Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, särskilt resolutionerna av den 31 januari 2019 om situationen i Venezuela(1), 16 januari 2020 om situationen i Venezuela efter det olagliga valet av nationalförsamlingens nya talman och presidium (parlamentarisk kupp)(2) och av den 10 juli 2020 om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen(3),

–  med beaktande av uttalandena av den 6 januari 2021 och den 7 december 2020 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Venezuela och om valet till Venezuelas nationalförsamling den 6 december 2020, samt av tidigare uttalanden av den 4 och 16 juni 2020 från talespersonen om den senaste utvecklingen i Venezuela,

–  med beaktande av uttalandena av den 8 december 2020 från den internationella kontaktgruppen om valet till Venezuelas nationalförsamling den 6 december 2020, av den 16 juni 2020 om att såsom olagligt förkasta Venezuelas högsta domstols direktiv om bildande av det nya valrådet (CNE), och av den 24 juni 2020 om den förvärrade politiska krisen i Venezuela,

–  med beaktande av Limagruppens aktuella uttalanden, framförallt uttalandet av den 5 januari 2021,

–  med beaktande av uttalandet av den 11 juni 2020 från utskottet för utrikesfrågor om angreppen på Venezuelas nationalförsamling,

–  med beaktande av uttalandet av den 2 december 2020 från medordförandena för parlamentets grupp för demokratistöd och valsamordning om att Europaparlamentet inte erkänner det parlamentsval som hölls i Venezuela den 6 december 2020,

–  med beaktande av den senaste tidens uttalanden från Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare om situationen i Venezuela,

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2020/898 av den 29 juni 2020 om ändring av beslut (Gusp) 2017/2074 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Venezuela(4), där förteckningen över personer som omfattas av restriktiva åtgärder utbyggdes med 11 ledande venezuelanska tjänstemän,

–  med beaktande av den första rapporten från FN:s oberoende internationella undersökningsuppdrag om Bolivarianska republiken Venezuela, vilket offentliggjordes den 16 september 2020,

–  med beaktande av den internationella givarkonferensen, som hölls den 26 maj 2020 i solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter i Latinamerika och Västindien,

–  med beaktande av Venezuelas konstitution,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC),

–  med beaktande av Internationella brottmålsdomstolens rapport om preliminära utredningar med avseende på Venezuela (Preliminary Examination Activities (2020) – Venezuela I) av den 14 december 2020,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Det olagliga och icke-legitima parlamentsval som hölls i Venezuela den 6 december 2020 uppfyllde inte de internationella miniminormerna för ett trovärdigt förfarande och respekterade inte politisk mångfald, demokrati, öppenhet och rättsstatsprincipen. Valdeltagandet var ytterst lågt, och därför är det uppenbart att det venezuelanska folket motsätter sig valet. De demokratiska krafterna i Venezuela kom enhälligt överens om att inte delta i denna fars till val. Överenskommelsen undertecknades av 27 politiska partier, däribland de fyra största oppositionspartierna Voluntad Popular, Primero Justicia, Acción Democrática och Un Nuevo Tiempo. Valet uppfyllde inte de villkor som krävs enligt Venezuelas lagstiftning.

B.  Det internationella samfundet, som omfattar Europeiska unionen, den internationella kontaktgruppen, Limagruppen och Förenta staterna, motsatte sig anordnandet av parlamentsvalet 2020 eftersom förutsättningarna för att säkerställa ett fritt och rättvist parlamentsval saknades helt, och har inte erkänt resultatet av denna valprocess såsom legitimt eller representativt för det venezuelanska folkets vilja. Detta olagliga val har gjort att det demokratiska utrymmet i landet fortsatt att minska till ett absolut minimum och att stora hinder för en lösning på den politiska krisen i Venezuela uppstått.

C.  Den 26 december 2020 antog den legitima nationalförsamlingen från 2015, under ledning av Juan Guaidó, lagstiftning för att förlänga sitt konstitutionella och administrativa mandat med ett år till dess att fria, rättvisa, kontrollerbara och demokratiska val kunde hållas i Venezuela.

D.  Den 13 juni 2020 utsåg den illegitima högsta domstolen nya ledamöter till CNE utan någon rättslig befogenhet att göra detta. I enlighet med artiklarna 187 och 296 i Venezuelas konstitution har nationalförsamlingen, ett organ som valts demokratiskt av Venezuelas folk, ensam det fulla ansvaret för sådana utnämningar. Det internationella samfundet har inte erkänt något beslut eller någon dom som ensidigt har fattats av dessa olagliga organ. De tjänstemän som är ansvariga för dessa beslut har också förts upp på rådets sanktionsförteckning.

E.  I juli 2020 konstaterade kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter under ledning av Michelle Bachelet att ”högsta domstolens beslut minskar möjligheten att skapa förutsättningar för demokratiska och trovärdiga valprocesser” och att dessa domstolsbeslut ”utnämner nya nationella valråd utan samförstånd bland alla politiska krafter”.

F.  Den 10 januari 2019 tillskansade sig Nicolás Maduro olagligen och i strid med den konstitutionella ordningen den presidentiella makten inför landets högsta domstol.

G.  Den 23 januari 2019 avlade nationalförsamlingens lagenligt och demokratiskt valda talman, Juan Guaidó, eden som Venezuelas interimspresident, i enlighet med artikel 233 i Venezuelas konstitution.

H.  EU och Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen efterlyst ett återupprättande av demokratin och rättsstatsprincipen i Venezuela genom en trovärdig politisk process. Nicolás Maduro har offentligt avvisat möjligheten att skyndsamt hålla fria och rättvisa, öppna, inkluderande och trovärdiga president-, parlaments- och lokalval som svar på begäran från vice ordföranden/den höga representanten, den internationella kontaktgruppen och Europaparlamentet.

I.  I sin resolution av den 31 januari 2019 erkände Europaparlamentet Juan Guaidó som Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident i enlighet med Venezuelas konstitution.

J.  Av de 27 medlemsstaterna har 25 erkänt Juan Guaidó som landets enda legitima interimspresident fram till dess att det utlyses nya fria, öppna och trovärdiga presidentval för att återupprätta demokratin. Många demokratiska stater har gjort detsamma.

K.  Den 12 november 2020 förlängde rådet de restriktiva åtgärderna mot Venezuela till och med den 14 november 2021. Dessa åtgärder omfattade ett embargo mot vapen och utrustning för internt förtryck samt ett reseförbud och frysning av tillgångar för 36 venezuelanska ledare och tjänstemän på högsta nivå.

L.  År 2017 tilldelades den demokratiska oppositionen och politiska fångar i Venezuela Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet.

M.  Covid-19-pandemin har ytterligare förvärrat den redan kritiska situationen i Venezuela. Hälso- och sjukvårdssystemets sammanbrott, hyperinflation, en grav livsmedels- och läkemedelsbrist och en allvarlig humanitär kris har tvingat åtminstone en sjättedel av befolkningen på flykt: i slutet av 2020 hade över fem och en halv miljon venezuelaner lämnat landet.

N.  Internationella brottmålsdomstolens åklagarmyndighet tillkännagav den 14 december 2020, före sin preliminära rapport och efter en ingående utvärdering och analys av tillgänglig information, att det finns rimliga skäl att anta att civila myndigheter, medlemmar av de väpnade styrkorna och enskilda personer som stöder Venezuelas regering är ansvariga för fängslande, tortyr, våldtäkt och/eller andra former av sexuellt våld och förföljelse av en grupp eller gemenskap av politiska skäl, och kan ha begått mycket allvarliga brott mot mänskligheten. Ett slutligt beslut kommer att fattas i frågan under första halvåret 2021. Den 16 september 2020 rapporterades från FN:s oberoende internationella undersökningsuppdrag om Venezuela att regeringen och regimens säkerhetsstyrkor, med president Maduros och vissa av hans ministrars vetskap, begått brott mot mänskligheten, bland annat avrättning och tortyr, och att den venezuelanska staten måste ställa dem till svars som bär ansvaret för utomrättsliga avrättningar, påtvingade försvinnanden, godtyckliga frihetsberövanden och tortyr och förhindra ytterligare handlingar av detta slag.

O.  Den färskaste rapporten från Casla-institutet av den 14 januari 2021 ger belägg för den strategiska planeringen av regimens systematiska förtryck och kontinuerliga brott mot mänskligheten, och avslöjar nya mönster för tortyr, det ökade antalet olagliga, hemliga fängelser och tortyrcentrum samt andra staters inblandning i anstiftan till och verkställighet av sådana brott. Denna rapport belyser också under vilka omänskliga förhållanden politiska fångar hålls under jorden och utsätts för ständig fysisk och psykisk tortyr, vilket inte uppfyller miniminormerna i de regler för behandling av fångar som antogs av FN:s första kongress om brottsbekämpning och behandling av brottslingar som hölls i Genève 1955, och som godkändes av Ekonomiska och sociala rådet i dess resolutioner 663 C (XXIV) av den 31 juli 1957 och 2076 (LXII) av den 13 maj 1977.

P.  Den politiska fången, Salvador Franco, som tillhör en ursprungsbefolkning, nämligen Pemón-folket, avled på grund av sjukdom i ett venezuelanskt fängelse den 3 januari 2021, utan att ha fått någon läkarvård, trots att det sedan november 2020 fanns ett domstolsbeslut om att han skulle överföras till ett sjukhus, vilket dock inte skett.

Q.  Sedan den 5 januari 2021 har regimen intensifierat angreppen på och förföljelsen av de få fria och oberoende medier som fortfarande finns kvar i landet, och beslagtagit deras tillgångar och utrustning, vilket tvingat dem att omedelbart avsluta sin verksamhet.

R.  Enligt nyhetsrapporter och människorättsaktivister miste nyligen minst 23 människor livet i en sammandrabbning mellan polisen och olika gäng i Venezuelas huvudstad, Caracas, samtidigt som regeringen står inför internationell granskning och utredning av fall med personer som dödats av säkerhetsstyrkorna.

1.  Europaparlamentet upprepar att det – fram till dess att verkligt fria, trovärdiga, inkluderande, öppna och fullständigt demokratiska val hålls i Venezuela – kommer att fortsätta att betrakta den nationalförsamling som valdes i december 2015, dess talman Juan Guaidó, och dess delegerade kommission som också står under Juan Guaidós ledning och var det sista fria utttrycket för Venezuelas folks vilja, såsom det enda legitima demokratiska representativa politiska organet i Venezuela. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att otvetydigt erkänna den konstitutionella kontinuitet som företräds av den legitima nationalförsamlingen som valdes 2015 och av Venezuelas legitima interimspresident Juan Guaidó.

2.  Europaparlamentet förkastar det olagliga och illegitima parlamentsval som blev resultatet av det fuskval som anordnades den 6 december 2020, och upprepar att valprocessen varken uppfyllde internationellt accepterade villkor och normer eller venezuelansk lagstiftning, inte var fri och rättvis och inte heller företrädde det venezuelanska folkets vilja. Parlamentet erkänner varken legitimiteten eller lagligheten hos den genom bedrägerier valda nationalförsamling som inrättades den 5 januari 2021 på grundval av dessa icke-demokratiska val.

3.  Europaparlamentet upprepar att den enda hållbara lösningen på den flerdimensionella krisen i Venezuela som påverkar hela regionen är att man går framåt på en politisk, fredlig och demokratisk väg, med trovärdiga, inkluderande, fria, rättvisa och insynsmedgivande presidentval, parlamentsval samt regionala och lokala val, där internationella normer respekteras, där det finns lika villkor och där alla politiska partier obehindrat får delta, och där valen förrättas under uppsikt av objektiva internationella observatörer.

4.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med och sitt fulla stöd för det venezuelanska folket, som drabbats av konsekvenserna av en allvarlig humanitär och politisk kris, vilken för närvarande förvärras av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmärksammar den oroväckande migrationskrisen och dess spridningseffekter i hela regionen och lovordar grannländernas insatser och solidaritet.

5.  Europaparlamentet begär ett ovillkorligt och omedelbart frigivande av de över 350 politiska fångar som hålls fängslade i Venezuela – en siffra som bekräftats av Foro Penal Venezolano och Amerikanska samarbetsorganisationen.

6.  Europaparlamentet upprepar att respekten för och skyddet av de mänskliga rättigheterna i Venezuela fullständigt måste garanteras och kommer att vara särskilt uppmärksamt på alla former av repression, särskilt mot medlemmar av de demokratiska krafterna. Parlamentet tar starkt avstånd från de hot som kommit från Iris Varela, som är vice talman för det olagligt tillsatta parlamentet och som går ut på att hon kommer att beordra att medlemmar av oppositionen liksom också president Juan Guaidó ska gripas och lagföras samt att de kommer att få sina tillgångar beslagtagna och fråntas sitt medborgarskap.

7.  Europaparlamentet fördömer regimens allra senaste tillslag mot yttrandefriheten, jämte nedläggningen av tidningar och medier som inte går på samma politiska linje som Maduroregimen.

8.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut från 29 juni 2020 om att utöka de riktade sanktionerna till att omfatta ytterligare elva personer, vilket inte skadar Venezuelas befolkning, och parlamentet begär att dessa sanktioner omedelbart stärks och utvidgas. Parlamentet anser att EU-myndigheterna således måste begränsa rörelsefriheten för dem som står på förteckningen, liksom rörelsefriheten för deras närmaste anhöriga, och frysa deras tillgångar och viseringar. Parlamentet efterlyser dessutom ett omedelbart förbud mot handel med och cirkulation av blodbesudlat guld från Venezuela i EU.

9.  Europaparlamentet upprepar vikten av ett fortsatt nära samarbete med internationella bundsförvanter, det vill säga den nya amerikanska regeringen och Limagruppen i syfte att blåsa nytt liv i en omfattande internationell diplomatisk insats för att återföra demokratin, rättsstaten och välståndet till Venezuelas folk. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att bedriva högnivåpolitik i samordning med Förenta staterna och Limagruppen, för att bidra till en mer övergripande strategi för internationella diplomatiska insatser och en grundlig bedömning av den på nytt upptrappade situationen i Venezuela.

10.  Europaparlamentet uppmanar den legitima nationalförsamlingen och dess talman Juan Guaidó att säkerställa full insyn i sin förvaltning av medel, för att garantera fullständig ansvarsskyldighet.

11.  Europaparlamentet påminner om att krisen i Venezuela är den mest underfinansierade i världen och uppmanar det internationella samfundet att leva upp till sina finansiella åtaganden och betala ut de belopp som anslagits för den humanitära krisen i Venezuela, såsom det överenskommits vid givarkonferensen.

12.  Europaparlamentet ställer sig helt och fullt bakom ICC:s utredningar av de omfattande brott och det förtryck som regimen i Venezuela gjort sig skyldig till. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att ställa sig bakom det initiativ som tagits av flera stater som är parter i ICC för att börja utreda de brott mot mänskligheten som Maduroregimen påstås ha begått, i syfte att ställa de ansvariga till svars.

13.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till FN:s generalsekreterares uppmaning om att en fullständig och oberoende utredning av dödandena ska genomföras, i linje med sina tidigare antagna resolutioner.

14.  Europaparlamentet vill att det inrättas en kontaktgrupp mellan ledamöter av Europaparlamentet och de demokratiskt valda företrädarna för nationalförsamlingens delegerade kommission, för att underlätta regelbundna kontakter och regelbunden dialog med de legitima demokratiska krafterna i Venezuela.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, den legitima interimspresidenten Juan Guaidó och nationalförsamlingen i Bolivarianska republiken Venezuela, regeringarna och parlamenten i länderna i Limagruppen, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika, Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare och FN:s generalsekreterare.

(1) EUT C 411, 27.11.2020, s. 185. (2) Antagna texter, P9_TA(2020)0013. (3) Antagna texter, P9_TA(2020)0193. (4) EUT L 205 I, 29.6.2020, s. 6.