Index 
Antagna texter
Onsdagen den 11 november 2020 - Bryssel
Införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess ***I
 Genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 89034, MIR162 och NK603
 Genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 (SYN-ØØØH2-5)
 Genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 87460 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 87460, MON 89034, MIR162 och NK603
 Partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Republiken Senegal: genomförande av avtalet, protokoll ***
 Partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Senegal: genomförande av avtalet, protokoll (resolution)
 Partnerskapsavtalet om hållbart fiske och dess genomförandeprotokoll (2020–2026) mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna ***
 Avtal mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kinas regering om samarbete kring och skydd av geografiska beteckningar ***
 Avtal mellan EU och Kina: samarbete kring och skydd av geografiska beteckningar (resolution)
 Gemensamt system för mervärdesskatt: identifiering av beskattningsbara personer i Nordirland *
 Införande av kapacitetsbegränsningar för östlig torsk i Östersjön, datainsamling och kontrollåtgärder i Östersjön samt definitivt upphörande för fiskeflottor som fiskar efter östlig torsk i Östersjön ***I
 Utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna ***I

Införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess ***I
PDF 112kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 november 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1215/2009 om införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess (COM(2020)0135 – C9-0099/2020 – 2020/0051(COD))
P9_TA(2020)0290A9-0175/2020

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2020)0135),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0099/2020),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 oktober 2020 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A9-0175/2020).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 november 2020 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/… om ändring av rådets förordning (EG) nr 1215/2009 om införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess

P9_TC1-COD(2020)0051


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2020/2172.)


Genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 89034, MIR162 och NK603
PDF 169kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 11 november 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 89034, MIR162 och NK603, och om upphävande av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1111 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D068777/01 – 2020/2836(RSP))
P9_TA(2020)0291B9-0346/2020

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 89034, MIR162 och NK603, och om upphävande av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1111 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D068777/01),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av omröstningen den 15 september 2020 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 22 maj 2019, och som offentliggjordes den 8 juli 2019(3),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om invändningar mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av artiklarna 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Den 15 februari 2016 lämnade Monsanto Europe S.A./N.V., för företaget Monsanto, Förenta staterna, in en ansökan till den nationella behöriga myndigheten i Nederländerna (ansökan), i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, om tillstånd att släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × MIR162 × NK603 på marknaden (den staplade genetiskt modifierade majsen). Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den staplade genetiskt modifierade majsen för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling. Dessutom gällde ansökan utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av tio klyvningsprodukter av de transformationshändelser som utgör den staplade genetiskt modifierade majsen.

B.  Den staplade genetiskt modifierade majsen härrör från en korsning av fyra genetiskt modifierade transformationshändelser för majs (MON 87427, MON 89034, MIR162 och NK603), ger tolerans mot herbicider som innehåller glyfosat och producerar tre insektsdödande proteiner (Cry1A.105, Cry2Ab2 och Vip3Aa20, så kallade Bt- eller Cry-proteiner) som är giftiga för vissa fjärils- och mallarver(5).

C.  Tidigare bedömningar av de fyra enskilda transformationshändelserna och fyra av klyvningsprodukterna av den staplade genetiskt modifierade majsen, som redan har godkänts, användes som grund för bedömningen av den genetiskt modifierad majsen med fyra staplade transformationshändelser och de återstående sex klyvningsprodukterna(6).

D.  Den 22 maj 2019 antog Efsa ett positivt yttrande om denna ansökan. Det offentliggjordes den 8 juli 2019.

E.  I förordning (EG) nr 1829/2003 anges det att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionsrätten och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

Medlemsstaternas synpunkter och ytterligare punkter

F.  Medlemsstaterna lämnade in många kritiska synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden(7). Dessa kritiska synpunkter omfattar farhågor om att ingen analys har gjorts av glyfosatrester eller glyfosatmetaboliter på den staplade genetiskt modifierade majsen, att det inte har gjorts några tester av eventuella synergistiska eller antagonistiska effekter av Cry-protein och Vip-protein samt herbicidrester, att frågor som rör säkerheten hos genetiskt modifierad majs och livsmedel och foder som härrör från sådan majs fortfarande inte har besvarats, att livsmedlets eller fodrets eventuella långsiktiga effekter på förökning eller utveckling inte har bedömts och att säkerheten hos den genetiskt modifierade majsen inte kan bedömas fullt ut på grund av att information saknas.

G.  En oberoende vetenskaplig analys har visat att det bland annat inte går att dra några slutgiltiga slutsatser om säkerheten hos den staplade genetiskt modifierade majsen, att den toxikologiska bedömningen och miljöriskbedömningen inte är godtagbara och att riskbedömningen inte uppfyller kraven för att bedöma riskerna för immunsystemet(8).

H.  Inga försöksdata tillhandahölls av sökanden för de sex i dagsläget icke godkända klyvningsprodukterna av den staplade genetiskt modifierade majsen.

Bristande bedömning av herbicidrester, metaboliter och cocktaileffekter

I.  Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av ”kompletterande” herbicider, till stor del på grund av uppkomsten av herbicidtolerant ogräs(9). Till följd av detta måste man räkna med att den staplade genetiskt modifierade majsen kommer att utsättas för både högre och upprepade doser av glyfosat, och att det således kan finnas högre resthalter i skörden. Den staplade genetiskt modifierade majsen uttrycker tre glyfosattoleranta proteiner, vilket gör den ännu mer tolerant mot högre doser och upprepad besprutning.

J.  Frågetecken kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten kom i mars 2017 fram till att det inte var motiverat med någon klassificering. Däremot meddelade 2015 Världshälsoorganisationens särskilda cancerorgan, Internationella centret för cancerforskning, att de klassade glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor.

K.  I sitt vetenskapliga yttrande av den 22 maj 2019 anger Efsas panel för genetiskt modifierade organismer (Efsas GMO-panel) att bedömningen av herbicidrester i herbicidtoleranta majsgrödor som är relevanta för denna ansökan har undersökts av Efsas enhet för bekämpningsmedel(10). Enligt ett yttrande från Efsas enhet för bekämpningsmedel är emellertid uppgifterna om resthalter av glyfosat på genetiskt modifierad majs med EPSPS-förändringar(11) otillräckliga för att härleda gränsvärden för bekämpningsmedelsrester och värden för riskbedömning(12).

L.  Återigen enligt Efsas enhet för bekämpningsmedel saknas toxikologiska uppgifter som gör det möjligt att göra en konsumentriskbedömning av flera nedbrytningsprodukter av glyfosat som är relevanta för genetiskt modifierade glyfosattoleranta grödor(13).

M.  Bedömning av herbicidrester och herbicidnedbrytningsprodukter på genetiskt modifierade växter, samt deras eventuella växelverkan med Bt-proteiner, anses inte omfattas av behörighetsområdet för Efsas GMO-panel, och görs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga samt nedbrytningsprodukternas (”metaboliternas”) sammansättning och därmed toxicitet kan styras av själva den genetiska modifieringen(14).

Bt-proteiner

N.  Flera studier visar att det efter exponering för Bt-proteiner har observerats biverkningar som kan påverka immunsystemet, och att vissa Bt-proteiner kan ha adjuvansegenskaper(15), vilket innebär att de kan öka de allergiframkallande egenskaperna hos andra proteiner som de kommer i kontakt med.

O.  I en reservation som uttryckts av en medlem av Efsas GMO-panel i samband med bedömningen av en annan staplad genetiskt modifierad majs och dess klyvningsprodukter konstaterades att oavsiktliga effekter på immunsystemet visserligen aldrig har identifierats i någon tillämpning där Bt-proteiner uttrycks, men att de inte kunde observeras i de toxikologiska studier som för närvarande rekommenderas och utförs för säkerhetsbedömning av genetiskt modifierade växter vid Efsa, eftersom de inte inkluderar lämpliga tester för detta ändamål(16).

P.  Det går inte att säga att det är säkert för människors och djurs hälsa att konsumera den staplade genetiskt modifierade majsen eller dess klyvningsprodukter.

Q.  En ny studie har visat att en snabb ökning av betning med neonikotinoider i Förenta staterna är förknippad med en ökad plantering av genetiskt modifierad Bt-majs(17). EU har förbjudit utomhusbruk av tre neonikotinoider, inbegripet för betning, på grund av deras inverkan på honungsbin och andra pollinerande insekter(18).

Odemokratisk beslutsprocess

R.  Vid omröstningen den 15 september 2020 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte fick stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna.

S.  Kommissionen erkänner att det är problematiskt att den fortsätter att anta beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, vilket verkligen tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet men har blivit norm för beslut om godkännande för genetiskt modifierade livsmedel och foder.

T.  Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (3 resolutioner). Hittills har parlamentet antagit åtta invändningar under sin nionde valperiod. Inte en enda av dessa genetiskt modifierade organismer godkändes med stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna. Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar fortsätter den att godkänna genetiskt modifierade organismer.

U.  Enligt förordning (EU) nr 182/2011 får kommissionen besluta att inte godkänna en genetiskt modifierad när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén(19). Det behövs ingen lagändring i detta avseende.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionsrätten, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(20), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i en skrivelse av den 11 september 2020 till ledamöterna slutligen erkände behovet av att ta hänsyn till hållbarhet när det gäller beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer(21). Parlamentet uttrycker dock sin stora besvikelse över att kommissionen den 28 september 2020 godkände ytterligare en genetiskt modifierad sojaböna för import(22) trots att parlamentet och en majoritet av medlemsstaterna invände mot det.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt gå vidare med utvecklingen av hållbarhetskriterier, med parlamentets fulla deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om hur denna process kommer att genomföras och inom vilken tidsram.

6.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck åter kommissionen att beakta unionens skyldigheter enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling.

7.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att sluta godkänna genetiskt modifierade organismer, oavsett om de är avsedda för odling eller som livsmedel och foder, när medlemsstaterna inte avger något yttrande i omprövningskommittén, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.

8.  Europaparlamentet upprepar sina uppmaningar till kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor utan att det gjorts en fullständig undersökning av hälsoriskerna förenade med restsubstanserna i varje enskilt fall, vilket kräver en fullständig bedömning av resterna från besprutning av sådana genetiskt modifierade grödor med kompletterande herbicider, en bedömning av herbicidnedbrytningsprodukterna och eventuella kombinatoriska effekter.

9.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter ta med bedömningen av riskerna med användning av kompletterande herbicider och dessas restsubstanser i sin helhet, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras till unionen för att användas som livsmedel och foder.

10.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inte godkänna några klyvningsprodukter av staplade transformationshändelser om de inte har utvärderats noggrant av Efsa på grundval av fullständiga uppgifter som sökanden lämnat.

11.  Europaparlamentet anser i synnerhet att ett godkännande av sorter som det inte har lämnats några säkerhetsuppgifter om och som inte har testats eller ens skapats än strider mot principerna i den allmänna livsmedelslagstiftningen, som anges i förordning (EG) nr 178/2002.

12.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Efsa att vidareutveckla och systematiskt tillämpa metoder som gör det möjligt att identifiera oavsiktliga effekter av staplade transformationshändelser, till exempel i fråga om Bt-toxinernas adjuvansegenskaper.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) Vetenskapligt yttrande från Efsas panel för genetiskt modifierade organismer över bedömningen av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och klyvningsprodukter, för livsmedels- och foderändamål, i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA-GMO-NL-2016-131), EFSA Journal, 2019/17(7), artikelnr 5734, https://doi.org/10.2903/j.efsa.2019.5734.
(4)–––––––– Under sin åttonde valperiod antog parlamentet 36 resolutioner med invändningar mot godkännandet av genetiskt modifierade organismer. Parlamentet har dessutom antagit följande resolutioner under sin nionde valperiod:Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MZHG0JG (SYN-ØØØJG-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0028).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A2704-12 (ACS-GMØØ5-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0029).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 × DAS-40278-9 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda transformationshändelserna MON 89034, 1507, MON 88017, 59122 och DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0030).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull LLCotton25 (ACS-GHØØ1-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0054).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 89788 (MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0055).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och klyvningsprodukterna MON 89034 × NK603 × DAS-40278-9, 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och NK603 × DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0056).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre, fyra eller fem av de enskilda transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604, 1507, 5307 och GA21 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0057).Europaparlamentets resolution av den 14 maj 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2020)0069).
(5) Efsas yttrande, s. 11.
(6) Idem, s. 3.
(7) Medlemsstaternas synpunkter: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2016-00148
(8) Kommentar från Testbiotech om Efsas bedömning av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och klyvningsprodukter, augusti 2019, https://www.testbiotech.org/en/content/testbiotech-comment-efsa-assessment-genetically-engineered-maize-mon87427xmon89034xMIR162xNK603.
(9) Se till exempel Bonny S., ”Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact”, Environmental Management, januari 2016/57(1), s. 31, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738 och Benbrook, C.M., ”Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. - the first sixteen years”, Environmental Sciences Europe 24, 2012/24, https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24 samt Schütte, G., Eckerstorfer, M., Rastelli, V. m.fl., ”Herbicide resistance and biodiversity: agronomic and environmental aspects of genetically modified herbicide-resistant plants”, Environmental Sciences Europe 29, 2017/5, https://link.springer.com/article/10.1186/s12302-016-0100-y.
(10) Efsas yttrande, s. 9.
(11) Den staplade genetiskt modifierade majsen innehåller en EPSPS-förändring.
(12) Efsas bedömning av de befintliga gränsvärdena för glyfosat i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 396/2005 – reviderad version för att ta hänsyn till utelämnade data, EFSA Journal, 2019/17(10), artikelnr 5862, s. 4, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5862.
(13) Efsas slutsatser om expertgranskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glyfosat, EFSA Journal, 2015/13(11), artikelnr 4302, s. 3, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302.
(14) Detta är också fallet för glyfosat, enligt Efsas bedömning av de befintliga gränsvärdena för glyfosatrester i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 396/2005, EFSA Journal, 2018/16(5), artikelnr 5263, s. 12, https://www.efsa.europa.eu/fr/efsajournal/pub/5263.
(15) För en bedömning, se Rubio Infante, N., och Moreno-Fierros, L., ”An overview of the safety and biological effects of Bacillus thuringiensis Cry toxins in mammals”, Journal of Applied Toxicology, maj 2016, 36(5), s. 630, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/jat.3252/full.
(16) Ansökan EFSA-GMO-DE-2010-86 (majsen Bt11 × MIR162 × 1507 × GA21 och tre klyvningsprodukter, oavsett deras ursprung), reservation av Wal, J.M., medlem av Efsas GMO-panel, EFSA Journal, 2018/16(7), artikelnr 5309, s. 34 https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2018.5309.
(17) Douglas, M.R., Tooker, J.F., ”Large-Scale Deployment of Seed Treatments Has Driven Rapid Increase in Use of Neonicotinoid Insecticides and Preemptive Pest Management in U.S. Field Crops”, Environmental Science and Technology, 2015, 49, 8, s. 5088–5097, https://pubs.acs.org/doi/10.1021/es506141g.
(18) Neonikotinoider, https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/approval_active_substances/approval_renewal/neonicotinoids_en
(19) Om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén ”får”, inte ”ska”, kommissionen gå vidare med godkännandet, enligt artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.
(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
(21) https://tillymetz.lu/wp-content/uploads/2020/09/Co-signed-letter-MEP-Metz.pdf
(22) MON 87708 × MON 89788 × A5547-127, https://webgate.ec.europa.eu/dyna/gm_register/gm_register_auth.cfm?pr_id=100


Genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 (SYN-ØØØH2-5)
PDF 188kWORD 57k
Europaparlamentets resolution av den 11 november 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 (SYN-ØØØH2-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D068779/01 – 2020/2838(RSP))
P9_TA(2020)0292B9-0349/2020

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 (SYN-ØØØH2-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D068779/01),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av omröstningen den 15 september 2020 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 28 november 2019, och som offentliggjordes den 20 januari 2020(3),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om invändningar mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Den 8 augusti 2012 lämnade Syngenta Crop Protection AG, via sitt närstående bolag Syngenta Crop Protection NV/SA, in en ansökan till den nationella behöriga myndigheten i Tyskland (ansökan) i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan gällde utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan (Glycine max (L.) Merr.) SYHT0H2. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling.

B.  Den 28 november 2019 antog Efsa ett positivt yttrande om denna ansökan. Det offentliggjordes den 20 januari 2020.

C.  Den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 har utvecklats för att ge tolerans mot glufosinatammonium och mot verksamma ämnen med herbicidverkan såsom mesotrion och andra p-hydroxyfenylpyruvatdioxygenas (HPPD)-inhiberande herbicider(5).

Avsaknad av bedömning av kompletterande herbicidrester

D.  Det har visat sig att odlingen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs(6). Som en följd av detta kan man förvänta sig att grödor av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 kommer att exponeras för både högre och upprepade doser av kompletterande herbicider (glufosinat och HPPD-inhiberande herbicider), vilket kan leda till en högre resthalt i skörden.

E.  Glufosinat klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009(7). Godkännandet av glufosinat för användning i unionen löpte ut den 31 juli 2018(8).

F.  Den HPPD-inhiberande herbiciden mesotrion ”kan anses ha hormonstörande egenskaper”, medan den genotoxiska potentialen hos AMBA, en nedbrytningsprodukt av mesotrion ”inte kunde uteslutas”(9).

G.  I riskbedömningen betraktades endast glufosinat och mesotrion som kompletterande herbicider. HPPD-inhiberande herbicider inbegriper en rad herbicider, däribland isoxaflutol, som därför kan användas i stora mängder i denna genetiskt modifierade sojaböna. Enligt den harmoniserade klassificering och märkning som godkänts av unionen är isoxaflutol mycket giftigt för vattenlevande organismer och misstänks kunna skada det ofödda barnet(10).

H.  Bedömning av herbicidrester och herbicidnedbrytningsprodukter på genetiskt modifierade växter, samt eventuella kombinatoriska effekter (cocktaileffekter), omfattas dock inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer och görs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga samt nedbrytningsprodukternas (”metaboliternas”) sammansättning och därmed toxicitet kan styras av själva den genetiska modifieringen.

I.  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005(11) bör resthalterna på importerade grödor för livsmedel och foder av herbicider som inte är godkända för användning i unionen noga kontrolleras och övervakas.

J.  Enligt det samordnade fleråriga kontrollprogrammet för unionen för 2020, 2021 och 2022 är medlemsstaterna emellertid inte skyldiga att mäta glufosinat på importerad sojaböna(12). Det kan inte uteslutas att den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 eller produkter som framställts av den för livsmedel och foder kommer att överskrida gränsvärdena för högsta tillåtna resthalter, vilka har införts för att skydda konsumenternas hälsa.

K.  Det går därför inte att säga att det är säkert för människors och djurs hälsa att konsumera den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2.

L.  I slutsatserna från ett internationellt forskningsprojekt med titeln Risk Assessment of genetically engineered organisms in the EU and Switzerland (riskbedömning av genetiskt modifierade organismer i EU och Schweiz), som lades fram i januari 2020, konstaterades att unionens riskbedömning av genetiskt modifierade organismer inte hanterar risker för folkhälsan och miljön på ett tillfredsställande sätt, bland annat när det gäller hälsorisker i samband med konsumtion av produkter som härrör från herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter(13).

Synpunkter från medlemsstaternas behöriga myndigheter

M.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter lämnade in synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden(14). I de kritiska synpunkterna påpekas bristen på analys av rester av herbicider i importerna av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 och de potentiella hälsoriskerna för konsumenterna, att den toxikologiska informationen är otillräcklig och att den potentiella risken i samband med konsumtion av livsmedel som framställts av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 därför inte kan utvärderas, att den information som behövs för att dra slutsatser om en hälso- och miljökonsekvensbeskrivning inte är fullständig, och att en detaljerad övervakningsplan bör utarbetas innan godkännande kan ges.

Odemokratisk beslutsprocess

N.  Vid omröstningen den 15 september 2020 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte fick stöd av en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna.

O.  Kommissionen erkänner att det är problematiskt att den fortsätter att anta beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, vilket verkligen tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet men har blivit norm för beslut om godkännande för genetiskt modifierade livsmedel och foder(15).

P.  Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (3 resolutioner). Hittills har parlamentet antagit åtta invändningar under sin nionde valperiod. Det fanns inte en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna till stöd för godkännandet av någon av dessa genetiskt modifierade organismer. Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar fortsätter den att godkänna genetiskt modifierade organismer.

Q.  Enligt förordning (EU) nr 182/2011 får kommissionen besluta att inte godkänna en genetiskt modifierad organism när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén(16). Det behövs ingen lagändring i detta avseende.

Upprätthållande av unionens internationella åtaganden

R.  I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionsrätten och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet. Sådana legitima faktorer bör inbegripa unionens åtaganden enligt FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar och FN:s konvention om biologisk mångfald.

S.  En aktuell rapport från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar att farliga bekämpningsmedel har katastrofala hälsoeffekter, särskilt i utvecklingsländerna(17). Delmål 3.9 för hållbar utveckling syftar till att senast 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark(18).

T.  Efsa konstaterade att den uppskattade användarexponeringen för glufosinat, som klassas som reproduktionstoxiskt, vid ogräsbekämpning i genetiskt modifierad majs överskred den godtagbara användarexponeringen, även när personlig skyddsutrustning användes(19). Risken för ökad användarexponering är särskilt oroande när det gäller herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor, med tanke på de stora mängder herbicider som används.

U.  Avskogning är en starkt bidragande orsak till att den biologiska mångfalden minskar. Utsläpp från markanvändning och förändrad markanvändning, främst på grund av avskogning, är den näst största orsaken till klimatförändringarna efter förbränning av fossila bränslen(20). Parisavtalet och den globala strategiska planen för biologisk mångfald för 2011–2020, som antogs inom ramen för mångfaldskonventionen, och Aichimålen för biologisk mångfald främjar hållbart skogsbruk och insatser för skydd och återställande av skog(21). Mål 15 för hållbar utveckling inbegriper delmålet att stoppa avskogningen senast 2020(22). Skogen spelar en mångfunktionell roll som bidrar till uppnåendet av de flesta av målen för hållbar utveckling(23).

V.  Sojaproduktion är en av de viktigaste faktorerna bakom avskogningen i Amazonas, Cerrado och Gran Chaco i Sydamerika. 97 respektive 100 procent av den soja som odlas i Brasilien och Argentina är genetiskt modifierad soja(24).

W.  Den övervägande delen av genetiskt modifierade sojabönor som är godkända för odling i Brasilien och Argentina är också godkända för import till unionen(25). Den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 är redan godkänd för odling i Argentina(26).

X.  Kommissionens analys visade att soja historiskt sett har varit unionens främsta bidragande orsak till global avskogning och därmed sammanhängande utsläpp, och står för nästan hälften av den konkretiserade avskogningen i all import till unionen(27).

Y.  En färsk sakkunnigbedömd vetenskaplig studie visade att unionen är det område som har det största koldioxidavtrycket i världen förbundet med sojaimport från Brasilien, 13,8% större än Kina, som är den största importören av soja, till följd av en större andel utsläpp från konkretiserad avskogning(28). En annan färsk studie visade att ungefär en femtedel av den soja som exporteras till unionen från Amazonas och Cerrado i Brasilien, främst för djurfoder, kan vara kopplad till olaglig avskogning(29). Skogsbränderna i Amazonas orsakas av omfattande avskogning. I sitt meddelande från 2019 uttryckte kommissionen sin ambition att skydda och återställa världens skogar(30). Det globala skyddet av biologisk mångfald, inklusive skogar, är ett centralt mål i kommissionens nyligen offentliggjorda EU-strategi för biologisk mångfald(31).

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionsrätten, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(32), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i en skrivelse av den 11 september 2020 till ledamöterna slutligen erkände behovet av att ta hänsyn till hållbarhet i samband med beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer(33). Parlamentet uttrycker dock sin djupa besvikelse över att kommissionen den 28 september 2020 godkände ytterligare en genetiskt modifierad sojaböna för import(34) trots att parlamentet och en majoritet av medlemsstaterna invände mot det.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt gå vidare med utvecklingen av hållbarhetskriterier, med parlamentets fulla deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om hur denna process kommer att genomföras och inom vilken tidsram.

6.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck åter kommissionen att beakta unionens skyldigheter enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling.

7.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att sluta godkänna genetiskt modifierade organismer, oavsett om de är avsedda för odling eller som livsmedel och foder, när medlemsstaterna inte avger något yttrande i omprövningskommittén, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.

8.  Europaparlamentet upprepar sina uppmaningar till kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor förrän det har gjorts en fullständig undersökning av hälsoriskerna förenade med restsubstanserna i varje enskilt fall, vilket kräver en fullständig bedömning av resterna från besprutning av sådana genetiskt modifierade grödor med kompletterande herbicider, en bedömning av herbicidnedbrytningsprodukterna och eventuella kombinatoriska effekter.

9.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter till fullo integrera bedömningen av riskerna med användning av kompletterande herbicider och dessas restsubstanser, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras till unionen för att användas som livsmedel och foder.

10.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inte godkänna import, för vare sig livsmedels- eller foderändamål, av någon genetiskt modifierad växt som har gjorts tolerant mot en herbicid som inte är godkänd för användning i unionen.

11.  Europaparlamentet ser positivt på faktumet att den europeiska gröna given, kommissionens flaggskeppsprojekt, har lagts fram som en integrerad del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att målen för hållbar utveckling endast kan uppnås om försörjningskedjorna blir hållbara och synergier skapas mellan olika politikområden(35).

12.  Europaparlamentet upprepar sin bestörtning över att unionens stora beroende av import av djurfoder i form av sojabönor orsakar avskogning i tredjeländer(36).

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om ett lagstiftningsförslag om åtgärder för att minimera utsläppandet på EU-marknaden av produkter som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse, som ska läggas fram senast i juni 2021. Parlamentet uppmanar kommissionen, med tanke på hur brådskande det är att ta itu med avskogningen i Amazonas, Cerrado och Gran Chaco och det faktum att unionens efterfrågan på genetiskt modifierade sojabönor bidrar till avskogningen i denna region, att omedelbart avbryta importen av genetiskt modifierade sojabönor som odlas i Brasilien och Argentina, vid behov med hjälp av artikel 53 i förordning (EG) nr 178/2002, till dess att effektiva rättsligt bindande mekanismer har införts för att förhindra att produkter som är kopplade till avskogning och därtill knutna människorättskränkningar släpps ut på unionsmarknaden.

14.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på genomförandet av en europeisk strategi för produktion och försörjning av vegetabiliskt protein(37), vilket skulle göra det möjligt för unionen att bli mindre beroende av import av genetiskt modifierade sojabönor och att skapa kortare livsmedelskedjor och regionala marknader.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) Vetenskapligt yttrande från Efsas panel för genetiskt modifierade organismer över bedömning av användningen av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 som livsmedel och foder, samt import och bearbetning i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA-GMO-DE-2012-111), EFSA Journal, vol. 18(2020):1, artikelnr 5946, https://doi.org/10.2903/j.efsa.2020.5946
(4)–––––––– Under sin åttonde valperiod antog parlamentet 36 resolutioner med invändningar mot godkännandet av genetiskt modifierade organismer. Parlamentet har dessutom antagit följande resolutioner under sin nionde valperiod:Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MZHG0JG (SYN-ØØØJG-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0028).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A2704-12 (ACS-GMØØ5-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0029).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 × DAS-40278-9 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda transformationshändelserna MON 89034, 1507, MON 88017, 59122 och DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0030).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull LLCotton25 (ACS-GHØØ1-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0054).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 89788 (MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0055).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och klyvningsprodukterna MON 89034 × NK603 × DAS-40278-9, 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och NK603 × DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0056).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre, fyra eller fem av de enskilda transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604, 1507, 5307 och GA21 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0057).Europaparlamentets resolution av den 14 maj 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2020)0069).
(5) Efsas yttrande, s. 1.
(6) Se till exempel Bonny S., Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact”, Environmental Management, januari 2016, vol. 57(1), s. 31-48, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738 och Benbrook, C.M., ”Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. - the first sixteen years”, Environmental Sciences Europe 24, vol. 24, 2012, https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24, och Schütte, G., Eckerstorfer, M., Rastelli, V. m.fl., ”Herbicide resistance and biodiversity: agronomic and environmental aspects of genetically modified herbicide-resistant plants”, Environmental Sciences Europe 29, vol. 5, 2017, https://link.springer.com/article/10.1186/s12302-016-0100-y
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).
(8) https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/public/?event=activesubstance.detail&language=EN&selectedID=1436
(9) Efsas slutsatser om expertgranskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet mesotrion. EFSA Journal, vol.14(2016):3, artikelnr 4419, s. 3, https://doi.org/10.2903/j.efsa.2016.4419
(10) https://echa.europa.eu/substance-information/-/substanceinfo/100.114.433
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).
(12) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/533 av den 28 mars 2019 om ett samordnat flerårigt kontrollprogram för unionen för 2020, 2021 och 2022 för att säkerställa att gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester följs och för att bedöma konsumenternas exponering för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung (EUT L 88, 29.3.2019, s. 28).
(13) https://www.testbiotech.org/en/content/research-project-rages
(14) Medlemsstaternas synpunkter om den genetiskt modiferade sojabönan SYHT0H2 finns tillgängliga i Efsas förteckning över frågor: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2012-00753
(15) Se t.ex. motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier och motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011.
(16) Om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén ”får”, inte ”ska”, kommissionen gå vidare med godkännandet, enligt artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.
(17) https://www.ohchr.org/EN/Issues/Environment/ToxicWastes/Pages/Pesticidesrighttofood.aspx
(18) https://www.un.org/sustainabledevelopment/health/
(19) Efsas slutsats om expertgranskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glufosinat, EFSA Journal, vol. 27(2005):1–81, s. 3, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.2903/j.efsa.2005.27r.
(20) Kommissionens meddelande av den 23 juli 2019 Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar, COM(2019)0352, s.1.
(21) Idem, s. 2.
(22) Se delmål 15.2: https://www.un.org/sustainabledevelopment/biodiversity/
(23) Kommissionens meddelande av den 23 juli 2019 Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar, COM(2019)0352, s.2.
(24) International Service for the Acquisition of Agri-biotech Applications, Global status of commercialized biotech/GM crops in 2017: Biotech Crop Adoption Surges as Economic Benefits Accumulate in 22 Years, ISAAA Brief nr. 53 (2017), s. 16 och 21, http://www.isaaa.org/resources/publications/briefs/53/download/isaaa-brief-53-2017.pdf
(25) Genom en dubbelkontroll av två databaser i oktober 2020 (Gemenskapsregistret över genetisk modifierade livsmedel och foder (https://webgate.ec.europa.eu/dyna/gm_register/index_en.cfm) och databasen för GMO-godkännanden vid ISAAA (http://www.isaaa.org/gmapprovaldatabase/)) är det möjligt att räkna ut hur många grödor av genetiskt modifierade sojabönor som är godkända för odling i Brasilien och Argentina också är godkända för import till unionen. Brasilien: Av de 17 genetiskt modifierade sojabönor som är godkända för odling är för närvarande 12 godkända för import till unionen, medan tillstånd för import ännu inte har beviljats för tre av de genetiskt modifierade sojabönorna. Argentina: Av de totalt 15 genetiskt modifierade sojabönor som är godkända för odling är för närvarande 10 godkända för import till unionen, medan tillstånd för import ännu inte har beviljats för tre av de genetiskt modifierade sojabönorna.
(26) http://www.isaaa.org/gmapprovaldatabase/event/default.asp?EventID=358&Event=SYHT0H2
(27) Kommissionens tekniska rapport - 2013 - 063 The impact of EU consumption on deforestation: Comprehensive analysis of the impact of EU consumption on deforestation, studie finansierad av Europeiska kommissionen, GD Miljö, och genomförd av VITO, IIASA, HIVA och IUCN NL, http://ec.europa.eu/environment/forests/pdf/1.%20Report%20analysis%20of%20impact.pdf, s. 23–24: Mellan 1990 och 2008 importerade unionen vegetabiliska och animaliska produkter som stod för en avskogning på 90 000 km². Vegetabiliska produkter stod för 74 000 km² (82 %) av detta, varav oljegrödor låg bakom den största andelen (52 000 km²). Sojabönor och sojakraftfoder stod för 82 procent av denna andel (42 600 km²), vilket motsvarar 47 procent av unionens totala import av konkretiserad avskogning.
(28) Escobar, N., Tizado, E.J., zu Ermgassen, E.K.,Löfgren, P., Börner, J., & Godar, J. Spatially-explicit footprints of agricultural commodities:Mapping carbon emissions embodied in Brazil’s soy exports. Global Environmental Change, volym 62, maj 2020, 102067. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959378019308623
(29) Rajão, R., Soares-Filho, B., Nunes, F., Börner, J., Machado, L., Assis, D., Oliveira, A., Pinto, L., Ribeiro, V., Rausch, L., Gibbs, H., Figueira, D., The rotten apples of Brazil’s agribusiness, Science 17 juli 2020, volym 369, utgåva 6501, s. 246-248, https://science.sciencemag.org/content/369/6501/246.
(30) Europeiska kommissionens meddelande Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52019DC0352&from=SV
(31) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv, maj 2020 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52020DC0380
(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
(33) https://tillymetz.lu/wp-content/uploads/2020/09/Co-signed-letter-MEP-Metz.pdf.
(34) https://webgate.ec.europa.eu/dyna/gm_register/gm_register_auth.cfm?pr_id=100
(35) Europaparlamentets resolution av den 11 september 2018 om transparent och ansvarsfull förvaltning av naturresurser i utvecklingsländer: skogarna (EUT C 433, 23.12.2019, s. 50), punkt 67.
(36) Idem.
(37) Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (Antagna texter, P9_TA(2020)0005), punkt 64.


Genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 87460 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 87460, MON 89034, MIR162 och NK603
PDF 174kWORD 53k
Europaparlamentets resolution av den 11 november 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 87460 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 87460, MON 89034, MIR162 och NK603 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D068778/01 – 2020/2837(RSP))
P9_TA(2020)0293B9-0347/2020

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 87460 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 87460, MON 89034, MIR162 och NK603 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D068778/01),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av omröstningen den 15 september 2020 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 3 juli 2019, och som offentliggjordes den 8 augusti 2019(3),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om invändningar mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Den 28 oktober 2016 lämnade Monsanto Europe S.A./N.V., för företaget Monsanto, Förenta staterna, in en ansökan till den nationella behöriga myndigheten i Nederländerna (ansökan), i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, om tillstånd att släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 87460 × MON 89034 × MIR162 × NK603 på marknaden (den staplade genetiskt modifierade majsen).

B.  Ansökan gäller även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den staplade genetiskt modifierade majsen för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling.

C.  Dessutom gäller ansökan utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av 25 klyvningsprodukter av de transformationshändelser som utgör den staplade genetiskt modifierade majsen.

D.  11 klyvningsprodukter av den staplade genetiskt modifierade majsen har redan godkänts. Utkastet till kommissionens genomförandebeslut omfattar de resterande 14 klyvningsprodukterna.

E.  Den staplade genetiskt modifierade majsen härrör från en korsning av fem genetiskt modifierade transformationshändelser för majs (MON 87427, MON 87460, MON 89034, MIR162 och NK603), ger trefaldig tolerans mot herbicider som innehåller glyfosat och producerar tre insektsdödande proteiner (Cry1A.105, Cry2Ab2 och Vip3Aa20, så kallade Bt- eller Cry-proteiner) som är giftiga för vissa fjärilslarver(5).

F.  Dessutom uttrycker den staplade genetiskt modifierade majsen en Bacillus subtilis‑modifierad CspB-gen som syftar till att begränsa den minskning av avkastningen som orsakas av torkstress. NptII-genen, som ger resistens mot antibiotika av typerna kanamycin och neomycin, användes som selektionsmarkör i den genetiska modifieringsprocessen(6).

G.  Den 3 juli 2019 antog Efsa ett positivt yttrande om denna ansökan. Det offentliggjordes den 8 augusti 2019.

H.  Förordning (EG) nr 1829/2003 anger att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionsrätten och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

Medlemsstaternas synpunkter och avsaknad av försöksdata om klyvningsprodukter

I.  Medlemsstaterna lämnade in många kritiska synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden(7). Bland annat framfördes kritiska synpunkter om att potentiell växelverkan med miljöförhållanden, som kan påverka innehållet i transgena proteiner i växten, inte beaktas, att olösta frågor kvarstår om säkerhet och möjlig toxicitet, att bedömningen bortser från herbicidrester och metaboliter från glyfosat samt att användningen av den antibiotikaresistenta genen NPTII väcker farhågor.

J.  Inga försöksdata tillhandahölls av sökanden för de 14 i dagsläget icke godkända klyvningsprodukterna av den staplade genetiskt modifierade majsen(8).

Avsaknad av bedömning av herbicidrester och nedbrytningsprodukter

K.  Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av ”kompletterande” herbicider, till stor del på grund av uppkomsten av herbicidtolerant ogräs(9). Till följd av detta måste man räkna med att den staplade genetiskt modifierade majsen kommer att utsättas för både högre och upprepade doser av glyfosat, och att det således kan finnas högre resthalter i skörden. Den staplade genetiskt modifierade majsen uttrycker tre glyfosattoleranta proteiner, vilket gör den ännu mer tolerant mot högre doser och upprepad besprutning.

L.  Frågetecken kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten kom i mars 2017 fram till att det inte var motiverat med någon klassificering. Däremot meddelade 2015 Världshälsoorganisationens särskilda cancerorgan, Internationella centret för cancerforskning, att de klassade glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor.

M.  I sitt vetenskapliga yttrande av den 3 juli 2019 anger Efsas panel för genetiskt modifierade organismer (Efsas GMO-panel) att bedömningen av herbicidrester som är relevanta för denna ansökan har undersökts av Efsas enhet för bekämpningsmedel(10). Enligt ett yttrande från Efsas enhet för bekämpningsmedel är emellertid uppgifterna om resthalter av glyfosat på genetiskt modifierade majssorter med EPSPS-förändringar(11) otillräckliga för att härleda gränsvärden för resthalter och värden för riskbedömning(12).

N.  Enligt Efsas enhet för bekämpningsmedel saknas toxikologiska uppgifter som gör det möjligt att göra en konsumentriskbedömning av flera nedbrytningsprodukter av glyfosat som är relevanta för genetiskt modifierade glyfosattoleranta grödor(13).

O.  Bedömning av herbicidrester och herbicidnedbrytningsprodukter på genetiskt modifierade växter, samt deras eventuella växelverkan med Bt-proteiner, anses inte omfattas av behörighetsområdet för Efsas GMO-panel, och görs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga samt nedbrytningsprodukternas sammansättning och därmed toxicitet kan styras av själva den genetiska modifieringen(14).

P.  Det går därför inte att dra slutsatsen att det är säkert för människors och djurs hälsa att konsumera den staplade genetiskt modifierade majsen eller dess klyvningsprodukter.

Bt-proteiner

Q.  Flera studier visar att det efter exponering för Bt-proteiner har observerats biverkningar som kan påverka immunsystemet, och att vissa Bt-proteiner kan ha adjuvansegenskaper(15), vilket innebär att de kan öka de allergiframkallande egenskaperna hos andra proteiner som de kommer i kontakt med.

R.  I en reservation som uttryckts av en medlem av Efsas GMO-panel i samband med bedömningen av en annan staplad genetiskt modifierad majs och dess klyvningsprodukter konstaterades att oavsiktliga effekter på immunsystemet visserligen aldrig har identifierats i någon tillämpning där Bt-proteiner uttrycks, men att de inte kunde observeras i de toxikologiska studier som för närvarande rekommenderas och utförs för säkerhetsbedömning av genetiskt modifierade växter vid Efsa, eftersom de inte inkluderar lämpliga tester för detta ändamål(16).

S.  En ny studie har visat att en snabb ökning av betning med neonikotinoider i Förenta staterna sammanfaller med en ökad plantering av genetiskt modifierad Bt‑majs(17). EU har förbjudit utomhusbruk av tre neonikotinoider, inbegripet för betning, på grund av deras inverkan på honungsbin och andra pollinerande insekter(18).

Införande av gener för antibiotikaresistens som markörer

T.  Den staplade genetiskt modifierade majsen producerar proteinet NPTII som ger resistens mot en rad antibiotika, bland annat neomycin och kanamycin, som av WHO klassificeras som ”kritiskt viktiga inom human- och veterinärmedicin”(19). NPTII användes som markör för att underlätta urvalet av transformerade celler.

U.  I artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG(20) föreskrivs det att genetiskt modifierade organismer som innehåller gener som är resistenta mot antibiotika som används för medicinsk eller veterinärmedicinsk behandling särskilt beaktas när en miljöriskbedömning utförs, med det övergripande syftet att fastställa och gradvis ta bort markörer för antibiotikaresistens i genetiskt modifierade organismer som kan ha negativa effekter på människors hälsa eller på miljön.

V.  I skäl 17 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013(21) anges att det ”[n]umera är [...] möjligt att utveckla genetiskt modifierade organismer utan att använda gener för antibiotikaresistens som markörgener” och att sökanden därför ”bör [...] ha som mål att utveckla genetiskt modifierade organismer utan att använda gener för antibiotikaresistens som markörgener”.

W.  Österrike har formellt invänt mot utsläppande på marknaden av den staplade genetiskt modifierade majsen på grund av införandet av NPTII, som enligt Österrike kan underlätta spridningen av antimikrobiell resistens i jord- och tarmbakterier, och att landet med beaktande av den nuvarande antibiotikaresistenskrisen inte kan stödja en avsiktlig påfyllning av den miljömässiga antibiotikaresistenta genpoolen med den här produkten. Österrike säger vidare att sökanden bryter mot kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 i fråga om ”[i]nförande av markörgener och andra nukleinsyrasekvenser som inte är nödvändiga för att uppnå den önskade egenskapen” och mot direktiv 2001/18/EG om utfasning av antibiotikaresistenta gener(22) genom att inte ta bort denna resistensgen från den kommersialiserade produkten, trots att detta är tekniskt möjligt.

Egenskap som medför större tålighet mot torka

X.  Den staplade genetiskt modifierade majsen uttrycker en Bacillus subtilis-modifierad CspB-gen som syftar till att begränsa den minskning av avkastningen som orsakas av torkstress. Inga fältstudier har emellertid gjorts av den genetiskt modifierade staplade majsen vid torka. Stressförhållanden såsom torka påverkar emellertid sannolikt växternas sammansättning och sådana biologiska egenskaper som är avgörande för bedömningen av livsmedels- och fodersäkerhet.

Odemokratisk beslutsprocess

Y.  Vid omröstningen den 15 september 2020 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte fick stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna.

Z.  Kommissionen erkänner att det är problematiskt att den fortsätter att anta beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, något som verkligen tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet men som har blivit norm för beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder.

AA.  Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (3 resolutioner). Hittills har parlamentet antagit åtta invändningar under sin nionde valperiod. Det fanns inte stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna för att godkänna någon av dessa genetiskt modifierade organismer. Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar fortsätter kommissionen att godkänna genetiskt modifierade organismer.

AB.  Enligt förordning (EU) nr 182/2011 får kommissionen besluta att inte godkänna en genetiskt modifierad när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén(23). Det behövs ingen lagändring i detta avseende.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionsrätten, eftersom det inte är förenligt med syftet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(24), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i en skrivelse av den 11 september 2020 till ledamöterna slutligen erkände behovet av att ta hänsyn till hållbarhet i samband med beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer(25). Parlamentet uttrycker dock sin stora besvikelse över att kommissionen den 28 september 2020 godkände ytterligare en genetiskt modifierad sojaböna för import(26) trots att parlamentet invände mot det och en majoritet av medlemsstaterna röstade emot.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt gå vidare med utvecklingen av hållbarhetskriterier, med parlamentets fulla deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om hur denna process kommer att genomföras och inom vilken tidsram.

6.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck åter kommissionen att beakta unionens skyldigheter enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling.

7.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att sluta godkänna genetiskt modifierade organismer, oavsett om de är avsedda för odling eller som livsmedel och foder, när medlemsstaterna inte avger något yttrande i omprövningskommittén, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.

8.  Europaparlamentet upprepar sina uppmaningar till kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor förrän det har gjorts en fullständig undersökning av hälsoriskerna förenade med restsubstanserna i varje enskilt fall, vilket kräver en fullständig bedömning av resterna från besprutning av sådana genetiskt modifierade grödor med kompletterande herbicider, en bedömning av herbicidnedbrytningsprodukterna och eventuella kombinatoriska effekter.

9.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter till fullo integrera bedömningen av riskerna med användning av kompletterande herbicider och dessas restsubstanser, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras till unionen för att användas som livsmedel och foder.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några klyvningsprodukter av staplade transformationshändelser om de inte har utvärderats noggrant av Efsa på grundval av fullständiga uppgifter från sökanden.

11.  Europaparlamentet anser i synnerhet att ett godkännande av genetiskt modifierade växtvarianter som det inte har lämnats några säkerhetsuppgifter om och som inte har testats eller ens skapats än strider mot principerna i den allmänna livsmedelslagstiftningen, som anges i förordning (EG) nr 178/2002.

12.  Europaparlamentet uppmanar Efsa att vidareutveckla och systematiskt tillämpa metoder som gör det möjligt att identifiera oavsiktliga effekter av staplade transformationshändelser, till exempel i fråga om Bt-toxinernas adjuvansegenskaper.

13.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inte godkänna utsläppande på marknaden av några genetiskt modifierade växter som innehåller gener för antimikrobiell resistens. Parlamentet konstaterar att ett godkännande skulle strida mot artikel 4.2 i direktiv 2001/18/EG, som fastställer att genetiskt modifierade organismer som innehåller gener för antibiotikaresistens och som kan ha negativa effekter på människors hälsa eller på miljön ska tas bort gradvis.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) Vetenskapligt yttrande från Efsas panel för genetiskt modifierade organismer över bedömningen av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 87460 × MON 89034× MIR162 × NK603 och klyvningsprodukter, för livsmedels- och foderändamål, i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA-GMO-NL-2016-134), EFSA Journal, 2019/17(8), artikelnr 5774, https://doi.org/10.2903/j.efsa.2019.5774.
(4)–––––––– Under sin åttonde valperiod antog parlamentet 36 resolutioner med invändningar mot godkännandet av genetiskt modifierade organismer. Parlamentet har dessutom antagit följande resolutioner under sin nionde valperiod:Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MZHG0JG (SYN-ØØØJG-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0028).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A2704-12 (ACS-GMØØ5-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0029).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 × DAS-40278-9 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda transformationshändelserna MON 89034, 1507, MON 88017, 59122 och DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0030).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull LLCotton25 (ACS-GHØØ1-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0054).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 89788 (MON‑89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0055).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och klyvningsprodukterna MON 89034 × NK603 × DAS-40278-9, 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och NK603 × DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0056).Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre, fyra eller fem av de enskilda transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604, 1507, 5307 och GA21 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0057).Europaparlamentets resolution av den 14 maj 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2020)0069).
(5) Efsas yttrande, s. 12.
(6) Efsas yttrande, s. 12.
(7) Medlemsstaternas synpunkter: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2016-00686.
(8) Efsas yttrande, s. 4.
(9) Se till exempel Bonny S., ”Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact”, Environmental Management, januari 2016/57(1), s. 31, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738 och Benbrook, C.M., ”Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. - the first sixteen years”, Environmental Sciences Europe 24, 2012/24, https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24, och Schütte, G., Eckerstorfer, M., Rastelli, V. m.fl., ”Herbicide resistance and biodiversity: agronomic and environmental aspects of genetically modified herbicide-resistant plants”, Environmental Sciences Europe 29, 2017/5. https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/s12302-016-0100-y.
(10) Efsas yttrande, s. 9.
(11) Den staplade genetiskt modifierade majsen innehåller en EPSPS-förändring.
(12) Efsas bedömning av de befintliga gränsvärdena för glyfosat i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 396/2005 – reviderad version för att ta hänsyn till utelämnade data. EFSA Journal 2019/17(10), artikelnr 5862, s. 4 https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.2903/j.efsa.2019.5862.
(13) Efsas slutsatser om expertgranskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glyfosat, EFSA Journal 2015/ 13(11), artikelnr 4302, s. 3, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302.
(14) Detta är också fallet för glyfosat, enligt Efsas bedömning av de befintliga gränsvärdena för glyfosatrester i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 396/2005, EFSA Journal, 2018/16(5), artikelnr 5263, s. 12, https://www.efsa.europa.eu/fr/efsajournal/pub/5263.
(15) För en bedömning, se Rubio Infante, N., och Moreno-Fierros, L., ”An overview of the safety and biological effects of Bacillus thuringiensis Cry toxins in mammals”, Journal of Applied Toxicology, maj 2016/36(5), s. 630, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/jat.3252/full.
(16) Ansökan EFSA-GMO-DE-2010-86 (majsen Bt11 × MIR162 × 1507 × GA21 och tre klyvningsprodukter, oavsett deras ursprung), reservation av Wal, J.M., medlem av Efsas GMO-panel, maj 2018, EFSA Journal, 2018/16(7), artikelnr 5309, s. 34 https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2018.5309.
(17) Douglas, M.R., Tooker, J.F., ”Large-Scale Deployment of Seed Treatments Has Driven Rapid Increase in Use of Neonicotinoid Insecticides and Preemptive Pest Management in U.S. Field Crops”, Environmental Science and Technology, 2015/49(8), artikelnr 5088, https://pubs.acs.org/doi/10.1021/es506141g.
(18) Neonikotinoider, https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/approval_active_substances/approval_renewal/neonicotinoids_en
(19) http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/255027/9789241512220-eng.pdf;jsessionid=11933F77EEEE4D6E7BD574889996C4E6?sequence=1, s. 21.
(20) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).
(21) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 av den 3 april 2013 om ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 och om ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 641/2004 och (EG) nr 1981/2006 (EUT L 157, 8.6.2013, s. 1).
(22) Sammanfattande rapport från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder Sektion genetiskt modifierade livsmedel och foder, den 15 september 2020, https://ec.europa.eu/food/sites/food/files/plant/docs/sc_modif-genet_20200915_sum.pdf
(23) Om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén ”får”, inte ”ska”, kommissionen gå vidare med godkännandet, enligt artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.
(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
(25) https://tillymetz.lu/wp-content/uploads/2020/09/Co-signed-letter-MEP-Metz.pdf.
(26) MON 87708 × MON 89788 × A5547-127, https://webgate.ec.europa.eu/dyna/gm_register/gm_register_auth.cfm?pr_id=100.


Partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Republiken Senegal: genomförande av avtalet, protokoll ***
PDF 112kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 november 2020 om utkastet till rådets beslut om ingående av protokollet om genomförande av avtalet om partnerskap för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Senegal (13484/2019 – C9-0178/2019 – 2019/0226(NLE))
P9_TA(2020)0294A9-0180/2020

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (13484/2019),

–  med beaktande av protokollet om genomförande av avtalet om partnerskap för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Senegal (13483/2019),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43 samt artikel 218.6 andra stycket a led v och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C9-0178/2019),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 11 november 2020(1) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 105.1 och 105.4 samt artikel 114.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från budgetutskottet och utskottet för utveckling ,

–  med beaktande av rekommendationen från fiskeriutskottet (A9-0180/2020).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Senegal.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0295.


Partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Senegal: genomförande av avtalet, protokoll (resolution)
PDF 132kWORD 49k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 11 november 2020 om utkastet till rådets beslut om ingående av protokollet om genomförande av avtalet om partnerskap för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Senegal (13484/2019 – C9-0178/2019 – 2019/0226M(NLE))
P9_TA(2020)0295A9-0182/2020

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (13484/2019),

–  med beaktande av avtalet om partnerskap för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Senegal som trädde i kraft den 20 november 2014,

–  med beaktande av den retrospektiva och framåtblickande bedömningen av protokollet till avtalet om partnerskap för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Senegal,

–  med beaktande av protokollet om tillämpning av avtalet om partnerskap för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Senegal (13483/2019),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43.2 samt artikel 218.6 andra stycket a led v och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-föredraget) (C9-0178/2019),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 11 november 2020(1) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 31.4 i den gemensamma fiskeripolitiken(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om gemensamma regler för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens externa dimension, inbegripet fiskeavtalen(3),

–  med beaktande av Senegals nationella strategiplan (2019–2023),

–  med beaktande av Senegals nationella strategi för främjande av gröna arbetstillfällen (2015–2020),

–  med beaktande av det ökande antalet asiatiska fartyg som är verksamma i senegalesiska vatten,

–  med beaktande av artikel 105.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A9-0182/2020), och av följande skäl:

A.  Avtalet om partnerskap för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Senegal trädde i kraft den 20 november 2014. Det innevarande protokollet om tillämpning av avtalet löpte ut den 19 november 2019 och ett nytt protokoll paraferades den 19 juli 2019.

B.  Enligt slutsatserna i den framåtblickande bedömningen av det senaste protokollet (2014–2019) uppfyllde protokollet på det stora hela det uppställda målet att bidra till ett hållbart resursutnyttjande i Senegals fiskezon, och det rekommenderas i bedömningen att ett nytt protokoll ska ingås för att tillgodose båda parters intressen.

C.  Det senaste protokollet har varit tillräckligt effektivt i fråga om tonfisk, men däremot har EU:s fartyg inte utnyttjat alla fiskemöjligheter för bottenlevande djuphavsarter. Fångsterna av svart kummel i senegalesiska fiskevatten står för mindre än 10 procent av EU:s fångster i denna delregion.

D.  Utvecklingen av det demersala djuphavsfisket efter svart kummel, liksom de ytterligare fångsterna av svart kummel i Senegals fiskezon och i grannländernas fiskezoner har bidragit till att öka trycket från fisket på dessa bestånd.

E.  EU:s fiskefartyg fiskar bara i fiskezoner på öppet hav, vilket minimerar kontakterna med Senegals småskaliga fiskeflotta, vars överlevnad därmed inte äventyras.

F.  Det nya protokollet omfattar en period på fem år och föreskriver fiskemöjligheter för EU:s fartyg (28 notfartyg för tonfisk med frysanläggning, tio spöfiskefartyg, fem långrevsfartyg och två trålare) för en referensmängd på 10 000 ton tonfisk per år och en tillåten fångstmängd på 1 750 ton svart kummel per år.

G.  Den ekonomiska ersättningen uppgår till 3 050 750 euro per år och är uppdelad på följande sätt: ett årligt belopp på 800 000 euro för tillträde till resurserna, 900 000 euro per år för genomförandet av sektorspolitiken och 1 350 750 euro per år för det uppskattade beloppet för de avgifter som ska betalas av fartygsägarna.

H.  Det nya protokollet erbjuder fiskemöjligheter för unionsfartyg i Senegals vatten, på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden och med iakttagande av rekommendationerna från Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat).

I.  Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken innehåller ett kapitel om den externa dimensionen vars syfte är att främja principerna om hållbart fiske. Bilaterala avtal erbjuder en stabil rättslig, ekonomisk och miljömässig ram för EU-flottans tillträde till tredjeländers vatten och föreskriver sektorsinriktat stöd för att stärka den lokala administrativa kapaciteten och förbättra normerna för en hållbar fiskeriförvaltning i partnerlandet.

J.  Enligt den gemensamma fiskeripolitiken ska EU:s flotta endast fiska överskottet av tillåtna fångster, i överenskommelse med artikel 62 i FN:s havsrättskonvention från 1982.

K.  Senegal har ratificerat merparten av de internationella instrumenten om fiskeriförvaltning och är en samarbetande part till relevanta regionala fiskeriförvaltningsorgan avseende det fiske som bedrivs av senegalesiska fartyg.

