Index 
Antagna texter
Onsdagen den 16 december 2020 - Bryssel
Övergångsbestämmelser för stöd från Ejflu och från EGFJ under 2021 och 2022 ***I
 Ytterligare medel i samband med covid-19-pandemin: React-EU ***I
 Förordningen om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna ***II
 Rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021-2027 ***
 Interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel
 En ny strategi för europeiska små och medelstora företag

Övergångsbestämmelser för stöd från Ejflu och från EGFJ under 2021 och 2022 ***I
PDF 132kWORD 61k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under år 2021, om ändring av förordningarna (EU) nr 228/2013, (EU) nr 229/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och resursfördelning under år 2021 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller deras resurser och tillämpning under år 2021 (COM(2019)0581 – C9-0162/2019 – 2019/0254(COD))
P9_TA(2020)0354A9-0101/2020

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2019)0581),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0162/2019),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande av den 26 februari 2020(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 7 maj 2020(2),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och informationen från rådet om godkännande av parlamentets ståndpunkt, i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av skrivelsen från budgetutskottet,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A9-0101/2020).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner sitt uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets och rådets gemensamma uttalanden som bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalanden, som bifogas denna resolution.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 december 2020 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/… om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller resurser och tillämpning under åren 2021 och 2022 och förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och fördelningen av sådant stöd under åren 2021 och 2022

P9_TC1-COD(2019)0254


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2020/2220.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Europaparlamentets uttalande om övergångsarrangemang för den gemensamma jordbrukspolitiken och den fleråriga budgetramen

Krisreservfond

Sedan dess inrättande 2014 har reserven för kriser i jordbrukssektorn aldrig aktiverats, på grund av den mekanism för finansiell disciplin som föreskrivs i artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013, enligt vilken medel till denna reserv ska dras i början av varje år från det totala direktstödsbeloppet. Outnyttjade medel återförs till direktstöden vid årets utgång. Som en följd av detta, för att undvika att man håller inne medel från jordbrukare, har reserven aldrig använts.

Trots att reserven inrättades för att hjälpa jordbrukare i samband med pris- eller marknadsinstabilitet vittnar det, att reserven aldrig har aktiverats, om att dess finansiella struktur och verksamhet är begränsad. Den ekonomiska situationen samt de ogynnsamma klimatmässiga och sanitära förhållandena som allt oftare förorsakar betydande störningar på marknaden visar att det finns ett akut behov av en fullt fungerande krisreservfond, som kan aktiveras och göras tillgänglig på ett flexibelt och effektivt sätt.

Europaparlamentet betonar att en fullständigt finansierad krisreservfond, som först fastställs till 400 miljoner euro utöver budgeterna för EGFJ och Ejflu, och som är kumulativ så, att outnyttjade medel förs över till nästa år under hela programperioden, skulle fungera effektivare och ha större genomslagskraft när det gäller att tillhandahålla krisstöd i rätt tid och finansiera riktade åtgärder för de berörda sektorerna.

Posei och de Egeiska öarna

På grund av sitt geografiska läge, särskilt sin avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng och klimatförhållanden, ställs de yttersta randområdena enligt artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inför särskilda socioekonomiska problem i samband med försörjningen av livsmedel och jordbruksprodukter som är nödvändiga för konsumtion eller jordbruksproduktion. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 fastställdes särskilda åtgärder på jordbruksområdet för att lindra svårigheter till följd av denna exceptionella situation. Dessutom behandlar systemet med särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013, samma frågor, men på en annan geografisk plats.

Vikten av särskilda åtgärder och möjligheter i dessa områden och öar motiverar nivån på det särskilda stöd, som är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av dessa åtgärder. Med beaktande av de offentliga åtaganden som kommissionen tidigare gjort för dessa områden och öar efterlyser Europaparlamentet därför en ostörd fortsättning på de mycket framgångsrika program som genomförs inom ramen för förordningarna (EU) nr 228/2013 och (EU) nr 229/2013 och att åtminstone den nuvarande stödnivån för dessa områden och öar bibehålls. På så sätt kan unionen visa sin solidaritet och sitt engagemang gentemot områden och öar med särskilda nackdelar.

Europaparlamentets uttalande om branschorganisationer i de yttre randområdena

Med tanke på deras mycket ringa storlek och ökaraktär är de lokala marknaderna i de yttersta randområdena särskilt sårbara för prisfluktuationer kopplade till importflöden från resten av unionen eller från tredjeländer. I artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) erkänns de yttersta randområdenas särskilda behov och fastställs grunden för en rättslig ram som kan hjälpa dem att hantera sin särskilda situation. Detta behandlas ytterligare i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013. Eftersom användningen av branschorganisationer har visat att det är möjligt att ta itu med de särskilda behoven inom jordbruksproduktionssektorerna i de yttersta randområdena, bör man tillåta flexibilitet i genomförandet av de relevanta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 i dessa områden, för att fullt ut utnyttja de resurser som tilldelas dessa områden genom denna övergångsförordning.

Därför bör de branschorganisationer som erkänns enligt artikel 157 i förordning (EU) nr 1308/2013, och som anses vara representativa, ha möjlighet att vidta nödvändiga gemensamma åtgärder för att säkerställa att den lokala produktionen på de lokala marknaderna i fråga förblir konkurrenskraftig och hållbar.

I detta syfte och utan hinder av artiklarna 28, 29 och 110 i EUF-fördraget och artikel 165 i förordning (EU) nr 1308/2013, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 164 i den förordningen och på grundval av artikel 349 i EUF-fördraget, såsom den tolkats av Europeiska unionens domstol i de förenade målen C-132/14 – C-136/14, betonar Europaparlamentet vikten av att undersöka alla lämpliga instrument för att göra det möjligt för de berörda medlemsstaterna att, inom ramen för utvidgade branschavtal och efter samråd med berörda intressenter, ålägga enskilda aktörer eller grupper av ekonomiska aktörer, som inte är medlemmar i den berörda branschorganisationen men som är verksamma på den lokala marknaden i fråga, oavsett var de kommer ifrån, att betala den berörda branschorganisationen alla eller en del av de finansiella bidrag som dess medlemmar har betalat, även i fall då dessa avgifter finansierar åtgärder som upprätthåller den lokala produktionen eller då dessa avgifter tas ut i ett annat skede av saluföringsprocessen.

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna

Europaparlamentet och rådet påminner om

—  vikten av särskilda åtgärder för de yttersta randområdena, i enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013, för att ta hänsyn till dessa områdens särdrag,

—  vikten av särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013, och

—  att ovanstående frågor motiverar särskilt stöd till dessa områden och öar för att genomföra lämpliga åtgärder.

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om EU:s finansieringsarrangemang för Posei och de mindre Egeiska öarna

Europaparlamentet och rådet understryker att EU:s finansieringsarrangemang för Posei och de mindre Egeiska öarna enligt denna övergångsförordning för 2021 och 2022 är en engångshändelse som speglar de särskilda omständigheterna och inte är prejudicerande för framtida finansiering inom den gemensamma jordbrukspolitiken vare sig för de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna eller för direktstöd.

Kommissionens uttalande om den nya artikeln 167a

Kommissionen noterar den politiska överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om parlamentets ändring 106, genom vilken den nya artikeln 167a införs i förordningen om en samlad marknadsordning avseende olivoljesektorn. Kommissionen noterar att denna ändring som parlamentet och rådet kommit överens om inte är i linje med principen om kontinuitet för de nuvarande regler som styr övergångsförordningen samt att ändringen är väsentlig och har införts av medlagstiftarna utan en konsekvensbedömning, vilket krävs enligt punkt 15 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Kommissionen påminner om sitt åtagande att upprätthålla en effektiv konkurrens inom jordbrukssektorn och att ge full verkan åt målen för den gemensamma jordbrukspolitiken i artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Kommissionens uttalande om stöd till områden med naturliga begränsningar

Kommissionen noterar överenskommelsen mellan medlagstiftarna om att medlen från Europeiska återhämtningsinstrumentet, när de införlivas i Ejflu, får användas till att finansiera stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar.

Kommissionen har redan uttalat sina farhågor om stödets begränsade tillskott till miljö- och klimatmålen, med tanke på att jordbrukarna inte måste tillämpa några särskilda metoder för att få stödet. Av denna anledning bör införandet av stödet i den del av återhämtningsinstrumentets medel som är avsatt för att bidra till miljö- och klimatmålen inte ses som ett prejudikat under förhandlingarna om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken.

(1) EUT C 109, 1.4.2020, s. 1.
(2) EUT C 232, 14.7.2020, s. 29.


Ytterligare medel i samband med covid-19-pandemin: React-EU ***I
PDF 119kWORD 46k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU) (COM(2020)0451 – C9-0149/2020 – 2020/0101(COD))
P9_TA(2020)0355A9-0150/2020

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2020)0451),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 177 och 322.1a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0149/2020),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande av den 13 juli 2020(1),

–  efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 14 oktober 2020(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen, och informationen från rådet om godkännande av Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och budgetutskottet,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A9-0150/2020).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 december 2020 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/… om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller ytterligare medel och genomförandebestämmelser för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och dess sociala konsekvenser och för förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU)

P9_TC1-COD(2020)0101


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2020/2221)

(1) EUT C 272, 17.8.2020, s. 1.
(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Förordningen om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna ***II
PDF 118kWORD 42k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget (09980/1/2020 – C9-0407/2020 – 2018/0136(COD))
P9_TA(2020)0356A9-0262/2020
RÄTTELSER

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (09980/1/2020 – C9‑0407/2020),

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande av den 17 augusti 2018(1),

–  med beaktande av kommissionens yttrande (COM(2020)0843),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0324),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från budgetutskottet och budgetkontrollutskottet (A9-0262/2020).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Gemensamt uttalande från parlamentet, rådet och kommissionen

Utan att det påverkar kommissionens initiativrätt är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att överväga att inbegripa denna förordnings innehåll i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 (budgetförordningen) i samband med dess nästa revidering.

Uttalande från kommissionen

Kommissionen samtycker till att överväga att vid behov låta rapporten till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning åtföljas av lämpliga förslag.

(1) EUT C 291, 17.8.2018, s. 1.
(2) Antagna texter 4.4.2019, P8_TA(2019)0349.


Rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021-2027 ***
PDF 222kWORD 66k
Resolution
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (09970/2020 – C9-0409/2020 – 2018/0166(APP))
P9_TA(2020)0357A9-0260/2020

(Särskilt lagstiftningsförfarande – godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets förordning (09970/2020),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (C9-0409/2020),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 november 2018 om förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021−2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juli 2020 om slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020(3),

–  med beaktande av artiklarna 92, 105.1 och 105.4 i arbetsordningen,

–  med beaktande av skrivelserna från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för konstitutionella frågor,

–  med beaktande av rekommendationen från budgetutskottet (A9-0260/2020).

1.  Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 enligt bilagan till denna resolution.

2.  Europaparlamentet godkänner de gemensamma förklaringarna från Europaparlamentet, rådet och kommissionen som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet godkänner sin förklaring som bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet tar del av kommissionens förklaring som bifogas denna resolution.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande och kommissionens ordförande underteckna Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

BILAGA 1: UTKASTET TILL RÅDETS FÖRORDNING OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN 2021–2027

RÅDETS FÖRORDNING (EU, Euratom) 2020/…

av den

om den fleråriga budgetramen 2021–2027

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 312,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande(4),

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)  Med hänsyn till behovet av tillräcklig förutsebarhet för att det ska gå att förbereda och genomföra investeringar på medellång sikt bör den fleråriga budgetramen (budgetramen) löpa över sju år med början den 1 januari 2021.

(2)  De ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen gör att unionen måste tillhandahålla en långsiktig budgetram som banar väg för en rättvis och inkluderande övergång till en grön och digital framtid, stödjer unionens strategiska autonomi på längre sikt och gör den resilient mot chocker i framtiden.

(3)  De årliga taken för åtagandebemyndiganden per utgiftskategori och de årliga taken för betalningsbemyndiganden som fastställs i denna förordning ska respektera de tillämpliga taken för åtaganden och egna medel, vilka fastställs i enlighet med det gällande rådsbeslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel, som har antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) (beslutet om egna medel).

(4)  I fall då det är nödvändigt att mobilisera de garantier som avsätts i unionens allmänna budget för sådant ekonomiskt stöd till medlemsstaterna som godkänts i enlighet med artikel 220.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046(5) (budgetförordningen) bör det nödvändiga beloppet mobiliseras utöver taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i budgetramen, utan att taket för egna medel överskrids.

(5)  Budgetramen bör inte ta hänsyn till budgetposter som finansieras genom inkomster som avsatts för särskilda ändamål i den mening som avses i budgetförordningen.

(6)  Budgetramen bör fastställas i 2018 års priser. Även reglerna för årliga tekniska justeringar av budgetramen för omräkning av tak och tillgängliga marginaler bör fastställas.

(7)  Regler för andra situationer som kan kräva justering av budgetramen bör fastställas. Sådana justeringar kan ha samband med ett försenat antagande av nya regler eller program inom ramen för delad förvaltning, eller med åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning eller till åtgärder antagna enligt Europaparlamentets och rådets förordning om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget. Det bör även fastställas regler för en mekanism för programspecifik justering.

(8)  Särskild och största möjliga flexibilitet bör tillämpas för att unionen ska kunna fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget.

(9)  För att unionen ska kunna vidta åtgärder till följd av angivna oförutsedda omständigheter eller konsekvenser och för att budgetförfarandet på så sätt ska fungera väl behövs följande särskilda tematiska instrument: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för solidaritet och katastrofbistånd och brexitjusteringsreserven. Reserven för solidaritet och katastrofbistånd är inte avsedd att användas för att hantera sådana följder av marknadsrelaterade kriser som drabbar produktionen eller distributionen inom jordbruket.

(10)  Följande icke-tematiska särskilda instrument är nödvändiga för att ytterligare öka flexibiliteten: det samlade marginalinstrumentet och flexibilitetsmekanismen. Det samlade marginalinstrumentet bör göra det möjligt att omfördela sådana marginaler som är tillgängliga under taken för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden mellan budgetår och, vad gäller åtagandebemyndiganden, mellan rubriker i budgetramen, utan att totalbeloppen för taken för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i budgetramen överskrids sett till budgetramens hela löptid. Flexibilitetsmekanismen bör göra det möjligt att finansiera specifika oförutsedda utgifter för ett givet budgetår.

(11)  Särskilda bestämmelser bör införas för att göra det möjligt att utöver taken i budgetramen föra upp åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden i budgeten i fall då det är nödvändigt att utnyttja särskilda instrument.

(12)  Det är nödvändigt att föreskriva att budgetramen ska revideras vid fördragsändringar som påverkar budgeten, vid Cyperns återförening eller vid unionens utvidgning samt mot bakgrund av budgetgenomförandet.

(13)  Denna förordning kan även komma att behöva revideras med anledning av oförutsedda omständigheter som inte kan hanteras inom de gränser som fastställs i budgetramen. Det är därför nödvändigt att föreskriva att budgetramen i sådana fall ska revideras.

(14)  Särskilda regler behövs även för storskaliga projekt vars livslängd sträcker sig betydligt längre än budgetramens löptid. Det är nödvändigt att fastställa maxbelopp för bidrag till sådana projekt från unionens allmänna budget för att därigenom säkerställa att de inte påverkar andra projekt som finansieras genom den budgeten.

(15)  Det är nödvändigt att fastställa allmänna regler om interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet samtidigt som Europaparlamentets, rådets och kommissionens (institutionerna) budgetbefogenheter såsom dessa fastställs i fördragen och insynskrav respekteras.

(16)  Kommissionen bör före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram för att göra det möjligt för institutionerna att anta den i tillräckligt god tid innan den efterföljande fleråriga budgetramen börjar gälla. De tak för det sista året i den budgetram som fastställs i denna förordning ska i enlighet med artikel 312.4 i EUF-fördraget fortsätta att tillämpas om en ny flerårig budgetram inte antas innan den budgetram som fastställs i denna förordning har löpt ut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Flerårig budgetram

I denna förordning fastställs den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027 (budgetramen).

Artikel 2

Efterlevnad av budgetramens tak

1.  Europaparlamentet, rådet och kommissionen (institutionerna) ska under varje budgetförfarande och när budgeten genomförs för det berörda året efterleva de årliga utgiftstak som anges i bilaga I (taken i budgetramen).

Det särskilda utgiftstaket under rubrik 3 i bilaga I fastställs utan att det påverkar flexibiliteten mellan den gemensamma jordbrukspolitikens två pelare. Det justerade tak som ska tillämpas för den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare efter överföringarna mellan Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och direktstödet ska fastställas i den relevanta rättsakten, och budgetramen ska justeras i enlighet med detta inom ramen för den tekniska justering som föreskrivs i artikel 4 i denna förordning.

2.  Om det är nödvändigt att utnyttja resurserna från de särskilda instrument som föreskrivs i artiklarna 8, 9, 10 och 12 ska åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden föras upp i budgeten utöver relevanta tak i budgetramen.

Om det är nödvändigt att utnyttja resurserna i det samlade marginalinstrumentet i enlighet med artikel 11, ska åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden föras upp i budgeten utöver relevanta tak i budgetramen för ett givet år.

3.  Om det är nödvändigt att mobilisera en garanti för ekonomiskt stöd till medlemsstater som godkänts i enlighet med artikel 220.1 i budgetförordningen ska det nödvändiga beloppet mobiliseras utöver taken i budgetramen.

Artikel 3

Efterlevnad av taket för egna medel

1.  För vart och ett av de år som omfattas av budgetramen får de totala betalningsbemyndiganden som krävs, efter årlig justering och med beaktande av andra eventuella justeringar och revideringar och tillämpningen av artikel 2.2 och 2.3, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider det tak för egna medel som fastställs i det gällande rådsbeslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel, som har antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i EUF-fördraget (beslutet om egna medel).

2.  Taken i budgetramen ska i nödvändiga fall sänkas för att säkerställa att det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel efterlevs.

Kapitel 2

Justeringar av budgetramen

Artikel 4

Tekniska justeringar

1.  Varje år ska kommissionen inför budgetförfarandet för år n+1 göra följande tekniska justeringar av budgetramen:

a)  En förnyad värdering, i priserna för år n+1, av taken och av de samlade åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena.

b)  En beräkning av tillgänglig marginal under det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel.

c)  En beräkning av det belopp för åtagandebemyndiganden som är tillgängligt inom ramen för det samlade marginalinstrumentet enligt artikel 11.1 första stycket a och av det totala maximibeloppet enligt artikel 11.2 första stycket a.

d)  En beräkning av justeringen av taket för betalningsbemyndiganden inom ramen för det samlade marginalinstrumentet enligt artikel 11.1 första stycket b och av maximibeloppet enligt artikel 11.2 första stycket b.

e)  En beräkning av de ytterligare anslag för specifika program som avses i artikel 5.1 och resultatet av den årliga justering som avses i artikel 5.2.

2.  Kommissionen ska utföra de tekniska justeringar som avses i punkt 1 på grundval av en fast årlig deflator på 2 %.

3.  Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringar som avses i punkt 1 och de underliggande ekonomiska prognoserna.

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6 och 7 får inga andra tekniska justeringar göras för det berörda året, varken under det året eller i form av korrigeringar i efterhand under efterföljande år.

Artikel 5

Programspecifik justering

1.  Ett belopp som motsvarar inkomsterna från böter ålagda inom ramen för rådets förordningar (EG) nr 1/2003(6) och (EG) nr 139/2004(7) av unionens institutioner, och som förs upp i budgeten för år n-1 i enlighet med artikel 107 i budgetförordningen, efter avdrag med det belopp för år n-1 som avses i artikel 141.1 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen(8), ska vara tillgängligt för ytterligare anslag av

a)  åtagandebemyndiganden för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027, till de program som förtecknas i bilaga II, i enlighet med de procentsatser som anges för dessa program i kolumnen ˮFördelningsnyckelˮ i tabellen i bilaga II, och

b)  betalningsbemyndiganden för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027.

Det totala beloppet för ytterligare anslag för perioden 2022–2027 för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden ska vara 11 000 miljoner EUR (i 2018 års priser). För vart och ett av åren 2022–2026 ska det årliga beloppet för ytterligare anslag för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden vara åtminstone 1 500 miljoner EUR (i 2018 års priser) och får inte överstiga 2 000 miljoner EUR (i 2018 års priser).

Det totala beloppet för ytterligare anslag för åtagandebemyndiganden för programmen under perioden 2022–2027 anges i kolumnen ˮTotala ytterligare anslag för åtagandebemyndiganden enligt artikel 5ˮ i tabellen i bilaga II.

2.  Taken för åtagandebemyndiganden i de relevanta rubrikerna för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027, ska justeras upp med de belopp som motsvarar de ytterligare anslag som fastställs i punkt 1, i enlighet med de procentsatser som anges för dessa rubriker i kolumnen ˮFördelningsnyckelˮ i tabellen i bilaga II. Taket för betalningsbemyndiganden för år n+1, från och med år 2022 till och med år 2027, ska justeras upp automatiskt med de belopp som motsvarar de ytterligare anslag som fastställs i punkt 1.

Artikel 6

Justeringar till följd av åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning eller till en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget

1.  Vid upphävande av ett innehållande av budgetåtaganden som rör unionens medel i enlighet med relevanta grundläggande rättsakter i samband med åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning eller till åtgärder antagna enligt Europaparlamentets och rådets förordning om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget ska de belopp som motsvarar de innehållna åtagandena överföras till de efterföljande åren och de berörda taken i budgetramen ska justeras i enlighet med detta.

2.  Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultatet av eventuella justeringar enligt punkt 1.

3.  Innehållna åtaganden för år n får inte föras upp i unionens allmänna budget efter år n+2.

Artikel 7

Justering till följd av nya regler eller program inom ramen för delad förvaltning

1.  Om nya regler eller program inom ramen för delad förvaltning som rör strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering inom ramen för Fonden för integrerad gränsförvaltning antas efter den 1 januari 2021 ska beloppen motsvarande de tilldelningar som inte använts 2021 fördelas jämnt över vart och ett av åren under perioden 2022–2025 och de berörda taken i budgetramen ska justeras i enlighet med detta.

2.  Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultatet av eventuella justeringar enligt punkt 1.

Kapitel 3

Särskilda instrument

Avsnitt 1

Tematiska särskilda instrument

Artikel 8

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1.  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, vars mål och tillämpningsområde anges i Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, får inte överstiga ett årligt maximibelopp på 186 miljoner EUR (i 2018 års priser).

2.  Anslagen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning.

Artikel 9

Reserven för solidaritet och katastrofbistånd

1.  Reserven för solidaritet och katastrofbistånd får användas till att finansiera

a)  stöd för att vidta åtgärder i nödsituationer till följd av större katastrofer som omfattas av Europeiska unionens solidaritetsfond, vars mål och tillämpningsområde anges i rådets förordning (EG) nr 2012/2002(9), och

b)  snabba insatser i särskilda krissituationer i unionen eller i tredjeländer till följd av händelser som inte kunde förutses när budgeten upprättades, i synnerhet för insatser i nödsituationer och stödinsatser efter naturkatastrofer som inte omfattas av led a, katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser i samband med omfattande folkhälsohot, veterinära hot eller fytosanitära hot, samt i särskilt pressade situationer vid unionens yttre gränser till följd av migrationsströmmar, om omständigheterna så kräver.

2.  Reserven för solidaritet och katastrofbistånd får inte överstiga ett årligt maximibelopp på 1 200 miljoner EUR (i 2018 års priser). Den eventuella del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till och med år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från det föregående året ska utnyttjas först. Den eventuella del av det årliga beloppet från år n som inte används under år n+1 ska förfalla.

3.  Anslagen för reserven för solidaritet och katastrofbistånd ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning.

4.  Minst en fjärdedel av det årliga belopp som avses i punkt 2 ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till det årets slut.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket får följande högsta procentsatser av det totala belopp som är tillgängligt till och med den 1 september varje år mobiliseras:

—  50 % för stöd enligt punkt 1 a; det belopp som är resultatet av den beräkningen ska minskas med det belopp som eventuellt mobiliserats under det föregående året med tillämpning av punkt 5.

—  35 % för stöd till tredjeländer enligt punkt 1 b.

—  15 % för stöd inom unionen enligt punkt 1 b.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket får, från och med den 1 september varje år, den återstående delen av det tillgängliga beloppet användas för sådant stöd som avses i andra stycket i syfte att täcka behov som uppstår fram till slutet av det året.

5.  I undantagsfall, och om återstående budgetmedel som är tillgängliga i reserven för solidaritet och katastrofbistånd inte är tillräckliga för att täcka de belopp som anses nödvändiga för stöd enligt punkt 1 a det år då en sådan katastrof som avses i den punkten inträffar, får kommissionen föreslå att mellanskillnaden finansieras genom de årliga belopp som är tillgängliga för reserven för solidaritet och katastrofbistånd det efterföljande året, upp till ett belopp på högst 400 miljoner EUR (i 2018 års priser).

Artikel 10

Brexitjusteringsreserv

1.  En brexitjusteringsreserv ska tillhandahålla stöd för att motverka oförutsedda och negativa konsekvenser i de medlemsstater och sektorer som drabbas hårdast av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, med förbehåll för och i enlighet med de villkor som anges i det relevanta instrumentet.

2.  Brexitjusteringsreserven får inte överstiga 5 000 miljoner EUR (i 2018 års priser).

3.  Anslagen för brexitjusteringsreserven ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning.

Avsnitt 2

Icke-tematiska särskilda instrument

Artikel 11

Det samlade marginalinstrumentet

1.  Det samlade marginalinstrumentet ska omfatta

a)  från och med 2022, belopp som motsvarar de marginaler som lämnats tillgängliga under taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden för år n-1 som ska göras tillgängliga utöver taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden för åren 2022–2027,

b)  från och med 2022, belopp som motsvarar skillnaden mellan verkställda betalningar och betalningstaket i budgetramen för år n-1 för att justera upp betalningstaket för åren 2022–2027, och

c)  ytterligare belopp som får göras tillgängliga utöver taken i budgetramen under ett givet år för åtagande- eller betalningsbemyndiganden, eller båda delarna, allt efter omständigheterna, förutsatt att de helt och hållet räknas av mot marginalerna under en eller flera rubriker i budgetramen för det innevarande eller de kommande budgetåren när det gäller åtagandebemyndiganden, och helt och hållet räknas av mot marginalerna inom betalningstaket för de kommande budgetåren när det gäller betalningsbemyndiganden.

Belopp får endast mobiliseras enligt första stycket c om de belopp som är tillgängliga enligt leden a och b i det stycket, beroende på vad som är tillämpligt, är otillräckliga, och under alla omständigheter som en sista utväg som en åtgärd till följd av oförutsedda omständigheter.

En tillämpning av första stycket c får inte leda till att de totala belopp som utgör taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden överskrids för det innevarande budgetåret och de kommande budgetåren. Eventuella belopp som räknas av i enlighet med det ledet får därför inte mobiliseras vidare i samband med budgetramen.

2.  Utnyttjande av det samlade marginalinstrumentet enligt punkt 1 första stycket a och c får under ett givet år inte överstiga totalt

a)  0,04 % av unionens bruttonationalinkomst i åtagandebemyndiganden, beräknat inom ramen för den årliga tekniska justering av budgetramen som avses i artikel 4,

b)  0,03 % av unionens bruttonationalinkomst i betalningsbemyndiganden, beräknat inom ramen för den årliga tekniska justering av budgetramen som avses i artikel 4.

Utnyttjande av det samlade marginalinstrumentet under ett givet år får inte medföra att de tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel överskrids.

3.  De årliga justeringar som avses i punkt 1 första stycket b får inte överstiga följande maximibelopp (i 2018 års priser) för åren 2025–2027 i förhållande till det ursprungliga betalningstaket för de relevanta åren:

—  2025: 8 000 miljoner EUR.

—  2026: 13 000 miljoner EUR.

—  2027: 15 000 miljoner EUR.

De belopp som avses i artikel 5.2 andra stycket ska läggas till de maximibelopp som anges i första stycket i den här punkten,

Alla uppjusteringar ska motsvaras av en lika stor sänkning av betalningstaket för år n‑1.

4.  De belopp som avses i punkt 1 första stycket a och c i denna artikel får mobiliseras av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF‑fördraget för att göra det möjligt att finansiera utgifter som inte kan finansieras inom de relevanta taken i budgetramen som är tillgängliga ett givet år.

Från och med 2022 ska kommissionen tillämpa den uppjustering som avses i punkt 1 första stycket b i denna artikel inom ramen för den tekniska justering som avses i artikel 4.

Artikel 12

Flexibilitetsmekanismen

1.  Flexibilitetsmekanismen får användas för att, för ett givet budgetår, genom åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden finansiera specifika oförutsedda utgifter som inte kan finansieras inom de tak som är tillgängliga för en eller flera andra rubriker. Taket för det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ska vara 915 miljoner EUR (i 2018 års priser).

2.  Den oanvända delen av det årliga belopp som avsatts för flexibilitetsmekanismen får användas fram till och med år n+2. Den eventuella del av det årliga beloppet som härrör från tidigare år ska användas först, i den ordning beloppen införts. Den eventuella del av det årliga beloppet från år n som inte använts senast år n+2 ska förfalla.

Kapitel 4

Revidering av budgetramen

Artikel 13

Revidering av budgetramen

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.2 och artiklarna 14–17 får budgetramen, vid oförutsedda omständigheter, revideras förutsatt att det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel efterlevs.

2.  I regel ska varje förslag om revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 läggas fram och antas innan budgetförfarandet inleds för det år eller det första av de år som revideringen avser.

3.  I varje förslag om revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska det undersökas vilket utrymme som finns för att omfördela utgifterna mellan de program som omfattas av den rubrik som berörs av revideringen, med särskild hänvisning till eventuellt förväntat underutnyttjande av anslag.

4.  Varje revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska ta hänsyn till utrymmet för att kompensera en höjning av taket för en rubrik genom sänkning av taket för en annan rubrik.

5.  Varje revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska bibehålla ett lämpligt förhållande mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

Artikel 14

Revidering i samband med genomförandet

När kommissionen underrättar Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringarna av budgetramen ska den, vid behov, överlämna eventuella förslag till revidering av de totala betalningsbemyndigandena som den, mot bakgrund av genomförandet, anser vara nödvändiga för att säkerställa en sund förvaltning av de årliga betalningstaken och särskilt deras ordnade utveckling i förhållande till åtagandebemyndigandena.

Artikel 15

Revidering i händelse av fördragsändringar

I händelse av fördragsändringar som påverkar budgeten ska motsvarande revidering göras av budgetramen.

Artikel 16

Revidering i händelse av utvidgning av unionen

I händelse av utvidgning av unionen ska budgetramen revideras för att ta hänsyn till de utgiftskrav som följer av utvidgningen.

Artikel 17

Revidering i händelse av Cyperns återförening

I händelse av Cyperns återförening ska budgetramen revideras för att ta hänsyn till den övergripande lösningen av Cypernfrågan och de extra finansieringsbehov som följer av återföreningen.

Kapitel 5

Bidrag till finansieringen av storskaliga projekt

Artikel 18

Bidrag till finansieringen av storskaliga projekt

1.  Högst ett belopp om 13 202 miljoner EUR (i 2018 års priser) ska vara tillgängligt från unionens allmänna budget för perioden 2021–2027 för storskaliga projekt inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå.

2.  Högst ett belopp om 5 000 miljoner EUR (i 2018 års priser) ska vara tillgängligt från unionens allmänna budget för perioden 2021–2027 för projektet med den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter).

Kapitel 6

Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet

Artikel 19

Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet

1.  Institutionerna ska vidta åtgärder för att underlätta det årliga budgetförfarandet.

2.  Institutionerna ska under hela förfarandet samarbeta lojalt i syfte att förena sina ståndpunkter. Institutionerna ska i alla skeden av förfarandet samarbeta genom lämpliga interinstitutionella kontakter för att följa upp hur arbetet fortskrider och analysera graden av konvergens.

3.  Institutionerna ska säkerställa att deras respektive arbetsprogram samordnas i största möjliga utsträckning, så att förfarandena kan genomföras på ett sammanhängande och konvergerande sätt som leder till att unionens allmänna budget slutligt kan antas.

4.  Trepartsmöten får anordnas i alla skeden av förfarandet och på olika representationsnivåer beroende på de förväntade diskussionernas karaktär. Varje institution ska i enlighet med sin arbetsordning utse sina företrädare för varje möte, fastställa sitt förhandlingsmandat och i god tid informera övriga institutioner om de praktiska detaljerna för mötena.

Artikel 20

Budgetens enhet

Unionens och Europeiska atomenergigemenskapens samtliga utgifter och inkomster ska ingå i unionens allmänna budget i enlighet med artikel 7 i budgetförordningen, inbegripet utgifter som är en följd av eventuella relevanta beslut som rådet har fattat med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet inom ramen för artikel 332 i EUF-fördraget.

Kapitel 7

Slutbestämmelser

Artikel 21

Övergång till nästa fleråriga budgetram

Kommissionen ska före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram.

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I

FLERÅRIG BUDGETRAM (EU-27)

(miljoner EUR – 2018 års priser)

Åtagandebemyndiganden

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

2021–2027

1.  Inre marknaden, innovation och digitalisering

19 712

19 666

19 133

18 633

18 518

18 646

18 473

132 781

2.  Sammanhållning, resiliens och värden

49 741

51 101

52 194

53 954

55 182

56 787

58 809

377 768

2a.  Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

45 411

45 951

46 493

47 130

47 770

48 414

49 066

330 235

2b.  Resiliens och värden

4 330

5 150

5 701

6 824

7 412

8 373

9 743

47 533

3.  Naturresurser och miljö

55 242

52 214

51 489

50 617

49 719

48 932

48 161

356 374

varav Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd

38 564

38 115

37 604

36 983

36 373

35 772

35 183

258 594

4.  Migration och gränsförvaltning

2 324

2 811

3 164

3 282

3 672

3 682

3 736

22 671

5.  Säkerhet och försvar

1 700

1 725

1 737

1 754

1 928

2 078

2 263

13 185

6.  Grannskapet och omvärlden

15 309

15 522

14 789

14 056

13 323

12 592

12 828

98 419

7.  Europeisk offentlig förvaltning

10 021

10 215

10 342

10 454

10 554

10 673

10 843

73 102

varav Institutionernas administrativa utgifter

7 742

7 878

7 945

7 997

8 025

8 077

8 188

55 852

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT

154 049

153 254

152 848

152 750

152 896

153 390

155 113

1 074 300

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT

156 557

154 822

149 936

149 936

149 936

149 936

149 936

1 061 058

BILAGA II

PROGRAMSPECIFIK JUSTERING – FÖRTECKNING ÖVER PROGRAM, FÖRDELNINGSNYCKEL

OCH TOTALT YTTERLIGARE ANSLAG AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

 

 

i miljoner EUR (2018 års priser)

 

Fördelningsnyckel

Totalt ytterligare anslag av åtagandebemyndiganden enligt artikel 5

1.  Inre marknaden, innovation och digitalisering

36,36 %

4 000

Horisont Europa

27,27 %

3 000

InvestEU-fonden

9,09 %

1 000

2b.  Resiliens och värden

54,55 %

6 000

EU för hälsa

26,37 %

2 900

Erasmus+

15,46 %

1 700

Kreativa Europa

5,45 %

600

Rättigheter och värden

7,27 %

800

4.  Migration och gränsförvaltning

9,09 %

1 000

Fonden för integrerad gränsförvaltning

9,09 %

1 000

TOTALT

100,00 %

11 000

BILAGA 2: FÖRKLARINGAR

1.  Anslag för prioriterade program, kostnader för Next Generation EU och flexibilitet

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om förstärkning av särskilda program och anpassning av grundläggande akter

Utan att det påverkar den lagstiftande myndighetens och budgetmyndighetens befogenheter är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att öka finansieringsramarna i de grundläggande akterna eller i budgetplaneringen, beroende på vad som är lämpligt, med 2,5 miljarder euro i 2018 års priser för de program som Europaparlamentet har fastställt. Detta kommer att ske genom en motsvarande minskning av de marginaler som är tillgängliga under taken i den fleråriga budgetramen, utan att det påverkar en eventuell användning av flexibilitetsmekanismen under 2021.

Utan att det påverkar institutionernas lagstiftningsbefogenheter är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att i de grundläggande akterna för program som förtecknas i bilaga II till förordningen om den fleråriga budgetramen införa en bestämmelse om att öka finansieringsramarna med de belopp som anges. För program som fastställer budgetgarantier kommer tilläggsbeloppet att återspeglas i de ställda garantiernas tilläggsnivå.

Förklaring från Europaparlamentet om förstärkning av särskilda program från outnyttjade marginaler

Det belopp på 2,5 miljarder euro i 2018 års priser som avses i Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring om förstärkning av särskilda program och anpassning av grundläggande akter ska fördelas på följande sätt:

—  Horisont Europa: +0,5 miljarder euro.

—  Erasmus+: +0,5 miljarder euro, varav 165 miljoner euro under 2021.

—  Programmet EU för hälsa: +0,5 miljarder euro, varav 70 miljoner euro under 2021.

—  Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån: +0,5 miljarder euro.

—  Humanitärt bistånd: +0,5 miljarder euro.

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om användning av återflöden från AVS-investeringsanslaget till förmån för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete

Rådet är överens om att ett belopp på upp till 1 miljard euro (i 2018 års priser) som härrör från återflöden från AVS-investeringsanslaget för transaktioner inom ramen för nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden ska användas till förmån för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete under perioden 2021–2027. De tre institutionerna är överens om att instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete bör göra det möjligt att ta emot dessa medel.

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om återanvändning av frigjorda medel i fråga om forskningsprogrammet

Utan att det påverkar deras institutionella befogenheter är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att åtagandebemyndiganden motsvarande ett belopp på upp till 0,5 miljarder euro (i 2018 års priser) under perioden 2021–2027 för de tillbakadraganden som gjorts på grund av att projekt som tillhör programmet eller dess föregångare inte genomförts eller bara delvis genomförts, ska göras disponibla på nytt till förmån för forskningsprogrammet enligt vad som föreskrivs i artikel 15.3 i budgetförordningen.

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om behandlingen av räntekostnader och återbetalningar inom ramen för Next Generation EU i den fleråriga budgetramen 2021–2027

De tre institutionerna är överens om att utgifter som täcker finansieringskostnaderna för Next Generation EU inte ska syfta till att minska EU:s program och fonder.

De tre institutionerna är överens om att behandlingen av räntekostnader och återbetalningar inom ramen för Next Generation EU i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, som för närvarande beräknas till 12.9 miljarder euro för de sju åren, inte påverkar hur denna fråga kommer att behandlas i framtida fleråriga budgetramar från 2028 och framåt.

De tre institutionerna är överens om att arbeta för ett införande av tillräckliga nya egna medel i syfte att täcka ett belopp som motsvarar de förväntade utgifterna i samband med återbetalning och räntekostnader.

2.  Egna medel

Förklaring från kommissionen om inrättande av egna medel som bygger på en digital avgift

Med beaktande av utvecklingen på internationell nivå kommer kommissionen att påskynda sitt arbete med att lägga fram de förslag som krävs för att inrätta en digital avgift inom unionen och kommer att lägga fram ett förslag till grundläggande akt så snart som möjligt och senast i juni 2021. På grundval av detta kommer kommissionen att föreslå att inkomster som härrör från den digitala avgiften ska bli egna medel senast i januari 2023.

Förklaring från kommissionen om inrättande av egna medel som bygger på en skatt på finansiella transaktioner

Det pågår diskussioner om skatten på finansiella transaktioner inom ramen för det fördjupade samarbetet, och tanken är att de ska slutföras före utgången av 2022. Om en överenskommelse nås om skatten på finansiella transaktioner kommer kommissionen att lägga fram ett förslag så att inkomster från denna skatt på finansiella transaktioner kan överföras till EU-budgeten som egna medel.

Om ingen överenskommelse nås före utgången av 2022 kommer kommissionen, på grundval av konsekvensbedömningar, att föreslå nya egna medel som bygger på en ny skatt på finansiella transaktioner. Kommissionen ska sträva efter att lägga fram dessa förslag senast i juni 2024 för att möjliggöra ett införande senast den 1 januari 2026.

3.  Budgetmyndighetens roll

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget

Europaparlamentet, rådet och kommissionen beaktar följande:

1.  Europaparlamentet, rådet och kommissionen (nedan kallade de tre institutionerna) konstaterar att artikel 122 i EUF-fördraget utgör en rättslig grund för antagandet av åtgärder för hanteringen av specifika krissituationer med potentiella budgetkonsekvenser som kan påverka utvecklingen av unionens utgifter inom ramen för dess egna medel.

2.  Mot bakgrund av deras budgetbefogenheter enligt fördragen är det lämpligt att budgetmyndighetens två parter överlägger om sådana planerade akters budgetkonsekvenser i de fall det är sannolikt att dessa konsekvenser kommer att vara betydande. Därför bör kommissionen tillhandahålla all relevant information som är nödvändig för att bistå Europaparlamentet och rådet i deras överläggningar.

DE TRE INSTITUTIONERNA HAR ENATS OM FÖLJANDE.

1.  I denna förklaring anges arrangemangen för ett förfarande för budgetkontroll (nedan kallat förfarandet) mellan Europaparlamentet och rådet med aktivt stöd av kommissionen.

2.  Detta förfarande kan följas med avseende på ett kommissionsförslag till en rådsakt som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget.

3.  Kommissionen kommer till alla sådana förslag att bifoga en bedömning av den föreslagna rättsaktens budgetkonsekvenser och kommer att ange huruvida akten i fråga, enligt kommissionens åsikt, kan få betydande konsekvenser för unionens budget. Med utgångspunkt i bedömningen kan Europaparlamentet och rådet begära att förfarandet ska inledas.

4.  Förfarandet kommer att äga rum i en gemensam kommitté bestående av företrädare för Europaparlamentet och rådet på lämplig nivå. Kommissionen kommer att delta i den gemensamma kommitténs arbete.

5.  Utan att det påverkar rådets befogenheter enligt artikel 122 i EUF-fördraget kommer Europaparlamentet och rådet att föra en konstruktiv dialog i syfte att nå en samsyn om den planerade rättsaktens budgetkonsekvenser med vederbörligt beaktande av ärendets brådskande natur.

6.  Förfarandet bör ta högst två månader, såvida inte akten i fråga måste antas före ett visst datum eller, om ärendets brådskande natur så kräver, inom en kortare tidsram som fastställts av rådet.

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om en ny bedömning av budgetförordningens bestämmelser om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och upp- och utlåning

Mot bakgrund av Next Generation EU har Europaparlamentet, rådet och kommissionen enats om att inom ramen för nästa översyn av budgetförordningen bedöma och vid behov revidera

—  bestämmelserna om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, särskilt de som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen,

—  bestämmelserna om rapportering av upp- och utlåningsverksamhet.

De tre institutionerna konstaterar att de befintliga bestämmelserna om revisioner och förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är tillämpliga på inkomster avsatta för särskilda ändamål.

4.  Övergripande frågor – Klimat, biologisk mångfald, jämställdhet mellan kvinnor och män och målen för hållbar utveckling

Förklaring från kommissionen om klimatspårningsmetoden och Europaparlamentets och rådets deltagande

Kommissionen kommer att säkerställa att klimatspårningsmetoden är tillgänglig och transparent och att den offentliggörs. Kommissionen kommer att diskutera klimatspårningsmetoden med Europaparlamentet och rådet. Transparens och utbyte av information med parlamentet och rådet om framstegen med att uppnå klimatmålen kommer att vara en central princip för klimatspårningen.

Förklaring från kommissionen om klimatbidragen per program

Utan att det påverkar Europaparlamentets och rådets lagstiftningsbefogenheter i förhållande till de relevanta sektorsspecifika grundläggande akterna anges klimatbidragen för 2021–2027, i syfte att uppnå ett övergripande mål på minst 30 % av de totala utgifterna för unionens budget och Next Generation EU, för relevanta program och fonder enligt följande:

Program

Förväntat minimibidrag

Horisont Europa

35 %

Iter

100 %

InvestEU-fonden

30 %

Fonden för ett sammanlänkat Europa

60 %

Eruf

30 %

Sammanhållningsfonden

37 %

React-EU

25 %

Faciliteten för återhämtning och resiliens

37 %

GJP 2021–2022

26 %

GJP 2023–2027

40 %

EHFF

30 %

Life

61 %

Fonden för en rättvis omställning

100 %

NDICI

25 %

ULT

25 %

Föranslutningsstöd

16 %

Kommissionen kommer att använda dessa klimatbidrag som en referenspunkt för att bedöma avvikelser och föreslå åtgärder om framstegen är otillräckliga.

Förklaring från kommissionen om spårningsmetoden för biologisk mångfald och Europaparlamentets och rådets deltagande

Kommissionen kommer att säkerställa att spårningsmetoden för biologisk mångfald är tillgänglig och transparent och att den offentliggörs. Efter slutförandet av en studie om metoden som nyligen lanserats av kommissionen kommer kommissionen att diskutera metoden med Europaparlamentet och rådet. Transparens och utbyte av information med parlamentet och rådet om framstegen med att uppnå målen för biologisk mångfald kommer att vara avgörande för spårningen.

5.  Andra förklaringar

Förklaring från kommissionen om en översyn/revidering efter halva tiden

Före den 1 januari 2024 kommer kommissionen att lägga fram en översyn av hur den fleråriga budgetramen fungerar.

Översynen får, i förekommande fall, åtföljas av relevanta förslag till revidering av förordningen om den fleråriga budgetramen i enlighet med de förfaranden som fastställs i EUF-fördraget.

(1) EUT C 363, 28.10.2020, s. 179.
(2) Antagna texter, P9_TA(2019)0032.
(3) Antagna texter, P9_TA(2020)0206.
(4)Godkännande av den … (ännu inte offentliggjort i EUT).
(5)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(6)Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).
(7)Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).
(8)EUT L 29, 31.1.2020, s. 7.
(9)Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, 14.11.2002, s. 3).


Interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel
PDF 212kWORD 76k
Beslut
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Europaparlamentets beslut av den 16 december 2020 om ingående av ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet och rådet mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (2018/2070(ACI))
P9_TA(2020)0358A9-0261/2020

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2018)0323) och det ändrade förslaget (COM(2020)0444),

–  med beaktande av utkastet till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet och rådet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel,

–  med beaktande av artiklarna 295, 310, 311, 312, 323 och 324 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Parisavtalet som antogs vid den 21:a konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, som hölls i Paris i december 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 november 2018 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen(4),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 21 juli 2020,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juli 2020 om slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020(5),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 16 september 2020 om utkastet till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel(6),

–  med beaktande av artikel 148.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av skrivelsen från budgetutskottet,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A9‑0261/2020), och av följande skäl:

A.  Det är i samband med den fleråriga budgetramen lämpligt att anta ett interinstitutionellt avtal med bestämmelser för genomförandet av denna.

B.  En övergripande politisk överenskommelse nåddes den 10 november 2020 mellan företrädare för Europaparlamentet, rådet och kommissionen om den fleråriga budgetramen 2021–2027, egna medel och det europeiska återhämtningsinstrumentet (Next Generation EU).

C.  Denna politiska överenskommelse omfattar ett förnyat interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel.

D.  Dessutom nåddes en politisk överenskommelse den 5 november 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna.

E.  Det nya avtalet ska ersätta det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(7).

F.  Genomförandet av budgetdisciplin och samarbete mellan institutionerna i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning kräver att rådet utbyter nödvändig information med parlamentet inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för Europeiska rådet och rådet, för att säkerställa att parlamentet har nödvändig information om hur rådet genomför sin budget, antingen direkt eller via kommissionen.

G.  Det nya avtalet innehåller viktiga nya inslag, särskilt en färdplan för införandet av nya egna medel under de kommande sju åren, bestämmelser om förstärkt budgetkontroll av utgifterna inom Next Generation EU och arrangemang för att övervaka utgifterna för klimatmålen och målen för biologisk mångfald och jämställdhet och integrering av jämställdhetsperspektivet.

H.  Det interinstitutionella avtalet innehåller för första gången bestämmelser om Europeiska unionens egna medel, nämligen en ny bilaga med en färdplan för införandet av nya egna medel under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, som är tillräckliga för att täcka ränte- och återbetalningskostnaderna för det europeiska återhämtningsinstrumentet (Next Generation EU). Färdplanen gör ändringen av beslutet om egna medel mer trovärdig och hållbar och säkerställer att taken för egna medel är tillräckligt höga för att täcka unionens skulder, i enlighet med principen om budgetdisciplin i den mening som avses i artikel 310.4 i EUF-fördraget. Inkomster från egna medel som överstiger återbetalningsbehoven kommer fortsatt att finansiera unionens budget som allmänna inkomster i enlighet med universalitetsprincipen. Färdplanen utesluter inte ytterligare förslag om nya egna medel under budgetperioden 2021–2027.

I.  Det interinstitutionella avtalet innehåller en ny del om samarbete när det gäller Europeiska unionens återhämtningsinstrument (Next Generation EU) som syftar till att säkerställa ett lämpligt deltagande av budgetmyndigheten i styrningen av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Next Generation EU. Den nya delen hänvisar till en ny gemensam förklaring om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget.

J.  Avtalet föreskriver övervakning av utgifterna i unionsprogrammen för klimatmålen och målen för biologisk mångfald, jämställdhet samt FN:s mål för hållbar utveckling. Det interinstitutionella avtalet innehåller betydande förbättringar när det gäller utformning och genomförande av metoder för att spåra klimatutgiftsmålet på 30 % av utgifterna i den övergripande unionsbudgeten och det europeiska återhämtningsinstrumentet, för utveckling av ett nytt utgiftsmål för biologisk mångfald i den fleråriga budgetramen på 7,5 % från 2024 och på 10 % för 2026 och 2027, och för mätning av utgifter för jämställdhet, inbegripet främjande av jämställdhetsintegrering.

K.  Det interinstitutionella avtalet innehåller en ny del om kvaliteten på och jämförbarheten när det gäller uppgifter om stödmottagare i syfte att införa standardiserade åtgärder för att samla in, jämföra och sammanställa information och siffror om slutmottagarna av unionsfinansiering.

L.  Tillämpningen av det interinstitutionella avtalet ska betraktas som övergripande och hindrar inte medlagstiftarna från att inom ramen för en särskild förordning komma överens om ytterligare åtgärder för att förbättra uppgifternas kvalitet och jämförbarhet, särskilt när det gäller program för direkt förvaltning, eller för att ytterligare förbättra budgetmyndighetens deltagande i styrningen av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

M.  Det interinstitutionella avtalet innehåller för första gången bestämmelser om institutionernas samarbete och dialog under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, i syfte att genomföra fördragets bestämmelser att institutionerna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta antagandet av en flerårig budgetram och främja samråd och tillnärmning av ståndpunkter i budgetfrågor.

N.  Det interinstitutionella avtalet skyddar befintliga bestämmelser och innehåller nya arrangemang för utnyttjande av särskilda instrument, bl.a. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för solidaritet och katastrofbistånd, brexitjusteringsreserven, det samlade marginalinstrumentet och flexibilitetsmekanismen.

O.  Det interinstitutionella avtalet föreskriver ytterligare riktade justeringar av insynen i programplanering och prognoser.

P.  Europeiska unionens återhämtningsinstrument innehåller en ny facilitet för återhämtning och resiliens. Mot bakgrund av den politiska överenskommelsen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument och budgetmyndighetens deltagande i styrningen av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för instrumentet, är det lämpligt att påminna om behovet av en objektiv, rättvis och öppen rättslig ram för urvalet av de projekt som ska finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens, samt att lyfta fram de regionala och lokala myndigheternas roll för en återhämtning som är symmetrisk, inte bara mellan medlemsstaterna utan även mellan regioner.

1.  Europaparlamentet godkänner att bifogade avtal ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna avtalet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att för kännedom översända detta beslut med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

INTERINSTITUTIONELLT AVTAL MELLAN EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN OM BUDGETDISCIPLIN, SAMARBETE I BUDGETFRÅGOR OCH SUND EKONOMISK FÖRVALTNING SAMT OM NYA EGNA MEDEL, INBEGRIPET EN FÄRDPLAN FÖR INFÖRANDET AV NYA EGNA MEDEL

EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN,

nedan kallade institutionerna,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 295,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

1.  Detta avtal syftar till att genomföra budgetdisciplin, att förbättra det årliga budgetförfarandet och samarbetet mellan institutionerna i budgetfrågor samt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att genomföra ett samarbete och upprätta en färdplan för införandet, under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 (budgetramen 2021–2027), av nya egna medel som är tillräckliga för att täcka återbetalningen av Europeiska unionens återhämtningsinstrument, inrättat genom rådets förordning (EU) 2020/…(8)(9) (förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument).

2.  Budgetdisciplin enligt detta avtal gäller för alla utgifter. Detta avtal är bindande för institutionerna under hela den period som det är i kraft. Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.

3.  Detta avtal påverkar inte institutionernas respektive budgetbefogenheter och lagstiftningsbefogenheter såsom dessa fastställs i fördragen, i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/…(10)(11) (förordningen om den fleråriga budgetramen), i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046(12) (budgetförordningen) och i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/…(13)(14)(beslutet om egna medel) och påverkar inte de nationella parlamentens befogenheter när det gäller egna medel.

4.  Varje ändring av detta avtal kräver samförstånd mellan institutionerna.

5.  Detta avtal består av fyra delar:

–  Del I innehåller bestämmelser om den fleråriga budgetramen samt om tematiska och icke-tematiska särskilda instrument.

–  Del II avser interinstitutionellt samarbete i budgetfrågor.

–  Del III innehåller bestämmelser om sund ekonomisk förvaltning av unionens medel.

–  Del IV innehåller bestämmelser om kvaliteten och jämförbarheten när det gäller uppgifter om bidragsmottagare i samband med skyddet av unionens budget.

6.  Detta avtal träder i kraft den …(15) och ersätter det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(16).

DEL I

DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN OCH SÄRSKILDA INSTRUMENT

A.  BESTÄMMELSER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN

7.  Institutionerna ska, i syfte att uppnå sund ekonomisk förvaltning, under budgetförfarandet och i samband med att unionens allmänna budget antas i möjligaste mån säkerställa att tillräckliga marginaler lämnas tillgängliga under taken för de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen, med undantag för underrubriken ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”.

Uppdatering av prognoserna för betalningsbemyndiganden

8.  Kommissionen ska varje år uppdatera prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden fram till åtminstone 2027. Vid uppdateringen ska kommissionen ta hänsyn till all relevant information, inbegripet det faktiska genomförandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden, samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn ska också tas till de regler som utformats för att säkerställa att betalningsbemyndigandena utvecklas på ett balanserat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena och prognoserna för utvecklingen av unionens bruttonationalinkomst (BNI).

B.  BESTÄMMELSER OM TEMATISKA OCH ICKE-TEMATISKA SÄRSKILDA INSTRUMENT

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

9.  Om de villkor för utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som fastställs i den relevanta grundläggande akten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, och beslutet om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet.

Samtidigt som kommissionen lägger fram sitt förslag till beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna.

Överföringar som berör Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska ske i enlighet med budgetförordningen.

Reserven för solidaritet och katastrofbistånd

10.  Om kommissionen anser att villkoren för utnyttjande av reserven för solidaritet och katastrofbistånd är uppfyllda ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring från den reserven till de motsvarande budgetposterna, i enlighet med budgetförordningen.

Beslutet att utnyttja belopp inom ramen för artikel 9.1 a i förordningen om den fleråriga budgetramen ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen i enlighet med den relevanta grundläggande akten.

Innan kommissionen lägger fram ett förslag om en överföring från reserven för solidaritet och katastrofbistånd för stöd inom ramen för artikel 9.1 b i förordningen om den fleråriga budgetramen ska den undersöka utrymmet för att omfördela anslag.

Brexitjusteringsreserven

11.  Om de villkor för utnyttjande av brexitjusteringsreserven som fastställs i det relevanta instrumentet är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna.

Överföringar som avser brexitjusteringsreserven ska ske i enlighet med budgetförordningen.

Det samlade marginalinstrumentet

12.  Kommissionen får föreslå utnyttjande av de belopp som motsvarar alla eller en del av de marginaler som avses i artikel 11.1 första stycket a och c i förordningen om den fleråriga budgetramen, i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget. Innan kommissionen lägger fram ett förslag om utnyttjande av belopp som avses i artikel 11.1 första stycket c i den förordningen ska en noggrann analys göras av alla andra lösningar för att uppbringa medlen.

Dessa belopp får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Flexibilitetsmekanismen

13.  Kommissionen ska lägga fram ett förslag om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen efter att ha undersökt alla möjligheter till omfördelning av anslag inom den rubrik där behovet av ytterligare medel uppstår.

I det förslaget ska de behov som ska täckas anges, liksom beloppet. Ett sådant förslag får göras i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget.

Flexibilitetsmekanismen får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.

DEL II

FÖRBÄTTRING AV DET INTERINSTITUTIONELLA SAMARBETET I BUDGETFRÅGOR

A.  FÖRFARANDE FÖR DET INTERINSTITUTIONELLA SAMARBETET

14.  De närmare bestämmelserna om interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet anges i bilaga I.

15.  I linje med artikel 312.5 i EUF-fördraget ska institutionerna vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta antagandet av en ny flerårig budgetram eller en revidering av den i enlighet med det särskilda lagstiftningsförfarande som avses i artikel 312.2 i EUF-fördraget. Sådana åtgärder kommer att omfatta regelbundna möten och informationsutbyten mellan Europaparlamentet och rådet och, på kommissionens initiativ, möten mellan ordförandena för institutionerna enligt artikel 324 i EUF-fördraget för att främja samråd och närma institutionernas ståndpunkter till varandra. Om ett förslag till ny flerårig budgetram eller till en betydande revidering har lagts fram kommer institutionerna att sträva efter att fastställa särskilda arrangemang för samarbete och dialog dem emellan under hela det förfarande som leder fram till antagandet.

Insyn i budgeten

16.  Kommissionen ska utarbeta en årlig rapport som ska åtfölja unionens allmänna budget och innehålla tillgänglig icke-konfidentiell information om följande:

a)  Unionens tillgångar och skulder, inbegripet dem som följer av de in- och utlåningstransaktioner som unionen genomför i enlighet med sina befogenheter enligt fördragen.

b)  Europeiska utvecklingsfondens(17), Europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens, Europeiska stabilitetsmekanismens och andra möjliga framtida mekanismers inkomster, utgifter, tillgångar och skulder.

c)  Medlemsstaternas utgifter inom ramen för fördjupat samarbete, i den mån dessa inte omfattas av unionens allmänna budget.

d)  Klimatutgifter, på grundval av en ändamålsenlig metod som fastställts av kommissionen och, när så är relevant, i enlighet med sektorsspecifik lagstiftning, för övervakning av klimatutgifter och deras prestation i syfte att uppnå det övergripande målet att minst 30 % av det totala beloppet av utgifterna i unionens budget och för Europeiska unionens återhämtningsinstrument ska stödja klimatmål, varvid effekterna av utfasningen av finansieringen från Europeiska unionens återhämtningsinstrument ska beaktas och åtskillnad göras mellan begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, när så är möjligt.

Om framstegen med att uppnå klimatutgiftsmålet är otillräckliga för ett eller flera av de berörda programmen kommer institutionerna, i enlighet med sina ansvarsområden och den relevanta lagstiftningen, att samråda med varandra om lämpliga åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att unionens utgifter för klimatmålen under hela perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 motsvarar minst 30 % av det totala beloppet av utgifterna i unionens budget och för Europeiska unionens återhämtningsinstrument.

e)  Utgifter som bidrar till att stoppa och vända minskningen av biologisk mångfald, på grundval av en ändamålsenlig, transparent och övergripande metod som fastställts av kommissionen, i samarbete med Europaparlamentet och rådet och, när så är relevant, i enlighet med sektorsspecifik lagstiftning, i syfte att arbeta för att uppnå målet att 7,5 % för 2024, och 10 % för 2026 och för 2027, av de årliga utgifterna inom den fleråriga budgetramen ska anslås till mål för biologisk mångfald, med beaktande av befintliga överlappningar mellan klimatmål och mål för biologisk mångfald.

f)  Främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män samt rättigheter och lika möjligheter för alla vid genomförandet och övervakningen av de relevanta programmen, och integreringen av dessa mål samt jämställdhetsintegrering, inbegripet genom en förbättrad bedömning av de könsspecifika konsekvenserna i konsekvensbedömningar och utvärderingar inom ramen för arbetet för bättre lagstiftning. Kommissionen kommer att undersöka hur en metod för att mäta de relevanta utgifterna på programnivå under den fleråriga budgetramen 2021–2027 kan utvecklas. Kommissionen kommer att använda den metoden så snart den blir tillgänglig. Senast den 1 januari 2023 kommer kommissionen att införa den metoden för vissa centralt förvaltade program för att testa om den är genomförbar. Efter halva tiden kommer det att undersökas huruvida metoden kan utvidgas till andra program för återstoden av den fleråriga budgetramen 2021–2027.

g)  Genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling i alla relevanta unionsprogram inom den fleråriga budgetramen 2021–2027.

De ändamålsenliga metoder som avses i första stycket d och e kommer i möjligaste mån att innehålla en hänvisning till unionens budgets bidrag till den europeiska gröna given, som omfattar principen om att inte vålla skada.

Den ändamålsenliga metod som avses i första stycket d kommer att vara öppen, fullständig, resultatinriktad och prestationsbaserad, inkludera årliga samråd från kommissionens sida med Europaparlamentet och rådet och identifiera relevanta åtgärder som ska vidtas i händelse av otillräckliga framsteg med att uppnå tillämpliga mål.

Ingen av de metoder som avses i denna punkt bör leda till orimliga administrativa bördor för projektinnehavare eller bidragsmottagare.

17.  Kommissionen ska utarbeta en årlig rapport om genomförandet av Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Denna årliga rapport ska innehålla all tillgänglig och icke-konfidentiell information om

–  tillgångar och skulder som följer av de in- och utlåningstransaktioner som genomförs enligt artikel 5 i beslutet om egna medel,

–  det sammanlagda beloppet av inkomster som avsatts för unionsprogram vid genomförandet av Europeiska unionens återhämtningsinstrument under det föregående året, uppdelat efter program och budgetrubrik,

–  lånade medel som bidragit till uppnåendet av målen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument och de särskilda unionsprogrammen.

B.  INFÖRANDE AV FINANSIELLA BESTÄMMELSER I LAGSTIFTNINGSAKTER

18.  Varje lagstiftningsakt om ett flerårigt program som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska innehålla en bestämmelse i vilken lagstiftaren fastställer programmets finansieringsram.

Det beloppet ska utgöra det särskilda referensbeloppet för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

För program som avses i bilaga II till förordningen om den fleråriga budgetramen höjs det särskilda referensbeloppet automatiskt med de ytterligare anslag som avses i artikel 5.1 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Europaparlamentet och rådet förpliktar sig, liksom kommissionen när den lägger fram sitt budgetförslag, att inte avvika från detta belopp med mer än 15 % under hela det berörda programmets löptid såvida det inte uppstår nya objektiva och varaktiga omständigheter som är uttryckligen och precist motiverade, med hänsyn tagen till de resultat som uppnåtts genom genomförandet av programmet, särskilt med utgångspunkt från utvärderingar. Alla ökningar till följd av sådana variationer ska ligga under det befintliga utgiftstaket för den berörda budgetrubriken, med förbehåll för användning av instrument som avses i förordningen om den fleråriga budgetramen och i det här avtalet.

Fjärde stycket är inte tillämpligt på de ytterligare anslag som avses i tredje stycket.

Denna punkt är inte tillämplig på sådana anslag för sammanhållningspolitiken som antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och som tilldelats i förväg per medlemsstat och där det fastställts en finansieringsram för hela programperioden eller på de storskaliga projekt som avses i artikel 18 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

19.  Rättsligt bindande unionsakter om fleråriga program som inte antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska inte innehålla något belopp som bedöms vara nödvändigt.

Om rådet önskar införa ett finansiellt referensbelopp ska det beloppet endast tas som ett uttryck för lagstiftarens vilja, och inte påverka Europaparlamentets och rådets budgetbefogenheter så som de anges i EUF-fördraget. En bestämmelse om detta ska inkluderas i alla rättsligt bindande unionsakter som innehåller ett sådant finansiellt referensbelopp.

C.  UTGIFTER MED AVSEENDE PÅ FISKEAVTAL

20.  Utgifter med avseende på fiskeavtal ska omfattas av följande särskilda regler.

Kommissionen förpliktar sig att regelbundet informera Europaparlamentet om förberedelserna inför förhandlingarna om fiskeavtal och om genomförandet av dem samt om deras konsekvenser för budgeten.

Inom ramen för lagstiftningsförfarandet på området för fiskeavtal förpliktar sig institutionerna att göra sitt yttersta för att säkerställa att alla förfaranden genomförs med minsta möjliga dröjsmål.

Belopp som anslås i budgeten för nya fiskeavtal eller förnyelse av fiskeavtal som träder i kraft efter den 1 januari det berörda budgetåret ska föras upp i reserven.

Om de anslag som avsatts för fiskeavtal (inbegripet reserven) skulle visa sig otillräckliga, ska kommissionen förse Europaparlamentet och rådet med nödvändiga uppgifter om orsakerna till denna situation och om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas enligt de fastställda förfarandena. Vid behov ska kommissionen också föreslå lämpliga åtgärder.

Kommissionen ska varje kvartal förse Europaparlamentet och rådet med detaljerade uppgifter om tillämpningen av de fiskeavtal som är i kraft samt med en ekonomisk prognos för återstoden av året.

21.  Utan att det påverkar det förfarande som är tillämpligt för fiskeavtalsförhandlingar förbinder sig Europaparlamentet och rådet att inom ramen för budgetsamarbetet i tid nå en överenskommelse om en adekvat finansiering av fiskeavtalen.

D.  FINANSIERING AV DEN GEMENSAMMA UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN (GUSP)

22.  Det totala beloppet för driftsutgifterna för Gusp ska tas upp i ett och samma budgetkapitel med rubriken Gusp. Detta belopp ska täcka de faktiska förutsägbara behov som beräknats vid upprättandet av budgetförslaget på grundval av årliga prognoser från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten). En rimlig marginal för oförutsedda utgifter ska vara tillåten. Inga medel får avsättas i reserv.

23.  Vad gäller de utgifter för Gusp som belastar unionens budget i enlighet med artikel 41 i fördraget om Europeiska unionen, ska institutionerna sträva efter att, i förlikningskommittén, såsom anges i artikel 314.5 i EUF-fördraget, och utifrån kommissionens budgetförslag, varje år uppnå enighet om vilket belopp som ska föras in för driftsutgifter och om hur det beloppet ska fördelas mellan artiklarna i budgetkapitlet för Gusp. Om enighet inte uppnås ska Europaparlamentet och rådet föra in samma belopp i budgeten som i föregående års budget, eller det belopp som föreslås i budgetförslaget om detta är lägre.

Det totala beloppet för driftsutgifter för Gusp ska fördelas mellan artiklarna i budgetkapitlet för Gusp så som föreslås i tredje stycket. Varje artikel ska omfatta åtgärder som redan har antagits, åtgärder som är planerade men som ännu inte har antagits samt belopp för framtida – oförutsedda – åtgärder som rådet kommer att anta under det berörda budgetåret.

Inom budgetkapitlet för Gusp kan de artiklar där åtgärder inom Gusp ska tas upp ha ungefär följande lydelse:

–  De enskilda mest omfattande uppdragen enligt artikel 52.1 g i budgetförordningen.

–  Andra uppdrag (krishantering, konfliktförebyggande, konfliktlösning och stabiliserande insatser samt övervakning och genomförande av freds- och säkerhetsprocesser).

–  Icke-spridning och nedrustning.

–  Nödåtgärder.

–  Förberedande åtgärder och uppföljningsåtgärder.

–  Europeiska unionens särskilda representanter.

Eftersom kommissionen i enlighet med budgetförordningen har befogenhet att självständigt överföra anslag mellan artiklarna inom budgetkapitlet för Gusp, ska den flexibilitet som bedöms vara nödvändig för ett snabbt genomförande av åtgärder inom Gusp säkerställas. Om beloppet i budgetkapitlet för Gusp under ett budgetår inte är tillräckligt för att täcka de nödvändiga utgifterna ska Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen omedelbart söka en lösning.

24.  Den höga representanten ska varje år höra Europaparlamentet angående ett långsiktigt dokument som ska överlämnas senast den 15 juni det berörda året om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller Gusp, inbegripet de finansiella konsekvenserna för unionens budget, en utvärdering av de åtgärder som inletts år n-1 och en bedömning av huruvida Gusp är samordnat med och kompletterar unionens andra instrument för finansiering av yttre åtgärder. Den höga representanten ska också regelbundet informera Europaparlamentet genom att anordna minst fem gemensamma samrådsmöten per år inom ramen för den regelbundna politiska dialogen om Gusp, enligt överenskommelse senast den 30 november varje år. Europaparlamentet respektive rådet ska besluta vem som ska delta i dessa möten, med beaktande av målet och av vilken typ av information som utbyts vid dessa möten.

Företrädare för kommissionen ska inbjudas att delta i dessa möten.

Om rådet antar ett beslut på Gusp-området som medför utgifter ska den höga representanten omedelbart och under alla omständigheter senast fem arbetsdagar därefter till Europaparlamentet överlämna en uppskattning av de beräknade kostnaderna (en finansieringsöversikt), särskilt de kostnader som avser tidsram, personal, användning av lokaler och övrig infrastruktur, transportmedel, utbildningsbehov och säkerhetsarrangemang.

Kommissionen ska en gång i kvartalet underrätta Europaparlamentet och rådet om genomförandet av åtgärder inom Gusp och om de finansiella prognoserna för återstoden av budgetåret.

E.  INSTITUTIONERNAS ROLLER MED AVSEENDE

PÅ UTVECKLINGSFRÅGOR

25.  Kommissionen ska etablera en informell dialog med Europaparlamentet om utvecklingspolitiken.

DEL III

SUND EKONOMISK FÖRVALTNING AV UNIONENS MEDEL

A.  BUDGETPLANERING

26.  Två gånger om året, första gången tillsammans med de dokument som åtföljer budgetförslaget och andra gången efter antagandet av unionens allmänna budget, ska kommissionen lägga fram en fullständig budgetplanering för rubrikerna 1, 2 (med undantag för underrubriken ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”), 3 (för ”Miljö och klimatpolitik” och ”Havspolitik och fiske”), 4, 5 och 6 i den fleråriga budgetramen. I den planeringen, uppställd efter rubrik, politikområde och budgetpost, bör följande anges:

a)  Gällande lagstiftning, med åtskillnad mellan fleråriga program och årliga åtgärder.

i)  För fleråriga program bör kommissionen ange enligt vilket förfarande de antagits (ordinarie eller särskilt lagstiftningsförfarande), deras varaktighet, den totala finansieringsramen samt hur stor andel som tilldelas administrativa utgifter.

ii)  För fleråriga program som avses i bilaga II till förordningen om den fleråriga budgetramen bör kommissionen dessutom på ett transparent sätt ange de ytterligare anslagen enligt artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

iii)  För årliga åtgärder (avseende pilotprojekt, förberedande åtgärder och byråer) samt åtgärder som finansieras inom ramen för kommissionens befogenheter bör kommissionen tillhandahålla fleråriga beräkningar.

b)  Lagstiftningsförslag som ännu inte har antagits: uppdaterad information om de förslag som har lagts fram av kommissionen.

Kommissionen bör överväga metoder för korsvis hänvisning mellan budgetplaneringen och sin lagstiftningsplanering för att ge mer precisa och tillförlitliga prognoser. För varje lagstiftningsförslag bör kommissionen ange om det ingår i den planering som lämnats in i samband med presentationen av budgetförslaget eller efter det att budgeten slutgiltigt har antagits. Kommissionen bör informera Europaparlamentet och rådet om särskilt följande:

a)  Alla nya lagstiftningsakter som antagits och ännu inte antagna förslag som lagts fram men som inte ingår i den planering som lämnats in i samband med budgetförslaget eller efter det att budgeten slutgiltigt har antagits (med motsvarande belopp).

b)  Planerad lagstiftning enligt kommissionens årliga arbetsprogram för lagstiftning med angivande av om åtgärderna sannolikt kommer att ha budgetkonsekvenser.

Vid behov bör kommissionen ange vilka ändringar i planeringen som nya lagstiftningsförslag kräver.

B.  BYRÅER OCH EUROPASKOLOR

27.  Innan kommissionen lägger fram ett förslag om att inrätta en ny byrå bör den göra en sund, fullständig och objektiv konsekvensbedömning, med beaktande bland annat av den kritiska massan för personal och kompetens, kostnadseffektivitet, subsidiaritet och proportionalitet, inverkan på nationella verksamheter och unionens verksamheter samt budgetkonsekvenserna inom den berörda utgiftsrubriken. Utifrån dessa uppgifter, och utan att det påverkar lagstiftningsförfarandena för inrättandet av byrån, förbinder sig Europaparlamentet och rådet att inom ramen för budgetsamarbetet i tid nå en överenskommelse om finansieringen av den föreslagna byrån.

Följande förfarande ska tillämpas:

–  Kommissionen ska först lägga fram varje förslag till inrättande av en ny byrå vid det första trepartsmötet efter det att den själv antagit förslaget, och den ska också lägga fram den finansieringsöversikt som åtföljer lagstiftningsförslaget om inrättande av byrån och redogöra för konsekvenserna av förslaget under den period som återstår av budgetplaneringen.

–  Kommissionen ska sedan under lagstiftningsprocessen bistå lagstiftaren med att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av de ändringar som föreslagits. Dessa ekonomiska konsekvenser bör beaktas under de relevanta lagstiftande trepartsmötena.

–  Därefter ska kommissionen innan lagstiftningsprocessen slutförs lägga fram en uppdaterad finansieringsöversikt som tar hänsyn till lagstiftarens potentiella ändringar; denna slutliga finansieringsöversikt ska föras upp på dagordningen för det sista trepartsmötet och godkännas formellt av lagstiftaren. Den ska också föras upp på dagordningen för ett kommande budgettrepartsmöte (i brådskande fall i förenklad form), i syfte att nå en överenskommelse om finansieringen.

–  Slutligen ska den överenskommelse som nåtts vid ett trepartsmöte och som tar hänsyn till kommissionens budgetberäkning avseende lagstiftningsprocessens innehåll bekräftas genom en gemensam förklaring. Överenskommelsen ska underställas Europaparlamentets och rådets godkännande, i enlighet med deras respektive arbetsordning.

Samma förfarande tillämpas vid ändring av en rättsakt som berör en byrå och som skulle påverka den berörda byråns resurser.

Om en byrås arbetsuppgifter ändras väsentligt utan att det sker någon ändring i den rättsakt genom vilken byrån inrättats ska kommissionen meddela Europaparlamentet och rådet om detta genom att lämna in en reviderad finansieringsöversikt, så att Europaparlamentet och rådet har möjlighet att i tid nå en överenskommelse om finansieringen av byrån.

28.  Vid budgetförfarandet bör hänsyn tas till de relevanta bestämmelserna i den gemensamma ansats som bifogats det gemensamma uttalande från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om decentraliserade byråer som undertecknades den 19 juli 2012.

29.  När Europaskolornas styrelse överväger att inrätta en ny Europaskola ska ett liknande förfarande tillämpas på motsvarande sätt i fråga om budgetkonsekvenserna för unionens budget.

DEL IV

SKYDD AV UNIONENS BUDGET: KVALITETEN OCH JÄMFÖRBARHETEN NÄR DET GÄLLER UPPGIFTER OM BIDRAGSMOTTAGARE

30.  I linje med Europaparlamentets begäranden och som svar på punkt 24 i Europeiska rådets slutsatser av den 17–21 juli 2020 är institutionerna överens om att införa standardiserade åtgärder för att för kontroll- och revisionsändamål samla in, jämföra och sammanställa information och sifferuppgifter om slutmottagare och bidragsmottagare inom ramen för unionsfinansiering, i syfte att förstärka skyddet av unionens budget och Europeiska unionens återhämtningsinstrument mot bedrägerier och oriktigheter.

31.  För att säkerställa ändamålsenliga kontroller och revisioner är det nödvändigt att samla in uppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering inom ramen för delad förvaltning samt av projekt och reformer som får stöd inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet uppgifter om de verkliga huvudmännen för mottagarna av finansieringen. Reglerna för insamling och behandling av sådana uppgifter måste vara förenliga med gällande dataskyddsregler.

32.  För att stärka skyddet av unionens budget kommer kommissionen att tillhandahålla ett integrerat och driftskompatibelt informations- och övervakningssystem som inbegriper ett enda datautvinnings- och riskgraderingsverktyg för bedömning och analys av de uppgifter som avses i punkt 31 med avsikten att detta ska tillämpas allmänt av medlemsstaterna. Detta system skulle säkerställa effektiva kontroller av intressekonflikter, oriktigheter, dubbel finansiering och eventuellt missbruk av medel. Kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och unionens övriga utrednings- och kontrollorgan bör ha den tillgång till de uppgifterna som krävs för att de ska kunna utöva sina tillsynsfunktioner med avseende på de kontroller och revisioner som i första hand ska genomföras av medlemsstaterna för att upptäcka oriktigheter och genomföra administrativa utredningar om missbruket av den berörda unionsfinansieringen, och för att få en exakt översikt av fördelningen av den.

33.  Utan att det påverkar institutionernas befogenheter enligt fördragen förbinder sig institutionerna att, under lagstiftningsförfarandet för de relevanta grundläggande akterna, samarbeta lojalt för att säkerställa uppföljning av Europeiska rådets slutsatser av den 17–21 juli 2020 i linje med den strategi som beskrivs i denna del.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar På kommissionens vägnar

Ordförande Ordförande Ordförande

BILAGA I

INTERINSTITUTIONELLT SAMARBETE UNDER BUDGETFÖRFARANDET

Del A. Tidsplan för budgetförfarandet

1.  Institutionerna ska varje år enas om en pragmatisk tidsplan i god tid innan budgetförfarandet inleds på grundval av nuvarande praxis.

2.  För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan utöva sina budgetbefogenheter effektivt ska ståndpunkter om budgeten, överföringar eller andra underrättelser som innebär en aktivering av tidsfrister lämnas in med vederbörligt beaktande av eventuella lediga perioder, vilkas datum dessa institutioner i god tid har informerat varandra om genom sina respektive avdelningar.

Del B. Prioriteringar för budgetförfarandet

3.  I god tid innan kommissionen antar budgetförslaget ska ett trepartsmöte sammankallas för att diskutera möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret och frågor som genomförandet av budgeten för det innevarande budgetåret gett upphov till, på grundval av de uppgifter som kommissionen tillhandahåller i enlighet med punkt 37.

Del C. Upprättande av budgetförslaget och uppdatering av beräkningar

4.  Andra institutioner än kommissionen uppmanas att anta sina budgetberäkningar före mars månads utgång.

5.  Kommissionen ska varje år lägga fram ett budgetförslag som svarar mot unionens faktiska finansieringsbehov.

Det ska ta hänsyn till

a)  de prognoser över behoven av medel från strukturfonderna som lämnas av medlemsstaterna,

b)  kapaciteten att utnyttja anslag och därvid sträva efter att vidmakthålla ett strikt förhållande mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden,

c)  möjligheterna att ta nya politiska initiativ genom pilotprojekt, nya förberedande åtgärder eller båda delarna, eller att förlänga giltigheten av fleråriga åtgärder som löper ut, efter en bedömning av förutsättningarna att få till stånd en grundläggande akt, i den mening som avses i budgetförordningen (definition av grundläggande akt, behovet av en grundläggande akt för genomförandet samt undantag),

d)  behovet av att säkerställa att utgifternas utveckling i förhållande till det föregående året överensstämmer med kraven på budgetdisciplin.

6.  Institutionerna ska i möjligaste mån undvika att föra in poster i budgeten som avser obetydliga belopp för utgifter för insatser.

7.  Europaparlamentet och rådet förpliktar sig också att ta hänsyn till den bedömning av möjligheterna att genomföra budgeten som kommissionen lagt fram inom ramen för budgetförslaget och i samband med genomförandet av budgeten för det innevarande budgetåret.

8.  Med hänsyn till betydelsen av en sund ekonomisk förvaltning och på grund av de effekter som större ändringar av kontoplanens avdelningar och kapitel kan få för de rapporteringskrav som åligger kommissionens avdelningar under genomförandet av budgeten, förpliktar sig Europaparlamentet och rådet att diskutera eventuella förslag till sådana större ändringar med kommissionen under förlikningen.

9.  Med hänsyn till betydelsen av ett lojalt och sunt samarbete mellan institutionerna förbinder sig Europaparlamentet och rådet att upprätthålla regelbundna och aktiva kontakter på alla nivåer genom sina respektive förhandlare, under hela budgetförfarandet och särskilt under hela förlikningsperioden för att enighet ska kunna uppnås. Europaparlamentet och rådet förpliktar sig att säkerställa ett kontinuerligt ömsesidigt utbyte av relevant information och relevanta dokument i tid, på både formell och informell nivå, liksom att vid behov under förlikningsperioden hålla tekniska eller informella möten i samarbete med kommissionen. Kommissionen ska säkerställa att Europaparlamentet och rådet i tid får lika tillgång till information och dokument.

10.  Fram till dess att förlikningskommittén sammankallas får kommissionen i enlighet med artikel 314.2 i EUF-fördraget vid behov lägga fram ändringsskrivelser till budgetförslaget, inbegripet en ändringsskrivelse med uppdaterade utgiftsberäkningar på jordbruksområdet. Kommissionen ska överlämna information om uppdateringar till Europaparlamentet och rådet för beaktande så snart den finns tillgänglig. Kommissionen ska ställa all nödvändig dokumentation till Europaparlamentets och rådets förfogande.

Del D. Budgetförfarande före förlikningsförfarandet

11.  Ett trepartsmöte ska sammankallas i tillräckligt god tid före rådets behandling för att institutionerna ska ha möjlighet att utbyta synpunkter om budgetförslaget.

12.  För att kommissionen ska få tillräckligt med tid för att bedöma genomförbarheten hos de ändringar som Europaparlamentet och rådet vill införa och som ger upphov till nya förberedande åtgärder eller pilotprojekt eller som förlänger sådana som redan finns, ska Europaparlamentet och rådet underrätta kommissionen om sina avsikter i det avseendet, så att en första diskussion kan äga rum redan vid det trepartsmötet.

13.  Ett trepartsmöte får sammankallas före Europaparlamentets omröstning i plenum.

Del E. Förlikningsförfarande

14.  Om Europaparlamentet antar ändringar avseende rådets ståndpunkt ska rådets ordförande under samma plenarsammanträde notera skillnaderna mellan de två institutionernas ståndpunkter och ge sitt samtycke till att Europaparlamentets ordförande omedelbart sammankallar förlikningskommittén. Skrivelsen om sammankallande av förlikningskommittén ska skickas senast den första arbetsdagen i veckan efter slutet på den sammanträdesperiod då parlamentets omröstning skedde, och förlikningsperioden ska inledas följande dag. De 21 dagar som förlikningen får pågå ska beräknas enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71(18).

15.  Om rådet inte kan komma överens om alla de ändringar som Europaparlamentet antagit bör det bekräfta sin ståndpunkt genom en skrivelse som ska skickas före det första möte som ska hållas under förlikningsperioden. I sådana fall ska förlikningskommittén fortsätta sitt arbete enligt villkoren i följande punkter.

16.  Ordförandeskapet i förlikningskommittén ska utövas gemensamt av företrädare för Europaparlamentet och rådet. Medordföranden från den institution som står värd för förlikningskommitténs möte ska vara mötets ordförande. Varje institution ska i enlighet med sin arbetsordning utse sina deltagare för varje möte och fastställa sitt förhandlingsmandat. Europaparlamentet och rådet ska företrädas på en lämplig nivå i förlikningskommittén så att varje delegation kan göra politiska åtaganden för sin institution och så att faktiska framsteg mot en slutlig överenskommelse kan göras.

17.  I enlighet med artikel 314.5 andra stycket i EUF-fördraget ska kommissionen delta i förlikningskommitténs arbete och ta alla nödvändiga initiativ för att närma Europaparlamentets och rådets ståndpunkter till varandra.

18.  Trepartsmöten ska hållas under hela förlikningsförfarandet med företrädare på olika nivåer för att lösa de frågor som kvarstår och skapa förutsättningar för enighet i förlikningskommittén.

19.  Förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska växelvis äga rum i Europaparlamentets och rådets lokaler så att båda institutionerna på ett rättvist sätt bidrar med den utrustning som behövs, inbegripet för tolkning.

20.  Datumen för förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska fastställas på förhand genom överenskommelse mellan institutionerna.

21.  En gemensam uppsättning dokument (bakgrundsdokument) där de olika skedena i budgetförfarandet jämförs ska ställas till förlikningskommitténs förfogande(19). Dessa dokument ska inbegripa sifferuppgifter per enskild budgetpost, totalsummor per rubrik i den fleråriga budgetramen och ett konsoliderat dokument med sifferuppgifter och anmärkningar för alla de budgetposter som anses vara tekniskt ”öppna”. Utan att det föregriper förlikningskommitténs slutliga beslut ska alla budgetposter som anses vara tekniskt avslutade förtecknas i ett särskilt dokument(20). Dessa dokument ska vara indelade enligt budgetens kontoplan.

Även andra dokument ska bifogas de bakgrundsdokument som är avsedda för förlikningskommittén, inbegripet en skrivelse från kommissionen om genomförbarheten av rådets ståndpunkt och Europaparlamentets ändringar, samt eventuella skrivelser från andra institutioner avseende rådets ståndpunkt eller Europaparlamentets ändringar.

22.  För att enighet ska kunna uppnås innan förlikningsperioden löper ut ska trepartsmötena

a)  fastställa vad förhandlingarna ska omfatta och vilka budgetfrågor som ska behandlas,

b)  godkänna förteckningen över de budgetposter som anses vara tekniskt avslutade, med förbehåll för den slutliga överenskommelsen om hela budgeten för budgetåret,

c)  diskutera frågor som har fastställts enligt led a med sikte på att nå eventuella överenskommelser som ska godkännas av förlikningskommittén, samt

d)  ta upp tematiska frågor, inbegripet enligt rubrikerna i den fleråriga budgetramen.

Preliminära slutsatser ska utformas gemensamt under eller omedelbart efter varje trepartsmöte och samtidigt ska dagordningen för nästa möte fastställas. Dessa slutsatser ska registreras av den institution som står värd för trepartsmötet och ska betraktas som preliminärt godkända efter 24 timmar, utan att detta föregriper förlikningskommitténs slutliga beslut.

23.  Vid sina möten ska förlikningskommittén ha tillgång till slutsatserna från trepartsmötena och ett dokument för eventuellt godkännande tillsammans med de budgetposter om vilka en preliminär överenskommelse har nåtts under trepartsmötena.

24.  Det gemensamma förslag som föreskrivs i artikel 314.5 i EUF-fördraget ska utarbetas av Europaparlamentets och rådets båda sekretariat med stöd av kommissionen. Det ska bestå av ett följebrev från ordförandena för de två delegationerna till ordförandena för Europaparlamentet och rådet, med uppgift om datum för förlikningskommitténs överenskommelse, samt bilagor som ska innehålla följande:

a)  Sifferuppgifter per enskild budgetpost och sammanlagda belopp per rubrik i den fleråriga budgetramen.

b)  Ett konsoliderat dokument med sifferuppgifter och slutlig text för alla de budgetposter som har ändrats under förlikningsförfarandet.

c)  En förteckning över de budgetposter som inte ändrats i förhållande till budgetförslaget eller rådets ståndpunkt om budgetförslaget.

Förlikningskommittén får också godkänna slutsatser och eventuella gemensamma förklaringar i anknytning till budgeten.

25.  Det gemensamma förslaget ska översättas till unionsinstitutionernas officiella språk (av Europaparlamentets avdelningar) och ska lämnas in för godkännande av Europaparlamentet och av rådet inom 14 dagar från dagen för överenskommelsen om det gemensamma förslag som avses i punkt 24.

Efter det att det gemensamma förslaget har antagits genom att bilagorna i det gemensamma förslaget integreras med de budgetposter som inte har ändrats under förlikningsförfarandet ska budgeten bli föremål för juristlingvistgranskning.

26.  Den institution som står värd för mötet (trepartsmöte eller förlikning) ska tillhandahålla tolkning i enlighet med den fullständiga språkordning som är tillämplig på förlikningskommitténs möten och en tillfällig språkordning för trepartsmötena.

Den institution som står värd för mötet ska också ansvara för kopiering och distribution av mötesdokumenten.

Institutionernas avdelningar ska samarbeta vid nedtecknande av resultaten av förhandlingarna i syfte att färdigställa det gemensamma förslaget.

Del F. Ändringsbudgetar

Allmänna principer

27.  Eftersom ändringsbudgetar ofta gäller specifika och ibland brådskande frågor enas institutionerna om följande principer för att säkerställa ett gott interinstitutionellt samarbete som möjliggör en snabb och smidig beslutsprocess för ändringsbudgetar, i möjligaste mån utan att förlikningsmöten för ändringsbudgetar behöver sammankallas.

28.  Så långt det är möjligt ska institutionerna sträva efter att hålla nere antalet ändringsbudgetar.

Tidsplan

29.  Kommissionen ska i förväg underrätta Europaparlamentet och rådet om de möjliga datumen för antagande av förslag till ändringsbudgetar, utan att det påverkar det slutliga datumet för antagande.

30.  Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med sina respektive arbetsordningar sträva efter att behandla kommissionens förslag till ändringsbudget inom kort efter det att kommissionen har antagit det.

31.  För att påskynda förfarandet ska Europaparlamentet och rådet säkerställa att deras respektive tidsplaner ligger väl i fas med varandra, så att arbetet kan bedrivas på ett samordnat och konsekvent sätt. De ska därför sträva efter att så snart som möjligt upprätta en vägledande tidsplan för de olika skeden som leder fram till ändringsbudgetens slutgiltiga antagande.

Europaparlamentet och rådet ska ta hänsyn till den relativa brådska som föreligger med ändringsbudgeten i fråga samt till behovet av att anta den i god tid för att den ska få verkan inom det berörda budgetåret.

Samarbete under behandlingen

32.  Under förfarandets gång ska institutionerna samarbeta i konstruktiv anda för att så långt som möjligt bana väg för att ändringsbudgetar antas i ett tidigt skede av förfarandet.

Om så är lämpligt och om det finns en risk för avvikande ståndpunkter får Europaparlamentet eller rådet, innan var och en av dem antar sin slutliga ståndpunkt om ändringsbudgeten, eller kommissionen vid valfri tidpunkt, föreslå att ett specifikt trepartsmöte sammankallas för att diskutera de avvikande ståndpunkterna och försöka nå en kompromiss.

33.  Alla förslag till ändringsbudgetar som lagts fram av kommissionen och som ännu inte slutgiltigt antagits ska systematiskt föras upp på dagordningen för de trepartsmöten som planeras inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Kommissionen ska lägga fram sina förslag till ändringsbudgetar och Europaparlamentet och rådet ska i möjligaste mån tillkännage sina respektive ståndpunkter före trepartsmötet.

34.  Om en trepartsdialog leder fram till en kompromiss förpliktar sig Europaparlamentet och rådet att vid överläggningarna om ändringsbudgeten beakta trepartsmötets resultat i överensstämmelse med EUF-fördraget och sina respektive arbetsordningar.

Samarbete efter behandlingarna

35.  Om Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt utan ändringar ska ändringsbudgeten antas i enlighet med EUF-fördraget.

36.  Om Europaparlamentet antar ändringar med en majoritet av sina ledamöter ska artikel 314.4 c i EUF-fördraget tillämpas. Innan förlikningskommittén sammanträder ska dock ett trepartsmöte sammankallas i följande fall:

a)  Om en överenskommelse nås vid trepartsmötet och Europaparlamentet och rådet är eniga om resultaten av trepartsmötet ska förlikningsförfarandet avslutas genom skriftväxling, utan att förlikningskommittén behöver sammanträda.

b)  Om ingen överenskommelse nås vid trepartsmötet ska förlikningskommittén sammanträda och organisera sitt arbete enligt de omständigheter som råder, med målet att slutföra en så stor del av beslutsprocessen som möjligt inom den tidsfrist på 21 dagar som anges i artikel 314.5 i EUF-fördraget. Förlikningskommittén får avsluta förfarandet genom skriftväxling.

Del G. Genomförande av budgeten, betalningar och utestående åtaganden

37.  Eftersom det är nödvändigt att säkerställa en ordnad utveckling av de sammanlagda betalningsbemyndigandena i förhållande till åtagandebemyndigandena för att undvika att utestående åtaganden överförs från ett år till nästa på ett onormalt sätt, är institutionerna överens om att noga övervaka betalningsprognoserna och de utestående åtagandena för att minska risken för att genomförandet av unionsprogram hindras på grund av en brist på betalningsbemyndiganden vid den fleråriga budgetramens slut.

I syfte att säkerställa en hanterbar betalningsnivå och betalningsprofil inom alla rubriker ska bestämmelserna om tillbakadragande av anslag tillämpas strikt i alla rubriker, särskilt bestämmelserna om automatiskt tillbakadragande.

Under budgetförfarandets gång ska institutionerna sammanträda regelbundet för att tillsammans utvärdera läget och utsikterna för genomförandet av budgeten under det innevarande och de kommande budgetåren. Detta ska ske i form av interinstitutionella möten på lämplig nivå, och före dem ska kommissionen tillhandahålla en detaljerad lägesrapport uppdelad per fond och medlemsstat om effektuering av betalningar, överföringar och de ansökningar om återbetalning som mottagits samt med reviderade prognoser, i tillämpliga fall inbegripet långsiktiga prognoser. För att säkerställa att unionen kan fullgöra alla de ekonomiska skyldigheter som härrör från befintliga och framtida åtaganden under perioden 2021–2027 i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet analysera och diskutera kommissionens beräkningar av den nivå på betalningsbemyndigandena som krävs.

Del H. Samarbete om Europeiska unionens återhämtningsinstrument(21)(22)

38.  I det enda syftet att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen kommer kommissionen att ges befogenhet att låna upp till 750 000 miljoner EUR i 2018 års priser på kapitalmarknaderna på unionens vägnar, varav upp till 390 000 miljoner EUR i 2018 års priser får användas för utgifter och upp till 360 000 miljoner EUR i 2018 års priser får användas för att tillhandahålla lån i enlighet med artikel 5.1 i beslutet om egna medel. I enlighet med vad som föreskrivs i förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument utgör det belopp som ska användas för utgifter externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.

39.  Institutionerna är överens om att Europaparlamentets och rådets roll, när de agerar i egenskap av budgetmyndighet, behöver stärkas i förhållande till externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument i syfte att säkerställa lämplig tillsyn av och delaktighet i användningen av sådana inkomster, inom de gränser som fastställs i förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument och, i förekommande fall, i den relevanta sektorsspecifika lagstiftningen. Institutionerna är också eniga om behovet av att säkerställa fullständig insyn och synlighet vad gäller alla medel inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument.

Externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument

40.  Med tanke på behovet av att säkerställa lämplig delaktighet för Europaparlamentet och rådet i förvaltningen av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument har institutionerna enats om det förfarande som anges i punkterna 41–46.

41.  Kommissionen kommer att tillhandahålla detaljerad information med sina utkast till beräkningar inom ramen för budgetförfarandet. Sådan information ska omfatta detaljerade beräkningar av åtagande- och betalningsbemyndiganden samt av rättsliga åtaganden, uppdelade per rubrik och per program som mottar inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Kommissionen kommer att tillhandahålla eventuell ytterligare relevant information som Europaparlamentet eller rådet begär. Kommissionen kommer att till budgetförslaget bifoga ett dokument som sammanställer all relevant information om Europeiska unionens återhämtningsinstrument, inklusive sammanfattande tabeller med sammanställningar av budgetanslag och inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Det dokumentet kommer att ingå i bilagan till unionens allmänna budget om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt punkt 44.

42.  Kommissionen kommer att lägga fram regelbundna uppdateringar av den information som avses i punkt 41 under hela budgetåret och åtminstone inför varje särskilt möte enligt punkt 45. Kommissionen kommer att förse Europaparlamentet och rådet med relevant information i tid för att hålla meningsfulla diskussioner och överläggningar om motsvarande planeringsdokument, även innan kommissionen antar relevanta beslut.

43.  Institutionerna kommer att sammanträda regelbundet inom ramen för budgetförfarandet för att gemensamt bedöma genomförandet av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, i synnerhet läget och utsikterna, och för att diskutera de årliga beräkningar som tillhandahålls med de respektive budgetförslagen och deras fördelning, med vederbörlig hänsyn till de begränsningar och villkor som fastställs i förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument och, i förekommande all, i den relevanta sektorsspecifika lagstiftningen.

44.  Europaparlamentet och rådet kommer att till unionens allmänna budget i form av en bilaga bifoga ett dokument som anger alla budgetrubriker som krediteras med inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Dessutom kommer de att använda budgetstrukturen för behandling av inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, och i synnerhet budgetanmärkningarna, för att utöva vederbörlig kontroll över hur de inkomsterna används. I enlighet med artikel 22 i budgetförordningen kommer Europaparlamentet och rådet att i utgiftsberäkningen inkludera anmärkningar, inklusive anmärkningar av allmän karaktär, som anger vilka budgetrubriker som kan krediteras med anslagen motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål på grundval av förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument och ange relevanta belopp. Kommissionen åtar sig att vederbörligen beakta sådana anmärkningar när den utövar sitt ansvar för att genomföra inkomsterna avsatta för särskilda ändamål.

45.  Institutionerna är överens om att anordna särskilda interinstitutionella möten på lämplig nivå för att bedöma läget och utsikterna för externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Dessa möten kommer att äga rum minst tre gånger under ett budgetår, kort tid före eller efter budgettrepartsmötena. Dessutom ska institutionerna sammanträda på ad hoc-basis om en institution lämnar en motiverad begäran. Europaparlamentet och rådet får när som helst lägga fram skriftliga synpunkter om genomförandet av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Kommissionen åtar sig att vederbörligen beakta eventuella anmärkningar och förslag från Europaparlamentet och rådet. Under dessa möten får betydande avvikelser i utgifterna inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument tas upp, i linje med punkt 46.

46.  Kommissionen ska tillhandahålla detaljerad information om eventuella avvikelser från sina ursprungliga prognoser före ett sådant särskilt interinstitutionellt möte som avses i punkt 45 och på ad hoc-basis vid en betydande avvikelse. En avvikelse från beräknade utgifter för Europeiska unionens återhämtningsinstrument är betydande om utgiften avviker från prognosen för ett visst budgetår och för ett visst program med mer än 10 %. Vid betydande avvikelser från de ursprungliga prognoserna kommer institutionerna att diskutera frågan om antingen Europaparlamentet eller rådet begär detta inom två veckor efter underrättelsen om en sådan betydande avvikelse. Institutionerna kommer att göra en gemensam bedömning av frågan i syfte att finna en gemensam grund inom tre veckor från begäran om ett möte. Kommissionen kommer att ta största möjliga hänsyn till eventuella mottagna synpunkter. Kommissionen åtar sig att inte fatta något beslut förrän överläggningarna har avslutats eller perioden på tre veckor har löpt ut. I det sistnämnda fallet ska kommissionen vederbörligen motivera sitt beslut. I brådskande fall får institutionerna enas om att förkorta tidsfristerna med en vecka.

Lån som tillhandahålls inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument

47.  För att säkerställa fullständig information samt insyn och synlighet när det gäller lånedelen av Europeiska unionens återhämtningsinstrument kommer kommissionen att tillsammans med sina utkast till beräkningar tillhandahålla detaljerad information om de lån som tillhandahålls medlemsstaterna inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, och därvid fästa särskild uppmärksamhet vid känslig information, som är skyddad.

48.  Information om lån inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument kommer att visas i budgeten i enlighet med kraven i artikel 52.1 d i budgetförordningen och kommer även att omfatta den bilaga som avses i led iii i den punkten.

BILAGA II

INTERINSTITUTIONELLT SAMARBETE OM EN FÄRDPLAN FÖR INFÖRANDET AV NYA EGNA MEDEL

Ingress

A.  Institutionerna är fast beslutna att samarbeta lojalt och öppet samt arbeta för att genomföra en färdplan för införandet av nya egna medel under tiden för den fleråriga budgetramen 2021–2027.

B.  Institutionerna erkänner betydelsen av sammanhanget för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, i vilket de nya egna medlen bör införas.

C.  I det enda syftet att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen kommer kommissionen i enlighet med artikel 5.1 i beslutet om egna medel att ges befogenhet att låna upp medel på kapitalmarknaderna på unionens vägnar upp till 750 000 miljoner EUR i 2018 års priser, varav upp till 390 000 miljoner EUR i 2018 års priser får användas för utgifter i enlighet med artikel 5.1 b i det beslutet.

D.  Återbetalningen av kapitalbeloppet för sådana medel som ska användas för utgifter inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument och den dithörande upplupna räntan kommer att behöva finansieras genom unionens allmänna budget, inbegripet genom tillräckliga inkomster från de nya egna medel som införs efter 2021. Alla dithörande skulder kommer att vara helt och hållet återbetalda senast den 31 december 2058 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket i beslutet om egna medel. De årliga belopp som ska betalas kommer att bero på löptiderna för de utgivna obligationerna och återbetalningsstrategin, samtidigt som gränsen för återbetalning av kapitalbeloppet för de medel som avses i tredje stycket i den punkten respekteras; denna gräns är fastställd till 7,5 % av det maximibelopp som ska användas för de utgifter som avses i artikel 5.1 b i det beslutet.

E.  Utgifterna från unionens budget i samband med återbetalningen av Europeiska unionens återhämtningsinstrument bör inte leda till en otillbörlig minskning av programutgifter eller investeringsinstrument inom den fleråriga budgetramen. Det är också önskvärt att begränsa ökningarna av de BNI-baserade egna medlen för medlemsstaterna.

F.  Därför, och för att öka trovärdigheten och hållbarheten för återbetalningsplanen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, kommer institutionerna att arbeta för ett införande av tillräckliga nya egna medel i syfte att täcka ett belopp som motsvarar de förväntade utgifterna i samband med återbetalningen. I enlighet med universalitetsprincipen innebär inte detta att några särskilda egna medel öronmärks eller avsätts för att täcka en viss typ av utgifter.

G.  Institutionerna konstaterar att införandet av en korg med nya egna medel bör stödja den lämpliga finansieringen av unionens utgifter inom den fleråriga budgetramen, samtidigt som andelen nationella BNI-baserade bidrag i finansieringen av unionens årliga budget minskas. En diversifiering av inkomstkällorna kan i sin tur göra det lättare att uppnå en bättre inriktning av utgifterna på unionsnivå på prioriterade områden och på gemensamma kollektiva nyttigheter med stora effektivitetsvinster jämfört med nationella utgifter.

H.  Därför bör nya egna medel anpassas till unionens politiska mål och stödja unionens prioriteringar, såsom den europeiska gröna given och ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, samt bidra till rättvis beskattning och en förstärkning av kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande.

I.  Institutionerna är eniga om att nya egna medel företrädesvis bör skapas på ett sätt som gör det möjligt att generera ”nya pengarˮ. Samtidigt strävar de efter att minska byråkratin och bördan för företag, i synnerhet små och medelstora företag, och för medborgare.

J.  Nya egna medel bör uppfylla kriterierna enkelhet, insyn, förutsägbarhet och rättvisa. Beräkningen, överföringen och kontrollen av de nya egna medlen bör inte leda till en alltför stor administrativ börda för unionens institutioner och de nationella förvaltningarna.

K.  Med tanke på de omfattande förfarandemässiga kraven för införandet av nya egna medel är institutionerna överens om att den nödvändiga reformen av systemet för egna medel bör uppnås genom ett begränsat antal revideringar av beslutet om egna medel.

L.  Institutionerna är därför överens om att samarbeta under perioden 2021–2027 på grundval av principerna i denna bilaga för att nya egna medel ska kunna införas i linje med den färdplan som anges i del B och de däri angivna datumen.

M.  Institutionerna erkänner också vikten av verktygen för bättre lagstiftning, i enlighet med vad som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(23), i synnerhet konsekvensbedömningen.

Del A. Principer för genomförandet

1.  Kommissionen kommer att lägga fram nödvändiga lagstiftningsförslag om nya egna medel och om sådana potentiella andra nya egna medel som avses i punkt 10 i enlighet med principerna om bättre lagstiftning. Den kommer i detta sammanhang att ta vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets och till rådets synpunkter. Lagstiftningsförslagen kommer att åtföljas av den relevanta genomförandelagstiftningen om egna medel.

2.  Institutionerna är överens om följande vägledande principer för införandet av en korg med nya egna medel:

a)  Genom nya egna medel anskaffas ett belopp som är tillräckligt för att täcka nivån på de sammanlagda förväntade utgifterna för återbetalningen av kapitalbeloppet och räntorna på de medel som lånas upp för att användas till de utgifter som avses i artikel 5.1 b i beslutet om egna medel, samtidigt som universalitetsprincipen respekteras. Inkomster från egna medel som överstiger återbetalningsbehoven ska fortsätta att finansiera unionens budget som allmänna inkomster i enlighet med universalitetsprincipen.

b)  Utgifter som täcker finansieringskostnaderna för Europeiska unionens återhämtningsinstrument ska ta sikte på att inte minska utgifter för unionens program och fonder.

c)  Egna medel anpassas till unionens prioriteringar, såsom kampen mot klimatförändringarna, den cirkulära ekonomin och ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, och bidrar till rättvis beskattning och till att förstärka kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande.

d)  Kriterierna enkelhet, insyn och rättvisa respekteras.

e)  Stabilitet och förutsägbarhet för inkomstflödet säkerställs.

f)  Den leder inte till en alltför stor administrativ börda för unionens institutioner och de nationella förvaltningarna.

g)  ”Nya” inkomster genereras företrädesvis.

h)  Samtidigt eftersträvas en minskning av byråkratin och bördan för företag, i synnerhet små och medelstora företag, och för medborgare.

3.  Europaparlamentet och rådet kommer utan onödigt dröjsmål att analysera, diskutera och gå vidare med de lagstiftningsförslag som avses i punkt 1 i enlighet med sina interna förfaranden i syfte att underlätta ett snabbt beslut. Efter det att kommissionen har lagt fram sina förslag kommer ledamöter av Europaparlamentet och företrädare för rådet inom ramen för sina överläggningar att sammanträda i närvaro av kommissionens företrädare för att informera varandra om läget inom respektive institution. Dessutom kommer institutionerna att inleda en regelbunden dialog för att bedöma framstegen med färdplanen.

Del B. Färdplanen för införandet av nya egna medel

Steg 1: 2021

4.  Som ett första steg kommer nya egna medel att införas för att tillämpas från och med den 1 januari 2021, bestående av en andel inkomster från nationella bidrag beräknade utifrån vikten av icke-materialåtervunnet plastförpackningsavfall i enlighet med beslutet om egna medel. Det beslutet ska enligt planerna träda i kraft i januari 2021, med förbehåll för medlemsstaternas godkännande i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

5.  Kommissionen kommer att intensifiera sitt arbete och, till följd av de konsekvensbedömningar som inleddes 2020, lägga fram förslag om en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna och om en digital avgift samt ett åtföljande förslag om att införa nya egna medel på denna grundval senast i juni 2021 med sikte på att de ska kunna införas senast den 1 januari 2023.

6.  Kommissionen kommer att se över EU:s utsläppshandelssystem under våren 2021, inklusive en eventuell utvidgning av det systemet till luft- och sjöfart. Den kommer att föreslå egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem senast i juni 2021.

7.  Institutionerna är eniga om att mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna och EU:s utsläppshandelssystem är tematiskt sammankopplade och att det därför är motiverat att diskutera dem i samma anda.

Steg 2: 2022 och 2023

8.  Med iakttagande av de tillämpliga förfarandena enligt fördragen och med förbehåll för medlemsstaternas godkännande i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser planeras dessa nya egna medel införas senast den 1 januari 2023.

9.  Rådet kommer att överlägga om dessa nya egna medel senast den 1 juli 2022 med sikte på att de ska kunna införas senast den 1 januari 2023.

Steg 3: 2024–2026

10.  På grundval av konsekvensbedömningar kommer kommissionen att föreslå ytterligare nya egna medel, som skulle kunna omfatta en skatt på finansiella transaktioner och ett finansiellt bidrag kopplat till företagssektorn eller en ny gemensam bolagsskattebas. Kommissionen ska sträva efter att lägga fram ett förslag senast i juni 2024.

11.  Med iakttagande av de tillämpliga förfarandena enligt fördragen och med förbehåll för medlemsstaternas godkännande i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser planeras sådana ytterligare egna medel införas senast den 1 januari 2026.

12.  Rådet kommer att överlägga om dessa nya egna medel senast den 1 juli 2025 med sikte på att de ska kunna införas senast den 1 januari 2026.

(1) EUT C 363, 28.10.2020, s. 179.
(2) Antagna texter, P9_TA(2019)0032.
(3) Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
(4) Antagna texter, P9_TA(2020)0124.
(5) Antagna texter, P9_TA(2020)0206.
(6) Antagna texter, P9_TA(2020)0220.
(7) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(8) Rådets förordning (EU) 2020/… av den … om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L …).
(9)+ EUT: Vänligen inför i texten numret, och i fotnoten nummer och datum, för förordningen i dokument ST 9971/20 (2020/0111(NLE)) och inför EUT-hänvisningen.
(10) Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/… av den … om fastställande av den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027 (EUT L …).
(11)+ EUT: Vänligen inför i texten numret, och i fotnoten nummer och datum, för förordningen i dokument ST 9970/20 (2018/0166(APP)) och inför EUT-hänvisningen.
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(13) Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/… av den … om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L …).
(14)++ EUT: Vänligen inför i texten numret, och i fotnoten nummer och datum, för förordningen i dokument ST 10046/20 (2018/0135(CNS)) och inför EUT-hänvisningen.
(15)+ EUT: Vänligen inför datumet för det sista undertecknandet av detta avtal.
(16) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(17) I enlighet med det interna avtalet mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig (EUT L 210, 6.8.2013, s. 1) och i enlighet med tidigare interna avtal.
(18) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 8.6.1971, s. 1).
(19) De olika skedena omfattar: det innevarande budgetårets budget (inklusive antagna ändringsbudgetar), det ursprungliga budgetförslaget, rådets ståndpunkt om budgetförslaget, Europaparlamentets ändringar avseende rådets ståndpunkt samt de ändringsskrivelser som kommissionen har lagt fram (även om de ännu inte har godkänts fullt ut av institutionerna).
(20) En budgetpost som anses vara tekniskt avslutad är en post som det inte råder någon oenighet om mellan Europaparlamentet och rådet och för vilken ingen ändringsskrivelse har lagts fram.
(21) När kommissionen lägger fram ett förslag till rådsakt som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för budgeten är det förfarande som fastställs i den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den … om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget (EUT …) tillämpligt.
(22)+ EUT: Vänligen inför i fotnoten datumet för den gemensamma förklaringen i dokument SN 3633/3/20 REV 3 ADD 1 och komplettera EUT-hänvisningen.
(23) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).


En ny strategi för europeiska små och medelstora företag
PDF 191kWORD 63k
Europaparlamentets resolution av den 16 december 2020 om en ny strategi för europeiska små och medelstora företag (2020/2131(INI))
P9_TA(2020)0359A9-0237/2020

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, som avser den inre marknaden, hållbar utveckling och social marknadsekonomi,

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner(2) (direktivet om sena betalningar),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2012 om små och medelstora företag: konkurrenskraft och affärsmöjligheter(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om familjeföretag i Europa(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juli 2020 om slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 februari 2011 Översyn av småföretagsakten för Europa (COM(2011)0078) och parlamentets resolution av den 12 maj 2011 om samma ämne(9),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 december 2011 En åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering (COM(2011)0870),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 mars 2013 Smart lagstiftning – tillgodose de små och medelstora företagens behov (COM(2013)0122),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2016 Europas nästa ledare – initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag (COM(2016)0733),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 Att forma EU:s digitala framtid (COM(2020)0067),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (COM(2020)0103),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 maj 2020 EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020)0456),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 maj 2020 Kommissionens justerade arbetsprogram för 2020 (COM(2020)0440),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020)0274),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport om europeiska små och medelstora företag 2018/2019 från november 2019,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska vårprognos 2020,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 02/2020 av den 22 januari 2020 SMF-instrumentet i praktiken: ett ändamålsenligt och innovativt program som står inför utmaningar,

–  med beaktande av resultaten i indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle 2020, som offentliggjordes den 11 juni 2020,

–  med beaktande av Världsbankens rapport Global Economic Prospects (Globala ekonomiska prognoser) från juni 2020,

–  med beaktande av OECD:s rapport av den 10 december 2019 The Missing Entrepreneurs 2019 (Entreprenörerna som saknas 2019),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kultur och utbildning,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för rättsliga frågor,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0237/2020), och av följande skäl:

A.  Kommissionens meddelande En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU offentliggjordes den 10 mars 2020, och den 11 mars 2020 utfärdade WHO pandemivarningen om covid-19(10), vilket fick betydande konsekvenser för den ekonomiska, sociala och politiska miljö där små och medelstora företag är verksamma och innebar att strategin behövde omarbetas på grund av att många ekonomiska, sociala och politiska förutsättningar förändrades. Den strategi som kommissionen lade fram i mars 2020 innehåller fortfarande förslag på lösningar på de strukturella ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som små och medelstora företag stod inför före covid-19-krisen och framtida utmaningar i samband med den digitala och gröna omställningen. Kommissionen bör lägga fram en uppdaterad version av sitt meddelande om en SMF-strategi som återspeglar de frågor som lyfts fram i denna resolution. Den europeiska konkurrenskraften släpar efter andra utvecklade ekonomier, vilket hotar Europas förmåga att skapa välstånd och välfärd.

B.  De 24 miljoner små och medelstora företag som finns i EU-27 utgör ryggraden i ekonomin och stod innan pandemin för mer än hälften av EU:s BNP och sysselsatte omkring 100 miljoner arbetstagare. Av företagen i EU:s icke-finansiella affärssektor är 98,9 procent små företag med färre än 49 anställda.(11) På både nationell nivå och EU-nivå är mikroföretag och små och medelstora företag mycket komplexa och heterogena med tanke på sin storlek och de många olika verksamhetsområden de omfattar. Små och medelstora företag är avgörande för europeiska industriella värdekedjors utveckling och motståndskraft och bidrar avsevärt till lokala, regionala och nationella ekonomier.

C.  Små och medelstora företag bör stå i centrum för den europeiska gröna given och den digitala strategin och stödjas på lämpligt sätt genom skräddarsydda finansieringsinstrument och en småföretagarvänlig lagstiftningsmiljö så att de kan spela en viktig roll i den europeiska ekonomins tillväxt och i unionens bredare strategiska mål, inbegripet miljömålen för 2050. I sin resolution om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser betonade parlamentet att den europeiska gröna given och den digitala omvandlingen skulle underlätta återhämtningen och återuppbyggnaden efter covid-19-pandemin. Små och medelstora företag måste aktivt involveras och stödjas i EU:s digitala strategi och den europeiska gröna given så att man stärker deras konkurrenskraft och låser upp deras potential för digitalisering, spridning av innovativa lösningar och hantering av akuta miljö- och samhällsproblem. De små och medelstora företagens bidrag kommer att vara avgörande för att dessa strategier ska lyckas.

D.  Den ekonomiska kris och den bistra ekonomiska framtidsprognos som utlöstes av pandemin har gjort att ett otal små och medelstora företag har hamnat på gränsen till insolvens. Endast 40 procent av alla företag mottog betalning i tid under 2018. Den likviditetskris som har drabbat många små och medelstora företag kommer inte enbart att ha en negativ inverkan på deras dagliga verksamhet utan även på deras framtida möjligheter till tillväxt, vilket gör att de inte korrekt kan planera långsiktiga investeringar.

E.  De nödinköp av tillgångar som gjorts av Europeiska centralbanken (ECB) som reaktion på den ekonomiska kris som orsakats av pandemin hjälper huvudsakligen större företag, eftersom de är mer beroende av den kommersiella skuldmarknaden, men förbättrar inte de finansiella villkoren för små och medelstora företag. EU och medlemsstaterna bör agera djärvt och snabbt för att minimera de ekonomiska, sociala och strategiska risker som är kopplade till dessa företags försvinnande. Europaparlamentet konstaterar att bankernas utlåning traditionellt sett är den viktigaste externa finansieringskällan för små och medelstora företag i unionen och står för över tre fjärdedelar av dessa företags finansiering, vilket gör små och medelstora företag särskilt sårbara för en åtstramning av bankernas utlåning. Små och medelstora företag har inte de verktyg som krävs för att hantera en utdragen kris, och nationella åtgärder bör inte inverka negativt på EU:s inre marknad.

F.  Effekten av kapitalbristen till följd av covid-19-krisen kommer att vara ojämnt fördelad mellan sektorer, företagstyper och medlemsstater och därmed leda till skillnader på den inre marknaden. Det är viktigt att upprätthålla lika villkor för att minimera snedvridningen av konkurrensen på den inre marknaden, samtidigt som skillnaderna i tillväxt mellan medlemsstaterna är en av orsakerna till den ojämna ekonomiska utvecklingen i EU. Små och medelstora företag drabbas ännu hårdare av överväldigande och ofta oreglerad global konkurrens.

G.  I OECD:s ekonomiska prognos utesluts det inte att förlusten av inkomst – i händelse av ytterligare en allvarlig våg av covid-19 – i slutet av 2021 skulle kunna överstiga förlusten vid alla tidigare lågkonjunkturer under de senaste 100 åren(12). Statligt stöd till följd av covid-19-utbrottet bör inte leda till snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden mellan små och medelstora företag från olika länder. Pandemin har visat att den digitala omställningen är av yttersta vikt och har belyst behovet av att digitalisera ekonomin för att säkerställa bättre motståndskraft i framtiden, samtidigt som miljöutmaningar kvarstår och måste hanteras. EU står inför hård konkurrens från globala aktörer. Innovation är ett effektivt sätt för små och medelstora företag att bygga långsiktig och hållbar tillväxt.

H.  Antagandet av miljövänligt hållbara rutiner och innovationer och hållbar teknik förväntas skapa nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter för små och medelstora företag samtidigt som deras konkurrenskraft ökar och deras utgifter minskar, förutsatt att rätt administrativa, regelmässiga och tekniska förutsättningar föreligger. Många små och medelstora företag vill förbättra sin miljöprestanda, resurs- och energieffektivitet, användning av digital teknik och spridning av innovativa lösningar, vilka alla kommer att vara avgörande för att stödja deras långsiktiga hållbara tillväxt och konkurrenskraft och göra det möjligt för dem att spela en nyckelroll när det gäller att direkt leverera miljöinnovationer. Bättre tillgång till finansiering och tekniskt stöd bör därför tillhandahållas.

I.  Enligt kommissionens index för digital ekonomi och digitalt samhälle 2020(13) saknar många små och medelstora företag fortfarande fullständig tillgång till digitalisering och släpar efter stora företag när det gäller både digitala färdigheter och digitaliseringen av deras verksamhet, vilket delvis beror på illojal konkurrens från multinationella företag. Samma regler bör gälla både på den digitala och icke-digitala inre marknaden, så att man säkerställer lika villkor och samtidigt undviker negativ inverkan på arbetstagarrättigheterna och de sociala rättigheterna. Användningen av data kan leda till en konkurrensfördel och göra det möjligt för små och medelstora företag att dra nytta av den digitala omställningen, samtidigt som fokus på digital kompetens och digitala färdigheter bör gå hand i hand med ökade EU-investeringar i digital infrastruktur samt med förbättrad dataåtkomst för små och medelstora företag och rättvisa kommersiella och rättsliga ramar för alla marknadsstrukturer, dvs. förbindelser mellan företag, mellan företag och konsument och mellan företag och myndigheter.

J.  En av de största utmaningarna när det gäller att nå digitaliseringens fulla potential är att hitta kvalificerad arbetskraft. Kommissionen, medlemsstaterna och de lokala myndigheterna bör vidta åtgärder för att förbättra företagsklimatet så att man säkerställer de små och medelstora företagens konkurrenskraft och unionens hållbara och långsiktiga ekonomiska tillväxt. Unionens strategi för små och medelstora företag är en möjlighet att främja företagarkulturen i underrepresenterade grupper och göra det möjligt för dem att till fullo utnyttja möjligheterna med den digitala och gröna omställningen.

K.  Genom att stärka företagarkulturen kan man göra det möjligt för små och medelstora företag att fullt ut bidra till och dra nytta av den dubbla omställningen och skapa fler arbetstillfällen, och därmed öka de små och medelstora företagens inverkan på arbetsmarknaden. Kvinnor utgör 52 procent av Europas totala befolkning, men endast 34,4 procent av egenföretagarna och 30 procent av de företagare som driver nystartade företag i EU(14). Kvinnors kreativitet och potential som företagare utnyttjas fortfarande inte fullt ut och bör utvecklas ytterligare.

L.  Regelbördan bör minskas, såsom de ekonomiska kostnaderna och ”krångelkostnaderna” för efterlevnad av överreglering och alltför komplicerade administrativa förfaranden, inbegripet utmaningarna i samband med patenttvister, till exempel på området för immateriella rättigheter, men också när det gäller finansieringsmöjligheter. Innovation hänger inte samman med reglering, utan drivs av samarbeten där företag interagerar för att utbyta kunskap och information och kombinera idéer och dela finansiering med partner som led i större innovationssystem. Bidrag når i regel mer sannolikt än skattelättnader fram till små och medelstora företag eller till verksamheter där små och medelstora företag mer sannolikt deltar.

M.  EU:s definition av små och medelstora företag nämns i fler än 100 EU-rättsakter som omfattar en mängd olika politikområden. Kommissionen kommer att närmare undersöka den befintliga definitionen och rapportera om specifika frågor som lyftes fram i det senaste offentliga samrådet, såsom komplexa ägarstrukturer eller möjliga inlåsningseffekter. Kommissionen måste fortfarande följa domen från Europeiska unionens domstol av den 15 september 2016 som begärde ett förtydligande av kriterierna för ”självständighet” och ”oberoende”.

N.  Mikroföretag utgör en betydande andel av de europeiska små och medelstora företagen och det är ofta svårt för dem att få tillgång till finansiering eller få kännedom om de möjligheter som finns tillgängliga på EU-nivå och nationell nivå. Den här företagskategorin har även drabbats hårt av covid-19-krisen och förtjänar att ta emot mer hjälp och att främjas ytterligare, utan att det påverkar den befintliga definitionen av små och medelstora företag.

O.  Medelstora börsnoterade företag bidrar avsevärt till sysselsättningen och tillväxten, särskilt i vissa medlemsstater. Kommissionen bör, som en del av Refit-initiativet, bedöma behovet av en separat definition av medelstora börsnoterade företag för att möjliggöra riktade åtgärder, samtidigt som man ser till att detta inte utvidgar den befintliga definitionen av små och medelstora företag eller på något sätt äventyrar stödet till små och medelstora företag.

Strukturella utmaningar före covid-19-krisen

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens strategi för små och medelstora företag och delar dess åsikt att de små och medelstora företagen är väsentliga för den europeiska ekonomin. Parlamentet framhåller behovet av att uppdatera strategin för små och medelstora företag mot bakgrund av covid-19-krisen, samtidigt som man behåller fokus på att främja omställningen till ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt motståndskraftigt samhälle och en konkurrenskraftig ekonomi, och begär därför att strategin för små och medelstora företag ska vara förenlig med industristrategin, EU‑strategin för data(15) och den europeiska gröna given, så att alla små och medelstora företag aktivt involveras och stöds i den dubbla omställningen i syfte att uppnå bättre konkurrenskraft, långsiktig tillväxt och ökad motståndskraft.

2.  Europaparlamentet efterlyser dessutom åtgärder för att förbättra förutsättningarna för nyföretagande och stärka företagarandan, inbegripet genom att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag. Parlamentet efterlyser i detta avseende antagandet av en handlingsplan för små och medelstora företag med tydliga mål, delmål och tidsramar som åtföljs av regelbunden övervakning samt regelbundna rapporter och utvärderingar. Parlamentet betonar i detta sammanhang att man måste förstärka företagarandan i unionen och skapa förutsättningar som gör det möjligt för nya företag och befintliga små och medelstora företag att frodas och skapa innovationer, och därmed bidra till unionens ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhet och ekonomiska konkurrenskraft.

3.  Europaparlamentet erkänner att alltför stora administrativa bördor och regelbördor hindrar små och medelstora företags möjligheter att frodas, eftersom de saknar de nödvändiga resurserna för att uppfylla komplicerade byråkratiska krav.

4.  Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens åtagande att införa principen ”en in och en ut”, men påminner om att detta enbart upprätthåller status quo i lagstiftningen, vilket inte är en tillräckligt långtgående ambition, och betonar att medlemsstaterna som ett första steg mot att hejda flödet av ny lagstiftning måste undvika överreglering. Parlamentet påminner om att den offentliga förvaltningen, både på europeisk och på nationell nivå, spelar en viktig roll när det gäller att göra det lättare att göra affärer och till exempel främja investeringar som syftar till att stärka den ekonomiska konkurrenskraften samtidigt som de högsta möjliga standarderna för transparens, arbetstagares hälsa, rättigheter och säkerhet och miljöskydd upprätthålls.

5.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att erkänna behovet av bättre reglering och förenkling och att anta en färdplan med konkreta och bindande mål och indikatorer, vilket är en viktig förutsättning för att vår ekonomi ska kunna återhämta sig och skapa innovationer samt för att skydda konkurrenskraften hos företag i EU. Parlamentet konstaterar att flera medlemsstater har fastställt kvantitativa mål om att minska den administrativa bördan med upp till 30 procent(16) och uppmanar kommissionen att fastställa ambitiösa och bindande kvantitativa och kvalitativa mål på EU-nivå för att minska den administrativa bördan, så snart som möjligt efter en konsekvensbedömning och under alla omständigheter senast i juni 2021, innan kommissionens meddelande.

6.  Europaparlamentet konstaterar att denna färdplan bör identifiera de områden där den administrativa bördan och regelbördan för små och medelstora företag bör minskas avsevärt för att minska efterlevnadskostnaderna, inbegripet byråkrati, och hjälpa medlemsstaterna att uppnå en snabb minskning av antalet regler samtidigt som arbetstagarrättigheterna, de sociala normerna och hälsonormerna samt miljöskyddet upprätthålls. Parlamentet understryker att det också är viktigt att utvärdera sådana åtgärder i efterhand med beaktande av små och medelstora företags perspektiv och utan att underminera arbetstagarrättigheterna för att man ska kunna övervaka hur effektiv minskningen av byråkratin är.

7.  Europaparlamentet efterlyser en förbättrad anpassning av regelverken som åtföljs av smart digitalisering, ökad användarvänlighet, förenklade förfaranden och säkrare dataförfaranden som skyddar integriteten. Parlamentet kräver i detta avseende ökat och mer riktat tekniskt och administrativt stöd på nationell nivå och EU-nivå, utbyte av bästa praxis och utbildningsmöjligheter för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att förvalta en verklig gemensam digital kontaktpunkt för alla frågor om EU-finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag och säkerställa att EU:s stödsystem, inbegripet de som gäller efterdyningarna av covid-19, innehåller en betydande del om små och medelstora företag.

8.  Europaparlamentet välkomnar de framgångar från tillämpningen av principerna för bättre lagstiftning som hittills har uppnåtts. Parlamentet konstaterar att ytterligare framsteg måste göras, särskilt när det gäller förenkling och standardisering av formulär och förfaranden, med en konsekvent tillämpning av engångsprincipen och principen ”digitalt som standard” på både EU- och medlemsstatsnivå och en generell minskning av den administrativa bördan.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant analysera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-krisen för små och medelstora företag och ta hänsyn till de små och medelstora företagens problem till följd av covid-19-krisen när den genomför konsekvensbedömningar inför ett lagstiftningsförslag.

10.  Europaparlamentet efterlyser därför ett bindande test som kan bedöma kostnaderna och fördelarna med lagstiftningsförslag för små och medelstora företag, inbegripet förslagens ekonomiska konsekvenser och deras inverkan på anställda i små och medelstora företag. Parlamentet förväntar sig att resultaten av testet för små och medelstora företag beaktas till fullo i alla lagstiftningsförslag och tydligt visar hur förenkling skulle kunna uppnås och, när så är möjligt, formulerar ytterligare rekommendationer för hur man kan undvika onödiga administrativa bördor eller regelbördor för små och medelstora företag. Parlamentet påminner om att tyngdpunkten under EU:s lagstiftningsprocess bör ligga på konsekvensbedömningarnas kvalitet, snarare än på hur snabbt initiativen slutförs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in och främja bästa praxis och utarbeta riktlinjer för ett systematiskt genomförande av tester för små och medelstora företag även på nationell nivå.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att nämnden för lagstiftningskontroll är effektiv och fungerar väl genom att se till att den har ett flertal externa experter och stöd från det gemensamma forskningscentrumet. Parlamentet upprepar att oberoendet, transparensen och objektiviteten hos nämnden för lagstiftningskontroll och dess arbete måste säkerställas och att nämndens ledamöter inte bör omfattas av någon politisk kontroll, intressekonflikt eller partiskhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera en balanserad representation av stora och små företag i alla relevanta organ och kommittéer som är knutna till EU:s beslutsfattande, inbegripet nämnden för lagstiftningskontroll. Parlamentet anser att det nuvarande kravet att endast ha en företrädare för små och medelstora företag i nämnden för lagstiftningskontroll som ska företräda alla små och medelstora företag i alla sektorer inte är tillräckligt, med tanke på den stora variationen bland små och medelstora företag i Europa.

12.  Europaparlamentet begär att man återupplivar genomförandet av småföretagsakten. Parlamentet understryker att principen att ”tänka småskaligt först” måste tillämpas konsekvent och att principen om att vara ”stor i stora frågor och liten i små frågor” måste stärkas för att säkerställa ett ordentligt fokus på små och medelstora företag i EU-lagstiftning och nationell lagstiftning och som grund för ett nytt interinstitutionellt åtagande att minska den administrativa bördan.

13.  Europaparlamentet noterar kommissionens plan att utse en särskild EU-företrädare för små och medelstora företag för att synliggöra de små och medelstora företagens problem och uppmanar dessutom kommissionen att placera företrädaren för små och medelstora företag i en central enhet under kommissionens ordförande för att möjliggöra tillsyn över frågor som rör små och medelstora företag i alla generaldirektorat. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla det befintliga förfarandet för resultatgranskning av små och medelstora företag och att delta i en årlig debatt om tillståndet i unionen för små och medelstora företag som ska anordnas i samband med ett av parlamentets plenarsammanträden. Parlamentet understryker möjligheten att förstärka samarbetet mellan nätverket av företrädare för små och medelstora företag och nationella och lokala organisationer som företräder små och medelstora företag.

14.  Europaparlamentet anser att EU:s mål på området för hållbarhet och digitalisering bör matchas till fullo av finansiella och andra medel som gör det möjligt för medlemsstaterna att främja de små och medelstora företagens omställning inom båda områdena, vilket är särskilt viktigt i de mindre utvecklade regionerna. Parlamentet betonar att sådana mål inte får vara motstridiga, utan att de måste vara ömsesidigt förstärkande och åtföljas av åtgärder för att skydda sysselsättningen med rättigheter och förbättrade arbetsvillkor.

15.  Europaparlamentet beklagar att små och medelstora företag har upplevt större svårigheter än större företag när det gäller att få tillgång till finansiering, vilket bland annat beror på olika monetära åtgärder och på regelverket. Parlamentet föreslår i detta avseende att åtgärder vidtas för att stärka tillgången till krediter för små och medelstora företag, inbegripet mikroföretag och nystartade företag. Parlamentet påminner om att små och medelstora företag ofta inte har tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser för att konkurrera på lika villkor med andra intressenter, särskilt multinationella företag, i förfarandet för att få tillgång till finansiella instrument.

16.  Europaparlamentet är bekymrat över de flesta små och medelstora företags svårigheter att få tillgång till EIB-finansiering, särskilt de med begränsat kapital, och begär att villkoren för tillgång ska ta hänsyn till behovet av ett större deltagande från små och medelstora företag. Parlamentet beklagar att många små och medelstora företag, inbegripet mikroföretag och nystartade företag, inte kan få tillgång till EU-medel för att de inte är medvetna om vad som finns tillgängligt, men även på grund av att de relevanta förfarandena och urvalskriterierna är långsamma och alltför komplexa. Parlamentet uppmanar kommissionen att avlägsna sådana hinder genom att förenkla förfarandena, säkerställa tillgång till information på nätet och ytterligare stödja incitament som är skräddarsydda för små och medelstora företag och mikroföretag.

17.  Europaparlamentet påminner i detta avseende medlemsstaterna och kommissionen om att det finns ett akut behov av att återställa de små och medelstora företagens likviditet för att säkerställa att de kan bedriva sin grundläggande verksamhet, och varnar för att de små och medelstora företagens och särskilt mikroföretagens överlevnad efter covid-19 kommer att vara beroende av snabbt beslutsfattande, tillräckligt ekonomiskt stöd och snabb tillgång till likviditet, med tanke på deras strukturella svagheter jämfört med större företag.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på bästa sätt använda de kommande EU-instrumenten inom ramen för nästa fleråriga budgetram i enlighet med lokalsamhällenas särskilda behov och med beaktande, när så är möjligt, av befintliga sektorsspecifika och nationella särdrag. Parlamentet påminner om att de bland annat förväntas leda investeringar till små och medelstora företag.

19.  Europaparlamentet beklagar att återhämtningsplanen ägnade liten uppmärksamhet åt små och medelstora företag och efterlyser åtgärder för att säkerställa enkel tillgång för små och medelstora företag.

20.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att bättre anpassa EU-finansieringen för att locka till större deltagande från icke-digitala, högteknologiska och innovativa små och medelstora företag och begär dessutom att utformningen av nya EU-instrument ska ta hänsyn till huruvida finansieringen rimligen kan användas av små och medelstora företag och huruvida den är anpassad till deras behov och ska säkerställa att små och medelstora företag gynnas lika mycket som alla andra partner i värdekedjan, till förmån för Europas globala konkurrenskraft. Parlamentet påminner om att det för att hjälpa nystartade företag att frodas är avgörande att säkerställa tillgången till tålmodigt kapital som syftar till att erhålla de särskilda vinsterna från långsiktiga investeringar och vars leverantörer kan bibehålla sina investeringar även vid ogynnsamma kortsiktiga förhållanden.

21.  Europaparlamentet betonar att EU:s organ måste kommunicera proaktivt med nätverk och organisationer för små och medelstora företag på lokal, regional och nationell nivå för att ge dem information och vägledning i rätt tid så att de kan dra fördel av tillgängliga och planerade EU-finansieringsmöjligheter. Parlamentet påminner kommissionen om att utnyttja alla tillgängliga kommunikationsmedel samt tävlingar för studenter och unga företagare.

22.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att garantera icke-diskriminerande tillgång till bankernas utlåning för små och medelstora företag, särskilt sådana vars affärsmodeller fokuserar på immateriella tillgångar. Parlamentet påminner om att tillgång till finansiering är en nyckelfaktor för tillväxt, hållbar omvandling och innovation och efterlyser ytterligare stöd till innovativa affärsmodeller. Parlamentet beklagar djupt skillnaderna i kreditvillkoren för små och medelstora företag i olika EU-länder och uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med den finansiella sektorn och banksektorn när det gäller deras skyldighet att säkerställa fullständig och rättvis tillgång till banklån för små och medelstora företag.

23.  Europaparlamentet betonar att endast finansiering genom kapitalmarknader inte kommer att vara tillräckligt för att tillhandahålla lämpliga lösningar för små och medelstora företag och anser att finanstjänstesektorn måste vara stabil och erbjuda små och medelstora företag, mikroföretag och egenföretagare ett brett utbud av skräddarsydda finansieringsalternativ på ett kostnadseffektivt sätt. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av traditionella bankmodeller, däribland små regionala banker och sparkooperativ. Parlamentet uppmanar EIB att föra ett närmare samarbete med sina finansförmedlare i medlemsstaterna för att sprida relevant information till små och medelstora företag i syfte att förbättra deras tillgång till finansiering.

Nya utmaningar till följd av covid-19-pandemin

24.  Europaparlamentet påminner om att små och medelstora företag snabbt måste få likvida medel, samtidigt som man även förstärker åtgärderna för rekapitalisering av små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna och kommissionen att ta itu med problemet med sena betalningar, som fortsätter att skapa betydande likviditetsproblem för små och medelstora företag, och uppmanar eftertryckligen de medlemsstater som fortfarande inte har gjort det att genomföra direktivet om sena betalningar, särskilt när det gäller offentliga förvaltningar och förbindelser mellan företag.

25.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att stärka övervakningen och genomförandet av direktivet om sena betalningar och bedöma behovet av att se över det, för att säkerställa att snabba betalningar är normen på hela den inre marknaden både för transaktioner mellan företag, särskilt från större till mindre företag, och för transaktioner från myndigheter till företag. Parlamentet uppmanar myndigheterna på europeisk, regional och lokal nivå att föregå med gott exempel genom att alltid betala små och medelstora företag i tid och uppmuntrar i detta sammanhang till en aktiv användning av överträdelseförfaranden i fall där direktivet inte tillämpas korrekt.

26.  Europaparlamentet inser behovet av en tillfällig lättnad av reglerna för statligt stöd och ett erkännande av att de har lett till ett ojämnt genomförande av åtgärder i hela unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vidta snabba åtgärder för att säkerställa konkurrens på lika villkor bland medlemsstaterna.

27.  Europaparlamentet konstaterar att alla framtida utvärderingar och översyner av reglerna för statligt stöd bör ta vederbörlig hänsyn till de särdrag och geografiska nackdelar som påverkar de små och medelstora företag som är belägna i de mest perifera territorierna, inbegripet öar, de yttersta randområdena och bergsområden, eller i andra områden, även icke-perifera områden, som drabbats av aldrig tidigare skådade naturkatastrofer.

28.  Europaparlamentet är djupt oroat över att sektorer såsom turistnäringen, hotell- och restaurangbranschen, kultursektorn, den kreativa sektorn, transportsektorn, mässor och evenemang, som till stor del består av små och medelstora företag, har drabbats hårdast av covid-19-krisen. Parlamentet understryker vikten av kontinuerliga, snabba åtgärder som syftar till att återställa och bevara förtroendet bland resenärer och operatörer. Parlamentet understryker behovet av att befria dessa sektorer från administrativa bördor och kostnadsintensiv reglering, fastställa hur man ska gå vidare med sektorns återhämtning och säkerställa att arbetstagarrättigheterna skyddas i de berörda sektorerna. Parlamentet påminner om vikten av att förbättra tillgången till digital teknik och stödprogram för små och medelstora företag i kulturella och kreativa näringar, eftersom covid-19-krisen har visat på deras avgörande roll för vår ekonomi och vårt sociala liv.

29.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att erkänna överlevnaden för de små och medelstora företagen och nystartade företagen som en politisk topprioritering genom att lägga fram konkreta åtgärder för att stödja ekonomiskt bärkraftiga små och medelstora företag och nystartade företag som riskerar insolvens, särskilt mot bakgrund av att instrumentet för solvensstöd enligt rådets förslag ska upphävas. Parlamentet noterar initiativet för stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE-initiativet), vars syfte är att täcka kostnaden för nationella system för korttidsarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt stödja medlemsstaternas införlivande av rekonstruktions- och insolvensdirektivet(17) för att säkerställa en verklig andra chans för små och medelstora företag i svårigheter.

30.  Europaparlamentet konstaterar att covid-19-krisen har drivit de små och medelstora företagen mot innovativ teknik, nya former av arbetsorganisation och digitala affärsmodeller såsom e-handel, delningsekonomi och distansarbete. Parlamentet påpekar att många små och medelstora företag har haft det svårt att anpassa sig till de nya omständigheterna och uppmanar i detta avseende kommissionen att säkerställa att investeringar i forskning och innovation (FoI) riktas in på deltagande från små och medelstora företag, samtidigt som man hittar en balans mellan upprätthållandet av immateriella rättigheter och främjandet av innovation. Parlamentet kräver dessutom att arbetstagarrättigheterna respekteras genom hela denna process.

31.  Europaparlamentet påminner om att innovation hos små och medelstora företag är en viktig drivkraft för produktivitet och hållbar tillväxt, eftersom den kan bidra till att lösa globala och samhälleliga utmaningar och ge bättre arbetsvillkor. Parlamentet påminner om att den tekniska utvecklingen och digitaliseringen ökar möjligheterna för små och medelstora företag att förnya sig och växa, vilket accelererar kompetensspridningen och uppkomsten av nya affärsmodeller och ökar deras förmåga att utöka sin verksamhet snabbare.

32.  Europaparlamentet betonar att investeringar i innovation bör prioritera ekosystem som inkluderar små och medelstora företag och som gör det lättare att gemensamt skapa spjutspetsteknologi, få den att mogna och överföra den till industrin samt sprida ny teknik. Parlamentet understryker därför vikten av riktad offentlig politik för att stödja horisontella behov i samband med den digitala omvandlingen i mikroföretag och små och medelstora företag, såsom en förenkling av rapporteringsskyldigheterna, och uppmanar medlemsstaterna att ta fram pilotinitiativ för att påskynda de små och medelstora företagens användning av e-handelslösningar, till exempel genom utbildning och rådgivning, tekniskt stöd, bästa praxis eller integrering av kunskapstriangeln (utbildning, forskning och innovation), och med deltagande från alla relevanta intressenter och lokala myndigheter.

33.  Europaparlamentet välkomnar små och medelstora företags deltagande i Europeiska rymdprogrammet, bland annat i utvecklingen av många tjänster och tillämpningar i senare led. Parlamentet uppmärksammar de små och medelstora företagens viktiga roll i försvarslogistikkedjorna i Europa.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens löfte om att öppna snabbutbildningar genom digitala intensivkurser för att anställda vid mikroföretag och små och medelstora företag ska få kompetens på områden såsom AI, cybersäkerhet och teknik för distribuerade liggare. Parlamentet framhåller att digitala intensivkurser för små och medelstora företag inom ramen för programmet för ett digitalt Europa ska föregås av subventionerade program som gör det möjligt för ägare av små och medelstora företag att identifiera sina digitala behov och möjligheter. Parlamentet påpekar att kvalificerad arbetskraft är grundläggande för att små och medelstora företag ska frodas och för att de framgångsrikt ska kunna hantera inte bara den miljömässiga och digitala omställningen, utan även de traditionella utmaningar som dessa företag står inför.

35.  Europaparlamentet beklagar att endast 17 procent av de små och medelstora företagen hittills har lyckats integrera digital teknik i sin verksamhet. Parlamentet begär att man stärker insatser som syftar till att komma tillrätta med kompetensglapp och kompetensbrister, utrusta små och medelstora företag med digital kompetens och digitala färdigheter och förbättra färdigheterna när det gäller offentlig upphandling och finansiell utbildning samt kompetens inom hantering av krediter och leveranskedjor för arbetsmarknader i snabb förändring, även mot bakgrund av den acceleration som covid-19-krisen har medfört.

36.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja investeringar i program för fortsatt yrkes- och lärlingsutbildning i små och medelstora företag. Parlamentet begär i detta avseende att man utvecklar en skräddarsydd strategi för digital kompetens i mikroföretag. Parlamentet betonar den roll som kommissionens kompetensagenda kan spela i detta avseende och påpekar att det för att överbrygga klyftan på det digitala området och innovationsområdet är nödvändigt att öka andelen högskoleutbildade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och komma tillrätta med den klyfta som kvinnor möter på båda dessa områden. Parlamentet välkomnar i detta avseende kompetensagendan för Europa.

37.  Europaparlamentet noterar kommissionens vitbok om artificiell intelligens (COM(2020)0065) och dess uppfattning att varje medlemsstat bör ha minst en digital innovationsknutpunkt med hög grad av specialisering inom AI.

38.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja de små och medelstora företagens insatser för att bland annat uppgradera föråldrad utrustning, förbättra kunskapsöverföringen, fastställa de effektivaste användningsområdena för teknik såsom industriell AI och utveckla kompetensen hos arbetsstyrkan med de färdigheter som är omedelbart nödvändiga för att möjliggöra fjärrstyrning av tillgångar, produktionsövervakning och personalsamarbete samt miljömässigt hållbara affärsmodeller, cirkulärekonomiska metoder och energi- och resurseffektivitet, områden där digital kompetens ofta är avgörande och gör det möjligt för små och medelstora företag att förbli konkurrenskraftiga. Parlamentet uppmanar kommissionen att även överväga att skapa ett voucherprogram för små och medelstora företag som stöder det ovannämnda.

39.  Europaparlamentet kräver åtgärder för att komma tillrätta med små och medelstora företags kunskaps- och kompetensbrister när det gäller miljömässigt hållbar teknik samt miljömässigt hållbara metoder och affärsmodeller, särskilt för sektorer där EU:s mål för hållbar energi och miljömål kräver grundläggande förändringar.

40.  Europaparlamentet påminner om vikten av instrument såsom Enterprise Europe Network och de europeiska digitala innovationsknutpunkterna, som kan främja de små och medelstora företagens internationalisering, digitalisering och innovationsambitioner på lokal nivå, bland annat på miljöområdet, och bidra till att säkerställa att de är ändamålsenliga. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en grundlig halvtids- och efterhandsutvärdering av dessa instrument genom att samråda med företrädare för små och medelstora företag under hela utvärderingsprocessen för att säkerställa att dessa nätverk når ut till de små och medelstora företagen på ett effektivt sätt.

41.  Europaparlamentet framhåller att icke-personuppgifter och överföring av teknik från den akademiska världen till små och medelstora företag spelar en avgörande roll och understryker vikten av att upprätta europeiska dataområden för icke-diskriminerande, tillförlitliga och säkra utbyten av icke-personuppgifter i syfte att öka dataflödet mellan företag och med myndigheter med hjälp av en modell med öppna data.

42.  Europaparlamentet efterlyser antagandet av en parallell och starkare politik för att förbättra internetinfrastrukturen och konnektivitetsförutsättningarna för små och medelstora företag i avlägsna områden, då detta är en grundförutsättning för en förbättrad digitalisering och effektiv omställning. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga bindande mål för konnektivitet.

Återhämtningsstrategin

43.  Europaparlamentet insisterar på att Horisont Europa är en prioritet och behöver en omfattande sammanlagd finansiering. Parlamentet begär att en betydande del av den ska göras tillgänglig för små och medelstora företag, även delarna för små och medelstora företag i Europeiska innovationsrådet, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att FoI-instrument såsom Europeiska innovationsrådets Accelerator när så är möjligt erbjuder snabba möjligheter för små och medelstora företag och nystartade företag som utvecklar innovativ teknik.

44.  Europaparlamentet uppmanar till att EU:s övergripande politik och instrument för forskning och innovation ska förbli så sektorsneutrala som möjligt och tillhandahålla mer stöd till inte bara de små och medelstora företag och mikroföretag som redan arbetar med innovationsinsatser utan även, i enlighet med deras behov, till de som släpar efter, särskilt inom traditionell tillverkning. Parlamentet uppmanar till att mer FoI-finansiering på EU-nivå avsätts till icke-digitala små och medelstora företag och till små och medelstora företag som vill förbättra sin miljöprestanda och resurseffektivitet.

45.  Europaparlamentet framhåller att samarbete och samverkan är avgörande dimensioner för att förbättra de små och medelstora företagens resultat. Parlamentet konstaterar därför att kluster och partnerskap med alla aktörer i kunskapstriangeln (utbildning, forskning och innovation) ska främjas bättre och uppmuntras genom att man minskar den administrativa bördan, förenklar förfarandena och inrättar gemensamma tjänsteinrättningar för små och medelstora företags deltagande i kluster. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att säkerställa att Horisont Europas partnerskap och uppdrag är transparenta och inkluderande under hela genomförandet, särskilt med hänsyn till små och medelstora företags deltagande och fastställandet av deras strategiska forskningsagenda och årliga arbetsprogram. Parlamentet betonar vidare att man måste säkerställa rättvisa arrangemang för utbyte av resultat och slutresultat, i enlighet med principen om att vara så öppen som möjligt och så begränsad som nödvändigt.

46.  Europaparlamentet understryker dessutom potentialen hos Europeiska institutet för innovation och teknik och dess kunskaps- och innovationsgrupper, eftersom de utgör ett effektivt sätt att förbättra samarbetet mellan små och medelstora företag, forskningscentrum och universitet med syftet att främja lokalt företagande och bemöta vår tids mest akuta samhällsutmaningar.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bland annat investera i dataekonomi, artificiell intelligens, smart produktion, sakernas internet och kvantdatorer och att säkra en stark komponent för små och medelstora företag på dessa områden. Parlamentet beklagar att de flesta små och medelstora företag saknar åtkomst till de data som de skapar. Parlamentet välkomnar i detta avseende EU-strategin för data, som syftar till att skapa en verklig marknad för data där små och medelstora företag enkelt får åtkomst till och kan använda data i alla marknadsstrukturer, dvs. i förbindelser mellan företag och konsument, företag emellan och mellan företag och myndigheter.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att små och medelstora företag har det stöd och de innovationsmöjligheter som de behöver och maximera synergierna med EU-program i deras nationella innovationsstrategier. Parlamentet betonar i detta avseende betydelsen av innovativa små och medelstora företag som är specialiserade på banbrytande teknik.

49.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka medvetenheten bland små och medelstora företags ägare och chefer, organisationer för små och medelstora företag och stödorganisationer om finansieringsmöjligheter för teknik med bättre miljöprestanda, om kontrakttjänster (t.ex. konsulter, coachning och utbildning) som rör ekodesign och effektiv resursanvändning och -hantering samt om grönt företagande och grön teknik, gröna produkter och gröna tjänster.

50.  Europaparlamentet betonar att investeringar i ny och miljövänlig teknik kan göra den europeiska gröna given till en ny tillväxtstrategi genom vilken små och medelstora företag kan gynnas och förbättra sin innovationspotential.

51.  Europaparlamentet inser att många små och medelstora företag visserligen är villiga att investera i energieffektiva, cirkulära och miljövänliga processer, produkter och tjänster, men att det finns betydande hinder, i synnerhet ekonomiska, som hindrar dem från att göra det. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avlägsna sådana hinder, samtidigt som de minskar regelbördan, genom att införa ett möjliggörande regelverk och system för tekniskt och finansiellt stöd, för att göra det möjligt för små och medelstora företag att framgångsrikt och snabbt införa gröna metoder, produkter, processer och tjänster. Parlamentet anser att förstärkt riktat tekniskt och finansiellt stöd kommer att vara avgörande för att främja gröna möjligheter bland dessa små och medelstora företag, inbegripet mikroföretag. Parlamentet betonar att sådant stöd bör göra det möjligt för små och medelstora företag och mikroföretag att fullt ut utnyttja de möjligheter som den gröna given medför, med beaktande av deras struktur, affärsmodell och, mer allmänt, deras behov, eftersom det inte finns någon universallösning. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att aktivt involvera företrädare från organisationer för små och medelstora företag.

52.  Europaparlamentet välkomnar de initiativ som erbjuder störst möjligheter till sysselsättning och konkurrenskraft för små och medelstora företag, såsom genomförandet av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, och som skapar lokala arbetstillfällen och erbjuder stora affärs- och innovationsmöjligheter för små och medelstora företag. Parlamentet noterar de möjligheter som erbjuds av initiativen i den så kallade renoveringsvågen, inbegripet projekt för stadsförnyelse. Parlamentet påpekar att rätten till reparationer visserligen gagnar konsumenterna, men att den även kan driva små och medelstora företag till att gå in i marknadssegmentet för reparationer och att politik med syftet att öka energieffektiviteten hos byggnader inte bara hjälper små och medelstora företag i byggsektorn, utan alla små och medelstora företag i främjandet av energieffektivitet, vilket bidrar till att minska deras driftskostnader. Parlamentet vill att det utvecklas en mer konkurrenskraftig marknad för energitjänsteföretag.

53.  Europaparlamentet betonar att offentlig upphandling är ett strategiskt verktyg för att främja hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Parlamentet anser att detta verktyg med rätt stöd och hjälp också kan erbjuda stora möjligheter för lokala, innovativa små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att grön och cirkulär offentlig upphandling spelar en liknande roll och påminner i detta avseende om att genomförandet på nationell nivå bör åtföljas av utbildning och stöd till offentliga organ och små och medelstora företag.

54.  Europaparlamentet konstaterar att det länge har varit känt att en balanserad ram för immateriella rättigheter är ett viktigt steg för att förbättra den inre marknadens funktion. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att prioritera den tillkännagivna handlingsplanen för immaterialrätt för att säkerställa skydd på EU-nivå av upphovsrättsskyddade varor och patenterade uppfinningar och stärka de europeiska företagens och särskilt de små och medelstora företagens förmåga att skapa innovationer på grundval av starka och balanserade immaterialrättsliga ordningar, vilket kommer att gynna den globala konkurrenskraften för innovativa små och medelstora företag och minimera de administrativa förfarandenas kostnader och komplexitet, samtidigt som man även tar itu med utmaningarna med patenttvister och tillhandahåller modeller med öppen källkod och öppna data för framtida innovationer.

55.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av yrkesutbildning och livslångt lärande, som är avgörande för att minska glappet mellan efterfrågan och utbudet på kvalificerad arbetskraft, och uppmuntrar till att entreprenörsfärdigheter integreras tidigt i utbildningen och till att omskolning och kompetensutveckling för arbetslösa främjas för att göra det möjligt för dem att integreras på arbetsmarknaden och säkerställa att små och medelstora företag kan räkna med att hitta personal med lämplig utbildning.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda och utöka initiativ för att identifiera kompetensbehoven och komma tillrätta med bristerna på arbetsmarknaden genom utbildning, yrkesutbildningsstrategier och fortbildningsprogram som är inriktade på små och medelstora företag, och beklagar att klyftan när det gäller entreprenörskap och tillgång till finansiering för mikroföretag och små och medelstora företag som leds av kvinnor fortfarande kvarstår. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma de hinder som fortfarande hindrar kvinnor från att grunda och leda företag. Parlamentet understryker att användningen av könsuppdelade uppgifter kommer att bidra till en grundligare bedömning och förbättra beslutsprocessens övergripande kvalitet. Parlamentet efterlyser utbildnings- och kompetensutvecklingsinitiativ för kvinnor för att hjälpa dem att förbättra sina entreprenörsfärdigheter och sitt självförtroende. Parlamentet anser dessutom att e‑förvaltningsverktyg och digitala färdigheter bör främjas inom den offentliga sektorn för att göra den offentliga förvaltningen mer affärs- och medborgarvänlig och uppmanar medlemsstaterna att säkra utbytet av bästa nationell och regional praxis på området, även med avseende på samarbete mellan den offentliga förvaltningen och den privata sektorn, för att främja den ekonomiska konkurrenskraften.

57.  Europaparlamentet påminner om att strategin för små och medelstora företag måste omfatta olika typer av små och medelstora företag i olika storlekar, oavsett om de är verksamma i traditionella, sociala eller högteknologiska sektorer. Parlamentet anser att små och medelstora företag som arbetar med traditionella hantverk, turism, kulturella och kreativa näringar och den sociala ekonomin utgör ett särskilt sårbart segment i nätverket för små och medelstora företag. Parlamentet erkänner deras historiska, kulturella, ekonomiska och sociala värde och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa sektorernas konkurrenskraft, inbegripet genom att främja generationsskiften och egenföretagande, genom att främja tillgång till information om innovationsmöjligheter och genom att stödja skyddet och förstärkningen av dessa sektorer.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med EU:s stödprogram för små och medelstora företag, särskilt programmet för den inre marknaden, även ägna särskild uppmärksamhet åt företag inom den sociala ekonomin, eftersom de är lokalt förankrade, erbjuder ett brett utbud av produkter på hela EU:s inre marknad, skapar arbetstillfällen av hög kvalitet och främjar social innovation.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram och åta sig en färdplan för minskning av den administrativa bördan, inbegripet en tidsplan för åtgärder och halvtidsmål, och om genomförandet av strategin för små och medelstora företag som ska läggas fram vid en årlig plenardebatt om tillståndet i unionen för små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att många europeiska företag efter WHO:s pandemivarning och efter genomförandet av åtgärder som syftade till att begränsa spridningen av covid-19 tvingades stoppa eller bromsa produktionen på grund av handelsrestriktioner, störningar i leveranskedjan och brist på råvaror och komponenter från tredjeländer, vilket återigen visade att den europeiska industrin måste uppnå strategiskt oberoende och minska sitt beroende av länder utanför EU och säkerställa att viktiga delar av strategiska värdekedjor, även i tillverkningsindustrin, är bättre belägna inom dess gränser. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att säkerställa att företag som tillhandahåller medicinska förnödenheter inte på nytt kommer att uppleva samma svårigheter som uppstod på den inre marknaden och att dra lärdom från de problem som uppstod i början av covid-19-krisen.

60.  Europaparlamentet vill att man stärker konkurrensreglerna för att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft och skydda dem från illojala metoder som kan leda till social dumpning och avreglering av arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett effektivt genomförande av unionens konkurrenslag, utan att det påverkar arbetstagarrättigheterna. Parlamentet påminner i detta avseende om vikten av att främja social dialog vid utformningen och genomförandet av politiken för små och medelstora företag och av att garantera lika villkor för små och medelstora företag för att se till att de kan dra nytta av den inre marknaden på rättvisa villkor och kan utnyttja möjligheterna att expandera.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att små och medelstora företag kommer att frodas i de ekosystem som garanterar en inkluderande strategi och för samman alla aktörer som är verksamma i en värdekedja i syfte att främja det europeiska ledarskapet i strategiska sektorer och konkurrenskraft på den globala arenan.

62.  Europaparlamentet anser att EU:s strategi för små och medelstora företag alltid bör ta full hänsyn till de nationella särdragen och därmed säkerställa tillbörlig respekt för medlemsstaternas stora självbestämmanderätt i en allmän unionsram.

63.  Europaparlamentet beklagar att det inte är fler än 600 000 små och medelstora företag som för närvarande exporterar utanför EU. Parlamentet påminner om att de små och medelstora företag som vill få tillträde till den globala marknaden endast kan förbättra sin konkurrenskraft om de stöds på både lokal och internationell nivå genom ett strukturerat och förutsägbart möjliggörande regelverk, strukturerade nätverk, tillförlitliga informationsresurser och tillgång till investeringsmöjligheter och en kvalificerad arbetskraft. Parlamentet betonar vikten av att öka små och medelstora företags medvetenhet om både den inre marknaden och internationella marknader samt om deras regler och verktyg, bland annat genom att förenkla referensramen och förbättra kommunikationen om skräddarsydda möjligheter. Parlamentet påminner i detta avseende om betydelsen av paraplyorganisationer och nätverk för små och medelstora företag och handelskammare i medlemsstaterna och internationellt, samt av EU:s delegationer.

64.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att införa verktyg såsom en gemensam digital kontaktpunkt för att enkelt identifiera möjligheter för små och medelstora företag från internationella handelsavtal. Parlamentet välkomnar i detta avseende lanseringen av kommissionens portal Access2Markets om tullförfaranden och formaliteter och uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa flerspråkig tillgång till detta verktyg.

65.  Europaparlamentet påminner om behovet av att aktivt involvera små och medelstora företag i internationella handelsavtal och verka för ömsesidighet för att säkerställa deras tillgång till offentlig upphandling i tredjeländer. Parlamentet vill därför att handelsavtal ska innehålla ett fristående kapitel om små och medelstora företag som tydligt markerar bestämmelser som gagnar mikroföretag och små och medelstora företag i förhållande till andra kapitel och ger ägare av mikroföretag och små och medelstora företag ett snabbt sätt att identifiera relevanta och gynnsamma aspekter av avtalet.

66.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att dels eftersträva lika villkor och ett regelverk som gör det möjligt för små och medelstora företag att frodas och konkurrera globalt, dels överväga att införa handelspolitiska skyddsinstrument för att minska den illojala konkurrensen från olagliga eller illojala handelsmetoder i tredjeländer, inbegripet handelspolitiska skyddsåtgärder som på ett orättvist sätt blockerar EU-företag från fri tillgång till deras marknader.

67.  Europaparlamentet anser att nationella och europeiska offentliga förvaltningar bör föregå med gott exempel och underlätta och öka de små och medelstora företagens och mikroföretagens deltagande i offentlig upphandling genom att förenkla tillgången till information om anbudsinbjudningar och förfaranden, samtidigt som man undviker oproportionerliga krav och diskriminerande metoder såsom upphandlingskriterier som fastställer krav eller kvalifikationer utöver de grundläggande komponenterna i den tjänst eller de varor som köps, och därmed bidra till att förkorta och diversifiera leveranskedjorna.

68.  Europaparlamentet efterlyser mer vägledning till offentliga myndigheter och till små och medelstora företag om befintlig flexibilitet och anpassning av reglerna för offentlig upphandling i detta syfte.

69.  Europaparlamentet konstaterar att uppdelningen av större kontrakt i mindre delkontrakt skulle kunna bidra till att leveranskedjorna förkortas och diversifieras, vilket erbjuder bättre incitament för de lokala små och medelstora företagen, inbegripet genom att underlätta de små och medelstora företagens deltagande i innovationsupphandlingar och förkommersiella upphandlingar, som i allmänhet endast är tillgängliga för större grupper.

70.  Europaparlamentet vill belöna ”nollkilometerskontrakt” genom att fastställa premiumkriterier för lokala företag och i detta avseende låna från EU:s lagstiftning om jordbruk och kortare leveranskedjor. Parlamentet efterlyser möjligheten för offentliga beslutsfattare att i viss utsträckning favorisera lokala små och medelstora företag.

71.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att arbeta i partnerskap med nationella förvaltningar för att skapa en europeisk offentlig upphandlingsmarknad som bygger på medelstora anbud och gör det möjligt för små och medelstora företag att delta i upphandlingsprocessen, bland annat genom att stora kontrakt delas upp i mindre delkontrakt, och där det finns en verklig och rättvis konkurrens mellan marknadsaktörerna, och framhåller behovet av att göra det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet mer tillgängligt för små och medelstora företag.

o
o   o

72.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
(2) EUT L 48, 23.2.2011, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 33.
(4) EUT C 68 E, 7.3.2014, s. 40.
(5) EUT C 316, 22.9.2017, s. 57.
(6) Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
(7) Antagna texter, P9_TA(2020)0124.
(8) Antagna texter, P9_TA(2020)0206.
(9) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 102.
(10) WHO:s generaldirektörs inledningsanförande vid pressbriefingen om covid-19 den 11 mars 2020.
(11) https://ec.europa.eu/growth/smes_sv.
(12) OECD Economic Outlook, volym 2020, nr I.
(13) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/digital-economy-and-society-index-desi-2020
(14) Rapport utarbetad för Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken av Innovation Finance Advisory, Funding women entrepreneurs - How to empower growth (Finansiering till kvinnliga företagare – hur man ger möjlighet till tillväxt), juni 2020.
(15) Kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 En EU-strategi för data (COM(2020)0066).
(16) Rapport till det tyska ekonomi- och energiministeriet som lades fram av Centre for European Policy Studies, Feasibility Study: Introducing ‘one-in-one-out’ in the European Commission (Genomförbarhetsstudie: Principen ”en in och en ut” i Europeiska kommissionen), 5 december 2019.
(17) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (EUT L 172, 26.6.2019, s. 18).

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy