Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska centralbankens årsrapport för 2019,

–  med beaktande av ECB:s återkoppling till de synpunkter som lämnats av Europaparlamentet inom ramen för dess resolution om ECB:s årsrapport för 2018,

–  med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och ECB, särskilt artiklarna 15 och 21,

–  med beaktande av artiklarna 123, 127.1, 127.2, 127.5, 130, 132 och 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av Eurosystemets interna makroekonomiska prognos för euroområdet och de åtgärder som ECB-rådet antog den 4 juni 2020,

–   med beaktande av ECB:s undersökning Survey on the Access to Finance of Enterprises in the euro area – October 2019 to March 2020, som offentliggjordes den 8 maj 2020,

–  med beaktande av ECB:s interna makroekonomiska prognoser för euroområdet, som offentliggjordes den 10 september 2020,

–  med beaktande av de monetära dialogerna den 6 februari, den 8 juni och den 28 september 2020 med Europeiska centralbankens ordförande, Christine Lagarde,

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 28 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar(1),

–   med beaktande av det dokument nr 247 från ECB:s arbetsgrupp för kryptotillgångar från september 2020 med titeln Stablecoins: Implications for monetary policy, financial stability, market infrastructure and payments, and banking supervision in the euro area,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om könsbalans i samband med EU:s nomineringar på områden som rör ekonomiska och monetära frågor(2),

–  med beaktande av ECB:s rapport från oktober 2020 om en digital euro,

–  med beaktande av dokument nr 201 i serien ECB occasional papers från november 2017 med titeln The use of cash by households in the euro area,

–  med beaktande av 2020 års uppdatering av ECB:s miljöredovisning,

–  med beaktande av artikel 142.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0002/2021), och av följande skäl:

A.  Enligt kommissionens ekonomiska sommarprognos 2020, som tar hänsyn till ekonomiska chocker till följd av covid-19-pandemin, förväntas euroområdets ekonomi att krympa med 8,7 % 2020 och växa med 6,1 % 2021, och ekonomin i EU-27 kommer att krympa med 8,3 % 2020 och växa med 5,8 % 2021.

B.  Enligt ECB:s interna makroekonomiska prognos från september 2020 förväntas den årliga inflationen i euroområdet, enligt det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP), i genomsnitt ligga på 0,3 % för 2020, 1,0 % för 2021 och 1,3 % för 2022, samtidigt som den uppskattade inflationen varierar betydligt inom euroområdet.

C.  Enligt Eurostat var arbetslösheten 7,4 % i EU och 8,1 % i euroområdet i augusti 2020. Arbetslösheten förväntas öka. Arbetslösheten är ojämn inom unionen. Det finns fortfarande stora regionala ojämlikheter i fråga om arbetslöshet både inom och mellan medlemsstaterna. Hög ungdomsarbetslöshet är fortfarande ett allvarligt problem som måste åtgärdas inom EU.

D.  ECB:s uppgifter om HIKP för 2020 visar på en deflationseffekt på grund av covid-19-krisen i flera medlemsstater.

E.  ECB:s septemberprognoser för den globala reala BNP:n (exklusive euroområdet) förutspår en minskning med 3,7 % för 2020, som åtföljs av en uppgång med 6,2 % för 2021 och 3,8 % för 2022.

F.  Trots de upprepade uppmaningarna från Europaparlamentet om att få en könsbalanserad slutlista med minst två namn för befattningar i ECB:s direktion bestod slutlistan för utnämningen av en ny direktionsledamot för att ersätta Yves Mersch endast av män. Kvinnor är fortfarande kraftigt underrepresenterade i ECB-rådet.

G.  ECB:s nettovinst 2019 uppgick till 2 366 miljarder EUR, jämfört med 1 575 miljarder EUR 2018. Denna ökning kan huvudsakligen tillskrivas de ökade nettoränteintäkterna från USD-portföljen och APP-portföljen (programmet för köp av tillgångar).

H.  I slutet av 2019 hade storleken på Eurosystemets balansräkning nått upp till 4 671 425 miljoner EUR, det andra högsta värdet någonsin sedan rekordet 2018.

I.  Små och medelstora företag, som förblir ryggraden i EU:s ekonomi och samhälle och som stärker den ekonomiska och sociala sammanhållningen, behöver ytterligare stöd.

J.  De små och medelstora företagen har drabbats hårt av covid-19-krisen. Förändringarna i de allmänna ekonomiska utsikterna har inverkat negativt på deras tillgång till finansiering.

K.  Enligt definitionen i EUF-fördraget är ECB:s mandat att upprätthålla prisstabilitet och stödja unionens allmänna ekonomiska politik i syfte att bidra till att uppnå unionens mål.

L.  EU har åtagit sig att verka för klimatneutralitet senast 2050 och det är ECB:s uppdrag att bidra till att uppnå detta mål. ECB:s uppdrag är inte begränsat till prisstabilitet utan omfattar även banksystemets säkerhet och sundhet och det finansiella systemets stabilitet.

M.  Enligt Eurobarometerundersökningen från november 2019 var allmänhetens stöd för den europeiska ekonomiska och monetära unionen med en enda valuta, dvs. euron, 62 % år 2019.

N.  Den 18 mars 2020 tillkännagav ECB ett stödprogram föranlett av pandemin (PEPP) som ett nytt, tillfälligt program för köp av den offentliga och privata sektorns tillgångar till ett belopp på 750 miljarder EUR, i syfte att motverka risker för den penningpolitiska transmissionen i euroområdet till följd av coronaviruspandemin.

O.  Den 4 juni 2020 beslutade ECB-rådet att höja PEPP-ramen till 1,35 biljoner EUR, att utvidga perioden för PEPP-nettoköp till åtminstone slutet av juni 2021 och att kapitalbelopp som förfaller till betalning inom ramen för PEPP ska återinvesteras åtminstone fram till slutet av 2022. Nettoköpen inom ramen för APP kommer att fortsätta med en månatlig takt på 20 miljarder EUR, tillsammans med köpen inom ramen för det ytterligare tillfälliga utrymmet på 120 miljarder EUR fram till slutet av 2020.

P.  Andra politiska åtgärder vidtogs för att tillhandahålla likviditet, såsom riktade långsiktiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) och PELTRO, dvs. en pandemispecifik likviditetsfacilitet.

Q.  Det europeiska insättningsgarantisystemet har försenats avsevärt, trots kommissionens och ECB:s förslag om det akuta behovet av att skydda insättningar på EU-nivå.

Allmän översikt

1.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s roll när det gäller att trygga eurons stabilitet. Parlamentet framhäver att ECB:s lagstadgade oberoende, som fastslås i fördragen, är en förutsättning för fullgörandet av dess mandat och för upprätthållandet av dess demokratiska legitimitet. Parlamentet noterar att ECB:s oberoende innebär att den inte får efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, från någon regering i en medlemsstat eller från något annat organ. Parlamentet betonar att detta oberoende inte får åsidosättas och att centralbankens oberoende alltid bör kompletteras med en motsvarande nivå av ansvarsskyldighet. Parlamentet betonar att det i EUF-fördraget anges att ECB, utöver det primära mandatet att upprätthålla prisstabilitet, även måste stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen i syfte att bidra till att förverkliga unionens mål, om dessa inte strider mot det primära mandatet. Parlamentet understryker att hållbar utveckling, konvergens, full sysselsättning och sociala framsteg är allmänna mål för unionen i enlighet med artikel 3 i EUF-fördraget.

2.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett centrum för klimatförändringar som en ny enhet inom ECB.

3.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma valutan är oåterkallelig. Parlamentet betonar att euron inte bara är ett monetärt projekt utan även ett politiskt projekt.

4.  Europaparlamentet är bekymrat över den aldrig tidigare skådade sjuk- och hälsovårdskris, ekonomiska kris och sociala kris som orsakats av covid-19-pandemin, med en kraftig nedgång i euroområdets ekonomi och snabbt försämrade arbetsmarknadsförhållanden, inklusive ökad arbetslöshet. Parlamentet noterar att aktiviteten i euroområdet förväntas återhämta sig, men det är fortfarande mycket osäkert hur snabbt och i vilken omfattning detta kommer att ske och det förekommer ojämlikheter mellan medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet är dessutom bekymrat över att riskerna för tillväxtutsikterna fortfarande är nedåtrisker i en situation med exceptionell osäkerhet, där omfattningen av nedgången och återhämtningen kommer att bero på begränsningsåtgärdernas varaktighet och effektivitet, på hur framgångsrik finans- och penningpolitiken är för att mildra de negativa effekterna på inkomster och sysselsättning och på den utsträckning i vilken försörjningskapaciteten, den inhemska efterfrågan och internationella leveranskedjor permanent påverkas.

6.  Europaparlamentet efterlyser en brådskande omvärdering av systemrisken i finanssektorn efter pandemin. Parlamentet välkomnar i detta avseende inrättandet av en arbetsgrupp för pandemin vid Europeiska systemrisknämnden. Parlamentet rekommenderar att en kvalitativ bedömning av de idiosynkratiska riskerna inkluderas i framtida stresstester.

7.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s ansträngningar för att upprätthålla prisstabilitet. Parlamentet noterar att inflationsmålet inte har uppnåtts systematiskt och att ytterligare vaksamhet behövs. Parlamentet framhåller att euroområdet har registrerat deflation under de senaste månaderna. Parlamentet understryker att deflation innebär väsentliga risker för euroområdets ekonomier, vilket kan komma att kräva en stark intervention av ECB.

8.  Europaparlamentet gläder sig över att ECB diskuterar anpassningen av sina inflationsmått. Parlamentet noterar att HIKP är ett mycket snävt inflationsmått som underskattar inflationen i euroområdet på grund av en otillräcklig andel boendekostnader i HIKP-korgen(3). Parlamentet efterlyser en justering av korgen så att den återspeglar det faktum att de europeiska hushållen spenderar 24 % av sin inkomst på boenderelaterade utgifter. Parlamentet uppmanar ECB att även ta hänsyn till inflationen i tillgångspriser, som bland annat orsakas av låga räntor. Parlamentet noterar utmaningarna för transmissionen av penningpolitiken.

9.  Europaparlamentet noterar ordförande Lagardes starka önskemål om att finanspolitiken och penningpolitiken ska bringas helt i samklang samt åtagandet att använda alla verktyg som ger de mest ändamålsenliga, effektiva och proportionerliga resultaten för att stödja euroområdets ekonomiska återhämtning. Parlamentet understryker att det finns en stark komplementaritet mellan finanspolitik och penningpolitik. Parlamentet välkomnar ECB:s stödprogram föranlett av pandemin för att stödja den ekonomiska återhämtningen i euroområdet.

Penningpolitiken

10.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s snabba och omfattande penningpolitiska svar på covid-19-krisen i en krissituation. Parlamentet noterar den positiva effekten av detta svar på den ekonomiska situationen i euroområdet. Parlamentet förväntar sig att ECB kommer att upprätthålla sitt stöd så länge det behövs. Parlamentet noterar uttalandet från Yves Mersch, ledamot i ECB:s tillsynsnämnd, om att denna flexibilitet inte kommer att utvidgas till andra transaktioner.

11.  Europaparlamentet betonar att enbart penningpolitiken inte kommer att räcka för att uppnå en hållbar ekonomisk återhämtning. Parlamentet betonar att reformer som stärker konkurrenskraften och den sociala sammanhållningen är nödvändiga för att återställa och stärka ekonomisk tillväxt i hela unionen. Parlamentet anser att möjligheten att enbart med hjälp av penningpolitiken underlätta återhämtningen är begränsad, och uppmanar ECB, samtidigt som dess oberoende respekteras, att inom ramen för sitt mandat undersöka möjligheten att använda andra politiska åtgärder som kan stimulera ekonomin. Parlamentet betonar spridningseffekterna av en mycket ackommoderande penningpolitik, till exempel effekterna på sparare eller risken för inflation i tillgångspriser. Parlamentet varnar medlemsstaterna för att ta det låga ränteläget för givet eftersom en höjning av räntorna skulle kunna ha negativa effekter på förvaltningen av de offentliga skulderna.

12.  Europaparlamentet varnar emellertid för risken för alltför höga värderingar på obligationsmarknaderna, vilket kan bli svårt att hantera om räntorna börjar stiga igen, i synnerhet för länder som är föremål för ett förfarande vid alltför stora underskott eller länder med hög skuldsättning.

13.  Europaparlamentet noterar vikten av en aktiv penningpolitik för att minska pressen i form av finansiella begränsningar på små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att andelen små och medelstora företag som drabbades av finansiella begränsningar minskade från 18 % 2009–2012 till 8 % 2016–2019. Parlamentet understryker att covid-19-krisen har en stor inverkan på små och medelstora företag. Parlamentet noterar betydelsen av mikroföretag och små och medelstora företag i EU. Parlamentet påpekar i detta avseende behovet av att uppmuntra offentliga och privata investeringar samt reformer, och efterlyser därför ytterligare insatser för att säkerställa finansieringen av den reala ekonomin.

14.  Europaparlamentet uppmanar ECB att övervaka proportionaliteten i kvantitativa lättnader i förhållande till riskerna i dess balansräkning, tillgångsprisinflation och en potentiell felallokering av resurser.

15.  Europaparlamentet noterar effekterna av låga räntor på lång sikt. Parlamentet understryker att låga räntor å ena sidan erbjuder möjligheter för konsumenter, företag, inklusive små och medelstora företag, arbetstagare och låntagare, som kan dra nytta av en starkare ekonomisk dynamik, lägre arbetslöshet och lägre lånekostnader. Parlamentet noterar de olika fördelningsmässiga konsekvenserna av ECB:s politik. Parlamentet uppmanar ECB att undersöka hur dess politik påverkar förmögenhetsskillnader. Parlamentet beklagar å andra sidan ökningen av högt skuldsatta företag som inte är livskraftiga, minskningen av incitament för regeringar att genomföra tillväxt- och hållbarhetsfrämjande reformer, samt negativa effekter för försäkringsgivare och pensionsfonder, och betonar den ekonomiska börda som detta utgör för många medborgare i hela unionen.

16.  Europaparlamentet noterar kopplingen mellan penningpolitiken och stigande bostadspriser i euroområdet. Parlamentet betonar att den fortsatt höga andelen hushåll med alltför höga boendekostnader uppgick till 9,6 % för 2018 och förväntas öka på grund av pandemin, och uppmanar ECB att utvärdera de regionala och sektorsspecifika effekterna och rättvisan mellan generationerna av dess program för kvantitativa lättnader på levnadskostnaderna i unionen.

17.  Europaparlamentet konstaterar att krisens allvar har tvingat ECB att skifta uppmärksamheten från översynen av den penningpolitiska strategin. Parlamentet noterar ordförande Lagardes åtagande under den monetära dialogen den 28 september 2020 att samverka nära med parlamentet och säkerställa regelbundna dialoger.

18.  Europaparlamentet betonar att varje översyn av den penningpolitiska ramstrategin bör i hög grad beakta karaktären hos den europeiska ekonomin, som i allt högre grad inriktas på tjänster och digitaliseras, och bör bedöma i vilken utsträckning detta hindrar transmissionen av penningpolitiken till den reala ekonomin.

Åtgärder mot klimatförändringarna

19.  Europaparlamentet noterar, med respekt för ECB:s oberoende, klimatförändringarnas inverkan på inflationsdynamiken och transmissionsriskerna i penningpolitiken. Parlamentet påminner om ECB:s inverkan för att upprätthålla prisstabiliteten. Parlamentet påminner om att ECB, i egenskap av europeisk institution, är bunden av Parisavtalet.

20.  Europaparlamentet noterar ordförande Lagardes åtagande att undersöka klimatvänliga förändringar i ECB:s verksamhet och att utforska alla tillgängliga sätt för att bekämpa klimatförändringar. Parlamentet uppmanar ECB att anpassa sin ram för säkerheter till de klimatförändringsrelaterade riskerna och att offentliggöra sin grad av anpassning till Parisavtalet samt att undersöka en sådan anpassning inom banksektorn.

21.  Europaparlamentet efterlyser en proaktiv och kvalitativ riskhanteringsstrategi som integrerar systemrisker kopplade till klimatförändringar.

22.  Europaparlamentet välkomnar att förvärven av gröna obligationer och deras andel av ECB:s portfölj fortsätter att öka.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar insatserna för att öka forskningskapaciteten när det gäller klimatförändringarnas inverkan på den finansiella stabiliteten och euroområdet.

Övriga aspekter

24.  Europaparlamentet uppmanar ECB att fortsätta sina insatser för att säkra finansmarknadernas stabilitet för alla tänkbara händelser i samband med Förenade kungarikets utträde ur EU.

25.  Europaparlamentet uttrycker oro över de stadigt ökande avvikelserna i Target2-saldona inom ECBS. Parlamentet konstaterar att tolkningen av dessa avvikelser ifrågasätts.

26.  Europaparlamentet noterar resultaten av analysen från ECB:s arbetsgrupp för kryptotillgångar. Parlamentet uppmanar ECB att hantera riskerna för penningtvätt, finansiering av terrorism och andra brottsliga verksamheter relaterade till den anonymitet som kryptotillgångar ger. Parlamentet uppmanar ECB att öka sin övervakning kring utvecklingen av kryptotillgångar, inbegripet stablecoins, och de förhöjda it-säkerhetsriskerna.

27.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s analys av och förberedande arbete för införandet av en digital euro. Parlamentet noterar att den digitala euron inte är en kryptotillgång. Parlamentet understryker att en digital euro skulle behöva uppfylla ett antal minimikrav, inklusive robusthet, säkerhet, effektivitet och skydd av integritet. Parlamentet betonar att en digital euro inte får äventyra kontanter som betalningsmedel. Parlamentet stöder ECB:s rekommendation att utgivningen av en digital euro bör vara tillgänglig utanför euroområdet, på ett sätt som är förenligt med Eurosystemets mål, för att stimulera efterfrågan på euron bland utländska investerare och således främja en starkare internationell roll för euron. Parlamentet uppmanar ECB att säkerställa en lämplig balans mellan att tillåta regleringsrelaterad finansiell innovation inom det finanstekniska området och säkerställa finansiell stabilitet.

28.  Europaparlamentet delar ECB:s oro över den snabba tillväxten av den finanssektor som inte utgörs av banker, vilken även är känd som skuggbanker. Parlamentet betonar behovet av en adekvat reglering på detta område. Parlamentet understryker att ECB måste begränsa systemrisken på grund av ett ökande antal reglerade enheter som inte är banker men som grupperas kring bankerna för att få tillgång till deras betalningssystem.

29.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s pågående ansträngningar för att ytterligare stärka sin förmåga att reagera och återhämta sig i händelse av en cyberattack mot dess egen organisation. Parlamentet noterar med oro de tekniska felen nyligen i Target2-avvecklingssystemet i oktober och november 2020. Parlamentet välkomnar ECB:s efterföljande utredning av dessa fel och begär att resultaten ska redovisas för parlamentet.

30.  Europaparlamentet noterar ECB:s framgångar när det gäller att bekämpa förfalskning, vilket framgår av den fortsatt låga andelen förfalskade sedlar i förhållande till det totala antalet sedlar i omlopp. Parlamentet välkomnar införandet 2019 av moderniserade 100- och 200-eurosedlar med förbättrade säkerhetsdetaljer. Parlamentet betonar vikten av kontanter som betalningsmedel för EU-medborgarna. Parlamentet uppmanar ECB att inte ytterligare minska det antal olika sedlar som är i omlopp.

31.  Europaparlamentet uppmanar ECB att utforska sätt att stärka eurons internationella roll, eftersom detta skulle öka EU:s förmåga att utforma en policyinriktning oberoende av andra globala stormakter och är en avgörande faktor för att säkra Europas ekonomiska suveränitet. Parlamentet noterar att om euron görs mer attraktiv som reservvaluta kommer detta att stärka dess internationella användning ytterligare. Parlamentet understryker att för att stärka eurons roll måste den europeiska ekonomiska och monetära unionen fördjupas. Parlamentet välkomnar ECB:s upprepade uppmaningar om att fullborda bankunionen. Parlamentet betonar att skapandet av en välutformad europeisk säker tillgång skulle kunna underlätta den finansiella integrationen och bidra till att mildra de negativa återkopplingarna mellan stater och nationella banksektorer.

32.  Europaparlamentet välkomnar Bulgariens och Kroatiens anslutning till ERM II i juli 2020. Parlamentet stöder ett snart måldatum för införandet av euron i båda länderna. Parlamentet välkomnar ECB:s omfattande granskning i juli och augusti 2019 av de kroatiska och bulgariska bankerna. Parlamentet påminner om det fördragsenliga kravet för varje medlemsstat, med undantag för Danmark, att anta den gemensamma valutan när de väl har uppfyllt Maastricht-konvergenskriterierna.

33.  Europaparlamentet uppmanar ECB att fortsätta sitt fruktbara samarbete även med de medlemsstater som inte ingår i euroområdet.

Ansvarsskyldighet

34.  Europaparlamentet upprepar att ordförande Lagarde är öppen för en mer omfattande dialog och betonar behovet av att ytterligare stärka ECB:s arrangemang för ansvarsskyldighet och transparens. Parlamentet betonar behovet av att fundera över hur Europaparlamentets granskning av ECB, liksom granskningen genom en dialog med de nationella parlamenten, kan förbättras. Parlamentet efterlyser en förhandling om ett formellt interinstitutionellt avtal för att formalisera och gå längre än den befintliga praxisen för ansvarsskyldighet när det gäller de monetära funktionerna.

35.  Europaparlamentet uttrycker stark oro över att endast två av de 25 ledamöterna i ECB-rådet är kvinnor, trots upprepade uppmaningar från parlamentet och högre befattningshavare i ECB, inbegripet dess ordförande Christine Lagarde, om att förbättra könsbalansen i samband med EU:s nomineringar på områden som rör ekonomiska och monetära frågor. Parlamentet betonar att utnämningarna av direktionsledamöter bör förberedas noggrant, med full transparens och tillsammans med parlamentet i enlighet med fördragen. Parlamentet uppmanar rådet att upprätta en könsbalanserad slutlista för alla kommande lediga funktioner och att låta parlamentet ta del av den, så att parlamentet kan spela en mer meningsfull rådgivande roll i utnämningsförfarandet. Parlamentet beklagar att inga tillfredsställande framsteg har gjorts hittills. Parlamentet påminner om att likabehandlingen av kvinnor och män är en konstitutionell princip som måste följas strikt.

36.  Europaparlamentet påminner om att endast två av sex ledamöter i ECB:s direktion är kvinnor. Parlamentet betonar att trots de många krav som parlamentet fört fram till rådet om att åtgärda den bristande jämställdheten inom ECB:s direktion har rådet inte tagit detta krav på allvar. Parlamentet påminner om sitt åtagande att inte beakta förteckningar över kandidater där principen om jämn könsfördelning inte har respekterats. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar, Europeiska rådet, rådet, Eurogruppen och kommissionen att aktivt verka för att säkerställa en jämn könsfördelning i sina kommande förslag om slutlistor och utnämningar.

37.  Europaparlamentet välkomnar den detaljerade, sektionsuppdelade och innehållsrika återkoppling som ECB givit avseende parlamentets resolution om ECB:s årsrapport för 2018. ECB uppmanas att hålla fast vid sitt åtagande om ansvarsskyldighet och fortsätta att offentliggöra sin skriftliga återkoppling till parlamentets resolutioner om ECB:s årsrapport varje år.

38.  Europaparlamentet noterar den tyska federala författningsdomstolens beslut av den 5 maj 2020 om ECB samt ECB-rådets uttalande samma dag. Parlamentet noterar ECB:s kontinuerliga proportionalitetsbedömning av alla program. Parlamentet noterar ECB:s efterföljande beslut att till Europaparlamentet, den tyska federala regeringen, den tyska förbundsdagen och Bundesbank lämna ut icke-offentliga handlingar som rör programmet för köp av den offentliga sektorns tillgångar.

39.  Europaparlamentet noterar, och gratulerar ECB och ordförande Lagarde till, de pågående insatserna för att förbättra kommunikationen och transparensen med parlamentet. Parlamentet håller vidare med ordförande Lagarde om att ECB måste förbättra sin kommunikation till medborgarna om konsekvenserna av dess politik. Parlamentet föreslår å andra sidan en regelbunden dialog inom stängda dörrar mellan ledamöterna i parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor och relevanta ECB-företrädare efter offentliggörandet av ECB-rådets senast tillgängliga sammanträdesprotokoll för att bedöma ECB:s beslut före och parallellt med de monetära dialogerna.

40.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av yttrandena från ECB:s etikkommitté för fall av intressekonflikter och förvärvsarbete efter ämbetstiden för ledamöterna i ECB:s direktion, ECB-rådet och ECB:s tillsynsnämnd. Parlamentet uppmanar ECB att säkerställa oberoendet för ledamöterna i sin internrevisionskommitté och säkerställa att etikkommittén inte leds av en före detta ordförande eller annan tidigare ledamot i ECB-rådet eller av någon person som kan ha en intressekonflikt, samt att tillämpa denna transparens vid möjliga intressekonflikter och förvärvsarbete efter ämbetstiden.

41.  Europaparlamentet noterar att ECB håller på att ”ompröva” sin policy som tillåter chefsekonomen att ringa privata telefonsamtal med stora investerare efter möten där politiska beslut fattas, men anser att denna praxis måste upphöra omedelbart eftersom den saknar transparens.

42.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om antagandet av en förstärkt policy om visselblåsning och en översyn av ECB:s personalregler i linje, som ett minimum, med de standarder och mål som anges i direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för visselblåsare(4) för att både skydda och möjliggöra för visselblåsare genom att hjälpa dem att tryggt rapportera farhågor utan rädsla för repressalier, inklusive genom att tillhandahålla anonymitet när så behövs.

43.  Europaparlamentet efterlyser ett mer detaljerat tillhandahållande av information i sociala frågor och personalfrågor samt styrningsfrågor i enlighet med direktiv 2014/95/EU om tillhandahållande av icke-finansiell information(5).

o
o   o

44.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska centralbanken.

(1) Antagna texter, P8_TA(2019)0325. (2) EUT C 23, 21.1.2021, s. 105. (3) Se Persistent low inflation in the euro area: Mismeasurement rather than a cause for concern? (https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2018/614214/IPOL_IDA(2018)614214_EN.pdf). (4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17). (5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (EUT L 330, 15.11.2014, s. 1).