L.  Det nya protokollet till avtalet om partnerskap för hållbart fiske med Senegal är en del av EU:s yttre åtgärder gentemot AVS-länderna (stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet), och särskild hänsyn har tagits till unionens mål vad gäller respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter.

M.  EU:s åtaganden för internationella avtal, i synnerhet FN:s mål för hållbar utveckling (särskilt mål 14), måste också stödjas genom detta avtal, och samtliga EU-insatser, såsom detta partnerskapsavtal om hållbart fiske, måste bidra till dessa mål.

N.  EU och Senegal samarbetar inom ramen för Cotonouavtalet, och insatserna för ekonomiskt stöd i fiskerifrågor genomförs genom Pescao-programmet, som är inriktat på att förbättra förvaltningen inom fiskerisektorn och kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske), med en budget på 15 miljoner euro för perioden 2018–2024.

O.  IUU-fisket utarmar inte bara naturresursbasen och sänker den naturliga produktiviteten, utan det inverkar också negativt på yrkesfiskarnas möjlighet att försörja sig och på statsinkomsterna.

P.  Europaparlamentet måste omedelbart få ta del av all information, i alla skeden, om de förfaranden som avser protokollet eller dess förnyelse.

Q.  Små pelagiska bestånd är gemensamma för flera till varandra angränsande länder i nordvästra Afrika som EU har fiskepartnerskapsavtal med som ger tillträde till dessa bestånd. Kommissionen bör uppmuntra de senegalesiska myndigheterna att inleda samråd med grannländerna om gemensamma bindande förvaltningsregler som grundar sig på vetenskapliga utlåtanden för att säkerställa ett hållbart fiske, särskilt för de små pelagiska bestånden, även om avtalet mellan EU och Senegal inte beviljar tillträde.

R.  De strategiska målen i Senegals nationella strategiplan 2019–2023) omfattar hållbar förvaltning och ett mer produktivt fiskeri och en övergripande ökning vad gäller marknadstillträde och konkurrenskraft för fiskerinäringen.

S.  Fiskerisektorn sysselsätter över 600 000 senegaleser, vilket motsvarar omkring 17 procent av den aktiva befolkningen.

1.  Europaparlamentet bekräftar att protokollet gör det möjligt att fortsätta det nära samarbetet mellan EU och Senegal för att garantera ett ansvarsfullt nyttjande av fiskeresurserna i Senegals fiskevatten och stödja landets insatser för att utveckla den hållbara resursförvaltningen och skydda den marina biologiska mångfalden.

2.  Europaparlamentet stöder EU:s strategi för att upprätthålla ett nät av avtal i regionen, i syfte att komplettera de åtgärder för att främja beståndens hållbarhet som vidtas inom de regionala fiskeriorganisationerna.

3.  Europaparlamentet noterar att fångstvolymen för svart kummel sänks (från 2 000 ton till 1 750 ton) och att den ekonomiska ersättningen för sektorstöd (150 000 euro) liksom det uppskattade beloppet för de avgifter som ska betalas av fartygsägarna höjs i det nya protokollet, vilket är i linje med slutsatserna i bedömningsrapporten.

4.  Europaparlamentet konstaterar att det skett en minskning av fiskemöjligheterna för djuphavstrålare (svart kummel) för att minska dödligheten, vilket är i linje med det vetenskapliga utlåtandet från Fiskerikommittén för östra Centralatlanten (Cecaf).

5.  Europaparlamentet välkomnar att protokollet beaktar känsliga arter som fångas som bifångster. Parlamentet betonar att åtgärderna för att skydda det marina ekosystemet måste stärkas ytterligare, och betonar den viktiga roll som utbildade vetenskapliga observatörer spelar för övervakningen av bifångster.

6.  Europaparlamentet betonar att avtalet innehåller ett kapitel om vetenskapligt samarbete i syfte att säkerställa bättre övervakning av tillståndet för de marina biologiska resurserna i senegalesiska vatten. Parlamentet noterar svårigheterna att utöva vetenskaplig kontroll över nyttjandet av bottenlevande djuphavsarter, och framhåller att utvärderingen även måste beakta trycket från fiskeflottor tillhörande tredjeländer som fiskar i andra kuststaters fiskevatten (Mauretanien, Marocko, Guinea-Bissau och Gambia), med tanke på att de fiskemöjligheter som är tillgängliga för EU:s fartyg i senegalesiska fiskevatten är relativt begränsade.

7.  Europaparlamentet anser att tillträde till överskotten i Senegals fiskevatten endast kan garanteras om man känner till den sammanlagda fiskeansträngningen – inbegripet senegalesiska och tredjeländers flottor – och uppmanar kommissionen att se till att kapitlet om transparens tillämpas inom ramen för det innevarande protokollet, liksom i samband med förhandlingarna inom de behöriga regionala fiskeriorganisationerna.

8.  Europaparlamentet noterar möjligheten att se över fiskemöjligheterna och tillåta experimentellt fiske i de senegalesiska fiskezonerna. Parlamentet välkomnar villkoren i protokollet beträffande hållbarhet och efterlevnad av vetenskapliga rekommendationer, och uppmanar kommissionen att hålla parlamentet informerat om sådana ändringar skulle godkännas av den gemensamma kommittén. Parlamentet välkomnar att fångstövervakning har inkluderats genom det elektroniska anmälningssystemet, och uppmanar kommissionen att se till att systemet blir färdigt att tas i bruk så snart som möjligt.

9.  Europaparlamentet välkomnar att det har antagits nya tekniska åtgärder för att minska oavsiktliga fångster av skyddade arter (sjöfåglar, sköldpaddor, hajar och marina däggdjur), och uppmanar eftertryckligen kommissionen att övervaka antagandet av de nödvändiga åtgärderna för att förbättra fiskeredskapens selektivitet i linje med de vetenskapliga rekommendationerna och de regionala fiskeriorganisationernas bestämmelser.

10.  Europaparlamentet understryker att avtalet inrättar en rättslig ram för samarbete beträffande övervakning och bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske), och välkomnar att Senegal 2017 ratificerade FAO:s avtal om hamnstatsåtgärder, vilket var ett viktigt steg med tanke på hur betydelsefull Dakars hamn är för landningen av fiskeriprodukter som fångats i olika områden i delregionen av fartyg som för olika tredjeländers flagg.

11.  Europaparlamentet förordar att senegalesiskt manskap mönstrar på EU:s fartyg, och betonar de goda resultat som uppnåddes i samband med genomförandet av det föregående protokollet. Parlamentet välkomnar att Senegal har ratificerat ILO:s konvention nr 188 om arbete ombord på fiskefartyg och uppmanar de senegalesiska myndigheterna att genomföra konventionens bestämmelser. Kommissionen uppmanas att vid mötena i den gemensamma kommittén regelbundet utvärdera hur den tillämpas i praktiken, i synnerhet beträffande arbetsförhållanden och löner, två faktorer som det även hänvisas till i protokollet.

12.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna kan spela en viktig roll för och delta aktivt i kapacitetsuppbyggnads- och utbildningsinsatserna, i avsikt att uppnå detta mål.

13.  I syfte att garantera att de mål avseende sektorstöd som anges i artikel 5 uppnås och utan att detta påverkar annan verksamhet, rekommenderar Europaparlamentet följande prioriterade och strategiska åtgärder:

   Förbättrad uppföljning, kontroll och övervakning genom en snabb modernisering av centrumet för fiskerikontroll, dvs. behovet av att uppdatera programvaran för spårning av fartyg i Senegals fiskezon via satellit (bl.a. via VMS) under lämpliga tekniska förhållanden och av att kunna ta emot elektroniska fiskeloggböcker.
   Stöd till Senegals insatser för att bekämpa IUU-fiske genom en anordning för att kontrollera de fartyg som lägger till i hamnen i Dakar.
   Utveckling av vetenskaplig kapacitet och insamling av vetenskapliga data för att göra det möjligt för de senegalesiska myndigheterna att fatta beslut utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga bedömningar av bestånden, liksom omedelbart igångsättande av planerade oceanografiska mätningar i avsikt att stärka den vetenskapliga uppföljningen av det demersala djuphavsfisket och kunskaperna om marina och kustnära ekosystem.
   Stöd för anständiga arbetsförhållanden för samtliga yrkesfiskare och fiskerirelaterad verksamhet, särskilt för kvinnor, genom att utveckla insamlingen av data som identifierar klyftor mellan könen och genom att främja deras inflytande och förbättra deras roll och ledarskap inom fiskeri- och vattenbruksorganisationer.
   Insatser för att stödja en höjning av fiskeriprodukternas värde, genom ett övergripande program för kapacitetsstärkning för aktörerna i sektorn.
   Stöd till Senegals småskaliga kustnära fiske och kustfiskesamhällen, inbegripet skapande av sysselsättning och utveckling av fiskerirelaterad infrastruktur till stöd för icke-industriell fiskeverksamhet och till gagn för fiskerisektorns utveckling.
   Inrättande av program för grundutbildning och yrkesutbildning för vetenskapliga observatörer och manskap på fartyg (utbildning i fiskemetoder men också beträffande säkerhet ombord etc.), med särskild betoning på utbildning för unga fiskare och kvinnor som spelar en viktig roll inom saluföringen och beredningen och som är beroende av fiskerisektorn för sin utkomst och sina sysselsättningsmöjligheter.
   Utarbetande – inom ramen för den sektorsspecifika politiska stadga för utveckling av fiskeri och vattenbruk för perioden 2016–2023 som Senegal har antagit – en årlig gemensam utvärdering med partner, inbegripet EU, för att säkerställa genomförandet av de planerade sektorpolitiska reformerna.
   Ökade insatser för att förhindra att det uppstår förseningar i genomförandet av sektorstödet på grund av svårigheter från Senegals sida att införa de administrativa mekanismer som behövs för att utnyttja medlen.
   Säkerställande av bättre synlighet för de åtgärder som finansieras av EU och främjande av åtgärder för att fiskesamhällena och det civila samhället verkligen ska förstå hur protokollet konkret bidrar till sektorns utveckling.
   Stärkande av åtgärderna för att uppmuntra unga människor att ägna sig åt fiske.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en övergripande studie om effekterna av EU:s bilaterala fiskeavtal och, inte minst, om vilka fördelar sektorstödet och EU-flottans verksamhet i tredjeländers fiskevatten medför för de lokala ekonomierna (utveckling av ett hållbart fiske, lokal sysselsättning, infrastruktur, sociala förbättringar etc.) och att anta en enhetlig och konsekvent strategi för alla västafrikanska länder.

15.  Europaparlamentet ser med oro på det ökande antalet fiskmjöls- och fiskoljeanläggningar längs den västafrikanska kusten, som använder små pelagiska bestånd som fiskats av utländska flottor (dock ej EU-flottor) i senegalesiska vatten och även i angränsande länders vatten. Parlamentet kritiserar i detta avseende att detta strider mot hållbarhetstanken vad gäller att förse lokalbefolkningen med värdefulla proteinresurser.

16.  Om fiskeverksamheten, på grundval av välmotiverade vetenskapliga utlåtanden, skulle avbrytas eller beläggas med restriktioner i syfte att värna beståndens hållbarhet anser Europaparlamentet att det är det lokala fiskets behov som i första hand bör tillgodoses.

17.  Europaparlamentet uppskattar de insatser som gjorts på EU-nivå vad gäller transparens i de nu tillgängliga protokollstexterna och texterna från de gemensamma vetenskapliga kommittéerna. Parlamentet betonar behovet av att öka transparensen och kustsamhällenas deltagande i förvaltningen av sektorstödet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla regelbundna offentliga rapporter om användningen av sektorstödet, och att översända slutsatserna från mötena i den gemensamma kommittén och resultaten av dess årliga utvärderingar till parlamentet. Kommissionen uppmanas att underlätta för parlamentets representanter att delta som observatörer vid mötena i den gemensamma kommittén och att stärka de senegalesiska fiskesammanslutningarnas och fiskesamhällenas deltagande. Parlamentet betonar att Senegals regering måste säkerställa transparens vad gäller fiskepartnerskapen med andra länder.

18.  Europaparlamentet rekommenderar att berörda aktörer deltar i utarbetandet, genomförandet, kontrollen och utvärderingen av de operativa programmen genom att de lokala fiskesamhällena involveras och hörs i enlighet med senegalesisk lag.

19.  Europaparlamentet efterlyser större klarhet och harmonisering vad gäller rapporteringen i marina skyddsområden och förespråkar att det ska antas en holistisk förvaltningsplan som fastställer rollfördelningen och anger vilket organ som bär ansvaret för den övergripande samordningen av förvaltningsverksamheten.

20.  Europaparlamentet noterar att länder som saknar kust, t.ex. Mali, är beroende av exporten av fiskeriprodukter från Senegal, som står för över 40 procent av deras import av fiskeriprodukter. Parlamentet noterar att exporten från Senegal bidrar till näringsförsörjningen i länder som saknar kust.

21.  Europaparlamentet noterar att mer än en femtedel av Senegals export går till länder som saknar kust, i synnerhet till Mali, Burkina Faso och Niger, och att den bidrar till den ekonomiska integrationen av den afrikanska kontinenten.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Senegal.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0294.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).
(3) EUT C 58, 15.2.2018, s. 93.


Partnerskapsavtalet om hållbart fiske och dess genomförandeprotokoll (2020–2026) mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna ***
PDF 112kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 november 2020 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna och dess genomförandeprotokoll (2020–2026) (05243/2020 – C9-0073/2020 – 2020/0002(NLE))
P9_TA(2020)0296A9-0185/2020

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (05243/2020),

–  med beaktande av utkastet till partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna och dess genomförandeprotokoll (2020–2026) (05246/2020),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43.2 samt artikel 218.6 andra stycket a led v och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C9-0073/2020),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 12 november 2020(1) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 105.1 och 105.4 samt artikel 114.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från budgetutskottet,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för utvecklingen,

–  med beaktande av rekommendationen från fiskeriutskottet (A9-0185/2020).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Seychellerna.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0303.


Avtal mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kinas regering om samarbete kring och skydd av geografiska beteckningar ***
PDF 111kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 november 2020 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kinas regering om samarbete kring och skydd av geografiska beteckningar (08359/2020 – C9-0298/2020 – 2020/0089(NLE))
P9_TA(2020)0297A9-0199/2020

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (08359/2020),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kinas regering om samarbete kring och skydd av geografiska beteckningar (08361/2020),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 första stycket, artikel 218.6 andra stycket a led v samt artikel 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C9-0298/2020),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 11 november 2020(1) om förslaget till beslut,

–  med beaktande av artikel 105.1 och 105.4 samt artikel 114.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från fiskeriutskottet,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A9‑0199/2020).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Folkrepubliken Kina.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0298.


Avtal mellan EU och Kina: samarbete kring och skydd av geografiska beteckningar (resolution)
PDF 138kWORD 49k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 11 november 2020 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kinas regering om samarbete kring och skydd av geografiska beteckningar (08359/2020 – C9-0298/2020 – 2020/0089M(NLE))
P9_TA(2020)0298A9-0202/2020

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (08359/2020),

–  med beaktande av förslaget till avtal mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kinas regering om samarbete kring och skydd av geografiska beteckningar (08361/2020),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.3 och artikel 207.4 första stycket samt artikel 218.6 andra stycket a led v och artikel 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juli 2014 Handel, tillväxt och immateriella rättigheter – Strategi för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer (COM(2014)0389),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument avseende rapporten om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer (SWD(2019)0452),

–  med beaktande av de gemensamma uttalandena från det 20:e toppmötet mellan EU och Kina den 16 juli 2018 och från det 21:a toppmötet mellan EU och Kina den 9 april 2019,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 12 mars 2019 EU och Kina – En strategisk hållning (JOIN(2019)0005),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om strategin för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och Kina(2),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 11 november 2020(3) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt avdelning V om unionens yttre åtgärder,

–  med beaktande av EUF-fördraget, särskilt artiklarna 91, 100, 168 och 207, jämförda med artikel 218.6 a v och artikel 218.7,

–  med beaktande av artikel 105.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A9-0202/2020), och av följande skäl:

A.  Skyddet av geografiska beteckningar på internationell nivå är en viktig del av EU:s handelspolitik.

B.  EU är världens största exportör av jordbruksbaserade livsmedel, och 2019 registrerade EU ett rekordhögt handelsöverskott för jordbruksbaserade livsmedel på 39 miljarder euro.

C.  Det genomsnittliga värdet på produkter med en geografisk beteckning är dubbelt så högt som motsvarande värde på en produkt utan en sådan kvalitetsmärkning.

D.  EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel till Kina har ökat enormt de senaste tio åren, med en årlig ökningstakt på över 20 % under perioden 2009–2019. Tack vare detta omvandlades EU:s handelsunderskott för jordbruksbaserade livsmedel på 1 miljard euro 2009 till ett handelsöverskott på över 9 miljarder euro 2019, och Kina är nu det tredje största destinationslandet för EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel efter Förenade kungariket och Förenta staterna. Kinas import av jordbruksbaserade livsmedel förväntas öka ytterligare under de kommande tio åren.

E.  Värdet av den världsomfattande försäljningen av produkter som skyddas genom EU:s geografiska beteckningar, innefattandes vin, jordbruksbaserade livsmedel och spritdrycker, uppgår till 74,76 miljarder EUR(4), vilket utgör 6,8 % av EU:s försäljning av jordbruksbaserade livsmedel och 15,4 % av EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel.

F.  EU är känt världen över för sitt kunnande och sin framställning av jordbruksbaserade livsmedel av högt värde och god kvalitet.

G.  Alla importerade jordbruksbaserade livsmedel måste kontrolleras och uppfylla de hälso-, säkerhets- och djurskyddskrav som gäller för EU:s producenter i jordbruks- och livsmedelskedjan, vilket därmed bidrar till deras värde och kvalitet.

H.  Många av EU:s geografiska beteckningar brottas med betydande utmaningar i Kina, vilket orsakar avsevärda ekonomiska förluster för EU:s producenter.

I.  Avtalet bygger vidare på de erfarenheter som gjorts genom pilotprojektet mellan EU och Kina om samarbete kring geografiska beteckningar, som löpte från 2007 till 2012.

J.  En betydande del av den framtida globala ekonomiska tillväxten förväntas genereras utanför Europa.

K.  Producenter och exportörer av jordbruksbaserade livsmedel tvingas verka i ett besvärligt internationellt handelsklimat.

L.  Detta avtal är viktigt med tanke på det globala erkännande det ger geografiska beteckningar.

M.  Detta avtal är ett viktigt första steg och det bör så snart som möjligt utvidgas för att skydda många av de geografiska beteckningar från EU som fortfarande inte omfattas av avtalet.

N.  Ingåendet av detta avtal visar att EU och Kina kan nå bilaterala överenskommelser förutsatt att gemensamma intressen noggrant beaktas.

1.  Europaparlamentet välkomnar ingåendet av detta avtal om samarbete kring och skydd av geografiska beteckningar mellan EU och Folkrepubliken Kina. Parlamentet välkomnar skyddet av europeiska geografiska beteckningar på den kinesiska marknaden. Parlamentet anser att ett effektivt genomförande av avtalet är en viktig förtroendeskapande uppgift för de två parterna och en viktig signal om att Kina är berett att arbeta med EU. Parlamentet förväntar sig att det kommer att ske framsteg även inom andra samarbetsområden med avseende på rättvis handel.

2.  Europaparlamentet understryker vikten av EU:s strategiska förbindelser med Kina och uppmanar EU:s medlemsstater och institutioner att stå eniga och agera på ett samordnat sätt i kontakterna med Kina. Parlamentet betonar att handel och investeringar bör vara regel- och värdebaserade och utgå från ett multilateralt handelssystem. Parlamentet uppmanar Kina att vara aktivare i WTO och i andra multilaterala initiativ och att fullt ut leva upp till sina åtaganden som WTO-medlem och att se till att landets ekonomiska styrka svarar mot dess utvecklingsnivå. Parlamentet betonar att respekt för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för att få idka handel och upprätthålla investeringsförbindelser med EU, och uppmanar eftertryckligen Kina att fullgöra internationella förpliktelser och att förbinda sig att respektera mänskliga rättigheter, särskilt med anledning av de pågående förhandlingarna om det bilaterala investeringsavtalet. Parlamentet är djupt oroat över rapporterna om utnyttjande och internering av uigurer i fabriker i Kina.

3.  Europaparlamentet begär att det ska införas ekonomiska sanktioner mot företag som inte respekterar de geografiska beteckningarna och som förfalskar produkter med geografisk beteckning.

4.  Europaparlamentet påpekar att detta avtal är en positiv signal för det internationella samfundet, inbegripet för multilaterala institutioner. Parlamentet välkomnar det betydande skydd som en förteckning på hundra europeiska och hundra kinesiska geografiska beteckningar åtnjuter genom avtalet, vilket är mer omfattande än det skydd som ges genom WTO:s Tripsavtal, i synnerhet för livsmedel men också för vin och spritdrycker. Parlamentet noterar att man räknar med att ytterligare 175 geografiska beteckningar från EU respektive Kina ska erhålla skydd inom fyra år efter avtalets ikraftträdande. Parlamentet noterar att fler än 3 300 geografiska beteckningar erhåller skydd i EU, och uppmanar kommissionen att snabbt se till att avtalet utvidgas så att det under de kommande åren skyddar så många geografiska beteckningar som möjligt som uppfyller villkoren, inbegripet fiskeri- och vattenbruksprodukter med geografisk beteckning. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att vederbörligen informera parlamentet om hur förhandlingarna om en utvidgning av avtalet fortskrider. Parlamentet påminner om att avtalet slutfördes innan EU:s fördrag upphörde att gälla i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och att åtta produkter från Förenade kungariket finns med på de överenskomna förteckningarna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att samråda med medlemsstaterna och att ersätta dessa produkter med produkter från EU:s medlemsstater snarast möjligt efter det att övergångsperioden är till ända.

5.  Europaparlamentet välkomnar den bestämmelse som gör att framställare av produkter med skyddad geografisk beteckning kan vända sig direkt till den gemensamma kommitté som föreskrivs i detta avtal om deras produkt inte finns med på de ursprungligen överenskomna förteckningarna och även om deras produkter erhåller skydd efter det att avtalet trätt i kraft. Parlamentet uppmanar befintliga och potentiella berörda aktörer, inbegripet inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektorer, att utnyttja denna bestämmelse.

6.  Europaparlamentet noterar att EU har ett stort handelsunderskott visavi Kina, men påminner om att EU i fråga om jordbruksbaserade livsmedel har ett handelsöverskott.

7.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av att främja EU:s modell för skydd av geografiska beteckningar som ett viktigt verktyg för att värna registrerade EU-produkters äkthet och unika egenskaper, vilket fungerar som ett användbart marknadsföringsinstrument som kan skapa affärsmöjligheter och som en kulturarvssymbol. Parlamentet konstaterar att det finns en stor mångfald av traditionella kvalitetslivsmedel i Europa och Kina och att det i detta sammanhang är viktigt att skydda geografiska beteckningar. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och den kinesiska regeringen att arbeta för att skydda detta kulinariska arv och säkerställa att det får erkännande i båda samhällen, i syfte att underlätta identifieringen av de berörda produkterna och skydda deras ursprung liksom att främja kulturellt utbyte och öppenhet.

8.  Europaparlamentet beklagar att vissa av EU:s geografiska beteckningar inte kan exporteras till Kina på grund av kinesiska normer för livsmedelsimport, trots att de är skyddade enligt avtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta samtalen med Kina om att erkänna EU:s normer för livsmedelssäkerhet, som är bland de strängaste i världen. Parlamentet uppmanar Kina att avskaffa omotiverade hinder för EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel, i syfte att säkerställa ömsesidighet i de övergripande handelsförbindelserna, och att följa, förbättra, strikt tillämpa och upprätthålla sanitära och fytosanitära normer för att undvika otillbörlig konkurrens.

9.  Europaparlamentet uppmanar även Kina att stödja den befintliga multilaterala ramen för skydd av geografiska beteckningar genom att bli part i WIPO:s Lissabonöverenskommelse och i Genèveakten, som trädde i kraft den 26 februari 2020.

10.  Europaparlamentet betonar de geografiska beteckningarnas betydelse inom en mer allmängiltig ram för immateriella rättigheter och insatser för att bekämpa produktförfalskningar. Parlamentet betonar att avtalet måste säkerställa ett fullgott skydd för produkters immateriella rättigheter i syfte att skydda närmiljöns värde och kvalitet, inbegripet infrastruktur, sysselsättning och biologisk mångfald, förbättra den regionala utvecklingen och stärka spårbarheten, transparensen och konsumentinformationen.

11.  Europaparlamentet välkomnar i detta avseende godkännandet av ny kinesisk lagstiftning om immaterialrättsligt skydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa genomförandet av detta avtal och efterlyser en snabb ratificering. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att fortsätta samarbetet med Kina för att få till stånd ett ambitiösare avtal i fråga om immateriella rättigheter, i syfte att bredda förteckningen över geografiska beteckningar från EU. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att övervaka förfarandet för registrering av geografiska beteckningar i Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja EU-företag genom helpdesken för immateriella rättigheter. Parlamentet belyser mervärdet av samarbete med sådana organ som EU:s immaterialrättsmyndighet för korrekt övervakning och efterlevnad.

12.  Europaparlamentet konstaterar att enligt den senaste rapporten om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter avser mer än 80 % av de varumärkesförfalskade och pirattillverkade varor som beslagtogs i EU 2018 och 2019 varor med ursprung i Kina, vilket motsvarar en förlust på omkring 60 miljarder euro för EU:s medlemsstater. Parlamentet betonar vikten av fortsatta strikta kontroller och testning av alla importerade produkter för att upptäcka livsmedelsförfalskningar och livsmedelsbedrägerier. Parlamentet påminner därför om behovet av ett omfattande och effektivt tullsamarbete mellan EU och Kina för att säkerställa rättvis konkurrens mot bakgrund av de ökade handelsflödena och som ett verktyg i kampen mot förfalskade varor.

13.  Europaparlamentet understryker vikten av att avtalsbestämmelserna genomförs effektivt och respekteras på marknaden. Parlamentet upprepar sin fasta föresats att övervaka och granska att avtalet tillämpas korrekt. I detta avseende uppmanas kommissionen att årligen informera parlamentet om avtalets genomförande med början ett år efter att det trätt i kraft. Parlamentet välkomnar att det tillsatts en ny person med ansvar för efterlevnaden av handelsavtal, och belyser den avgörande roll som denna person kommer att spela för kontrollen av detta avtal och för att förbättra efterlevnaden av det. Parlamentet uppmanar denna person att omedelbart reagera om avtalet inte tillämpas korrekt.

14.  Europaparlamentet är oroat över de följder som avtalet om ekonomi och handel mellan Förenta staterna och Kina (det så kallade fas 1-avtalet), som trädde i kraft den 14 februari 2020, skulle kunna få för avtalet om geografiska beteckningar mellan EU och Kina, och betonar att det måste genomföras på ett icke-diskriminerande sätt och med fullständigt iakttagande av WTO:s bestämmelser och utan att det på något sätt påverkar efterlevnaden av åtagandena i avtalet om geografiska beteckningar mellan EU och Kina. Parlamentet betonar att EU också noggrant måste övervaka genomförandet av den andra förteckningen över 175 geografiska beteckningar från EU med avseende på eventuella överlappningar med fas 1-avtalet mellan USA och Kina. Parlamentet förväntar sig att EU:s exportörer omedelbart ska kunna dra fördel av åtgärder för förenklade handelsprocedurer i jordbruks- och livsmedelssektorn.

15.  Europaparlamentet är djupt oroat över de många hinder som EU:s företag och jordbrukare måste ta sig över för att få tillträde till och verka på den kinesiska marknaden, till följd av Kinas statsstyrda system. Parlamentet anser att rättvis konkurrens mellan EU-företag och kinesiska företag skulle medföra fler möjligheter och stärka innovationen, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att fortsätta att arbeta med de kinesiska myndigheterna för att avveckla dessa hinder.

16.  Europaparlamentet betonar att det sedan länge finns ett behov av likvärdiga förutsättningar mellan EU och Kina i fråga om handel och investeringar, med särskild betoning på ömsesidighet vad gäller marknadstillträde, offentlig upphandling och finansiella tjänster. Parlamentet uppmanar eftertryckligen båda parter att samarbeta på ett konstruktivt sätt i detta avseende för att uppnå marknadsbaserade reformer och göra meningsfulla framsteg, i synnerhet beträffande de pågående förhandlingarna om det bilaterala investeringsavtalet, men också beträffande företagens sociala ansvar, uppnåendet av målen för hållbar utveckling och bekämpningen av klimatförändringarna i linje med Parisavtalet. Parlamentet uppmanar på nytt Kina att gå vidare med en ambitiös reform av WTO, däribland omfattande regler om industrisubventioner. Parlamentet upprepar sin oro över kinesiska statsägda företags marknadssnedvridande metoder, påtvingade tekniköverföringar och datalokalisering, överkapacitet inom industrin och därtill knuten dumpning av export samt andra otillbörliga handelsmetoder. Parlamentet upprepar behovet av att förbättra det bilaterala och multilaterala samarbetet för hållbar utveckling och ett rättvist handelssystem, samtidigt som man främjar sociala och miljömässiga normer som bygger på respekt för och genomförande av internationella avtal och överenskommelser. Parlamentet är oroat över Kinas dåliga resultat vad gäller olagligt, orapporterat och oreglerat (IUU) fiske. Parlamentet betonar att Kina uppvisar bristande transparens i fråga om registreringen av fiskefartyg och fiskeflottor runtom i världen och att Kinas subventioner på detta område skapar otillbörlig konkurrens för EU:s fiskerisektor. Parlamentet uppmanar Kina att göra allt det kan för att stärka sin rättsliga ram för IUU-fiske och för att striktare upprätthålla denna ram.

17.  Europaparlamentet påminner om att det krävs betydande och långtgående framsteg i förhandlingarna om det övergripande investeringsavtalet mellan EU och Kina för att motverka befintliga marknadsasymmetrier. Parlamentet betonar betydelsen av att inkludera ett ambitiöst kapitel om handel och hållbar utveckling i syfte att skydda mänskliga rättigheter, inbegripet grundläggande arbetsrättsliga normer, främja hållbar utveckling och bekämpa klimatförändringarna, i linje med Parisavtalet. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att säkerställa likvärdiga förutsättningar, ömsesidighet och icke-diskriminerande behandling av respektive parter och deras näringsliv, medborgare civilsamhällen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen parterna att förbättra insynen och att inrätta en parlamentarisk dimension med avseende på avtalets genomförande. Parlamentet belyser att EU:s marknad för offentlig upphandling är öppen för kinesiska företag, inbegripet statsägda företag, men att det ofta är svårt för europeiska företag att få tillträde till upphandlingsförfaranden på de kinesiska marknaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen och Kina att främja samarbetet mellan EU och Kina för att uppnå miljömål.

18.  Europaparlamentet betonar att EU:s handelsförbindelser kräver harmoniska regionala förbindelser mellan Kina och dess grannländer och Kinas vänskapliga samlevnad med alla de områden som har haft särskilda band med Europa. Parlamentet understryker att full respekt från Kinas sida av tidigare ingångna internationella åtaganden i regionen kommer att bana väg för ett bra genomförande av detta avtal.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Folkrepubliken Kinas regering och Nationella folkkongressen.

(1) EUT C 407, 4.11.2016, s. 18.
(2) EUT C 433, 23.12.2019, s. 103.
(3) Antagna texter, P9_TA-PROV(2020)0297.
(4) Kommissionens studie, publicerad i april 2020 https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_20_683


Gemensamt system för mervärdesskatt: identifiering av beskattningsbara personer i Nordirland *
PDF 110kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 november 2020 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller identifiering av beskattningsbara personer i Nordirland (COM(2020)0360 – C9-0279/2020 – 2020/0165(CNS))
P9_TA(2020)0299A9-0200/2020

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2020)0360),

–  med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C9‑0279/2020),

–  med beaktande av artikel 82 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0200/2020).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.


Införande av kapacitetsbegränsningar för östlig torsk i Östersjön, datainsamling och kontrollåtgärder i Östersjön samt definitivt upphörande för fiskeflottor som fiskar efter östlig torsk i Östersjön ***I
PDF 123kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 november 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller införandet av kapacitetsbegränsningar för östlig torsk i Östersjön, datainsamling och kontrollåtgärder i Östersjön, och av förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller definitivt upphörande för fiskeflottor som fiskar efter östlig torsk i Östersjön (COM(2019)0564 – C9-0161/2019 – 2019/0246(COD))
P9_TA(2020)0300A9-0093/2020

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2019)0564),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0161/2019),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 23 januari 2020(1),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 30 september 2020 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A9-0093/2020).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 november 2020 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/… om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller minskning av fiskekapacitet i Östersjön och av förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller definitivt upphörande av fiskeverksamhet för fiskeflottor som fiskar efter torsk i östra Östersjön, torsk i västra Östersjön och sill/strömming i västra Östersjön

P9_TC1-COD(2019)0246


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2020/1781.)

(1) EUT C 106, 31.3.2020, s. 10.


Utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna ***I
PDF 117kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 november 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 573/2014/EU om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna (COM(2019)0620 – C9-0117/2019 – 2019/0188(COD))
P9_TA(2020)0301A9-0128/2020

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2019)0620),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 149 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0117/2019),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 30 oktober 2019(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 oktober 2020 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A9‑0128/2020).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 november 2020 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/… om ändring av beslut nr 573/2014/EU om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna

P9_TC1-COD(2019)0188


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2020/1782.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy