Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik av den 28 juni 2016,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 19 september 2018 Förbindelserna mellan Europa och Asien – byggstenar för en EU-strategi (JOIN(2018)0031),

–  med beaktande av partnerskapet av den 27 september 2019 mellan EU och Japan om hållbar konnektivitet och infrastruktur av hög kvalitet,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 12 juli 2012 från EU och Förenta staterna om regionen Asien–Stillahavsområdet,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 28 maj 2018 om förstärkning av EU:s säkerhetssamarbete i och med Asien,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 15 maj 2019 EU och Centralasien: nya möjligheter i ett starkare partnerskap (JOIN(2019)0009),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 9 mars 2020 Mot en övergripande strategi för Afrika (JOIN(2020)0004),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 16 april 2019 EU, Latinamerika och Västindien: förenade krafter för en gemensam framtid (JOIN(2019)0006),

–   med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 27 april 2016 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik En integrerad EU-politik för Arktis (JOIN(2016)0021),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 18 mars 2020 Det östliga partnerskapet efter 2020: Ökad resiliens – ett östligt partnerskap som fungerar för alla (JOIN(2020)0007),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2020 En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan (COM(2020)0641),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2020 Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin – Kommissionens bidrag inför mötet mellan ledarna för EU och västra Balkan den 6 maj 2020 (COM(2020)0315),

–  med beaktande av den konnektivitetsagenda för västra Balkan som antogs 2015,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 7 juni 2017 En strategi för resiliens (JOIN(2017)0021),

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling (2015) och Addis Abeba-handlingsplanen för utvecklingsfinansiering (2015),

–   med beaktande av G20-ländernas principer för investering i kvalitetsinfrastruktur (2019) och färdplan till infrastruktur som en tillgångsklass (2018),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 januari 2020 Säker 5G-utbyggnad i EU – Genomförande av EU:s verktygslåda (COM(2020)0050),

–  med beaktande av ordförandens uttalande och slutsatserna från det trettonde Asien-Europa-mötet för utrikesministrar (Asem) den 20–21 november 2017,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för transport och turism,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0269/2020), och av följande skäl:

A.  En utvidgad global konnektivitetsstrategi för EU ställer krav på effektiv styrning och medverkan på bred bas från såväl medlemsstaterna som berörda parter inom näringsliv och samhälle för att den effektivt ska kunna företräda EU:s grundläggande värden och dess gemensamma intressen.

B.  I en alltmer uppkopplad och global värld behöver EU genomföra och uppvisa strategier för konnektivitet för att kunna föra fram sina intressen, värderingar och ståndpunkter och stärka samarbetet med sina partner på det digitala området och områdena hälsa, säkerhet, den gröna omställningen, transport, energi och i synnerhet mänskliga nätverk. En betydande ekonomisk potential mellan Europa, Asien och andra kontinenter förblir outnyttjad på grund av bristande fysisk och digital infrastruktur.

C.  Vikten av en effektiv konnektivitetsstrategi för EU har understrukits ytterligare av covid-19-pandemin, som synliggjorde både de svaga och starka sidorna hos de europeiska och globala konnektivitetsnäten. Den ekonomiska stimulansen efter covid-19 ger en ny möjlighet och kan användas som en vändpunkt för att göra investeringarna mer hållbara, digitala och gröna, samtidigt som den stärker våra konnektivitetsagendor och ger dem större resiliens.

D.  En global konnektivitetsstrategi måste bygga på en hållbar och regelbaserad strategi och bör tjäna målen för sådana centrala former av EU:s politik som ekonomisk återhämtning, den europeiska gröna given, den digitala omvandlingen, arbetet för mänskliga rättigheter runt om i världen och effektiv multilateralism. Regionala och globala säkerhetsramar bör bidra till att skapa en trygg miljö för välfungerande relationer mellan stater. Dessa ramar bör bygga på EU:s handelspolitiska och diplomatiska styrka och åtgärda nya och brådskande utmaningar, såsom hälsa och säkerhet på det globala planet, hybridhot, terrorism och fattigdom.

E.  Konnektivitet är redan en väsentlig beståndsdel i ett stort antal EU-strategier. All konnektivitetspolitik bör göras mer sammanhållen och synlig. Global konnektivitet påverkar Europas och tredjeländers konkurrenskraft och ger europeiska företag och andra företag, i synnerhet små och medelstora företag, kommersiella möjligheter att uppnå gemensamt välstånd.

F.  En hållbar konnektivitetsstrategi bör bidra till att FN:s mål för hållbar utveckling uppnås.

G.  Genomförandet av EU:s konnektivitetsstrategi kommer att kräva särskilt avsatta offentliga finansiella resurser i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, tilldelning av mänskliga resurser och förnyade ansträngningar för att underlätta den privata sektorns engagemang, vilket uttryckligen anges i det gemensamma meddelandet om förbindelserna mellan Europa och Asien från 2018. Många regioner under utveckling behöver ett stort antal regelbaserade investeringar för att uppnå en ny ekonomisk dynamik, särskilt efter covid‑19-pandemin.

H.  EU är en av världens största ekonomier och en föregångare på regionalt samarbete och på att sammanföra människor. Den globala konnektivitetsstrategin har potential att medföra mervärde vid genomförandet och främjandet av EU:s globala agenda, däribland Team Europe-strategin och EU:s regionala agendor såsom arbetet med en europeisk strategi för Indiska oceanen/Stilla havet och samarbete inom Asem genom synergier mellan EU:s centrala politikområden, och därmed stärka EU:s roll som global aktör.

I.  EU:s frihandelsavtal med Japan och Sydkorea kommer att skapa mer handel mellan Asien och Europa och kräva förbättringar av transportinfrastrukturen.

J.  Genom konnektivitetspartnerskapet från 2019 mellan EU och Japan har denna strategi blivit ännu relevantare. Partnerskap bör ingås också med andra asiatiska partner, däribland Indien som är en framväxande global aktör. Afrika och det europeiska grannskapet bör utses till prioriterade regioner i fråga om konnektivitet.

K.  Det gemensamma meddelandet om relationerna mellan EU, Latinamerika och Västindien bör också beaktas i konnektivitetsstrategin.

L.  Den globala konnektivitetsstrategin bör tas med i kommissionens arbetsprogram för 2021.

M.  Den nuvarande infrastrukturen för miljövänliga transportsätt i och utanför Europa måste få finnas kvar. Europa behöver investera mer i hållbar infrastruktur såsom ett modernt nät av höghastighetsjärnvägar, som skulle kunna ersätta vissa flyglinjer i Europa. Erfarenheten har visat att ohållbara projekt leder till höga skulder och förspillda resurser, undergräver fördelarna med infrastrukturinvesteringar för lokala samhällen och ökar föroreningar och miljöskador.

N.  Globala aktörer har under senare år erkänt transportförbindelsernas potential och tagit ledningen för att fullfölja en strategisk utveckling av den globala infrastrukturen. Nya möjligheter uppstår för transportnäten mellan EU och Asien, särskilt inom järnvägs- och sjöfartssektorn. Covid-19-krisen har visat att kontinuiteten i transportförbindelserna med Asien har varit avgörande för att garantera leveranskedjor för alla typer av varor. Trafiken mellan EU och Asien är världsledande i fråga om handelsvolymer och transportsträckor. Det är nödvändigt att garantera tryggheten, säkerheten och den ekologiska hållbarheten, särskilt när det gäller växthusgasutsläpp, för alla transportsätt som används mellan EU och Asien.

Principerna för konnektivitetsstrategin

1.  Europaparlamentet framhåller den grundläggande roll som konnektiviteten spelar i EU:s och dess medlemsstaters geopolitiska relationer och understryker att konnektivitet är en fråga av grundläggande vikt för Europeiska unionen och fast förankrad i EU:s grepp på inhemska och internationella utmaningar. Parlamentet påpekar att konnektivitetspolitiken genomförts med framgång i EU och att konnektivitetsåtgärder i allt högre grad har inkluderats i många av EU:s yttre förbindelser.

2.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att få till stånd en global konnektivitetsstrategi för EU, som en utvidgning av den nuvarande konnektivitetsstrategin mellan EU och Asien, för att vårt tänkesätt i fråga om konnektivitet och vår konnektivitetspolitik ska sammanjämkas med målet om att stärka EU:s roll som en genuin aktör på det geopolitiska och geoekonomiska planet, med ett enda narrativ och som kulturöverskridande möjliggörande kraft, och att stärka partnerskapen med demokratier världen över som delar våra grundläggande värderingar. Särskilda regionala prioriteringar och åtgärder, t.ex. de som ingår i det östliga partnerskapet, den europeiska grannskapspolitiken, det gemensamma meddelandet om relationerna med Latinamerika och Västindien och en framtida strategi för Indiska oceanen/Stilla havet, bör anpassas till konnektivitetsstrategin.

3.  Europaparlamentet håller fast vid att de globala utmaningarna kommer att förvärras om världen delas upp i motstående läger eller fragmenteras fullständigt. Parlamentet anser därför att konnektivitet bör främjas som en princip där man eftersträvar samarbete varhelst det är nödvändigt och möjligt.

4.  Europaparlamentet framhåller att konnektivitet bör fungera som central prioritering i EU:s arbete i syfte att bekräfta Europas ambition, uppnå en mer utvecklingsföregripande europeisk hållning i global politik och fastställa villkoren för att Europa ska samarbeta med andra länder bilateralt och i multilaterala forum för att främja konnektivitet som är finanspolitiskt, ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar.

5.  Europaparlamentet förväntar sig att strategin ska bidra till förverkligandet av EU:s huvudsakliga politiska ramar om att bygga en stark och rättvis union, som satsar på fredliga och respektfulla internationella förbindelser, bidrar till hållbara ekonomiska och sociala framsteg, även utgående från ambitiösa handelsavtal som driver på den europeiska gröna given och den digitala omvandlingen, och främjar global rättvisa.

6.  Europaparlamentet anser att det för att gynna en hållbar form av globalisering är nödvändigt att som kärnan i strategin samarbeta med tredjeländer för att genomföra Parisavtalet och målen för hållbar utveckling.

7.  Europaparlamentet anser att strategin allsidigt måste befatta sig med ett brett spektrum av politiska, ekonomiska, kulturella, hållbarhetsrelaterade och säkerhetsanknutna dimensioner, utgående från EU:s grundläggande värden och dess gemensamma intressen, genomföra flaggskeppsprojekt som visar våra värden som heter frihet, mänskliga rättigheter, rättsstaten, demokrati, solidaritet mot diskriminering, hållbarhet, inkludering, öppenhet i fråga om social rättvisa, lika villkor, ömsesidighet och uppslutning bakom regelbaserad multilateralism samt stärka EU:s internationella roll som normgivare. Parlamentet förstår att det måste avsättas tillräckliga mänskliga och ekonomiska resurser till strategins genomförande.

8.  Europaparlamentet uppmanar berörda parter inom näringsliv och samhälle och relevanta sakkunniga på området både på EU-nivå och i medlemsstaterna att delta i utvecklingen och genomförandet av strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa lämpliga forum för sådant deltagande. Parlamentet håller fast vid att parlamenten aktivt måste utforma och ha uppsikt över konnektivitetspolitiken.

9.  Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt med investeringar i konnektivitet för att kunna skapa hållbar tillväxt och hållbara arbetstillfällen. Parlamentet betonar att dessa investeringar bör respektera kollektiva nyttigheter, öppenhet och lika villkor, inklusive rättvis tillgång till offentlig upphandling, samt vara marknadseffektiva och finanspolitiskt hållbara, samtidigt som skuldfällor undviks. Parlamentet framhåller att sådana investeringar måste stödja ekonomisk resiliens, utfasning av fossila bränslen i ekonomin i enlighet med Parisavtalet och utveckling av ny kompetens inom arbetsstyrkan, och följa strikta normer för miljö och biologisk mångfald. Parlamentet betonar likaså att man i samband med dessa investeringar måste följa strikta EU-normer, dels i socialt hänseende och för arbetstagarrättigheter, dels för öppenhet, mänskliga rättigheter, tillbörlig aktsamhet, driftskompatibilitet och goda styrelseformer, samt låta de människor som påverkas av projekten komma till tals genom lämpliga, inkluderande och offentliga samråd med berörda parter och öppen tillgång, inklusive för lokala berörda parter såsom små och medelstora företag.

10.  Europaparlamentet uppmanar alla europeiska länder att ansluta sig till EU:s konnektivitetsstrategi, inbegripet länder i Europeiska frihandelssammanslutningen, i västra Balkan och i det europeiska grannskapet, och att funktionellt integrera regioner med annorlunda utveckling. Parlamentet uppmuntrar Förenade kungariket att tillsammans med EU främja strategisk internationell konnektivitet, särskilt mot bakgrund av det brittiska underhusets rapport nyligen om framtiden för Förenade kungarikets internationella politik. Parlamentet anser att projekt som övervakas av flera europeiska länder bör prioriteras.

11.  Europaparlamentet fäster största vikt vid att det behövs ett rättvist samarbete med våra partner och de andra respektive länderna och regionerna, samtidigt som mjuk makt används för att främja europeiska värden och säkerställa starka och tåliga partnerskap. Parlamentet anser att strategin måste bli till ömsesidig nytta, garantera ömsesidigt marknadstillträde och hindra ensidiga beroendeförhållanden eller skuldfällor som äventyrar de deltagande ländernas oberoende, och genomföras med ömsesidig respekt.

12.  Europaparlamentet framhåller att västra Balkan har en avgörande betydelse som en prioritering i strategin. Parlamentet anser att strategin kan ge upphov till positiva synergier med andra politiska och ekonomiska processer i regionen, i synnerhet regional integrering. Parlamentet anser att befintliga infrastrukturplaner för länderna på västra Balkan, såsom EU:s konnektivitetsagenda för västra Balkan, bör harmoniseras med strategin. Parlamentet välkomnar de kraftigt ökande konnektivitetsinvesteringarna i västra Balkan i samband med den ekonomiska planen och investeringsplanen för regionen. Parlamentet framhåller också betydelsen av det östliga partnerskapet och fokuset på konnektivitet, såsom underströks i det gemensamma meddelandet av den 18 mars 2020.

Styrningen av strategin

13.  Europaparlamentet betonar att strategin måste övervakas och samordnas med strävan efter intern konnektivitet inom EU och mellan EU och eventuella medlemsstater, till exempel genom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och trehavsinitiativet, stärkta gemensamma värderingar, standarder och intressen och genom att EU:s institutioner och medlemsstater får ett gemensamt egenansvar för strategin. Parlamentet anser att strategin utan aktivt egenansvar från medlemsstaterna blir som en bil utan hjul.

14.  Europaparlamentet understryker strategins flerdimensionella karaktär, vilken kommer att kräva effektiv samordning av befintliga strategier, politikformer och projekt för internationell konnektivitet och driftskompatibilitet. Parlamentet förväntar sig att den befintliga samordningen mellan Europeiska utrikestjänsten och kommissionens generaldirektorat förbättras och rationaliseras i detta avseende.

15.  Europaparlamentet understryker att strategin behöver ha ett tydligare ledarskap och en uppdelning av befogenheter inom kommissionen, på alla nivåer inklusive den högsta. Parlamentet föreslår därför att genomförandet av strategin regelbundet tas upp till diskussion med kommissionärsgruppen för ett starkare Europa, som bör fungera som samordnande organ för konnektivitetsfrågor, varvid vice ordföranden/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska fungera som medordförande, tillsammans med en konnektivitetssamordnare för kommissionen, som helst bör vara en av den sistnämndas verkställande vice ordförande.

16.  Europaparlamentet rekommenderar att Europeiska utrikestjänsten tillhandahåller sekretariatet för det samordnande organet för konnektivitetsfrågor, medan den motsvarande arbetsnivån bör innefatta alla relevanta generaldirektörer och som medordförande bör ha kommissionens respektive Europeiska utrikestjänstens generalsekreterare i syfte att maximera synergierna och effektiviteten.

17.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att parlamentet, rådet, medlemsstaterna och de nationella parlamenten involveras i strategin. Parlamentet betonar att kommissionen regelbundet bör rapportera om framstegen i genomförandet av strategin, vilka ska diskuteras ingående av parlamentet och rådet. Parlamentet uppmuntrar till utnämning av nationella konnektivitetssamordnare i medlemsstaternas regeringar. Parlamentet anser att det skulle kunna öka samstämmigheten i konnektivitetsfrågor, liksom också operationaliseringen av dem och egenansvaret för dem, om det inrättades en rådsarbetsgrupp enkom för sådana frågor. Parlamentet föreslår att omröstning med kvalificerad majoritet används för konnektivitet, utom på områden som är relevanta för eller anknutna till nationell säkerhet.

18.  Europaparlamentet anser det som en absolut förutsättning för att strategin ska lyckas att det utbyts information med relevanta berörda parter, däribland EU:s finansinstitut, och att de aktivt medverkar i den, mot bakgrund av de investeringsluckor som finns på detta område. Parlamentet rekommenderar att det inrättas en högnivåexpertgrupp för frågor om internationell konnektivitet såsom rådgivande organ till kommissionen där företrädare för näringslivet får ingå, såsom det förutskickas i det förslag till en rådgivande näringslivsgrupp som beskrivs i det gemensamma meddelandet av den 19 september 2018, samt civilsamhället och andra aktörer, inbegripet från områdena mänskliga rättigheter, miljö och arbetstagarrättigheter, och internationella finansinstitut, med särskild tonvikt på Europeiska investeringsbanken (EIB) som EU-banken och i enlighet med kriteriet om jämn könsfördelning.

19.  Europaparlamentet är fast övertygat om att utvecklingsbanker, investeringsorgan och exportkreditinstitut på EU-nivå och i medlemsstaterna bör spela en central roll för förvaltningen av investeringar i internationella konnektivitetsprojekt, särskilt när det handlar om att uppbåda den privata sektorns deltagande i finansieringen och genomförandet av projekt och att ge råd om investeringsbehov eller befintliga ramar, beroende på landets utvecklingsnivå. Parlamentet förespråkar att en enda kontaktpunkt inrättas för den privata sektorn.

20.  Europaparlamentet förutser i detta sammanhang roller för EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Parlamentet vidhåller kraftigt att ett aktivt främjande av den privata sektorns engagemang inom lönsamma internationella konnektivitetsprojekt måste vara en hörnsten i strategin. Parlamentet begär att det fortgående arbetet med att stärka den europeiska arkitekturen för utvecklingsfinansiering ska påskyndas, så att en fullvärdig europeisk utvecklingsbank potentiellt skapas. Parlamentet stöder samarbete med andra internationella finansinstitut grundat på europeiska värderingar och strategiska intressen.

21.  Europaparlamentet betonar att en trovärdig strategi måste förses med de nödvändiga verktygen och metoderna för att man ska kunna genomföra den i en omfattning som motsvarar ambitionen. Parlamentet berömmer att EU finansierar internationellt samarbete med ett så betydande belopp, inte minst den avsevärda storleken på bidrag i jämförelse med andra globala stormakter, som uppgick till 345 miljarder euro mellan 2014 och 2018.

22.  Europaparlamentet kritiserar att allmänhetens kännedom om och synligheten för EU:s internationella bidrag till att främja och finansiera konnektivitetspolitik har varit underutvecklad och uppmanar till att tillräckliga ändringar genomförs utan dröjsmål. Parlamentet understryker dessutom behovet av att utveckla en särskild kommunikationspolitik för strategin och manar till tydligare och effektiv kommunikation om strategins fördelar, resultat och långsiktiga mål för att säkerställa det nödvändiga stödet för dess framgång. Parlamentet framhåller potentialen hos flaggskeppsprojekt beträffande detta.

23.  Europaparlamentet anser att det för att uppnå målen i strategin behöver avsättas adekvata offentliga medel inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027. Parlamentet vill att strategin ska fastställas i framtida förordningar om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrument för stöd inför anslutningen, så att EU kan uppnå strategins mål på ett effektivt sätt med hjälp av EU:s finansieringsprogram såsom InvestEU och i synnerhet Europeiska fonden för hållbar utveckling plus, garantin för yttre åtgärder och geografiska investeringsinstrument såsom investeringsanslaget för grannskapspolitiken, investeringsinstrumentet för Centralasien och investeringsinstrumentet för Asien. Parlamentet betonar även möjligheten att hjälpa partnerländer att utveckla inhemska finansieringsmekanismer.

24.  Europaparlamentet anser att strategin, även om den har ett flerdimensionellt synsätt, bör vara tydligt fokuserad på en uppsättning fastställda prioriteringar. Parlamentet välkomnar den viktiga inkluderingen av EU:s konnektivitetsagenda i 18-månadersprogrammet med de tyska, portugisiska och slovenska ordförandeskapen i rådet. Parlamentet betonar vikten av att identifiera flaggskeppsprojekt för de relevanta sektorerna, vilka bör ha ett starkt europeiskt mervärde, representera ett strategiskt allmänintresse och påvisa EU:s unika värdebaserade arbetssätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att föreslå kriterier för att identifiera sådana projekt.

25.  Europaparlamentet välkomnar initiativ såsom G20-ländernas principer för investering i kvalitetsinfrastruktur och FN:s miljöförsamlings resolution om hållbar infrastruktur. Parlamentet uppmuntrar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att lyfta fram EU:s strategiska förhållningssätt till internationell konnektivitet i alla multilaterala och plurilaterala forum, exempelvis till FN:s generalförsamling, Asien-Europa-mötet eller G7.

Strategins prioriteringar

Grön omställning

26.  Europaparlamentet betonar EU:s roll i genomförandet av Parisavtalet genom främjandet av en cirkulär ekonomi och klimatresilienta investeringar, bland andra initiativ. Parlamentet anser att svaret på klimatförändringarna och insatserna för utfasning av fossila bränslen i ekonomin och för bevarande av den biologiska mångfalden och miljön bör vara en övergripande prioritering för strategin, särskilt i samband utvecklingen av kvalitetsinfrastruktur. Parlamentet påpekar att det är av yttersta vikt att behålla den befintliga infrastrukturen för miljövänliga transportsätt i och utanför Europa. Parlamentet uppmanar till en systematisk miljöanpassning av relevanta investeringar i konnektivitet. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att öppna upphandlingskriterier inrättas för produkters eller tjänsters livscykelkostnader, och efterlevnad av EU:s standarder och regelverk. Parlamentet anser att socialt rättvis och hållbar miljöanpassning av utvecklingssamarbetet, övergripande investeringar i infrastruktur och energidimensionen är högprioriterade frågor. Parlamentet ser samarbete om alternativa energikällor och energieffektivitet som centrala fyrtornsprojekt. Parlamentet föreslår att samarbetet om att utveckla förnybara energikällor görs till en pelare i konnektiviteten mellan EU och Afrika. Parlamentet ser kapacitetsuppbyggnad för hållbarhet som en central aspekt. Parlamentet välkomnar ambitiöst vetenskapligt samarbete för att påskynda begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, skydda den biologiska mångfalden och främja ekonomisk cirkularitet, hållbar tillväxt och en rättvis omställning.

Transport

27.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till antagandet av en global samordnad strategi genom nära samarbete med tredjeländer för att återställa och bibehålla konnektiviteten, motståndskraftiga transportinfrastrukturer och industri till stöd för globala leveranskedjor. Parlamentet välkomnar samarbetet mellan EU och Asien om initiativ såsom programmet med transportkorridoren Europa–Kaukasien–Asien och främjandet av nya hållbara transportinitiativ med viktiga asiatiska partner, såsom Indien och Centralasien.

28.  Europaparlamentet betonar att EU bör koppla det välutvecklade transeuropeiska transportnätet (TEN-T) till asiatiska nät, samtidigt som man slutför sina egna TEN-T-projekt inom EU, t.ex. Rail Baltica och andra. Parlamentet välkomnar att EU:s ekonomiska plan och investeringsplan för västra Balkan har antagits och att TEN-T utvidgas till västra Balkan och länderna inom det östliga partnerskapet, något som ska ses som ett viktigt inslag i konnektivitetsstrategin, med tanke på det geografiska läget. Parlamentet anser att en särskild TEN-T-samordnare bör tillsättas för utvidgningsländerna och länderna inom det östliga partnerskapet.

29.  Europaparlamentet betonar vikten av järnvägsförbindelser. Parlamentet påpekar att man måste säkerställa ett samlat regelverk för transport av gods på järnväg på den eurasiska kontinenten. Parlamentet begär att tillämpningen av EU:s tekniska specifikationer utökas, i synnerhet säkerhetsstandarder för transport av farligt gods på järnväg och efterlevnad av de motsvarande Otif-riktlinjerna(1) enligt bilaga 2 till avtalet om internationell godstrafik på järnväg (SMGS)(2), och att nya ekonomiska utsikter skapas genom att marknader öppnas upp och investeringsmöjligheter främjas.

30.  Europaparlamentet betonar vikten av de pågående förhandlingarna om övergripande luftfartsavtal med partnerländer i Asien, i synnerhet avtalet mellan EU och Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), som skulle skapa rättvisa och transparenta marknadsvillkor på grundval av ett tydligt regelverk och i synnerhet tillämpning av höga EU-standarder. Parlamentet betonar vikten av EU-stöd till asiatiska länder för att begränsa den civila luftfartens inverkan på klimatförändringarna.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att eftersträva ytterligare framsteg i sina sjöfartsinitiativ för att digitalisera och förenkla de administrativa formaliteterna och stärka sjöfartsskyddet i hamnar i Asien genom Internationella sjöfartsorganisationen och sjötransportsavtal. Parlamentet betonar vikten av vidare samarbete med tredjeländer i Asien genom relevanta avtal för sjöfart, som skulle bidra till att reglera och underlätta sjöfarten samt göra den mera hållbar.

32.  Europaparlamentet betonar att strategin måste säkerställa att transportföretag från Asien följer EU-standarder inom vägtransportsektorn. Parlamentet efterlyser samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna vad gäller verkställandet av unionslagstiftning och nationell lagstiftning inom sektorn.

Digital omvandling

33.  Europaparlamentet lägger särskild tonvikt vid att digitaliseringen är en viktig dimension för 2000-talet och understryker hur den påverkar vardagslivet för var och en i hela världen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att höja sina ambitioner för den digitala omvandlingen. Parlamentet förväntar sig att EU ska bli en konkurrenskraftig global aktör i digitaliseringsfrågor, på jämbördig fot med Förenta staterna och Kina. Parlamentet anser här att EU måste högprioritera arbetet för digital konnektivitet och digital tillgång genom nätverk med mycket hög kapacitet baserade på fiber och 5G. Parlamentet anser att utvecklingen av öppet strategiskt oberoende inom denna sektor måste innefatta diversifiering av utrustningstillverkarnas leveranskedja genom främjandet av öppna och driftskompatibla nätverksarkitekturer och digitaliseringspartnerskap med tredjeländer och regioner som delar våra värderingar och använder teknik i fullständig överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att villkora konnektivitetsprojekt med tredjeländer mot att tekniken används etiskt både inhemskt och utomlands. Parlamentet betonar i detta sammanhang att säkerhetsaspekten är av yttersta vikt.

34.  Europaparlamentet understryker att EU, som normgivare, bör sträva efter att bli en av ledarna i arbetet med att fastställa, försvara och driva på internationella normer, standarder och rutiner grundade i en fredlig, säker och öppen IKT-miljö byggd på rättsstatsprincipen, och hållbar och ansvarsfull digitalisering, och samtidigt behandla it-säkerhetshot och skydda mänskliga rättigheter och friheter online, inkluderat skyddet av personuppgifter.

35.  Europaparlamentet rekommenderar att samarbete om dataskydd med Aseanländerna och med Indien, Japan, Förenta staterna, Australien, Kanada, Sydkorea, Nya Zeeland och andra ökas avsevärt för att driva på besluten om adekvat skyddsnivå för dataflöden. Parlamentet anser att bestämmelser om e-handel och digital handel i handelsavtal bör tjäna målen för strategins digitala pelare. Parlamentet noterar, när det gäller dataflöden, att EU redan lagt fram förslag vid flera förhandlingar i överensstämmelse med dataskydd och den allmänna dataskyddsförordningen(3). Parlamentet noterar att beslutet om att Japan har en adekvat skyddsnivå är ett föredöme för främjandet av digital integration. Parlamentet förespråkar att agendan för digital konnektivitet kopplas till den kommande EU-strategin för globalt digitalt samarbete.

36.  Europaparlamentet betonar att 5G-infrastruktur är ett inslag i Europas strategiska resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en plan för att utveckla europeiskt 5G och fasa ut 5G-teknik byggd av tredjeländer som inte delar europeiska värderingar och normer. Parlamentet uppmanar kommissionen att kraftigt villkora konnektivitetsprojekt med tredjeländer mot att tekniken används etiskt, både inhemskt och utomlands. Parlamentet välkomnar bestämmelserna om it-säkerhet i programmet för ett digitalt Europa när det gäller upphandlingsprocessen. Parlamentet förespråkar att strategin med 5G-verktygslådan tas med i främjandet av digital konnektivitet, med tanke på möjligheterna till extraterritoriell tillämpning av den. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att arbeta för att upprepa EU:s avtal om internationell mobilroaming tillsammans med konnektivitetspartnerna. Parlamentet välkomnar initiativet för nästa generations internet och investeringar i projekt för digital infrastruktur såsom djuphavskabelprojektet Byggnad av länken mellan Europa och Latinamerika. Parlamentet rekommenderar att kommissionen identifierar verkliga behov av riktat digitalt offentligt utvecklingsbistånd. Parlamentet föreslår att kommissionen lyfter fram samarbete om 6G-utveckling med likasinnade länder som ett flaggskeppsprojekt.

Direkta personkontakter

37.  Europaparlamentet anser att direkta personkontakter är en grundpelare för strategin som bör prioriteras ytterligare. Parlamentet efterlyser i detta avseende ömsesidiga rörlighetsmöjligheter mellan Europa och Asien. Parlamentet betonar behovet av tillräcklig offentlig finansiering till diplomatin.

38.  Europaparlamentet fäster stort avseende vid främjandet av direkta personkontakter bland studerande vid högskolor och inom yrkesutbildningen, samt med unga yrkespersoner, akademiker, det civila samhället, icke-statliga organisationer, forskare och det kulturella området, som är av stor vikt för ömsesidig förståelse och respekt. Parlamentet förespråkar ett sådant samarbete på basis av inkludering, ömsesidighet och jämställdhet. Parlamentet vill framför allt att ungdomsdimensionen ska förstärkas genom ungdomsforum för ömsesidigt främjande av kunskaper i främmande språk, utbyten av studerande och akademiker och ömsesidigt erkännande av examensbevis. Parlamentet förespråkar i detta avseende öppnandet av plattformen eTwinning för partnerländer inom konnektivitet. Parlamentet påminner om möjligheterna till regionala utbyten, till exempel mellan innovatörer, och till samarbeten städer emellan. Parlamentet betonar att konnektivitet ger Europa möjlighet att vara mitt i skärningspunkten mellan forskning, innovation och investeringar. Parlamentet är av uppfattningen att minoritetsfrågor bör ägnas särskild uppmärksamhet i samband med denna pelare.

39.  Europaparlamentet berömmer de initiativ som antagits till förmån för västra Balkan som syftar till att främja ungdomssamarbete och ungdomsutbyten, tillsammans med yrkesutbildning, och uppmuntrar till att liknande program erbjuds till andra partner inom strategin, med början från länderna inom det östliga partnerskapet. Parlamentet noterar att konnektivitet mellan EU och västra Balkan är väsentligt för strategin med tanke på att länderna i regionen är potentiella medlemmar i EU.

40.  Europaparlamentet berömmer anordnandet av EU-Aseans forum för unga ledare och forum för strategiska tänkare i februari 2018, och även Asien–Europa-stiftelsens toppmöte för unga ledare vid sidan av Asien-Europa-mötets toppmöten. Parlamentet föreslår att dessa sammankomster anordnas regelbundet och att liknande årliga forum även inrättas som en del av relationerna mellan EU och Afrikanska unionen.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa strategin till den kommande EU-strategin för samarbete inom forskning och investering. Parlamentet uppmanar kommissionen att driva sitt strategiska arbetssätt med samarbete inom forskning och utveckling genom att uppgradera relationerna med likasinnade partner, däribland genom att överväga status som associerad partner, och genom att bygga samarbetet på sådana universella principer som akademisk frihet, öppen tillgång, skydd av immateriella rättigheter, likvärdiga villkor, forskningsintegritet och skydd för personuppgifter. Parlamentet uppmuntrar till att politiken för forskningssamarbete anpassas specifikt för olika länder. Parlamentet framhåller betydelsen av att fastställa kriterier för att identifiera känsliga sektorer på forsknings- och innovationsområdet, däribland på området för teknik med dubbla användningsområden.

Handel, investeringar, konkurrenskraft och standarder

42.  Europaparlamentet noterar att EU bör stärka sina kopplingar till värdländerna och lägga fram för dem ett trovärdigt och hållbart alternativt erbjudande om finansiering av konnektivitet.

43.  Europaparlamentet anser att direkta personkontakter är väsentliga även för att konkurrenskraften ska bygga på EU:s värderingar och för att vi ska få en ändamålsenlig europeisk ekonomisk diplomati.

44.  Europaparlamentet anser att handelspolitiken bör bidra till att man når strategins mål genom att främja rättvis och hållbar handel och investeringar. Parlamentet betonar vikten av att stärka den ekonomiska motståndskraften genom diversifierade leveranskedjor och att stärka den regionala integrationen. Parlamentet betonar att strategin bör gå hand i hand med ansträngningarna för att öka tillträdet till de respektive marknaderna, inbegripet offentliga upphandlingar, och främja en öppen och transparent investeringsmiljö som frigör möjligheter och bidrar till den globala konkurrenskraften. Parlamentet betonar vikten av att stärka samarbetet om tillbörlig aktsamhet, immateriella rättigheter och geografiska beteckningar.

45.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang den centrala roll som internationella miljönormer, hållbarhetsnormer och sociala normer spelar i handels- och investeringsavtal. Parlamentet erinrar om översynen av kommissionens handlingsplan med 15 punkter och diskussionerna i rådet om handel och hållbar utveckling. Kommissionen uppmanas att fullt ut genomföra handelspolitiska skyddsinstrument för att se till att europeiska företag inte utsätts för otillbörliga handelsmetoder och genomföra kapitlen om handel och hållbar utveckling på ett effektivt sätt i enlighet med Parisavtalet, målen för hållbar utveckling och ILO-konventionerna i syfte att utveckla strategin och eftersträva en hållbar integration. Parlamentet anser att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör gå mer strategiskt till väga med det allmänna preferenssystemet, bland annat genom intensivare insatser på högsta politiska nivå för att stärka dess effektivitet i förhållande till normer för mänskliga rättigheter, internationella arbetsstandarder, miljönormer och normer för goda styrelseformer.

46.  Europaparlamentet understryker vikten av EU:s strategiska förbindelser och systemrivalitet med Kina och uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att stå eniga och tillämpa ett samordnat tillvägagångssätt i kontakterna med Kina. Parlamentet upprepar sin begäran till Kina om att gå vidare med en ambitiös reform av Världshandelsorganisationen, som inbegriper omfattande regler om industrisubventioner, och noterar oron för kinesiska statsägda företags marknadssnedvridande metoder, påtvingade tekniköverföringar och datalokalisering, överkapacitet och relaterad dumpad export samt andra otillbörliga handelsmetoder. Parlamentet anser att det är av största vikt för europeiska företags långsiktiga möjligheter att utöka de lika villkoren till att också omfatta tredjeländers marknader.

47.  Europaparlamentet betonar betydelsen av internationella handelsavtal som förhandlats av EU och vikten av att de genomförs korrekt. Parlamentet anser att konnektivitet bör inkluderas i kommissionens meddelande om översynen av handelspolitiken. Parlamentet framhåller internationella normer och transparenta standarder för att främja kvalitetsinfrastruktur och driftskompatibilitet för nätverk. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra befintliga avtal mer ambitiösa genom att systematiskt inkludera standardiseringspolitik i bilaterala partnerskap och handelsavtal för att främja fastställande av multilaterala standarder och användning av internationellt överenskomna standarder i stor omfattning, i fullständig överensstämmelse med rätten att reglera.

48.  Europaparlamentet anser att EU:s modell för standardiseringspolitik har fördelen att vara innovativ, öppen och inkluderande, och att den också framgent måste kunna hävda sig i den globala konkurrensen mellan olika standardiseringsparadigm. Parlamentet förväntar sig att kommissionen spelar en proaktiv roll för att främja standardiseringspolitiken. Parlamentet rekommenderar därför att ansvaret för samordning av EU:s standardiseringspolitik bör ges till en högt uppsatt kommissionstjänsteman, helst kommissionären för den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten till närmare samordning med likasinnade demokratiska partner i internationella standardsättande forum för att främja internationella standarder som stöder demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter.

Hälsa

49.  Europaparlamentet anser att det framgått av covid-19-pandemin att hälsosektorn skyndsamt måste prioriteras, eftersom den är ett nytt utslagsgivande område för samarbete, framför allt i frågor om hälso- och sjukvårdssystems resiliens och om tillgången till läkemedel, medicinsk utrustning och vacciner, så att EU:s strategiska oberoende förstärks på hälsoområdet och man undviker ensidiga beroendeförhållanden och säkerställer dels trygga och diversifierade leveranskedjor för läkemedel och för industrin med anknytning till hälso- och sjukvård, dels utbyte av bästa praxis för krishantering och förebyggande av pandemier samt ömsesidighet i hanteringen av resor och öppna gränser. Parlamentet föreslår att insatserna med EU:s hälsounion kopplas till strategin och att partnerskap inleds med andra regionala mekanismer, såsom Aseans centrum för kontroll av smittsamma sjukdomar. Parlamentet betonar att EU bör använda konnektivitet på hälsoområdet för att lära sig av exemplen från likasinnade partners lyckade pandemihantering, till exempel i Nya Zeeland, Republiken Korea och Taiwan.

50.  Europaparlamentet understryker vikten av de lärdomar som dragits av covid-19-pandemin när det gäller betydelsen av samordnade åtgärder för att säkerställa att de globala transportvägarna och leveranskedjorna förblir öppna och säkra.

Säkerhet

51.  Europaparlamentet är övertygat om att strategins säkerhetsdimension skyndsamt måste utvecklas med beaktande av risken att konnektivitet kan användas som vapen. Parlamentet betonar behovet av en geopolitisk strategi för globalt samarbete för att EU ska kunna klara nya säkerhetsutmaningar, som bland annat rör it-säkerhet, digital konnektivitet, kritisk infrastruktur och teknik med potentiella dubbla användningsområden. Parlamentet understryker hur allvarliga terroristhoten är. Parlamentet framhåller att säkerheten i det europeiska grannskapet inger stigande oro. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna till ökad proaktivitet i dessa frågor.

52.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla en starkare säkerhetsdimension i vårt partnerskap med Afrika. Parlamentet påminner om rådets slutsatser 2018 om förstärkning av EU:s säkerhetssamarbete i och med Asien. Parlamentet noterar att säkerhetsangelägenheter i regionen Indiska oceanen/Stilla havet blir alltmer relevanta för EU, vilket uttrycks i medlemsstaternas strategier för Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet stöder initiativet att utveckla en gemensam strategi för EU och regionen Indiska oceanen/Stilla havet och samarbete med partner i denna region, däribland militära utbyten. Parlamentet anser att öppenhet, välstånd, inkludering, hållbarhet, transparens, ömsesidighet och genomförbarhet bör vara vägledande principer i samarbetet med regionen Indiska oceanen/Stilla havet.

Konnektivitetspartnerskap

53.  Europaparlamentet välkomnar varmt att det ingåtts ett partnerskap mellan EU och Japan om hållbar konnektivitet och infrastruktur av hög kvalitet, med tyngdpunkten förlagd till hållbar konnektivitet gentemot västra Balkan, Östeuropa, Centralasien, regionen Indiska oceanen/Stilla havet och Afrika. Parlamentet hoppas att EU och Japan aktivt kommer att främja konnektivitetspartnerskapet bland relevanta målgrupper och att de snabbt kommer att få partnerskapet att fungera under första halvåret av 2021.

54.  Europaparlamentet välkomnar avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan, som trädde i kraft den 1 februari 2019, och den ökade samordningen mellan EIB, Japans byrå för internationellt samarbete och Japans bank för internationellt samarbete, särskilt i samband med finansiering av grön konnektivitet. Parlamentet anser att västra Balkan och sydöstra Asien ger mycket goda möjligheter för Japans och EU:s konnektivitetssamarbete med tredje parter. Parlamentet ser stor potential för engagemang av den privata sektorn, inbegripet små och medelstora företag. Parlamentet förespråkar även att man tittar på säkerhetsaspekterna av konnektivitetssamarbetet mellan Japan och EU, däribland sjöfartsskyddet.

55.  Europaparlamentet välkomnar varmt de pågående förhandlingarna om att ingå ett konnektivitetspartnerskap med Indien. Parlamentet hoppas att de roterande ordförandeskapen i rådet och Indiens och Italiens förestående G20-ordförandeskap kommer att använda sin politiska tyngd för att driva på detta. Parlamentet noterar det sydostasiatiska initiativet för regional infrastrukturkonnektivitet. Parlamentet noterar Indiens deltagande i initiativet för sektorsövergripande tekniskt och ekonomiskt samarbete i Bengaliska viken och den internationella nord-sydliga transportkorridoren. Parlamentet anser, mot bakgrund av de aktuella omständigheterna, att Indien bör spela en större roll och att ett fördjupat samarbete mellan EU och de sydasiatiska staterna måste eftersträvas. Parlamentet förespråkar att man hjälper till att samordna de olika konnektivitetsstrategierna i Asien, som Världsbanken uppskattat till sammanlagt 16.

56.  Europaparlamentet erinrar om att både Ryska federationen och Turkiet också har intresse av att delta aktivt i konnektiviteten mellan EU och Asien. Parlamentet är villigt att inleda partnerskap med dem när så är möjligt. Parlamentet erkänner att länder i Centralasien under de senaste två årtiondena i hög grad har gynnats av en större integration i den globala ekonomin. Parlamentet anser att EU bör spela en mycket större roll och bli en av nyckelaktörerna i regionen genom att använda handel och investeringar som en drivkraft för delat välstånd. Parlamentet uttrycker oro över att projekt i Centralasien som finansieras av Kina saknar transparens. Parlamentet insisterar på att höga arbets- och miljöstandarder ska prioriteras och att en hållbar skuldsättning ska säkerställas.

57.  Europaparlamentet välkomnar de sonderande överläggningarna mellan EU och Korea om ett konnektivitetspartnerskap och hoppas på goda framsteg med detta under 2021. Parlamentet förespråkar att det ingås ett konnektivitetspartnerskap mellan EU och Asean för att sammankoppla detta med den översiktsplan för konnektivitet som Asean redan har samt med dess projektkatalog, bland andra mål. Parlamentet erkänner att Aseanregionen är EU:s tredje största handelspartner efter Förenta staterna och Kina, vilket kommer att medföra stora fördelar för EU-exportörer när det gäller att säkerställa bättre marknadstillträde och stärka samarbetet genom omfattande partnerskapsavtal. Parlamentet förespråkar ett regionalt frihandelsavtal mellan EU och Asean. Parlamentet uppmuntrar till att investeringar används för att minska avskogningen och diversifiera det hållbara jordbruket.

58.  Europaparlamentet berömmer vad man fått till stånd i EU:s och Aseans gemensamma ministeruttalande av den 1 december 2020 om konnektivitet, och uppmanar EU att omedelbart börja ta fram och genomföra verktyg och ramar för samarbete med Asean om konnektivitet.

59.  Europaparlamentet noterar Australiens politiska initiativ för regional konnektivitet och EU:s utbyten med Australien om konnektivitet i geografiska intresseområden. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till ett närmare samarbete med Australien för att visa solidaritet mellan demokratier. Parlamentet ser potential för samarbete med partner i Mekongbäckenet.

60.  Europaparlamentet betonar behovet av ett konnektivitetssamarbete med Taiwan i syfte att lära sig av statens bästa praxis vid hanteringen av covid-19-pandemin, förbättra de direkta personkontakterna, överbrygga den digitala klyftan i den sydostasiatiska regionen och undersöka möjligheten för ett investeringsavtal mellan EU och Taiwan.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera avtalet om det regionala övergripande ekonomiska partnerskapet och Kinas roll i detta.

62.  Europaparlamentet uttrycker sin starka övertygelse att EU bör stärka samarbetet med Förenta staterna. Parlamentet välkomnar Förenta staternas initiativ Blue Dot Network (BDN). Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att sätta sig i förbindelse med Förenta staterna angående BDN för att stärka det transatlantiska samarbetet om regelbaserad och hållbar konnektivitet, samtidigt som man betonar problemen med det senare. Parlamentet hoppas på framtida samarbete, i synnerhet när det gäller att upprätthålla höga kvalitetsstandarder för konnektivitetsprojekt och främja engagemang från den privata sektorn.

63.  Europaparlamentet ställer sig bakom åtagandena att stärka partnerskapet mellan EU, Latinamerika och Västindien, såsom det framhållits i det gemensamma meddelandet från 2019, däribland när det gäller digital ekonomi och konnektivitet. Parlamentet betonar att det är viktigt att utöka partnerskapet med Latinamerika och Västindien, som fullt ut delar europeiska grundläggande värderingar och intressen.

64.  Europaparlamentet påpekar att EU har arbetat med Kina i samband med EU:s och Kinas konnektivitetsplattform, med måttliga resultat. Parlamentet anser att initiativet ”Nya sidenvägen” (Belt and road-initiativet) står i centrum för Kinas påstridiga utrikespolitik. Parlamentet är redo att överväga ett partnerskap med ”Nya sidenvägen” i särskilda fall där detta inte innebär några avkall på EU:s grundläggande principer, där initiativet uppfyller internationella standarder och där de projekt som ingår granskas av kommissionen för att säkerställa att de är förenliga med EU:s normer och standarder, t.ex. sociala, miljömässiga och finanspolitiska standarder samt standarder för hållbarhet, öppenhet, inkludering, rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter och ömsesidighet, samt för att inte skapa ökat utrymme på det internationella planet för påtryckningar på tredjeländer och för att säkerställa den gemensamma marknadens integritet och EU:s politiska sammanhållning. Parlamentet anser i detta sammanhang att fokus bör sättas på att förbättra den eurasiska transportinfrastrukturen, i synnerhet multimodala och hållbara transporter.

65.  Europaparlamentet betonar vikten av det pågående arbetet inom EU:s och Kinas konnektivitetsplattform när det gäller ansträngningarna att utforska samarbetsmöjligheter på transportområdet mellan EU:s utvidgade TEN-T-nät och initiativet ”Nya sidenvägen”. Parlamentet understryker behovet av en global och övergripande strategi för att säkerställa fri och rättvis konkurrens för företag när det gäller utvecklingen av transportinfrastruktur med Kina, inbegripet full öppenhet och lika villkor. Parlamentet understryker i detta avseende att klausuler i avtal på detta område ska göras så transparenta som möjligt och upprätthålla EU:s väsentliga intressen.

66.  Europaparlamentet konstaterar att konnektivitetspolitiken bör minska de negativa externa effekterna, såsom miljöpåverkan och föroreningar. Parlamentet betonar betydelsen av hållbarhet i hela strategin. Parlamentet uppmanar EU att samverka med asiatiska partnerländer för att göra transportförbindelserna med Asien tryggare och säkrare, inte minst på området dataflöden, rörlighet och it-säkerhet.

67.  Europaparlamentet understryker vikten av Europas yttersta randområden, särskilt de som ligger närmare Asien, och betonar deras potential. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta investeringar i dessa territorier för att stärka deras konnektivitet och gynna deras ekonomi.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att utveckla en robust kapacitet för övervakning av andra länders och regioners konnektivitetsstrategier, bland annat av vilka ekonomiska resurser som faktiskt läggs ut på dem, effekterna på den ekonomiska stabiliteten, den hållbara utvecklingen, respekten för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och principerna om multilateralism. Parlamentet betonar ”Team Europes” potential att hitta synergier i EU och medlemsstaternas insatser för konnektivitet. Parlamentet förespråkar arbete tillsammans med partnerländerna för att övervaka långsiktiga effekter på strukturpolitik, industriella och ekonomiska förbättringar och fattigdomsbekämpning.

Global konnektivitet

69.  Europaparlamentet inskärper att strategin måste ägna särskild uppmärksamhet åt konnektiviteten med det europeiska grannskapet och den angränsande världsdelen Afrika, med tanke på dess ökande geopolitiska relevans för flera globala aktörer. Parlamentet förväntar sig att dessa ansträngningar ska återspegla EU:s erfarenheter av konnektivitetsfrämjande strategier som genomförts i Afrika via utvecklingssamarbetet. Parlamentet vill att detta mål ska diskuteras med Afrikanska unionen på hög nivå för att man ska nå fram till ett konnektivitetspartnerskap mellan EU och Afrika senast vid utgången av 2021.

70.  Europaparlamentet lovordar kommissionen och den höga representanten/vice ordföranden för deras vilja att lägga fram en strategi för Arktis 2021 och uppmanar EU att engagera sig aktivt i Arktis. Parlamentet uttrycker sin oro över hur klimatförändringarna påverkar denna ömtåliga region. Parlamentet noterar särskilt att en ny sjöväg till Asien kan komma att öppnas genom att havsisen smälter, och att den sjövägen också skulle kunna användas för digitala förbindelser såsom fiberoptiska kablar, och noterar också Kinas initiativ med den arktiska sidenvägen. Parlamentet förväntar sig att hållbar konnektivitet står i centrum för dessa insatser.

71.  Europaparlamentet noterar att det första Europaforumet för konnektivitet 2019 var en framgång. Parlamentet beklagar att forumet ställdes in 2020 på grund av covid-19. Parlamentet ser fram emot nästa forum 2021 om pandemin tillåter. Parlamentet är av åsikten att kommande forum bör utnyttjas för att involvera samtliga eurasiska konnektivitetspartner, däribland Ryssland och Kina, i multilaterala diskussioner om deras respektive visioner för den framtida ordningen för ekonomi, politik och säkerhet i Eurasien.

72.  Europaparlamentet väntar sig av kommissionen ett nytänk i kommunikationsfrågor, där det tydligt framgår vad dessa handlar om, för att EU:s konnektivitetspolitik och dess resultat ska framstå i tillräckligt skarp relief och innefatta tillräckligt tydlig ansvarsskyldighet. Parlamentet uppmanar kraftigt till en omprofilering av EU:s konnektivitetsstrategi, i form av ett tydligt och tilltalande språk och begrepp som uttrycker det särskilda värderingsgrundade europeiska synsättet på konnektivitet, och en tydlig färdplan för att kunna genomföra och uppnå strategin.

o
o   o

73.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordföranden för Europeiska rådet, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till medlemsstaterna och till EU:s konnektivitetspartner.

(1) Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik. (2) Avtalet om internationell godstrafik på järnväg, Organisationen för järnvägssamarbete. (3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).