Index 
Antagna texter
Fredagen den 13 november 2020 - Bryssel
Program för unionens åtgärder på hälsoområdet för perioden 2021–2027 (programmet EU för hälsa) ***I
 Investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given
 InvestEU-programmet ***I
 Covid-19-åtgärdernas effekter på demokratin, de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen

Program för unionens åtgärder på hälsoområdet för perioden 2021–2027 (programmet EU för hälsa) ***I
PDF 328kWORD 113k
Europaparlamentets ändringar antagna den 13 november 2020 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet för perioden 2021–2027 och om upphävande av förordning (EU) nr 282/2014 (programmet EU för hälsa) (COM(2020)0405 – C9-0152/2020 – 2020/0102(COD))(1)
P9_TA(2020)0304A9-0196/2020

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Enligt artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen i all sin verksamhet syfta till att undanröja ojämlikheter mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem, och därmed fastställa principen om jämställdhetsintegrering.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  I enlighet med artiklarna 9 och 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 9 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.
(2)  I enlighet med artiklarna 9, 114, 168 och 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  I enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget ska unionen komplettera och stödja nationell hälso- och sjukvårdspolitik, främja samarbete mellan medlemsstaterna och samordning mellan deras program, med full respekt för medlemsstaternas ansvar när det gäller såväl utformningen av nationell hälso- och sjukvårdspolitik som organisation och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster samt medicinsk vård.
(3)  I enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget ska unionen komplettera och stödja nationell hälso- och sjukvårdspolitik, främja samarbete mellan medlemsstaterna, särskilt i gränsregioner, och samordning mellan deras program, med full respekt för varje medlemsstats ansvar att utforma sin egen nationella hälso- och sjukvårdspolitik samt att organisera, tillhandahålla och hantera hälso- och sjukvårdstjänster samt medicinsk vård.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Den 11 mars 2020 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) att utbrottet av det nya coronaviruset (Covid-19) utgör en global pandemi. Denna pandemi har orsakat en global hälsokris utan motstycke som fått allvarliga socioekonomiska följder och orsakat mänskligt lidande.
(5)  Den 11 mars 2020 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) att utbrottet av covid-19 (sjukdomen man får till följd av det nya coronaviruset SARS-CoV2) och den därmed förknippade luftvägssjukdomen, på grund av en exponentiell ökning av antalet fall, utgör en global pandemi. Covid-19-pandemin och i synnerhet de medelsvåra till svåra fallen av sjukdomen som kräver intermediär vård och intensivvård, har pressat hälso- och sjukvårdssystemen till bristningsgränsen, både inom och utanför unionen, och orsakat en global hälsokris utan motstycke som fått allvarliga socioekonomiska följder och orsakat mänskligt lidande, vilket i synnerhet påverkar människor med kroniska sjukdomar och leder till både för tidig död och kroniska tillstånd, och drabbar de mest sårbara, patienter, kvinnor, barn, vårdgivare och äldre hårdast. Krisens allvar visar också på vikten av åtgärder på unionsnivå och av lämpliga insatser mot hot som beror på infektionssjukdomar, och rent generellt av stärkta insatser på unionsnivå för att komplettera den nationella politiken på folkhälsoområdet.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)  Den hälso- och sjukvårdspersonal, som har varit avgörande under covid-19-krisen, består främst av kvinnor vilka har utsatts för större hälsorisker under krisen.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 5b (nytt)
(5b)  Med tanke på att sjukdomar kan påverka män och kvinnor olika, vilket verkar uppenbart med covid-19 som har en högre dödlighet bland män, bör programmet undersöka orsakerna till sjukdomars beteende för att man ska kunna gå framåt inom patologi, behandling och botemedel.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Medlemsstaterna ansvarar för sin hälso- och sjukvårdspolitik men de förväntas också skydda folkhälsan i en anda av europeisk solidaritet8. Den pågående Covid-19-krisen har visat att det fortsatt behövs kraftfulla åtgärder på unionsnivå för att stödja samarbete och samordning mellan medlemsstaterna, att man bättre kan förebygga och motverka gränsöverskridande spridning av allvarliga sjukdomar hos människor, bekämpa andra allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och skydda människors hälsa och välbefinnande i unionen.
(6)  Medlemsstaterna ansvarar för sin hälso- och sjukvårdspolitik men de förväntas också skydda folkhälsan i en anda av europeisk solidaritet8. Den pågående covid-19-krisen har visat att det fortsatt behövs kraftfulla åtgärder på unionsnivå för att stödja samarbete och samordning mellan medlemsstaterna, särskilt mellan angränsande gränsregioner och mellan myndigheter och berörda aktörer. Detta samarbete bör innebära att man bättre kan förbereda sig på, förebygga och motverka gränsöverskridande spridning av allvarliga infektioner och sjukdomar hos människor för att utveckla och tillgängliggöra produkter som förebygger och behandlar sjukdomar, bekämpa andra allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, och skydda och förbättra alla människors hälsa och välbefinnande i unionen. Beredskap är centralt för att öka resiliensen mot framtida hot, och med tanke på medlemsstaternas ansvar att tillhandahålla hälso- och sjukvård bör de genomföra stresstester på sina hälso- och sjukvårdssystem för att identifiera svagheter och kontrollera att de är förberedda på eventuella framtida hälsokriser.
__________________
__________________
8 Meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken och eurogruppen, Samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet, COM(2020)0112, 13.3.2020.
8 Meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken och eurogruppen, Samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet, COM(2020)0112, 13.3.2020.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Unionens åtgärder på hälsoområdet är begränsade, men unionen bör driva en enhetlig folkhälsostrategi som en reaktion på pågående epidemier, med beaktande av regionala och nationella särdrag, och ha förmåga att hantera framtida oroande förhållanden och hälsohot, såsom pandemier och gränsöverskridande hot, inbegripet antimikrobiell resistens, miljöhälsa och klimatförändringarnas hälsopåverkan. Unionen bör stödja medlemsstaterna när det gäller att minska ojämlikhet i hälsa och uppnå allmän hälso- och sjukvård, inbegripet tillhandahållande av tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, komma till rätta med vårdrelaterade infektioner, ta itu med de utmaningar som rör utsatta grupper, t.ex. barn, spädbarns- och mödravård, en åldrande befolkning, kroniska sjukdomar och sjukdomsförebyggande, och när det gäller att främja en hälsosam livsstil, förebyggande tjänster och förbereda sina hälso- och sjukvårdssystem för ny teknik för att fullt ut dra nytta av den digitala revolutionen, samtidigt som man söker synergier med andra relevanta unionsprogram såsom programmet Horisont Europa, det digitala Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa eller unionens rymdprogram.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Därför bör det inrättas ett nytt program för unionens åtgärder på hälsoområdet, benämnt programmet EU för hälsa (nedan kallat programmet), för perioden 2021–2027. I enlighet med målen för unionens åtgärder och befogenheter på folkhälsoområdet bör programmets tyngdpunkt ligga på åtgärder där samarbete på unionsnivå och åtgärder som påverkar den inre marknaden kan ge fördelar och effektivitetsvinster.
(7)  Därför bör det inrättas ett nytt program för unionens åtgärder på folkhälsoområdet, benämnt programmet EU för hälsa (nedan kallat programmet), för perioden 2021–2027. I enlighet med målen för unionens åtgärder och befogenheter på folkhälsoområdet bör programmets tyngdpunkt ligga på åtgärder där samarbete på unionsnivå samt gränsöverskridande samarbete på regional nivå och åtgärder som påverkar den inre marknaden kan ge fördelar och effektivitetsvinster. Det krävs en helhetssyn för att förbättra hälsoresultaten och EU:s beslutsfattare bör säkerställa att principen om hälsa inom alla politikområden tillämpas i allt beslutsfattande.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Eftersom gränsöverskridande hot mot människors hälsa är allvarliga bör programmet stödja samordnade folkhälsoåtgärder på unionsnivå för att hantera olika aspekter av dessa hot. För att stärka beredskapen i unionen och förmågan att reagera på och hantera hälsokriser bör programmet stödja de åtgärder som vidtas inom ramen för de mekanismer och strukturer som fastställts genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU10 och andra relevanta mekanismer och strukturer som inrättats på unionsnivå. Det kan inbegripa strategisk lagring av viktiga medicinska förnödenheter eller kapacitetsuppbyggnad för krishantering, förebyggande åtgärder i samband med vaccinering och immunisering samt program för skärpt övervakning. I detta sammanhang bör programmet främja unionstäckande och sektorsövergripande krisförebyggande, beredskap, övervakning, hantering och insatsförmåga hos aktörer på unionsnivå samt nationell, regional och lokal nivå, inklusive beredskapsplanering och beredskapsövningar, i enlighet med One health-modellen. Det bör underlätta inrättandet av en integrerad, övergripande ram för riskkommunikation som täcker alla skeden i en hälsokris – förebyggande, beredskap och insatser.
(10)  Eftersom gränsöverskridande hot mot människors hälsa är allvarliga bör programmet stödja samordnade folkhälsoåtgärder på unionsnivå och mellan grannregioner för att hantera olika aspekter av dessa hot. För att stärka beredskapen i unionen och förmågan att reagera på och hantera eventuella framtida hälsokriser bör programmet stödja de åtgärder som vidtas inom ramen för de mekanismer och strukturer som fastställts genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU10 och andra relevanta mekanismer och strukturer som inrättats på unionsnivå. Det kan inbegripa kapacitetsuppbyggnad för krishantering, förebyggande åtgärder i samband med vaccinering och immunisering samt program för skärpt övervakning, hälsoinformation och plattformar för utbyte av bästa praxis. I detta sammanhang bör programmet främja unionstäckande och sektorsövergripande krisförebyggande, beredskap, övervakning, hantering och insatsförmåga hos aktörer på unionsnivå samt nationell, regional och lokal nivå, inklusive beredskapsplanering och beredskapsövningar, i enlighet med One health-modellen och principen om hälsa inom alla politikområden. Det bör underlätta inrättandet av en integrerad, övergripande ram för riskkommunikation som täcker alla skeden i en hälsokris – förebyggande, beredskap och insatser.
__________________
__________________
10 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1).
10 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1).
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Vid en hälsokris kan utvärderingar av medicinska metoder liksom kliniska prövningar bidra till en snabb utveckling av medicinska motåtgärder, och därför bör programmet ge stöd för att underlätta sådana åtgärder. Kommissionen har antagit ett förslag11 om utvärdering av medicinsk teknik för att stödja samarbete om utvärdering av medicinska metoder på unionsnivå.
(11)  I samband med en folkhälsokris kan utvärderingar av medicinska metoder och kliniska prövningar bidra till en snabb utveckling, kartläggning och tillgänglighet av medicinska motåtgärder. Kommissionen har antagit ett förslag11 om utvärdering av medicinsk teknik för att stödja samarbete om utvärdering av medicinska metoder på unionsnivå. Programmet bör ge stöd för att underlätta sådana åtgärder.
__________________
__________________
11 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU, COM(2018)0051, 31.1.2018.
11 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU, COM(2018)0051, 31.1.2018.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  För att skydda människor i utsatta situationer, även personer som lider av psykiska sjukdomar och kroniska sjukdomar, bör programmet också främja åtgärder som tar itu med hälsokrisens sidoeffekter på människor som tillhör sådana sårbara grupper.
(12)  För att skydda människor i utsatta situationer, även personer som lider av psykiska sjukdomar, lever med eller drabbas mest av överförbara eller icke-överförbara sjukdomar och kroniska sjukdomar såsom fetma, cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt neurologiska störningar, bör programmet också främja åtgärder som tar itu med hälsokrisens sidoeffekter på människor som tillhör sådana sårbara grupper. I syfte att garantera fortsatta höga standarder för grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster, inbegripet förebyggande åtgärder, bör programmet, i synnerhet i kris- och pandemitider, uppmuntra en övergång till tillgänglig och överkomlig telemedicin, administrering av medicin i hemmet och genomförande av förebyggande planer och egenvårdsplaner, om så är möjligt och lämpligt, samtidigt som man säkerställer att hälso- och sjukvård och förebyggande tjänster tillhandahålls kroniskt sjuka patienter och patienter i riskzonen.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Covid-19-krisen har visat att vi står inför många utmaningar när det gäller att säkerställa tillgången på läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning som behövs i unionen under pandemier. Programmet bör därför ge stöd till åtgärder som främjar produktion, upphandling och hantering av krisnödvändiga produkter, och komplettera andra unionsinstrument.
(13)  Covid-19-krisen har visat att vi står inför många utmaningar, inbegripet unionens beroende av tredjeländer när det gäller att säkerställa tillgången på kemiska råvaror och utgångsmaterial, aktiva farmaceutiska substanser, läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning som behövs i unionen under pandemier. Programmet bör därför ge stöd till åtgärder som ger en tryggare produktion, upphandling, hantering samt distribution av läkemedel och medicintekniska produkter i unionen och minskar beroendet av tredjeländer genom att uppmuntra en diversifiering av leveranskedjor, främja produktion i unionen och gemensam upphandling och hantering av krisnödvändiga produkter, och komplettera andra unionsinstrument för att minska risken för att brister uppstår, särskilt under hälsokriser.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  För att minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa bör åtgärder som stöds av programmet kunna omfatta samordning av den verksamhet som stärker driftskompatibilitet och samstämmighet mellan medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem genom benchmarking, samarbete och utbyte av bästa praxis och som säkerställer att de har förmåga att reagera på hälsokriser, vilket inkluderar beredskapsplanering, beredskapsövningar och kompetenshöjning för vårdpersonal och personal inom folkhälsa samt inrättande av mekanismer för effektiv övervakning och behovsbaserad fördelning eller tilldelning av varor och tjänster som behövs i kristider.
(14)  För att minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa bör åtgärder som stöds av programmet kunna omfatta samordning av den verksamhet som stärker driftskompatibilitet och samstämmighet mellan medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem genom benchmarking, samarbete och utbyte av bästa praxis, även genom fler gemensamma åtgärder och som säkerställer att de har förmåga att reagera på hälsokriser, vilket inkluderar beredskapsplanering, beredskapsövningar och kompetenshöjning för vårdpersonal och personal inom folkhälsa samt inrättande av mekanismer för effektiv övervakning och behovsbaserad fördelning eller tilldelning av varor och tjänster som behövs i kristider, vilket skulle vara särskilt fördelaktigt i ett gränsöverskridande sammanhang.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)  Inrättandet av en kommunikationsportal för allmänheten skulle göra det möjligt för unionen att dela kontrollerad information, sända ut varningar till de europeiska medborgarna och bekämpa desinformation. Den skulle kunna innehålla olika slags information, förebyggande kampanjer och utbildningsprogram för ungdomar. Portalen skulle, i samarbete med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), också kunna användas för att propagera för starkt vaccinationsskydd på europeisk nivå.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Covid-19-krisen har visat att det finns ett allmänt behov av stöd för strukturomvandlingar och systemreformer av hälso- och sjukvårdssystemen i hela unionen för att göra dem mer effektiva, tillgängliga och resilienta. I anslutning till sådana omvandlingar och reformer bör programmet, tillsammans med programmet för ett digitalt Europa, främja åtgärder som driver på den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvårdstjänster och ökar driftskompatibiliteten mellan dem, bidra till att öka hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet att förebygga sjukdomar och främja hälsa, tillhandahålla ny vårdmodeller och leverera integrerade tjänster, från närvård och primärvård till högt specialiserade tjänster på grundval av människors behov samt säkerställa en effektiv folkhälsopersonal med rätt kompetens, inklusive digital kompetens. Utvecklingen av ett europeiskt hälsodataområde skulle ge hälso- och sjukvårdssystemen, forskarna och myndigheterna möjlighet att förbättra tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvården. Med tanke på den grundläggande rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård som fastställs i artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem som fastställs i rådets slutsatser av den 2 juni 200612, bör programmet stödja åtgärder som säkerställer en allmän hälso- och sjukvård för alla, dvs. att ingen nekas tillgång till hälso- och sjukvård, och att patienternas rättigheter, inklusive skydd av deras personuppgifter, tillvaratas.
(15)  Covid-19-krisen har visat att det finns ett allmänt behov av stöd för strukturomvandlingar och systemreformer av hälso- och sjukvårdssystemen i hela unionen för att göra dem mer effektiva, tillgängliga, hållbara och resilienta. I anslutning till sådana omvandlingar och reformer bör programmet, tillsammans med programmet för ett digitalt Europa, främja åtgärder som driver på den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvårdstjänster och ökar driftskompatibiliteten mellan dem, bidra till att öka hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet att primordialt, primärt, sekundärt, tertiärt och kvartärt förebygga sjukdomar och främja hälsa, tillhandahålla nya resultatbaserade vårdmodeller och leverera integrerade tjänster, från närvård och primärvård till högt specialiserade tjänster på grundval av människors behov och förbättra medborgarnas hälsokompetens och digitala hälsokompetens samt säkerställa en effektiv folkhälsopersonal med rätt kompetens, inklusive digital kompetens, som regelbundet uppdateras mot bakgrund av vetenskapliga och tekniska framsteg i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG11a. Synergin mellan det europeiska hälsoprogrammet och programmet för ett digitalt Europa bör bidra till genomförandet och utvidgningen av e-hälsa och minska onödigt resande och icke tillgodosedda vårdbehov. Utvecklingen av ett europeiskt hälsodataområde och ett europeiskt system för elektroniska patientjournaler skulle ge hälso- och sjukvårdssystemen, forskarna och myndigheterna möjlighet att förbättra tillgängligheten och den ekonomiska överkomligheten för, tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvården, samt öka mängden data som finns tillgängliga för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal och därmed förbättra hälso- och sjukvårdens kvalitet och patienternas fria rörlighet i unionen. Med tanke på den grundläggande rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård som fastställs i artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem som fastställs i rådets slutsatser av den 2 juni 200612, bör programmet stödja åtgärder som säkerställer en allmän hälso- och sjukvård för alla, dvs. att ingen nekas tillgång till hälso- och sjukvård, och att patienternas rättigheter, inklusive skydd av deras personuppgifter, tillvaratas. Programmet bör underlätta tillgång till och delning av personliga hälsouppgifter, utan att det påverkar tillämpningen av GDPR, och öka patienternas digitala kompetens.
__________________
__________________
12 Rådets slutsatser om gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem (EUT C 146, 22.6.2006, s. 1).
11a Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22).
12 Rådets slutsatser om gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem (EUT C 146, 22.6.2006, s. 1).
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 15a (nytt)
(15a)  Medvetenheten och kunskapen om genus och kön måste öka i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal, i forskningen, diagnosen och behandlingen, och i fråga om läkemedels och terapiers inverkan, för att bättre förstå och behandla båda könen.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 15b (nytt)
(15b)  I enlighet med artikel 153 i EUF-fördraget ska unionen understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet när det gäller att förbättra arbetsmiljön samt skydda arbetstagarnas hälsa, säkerhet och arbetsvillkor. Det är viktigt att beakta den långa tid som arbetstagare vistas på sina arbetsplatser och den potentiella hälsorisk som de kan utsättas för, såsom hälsofarliga och cancerframkallande ämnen samt repetitiva rörelser, vilket leder till en stor börda i form av nedsatt arbetsförmåga och förlorade arbetsdagar, som i sin tur får följder för individen, familjen och samhället. Programmet bör också återspegla vikten av hälsa på arbetsplatsen och dess påverkan på hälso- och sjukvårdspersonal och samhällen. Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna för att ta fram ny lagstiftning i syfte att förbättra arbetstagarnas hälsotillstånd, deras arbetsvillkor och balansen mellan arbetsliv och privatliv, främja välbefinnande och bättre psykisk hälsa samt förhindra förtidspensionering på grund av dålig hälsa och dålig hantering av hälsa.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 15c (nytt)
(15c)  Programmet bör underlätta översynen av EU-Oshas mandat att främja hälsosamma och säkra arbetsplatser i hela unionen och att stödja byråns verksamhet och analys avseende arbetsmiljön. Kommissionen bör föreslå en ny strategisk EU-ram för arbetsmiljön för perioden 2021–2027 och fortsätta att uppdatera Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG12a. Programmet bör också stödja åtgärder för att underlätta människors återgång till arbetet efter längre sjukfrånvaro och för att bättre inkludera människor som är kroniskt sjuka eller har en funktionsnedsättning i arbetslivet.
12a Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker kopplade till carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50).
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa kommer det att få positiva hälsoeffekter, öka jämlikheten i hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktighet, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt mål 3 för hållbar utveckling, ”säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar”13. Programmet bör därför bidra till de åtgärder som vidtas för att uppnå dessa mål.
(16)  Hälsa är en investering och detta bör vara programmets kärna. Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa genom att förbättra sin hälsokompetens kommer det att få positiva hälsoeffekter, öka jämlikheten i hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktighet, samtidigt som trycket på de nationella hälsosystemen och budgetarna minskar. Programmet bör dessutom stödja åtgärder för att minska ojämlikhet i tillhandahållandet av hälso- och sjukvård i landsbygdsområden och avlägsna områden, inbegripet de yttersta randområdena, i syfte att uppnå tillväxt för alla. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt mål 3 för hållbar utveckling, ”säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar”13. Programmet bör därför bidra till de åtgärder som vidtas för att uppnå målen för hållbar utveckling och som därmed förbättrar bestämningsfaktorerna för hälsa och unionsmedborgarnas hälsa.
__________________
__________________
13 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Smart lagstiftning i Europeiska unionen. EU-åtgärder för hållbarhet (COM(2016)0739) av den 22 november 2016.
13 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Smart lagstiftning i Europeiska unionen. EU-åtgärder för hållbarhet (COM(2016)0739) av den 22 november 2016.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Icke-överförbara sjukdomar beror på en kombination av genetiska, fysiologiska, miljömässiga och beteendemässiga faktorer. Icke-överförbara sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, kroniska luftvägssjukdomar och diabetes är några av de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa, sjukpensionering och för tidig död i unionen, och innebär stora sociala och ekonomiska konsekvenser. För att minska effekterna av icke-överförbara sjukdomar på enskilda personer och samhället i unionen och senast 2030 uppnå mål 3.4 i målen för hållbar utveckling, att minska antalet för tidiga dödsfall i icke-överförbara sjukdomar med en tredjedel, är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och fokusera på förebyggande åtgärder i alla sektorer och politikområden, tillsammans med insatser för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen.
(17)  Icke-överförbara sjukdomar beror på en kombination av genetiska och hälsomässiga bestämningsfaktorer (fysiologiska, beteendemässiga och miljömässiga). Icke-överförbara sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, fetma, kroniska luftvägssjukdomar, diabetes, psykiska sjukdomar och neurologiska störningar är några av de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa, sjukpensionering och för tidig död i unionen, medan icke-överförbara sjukdomar stod för 87 % av de funktionsjusterade levnadsåren i unionen 2017, och innebär stora affektiva, sociala och ekonomiska konsekvenser. För att minska effekterna av icke-överförbara sjukdomar på enskilda personer och samhället i unionen och senast 2030 uppnå, i synnerhet men inte enbart, mål 3.4 i målen för hållbar utveckling, och för att minska antalet för tidiga dödsfall i icke-överförbara sjukdomar med en tredjedel, är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och fokusera på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder i alla sektorer, specialområden och politikområden, med beaktande av de flesta icke-överförbara sjukdomars sammanhängande karaktär, tillsammans med insatser för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen samt tillhandahållandet av relevanta läkemedel, och på ett stärkt genomförande av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll som är avgörande för att åstadkomma en effektiv och hållbar minskning av icke-överförbara sjukdomar som kan förebyggas. Programmet bör stödja åtgärder som syftar till att integrera psykisk hälsa i alla områden, även på arbetsplatsen och i skolor, och främja åtgärder för att bekämpa depression och självmord och få till stånd en integrativ psykvård.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  Programmet bör därför bidra till att förebygga sjukdomar under en persons hela livstid och att främja hälsa genom att ta itu med hälsoriskfaktorer, t.ex. användning av tobaksvaror och relaterade produkter, passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion och konsumtion av olaglig narkotika. Programmet bör också bidra till minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, ohälsosamma kostvanor och fysisk inaktivitet samt exponering för miljöföroreningar, och verka för miljöer som stöder en hälsosam livsstil för att komplettera medlemsstaternas åtgärder på dessa områden. Programmet bör därför bidra till målen för den europeiska gröna given, från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald.
(18)  Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är betydligt mer kostnadseffektivt än behandling, både sett till pengar och kvalitetsjusterade levnadsår, och därför bör programmet bidra till att förebygga sjukdomar under en persons hela livstid och att främja hälsa genom att ta itu med bestämningsfaktorer för hälsa, t.ex. användning av tobaksvaror och relaterade produkter, passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion, en osund matkultur, och konsumtion av olaglig narkotika och psykoaktiva substanser. För att uppnå bästa möjliga hälsostatus bör programmet ta itu med alla bestämningsfaktorer för hälsa. Hälsofrämjande, hälsoskydd och förebyggande av sjukdomar under en persons hela livstid bör utgöra programmets kärna genom att ta itu med hälsoriskfaktorer och psykiska riskfaktorer, t.ex. användning av tobaksvaror och relaterade produkter, passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion och konsumtion av narkotika och andra beroendeframkallande beteenden. Programmet bör också bidra till minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, fetma och ohälsosamma kostvanor, fysisk inaktivitet samt exponering för miljöföroreningar, och verka för miljöer som stöder en hälsosam livsstil för att komplettera medlemsstaternas åtgärder på dessa områden. Programmet bör därför bidra till en hög nivå av hälsoskydd och förebyggande under en persons hela livstid, bland annat genom att främja fysisk aktivitet, hälsosamma kostvanor och hälsoutbildning. Programmet bör också stärka och stödja genomförandet av unionens hälsorelaterade lagstiftning, inbegripet inom området miljöhälsa, och främja strategin om hälsa inom alla politikområden. Programmet bör även bidra till målen för den europeiska gröna given, från jord till bord-strategin, strategin för biologisk mångfald och kemikaliestrategin för hållbarhet.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 18a (nytt)
(18a)  Programmet bör fortsatta att stödja åtgärder på området för att minska och förebygga alkoholrelaterade skador inför en reviderad alkoholstrategi för unionen. En av programmets prioriteringar bör vara att skydda barn från alkohol.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 18b (nytt)
(18b)  Kroniska sjukdomar utgör fortfarande en stor börda för unionen. Kroniska sjukdomar utvecklas långsamt, är långvariga och ofta obotliga. Kroniska sjukdomar är i många fall kopplade till fler än en samsjuklighet, vilket gör dem ännu svårare att behandla och hantera. De har orsakat stort mänskligt lidande och också inneburit en stor börda för hälso- och sjukvårdssystemen. Många kroniska sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes, skulle dock kunna förebyggas genom hälsosamma livsstilsval, medan andra sjukdomar, till exempel neurologiska sjukdomar, kan hanteras genom att insjuknandet bromsas upp om de upptäcks tidigt eller genom att man hjälper patienter att må så bra som möjligt och vara aktiva längre. Unionen och medlemsstaterna kan därför avsevärt minska medlemsstaternas börda genom att samarbeta för att uppnå en bättre och mer effektiv hantering av sjukdomar, och programmet bör stödja åtgärder inom detta område. Programmet bör stödja utvecklingen av specifika europeiska riktlinjer för förebyggande och hantering av sjukdom vad gäller både överförbara och icke-överförbara sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar, luftvägssjukdomar och diabetes.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i medlemsstaterna efter hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorerna är desamma som för många andra icke-överförbara sjukdomar, och de flesta skulle må bra av att förebygga och begränsa dessa faktorer. Kommissionen har 2020 tillkännagivit en europeisk plan för cancerbekämpning som omfattar hela sjukdomsförloppet från förebyggande och tidig behandling till behandling och livskvalitet för patienter och överlevare. Åtgärderna bör omfattas av programmet och av forskningsuppdraget om cancer i Horisont Europa.
(19)  Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i medlemsstaterna efter hjärt- och kärlsjukdomar. Cancer orsakas av många faktorer och kräver därför ett nytt förebyggande paradigm som tar itu med individuella bestämningsfaktorer för hälsa (genetik, livsstil) och bredare bestämningsfaktorer (på befolkningsnivå) som är kopplade till yrkes- och miljöfaktorer samt faktorer relaterade till social exponering. Riskfaktorerna är desamma som för många andra icke-överförbara sjukdomar, och de flesta skulle må bra av att förebygga och begränsa dessa faktorer. Näringsfattig kost, brist på fysisk aktivitet, fetma, tobak och alkohol är riskfaktorer för flera andra kroniska sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, och därför bör cancerförebyggande program genomföras inom ramen för ett integrerat program för förebyggande av kroniska sjukdomar. Kommissionen har 2020 tillkännagivit en europeisk plan för cancerbekämpning som omfattar varje viktigt stadium av sjukdomen: förebyggande, diagnos, behandling, livet som canceröverlevare, återintegrering och palliativ vård och smärtlindring. Programmet bör främja åtgärder som kompletterar den europeiska planen för cancerbekämpning och därigenom förbättrar cancerpatienternas livskvalitet. Åtgärderna bör omfattas av programmet och av forskningsuppdraget om cancer i Horisont Europa, i synnerhet av initiativ som stöder planens mål på medellång och lång sikt, och hanterar cancerns gemensamma riskfaktorer och synergier med andra icke-överförbara sjukdomar.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Programmet kommer att samverka med och komplettera annan EU-politik och andra EU-program och EU-fonder, t.ex. åtgärder som genomförs inom ramen för programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, rescEU-reserven inom ramen för unionens civilskyddsmekanism, instrumentet för krisstöd, Europeiska socialfonden + (ESF +, inklusive när det gäller synergieffekter för att bättre skydda miljontals arbetstagares hälsa och säkerhet i EU), inklusive delen för sysselsättning och social innovation (EaSI), InvestEU-fonden, programmet för den inre marknaden, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), faciliteten för återhämtning och resiliens inklusive reformverktyget, Erasmus, Europeiska solidaritetskåren, stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) och EU:s instrument för yttre åtgärder, såsom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen. När så är lämpligt kommer gemensamma regler att fastställas för att säkerställa att fonderna är samstämmiga och kompletterar varandra, samtidigt som man ser till att särdragen i dessa politikområden respekteras, och med avseende på en anpassning till dessa politikområdens och fonders strategiska krav, t.ex. de nödvändiga villkoren i Eruf och ESF+.
(20)  Programmet kommer att samverka med och komplettera annan EU-politik och andra EU-program och EU-fonder, t.ex. åtgärder som genomförs inom ramen för programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, rescEU-reserven inom ramen för unionens civilskyddsmekanism, instrumentet för krisstöd, Europeiska socialfonden + (ESF +, inklusive när det gäller synergieffekter för att bättre skydda miljontals arbetstagares hälsa och säkerhet i EU), inklusive delen för sysselsättning och social innovation (EaSI), InvestEU-fonden, programmet för den inre marknaden, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), inklusive Interreg, faciliteten för återhämtning och resiliens inklusive reformverktyget, Erasmus, Europeiska solidaritetskåren, stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) och EU:s instrument för yttre åtgärder, såsom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen. När så är lämpligt kommer gemensamma regler att fastställas för att säkerställa att fonderna är samstämmiga och kompletterar varandra, och undvika överlappningar eller dubbelfinansiering, samtidigt som man ser till att särdragen i dessa politikområden respekteras, och med avseende på en anpassning till dessa politikområdens och fonders strategiska krav, t.ex. de nödvändiga villkoren i Eruf och ESF+
Ändring 249
Förslag till förordning
Skäl 20a (nytt)
(20a)   Programmet bör bidra till inrättandet av en reserv för hälsokrisnödvändiga produkter, såsom viktiga läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter, i synergi och komplementaritet med rescEU, instrumentet för krisstöd, resiliensinstrumentet och med unionens övriga politik, program och fonder.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  I enlighet med artikel 114 i EUF-fördraget bör en hög hälsoskyddsnivå säkerställas genom den lagstiftning som unionen antar för att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. På grundval av artikel 114 och artikel 168.4 c i EUF-fördraget har ett omfattande unionsregelverk utarbetats som garanterar höga kvalitets- och säkerhetsnormer för läkemedel och medicintekniska produkter. Med tanke på det ökande vårdbehovet har medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem problem när det gäller tillgången till ekonomiskt överkomliga läkemedel och medicintekniska produkter. För att säkerställa ett bättre folkhälsoskydd och säkerhet och egenmakt för patienterna i unionen är det viktigt att patienter och hälso- och sjukvårdssystem har tillgång till högkvalitativa hälso- och sjukvårdsprodukter och kan dra full nytta av dem.
(21)  I enlighet med artikel 114 i EUF-fördraget bör en hög hälsoskyddsnivå säkerställas genom den lagstiftning som unionen antar för att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. På grundval av artikel 114 och artikel 168.4 c i EUF-fördraget har ett omfattande unionsregelverk utarbetats som garanterar höga kvalitets- och säkerhetsnormer för läkemedel och medicintekniska produkter. Med tanke på det ökande vårdbehovet har medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem problem när det gäller tillgången till ekonomiskt överkomliga läkemedel och medicintekniska produkter. För att säkerställa ett bättre folkhälsoskydd och säkerhet och egenmakt för patienterna i unionen är det viktigt att patienter och hälso- och sjukvårdssystem har tillgång till hållbara, effektiva, jämlika och högkvalitativa hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet i ett gränsöverskridande sammanhang, och kan dra full nytta av dem, baserat på transparent, konsekvent, patientorienterad läkemedelsinformation.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Programmet bör därför stödja åtgärder för att övervaka brister på läkemedel, medicintekniska produkter och andra hälso- och sjukvårdsprodukter och för att säkerställa ökad tillgång till dessa produkter till överkomligt pris, och samtidigt begränsa leveranskedjornas beroende av tredjeländer. För att hantera ej tillgodosedda medicinska behov bör programmet särskilt ge stöd till kliniska prövningar för att påskynda utveckling, godkännande och tillgång till innovativa och effektiva läkemedel, främja incitament för att utveckla sådana läkemedel som antimikrobiella läkemedel och främja en digital omvandling av hälsovårdsprodukter och plattformar för övervakning och insamling av läkemedelsinformation.
(22)  Programmet bör stödja utvecklingen av ett europeiskt övervaknings-, rapporterings- och notifieringssystem för brister på läkemedel, medicintekniska produkter, vacciner, diagnosverktyg och andra hälso- och sjukvårdsprodukter, för att undvika fragmentering av den inre marknaden och för att säkerställa ökad tillgång till dessa produkter till överkomligt pris, och samtidigt begränsa leveranskedjornas beroende av tredjeländer. Programmet bör därför uppmuntra produktion av läkemedel och medicintekniska produkter inom unionen. För att hantera ej tillgodosedda medicinska behov bör programmet särskilt ge stöd till klinisk och verklig evidensgenerering för att möjliggöra utveckling, godkännande, utvärdering av och tillgång till innovativa och effektiva läkemedel, inbegripet generiska läkemedel och biosimilarer, medicintekniska produkter och behandling, främja forskning och utveckling av nya läkemedel, med särskild tonvikt på antimikrobiella läkemedel och vacciner för att bekämpa antimikrobiell resistens och sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination, främja incitament för att öka produktionskapaciteten för antimikrobiella läkemedel, individanpassad behandling och vaccinering, och främja en digital omvandling av hälsovårdsprodukter och plattformar för övervakning och insamling av läkemedelsinformation. Programmet bör också stärka beslutsfattandet om läkemedel genom att möjliggöra tillgång till och analys av verkliga hälso- och sjukvårdsuppgifter från lagstiftare och organ för utvärdering av medicinska metoder. Programmet bör också bidra till att säkerställa att forskningsresultat används på bästa sätt och till att underlätta användning, utökning och spridning av hälsoinnovation inom hälso- och sjukvårdssystem och klinisk praxis.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 22a (nytt)
(22a)   Det bör fastställas en harmoniserad definition på unionsnivå av termerna ”brist”, ”spänning”, ”försörjningsavbrott”, ”lagerbrist” och ”hamstring”. Kommissionen bör sträva efter att utveckla sådana harmoniserade definitioner i nära samarbete med medlemsstaterna och alla berörda parter, inbegripet patientorganisationer. Dessutom bör kommissionen framför allt stärka den definition av ”brist” som föreslogs 2019 av den gemensamma arbetsgruppen från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och cheferna för läkemedelsmyndigheterna.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Eftersom en optimal användning av läkemedel, i synnerhet antimikrobiella läkemedel, gagnar både patienter och hälso- och sjukvårdssystemen bör programmet främja en återhållsam och effektiv användning av dem. I överensstämmelse med den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens14 som antogs i juni 2017 på medlemsstaternas begäran och med tanke på erfarenheterna av sekundära bakterieinfektioner med anknytning till covid-19 är det viktigt att programmet stöder åtgärder för återhållsam användning av antimikrobiella läkemedel till människor, djur och grödor, inom ramen för en integrerad strategi för patientsäkerhet och för att förebygga felbehandling.
(23)  Eftersom en optimal användning av läkemedel, i synnerhet antimikrobiella läkemedel, gagnar både patienter och hälso- och sjukvårdssystemen bör programmet främja en återhållsam och effektiv användning av dem. I överensstämmelse med den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens14 som antogs i juni 2017 på medlemsstaternas begäran och med tanke på att infektioner och sepsis orsakade av antibiotikaresistenta bakterier ligger bakom en stor del av dödstalen i unionen är det viktigt att programmet stöder åtgärder för återhållsam användning av antimikrobiella läkemedel till människor, djur och grödor, och åtgärder som inbegriper användning av antibiotikafria integrativa behandlingar, inom ramen för en integrerad strategi för patientsäkerhet och för att förebygga felbehandling. Programmet bör stödja övervakningsprogram avseende användningen av antimikrobiella läkemedel och antimikrobiell resistens och stödet till genomförandet av lokala, regionala och nationella planer för att bekämpa antimikrobiell resistens med stöd av evidensbaserade strategier och delning av god praxis inom unionen.
__________________
__________________
14 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens, COM(2017)0339, 29.6.2017.
14 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens, COM(2017)0339, 29.6.2017.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Eftersom miljöföroreningar som orsakas av humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel är ett växande miljöproblem som kan påverka folkhälsan, bör programmet främja åtgärder för att stärka bedömning och lämplig hantering av miljörisker i samband med tillverkning, användning och bortskaffande av läkemedel i enlighet med Europeiska unionens strategi för läkemedel i miljön15.
(24)  Eftersom föroreningar som orsakas av humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel är ett växande miljöproblem som kan påverka folkhälsan, bör programmet främja åtgärder för att stärka bedömning och lämplig hantering av miljörisker i samband med tillverkning, användning och bortskaffande av läkemedel i enlighet med Europeiska unionens strategi för läkemedel i miljön15.
__________________
__________________
15 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska unionens strategi om läkemedel i miljön, COM(2019)0128, 11.3.2019.
15 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska unionens strategi om läkemedel i miljön, COM(2019)0128, 11.3.2019.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Unionens hälsoskyddslagstiftning har en omedelbar inverkan på folkhälsan, människors vardag, hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och resiliens samt en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (läkemedel, medicintekniska produkter och ämnen av mänskligt ursprung), för tobak, för patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård och för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Programmet bör därför stödja utveckling, genomförande och efterlevnad av unionens hälsoskyddslagstiftning och tillhandahålla jämförbara och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet till grund för beslutsfattande och övervakning.
(25)  Unionens hälsoskyddslagstiftning har en omedelbar inverkan på folkhälsan och säkerheten, människors vardag, hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och resiliens samt en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (läkemedel, medicintekniska produkter och ämnen av mänskligt ursprung), för tobak, för patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård och för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Programmet bör därför stödja utveckling, genomförande och efterlevnad av unionens hälsoskyddslagstiftning och, tillsammans med viktiga partner som EMA och ECDC, tillhandahålla opartiska, jämförbara och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet, inbegripet reella hälso- och sjukvårdsuppgifter som samlas in lokalt i Europa genom en väldefinierad homogen metod, för att stödja beslutsfattande och övervakning, fastställa mål och utveckla verktyg för att mäta framsteg.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  Samarbetet över gränserna om tillhandahållande av hälso- och sjukvård till patienter som förflyttar sig mellan medlemsstaterna, samarbetet om utvärdering av medicinska metoder och de europeiska referensnätverken är exempel på områden där integrerat arbete mellan medlemsstaterna har visat sig ha ett starkt mervärde och stor potential att öka effektiviteten i hälso- och sjukvårdssystemen och därigenom förbättra hälsan i allmänhet. Programmet bör därför stödja verksamhet som möjliggör sådant integrerat och samordnat arbete, som också syftar till att främja genomförandet av verksamhet med stor genomslagskraft som syftar att på effektivast möjliga sätt fördela de tillgängliga resurserna till den berörda befolkningen och de berörda områdena för att maximera effekterna av dem.
(26)  Samarbetet över gränserna om tillhandahållande av hälso- och sjukvård till patienter som förflyttar sig mellan medlemsstaterna eller bor i gränsregioner, samarbetet om utvärdering av medicinska metoder och de europeiska referensnätverken är exempel på områden där integrerat arbete mellan medlemsstaterna har visat sig ha ett starkt mervärde och stor potential att öka effektiviteten i hälso- och sjukvårdssystemen och därigenom förbättra hälsan i allmänhet. Programmet bör därför syfta till att säkerställa att sådant integrerat och samordnat arbete utvecklas och genomförs till sin fulla potential inom områden såsom utvärderingar av medicinska metoder och de europeiska referensnätverken. Målet med detta arbete skulle vara att främja genomförandet av verksamhet med stor genomslagskraft som syftar till att på effektivast möjliga sätt fördela de tillgängliga resurserna till relevanta grupper i befolkningen och relevanta områden för att maximera effekterna av dem.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 26a (nytt)
(26a)  Solidaritet och enhet tillhör unionens principer, och programmet bör säkerställa att unionen har en enhetlig strategi för att bekämpa gränsöverskridande hälsohot. För att reagera på hot mot folkhälsan bör programmet enligt artikel 168 i EUF-fördraget stödja inrättandet av en europeisk mekanism för hälsoinsatser, som samordnas av ECDC och leds av kommissionsledamoten med ansvar för hälsofrågor och kommissionsledamoten med ansvar för krishantering, i full samordning med EU:s övriga hälso- och sjukvårdsmyndigheter. Denna mekanism med sina egna medicinska resurser från unionens förstärkta civilskyddsmekanism bör vara utrustad med en beredskapsplan för pandemier, för att åstadkomma en samordnad insats och ha kapacitet att snabbt utöka insatsen vid framtida hälsokriser, baserat på standardiserad information.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  De europeiska referensnätverken, som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU16, är virtuella nätverk som omfattar vårdgivare i hela EU. Syftet är att underlätta diskussioner om svåra eller sällsynta sjukdomar och tillstånd som kräver specialistvård och omfattande kunskap och resurser. Eftersom nätverken kan förbättra tillgången till diagnoser och tillhandahållandet av högkvalitativ hälso- och sjukvård till patienter med sällsynta tillstånd och kan fungera som kontaktpunkter för medicinsk utbildning och forskning och spridning av information, bör programmet bidra till att öka nätverksarbetet genom de europeiska referensnätverken och andra gränsöverskridande nätverk. Man bör överväga att utvidga de europeiska referensnätverken att de förutom sällsynta sjukdomar också omfattar överförbara och icke-överförbara sjukdomar som cancer.
(27)  De europeiska referensnätverken, som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU16, är virtuella nätverk som omfattar vårdgivare i hela EU. Syftet är att underlätta diskussioner om svåra eller sällsynta sjukdomar och tillstånd som kräver specialistvård och omfattande kunskap och resurser. De europeiska referensnätverken är en banbrytande plattform som erbjuder en unik möjlighet och som, baserat på innovativ användning och utbyte av kunskap och hälsouppgifter över gränserna, syftar till att förbättra diagnosen och vården av personer som lever med sällsynta eller komplexa sjukdomar. Programmet bör därför tillhandahålla tillräcklig finansiering för att stödja samordning och samarbete mellan både befintliga och framtida europeiska referensnätverk genom bidrag eller andra ändamålsenliga instrument. Det bör öka den nuvarande finansieringen för att säkerställa att de europeiska referensnätverken uppfyller de mål som anges i deras uppdrag. Eftersom nätverken kan förbättra tillgången till diagnoser och tillhandahållandet av högkvalitativ hälso- och sjukvård till patienter med sällsynta tillstånd och kan fungera som kontaktpunkter för medicinsk utbildning och forskning och spridning av information, bör programmet dessutom bidra till att öka nätverksarbetet genom de europeiska referensnätverken och andra gränsöverskridande nätverk. Man bör överväga att stärka de europeiska referensnätverken, stödja inrättandet av nya europeiska referensnätverk för att täcka infektionssjukdomar, komplicerade graviditeter samt sällsynta och komplexa psykiska sjukdomar. Stärkta europeiska referensnätverk kan spela en viktig roll när det gäller att stödja antagandet av en gemensam nyligen utvecklad ram för screening på unionsnivå, med utgångspunkt i kriterier och mekanismer för urval av sjukdomar, i syfte att överbrygga befintliga ojämlikheter i fråga om screeningtäckning i medlemsstaterna. Programmet bör också beakta utvecklingen av expertnätverk på området överförbara och icke-överförbara sjukdomar, inbegripet cancer och barncancer, hjärt- och kärlsjukdomar, kroniska luftvägssjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa, neurodegenerativa sjukdomar och andra allvarliga kroniska sjukdomar, samt på området för hantering av hälsokriser.
__________________
__________________
16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 4.4.2011, s. 45).
16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 4.4.2011, s. 45).
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
(27a)  De europeiska referensnätverken står inför stora utmaningar när det gäller att säkerställa att de är ekonomiskt hållbara och kan drivas effektivt inom och mellan nationella hälso- och sjukvårdssystem, vilket Europeiska revisionsrätten betonar i sin särskilda rapport nr 07/2019: ”EU:s åtgärder för gränsöverskridande hälso- och sjukvård”16a.
___________________
16a EUT C 192, 7.6.2019, s. 5.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  För att optimera mervärdet och effekterna av investeringar som helt eller delvis finansieras genom unionens budget bör synergieffekter eftersträvas i synnerhet mellan programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram, även program med delad förvaltning. För att maximera dessa synergieffekter bör man säkerställa att det finns viktiga möjliggörande mekanismer, t.ex. kumulativa finansiering inom en åtgärd från programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram, förutsatt att den kumulativa finansieringen inte överstiger de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden. För detta ändamål bör det i denna förordning fastställas lämpliga regler, särskilt avseende möjligheten att redovisa samma kostnad eller utgifter proportionellt för programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram.
(30)  För att optimera mervärdet och effekterna av investeringar som helt eller delvis finansieras genom unionens budget bör synergieffekter eftersträvas i synnerhet mellan programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram, även program med delad förvaltning, i synnerhet Interreg-programmet som redan hanterar gränsöverskridande samarbete på hälsoområdet och bidrar till att underlätta gränsöverskridande rörlighet för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal och till att utveckla tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet genom användning av gemensam utrustning, delade tjänster och gemensamma anläggningar i gränsöverskridande områden. För att maximera dessa synergieffekter och undvika dubbelarbete bör man säkerställa att det finns viktiga möjliggörande mekanismer, t.ex. kumulativa finansiering inom en åtgärd från programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram, förutsatt att den kumulativa finansieringen inte överstiger de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden. För detta ändamål bör det i denna förordning fastställas lämpliga regler, särskilt avseende möjligheten att redovisa samma kostnad eller utgifter proportionellt för programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet och andra unionsprogram, vilket garanterar detaljerad och transparent rapportering.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  Med tanke på särdragen hos de mål och åtgärder som omfattas av programmet är de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i vissa fall bäst lämpade att genomföra verksamhet med anknytning till programmet. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel 195 i budgetförordningen, och bidrag bör beviljas till sådana myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.
(31)  Med tanke på särdragen hos de mål och åtgärder som omfattas av programmet är de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i vissa fall bäst lämpade att genomföra verksamhet med anknytning till programmet. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel 195 i budgetförordningen, och bidrag bör beviljas till sådana myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs. Investeringar från programmet bör genomföras i nära samarbete med medlemsstaterna, i synnerhet inom områden som hör till medlemsstaternas befogenheter.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 31a (nytt)
(31a)  För att säkerställa att vart och ett av dessa mål genomförs på unionsnivå bör kommissionen öka budgeten och lägga fram ett förslag för att stärka mandaten för EDCD och EMA, som redan arbetar för att nå vissa av målen i programmet EU för hälsa på sin nivå, och de bör ha en större roll i genomförandet av programmet.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  Med tanke på unionens gemensamma solidariska värderingar om rättvis och allmän tillgång till bra hälso- och sjukvård som grund för unionens politik på detta område, och eftersom unionen har en central roll för att påskynda framstegen när det gäller globala hälsoutmaningar19, bör programmet stödja unionens bidrag till internationella och globala hälsoinitiativ för en bättre hälsa, minskad ojämlikhet och ökat skydd mot globala hot mot hälsan.
(33)  Med tanke på unionens gemensamma solidariska värderingar om tillgänglig, rättvis och allmän tillgång till bra hälso- och sjukvård, inbegripet i ett gränsöverskridande sammanhang, som grund för unionens politik på detta område, och eftersom unionen har en central roll för att påskynda framstegen när det gäller globala hälsoutmaningar19, bör programmet stödja unionens bidrag till internationella och globala hälsoinitiativ för en bättre hälsa, minskad ojämlikhet och ökat skydd mot globala hot mot hälsan.
__________________
__________________
19 Rådets slutsatser om EU:s roll i det globala hälsoarbetet från det 3011:e mötet i rådet (utrikes frågor) den 10 maj 2010 i Bryssel.
19 Rådets slutsatser om EU:s roll i det globala hälsoarbetet från det 3011:e mötet i rådet (utrikes frågor) den 10 maj 2010 i Bryssel.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 34
(34)  För att man ska kunna maximera ändamålsenligheten och effektiviteten för åtgärder på unionsnivå och internationell nivå bör det utvecklas samarbete med relevanta internationella organisationer, såsom FN och dess specialiserade organ, i synnerhet WHO, och Världsbanken samt med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att genomföra programmet. I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU20 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.
(34)  För att man ska kunna maximera ändamålsenligheten och effektiviteten för åtgärder på unionsnivå och internationell nivå bör det utvecklas samarbete med medlemsstaterna och med relevanta internationella organisationer, såsom FN och dess specialiserade organ, i synnerhet WHO, och Världsbanken samt med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att genomföra programmet. I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU20 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.
__________________
__________________
20 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
20 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 34a (nytt)
(34a)  Programmet bör garantera ett starkt deltagande från det civila samhället, i synnerhet patientorganisationer, och akademiker, i synnerhet hälso- och sjukvårdspersonalens föreningar, för att säkerställa en balanserad representation och deltagande i uppnåendet av folkhälsomål. Europeiska hälsoorganisationer bör bidra till genomförandet och utvärderingen av programmet.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 34b (nytt)
(34b)  För att få till stånd ett enhetligt genomförande av åtgärderna i programmet bör en styrgrupp för EU för hälsa inrättas.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 39a (nytt)
(39a)  Enligt WHO påverkar klimatförändringarna de sociala och miljömässiga bestämningsfaktorerna för hälsa, inbegripet ren luft, säkert dricksvatten, tillräckligt med mat och säkra bostäder, och mellan 2030 och 2050 förväntas ytterligare 250 000 människor att dö per år av undernäring, malaria, diarré och värmestress, med extremt höga lufttemperaturer som direkt bidrar till dödsfall, särskilt bland äldre och sårbara individer. Översvämningar, värmeböljor, torka och bränder gör att klimatförändringar har en betydande inverkan på folkhälsan, bland annat i form av undernäring, hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar samt vektorburna infektioner.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  Programmet kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av det.
(40)  Programmet kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 30 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av det.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 40a (nytt)
(40a)  Med tanke på betydelsen av att uppnå jämställdhet bör detta program bidra till att integrera jämställdhet i unionens politik. Det bör använda verktyg för jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering för att säkerställa att hälsokriser bemöts på ett genusmedvetet och genusförändrande sätt och att kvinnors och flickors särskilda hälsobehov tillgodoses under och efter en hälsokris.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 43
(43)  Med tanke på arten och den potentiella omfattningen av gränsöverskridande hot mot människors hälsa kan målet att skydda människor i unionen mot sådana hot och att öka krisförebyggande och krisberedskap inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand. I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen kan åtgärder på unionsnivå också vidtas för att stödja medlemsstaternas insatser för att uppnå en hög skyddsnivå för folkhälsan, förbättra tillgången i unionen till ekonomiskt överkomliga läkemedel, medicintekniska produkter och andra krisnödvändiga produkter, stödja innovation och stödja integrerat och samordnat arbete och genomförande av bästa praxis bland medlemsstaterna samt öka jämlikheten i fråga om tillgång till hälso- och sjukvård i hela EU på ett sätt som skapar effektivitetsvinster och mervärde som inte kan uppnås genom åtgärder på nationell nivå, samtidigt som medlemsstaternas behörighet och ansvar på de områden som omfattas av programmet respekteras. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(43)  Med tanke på arten och den potentiella omfattningen av gränsöverskridande hot mot människors hälsa kan målet att skydda människor i unionen mot sådana hot och att öka krisförebyggande och krisberedskap inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand. I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen bör åtgärder på unionsnivå också vidtas för att stödja medlemsstaternas insatser för att uppnå en hög skyddsnivå för folkhälsan, förbättra tillgången i unionen på mer hållbara, accepterade, åtkomliga, säkra och ekonomiskt överkomliga läkemedel, medicintekniska produkter och andra hälsokrisnödvändiga produkter och tjänster, stödja innovation och stödja integrerat och samordnat arbete och genomförande av bästa praxis bland medlemsstaterna och bland deras regioner samt åtgärda ojämlikhet och orättvisor i fråga om tillgång till hälso- och sjukvård i hela EU på ett sätt som skapar effektivitetsvinster och mervärde som inte kan uppnås genom åtgärder på nationell nivå, samtidigt som medlemsstaternas behörighet och ansvar på de områden som omfattas av programmet respekteras. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 3
3.  hälsokris: kris eller allvarlig incident till följd av ett hot som har mänskligt, animaliskt, vegetabiliskt, livsmedelsmässigt eller miljömässigt ursprung som har en hälsodimension och som kräver omedelbara åtgärder från myndigheternas sida.
3.   hälsokris: kris eller allvarlig incident till följd av ett hot som har mänskligt, animaliskt, vegetabiliskt, livsmedelsmässigt, kemiskt, biologiskt, radiologiskt, nukleärt, miljömässigt eller okänt ursprung, som har en hälsodimension och som kräver omedelbara åtgärder från myndigheternas sida.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 4
4.  krisnödvändiga produkter: produkter och substanser som i samband med en hälsokris är nödvändiga för att förebygga, diagnosticera eller behandla en sjukdom och dess konsekvenser, inklusive men inte begränsat till läkemedel, inklusive vacciner, och deras intermediärer, aktiva farmaceutiska substanser och insatsvaror, medicintekniska produkter, sjukhusutrustning, medicinsk utrustning (såsom respiratorer, skyddskläder, skyddsutrustning samt material och verktyg för diagnos), personlig skyddsutrustning, desinfektionsmedel och deras intermediärer och insatsvaror som är nödvändiga för att framställa dem.
4.  krisnödvändiga produkter: produkter, verktyg och substanser som i samband med en hälsokris är nödvändiga för att förebygga, diagnosticera eller behandla en sjukdom och dess konsekvenser samt för monitorering och epidemiologisk övervakning av sjukdomar och infektioner, inklusive men inte begränsat till läkemedel, inklusive vacciner, och deras intermediärer, aktiva farmaceutiska substanser och insatsvaror, medicintekniska produkter, sjukhusutrustning, medicinsk utrustning (såsom respiratorer, skyddskläder, skyddsutrustning samt material och verktyg för diagnos), personlig skyddsutrustning, desinfektionsmedel och deras intermediärer och insatsvaror som är nödvändiga för att framställa dem.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 5
5.  One health-modell: modell som utgår från att människors och djurs hälsa är sammankopplade, att sjukdomar kan överföras mellan människor och djur och därför måste hanteras hos båda och att miljön är den sammankopplande länken mellan människor och djur.
5.  One health-modell: modell som utgår från att människo-, djur- och miljösfären är sammankopplade och att sjukdomar kan överföras från en pelare till en annan och därför måste hanteras utifrån en helhetssyn.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9
9.  allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa: en livshotande eller i andra avseenden allvarlig fara för hälsan av biologiskt, kemiskt, miljömässigt eller okänt ursprung som sprids eller medför en betydande risk för spridning över medlemsstaternas nationella gränser, och som kan kräva samordning på unionsnivå för att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska kunna säkerställas.
9.  allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa: en livshotande eller i andra avseenden allvarlig fara för hälsan av biologiskt, kemiskt, radiologiskt, nukleärt, miljömässigt eller okänt ursprung som sprids eller medför en betydande risk för spridning över medlemsstaternas nationella gränser, och som kan kräva samordning på unionsnivå för att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska kunna säkerställas.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9a (nytt)
9a.  hälsa inom alla politikområden: en modell för utveckling, genomförande och översyn av offentlig politik, oavsett sektor, genom vilken man beaktar beslutens hälsoeffekter och strävar efter att uppnå synergier och undvika skadliga hälsokonsekvenser av sådan politik i syfte att förbättra befolkningens hälsa och jämlikheten i fråga om hälsa.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9b (nytt)
9b.  bestämningsfaktorer för hälsa: en rad faktorer, såsom beteendemässiga, biologiska, socioekonomiska och miljömässiga, som påverkar en persons hälsotillstånd.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 3 – inledningen
Programmet ska uppnå följande allmänna mål, i förekommande fall i enlighet med One health-modellen:
Programmet ska uppnå följande allmänna mål, i förekommande fall i enlighet med modellen ”hälsa inom alla politikområden”:
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1
1.  Skydda människor i unionen mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
1.  Förbättra och främja hälsan i unionen genom att stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, minska ojämlikheten i fråga om hälsa och säkerställa jämlik och fullständig tillgång till hälsa.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1a (ny)
1a.   Skydda människor i unionen mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot samt stödja utveckling och genomförande av beredskaps- och samordningsinsatser inom och mellan medlemsstaterna i samband med hälsokriser.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2
2.  Förbättra tillgången i unionen till läkemedel, medicintekniska produkter och andra krisnödvändiga produkter, bidra till att göra dem överkomliga i pris samt stödja innovation.
2.  Stödja befintlig och framtida unionslagstiftning och unionspolitik för att bland annat återupprätta oberoendet på läkemedelsområdet, åtgärda brister, göra hälso- och sjukvård och tillhörande tjänster i unionen mer tillgängliga, åtkomliga och ekonomiskt överkomliga och stödja forskning och innovation samt utveckling inom hälsa och hälso- och sjukvård utan att skapa dubbelarbete inom andra program, däribland Horisont Europa.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 3
3.  Stärka hälso- och sjukvårdssystemen och hälso- och sjukvårdspersonalen, bl.a. genom digital omvandling och ett mer integrerat och samordnat arbete mellan medlemsstaterna, kontinuerlig tillämpning av bästa praxis och utbyte av uppgifter, för att öka den allmänna nivån på folkhälsan.
3.  Stärka hälso- och sjukvårdssystemen och deras hållbarhet samt hälso- och sjukvårdspersonalen, bl.a. genom digital omvandling och ett mer integrerat och samordnat arbete mellan medlemsstaterna, bl.a. på nationell, regional och lokal nivå, genom kontinuerlig tillämpning av bästa praxis och genom utbyte av jämförbara och samkörbara uppgifter, i syfte att öka den allmänna nivån på folkhälsan och hälsokompetensen och göra hälso- och sjukvårdssystemen mer motståndskraftiga och reaktiva.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 4 – inledningen
De allmänna mål som avses i artikel 3 ska uppnås genom följande särskilda mål, i förekommande fall i enlighet med One health-modellen:
De allmänna mål som avses i artikel 3 ska uppnås genom följande särskilda mål, i förekommande fall i enlighet med modellen ”hälsa inom alla politikområden”:
Ändring 226
Förslag till förordning
Artikel 4 – led 1
1.  Förstärka unionens förmåga att förebygga, ha beredskap inför och reagera på allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och att hantera hälsokriser, t.ex. genom samordning, tillhandahållande och utnyttjande av hälso- och sjukvårdskapacitet i krissituationer, insamling av uppgifter och övervakning.
1.  Förstärka unionens förmåga att förebygga, ha beredskap inför och snabbt reagera på allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och att hantera hälsokriser, t.ex. genom samordning, tillhandahållande och utnyttjande av hälso- och sjukvårdskapacitet i krissituationer, insamling av uppgifter och övervakning, samordning av stresstester för de nationella hälso- och sjukvårdssystemen samt utveckling av standarder för högkvalitativ hälso- och sjukvård.
Ändring 250
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1– led 2
(2)  Säkerställa att det i unionen finns tillgång till reserver eller lager av krisnödvändiga produkter och en reserv av hälso- och sjukvårdspersonal och stödpersonal som kan mobiliseras vid en kris.
(2)  I synergi med unionens övriga instrument, program och fonder, stödja åtgärder som gör att hälso- och sjukvårdspersonal och stödpersonal kan mobiliseras vid en kris, såsom personal vid Europeiska sjukvårdsstyrkan, bland annat genom att förbättra personalutbildningen och uppdatera personalens kunskaper, och stödja åtgärder som bidrar till att det i unionen, under en kris, finns tillgång till hälsokrisnödvändiga produkter, såsom viktiga läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3
3.  Stödja åtgärder för att säkerställa adekvat tillgång och åtkomst till ekonomiskt överkomliga krisnödvändiga produkter och andra nödvändiga hälso- och sjukvårdsartiklar.
3.  Stärka den europeiska läkemedelsmarknaden för att på ett hållbart sätt säkerställa tillgång och åtkomst till ekonomiskt överkomliga läkemedel, e-hälsolösningar, medicintekniska produkter och andra nödvändiga hälso- och sjukvårdsrelaterade artiklar och krisnödvändiga medicinska produkter.
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led 4
(4)  Stärka hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet, tillgänglighet, hållbarhet och resiliens, t.ex. genom stöd till digital omvandling, användning av digitala verktyg och tjänster, systemreformer, genomförande av nya vårdmodeller och allmän hälso- och sjukvård samt ökad jämlikhet i hälsa.
(4)  Stärka hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet, tillgänglighet, hållbarhet och resiliens, t.ex. genom stöd till digital omvandling, däribland upprättande och förverkligande av ett europeiskt hälsodataområde, systemreformer, genomförande av nya vårdmodeller, förbättra den jämlika tillgången i god tid till högkvalitativ, hållbar, ekonomiskt överkomlig, personcentrerad, resultatbaserad hälso- och sjukvård och relaterade vårdtjänster, åstadkomma en allmän hälso- och sjukvård som omfattar tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och därtill hörande rättigheter, och minska ojämlikheter och orättvisor i fråga om hälsa.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4a (ny)
4a.  Stärka innovationen i unionen för att säkerställa utveckling och användning av nästa generations läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter för att möta växande hälso- och sjukvårdsrelaterade utmaningar och förväntningar.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5
5.  Stödja åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att förebygga sjukdomar, att främja hälsa, patienternas rättigheter och gränsöverskridande hälso- och sjukvård samt att främja spetskompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal.
5.  Stödja åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att främja sjukdomsförebyggande arbete, screening och tidig diagnos, genomföra hälsofrämjande åtgärder, ta itu med bestämningsfaktorer för hälsa samt förbättra hälsokompetensen, patienternas rättigheter, patientsäkerheten och den gränsöverskridande hälso- och sjukvården.
Ändring 245
Förslag till förordning
Artikel 4 – led 6
(6)  Stödja åtgärder för övervakning, förebyggande, diagnos och behandling och vård av icke-överförbara sjukdomar, särskilt cancer.
(6)  Stödja åtgärder för övervakning, förebyggande, diagnos och behandling och vård av icke-överförbara sjukdomar, tidig diagnos av neurogenerativa sjukdomar och andra hjärnsjukdomar, och särskilt cancer.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 6a (ny)
6a.  Stärka unionens kamp mot cancer, i synergi med den europeiska planen för cancerbekämpning, bl.a. genom att stödja åtgärder för övervakning, förebyggande, tidig diagnos samt behandling och vård av cancer, däribland barncancer, och genom att stödja inrättandet av Europeiska cancerinstitutet.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 6b (ny)
6b.  Stärka kampen mot överförbara sjukdomar och hälsohot.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 6c (ny)
6c.  Ta itu med vaccinationsmotstånd och stödja åtgärder för att utrota sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination, däribland cancer.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 7
7.  Främja och stödja återhållsam och effektiv användning av läkemedel, särskilt antimikrobiella läkemedel, och miljövänligare produktion och bortskaffande av läkemedel och medicintekniska produkter.
7.  Främja och stödja välinformerad, återhållsam och effektiv användning av läkemedel, särskilt antimikrobiella läkemedel, utveckling av läkemedel som på grund av sina egenskaper är mindre skadliga för miljön, miljövänligare produktion av läkemedel och miljövänligt bortskaffande av läkemedel och medicintekniska produkter.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 8
8.  Stödja utveckling, genomförande och efterlevnad av unionens hälsoskyddslagstiftning, tillhandahålla jämförbara och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet till grund för beslutsfattande och övervakning samt främja användningen av hälsokonsekvensbedömningar av relevanta politiska strategier.
8.  Stödja utveckling, genomförande, efterlevnad och vid behov revidering av unionens hälsoskyddslagstiftning, tillhandahålla jämförbara, och tillförlitliga, uppgifter av hög kvalitet till grund för beslutsfattande och övervakning, stödja tillhandahållande av vård och bemöta icke tillgodosedda medicinska behov samt främja användningen av hälsokonsekvensbedömningar av annan relevant unionspolitik.
Ändringar 246 och 71
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 9
9.  Stödja integrerat arbete mellan medlemsstaterna, särskilt deras hälso- och sjukvårdssystem, bl.a. tillämpning av förebyggande rutiner med stort genomslag, och utöka nätverksarbetet genom de europeiska referensnätverken och andra gränsöverskridande nätverk.
9.  Stödja integrerat arbete mellan medlemsstaterna, särskilt deras hälso- och sjukvårdssystem, bl.a. tillämpning av förebyggande rutiner med stort genomslag, stödja identifieringen av medicinsk teknik som behöver genomgå unionsbedömning, stärka och utöka nätverksarbetet genom de europeiska referensnätverken, utveckla och införa expertnätverk för överförbara och icke överförbara sjukdomar med hög prevalens samt andra gränsöverskridande nätverk, inklusive nätet Orphanet, i fullständig synergi med Horisont Europa och dess uppdrag och partnerskap, samt sträva efter att öka patienttäckningen och insatserna mot fler sjukdomar och hälsoproblem.
Ändring 223
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led 10
(10)  Stödja unionens bidrag till internationella och globala hälsoinitiativ.
(10)  Stödja unionens bidrag till internationella och globala åtaganden och initiativ på hälsoområdet, inklusive tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 1 946 614 000 EUR i löpande priser.
1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 10 398 000 000 EUR i löpande priser (9 370 000 000 EUR i fasta priser).
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
2.  Det belopp som avses i punkt 1 får användas för tekniskt och administrativt stöd till genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma informationstekniska system.
2.  Det belopp som avses i punkt 1 får även användas för tekniskt och administrativt stöd till genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma informationstekniska system. De administrativa kostnaderna med anknytning till indirekta åtgärder får inte överstiga 5 % av programmets totala belopp.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 6
Artikel 6
utgår
Resurser från Europeiska unionens återhämtningsinstrument
De åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [Europeiska unionens återhämtningsinstrument] ska genomföras inom ramen för programmet med ett belopp på upp till 8 451 000 000 EUR i löpande priser enligt artikel 3.2 a iii i den förordningen, med förbehåll för artikel 5.4 och 5.8 i samma förordning.
Dessa belopp ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1a (ny)
1a.  Samtliga associerade länders bidrag ska inbegripas i programmets relevanta delar. Kommissionen ska under det årliga budgetförfarandet avge rapport till rådet och parlamentet om den totala budgeten för varje del av programmet, med angivande av varje associerat land, individuella bidrag samt deras finansiella balans.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046 eller indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.
1.  Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046 eller indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 för att säkerställa att det inte sker några överlappningar eller dubbletter med andra finansieringsprogram på unionsnivå.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, särskilt bidrag, priser och upphandling.
2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, särskilt bidrag, priser och upphandling. Kommissionen ska försöka få till stånd en effektiv och balanserad geografisk täckning i hela unionen, bland annat genom att hjälpa medlemsstaterna att höja kvaliteten på projekten genom kapacitetsuppbyggnad.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4a (ny)
4a.  Kommissionen ska underlätta ett konsekvent genomförande av programmet och samtidigt sträva efter största möjliga administrativa förenkling. Kommissionen och medlemsstaterna ska, i överensstämmelse med sina respektive ansvarsområden, främja synergier och säkerställa en effektiv samordning mellan programmet och övriga unionsprogram och unionsfonder.
För detta ändamål ska de
a)  säkerställa komplementaritet, synergier, samstämmighet och konsekvens mellan olika instrument på unionsnivå, nationell nivå och i förekommande fall regional nivå, särskilt när det gäller åtgärder som finansieras av unionsfonder, både i planeringsfasen och under genomförandet,
b)  optimera samordningsmekanismer för att undvika dubbelarbete,
c)  säkerställa nära samarbete mellan de ansvariga för genomförandet på unionsnivå, nationell nivå och i förekommande fall regional nivå, så att stödåtgärderna inom instrumentet blir samstämmiga och effektiva.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4b (ny)
4b.   Kommissionen ska vid genomförandet av programmet utveckla samarbete med relevanta internationella organisationer, såsom Förenta Nationerna och dess specialiserade organ, i synnerhet Världshälsoorganisationen (WHO), samt med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), så att åtgärderna på unionsnivå och internationell nivå kan bli så ändamålsenliga och effektiva som möjligt.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4c (ny)
4c.   Kommissionen ska i alla skeden av programmets genomförande samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av icke-överförbara sjukdomar eller i andra relevanta kommissionsexpertgrupper samt med berörda aktörer, särskilt yrkesorgan inom hälso- och sjukvårdssektorn och icke-statliga organisationer verksamma på området.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 9a (ny)
Artikel 9a
Tilldelningskriterier
Tilldelningskriterierna ska fastställas i de arbetsprogram som avses i artikel 18 och i ansökningsomgångarna, med beaktande av följande element i den mån det är tillämpligt:
a)  Förenligheten med de särskilda mål som anges i artikel 4.
b)  Bidraget till hälso- och sjukvårdssystemets tillgänglighet och ekonomiska överkomlighet.
c)  Den gränsöverskridande dimensionen.
d)  Bidraget till den digitala omvandlingen.
e)  De sociala effekterna (vinster och kostnader).
f)  Förenligheten med bestämmelserna i bilaga I.
g)  Förebyggandet av sjukdomar, särskilt cancer.
h)  Bidraget till läkemedelstillgången.
i)  Åtgärdens mognadsgrad i projektutvecklingen.
j)  Den föreslagna genomförandeplanens sundhet.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3a (ny)
En tillförlitlig och effektiv mekanism ska inrättas för att undvika dubbelfinansiering och säkerställa synergier mellan de olika unionsprogram och unionsstrategier som eftersträvar hälsomål. Alla uppgifter om finansieringen av verksamheter och åtgärder som får medel från unionens olika program och fonder ska centraliseras inom den mekanismen. Den ska följa principerna om insyn och ansvarsskyldighet och möjliggöra bättre övervakning och utvärdering av åtgärder som eftersträvar hälsomål.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led b
b)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.
b)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje berörd internationell organisation, såsom offentliga myndigheter, organ inom den offentliga sektorn, hälso- och sjukvårdsinrättningar, forskningsinstitut, universitet och högskolor och patientorganisationer.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3
3.  Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet bör i princip bära kostnaderna för sitt deltagande.
3.  Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet bör bära kostnaderna för sitt deltagande.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 5
5.  Inom ramen för programmet får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång för finansiering av åtgärder som har ett tydligt mervärde för unionen och som samfinansieras av de behöriga myndigheter som ansvarar för hälso- och sjukvård i medlemsstaterna eller i de tredjeländer som är associerade till programmet, av berörda internationella hälsoorganisationer eller av organ inom den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer som agerar enskilt eller som ett nätverk på uppdrag av dessa behöriga myndigheter.
5.  Inom ramen för programmet får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång för finansiering av åtgärder om dessa bidrag är vederbörligen motiverade, om de har ett tydligt mervärde för unionen och om detta samfinansieras av de lokala, regionala eller nationella behöriga myndigheter som ansvarar för hälso- och sjukvård i medlemsstaterna eller i de tredjeländer som är associerade till programmet, av berörda internationella hälsoorganisationer eller av Interregprogram, organ inom den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer som agerar enskilt eller som ett nätverk på uppdrag av dessa behöriga myndigheter.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6
6.  Inom ramen för programmet får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång till europeiska referensnätverk. Direkta bidrag får också beviljas till andra gränsöverskridande nätverk som inrättats i enlighet med EU:s regler.
6.  Inom ramen för programmet ska direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång till europeiska referensnätverk med ett förenklat finansiellt och tekniskt rapporteringssystem. Direkta bidrag får också beviljas till andra gränsöverskridande nätverk, däribland Interregprogram, som inrättats i enlighet med unionsrätten.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6a (ny)
6a.  Tillräcklig finansiering ska säkerställas för att befästa och utvidga modellen med europeiska referensnätverk för gränsöverskridande hälso- och sjukvård genom att säkerställa ett antal kliniska tjänster genom olika kanaler, t.ex. ett andra läkarutlåtande på nätet och specialistråd på nätet för patienter om behandling och hantering och ”öppenvårdskliniker” på nätet.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 16 – stycke 1
När det gäller den arbetsplan som fastställts för programmet och dess prioriteringar, strategiska riktlinjer och genomförande ska kommissionen samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av icke-överförbara sjukdomar.
Kommissionen ska samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av icke-överförbara sjukdomar om de årliga arbetsplaner som fastställts för programmet och dess prioriteringar, strategiska riktlinjer och genomförande och om eventuella synergier med medlemsstaternas egna resurser för att säkerställa åtgärdernas långsiktiga effektivitet och hållbarhet.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 16 – stycke 1a (nytt)
Kommissionen ska samråda med styrgruppen för EU för hälsa om de årliga arbetsplaner som fastställts för programmet, om programmets prioriteringar, strategiska riktlinjer och genomförande och om eventuella synergier med europeiska medel för att säkerställa åtgärdernas långsiktiga effektivitet och hållbarhet.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 16 – stycke 1b (nytt)
Kommissionen ska även samråda med unionens berörda decentraliserade byråer och med berörda parter, såsom företrädare för civilsamhällets organisationer, särskilt patientorganisationer, om de årliga arbetsplaner som fastställts för programmet och om programmets prioriteringar, strategiska riktlinjer och genomförande.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 16 – stycke 1c (nytt)
Kommissionen ska anta de årliga arbetsplanerna genom delegerade akter. Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med artikel 24 i denna förordning.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 16a (ny)
Artikel 16a
Inrättande av en styrgrupp för EU för hälsa
1.  Kommissionen ska inrätta en styrgrupp för EU för hälsa (nedan kallad styrgruppen).
2.  Styrgruppen ska
i)  tillhandahålla underlag, i form av en heltäckande strategi och styrning, och bidra till programmets årliga arbetsplaner,
ii)  utarbeta en modell för att styra samordningen, samarbetet och synergierna mellan programmet och andra program där en hälsodimension är integrerad,
iii)  tillhandahålla värdeorienterade hälsoåtgärder, hållbarhet och bättre hälsolösningar, främja tillgång till hälsa och minska ojämlikheten i fråga om hälsa samt främja patienternas och samhällets delaktighet.
3.  Styrgruppen ska vara en oberoende intressentgrupp sammansatt av aktörer inom folkhälsa, såsom företrädare för Europaparlamentet, oberoende hälsoexperter och patientföreträdare.
4.  Styrgruppen ska vara sammansatt av 20 högt uppsatta personer, under iakttagande av principen om jämn geografisk och könsmässig fördelning, hämtade från olika ämnes- och verksamhetsområden enligt punkt 3.
5.  Styrgruppens ledamöter ska utses av kommissionen i samråd med parlamentet efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar eller anmäla intresse.
Ledamöterna ska utses för den period som avses i artikel 1.2. Kommissionen ska även utse en ordförande bland ledamöterna.
6.  Styrgruppen ska sammanträda minst tre gånger om året, vilket medger regelbundna diskussioner med insyn.
Modellen för att styra samordningen, samarbetet och synergierna ska göra det lättare att synliggöra och samordna alla befintliga hälsorelaterade finansieringsmekanismer och ska hjälpa till att styra samordningen och samarbetet.
Kommissionen får samråda med styrgruppen i andra frågor än de som avses i punkt 2.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 18
Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammen.
Programmet ska genomföras med hjälp av sådana årliga arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammen.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 18 – stycke 1a (nytt)
Arbetsprogrammen ska bygga på en konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1
1.  Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de allmänna och särskilda målen i artiklarna 3 och 4 fastställs i bilaga II.
1.  Indikatorer, även program- och åtgärdsspecifika sådana, för rapportering om programmets uppfyllelse av de allmänna och särskilda målen i artiklarna 3 och 4 fastställs i bilaga II.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1a (ny)
1a.  Kommissionen ska kontinuerligt övervaka förvaltningen och genomförandet av programmet. För att förbättra insynen ska de ständigt uppdaterade uppgifterna om förvaltningen och genomförandet offentliggöras på ett tillgängligt sätt på kommissionens webbplats.
Framför allt ska uppgifter om finansierade projekt ingå i samma databas. Dessa uppgifter ska innehålla
a)  information om typ av finansiering och typ av stödmottagare, som gör det möjligt att spåra de finansiella anslagen med öppenhet och insyn, och en detaljerad översikt över synergierna med andra unionsprogram, däribland verksamheten inom unionens byråer, som gör det möjligt att korrekt analysera komplementariteten mellan olika typer av verksamhet som ska bedrivas,
b)  utgiftsnivåer uppdelade projektvis för att möjliggöra en specifik analys, även per insatsområde enligt artikel 13 och bilaga I.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 24 med avseende på ändringar av bilaga II för att vid behov ändra och komplettera indikatorerna.
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 24 med avseende på ändringar av bilaga II för att vid behov ändra och komplettera indikatorerna, även de program- och åtgärdsspecifika indikatorerna.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2a (ny)
2a.  Indikatorerna ska i förekommande fall samlas in könsuppdelade.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 3
3.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifterna för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.
3.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifterna för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i tid, utan att öka den administrativa bördan för stödmottagarna. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 4
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
4.  Kommissionen ska offentliggöra och meddela slutsatserna från både interims- och slututvärderingarna tillsammans med sina egna kommentarer samt överlämna dem till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1a (nytt)
Revisionssystemet för programmet ska säkerställa en lämplig balans mellan tillit och kontroll och beakta administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, särskilt för stödmottagarna. Revisionsreglerna ska vara tydliga, konsekventa och samstämda genom hela programmet.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1b (nytt)
Revisionsstrategin för programmet ska utgå från en finansiell revision av ett representativt urval av utgifter inom programmet som helhet. Det representativa urvalet ska kompletteras med ett urval baserat på en bedömning av de risker som är förknippade med utgifterna. Åtgärder som får gemensam finansiering från olika unionsprogram ska bli föremål för en enda revision som ska omfatta alla berörda program och deras respektive bestämmelser.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1c (nytt)
Kommissionen eller finansieringsorganet får tillämpa kombinerade systemkontroller på stödmottagarnivå. Sådana kombinerade kontroller ska vara frivilliga för vissa typer av stödmottagare och ska bestå av en system- och processrevision som kompletteras med en revision av transaktioner och som utförs av en oberoende revisor som är kvalificerad att utföra lagstadgad revision av räkenskaper i enlighet med direktiv 2006/43/EG1a. Kommissionen eller finansieringsorganet får använda dem för att kontrollera övergripande försäkran om en sund ekonomisk förvaltning av utgifter och för omprövning av omfattningen av efterhandsrevisioner och intyg om redovisningen.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1d (nytt)
Revisioner kan genomföras upp till två år efter utbetalningen av återstoden.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1e (nytt)
Kommissionen ska offentliggöra riktlinjer för revision i syfte att säkerställa att det finns en tillförlitlig och enhetlig tillämpning och tolkning av revisionsförfaranden och revisionsregler under programmets hela löptid.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 19.2 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 19.2 ska ges till kommissionen för en period av tre år från och med den [den dag då denna förordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av treårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
Ändring 108
Förslag till förordning
Bilaga I – led a – led ii
ii)  kritisk hälso- och sjukvårdsinfrastruktur som är relevant i samband med hälsokriser, verktyg, strukturer, processer, produktions- och laboratoriekapacitet, inbegripet verktyg för övervakning, modellering, prognostisering, förebyggande och hantering av utbrott,
ii)  samordnade åtgärder som är relevanta i samband med hälsokriser, verktyg, mekanismer, strukturer, processer, produktions- och laboratoriekapacitet, inbegripet verktyg för övervakning, modellering, prognostisering, förebyggande och hantering av utbrott,
Ändring 109
Förslag till förordning
Bilaga I – led b
b)  Överföring, anpassning och spridning av bästa praxis och innovativa lösningar med fastställt mervärde på unionsnivå mellan medlemsstaterna, samt landspecifikt skräddarsytt stöd till länder eller grupper av länder med de största behoven, genom finansiering av särskilda projekt, bland annat partnersamverkan, expertrådgivning och ömsesidigt stöd.
b)  Överföring, anpassning och spridning av bästa praxis och innovativa lösningar med fastställt mervärde på unionsnivå mellan medlemsstater eller regioner, samt landspecifikt skräddarsytt stöd till regioner eller länder, eller grupper av regioner eller länder, med de största behoven, genom finansiering av särskilda projekt, bland annat partnersamverkan, expertrådgivning och ömsesidigt stöd.
Ändring 110
Förslag till förordning
Bilaga I – led c – led i
i)  Undersökningar, studier, insamling av uppgifter och statistik, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, indikatorer, kunskapsförmedling och benchmarking.
i)  Undersökningar, studier, insamling av jämförbara uppgifter och statistik, uppdelat på kön och ålder i förekommande fall, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, pilotstudier, indikatorer, kunskapsförmedling och benchmarking.
Ändring 111
Förslag till förordning
Bilaga I – led c – led iii
iii)  Expertgrupper och paneler som tillhandahåller rådgivning, data och information för att stödja utvecklingen och genomförandet av hälsopolitiken.
iii)  Expertgrupper och paneler, i förekommande fall med företrädare för berörda parter, som tillhandahåller rådgivning, utvärdering, data och information för att stödja utvecklingen och genomförandet av hälsopolitiken, inklusive uppföljande utvärderingar av hälsopolitikens genomförande.
Ändring 112
Förslag till förordning
Bilaga I – led c – led iv
iv)  Studier, analyser och vetenskaplig rådgivning för att stödja beslutsfattande, och stöd till vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet och vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker.
iv)  Studier, analyser, systematisk hälsokonsekvensbedömning av unionens övriga politiska åtgärder och vetenskaplig rådgivning för att stödja evidensbaserat beslutsfattande, och stöd till vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet och vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker samt expertgruppen för resultatutvärdering av hälso- och sjukvården.
Ändring 113
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – inledningen
d)  Utveckling och genomförande av unionens lagstiftning och åtgärder på hälsoområdet, särskilt genom stöd till följande:
d)  Utveckling, genomförande och utvärdering av unionens lagstiftning och åtgärder på hälsoområdet, särskilt genom stöd till följande:
Ändring 114
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – led i
i)  Genomförande, kontroll av efterlevnaden och övervakning av unionens lagstiftning och åtgärder på hälsoområdet, och tekniskt stöd till genomförandet av rättsliga krav.
i)  Genomförande, kontroll av efterlevnaden och övervakning av unionens lagstiftning och åtgärder på hälsoområdet, inklusive hälsofrämjande, och tekniskt stöd till ett fullständigt genomförande av rättsliga och operativa krav i alla medlemsstater.
Ändring 115
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – led iv
iv)  Utveckling och drift av databaser och digitala verktyg och deras driftskompatibilitet, i förekommande fall även med annan fjärranalysteknik, t.ex. rymdbaserad teknik.
iv)  Utveckling, drift och underhåll av databaser och digitala verktyg och deras driftskompatibilitet – inklusive redan etablerade projekt – i förekommande fall även med annan fjärranalysteknik, t.ex. rymdbaserad teknik och artificiell intelligens.
Ändring 116
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – led v
v)  Revision och bedömning i enlighet med unionslagstiftningen.
v)  Revision, bedömning och inspektion i enlighet med unionslagstiftningen.
Ändring 117
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – led x
x)  Nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av unionens hälsoskyddslagstiftning och av programmet.
x)  Nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med främjande och genomförande av unionens hälsoskyddslagstiftning och av programmet.
Ändring 118
Förslag till förordning
Bilaga I – led d – led xi
xi)  Berörda parter, med avseende på samarbete över gränserna.
xi)  Berörda parter, med avseende på transnationellt och regionalt samarbete.
Ändring 119
Förslag till förordning
Bilaga I – led e
e)  Strukturell beredskapslagring och krisförberedelser
utgår
i)  Upprättande av och stöd till en mekanism för att utveckla, upphandla och hantera krisnödvändiga produkter.
ii)  Inrättande och förvaltning av EU-reserver och lager av krisnödvändiga produkter som ett komplement till andra unionsinstrument.
iii)  Inrättande av och stöd till mekanismer för effektiv övervakning och tilldelning av tillgängliga vårdplatser (såsom sjukhussängar och platser på intensivvårdsavdelningar), för distribution eller fördelning av de varor och tjänster som behövs vid en hälsokris, och för att säkerställa tillgång till och säker användning av läkemedel, prövningsläkemedel och medicintekniska produkter.
iv)  Upphandling av de varor och tjänster som är nödvändiga för att förebygga och hantera hälsokriser och åtgärder för att säkerställa tillgången till dessa nödvändiga varor och tjänster.
v)  Upprättande och förvaltning av en unionsreserv av hälso- och sjukvårdspersonal och experter samt av en mekanism för utplacering av sådan personal och sådana experter som behövs för att förhindra eller reagera på en hälsokris i hela unionen. Upprättande och förvaltning av en krisgrupp för hälsofrågor inom unionen som ska ge expertrådgivning och tekniskt stöd på begäran av kommissionen i händelse av en hälsokris.
Ändring 227
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led i
i)  Åtgärder för att främja aktörernas unionstäckande och sektorsövergripande förmåga att förebygga, ha beredskap inför, hantera och reagera på hälsokriser på unionsnivå och nationell, regional och lokal nivå, inklusive beredskapsplanering och beredskapsövningar samt kompetenshöjning av hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa.
i)  Åtgärder för att främja aktörernas unionstäckande och sektorsövergripande förmåga att förebygga, ha beredskap inför, hantera och reagera på hälsokriser på unionsnivå och nationell, regional och lokal nivå, inklusive stresstester, beredskapsplanering och beredskapsövningar, utveckling av standarder för högkvalitativ hälso- och sjukvård samt kompetenshöjning av hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa.
Ändring 121
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led ia (nytt)
ia)  Inrättande av en europeisk mekanism för hälsoinsatser för att bemöta alla typer av hälsohot och hälsokriser och stärka den operativa samordningen på europeisk nivå, varvid ECDC svarar för samordningen med bistånd av berörda byråer.
Ändring 251
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led ib (nytt)
ib)   Bidra till inrättandet av reserven för hälsokrisnödvändiga produkter i komplementaritet med rescEU, instrumentet för krisstöd, resiliensinstrumentet och unionens övriga instrument, program och fonder, och säkerställa tillgången till sådana produkter i kristider,
Ändring 122
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led iii
iii)  Stöd och/eller upphandling i krissituationer av medicinska motåtgärder, inklusive nödvändiga kemikalier och aktiva substanser, och finansiering av samarbete om utvärdering av medicinska metoder och kliniska prövningar.
utgår
Ändring 123
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led iv
iv)  Förebyggande åtgärder för att skydda sårbara grupper mot hälsohot och åtgärder för att anpassa reaktionen på och hanteringen av kriser till dessa gruppers behov.
iv)  Förebyggande åtgärder för att skydda alla människor, i synnerhet sårbara grupper, mot hälsohot och åtgärder för att anpassa reaktionen på och hanteringen av kriser till dessa gruppers behov, t.ex. säkerställa grundläggande vård för patienter med kroniska sjukdomar som behöver palliativ vård och smärtbehandling.
Ändring 124
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led iva (nytt)
iva)  Åtgärder till stöd för e-hälsa, såsom omställning till telemedicin, administrering av läkemedel i hemmet och genomförande av förebyggande planer/egenvårdsplaner, om så är möjligt och lämpligt.
Ändring 125
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led ivb (nytt)
ivb)  Åtgärder till stöd för gränsöverskridande samarbete för att säkerställa tillgång till snabb behandling för alla patienter i hela unionen, särskilt sådana som lider av en sällsynt sjukdom.
Ändring 126
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led v
v)  Åtgärder för att hantera konsekvenserna av en hälsokris, särskilt för psykisk hälsa, för patienter som lider av kroniska sjukdomar och andra sårbara grupper.
v)  Åtgärder för att hantera och ta itu med konsekvenserna av en hälsokris, särskilt för den psykiska hälsan, för patienter som lider av kroniska sjukdomar och befinner sig i andra utsatta situationer, t.ex. personer med missbruk, hiv/aids eller tuberkulos.
Ändring 127
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led viiia (nytt)
viiia)  Stödåtgärder för epidemiologisk övervakning, med fokus på nationella hälso- och sjukvårdsinrättningar, för att bidra till bedömningen av faktorer som påverkar eller bestämmer människors hälsa.
Ändring 128
Förslag till förordning
Bilaga I – led f – led viiib (nytt)
viiib)  Åtgärder för att säkerställa oavbruten tillgång till läkemedel och kontinuerlig vård och behandling, särskilt för patienter med kroniska besvär.
Ändring 129
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – inledningen
g)  Förstärkning av de nationella hälso- och sjukvårdssystemen
g)  Förstärkning av de nationella hälso- och sjukvårdssystemen, främjande och skydd av hälsan och förebyggande av sjukdomar
Ändring 130
Förslag till förordning
Bilaga I – led g– led i
i)  Stödja åtgärder för kunskapsöverföring och samarbete på unionsnivå för att bistå nationella reformprocesser för att öka effektivitet, tillgänglighet, hållbarhet och resiliens, särskilt för att hantera de utmaningar som identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen och för att stärka primärvården, stärka integreringen av vården och sträva efter allmän hälso- och sjukvård samt lika tillgång till hälso- och sjukvård.
i)  Stödja åtgärder för kunskapsöverföring och samarbete på unionsnivå för att bistå nationella reformprocesser för att öka effektivitet, tillgänglighet, hållbarhet och resiliens, och samtidigt koppla ihop tillgänglig unionsfinansiering, särskilt för att hantera de utmaningar som identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen och i landsspecifika hälsorekommendationer, och för att stärka primärvården, stärka integreringen av vården, sträva efter allmän hälso- och sjukvård och få till stånd lika tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet.
Ändring 131
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led ia (nytt)
ia)  Stödja genomförandestrategier och åtgärder för att minska ojämlikheten och orättvisorna i fråga och hälso- och sjukvård.
Ändring 132
Förslag till förordning
Bilaga I – led g– led ii
ii)  Utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal samt program för tillfälligt personalutbyte.
ii)  Stöd, i synergi med andra program, till utbildnings- och mobilitetsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal, även program på nätet, samt program för tillfälligt personalutbyte, särskilt för att förbättra deras utbildningsplaner och digitala färdigheter.
Ändring 133
Förslag till förordning
Bilaga I – led g– led iii
iii)  Stöd för att förbättra hälso- och sjukvårdspersonalens geografiska fördelning och för att undvika ”medicinska öknar”.
iii)  Stöd, i synergi med andra program, för att förbättra hälso- och sjukvårdspersonalens geografiska fördelning, och samtidigt säkerställa att en sådan personalfördelning även står i proportion till befolkningen i området eller regionen i fråga, för att på så vis undvika ”medicinska öknar” och främja och genomföra en politik för att få personalen att stanna.
Ändring 134
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led iv
iv)  Stödja inrättande och samordning av unionens referenslaboratorier och referenscentrum och av kompetenscentrum.
iv)  Stödja inrättande, samordning och utnyttjande av unionens referenslaboratorier och referenscentrum, kompetenscentrum och sjukdomsspecifika EU-plattformar för utbyte, jämförelse och benchmarking av bästa praxis mellan medlemsstaterna.
Ändring 135
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led v
v)  Revision av medlemsstaternas beredskap och insatser (t.ex. krishantering, antimikrobiell resistens och vaccinering).
v)  Revision av medlemsstaternas beredskap och insatser (t.ex. krishantering, antimikrobiell resistens och vaccinering) och genomförandet av deras nationella strategier eller program för främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar.
Ändring 136
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led viiia (nytt)
viiia)  Stödja en unionsram och tillhörande driftskompatibla digitala verktyg för att stärka samarbetet om utvärdering av medicinsk teknik mellan medlemsstaterna och i nätverk, inbegripet nätverk som är nödvändiga för att medlemsstaterna ska kunna genomföra och utbyta snabba, tillförlitliga och högkvalitativa gemensamma kliniska granskningar och gemensamma vetenskapliga samråd och annan relevant verksamhet för att hjälpa beslutsfattare att utbyta resultat om HTA-samarbetet.
Ändring 137
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led ix
ix)  Stöd till inrättande och genomförande av program som bistår medlemsstaterna och deras åtgärder för att förbättra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet (när det gäller överförbara och icke-överförbara sjukdomar).
ix)  Stöd till inrättande och genomförande av nationella och europeiska program, inbegripet digitala och evidensbaserade program, som bistår medlemsstaterna och deras åtgärder för att förbättra hälsofrämjande, hälsolitteracitet och sjukdomsförebyggande verksamhet (när det gäller överförbara och icke-överförbara sjukdomar) i hälso- och sjukvårdsenheter och samhällen, och begränsa de huvudsakliga riskfaktorerna för kroniska sjukdomar.
Ändring 138
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led ixa (nytt)
ixa)  Stödja inrättande och drift av sjukdomsspecifika unionsplattformar för utbyte, jämförelse och benchmarking av bästa praxis mellan medlemsstaterna, i form av expertnätverk på området överförbara och icke-överförbara sjukdomar, särskilt kroniska sjukdomar.
Ändring 139
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led ixb (nytt)
ixb)  Stödja utarbetandet av riktlinjer för förebyggande och hantering av sjukdomar för både överförbara och icke-överförbara sjukdomar.
Ändring 140
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led x
x)  Stödja medlemsstaternas åtgärder för att skapa sunda och säkra stads-, arbets- och skolmiljöer, för att möjliggöra hälsosamma livsval och främja en sund kosthållning, med beaktande av sårbara gruppers behov.
x)  Stödja medlemsstaternas åtgärder för att skapa sunda och säkra stads-, arbets- och skolmiljöer, för att främja psykisk hälsa, hälsoundervisning, möjliggöra hälsosamma livsval och främja regelbunden fysisk aktivitet och en sund kosthållning, med beaktande av människors behov i alla skeden av livet i syfte att främja livslång hälsa.
Ändring 141
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xa (nytt)
xa)  Stödja medlemsstaternas åtgärder för att ta itu med bestämningsfaktorer för hälsa, bland annat att minska alkoholrelaterade skador och tobaksanvändning.
Ändring 142
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xb (nytt)
xb)  Stödja medlemsstaternas åtgärder för att säkerställa tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande läkemedel och stödja integrerade och intersektionella strategier för förebyggande, diagnos, behandling och vård.
Ändring 143
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xc (nytt)
xc)  Åtgärder för att främja vård och stöd för offer för könsrelaterat våld.
Ändring 144
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xd (nytt)
xd)  Åtgärder för att främja lika tillgång till hälso- och sjukvård och tillhörande tjänster och omsorg för personer med funktionsnedsättning.
Ändring 145
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xia (nytt)
xia)  Stödja medlemsstaterna i översynen av deras nationella planer för sällsynta sjukdomar för att införa de ekonomiska och organisatoriska arrangemang som krävs för att effektivt integrera de europeiska referensnätverken i de nationella hälso- och sjukvårdssystemen genom att även stödja utarbetandet och genomförandet av den uppsättning politiska åtgärder, bestämmelser och förfaranden som krävs för att förankra systemet med europeiska referensnätverk på nationell nivå.
Ändring 146
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xib (nytt)
xib)  Stödja genomförandet av systemet med europeiska referensnätverk för fortlöpande bedömning, övervakning, utvärdering och kvalitetsförbättring.
Ändring 147
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xic (nytt)
xic)  Öronmärka medel för att skapa effektiva och permanenta mekanismer för samarbete mellan de europeiska referensnätverken för att hantera de multisystemiska behov som uppstår till följd av sjukdomar med låg prevalens och sällsynta sjukdomar och för att underlätta diagonalt nätverkssamarbete mellan olika specialiteter och discipliner.
Ändring 148
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xid (nytt)
xid)  Stödja medlemsstaterna med att stärka sina expertcentrum för sällsynta sjukdomar för att öka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet att diagnostisera, behandla och hantera sådana sjukdomar, transnationellt samarbete om kodifiering, information och kunskap om sällsynta sjukdomar, särskilt databasen Orphanet.
Ändring 149
Förslag till förordning
Bilaga I – led g – led xiia (nytt)
xiia)  Stödja samarbete och samordning mellan medlemsstaterna för inrättande av ett europeiskt nätverk av sjukhus med hög kompetens, för att förbättra den gränsöverskridande behandlingen av sällsynta sjukdomar och öka tillgången till behandling för alla unionsmedborgare.
Ändring 150
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – inledningen
h)  Åtgärder mot cancer
h)  Åtgärder mot cancer, inklusive barncancer
Ändring 151
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led i
i)  Stöd till medlemsstater och icke-statliga organisationer för främjande och genomförande av rekommendationerna i den europeiska kodexen mot cancer.
i)  Stöd till medlemsstater, IARC och icke-statliga organisationer för främjande och genomförande av rekommendationerna i den europeiska kodexen mot cancer. Stöd till översynen och den kontinuerliga uppdateringen av den nuvarande upplagan av den europeiska kodexen mot cancer.
Ändring 152
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led ia (nytt)
ia)  Stödja inrättandet av ett europeiskt cancerinstitut som en plattform för genomförande av europeiska cancerreferensnätverk, insamling av kliniska data bland centrum från alla deltagande länder i unionen samt prioritering av akademiska och kliniska forskningsprogram med hög kompetens på området för cancer, inklusive barncancer.
Ändring 153
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led iii
iii)  Stöd till program för förebyggande av de främsta riskfaktorerna för cancer.
iii)  Stöd till program för förebyggande av de främsta riskfaktorerna för cancer som har bevisats vara effektiva och understöds av fastställda belägg.
Ändring 154
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led iva (nytt)
iva)  Åtgärder för att stödja genomförandet av cancerregister i alla medlemsstater.
Ändring 155
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led v
v)  Åtgärder till stöd för tillgång till cancertjänster och innovativa läkemedel mot cancer.
v)  Åtgärder till stöd för genomförande av politiska åtgärder, nationella program och riktlinjer, i linje med den europeiska planen för cancerbekämpning, för att minska ojämlikheterna och ge tillgång till cancertjänster, stödjande och palliativ vård och till innovativa, tillgängliga och effektiva screeningundersökningar, behandlingar och läkemedel mot cancer i alla medlemsstater, i full synergi med Horisont Europa och dess uppdrag och partnerskap.
Ändring 156
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led va (nytt)
va)  Åtgärder till stöd för lika och snabb tillgång till nya och innovativa läkemedel och behandlingar, inbegripet vid stödjande och palliativ vård och pediatriska maligniteter, i hela Europa, och åtgärder för att främja tillgången till sådana läkemedel och behandlingar till ett överkomligt pris i barnvänliga doser och sammansättningar.
Ändring 157
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led vb (nytt)
vb)  Åtgärder för att ta itu med de behov som inte tillgodosetts hos barn och ungdomar med cancer, och hos patienter som överlevt cancer, genom särskilda program och planer som möjliggör de europeiska referensnätverken, bland annat på barncancerområdet.
Ändring 158
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led vii
vii)  Åtgärder till stöd för förebyggande åtgärder och cancervård av god kvalitet, inklusive diagnos och behandling.
vii)  Åtgärder till stöd för förebyggande åtgärder och cancervård av god kvalitet, inklusive diagnos och behandling, uppföljning och stödjande och palliativ vård.
Ändring 159
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led viii
viii)  Åtgärder till stöd för canceröverlevares och anhörigvårdares livskvalitet.
viii)  Åtgärder till stöd för canceröverlevares och anhörigvårdares livskvalitet, inbegripet tillhandahållande av psykologiskt stöd, smärtlindring och yrkesmässig återintegrering.
Ändring 160
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led ix
ix)  Stöd till genomförandet av unionens politik för och lagstiftning om tobakskontroll.
ix)  Stöd till genomförandet av unionens politik för och lagstiftning om tobakskontroll och annan relaterad lagstiftning när det gäller förebyggande och hälsofrämjande, bland annat i syfte att minska alkoholrelaterade skador.
Ändring 161
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led x
x)  Inrättande av och stöd till mekanismer för specialitetsöverskridande kapacitetsuppbyggnad och kontinuerlig utbildning på området för cancervård.
x)  Inrättande av och stöd till mekanismer för specialitetsöverskridande kapacitetsuppbyggnad och kontinuerlig utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och anhörigvårdare på området för cancervård, screening och tidig diagnos, särskilt på barncancerområdet, i syfte att förbättra vårdkvaliteten.
Ändring 162
Förslag till förordning
Bilaga I – led h – led xa (nytt)
xa)  Åtgärder till stöd för en integrerad, samordnad, tvärvetenskaplig och patientcentrerad strategi för cancerpatienter och canceröverlevare.
Ändring 163
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led ii
ii)  Stöd till åtgärder för att övervinna vaccinationsmotstånd.
ii)  Stöd till åtgärder för att övervinna vaccinationsmotstånd och bekämpa desinformation samt främja immunisering under alla skeden av en persons liv.
Ändring 164
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iia (nytt)
iia)  Stödja verktyg och plattformar för att samla in verkliga bevis om vacciners säkerhet, effektivitet och effekter efter användning, utan att detta påverkar genereringen av robusta bevis i förhandsgodkännandefasen.
Ändring 165
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iib (nytt)
iib)  Stöd till åtgärder för att utrota sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination.
Ändring 166
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iii
iii)  Stöd till kliniska prövningar för att påskynda utveckling och godkännande av och tillgång till innovativa, säkra och effektiva läkemedel och vacciner.
iii)  Stöd till kliniska prövningar och användning av verkliga data, inklusive prövningar som involverar ökad samordning på unionsnivå och med EMA, för att påskynda utveckling och godkännande av och tillgång till innovativa, säkra och effektiva läkemedel och vacciner.
Ändring 167
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iiia (nytt)
iiia)  Stöd till åtgärder som syftar till att skapa och utveckla en europeisk digital mekanism för bättre rapportering, anmälan och övervakning av potentiella brister, i form av en unionsplattform för brist på läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter, baserad på en harmoniserad och driftskompatibel modell för datainsamling och nationella rapporteringssystem för brister, inbegripet ett fullständigt genomförande av unionsinfrastruktur för telematik som sammankopplar data om läkemedel och leveranskedjor.
Ändring 168
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iiib (nytt)
iiib)  Stöd till åtgärder som syftar till att stimulera en ökad produktion av viktiga aktiva farmaceutiska substanser och läkemedel i unionen, bland annat genom att diversifiera leveranskedjeproduktionen av aktiva substanser och generiska läkemedel inom unionen för att minska medlemsstaternas beroende av vissa tredjeländer.
Ändring 169
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led iv
iv)  Stöd till åtgärder för att säkerställa ökad tillgänglighet i unionen till läkemedel och medicintekniska produkter och bidra till att de blir överkomliga i pris för patienterna och hälso- och sjukvårdssystemen.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 170
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led v
v)  Stöd till åtgärder för att uppmuntra utvecklingen av innovativa produkter och kommersiellt mindre intressanta produkter, t.ex. antimikrobiella medel.
v)  Stöd till åtgärder för att uppmuntra upptäckten och utvecklingen av innovativa läkemedel och vacciner för att möta de ökande utmaningarna inom hälso- och sjukvården och patienternas behov.
Ändring 171
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led va (nytt)
va)  Stöd till åtgärder för att främja innovation i fråga om nya användningsområden, ny sammansättning och kombinering av patentfria läkemedel som ger relevanta förbättringar för patienter, hälso- och sjukvårdspersonal och hälso- och sjukvårdssystem.
Ändring 172
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led vb (nytt)
vb)  Åtgärder för att hantera marknadsmisslyckanden i fråga om antibiotika och uppmuntra hållbara investeringar för upptäckt och utveckling av nya antimikrobiella medel, läkemedel mot sällsynta sjukdomar och läkemedel för att bekämpa överförbara sjukdomar, samtidigt som lika tillgång säkerställs.
Ändring 173
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led vi
vi)  Stöd till åtgärder för att övervaka brist på läkemedel och medicintekniska produkter på sjukhus och apotek, för att komma till rätta med sådan brist och öka försörjningstryggheten.
vi)  Stöd till åtgärder för att övervaka, förebygga, hantera, rapportera och anmäla brist på läkemedel och medicintekniska produkter på sjukhus och apotek, för att samla rapporterade brister i en centraliserad databas, som kan samköras med databaser som innehåller regleringsdata om läkemedel, och komma till rätta med sådan brist och öka försörjningstryggheten.
Ändring 174
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led viii
viii)  Åtgärder för att stärka miljöriskbedömningar av läkemedel.
viii)  Åtgärder för att stärka miljöriskbedömningar av läkemedel och medicintekniska produkter.
Ändring 175
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led ix
ix)  Åtgärder för att främja återhållsam användning och bortskaffande av antimikrobiella läkemedel.
ix)  Åtgärder för att främja återhållsam användning och bortskaffande av läkemedel, särskilt antimikrobiella läkemedel, och för att minska den totala användningen av läkemedel, åtgärder för att stödja övervakningen av användningen av antimikrobiella läkemedel och för att stödja kampen mot antimikrobiell resistens.
Ändring 176
Förslag till förordning
Bilaga I – led i – led x
x)  Stöd till åtgärder för att främja internationell konvergens i lagstiftningen om läkemedel och medicintekniska produkter.
x)  Stöd till åtgärder för att främja internationell konvergens i lagstiftningen om och tillit till läkemedel och medicintekniska produkter och för att förbättra tillsynen i unionen.
Ändring 177
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led i
i)  Stöd till utbyggnad, drift och underhåll av fullt utvecklade driftskompatibla infrastrukturer för digitala tjänster och kvalitetssäkringsprocesser för utbyte, åtkomst, användning och vidareutnyttjande av data. Stöd till gränsöverskridande nätverk, t.ex. genom användning av elektroniska patientjournaler, register och andra databaser.
i)  Stöd till utbyggnad, drift och underhåll av fullt utvecklade driftskompatibla infrastrukturer för digitala tjänster och datasäkerhet och kvalitetssäkringsprocesser för utbyte, åtkomst, användning och vidareutnyttjande av data. Stöd till gränsöverskridande nätverk, t.ex. genom förbättring och bättre användning av elektroniska patientjournaler, register och andra databaser.
Ändring 178
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led ia (nytt)
ia)  Inrätta det europeiska programmet för elektroniska patientjournaler och stödja genomförandet av det i medlemsstaterna för att öka användningen av e-hälsa och förbättra hälso- och sjukvårdssystemens hållbarhet och resiliens.
Ändring 179
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led ib (nytt)
ib)  Stöd till medlemsstaterna för att förbättra, vidareutveckla och genomföra de europeiska referensnätverken.
Ändring 180
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led ii
ii)  Stöd till digital omvandling av hälso- och sjukvårdssystem, t.ex. genom benchmarking och kapacitetsuppbyggnad för användning av innovativa verktyg och innovativ teknik, samt ökad digital kompetens hos vårdpersonal.
ii)  Stöd till digital omvandling av hälso- och sjukvårdssystem, t.ex. genom benchmarking och kapacitetsuppbyggnad för användning av innovativa verktyg och innovativ teknik och stärkande av säker användning och återanvändning av hälsodata, i linje med GDPR, samt stöd till och genomförande av ökad digital kompetens hos vårdpersonal och allmänheten, genom förbättrad utbildning och åtgärder för (digital) hälsolitteracitet.
Ändring 181
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led iii
iii)  Stöd till utbyggnad och driftskompatibilitet för digitala verktyg och infrastrukturer inom och mellan medlemsstaterna och med unionens institutioner och organ. Utveckling av lämpliga förvaltningsstrukturer och hållbara, driftskompatibla hälsoinformationssystem i unionen, som en del av det europeiska hälsodataområdet, och förstärkning av allmänhetens tillgång till och kontroll över de egna hälsouppgifterna.
iii)  Stöd till utbyggnad och driftskompatibilitet för digitala verktyg och infrastrukturer inom och mellan medlemsstaterna och med unionens institutioner, byråer och organ. Utveckling av lämpliga förvaltningsstrukturer och hållbara, driftskompatibla hälsoinformationssystem i unionen, som en del av det europeiska hälsodataområdet, och i syfte att få en säker och effektiv användning av artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården som stärker och underlättar allmänhetens tillgång till och kontroll över de egna hälsouppgifterna. Stöd till användning och bredare genomförande av befintliga framgångsrika initiativ och projekt om personcentrerad digital hälsa och personcentrerade hälsodata.
Ändring 182
Förslag till förordning
Bilaga I – led j – led iv
iv)  Stödja optimal användning av telemedicin/telehälsa, t.ex. genom satellitkommunikation för avlägsna områden, främja digital organisationsinnovation inom vårdinrättningar och främja digitala verktyg till stöd för medborgarinflytande och personcentrerad vård.
iv)  Stödja tillgång till och optimal användning av telemedicin/telehälsa, t.ex. genom satellitkommunikation för avlägsna områden, främja digital organisationsinnovation inom vårdinrättningar och främja digitala verktyg till stöd för medborgarinflytande och personcentrerad vård. Främja patienters och vårdpersonals deltagande i samutformning och samutveckling av användarvänliga, tillgängliga, säkra och effektiva lösningar för telemedicin/telehälsa och andra digitala lösningar.
Ändring 183
Förslag till förordning
Bilaga I – led k – led iii
iii)  Information för att främja sjukdomsförebyggande verksamhet och en hälsosam livsstil, i samarbete med alla berörda aktörer på internationell nivå, unionsnivå och nationell nivå.
iii)  Information för att främja hälsa, en hälsosam livsstil och sjukdomsförebyggande verksamhet, i samarbete med alla berörda aktörer på internationell nivå, unionsnivå, nationell och regional nivå.
Ändring 184
Förslag till förordning
Bilaga I – led k – led iiia (nytt)
iiia)  Informationskampanjer riktade till befolkningen i allmänhet samt till målgrupper och intressentledda projekt, inklusive förebyggande och bekämpning av desinformation.
Ändring 185
Förslag till förordning
Bilaga I – led k – led iiib (nytt)
iiib)  Kommunikationsverksamhet för att bekämpa felaktig information och desinformation, t.ex. falska nyheter, om läkemedel, vacciner, hälsoprodukter, sjukdomsorsaker och behandling av sjukdomar.
Ändring 186
Förslag till förordning
Bilaga I – led k – led iiic (nytt)
iiic)  Information till allmänheten om hälsorisker och bestämningsfaktorer för hälsa.
Ändring 187
Förslag till förordning
Bilaga I – led k – led iiid (nytt)
iiid)  Kommunikationskampanjer, informationskampanjer och medvetandehöjande kampanjer om donation av blodkomponenter, organ, vävnader och celler, som gör allmänheten medveten om vikten av sådan donation, i fråga om solidaritet, hälsopolitik och terapeutiska fördelar.
Ändring 188
Förslag till förordning
Bilaga II – del A – punkt I
I.  Kvaliteten och fullständigheten i EU:s och medlemsstaternas beredskaps- och insatsplanering när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
I.  Kvaliteten och fullständigheten i EU:s och medlemsstaternas beredskaps- och insatsplanering när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, inbegripet resiliensbedömningsindikatorer i hela unionen.
Ändring 189
Förslag till förordning
Bilaga II – del A – punkt II
II.  Tillgången till centralt godkända läkemedel, t.ex. antalet godkännanden av särläkemedel, läkemedel för avancerad terapi, läkemedel för pediatrisk användning eller vaccin, för behov som inte tillgodosetts.
II.  Tillgången till centralt godkända läkemedel och medicintekniska produkter, t.ex. antalet befintliga och nya godkännanden av särläkemedel, läkemedel för avancerad terapi, läkemedel för pediatrisk användning eller vaccin, för behov som inte tillgodosetts.
Ändring 190
Förslag till förordning
Bilaga II – del A – punkt III
III.  Antal åtgärder och bästa praxis som direkt bidrar till målen för hållbar utveckling 3.4/medlemsstat.
III.  Antal åtgärder och bästa praxis som direkt bidrar till att uppnå allmän hälso- och sjukvård/medlemsstat.
Ändring 191
Förslag till förordning
Bilaga II – del A – punkt IV
IV.  Medlemsstaternas genomförande av bästa praxis.
IV.  Medlemsstaternas genomförande av hälsoprogram som främjar hälsa, förebygger sjukdomar och åtgärdar ojämlikhet i hälsa.
Ändring 192
Förslag till förordning
Bilaga II – del A – punkt IVa (ny)
IVa.  Genomförande av det europeiska hälsodataområdet.
Ändring 193
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 1a (ny)
1a.  Antal nya förfaranden för påskyndad utveckling och bedömning av läkemedel för stora folkhälsobehov, i förekommande fall med beaktande av ny teknik.
Ändring 194
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 1b (ny)
1b.  Antalet medlemsstater med en adekvat nivå av infrastruktur för digital hälsa.
Ändring 195
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 1c (ny)
1c.  Antalet medlemsstater som genomförde det europeiska systemet för elektroniska patientjournaler.
Ändring 196
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 1d (ny)
1d.  Andel av medlemsstaternas befolkning med tillgång till sina uppgifter i det europeiska hälsodataområdet, per medlemsstat.
Ändring 197
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 3
3.  Antal distribuerade vaccindoser.
3.  Antal vaccindoser som tillhandahålls, efter typ och medlemsstat.
Ändring 198
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 3a (ny)
3a.  Vaccinationstäckning, efter ålder, och efter sjukdom som kan förebyggas genom vaccination.
Ändring 199
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 6
6.  Åldersstandardiserad femårsöverlevnad för livmoderhals-, bröst- och tjock- och ändtarmscancer.
6.  Åldersstandardiserad femårsöverlevnad för cancer, efter typ, ålder, kön och medlemsstat.
Ändring 200
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – led 6a (nytt)
6a.  Åldersstandardiserad femårsöverlevnad för barncancer, efter typ, ålder, kön och medlemsstat.
Ändring 201
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 6b (ny)
6b.  Screeningtäckning för screeningprogram för bröst-, livmoderhals- och tjock- och ändtarmscancer, efter typ, ålder, kön och medlemsstat.
Ändring 202
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7
7.  Förhållandet mellan cancerregister och antalet medlemsstater som rapporterar information om stadiet för livmoderhals-, bröst- och tjock- och ändtarmscancer vid diagnosticering.
7.  Förhållandet mellan cancerregister och antalet medlemsstater som rapporterar information om cancerstadiet vid diagnosticering.
Ändring 203
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7a (ny)
7a.  Förhållandet mellan intagningar till palliativ vård och resultat för cancer och barncancer, efter typ, ålder, kön och medlemsstat.
Ändring 204
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7b (ny)
7b.  Förhållandet mellan barncancerregister/medlemsstat och antalet medlemsstater som rapporterar information om barncancerstadiet vid diagnosticering.
Ändring 205
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7c (ny)
7c.  Förekomsten av viktiga kroniska sjukdomar per medlemsstat, efter sjukdom, kön och ålder.
Ändring 206
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7d (ny)
7d.  Åldersstandardiserad dödlighet till följd av icke-överförbara sjukdomar (per 100 000 personer), efter sjukdom.
Ändring 207
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7e (ny)
7e.  Procentandel hiv/aids-patienter med tillgång till adekvat behandling, efter medlemsstat, kön och ålder.
Ändring 208
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 7f (ny)
7f.  Andel tuberkulospatienter med tillgång till adekvat behandling, efter medlemsstat, kön och ålder.
Ändring 209
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 8
8.  Andelen rökare.
8.  Åldersstandardiserad förekomst av tobaksanvändning, efter kön.
Ändring 228
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 8a (ny)
8a.  Åldersstandardiserad förekomst av skadlig alkoholkonsumtion, efter kön och ålder.
Ändring 210
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 9
9.  Antalet restnoterade läkemedel i SPOC-nätverket (Single Point of Contact).
9.  Antalet restnoterade läkemedel i medlemsstaterna.
Ändring 211
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 9a (ny)
9a.  Åtgärder som syftar till att stimulera produktionen av viktiga aktiva farmaceutiska substanser och läkemedel i EU.
Ändring 212
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 12a (ny)
12a.  Antimikrobiell användning per ATC-typ och medlemsstat.
Ändring 213
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 12b (ny)
12b.  Dödlighet som kan knytas till vårdrelaterade infektioner, efter ålder, kön och medlemsstat.
Ändring 214
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 12c (ny)
12c.  Undvikbara dödsfall till följd av hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, DALYs (funktionsjusterade levnadsår) som kan knytas till icke-överförbara sjukdomar och QALYs (funktionsjusterade levnadsår), kronisk luftvägssjukdom, för personer under 75 år, efter ålder och medlemsstat.
Ändring 215
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 13
13.  Antalet sjukhusenheter som deltar i de europeiska referensnätverken och antalet patienter som diagnostiserats och behandlats av nätverksmedlemmar.
13.  Antalet hälso- och sjukvårdsenheter som deltar i de europeiska referensnätverken och antalet patienter som diagnostiserats och behandlats av nätverksmedlemmar.
Ändring 216
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 14a (ny)
14a.  Antalet hälsokonsekvensbedömningar av unionens politik.
Ändring 217
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 14b (ny)
14b.  Åldersstandardiserad förekomst av fetma, efter kön, ålder och medlemsstat.
Ändring 218
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 14c (ny)
14c.  Mödradödlighet, efter ålder och medlemsstat.
Ändring 219
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 14d (ny)
14d.  Spädbarnsdödlighet efter medlemsstat.
Ändring 229
Förslag till förordning
Bilaga II – del B – punkt 14e (ny)
14e.  Åldersstandardiserade dödsfall på grund av miljöföroreningar (per 100 000 personer), efter kön och ålder.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0196/2020).


Investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given
PDF 188kWORD 60k
Europaparlamentets resolution av den 13 november 2020 om investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given (2020/2058(INI))
P9_TA(2020)0305A9-0198/2020

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande Investeringsplanen för ett hållbart Europa – Investeringsplanen inom den gröna given av den 14 januari 2020 (COM(2020)0021),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Den europeiska gröna given (COM(2019)0640) av den 11 december 2019 och dess resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(1),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (COM(2018)0322) och det ändrade förslaget av den 28 maj 2020 (COM(2020)0443), tillsammans med det ändrade förslaget av den 28 maj 2020 till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020)0445),

–  med beaktande av sitt interimsbetänkande av den 14 november 2018 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen(4),

–  med beaktande av slutrapporten och rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel från december 2016,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 16 september 2020 om utkastet till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020)0456) av den 27 maj 2020 och dess åtföljande lagstiftningsförslag,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG,

–  med beaktande av sin resolution av den 18 december 2019 om rättvis beskattning i en digitaliserad och globaliserad ekonomi: BEPS 2.0(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(7),

–  med beaktande av slutrapporten av den 31 januari 2018 från expertgruppen på hög nivå för hållbara finanser,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt av den 8 mars 2018 (COM(2018)0097),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 maj 2018 om hållbara finanser(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juli 2020 om slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn,

–  med beaktande av kommissionens kvartalsvisa ekonomiska prognoser,

–  med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna samt av Parisavtalet,

–  med beaktande av de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar, principerna för ansvarsfull bankverksamhet och principerna för hållbar försäkring,

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, FN:s mål för hållbar utveckling och Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet och de åtta grundläggande ILO-konventionerna,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens stadga,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 58 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kultur och utbildning,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0198/2020), och av följande skäl:

A.  De nödvändiga investeringarna i anpassningen till klimatförändringarna har ännu inte bedömts och införlivats i klimatsiffrorna i den fleråriga budgetramen.

B.  Vägen till klimatneutralitet senast 2050 kommer att främja konkurrenskraften hos EU:s ekonomi och leda till ett överskott av hållbara högkvalitativa arbetstillfällen.

C.  I 2019 års särskilda rapport från den internationella klimatpanelen (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 °C visar tydligt att den politik som antagits hittills inte är tillräcklig för att förhindra att den globala uppvärmningen överstiger 1,5 °C, att biologisk mångfald går förlorad och att de biokemiska flödena rubbas.

D.  EU:s klimatlag kommer att bekräfta EU:s åtagande att uppnå klimatneutralitet senast 2050, inklusive ambitiösa mellanliggande steg som behövs för att uppnå detta mål.

E.  Kommissionen har uppskattat de investeringar som behövs på EU-nivå för att uppnå de aktuella klimatmålen för 2030 till 240 miljarder EUR per år(10) samt ytterligare belopp på 130 miljarder EUR per år för miljömål, 192 miljarder EUR per år för social infrastruktur och 100 miljarder EUR per år för Europas mer omfattande transportinfrastruktur. Detta motsvarar ett investeringsbehov på minst 662 miljarder EUR per år. Dessa siffror baseras på ett klimatmål för 2030 om att minska utsläppen av växthusgaser med 40 %. Investeringsgapet är ännu större nu när parlamentet har godkänt mer ambitiösa mål. Det är viktigt att mobilisera alla tillgängliga medel för att överbrygga investeringsgapet.

F.  I artikel 2.1 i Parisavtalet föreskrivs att finansiella flöden ska göras förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling.

G.  Den europeiska gröna given är en ny strategi för tillväxt som syftar till att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen samt som också bör bidra till att säkerställa EU:s strategiska autonomi.

H.  Covid-19-pandemin understryker vikten av investeringar i en socialt och miljömässigt hållbar ekonomi, i synnerhet investeringar som främjar avancerad FoU, en konkurrenskraftig industrisektor, en djupare och starkare inre marknad, starka små och medelstora företag, hälso- och sjukvård, ett välutbyggt välfärdssystem och socialt välbefinnande.

I.  I samband med de medel som krävs för att stödja de europeiska ekonomierna väcks frågan om hur skulderna ska återbetalas. Det är viktigt att förhindra att ojämlikheterna ökar, vilket skedde efter den föregående krisen.

J.  Det är mycket viktigt att det skapas ett hållbart ekonomiskt system för att utveckla EU:s strategiska oberoende på lång sikt och öka EU:s resiliens.

K.  Handelspolitiken påverkar utsläppen av växthusgaser.

L.  Transportsektorns utsläpp av växthusgaser utgör 27 % av EU:s totala utsläpp och är de enda som fortfarande ökar. Transportsektorn måste på ett teknikneutralt sätt bidra till att nå EU:s mål för utsläppsminskning, dvs. klimatneutralitet senast 2050, samtidigt som man ser till att transporterna förblir överkomliga i pris och konkurrenskraftiga. Minskningen av utsläppen från transportsektorn kan påskyndas både för infrastrukturen och fordonsparken genom att utveckla och stärka synergier med andra sektorer, såsom den digitala sektorn eller energisektorn.

M.  Skattebefrielser för luftfarts- och sjöfartssektorn kan även snedvrida konkurrensen mellan industrisektorer och kan främja ineffektiva och förorenande transportsätt.

N.  Enligt artikel 2 i ECB:s stadga måste ECB:s penningpolitik, om syftet med prisstabiliteten uppnås och inte ifrågasätts, bedrivas med syftet att främja EU:s mål enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), där det anges att ett av målen är att skydda miljön.

O.  I samband med översynen av sin penningpolitiska strategi kommer ECB att bedöma om och hur ECB, inom ramen för sitt mandat, kan beakta hållbarhetsaspekter, särskilt risker som rör miljömässig hållbarhet.

P.  Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen syftar till att göra det möjligt för medlemsstaterna att föra en finanspolitik som kommer att underlätta genomförandet av alla åtgärder som krävs för att hantera krisen på ett adekvat sätt, samtidigt som den håller sig inom stabilitets- och tillväxtpaktens regelbaserade ram. Den allmänna undantagsklausulen föreskriver att dess tillämpning inte får äventyra den finanspolitiska hållbarheten.

1.  Europaparlamentet välkomnar investeringsplanen för ett hållbart Europa, som är mycket viktig för den gröna givens framgång och omställningen till en mer hållbar, konkurrenskraftig, cirkulär och resilient ekonomi i linje med unionens miljöåtaganden, inbegripet klimatåtaganden enligt Parisavtalet och EU:s klimatlag. Parlamentet betonar att planen bör stå i centrum för EU:s samordnade och inkluderande insatser för att bygga upp en mer resilient ekonomi och ett mer resilient samhälle efter covid‑19‑pandemin, samt bör främja territoriell, social och ekonomisk sammanhållning. Parlamentet påpekar att hållbarheten måste vara förenlig med aspekter avseenden den finansiella stabiliteten.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens återhämtningsplan för Europa, i vilken den europeiska gröna given och digitaliseringsstrategin är centrala delar. Parlamentet stöder den underliggande principen att offentliga investeringar ska respektera principen om att inte orsaka betydande skada, och betonar att denna princip gäller både sociala mål och miljömål. Parlamentet betonar att de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna bör styra EU mot klimatneutralitet senast 2050, vilket fastställs i EU:s klimatlag, inbegripet 2030 års delmål, och därmed säkerställa medlemsstaternas omställning mot en cirkulär och klimatneutral ekonomi, baserad på vetenskap och tidsbundna klimatmål.

3.  Europaparlamentet påminner om att investeringar inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens måste vara förenliga med principen att inte vålla skada. Parlamentet betonar att klimatrelevanta investeringar bör överensstämma med EU-taxonomin och att de nationella återhämtningsplanerna bör anpassas till de nationella energi- och klimatplanerna.

4.  Europaparlamentet anser att uppnåendet av en rättvis omställning till klimatneutralitet är ett stort ansvar för EU. Parlamentet efterlyser genomförandet av lämpliga åtgärder och strategier för att omställningen ska bli lyckad, där man inkluderar offentliga och privata sektorer, regioner, städer och medlemsstaterna. Parlamentet kräver att investeringar ska prioriteras för att stödja en hållbar omställning, den digitala agendan och den europeiska suveräniteten inom strategiska sektorer genom en konsekvent industristrategi. Parlamentet anser att digitaliseringen av den offentliga och privata sektorn kommer att bidra till att uppnå klimatneutralitet.

5.  Europaparlamentet betonar att för att EU ska lyckas med att uppnå klimatneutralitetsmålet och bli en cirkulär ekonomi senast 2050 krävs det bland annat en adekvat finansiering och en enhetlig integrering av hållbarhet i offentliga och privata finanser. Parlamentet understryker att enbart offentlig finansiering inte kommer att vara tillräckligt för att uppnå ovannämnda mål och bidra till omställningen. Parlamentet betonar att det kommer att behövas betydande ytterligare hållbara offentliga och privata investeringar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra offentliga och privata investeringar i samband med utvecklingen av investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet understryker att de tillgängliga medlen inte ens med ambitiös finansiering kommer att vara obegränsade. Parlamentet anser att investeringsplanen för ett hållbart Europa måste föreskriva och möjliggöra ytterligare investeringar med ett verkligt mervärde, och som inte tränger ut marknadsfinansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en solid ram för rapportering och övervakning, för att säkerställa att utgifterna har en verklig effekt. Parlamentet insisterar på att kopplingen mellan utgifter och inkomster, särskilt genom skapandet av nya egna medel, kommer att vara avgörande för genomförandet av den gröna given.

6.  Europaparlamentet noterar att samtliga sektorer i EU:s ekonomi kommer att påverkas av omställningen till en grön ekonomi och insisterar på att vägen till klimatneutralitet bör främja den europeiska ekonomins konkurrenskraft och leda till ett nettoöverskott av hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen i EU. Parlamentet understryker att den gröna omställningen bör vara inkluderande och i linje med principerna om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Parlamentet anser att investeringsplanen för ett hållbart Europa inte bör lämna någon på efterkälken och bör, vid behov, inriktas på att minska skillnaderna mellan medlemsstaterna och regionerna i samband med uppnåendet av klimatneutralitetsmålen. Parlamentet påminner om att bevarande och skapande av arbetstillfällen samt vidareutbildning och omskolning är av största vikt för den hållbara energiomställningen.

7.  Europaparlamentet betonar att de europeiska producenterna av hållbara produkter och tjänster måste se fördelarna med den europeiska gröna given om den ska bli framgångsrik.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att investeringsplanen för ett hållbart Europa får tillräcklig finansiering för att säkerställa att framtida program, såsom strategin för renoveringsvågen, får tillräcklig inverkan på alla byggnader i EU samt kan godtas och välkomnas av alla unionsmedborgare.

9.  Europaparlamentet ifrågasätter om investeringsplanen för ett hållbart Europa i sin nuvarande form kommer att möjliggöra utnyttjandet av 1 biljon EUR fram till 2030, med tanke på de negativa ekonomiska utsikterna till följd av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa full transparens i finansieringsfrågor, såsom den optimistiska hävstångseffekten, potentiell dubbelräkning av vissa investeringar och bristen på klarhet när det gäller extrapoleringar av vissa belopp. Parlamentet undrar också hur den nya fleråriga budgetramen, som lades fram av kommissionen och som har godkänts i Europeiska rådets slutsatser, skulle kunna möjliggöra uppnåendet av investeringsplanens mål. Parlamentet är bekymrat över att en tidigareläggning av EU-program kan leda till ett grönt investeringsgap i slutet av perioden för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram planer som förklarar hur de kommer att överbrygga det stora investeringsgapet med hjälp av både privata och offentliga investeringar, inbegripet en bedömning av de nya ekonomiska utsikterna till följd av den nuvarande krisen och den förväntade ökade ambitionsnivån för klimat-, energi- och miljömålen för 2030. Parlamentet understryker att investeringsplanen för ett hållbart Europa är ett långsiktigt EU-mål och inte kan undergrävas genom lägre fleråriga budgetramar i framtiden, i vilka en stor del av pengarna anslås till återbetalningen av långsiktiga lån.

10.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i sitt meddelande av den 14 januari 2020 om investeringsplanen för ett hållbart Europa uppskattade investeringsbehoven på EU‑nivå för att uppnå de nuvarande klimatmålen för 2030 till minst 662 miljarder EUR per år. Parlamentet uppmanar kommissionen att återspegla dessa nya siffror i en reviderad investeringsplan för ett hållbart Europa.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra i vilken utsträckning alla medel inom den fleråriga budgetramen och Next Generation EU omfattas av de olika målen och kategorierna i EU-taxonomin.

12.  Europaparlamentet vill att det garanteras att medlen från investeringsplanen för ett hållbart Europa, på EU-nivå och på nationell och regional nivå, går till strategier och program med störst potential att bidra till kampen mot klimatförändringar och andra miljömål, inbegripet omställningen av EU-företag, särskilt små och medelstora företag, till en mer konkurrenskraftig union och till skapandet av arbetstillfällen, samtidigt som man anpassar sig till olika nationella, regionala och lokala behov. Parlamentet ser fram emot kommissionens offentliggörande, innan nästa fleråriga budgetram inleds, av en ram för spårning av utgifter för klimatet och den biologiska mångfalden samt andra hållbara utgifter, genom att i förekommande fall använda de kriterier som fastställs i taxonomiförordningen. Parlamentet begär att denna ram bland annat ska inbegripa en övervakningsmetod, tillsammans med motsvarande korrigerande åtgärder, och en mekanism för hållbarhetssäkring och spårning för att identifiera skadliga effekter i enlighet med principen om att inte orsaka betydande skada och åtagandena enligt Parisavtalet.

13.  Europaparlamentet betonar att huruvida investeringsplanen för ett hållbart Europa lyckas beror på om den offentliga och privata finansieringen är tillräcklig och på EU‑politikens samstämmighet. Parlamentet understryker därför behovet av harmoniserade hållbarhetsindikatorer och en metod för att mäta inverkan. Parlamentet insisterar på att man mot bakgrund av investeringsplanen bör inleda konsekvensbedömningar med avseende på andra lagar, vare sig de befinner sig i lagstiftningsskedet eller redan har antagits, för att utvärdera den befintliga EU-lagstiftningens förenlighet med EU:s miljömål.

14.  Europaparlamentet framhåller att ett av investeringsplanens mål bör vara att säkerställa en övergång från ohållbara till hållbara ekonomiska verksamheter.

15.  Europaparlamentet anser att offentlig och privat finansiering bör beakta taxonomiförordningen och följa principen om att inte orsaka betydande skada, för att säkerställa att EU:s strategier och finansiering, inbegripet EU:s budget, de program som finansieras genom Next Generation EU, den europeiska planeringsterminen och EIB:s finansiering inte bidrar till projekt och verksamhet som avsevärt skadar sociala mål eller miljömål, som undergräver den ekonomiska konkurrenskraften eller orsakar förlust av arbetstillfällen. Parlamentet betonar att offentliga budgetar och offentliga banker inte kommer att kunna överbrygga investeringsgapet på egen hand. Parlamentet påminner om att tio stora europeiska banker varje år fortfarande investerar mer än 100 miljarder EUR i fossila bränslen. Parlamentet påminner om att kommissionen enligt taxonomiförordningen senast i slutet av 2020 måste anta en delegerad akt som innehåller tekniska granskningskriterier för verksamheter som väsentligt bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den nya fleråriga budgetramen inte stöder eller investerar i verksamheter som skulle leda till inlåsning av tillgångar som är skadliga för unionens klimat- och miljömål, med beaktande av tillgångarnas livslängd.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheterna till ökad användning av EU-taxonomin i samband med att man spårar klimat- och miljöutgifter i all offentlig EU‑finansiering, inbegripet den nya fleråriga budgetramen, InvestEU, instrumentet Next Generation EU, instrumentet för solvensstöd, faciliteten för återhämtning och resiliens och medel från Europeiska investeringsbanken (EIB).

18.  Europaparlamentet efterlyser genomförandet av principen om att inte orsaka betydande skada i relevanta EU-finansieringsförordningar, i synnerhet genom hållbarhetssäkring när det gäller klimatet, miljön och det sociala området. Parlamentet påminner om att det inte bör inrättas stränga investeringsregler utan föregående samråd med de lokala och regionala offentliga myndigheterna, industrierna och de små och medelstora företagen.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och identifiera verksamheter som orsakar betydande skada för den miljömässiga hållbarheten, i enlighet med artikel 26.2 a i förordning (EU) 2020/852 och rekommendationerna från Europeiska centralbanken och centralbankernas och tillsynsmyndigheternas nätverk för ett grönt finansiellt system (NGFS).

20.  Europaparlamentet kräver en realistisk utfasning av offentliga och privata investeringar i förorenande och skadliga ekonomiska verksamheter, för vilka ekonomiskt genomförbara alternativ finns tillgängliga, samtidigt som medlemsstaternas rätt att välja sin energimix respekteras fullt ut, med målet att införa ett system för förnybar energi och ett elnät som stämmer överens med Parisavtalet. Parlamentet understryker att det är brådskande att hitta dessa alternativ med hjälp av omfattande investeringar i teknisk innovation och energieffektivitet. Parlamentet insisterar på att de verksamheter som finansieras genom investeringsplanen för ett hållbart Europa inte får bidra till ytterligare sociala ojämlikheter och öka den ekonomiska och sociala klyftan mellan öst och väst i EU. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att 112 miljarder EUR per år har spenderats av elva länder och Europeiska unionen för att subventionera fossila bränslen mellan 2014 och 2016. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att ta fram strategier för att fasa ut alla miljöskadliga subventioner för att EU ska bli mer konsekvent och trovärdig när det gäller att bevara den biologiska mångfalden och de naturliga ekosystemen och för att främja omställningen till rena energisystem och en klimatneutral och cirkulär ekonomi.

21.  Europaparlamentet anser att man i samband med omställningen till klimatneutralitet bör bibehålla lika villkor och konkurrenskraft för EU-företagen, särskilt i fallet med illojal konkurrens från tredjeländer. Parlamentet anser att för att uppnå sina mål bör investeringsplanen för ett hållbart Europa också bidra till en hållbar europeisk produktion och minska de globala utsläppen genom handelspolitiken. Parlamentet kräver att handelsavtal inte ska garantera investerarskydd på bekostnad av miljö-, social- eller hälsostandarder. Parlamentet understryker vikten av att verkställbara klimatnormer och andra miljönormer inkluderas i de handelsavtal som EU ingår med tredjeländer, även för att säkerställa lika villkor för europeiska företag. Parlamentet begär att det ska säkerställas att tredjeländer är berättigade till gränsöverskridande projekt som bidrar till målen i Parisavtalet.

22.  Europaparlamentet betonar att Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och Kreativa Europa, som är EU:s främsta utbildnings-, volontär- och kulturprogram, utgör ett viktigt verktyg i de globala insatserna mot klimatförändringar och spelar en viktig roll för att främja utbildning i de färdigheter som är nödvändiga för den gröna omställningen, för att öka medvetenheten om miljö- och klimatförändringsfrågor, särskilt bland ungdomar som deltar i volontärarbete för skydd av miljön, och för att utveckla kreativa, inkluderande och tillgängliga lösningar för att ta itu med miljöutmaningar. Parlamentet betonar att dessa program bidrar till uppnåendet av EU:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av sådan praktiktjänstgöring inom jordbruket som stöds genom Erasmus+.

EU:s budget: inriktning, mobilisering och åstadkommande av finansiella resurser

23.  Europaparlamentet betonar den centrala roll som EU-budgeten spelar för genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att nya initiativ alltid bör vara föremål för en hållbarhetsbedömning och hållbarhetssäkring, finansieras genom extra anslag och inte bör påverka andra politikområden negativt. Parlamentet betonar vikten av EU:s långvariga politik, såsom sammanhållning eller jordbruk, tillsammans med andra centrala politikområden, såsom forskning, innovation eller anpassning till och begränsning av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullgöra sina politiska åtaganden och förse unionen med en framtidsinriktad flerårig budgetram som kan uppfylla medborgarnas förväntningar.

24.  Europaparlamentet understryker vikten av hållbara privata investeringar och deras roll för att uppnå målen för investeringsplanen för ett hållbart Europa, och anser att privat finansiering måste underlättas. Parlamentet betonar även att det tekniska stödet bör stärkas genom lokala och nationella kuvöser och projektinkubatorer som sammanför finansiärer och projektansvariga.

25.  Europaparlamentet välkomnar att Europeiska rådet har godkänt Europeiska unionens återhämtningsinstrument som ett nödinstrument för att stödja investeringar och reformer. Parlamentet beklagar dock förslaget att avsevärt minska de extra anslagen till flera EU-program och att helt ställa in dem för andra program. Parlamentet anser att de föreslagna nedskärningarna av program som stöder omställningen i kolberoende regioner strider mot EU:s agenda för den gröna given och att de i slutändan även kommer att påverka finansieringen av investeringsplanen för ett hållbart Europa.

26.  Europaparlamentet understryker att för att EU ska fullgöra sina skyldigheter enligt Parisavtalet bör dess bidrag till klimatmålen stödjas av en ambitiös andel klimatrelaterade utgifter och utgifter relaterade till biologisk mångfald i EU:s budget. Parlamentet strävar därför efter att så fort som möjligt nå ett rättsligt bindande utgiftsmål på 30 % för integrering av klimatåtgärder och på 10 % för den biologiska mångfalden. Parlamentet betonar att utgiftsmålet för klimatet bör tillämpas på hela den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker att ett klimatmål på 37 % också bör vara tillämpligt på Next Generation EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en meningsfull och transparent spårnings- och övervakningsram för klimatrelaterade utgifter i EU:s budget. Parlamentet betonar den viktiga roll som nya egna medel spelar för att EU:s budget ska kunna nå en högre nivå av klimatfinansiering i framtiden.

27.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att förstärka fonden för en rättvis omställning (FRO) med ytterligare medel från Next Generation EU, men beklagar rådets förslag om att minska dessa extra anslag och betonar att ytterligare stöd kommer att krävas för att säkerställa att arbetstagare som har drabbats direkt eller indirekt av omställningen får tillräckligt med stöd. Parlamentet upprepar att FRO-medel kan komplettera de medel som finns tillgängliga inom sammanhållningspolitiken, och påpekar att det nya förslaget inte bör påverka sammanhållningspolitiken negativt genom obligatoriska överföringar från medlemsstaternas nationella anslag och inte bör leda till snedvridningar av konkurrensen.

28.  Europaparlamentet anser att principen om en rättvis omställning bör integreras i hela den gröna given och att FRO särskilt bör inriktas på de regioner som är mest beroende av fossila bränslen. Parlamentet betonar att de projekt som erhåller medlen måste vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara och livskraftiga på lång sikt. Parlamentet efterlyser därför en övergripande EU-strategi för utveckling och modernisering av de regioner som får FRO-medel.

29.  Europaparlamentet betonar att alla berörda parter bör delta i utarbetandet av planerna för en rättvis omställning. Parlamentet anser att planerna för en rättvis omställning bör ta hänsyn till de olika utgångspunkterna i medlemsstaterna och regionerna när det gäller omställningen till klimatneutralitet. Parlamentet noterar att behörighetskriterierna för finansiering bör förtydligas. Parlamentet anser att de FRO-finansierade programmen också bör bedömas med hjälp av klimatspårning, redovisning av naturkapital och livscykelmetoder.

30.  Europaparlamentet välkomnar de två ytterligare pelarna av mekanismen för en rättvis omställning, särskilt ett särskilt system inom InvestEU och en lånefacilitet för den offentliga sektorn, som tillsammans med FRO kommer att skapa nya ekonomiska möjligheter och bidra till att mildra de socioekonomiska konsekvenserna av omställningen till klimatneutralitet och genomföra den cirkulära ekonomin i EU i de mest sårbara och kolintensiva regionerna och städerna, samt bidra till att ta itu med de utmaningar avseende överkomliga energipriser som medborgarna står inför under omställningsprocessen. För att dessa pelare ska lyckas anser parlamentet att det är viktigt att garantera att medlemsstater, regioner och städer får tillräckligt med tekniskt stöd.

31.  Europaparlamentet betonar att en socialt rättvis omställning inte kommer att vara möjlig utan ett mycket stort bidrag från storstadsområdena. Parlamentet anser därför att medel från den andra och tredje pelaren i mekanismen för en rättvis omställning bör vara lättillgängliga för städer för att ta fram en storskalig finansiell mekanism för att bidra till klimatinsatser och sociala insatser på stadsnivå. Parlamentet påpekar att detta kan inkludera direkt tillgängliga medel till bl. a. bostadspolitik, byggnadsrenovering, moderniserings- och isoleringsprogram, kollektivtrafikprojekt, förbättring av städers gröna infrastruktur, införandet av instrument för cirkulär ekonomi eller projekt för hållbar vattenförvaltning.

32.  Europaparlamentet välkomnar InvestEU-programmets roll för investeringsplanens genomförande och funktionssätt och anser att InvestEU bör spela en viktig roll för en grön, rättvis och resilient återhämtning i EU. Parlamentet beklagar att den föreslagna finansieringen av InvestEU, både genom den fleråriga budgetramen och Next Generation EU, har minskat avsevärt jämfört med kommissionens senaste förslag. Parlamentet välkomnar förslaget att inrätta en facilitet för strategiska investeringar, särskilt att man har lagt till ett femte område – området europeiska investeringar – inom InvestEU för att främja hållbara investeringar i viktig teknik och värdekedjor. Parlamentet betonar att projekt som finansieras inom InvestEU bör vara förenliga med unionens klimat- och miljöåtaganden för 2030.

33.  Europaparlamentet understryker att kommissionens reviderade förslag redan omfattar den preliminära överenskommelse om InvestEU som parlamentet och rådet nådde i maj 2019. Parlamentet påminner om att denna överenskommelse utöver en privilegierad ställning för EIB-gruppen även innebär en viktig roll för andra genomförandepartner, såsom nationella utvecklingsbanker eller andra internationella finansinstitut. Parlamentet påminner dessutom om att InvestEU är ett instrument som styrs av efterfrågan, och att man därför bör undvika överdriven sektoriell eller geografisk koncentration. Parlamentet betonar att man bör säkerställa att lämpligt tekniskt stöd finns tillgängligt på plats för att se till att man finansierar projekt där de behövs som mest och på ett sätt som ger verklig additionalitet. Parlamentet framhåller i detta avseende det avgörande bidraget från rådgivningscentrumet, för vilket ett lämpligt finansiellt anslag måste säkerställas.

34.  Europaparlamentet bekräftar på nytt EU:s ansvar att som världsledande i kampen mot klimatförändringarna uppmuntra andra internationella partner att följa en liknande strategi. Parlamentet anser att de resurser från EU:s budget som beviljas tredjeländer inte bör användas på något sätt som strider mot målen i den gröna given och att de bör syfta till att underlätta uppnåendet av målen, med beaktande av varje lands olika utvecklingsnivå och varierande investeringsbehov. Parlamentet menar att pandemin har visat att åtgärder för att skydda miljön och den biologiska mångfalden utanför unionen är oskiljaktigt förbundna med hälsan här hemma och att sådana åtgärder är kostnadseffektiva jämfört med pandemins effekter.

35.  Europaparlamentet konstaterar att innovationsfonden och moderniseringsfonden bör bidra väsentligt till en hållbar omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser fram till 2020, och ser särskilt positivt på att moderniseringsfonden är avsedd för investeringar som ska öka energieffektiviteten i tio medlemsstater med lägre inkomster, varför den är ett viktigt verktyg för en rättvis omställning. Parlamentet framhåller dock ändå behovet av noggrannare granskning av fonden, eftersom investeringar i verksamheter som avsevärt skadar de sociala och miljömässiga målen inte bör vara berättigade till stöd från moderniseringsfonden.

36.  Europaparlamentet anser att man måste undvika överlappningar med relaterade verksamheter som finansieras genom unionens budget och anser att det kan försvåra budgettillsynen om dessa fonder återfinns utanför unionens budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla budgetmyndigheten vederbörligen underrättad om fondens genomförande.

37.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se över både moderniseringsfonden och innovationsfonden som en del av dess översyn av utsläppshandelssystemet. Parlamentet upprepar sitt långvariga krav på att en betydande del av intäkterna från utsläppshandelssystemet ska klassificeras som egna medel.

38.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken kommer att spela i uppnåendet av målen i investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet noterar att den gemensamma jordbrukspolitiken på vägen mot en mer hållbar förvaltning av naturresurser och bevarande av den biologiska mångfalden inom EU:s jordbruks- och fiskerisektorer bör bibehålla sina mål om att stödja tillhandahållandet av livsmedelsförsörjning av hög kvalitet, garantera livsmedelssuveränitet för européer, bidra till en stabil och acceptabel inkomst för jordbrukare och fiskare och till hållbar utveckling i landsbygdsområden. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa att den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till EU:s klimat- och hållbarhetsmål, vilket betonas i revisionsrättens rapport av den 7 november 2018.

39.  Europaparlamentet understryker vikten av att underlätta tillgången till offentlig och privat finansiering för att stödja ökade gröna investeringar samt utveckling av och tillgång till digitala verktyg, modernisering och innovation, vilket kommer att göra det möjligt för jordbrukssektorn, fiskerisektorn och landsbygdsområdena att hantera utmaningarna och möjligheterna med att förverkliga målen och ambitionerna i den gröna given.

40.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken i egenskap av EU:s främsta investeringspolitik kommer att spela en avgörande roll när det gäller att stödja omställningen till klimatneutralitet. Parlamentet uppmärksammar att sammanhållningspolitiken kommer att vara ett av de avgörande instrumenten för en hållbar ekonomisk återhämtning i efterdyningarna av covid-19-krisen och att den bör behålla sin långvariga roll att bidra till främjandet av den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen, i enlighet med EU-fördragen. Parlamentet insisterar på att sammanhållningspolitiken bör förstärkas så att den klarar av att uppnå sina huvudsakliga mål och bidra till att den europeiska gröna given blir en framgång.

41.  Europaparlamentet stöder den innovativa strategi som kommissionen uttrycker i sitt uttalande om att EU:s budget ska bidra till uppnåendet av klimat- och miljömålen även på intäktssidan. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt till stöd för att införa nya egna medel som kan skapa mervärde och ge ett betydande stöd till den europeiska gröna given.

42.  Europaparlamentet upprepar sin tidigare ståndpunkt avseende förteckningen över potentiella kandidater för nya egna medel som anges i interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen, nämligen att den bör vara i överensstämmelse med viktiga EU‑mål, inbegripet kampen mot klimatförändringarna och arbetet för miljöskydd. Parlamentet begär därför att det, utan att det skapas ytterligare bördor för medborgarna, införs nya egna medel som till exempel skulle kunna omfatta medel som kommissionen lade fram siffror för under 2018 på grundval av

   i) auktionsintäkterna från utsläppshandelssystemet, som skulle kunna generera 3–10 miljarder EUR per år,
   ii) ett bidrag beräknat utifrån mängden icke-återvunnet plastförpackningsavfall, som skulle kunna generera 3–10 miljarder EUR per år,
   iii) den framtida mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna, som skulle kunna generera 5–14 miljarder EUR per år,
   iv) en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, som skulle kunna generera mer än 12 miljarder EUR per år,
   v) en skatt för stora digitala företag, som skulle kunna generera mellan 750 miljoner och 1,3 miljarder EUR per år, och
   vi) en skatt på finansiella transaktioner som, på grundval av kommissionens ursprungliga förslag från 2012 och med beaktande av brexit och den ekonomiska tillväxten, skulle kunna generera upp till 57 miljarder EUR per år, beroende på skattens omfattning.

Parlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning till alla medlemsstater om att ansluta sig till ramverket för fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt tillhandahålla närmare uppgifter om de egna medel som presenterades i dess meddelande av den 27 maj 2020 om återhämtningsplanen, inbegripet om den skatt som baseras på stora företags verksamhet och den möjliga utvidgningen av utsläppshandelssystemet till att omfatta sjöfarts- och luftfartssektorerna.

43.  Europaparlamentet insisterar på att en korg med nya egna medel bör inkluderas i EU:s budget från och med 2021, samtidigt som det också bör fastställas en rättsligt bindande tidsplan för att föreslå och införa nya egna medel under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet begär att intäkterna från de nya egna medlen ska vara tillräckliga för att täcka åtminstone återbetalningsförpliktelserna inom ramen för återhämtningsinstrumentet. Parlamentet förväntar sig att alla intäkter utöver denna nivå går till EU-budgeten för att åtgärda bland annat finansieringsunderskottet i den gröna given, utan att det påverkar universalitetsprincipen.

44.  Europaparlamentet understryker att både de miljömässiga och inte specifikt miljömässiga intäkterna kommer att vara oumbärliga för inrättandet av en tillförlitlig korg med genuina nya egna medel, eftersom den inkomst som genereras av miljömässiga intäkter kan minska proportionellt med tiden, i takt med att EU gör framsteg mot klimatneutralitet.

Finansinstitut – möjliggörande av genomförandet av den gröna given

45.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s beslut att se över sin energiutlåningspolitik och klimatstrategi och att ägna 50 procent av sin verksamhet åt klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet från och med 2025, i syfte att fullgöra EU:s skyldigheter enligt Parisavtalet. Parlamentet uppmanar EIB att även se över sin transportutlåningspolitik och att engagera sig för en hållbar omställning till klimatneutralitet och en cirkulär ekonomi och samtidigt ta hänsyn till medlemsstaternas olika energimixer och ägna särskild uppmärksamhet åt de sektorer och regioner som påverkas mest av omställningen. Parlamentet efterlyser i synnerhet ny politik i de koldioxidintensiva industrisektorer där EIB är verksam, för att stödja omställningen i dessa sektorer i syfte att anpassa alla nya sektorlån till målet om att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet lovordar EIB:s åtagande att sluta finansiera projekt med energi från fossila bränslen senast 2021. Parlamentet kräver att man antar och offentliggör kontrollerbara omställningsplaner för att uppnå klimatneutralitetsmålen.

46.  Europaparlamentet betonar att EIB:s åtgärder med anledning av covid-19-pandemin bör överensstämma med målen i investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet konstaterar dock att inte alla finansierade projekt kan bidra till uppnåendet av EU:s klimatmål och insisterar på att detta inte bör hindra att de erhåller finansiering. Parlamentet anser dock att EIB:s portfölj måste vara anpassad till EU:s hållbarhetsmål och principen om att inte orsaka betydande skada. Parlamentet uppmanar EIB att fastställa en konkret färdplan för att nå det specifika målet på 50 procent senast 2025 och att årligen redovisa hur stor andel av dess tillgångar som finansierar verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU:s taxonomi. Parlamentet påminner om att bankens åtgärder med anledning av covid-19-pandemin bör generera investeringar på 240 miljarder EUR och att de möjliggjordes inom loppet av några veckor.

47.  Europaparlamentet anser att en deltagandebaserad bottom-up-strategi är avgörande för att EIB ska kunna spela en framgångsrik roll i finansieringen av den gröna given och att EIB bör främja särskilda dialoger mellan den offentliga och privata sektorn och förbättra samordningen med olika berörda parter, såsom lokala och regionala myndigheter och företrädare från civilsamhället. Parlamentet betonar också EIB:s oberoende, men understryker samtidigt vikten av att säkerställa en demokratisk kontroll av investeringarna.

48.  Europaparlamentet påminner om att EIB är världens största emittent av gröna obligationer, som har inbringat mer än 23 miljarder EUR under 11 år. Parlamentet konstaterar att en stor utmaning har varit att fastställa gemensamma standarder för att undvika grönmålning. Parlamentet välkomnar EIB:s nya obligationer för hållbar utveckling, som lanserades 2018 och som har utformats för att stödja investeringar med koppling till FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet understryker vikten av att fastställa gemensamma standarder för dessa nya obligationer för att säkerställa att projekten är öppna, kontrollerbara och mätbara. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta med denna verksamhet och att utöka emissionen av gröna obligationer och obligationer för hållbar utveckling, som kan underlätta genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa och bidra till utvecklingen av marknaden för obligationer för social och miljömässig hållbarhet genom att bygga vidare på arbetet inom ramen för EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och EU:s taxonomi.

49.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att aktivt stödja projekt som bidrar till en rättvis omställning, t.ex. på områdena forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företags tillgång till finansiering och sociala investeringar och kompetens.

50.  Europaparlamentet konstaterar att EIB:s ordförande, Werner Hoyer, har betonat behovet av att stärka EIB:s kapitalbas för att banken ska kunna fortsätta med de ambitiösa projekt som ligger till grund för omställningen till en hållbar ekonomi.

51.  Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner och internationella finansinstitut, inbegripet Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Världsbanken, spelar för finansieringen av hållbara projekt, varigenom de bidrar till uppnåendet av Parisavtalets mål. Parlamentet betonar att nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner med tanke på deras erfarenheter och kompetenser på nationell och regional nivå kan vara avgörande när det gäller att maximera effekten av offentliga medel, inbegripet genom partnerskap inom ramen för InvestEU, och därigenom kan bidra till att uppnå unionens klimatmål. Parlamentet understryker att finansieringen av små och medelstora företag är avgörande för att investeringsplanen för ett hållbart Europa ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt.

52.  Europaparlamentet understryker även att de nationella utvecklingsbankerna och ‑institutionerna tack vare sin erfarenhet på området är väl förtrogna med att utforma, förvalta och finansiera relativt små projekt. Parlamentet välkomnar därför att de deltar i olika aspekter av investeringsplanen för ett hållbart Europa, eftersom de är de bäst lämpade organen att styra investeringar på EU-nivå till den reala ekonomin och på lokal nivå. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa lokalt tekniskt stöd till projektansvariga och innovation och framhåller projektinkubatorernas roll när det gäller att hjälpa projekt att mogna tillräckligt för att motta finansiering. Parlamentet efterlyser reformer av reglerna för statligt stöd som gör det möjligt för nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner att tillhandahålla subventionerade lån för att främja hållbarhet.

53.  Europaparlamentet konstaterar att offentliga och privata investeringar kan bidra till hållbar återhämtning och resiliens om finansieringen inriktas på gröna investeringar, såsom elnät, supernät och smarta nät, järnvägsnät, energieffektivitet och projekt för en cirkulär ekonomi.

54.  Europaparlamentet betonar att miljö- och klimatkatastrofer i innebär en allt större risk för den finansiella stabiliteten och att man därför på ett bättre sätt bör ta med dessa långsiktiga risker i bedömningarna för reglering och tillsyn. Parlamentet anser att kampen mot klimatförändringarna och främjandet av hållbarhet bör beaktas mer i ECB:s politik, samtidigt som dess mandat och oberoende respekteras fullt ut och utan att dess roll som väktare av den finansiella och monetära stabiliteten äventyras. Parlamentet påminner om ECB-ordförandens uttalande om att ECB stöder utarbetandet av en taxonomi som ett sätt att underlätta införlivandet av miljöhänsyn i centralbanksportföljer. Parlamentet noterar den ambition som visas i Eurosystemets senaste svar på kommissionens offentliga samråd om den förnyade strategin för hållbar finansiering och översynen av direktivet om icke-finansiell rapportering, där det slogs fast att marknadskrafterna kan och bör vara en viktig drivkraft bakom omdirigeringen av finansiella flöden till hållbara ekonomiska verksamheter. Parlamentet välkomnar uppmaningarna från ECB och centralbankernas och tillsynsmyndigheternas nätverk för ett grönt finansiellt system (NGFS) om att finansiella tillsynsmyndigheter bättre ska bedöma de hållbarhetsrelaterade finansiella riskerna.

55.  Europaparlamentet uppmuntrar ECB att gå vidare med sin penningpolitiska strategi med full respekt för ECB:s mandat för prisstabilitet, som är förankrat i EUF-fördraget. Parlamentet konstaterar att ECB som en del av översynen av sin penningpolitiska strategi och i enlighet med Parisavtalet kommer att bedöma om och hur den, inom ramen för sitt mandat, kan ta hänsyn till hållbarhetsaspekter – särskilt risker relaterade till miljömässig hållbarhet – i sitt ramverk för säkerheter och årliga stresstest, samtidigt som man håller isär penningpolitiken och tillsynsrollerna. Parlamentet uppmuntrar därför ECB att offentliggöra i vilken utsträckning penningpolitiken är anpassad till Parisavtalet och att samtidigt ta fram en färdplan för framtida anpassning, där EU:s taxonomi används för dessa åtgärder på ett lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar ECB att undersöka ytterligare sätt att stödja EIB för att öka EIB:s finansieringskapacitet utan att skapa snedvridningar på marknaden.

56.  Europaparlamentet föreslår att ECB bör bedöma ombalanseringen av sin koldioxidintensiva obligationsportfölj inom ramen för programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (CSPP), mot bakgrund av EIB:s klimatåtaganden.

57.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska tillsynsmyndigheterna att tillsammans med de nationella behöriga myndigheterna ta fram årliga klimatstresstester för de finansinstitut som de utövar tillsyn över, vilket för närvarande diskuteras inom i synnerhet NGFS, i syfte att förstå de klimatrelaterade finansiella riskerna i portföljer hos relevanta finansinstitut i EU, samt riskernas omfattning.

58.  Europaparlamentet anser att kollektivtrafiken är avgörande för att uppnå hållbar rörlighet i städer. Parlamentet betonar behovet av att öka stödet till kollektivtrafiknäten och kollektivtrafikens fordonspark på lokal och regional nivå, som ett effektivt verktyg för omställningen till en utsläppssnål rörlighet, samtidigt som man främjar en trafikomställning, särskilt i storstadsområden, och konnektivitet i landsbygdsområden för att främja territoriell sammanhållning. Parlamentet anser att en starkare koppling mellan finansieringen av transporter i städer och planerna för hållbar rörlighet i städer är av största vikt för att främja omställningen av rörligheten i städerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att utarbeta planer och politiska åtgärder för hållbar rörlighet i städerna, inbegripet stöd för effektiva kollektivtrafiksystem och aktiva rörlighetslösningar, såsom gång och cykling, samt främjande av tillgänglighet och multimodalitet bland olika transportsätt.

Mobilisering av privata investeringar för en hållbar återhämtning

59.  Europaparlamentet stöder en förnyad strategi för hållbara finanser. Parlamentet understryker behovet av en EU-miljömärkning av finansiella produkter som utvecklas löpande, en EU-standard för gröna obligationer och mer tillförlitliga, jämförbara och tillgängliga uppgifter om hållbarhet som erhålls genom att harmonisera hållbarhetsindikatorerna. Parlamentet påminner om att grön finansiering har stor betydelse för EU:s och eurons internationella roll under nästa årtionde. Parlamentet framhåller betydelsen av förenklade rapporteringsstandarder för små och medelstora företag, som gör det möjligt för dem att delta fullt ut på kapitalmarknaderna.

60.  Europaparlamentet insisterar på att mer tillförlitliga, jämförbara och tillgängliga hållbarhetsuppgifter är oumbärliga för att få EU:s system för hållbar finansiering att fungera i praktiken. Parlamentet välkomnar idén från högnivåforumet om kapitalmarknadsunionen om att inrätta en enda europeisk kontaktpunkt för att samla information om företag i EU genom att sammankoppla befintliga nationella register och EU-register med företagsdatabaser som ett sätt att hjälpa företag, särskilt i mindre medlemsstater, att attrahera investerare. Parlamentet betonar att företagen bör kunna kontrollera tillgången till sina uppgifter i den enda europeiska kontaktpunkten. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en enda europeisk kontaktpunkt för finansiell och icke-finansiell information om börsnoterade och icke-börsnoterade EU-företag, samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras när så är relevant. Parlamentet uppmanar kommissionen att rationalisera kraven på transparens enligt direktivet om icke-finansiell rapportering och att anpassa dem till kraven i taxonomiförordningen och förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. Parlamentet efterlyser transparenta metoder för insamling och offentliggörande av uppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta effektiv övervakning och rapportering av uppgifter om genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa och att göra detta tillgängligt för allmänheten för att garantera fullständig insyn i EU:s utgifter för en grön omställning. Parlamentet anser att en betydande andel av de EU-obligationer som ska emitteras i samband med återhämtningsplanen bör emitteras på grundval av EU‑standarden för gröna obligationer, i enlighet med kommissionens förslag.

61.  Europaparlamentet lovordar de framsteg som har gjorts på grundval av de initiativ som ingår i 2018 års handlingsplan för hållbara finansiering. Parlamentet efterlyser antagandet av de delegerade akter som föreskrivs i taxonomiförordningen, med beaktande av de olika hållbarhetskriterierna och hållbarhetsindikatorerna. Parlamentet efterlyser särskilt ett snabbt genomförande av principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn och taxonomiförordningen. Parlamentet framhåller vikten av ambitiösa krav på upplysningsskyldighet för samtliga finansiella produkter och enheter.

62.  Europaparlamentet anser att den framtida förnyade EU-strategin för hållbar finansiering ger betydande möjligheter att påskynda omställningen till mer hållbara investeringar från icke-professionella investerare. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå de åtgärder som krävs för att skapa incitament till hållbara investeringar från icke‑professionella investerare.

63.  Europaparlamentet noterar artikel 26.2 i taxonomiförordningen, enligt vilken kommissionen senast den 31 december 2021 ska offentliggöra en rapport med en beskrivning av de bestämmelser som skulle krävas för att utvidga förordningens tillämpningsområde bortom miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, inbegripet andra hållbarhetsmål, såsom sociala mål.

64.  Europaparlamentet stöder uppmaningen från högnivågruppen för hållbar finansiering till nya åtgärder för att främja långsiktighet till förmån för människorna och planeten. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera och föreslå hur ett långsiktigt perspektiv kan införlivas på ett bättre sätt i systemet och bestämmelserna för bolagsstyrning. Parlamentet välkomnar utarbetandet av ett initiativ för hållbar bolagsstyrning.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering, som skulle kunna omfatta utlämnande av uppgifter om hur företagens verksamhet påverkar den miljömässiga, sociala och styrningsmässiga hållbarheten.

66.  Europaparlamentet insisterar på att offentliga och privata investeringar där så är möjligt måste komplettera varandra vid mobilisering av finansiering för den gröna given. Parlamentet betonar att investeringar från den privata sektorn inte bör undanträngas så att medlen för investeringsplanen för ett hållbart Europa kan maximeras.

67.  Europaparlamentet påminner om att investeringar i och utlån till ohållbara ekonomiska verksamheter kan leda till strandade tillgångar eller icke återvinningsbara investeringar med inlåsningseffekter. Parlamentet påpekar att denna risk måste vara tillräckligt integrerad i kreditbetygen och tillsynsregelverken, inbegripet Basel-ramen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att dels undersöka hur man kan förbättra inkluderingen av hållbarhetsrisker och tillsynsbehandlingen av långsiktiga investeringar och utlåningar, bland annat i EU:s bankregelverk, som ytterligare kommer att främja det finansiella systemets övergripande stabilitet, dels sträva efter att ytterligare främja hållbarhetsfaktorernas tillförlitlighet, jämförbarhet och transparens i kreditbetygen. Parlamentet anser att det sistnämnda skulle kunna tas upp i kommande översyner av förordningen om kreditvärderingsinstitut, kapitalkravsdirektivet/kapitalkravsförordningen och solvensramarna.

68.  Europaparlamentet påminner om att hållbara investeringar inte nödvändigtvis medför lägre riskprofiler än andra typer av investeringar.

69.  Europaparlamentet anser att det bör bli lättare för små och medelstora företag i unionen att få tillgång till offentlig och privat finansiering inom ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet framhåller att det krävs ytterligare insatser för att informera de små och medelstora företagen om de nya finansieringsmöjligheterna inom ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa.

Främja hållbara offentliga investeringar i kristider

70.  Europaparlamentet efterlyser ett instrument för hållbara investeringar för att uppnå målen i den europeiska gröna given, men betonar att en större andel offentliga investeringar bör bidra till hållbara offentliga finanser i EU, oavsett vilken finansieringsmodell som väljs. Parlamentet anser att en eventuell översyn av EU:s ramar för ekonomisk styrning bör beakta rekommendationerna från den oberoende europeiska finanspolitiska nämnden och bör motivera medlemsstaterna att anpassa sina ekonomier och sina offentliga utgifter till målen i den europeiska gröna given. Parlamentet stöder kommissionens åtagande att utforska andra gynnsamma ramar, såsom standarder för gröna obligationer, och uppmanar kommissionen att kartlägga bästa praxis för grön budgetering.

71.  Europaparlamentet efterlyser offentligt stöd till transportsektorn, särskilt flygbolag, samt till turistnäringen och fordonsindustrin, som ska användas på ett hållbart och effektivt sätt. Parlamentet begär att de omställningsverksamheter som definieras i taxonomiförordningen ska vara berättigade till finansiering inom ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa och att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt tillgången till finansiering och andra former av stöd för mikroföretag och små och medelstora företag.

72.  Europaparlamentet efterlyser integrering av hållbar offentlig upphandling och offentliga anbudsförfaranden och större europeisk samordning i detta avseende.

73.  Europaparlamentet välkomnar att planerna för återhämtning och resiliens ska bygga på EU:s gemensamma prioriteringar. Parlamentet framhåller i detta avseende den europeiska gröna given och den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt den digitala agendan och det strategiska målet att uppnå europeisk suveränitet inom strategiska sektorer, med en hållbar industriell bas. Parlamentet påminner om behovet av investeringar i grön återhämtning och av att öka konvergensen mellan medlemsstaterna i genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa, som skulle kunna bidra till att påskynda den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet begär att man inkluderar prioriteringar på områden såsom sysselsättning, kompetens, utbildning, digitalt entreprenörskap, forskning och innovation samt hälsa, men även på områden som rör näringslivet och den icke vinstdrivande sektorn, inbegripet den offentliga förvaltningen och finanssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt stöd till offentliga myndigheter när det gäller utarbetandet av omställningsplaner för att undvika strandade tillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens och att säkerställa att allvarliga överträdelser leder till att de utbetalda anslagen återkrävs. Parlamentet betonar vikten av att de medlemsstater som utfärdar planerna respekterar rättsstatsprincipen och våra demokratiska värden.

74.  Europaparlamentet insisterar på att den europeiska gröna givens princip att inte vålla skada gäller för alla återhämtningsplaner.

75.  Europaparlamentet beklagar Europeiska rådets beslut att ta bort instrumentet för solvensstöd från programmet Next Generation EU. Parlamentet ser det som ett viktigt verktyg för att skapa lika villkor på den inre marknaden.

76.  Europaparlamentet begär att företag som får offentligt stöd ska förbinda sig till offentlig landspecifik rapportering, samtidigt som man respekterar möjligheten till tillfälliga undantag för att skydda kommersiellt känsliga uppgifter. Parlamentet begär att dessa företag också ska säkerställa rättvis konkurrens, minska lönegapet mellan kvinnor och män, respektera sina skyldigheter i fråga om icke-finansiell rapportering, garantera arbetstillfällen, offentliggöra eventuell förmånsbehandling de har fått och strikt avstå från att ägna sig åt någon form av strategier för skatteflykt genom att ha dotterbolag utan någon betydande ekonomisk verksamhet i jurisdiktioner som inte är samarbetsvilliga på skatteområdet. Parlamentet framhåller att dessa företag på ett rättvist sätt bör bidra till återhämtningsinsatserna genom att betala sin skäliga andel av skatterna. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett nytt socialt kontrakt för företag som harmoniserar vinstmålen med hänsyn till människorna och planeten.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över reglerna för statligt stöd, inbegripet den tillfälliga ram som införts till följd av covid-19-pandemin, vilket behövs för att man ska kunna uppbåda ett bredare folkligt stöd för den europeiska gröna given och säkerställa att statligt stöd är villkorat av uppnåendet av unionens klimat- och miljömål. Parlamentet noterar att alla eventuella översyner av reglerna för statligt stöd noggrant bör utformas så att de förhindrar snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden och säkerställer dess integritet och lika villkor i samband med framtida översyner.

78.  Europaparlamentet uppmanar till att kommissionen, när den godkänner en begäran om statligt stöd från en medlemsstat i enlighet med artikel 108 i EUF-fördraget, i sitt beslut ska inkludera bestämmelser om att stödmottagare i koldioxidintensiva sektorer ska anta klimatmål och färdplaner för en grön omställning samt visa att deras affärsmodell och verksamhet har anpassats till målen i kapitel 2 i förordning (EU) 2018/1999.

79.  Europaparlamentet välkomnar den översyn av energiskattedirektivet som planeras under 2021, och uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag för att anpassa mervärdesskattesatserna till miljöhänsynen, införa en avgift för plastprodukter för engångsbruk och öka de relevanta minimipunktskatter som har förlorat sin effekt på grund av inflationen. Parlamentet vill kombinera dessa reformer med insatser för att upprätthålla köpkraften hos de med de lägsta inkomstnivåerna i EU.

80.  Europaparlamentet påminner om de ökande investeringsbehoven i samband med den gröna omställningen och att företagens skatteundandragande och skatteflykt orsakar potentiella förluster av resurser för nationella budgetar och EU-budgetar på mellan 50–70 miljarder EUR och 160–190 miljarder EUR, som skulle kunna användas för investeringar i investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att mobilisera medel för att finansiera en hållbar och rättvis omställning genom att genomföra alla potentiella överenskommelser inom OECD:s inkluderande ramverk, inbegripet dess pelare 2. Parlamentet efterlyser en intensivare kamp mot skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Parlamentet efterlyser samordning på EU-nivå för att upptäcka, utreda och förhindra aggressiv skatteplanering från enskilda personer och företag. Parlamentet efterlyser en ambitiös strategi för företagsbeskattning för 2000-talet. Parlamentet uppmanar rådet att uppdatera kriterierna för definitionen av skadliga skattesystem i uppförandekoden för företagsbeskattning, och upprepar sin ståndpunkt av den 26 mars 2019 om medlemsstater som underlättar aggressiv skatteplanering. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa kriterier för att bedöma medlemsstaternas skattepraxis. Parlamentet påminner kommissionen om artikel 116 i EUF-fördraget med avseende på skatterelaterade ärenden och uppmanar kommissionen att använda sig av denna bestämmelse för att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

81.  Europaparlamentet vill att man ser till att alla bidrar på ett rättvist sätt till återhämtningen efter covid-19 och till omställningen till en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas olika kapacitet. Parlamentet menar att de utsatta ofta är de som drabbas hårdast av covid-19-pandemin, vilket framhölls av ECB:s ordförande Christine Lagarde den 7 juli 2020, samtidigt som tillgångspriserna hittills har stigit under hela krisen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att undersöka nya resurser för att finansiera den ekonomiska återhämtningen som tar hänsyn till detta.

82.  Europaparlamentet betonar att den ökade finansieringen av den gröna given kommer att medföra en hög grad av både budgetdisciplin och kontroll för att förhindra bedrägeri och omdirigering av medel. Parlamentet konstaterar att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) inte har kapacitet att förhindra ekonomiska bedrägerier på egen hand. Parlamentet uppmanar därför alla medlemsstater att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

83.  Europaparlamentet anser att kombinationen av förslagen i detta betänkande kan generera de 660 miljarder EUR per år som behövs för att vinna kampen för klimatet och sysselsättningen.

o
o   o

84.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0005.
(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0449.
(3) Antagna texter, P9_TA(2019)0032.
(4) Antagna texter, P9_TA(2020)0124.
(5) Antagna texter, P9_TA(2020)0220.
(6) Antagna texter, P9_TA(2019)0102.
(7) Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
(8) EUT C 76, 9.3.2020, s. 23.
(9) Antagna texter, P9_TA(2020)0206.
(10) https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/economy-finance/assessment_of_economic_and_investment_needs.pdf


InvestEU-programmet ***I
PDF 421kWORD 144k
Text
Konsoliderad text
Europaparlamentets ändringar antagna den 13 november 2020 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet (COM(2020)0403 – C9-0158/2020 – 2020/0108(COD))(1)
P9_TA(2020)0306A9-0203/2020

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Ändring 1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG(2)
P9_TA(2020)0306A9-0203/2020
till kommissionens förslag
P9_TA(2020)0306A9-0203/2020
---------------------------------------------------------
P9_TA(2020)0306A9-0203/2020

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av InvestEU-programmet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173 och artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(4),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  Covid-19-pandemin utgör en kraftig symmetrisk chock för den globala ekonomin och för unionens ekonomi med stora asymmetriska sociala och ekonomiska följder i medlemsstaterna och regionerna. De åtgärder som varit nödvändiga för att begränsa smittspridningen har lett till en betydande nedgång i den ekonomiska aktiviteten inom EU. Enligt kommissionens ekonomiska sommarprognos 2020 förväntas EU:s BNP sjunka med omkring 8,3 % 2020, vilket är mer än i kommissionens ekonomiska vårprognos 2020 och betydligt mer än under finanskrisen 2009, och minskningen är ännu större i vissa sektorer. Pandemiutbrottet har visat hur nära sammankopplade globala försörjningskedjor är och blottlagt vissa sårbarheter, bland annat att strategiska industrier är alltför beroende av icke-diversifierade externa försörjningskällor och att kritisk infrastruktur saknas. Dessa sårbarheter måste åtgärdas, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag, inbegripet mikroföretag, för att förbättra unionens krishantering och resiliensen i hela ekonomin, men utan att begränsa dess öppenhet för konkurrens och handel i enlighet med sina regler. Investeringsaktiviteten förväntas ha minskat betydligt. Även före pandemin låg investeringskvoterna i unionen, även om en återhämtning kunde observeras, fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och var inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar efter krisen 2009. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens behov av strukturella investeringar som kan få i gång en varaktig och långsiktig tillväxt mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens, bl.a. investeringar i innovation, kompetens, infrastruktur, små och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. För att uppnå unionens politiska mål, inbegripet kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given och av den 14 januari 2020 om investeringsplanen för ett hållbart Europa, den 10 mars 2020 om en ny industristrategi för Europa och den 10 mars 2020 om en SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU, och bidra till en snabb, hållbar, inkluderande, varaktig och stark ekonomisk återhämtning behövs därför stöd för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer samt för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer.

(2)  Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 i vissa fall överlappar varandra. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättigande och rapportering. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera unionsfonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, bör därför inrättas som bygger på erfarenheterna från den europeiska fond för strategiska investeringar (Efsi) som inrättades inom ramen för investeringsplanen för Europa för att ge ett mer effektivt stöd till slutmottagarna genom att integrera och förenkla den finansiering som erbjuds inom ett enda budgetgarantisystem och därmed förstärka effekten av unionens stöd och samtidigt minska de kostnader som unionen måste bära genom sin budget.

(3)  Unionen har de senaste åren antagit ambitiösa strategier och texter för att fullborda den inre marknaden och stimulera en hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning, t.ex. Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla av den 3 mars 2010, Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion av den 30 september 2015, En ny europeisk agenda för kultur av den 22 maj 2018, Handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027, Ren energi för alla i EU av den 30 november 2016, Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin av den 2 december 2015, En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet av den 20 juli 2016, En europeisk försvarshandlingsplan av den 30 november 2016, Start för Europeiska försvarsfonden av den 7 juni 2017, En rymdstrategi för Europa av den 26 oktober 2016, Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter av den 13 december 2017, En ren jord åt alla (2050 års långsiktiga strategi) av den 28 november 2018, Den europeiska gröna given av den 11 december 2019, Investeringsplanen för att hållbart Europa av den 14 januari 2020, Ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning av den 14 januari 2020, Att forma Europas digitala framtid, En europeisk strategi för data och meddelandet om artificiell intelligens av den 19 februari 2020, [förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag)], En ny industristrategi för EU av den 10 mars 2020 och en SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU av den 10 mars 2020, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 av den 20 maj 2020, förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088, strategin för integrering av energisystemet och vätgasstrategin av den 8 juli 2020. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att ge stöd till investeringar och tillgång till finansiering.

(4)  På unionsnivå utgör den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för identifiering av nationella reformprioriteringar och övervakning av deras genomförande. Medlemsstaterna utarbetar, om lämpligt i samarbete med lokala och regionala myndigheter, sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Strategierna bör även utnyttja unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och maximera mervärdet av det finansiella stöd som framför allt ska ges från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, faciliteten för återhämtning och resiliens och InvestEU-programmet.

(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft och socioekonomiska konvergens och sammanhållning inom bland annat innovation och digitalisering, till en effektiv resursanvändning i enlighet med den cirkulära ekonomin, till en hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt i unionen, till social resiliens samt integrering av unionens kapitalmarknader, bl.a. genom lösningar för att motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för unionens företag. För att åstadkomma detta bör InvestEU-fonden stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapital- eller hybridkapitalinstrument (såsom hybridinstrument, efterställd skuld eller konvertibla aktier) som, beroende på vad som är relevant, stöds av en garanti från unionens budget och finansiella bidrag från genomförandepartnerna. InvestEU-fonden bör vara efterfrågestyrd men samtidigt inriktad på att skapa strategisk och långsiktig nytta inom viktiga politikområden för unionen som annars inte skulle få någon finansiering eller få otillräcklig finansiering och på så sätt bidra till uppnåendet av unionens politiska mål. Stödet från InvestEU-fonden bör kunna ges till många olika sektorer och regioner, men man bör undvika en alltför stor sektoriell eller geografisk koncentration och främja projekt som består av partnerenheter och projekt som främjar utveckling av nätverk, kluster och digitala innovationsknutpunkter i flera regioner inom EU.

(6)  De kulturella och kreativa sektorerna är viktiga och snabbväxande sektorer i unionen som kan spela en stor roll för att säkerställa en hållbar återhämtning och de genererar både ekonomiskt och kulturellt värde från immateriella rättigheter och individuell kreativitet. De restriktioner när det gäller sociala kontakter och anordnandet av evenemang som infördes i början av covid-19-krisen fortsätter emellertid att utvecklas och har fått mycket negativa ekonomiska effekter för dessa sektorer och för dem som arbetar inom dem, med potentiella långsiktiga strukturella skador när det gäller tillgången till den lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013(5) eller komplexa finansiella instrument. Att tillgångarna i dessa sektorer är av immateriell karaktär begränsar dessutom möjligheterna för små och medelstora företag samt organisationer i dessa sektorer att få tillgång till den privata finansiering som är nödvändig för att de ska kunna investera, expandera och konkurrera på internationell nivå. InvestEU-programmet bör därför fortsätta att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag och organisationer från de kulturella och kreativa sektorerna. De kulturella, kreativa och audiovisuella sektorerna samt mediesektorn är oumbärliga för vår kulturella mångfald och för att bygga upp demokratiska och sammanhängande samhällen i den digitala tidsåldern, och spelar en viktig roll för vår suveränitet och autonomi. Strategiska investeringar i audiovisuellt innehåll och medieinnehåll samt relaterad teknik är avgörande för sektorernas konkurrenskraft och den långsiktiga kapaciteten att producera och distribuera högkvalitativt innehåll till stora grupper över nationella gränser, med respekt för pluralism och yttrandefrihet.

(7)  För att främja en hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning samt hållbara och inkluderande investeringar, och därmed bidra till ökad välfärd, en rättvisare inkomstfördelning och större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom unionen bör InvestEU-fonden stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar, inbegripet kulturarv. Projekt som finansieras av InvestEU-fonden bör uppfylla unionens miljöstandarder och sociala standarder, inbegripet standarder på arbetsrättsområdet. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionen tillhandahåller via bidrag.

(8)  Unionen står bakom målen i Förenta nationernas agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030), Förenta nationernas mål för hållbar utveckling ( målen för hållbar utveckling) och målen i Parisavtalet, som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar(6) ( Parisavtalet om klimatförändringar), samt Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa mål, samt även de som satts upp inom ramen för unionens miljöpolitik, måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt. Därför bör principerna om hållbar utveckling få en framträdande plats i InvestEU-fondens struktur.

(9)  InvestEU-programmet bör bidra till att skapa ett system för hållbar finansiering inom unionen som främjar en omdirigering av privat kapital mot hållbara investeringar i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens meddelanden av den 8 mars 2018 om en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, den 10 mars 2020 om en ny industristrategi för Europa, den 10 mars 2020 om en strategi för små och medelstora företag för ett hållbart och digitalt Europa och ▌ den 14 januari 2020 om investeringsplanen för den gröna given.

(10)  För att avspegla vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar och uppnå målen för hållbar utveckling kommer InvestEU-programmet att bidra till att integrera klimatinsatser och uppnå det övergripande målet att minst 30 % av utgifterna i unionsbudgeten ska stödja klimatmålen. Minst 30 % av InvestEU-programmets totala finansieringsram väntas anslås till åtgärder som bidrar till klimatmålen. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(11)  InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet kommer att följas genom ett av unionen inrättat klimatspårningssystem som kommissionen kommer att utveckla i samarbete med potentiella genomförandepartner, genom att på lämpligt sätt tillämpa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar(7)] för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar. InvestEU-programmet bör även bidra till genomförandet av andra dimensioner av målen för hållbar utveckling.

(12)  Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 har hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin anknytning till miljön. Till riskerna hör föroreningar av luft, jord, inlandsvatten och hav, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och att åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar misslyckas. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av unionens politik. En integrering av miljömålen bör därför eftersträvas i insatser som har anknytning till InvestEU-fonden. Miljöskydd samt förebyggande och hantering av risker i samband med detta bör integreras i förberedelser och genomförande av investeringar. EU bör även spåra sina utgifter för biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald(8) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284(9). Investeringar som anslås till mål för miljömässig hållbarhet bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med metoder framtagna inom andra unionsprogram som avser hantering av klimat, biologisk mångfald och luftföroreningar, så att det blir möjligt att bedöma investeringars individuella och kombinerade effekt på de viktigaste delarna av naturkapitalet, däribland luft, vatten, mark och biologisk mångfald.

(13)  Investeringsprojekt som får betydande stöd från unionen, särskilt på infrastrukturområdet, bör granskas av genomförandepartnern för att avgöra om de har miljö- eller klimatrelaterade eller sociala effekter. Investeringsprojekt som har sådana effekter bör hållbarhetssäkras i enlighet med riktlinjer som kommissionen bör ta fram i nära samarbete med potentiella genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet. Dessa riktlinjer bör på lämpligt sätt utgå från de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och förenlig med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådana riktlinjer inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor, och projekt under en viss storlek som fastställs i riktlinjerna bör undantas från hållbarhetssäkringen. Om genomförandepartnern kommer fram till att en hållbarhetssäkring inte ska genomföras bör den lämna en motivering till den investeringskommitté som inrättas för InvestEU-fonden. Transaktioner som inte är förenliga med uppnåendet av klimatmålen bör inte vara stödberättigande enligt denna förordning.

(14)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen och återigen under covid-19-krisen har undergrävt unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, insatserna för att uppnå klimatneutralitet, konkurrenskraften, den uppåtgående konvergensen för levnadsvillkoren i unionen och skapandet av sysselsättning. Det skapar även en risk för ökade skillnader och ojämlikheter inom och mellan medlemsstaterna och påverkar regionernas utveckling på lång sikt, vilket får effekter för unionens konvergens och sammanhållning, något som i synnerhet syns när det gäller digital infrastruktur. Det är ytterst viktigt att stödja snabb och ultrasnabb bredbandsanslutning i alla landsbygds- och stadsområden i unionen, ge stöd till digitala nystartade företag och innovativa små och medelstora företag för att göra det möjligt för dem att konkurrera bättre och växa, samt skynda på den digitala omvandlingen av hela ekonomin för att öka både den långsiktiga konkurrenskraften och resiliensen i unionens ekonomi. Omfattande investeringar i unionens infrastruktur, särskilt vad avser sammanlänkning och energieffektivitet och skapande av ett gemensamt europeiskt transportområde, är nödvändiga för att uppnå unionens hållbarhetsmål, inbegripet unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling samt energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på investeringar på områdena transport- och energiinfrastruktur, inbegripet energieffektivitet och förnybara energikällor samt andra säkra och hållbara energikällor med låga utsläpp, miljöinfrastruktur, infrastruktur i samband med klimatåtgärder, sjöfartsinfrastruktur och digital infrastruktur. InvestEU-programmet bör prioritera områden som är underinvesterade och där ytterligare investeringar krävs. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och maximerar synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram inom t.ex. transport, energi och digitalisering. Med tanke på att det kan finnas hot mot skydd och säkerhet bör investeringsprojekt som får unionsstöd omfatta åtgärder som säkerställer infrastrukturens resiliens, däribland underhålls- och säkerhetsåtgärder, samt ta hänsyn till principerna om skydd av medborgare i det offentliga rummet. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, som ger stöd till säkerhetsinslagen i investeringar i det offentliga rummet, transport, energi och annan kritisk infrastruktur, t.ex. Europeiska regionala utvecklingsfonden.

(15)  InvestEU-programmet bör, när så är lämpligt, bidra till målen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001(10) och förordningen om styrning(11), samt främja energieffektivitet i investeringsbeslut.

(16)  Verklig multimodalitet är en möjlighet att skapa ett effektivt och miljövänligt transportnät som utnyttjar samtliga transportmedels maximala potential och genererar synergieffekter mellan dem. InvestEU-programmet bör stödja investeringar i multimodala transportknutpunkter som, trots sin stora ekonomiska potential och affärsnytta, innebär betydande risker för privata investerare. InvestEU-programmet bör även bidra till utvecklingen och införandet av intelligenta transportsystem (ITS). InvestEU-programmet bör bidra till att öka insatserna för att utveckla och använda teknik som bidrar till att förbättra fordonens och väginfrastrukturens säkerhet.

(17)  InvestEU-programmet bör bidra till unionens politik när det gäller hav och oceaner genom utveckling av projekt och företag inom den blå ekonomin och genom finansieringsprinciper för en hållbar blå ekonomi. Detta kan inbegripa insatser inom maritimt företagande, sjöfartsindustrin, en innovativ och konkurrenskraftig sjöfartsindustri samt förnybar havsenergi och en cirkulär ekonomi.

(18)  Även om de samlade investeringarna i unionen var på uppgång före covid-19-krisen var investeringarna i verksamhet med högre risk, till exempel forskning och innovation, ändå otillräckliga och krisen tros ha haft en mycket negativ inverkan på dem. Forskning och innovation kommer att vara avgörande för att klara krisen, konsolidera unionens resiliens att hantera framtida utmaningar och skapa den teknik som krävs för att uppnå unionens strategier och mål. Därför är det nödvändigt att uppnå målet att investera minst 3 % av unionens BNP i forskning och innovation som medlemsstaterna enades om inom ramen för Europa 2020-strategin. InvestEU-fonden bör hjälpa till att åtgärda otillräckliga investeringsnivåer genom att avsevärt bidra till att öka de offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation i medlemsstaterna och därmed till att uppnå det övergripande målet på minst 3 % av unionens BNP. För att uppnå målet måste medlemsstaterna och den privata sektorn komplettera InvestEU-fonden med sina egna och förstärkta investeringar i forskning, utveckling och innovation för att undvika en underinvestering i forskning och innovation, vilket skadar unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och dess medborgares livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter som omfattar olika faser i innovationscykeln och många olika intressenter för att i synnerhet möjliggöra uppskalning och spridning av lösningar i kommersiell skala i unionen, i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna och främja unionens spetskompetens inom hållbar teknik på global nivå, i synergi med Horisont Europa, inklusive Europeiska innovationsrådet. I detta avseende bör erfarenheterna från finansieringsinstrument som InnovFin – EU-finansiering för innovatörer, som lanserats inom Horisont 2020 för att underlätta och påskynda tillgången till finansiering för innovativa företag, utgöra en god grund för genomförandet av detta riktade stöd.

(19)  Turistnäringen, inbegripet hotell- och restaurangbranschen, är ett område av strategisk betydelse för unionens ekonomi och denna sektor upplever en särskilt kraftig nedgång till följd av covid-19-pandemin och de restriktioner av sociala kontakter och stängningar av gränser som införts. Denna nedgång är särskilt skadlig för små och medelstora företag och familjeföretag och har orsakat omfattande arbetslöshet som särskilt drabbar kvinnor, ungdomar, säsongsarbetare och personer i utsatta situationer samt stora inkomstförluster för många företag. InvestEU-programmet bör bidra till att stärka sektorns återhämtning, långsiktiga konkurrenskraft och hållbarhet, liksom dess värdekedjor, genom att stödja insatser som främjar hållbar, innovativ och digital turism, inbegripet innovativa åtgärder för att minska sektorns klimat- och miljöavtryck i samband med åtgärderna mot covid-19-krisen. En hållbar återhämtning av turistnäringen bör bidra till skapandet av många permanenta lokala arbetstillfällen av hög kvalitet, och därmed göra det möjligt för regioner som är starkt beroende av turismen och som står inför särskilda utmaningar i samband med sin ekonomiska utveckling att locka till sig investeringar som inte skulle vara möjliga utan InvestEU och dess förmåga att locka privata investerare tack vare EU-garantin och den förstärkningseffekt som denna skapar.

(20)  En betydande ansträngning måste omgående göras för att investera i och främja digitalisering samt säkerställa att nyttan av digitaliseringen kommer alla unionens medborgare och företag till del. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas med lika ambitiösa investeringar, bl.a. inom artificiell intelligens i linje med programmet för ett digitalt Europa.

(21)  Små och medelstora företag utgör över 99 % av alla företag i unionen och deras ekonomiska värde är betydande och avgörande. De har emellertid svårigheter att få tillgång till finansiering på grund av den upplevda höga risken och bristen på tillräckliga säkerheter. Ytterligare utmaningar uppstår på grund av att de små och medelstora företagen och företagen inom den sociala sektorn behöver upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering, omställning till principerna för en cirkulär ekonomi, innovationsverksamhet och utbildning av personal. De små och medelstora företagen har drabbats särskilt hårt av covid-19-krisen, särskilt inom tjänstesektorn, tillverkningsindustrin, byggsektorn, turistnäringen och de kulturella och kreativa sektorerna. Små och medelstora företag och företag inom den sociala sektorn har dessutom tillgång till färre finansieringskällor än större företag, eftersom de i regel inte emitterar obligationer och bara har begränsad tillgång till fondbörser och stora institutionella investerare. Innovativa lösningar, t.ex. att de anställda förvärvar en verksamhet eller en ägarandel i verksamheten, blir också allt vanligare bland små och medelstora företag och företag inom den sociala sektorn. Svårigheterna att få tillgång till finansiering är särskilt stora för små och medelstora företag vars verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar. Små och medelstora företag i unionen är starkt beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför de svårigheter som beskrivs i det föregående genom att göra det lättare för dem att få tillgång till finansiering och skapa mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att förbättra dessa företags förmåga att finansiera sin etablering, tillväxt, innovation och hållbara utveckling, säkerställa sin konkurrenskraft och stå emot ekonomiska chocker, samt för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftiga under ekonomiska nedgångar och för att små och medelstora företag även framöver ska kunna skapa sysselsättning och socialt välstånd. Denna förordning kompletterar vidare de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör därför bygga vidare på framgångsrika unionsprogram som programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosmeprogrammet) och tillhandahålla rörelsekapital och investeringar under ett företags hela livscykel, tillhandahålla finansiering för leasingtransaktioner och möjlighet att fokusera på särskilda, mer riktade finansiella produkter. Den bör även maximera förmågan hos offentlig-privata fondinstrument, t.ex. fonden för börsintroduktion av små och medelstora företag (SME IPO), för att stödja dessa företag genom att kanalisera mer såväl privat som offentligt eget kapital till framför allt strategiska företag.

(22)  Det framgår av kommissionens diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension av den 26 april 2017, meddelandet om den europeiska pelaren för sociala rättigheter, unionens ram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och meddelandet om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar av den 14 januari 2020 att skapandet av en mer inkluderande och rättvis union är en viktig prioritering för att unionen ska kunna komma till rätta med ojämlikhet och främja en politik för social delaktighet i Europa. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, kultur, sysselsättning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper i samhället kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. Covid-19-krisen har visat att sådana investeringar bidrar till att bygga upp samhällets resiliens mot kriser och har avslöjat ett betydande behov av investeringar i social infrastruktur och sociala projekt på områdena sociala tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildning, vård och subventionerade bostäder. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning, inbegripet omskolning och fortbildning av arbetstagare, bland annat i regioner som är beroende av en koldioxidintensiv ekonomi och som påverkas av den strukturella omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Den bör användas för att stödja projekt som genererar positiva sociala effekter och bidrar till social delaktighet genom att öka sysselsättningen i alla regioner, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller jämställdhet, lika möjligheter, icke-diskriminering, tillgänglighet, solidaritet mellan generationer, sektorn för hälso- och sjukvård och sociala tjänster, subventionerat boende, hemlöshet, digital delaktighet, utveckling av lokalsamhällen, roll och plats i samhället för unga människor och sårbara grupper, däribland medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör även stödja europeisk kultur och kreativitet som tjänar ett socialt syfte.

(22a)  Covid-19-krisen har haft en oproportionerlig inverkan på kvinnor, både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv, bland annat genom förlorade arbetstillfällen och obetald omsorgsbörda samt ökat våld i hemmet. Med detta i åtanke och med fullt beaktande av artikel 8 i fördraget, bör InvestEU-programmet bidra till att uppnå unionens jämställdhetspolitik och främja och stärka kvinnors egenmakt, bland annat genom att ta itu med den digitala klyftan mellan könen, bidra till att uppmuntra kvinnors kreativitet och potential till entreprenörskap och stödja utvecklingen av omsorgsinfrastruktur och infrastruktur för våldsoffer.

(23)  För att motverka de negativa effekterna av omvälvande förändringar av samhällen i unionen och på arbetsmarknaden under det kommande decenniet är det nödvändigt att investera i humankapital, social infrastruktur, mikrofinansiering, etisk finansiering och finansiering av sociala företag samt nya socialekonomiska affärsmodeller, inbegripet påverkansinvesteringar och sociala utfallskontrakt. InvestEU-programmet bör stärka nya, framväxande sociala marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag, sociala företag och institutioner för social solidaritet i syfte att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten Boosting Investment in Social Infrastructure in Europe från januari 2018 slog högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i Europa fast att det finns ett sammanlagt investeringsgap på minst 1,5 biljoner EUR för perioden 2018–2030 inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet för utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder. Detta kräver stöd, inbegripet på unionsnivå. Därför bör den samlade styrkan i offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser och alternativa typer av finansiärer, t.ex. etiska, sociala och hållbara aktörer, utnyttjas för att stödja utvecklingen av en social värdekedja på marknaden och en mer motståndskraftig union.

(24)  Under den ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin är marknadsallokeringen av resurser inte helt effektiv och den upplevda risken är ett stort hinder för flödet av privata investeringar. InvestEU-fondens grundläggande funktion, att begränsa risken i ekonomiskt bärkraftiga projekt för att locka privat finansiering, är under sådana förhållanden särskilt värdefull och bör förstärkas, bl.a. för att motverka risken att återhämtningen blir asymmetrisk och minska klyftorna mellan medlemsstaterna. InvestEU-programmet bör kunna ge livsviktigt stöd till företag, i synnerhet små och medelstora företag, i återhämtningsfasen och samtidigt säkerställa att investerare i hög grad har fokus på unionens medel- och långsiktiga politiska och lagstiftningsmässiga prioriteringar, t.ex. den europeiska gröna given, investeringsplanen för den europeiska gröna given, [den europeiska klimatlagen], strategin för att forma Europas digitala framtid, den nya industristrategin för Europa, ambitionerna inom ramen för Horisont Europa, renoveringsvågen, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar, med beaktande av principen att inte orsaka betydande skada. Detta bör väsentligt öka risktagningsförmågan hos Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen), nationella utvecklingsbanker och -institutioner, samt andra genomförandepartner till stöd för projekt som annars skulle ha förblivit outnyttjade möjligheter, och därmed bidra till en ekonomisk återhämtning.

(25)  Covid-19-pandemin utgör en kraftig chock för den globala ekonomin och för unionens ekonomi. Nedgången i EU:s BNP förväntas bli betydligt större än under finanskrisen 2009 och oundvikligen få negativa sociala effekter. Pandemins utbrott har visat att det är nödvändigt att snabbt och effektivt åtgärda strategiska sårbarheter för att förbättra unionens krishanteringsförmåga och motståndskraften och hållbarheten i hela ekonomin. Bara en motståndskraftig, hållbar, inkluderande och integrerad europeisk ekonomi kan bevara den inre marknadens integritet och säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor även för de medlemsstater och regioner som drabbats hårdast.

(26)  InvestEU-fondens verksamhet bör bedrivas via sex politikområden som avspeglar unionens viktigaste politiska prioriteringar, dvs. hållbar infrastruktur, forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företag, sociala investeringar och kompetens, strategiska europeiska investeringar och solvensstöd.

(27)  Politikområdet små och medelstora företag bör i huvudsak fokusera på att gynna små och medelstora företag, men även små börsnoterade företag bör kunna få stöd inom ramen för detta politikområde. Små börsnoterade företag bör även kunna få stöd inom ramen för de fem andra politikområdena.

(28)  Den viktigaste funktionen för politikområdet strategiska europeiska investeringar bör vara att stödja slutmottagare som är etablerade i en medlemsstat och verksamma i unionen, och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen, i enlighet med de prioriteringar som beskrivs i den nya industristrategin för Europa, som syftar till ett globalt konkurrenskraftigt, grönt och digitalt Europa med en utvecklingsmodell som bygger på industriella ekosystem. Investeringarna bör också stärka konkurrenskraften i unionens ekonomi, inbegripet behovet av att återuppbygga medlemsstaternas produktionskapacitet och skapa framtidsorienterade investeringar som främjar entreprenörskap och skapande av arbetstillfällen och förbättrad resiliens, bland annat genom att minska beroendet av sårbara leveranskedjor. Projekten bör tillföra ett mervärde för unionen och antingen vara gränsöverskridande eller skapa verkligt mervärde i mer än en medlemsstat eller region genom spridningseffekter. Inget stöd bör gå direkt till de nationella budgetarna eller ersätta nationella budgetutgifter, såsom sociala förmåner. Områden av strategisk betydelse är följande i) kritisk hälso- och sjukvård, tillverkning och lagring av läkemedel, inklusive vacciner, och deras intermediärer, aktiva farmaceutiska substanser och råmaterial, medicintekniska produkter, sjukhus och medicinsk utrustning som respiratorer, skyddskläder och skyddsutrustning samt material och verktyg för diagnos, personlig skyddsutrustning, desinfektionsmedel och deras intermediärer och insatsvaror som är nödvändiga för att framställa dem, förstärkning av hälso- och sjukvårdssystemens resiliens som förberedelse för framtida kapacitet att hantera hälsokriser, inklusive genomförande av stresstester av nationella och regionala hälso- och sjukvårdssystem, och av systemet för civilskydd, på grundval av principerna om att produkter som är väsentliga i nödsituationer på hälsoområdet är allmänt tillgängliga och överkomliga, ii) kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk, analog eller digital, inbegripet infrastrukturdelar och mobila tillgångar som identifierats som kritiska på områdena energi, transport, inbegripet kollektivtrafik och aktiv rörlighet, logistik, miljö, vatten, hälsa, säker digital kommunikation och säkra digitala nät, 5G och elektroniska kommunikationsnät med mycket hög hastighet, sakernas internet, onlineplattformar, säker edge computing, säkra molntjänster och säker databehandling eller datalagring, betalningar och finansiell infrastruktur, flyg- och rymdsektorn, säkerhet och försvar, kommunikationer, medier, audiovisuella medier, kultur och kreativitet, utbildning, infrastruktur för val och känsliga anläggningar, offentlig förvaltning, säkerhet, bostäder samt mark och fastigheter som är avgörande för användningen av sådan kritisk infrastruktur, iii) tillhandahållande av know-how, varor, teknik och tjänster som bidrar till drift och underhåll av sådan infrastruktur och sådana mobila tillgångar, iv) grundläggande möjliggörande, banbrytande, grön och digital teknik och omvälvande innovationer, där investeringar är strategiskt viktiga för unionens ekonomi och hållbara och innovativa industriella framtid och innefattande artificiell intelligens, blockkedjeteknik och teknik för distribuerade liggare, programvara, robotteknik, halvledare, mikroprocessorer, avancerad teknik och molnteknik, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, kvantteknik, fotonik och industriell bioteknik, teknik för säker, hållbar, smart och automatiserad mobilitet och logistik inom alla transportslag, teknik för förnybar energi och annan energiteknik som bidrar till att uppnå klimatneutralitet senast 2050, energilagringsteknik, inbegripet hållbara batterier, teknik för hållbara transporter, tillämpningar för ren vätgas och bränslecelltillämpningar, teknik för utfasning av fossila bränslen för industrin, såsom koldioxidfri ståltillverkning och infrastruktur för avskiljning och lagring av koldioxid i industriella processer, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar som främjar energiomställningen, teknik för cirkulär ekonomi och leveranskedjor, biomedicin, nanoteknik, läkemedel och avancerade, förnybara och cirkulära material, rymdsystem och rymdteknik, inbegripet kritiska rymdkomponenter, och rymdbaserade tjänster och tillämpningar, samt turism, v) återvinnings- och produktionsanläggningar för massproduktion av informations- och kommunikationstekniska komponenter och anordningar i unionen, inklusive energi eller råvaror, förutom om de redan omfattas av lagstadgade krav, eller tryggad livsmedelsförsörjning och med tanke på resurseffektivitet och cirkularitet i strategiska värdekedjor och strategiska ekosystem, vi) tillhandahållande och lagring av kritiska insatsvaror för offentliga aktörer, företag eller konsumenter i unionen, ▌ vii) kritisk teknik, kritiska insatsvaror och tillämpningar för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, exempelvis inom säkerhets-, försvars- och rymdsektorer, inbegripet säkerhet för 5G-nät, samt produkter med dubbla användningsområden enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009, viia) investeringar och tekniskt stöd till företag, särskilt små och medelstora företag, nystartade företag och familjeföretag för att öka resiliensen i deras värdekedjor och affärsmodeller, främja entreprenörsfärdigheter och stödja förutsättningarna för att främja entreprenörskap, bland annat genom att utveckla nätverk av kluster och digitala innovationsknutpunkter, och teknisk och hållbar sektoriell utveckling, viib) kritisk tidig upptäckt och samordnad institutionell och ekonomisk insatskapacitet för att kunna reagera vid risk för kriser samt lösningar för att väsentliga offentliga och privata institutioner och sektorer ska kunna fortsätta med sin affärsverksamhet och sina tjänster, viic) investeringar i ny rymdverksamhet, både i tidigare och senare led, för att släppa ut de mest lovande teknikerna och tillämpningarna på marknaden och därmed säkerställa konkurrenskraften för unionens rymdindustri, och viid) strategiska investeringar i projekt för förnybar energi och energieffektivitet, inbegripet renovering av byggnader, med stor potential att bidra väsentligt till uppnåendet av de mål som fastställs i direktiven (EU) 2018/2001, (EU) 2018/2002 och (EU) 2018/844 och till uppnåendet av en klimatneutral och energieffektiv byggsektor som en del av den europeiska gröna given enligt [strategin för en renoveringsvåg] eller åtgärder inom ramen för unionens finansieringsmekanism för förnybar energi. Slutmottagarna bör ha sitt säte i en medlemsstat och vara verksamma i unionen i den meningen att de har betydande verksamhet där med avseende på personal, tillverkning, forskning och utveckling eller annan affärsverksamhet. Ingen slutmottagare får ha ett dotterbolag som bedriver verksamhet utan verkligt ekonomiskt innehåll i ett land på unionens förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Projekt som bidrar till att diversifiera strategiska försörjningskedjor på den inre marknaden genom verksamhet på flera platser i unionen bör kunna få stöd.

(29)  Politikområdet strategiska europeiska investeringar bör även inriktas på leverantörer som är etablerade och bedriver verksamhet i unionen och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen och som skulle behöva långsiktiga investeringar eller omfattas av systemet för granskning av utländska direktinvesteringar. Dessutom bör viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse särskilt kunna få stöd inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar. Detta politikområde bör också stödja strategiskt samarbete mellan näringslivspartner och forskningsaktörer och därigenom stärka synergierna mellan InvestEU och Horisont Europa.

(29a)  Syftet med politikområdet solvensstöd är att hjälpa företag att ta sig igenom denna svåra tid så att de kan bidra till återhämtningen, bevara sysselsättningen och motverka de förväntade snedvridningarna på den inre marknaden, med tanke på att alla företag per definition inte har samma tillgång till marknadsfinansiering och vissa medlemsstater kanske inte har tillräckliga budgetmedel för att ge lämpligt stöd till behövande företag. Eventuella nationella solvensstödsåtgärder för företag kan därför skilja sig väsentligt mellan medlemsstaterna och leda till ojämlika konkurrensvillkor. Eftersom det dessutom finns en betydande risk att covid-19-utbrottets följdverkningar blir långvariga kan en sådan bristande förmåga att hjälpa livskraftiga företag dessutom leda till systemomfattande snedvridningar som ger upphov till nya, eller cementerar befintliga, skillnader. Med tanke på det starka inbördes beroendet inom unionens ekonomi skulle en ekonomisk nedgång i en del av unionen få negativa spridningseffekter på gränsöverskridande försörjningskedjor och på unionens ekonomi som helhet. Omvänt gäller att stöd i en del av unionen av samma skäl skulle få positiva effekter på gränsöverskridande försörjningskedjor och på unionens ekonomi som helhet.

(29b)  För att undvika missbruk och maximera effekten på den reala ekonomin och sysselsättningen bör företag som mottar minst 30 miljoner EUR eller mer genom solvensstöden omfattas av tillfälliga begränsningar av utbetalningar, såsom restriktioner för utdelningar, chefslöner och aktieåterköp under garantiperioden.

(30)  I enlighet med den europeiska gröna given och investeringsplanen för den gröna given bör det inrättas en mekanism för en rättvis omställning i syfte att hantera de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningarna i förbindelse med uppnåendet av unionens klimatmål för 2030 och dess mål om klimatneutralitet senast 2050. Denna mekanism, som ska bestå av tre pelare, nämligen Fonden för en rättvis omställning (pelare 1), ett särskilt program inom InvestEU för en rättvis omställning (pelare 2) och en lånefacilitet för den offentliga sektorn (pelare 3), bör vara inriktad på de regioner som påverkas mest av den gröna omställningen och har minst kapacitet att finansiera nödvändiga investeringar. InvestEU bör därför även stödja finansiering för att generera investeringar i regioner som omfattas av rättvis omställning samt möjligheten för de respektive regionerna att dra nytta av särskilt tekniskt stöd via InvestEU:s rådgivningscentrum.

(30a)   För att genomföra pelare 2 i mekanismen för en rättvis omställning bör ett särskilt system för en rättvis omställning inom ramen för InvestEU inrättas horisontellt inom alla politikområden. Detta system bör ge finansiering till ytterligare investeringsbehov för att stödja de regioner som fastställts i de territoriella planerna för en rättvis omställning, som ska utarbetas av medlemsstaterna och godkännas av kommissionen, i enlighet med [FRO-förordningen].

(31)  Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenten bör på ett proportionellt sätt åtgärda unionsomfattande eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner som stöds bör ha ett tydligt unionsmervärde. Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstater och regionala myndigheter via deras medlemsstat möjlighet att bidra med en andel av sina medel från fonder under delad förvaltning eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens till avsättningar för EU-garantin och att använda EU-garantin för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom deras egna territorier, inbegripet i utsatta och avlägset belägna områden, såsom unionens yttersta randområden, i enlighet med överenskommelsen om medverkan och för att uppnå målen för fonderna under delad förvaltning eller för de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Dessutom kan planerna för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens inkludera bidrag till medlemsstatskomponenten. Detta skulle bland annat kunna göra det möjligt att bevilja solvensstöd till företag som är etablerade i de berörda medlemsstaterna. Transaktioner som stöds av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte duplicera eller leda till undanträngning av privat finansiering, eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.

(32)  Medlemsstatskomponenten bör särskilt utformas så att det blir möjligt att använda fonder under delad förvaltning eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens för avsättningar för en unionsgaranti. Denna möjlighet skulle öka EU-garantins mervärde genom att stöd under denna garanti kan ges till en större krets finansiella mottagare och projekt och olika medel användas för att uppnå målen för fonderna under delad förvaltning eller för nationella planer för återhämtning och resiliens, samtidigt som en enhetlig riskhantering av ansvarsförbindelserna säkerställs genom att EU-garantin genomförs genom indirekt förvaltning. Unionen bör garantera de finansierings- och investeringstransaktioner som planeras enligt de garantiavtal som ingås mellan kommissionen och genomförandepartnerna inom ramen för medlemsstatskomponenten. Avsättningen för garantin bör komma från fonder under delad förvaltning eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens enligt en avsättningsnivå som fastställs av kommissionen och anges i den överenskommelse om medverkan som ingås med medlemsstaten, på grundval av transaktionernas art och de förväntade förlusterna. Medlemsstaten bör bära förluster utöver de förväntade förlusterna genom att ställa en back-to-back-garanti till förmån för unionen. Sådana arrangemang bör ingås i en enda överenskommelse om medverkan med varje medlemsstat som väljer en sådan lösning. Överenskommelsen om medverkan bör omfatta det eller de särskilda garantiavtal som ska genomföras inom den berörda medlemsstaten, liksom eventuella regionala öronmärkningar, på grundval av bestämmelserna för InvestEU-fonden. Fastställandet av avsättningsnivån i varje enskilt fall kräver ett undantag från artikel 211.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046(12) (budgetförordningen). Detta arrangemang innebär också en enda uppsättning regler för budgetgarantier som stöds av fonder som förvaltas centralt eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket gör det lättare att kombinera dessa.

(33)  Ett partnerskap mellan kommissionen och EIB-gruppen bör inrättas på grundval av varje partners relativa styrkor för att säkerställa största möjliga politiska genomslag, effektiv användning samt lämplig budget- och riskhanteringskontroll, och som bör stödja en ändamålsenlig och inkluderande direkt tillgång till EU-garantin.

(34)  För att kunna kanalisera stöd till den europeiska ekonomin genom Europeiska investeringsfonden (EIF) bör kommissionen ha möjlighet att delta i en eller flera eventuella kapitalhöjningar av EIF, för att den ska kunna fortsätta stötta den europeiska ekonomin och dess återhämtning. Unionen bör kunna upprätthålla sin totala andel av EIF:s kapital, med vederbörlig hänsyn till de finansiella konsekvenserna. En tillräcklig finansieringsram för detta bör föreskrivas i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

(35)  När så är lämpligt bör kommissionen inhämta synpunkter från andra potentiella genomförandepartner tillsammans med EIB-gruppen om investeringsriktlinjer, klimatspårningssystemet och riktlinjedokumenten för hållbarhetssäkring och gemensamma metoder, för att säkerställa inkludering och operationalitet fram till dess att styrningsorganen har inrättats, varpå genomförandepartnernas deltagande bör ske inom ramen för InvestEU-programmets rådgivande nämnd och styrelse.

(36)  InvestEU-fonden bör vara öppen för bidrag från tredjeländer som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen, anslutande länder, kandidater och potentiella kandidater, länder som omfattas av grannskapspolitiken och andra länder, i enlighet med de villkor som gäller mellan unionen och dessa länder. Detta bör möjliggöra fortsatt samarbete med relevanta länder, i tillämpliga fall, särskilt inom områdena forskning och innovation och små och medelstora företag.

(37)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för andra åtgärder inom ramen för InvestEU-programmet än avsättningarna för EU-garantin, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet: punkt 16 i förslaget till interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (13)] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(38)  EU-garantin på 91 773 320 000 EUR (i löpande priser) på unionsnivå förväntas kunna mobilisera mer än 1 200 000 000 000 EUR i ytterligare investeringar inom unionen och bör fördelas preliminärt mellan de olika politikområdena. Området strategiska europeiska investeringar bör få en särskild andel av EU-garantin.

(39)  Den 18 april 2019 förklarade kommissionen att engångsbidrag från medlemsstaterna, antingen av en medlemsstat eller av nationella utvecklingsbanker som räknas till sektorn offentlig förvaltning eller som agerar för en medlemsstats räkning, till tematiska plattformar eller investeringsplattformar som omfattar flera länder, utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, i princip bör godkännas som en engångsåtgärd i den mening som avses i artiklarna 5.1 och 9.1 i rådets förordning (EG) nr 1466/97(14) och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97(15). Kommissionen har dessutom förklarat att den, utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, kommer att överväga i vilken utsträckning samma behandling som för Efsi, inom ramen för kommissionens meddelande om flexibilitet, kan tillämpas på InvestEU-programmet, såsom efterföljande instrument till Efsi, när det gäller engångsbidrag från medlemsstaterna i form av likvida medel för att finansiera ett tilläggsbelopp från EU-garantin inom ramen för medlemsstatskomponenten.

(40)  Den EU-garanti som ligger till grund för InvestEU-fonden bör genomföras indirekt av kommissionen via genomförandepartner som når ut till finansiella intermediärer, i tillämpliga fall, och till slutmottagarna. Valet av genomförandepartner bör vara transparent och fritt från intressekonflikter. Kommissionen bör ingå ett garantiavtal varigenom garantikapacitet avsätts från InvestEU-fonden med varje genomförandepartner för att stödja dess finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller InvestEU-fondens kriterier för stödberättigande och bidrar till att uppfylla dess mål. Riskhanteringen i samband med EU-garantin bör inte försvåra genomförandepartnernas direkta tillgång till garantin. Så snart EU-garantin har beviljats inom ramen för EU-komponenten till genomförandepartnerna bör de ha det fulla ansvaret för hela investeringsprocessen och due diligence-granskningen av finansierings- eller investeringstransaktionerna. InvestEU-fonden bör stödja projekt som normalt har en högre riskprofil än projekt som stöds genom genomförandepartnernas sedvanliga verksamhet och som inte skulle ha kunnat genomföras under den period då EU-garantin kan användas, eller inte skulle ha kunnat genomföras i samma omfattning, av andra offentliga eller privata källor utan stöd från InvestEU-fonden. Särskilda villkor kan dock gälla för kriteriet avseende additionalitet i samband med finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar och som härrör från dess mål.

(41)  InvestEU-fonden bör få en styrningsstruktur vars funktion bör vara förenlig med dess enda syfte att säkerställa att EU-garantin används på lämpligt sätt så att investeringsbeslutens politiska oberoende kan säkerställas. Styrningsstrukturen bör bestå av en rådgivande nämnd, en styrelse och en fullständigt oberoende investeringskommitté. När det gäller styrningsstrukturens övergripande sammansättning bör en jämn könsfördelning eftersträvas. Styrningsstrukturen bör inte inkräkta på eller blanda sig i EIB-gruppens eller andra genomförandepartners beslutsfattande eller ersätta deras respektive styrande organ.

(42)  En rådgivande nämnd, bestående av företrädare för genomförandepartnerna och medlemsstaterna, en expert som utsetts av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och en expert som utsetts av Regionkommittén, bör inrättas för att utbyta information och synpunkter om användningen av finansiella produkter som initierats inom ramen för InvestEU-fonden och för att diskutera förändrade behov och nya produkter, inbegripet särskilda territoriella marknadsbrister.

(43)  För att en rådgivande nämnd initialt ska kunna inrättas bör kommissionen utse företrädarna för potentiella genomförandepartner för en tillfällig period på ett år, varpå de genomförandepartner som undertecknat garantiavtal därefter tar över ansvaret för detta.

(44)  En styrelse, bestående av företrädare för kommissionen, genomförandepartnerna och en expert utan rösträtt som utses av Europaparlamentet, bör fastställa strategiska och operativa riktlinjer för InvestEU-fonden.

(45)  Kommissionen bör bedöma hur förenliga de investerings- och finansieringstransaktioner som genomförandepartnerna har föreslagit är med unionsrätten och unionens politik. Beslut om finansierings- och investeringstransaktioner bör i slutändan fattas av en genomförandepartner.

(46)  En investeringskommitté, bestående av oberoende experter, bör avgöra huruvida stöd från EU-garantin ska beviljas till finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller kraven för stödberättigande. På så sätt tillhandahålls extern expertis i investeringsbedömningen avseende projekt. Investeringskommittén bör ha olika konstellationer för att på bästa möjliga sätt täcka olika politikområden och sektorer.

(47)  Från och med dess inrättande bör investeringskommittén också bli ansvarig för att bevilja stöd från EU-garantin till finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för förordning (EU) 2015/1017, så att man undviker parallella liknande strukturer för bedömning av förslag till användning av EU-garantin.

(48)  Ett oberoende sekretariat som sköts av kommissionen och som är ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande bör bistå investeringskommittén.

(49)  Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, i syfte att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskspridning och lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. EIB-gruppen bör med tanke på dess roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna från nuvarande finansieringsinstrument och Efsi utgöra en prioriterad genomförandepartner inom ramen för InvestEU-fondens EU-komponent. Utöver EIB-gruppen bör nationella utvecklingsbanker eller -institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter, med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på nationell och regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s hela territorium och för att säkerställa en rättvis geografisk fördelning av projekten. InvestEU-programmet bör genomföras på ett sätt som främjar likvärdiga förutsättningar för mindre och nyare utvecklingsbanker och -institutioner. Det bör också vara möjligt för andra internationella finansinstitut att bli genomförandepartner, särskilt om de har en komparativ fördel i fråga om specifik sakkunskap och erfarenhet i vissa medlemsstater och om en majoritet av dess aktieägare kommer från unionen. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att bli genomförandepartner.

(50)  För att verka för en ökad geografisk diversifiering får det inrättas investeringsplattformar för att kombinera genomförandepartnernas insatser och sakkunskap med andra nationella utvecklingsbanker eller -institutioner som har begränsad erfarenhet av användningen av finansieringsinstrument. Sådana strukturer bör uppmuntras, bl.a. med tillgängligt stöd från InvestEU:s rådgivningscentrum. Det är lämpligt att sammanföra saminvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings- och forskningsinstitut, berörda arbetsmarknadsparter och företrädare för civilsamhället och andra berörda aktörer på unionsnivå och på nationell och regional nivå, i syfte att främja användningen av investeringsplattformar inom relevanta sektorer.

(51)  EU-garantin inom ramen för medlemsstatskomponenten bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med artikel 62.1 c i budgetförordningen, inklusive nationella eller regionala utvecklingsbanker eller -institutioner, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra internationella finansinstitut. Vid valet av genomförandepartner inom ramen för medlemsstatskomponenten bör kommissionen beakta de förslag som varje medlemsstat lagt fram, i enlighet med överenskommelsen om medverkan. I enlighet med artikel 154 i budgetförordningen ska kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen.

(52)  Finansierings- och investeringstransaktioner bör i slutändan beslutas av en genomförandepartner i dess eget namn, genomföras i enlighet med dess interna regler, policyer och förfaranden och redovisas i dess egna finansiella rapporter eller, i tillämpliga fall, i noterna till de finansiella rapporterna. Därför bör kommissionen endast redovisa det ekonomiska ansvar som följer av EU-garantin och offentliggöra det högsta garantibeloppet, inklusive all relevant information om den tillhandahållna garantin.

(53)  När så är lämpligt bör InvestEU-fonden göra det möjligt att på ett smidigt, friktionsfritt och effektivt sätt kombinera bidrag eller finansieringsinstrument, eller båda, som finansieras genom unionsbudgeten eller andra fonder, såsom innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem, med EU-garantin i situationer där detta är nödvändigt för att på bästa sätt stödja investeringar som ska åtgärda vissa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

(54)  Projekt som läggs fram av genomförandepartner för stöd från InvestEU-programmet och som inbegriper blandfinansiering från InvestEU-fonden med stöd från andra unionsprogram, bör som helhet också vara förenliga med dessa unionsprograms mål och kriterier för stödberättigande. Användningen av EU-garantin bör beslutas inom ramen för InvestEU-programmet.

(55)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en databas med tillförlitlig information om investeringsprojekt inom varje politikområde, med hjälp av rådgivningsinitiativ som genomförs av EIB-gruppen eller andra rådgivningspartner eller genomförs direkt av kommissionen. InvestEU:s rådgivningscentrum bör främja geografisk diversifiering i syfte att bidra till unionens mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och minska de regionala skillnaderna. InvestEU:s rådgivningscentrum bör särskilt uppmärksamma behovet av att sammanföra småskaliga projekt till större portföljer. Kommissionen, EIB-gruppen och de andra rådgivningspartnerna bör ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergieffekter och en verklig geografisk täckning för stödet i hela unionen, med beaktande av den expertis och lokala kapacitet som finns hos lokala genomförandepartner och det europeiska centrum för investeringsrådgivning som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017(16). Dessutom bör InvestEU:s rådgivningscentrum tillhandahålla en central kontaktpunkt för projektutvecklingsstöd som tillhandahålls inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum för offentliga myndigheter och för projektansvariga.

(56)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör inrättas av kommissionen med EIB-gruppen som huvudpartner, med utgångspunkt i erfarenheterna från Europeiska centrumet för investeringsrådgivning. Kommissionen bör ansvara för den politiska styrningen av InvestEU:s rådgivningscentrum och för förvaltningen av den centrala kontaktpunkten. EIB-gruppen bör genomföra rådgivningsinitiativ inom de olika politikområdena. Dessutom bör EIB-gruppen tillhandahålla operativa tjänster till kommissionen, bland annat genom att bidra till de strategiska och politiska riktlinjerna för rådgivningsinitiativ, kartlägga befintliga och nya rådgivningsinitiativ, bedöma rådgivningsbehoven och ge råd till kommissionen om optimala sätt att hantera dessa behov genom befintliga eller nya rådgivningsinitiativ.

(57)  I syfte att säkerställa en stor geografisk spridning av rådgivningstjänsterna i hela unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör man vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem och förekomsten av lokala partner säkerställa att InvestEU:s rådgivningscentrum är representerat på lokal nivå, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats. För att underlätta tillhandahållandet av rådgivningsstöd på lokal nivå och säkerställa effektivitet, synergieffekter och en verklig geografisk täckning för stödet i hela unionen, bör InvestEU:s rådgivningscentrum samarbeta med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och erhålla och utnyttja deras sakkunskap.

(58)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör tillhandahålla rådgivningsstöd till småskaliga projekt och projekt för nystartade företag, särskilt när de nystartade företagen försöker skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att erhålla immateriella rättigheter, såsom patent, med beaktande av förekomsten av andra tjänster som kan täcka sådana åtgärder och i en strävan efter synergieffekter med dessa tjänster.

(59)  Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av att tillhandahålla projektutvecklings- och kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla den organisatoriska kapacitet och marknadsutvecklingsverksamhet som behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Sådant stöd bör också riktas till finansiella intermediärer som är väsentliga för att hjälpa små och medelstora företag och andra aktörer att få tillgång till finansiering och förverkliga sin fulla potential och det bör inbegripa tekniskt bistånd. Dessutom har rådgivningsstödet som mål att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering, inbegripet filantropiska organisationer, eller för de kulturella och kreativa sektorerna. Kapacitetsuppbyggnadsstödet bör vara ett komplement till och gå utöver åtgärder som vidtas enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden. Insatser bör också göras för att stödja kapacitetsuppbyggnaden för potentiella projektansvariga, särskilt lokala organisationer och myndigheter.

(60)  InvestEU-portalen bör inrättas för ge genomförandepartnerna tillgång till en lättåtkomlig och användarvänlig projektdatabas som synliggör investeringsprojekt som söker finansiering, med förstärkt fokus på tillhandahållandet av en möjlig databas med investeringsprojekt, i överensstämmelse med unionsrätten och unionspolitiken.

(61)  I enlighet med förordning [Europeiska unionens återhämtningsinstrument] och inom ramen för de medel som anslås i den, bör syftet med åtgärder för återhämtning och resiliens som genomförs inom ramen för InvestEU vara att hantera covid-19-krisens exempellösa följdverkningar och stärka unionens ekonomi på lång sikt. Sådana ytterligare medel bör användas på ett sätt som gör att tidsfristerna enligt förordning [EURI] iakttas. Detta krav skulle uppfyllas genom att de relevanta garantiavtalen ingås med genomförandepartnerna senast den 31 december 2023.

(62)  Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016(17) om bättre lagstiftning behöver InvestEU-programmet utvärderas på grundval av den information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i tillämpliga fall inkludera mätbara indikatorer, som en grund för att utvärdera effekterna av InvestEU-programmet på plats.

(63)  En solid övervakningsram baserad på indikatorer för resultat, utfall och effekt bör genomföras för att mäta framgång i förhållande till unionens mål. För att säkerställa ansvarighet inför unionsmedborgarna bör kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om InvestEU-programmets genomförande, effekt och insatser.

(64)  Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser till följd av tävlingar och indirekt genomförande, och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget avser även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en ändamålsenlig unionsfinansiering.

(65)  Budgetförordningen är tillämplig på InvestEU-programmet. Den fastställer regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om budgetgarantier.

(66)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(18) och rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95(19), (Euratom, EG) nr 2185/96(20) och (EU) 2017/1939(21) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, åläggande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får särskilt Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreda och lagföra brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(22). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Eppo – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(67)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, i vilket det föreskrivs att programmen ska genomföras genom ett beslut inom ramen för det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(68)  Enligt artikel 83 i [förslaget till rådets beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (ULT-beslutet)](23) är personer och enheter som är etablerade i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering i enlighet med de regler och mål som gäller för InvestEU-programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(69)  För att komplettera icke-väsentliga delar av denna förordning med investeringsriktlinjer och en resultattavla av indikatorer, för att underlätta ett snabbt och flexibelt antagande av prestationsindikatorer och för att justera avsättningsnivån, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa de indikatorer som styrelsen ska använda för att avgöra vilka medlemsstater och sektorer som är ekonomiskt värst drabbade av covid-19-pandemin och i vilka medlemsstater möjligheten till statligt solvensstöd är mer begränsad, tillsammans med metoden för hur indikatorerna ska tillämpas och utforma investeringsriktlinjer för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för olika politikområden, resultattavlan och ändringar av bilaga III till denna förordning och för att se över eller komplettera indikatorerna och justera avsättningsnivån. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådana investeringsriktlinjer inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(69a)  Det är nödvändigt att säkerställa att InvestEU genomförs så snart som möjligt efter dess ikraftträdande. Det vore därför lämpligt att låta genomförandepartnerna överlämna finansierings- och investeringstransaktioner till kommissionen innan investeringskommittén har inlett sin verksamhet eller innan det relevanta garantiavtalet ingås. I sådana fall bör kommissionen ansvara för godkännandet av transaktionerna. Det bör också vara möjligt att slå samman både finansieringsinstrument som inrättats genom de program som avses i bilaga IV till denna förordning och den EU-garanti som inrättats enligt förordning (EU) 2015/1017 med finansieringsinstrumenten enligt denna förordning, om tillämpligt och efter en förhandsutvärdering.

(70)  InvestEU-programmet bör åtgärda unionsomfattande och medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och möjliggöra unionsomfattande marknadstester av innovativa finansiella produkter samt tillhandahålla system för att sprida dessa, när det gäller att åtgärda nya eller komplexa marknadsmisslyckanden. Därför är åtgärder på EU-nivå motiverade.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

1.  Genom denna förordning inrättas InvestEU-fonden, som ska tillhandahålla en EU‑garanti för stöd till finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av genomförandepartner och som bidrar till målen för unionens inre politik.

2.  I denna förordning fastställs också en mekanism för rådgivningsstöd för att stödja utveckling av projekt som är öppna för investeringar, tillgång till finansiering och relaterad kapacitetsuppbyggnad (InvestEU:s rådgivningscentrum). Förordningen inrättar även en databas som ska synliggöra projekt vars projektansvariga söker finansiering och ge investerare information om investeringsmöjligheter (InvestEU-portalen).

3.  I denna förordning fastställs målen för InvestEU-programmet, dess budget och EU-garantins belopp för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för att tillhandahålla sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)  samlingsbeteckning för InvestEU-fonden, InvestEU:s rådgivningscentrum, InvestEU-portalen och blandfinansieringsinsatser. EU-garanti:

(2)  en övergripande budgetgaranti som är oåterkallelig, ovillkorlig och kan tas i anspråk på begäran, som tillhandahålls genom unionens budget och under vilken budgetgarantier i enlighet med artikel 219.1 i budgetförordningen får verkan när enskilda garantiavtal med genomförandepartnerna träder i kraft.

(3)  politikområde: ett område som ska stödjas genom EU-garantin i enlighet med artikel 7.1.

(4)  komponent: en del av EU-garantin som definieras på grundval av ursprunget för de resurser som ligger till grund för den.

(5)  blandfinansieringsinsats: en insats som stöds genom unionens budget och som kombinerar icke-återbetalningspliktiga eller återbetalningspliktiga former av stöd, eller båda, från unionens budget med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering, andra offentliga finansinstitut eller kommersiella finansinstitut och investerare; vid tillämpningen av denna definition får unionsprogram som har andra finansieringskällor än unionens budget, till exempel innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem, likställas med unionsprogram som finansieras genom unionens budget.

(6)  EIB: Europeiska investeringsbanken.

(7)  EIB-gruppen: EIB, dess filialer och andra enheter som upprättats i enlighet med artikel 28.1 i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget (EIB-stadgan).

(8)  finansiellt bidrag: ett bidrag från en genomförandepartner i form av egen risktagningskapacitet som tillhandahålls enligt samma villkor som EU-garantin eller i en annan form och som möjliggör ett effektivt genomförande av InvestEU-programmet och samtidigt säkerställer lämplig sammanjämkning av intressen.

(9)  överenskommelse om medverkan: ett rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en eller flera medlemsstater fastställer villkoren för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten i enlighet med artikel 9.

(10)  finansiell produkt: finansiella mekanismer eller arrangemang enligt vilka en genomförandepartner ger finansiering, direkt eller via en intermediär, till slutmottagare i någon av de former av finansiering som avses i artikel 15.

(11)  finansierings- och/eller investeringstransaktioner: transaktioner för att tillhandahålla finansiering direkt eller indirekt till slutmottagare genom finansiella produkter, som utförs av en genomförandepartner i eget namn och i enlighet med dennes interna regler, policyer och förfaranden och som redovisas i dennes finansiella rapporter eller, i tillämpliga fall, i noter till dessa finansiella rapporter.

(12)  fonder under delad förvaltning: fonder från vilka en del kan anslås till att göra en avsättning till en budgetgaranti inom InvestEU-fondens medlemsstatskomponent, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och [Fonden för en rättvis omställning (FRO)](24).

(13)  garantiavtal: ett rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en genomförandepartner fastställer villkoren för att föreslå finansierings- eller investeringstransaktioner så att de kan omfattas av EU-garantin, för att tillhandahålla EU-garantin för sådana transaktioner och för att genomföra dem i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

(14)  genomförandepartner: den behöriga motpart, exempelvis ett finansinstitut eller en annan finansiell intermediär, med vilken kommissionen har ingått ett garantiavtal.

(15)  viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse: ett projekt som uppfyller samtliga de kriterier som anges i meddelandet från kommissionen om kriterier vid bedömningen av förenligheten med den inre marknaden hos statligt stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (EUT C 188, 20.6.2014, s. 4) eller i senare ändringar.

(16)  InvestEU:s rådgivningscentrum: tekniskt stöd enligt definitionen i artikel 24.

(17)  rådgivningsavtal: ett rättsligt instrument genom vilket kommissionen och rådgivningspartnern specificerar villkoren för genomförande av InvestEU:s rådgivningscentrum.

(18)  rådgivningsinitiativ: tekniskt stöd och rådgivningstjänster för att stödja investeringar, inbegripet kapacitetsuppbyggnadsverksamhet, som tillhandahålls av rådgivningspartner, externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller genomförandeorgan.

(19)  rådgivningspartner: en behörig motpart, till exempel ett finansinstitut eller en annan enhet som kommissionen har ingått ett rådgivningsavtal med om att genomföra ett eller flera rådgivningsinitiativ, utom sådana rådgivningsinitiativ som genomförs genom externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller av genomförandeorgan.

(20)  InvestEU-portalen: den databas som definieras i artikel 25.

(21)  investeringsriktlinjer: riktlinjer som fastställs genom en delegerad akt som avses i artikel 7.7.

(22)  investeringsplattform: företag för särskilda ändamål, förvaltarkonton, avtalsgrundade medfinansierings- eller riskdelningsarrangemang eller andra typer av arrangemang, genom vilka enheter kanaliserar ett finansiellt bidrag för att finansiera ett antal investeringsprojekt och som kan omfatta

(a)  nationella eller subnationella plattformar som sammanför flera investeringsprojekt på en viss medlemsstats territorium,

(b)  gränsöverskridande plattformar, plattformar för flera länder, regionala plattformar eller makroregionala plattformar som sammanför partner från flera medlemsstater, regioner eller tredjeländer med intressen i investeringsprojekt inom ett visst geografiskt område,

(c)  tematiska plattformar som sammanför investeringsprojekt i en viss sektor.

(23)  mikrofinansiering: mikrofinansiering enligt definitionen i artikel [2.11] i förordning [nummer [ESF+]].

(24)  nationell utvecklingsbank eller -institution: en rättslig enhet som yrkesmässigt bedriver finansiell verksamhet och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklingsverksamhet eller främjande verksamhet.

(25)  små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag i den betydelse som avses i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG(25).

(26)  små börsnoterade företag: enheter som inte är små eller medelstora företag och som har upp till 499 anställda.

(26a)  företag: avser, ifråga om solvensstödområdet, företag, projektföretag, offentlig-privata partnerskap och andra juridiska strukturer.

(27)  socialt företag: ett socialt företag enligt definitionen i artikel [2.15] i förordning [nummer [ESF+]].

(28)  tredjeland: ett land som inte är medlemsstat i unionen.

Artikel 3

InvestEU-programmets mål

1.  InvestEU-programmets allmänna mål är att stödja unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som bidrar till följande:

(a)  Unionens konkurrenskraft, genom bland annat forskning, innovation och digitalisering.

(b)  Tillväxt och sysselsättning i unionens ekonomi, hållbarheten i unionens ekonomi och dess miljö- och klimatdimension, för att bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet om klimatförändringar och till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet.

(c)  Samhällsresiliens, social delaktighet och innovationsförmåga i unionen.

(d)  Främjande av vetenskapliga och tekniska framsteg, kultur och utbildning.

(e)  Integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag och främja hållbar finansiering.

(f)  Främjande av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

g)  Hållbar och inkluderande återhämtning av unionens ekonomi, i synnerhet för små och medelstora företagen, efter den kris som orsakats av covid-19-pandemin, för att upprätthålla och stärka unionens befintliga strategiska värdekedjor av materiella och immateriella tillgångar och utveckla nya sådana värdekedjor, och upprätthålla och förstärka verksamhet av strategisk betydelse för unionen i fråga om kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk eller virtuell eller bygger på immateriella tillgångar, banbrytande teknik, omvälvande innovationer och insatsvaror för företag och konsumenter, samt stödja en hållbar omställning i enlighet med unionens klimatmål för 2030 och 2050 och med beaktande av principen att inte orsaka betydande skada.

2.  InvestEU-programmet har följande specifika mål:

(a)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för hållbar infrastruktur inom de områden som avses i artikel 7.1 a.

(b)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering, inbegripet stöd till expansion av innovativa företag och införande av teknik på marknaden, inom de områden som avses i artikel 7.1 b.

(c)  Att öka tillgången till och utbudet av finansiering för små och medelstora företag och små börsnoterade företag och stärka deras globala konkurrenskraft.

(d)  Att öka tillgången till och utbudet av mikrofinansiering och finansiering för sociala företag, för att stödja finansierings- och investeringstransaktioner som rör sociala investeringar, kunskaper och kompetenser samt utveckla och konsolidera marknaderna för sociala investeringar, inom de områden som avses i artikel 7.1 d.

(e)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner i de sektorer som avses i artikel 7.1 e, för att upprätthålla och stärka unionens ▌strategiska autonomi och hållbarhet och dess ekonomis inklusivitet och konvergens, samt stärka resiliensen mot ekonomiska chocker.

(ea)  Att stödja solvensen hos företag som är etablerade i en medlemsstat och som bedriver verksamhet i unionen.

Artikel 4

EU-garantins budget och belopp

1.  EU-garantin för den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska uppgå till 91 773 320 000 EUR (i löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 40 %. Det belopp som avses i artikel 34.3 första stycket a ska också beaktas vid bidragandet till de avsättningar som krävs för att uppnå denna avsättningsnivå.

Ett tilläggsbelopp får tillhandahållas från EU-garantin för den medlemsstatskomponent som avses i artikel 8.1 b, förutsatt att medlemsstaterna anslår motsvarande belopp i enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser](26), ▌artikel [75.1] i förordning [[nummer](27) om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] och i enlighet med genomförandet av relevanta åtgärder i planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [om återhämtning och resiliens].

Ett tilläggsbelopp från EU-garantin får också tillhandahållas i form av likvida medel från medlemsstaterna för medlemsstatskomponenten. Detta belopp ska utgöra en extern inkomst avsatt för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 andra meningen i budgetförordningen.

De bidrag från tredjeländer som avses i artikel 5 ska också öka den EU-garanti som avses i första stycket, med avsättningar helt i likvida medel i enlighet med artikel 218.2 i budgetförordningen.

2.  Ett belopp på 31 153 850 000 EUR (i löpande priser) av det belopp som avses i punkt 1 första stycket ska anslås till transaktioner som genomför åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [EURI], för de mål som avses i artikel 3.2 e.

Ett belopp på 19 850 000 000 EUR (i löpande priser) av det belopp som avses i punkt 1 första stycket ska anslås till transaktioner som genomför åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [EURI], för de mål som avses i artikel 3.2 a och ea.

Ett belopp på 40 769 470 000 EUR (i löpande priser) av det belopp som avses i punkt 1 första stycket ska anslås till de mål som avses i artikel 3.2 a–d.

De belopp som avses i första och andra styckena ska vara tillgängliga först från och med den dag som avses i artikel 4.3 i förordning [EURI].

Den vägledande fördelningen av EU-garantin för EU-komponenten anges i bilaga I till denna förordning. Kommissionen får vid behov avvika från de belopp som avses i bilaga I ▌ med upp till 15 % för varje mål. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om varje sådan avvikelse.

3.  Finansieringsramen för genomförande av de åtgärder som föreskrivs i kapitlen VI och VII ska vara 824 733 000 EUR (i löpande priser).

4.  Det belopp som avses i punkt 3 får också användas för tekniskt och administrativt stöd till genomförande av InvestEU-programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.

4a.  Om de bidrag som avses i artikel 3.2 a i förordning [EURI] inte har använts i sin helhet senast den 31 december 2023, eller om de lån till medlemsstaterna som avses i artikel 3.2 b i förordning [EURI] inte har beviljats före den 31 december 2023, ska en del av det oanvända beloppet eller det outnyttjade låneutrymmet, upp till ett maximalt belopp på 16 000 000 000 EUR (i löpande priser), automatiskt göras tillgänglig för InvestEU-fonden för avsättning till EU-garantin för perioden 2024–2027, i enlighet med artikel X i förordning [EURI]. Beloppet för EU-garantin i enlighet med punkt 1 första stycket i denna artikel och fördelningen av EU-garantin som fastställs i bilaga I till denna förordning ska justeras uppåt i enlighet därmed.

Artikel 5

Tredjeländer som är associerade till InvestEU-fonden

InvestEU-fondens EU-komponent som avses i artikel 8.1 a och vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1, utom området strategiska europeiska investeringar, kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med artikel 218.2 i budgetförordningen:

(a)  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

(b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för deras deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och sådana tredjeländer.

(c)  Tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och sådana tredjeländer.

(d)  Tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal om tredjeländers deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

(i)  säkerställer en rättvis balans när det gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

(ii)  föreskriver villkor för deltagande i unionsprogrammen, inbegripet beräkning av finansiella bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 andra meningen i budgetförordningen,

(iii)  inte ger tredjelandet beslutsbefogenheter i fråga om unionsprogrammet,

(iv)  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

Artikel 6

Genomförande av och former för unionsfinansiering

1.  EU-garantin ska genomföras genom indirekt förvaltning med sådana organ som avses i artikel 62.1 c ii, iii, v och vi i budgetförordningen. Andra former av unionsfinansiering enligt den här förordningen ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med budgetförordningen, däribland bidrag som genomförs i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen och blandfinansieringsinsatser som genomförs i enlighet med denna artikel, på ett så smidigt sätt som möjligt och som säkerställer ett effektivt och samstämmigt stöd till unionens politik.

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin och som är en del av en blandfinansieringsinsats som kombinerar stöd enligt denna förordning med stöd som ges enligt ett eller flera andra unionsprogram eller som täcks av innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem ska

(a)  överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande enligt reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet bestäms,

(b)  följa bestämmelserna i denna förordning.

3.  Blandfinansieringsinsatser där det ingår ett finansieringsinstrument som helt finansieras genom andra unionsprogram eller genom innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem, utan användning av EU-garantin enligt denna förordning, ska överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande enligt reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet ges.

4.  I enlighet med artikel 6.2 ska icke-återbetalningspliktiga former av stöd och finansieringsinstrument från unionens budget som ingår i den blandfinansieringsinsats som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel bestämmas enligt reglerna för det aktuella unionsprogrammet och genomföras inom ramen för blandfinansieringsinsatsen i enlighet med denna förordning och med avdelning X i budgetförordningen.

Rapporteringen om sådana blandfinansieringsinsatser ska också täcka deras överensstämmelse med de politiska mål och de kriterier för stödberättigande som anges i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet bestäms, samt deras efterlevnad av denna förordning.

KAPITEL II

InvestEU-fonden

Artikel 7

Politikområden

1.  InvestEU-fonden ska användas inom följande fem politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom respektive områdes räckvidd:

(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, inklusive multimodala transporter, trafiksäkerhet, även i enlighet med unionens mål att eliminera dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade i trafiken senast 2050, modernisering och underhåll av järnvägs- och väginfrastruktur, energi, särskilt förnybar energi, energieffektivitet i enlighet med ramen för energipolitiken fram till 2030, renovering av byggnader med fokus på energibesparing och integrering av byggnader i ett sammanlänkat system för energi, lagring, digitala system och transportsystem, bättre sammanlänkning, digital konnektivitet och åtkomst till nätet, även i landsbygdsområden, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav, vatten, inbegripet inre vattenvägar, avfallshantering i linje med avfallshierarkin och den cirkulära ekonomin, natur och annan miljöinfrastruktur, kulturarv, turism, utrustning, mobila tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig resiliens, klimatresiliens eller social hållbarhet och som uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.

(b)  Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning, produktutveckling och innovation, överföring av teknik och forskningsresultat till marknaden för att stödja marknadsfrämjande åtgärder och samarbete mellan företag, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag samt digitalisering av unionsindustrin.

(c)  Politikområdet små och medelstora företag, som omfattar tillgång till och utbud av finansiering, i första hand för små och medelstora företag, däribland innovativa små och medelstora företag och små och medelstora företag som verkar inom de kulturella och kreativa sektorerna, samt för små börsnoterade företag.

(d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag, den sociala ekonomin och åtgärder för att främja jämställdhet, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur, inbegripet hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och utbildningsinfrastruktur och subventionerat boende och studentboende, social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella och kreativa verksamheter med ett socialt syfte och integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.

(e)  Politikområdet strategiska europeiska investeringar, som omfattar strategiska framtidsinriktade investeringar för att stödja slutmottagare, inbegripet små och medelstora företag och nystartade företag, som är etablerade i en medlemsstat och verksamma i unionen och vars verksamhet är av strategisk betydelse för unionen, särskilt med tanke på klimatomställningen och den digitala omvandlingen, i enlighet med de prioriteringar som beskrivs i den nya industristrategin för Europa, som syftar till ett globalt konkurrenskraftigt, grönt och digitalt Europa, med en utvecklingsmodell som baseras på industriella ekosystem och unionens mål om klimatneutralitet [som fastställs i den europeiska klimatlagen] och 2030-målet. Politikområdet ska stödja projekt som förbättrar konkurrenskraften för unionens ekonomi, bygger upp produktionskapaciteten, minskar beroendet av sårbara leveranskedjor och främjar entreprenörskap, jobbskapande och förbättrad resiliens, på ett av följande områden:

i)  Kritisk hälso- och sjukvård, tillverkning och lagring av läkemedel, inklusive vacciner, och deras intermediärer, aktiva farmaceutiska substanser och råmaterial, medicintekniska produkter, sjukhusutrustning och medicinsk utrustning, såsom respiratorer, skyddskläder, skyddsutrustning samt material och verktyg för diagnos, personlig skyddsutrustning, desinfektionsmedel och deras intermediärer och insatsvaror som är nödvändiga för att framställa dem, förstärkning av resiliensen hos hälso- och sjukvårdssystemens resiliens som förberedelse för framtida kapacitet att hantera hälsokriser, inklusive genomförande av stresstester av nationella och regionala hälso- och sjukvårdssystem, och av systemet för civilskydd, baserat på principerna om att produkter som är väsentliga i hälsokriser ska vara allmänt tillgängliga och prismässigt överkomliga.

ii)  Kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk, analog eller digital, inbegripet infrastrukturdelar och mobila tillgångar som identifierats som kritiska på områdena energi, transport, inbegripet kollektivtrafik och aktiv rörlighet, logistik, miljö, vatten, hälsa, säker digital kommunikation och säkra digitala nät, 5G och elektroniska kommunikationsnät med mycket hög hastighet, sakernas internet, onlineplattformar, säker edge computing, säkra molntjänster och säker databehandling eller datalagring, betalningar och finansiell infrastruktur, flyg- och rymdsektorn, säkerhet och försvar, kommunikationer, medier, audiovisuella medier, kultur och kreativitet, utbildning, infrastruktur för val och känsliga anläggningar, offentlig förvaltning, säkerhet, bostäder samt mark och fastigheter som är avgörande för användningen av sådan kritisk infrastruktur.

iii)  Tillhandahållande av know-how, varor, teknik och tjänster som bidrar till drift och underhåll av kritisk infrastruktur och mobila tillgångar enligt led ii.

iv)  Grundläggande möjliggörande, banbrytande, grön och digital teknik och omvälvande innovationer, där investeringar är strategiskt viktiga för unionens ekonomi och hållbara och innovativa industriella framtid, inbegripet återindustrialisering, med hänsyn till principen om en rättvis omställning och omfattande samhälleliga fördelar, och innefattande

(a)  artificiell intelligens, blockkedjeteknik och teknik för distribuerade liggare, programvara, robotteknik, halvledare, mikroprocessorer, avancerad molnteknik, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, kvantteknik, fotonik och industriell bioteknik, teknik för säker, hållbar, smart och automatiserad mobilitet och logistik inom alla transportslag,

(b)  teknik för förnybar energi och annan teknik som bidrar till uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050, energilagringsteknik, inbegripet hållbara batterier, teknik för hållbara transporter, tillämpningar för ren vätgas och bränslecelltillämpningar, teknik för utfasning av fossila bränslen för industrin, infrastruktur för avskiljning och lagring av koldioxid i industriella processer, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar som främjar energiomställningen, teknik för cirkulär ekonomi och leveranskedjor,

(ba)  rymdsystem och rymdteknik, inbegripet kritiska rymdkomponenter, och rymdbaserade tjänster och tillämpningar,

(c)  biomedicin, nanoteknik, bioteknik, läkemedel och avancerade, förnybara och cirkulära material,

(ca)  turism.

v)  Materialåtervinnings- och produktionsanläggningar för massproduktion av informations- och kommunikationstekniska komponenter och anordningar i unionen.

vi)  Tillhandahållande och lagring av kritiska insatsvaror för offentliga aktörer, företag eller konsumenter i unionen, inklusive energi eller råvaror, förutom om de redan omfattas av lagstadgade krav, eller tryggad livsmedelsförsörjning och med tanke på resurseffektivitet och cirkularitet i strategiska värdekedjor och strategiska ekosystem.

vii)  Kritisk teknik, kritiska insatsvaror och kritiska tillämpningar för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, exempelvis inom säkerhets-, försvars- och rymdsektorer och cybersäkerhet, samt produkter med dubbla användningsområden enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 och därmed sammanhängande lagstiftning. Vidare får slutmottagarna inte exportera försvarsrelaterad teknik till tredjeländer som hotar medlemsstaternas territoriella integritet, systematiskt bryter mot internationell rätt eller undergräver regional eller global säkerhet och stabilitet.

(viia)   Investeringar och tekniskt stöd till företag, särskilt små och medelstora företag, nystartade företag, familjeföretag och lokalsamhällen för att öka resiliensen i deras värdekedjor och affärsmodeller, främja entreprenörsfärdigheter samt främja förutsättningarna för ökat entreprenörskap, bland annat genom utveckling av klusternätverk och digitala innovationsknutpunkter samt teknisk och hållbar sektoriell utveckling.

(viib)   Kapacitet för kritisk tidig upptäckt och en samordnad institutionell och ekonomisk insatskapacitet för att kunna reagera vid risk för kriser, samt lösningar för att väsentliga offentliga och privata institutioner och sektorer ska kunna fortsätta med sin affärsverksamhet och sina tjänster.

(viic)   Investeringar i ny rymdverksamhet, både i tidigare och senare led, för att släppa ut de mest lovande teknikerna och tillämpningarna på marknaden och därmed säkerställa konkurrenskraften hos unionens rymdindustri.

(viid)   Strategiska investeringar i projekt för förnybar energi och energieffektivitet, inbegripet renovering av byggnader, med stor potential att bidra väsentligt till uppnåendet av de mål som fastställs i direktiven (EU) 2018/2001, (EU) 2018/2002 och (EU) 2018/844 och till uppnåendet av en klimatneutral och energieffektiv byggsektor som en del av den europeiska gröna given enligt [strategin för en renoveringsvåg] eller åtgärder inom ramen för unionens finansieringsmekanism för förnybar energi, vilka är stödberättigade enligt InvestEU-programmet.

▌Vidare ska slutmottagare som mottar finansiering från detta politikområde inte kontrolleras av ett tredjeland eller enheter i tredjeländer och ska ha sin verkställande ledning i unionen, med tanke på att skydda unionens och dess medlemsstaters säkerhet.

Styrelsen ska fastställa alla nödvändiga krav som rör kontroll och verkställande ledning av slutmottagare i fråga om andra områden inom politikområdet strategiska europeiska investeringar och som rör kontroll av intermediärer inom detta politikområde, mot bakgrund av tillämpliga överväganden gällande allmän ordning eller säkerhet.

(ea)  Ett politikområde för solvensstöd som omfattar solvensstöd till företag som inte redan befann sig i svårigheter enligt villkoren i reglerna för statligt stöd i slutet av 2019, men som därefter drabbats av betydande solvensrisker på grund av covid-19-krisen, eller till företag som startades den 31 december 2020 eller före detta datum och som förvärvat eller förvaltar tillgångar eller filialer tillhörande ett företag som redan befann sig i svårigheter enligt villkoren i reglerna för statligt stöd i slutet av 2019, förutsatt att ledningen inte är densamma som i det företag som befann sig i svårigheter enligt villkoren i reglerna för statligt stöd.

Solvensstödområdet ska vara öppet för alla medlemsstater och för de områden som avses i bilaga II. Huvuddelen av InvestEU-finansieringen inom solvensstödområdet ska användas för att stödja

(a)  stödberättigade företag i de medlemsstater och sektorer som drabbats hårdast av covid-19-krisen,

(b)  stödberättigade företag i de medlemsstater där möjligheten till statligt solvensstöd är mer begränsad.

Kommissionen ska genom delegerade akter i enlighet med artikel 33 fastställa de indikatorer som styrelsen ska använda för att avgöra vilka medlemsstater och sektorer som är ekonomiskt värst drabbade av covid-19-krisen och i vilka medlemsstater möjligheten till statligt solvensstöd är mer begränsad, och metoden för hur indikatorerna ska tillämpas.

De företag som mottar stöd från solvensstödområdet ska så långt det är möjligt uppfylla högt ställda minimikrav vad gäller sociala och miljömässiga skyddsbestämmelser i enlighet med styrelsens riktlinjer. Sådana riktlinjer ska omfatta adekvata bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor, varvid hänsyn ska tas till företagens storlek och till att bestämmelserna bör vara mindre stränga för små och medelstora företag. Sådana företag ska uppmuntras att införa planer för grön omställning, göra framsteg i sin digitala omvandling och skydda sysselsättningen. Tekniskt stöd ska vara tillgängligt för att bistå företagen i dessa omställningar.

Genomförandepartner och finansiella intermediärer under solvensstödområdet ska vara etablerade i en medlemsstat och vara verksamma i unionen. Styrelsen ska fastställa alla nödvändiga krav som rör kontrollen av dessa intermediärer mot bakgrund av eventuella hänsyn avseende allmän ordning eller säkerhet.

1a.  Ett program för en rättvis omställning, den andra pelaren i mekanismen för en rättvis omställning, ska inrättas horisontellt inom alla politikområden. Programmet ska omfatta investeringar som hanterar sociala, ekonomiska eller miljömässiga utmaningar som följer av omställningsprocessen till att nå unionens klimatmål för 2030 och dess mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

2.  Om en finansierings- eller investeringstransaktion som föreslås för den investeringskommitté som avses i artikel 23 ligger inom flera politikområden ska transaktionens huvudsyfte, eller huvudsyftet med de flesta av transaktionens delprojekt, avgöra vilket politikområde den ska hänföras till, såvida inget annat anges i investeringsriktlinjerna.

3.  Finansierings- och investeringstransaktioner ska granskas för att avgöra om de har miljö- eller klimatrelaterade eller sociala effekter. Om transaktionerna har sådana effekter ska de bli föremål för hållbarhetssäkring med tanke på klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa effekterna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. För detta ändamål ska projektansvariga som söker finansiering lämna lämplig information på grundval av de riktlinjer som avses i punkt 4. Projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna ska undantas från hållbarhetssäkringen. Projekt som inte är förenliga med klimatmålen ska inte vara stödberättigande enligt denna förordning. Om genomförandepartnern kommer fram till att en hållbarhetssäkring inte ska genomföras ska den lämna en motivering till investeringskommittén.

4.  Kommissionen ska utarbeta hållbarhetsriktlinjer som, i enlighet med unionens mål och normer på miljöområdet och det sociala området, ska göra det möjligt att

(a)  när det gäller klimatanpassning, säkerställa motståndskraft mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive genom relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna, integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kostnads-nyttoanalysen,

(b)  beakta projektens samlade effekter när det gäller de viktigaste naturkapitalaspekterna inom områdena luft, vatten, mark och biologisk mångfald,

(c)  bedöma projektens sociala effekter, inbegripet för jämställdheten, den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper och den ekonomiska utvecklingen i områden och sektorer som berörs av strukturella utmaningar, såsom behovet av utfasning av fossila bränslen i ekonomin,

(d)  identifiera projekt som är oförenliga med uppnåendet av klimatmålen,

(e)  ge genomförandepartnerna riktlinjer för den granskning som föreskrivs i punkt 3.

5.  Genomförandepartner ska lämna information som krävs för att kunna spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller.

6.  Genomförandepartner ska ha som mål att minst 60 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål.

Kommissionen ska tillsammans med genomförandepartnerna sträva efter att säkerställa att den del av EU-garantin som används för politikområdet hållbar infrastruktur fördelas med målet att uppnå balans mellan de olika områden som avses i punkt 1 a.

7.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa investeringsriktlinjer för varje politikområde. Investeringsriktlinjerna ska också fastställa de arrangemang för genomförandet av systemet för en rättvis omställning som avses i punkt 1a. Investeringsriktlinjerna ska utarbetas i nära dialog med EIB-gruppen och andra potentiella genomförandepartner.

8.  När det gäller finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar i säkerhets-, försvars- och rymdsektorerna och inom cybersäkerhet får investeringsriktlinjerna fastställa begränsningar i fråga om överföring och licensiering av immateriella rättigheter till kritisk teknik och teknik som bidrar till att skydda unionens och dess medlemsstaters säkerhet.

9.  Kommissionen ska göra information om tillämpning och tolkning av investeringsriktlinjerna tillgänglig för genomförandepartnerna, investeringskommittén och rådgivningspartnerna.

Artikel 8

Komponenter

1.  De politikområden som avses i artikel 7.1 ska bestå av en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. Dessa komponenter ska åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer enligt följande:

(a)  EU-komponenten ska åtgärda en eller flera av följande situationer:

(i)  Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som är relaterade till unionens politiska prioriteringar.

(ii)  Unionsomfattande eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

(iii)  Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, i synnerhet nya eller komplexa sådana, som kräver utveckling av innovativa finansiella lösningar och marknadsstrukturer.

(b)  Medlemsstatskomponenten ska åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera regioner eller medlemsstater för att uppnå de politiska målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar eller för det tilläggsbelopp som en medlemsstat tillhandahåller enligt artikel 4.1 tredje stycket, i synnerhet för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att åtgärda obalanser mellan dess regioner.

2.  Om det är lämpligt ska de komponenter som avses i punkt 1 användas på ett kompletterande sätt för att stödja en viss finansierings- eller investeringstransaktion, inbegripet genom att kombinera stöd från båda komponenterna.

Artikel 9

Särskilda bestämmelser för medlemsstatskomponenten

1.  Belopp som har anslagits av en medlemsstat på frivillig basis enligt artikel [10.1] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] eller artikel [75.1] i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] eller i enlighet med genomförandet av relevanta åtgärder i planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens], ska användas för avsättning till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som täcker finansierings- och investeringstransaktioner i den berörda medlemsstaten eller för eventuella bidrag från fonder under delad förvaltning eller från bidrag som beviljats inom ramen för genomförandet av de relevanta åtgärderna i planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens] till InvestEU:s rådgivningscentrum. Dessa belopp ska användas för att bidra till att uppnå de politiska mål som anges i det partnerskapsavtal som avses i artikel 7 i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser], ▌i de program eller i den strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller i den berörda medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens som bidrar till InvestEU.

Det tilläggsbelopp som en medlemsstat tillhandahåller enligt artikel 4.1 tredje stycket ska användas för avsättningar till den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatskomponenten.

2.  För fastställandet av den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatskomponenten ska det krävas att medlemsstaten och kommissionen ingår en överenskommelse om medverkan.

Fjärde stycket i denna punkt och punkt 5 i denna artikel ska inte tillämpas på det tilläggsbelopp som tillhandahålls av en medlemsstat enligt artikel 4.1 tredje stycket.

Bestämmelserna i denna artikel om belopp som anslås enligt artikel 10.1 i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] eller artikel 75.1 i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] eller i enlighet med genomförandet av relevanta åtgärder i planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens], är inte tillämpliga på en överenskommelse om medverkan som avser ett tilläggsbelopp från en medlemsstat enligt artikel 4.1 tredje stycket.

Den berörda medlemsstaten och kommissionen ska ingå en överenskommelse om medverkan eller en ändring av den inom fyra månader efter kommissionens beslut om att godkänna partnerskapsavtalet enligt artikel 9.4 i förordning [om gemensamma bestämmelser] eller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt förordning [om den gemensamma jordbrukspolitiken] eller en plan för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens] eller samtidigt med kommissionens beslut om ändring av ett program i enlighet med artikel 10 i förordning [om gemensamma bestämmelser] eller en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 107 i förordning [om den gemensamma jordbrukspolitiken] eller en plan för återhämtning och resiliens i enlighet med artikel 18 i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens].

Två eller flera medlemsstater får ingå en gemensam överenskommelse om medverkan med kommissionen.

Genom undantag från artikel 211.1 i budgetförordningen ska avsättningsnivån för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten fastställas till 40 % och får justeras nedåt eller uppåt i varje överenskommelse om medverkan med hänsyn till de risker som är kopplade till de finansiella produkter som man avser att använda.

3.  Överenskommelsen om medverkan ska minst innehålla följande:

(a)  Den totala storleken på medlemsstatens del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, dess avsättningsnivå, belopp för bidragen från fonder under delad förvaltning eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens], uppbyggnadsfasen av avsättningen i enlighet med en årlig finansieringsplan och belopp för den ansvarsförbindelse som blir resultatet och som ska omfattas av en rygg-mot-rygg-garanti från den berörda medlemsstaten.

(b)  Medlemsstatens strategi, innefattande finansiella produkter och deras minsta hävstångseffekt, geografisk täckning, inklusive vid behov regional täckning, projekttyper, investeringsperiod och, i tillämpliga fall, kategorier av slutmottagare och av berättigade intermediärer.

(c)  Potentiella genomförandepartner eller partner som föreslås i enlighet med artikel 14.1 fjärde stycket, och en skyldighet för kommissionen att underrätta den berörda medlemsstaten om valda genomförandepartner eller partner.

(d)  Bidrag från fonder med delad förvaltning eller bidrag från planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens] till InvestEU:s rådgivningscentrum.

(e)  Skyldigheter att lämna årliga rapporter till medlemsstaten, inbegripet rapporter om de relevanta indikatorerna för de politiska mål som ingår i partnerskapsavtalet, programmet eller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller planen för återhämtning och resiliens och som avses i överenskommelsen om medverkan.

(f)  Bestämmelser om ersättning för den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatskomponenten.

(g)  Varje kombination med medel från EU-komponenten i enlighet med artikel 8.2, inklusive i en skiktad struktur för att uppnå bättre risktäckning.

4.  Överenskommelserna om medverkan ska genomföras av kommissionen med hjälp av garantiavtal som ingås med genomförandepartner i enlighet med artikel 16 och rådgivningsavtal som ingås med rådgivningspartner i enlighet med artikel 24.1 andra stycket.

Om inget garantiavtal har ingåtts inom nio månader från det att överenskommelsen om medverkan har ingåtts, ska överenskommelsen om medverkan sägas upp eller förlängas genom ömsesidig överenskommelse. Om beloppet av en överenskommelse om medverkan inte har tagits i anspråk till fullo genom ett eller flera garantiavtal inom nio månader från ingåendet av överenskommelsen om medverkan, ska detta belopp ändras i enlighet med detta. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av medlemsstater i enlighet med artikel [10.1] i förordning [om gemensamma bestämmelser]] eller artikel [75.1] i förordning [[om den gemensamma jordbrukspolitiken]] eller i enlighet med genomförandet av relevanta åtgärder i planerna för återhämtning och resiliens enligt förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens], ska återanvändas i enlighet med [artikel 10.5] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.5] i förordning [nummer [om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken]] och artikel [X] i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens]. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av en medlemsstat i enlighet med artikel 4.1 tredje stycket i denna förordning ska återbetalas till medlemsstaten.

Om ett garantiavtal inte har genomförts korrekt inom den period som anges i [artikel 10.6] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] eller artikel [75.6] i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] eller artikel [X] i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens], ska överenskommelsen om medverkan ändras. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av medlemsstater i enlighet med artikel [10.1] i förordning [om gemensamma bestämmelser]] eller artikel [75.1] i förordning [[om den gemensamma jordbrukspolitiken]] eller artikel [X] i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens] ska återanvändas i enlighet med [artikel 10.5] i förordning [[nummer] om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.5] i förordning [nummer [om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken]] och artikel [X] i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens]. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av en medlemsstat i enlighet med artikel 4.1 tredje stycket i denna förordning ska återbetalas till medlemsstaten.

5.  Följande regler ska gälla för avsättningar till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som fastställs genom en överenskommelse om medverkan:

(a)  Efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel ska varje årligt överskott i avsättningar, beräknat genom att det avsättningsbelopp som krävs i enlighet med den avsättningsnivå som anges i överenskommelsen om medverkan jämförs med de faktiska avsättningarna, återanvändas i enlighet med [artikel 10.7] i [förordning om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.7] i förordning [[nummer] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] och artikel [X] i förordning [faciliteten för återhämtning och resiliens].

(b)  Genom undantag från artikel 213.4 i budgetförordningen ska avsättningarna, efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel, inte ge upphov till årliga påfyllningar under den tid då den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten är tillgänglig.

(c)  Kommissionen ska omedelbart underrätta medlemsstaten om nivån på avsättningarna för den delen av EU-garantin, till följd av anspråk på den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, sjunker under 20 % av de ursprungliga avsättningarna.

(d)  Om avsättningarna för den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten når en nivå på 10 % av de ursprungliga avsättningarna, ska den berörda medlemsstaten på kommissionens begäran tillhandahålla upp till 5 % av de ursprungliga avsättningarna till den gemensamma avsättningsfond som avses i artikel 212 i budgetförordningen.

KAPITEL III

PARTNERSKAP MELLAN KOMMISSIONEN OCH EIB-GRUPPEN

Artikel 10

Partnerskapets räckvidd

1.  Kommissionen och EIB-gruppen ska bilda ett partnerskap i enlighet med denna förordning med målet att stödja genomförandet av InvestEU och främja samstämmighet, inkludering, additionalitet och en effektiv användning. I enlighet med villkoren i denna förordning och som specificeras närmare i de avtal som avses i punkt 3

(a)  ska EIB-gruppen genomföra den del av EU-garantin som anges i artikel 12.4,

(b)  ska EIB-gruppen stödja genomförandet av EU-komponenten av InvestEU-fonden och, i tillämpliga fall, medlemsstatskomponenten, särskilt genom att

(i)  tillsammans med potentiella genomförandepartner bidra till investeringsriktlinjerna i enlighet med artikel 7.7, bidra till utformningen av resultattavlan i enlighet med artikel 21 och bidra till andra dokument som fastställer operativa riktlinjer för InvestEU-fonden,

(ii)  tillsammans med kommissionen och potentiella genomförandepartner definiera riskmetoden och systemet för kartläggning av risker i samband med genomförandepartnernas finansierings- och investeringstransaktioner så att dessa transaktioner kan bedömas enligt en gemensam bedömningsskala,

(iii)  på begäran av kommissionen och i samförstånd med den berörda potentiella genomförandepartnern, göra en bedömning av den potentiella genomförandepartnerns system och tillhandahålla riktad teknisk rådgivning om dessa system, om och i den utsträckning det krävs enligt slutsatserna från revisionen av pelarbedömningen, med tanke på genomförandet av de finansiella produkter som planeras av den potentiella genomförandepartnern,

(iv)  utarbeta ett icke-bindande yttrande om de bankrelaterade aspekterna, särskilt om den finansiella risken och de finansiella villkoren avseende den del av EU-garantin som ska anslås till genomförandepartnern, utom den del som ska anslås till EIB-gruppen, enligt vad som fastställs i det garantiavtal som ska ingås med den genomförandepartnern,

(v)  genomföra simuleringar och prognoser avseende den finansiella risken och ersättningen för den samlade portföljen på grundval av antaganden som överenskommits med kommissionen,

(vi)  mäta den finansiella risken hos den samlade portföljen och lämna finansiella rapporter om denna portfölj, och

(vii)  till kommissionen tillhandahålla omstrukturerings- och återvinningstjänster i enlighet med det avtal som avses i punkt 3 b, på begäran av kommissionen och i samförstånd med genomförandepartnern i enlighet med artikel 16.2 g, om den genomförandepartnern inte längre är ansvarig för omstrukturerings- och återvinningsverksamheten i enlighet med det relevanta garantiavtalet,

(c)  får EIB-gruppen tillhandahålla sådan kapacitetsuppbyggnad som avses i artikel 24.2 h till en nationell utvecklingsbank eller -institution och andra tjänster, när det gäller genomförandet av finansiella produkter som stöds av EU-garantin och om det begärs av denna nationella utvecklingsbank eller -institution,

(d)  ska EIB-gruppen, när det gäller InvestEU:s rådgivningscentrum

(i)  tilldelas ett belopp på upp till 525 000 000 EUR för de rådgivningsinitiativ som avses i artikel 24 och de operativa uppgifter som avses i led d ii, från den finansieringsram som avses i artikel 4.3,

(ii)  bistå kommissionen med råd och utföra operativa uppgifter som anges i det avtal som avses i punkt 3 c, genom att

–  stödja kommissionen i utformningen, inrättandet och driften av InvestEU:s rådgivningscentrum,

–  tillhandahålla en bedömning av begäranden om rådgivningsstöd som kommissionen inte anser omfattas av befintliga rådgivningsinitiativ, i syfte att stödja kommissionens beslut om tilldelning i fråga om begäranden om rådgivning som mottas inom den centrala kontaktpunkt som definieras i artikel 24.2 a,

–  stödja nationella utvecklingsbanker eller -institutioner genom att på deras begäran tillhandahålla sådan kapacitetsuppbyggnad som avses i artikel 24.2 h för utveckling av deras rådgivningskapacitet, så att de kan delta i rådgivningsinitiativ,

–  på begäran av kommissionen och en potentiell rådgivningspartner och med EIB-gruppens samtycke, för kommissionens räkning ingå ett avtal med rådgivningspartnern om genomförande av rådgivningsinitiativ.

EIB-gruppen ska säkerställa att dess uppgifter enligt första stycket d ii genomförs helt oberoende av dess roll som rådgivningspartner.

När så är lämpligt ska kommissionen samarbeta med genomförandepartnern på grundval av slutsatserna i det yttrande från EIB-gruppen som avses i första stycket b iv i denna punkt. Kommissionen ska underrätta EIB-gruppen om resultatet av sitt beslutsfattande.

2.  Den bankrelaterade information som kommissionen överlämnar till EIB-gruppen i enlighet med punkt 1 b leden ii, iv, v och vi ska begränsas till information som är strikt nödvändig för att EIB-gruppen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt dessa led. Kommissionen ska, i nära dialog med EIB-gruppen och potentiella genomförandepartner, fastställa den bankrelaterade informationens art och omfattning med hänsyn till kraven på sund ekonomisk förvaltning av EU-garantin, genomförandepartnerns legitima intressen i fråga om kommersiellt känsliga uppgifter och EIB-gruppens behov för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt dessa led.

3.  Villkoren för partnerskapet ska fastställas i avtal, inbegripet

(a)  om beviljande och genomförande av den del av EU-garantin som anges i artikel 12.4, i form av

(i)  ett garantiavtal mellan kommissionen och EIB-gruppen, eller

(ii)  separata garantiavtal mellan kommissionen och EIB, dess filialer eller andra enheter som upprättats i enlighet med artikel 28.1 i EIB-stadgan,

(b)  ett avtal mellan kommissionen och EIB-gruppen när det gäller punkt 1 b och c,

(c)  ett avtal mellan kommissionen och EIB-gruppen när det gäller InvestEU:s rådgivningscentrum,

(d)  tjänsteavtal mellan EIB-gruppen och nationella utvecklingsbanker och -institutioner om kapacitetsuppbyggnad och andra tjänster som tillhandahålls i enlighet med punkt 1 c.

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 17.3 och 24.4 i denna förordning ska de kostnader som uppstår för EIB-gruppen för utförandet av de uppgifter som avses i punkt 1 b och c i denna artikel uppfylla villkoren enligt det avtal som avses i punkt 3 b i denna artikel och får täckas av de återbetalningar eller inkomster som kan hänföras till EU-garantin, eller av avsättningar, i enlighet med artikel 211.4 och 211.5 i budgetförordningen, eller får kostnaderna belasta den finansieringsram som avses i artikel 4.3 i denna förordning, efter det att EIB-gruppen lämnat en motivering för dessa kostnader och inom ett totalt tak på 10 000 000 EUR.

5.  EIB-gruppens kostnader för utförandet av de operativa uppgifter som avses i punkt 1 d ii ska helt och hållet täckas av och betalas från det belopp som avses i punkt 1 d i, efter det att EIB-gruppen lämnat en motivering för dessa kostnader och inom ett totalt tak på 15 000 000 EUR.

Artikel 11

Intressekonflikter

1.  Inom ramen för det partnerskap som avses i artikel 10 ska EIB-gruppen vidta alla nödvändiga åtgärder och försiktighetsåtgärder för att undvika intressekonflikter med andra genomförandepartner, bland annat genom att inrätta en särskild och oberoende grupp för de uppgifter som avses i artikel 10.1 b iii–vi. Gruppen ska omfattas av strikta regler om sekretesskydd, som ska fortsätta att gälla för gruppens medlemmar efter att de har lämnat gruppen.

2.  EIB-gruppen och andra genomförandepartner ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla situationer som utgör eller sannolikt leder till en intressekonflikt. Om det råder tvivel ska kommissionen avgöra om en intressekonflikt föreligger och underrätta EIB-gruppen om sin slutsats. Om en intressekonflikt föreligger ska EIB-gruppen vidta lämpliga åtgärder. Styrelsen ska underrättas om dessa åtgärder och om deras resultat.

3.  EIB-gruppen ska vidta de försiktighetsåtgärder som krävs för att undvika situationer där en intressekonflikt skulle kunna uppstå i samband med genomförandet av InvestEU:s rådgivningscentrum, särskilt när det gäller dess operativa uppgifter inom ramen för dess roll att stödja kommissionen i enlighet med artikel 10.1 d ii. Om en intressekonflikt föreligger ska EIB-gruppen vidta lämpliga åtgärder.

KAPITEL IV

EU-garanti

Artikel 12

EU-garanti

1.  En EU-garanti ska beviljas genomförandepartnerna som en oåterkallelig och ovillkorlig garanti som kan tas i anspråk på begäran i enlighet med artikel 219.1 i budgetförordningen och genomföras genom indirekt förvaltning i enlighet med avdelning X i den förordningen.

2.  Ersättningen för EU-garantin ska vara kopplad till de finansiella produkternas egenskaper och riskprofil, med hänsyn till de underliggande finansierings- och investeringstransaktionernas natur och uppnåendet av de finansiella produkternas politiska mål.

Om det vederbörligen motiveras av arten av de politiska målen för den finansiella produkten och behovet av att de finansiella produkterna ska vara ekonomiskt överkomliga för de avsedda slutmottagarna, får kostnaden för den finansiering som slutmottagaren beviljas minskas eller villkoren för den finansieringen förbättras genom att ersättningen för EU-garantin anpassas eller, vid behov, genom att genomförandepartnerns utestående administrativa kostnader täcks via unionens budget, i synnerhet

(a)  när stressade finansmarknadsförhållanden skulle hindra genomförandet av en finansierings- eller investeringstransaktion till ett marknadsbaserat pris, eller

(b)  om det är nödvändigt för att katalysera finansierings- och investeringstransaktioner i sektorer eller områden som drabbats av ett betydande marknadsmisslyckande eller en betydande suboptimal investeringssituation eller för att underlätta inrättandet av investeringsplattformar,

(ba)  när det gäller solvensstödtjänsten, i de medlemsstater och sektorer som lidit störst ekonomisk skada och i de medlemsstater där möjligheten till statligt solvensstöd är mer begränsad.

i den mån minskningen av ersättningen för EU-garantin eller täckningen av genomförandepartnerns utestående administrativa kostnader inte i betydande utsträckning påverkar avsättningarna till EU-garantin.

Minskningen av ersättningen för EU-garantin ska fullt ut komma slutmottagarna till del.

3.  Det villkor som anges i artikel 219.4 i budgetförordningen ska tillämpas för varje genomförandepartner på portföljbasis.

4.  75 % av EU-garantin inom EU-komponenten enligt artikel 4.1 första stycket, som uppgår till 68 829 990 000 EUR, ska beviljas EIB-gruppen. EIB-gruppen ska lämna ett sammanlagt finansiellt bidrag på 11 494 608 330 EUR. Detta bidrag ska lämnas på ett sätt och i en form som underlättar genomförandet av InvestEU-fonden och uppnåendet av de mål som anges i artikel 14.2.

5.  Återstående 25 % av EU-garantin inom EU-komponenten ska beviljas andra genomförandepartner, som också ska lämna ett finansiellt bidrag som ska fastställas i garantiavtalen.

6.  Vederbörliga ansträngningar ska göras för att i slutet av investeringsperioden säkerställa att ett brett spektrum av sektorer och regioner har täckts och att alltför stor sektoriell eller geografisk koncentration har undvikits. Dessa ansträngningar ska omfatta incitament för mindre eller mindre sofistikerade nationella utvecklingsbanker och -institutioner som har en komparativ fördel på grund av sin lokala närvaro, sina lokala kunskaper och sin lokala investeringskompetens. Kommissionen ska utforma en enhetlig strategi för att stödja sådana ansträngningar.

7.  Stöd till den EU-garanti som avses i artikel 4.2 första och andra styckena får beviljas för finansierings- och investeringstransaktioner som ska genomföras av en genomförandepartner, förutsatt att kommissionen har ingått ett garantiavtal med den genomförandepartnern senast den 31 december 2023 och därmed uppfyller de villkor som anges i artikel 4.6 i förordning [EURI]. I andra fall får stöd till EU-garantin beviljas för finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning för en investeringsperiod som löper ut den 31 december 2027.

▌Avtal mellan genomförandepartnern och slutmottagaren eller den finansiella intermediären eller någon annan enhet som avses i artikel 15.1 a ska undertecknas senast den 31 december 2028.

Artikel 13

Godtagbara finansierings- och investeringstransaktioner

1.  InvestEU-fonden ska endast stödja finansierings- och investeringstransaktioner som

(a)  uppfyller de villkor som anges i artikel 209.2 a–e i budgetförordningen, särskilt avseende marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer och additionalitet i enlighet med artikel 209.2 a och b i budgetförordningen och bilaga V till den här förordningen och, i tillämpliga fall, maximering av privata investeringar i enlighet med artikel 209.2 d i budgetförordningen,

(b)  bidrar till unionens politiska mål och ingår i de områden som kan komma i fråga för finansierings- och investeringstransaktioner inom lämpligt politikområde i enlighet med bilaga II till den här förordningen,

(c)  inte ger finansiellt stöd till de uteslutna verksamheter som anges i punkt B i bilaga V till den här förordningen, och

(d)  är förenliga med investeringsriktlinjerna.

2.  Utöver projekt som är belägna i unionen, eller i ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till en medlemsstat och som anges i bilaga II till EUF-fördraget, får InvestEU-fonden stödja följande projekt och transaktioner genom finansierings- och investeringstransaktioner, utom inom politikområdet strategiska europeiska investeringar eller under solvensstödtjänsten:

(a)  Projekt som involverar enheter belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till ett eller flera tredjeländer, inklusive anslutande stater, kandidatländer och potentiella kandidater, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken eller ingår i EES eller Efta, ett utomeuropeiskt land eller territorium enligt bilaga II till EUF-fördraget eller till ett associerat tredjeland, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.

(b)  Finansierings- och investeringstransaktioner i de tredjeländer som avses i artikel 5 och som har bidragit till en specifik finansiell produkt.

3.  InvestEU-fonden får stödja finansierings- och investeringstransaktioner som tillhandahåller finansiering till slutmottagare som är rättsliga enheter etablerade i något av följande länder eller territorier:

a)  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till en medlemsstat och som anges i bilaga II till EUF-fördraget.

(b)  Ett tredjeland som är associerat till InvestEU-programmet i enlighet med artikel 5.

(c)  Ett tredjeland som avses i punkt 2 a, i tillämpliga fall.

(d)  Andra tredjeländer, om detta krävs för finansiering av ett projekt i ett land eller territorium som avses i leden a, b eller c.

Trots vad som sägs i första stycket och när det gäller politikområdet strategiska europeiska investeringar ska slutmottagare och intermediärer vara rättsliga enheter som uppfyller kraven i den inledande meningen och andra stycket i artikel 7.1 e, och i enlighet med artikel 7.1 e tredje stycket.

Trots vad som sägs i första stycket kan endast företag som är etablerade i en medlemsstat och som bedriver verksamhet i unionen få stöd genom finansierings- och investeringstransaktioner under solvensstödtjänsten.

Trots vad som sägs i första stycket ska slutmottagare av belopp på 30 miljoner EUR eller mer under solvensstödtjänsten inte betala ut utdelningar, göra icke-obligatoriska kupongbetalningar eller köpa tillbaka aktier. Ersättningen till en person i ledningen för en stödmottagare som erhåller finansiering för ett belopp på 30 miljoner EUR eller mer under solvensstödtjänsten får inte överstiga den fasta delen av den personens ersättning per den 31 december 2019. För en person som får en plats i ledningen vid eller efter beviljandet av InvestEU-finansiering under solvensstödtjänsten ska den tillämpliga gränsen vara den lägsta fasta ersättningen för någon av personerna i ledningen per den 31 december 2019. Bonusar eller andra rörliga eller jämförbara ersättningskomponenter får under inga omständigheter betalas ut.

Artikel 14

Val av andra genomförandepartner än EIB-gruppen

1.  Andra genomförandepartner än EIB-gruppen ska väljas ut av kommissionen i enlighet med artikel 154 i budgetförordningen.

Genomförandepartner kan bilda en grupp. En genomförandepartner kan vara medlem i en eller flera grupper.

För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse i fråga om den del av EU-garantin som avses i artikel 12.5.För medlemsstatskomponenten får den berörda medlemsstaten föreslå en eller flera motparter som genomförandepartner bland de motparter som har uttryckt sitt intresse. Den berörda medlemsstaten får också föreslå EIB-gruppen som genomförandepartner och får på egen bekostnad anlita EIB-gruppen för att tillhandahålla de tjänster som anges i artikel 10.

Om den berörda medlemsstaten inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med tredje stycket i denna punkt och som genomförandepartner välja behöriga motparter som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i de berörda geografiska områdena.

2.  Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen säkerställa att portföljen av finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden uppfyller följande mål:

(a)  Den ger maximal täckning av målen i artikel 3.

(b)  Den maximerar effekten av EU-garantin genom genomförandepartnerns tillförda egna medel.

(c)  Den maximerar privata investeringar, i tillämpliga fall.

(d)  Den främjar innovativa finansiella lösningar och risklösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer.

(e)  Den uppnår geografisk diversifiering via gradvis tilldelning av EU-garantin och för att möjliggöra finansiering av mindre projekt.

(f)  Den ger tillräcklig riskspridning.

3.  Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen också ta hänsyn till följande:

(a)  Möjliga kostnader för och ersättningar till unionens budget.

(b)  Genomförandepartnerns förmåga att grundligt uppfylla kraven i artikel 155.2 och 155.3 i budgetförordningen rörande skatteflykt, skattebedrägeri, skatteundandragande, penningtvätt, finansiering av terrorism och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

4.  Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner får väljas som genomförandepartner, förutsatt att de uppfyller kraven i denna artikel.

Artikel 15

Godtagbara typer av finansiering

1.  EU-garantin får användas för att täcka riskerna i följande typer av finansiering som tillhandahålls av genomförandepartner:

(a)  Lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument, andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, inbegripet efterställda skuldinstrument, kapitalinvestering eller investering i form av kapital likställt med eget kapital, som tillhandahålls direkt eller indirekt via finansiella intermediärer, fonder, investeringsplattformar eller andra instrument som kanaliseras till slutmottagarna.

(b)  Finansiering eller garantier från en genomförandepartner till ett annat finansinstitut som gör det möjligt för det senare att åta sig finansiering som avses i led a.

För att omfattas av EU-garantin ska den finansiering som avses i första stycket a och b i denna punkt beviljas, förvärvas eller utfärdas till förmån för finansierings- eller investeringstransaktioner som avses i artikel 13.1, om genomförandepartnerns finansiering har beviljats i enlighet med ett finansieringsavtal eller en finansieringstransaktion som undertecknats eller ingåtts av genomförandepartnern efter undertecknandet av garantiavtalet och som inte har löpt ut eller upphävts.

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs med hjälp av fonder eller andra intermediära strukturer ska stödjas av EU-garantin i enlighet med bestämmelser som ska fastställas i investeringsriktlinjerna, även om sådana strukturer investerar en minoritetsandel av sitt investerade belopp utanför unionen och i tredjeländer som avses i artikel 13.2 eller i andra tillgångar än de som är stödberättigande enligt denna förordning.

Investeringsriktlinjerna får innehålla ytterligare begränsningar när det gäller andelen av de belopp som investeras utanför unionen i finansierings- och investeringstransaktioner genom fonder eller andra intermediära strukturer inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar, inbegripet eventuella klausuler om utträde ur sådana investeringar.

2a.  Godtagbara instrument som tillhandahålls under solvensstödtjänsten via genomförandepartner ska resultera i att de företag som avses i artikel 3.2 ea förses med aktiekapital eller kapital likställt med eget kapital. Hybridinstrument får användas om de uppfyller syftet med tjänsten.

Artikel 16

Garantiavtal

1.  Kommissionen ska ingå ett garantiavtal med varje genomförandepartner om beviljandet av EU-garantin upp till ett belopp som fastställs av kommissionen.

Om genomförandepartner bildar en grupp ska ett enda garantiavtal ingås mellan kommissionen och varje genomförandepartner i gruppen eller med en genomförandepartner på gruppens vägnar.

2.  Garantiavtalet ska innehålla följande:

(a)  Beloppet och villkoren för det finansiella bidrag som genomförandepartnern ska stå för.

(b)  Villkoren för finansieringen eller de garantier som ska lämnas av genomförandepartnern till en annan rättslig enhet som deltar i genomförandet, när så är fallet.

(c)  Närmare bestämmelser för tillhandahållande av EU-garantin, i enlighet med artikel 18 och inbegripet täckning av portföljer med särskilda typer av instrument och de olika händelser som kan utlösa anspråk på EU-garantin.

(d)  Ersättningen för risktagande, som ska fördelas i proportion till unionens och genomförandepartnerns respektive del av risktagandet eller enligt justeringar i vederbörligen motiverade fall i enlighet med artikel 12.2.

(e)  Betalningsvillkoren.

(f)  Genomförandepartnerns åtagande att godta kommissionens och investeringskommitténs beslut vad gäller användningen av EU-garantin till förmån för en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion, som dock inte påverkar genomförandepartnerns beslut avseende den föreslagna transaktionen utanför EU-garantin.

(g)  Bestämmelser och förfaranden för återvinning av fordringar som ska anförtros genomförandepartnern.

(h)  Finansiell och operativ rapportering och övervakning av finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för EU-garantin.

(i)  Nyckelprestationsindikatorer, särskilt när det gäller användningen av EU-garantin, uppfyllandet av målen och kriterierna i artiklarna 3, 7 och 13 samt mobilisering av privat kapital.

(j)  I tillämpliga fall, bestämmelser och förfaranden för blandfinansieringsinsatser.

(k)  Andra relevanta bestämmelser i överensstämmelse med kraven i artikel 155.2 och avdelning X i budgetförordningen.

(l)  Förekomsten av lämpliga mekanismer för att hantera privata investerares potentiella farhågor.

3.  Ett garantiavtal ska också föreskriva att ersättning som ska tillfalla unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska tillhandahållas efter avdrag av betalningar som uppstår efter anspråk på EU-garantin.

4.  Vidare ska ett garantiavtal föreskriva att alla belopp som ska betalas till genomförandepartnern i samband med EU-garantin ska dras av från det totala beloppet för ersättningar, inkomster och återbetalningar som ska betalas av genomförandepartnern till unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Om detta belopp inte är tillräckligt för att täcka de belopp som ska betalas till genomförandepartnern i enlighet med artikel 17.3, ska det utestående beloppet dras från avsättningarna till EU-garantin.

5.  Om garantiavtalet ingås inom ramen för medlemsstatskomponenten får det föreskriva att representanter från den medlemsstat eller de regioner som berörs får delta i övervakningen av garantiavtalets genomförande.

Artikel 17

Krav för användning av EU-garantin

1.  EU-garantin ska beviljas med förbehåll för att garantiavtalet med den berörda genomförandepartnern träder i kraft.

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner ska endast täckas av EU-garantin om de uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning och i de relevanta investeringsriktlinjerna, samt om investeringskommittén har kommit fram till att transaktionerna uppfyller kraven för att omfattas av EU-garantin. Genomförandepartnerna ska vara ansvariga för att säkerställa att finansierings- och investeringstransaktionerna uppfyller kraven i denna förordning och relevanta investeringsriktlinjer.

3.  Inga administrativa kostnader eller avgifter för genomförandet av finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin ska betalas av kommissionen till genomförandepartnerna, såvida inte arten av de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras och den ekonomiska överkomligheten för de avsedda slutmottagarna eller den typ av finansiering som tillhandahålls gör att genomförandepartnern vederbörligen kan motivera för kommissionen att det behövs ett undantag. Täckningen av sådana kostnader genom unionens budget ska vara begränsad till ett belopp som är strikt nödvändigt för att genomföra de relevanta finansierings- och investeringstransaktionerna och ska endast tillhandahållas i den utsträckning kostnaderna inte täcks av inkomster som genomförandepartnerna erhåller från de berörda finansierings- och investeringstransaktionerna. Avgiftssystemet ska fastställas i garantiavtalet och ska överensstämma med artikel 16.4 och med artikel 209.2 g i budgetförordningen.

4.  Genomförandepartnern får även använda EU-garantin för att betala den relevanta andelen av alla kostnader för återvinning i enlighet med artikel 16.4, såvida de inte dragits av från intäkterna från återvinningsförfarandet.

Artikel 18

EU-garantins omfattning och villkor

1.  Ersättningen för risktagande ska fördelas mellan unionen och en genomförandepartner i förhållande till deras respektive andel i risktagandet i en portfölj av finansierings- och investeringstransaktioner eller, i relevanta fall, i enskilda finansierings- och investeringstransaktioner. Ersättningen för EU-garantin kan minskas i vederbörligen motiverade fall som avses i artikel 12.2.

Genomförandepartnern ska ha en lämplig exponering på egen risk mot finansiering- och investeringstransaktioner som stöds av EU-garantin, såvida inte undantagsvis de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern inte rimligen kan bidra till den med egen risktagningskapacitet.

2.  EU-garantin ska täcka följande:

(a)  När det gäller skuldinstrument som avses i artikel 15.1 a.

(i)  Kapital och all ränta samt belopp som genomförandepartnern inte har mottagit, men som förfallit till betalning, i enlighet med villkoren för finansieringstransaktionerna före det att fallissemang inträffar.

(ii)  Omstruktureringsförluster.

(iii)  Förluster som härrör från fluktuationer i andra valutor än euro på marknader där möjligheten till långsiktig säkring är begränsad.

(b)  När det gäller kapitalinvestering eller investering i form av kapital likställt med eget kapital som avses i artikel 15.1 a: investerade belopp och därmed sammanhängande finansieringskostnader och förluster som härrör från fluktuationer i andra valutor än euro.

(c)  När det gäller finansiering eller garantier från en genomförandepartner till ett annat finansinstitut i enlighet med artikel 15.1 b: de belopp som använts och därmed sammanhängande finansieringskostnader.

Vid tillämpning av första stycket a i och när det gäller efterställda skuldinstrument ska anstånd, minskning eller forcerad exit anses liktydiga med fallissemang.

3.  Om unionen gör en betalning till genomförandepartnern till följd av ett anspråk på EU-garantin ska unionen överta genomförandepartnerns relevanta rättigheter, i den mån de kvarstår, i fråga om dennes finansierings- eller investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin.

Genomförandepartnern ska, på unionens vägnar, ansvara för att återvinna fordringar för de belopp som övertagits och ersätta unionen från de återvunna beloppen.

KAPITEL V

STYRFORMER

Artikel 19

Rådgivande nämnd

1.  Kommissionen och den styrelse som har inrättats i enlighet med artikel 20 ska bistås av en rådgivande nämnd.

2.  Den rådgivande nämnden ska sträva efter att säkerställa en jämn könsfördelning och ska bestå av

(a)  en företrädare för varje genomförandepartner,

(b)  en företrädare för varje medlemsstat,

(c)  en expert som utses av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

(d)  en expert som utses av Regionkommittén.

3.  En företrädare för kommissionen ska vara ordförande för den rådgivande nämnden. Företrädaren för EIB-gruppen ska vara vice ordförande.

Den rådgivande nämnden ska sammanträda regelbundet, minst två gånger om året på begäran av ordföranden.

4.  Den rådgivande nämnden ska

(a)  ge kommissionen och styrelsen råd om utformningen av de finansiella produkter som ska användas inom ramen för denna förordning,

(b)  ge kommissionen och styrelsen råd om marknadsutveckling, marknadsförhållanden, marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer,

(c)  diskutera marknadsutvecklingen och utbyta bästa praxis.

5.  Kommissionen ska efter samråd med potentiella genomförandepartner utse de första medlemmarna i den rådgivande nämnden som företräder andra genomförandepartner än EIB-gruppen. Deras mandatperiod är begränsad till ett år.

6.  Möten mellan medlemsstaternas företrädare i en separat konstellation ska också anordnas minst två gånger om året och ledas av kommissionen.

7.  Den rådgivande nämnden och de möten mellan medlemsstaternas företrädare som avses i punkt 6 får utfärda rekommendationer till styrelsen för dess övervägande när det gäller genomförandet och driften av InvestEU-programmet.

8.  Detaljerade protokoll från den rådgivande nämndens möten ska offentliggöras så snart som möjligt efter det att de har godkänts av den rådgivande nämnden.

Kommissionen ska fastställa den rådgivande nämndens arbetssätt och förfaranden och den ska leda den rådgivande nämndens sekretariat. All relevant dokumentation och information ska göras tillgänglig för den rådgivande nämnden så att den kan utföra sina uppgifter.

9.  De nationella utvecklingsbanker och -institutioner som är representerade i den rådgivande nämnden ska ur de egna leden välja företrädare för andra genomförandepartner än EIB-gruppen till den styrelse som avses i artikel 20.1. De nationella utvecklingsbankerna och -institutionerna ska sträva efter att uppnå en balanserad representation i styrelsen när det gäller deras storlek och geografiska läge. De valda företrädarna ska företräda den överenskomna gemensamma ståndpunkten för alla andra genomförandepartner än EIB-gruppen.

Artikel 20

Styrelse

1.  En styrelse ska inrättas för InvestEU-programmet. Den ska bestå av fyra företrädare för kommissionen, tre företrädare för EIB-gruppen och två företrädare för andra genomförandepartner än EIB-gruppen och en expert som utses till medlem utan rösträtt av Europaparlamentet. Den expert som utses till medlem utan rösträtt av Europaparlamentet får inte begära eller ta emot instruktioner från unionens institutioner, organ eller byråer, från regeringen i någon medlemsstat eller från något annat offentligt eller privat organ och ska agera med fullständigt oberoende. Experten ska utföra sina uppgifter opartiskt och i InvestEU-fondens intresse.

Styrelsemedlemmarna ska utses för en period på fyra år som kan förnyas en gång, med undantag av företrädarna för andra genomförandepartner än EIB-gruppen, som ska utses för en period på två år.

2.  Styrelsen ska välja en ordförande bland kommissionens företrädare för en period på fyra år som kan förnyas en gång. Ordföranden ska två gånger om året rapportera till medlemsstaternas företrädare i den rådgivande nämnden om genomförandet och driften av InvestEU-programmet.

Detaljerade protokoll från styrelsens möten ska offentliggöras så snart de har godkänts av styrelsen.

3.  Styrelsen ska ha följande uppgifter:

(a)  Tillhandahålla strategiska och operativa riktlinjer för genomförandepartnerna, inklusive riktlinjer för utformningen av finansiella produkter och andra operativa strategier och förfaranden som är nödvändiga för driften av InvestEU-fonden.

(b)  Anta den ram för riskhanteringsmetoder som kommissionen har utvecklat i samarbete med EIB-gruppen och de andra genomförandepartnerna.

(c)  Övervaka genomförandet av InvestEU-programmet.

(d)  Höras om slutlistan över kandidater till investeringskommittén före urvalet i enlighet med artikel 23.2, varvid samtliga medlemmars synpunkter ska beaktas.

(e)  Anta arbetsordningen för investeringskommitténs sekretariat i enlighet med artikel 23.4.

(f)  Anta reglerna för transaktioner med investeringsplattformar.

(fa)  Fastställa de medlemsstater och sektorer som lidit störst ekonomisk skada till följd av covid-19-krisen och de medlemsstater där möjligheten till statligt solvensstöd är mer begränsad, på grundval av de indikatorer som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 7.1 ea.

4.  Styrelsen ska tillämpa en samförståndsstrategi i sina diskussioner och därför ta största möjliga hänsyn till samtliga medlemmars ståndpunkter. Om medlemmarna inte kan nå samförstånd ska styrelsens beslut antas med kvalificerad majoritet av sina röstberättigade medlemmar, dvs. minst sju röster.

Artikel 21

Resultattavla

1.  En resultattavla med indikatorer ( resultattavlan) ska upprättas för att säkerställa att investeringskommittén kan genomföra en oberoende, öppen och harmoniserad bedömning av ansökningar om användning av EU-garantin för finansierings- eller investeringstransaktioner som föreslås av genomförandepartner.

2.  Genomförandepartnerna ska fylla i resultattavlan för sina föreslagna finansierings- och investeringstransaktioner.

3.  Resultattavlan ska omfatta följande:

(a)  En beskrivning av den föreslagna finansierings- och investeringstransaktionen.

(b)  Hur den föreslagna transaktionen bidrar till EU:s politiska mål.

(c)  En beskrivning av additionaliteten.

(d)  En beskrivning av marknadsmisslyckandet eller den suboptimala investeringssituationen.

(e)  Genomförandepartnerns finansiella och tekniska bidrag.

(f)  Investeringens effekter.

(g)  Finansierings- eller investeringstransaktionens finansiella profil.

(h)  Kompletterande indikatorer.

4.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 för att komplettera denna förordning genom att fastställa ytterligare inslag i resultattavlan, däribland detaljerade regler för resultattavlan som ska användas av genomförandepartnerna.

Artikel 22

Kontroll av överensstämmelse

1.  Kommissionen ska göra en kontroll för att bekräfta att de finansierings- och investeringstransaktioner som föreslås av andra genomförandepartner än EIB överensstämmer med unionsrätten och unionens politik.

2.  EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för denna förordnings tillämpningsområde ska inte omfattas av EU-garantin, om kommissionen avstyrkt detta inom ramen för det förfarande som anges i artikel 19 i EIB-stadgan.

Artikel 23

Investeringskommitté

1.  En fullständigt oberoende investeringskommitté ska inrättas för InvestEU-fonden (nedan kallad investeringskommittén). Investeringskommittén ska

(a)  granska de förslag till finansierings- och investeringstransaktioner som genomförandepartner har lämnat in för att de ska täckas av EU-garantin och som har godkänts vid kommissionens kontroll av överensstämmelsen i enlighet med artikel 22.1, eller som har tillstyrkts inom ramen för förfarandet i artikel 19 i EIB-stadgan,

(b)  kontrollera att de överensstämmer med denna förordning och med relevanta investeringsriktlinjer,

(c)  ta särskild hänsyn till kravet på additionalitet som avses i artikel 209.2 b i budgetförordningen och i bilaga V till denna förordning och kravet att mobilisera privata investeringar som avses i artikel 209.2 d i budgetförordningen, och

(d)  kontrollera om de finansierings- och investeringstransaktioner som skulle omfattas av stöd från EU-garantin uppfyller alla relevanta krav.

2.  Investeringskommittén ska sammanträda i sex olika konstellationer, motsvarande de sex politikområden som avses i artikel 7.1.

I varje konstellation ska investeringskommittén bestå av sex avlönade externa experter. Experterna ska väljas ut och utses av kommissionen efter rekommendation från styrelsen. Experterna ska utses för en mandatperiod på högst fyra år, som får förlängas en gång. De ska avlönas av unionen. Kommissionen får, på rekommendation av styrelsen, besluta att förlänga mandatet för en sittande medlem av investeringskommittén utan att följa förfarandet i denna punkt.

Experterna ska ha mycket god relevant marknadserfarenhet av projektuppläggning och projektfinansiering eller finansiering av små och medelstora företag eller större företag.

Investeringskommitténs sammansättning ska vara sådan att det säkerställs att kommittén har breda kunskaper om de sektorer som omfattas av de politikområden som avses i artikel 7.1 och breda kunskaper om de geografiska marknaderna i unionen samt att det säkerställs att investeringskommittén har en jämn könsfördelning som helhet.

Fyra medlemmar i investeringskommittén ska vara ständiga medlemmar i var och en av investeringskommitténs sex konstellationer. Minst en av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap om hållbara investeringar. Var och en av de sex konstellationerna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det motsvarande politikområdet. Styrelsen ska placera investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga konstellationer. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar.

3.  Investeringskommitténs medlemmar ska när de deltar i kommitténs verksamhet agera opartiskt och endast i InvestEU-fondens intressen. De får inte begära eller ta emot instruktioner från genomförandepartnerna, unionens institutioner, medlemsstaterna eller något annat offentligt eller privat organ.

Meritförteckningar och intresseförklaringar för varje medlem av investeringskommittén ska offentliggöras och kontinuerligt uppdateras. Varje medlem i investeringskommittén ska utan dröjsmål meddela kommissionen och styrelsen alla uppgifter som behövs för att fortlöpande bekräfta att inga intressekonflikter förekommer.

Styrelsen får rekommendera kommissionen att entlediga en medlem från dennes uppdrag om medlemmen inte uppfyller kraven i denna punkt eller om det finns andra vederbörligen motiverade skäl.

4.  När investeringskommittén agerar i enlighet med denna artikel ska den bistås av ett sekretariat. Sekretariatet ska vara oberoende och ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande. Sekretariatet ska ha sitt administrativa säte i kommissionen. I sekretariatets arbetsordning ska sekretess säkerställas vid utbyte av uppgifter och handlingar mellan genomförandepartnerna och respektive styrande organ. EIB-gruppen får lämna in sina förslag till finansierings- och investeringstransaktioner direkt till investeringskommittén och ska delge dem till sekretariatet.

Den dokumentation som ska tillhandahållas av genomförandepartnerna ska omfatta ett standardansökningsformulär, den resultattavla som avses i artikel 21 och alla andra handlingar som investeringskommittén anser relevanta, särskilt en beskrivning av typen av marknadsmisslyckande eller suboptimal investeringssituation och hur förhållandet kommer att lindras genom finansierings- eller investeringstransaktionen samt en tillförlitlig bedömning av transaktionen som påvisar finansierings- eller investeringstransaktionens additionalitet. Sekretariatet ska kontrollera att den dokumentation som tillhandahålls av andra genomförandepartner än EIB-gruppen är fullständig. Investeringskommittén får begära klargöranden om ett förslag till en investerings- eller finansieringstransaktion från den berörda genomförandepartnern, inbegripet genom att begära direkt närvaro av en företrädare för den berörda genomförandepartnern under diskussionen om den ovannämnda transaktionen. Projektbedömningar som utförs av en genomförandepartner ska inte vara bindande för investeringskommittén när det gäller att bevilja en finansierings- eller investeringstransaktion täckning genom EU-garantin.

Investeringskommittén ska använda den resultattavla som avses i artikel 21 vid sin bedömning och kontroll av de föreslagna finansierings- och investeringstransaktionerna.

5.  Investeringskommitténs slutsatser ska antas med enkel majoritet av alla medlemmar, förutsatt att denna enkla majoritet omfattar minst en av de icke-permanenta medlemmarna i konstellationen för det politikområde inom vilket förslaget läggs fram. Vid lika röstetal ska ordföranden i investeringskommittén ha utslagsröst.

Investeringskommitténs slutsatser om godkännande av täckning från EU-garantin för en finansierings- eller investeringstransaktion ska vara tillgängliga för allmänheten och innehålla en motivering för godkännandet samt information om transaktionen, i synnerhet en beskrivning av den, de projektansvarigas eller de finansiella intermediärernas identitet och transaktionens mål. Slutsatserna ska också hänvisa till den övergripande bedömning som härrör från resultattavlan.

Den relevanta resultattavlan ska göras tillgänglig för allmänheten efter undertecknandet av finansierings- eller investeringstransaktionen eller delprojektet, om tillämpligt.

Den information som ska göras allmänt tillgänglig enligt andra och tredje styckena ska inte innehålla kommersiellt känsliga uppgifter eller personuppgifter som inte får lämnas ut enligt unionens bestämmelser om dataskydd. Kommissionen ska på begäran och i enlighet med strikta sekretesskrav överlämna kommersiellt känsliga uppgifter i investeringskommitténs slutsatser till Europaparlamentet och rådet.

Två gånger om året ska investeringskommittén förelägga Europaparlamentet och rådet en förteckning över alla investeringskommitténs slutsatser från de föregående sex månaderna, och de offentliggjorda resultattavlor som hänför sig till dessa. Detta föreläggande ska omfatta alla eventuella beslut om att avslå användningen av EU-garantin och vara föremål för strikta sekretesskrav.

Investeringskommitténs slutsatser ska i god tid göras tillgängliga för den berörda genomförandepartnern av investeringskommitténs sekretariat.

Investeringskommitténs sekretariat ska registrera all information om förslag till finansierings- och investeringstransaktioner som lämnas in till investeringskommittén, och investeringskommitténs slutsatser om dessa förslag, i en central databas.

6.  Om det begärs att investeringskommittén ska godkänna användningen av EU-garantin för en finansierings- eller investeringstransaktion som är en facilitet, ett program eller en struktur med underliggande delprojekt, ska godkännandet omfatta de underliggande delprojekten, såvida inte investeringskommittén beslutar att förbehålla sig rätten att godkänna dem separat. Investeringskommittén ska inte ha rätt att separat godkänna delprojekt vars storlek understiger 3 000 000 EUR.

7.  Investeringskommittén får, när den anser det nödvändigt, hänvisa operativa problem avseende tillämpningen eller tolkningen av investeringsriktlinjerna till kommissionen.

8.  Från och med dagen för dess inrättande ska investeringskommittén också ansvara för att godkänna användningen av EU-garantin enligt förordning (EU) 2015/1017 för återstoden av investeringsperioden enligt den förordningen. Förslag ska bedömas i enlighet med de kriterier som fastställs i den förordningen. ▌ Artikel 22 ska inte tillämpas på sådana förslag.

KAPITEL VI

InvestEU:s rådgivningscentrum

Artikel 24

InvestEU:s rådgivningscentrum

1.  Kommissionen ska inrätta InvestEU:s rådgivningscentrum. InvestEU:s rådgivningscentrum ska erbjuda rådgivningsstöd för identifiering, förberedelse, utveckling, upplägg, upphandling och genomförande av investeringsprojekt, och för förstärkning av projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner. Sådant stöd kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet.

Kommissionen ska ingå rådgivningsavtal med EIB-gruppen och andra potentiella rådgivningspartner och ge dem i uppdrag att tillhandahålla rådgivningsstöd i enlighet med första stycket och de tjänster som avses i punkt 2. Kommissionen får också genomföra rådgivningsinitiativ, bland annat genom att anlita externa tjänsteleverantörer. Kommissionen ska inrätta en central kontaktpunkt för InvestEU:s rådgivningscentrum och ska fördela begäranden om rådgivningsstöd för hantering inom relevant rådgivningsinitiativ. Kommissionen, EIB-gruppen och övriga rådgivningspartner ska ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergieffekter och en verklig geografisk täckning av stödet i hela unionen, med vederbörligt beaktande av befintliga strukturer och verksamheter.

Rådgivningsinitiativ ska vara tillgängliga som en del av varje politikområde som avses i artikel 7.1 och omfatta sektorer inom det området. Rådgivningsinitiativ ska även vara tillgängliga inom en sektorsövergripande del.

2.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska särskilt

(a)  erbjuda en central kontaktpunkt, som förvaltas och handhas av kommissionen, för projektutvecklingsstöd inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum för offentliga myndigheter och projektansvariga,

(b)  sprida till offentliga myndigheter och projektansvariga all tillgänglig ytterligare information om investeringsriktlinjerna, däribland information om deras tillämpning eller tolkning som tillhandahålls av kommissionen,

(c)  bistå de projektansvariga, där så är lämpligt, vid utvecklingen av deras projekt så att de uppfyller målen enligt artiklarna 3 och 7 och kriterierna för stödberättigande i artikel 13, och underlätta utvecklingen av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och sammanslutningar för småskaliga projekt, inbegripet genom investeringsplattformar som avses i led f i denna punkt, under förutsättning att sådant bistånd inte föregriper investeringskommitténs slutsatser om huruvida sådana projekt ska få täckning av EU-garantin,

(d)  stödja åtgärder och mobilisera kunskap på lokal nivå för att underlätta användning av stöd från InvestEU-fonden i hela unionen, och om möjligt bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av InvestEU-fonden genom att hjälpa genomförandepartner att initiera och utveckla potentiella finansierings- och investeringstransaktioner,

(e)  underlätta inrättandet av gemensamma plattformar för ömsesidigt informationsutbyte och delning av data, sakkunskap och bästa praxis för att stödja framtagning av en projektdatabas och sektorutveckling,

(f)  ge proaktivt rådgivningsstöd för inrättande av investeringsplattformar, däribland gränsöverskridande och makroregionala investeringsplattformar och investeringsplattformar som sammanför små och medelstora projekt i en eller flera medlemsstater efter tema eller region,

(g)  stödja användningen av blandfinansiering med bidrag eller finansieringsinstrument som finansieras genom unionsbudgeten eller genom andra källor, för att stärka synergieffekter och komplementaritet mellan unionsinstrumenten och maximera InvestEU-programmets hävstångseffekt och verkan,

(h)  stödja kapacitetsuppbyggnadsåtgärder för att utveckla organisationers kapacitet, kompetens och processer och för att öka investeringsviljan inom organisationer så att offentliga myndigheter och projektansvariga kan bygga upp databaser med investeringsprojekt, utveckla finansieringsmekanismer och investeringsplattformar och förvalta projekt, och så att finansiella intermediärer kan genomföra finansierings- och investeringstransaktioner till förmån för enheter som har svårt att få tillgång till finansiering, bland annat genom stöd till att utveckla riskbedömningskapacitet eller sektorsspecifik kunskap,

(i)  tillhandahålla rådgivningsstöd till nystartade företag, särskilt när dessa försöker skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att erhålla immateriella rättigheter, såsom patent.

(ia)  tillhandahålla stöd till finansierings- och investeringstransaktioner under solvensstödtjänsten för att täcka kostnader, rådgivningstjänster och tekniskt och administrativt stöd i samband med etablering och förvaltning av investeringsplattformar, med särskilt fokus på medlemsstater med mindre utvecklade aktiemarknader. Tekniskt stöd ska även vara tillgängligt för att stödja en grön och digital omställning i företag som finansieras under denna tjänst.

3.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt för offentliga och privata projektansvariga, inklusive små och medelstora företag och nystartade företag, offentliga myndigheter, nationella utvecklingsbanker eller -institutioner samt finansiella och icke-finansiella intermediärer.

4.  Kommissionen ska ingå ett rådgivningsavtal med varje rådgivningspartner om genomförandet av ett eller flera rådgivningsinitiativ. Avgifter får tas ut för de tjänster som avses i punkt 2 för att täcka en del av kostnaderna för dessa tjänster, utom för tjänster som tillhandahålls till offentliga projektansvariga eller icke-vinstdrivande institutioner, vilka ska vara kostnadsfria när det är motiverat. De avgifter som tas ut från små och medelstora företag för de tjänster som avses i punkt 2 får högst uppgå till en tredjedel av kostnaderna för att tillhandahålla dessa tjänster.

5.  För att uppnå det mål som avses i punkt 1 och för att underlätta tillhandahållandet av rådgivningsstöd ska InvestEU:s rådgivningscentrum bygga på expertis hos kommissionen, EIB-gruppen och de övriga rådgivningspartnerna.

6.  I varje rådgivningsinitiativ ska det ingå en mekanism för kostnadsfördelning mellan kommissionen och rådgivningspartnern, utom om kommissionen godtar att täcka alla kostnader för rådgivningsinitiativet i vederbörligen motiverade fall där rådgivningsinitiativets särdrag så kräver och varvid det säkerställs att rådgivningspartnerna behandlas på ett enhetligt och likvärdigt sätt.

7.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska vid behov finnas representerat på lokal nivå. Lokal representation ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis för att kunna ge sådant rådgivningsstöd som avses i punkt 1, inbegripet stöd för att genomföra och inkludera småskaliga projekt.

8.  För att tillhandahålla det rådgivningsstöd som avses i punkt 1 och underlätta tillhandahållandet av detta rådgivningsstöd på lokal nivå ska InvestEU:s rådgivningscentrum när så är möjligt samarbeta med och dra fördel av nationella utvecklingsbankers eller -institutioners expertis. När så är lämpligt ska samarbetsavtal med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner ingås inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum med minst en nationell utvecklingsbank eller -institution per medlemsstat.

9.  Genomförandepartnerna ska, i tillämpliga fall, föreslå de projektansvariga som ansöker om finansiering, särskilt när det gäller småskaliga projekt, att de vid behov begär stöd från InvestEU:s rådgivningscentrum för sina projekt för att förbättra utarbetandet av projekten och möjliggöra en bedömning av möjligheten att sammanföra projekt.

Om det är relevant ska genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna också informera de projektansvariga om att deras projekt kan föras upp på InvestEU-portalen som avses i artikel 25.

KAPITEL VII

InvestEU-portalen

Artikel 25

InvestEU-portalen

1.  Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. InvestEU-portalen ska vara en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.

2.  InvestEU-portalen ska fungera som en kanal så att projektansvariga kan synliggöra för investerare de projekt som de söker finansiering till. Uppförandet av projekt på InvestEU-portalen ska inte påverka beslut om vilka slutliga projekt som väljs ut för stöd enligt denna förordning eller enligt något annat unionsinstrument, eller beslut om offentlig finansiering.

3.  Endast projekt som är förenliga med unionsrätten och unionens politik ska föras upp på InvestEU-portalen.

4.  Kommissionen ska översända projekt som uppfyller villkoren i punkt 3 till de relevanta genomförandepartnerna. När så är lämpligt, och om det finns ett rådgivningsinitiativ, ska kommissionen också översända sådana projekt till InvestEU:s rådgivningscentrum.

5.  Genomförandepartnerna ska granska projekt som ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde.

KAPITEL VIII

Ansvarighet, övervakning och rapportering, utvärdering och kontroll

Artikel 26

Ansvarighet

1.  På Europaparlamentets eller rådets begäran ska styrelsens ordförande rapportera om InvestEU-fondens prestationer till den begärande institutionen, bland annat genom att delta i en utfrågning inför Europaparlamentet.

2.  Styrelsens ordförande ska svara muntligt eller skriftligt på de frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till InvestEU-fonden senast fem veckor efter mottagandet.

Artikel 27

Övervakning och rapportering

1.  Indikatorer för rapportering om InvestEU-programmets framsteg när det gäller att uppnå de allmänna och specifika målen i artikel 3 anges i bilaga III.

2.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in i god tid på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och att uppgifterna möjliggör adekvat risk- och garantiportföljsövervakning. Rapporteringskrav som står i proportion till detta ska därför åläggas genomförandepartnerna, rådgivningspartnerna och andra mottagare av unionsmedel, beroende på vad som är tillämpligt.

3.  Kommissionen ska rapportera om genomförandet av InvestEU-programmet i enlighet med artiklarna 241 och 250 i budgetförordningen. I enlighet med artikel 41.5 i budgetförordningen ska årsrapporten innehålla information om graden av genomförande av programmet sett till dess mål och prestationsindikatorer. För detta ändamål ska varje genomförandepartner årligen lämna de uppgifter som krävs för att kommissionen ska kunna uppfylla sina rapporteringsskyldigheter, inbegripet uppgifter om tillämpningen av EU-garantin.

4.  Varje genomförandepartner ska dessutom var sjätte månad överlämna en rapport till kommissionen om de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, separat per EU-komponent och per medlemsstatskomponent, beroende på vad som är tillämpligt. Varje genomförandepartner ska också lämna information om medlemsstatskomponenten till den medlemsstat vars komponent den genomför. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de nyckelprestationsindikatorer som anges i bilaga III till denna förordning. Rapporten ska även innehålla operativa, statistiska, finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter för varje finansierings- och investeringstransaktion, och en uppskattning av förväntade kassaflöden, per komponent och politikområde samt för InvestEU-fonden. En gång om året ska EIB-gruppens och, i förekommande fall, de andra genomförandepartnernas rapporter även innehålla information om de hinder för investeringar som uppstått vid genomförandet av de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Rapporterna ska innehålla den information som genomförandepartnerna måste tillhandahålla enligt artikel 155.1 a i budgetförordningen.

5.  För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av InvestEU-programmets framsteg när det gäller att uppnå målen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 för att ändra denna förordning genom att se över eller komplettera indikatorerna i bilaga III om så anses nödvändigt, och bestämmelserna om inrättandet av en övervaknings- och utvärderingsram.

Artikel 28

Utvärdering

1.  Utvärderingar av InvestEU-programmet ska genomföras så att de i god tid bidrar till beslutsprocessen.

2.  Senast den 30 september 2024 ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en oberoende rapport med interimsutvärdering av InvestEU-programmet, särskilt om användningen av EU-garantin, om uppfyllandet av EIB-gruppens skyldigheter enligt artikel 10.1 b och c, om tilldelningen av EU-garantin enligt artikel 12.4 och 12.5, om genomförandet av InvestEU:s rådgivningscentrum, om de budgetanslag som fastställs i artikel 10.1 d i och om artikel 7.6. Utvärderingen ska i synnerhet visa hur genomförandepartnernas och rådgivningspartnernas medverkan i genomförandet av InvestEU-programmet har bidragit till uppnåendet av såväl InvestEU-programmets mål som EU:s politiska mål, framför allt i fråga om mervärde och geografisk och sektoriell balans i de finansierings- och investeringstransaktioner som fått stöd. Utvärderingen ska även bedöma tillämpningen av hållbarhetssäkring enligt artikel 7.3 och det fokus på små och medelstora företag som uppnåtts inom politikområdet för små och medelstora företag i enlighet med artikel 7.1 c.

3.  Vid slutet av genomförandet av InvestEU-programmet, men inte senare än fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1.3, ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en oberoende slutlig rapport med utvärdering av InvestEU-programmet, särskilt avseende användningen av EU-garantin.

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5.  Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska bidra till och förse kommissionen med den information som krävs för att utföra de utvärderingar som avses i punkterna 2 och 3.

6.  I enlighet med artikel 211.1 i budgetförordningen ska kommissionen vart tredje år i den årsrapport som avses i artikel 250 i budgetförordningen se över om den avsättningsnivå som fastställs i artikel 4.1 i denna förordning är lämplig med avseende på den verkliga riskprofilen för de finansierings- och investeringstransaktioner som täcks av EU-garantin. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 i denna förordning för att ändra denna förordning genom att justera avsättningsnivån i artikel 4.1 i denna förordning med upp till 15 %, på grundval av denna översyn.

Artikel 29

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra personer eller enheter än de som har uppdrag från unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 30

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett tredjeland deltar i InvestEU-programmet genom ett beslut inom ramen för ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra de utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

KAPITEL IX

ÖPPENHET OCH SYNLIGHET

Artikel 31

Information, kommunikation och publicitet

1.  Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och riktad information till olika målgrupper, däribland medier och allmänheten.

För projekt inom försvars- och rymdsektorerna ska kraven i första stycket tillämpas med beaktande av alla eventuella skyldigheter gällande konfidentialitet eller sekretess.

2.  Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska informera slutmottagarna, inbegripet små och medelstora företag, om att InvestEU-programstöd finns, eller ålägga andra finansiella intermediärer att informera sådana slutmottagare om detta stöd, genom att göra denna information klart synlig i det relevanta avtalet om tillhandahållande av InvestEU-programstöd, framför allt för små och medelstora företag, så att allmänhetens medvetenhet ökar och synligheten förbättras.

3.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende InvestEU-programmet och dess åtgärder och resultat. De finansiella medel som tilldelas InvestEU-programmet ska också bidra till den strategiska kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

KAPITEL X

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32

Deltagande i en utökning av Europeiska investeringsfondens kapital

Unionen ska teckna andelar i kommande utökningar av Europeiska investeringsfondens kapital så att dess relativa andel av kapitalet ligger kvar på nuvarande nivå. Tecknandet av andelarna och betalningen av upp till 900 000 000 EUR av den inbetalda delen av andelarna ska ske i enlighet med villkor som ska godkännas av fondens bolagsstämma.

Artikel 33

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. Om delegerade akter avser verksamhet som ska utföras av eller inbegriper EIB-gruppen och andra genomförandepartner ska kommissionen samråda med EIB-gruppen och andra potentiella genomförandepartner innan den utarbetar dessa akter.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.1 ea, 7.7, 21.4, 27.5 och 28.6 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.1 ea, 7.7, 21.4, 27.5 och 28.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.1 ea, 7.7, 21.4, 27.5 och 28.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 34

Övergångsbestämmelser

1.  Genom undantag från artikel 209.3 första och fjärde styckena i budgetförordningen ska alla inkomster, återbetalningar och återvinningar från finansieringsinstrument som inrättats genom de program som avses i bilaga IV till denna förordning användas för avsättning till EU-garantin enligt denna förordning ▌.

2.  Genom undantag från artikel 213.4 a i budgetförordningen ska eventuella överskott i avsättningar för den EU-garanti som inrättats genom förordning (EU) 2015/1017 användas för avsättning till EU-garantin enligt denna förordning ▌.

3.   Det belopp på XXX EUR (i löpande priser) som avses i artikel 3.2 c i i förordning [EURI] ska användas

(a)  för avsättning till EU-garantin enligt denna förordning med ett belopp på XXX EUR (i löpande priser), utöver de resurser som anges i artikel 211.4 första stycket i budgetförordningen,

(b)  för genomförandet av de åtgärder som anges i kapitlen V och VI och de åtgärder som avses i artikel 2.2 andra meningen i förordning [EURI], om inte annat följer av artikel 4.4 och 4.8 i den förordningen, med ett belopp på 200 440 000 EUR (i löpande priser).

Detta belopp ska utgöra en extern inkomst avsatt för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.

3a.  Genomförandepartnerna får till kommissionen överlämna finansierings- och investeringstransaktioner som de har godkänt under perioden från och med ingåendet av det relevanta garantiavtalet och den första utnämningen av alla ledamöter i investeringskommittén.

3b.  Kommissionen ska bedöma de transaktioner som avses i punkt 3a och besluta huruvida de ska få täckning genom EU-garantin.

3c.  Genomförandepartnerna får till kommissionen överlämna finansierings- och investeringstransaktioner som de har godkänt under perioden från och med ... [dagen för denna förordnings ikraftträdande] till ingåendet av det relevanta garantiavtalet.

3d.  Kommissionen ska bedöma de transaktioner som avses i punkt 3c och besluta huruvida de ska få täckning genom EU-garantin. Om kommissionen fattar ett positivt beslut ska denna täckning gälla från och med ingåendet av de relevanta garantiavtalen, varpå genomförandepartnerna kan underteckna finansierings- eller investeringstransaktionerna.

3e.  Alla finansieringsinstrument som har inrättats genom de program som avses i bilaga IV till denna förordning, och den EU-garanti som inrättats enligt förordning (EU) 2015/1017, får om tillämpligt och efter en förhandsutvärdering, slås ihop med finansieringsinstrumenten enligt denna förordning.

3f.  Genom undantag från artikel 209.3 andra och tredje styckena i budgetförordningen ska inkomster och återbetalningar från de finansieringsinstrument som inrättats genom de program som avses i bilaga IV till denna förordning och den budgetgaranti som inrättats enligt förordning (EU) 2015/1017, som har slagits ihop med den EU-garanti som inrättats genom denna förordning i enlighet med punkt 3e i denna artikel, utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål, i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen för den EU-garanti som inrättats genom denna förordning, respektive återbetalningar för den EU-garanti som inrättats genom denna förordning.

Artikel 35

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

EU-garantibelopp per specifikt mål

Den vägledande fördelning för finansierings- och investeringstransaktioner som avses i artikel 4.2 femte stycket ska vara följande:

(a)  Upp till 20 051 970 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 a.

(b)  Upp till 11 250 000 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 b.

(c)  Upp till 12 500 000 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 c.

(d)  Upp till 5 567 500 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 d.

(e)  Upp till 31 153 850 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 e.

(ea)  Upp till 11 250 000 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 ea.

BILAGA II

Områden som kan komma i fråga för finansierings- och investeringstransaktioner

Finansierings- och investeringstransaktioner som inte omfattas av politikområdet strategiska europeiska investeringar kan ligga inom ett eller flera av följande områden.

Finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av politikområdet strategiska europeiska investeringar ska ligga inom de områden som fastställs i artikel 7.1 e. Det kan särskilt röra sig om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.

1.  Utveckling av energisektorn, i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, omställning till ren energi och åtagandena enligt Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet om klimatförändring, särskilt genom

(a)  expansion i fråga om generering, leverans eller användning av ren och hållbar förnybar energi samt andra säkra och hållbara utsläppsfria och utsläppssnåla energikällor och energilösningar,

(b)  energieffektivitet och energibesparing (med inriktning på att minska efterfrågan genom efterfrågestyrning och renovering av byggnader),

(c)  utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur, framför allt, men inte enbart, överförings- och distributionsnivå, lagringsteknik, elsammanlänkningar mellan medlemsstater och smarta nät,

(d)  utveckling av innovativa utsläppsfria och utsläppssnåla uppvärmningssystem och kombinerad produktion av el och värme,

(e)  produktion och leverans av hållbara syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor och andra säkra och hållbara utsläppsfria och utsläppssnåla källor, biodrivmedel, biomassa och alternativa bränslen, inbegripet för alla transportsätt, i enlighet med målen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001(28), och

(f)  infrastruktur för avskiljning av koldioxid, och lagring i industriella processer, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar som främjar energiomställningen.

2.  Utveckling av hållbara och säkra transportinfrastrukturer och mobilitetslösningar och utrustning och innovativa tekniker i enlighet med unionens transportprioriteringar och de åtaganden som gjorts enligt Parisavtalet om klimatförändring, särskilt genom

(a)  projekt till stöd för utvecklingen av infrastruktur för transeuropeiska nät (TEN-T), inbegripet infrastrukturens underhåll och säkerhet, urbana knutpunkter för TEN-T, kust- och inlandshamnar, flygplatser, multimodala terminaler och sammanlänkning av sådana multimodala terminaler med TEN-T samt de telematikapplikationer som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013(29),

(b)  TEN-T-infrastrukturprojekt som ska kunna användas av minst två olika transportsätt, särskilt multimodala godsterminaler och passagerarknutpunkter,

(c)  projekt för smart och hållbar mobilitet i städer, inriktade på utsläppssnåla urbana transportsätt, inklusive lösningar för inre vattenvägar och innovativa mobilitetslösningar, icke-diskriminerande tillgänglighet, minskade luftföroreningar och bullernivåer, energiförbrukning, nätverk för smarta städer, underhåll och ökade säkerhetsnivåer och minskade olyckstal, inbegripet för cyklister och fotgängare,

(d)  stöd till förnyelse och efterhandsanpassning av rörliga tillgångar på transportområdet med sikte på att sprida användningen av lösningar för utsläppssnål och utsläppsfri mobilitet, inklusive genom användning av alternativa bränslen i fordon inom alla transportsätt,

(e)  järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt, infrastruktur för inre vattenvägar, kollektivtrafikprojekt, kusthamnar och sjömotorvägar,

(f)  alternativ bränsleinfrastruktur för alla transportsätt, inbegripet infrastruktur för elektrisk laddning,

(g)  andra smarta och hållbara mobilitetsprojekt med inriktning på

(i)  trafiksäkerhet,

(ii)  tillgänglighet,

(iii)  utsläppsminskning, eller

(iv)  utveckling och införande av ny transportteknik och nya transporttjänster, t.ex. tjänster i samband med uppkopplade och autonoma transportsätt eller integrerade biljettsystem, och

(h)  projekt för att upprätthålla eller uppgradera befintlig transportinfrastruktur, inbegripet motorvägar inom TEN-T om så är nödvändigt för att uppgradera, upprätthålla eller förbättra trafiksäkerheten, för att utveckla ITS-tjänster (intelligenta transportsystem) eller för att garantera integritet och standarder för infrastrukturen, för att utveckla säkra parkeringsplatser och parkeringsanläggningar samt laddnings- och tankstationer för alternativa bränslen.

3.  Miljö och resurser, särskilt avseende

(a)  vatten, inbegripet distribution och rening av dricksvatten, och näteffektivitet, reducering av läckage, infrastruktur för insamling och rening av avloppsvatten, kustinfrastruktur och annan vattenrelaterad grön infrastruktur,

(b)  infrastruktur för avfallshantering,

(c)  projekt och företag inom området förvaltning av miljöresurser och hållbar teknik,

(d)  förstärkning och återställande av ekosystem och de tjänster de genererar, bland annat genom förstärkning av naturen och den biologiska mångfalden med hjälp av projekt för grön och blå infrastruktur,

(e)  hållbar utveckling i städer, på landsbygden och i kustområden,

(f)  klimatförändringsåtgärder, klimatanpassning och begränsning av klimatförändringarna, inbegripet riskreducering med avseende på naturkatastrofer,

(g)  projekt och företag som genomför den cirkulära ekonomin genom att integrera resurseffektivitetsaspekter i produktionen och produktens livscykel, inbegripet hållbar försörjning av nya råvaror och returråvaror,

(h)  minskning av koldioxidutsläppen från energiintensiva industrier och avsevärd minskning av andra utsläpp från sådana industrier, inbegripet demonstration av innovativa utsläppssnåla tekniker och införande av dessa,

(i)  minskning av koldioxidutsläppen i produktions- och distributionskedjan för energi genom utfasning av användningen av kol och olja, och

(j)  projekt som främjar ett hållbart kulturarv.

4.  Utveckling av infrastruktur för digital konnektivitet, i synnerhet genom projekt som stöder utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet, 5G-nät eller som förbättrar den digitala konnektiviteten och tillgången, särskilt på landsbygden och i randområden.

5.  Forskning, utveckling och innovation, särskilt genom

(a)  forsknings- och innovationsprojekt som bidrar till målen för Horisont Europa, inbegripet forskningsinfrastruktur och stöd till den akademiska världen,

(b)  företagsprojekt, däribland utbildning och främjande av inrättandet av kluster och företagsnätverk,

(c)  demonstrationsprojekt och demonstrationsprogram samt utnyttjande av infrastruktur, teknik och processer i samband med dessa,

(d)  forsknings- och innovationsprojekt i samarbete mellan den akademiska världen, forsknings- och innovationsorganisationer samt näringslivet, offentlig-privata partnerskap och organisationer i det civila samhället,

(e)  överföring av kunskap och teknik,

(f)  forskning om viktig möjliggörande teknik och dess industriella tillämpningar, inbegripet nya och avancerade material, och

(g)  nya verkningsfulla och tillgängliga hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet läkemedel, medicintekniska produkter, läkemedel för diagnostik och avancerade terapier, nya antimikrobiella medel och innovativa utvecklingsprocesser där djurförsök undviks.

6.  Utveckling, användning och utbyggnad av digitala tekniker och tjänster, särskilt digitala tekniker och tjänster som bidrar till målen i programmet för ett digitalt Europa, i synnerhet genom

(a)  artificiell intelligens,

(b)  kvantteknik,

(c)  infrastruktur för cybersäkerhet och nätverksskydd,

(d)  sakernas internet,

(e)  blockkedjor och annan teknik för distribuerade liggare,

(f)  avancerad digital kompetens,

(g)  robotteknik och automatisering,

(h)  fotonik, och

(i)  andra avancerade digitala tekniker och tjänster som bidrar till digitaliseringen av unionens industri och integreringen av digitala tekniker, tjänster och kunskaper i unionens transportsektor.

7.  Ekonomiskt stöd till enheter som har upp till 499 anställda med särskild inriktning på små och medelstora företag och små börsnoterade företag, särskilt genom

(a)  tillhandahållande av rörelsekapital och investeringar,

(b)  tillhandahållande av riskfinansiering från såddfasen till expansionsfasen för att säkerställa tekniskt ledarskap i innovativa och hållbara sektorer, inbegripet för att förbättra deras digitaliserings- och innovationsförmåga, och för att säkerställa deras internationella konkurrenskraft,

(c)  tillhandahållande av finansiering för anställdas förvärv av ett företag eller anställdas deltagande i ett företags ägande.

8.  Kulturella och kreativa sektorer, kulturarv, media, audiovisuella sektorn, journalistik och press, särskilt men inte enbart genom utveckling av ny teknik, användning av digital teknik och teknisk förvaltning av immateriella rättigheter.

9.  Turism.

10.  Återställande av industriområden (inbegripet förorenade områden) och återställande av sådana områden för hållbar användning.

11.  Hållbart jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenbruk och andra delar av bioekonomin i stort.

12.  Sociala investeringar, inbegripet stöd till genomförande av europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt genom

(a)  mikrofinansiering, finansiering av etiska och sociala företag och den sociala ekonomin,

(b)  efterfrågan på och utbud av kompetens,

(c)  utbildning och dithörande tjänster, inbegripet för vuxna,

(d)  social infrastruktur, särskilt

(i)  inkluderande utbildning, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, och tillhörande utbildningsinfrastruktur och utbildningsinrättningar, alternativ barnomsorg, studentbostäder och digital utrustning, som är tillgänglig för alla,

(ii)  subventionerade boenden(30),

(iii)  hälso- och sjukvård och långtidsvård, inbegripet kliniker, sjukhus, primärvård, hemtjänst och närvård,

(e)  social innovation, inbegripet sociala lösningar och system som syftar till att främja sociala effekter och utfall på de områden som avses i punkt 12,

(f)  kulturella aktiviteter med ett socialt syfte,

(g)  åtgärder för att främja jämställdhet,

(h)  integration av utsatta personer, inklusive tredjelandsmedborgare,

(i)  innovativa lösningar på hälsoområdet, inbegripet e-hälsa, hälsotjänster och nya vårdmodeller,

(j)  inkludering av och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

13.  Utveckling av försvarsindustrin för att bidra till EU:s strategiska autonomi, särskilt genom stöd till

(a)  försörjningskedjan för unionens försvarsindustri, särskilt genom finansiellt stöd till små och medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag,

(b)  företag som deltar i banbrytande innovationsprojekt inom försvarssektorn och nära relaterad teknik med dubbla användningsområden,

(c)  försvarssektorns försörjningskedja vid deltagande i kollaborativa forsknings- och utvecklingsprojekt, inbegripet sådana som stöds av Europeiska försvarsfonden,

(d)  infrastruktur för forskning och utbildning på försvarsområdet.

14.  Rymdsektorn, i synnerhet genom utveckling av rymdsektorn i linje med målen i rymdstrategin, nämligen

(a)  att maximera nyttan för EU:s samhälle och ekonomi,

(b)  att främja konkurrenskraften hos rymdsystem och rymdtekniker, i synnerhet försörjningskedjornas sårbarhet,

(c)  att stödja entreprenörskap inom rymdsektorn, även i fråga om utveckling i senare led,

(d)  att främja unionens autonomi för säker och trygg tillgång till rymden, inbegripet aspekter av dubbla användningsområden.

15.  Hav och oceaner genom utveckling av projekt och företag inom den blå ekonomin och finansieringsprinciperna för en hållbar blå ekonomi, särskilt genom maritimt företagande, sjöfartsindustrin, förnybar havsenergi och en cirkulär ekonomi.

BILAGA III

Nyckelprestationsindikatorer

1.  Volym av finansiering som stöds av InvestEU-fonden (uppdelad efter politikområde)

1.1  Volym godkända transaktioner

1.2  Mobiliserade investeringar

1.3  Belopp för privat finansiering som mobiliserats

1.4  Uppnådd hävstångs- och multiplikatoreffekt

2.  Geografisk täckning för finansiering som stöds av InvestEU-fonden (uppdelad efter politikområde, land och region enligt nivå 2 i den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts))

2.1  Antal länder (medlemsstater och tredjeländer) som omfattas av transaktionerna

2.2  Antal regioner som omfattas av transaktionerna

2.3  Volym av transaktioner per land (medlemsstater och tredjeländer) och region

3.  Effekten av finansiering via InvestEU-fonden

3.1  Antal skapade eller stödda arbetstillfällen

3.2  Investeringar som stöder klimatmålen och, i förekommande fall, uppdelade per politikområde

3.3  Investeringar som stöder digitalisering

3.4  Investeringar som stöder industriell omställning

4.  Hållbar infrastruktur

4.1  Energi: ytterligare installerad kapacitet för produktion av förnybar och annan säker och hållbar utsläppsfri och utsläppssnål energi (i megawatt, MW)

4.2  Energi: antal hushåll och antal offentliga och kommersiella lokaler med förbättrad energiförbrukningsklass

4.3  Energi: beräknade energibesparingar som genererats av projekten (i kilowattimmar, kWh)

4.4  Energi: årliga utsläpp av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter som minskats/undvikits

4.5  Energi: volym investeringar i utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur

4.6  Digitalisering: ytterligare hushåll, företag eller offentliga byggnader med bredbandsanslutning på minst 100 Mbps med möjlighet till uppgradering till gigabit-hastighet eller antal inrättade wifi-uppkopplingszoner

4.7  Transport: mobiliserade investeringar, särskilt i TEN-T

–  Antal gränsöverskridande projekt och projekt för felande länkar (inbegripet projekt som rör urbana knutpunkter, regionala gränsöverskridande järnvägsförbindelser, multimodala plattformar, kusthamnar, inlandshamnar, förbindelser till flygplatser och järnvägs-/vägterminaler i stomnätet och det övergripande nätet i TEN-T)

–  Antal projekt som bidrar till digitalisering av transporter, särskilt genom utbyggnad av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), flodinformationstjänster (RIS), intelligenta transportsystem (ITS), övervaknings- och informationssystem för sjötrafik (VTMIS)/e-tjänster för sjöfart och Sesar (Single European Sky ATM Research)

–  Antal inrättade eller uppgraderade leveranspunkter för alternativa bränslen

–  Antal projekt som bidrar till säkra transporter

4.8  Miljö: investeringar som bidrar till genomförandet av planer och program som föreskrivs i unionens regelverk på miljöområdet avseende luftkvalitet, vatten, avfall och natur

5.  Forskning, innovation och digitalisering

5.1  Bidrag till målet att 3 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP) ska investeras i forskning, utveckling och innovation

5.2  Antal stödda företag efter storlek som genomför forsknings- och innovationsprojekt

6.  Små och medelstora företag

6.1  Antal stödda företag efter storlek (mikro-, små, medelstora samt medelstora börsnoterade företag)

6.2  Antal stödda företag efter utvecklingsskede (tidigt skede, tillväxt/expansion)

6.3  Antal stödda företag per medlemsstat och region på Nuts 2-nivå

6.4  Antal stödda företag per sektor enligt kod i den statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska unionen (Nace-kod)

6.5  Procentandel av investeringsvolymen inom politikområdet små och medelstora företag som är inriktad på små och medelstora företag

7.  Sociala investeringar och kompetens

7.1  Social infrastruktur: kapacitet på och tillgång till stödd social infrastruktur efter sektor: bostäder, utbildning, hälsa, annat

7.2  Mikrofinansiering och finansiering av sociala företag: antal mottagare av mikrofinansiering och stödda företag inom den sociala sektorn

7.3  Kompetens: antal enskilda som förvärvat nya kompetenser eller fått sina kompetenser validerade och certifierade: formell utbildning och yrkeskvalifikationer

8.  Strategiska europeiska investeringar

8.1  Antal och volym för transaktioner som bidrar till tillhandahållande av kritisk infrastruktur, uppdelat per fysisk och virtuell infrastruktur och därmed förknippade varor och tjänster om tillämpligt

8.2  Ytterligare kapacitet för kritisk infrastruktur, uppdelad på områden om tillämpligt

8.3  Antal och volym för transaktioner som bidrar till forskning om och utveckling av kritisk teknik och kritiska insatsvaror för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, och produkter med dubbla användningsområden

8.4  Antal stödda företag, efter storlek, som utvecklar och tillverkar kritisk teknik och kritiska insatsvaror för unionens och dess medlemsstaters säkerhet, och produkter med dubbla användningsområden

8.4a   Antal kluster och digitala innovationsknutpunkter som får stöd för skapande av synergieffekter mellan företag

8.5  Antal och volym för transaktioner som bidrar till tillhandahållande, tillverkning och lagring av kritiska insatsvaror, såvida dessa inte omfattas av begränsningar enligt gällande lagstadgade krav, inklusive för kritisk hälso- och sjukvård

8.6  Ytterligare kritiska insatsvaror, även för kritisk hälso- och sjukvård, som omfattas av stöd för tillhandahållande, tillverkning och lagring, efter typ om tillämpligt

8.7  Antal och volym för transaktioner som stöder grundläggande möjliggörande och digital teknik som är strategiskt viktig för unionens industriella framtid

8.7a   Antal och volym för transaktioner som hjälper företag, särskilt små och medelstora företag, att digitalisera sin verksamhet och öka resiliensen i sina värdekedjor och affärsmodeller

8.7b   Antal uppstartsföretag som fått stöd genom InvestEU-fonden, antal och volym för transaktioner för att främja entreprenörskap

8.7c   Antal och volym för transaktioner som bidrar till att minska växthusgasutsläppen i enlighet med unionens klimatmål

8.7d  Antal åtaganden från Europeiska centrumet för investeringsrådgivning i regioner och medlemsstater med hittills begränsade resultat när det gäller startande och utveckling av projekt och i underinvesterade näringsgrenar som tidigare inte har dragit nytta av unionens investeringsinstrument

8.7e  Ökning av volymen av privatkapital- och riskkapitalinvesteringar i relaterade projekt

8.7f   Regional och nationell bredd som visar att de medlemsstater och regioner som fått stöd är jämnt fördelade över unionens territorium och att fördelarna inte är koncentrerade till ett begränsat antal medlemsstater eller regioner.

BILAGA IV

InvestEU-programmet - tidigare instrument

A.  Egetkapitalinstrument:

—  Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43)

—  Pilotprojekt för tekniköverföring (TTP): Kommissionens beslut om antagande av ett finansieringsbeslut för kompletterande finansiering av åtgärder inom GD Näringslivs verksamhet ”Inre marknad för varor och sektorspolitik” för 2007 och om antagande av GD Näringslivs rambeslut för finansiering av den förberedande åtgärden ”EU:s roll i en globaliserad värld” och av fyra pilotprojekt: ”Erasmus för unga företagare”, ”Åtgärder för att främja samarbete och partnerskap mellan mikroföretag och små och medelstora företag”, ”Tekniköverföring” och ”Framstående europeiska resmål” för 2007

—  Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84)

—  Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) (GIF): Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006 av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15)

—  Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1)

—  Cosmes egetkapitalinstrument för tillväxt (COSME EFG): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33)

—  InnovFin Equity:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104)

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81)

–  Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965)

—  EaSI-investeringar för kapacitetsuppbyggnad: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238)

B.  Garantiinstrument

—  SMF-garantifaciliteten 1998 (SMEG98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43)

—  SMF-garantifaciliteten 2001 (SMEG01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84)

—  SMF-garantifaciliteten 2007 inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP SMEG07): Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006 av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15)

—  Europeiskt instrument Progress för mikrokrediter – garanti (EPMF-G): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1)

—  Finansieringsinstrument för riskdelning, riskdelningsinstrument (RSI)

–  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), kommissionens uttalande (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1)

–  Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86)

–  Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet: Kapacitet för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 299)

—  EaSI:s garantiinstrument: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238)

—  Cosmes lånegarantiinstrument (Cosme LGF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33)

—  InnovFin Debt:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81)

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104)

–  Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965)

—  Lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna (CCS GF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014‒2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221)

—  Studielånegarantin (SLGF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50)

—  Instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185)

C.  Riskdelningsinstrument

—  Finansieringsfacilitet med riskdelning (RSFF): Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), kommissionens uttalande (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1)

—  InnovFin:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104)

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81)

—  Skuldinstrumentet för fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF DI): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129)

—  Finansieringsmekanismen för naturkapital (NCFF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185)

D.  Särskilda investeringsverktyg:

—  Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – fonds communs de placements – fonds d’investissement spécialisé (EPMF FCP-FIS): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1)

—  Margueritefonden:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (EUT L 162, 22.6.2007, s. 1)

–  Kommissionens beslut av den 25 februari 2010 om Europeiska unionens deltagande i Europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden)

—  Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2010 av den 15 december 2010 om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet (EUT L 346, 30.12.2010, s. 5)

BILAGA V

Marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer, additionalitet och uteslutna verksamheter

A.  Marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer och additionalitet

I enlighet med artikel 209 i budgetförordningen ska EU-garantin inriktas på marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer (artikel 209.2 a) och uppnå additionalitet genom att undvika att ersätta potentiellt stöd och potentiella investeringar från andra offentliga eller privata källor (artikel 209.2 b).

För att uppfylla kraven i artikel 209.2 a och b i budgetförordningen ska de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin uppfylla följande krav i punkterna 1 och 2 nedan:

1.  Marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer

I syfte att åtgärda sådana marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som avses i artikel 209.2 a i budgetförordningen ska de investeringar som finansierings- och investeringstransaktionerna inriktas på ha ett av följande inslag:

(a)  Karaktären av en kollektiv nyttighet för vilken aktören eller företaget inte kan uppnå tillräckliga ekonomiska fördelar (såsom utbildning och kompetenser, hälso- och sjukvård och tillgänglighet, säkerhet och försvar samt infrastruktur som är tillgänglig utan kostnad eller till försumbar kostnad).

(b)  Externa effekter som aktören eller företaget i allmänhet inte kan internalisera, såsom investeringar i FoU, energieffektivitet och klimat- eller miljöskydd.

(c)  Informationsasymmetrier, särskilt när det gäller små och medelstora företag och små börsnoterade företag, inklusive högre risknivåer i samband med nystartade företag, företag med huvudsakligen immateriella tillgångar eller otillräcklig säkerhet eller företag som inriktar sig på verksamheter med högre risk.

(d)  Gränsöverskridande infrastrukturprojekt och tillhörande tjänster eller fonder som investerar över gränserna för att komma tillrätta med fragmenteringen av den inre marknaden och förbättra samordningen på den inre marknaden.

(e)  Exponering för högre risknivåer i vissa sektorer, länder eller regioner utöver de nivåer som privata finansiella aktörer kan eller vill acceptera, inbegripet att investeringen inte skulle ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning, på grund av att den har en ny karaktär eller medför risker som är förknippade med innovationer eller oprövad teknik.

(f)  När det gäller stöd till finansierings- och investeringstransaktioner inom politikområdet strategiska europeiska investeringar, att investeringen inte skulle ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning genom marknadsfinansiering från enheter som är etablerade och verksamma i unionen, på grund av svårigheter att internalisera de fördelar som investeringen innebär för det europeiska strategiska intresset.

(g)  Nya eller komplexa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i enlighet med artikel 8.1 a iii i denna förordning.

2.  Additionalitet

Finansierings- och investeringstransaktionerna ska uppfylla båda de additionalitetsaspekter som avses i artikel 209.2 b i budgetförordningen. Detta innebär att transaktionerna inte skulle ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning av andra offentliga eller privata källor utan stöd från InvestEU-fonden. Vid tillämpning av den här förordningen avses med sådana transaktioner finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller följande två kriterier:

(1)  För att anses tillföra additionalitet till de privata källor som avses i artikel 209.2 b i budgetförordningen ska InvestEU-fonden stödja genomförandepartners finansierings- och investeringstransaktioner genom att inriktas på investeringar som på grund av sina egenskaper (karaktär av kollektiv nyttighet, externa effekter, informationsasymmetrier, aspekter av socioekonomisk sammanhållning eller annat) inte kan generera tillräcklig marknadsmässig avkastning eller anses vara för riskfyllda (jämfört med de risknivåer som de berörda privata enheterna är beredda att acceptera). Till följd av dessa egenskaper kan sådana finansierings- och investeringstransaktioner inte få tillgång till marknadsfinansiering på rimliga villkor när det gäller prissättning, krav på säkerheter, finansieringstyp, finansieringslöptid eller andra villkor och skulle inte ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning i unionen utan offentligt stöd.

(2)  För att anses tillföra additionalitet till befintligt stöd från andra offentliga källor i enlighet med artikel 209.2 b i budgetförordningen ska InvestEU-fonden endast stödja finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller följande villkor:

(a)  Finansierings- eller investeringstransaktionerna skulle inte ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning av genomförandepartnern utan stöd från InvestEU-fonden.

(b)  Finansierings- eller investeringstransaktionerna skulle inte ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning i unionen inom ramen för andra befintliga offentliga instrument, såsom finansieringsinstrument med delad förvaltning som är verksamma på regional eller nationell nivå, även om den kompletterande användningen av InvestEU och andra offentliga källor måste vara möjlig, särskilt när ett mervärde på unionsnivå kan uppnås och där användningen av offentliga källor för att uppnå politiska mål på ett effektivt sätt kan optimeras.

(3)  Finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för politikområdet strategiska europeiska investeringar får också anses tillföra additionalitet, om de inte skulle ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning av andra privata och offentliga enheter som är etablerade och verksamma i unionen utan stöd från InvestEU-fonden.

För att visa att de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin tillför additionalitet jämfört med det befintliga stödet från marknaden och annat befintligt offentligt stöd ska genomförandepartnerna ge information som påvisar minst ett av följande inslag:

(a)  Stöd som tillhandahålls genom efterställda positioner i förhållande till andra offentliga eller privata långivare eller inom finansieringsstrukturen.

(b)  Stöd som tillhandahålls genom eget kapital och kapital likställt med eget kapital eller genom lån med villkor i fråga om långa löptider, prissättning, krav på säkerheter eller andra villkor som inte är tillgängliga i tillräcklig utsträckning på marknaden eller från andra offentliga källor.

(c)  Stöd till transaktioner som har en högre riskprofil än den risk som i allmänhet accepteras inom genomförandepartnerns egen normala verksamhet eller stöd till genomförandepartner för att nå utöver den egna kapaciteten att stödja sådana transaktioner.

(d)  Deltagande i riskdelningsmekanismer med inriktning på politikområden som exponerar genomförandepartnern för högre risknivåer jämfört med de nivåer som denne i allmänhet accepterar eller som privata finansiella aktörer kan eller vill acceptera.

(e)  Stöd som katalyserar/drar till sig ytterligare privat eller offentlig finansiering och kompletterar andra privata och kommersiella källor, särskilt från traditionellt riskovilliga investerargrupper eller institutionella investerare, som ett resultat av den signalverkan som stödet från InvestEU-fonden ger.

(f)  Stöd som tillhandahålls genom finansiella produkter som inte är tillgängliga eller som inte erbjuds i tillräcklig grad i de berörda länderna eller regionerna på grund av att marknaderna saknas eller är underutvecklade eller ofullständiga.

När det gäller finansierings- och investeringstransaktioner genom intermediärer, särskilt för stöd till små och medelstora företag, ska additionaliteten kontrolleras på intermediärnivå snarare än på slutmottagarnivå. Additionalitet anses föreligga när InvestEU-fonden stöder en finansiell intermediär med att skapa en ny portfölj med högre risknivå eller öka volymen av verksamhet som redan har hög risk, jämfört med de risknivåer som privata och offentliga finansiella aktörer för närvarande kan eller vill acceptera i de berörda länderna eller regionerna.

EU-garantin ska inte beviljas för att stödja refinansieringstransaktioner (såsom att ersätta befintliga låneavtal eller andra former av finansiellt stöd för projekt som redan delvis eller helt har förverkligats), utom under särskilda exceptionella och välmotiverade omständigheter där det kan påvisas att transaktionen inom ramen för EU-garantin kommer att möjliggöra en ny investering, inom ett område som är berättigat till finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för bilaga II, till ett belopp som går utöver den volym av verksamhet som normalt genomförs av genomförandepartnern eller den finansiella intermediären och som minst motsvarar beloppet för den transaktion som uppfyller kriterierna för stödberättigande i denna förordning. Sådana refinansieringstransaktioner ska uppfylla de krav som anges i avsnitt A i denna bilaga avseende marknadsmisslyckande, suboptimala investeringssituationer och additionalitet.

B.  Uteslutna verksamheter

InvestEU-fonden ska inte stödja följande:

(1)  Verksamheter som begränsar individuella rättigheter och friheter eller kränker de mänskliga rättigheterna.

(2)  När det gäller försvarsverksamhet, användning, utveckling eller tillverkning av produkter och tekniker som är förbjudna enligt tillämplig internationell rätt.

(3)  Tobaksrelaterade varor och verksamheter (produktion, distribution, bearbetning och handel).

(4)  Verksamheter som är uteslutna från finansiering enligt artikel [X] i förordningen [om Horisont Europa](31): forskning om mänsklig kloning för reproduktionsändamål, verksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa och som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga och verksamhet som syftar till att skapa humana embryon enbart för forskningsändamål eller för att erhålla stamceller, inbegripet genom somatisk cellkärnöverföring.

(5)  Spelverksamhet (produktion, konstruktion, distribution, bearbetning, handel eller programvarurelaterad verksamhet).

(6)  Sexhandel med tillhörande infrastruktur, tjänster och medier.

(7)  Verksamheter med levande djur för försök och vetenskapliga ändamål, i den mån efterlevnad av den europeiska konventionen om skydd av ryggradsdjur som används för försöks- och annat vetenskapligt ändamål(32) inte kan garanteras.

(8)  Fastighetsutveckling, såsom en verksamhet vars enda syfte är att renovera och hyra ut igen eller sälja vidare befintliga byggnader samt bygga nya projekt. Verksamhet inom fastighetssektorn som är kopplad till InvestEU-programmets specifika mål i enlighet med artikel 3.2 och till områden som är berättigade till finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för bilaga II, som investeringar i energieffektivitetsprojekt eller subventionerat boende, ska dock vara stödberättigande.

(9)  Finansiell verksamhet, såsom köp av eller handel med finansiella instrument. I synnerhet ska åtgärder inriktade på uppköp för utförsäljning av tillgångar (företagsplundring) eller ersättningskapital för utförsäljning av tillgångar vara uteslutna.

(10)  Verksamheter som är förbjudna enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(11)  Avveckling, drift, anpassning eller uppförande av kärnkraftverk.

(12)  Investeringar som rör gruvdrift/utvinning, bearbetning, distribution, lagring eller förbränning av fasta fossila bränslen och olja samt investeringar i samband med utvinning av gas. Denna uteslutning gäller inte

(a)  projekt där det inte finns någon bärkraftig alternativ teknik,

(b)  projekt för förebyggande och bekämpande av föroreningar,

(c)  projekt som är utrustade med anläggningar för avskiljning och lagring av koldioxid eller anläggningar för avskiljning och användning av koldioxid; industri- eller forskningsprojekt som leder till betydande minskningar av växthusgasutsläppen jämfört med tillämpliga riktmärken inom EU:s utsläppshandelssystem.

(13)  Investeringar i anläggningar för deponering av avfall. Denna uteslutning gäller inte investeringar i

(a)  deponianläggningar i direkt anslutning till ett industri- eller gruvinvesteringsprojekt där det har visats att deponering är det enda bärkraftiga alternativet för att behandla det industri- eller gruvavfall som produceras av den berörda verksamheten,

(b)  befintliga deponianläggningar för att säkerställa användningen av deponigas och främja deponiutvinning och upparbetning av gruvavfall.

(14)  Investeringar i anläggningar för mekanisk-biologisk behandling (MBT). Denna uteslutning gäller inte investeringar för att i efterhand förse befintliga MBT-anläggningar med utrustning för avfallsenergiändamål eller återvinning av sorterat avfall, t.ex. kompostering och anaerob nedbrytning.

(15)  Investeringar i förbränningsugnar för avfallsbehandling. Denna uteslutning gäller inte investeringar i

(a)  anläggningar som enbart är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas,

(b)  befintliga anläggningar, där investeringen syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana investeringar inte leder till en ökning av anläggningens avfallsbehandlingskapacitet.

Genomförandepartnerna ska ansvara för att vid undertecknandet säkerställa att finansierings- och investeringstransaktionerna uppfyller de kriterier för uteslutning som anges i denna bilaga och för att övervaka att dessa kriterier uppfylls under projektets genomförande och vid behov vidta lämpliga korrigerande åtgärder.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till de ansvariga utskotten, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0203/2020).
(2)* Ändringsförslag: Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
(3) EUT C […], […], s. […].
(4) EUT C […], […], s. […].
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014‒2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221).
(6) EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.
(7) COM(2018)0353.
(8) EUT L 309, 13.12.1993, s. 3.
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
(10) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(13) COM(2018)0323.
(14) Rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EGT L 209, 2.8.1997, s. 1).
(15) Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).
(17) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(19) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(20) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(21) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
(22) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
(23) SEC(2018)0310; SEC(2018)0337.
(24) COM(2020)0022 final.
(25) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
(26)
(27)
(28) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).
(30) Med subventionerade boenden avses boende för missgynnade personer eller socialt utsatta grupper som på grund av bristande betalningsförmåga bor i bostäder med allvarliga brister eller inte kan skaffa sig en bostad på marknadsvillkor.
(31) Artikel 14 i förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning (2018/0224(COD)).
(32) EUT L 222, 24.8.1999, s. 31.


Covid-19-åtgärdernas effekter på demokratin, de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen
PDF 191kWORD 60k
Europaparlamentets resolution av den 13 november 2020 om covid-19-åtgärdernas inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna (2020/2790(RSP))
P9_TA(2020)0307B9-0343/2020

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra FN-fördrag och FN-instrument om mänskliga rättigheter, särskilt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad Europakonventionen), med tillhörande protokoll,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska stadgan om patienträttigheter,

–  med beaktande av förklaringarna från FN:s generalsekreterare, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportörer, FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och andra FN-organ om covid-19-åtgärdernas inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling,

–  med beaktande av förklaringarna och dokumenten från Europarådets företrädare och organ, särskilt dess generalsekreterare, ordföranden och föredragandena för dess parlamentariska församling, kommissarien för mänskliga rättigheter, kommissionen för effektivisering av rättsväsendet (Cepej), kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT), kongressen för lokala och regionala myndigheter samt gruppen av stater mot korruption (GRECO), om covid-19-åtgärdernas inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Europarådets publikation av den 7 april 2020 Respecting democracy, rule of law and human rights in the framework of the COVID-19 sanitary crisis – A toolkit for member states (”Respekten för demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna i samband med covid-19-krisen – verktygslåda för medlemsstaterna”),

–  med beaktande av relevanta dokument från Europarådets Venedigkommission, inbegripet sammanställningen av Venedigkommissionens yttranden och rapporter om undantagstillstånd(1), som offentliggjordes den 16 april 2020, rapporten av den 26 maj 2020 Respekten för demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstaten under undantagstillstånd – Reflektioner(2), observationscentrumet för nödsituationer i Venedigkommissionens medlemsstater(3) samt dess rapport om rättsstaten från 2011(4) och dess checklista för rättsstatlighet från 2016(5),

–  med beaktande av talmannens begäran till Venedigkommissionen av den 1 juli 2020, till följd av förslaget från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE), och den därpå följande interimsrapporten av den 8 oktober 2020 om de åtgärder som vidtagits i EU:s medlemsstater till följd av covid-19-krisen och deras inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna(6),

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolutioner av den 13 oktober 2020 om demokratier som kämpar mot covid-19-pandemin(7) och om covid-19-pandemins inverkan på de mänskliga rättigheterna och rättsstaten(8),

–  med beaktande av yttrandet från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) av den 27 april 2020 om utkastet till lag om särskilda regler för genomförande av det allmänna valet av Republiken Polens president 2020 (senatens dokument nr 99) och förklaringarna från OSSE:s representant för mediefrihet,

–  med beaktande av uttalandet av den 27 mars 2020 om Ungern från talespersonen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Rupert Colville,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 13 maj 2020 om Bulgarien från FN:s särskilda rapportörer om samtida former av rasism och om minoritetsfrågor,

–  med beaktande av publikationerna från Internationella institutet för demokrati och fria val (International IDEA) av den 11 maj 2020 Parliaments in Crisis: Challenges and Innovations (”Parlament i kris. Utmaningar och innovationer”)(9) och av den 26 mars 2020 Elections and COVID-19 (”Val och covid-19”)(10),

–  med beaktande av den breda debatt som har ägt rum om covid-19-åtgärdernas inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna, med deltagande av allmänheten, den akademiska världen, det civila samhället och samhället i stort(11),

–  med beaktande av kommissionens åtgärder mot covid-19, inom alla dess behörighetsområden, och dess insatser för att samordna en europeisk reaktion på pandemin inom områden som sträcker sig från Schengenområdet till desinformation om viruset och från dataskydd och appar till asyl-, återvändande- och vidarebosättningsförfaranden,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(12),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation(13),

–  med beaktande av Europeiska dataskyddsstyrelsens riktlinjer 04/2020 om användning av lokaliseringsuppgifter och kontaktspårningsverktyg i samband med covid-19-utbrottet respektive 03/2020 om behandling av hälsodata för vetenskaplig forskning i samband med covid-19-utbrottet,

–  med beaktade av kommissionens meddelande av den 16 april 2020 Vägledning om appar till stöd för kampen mot covid-19-pandemin med avseende på dataskydd (C(2020)2523),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2020 2020 års rapport om rättsstatsprincipen – Rättsstatssituationen i EU (COM(2020)0580) och dess 27 åtföljande landskapitel om rättsstaten i medlemsstaterna (SWD(2020)0300-0326), som behandlar effekterna av de covid-19-åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av uttalandet av den 1 april 2020 från 19 medlemsstater där de uttryckte djup oro över ”risken för kränkningar av rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna till följd av antagandet av vissa nödåtgärder”(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om situationen i Schengenområdet efter covid‑19-utbrottet(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om europeiskt skydd av gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare i samband med covid-19-krisen(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om Covid-19: EU-samordning av hälsobedömningar och riskklassificering samt konsekvenserna för Schengen och den inre marknaden(19),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om förslaget till rådets beslut om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen(20),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2020 om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(21),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2020 om rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i Bulgarien(22),

–  med beaktande av den briefing som parlamentets utredningsavdelning för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor offentliggjorde den 23 april 2020 The Impact of COVID-19 Measures on Democracy, the Rule of Law and Fundamental Rights in the EU (”Covid-19-åtgärdernas inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i EU”)(23), med en sammanfattning av de viktigaste resultaten av den övervakning som inleddes genom de veckovisa översikterna av de covid-19-åtgärder som medlemsstaterna vidtagit,

–  med beaktande av briefingarna från Europeiska centrumet för parlamentarisk forskning och dokumentation om parlamentarisk verksamhet under covid-19-utbrottet(24),

–  med beaktande av briefingarna från Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS) rörande undantagstillstånd som reaktion på coronakrisen i flera medlemsstater och andra relevanta briefingar om detta ämne(25),

–  med beaktande av de fem bulletinerna från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) om coronaviruspandemins konsekvenser för de grundläggande rättigheterna i EU(26),

–  med beaktande av uttalandet av den 18 juni 2020 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, om bekämpande av desinformation kring covid-19 och inverkan på yttrandefriheten,

–  med beaktande av Europols hotbildsbedömning av internetstödd organiserad brottslighet (Iocta) 2020, offentliggjord den 5 oktober 2020,

–  med beaktande av Europols rapport av den 19 juni 2020 Exploiting Isolation: Offenders and victims of online child sexual abuse during the COVID-19 pandemic (”Sexuella övergrepp mot barn på nätet under covid-19-pandemin”),

–  med beaktande av Europols rapport av den 30 april 2020 Beyond the pandemic – How COVID-19 will shape the serious and organised crime landscape in the EU (”Hur covid-19-pandemin kommer att påverka den grova och organiserade brottsligheten i EU”),

–  med beaktande av det förberedande arbete för denna resolution som utförts av gruppen för övervakning av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE), inbegripet dess rapport till LIBE-utskottet av den 10 juli 2020(27),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om covid-19-åtgärdernas inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna (O-000065/2020 – B9-0023/2020),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, och av följande skäl:

A.  Covid-19-pandemin har vållat en nödsituation i hela EU och har drabbat befolkningen hårt. Många delar av världen, däribland EU, upplever en andra våg av covid-19-fall, och regeringar antar nu nya restriktiva åtgärder för att ta itu med den kraftiga ökningen av fall, bland annat nya nedstängningar och sanitära åtgärder, användning av ansiktsmasker och högre böter för brott mot restriktionerna.

B.  Regeringarna behöver vidta nödåtgärder som respekterar rättsstatliga principer, grundläggande rättigheter och demokratisk ansvarsskyldighet för att bekämpa pandemin, och sådana åtgärder bör vara hörnstenen i alla insatser för att stävja spridningen av covid-19. Befogenheter i nödlägen kräver ytterligare granskning för att de inte ska användas som förevändning för att ändra maktbalansen mer permanent. De åtgärder som regeringarna vidtar bör vara nödvändiga, proportionerliga och tidsbegränsade. Befogenheter i nödlägen innebär en risk för maktmissbruk av den verkställande makten och riskerar att bli kvar i de nationella rättsliga ramarna när nödläget är över. Följaktligen måste lämplig parlamentarisk och rättslig tillsyn, både intern och extern, samt motvikter säkerställas för att begränsa dessa risker.

C.  Covid-19-krisen saknar tidigare motstycke. I framtiden måste vi se över våra krishanteringsmetoder på både medlemsstats- och EU-nivå.

D.  Ett antal EU-länder har utlyst undantagstillstånd(28) på grundval av sina författningar(29), vilket i vissa fall har gett upphov till juridiska betänkligheter, medan andra har tillgripit befogenheter i nödlägen enligt allmän lag(30) eller vanlig lagstiftning(31) för att snabbt anta restriktiva åtgärder i syfte att motverka covid-19-epidemin. Dessa åtgärder påverkar demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna eftersom de drabbar utövandet av individens fri- och rättigheter, såsom rörelsefriheten, mötes- och föreningsfriheten, yttrande- och informationsfriheten, religionsfriheten, rätten till familjeliv, asylrätten, principen om jämlikhet och icke-diskriminering, rätten till personlig integritet och uppgiftsskydd, rätten till utbildning och rätten till arbete. Åtgärderna får också följder för medlemsstaternas ekonomier.

E.  Demokratiernas funktionssätt och det kontrollsystem som de omfattas av påverkas när en nödsituation på folkhälsoområdet leder till en förskjutning av maktfördelningen, såsom att den verkställande makten får nya befogenheter att begränsa individens rättigheter och behörigheter som vanligtvis är förbehållna lagstiftande och lokala myndigheter, samtidigt som det införs begränsningar för parlamentens, rättsväsendets, det civila samhällets och mediernas roll samt medborgarnas verksamhet och delaktighet. I de flesta medlemsstater finns det inga särskilda begränsningar för rättsväsendet, men nedstängningsåtgärder har gjort det nästan omöjligt för domstolarna att arbeta på ett normalt sätt.

F.  Intern rättslig tillsyn, kompletterad med extern tillsyn, är fortfarande av grundläggande vikt, eftersom rätten till en rättvis rättegång och till effektiva rättsmedel fortsätter att gälla under ett undantagstillstånd, så att enskilda som påverkas av nödåtgärder har faktisk tillgång till rättsmedel i den händelse att statliga myndigheter inkräktar på deras grundläggande rättigheter, och som en garanti för att den verkställande makten inte överskrider sina befogenheter.

G.  Venedigkommissionen stöder ett konstitutionellt undantagstillstånd de jure snarare än ett undantagstillstånd de facto på grundval av allmän lagstiftning, eftersom ”ett system med konstitutionella befogenheter i nödlägen de jure kan ge bättre garantier för de grundläggande rättigheterna, demokratin och rättsstaten och bättre tjäna principen om rättslig förutsebarhet, som härleds ur detta”(32).

H.  Covid-19-krisen har varit, och fortsätter att vara, ett stresstest för demokratier och motståndskraften hos nationella skyddsåtgärder för rättsstaten och de grundläggande rättigheterna.

I.  Förtroende för regeringarnas och staternas åtgärder är av största vikt för att säkerställa stödet för och genomförandet av de nödåtgärder som antas. För att uppnå detta i en demokrati är transparenta, vetenskapligt grundade och demokratiska beslut, liksom dialog med och deltagande av oppositionen, det civila samhället och berörda parter, av grundläggande vikt.

J.  Kommissionen har övervakat de nödåtgärder som medlemsstaternas regeringar vidtagit under hela krisen. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förklarade den 31 mars 2020 att ”alla nödåtgärder måste begränsas till vad som är nödvändigt och strikt proportionerligt. De får inte gälla på obestämd tid. Vidare måste regeringarna se till att sådana åtgärder blir föremål för regelbunden granskning. Europeiska kommissionen kommer, i en anda av samarbete, att noga övervaka tillämpningen av nödåtgärder i alla medlemsstater”(33). Kommissionsledamot Didier Reynders gjorde ett liknande uttalande den 26 mars 2020.

K.  Nästan alla EU-medlemsstater har infört tillfälliga nödåtgärder (dvs. med en tidsgräns) för att hantera covid-19-krisen(34), huvudsakligen genom vanlig lagstiftning. De första nödåtgärderna infördes i allmänhet för en period på 15 dagar till ungefär en månad i alla EU:s medlemsstater och förnyades sedan minst en gång. Enligt Venedigkommissionen var det bara ett fåtal EU-medlemsstater som inte fastställde någon tidsgräns för tillämpningen av nödåtgärder(35).

L.  Venedigkommissionen rekommenderar att undantagstillstånd eller åtgärder utan någon specifik tidsgräns, även sådana vars upphävande är beroende av man kommer till rätta med den exceptionella situationen, inte bör betraktas som lagliga om det inte sker någon regelbunden översyn av situationen.(36)

M.  Nödåtgärder måste vara icke-diskriminerande, och regeringar får inte utnyttja undantagslagar för att driva igenom inskränkningar av de grundläggande rättigheterna. Regeringarna måste också vidta en rad ytterligare åtgärder för att minska de potentiella negativa konsekvenser som nödåtgärderna kan få för människors liv.

N.  Undantagstillståndet har förlängts åtminstone en gång i nästan alla de medlemsstater där det har utlysts. Venedigkommissionen har understrukit att det är av avgörande betydelse med en översyn av utlysandet och förlängningen av undantagstillståndet, liksom aktiveringen och tillämpningen av befogenheter i nödlägen, och att parlamentarisk och rättslig kontroll bör vara möjlig(37).

O.  Den parlamentariska granskningen har varit begränsad i de flesta medlemsstater på grund av tillämpningen av extraordinära verkställande befogenheter, och parlamenten i vissa medlemsstater har fått en underordnad roll, så att regeringarna snabbt kunnat införa nödåtgärder utan tillräcklig granskning.

P.  Europaparlamentet, särskilt LIBE-utskottet och dess grupp för övervakning av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, har kontinuerligt övervakat situationen inom EU sedan mars 2020 och har haft regelbundna diskussioner med berörda parter, såsom framgår av gruppens arbetsdokument om effekterna av covid-19 på demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(38).

Q.  Ombudsmannainstitutioner och nationella människorättsinstitutioner spelar en viktig roll för att uppdaga problem med grundläggande rättigheter och utföra granskning, tillsyn och prövning, och därmed skydda medborgarna i samband med nödåtgärder.

R.  Den fria rörligheten har begränsats i medlemsstaterna genom obligatorisk eller rekommenderad självisolering och förbud mot icke nödvändiga förflyttningar. Som en reaktion på covid-19-pandemin har de flesta Schengenländerna återinfört kontroller vid de inre gränserna eller stängt dem, antingen helt, delvis eller för vissa typer av resenärer, däribland EU-medborgare och deras familjemedlemmar eller tredjelandsmedborgare som är bosatta på deras eller en annan medlemsstats territorium. Det fanns en tydlig avsaknad av samordning mellan medlemsstaterna och med unionens institutioner när dessa åtgärder infördes(39). Vissa medlemsstater har infört olagliga och diskriminerande restriktioner genom att inte tillåta personer som är bosatta i ett annat EU-land att resa in på deras territorium.

S.  Mötes- och föreningsfriheten är viktiga hörnstenar i demokratin. Möjligheten att utöva dessa rättigheter har begränsats på grund av nödvändiga regler för social distansering och folkhälsoskyddsåtgärder i de flesta medlemsstater. Vissa medlemsstater har beslutat att tillåta folksamlingar som uppfyller reglerna om social distansering, medan andra helt har förbjudit dem. I vissa medlemsstater har kontroversiella lagar och åtgärder som inte har något samband med undantagstillståndet utretts utan möjlighet för medborgarna att demonstrera fritt.

T.  Yttrandefriheten har begränsats i vissa medlemsstater under förevändning att bekämpa desinformation. Gripanden har gjorts för ”injagande av rädsla” eller ”utsättande av allmänheten för fara” efter att kritiska tankar publicerats på sociala medier. Coronaviruspandemin har åtföljts av en våg av falsk och vilseledande information, lögner, konsumentbedrägerier, it-brottslighet och konspirationsteorier samt riktade desinformationskampanjer från utländska aktörer eller till och med offentliga myndigheter i medlemsstaterna, och allt detta utgör många potentiella hot mot EU-medborgarna, deras hälsa och deras förtroende för offentliga institutioner.

U.  De brottsbekämpande myndigheterna har under de senaste månaderna sett en global ökning av mängden material med sexuella övergrepp mot barn som delas på nätet.

V.  Den grova och organiserade brottsligheten gynnas av de förändringar som pandemin medför. Europols viktiga roll i övervakningen av covid-19-pandemins inverkan på grov och organiserad brottslighet och terrorism i EU ända från pandemins början måste erkännas.

W.  Medierna spelar en grundläggande roll för granskning och tillsyn och är medborgarnas huvudsakliga informationskällor. Mediefriheten har kommit i kläm då direktsända presskonferenser har ställts in utan alternativ och vissa medlemsstater har begränsat tillgången till folkhälsoinformation och friheten att rapportera om folkhälsopolitiken. Det har framkommit många fall där frågor från mediekanaler till regeringar har avvisats eller ignorerats. Journalister och mediearbetare behöver skyddas när de bevakar demonstrationer och protester. Vissa medlemsstater har begränsat tillgången till information genom att antingen förlänga eller skjuta upp tidsfristerna för myndigheternas svar på förfrågningar med åberopande av informationsfriheten.

X.  Medlemsstaterna bör säkerställa skyddet av visselblåsare under och efter covid-19-krisen, eftersom det har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att bekämpa och förhindra handlingar som undergräver allmänintresset(40).

Y.  Vissa medlemsstater har tillgripit oproportionerligt repressiva åtgärder för att verkställa restriktioner, såsom kriminalisering av brott mot nedstängnings- och karantänsregler, vilket har lett till höga böter och långvariga registreringar i belastningsregister.(41)

Z.  Rättssystemen har påverkats av de allmänna restriktionerna, med tillfälliga stängningar av många domstolar eller minskad verksamhet, vilket ibland lett till eftersläpningar och längre väntetider för förhandlingar. Misstänktas processuella rättigheter och rätten till en rättvis rättegång har hamnat under press i och med att det har blivit svårare att få tillgång till advokat på grund av de allmänna restriktionerna och eftersom domstolarna i allt högre grad använder sig av förhandlingar online.

AA.  Åtgärder för att bekämpa pandemin vilka begränsar rätten till personlig integritet och uppgiftsskydd bör alltid vara nödvändiga, proportionerliga och tillfälliga till sin natur, med en solid rättslig grund. Ny teknik har spelat en viktig roll i kampen mot pandemin, men medför samtidigt betydande nya utmaningar och har gett upphov till invändningar. Regeringarna i vissa medlemsstater har tillgripit extraordinär övervakning av sina medborgare genom användning av drönare, övervakning från polisbilar utrustade med kameror, spårning med hjälp av lokaliseringsuppgifter från telekomleverantörer, patrullering av polis och militär, övervakning av obligatorisk karantän genom hembesök av polisen eller obligatorisk rapportering via en app. Vissa medlemsstater har infört kontaktspårningsappar, även om det inte råder enighet om deras effektivitet och det mest integritetsvänliga och decentraliserade systemet inte alltid används. I vissa medlemsstater har återöppnandet av offentliga platser åtföljts av insamling av uppgifter genom obligatoriska temperaturkontroller och enkäter och en skyldighet att dela kontaktuppgifter, ibland utan vederbörlig hänsyn till de skyldigheter som följer av den allmänna dataskyddsförordningen.

AB.  Nedstängningsåtgärder och stängningen av gränser har haft en djupgående inverkan på tillgången till asylförfaranden. Många medlemsstater har tillfälligt begränsat eller till och med skjutit upp handläggningen av asylansökningar, och de flesta har ställt in överföringar, återvändanden och vidarebosättning enligt Dublinförordningen. Vissa medlemsstater har förklarat sina hamnar osäkra eller inte tillåtit landsättning av migranter som räddats i sök- och räddningsinsatser, vilket har försatt dessa i ett ovisst läge under en obegränsad tid till sjöss och utsatt dem för livsfara. De flesta medlemsstater har nu återupptagit denna verksamhet. Utbrott av covid-19 har rapporterats i flera asylmottagningscentrum, vilket har lett till att sårbara grupper direkt utsätts för fara. Överbefolkade läger vid EU:s yttre gränser utgör fortfarande en särskild risk för ett massivt utbrott eftersom regler för social distansering inte kan tillämpas, samtidigt som tillgången till tak över huvudet, mat, vatten, sanitetsanläggningar samt psykisk och fysisk hälso- och sjukvård, även för dem som har insjuknat i covid-19, är mycket begränsad.

AC.  Fängelser löper särskilt stor risk att drabbas av covid-19-utbrott eftersom det ofta är omöjligt att verkställa regler om social distansering och hygien, och sanitära åtgärder har lett till begränsning av tiden utomhus samt förbud mot besök, vilket påverkar fångars rätt att kommunicera med sina familjer. Fängelsepersonalens hälsa har varit särskilt hotad under denna pandemi. I vissa medlemsstater har vissa särskilda kategorier av fångar frisläppts i syfte att minska hälsoriskerna under pandemin.

AD.  Verkställandet av covid-19-restriktioner bör vara proportionerligt och icke-diskriminerande så att de inte inriktas på personer som tillhör etniska minoriteter och marginaliserade grupper. Pandemin drabbar romerna i oproportionerligt hög grad, och kvinnor och barn är ofta de mest utsatta grupperna, särskilt de som lever i socialt utestängda och marginaliserade miljöer utan tillgång till dricksvatten eller sanitära tjänster, där det nästan är omöjligt att följa regler om social distansering eller att tillämpa strikta hygienåtgärder. Det har rapporterats om fall av rasism och främlingsfientlighet i flera medlemsstater där personer med en viss bakgrund eller nationalitet har diskriminerats. Personer av asiatisk härkomst och romer har blivit måltavlor för hatpropaganda och attacker. Somliga politiker i vissa medlemsstater har använt medierapporter om massåtervändanden av romska migrerande arbetstagare från länder med hög förekomst av covid-19 för att underblåsa rädsla för virusspridning, vilket förstärker negativa attityder och stereotyper.

AE.  Barn löper en oproportionerligt stor risk för social och ekonomisk utslagning på grund av nedstängningsåtgärderna och en ökad risk att få sina grundläggande rättigheter kränkta på grund av övergrepp, våld, utnyttjande och fattigdom. I många medlemsstater har våldet i hemmet ökat på grund av nedstängningsåtgärderna. Kvinnor och flickor(42), barn och hbti+-personer löper oproportionerligt stor risk under nedstängningar, eftersom de kan bli utsatta för övergrepp under lång tid och kan vara avskurna från socialt och institutionellt stöd. Samhällets stöd till dessa sårbara grupper har inskränkts kraftigt på grund av de åtgärder som vidtagits som reaktion på pandemin.

AF.  Lika tillgång till hälso- och sjukvård, en rättighet som fastställs i artikel 35 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, är potentiellt hotad på grund av åtgärder som vidtagits för att stoppa spridningen av covid-19, särskilt för grupper av människor i utsatta situationer såsom äldre eller kroniskt sjuka personer, personer med funktionsnedsättning, hbti+-personer, barn, föräldrar, gravida kvinnor, hemlösa, alla migranter, däribland papperslösa migranter, asylsökande, flyktingar samt etniska och andra minoriteter. Tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har påverkats negativt under hälsokrisen. I vissa medlemsstater har tillgången till reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive rätten till abort, begränsats kraftigt, vilket lett till ett de facto-förbud som tvingat demonstranter att gå ut på gatorna mitt i en pandemi. Brist på läkemedel, omfördelning av resurser från andra sjukvårdsområden och ett abrupt inställande av vissa behandlingar, däribland provrörsbefruktning och transitionsbehandlingar, kan utgöra en risk för patienter som lider av andra sjukdomar(43). Dödsfall, isolering, de ytterligare påfrestningarna på balansen mellan arbete och privatliv för föräldrar och arbetstagare i frontlinjen, inkomstbortfall och rädsla utlöser eller förvärrar befintlig psykisk ohälsa, vilket leder till en ökad efterfrågan på tjänster för psykisk hälsa och framkallar ett akut behov att öka finansieringen av dessa tjänster.

AG.  Många medlemsstater senarelade val(44), och en medlemsstat en folkomröstning(45), på grund av nedstängningar som infördes i den första fasen av hälsokrisen. Val har hållits igen sedan pandemin gick in i sin andra fas. Frågan om att hålla eller skjuta upp val är en känslig avvägning som Venedigkommissionen har tagit fram reflektioner och riktlinjer om(46). Allmänna, fria, hemliga och direkta val är möjliga bara om öppna och rättvisa valkampanjer, yttrandefrihet, mediefrihet samt mötes- och föreningsfrihet för politiska ändamål garanteras.

AH.  Bestämmelserna i fördragen på området med frihet, säkerhet och rättvisa får inte påverka medlemsstaternas ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten, inom gränserna för unionens värden demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, så som stadgas i artikel 2 i EU-fördraget.

AI.  Enligt fördragen styrs gränserna för unionens befogenheter av principen om tilldelade befogenheter, och utövandet av unionens befogenheter styrs av principerna om subsidiaritet och proportionalitet.

1.  Europaparlamentet påminner om att de grundläggande principerna om rättsstaten, demokratin och respekten för de grundläggande rättigheterna måste ha företräde även i ett undantagstillstånd, och att alla nödåtgärder, undantag och begränsningar är underkastade tre allmänna villkor: nödvändighet, proportionalitet i strikt mening och tidsbegränsning; villkor som regelbundet har tillämpats och tolkats i rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen), Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) samt olika konstitutionella (och andra) domstolar i medlemsstaterna(47).

2.  Europaparlamentet anser att reaktionerna på krisen på det hela taget har visat de nationella demokratiska systemens styrka och motståndskraft. Parlamentet betonar att extraordinära åtgärder bör åtföljas av en intensivare kommunikation mellan regeringar och parlament. Parlamentet efterlyser en intensivare dialog med berörda parter, däribland medborgare, det civila samhället och den politiska oppositionen, i syfte att bygga upp ett brett stöd för extraordinära åtgärder och se till att de genomförs så effektivt som möjligt, samtidigt som man undviker repressiva åtgärder och säkerställer obehindrad tillgång till information för journalister.

3.  När åtgärder som kan begränsa de demokratiska institutionernas funktion, rättsstaten eller de grundläggande rättigheterna antas, utvärderas eller ses över uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att se till att dessa åtgärder följer rekommendationerna från internationella organ såsom FN och Europarådet, inbegripet Venedigkommissionen, och kommissionens rapport om rättsstatssituationen i EU. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att inte missbruka befogenheter i nödlägen för att anta lagstiftning som inte har något att göra med covid-19-krisen i syfte att kringgå den parlamentariska tillsynen.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att

   överväga att upphäva undantagstillstånd eller på annat sätt begränsa deras inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna,
   utvärdera gällande konstitutionella och institutionella regler i sina inhemska rättsordningar i ljuset av Venedigkommissionens rekommendationer, till exempel genom att gå över från ett undantagstillstånd de facto på grundval av allmän lagstiftning till ett konstitutionellt undantagstillstånd de jure, och därmed ge bättre garantier för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i händelse av ett nödläge(48), i en rättsakt uttryckligen fastställa mål, innehåll och omfattning för delegering av befogenheter från den lagstiftande makten till den verkställande makten, om ett de facto-undantagstillstånd bibehålls,
   se till att både utlysandet och en eventuell förlängning av undantagstillståndet, å ena sidan, och aktiveringen och tillämpningen av befogenheter i nödlägen, å andra sidan, blir föremål för verklig parlamentarisk och rättslig kontroll, såväl intern som extern, och se till att parlamenten har rätt att avbryta undantagstillståndet(49),
   se till att alla rättsakter som utfärdas av den verkställande makten – om lagstiftningsbefogenheter överförs till denna – blir föremål för parlamentets efterföljande godkännande och upphör att ha verkan om de inte erhåller ett sådant godkännande inom en viss tidsperiod(50), ta itu med den överdrivna användningen av påskyndad lagstiftning och undantagslagar, en fråga som kommissionen också pekade på i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen (COM(2020)0580),
   undersöka hur man bättre kan garantera parlamentens centrala roll i kris- och nödsituationer, i synnerhet deras roll för att övervaka och kontrollera situationen på nationell nivå,
   beakta Venedigkommissionens åsikt att parlamenten behöver hålla sina plenarsammanträden och att de inte bör tillåta tillfällig ersättning av ledamöter eller minska deras närvaro (även om det görs proportionellt)(51),
   analysera Venedigkommissionens reflektioner om val och titta på möjligheten att använda metoder för omröstning på distans, såsom poströstning, röstning via internet, mobila valurnor och röstning med fullmakt, liksom förtidsröstning, särskilt i händelse av en pandemi.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att verkställa de covid-19-relaterade åtgärderna med vederbörlig hänsyn till proportionaliteten i verkställighetsåtgärderna. Verkställigheten av covid-19-relaterade åtgärder måste respektera EU:s grundläggande rättigheter och rättsstaten, och likabehandling av personer är avgörande i detta avseende.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera de åtgärder som de har genomfört och som har begränsat den fria rörligheten, och att visa största möjliga återhållsamhet och säkerställa fullständig respekt för EU-rätten, särskilt kodexen om Schengengränserna och direktivet om fri rörlighet, när de överväger att införa nya begränsningar av den fria rörligheten. Enligt kodexen om Schengengränserna bör bedömningen av nödvändigheten av inre gränskontroller och en förlängning av dessa, när de införs som en omedelbar åtgärd, övervakas på unionsnivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att på lämpligt sätt granska tillämpningen av Schengenregelverket – och framför allt utvärdera de åtgärder som redan vidtagits av medlemsstaterna och kontrollera att de anmälningar som medlemsstaterna gör kommer in i tid och har rätt kvalitet – samt att noga övervaka utvecklingen, vid behov påminna medlemsstaterna om deras rättsliga skyldigheter och anta yttranden. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att utnyttja sina befogenheter att begära ytterligare information från medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att förbättra sin rapportering till parlamentet om hur den utövar sina befogenheter enligt fördragen. Parlamentet påminner om vikten av ytterligare integration av Schengenområdet, på grundval av kommissionens utvärderingar och rekommendationer.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera rätten till familjeliv, i synnerhet för familjer som bor och arbetar i olika medlemsstater och i andra länder, och att tillåta restriktioner endast där det är strikt nödvändigt och proportionerligt. Medlemsstaterna uppmanas att tillåta återförening av par och familjer som separerats på grund av covid-19-relaterade åtgärder, oavsett deras civilstånd, och att avstå från att införa onödigt höga beviskrav för förhållandet.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inskränka mötesfriheten endast när det är strikt nödvändigt och motiverat mot bakgrund av den lokala epidemiologiska situationen och när det står i proportion till sitt syfte, och att inte utnyttja förbudet mot demonstrationer för att anta kontroversiella åtgärder, även utan samband med covid-19, som är värda en ordentlig offentlig och demokratisk debatt.

9.  Europaparlamentet insisterar på att medlemsstaterna avstår från att anta åtgärder som skulle ha en djupgående inverkan på de grundläggande rättigheterna, såsom kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, särskilt i en situation där folkhälsoproblem gör det omöjligt att hålla en ordentlig demokratisk debatt och protestera på ett säkert sätt, vilket tvingar demonstranter att äventyra sin hälsa och sina liv för att försvara sina rättigheter.

10.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att säkerställa rätten till utbildning under denna pandemi. Med tanke på pandemins återkommande vågor uppmanas medlemsstaterna att tillhandahålla medel och säkra ramar för att garantera att undervisningen fortsätter och att se till att alla studerande har faktisk tillgång till den.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera rätten till personlig integritet och uppgiftsskydd och att se till att alla nya övervaknings- eller spårningsåtgärder som antas i fullständigt samråd med dataskyddsmyndigheterna är strikt nödvändiga och proportionerliga, har en solid rättslig grund, är begränsade i förhållande till sina syften och är av tillfällig natur. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka dessa åtgärder, särskilt i ljuset av sin egen rekommendation (EU) 2020/518 av den 8 april 2020 om en unionsgemensam verktygslåda för användningen av teknik och data för att bekämpa och komma ut ur covid-19-krisen, särskilt när det gäller mobilapplikationer och användning av anonymiserade rörlighetsdata(52).

12.  Europaparlamentet påminner om att det bästa sättet att bekämpa desinformation är att skydda och säkerställa rätten till information och yttrandefrihet och tillhandahålla stöd för att säkerställa mediepluralism och oberoende journalistik. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att säkerställa öppenhet och insyn när de antar åtgärder och att ge sina medborgare omfattande, uppdaterad, exakt och objektiv information och data om folkhälsosituationen och de åtgärder som vidtas för att få kontroll över den och att bekämpa desinformation som syftar till att misskreditera eller snedvrida vetenskaplig kunskap om hälsorisker och som rör statliga åtgärder som är motiverade i kampen mot spridningen av covid-19, på ett balanserat sätt och med stor omsorg om att inte skapa en avkylande effekt på yttrandefriheten och på journalister, hälso- och sjukvårdspersonal eller andra genom att ta till kriminalisering eller oproportionerliga påföljder. Parlamentet betonar att pandemin har ökat stigmatiseringen av migranter och lett till en ökning av fallen av diskriminering som har förvärrats av felaktig information och falska nyheter(53) – inklusive rasistiska och främlingsfientliga incidenter mot personer som tillhör etniska minoriteter – och hatpropaganda mot personer med funktionsnedsättning och flyktingar(54). Parlamentet betonar att desinformation är en föränderlig utmaning som potentiellt kan ha ett negativt inflytande på demokratiska processer och samhällsdebatter med påverkan på alla politikområden, undergräva medborgarnas förtroende för demokratin och motverka samarbete och solidaritet i Europa. Parlamentet påminner om att det redan arbetar på en uppsättning möjliga åtgärder genom sitt särskilda utskott för frågor om utländsk inblandning i EU:s demokratiska processer (INGE), inklusive desinformation.

13.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare betydande satsningar på EU:s förmåga till strategisk kommunikation, i linje med handlingsplanen mot desinformation, för att intensifiera samarbetet och samordningen med medlemsstaterna och fullt ut utnyttja befintliga mekanismer i syfte att underlätta konkret samarbete med medlemsstaterna och internationella partner kring strategisk kommunikation.

14.  Europaparlamentet anser att journalisternas arbete har blivit svårare till följd av åtgärder i samband med covid-19-pandemin, till exempel på grund av begränsningar av det fysiska tillträdet till presskonferenser, uteblivna eller otillräckliga svar på frågor till offentliga myndigheter och slopade eller uppskjutna tidsfrister för förfrågningar med åberopande av informationsfriheten eller tillgång till handlingar. Samtidigt som kvalitetsjournalistik behövs mer än någonsin, särskilt med tanke på dess roll i kampen mot den alltmer dominerande desinformationen, påverkar de ekonomiska konsekvenserna av krisen även den ekonomiska bärkraften för medieföretagen, och i synnerhet för oberoende medier och journalister, vilket ytterligare undergräver mediepluralismen i EU. Parlamentet är bekymrat över bristen på transparens i vissa medlemsstater när det gäller annonsering och fördelning av subventioner till medierna och över den tilltagande koncentrationen av medieägandet i vissa medlemsstater. Parlamentet understryker att väsentliga förändringar inom mediesektorn inte bör införas under ett undantagstillstånd, de facto eller de jure.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera tilltalades rättigheter, inbegripet obehindrad tillgång till försvarare, och att utvärdera möjligheten till onlineförhandlingar som en lösning och ett alternativ till domstolsförhandlingar eller överföring av misstänkta till andra EU-medlemsstater inom ramen för den europeiska arresteringsordern. Medlemsstaterna uppmanas att se till att alla styrande principer för rättsliga förfaranden följs, inbegripet rätten till en rättvis rättegång. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att värna rättigheter och hälsa för alla personer i fängelse, i synnerhet deras rätt till sjukvård, besök, tid utomhus samt utbildnings-, yrkes- och fritidsaktiviteter.

16.  Europaparlamentet konstaterar att de flesta medlemsstater har återupptagit sina asylförfaranden och att vissa har utnyttjat den senaste perioden med färre nya ansökningar för att minska eftersläpningen med ansökningar under behandling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut garantera tillgång till ett asylförfarande och att bevara den individuella rätten till asyl, i enlighet med stadgan om de grundläggande rättigheterna, och att genomföra förfaranden för vidarebosättning och värdigt återvändande med full respekt för internationell rätt. Parlamentet begär vidare att de som ansöker om asyl ska få, eller återfå, tillgång till översättare så snart som möjligt. Medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att tillhandahålla lämpliga anläggningar för fysisk och psykisk hälsa i mottagningscentrumen, med tanke på de dåliga sanitära förhållandena, högriskmiljön och flyktingbefolkningarnas utsatthet under covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en effektiv plan, med fokus på folkhälsan, för att på ett övergripande sätt ta itu med deras situation, även vid de yttre gränserna, genom att garantera rätten till asyl och tillhandahålla lämpliga mottagningsvillkor för flyktingar och asylsökande. Parlamentet påminner om att covid-19-åtgärder aldrig bör leda till frihetsberövande. Parlamentet begär skyndsam familjeåterförening, omedelbar evakuering av lägren på de grekiska öarna och omplacering av asylsökande till andra medlemsstater, med prioritet åt de mest utsatta, ensamkommande minderåriga och familjer med barn. Medlemsstaterna uppmanas att tillåta landstigning och att se till att landstigningen endast sker på säkra platser, i enlighet med relevant internationell rätt och unionsrätt, och så snart som möjligt.

17.  Europaparlamentet anser att diskrimineringen har ökat under pandemin och att vissa grupper har blivit måltavla för hatpropaganda och diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att motverka sådan hatpropaganda och att sätta stopp för och komma till rätta med sådan diskriminering. Parlamentet uppmanar nationella och i synnerhet lokala myndigheter att kraftsamla för att bekämpa antiziganism, bryta negativa stereotyper och engagera människor som själv har romsk bakgrund i arbetet med att identifiera och genomföra åtgärder för att bekämpa pandemin. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att fortsätta sina insatser för att bekämpa homofobi och transfobi, eftersom pandemin har förvärrat den diskriminering och ojämlikhet som hbti+-personer utsätts för.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera en säker och snabb tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt nödvändig hälsovård för alla kvinnor och flickor under covid-19-pandemin, i synnerhet tillgång till preventivmedel, inklusive akutpreventivmedel, och till abortvård. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta med bästa praxis och hitta innovativa sätt att tillhandahålla tjänster för SRHR, inbegripet telemedicin, online-konsultationer och tillgång till tidig medicinsk abort från hemmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att organisera forum för utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och berörda parter i detta avseende och att stödja åtgärder som säkerställer tillgång till SRHR i medlemsstaterna.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid behov involvera oberoende experter på demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i beslutsfattandet. Medlemsstaterna uppmanas att utnyttja sakkunskapen hos och proaktivt samråda med ett brett spektrum av experter och berörda parter, däribland nationella människorättsinstitutioner, ombudsmannainstitutioner och det civila samhället, när de vidtar nya åtgärder.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att slå vakt om rätten till fria och rättvisa val. Parlamentet påminner om Venedigkommissionens rekommendation att reformer av vallagar under denna period bör äga rum endast efter en bred debatt och på grundval av ett omfattande samförstånd, som en garanti mot missbruk och för förtroendet för valprocessen och dess legitimitet. Parlamentet understryker att partier som konkurrerar om väljarnas stöd måste ha samma rättigheter att bedriva valrörelse och att det kan ifrågasättas om val som hålls under ett undantagstillstånd blir rättvisa(55). Medlemsstaterna uppmanas att beakta de institutionella konsekvenserna av varje beslut om att skjuta upp ett val. Enligt Venedigkommissionen bör de specifika bestämmelserna om uppskjutande av val inte antas av den verkställande makten eller med enkel majoritet i parlamentet, utan fastställas i konstitutionen eller i en grundlag, och beslutet att skjuta upp ett val bör helst fattas av parlamentet i rimlig tid före valet, om möjligt innan den officiella valrörelsen inleds(56).

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast beställa en oberoende och omfattande utvärdering av de åtgärder som vidtagits under covid-19-pandemins ”första våg” i syfte att dra lärdomar, utbyta bästa praxis och förbättra samarbetet, se till att de åtgärder som vidtas under efterföljande vågor av pandemin är verkningsfulla, målinriktade, väl motiverade på grundval av den specifika epidemiologiska situationen, strikt nödvändiga och proportionella samt begränsa deras inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna. Det är positivt att en första sådan bedömning av medlemsstaternas covid-19-åtgärder ingår i kommissionens första årsrapport om rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att delta i förhandlingarna om ett interinstitutionellt avtal om en verkningsfull övervakningsmekanism för rättsstatlighet, demokrati och grundläggande rättigheter – så som efterlystes i parlamentets resolution av den 7 oktober 2020 om inrättandet av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter – som skulle bedöma situationen i alla medlemsstater omsorgsfullt och rättvist samt bidra till ett bättre skydd av rättsstaten och unionens värden under extraordinära situationer såsom den pågående pandemin.

22.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU-institutionerna och medlemsstaterna att dra de rätta lärdomarna av covid-19-krisen och att inleda ett mycket närmare samarbete på hälsoområdet, med tanke på de enorma påfrestningar det inneburit för människor att försöka klara sin fysiska och psykiska hälsa under denna pandemi, bland annat genom inrättandet av en europeisk hälsounion, så som föreslogs i resolutionen av den 10 juli 2020 om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19(57).

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sin övervakning av de åtgärder som vidtagits, intensifiera arbetet för samordning mellan medlemsstaterna, proaktivt vägleda myndigheterna i deras hantering av pandemin i enlighet med demokratiska rättsstatsprinciper och grundläggande rättigheter, vidta rättsliga åtgärder och använda andra tillgängliga verktyg när så krävs samt överväga vilka alternativ som står till buds för att slå vakt om respekten för unionens grundläggande värden, liksom att ta ledningen för att se till att restriktiva åtgärder upphävs så snart det är möjligt. Parlamentet uppmanar byrån för grundläggande rättigheter att fortsätta att rapportera om covid-19-åtgärdernas inverkan på de grundläggande rättigheterna.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt FN.

(1) Compilation of Venice Commission opinions and reports on states of emergency, 16 april 2020, CDL-PI(2020)003.
(2) Respect for democracy, human rights and the rule of law during states of emergency – Reflections (CDL-PI(2020)005rev).
(3) Observatory of situations of emergency in Venice Commission member states.
(4) Report on the rule of law (CDL-AD(2011)003rev).
(5) Rule of law checklist (CDL-AD(2016)007).
(6) Venedigkommissionen, Interim report on the measures taken in the EU Member States as a result of the COVID-19 crisis and their impact on democracy, the rule of law and fundamental rights, 8 oktober 2020, (CDL-AD(2020)018).
(7) Europarådets parlamentariska församling, resolution 2337 (2020).
(8) Europarådets parlamentariska församling, resolution 2338 (2020).
(9) International IDEA, Parliamentary Primer No. 1, 11 maj 2020. https://www.idea.int/publications/catalogue/parliaments-and-crisis-challenges-and-innovations
(10) International IDEA, Technical Paper 1/2020, 26 mars 2020. https://www.idea.int/publications/catalogue/elections-and-covid-19
(11) Se t.ex. de akademiska artiklarna om covid-19 och undantagstillstånd på Verfassungsblog, Michael Meyer-Resende, The Rule of Law Stress Test: EU Member States’ Responses to COVID-19, with Table and Map, Joelle Grogan, States of emergency; Fondation Robert Schuman, Le contrôle parlementaire dans la crise sanitaire; Impacts of COVID-19 – The Global Access to Justice Survey:  https://verfassungsblog.de/impacts-of-covid-19-the-global-access-to-justice-survey/; Oxford COVID-19 Government Response Tracker (OxCGRT), som mäter hur stränga restriktiva åtgärder är; ICNL COVID-19 Civic Freedom Tracker; Grogan, Joelle & Weinberg, Nyasha (augusti 2020): Principles to Uphold the Rule of Law and Good Governance in Public Health Emergencies (”Principer för att upprätthålla rättsstaten och god samhällsstyrning i folkhälsokriser”), RECONNECT Policy Brief; det internationella uppropet ”A Call to Defend Democracy”, ett öppet brev.
(12) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(13) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.
(14) Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Bulgarien, Cypern, Estland, Lettland, Litauen och Rumänien: https://www.government.nl/documents/diplomatic-statements/2020/04/01/statement-by-belgium-denmark-finland-france-germany-greece-ireland-italy-luxembourg-the-netherlands-portugal-spain-sweden
(15) Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
(16) Antagna texter, P9_TA(2020)0175.
(17) Antagna texter, P9_TA(2020)0176.
(18) Antagna texter, P9_TA(2020)0205.
(19) Antagna texter, P9_TA(2020)0240.
(20) Antagna texter, P9_TA(2020)0225.
(21) Antagna texter, P9_TA(2020)0251.
(22) Antagna texter, P9_TA(2020)0264.
(23) https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2020/651343/IPOL_BRI(2020)651343_EN.pdf
(24) Briefing nr 27 – mars 2020 Adjustment of Parliamentary Activity to COVID-19 Outbreak and the prospect of remote sessions and voting (”Anpassning av parlamentarisk verksamhet till covid-19-utbrottet och möjligheterna till sammanträden och omröstning på distans”); briefing nr 28 – mars 2020 Preventive and sanitary measures in Parliaments (”Förebyggande och sanitära åtgärder i parlamenten”); briefing nr 29 – juli 2020 Emergency Laws and Legal measures against Covid-19 (”Undantagslagar och rättsliga åtgärder mot covid-19”).
(25) EPRS, States of emergency in response to the coronavirus crisis: Situation in certain Member States (Belgium, France, Germany, Hungary, Italy, Poland, Spain) (”Undantagstillstånd som reaktion på coronakrisen: situationen i vissa medlemsstater (Belgien, Frankrike, Italien, Polen, Spanien, Tyskland, Ungern)”), 4 maj 2020; EPRS, States of emergency in response to the coronavirus crisis: Situation in certain Member States II (Bulgaria, Estonia, Latvia, Malta, Austria, Romania, and Slovenia) (”Undantagstillstånd som reaktion på coronakrisen: situationen i vissa medlemsstater II (Bulgarien, Estland, Lettland, Malta, Österrike, Rumänien och Slovenien)”), 13 maj 2020; EPRS, Tracking mobile devices to fight coronavirus (”Spårning av mobila enheter för att bekämpa coronaviruset”), 2 april 2020; EPRS, Tackling the coronavirus outbreak: Impact on asylum-seekers in the EU (” Bekämpning av coronavirusutbrottet: inverkan på asylsökande i EU”), 22 april 2020; EPRS, The impact of coronavirus on Schengen borders (”Inverkan av coronaviruset på Schengengränserna”), 27 april 2020; EPRS, The impact of coronavirus on media freedom (”Inverkan av coronaviruset på mediefriheten”), 8 maj 2020; EPRS, Coronavirus and elections in selected Member States, (”Coronaviruset och val i utvalda medlemsstater”), 17 juni 2020; EPRS, States of emergency in response to the coronavirus crisis: Situation in certain Member States IV (”Undantagstillstånd som reaktion på coronakrisen: situationen i vissa medlemsstater IV”), 7 juli 2020; EPRS, Coronavirus and prisons in the EU: Member-State measures to reduce spread of the virus (”Coronaviruset och fängelser i EU: medlemsstatsåtgärder för att minska spridningen av viruset”), 22 juni 2020; EPRS, States of emergency in response to the coronavirus crisis: Situation in certain Member States IV (”Undantagstillstånd som reaktion på coronakrisen: situationen i vissa medlemsstater IV”), 7 juli 2020.
(26) FRA, Coronavirus pandemic in the EU – Fundamental Rights Implications – Bulletin 1 och undersökning per land, 7 april 2020; FRA, Coronavirus pandemic in the EU – Fundamental Rights Implications – Bulletin 2: With a focus on contact-tracing apps (med fokus på kontaktspårningsappar), och undersökning per land, 28 maj 2020; FRA, Coronavirus pandemic in the EU – Fundamental rights Implications – Bulletin 3: With a focus on older people (med fokus på äldre personer), och undersökning per land, 30 juni 2020; FRA, Coronavirus pandemic in the EU – Fundamental Rights Implications – Bulletin 4, focusing on racism, asylum and migration, disinformation, privacy and data protection (med fokus på rasism, asyl och migration, desinformation, personlig integritet och uppgiftsskydd), 30 juli 2020; FRA, Coronavirus pandemic in the EU – Impact on Roma and Travellers (inverkan på romer och resande) – Bulletin 5, 29 september 2020.
(27) LIBE/9/02808, rapport av den 10 juli 2020.
(28) Compilation of Venice Commission opinions and reports on states of emergency, CDL-PI(2020)003.
(29) Konstitutionellt undantagstillstånd de jure, våren 2020: Bulgarien, Finland, Estland, Lettland, Luxemburg, Portugal, Rumänien, Spanien, Tjeckien och Ungern.
(30) Lettland, Frankrike, Italien, Slovakien och Tyskland.
(31) Undantagstillstånd de facto på grundval av allmän lagstiftning: 13 medlemsstater har inte utlyst något de jure-undantagstillstånd under covid-19-krisen, nämligen följande: Belgien, Cypern, Danmark, Grekland, Irland, Kroatien, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Slovenien, Sverige och Österrike, plus Storbritannien.
(32) Venedigkommissionen, Interim report on the measures taken in the EU Member States as a result of the COVID-19 crisis and their impact on democracy, the rule of law and fundamental rights, 8 oktober 2020, (CDL-AD(2020)018), punkt 57.
(33) https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/statement_20_567
(34) Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike; Venedigkommissionens yttrande, Interim report on the measures taken in the EU Member States as a result of the COVID-19 crisis and their impact on democracy, the rule of law and fundamental rights, yttrande nr 995/2020 (CDL-AD(2020)018), punkt 46.
(35) Kroatien, Ungern; Venedigkommissionen, interimsrapport, punkt 47.
(36) Venedigkommissionen, interimsrapport, punkt 48.
(37) Venedigkommissionen, interimsrapport, punkt 49.
(38) LIBE/9/02808, rapport av den 10 juli 2020.
(39) Antagna texter, P9_TA(2020)0175.
(40) https://www.ecpmf.eu/coalition-to-make-whistleblowing-safe-during-covid-19/
(41) LIBE/9/02808, rapport av den 10 juli 2020.
(42) https://www.ohchr.org/en/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=26083&LangID=E
(43) https://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-2020-coronavirus-pandemic-eu-bulletin_en.pdf, Bulletin No 1, s. 26.
(44) Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Österrike, Tjeckien, Polen och Lettland (extraval i Rigas stadsfullmäktige).
(45) Italien.
(46) Compilation of Venice Commission opinions and reports on states of emergency, CDL-PI(2020)003.
(47) Venedigkommissionen, interimsrapport av den 8 oktober 2020 (CDL-AD(2020)018), punkterna 19 och 21.
(48) Venedigkommissionen, interimsrapport av den 8 oktober 2020 (CDL-AD(2020)018), punkterna 29–31.
(49) Venedigkommissionen, interimsrapport av den 8 oktober 2020 (CDL-AD(2020)018), punkterna 59–62.
(50) Venedigkommissionen, interimsrapport av den 8 oktober 2020 (CDL-AD(2020)018), punkt 63.
(51) Venedigkommissionen, interimsrapport av den 8 oktober 2020 (CDL-AD(2020)018), punkt 75.
(52) EUT L 114, 14.4.2020, s. 7.
(53) Internationella organisationen för migration, COVID-19 Analytical Snapshot #19: Misinformation on migration & migrants, 20 april 2020.
(54) FRA, Coronavirus pandemic in the EU – Fundamental Rights Implications – Bulletin nr 1, 8 april 2020.
(55) Venedigkommissionen, Report on respect for democracy, human rights and the rule of law during states of emergency: Reflections, 19 juni 2020, (CDL-AD(2020)014), punkt 96.
(56) Venedigkommissionen, interimsrapport av den 8 oktober 2020 (CDL-AD(2020)018), punkterna 101, 114, 119, 122 och 123.
(57) Antagna texter, P9_TA(2020)0205.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy