Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2019/2168(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0232/2020

Ingivna texter :

A9-0232/2020

Debatter :

PV 21/01/2021 - 4
PV 21/01/2021 - 6
CRE 21/01/2021 - 4
CRE 21/01/2021 - 6

Omröstningar :

PV 21/01/2021 - 13

Antagna texter :

P9_TA(2021)0026

Antagna texter
PDF 179kWORD 58k
Torsdagen den 21 januari 2021 - Bryssel
Överbryggande av den digitala klyftan mellan könen: kvinnors deltagande i den digitala ekonomin
P9_TA(2021)0026A9-0232/2020

Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2021 om överbryggande av den digitala klyftan mellan könen: kvinnors deltagande i den digitala ekonomin (2019/2168(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av deklarationen och handlingsprogrammet från Peking, som antogs under den fjärde internationella kvinnokonferensen 1995, framför allt området ”Kvinnor och medier”,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention (nr 190) om våld och trakasserier och dess rekommendation (nr 206) om våld och trakasserier, båda från 2019,

–  med beaktande av slutdokumentet av den 16 december 2015 från högnivåmötet i FN:s generalförsamling om den övergripande översynen av genomförandet av resultatet från världstoppmötet om informationssamhället,

–  med beaktande av kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192) av den 6 maj 2015 och halvtidsöversynen av dess genomförande, med titeln En ansluten digital inre marknad för alla (COM(2017)0228), av den 10 maj 2017,

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt dess principer 1, 2, 3 och 20,

–  med beaktande av pelarna II (”Skapa goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska blomstra”) och III (”Maximera tillväxtpotentialen för vår europeiska digitala ekonomi”) i kommissionens strategi för den digitala inre marknaden,

–  med beaktande av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020),

–  med beaktande av kommissionens studier ICT for work: Digital skills in the workplace och Women in the Digital Age,

–  med beaktade av kommissionens meddelande En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020)0152) av den 5 mars 2020,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Europeisk kompetensagenda för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020)0274) av den 1 juli 2020,

–  med beaktande av kommissionens rapport Women active in the ICT sector av den 1 oktober 2013,

–  med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) studie Gender and digital agenda av den 26 januari 2017,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 30 maj 2016 om uppbyggande av mediekompetens och kritiskt tänkande genom utbildning,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 6 december 2018 om jämställdhet, ungdom och digitalisering,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2019 om jämställda ekonomier i EU: vägen framåt,

–  med beaktande av yttrandet The future of gender equality strategy after 2019: the battles that we win never stay won från Rådgivande kommittén för lika möjligheter för kvinnor och män, av den 19 december 2018,

–  med beaktande av åtagandeförklaringen om Women in digital (WID), som 27 EU‑ministrar och företrädare för medlemsstaterna plus Norge undertecknade under 2019.

–  med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 med rekommendationer till kommissionen om tillämpning av principen om lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare för samma eller likvärdigt arbete(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2013 om avskaffande av könsstereotyper i EU(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den digitala agendan för tillväxt, rörlighet och sysselsättning: dags att lägga in en högre växel(3), och, i synnerhet, den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat inflytande för kvinnor i den digitala tidsåldern(5),

–  med beaktande av 2019 års världstoppmöte om informationssamhället, på temat informations- och kommunikationsteknik för uppnåendet av målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av 2020 års världstoppmöte om informationssamhället, på temat främjande av digital omställning och globala partnerskap: WSIS handlingslinjer för uppnåendet av målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om ökat inflytande för kvinnor och flickor med hjälp av den digitala sektorn (O-000004/2018 – B8-0010/2018),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2018 om ökat inflytande för kvinnor och flickor med hjälp av den digitala sektorn(6),

–  med beaktande av sitt interparlamentariska utskottssammanträde på Internationella kvinnodagen 2048 om kvinnors och flickors egenmakt i medier och IKT,

–  med beaktande av djupanalysen Empowering women on the Internet, som parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik offentliggjorde den 30 oktober 2015(7),

–  med beaktande av studien The underlying causes of the digital gender gap and possible solutions for enhanced digital inclusion of women and girls, som parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik offentliggjorde den 15 februari 2018(8),

–  med beaktande av studien Cyber violence and hate speech online against women, som parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik offentliggjorde den 16 augusti 2018(9),

–  med beaktande av studien Education and employment of women in science, technology and the digital economy, including AI and its influence on gender equality, som parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik offentliggjorde den 15 april 2020(10),

–  med beaktande av studien Violence against women: an EU-wide survey från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, offentliggjord 2014,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF(11),

–  med beaktande av kommissionens meddelande EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012–2016 (COM(2012)0286) av den 19 juni 2012 och halvtidsrapporten av den 17 oktober 2014 om dess genomförande (SWD(2014)0318),

–  med beaktande av resultattavlan för Women in Digital(12),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A9-0232/2020), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 8 i EUF-fördraget ska unionen i all sin verksamhet syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. En förutsättning för jämställdhet är att flickor och unga kvinnor får lika tillgång till teknik och digital utbildning och kan vara trygga på nätet. Mål 5 för hållbar utveckling avser jämställdhet och kvinnors egenmakt, vilket inbegriper användning av teknik och internet.

B.  Digitaliseringen har förändrat de flesta aspekter av våra liv i grunden på sätt som skapar oräkneliga möjligheter men också medför nya utmaningar. Covid-19-krisen och dess efterdyningar kommer sannolikt att leda till permanenta förändringar av levnadssättet i Europa, där digitaliseringen spelar en viktig roll. Digitaliseringens inverkan på kvinnornas sysselsättningsmöjligheter och distansarbetets konsekvenser måste undersökas och utvärderas. Kombinationen av distansarbete, privatliv och omsorgsansvar innebär ytterligare påfrestningar, varför kvinnornas känslomässiga, mentala och sociala börda ökat. Pandemin har medfört att arbetsmarknaden nu börjat svara mot den utmaning som en omfattande digital omställning innebär.

C.  Könsstereotyper utgör ett allvarligt hinder för jämställdheten och ökar klyftan mellan könen, vilket bidrar till könssegregering inom utbildningen och sysselsättningen, något som i sin tur ytterligare ökar klyftan mellan könen i den digitala sektorn och hämmar kvinnornas fulla delaktighet som användare, innovatörer och upphovspersoner. Vanligt förekommande stereotyper associerar hög intellektuell kapacitet med män oftare än med kvinnor, och dessa stereotyper anammas av, och påverkar intressena hos, barn så unga som 6 år, särskilt flickor.

D.  Jämställdhetsindexet för 2019 visar på fortsatt bristande jämställdhet i den digitala sektorn.

E.  Enligt Eurostatuppgifter från 2018 studerade 1,3 miljoner personer informations- och kommunikationsteknik (IKT) i EU men bara en liten minoritet av dem var flickor eller kvinnor, enbart 17 % av alla IKT-studerande i EU.

F.  Bland pojkarna i åldersgruppen 15–16 år känner sig 73 % bekväma med att använda digital utrustning som de inte är särskilt bekanta med, jämfört med 63 % av flickorna i samma åldersgrupp(13), trots att flickor har tillräcklig kompetens för att göra bättre ifrån sig än pojkar när det gäller digitala kunskaper.

G.  Könsstereotyper påverkar i hög grad ämnesvalet. Mycket få tonårsflickor i EU‑medlemsstaterna (färre än 3 %) anger att de skulle vilja arbeta i IKT‑branschen när de är 30 år.(14) Lärare och föräldrar kan förstärka könsstereotyper genom att avskräcka flickor från att söka sig till IKT-branschen. Om man undanröjer könsspecifika förväntningar kring olika yrken och främjar kvinnliga förebilder inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och IKT så kan det uppmuntra fler flickor att studera IKT.

H.  Kvinnorna i IKT-branschen tjänar 19 % mindre än männen. Könslönegapet har en direkt inverkan på pensionsgapet.(15) Lönenivåerna för kvinnor och män måste vara förenliga med principen om rättvisa och jämställdhet.

I.  Runt om i världen använder kvinnorna som befolkningsgrupp internet mindre ofta än män, vare sig det handlar om att installera mjukvara eller om att använda sig av internetradio eller internet-tv, internetbank eller e-handelstjänster.

J.  Under de senaste par åren har allt fler kvinnor börjat arbeta inom it-säkerhet, men antalet är ändå anmärkningsvärt lågt, då mindre än 20 % av dem som arbetar med it-säkerhet i Europa är kvinnor.

K.  I framtiden förväntas mer än 90 % av alla arbetstillfällen kräva någon grad av e‑färdigheter och digital kompetens.

L.  På grund av olika hinder som exempelvis stereotyper och mansdominerade arbetsplatser behöver kvinnor oftare kämpa för att finna sig till rätta i IKT-branschen. Det förekommer avsevärd vertikal och horisontell segregering i IKT-sektorn, och kvinnor är ofta överkvalificerade för de tjänster som de innehar. Bara en liten minoritet av kvinnorna innehar ledande befattningar i mjukvaruindustrin.

M.  Användning och skapande av programvara håller på att bli nyckeltillgångar i den digitala omställningen. Den sneda könsfördelningen bland mjukvaruutveckare och programvaruingenjörer är oroande för kvinnors deltagande i sektorn och risken för medveten och omedveten könsdiskriminering inom AI-program, datorspel, leksaker och andra tillämpningar.

N.  Den undersökning som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) gjort avseende våld mot kvinnor visar att 14 % av alla kvinnor har upplevt nättrakasserier sedan de var 15 år.(16) Det finns många rapporterade fall av sexuella trakasserier vid utbildningsanstalter för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, inbegripet skolor, universitet och arbetsplatser, vilket ytterligare utestänger kvinnor från denna sektor. Många kvinnor har utsatts för nya former av sexuella och psykiska nättrakasserier under covid-19-perioden, bland annat zoombombning, stalkning och hot. Det finns ett akut behov av åtgärder mot dessa nya former av sexuella och psykiska trakasserier. Objektifiering, hypersexualisering och utyttjande av kvinnor på nätet, särskilt via internetporr, har förödande konsekvenser för sexualiteten och jämställdheten i allmänhet.

O.  IKT är en sektor med liten andel kvinnliga anställda. Många kvinnor hoppar av sina universitets- och högskoleutbildningar på området och ger upp sina akademiska möjligheter och karriärer i IKT-branschen (fenomenet brukar kallas för ”leaky pipeline” på engelska), framför allt på grund av bristfälliga möjligheter till balans mellan arbete och privatliv, organisatoriska begränsningar och en mansdominerad miljö. Den årliga produktivitetsförlusten för den europeiska ekonomin till följd av att kvinnor lämnar sina digitala jobb och slutar förvärvsarbeta uppgår till 16,1 miljarder EUR.(17)

P.  I it-sektorn har antalet kvinnliga styrelseledamöter ökat betydligt, men det är också denna sektor som har högst andel styrelser bestående av enbart män.

Q.  Digital kompetens innebär kapaciteten att tillgodogöra sig, bearbeta och kommunicera digital information och påverkas av personens sociokulturella och ekonomiska bakgrund. Kvinnor ägnar mer tid än män åt obetalt omsorgs- och hushållsarbete. Detta begränsar deras fritid, den tid de kan ägna åt förvärvsarbete eller åt att tillägna sig digital kompetens och internetkunskaper. Åtgärder för att öka medvetenheten, utmana könsstereotyper och könsnormer och uppnå en jämnare ansvarsfördelning för det obetalda arbetet med att ta hand om barn och sköta hushållsuppgifter skulle möjliggöra ett ökat deltagande av kvinnorna på (den digitala) arbetsmarknaden och inom utbildningar samt göra det möjligt för kvinnor att stärka sin digitala kompetens.

R.  Endast en marginell andel av alla riskkapitalister, affärsänglar och investerare är kvinnor. Eftersom flickor och kvinnor tenderar att i mindre utsträckning än pojkar och män studera IKT-relaterade och naturvetenskapliga, tekniska, ingenjörsvetenskapliga och matematiska ämnen, ända från grundskolan upp i gymnasiet och universitet är det markant färre kvinnor som arbetar inom dessa områden och som bildar eller äger privata företag eller startup-företag inom dem. Den lägre andelen kvinnor som verkar inom tekniksektorn har en direkt inverkan på all samhällsutveckling och innebär att innovationen snedvrids, vilket påverkar alla former av innovation och all ny teknik som släpps ut till konsumenterna.

S.  Tendensen är att antalet kvinnor som påbörjar en IKT-relaterad högre utbildning minskat jämfört med 2011. Av EU:s 8 miljoner IKT-specialister är 17 % kvinnor. Om fler kvinnor skulle börja arbeta inom den digitala sektorn skulle denna kunna dra enorm nytta av den outnyttjade talangreserv av kompetenser och varierade infallsvinklar, vilket i sin tur skulle kunna medföra ett BNP-tillskott på 16 miljarder euro för den europeiska ekonomin.

T.  Enligt Världsekonomiskt forums globala jämställdhetsrapport från 2018 utgörs arbetskraften inom AI runt om i världen till 22 % av kvinnor och 78 % av män, vilket innebär att det fortfarande finns en könsklyfta på 72 %. Under 2019 gick 92 US-dollar av varje 100 US-dollar som investerades i europeiska techbolag till uteslutande manliga team.(18)

U.  Digital inkludering innebär att alla personer och samhällen kan tillgå och använda IKT. Brist på tillgång, överkomliga priser och utbildning samt könsrelaterade förväntningar och sociokulturella normer, lägre deltagandenivåer i utbildningar inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och IKT, begränsad användning av digitala verktyg och lägre deltagande på sociala plattformar på grund av nätvåld mot flickor och kvinnor är faktorer som utestänger flickor och kvinnor från digital inkludering. Könsrelaterad digital inkludering måste vara en dimension i alla EU:s initiativ och investeringar kopplade till IKT och digitalisering.

V.  Digital ekonomisk inkludering innebär digital åtkomst till och användning av formella finansiella tjänster som är behovsanpassade och levereras på ett ansvarsfullt sätt till en överkomlig kostnad. Lagar och normer som kan begränsa kvinnors rätt att förvärvsarbeta, ha kontroll över tillgångar, etablera och tillgå finansiering för att expandera formella verksamheter och fatta sina egna ekonomiska beslut är de främsta skälen till kvinnornas ekonomiska utanförskap. Cirka en miljard kvinnor har fortfarande inte tillgång till formella finansiella tjänster på grund av avsaknad av id-handlingar, mobiltelefon och digitala kunskaper och brist på ekonomiska färdigheter samt till följd av inadekvata produkter. Bättre tillgång till och användning av ansvarsfulla finansiella tjänster kan bidra till att kvinnor får ökat ekonomiskt inflytande och ekonomiskt oberoende.

W.  Kvinnornas förmåga att tillgå och använda digital teknik påverkas av många faktorer, bland annat investeringar, bestämmelser och konkurrens. Kvinnor och flickor i på landsbygden och i svåråtkomliga regioner möter svårigheter och hinder när det gäller tillgången till internet och digital teknik och infrastruktur, vilket gör att de inte till fullo kan tillgodogöra sig den moderna teknikens digitala potential. Kvinnor och flickor på landsbygden arbetar huvudsakligen inom jordbruket, särskilt i utvecklingsländer, och deras arbete är ofta obetalt och otryggt, vilket gör att många av dem lever i teknikfattiga miljöer och har svårt att tillgå digital teknik.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna sina åtgärder för främjande av den digitala omställningen med unionens jämställdhetsmål. Parlamentet betonar att ingen får lämnas efter i den digitala omställningen. Parlamentet välkomnar det åtagande att öka kvinnornas deltagande i den digitala ekonomin och samhället som kommissionen gör i jämställdhetsstrategin för 2020–2025. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att vidta åtgärder mot den stora könsklyftan i IKT‑sektorn inom ramen för den digitala agendan, den europeiska digitala strategin och alla andra strategier och initiativ för kompetens och utbildning i digitalisering, med konkreta åtgärder som är specifikt inriktade på att öka kvinnors och flickors deltagande i sektorn. Parlamentet framhåller att ett ökat kvinnligt deltagande i den digitala sektorn i stor utsträckning kan bidra till att motverka bristande jämställdhet, stereotyper och diskriminering och till att förbättra kvinnornas tillträde till arbetsmarknaden och deras arbetsvillkor samt minska löneklyftan mellan könen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla adekvat finansiering till program som syftar till att locka fler flickor och kvinnor att studera och arbeta inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt att inrätta entreprenörskapsprogram som bistår med finansiering till kvinnor och flickor som startar techprojekt eller nya företag, att utveckla strategier som syftar till att öka flickors och kvinnors digitala inkludering, och ekonomiska inkludering, på områden med kopplingar till vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och AI och till forsknings- och innovationssektorn och att anta ett förhållningssätt på flera nivåer i syfte att undanröja könsklyftan på alla utbildnings- och sysselsättningsnivåer i den digitala sektorn.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till lika möjligheter för kvinnor och män och den digitala könsklyftan vid förhandlingarna om program inom ramen för nästa fleråriga budgetram och medel och lån inom ramen för återhämtningsplanen samt att öka medvetenheten bland kvinnor om dessa mekanismer. Parlamentet betonar att jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering med mätbara indikatorer bör ingå bland strategierna för IKT-utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att sörja för jämställdhetsintegrering i rättsakten om digitala tjänster samt i alla framtida förslag på det digitala området.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett fullt genomförande av åtagandeförklaringen om Women in Digital. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av medlemsstaternas nationella sektorsöverskridande planer om Women in Digital.

Utbildning

4.  Europaparlamentet betonar vikten av jämställdhetsintegrering i den digitala utbildningen på alla nivåer, inbegripet utbildning efter skolan samt informell och icke‑formell utbildning, även för pedagoger. Parlamentet efterlyser specifika strategier för olika åldersgrupper.

5.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna samt utvecklare, företag och universitet att vidta åtgärder mot könsklyftan i IKT-sektorn och att tillsammans försöka hitta lösningar och utbyta bästa praxis i fråga om bättre inkludering av flickor i ämnen som är relevanta för digital utbildning redan från ung ålder. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utforma, stödja och genomföra de åtgärder som FN och dess organ stöder.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grundligt behandla frågan om det låga antalet kvinnor som studerar och arbetar i IKT-sektorn samt att sörja för ett starkt könsperspektiv i programmet Digitala Europa och den uppdaterade handlingsplanen för digital utbildning. Parlamentet uppmanar alla utbildningsanstalter att inkludera en jämställdhetskomponent i alla kursplaner, allt utbildningsmaterial och alla undervisningsmetoder på områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och IKT redan från ung ålder, i syfte att uppmuntra flickor att börja, och även fortsätta, att studera matematik, kodning, IKT-kurser och naturvetenskapliga ämnen i skolan. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med utbildningsinstitutioner och organisationer i civilsamhället utvärdera och omforma formaten för IKT-utbildningar.

7.  Europaparlamentet framhåller vikten av att kvinnor och flickor är med och skapar sin egen framtid inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och av att IKT blir en integrerad bild av skolgången i förskolan och grundskolans lägre stadier, så att skadliga könsrollsstereotypa föreställningar om för flickor och pojkar undanröjs.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta jämställdhetsperspektivet vid utformningen av politiska strategier för digital utbildning i syfte att göra både manliga och kvinnliga studenter rustade inför framtida utmaningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta mentorssystem med kvinnliga förebilder inom IKT på alla utbildningsnivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja informationskampanjer som riktar sig mot både studenter och deras föräldrar, med avsikten att bekämpa könsstereotyper inom skolprojekt och jobb. Parlamentet framhåller vikten av att ge kvinnor erkännande för deras arbete, så att flickor inte ser enbart manliga namn i vetenskapsböckerna, utan får kvinnliga förebilder.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja livslångt lärande i syfte att göra det lättare för kvinnor att byta yrkesbana och börja arbeta inom IKT-relaterade tjänster, liksom utbildningar och program för att främja flickors och kvinnors e-kompetens, kompetenshöjning och omskolning. Parlamentet understryker att rådets rekommendation om yrkesutbildning och fortbildning samt den uppdaterade kompetensagendan för Europa måste innehålla ett jämställdhetsperspektiv.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta strategier och åtgärder för att komma till rätta med det faktum att så många kvinnor slutar arbeta i IKT-sektorn.

11.  Europaparlamentet begär att jämställdhet ska göras till en konsekvent och strukturell del av EU:s framtida ungdomsstrategi och ungdomspolitik.

Sysselsättning och entreprenörskap

12.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att till fullo införliva och genomföra direktivet om balans mellan arbete och privatliv, och uppmanar kommissionen att effektivt övervaka det för att säkerställa att båda föräldrarna kan nyttja betald pappaledighet, föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att överväga IKT som ett sätt att främja balans mellan arbete och privatliv och att observera trender när det gäller digitaliseringen av arbetslivet, bland annat i den digitala sektorn, i syfte att vid behov justera sina befintliga åtgärder för balans mellan arbete och privatliv och främja och stärka sina system för en jämställd fördelning av omsorgsansvaret. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att införa strategier för att komma till rätta med situationen för egenföretagare, framför allt kvinnliga företagare inom IKT-sektorn och den digitala sektorn, och deras behov av tillgång till sociala skyddssystem, mammaledighet och barnomsorg. Parlamentet påpekar att distansarbete gör det möjligt för kvinnor att arbeta hemifrån och kan medföra bättre möjligheter till balans mellan arbete och privatliv. Parlamentet konstaterar dock att det måste övervakas och regleras på vederbörligt sätt av medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet understryker att könslönegapet påverkar kvinnornas sociala trygghetsförmåner negativt, liksom pensionsgapet, inklusive i den digitala sektorn. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att lägga fram bindande åtgärder för insyn i lönesättningen före slutet av 2020 och samtidigt vederbörligen beakta de unika omständigheterna för Europas små och medelstora företag och den mängd olika arbetsmarknadsmodeller som finns i EU, i syfte att på ett effektivt sätt motverka löne- och pensionsgapet mellan könen och fattigdom bland äldre.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja jämställdhet inom företagen i IKT-sektorn och sammanhängande sektorer, liksom i den digitala ekonomin, samt att anta övergripande strategier för att minska könsklyftan i den digitala ekonomin med hjälp av riktade åtgärder, inbegripet EU-medel för att finansiera kvinnoledda projekt i den digitala sektorn och främja ett minsta antal kvinnliga forskare i IKT-projekt, fortbildningskurser för personalavdelningar om ”omedveten könsdiskriminering” för att främja en jämn könsfördelning vid rekryteringar, utformning av priser och incitamentsprogram för företag och organisationer som aktivt tillämpar en könsneutral policy kopplad till mätbara mål, åtgärder för jämställdhetsintegrering i företagsstrategier för produktionen, utformningen och marknadsföringen av IKT-produkter, årliga rapporter från IKT-företag om mångfald om könslönegapet, rutiner för offentlig upphandling av och/eller riktlinjer för inköp av IKT‑tjänster från tjänsteleverantörer som har en jämn könsfördelning i företaget och bolagsstyrelsen, åtgärder för att underlätta spridning av EU-medel till företag som beaktar kriterier för en jämn könsfördelning och för att uppmuntra genomförandet av jämställdhetsplaner och jämställdhetsprotokoll för att förbättra och övervaka företagens resultat i fråga om kvinnligt deltagande, inbegripet på ledningsnivå, samt mentorsprogram.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra en uttömmande bedömning av de orsaker och faktorer som gör att många kvinnor hoppar av från yrkesliv i den digitala sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att analysera hur bristen på balans mellan arbete och privatliv påverkar kvinnors möjligheter att delta i den fortbildning som de behöver för att ha den uppdaterade kompetens som krävs inom IKT-sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta mekanismer och program för att integrera kvinnor och flickor i initiativ för allmän och yrkesrelaterad utbildning och arbete i den digitala sektorn, oavsett deras migrationsstatus.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja kvinnors företagande och engagemang i innovationen samt att öka finansieringsmöjligheterna för kvinnliga företagare och kvinnoledda digitala startup-företag, förbättra tillgången till befintliga medel, så att de får lika möjligheter att konkurrera på den digitala inre marknaden, och uppmuntra en jämnare könsfördelning i finansieringsinstitutioner.

17.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att öka finansieringen till forskning om könsrelaterade frågor inom IKT.

18.  Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt med fler kvinnliga förebilder och ett ökat antal kvinnor i ledande befattningar i IKT-sektorn. Parlamentet uppmanar manliga förebilder att tala om jämställdhet i den digitala ekonomin. Parlamentet understryker att IKT-företag måste införa personalrutiner som främjar mångfald, exempelvis en jämn könsfördelning på mellanchefsnivå och högre ledningsnivå samt i företagens styrelser. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att uppmuntra antagandet av förslaget från 2012 till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag (direktivet om kvinnor i styrelser), och riktar en kraftfull uppmaning till rådet att bryta dödläget kring detta direktiv och att anta det.

Kultur- och mediesektorn samt den audiovisuella sektorn

19.  Europaparlamentet betonar den inverkan som kultursektorn, mediesektorn och den audiovisuella sektorn har på uppkomsten och förstärkandet av könsstereotyper och vidmakthållandet av normativa och kulturella hinder, som återspeglas genom det språkbruk och de bilder som sprids.

20.  Europaparlamentet uppmanar den audiovisuella sektorn och mediesektorn att i ökad utsträckning skildra kvinnor som arbetar inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och IKT samt den mångfald och de möjligheter som finns där. Parlamentet uppmanar mediebranschen att inkludera kvinnor i diskussionspaneler, nyhetsartiklar och andra miljöer där folkopinionen och det offentliga samtalet om teknikfrågor formas.

21.  Europaparlamentet påminner om vikten av att i algoritmer, AI-tillämpningar, dataspel och leksaker undanröja medveten och omedveten könsdiskriminering som vidmakthåller skadliga könsstereotyper och leder till ett lägre deltagande från kvinnornas sida på det digitala området samt inom AI och IKT. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att åtgärda den snedvridning inom innovationen som uppstår på grund av att de som utformar och utvecklar tjänster, programvara och användartillämpningar huvudsakligen är män, samtidigt som de flesta användarna är kvinnor.

Kvinnors medborgerliga, politiska och ekonomiska egenmakt

22.  Europaparlamentet framhåller att IKT avsevärt kan öka kvinnors förmåga att delta i val, offentliga samråd, undersökningar och debatter samt att organisera sig och kämpa för kvinnors rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta jämställdhetsaspekten vid utformningen av e-förvaltningsinitiativ. Parlamentet poängterar hur effektivt det är att använda internet för kampanjer och forum och för att ge kvinnliga förebilder ökad synlighet.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på ett konstruktivt sätt samarbeta med och stödja digitala civilsamhällesorganisationer och att uppmuntra sådana organisationer att engagera sig i förvaltningen av internet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna även att vid utformningen och genomförandet av offentlig teknikpolitik upprätthålla ett nära samarbete med och engagera kvinnor och kvinnoorganisationer i det civila samhället i syfte att på ett bättre sätt beakta och åtgärda de problem som kvinnor och flickor har i sitt vardagsliv samt att främja kvinnornas ekonomiska och digitala inkludering

24.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att anordna kampanjer för ökad medvetenhet, utbildning och jämställdhetsintegrering för att belysa vikten av IKT-kunskaper för kvinnornas ekonomiska egenmakt.

25.  Europaparlamentet anser att kvinnor behöver uppmuntras att spela en mer central roll inom utformning, utveckling, skapande och underhåll av smarta städer eller smarta byar.

Uppgiftsinsamling

26.  Europaparlamentet välkomnar skapandet av resultattavlan för Women in digital som en integrerad del av indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) samt de fyra nya indikatorer som Europeiska jämställdhetsinstitutet föreslagit i sin rapport Gender equality and youth: opportunities and risks of digitalisation från 2018.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna, samt plattformar och företag, att samla in köns- och åldersuppdelade uppgifter om IKT-användningen samt att föreslå initiativ, inklusive forskning, för att förstå och komma till rätta med de underliggande orsakerna till det digitala könsgapet. Parlamentet riktar en kraftfull uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att samla in och använda befintliga könsuppdelade uppgifter för att främja ytterligare forskning om samspelet mellan de olika faktorer som hämmar kvinnors och flickors digitala inkludering. Parlamentet understryker att harmoniserad uppgiftsinsamling underlättar jämförelser och utbyte mellan medlemsstaterna av uppgifter och exempel på bästa praxis.

Bekämpning av könsrelaterat våld: nätvåld

28.  Europaparlamentet ser med stor oro på ökningen av digitala brott och hot, mobbning, doxing, trakasserier och våld mot kvinnor i den digitala världen. Parlamentet framhåller vikten av digitala kunskaper och mediekompetens, it-hygien och it-säkerhet. Parlamentet efterlyser medel och kampanjer för att öka medvetenheten om hur man skyddar sina konton och sin kommunikation för att skydda sig på nätet, och ge kvinnor kunskaper om detta, och om respektfull social kommunikation på internet, i syfte att varna kvinnor för personer som kan komma att trakassera eller angripa dem samt informera dem om hur de kan söka hjälp om de utsätts för något. Parlamentet anser att sådana kampanjer bör syfta till att bekämpa könsrelaterat våld och könsstereotyper, lära män hur man beter sig mot kvinnor på nätet och trygga kvinnornas fortsatta yttrandefrihet och meningsfulla delaktighet i det offentliga samtalet. Parlamentet anser dessutom att företagen och utvecklarna bör vidta åtgärder mot könsrelaterat nätvåld och övergrepp på nätet som sker via deras infrastruktur, med hjälp av effektiva rapporterings- och avstängningsmekanismer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta rapporteringskanaler och stödja framtagandet av fortbildningar för polisen, rättsväsendet och IKT-sektorn i syfte att sätta de brottsbekämpande myndigheterna i stånd att på ett effektivt sätt utreda och lagföra fientliga angripare och stödja dem som utsatts för trakasserier och våld på nätet.

29.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner, byråer och organ samt medlemsstaterna och deras brottsbekämpande myndigheter att samarbeta och vidta konkreta åtgärder för att samordna sina insatser för att bekämpa användningen av IKT för brottsliga ändamål, bland annat sexuella trakasserier och människohandel för sexuella ändamål som sker på nätet, samt att samla in könsuppdelade uppgifter om könsrelaterat nätvåld. Parlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande av en undersökning om könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla tillräcklig finansiering för utvecklingen av AI-lösningar som förhindrar och bekämpar nätvåld, sexuella trakasserier på nätet, utnyttjande av kvinnor och flickor och trakasserier på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se över sin straffrätt för att definiera, erkänna och kriminalisera nya former av digitalt våld samt att ratificera ILO:s konvention från 2019 om våld och trakasserier, som bland annat gäller för arbetsrelaterad kommunikation.

30.  Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt för jämställdheten att det skapas heltäckande åldersanpassad sexual- och relationsundervisning som inbegriper bekämpning av nätvåld och sexuella trakasserier på nätet och av objektifiering, hypersexualisering och sexuellt utnyttjande av kvinnor på nätet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta strategier och åtgärder för att motverka förekomsten av sexuella trakasserier vid utbildningsanstalter och skolor där det bedrivs utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt i IKT‑sektorn. Parlamentet uppmanar arbetsgivarna att anta personalåtgärder mot både gamla och nya former av nättrakasserier, med obligatoriska fortbildningskurser och nödnummer för utsatta personer.

31.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare rättsligt bindande åtgärder och ett direktiv för att förebygga och bekämpa könsrelaterat vård, inklusive nätvåld, som ofta riktas mot kvinnor som exempelvis offentliga personer, politiker och aktivister, och hatpropaganda på nätet mot kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det kommande förslaget till rättsakt om digitala tjänster och den nya samarbetsramen för internetplattformar behandlar dessa plattformars ansvar för hatpropaganda som sprids av användarna och annat skadligt, trakasserande och sexistiskt innehåll, i syfte att skydda kvinnors säkerhet på nätet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram harmoniserade rättsliga definitioner av nätvåld och en ny uppförandekod för onlineplattformar avseende bekämpning av könsrelaterat nätvåld.

Framväxande områden

32.  Europaparlamentet uppmanar de nationella offentliga förvaltningarna och EU‑institutionerna att samarbeta med den privata sektorn för att skapa Europaomfattande förebildskampanjer som uppmuntrar yngre förvärvsarbetande kvinnor att söka sig till yrken inom nätsäkerhet, vilket skulle minska kunskapsklyftan avsevärt, främja ekonomin och förbättra den övergripande resiliensen inom nätsäkerhetsbranschen inom Europa.

33.  Europaparlamentet framhåller behovet av ytterligare lagstiftning för att säkerställa att AI respekterar principerna och värdena i fråga om jämställdhet och icke-diskriminering i enlighet med artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

34.  Europaparlamentet betonar att det behövs en djupare förstående, genom en jämställdhetslins, av framväxande områden som exempelvis algoritmiskt beslutsfattande, blockkedjeteknik, kryptovalutor och dataövervakning samt att det måste utarbetas strategier för att hantera dem.

Jämställdhet inom utvecklingspolitiken

35.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över risken att den digitala klyftan mellan könen ökar ytterligare i utvecklingsländer och utvecklingsregioner under den pågående krisen. Parlamentet framhåller vikten av att främja kvinnors och flickors digitala kompetens samt digital tillgänglighet och överkomligt prissatt digital teknik som instrument för att uppnå jämställdhet i utvecklingsstrategierna. Parlamentet understryker att man måste kanalisera utvecklingsmedel till främjandet av digital utbildning för flickor och kvinnor samt stödja kvinnoledda projekt i den digitala sektorn, särskilt sådana som har en samhällspåverkan.

36.  Europaparlamentet påminner om att personer med funktionsnedsättning, etniska grupper och minoritetsgrupper, kvinnor från olika socioekonomiska bakgrunder, äldre kvinnor, kvinnor på landsbygden och kvinnliga flyktingar och migranter kan ha svårt att tillgå digitala tjänster och relaterad infrastruktur. Parlamentet betonar vikten av att det inom alla initiativ för jämställdhetsintegrering finns ett intersektionellt förhållningssätt till hur man ska öka kvinnors tillgång till och användning av digitala tjänster och utbildning och sysselsättning inom den digitala ekonomin och det digitala samhället. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder mot det digitala utanförskapet bland alla utsatta grupper i samhället och att göra IKT-utbildning tillgänglig för dessa genom att anpassa undervisningsmetoder och tidscheman med beaktande av de olika faktorer som påverkar kvinnors tillgång till utbildning.

o
o   o

37.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 75.
(2) EUT C 36, 29.1.2016, s. 18.
(3) EUT C 93, 9.3.2016, s. 120.
(4) EUT C 349, 17.10.2017, s. 56.
(5) EUT C 66, 21.2.2018, s. 44.
(6) EUT C 390, 18.11.2019, s. 28.
(7) Djupanalys – Empowering women on the Internet, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning C – Medborgarnas rättigheter och konstitutionella frågor, 30 oktober 2015.
(8) Studie – The underlying causes of the digital gender gap and possible solutions for enhanced digital inclusion of women and girls, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning C – Medborgarnas rättigheter och konstitutionella frågor, 15 februari 2018.
(9) Studie – Cyber violence and hate speech online against women, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning C – Medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor, 16 augusti 2018.
(10) Studie – Education and employment of women in science, technology and the digital economy, including AI and its influence on gender equality, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning C – Medborgarnas rättigheter och konstitutionella frågor, 15 april 2020.
(11) EUT L 101, 15.4.2011, s. 1.
(12) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/women-digital-scoreboard.
(13) EIGE indikator 6. Källa: EIGE:s faktablad Gender equality and digitalisation in the European Union, offentliggjort den 11 oktober 2018.
(14) EIGE:s faktablad Gender equality and digitalisation in the European Union, offentliggjort den 11 oktober 2018.
(15) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/women-ict
(16) Undersökning från FRA –https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2018/604979/IPOL_STU(2018)604979_EN.pdf.
(17) Kommissionens studie Women in the Digital Age (2018).
(18) https://2019.stateofeuropeantech.com/chapter/diversity-inclusion/article/state-di-european-tech/.

Senaste uppdatering: 22 april 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy