtal är ett sätt att hjälpa företag att diversifiera sina källor.

10.  Europaparlamentet betonar att EU måste säkerställa öppna handelsflöden och obrutna globala värdekedjor och därför måste avstå från exportbegränsningar avseende exempelvis personlig skyddsutrustning, för vilken EU är beroende av handelspartner i tredjeländer. Parlamentet uppmanar med kraft de medlemsstater som begränsar flödet av viktiga varor på den inre marknaden att omedelbart upphöra med sina exportbegränsningar och kräver att kommissionen tillämpar nolltolerans för sådana överträdelser av den inre marknadens regler. Parlamentet anser att EU noggrant måste utvärdera och fastställa viktiga sektorer och sårbarheter i samhället där unionen behöver trygga sina produktleveranser, och försöka hitta effektiva och proportionella handelspolitiska lösningar.

11.  Europaparlamentet beklagar de ekonomiska förlusterna på grund av störningarna i den internationella handeln och de globala värdekedjorna till följd av covid-19-pandemin, som kan få särskilt allvarliga följder för utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dess handelsbestämmelser med utvecklingsländer stöder tillgången till läkemedel och medicinsk utrustning.

12.  Europaparlamentet framhåller behovet av att hjälpa landsbygds- och kustproducenter att anpassa sig till krismarknadsförhållandena till följd av covid-19-utbrottet och utarbeta snabba strategier för anpassning till och motståndskraft mot coronaviruset, för att upprätthålla inkomstnivåer som motsvarar existensminimum och samtidigt säkerställa en hållbar förvaltning av jordbrukets och skogsbrukets ekosystem, marina ekosystem och ekosystem med stor biologisk mångfald.

WTO och plurilateralt samarbete

13.  Europaparlamentet betonar att detta är ett avgörande tillfälle för att främja en öppen, rättvis, balanserad, hållbar och värdebaserad multilateralism samt för att främja det globala handelssystemet. Parlamentet beklagar djupt dödläget inom WTO, som kräver aktiva åtgärder och åtaganden från alla WTO-medlemmar. Parlamentet upprepar sitt åtagande att försvara det regelbaserade multilaterala handelssystemet.

14.  Europaparlamentet betonar den primära politiska och ekonomiska betydelsen av det multilaterala systemet, och uppmanar de internationella handelspartnerna att samarbeta för att uppnå ett välfungerande tvistlösningssystem inom WTO och genomföra en ambitiös reform som leds av EU. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att förhandla fram nya regler för att bekämpa handelssnedvridande fenomen i samband med icke marknadsmässig politik och praxis, statligt ägda företag och näringslivssubventioner, som leder till överkapacitet och politik och praxis för påtvingad tekniköverföring och stöld av immateriella rättigheter. Parlamentet uppmanar WTO-medlemmarna att vid 2021 års ministerkonferens nå en ambitiös och balanserad överenskommelse om det långvariga problemet med fiskesubventioner och sända en tydlig signal om att WTO fortfarande kan utföra sin förhandlingsfunktion.

15.  Europaparlamentet välkomnar det tillfälliga flerpartsarrangemanget, som är ett nytt system som gör det möjligt för EU att tillsammans med andra deltagande WTO-medlemmar kringgå det nuvarande dödläget i WTO:s överprövningsorgan och som kommer att göra det möjligt för de deltagande medlemmarna att bevara ett fungerande system för tvåstegstvistlösning inom WTO om det skulle uppstå tvister mellan dem.

16.  Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts under de pågående sektorsvisa och plurilaterala förhandlingarna, särskilt om inhemsk reglering av tjänster, e-handel och underlättande av investeringar. Parlamentet understryker att dessa sektorsvisa förhandlingar grundas på gemensamma meddelanden och att de syftar till att nå ett övergripande samförstånd mellan alla deltagare.

17.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i förhandlingarna om den multilaterala investeringsdomstolen. Parlamentet noterar att det internationella domstolssystemet är tänkt att fungera som en språngbräda mot den multilaterala investeringsdomstolen. Parlamentet beklagar medlemsstaternas extremt långsamma framsteg när det gäller att avveckla bilaterala investeringsavtal inom EU, och uppmanar med kraft kommissionen att vidta åtgärder när så är lämpligt.

18.  Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för det trepartssamarbete som pågår mellan EU, USA och Japan för att begränsa marknadssnedvridande metoder i hela världen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det gemensamma uttalandet av den 14 januari 2020 om industrisubventioner.

Förenta staterna

19.  Europaparlamentet beklagar djupt den stora förändringen i USA:s handelspolitiska inriktning de senaste tre åren, och är bekymrat över att ensidiga handelsåtgärder och protektionistiska åtgärder har blivit allt vanligare, såsom de beslut som nyligen fattats av USA:s handelsdepartement att inleda fler utredningar inom ramen för avsnitt 232. Parlamentet beklagar USA:s formella anmälan den 4 november 2019 om utträde ur Parisavtalet och påminner om att EU:s gemensamma handelspolitik bör bidra till att främja genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet betonar vikten av att återuppta samtalen mellan EU och USA för att lösa befintliga problem, såsom tvister. Parlamentet betonar vikten av att jordbruket hålls utanför förhandlingarna och att lämplig övervakning och skydd av fiskerisektorn säkerställs.

20.  Europaparlamentet betonar att EU bör fortsätta att samarbeta med USA som partner, med vilken EU måste hitta lösningar på handelsfrågor av gemensamt intresse och också på hot och handelsfriktioner såsom den utomterritoriella tillämpningen av lagar som antagits av USA, i strid med internationell rätt. Parlamentet betonar att EU bör fortsätta sina ansträngningar för att återupprätta det ömsesidiga förtroendet och de nära handelsförbindelserna och samtidigt se till att europeiska standarder respekteras. Parlamentet anser att ett begränsat handelsavtal med Förenta staterna skulle kunna betraktas som en viktig språngbräda.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med sina amerikanska motparter för att försöka minska spänningarna i den transatlantiska handeln, bland annat genom att hitta framförhandlade lösningar med USA när det gäller frågan om subventioner till civila flygplan, särskilt med avseende på den pågående tvisten mellan Airbus och Boeing, och att nå en överenskommelse för att få ett slut på USA:s olagliga tillämpning av stål- och aluminiumtullar och olagliga antisubventions- och antidumpningsåtgärder på jordbruksbaserade livsmedelsprodukter, inbegripet på mogna oliver. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att öka sina ansträngningar för att få till stånd ett samordnat och enhetligt svar från EU:s sida. Parlamentet välkomnar förhandlingarna mellan EU och USA om ömsesidigt godkännande av resultaten av överensstämmelsebedömningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda samarbetet även på andra områden av gemensamt intresse, såsom normer och andra icke-tariffära hinder, för att underlätta handeln, minska byråkratiska hinder och kraftigt minska kostnaderna.

22.  Europaparlamentet beklagar att den nuvarande förvaltningen överväger att dra sig ur det allmänna upphandlingsavtalet. Parlamentet uppmanar med kraft förvaltningen att förbli part i detta avtal.

Kina

23.  Europaparlamentet noterar att Kina är en marknad som erbjuder möjligheter på grund av sin storlek och tillväxt, och att landet är EU:s näst största handelspartner, men att det finns många hinder för EU-företag för att få tillträde till och bedriva verksamhet på denna marknad, på grund av den statsstyrda och statligt subventionerade kinesiska ekonomin, där statsägda företag får exklusivt eller dominerande marknadstillträde. Parlamentet fördömer alla typer av diskriminerande åtgärder mot EU-företag i Kina. Parlamentet anser att rättvis konkurrens mellan EU-företag och kinesiska företag skulle ge fler möjligheter och leda till större innovation, och uppmanar kommissionen att ständigt övervaka den bestående diskrimineringen och arbeta med de kinesiska myndigheterna för att undanröja denna diskriminering och dessa hinder. Parlamentet noterar att Kina i maj 2019 drog tillbaka sitt klagomål till WTO mot EU avseende icke-marknadsekonomisk behandling i samband med antidumpning. Parlamentet välkomnar resultatet av tvistlösningsförfarandet mellan EU och Kina, som innebär att Kinas status som marknadsekonomi upphör, i linje med parlamentets ståndpunkt från maj 2016(12).

24.  Europaparlamentet välkomnar slutförandet den 6 november 2019 av förhandlingarna om ett avtal om geografiska beteckningar mellan EU och Kina av som ett positivt steg framåt för att skydda EU:s produkter med geografisk beteckning i Kina och uppmanar till en snabb ratificering av detta avtal, samt till uppdaterad lagstiftning och ett starkare verkställande. Parlamentet insisterar på att fas 1-handelsavtalet mellan USA och Kina inte får strida mot detta avtal om geografiska beteckningar mellan EU och Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka situationen för marknadstillträde för europeiska produkter under genomförandet av detta avtal. Parlamentet konstaterar att enligt den senaste rapporten om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter avser mer än 80 % av beslagen av varumärkesförfalskade och pirattillverkade varor med ursprung i Kina, och detta var fallet både 2018 och 2019. Parlamentet uppmanar kommissionen att försöka hitta verktyg för att komma till rätta med dessa problem och säkerställa ett fullständigt skydd av de immateriella rättigheterna.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slutföra förhandlingarna om ett ambitiöst investeringsavtal med Kina, med ett effektivt kapitel om handel och hållbar utveckling, som avlägsnar alla hinder för en öppen marknad i Kina. Parlamentet ser fram emot slutförandet av förhandlingarna före utgången av 2020 i enlighet med överenskommelsen vid toppmötet mellan EU och Kina 2019. Parlamentet är dock fast övertygat om att man bör prioritera avtalets innehåll framför ett snabbt ingående av det.

26.  Europaparlamentet är bestört över rapporten från Australiens strategiska politiska institut som offentliggjordes i februari 2020 och som innehåller belägg för att uigurer utnyttjas i kinesiska fabriker, inbegripet i fabriker som ingår i EU-företagens värdekedjor. Parlamentet är djupt oroat över de rapporterade konsekvenserna av initiativet ”Ett bälte, en väg” för de mänskliga rättigheterna i Kina och Pakistan. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda alla tillgängliga medel för att utnyttjandet av uigurer ska upphöra. Parlamentet uppmanar europeiska företag att upphöra med alla former av medverkan i Kinas kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet insisterar på att uigurers tvångsarbete inte får förekomma i leveranskedjorna för produkter som importeras till den inre marknaden.

Nytt partnerskap med Afrika

27.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av det gemensamma meddelandet för en övergripande EU-strategi för Afrika. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta mer med afrikanska länder för att skapa ett effektivt och stabilt partnerskap, i linje med de handelsrelaterade aspekterna av Agenda 2063 för Afrikas utvecklingsstrategi, som skulle främja hållbar ekonomisk utveckling, tillväxt och livsmedelstrygghet på den afrikanska kontinenten. Parlamentet betonar att siffrorna i den senaste rapporten av den 10 februari 2020 om det allmänna preferenssystemet för perioden 2018–2019 visar att de länder som omfattas av systemet i högre grad har utnyttjat förmånerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt tekniska och ekonomiska stöd genom åtgärder för handelsrelaterat bistånd mellan EU och de afrikanska länderna samt mellan de afrikanska länderna själva. Parlamentet konstaterar i detta avseende att handelsrelaterat bistånd bör vara en viktig del i handelsförbindelserna med Afrika i efterdyningarna av covid-19-krisen.

28.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller att genomföra det afrikanska kontinentala frihandelsområdet, som syftar till att skapa en kontinental inre marknad för varor och tjänster, med fri rörlighet för personer och investeringar. Parlamentet välkomnar EU:s stöd för att inrätta den nya Afrikanska unionens handelsobservatorium. Parlamentet efterlyser fortsatt EU-stöd till det afrikanska kontinentala frihandelsområdet i linje med alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen. Parlamentet kräver att befintliga ekonomiska partnerskapsavtal verkställs och fördjupas på ett korrekt sätt i syfte att öka handeln och investeringarna. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet av de ekonomiska partnerskapsavtalen med ESA-staterna och SADC-staterna och av interimavtalen om ekonomiska partnerskap med Ghana och Elfenbenskusten, och beklagar att det inte har skett några framsteg när det gäller ratificeringen av övriga regionala ekonomiska partnerskapsavtal. Parlamentet uttrycker sitt stöd för den vision som fastställs i 2018 års tal om tillståndet i unionen om att ett handelsavtal mellan kontinenterna bör vara ett ekonomiskt partnerskap mellan jämlikar som skulle skapa ömsesidiga fördelar och främja målen för hållbar utveckling samt stödja utvecklingen av konkurrenskraftiga lokala och regionala värdekedjor och resilienta skattesystem.

29.  Europaparlamentet betonar även att det är viktigt att avtalen om ekonomiskt partnerskap övervakas gemensamt med stöd av lokala partner och det civila samhällets organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupgående analys av de nuvarande avtalen om ekonomiskt partnerskap när det gäller frågor såsom lokala ekonomier, arbetsmarknader, förlust av biologisk mångfald, avskogning och markrofferi för att avgöra om det behövs ändringar.

Utvecklingsländer

30.  Europaparlamentet betonar att handel kan vara ett viktigt verktyg för att uppnå målen för hållbar utveckling genom att bidra till att minska fattigdomen. Parlamentet betonar därför behovet av att fokusera på frihandelsavtal som gynnar båda parter, exportdiversifiering, mervärde samt mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet påpekar att EU har förbundit sig till en robust, effektiv och trovärdig handelspolitik som kommer att utgöra grunden för ett rättvist, öppet, regelbaserat, multilateralt och inkluderande handelssystem, som tillhandahåller lika villkor i alla länders intresse, inbegripet utvecklingsländerna, vilket är nödvändigt för att utvecklingsländerna ska kunna integreras ytterligare i de globala värdekedjorna. Parlamentet påminner om att EU:s handels- och utvecklingspolitik bör bidra till regional integration och till att utvecklingsländerna införlivas och stiger i de globala värdekedjorna.

31.  Europaparlamentet betonar att utvecklingsländerna är de som drabbas hårdast av skatteundandragande, som berövar staten flera miljarder euro i offentliga intäkter varje år. Parlamentet efterlyser att man i handelsavtal med utvecklingsländer tar med bestämmelser för att bidra till kampen mot olagliga finansiella flöden och skatteflykt när det gäller företag och multinationella företag, för att säkerställa att skatter betalas där vinster och verkligt ekonomiskt värde skapas och stoppa urholkningen av skattebasen och överföringen av vinster.

Japan, Singapore och Vietnam

32.  Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av frihandelsavtalet mellan EU och Japan den 1 februari 2019 och noterar att enligt de första uppgifterna efter ett års tillämpning(13) ökade EU:s export till Japan med 6,6 % jämfört med samma period året innan.

33.  Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av handelsavtalet mellan EU och Singapore den 21 november 2019. Parlamentet välkomnar framstegen mot genomförandet av avtalet mellan EU och Vietnam och efterlyser fortsatta snabba framsteg, särskilt när det gäller inrättandet av gemensamma institutioner och ratificeringen av kvarstående grundläggande ILO-konventioner och åtaganden i människorättsfrågor, och uppmanar med kraft kommissionen att i samarbete med Europeiska utrikestjänsten se till att de verkligen genomförs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att gå vidare med ratificeringen av avtalet om investeringsskydd mellan EU och Vietnam så att det tillsammans med frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam kan träda i kraft så snart som möjligt. Parlamentet konstaterar att EU under 2018 exporterade varor till Vietnam till ett värde av cirka 13,8 miljarder EUR och påpekar att de regelbaserade frihandelsavtalen och avtalen om investeringsskydd kommer att säkerställa förutsägbarhet och rättssäkerhet för investerare, samt öka exporten i båda riktningarna och skapa stabilitet och förtroende för små och medelstora företag. Parlamentet anser att dessa avtal är ett steg mot ingåendet av ett frihandelsavtal med hela regionen Sydostasiatiska nationernas förbund (Asean).

34.  Europaparlamentet betonar att de tre ovan nämnda avtalen konsoliderar EU:s strategiska dynamik inom ett viktigt område i världen, som kännetecknas av en snabb befolkning- och inkomstökning med betydande möjligheter för våra aktörer. Parlamentet anser dessutom att EU genom sin starkare närvaro dessutom skulle kunna bli ett alternativ till den kinesiska dominansen i området.

Latinamerika och Västindien

35.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka handel och politiska förbindelser med Latinamerika som gynnar båda parter. Parlamentet erinrar om att EU och Latinamerika upprätthåller ett nära samarbete med varandra på grundval av deras historiska, kulturella och ekonomiska band, och att Latinamerika och Västindien är EU:s femte största handelspartner. Parlamentet anser att EU:s närvaro i regionen är avgörande både för att stärka samarbetet, som baseras på gemensamma värderingar, och som en pådrivande faktor för fullföljandet av EU:s politik för yttre åtgärder, särskilt när det gäller att stärka det multilaterala regelbaserade handelssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra sin avsikt med framtida handels- och associeringsavtal när det gäller frågan om uppdelningen av texten.

36.  Europaparlamentet betonar vikten av den nyligen genomförda moderniseringen av associeringsavtalet mellan EU och Mexiko och ingåendet av associeringsavtalet med Mercosur, som båda har potential att fördjupa vårt strategiska partnerskap med Latinamerika, skapa ytterligare möjligheter i våra handelsförbindelser med dessa länder och bidra till att diversifiera leveranskedjorna för den europeiska ekonomin. Parlamentet anser att associeringsavtalet mellan EU och Mercosur är den största överenskommelsen i sitt slag mellan två block och den har potential att skapa en öppen marknad med ungefär 800 miljoner invånare som gynnar båda parter. Parlamentet erinrar om att detta avtal, liksom alla EU:s handelsavtal, måste säkerställa lojal konkurrens och garantera att EU:s produktionsstandarder och produktionsmetoder efterlevs. Parlamentet erinrar om att avhållet innehåller ett tvingande kapitel om hållbar utveckling som måste tillämpas, genomföras och fullt ut utvärderas samt särskilda åtaganden om arbetsrätt och miljöskydd, däribland genomförandet av Parisavtalet om klimatet och tillhörande tillämpningsföreskrifter. Parlamentet betonar att avtalet mellan EU och Mercosur som det ser ut idag inte kan ratificeras.

37.  Europaparlamentet är övertygat om att moderniseringen av associeringsavtalet med Chile ytterligare kommer att stärka EU:s närvaro i regionen som helhet och bidra till att främja en internationell handelsagenda baserad på hållbar utveckling, ett starkare skydd för miljö- och arbetsnormer samt respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de pågående förhandlingarna uppfyller dessa principer och att en överenskommelse kan nås i god tid.

Pågående förhandlingar om frihandelsavtal

38.  Europaparlamentet efterlyser en ambitiös agenda när det gäller att förhandla fram frihandelsavtal, särskilt med Australien, Nya Zeeland, Tunisien, Marocko och Indonesien, som ska vara i linje med den gröna given, med beaktande av vissa jordbruksprodukters känsliga karaktär, såsom nötkött, fårkött, mejeriprodukter och frukt. Parlamentet upprepar sitt krav på ett snabbt inledande av investeringsförhandlingar med Taiwan, och uppmanar kommissionen att inleda ett sonderingsförfarande.

39.  Europaparlamentet intar en pragmatisk hållning när det gäller handelsförbindelserna med Förenade kungariket, som bör vara övergripande och ambitiösa och syfta till nolltullsatser och nollkvoter, och de bör baseras på de principer om handel, investeringar och konkurrenskraft som anges i dess rekommendation av den 18 juni 2020 om förhandlingarna om ett nytt partnerskap med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland(14). Parlamentet konstaterar att det i den politiska förklaringen av den 17 oktober 2019, som stöds av Förenade kungariket, anges att det framtida ekonomiska partnerskapet kommer att bygga på bestämmelser som garanterar lika villkor för en öppen och rättvis konkurrens, särskilt om ingen överenskommelse nås före slutet av 2020. Parlamentet påpekar att EU:s medlemsstater är nettoexportörer till Förenade kungariket och att en lösning som tillgodoser båda parter måste prioriteras, i syfte att säkerställa respekten för och skyddet av de europeiska exportörernas och investerarnas intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka konkurrenskraften för EU:s företag och små och medelstora företag.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta tillfället i akt i samband med Förenade kungarikets utträde för att rationalisera EU:s politik, minska byråkratin och öka konkurrenskraften för EU:s företag och små och medelstora företag. Parlamentet betonar att frihandelsavtalet med Förenade kungariket bör syfta till att möjliggöra största möjliga marknadstillträde och underlättande av handeln för att minimera handelsstörningar och säkerställa lika villkor.

Genomförandet av frihandelsavtal

41.  Europaparlamentet noterar de resultat som presenteras i kommissionens rapport om genomförandet av frihandelsavtal, särskilt med Sydkorea, Central- och Latinamerika, Kanada och de östliga partnerländerna. Parlamentet betonar att EU:s handelsavtal i de flesta fall uppvisar tydliga resultat när det gäller att uppnå det primära målet att skapa betydande möjligheter för EU:s exportörer på tredjeländers handelsmarknader. Parlamentet påpekar dock att enligt kommissionens uppskattningar har de negativa ekonomiska konsekvenserna av handels- och investeringshinder ökat till följd av den protektionistiska trenden. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att genomföra konsekvensbedömningar i efterhand, bland annat på hållbarheten, av handelsavtalens inverkan på vår ekonomi.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortlöpande försöka hitta sätt att stärka handelsförbindelserna och ytterligare fördjupa den ekonomiska integrationen med länderna i det östliga partnerskapet, särskilt med de tre associerade länderna.

43.  Europaparlamentet påminner om den positiva utvecklingen när det gäller handelsavtalet mellan EU och Kanada (Ceta). Parlamentet noterar att under det första hela kalenderår då avtalet tillämpades, ökade den bilaterala handeln med varor, inklusive jordbruksbaserade livsmedelsprodukter, med 10,3 % jämfört med genomsnittet under de tre föregående åren. Parlamentet påminner om att EU:s handelsöverskott med Kanada ökade med 60 % och skapade ytterligare möjligheter för våra exportörer. Parlamentet påminner också om att sedan avtalets preliminära ikraftträdande har de två parterna skapat ett stabilt partnerskap genom att komplettera den ursprungliga texten med viktiga rekommendationer om handel, klimatåtgärder och Parisavtalet, handel och jämställdhet samt små och medelstora företag, och anser att detta visar på dynamiken i genomförandet av ett handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att till parlamentet översända nyare uppgifter om EU:s små och medelstora företags export och avtalets övergripande hållbarhet. Parlamentet påminner om vikten av att stärka genomförandet och uppföljningen av kapitlet om handel och hållbar utveckling.

44.  Europaparlamentet upprepar sin oro över den låga utnyttjandegrad för förmåner när det gäller EU-exporter som rapporterats av vissa av EU:s förmånspartner, vilket visar på de begränsade fördelarna med den bilaterala handelsstrategin för mindre ekonomiska aktörer. Parlamentet noterar i synnerhet att det förekommer stora skillnader i utnyttjandet av förmåner när det gäller unionens export till olika handelspartner och att skillnaderna i utnyttjandet av förmånerna är små när det gäller EU:s import från olika handelspartner. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare analysera utnyttjandet av förmåner och att ta fram nya innovativa verktyg och praktiska lösningar. Parlamentet betonar vikten av flexibla, enhetliga och enkla ursprungsregler i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna arbeta effektivare för mer välfungerande handelsfrämjande strategier och kommunikationsstrategier och att utnyttja den fulla potentialen hos EU:s delegationer världen över.

45.  Europaparlamentet pekar på att det stora antalet handelshinder och icke-handelshinder, de nuvarande skillnaderna i fråga om kontrollnivå och kontrollernas kvalitet, tullförfaranden och sanktionspolicyer vid de platser där varor förs in i EU:s tullunion ofta leder till en snedvridning av handelsflödena, vilket äventyrar den inre marknadens integritet. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att ta itu med denna fråga och se till att företag kan konkurrera rättvist på lika villkor.

46.  Europaparlamentet understryker att skyddet av geografiska beteckningar är en av knäckfrågorna för unionen i förhandlingarna om handelsavtal, och betonar vikten av att EU:s partner följer bestämmelserna i fråga. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa bestämmelser efterlevs i högre grad i befintliga och framtida handelsavtal.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt undersöka de kumulativa konsekvenserna av EU:s frihandelsavtal när det gäller omläggning av handeln, för EU såväl som för partnerländerna, och att jämföra resultaten med de enskilda konsekvensbedömningarna och med faktiska siffror.

48.  Europaparlamentet betonar vikten av att involvera alla parters nationella parlament, civila samhällen och privata sektor, i synnerhet i handelsförhandlingar. Parlamentet efterlyser ett större deltagande av och samråd med arbetsmarknadens parter och det civila samhället i förhandlingarna om och genomförandet av handelsavtal, särskilt inom ramen för inhemska rådgivande grupper, vars övervakningsroll skulle kunna utvidgas till att omfatta alla delar av handelsavtalen och inte enbart begränsas till kapitlen om hållbar utveckling.

Handel och hållbar utveckling

49.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt i sitt tidigare betänkande om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken. Parlamentet understryker att den handlingsplan med 15 punkter som kommissionen lade fram den 27 februari 2018 utgör en god grund för diskussioner i syfte att förbättra genomförandet av kapitlet om handel och hållbar utveckling. Parlamentet erinrar om att den nya generationens avtal innehåller klausuler om mänskliga rättigheter och kapitel om hållbar utveckling, och att de fullt ut ska genomföras för att säkerställa och främja respekten för mänskliga rättigheter, unionens värden samt högt ställda arbetsnormer, sociala normer och miljönormer. Parlamentet uppmärksammar utvärderingen av kapitlen om hållbar utveckling i kommissionens rapport om genomförandet av frihandelsavtalen, och begär att befintliga bestämmelser om handel och hållbar utveckling genomförs i tid. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram särskilda och exakta metoder för att övervaka och utvärdera genomförandet av dessa kapitel eftersom det är omöjligt att utvärdera dem på grundval av enbart kvantitativa data. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om hur man kan stärka genomförandet av kapitlet om hållbar utveckling i handelsavtal.

50.  Europaparlamentet noterar det initiativ som lanserats av kommissionens GD JUST om obligatorisk tillbörlig aktsamhet för EU-företag, inbegripet en skyldighet att beakta tillbörlig aktsamhet i EU:s handelsavtal, samt en mekanism som säkerställer ett effektivt genomförande. Parlamentet påpekar att förslaget om obligatorisk tillbörlig aktsamhet bör säkerställa att dessa åtgärder inte kommer att innebära en extra börda för europeiska små och medelstora företag eller leda till att deras konkurrenskraft minskar.

51.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att på ett konstruktivt sätt delta i förhandlingarna om ett rättsligt bindande FN-fördrag om transnationella företag och andra företag med avseende på mänskliga rättigheter, i syfte att säkerställa tillgång till rättslig prövning för offer för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och göra det möjligt för dem att söka gottgörelse.

52.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om en europeisk grön giv och betonar att den aktivt bör stödjas genom en europeisk handelsstrategi som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt balanserad. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att se till att efterlevnaden av Parisavtalet om klimatet blir en nödvändig klausul i handelsavtalen.

53.  Europaparlamentet konstaterar att det nuvarande tillvägagångssättet redan bidrar till att åtgärda problem med bristande efterlevnad av skyldigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara mer uppmärksam och dra lärdom av sina tidigare erfarenheter, vilket gjorts i och med inrättandet av en panel på EU:s begäran inom ramen för frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea efter Sydkoreas underlåtenhet att ratificera Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner om arbetstagarnas rättigheter, särskilt i fråga om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar.

54.  Europaparlamentet påminner om att kommissionens och parlamentets tidiga insatser i handelsförhandlingarna med Mexiko och Vietnam med framgång uppmuntrade båda länderna att, i november 2018 respektive i juni 2019, ratificera ILO:s konvention nr 98 om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. Parlamentet gratulerar båda länderna till detta viktiga steg. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka framstegen när det gäller genomförandet av de andra ILO-konventionerna och att utan dröjsmål inrätta det interparlamentariska utskott som man kom överens om inom ramen för frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam, med särskild uppmärksamhet på förbudet mot barnarbete. Parlamentet beklagar att Vietnam inte har ratificerat ILO:s konvention nr 87 om föreningsfrihet. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka situationen och att begära samråd med den vietnamesiska regeringen om den underlåter att göra fortlöpande och ihållande ansträngningar för att ratificera, i enlighet med vad som föreskrivs i avtalet.

55.  Europaparlamentet påminner om behovet av en effektiv handlingsplan för att genomföra målet om nolltolerans för barnarbete i frihandelsavtalen, genom att bygga ett starkt partnerskap med icke-statliga organisationer och nationella myndigheter i syfte att ta fram bra sociala och ekonomiska alternativ för familjer och arbetstagare, i överensstämmelse med de åtgärder som vidtas inom ramen för EU:s utvecklingspolitik.

56.  Europaparlamentet anser att handelsavtalens kapitel om handel och hållbar utveckling bör vara en av drivkrafterna bakom den europeiska gröna givens yttre dimension. Parlamentet understryker att alla nya mekanismer för koldioxidjustering bör vara förenliga med WTO:s regler och med EU:s frihandelsavtal. Parlamentet betonar att EU‑företag inte bör få konkurrensnackdelar.

57.  Europaparlamentet noterar att EU:s handels- och investeringspolitik bör utnyttjas för att uppmuntra en ansvarsfull förvaltning av leveranskedjorna, vilket inbegripet att man måste se till att företagen respekterar de mänskliga rättigheterna, arbetstagarrättigheter och miljönormer samt att tillgång till rättslig prövning säkerställs. Parlamentet noterar kommissionens åtaganden om att lägga fram ett lagstiftningsförslag senast 2021.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att mänskliga rättigheter i samband med unilaterala handelspreferenser såsom GSP eller GSP + verkligen efterlevs och övervakas. Parlamentet betonar att EU:s handelspolitik bör bidra till att bekämpa olaglig handel, avskogning och skogsförstörelse.

59.  Europaparlamentet anser att man fullt ut måste beakta handelsdimensionen i det 15:e mötet i partskonferensen (COP15) för FN:s konvention om biologisk mångfald. Parlamentet erinrar om sin resolution av den 16 januari 2020 om det 15:e mötet i partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald(15), där kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att aktivt samarbeta med tredjeländer, särskilt genom sina instrument för yttre åtgärder, såsom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI), för att främja och fastställa mål för åtgärderna för och styrningen av skyddet, bevarandet och återställandet av den biologiska mångfalden, särskilt i alla multilaterala avtal och handelsavtal, samt åtgärder mot bristande efterlevnad. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inbegripa verkställbara kapitel om handel och hållbar utveckling i alla framtida handelsavtal.

60.  Europaparlamentet kräver att EU med kraft uppmanar sina ekonomiska partner att utöver de vanliga grundläggande ILO-konventionerna ratificera och genomföra konventionerna nr 189 om hushållsanställda, nr 156 om arbetstagare med familjeansvar och nr 190 om våld och trakasserier.

Skydd av EU:s handelsintressen

61.  Europaparlamentet påminner om att insatserna för att upprätthålla en regelbaserad handel måste spela en avgörande roll i vår handelsstrategi och välkomnar i detta sammanhang antagandet 2018 av moderniseringspaketet för handelspolitiska skyddsinstrument och det nya granskningssystemet för utländska direktinvesteringar. Parlamentet framhåller att syftet med detta granskningssystem är samarbete och potentiella restriktioner avseende utländska investeringar inom strategiska sektorer för att skydda unionen och dess medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de handelspolitiska skyddsinstrumenten verkligen verkställs så att det europeiska näringslivet skyddas från otillbörliga marknadsmetoder, och att utvärdera och stärka skyddsinstrumenten för att göra dem bättre lämpade att hantera ovanliga omständigheter och bättre anpassade till att skydda det europeiska näringslivet genom att effektivt förutse marknadsstörningar från handelsflödet. Parlamentet betonar att det krävs en kraftfull granskning och ett starkt samarbete efter covid-19-pandemin, då vissa av EU:s strategiska sektorer skulle kunna utsättas för tryck. Parlamentet betonar dock att det nya granskningssystemet för utländska direktinvesteringar aldrig får användas som en protektionistisk åtgärd. Parlamentet välkomnar vitboken om utländska subventioner och uppmanar kommissionen att vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om de nuvarande verktygen visar sig vara otillräckliga.

62.  Europaparlamentet konstaterar att importen av stål från Kina och andra tredjeländer för närvarande ökar kraftigt, vilket slår hårt mot den europeiska industrin och äventyrar ett stort antal arbetstillfällen. Parlamentet betonar att vid översynen av de nuvarande skyddsåtgärderna beträffande import av stålprodukter måste bland annat de befintliga kvoterna sänkas i enlighet med den importerade överkapaciteten och möjligheten att överföra outnyttjade kvoter tas bort.

63.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om utnämningen i början av 2020 av en ansvarig för efterlevnaden av handelsavtal för att övervaka och förbättra efterlevnaden av EU:s handelsavtal. Parlamentet noterar att reglerna inom ramen för EU:s handelsavtal bör verkställas på ett korrekt sätt så att deras effektivitet säkerställs och marknadssnedvridningar åtgärdas. Parlamentet understryker att denna nyinrättade tjänst måste fokusera på genomförandet och verkställandet av våra handelsavtal, samt på överträdelser av marknadstillträde och handel och åtaganden om hållbar utveckling. Parlamentet anser att den ansvarige för efterlevnaden av handelsavtal inte bara bör övervaka och verkställa miljö- och arbetarskyddskraven i EU:s handelsavtal med tredjeländer, utan också fokusera på genomförandet av alla kapitel i handelsavtalen för att se till att deras fulla potential utnyttjas. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förtydliga denna roll.

64.  Europaparlamentet uppmanar rådet se till att man snabbt når en överenskommelse om instrumentet för internationell upphandling, i syfte att tillhandahålla EU:s aktörer rättssäkerhet, ömsesidighet och lika villkor. Parlamentet kräver att en global katalog över viktiga krisprodukter för hälso- och sjukvården inkluderas, i syfte att förhindra framtida missbruk från tredjelandsleverantörer i den internationella handeln under en global pandemi. Parlamentet noterar att unionens marknader för offentlig upphandling är de mest öppna i världen och att vissa tredjeländer har mycket begränsad tillgång till sådana marknader. Parlamentet betonar hur viktigt det är att främja ömsesidighet och ömsesidig nytta på området marknadstillträde och offentlig upphandling, till förmån för EU:s företag.

65.  Europaparlamentet betonar behovet av att ha lämpliga system för granskning av investeringar i alla medlemsstater som skydd mot hot mot säkerheten och den allmänna ordningen. Parlamentet uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte har några granskningsmekanismer att införa tillfälliga lösningar, och uppmanar kommissionen att aktivt stödja detta arbete.

66.  Europaparlamentet understryker att utländska direktinvesteringar i EU och utländska investerares förvärv av hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och annan viktig infrastruktur kan störa EU:s ansträngningar att få bukt med covid-19-pandemin i Europa. Parlamentet välkomnar därför kommissionens meddelande Vägledning till medlemsstaterna angående utländska direktinvesteringar inför tillämpningen av förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar. Parlamentet uppmanar med kraft de medlemsstater som ännu inte har inrättat en granskningsmekanism att göra detta så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar även alla medlemsstater att använda alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att det finns effektiva mekanismer för att bedöma huruvida potentiella investeringar och förvärv skulle kunna hota viktig hälso- och sjukvårdsinfrastruktur i EU, och att vid behov vidta begränsande åtgärder eller blockerande åtgärder.

67.  Europaparlamentet upprepar att man måste se till att villkoren blir lika för det europeiska näringslivet, som tillämpar ambitiösa klimatrelaterade, miljömässiga, ekologiska och sociala normer, och de handelspartner som inte tillämpar lika höga normer. Parlamentet anser att det därför snarast möjligt behövs en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som är förenlig med WTO-systemet, förbättrar de globala klimatåtgärderna och skyddar det europeiska näringslivet mot illojal konkurrens.

68.  Europaparlamentet uppmanar EU:s ledare och kommissionen att fatta djärva beslut i fråga om reformen av EU:s system för egna medel, däribland införandet av en korg med nya egna medel. Parlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt enligt interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen avseende möjliga nya egna medel: en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, beskattning av digitala tjänster, en skatt på finansiella transaktioner, inkomster från utsläppshandelssystemet, ett plastbidrag och en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som är förenlig med WTO-systemet(16).

69.  Europaparlamentet är oroat över den stadiga framväxten av skiljedomsmekanismer mellan investerare och stater genom investeringsavtal. Parlamentet påminner om att sådana parallella rättssystem är utformade för att främja företagens intressen och rättigheter, men inte företagens skyldigheter och ansvar, och kan äventyra staternas politiska utrymme och legitima rätt att reglera. Parlamentet fördömer det faktum att advokatbyråer har börjat erbjuda rådgivning om hur utländska investerare kan väcka talan vid skiljedomstolar till följd av covid-19-relaterade statliga åtgärder. Parlamentet efterlyser ett moratorium för alla klagomål vid skiljedomstolar som rör åtgärder med anknytning till pandemins konsekvenser och dess hälsorelaterade, ekonomiska och sociala dimensioner.

70.  Europaparlamentet kräver att förhandlingarna om ett avtal om miljöanpassade varor återupptas och uppmanar kommissionen att föreslå ensidiga ändringar av de tullar som tillämpas på miljöanpassade varor då det kan fastställas att de bidrar till uppnåendet av målen för den europeiska gröna given.

71.  Europaparlamentet kräver att den yttre dimensionen av initiativ som rör den cirkulära ekonomin(17) ska ges större utrymme i EU:s förbindelser med tredjeländer genom regleringssamarbete och dialog.

Handel med tjänster och digital handel

72.  Europaparlamentet välkomnar de pågående plurilaterala förhandlingarna om viktiga delar av handeln med tjänster, nämligen om inhemsk reglering av tjänster och underlättande av investeringar. Parlamentet konstaterar att en kommersiell närvaro i ett tredjeland är det dominerande sättet för att tillhandahålla handel med tjänster och e-handel.

73.  Europaparlamentet betonar att EU är världens överlägset största exportör av tjänster och att tjänsterna står för omkring 70 % av EU:s BNP. Parlamentet framhåller i synnerhet att handeln med tjänster har varit relativt motståndskraftig under covid‑19‑krisen och understryker dess roll i den ekonomiska återhämtningen i Europa.

74.  Europaparlamentet understryker att internationella återhämtningsinsatser måste underlättas genom öppen och rättvis handel, bland annat digital handel, vilket kräver ett moratorium för tullar på elektroniska överföringar. Parlamentet stöder WTO:s gemensamma uttalande om elektronisk handel och förespråkar globala regler inom denna sektor. Parlamentet efterlyser öppenhet för att kunna nå ett meningsfullt resultat när det gäller att underlätta flödet av uppgifter över gränserna och ta itu med omotiverade handelshinder på elektronisk väg, i full överensstämmelse med EU:s lagstiftning om integritet och uppgiftsskydd, inbegripet den allmänna dataskyddsförordningen, och att utnyttja den flexibilitet som införs i förhandlingsdirektiven. Parlamentet välkomnar att ett mycket stort antal WTO‑medlemmar deltar i dessa förhandlingar och begär att de hålls så öppna och inkluderande som möjligt.

Små och medelstora företag

75.  Europaparlamentet noterar att små och medelstora företag står för omkring 30 % av värdet av EU:s varuexport och utgör mer än 80 % av alla EU-bolag som exporterar varor, men att endast 5 % av de små och medelstora företagen är verksamma på internationell nivå, vilket innebär att en stor majoritet av dem är beroende av den inre marknadens livskraft. Parlamentet anser att ett särskilt kapitel om små och medelstora företag bör ingå i alla föreslagna frihandelsavtal, vilket är fallet med avtalet mellan EU och Japan och det moderniserade avtalet med Mexiko, och att små och medelstora företag bör inkluderas när befintliga frihandelsavtal ses över. Parlamentet noterar att handelshinder och byråkrati är särskilt betungande för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja mikroföretag och små och medelstora företag, med särskilt fokus på och åtgärder för de mikroföretag och små och medelstora företag som leds av kvinnor. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att särskilt uppmärksamma den särskilda situationen för kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag när de inrättar hjälpcentraler för export, utnyttja möjligheterna i samband med frihandelsavtal och stärka tjänster, teknik och infrastruktur (såsom tillgång till Internet) som är av särskild vikt för den ekonomiska egenmakten för kvinnor och kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna, näringslivet och de berörda aktörerna underlätta de små och medelstora företagens användning av och förståelse för ursprungsregler. Parlamentet påminner kommissionen om dess mål att i början av 2020 lansera ett särskilt verktyg för självbedömning för små och medelstora företag när det gäller ursprungsregler på plattformen Access2Market, för att hjälpa företag bedöma huruvida en produkt kan dra nytta av förmånerna i ett visst EU-handelsavtal i syfte att underlätta de små och medelstora företagens utnyttjande av förmånerna i EU:s frihandelsavtal, och se till att små och medelstora företag i slutändan kan dra full nytta av handelsavtal och få tillgång till utländska marknader genom att tillhandahålla användarvänlig, aktuell och praktisk information om handelspolitiken och i synnerhet om frihandelsavtalen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att övervaka hur dess handelspolitik påverkar små och medelstora företag, eftersom de spelar en avgörande roll i den internationella handeln, och påminner om att de små och medelstora företagen på grund av sin storlek och sina begränsade resurser på ett oproportionerligt sätt drabbas av administrativa kostnader och byråkrati.

Jämställdhet och handel

77.  Europaparlamentet betonar möjligheten för EU:s frihandelsavtal att främja jämställdhet och stärka kvinnors ekonomiska ställning i tredjeländer, och uppmanar kommissionen att bekämpa utnyttjandet av kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att föreslå förhandlingar om ett särskilt kapitel om jämställdhet i EU:s handels- och investeringsavtal. Parlamentet stöder de rekommendationer om jämställdhet och handel som utfärdats av EU:s och Kanadas gemensamma kommitté om att inrätta en plattform som kan främja förståelse för hur handelsavtal kan bidra till jämställdhet.

78.  Europaparlamentet noterar att de 26 konsekvensbedömningarna om hållbarhet som slutfördes i juni 2017 inte innehöll någon specifik statistik om handel och jämställdhet och att 2018 års genomföranderapport inte heller innehåller några sådana uppgifter. Parlamentet insisterar på behovet av att börja samla in könsuppdelade uppgifter, och förväntar sig att nästa rapport innehåller omfattande uppgifter om frihandelsavtalens effekter i enlighet med kommissionens åtagande. Parlamentet framhåller i detta avseende att den könsbaserade utvärdering som Kanada gjort kan vara värd att tillämpa som bästa praxis.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de inhemska rådgivande gruppernas sammansättning är könsbalanserad, att en handels- och jämställdhetskommitté inrättas inom ramen för varje frihandelsavtal för att identifiera brister och att tvistlösningsmekanismen tillämpas på jämställdhetsfrågor, vilket är fallet med frihandelsavtalet mellan Kanada och Israel.

o
o   o

80.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till medlemsstaternas nationella parlament samt till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0230.
(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0477.
(3) EUT C 307, 30.8.2018, s. 109.
(4) EUT C 101, 16.3.2018, s. 30.
(5) EUT C 101, 16.3.2018, s. 19.
(6) EUT C 407, 4.11.2016, s. 2.
(7) Antagna texter, P8_TA(2018)0066.
(8) https://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2020/february/tradoc_158619.pdf
(9) EUT L 771, 15.3.2020, s. 1.
(10) Europaparlamentets resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015.
(11) Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal.
(12) Europaparlamentets resolution av den 12 maj 2016 om Kinas status som marknadsekonomi (EUT C 76, 28.2.2018, s. 43).
(13) https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_20_161.
(14) Antagna texter, P9_TA(2020)0152.
(15) Antagna texter, P9_TA(2020)0015.
(16) Europaparlamentets resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen (Antagna texter, P9_TA(2020)0124).
(17) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52020DC0098&from=EN?

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy